VISKA 2005-4

SAMHÄLLSMAGASIN FÖR FOLKET RUNT VISKAN

NUMMER 24 • 2005/4 • ÅRGÅNG 6

VAD ÄR DET JAG SER? FRÅN SPÖKSTÄDER… BOSSES HISTORISKA HÖRNA

ETT NYTT FISKEELDORADO? GÄNGET I GRUSGROPEN #14 SÅ HÄRLIGT… MUSIK I JULETID VEDDIGES LUCIA 2005

PRIS: 10 KR

God Jul och Gott Nytt år

önskar vi alla våra kunder!

Kontoret i Veddige

Tel 0340-66 60 40

www.varbergssparbank.se

VILLA - HEM - LANTBRUK - MOTORFORDON Kontor i Veddige: Tomas Ström tel: 0340-383 61 Ombud i Mark: Ingemar Claesson tel: 0706-980 409

sidan 2 | ViSKA! 2005/4

VAD ÄR D E T JAG SER ?

Text & foto: Sandor Olah, arkivbild: Bo Emanuelsson

Målare Johan Andersson med hust run, barnm Matilda och dö orskan Annattrarna A lma och Eva. Kortet parkeringsplatse är taget från nu n, året var 1904 varande .

vad är det jag ser?

VAD ÄR DET JAG SER? Häromdagen stod en stor gul grävskopa, som en jättelik robot och tuggade i sig resterna av Veddiges gamla bykärna.

Målare Anderssons hus bakom Sparbanken, kallad också Hulta Sand, är nu borta.

MEN DET ÄR INTE EN STOR GUL ROBOT jag ser. Jag ser grusgångar, parkbänkar, liten söt fontän.

Jag ser också uteservering med röda parasoller. Jag ser kärlekspar i solskenen. Jag ser åldringar sittandes på sköna bänkar. Jag ser rosenbuskar, syrener och annan väldoftande vegetation.

MEN JAG ÄR JU EN VISIONÄR. Vill det sig riktigt illa så ser man snart en asfalteringsmaskin

där. Tomten förvaltades nyligen av kommunen och man vet ju hur mycket känslor de har för just Veddige…

ELLER INTE? HALLÅ! Får vi se snart en liten detaljplan för området? Med vänliga hälsningar:

ViSKA!

TACK TILL:

INNEHÅLL:

ViSKA! ges ut av VeddigeVisionen, och distribueras gratis till hushåll i Veddige postnummerområde. Lösnummer köpes på Statoil i Veddige samt på Redaktionen. Pris: 10kr.

Ansvarig utgivare: Michael Enberg. Distribution: Posten.

Redaktion: Arne Eriksson 0340-305 85, fax: 0340-303 09 Bo Emanuelsson 0340-302 55, bosse@veddige.nu Hans Olsson 0340-302 90, hans@veddige.nu Michael Enberg 0340-381 44, michael@veddige.nu Sandor Olah 0340-649790, sandor@veddige.nu Adresss: ViSKA! c/o O.L.S.A. Viskastigen 46 , 430 20 Veddige tel: 0340-64 97 90, fax: 0340-64 97 91, mobil: 0703-74 22 55, e-mail: viska@veddige.nu Omslag: Kylig Veddigevy. Foto: Anders Ström Tryck: Geson, upplaga: 2500ex. Papper: Svanenmärkt.

NÄSTA NUMMER: 21 MARS 2006 Manusstopp 7 mars 2006. Alla inlägg är välkomna.

DONATION: BG 5113-7859 Inbetalas till VeddigeVisonens bankgirokonto.

Betalningsmottagare: VeddigeVisionen

DEROME PIZZERIA EKLÖWS SUPERMARKET ELEKTRO EMANUEL HEMKÖP VEDDIGE J-O BYGG BOMILJÖ AB MÖBELHÖRNET PEBE PRODUKTER AB STATOIL LENA OCH HANS OLSSON STRÄNGBETONG VARBERGS BOSTAD VARBERGS SPARBANK VARBERGSORTENS ELKRAFT EK.FÖR. VEDDIGE ÅKERI AB VISKADALENS FÖRSÄKRINGSBOLAG VÄXTBODEN VEDDIGE

Sandor Olah ”visionist”

VAD ÄR DET JAG SER?

3

FRÅN SPÖKSTÄDER OCH…

4

BOSSES HISTORISKA HÖRNA

7

ETT NYTT FISKEELDORADO?

10

GÄNGET I GRUSGROPEN #14

14

SÅ HÄRLIGT…

17

MUSIK I JULETID

19

VEDDIGEVISIONENS JULPROGRAM 20 VEDDIGES LUCIA 2005

21

ViSKA! 2005/4 | sidan 3

FRÅN SPÖKSTÄDER OCH STORSTÄDER… Text & Bild: Anders Ström

Anders resedagbok del 2 Ni minns säkert var jag lämnade er sist. Jag befann mig i Chicago i hippie-kollektivet Jesus People USA. Jag hade precis kommit fram och var lite smått bekymrad över alla kackerlackor och

Precis som i filmerna. Polisbilen på bilden har dock inget med Anders att göra.

möss som sprang omkring när jag skulle sova.

När jag efter ett tag upptäckte att punkaren som bodde i mitt rum sov i samma kläder som han hade på sig på dagtid (och att dessa var de enda kläder han ägde) bekymrade jag mig inte så mycket om mössen längre.

EN MORGON VAKNAR JAG av skrik utanför mitt fönster. Jag tittar ut och ser tre polisbilar och förstår vad det är som händer. Hastigt väcker jag min snarkande punk-rumskamrat och vi smyger ut på balkongen och ser skådespelet från första parkett. Det var ungefär som action-filmerna du hyr hos Hans och Lena på

Statoil. Om snutarna hade sett att jag satt där uppe och tog kort så hade jag antagligen snart fått en biroll. Dagen innan hade en hemlös sovit på parkeringen utanför och gjort sina behov på samma plats. Polisen var schysta och hjälpte till att städa upp genom att slänga den arresterade knarklangaren i uteliggarens otrevligheter.

VISSA SORTERS SPEKTAKULÄRA händelser söker sig till en – andra får man söka upp själv. Som när en stor mexikan går förbi och jag mumlar något om att hans rosa väska skulle vara söt.

Han vände sig om och sen fick jag förklara

Bed & Breakfast – utan frukost för många i det st ora landet.

Från spökstäder o

sidan 4 | ViSKA! 2005/4

i tio minuter varför han inte skulle slå ihjäl mig.

EN KVÄLL TOG VI EN BIL och körde tre timmar österut till staden Gary i delstaten Indiana.

Gary är ungefär lika stort som Varberg – fast med en befolkning som Veddige. Någon gång på tidigt 70-tal gick någon fabrik åt fanders och alla pengar tog slut. Nästan alla flyttade och lämnade en spökstad bakom sig. Med ficklampor och pannlampor gav vi oss in i gamla skolor och sjukhus och postkontor och en konserthall som fortfarande hade kvar skyltar utanför som sa: ”Tonight – The Jackson Five!”.

NÄR JAG GÅR OCH TITTAR PÅ Chicago Fire (fotbollslag, högsta division) är det ungefär 8.000 åskådare. En vecka senare går jag och kollar på Chicago White Sox (baseball, högsta division) och då sluter 50.000 upp – och matchen direktsänds på lokal-TV. (Jag kan inte minnas att baseball har stoppat trafi ken i Sverige någon gång.) Två veckor senare vinner White Sox slutspelet och helt plötsligt är hela staden i ett enda lyckorus.

Alla är glada och trevliga – förutom i min stadsdel då, där man håller på Chicago Cubs. Där är alla sura och bittra. Det blir

inte alltid som man vill i livet men för min del så blev det nog så den här gången. Jag kan inte tänkte mig att min USA-resa skulle kunnat bli mer spännande.

JAJA, DET HÄR VAR BARA ett axplock av vad som har hänt i det här galna landet. Mellan alla galenskaper har jag jobbat med hemlösa i staden i anslutning till olika härbärgen, men mer om det en annan gång. I nästa nummer kommer antagligen en reserapport från ett annat land, men vilket vet jag inte än. Om ni vet kan ni e-posta svaret till Viska!-redaktionen.

Ett måst e när man är i Amerika – att beskåda deras fåniga brännbollskopia.

Övergivna st äder – här sitter Anders i ett gammalt post kontor.

En svensk cowboy i Chicago.

och storstäder…

ViSKA! 2005/4 | sidan 5

Bosses histo M

ina berättelser bygger på uppgifter från historisk litteratur men också mycket från gamla tidningsartiklar och berättad muntlig tradition. Det är alltså inget vetenskapligt dokument. Jag hoppas komma sanningen så nära som möjligt. Om någon har bevis, för att jag har skrivit något som är felaktigt, är jag tacksam för påpekande, så att jag kan rätta dessa felaktigheter i kommande tidningar. Ring mig, Bo Emanuelsson (tel: 302 55) om Du har något intressant att berätta.

UNIONEN MED DANMARK UPPHÖR. KRISTIAN TYRANN RESER HEM TILL KÖPENHAMN. Förra gången avslutade jag min artikel med berättelsen om Stockholms Blodbad.

Tre dagar efter det hemska blodbadet föddes prinsessan Dorothea, Kristian II:s och drottning Elisabets fjärde barn. Kristian ställde till med en stor glädjefest, där han bjöd på en överdådig bankett. Festdeltagarna kom till det präktigt smyckade rådhuset. De vandrade rakt över Stortorget, där stelnat blod ännu låg kvar mellan stenarna.

Kung Kristian II hade storstilade planer för sitt väldiga rike. Norden skulle förvandlas till ett stort handelsbolag, som bland annat skulle överta exporten från Ryssland. Köpenhamn skulle vara centrum med huvudkontoret förlagt dit. Man skulle samarbeta med Nederländerna och slå ut de tyska Hansestäderna och lybeckarna. Länderna skulle ha gemensam valuta. Man skulle bygga upp ett postväsen med brevutdelning i städerna.

De nya herrarna i Stockholms rådhus, som ersatte de avrättade, var till stor del utlänningar, som stödde Kristians idéer.

Då den sista festen i Stockholm var slut, åkte Kristian II landvägen hem. Hela vägen söderut rapporterades om nya blodsdåd. Överallt, där det varit uppror, halshöggs upprorsledarna. I Jönköping halshöggs bröderna Peder och Lindorm Ribbing, som stod i kontakt med Gustav Eriksson. Enligt krönikorna halshöggs även deras två söner, åtta och fem år gamla. Det var då bödeln vägrade, varför han själv blev halshuggen. sidan 6 | ViSKA! 2005/4

Under förhör med bröderna Ribbing avslöjades, att de samarbetade med andra, som höll på att göra uppror i Dalarna.

I Finland arbetade biskopen Hemming Gadh för sin unionskung. Gadh hade varit med i den sex man starka gisslan, som förts till Köpenhamn några år tidigare. Det kom order om, att även Gadh skulle halshuggas, vilket skedde vid Raseborgs slott nära dagens Ekenäs i Finland.

I januari 52 var kung Kristian II tillbaka i Köpenhamn, där han raskt tog itu med dansk lagstiftning. Han avskaffade bland annat livegenskapen, vilket gjorde att danskarna sedan kallade honom Bondekär.

När detta skedde, hade Gustav Eriksson redan utropats till hövitsman över Dalarna.

GUSTAV ERIKSSON FLYR NORRUT. Bara någon vecka efter Stockholms blodbad fick Gustav Eriksson veta, vad som hänt.

Svågerns tjänare, ”gubben i Tranevik”, kom tillbaka från Stockholm till gården Räfsnäs och berättade den hemska historien.

Gustav Eriksson hade förlorat allt. Hans far var avrättad liksom hans svåger och två morbröder och flera andra släktingar. Hans mor, hans mormor och tre systrar hade kastats i fängelse.

Snart skulle fogdarna komma till Räfsnäs, då gården skulle dras in till kronan. Gustav flyr nu, klädd i ”vadmalsklut”. Dalarna var det enda landskapet utan borgar och slott med danska fogdar. Dit söker sig Gustav Eriksson liksom föregångarna Engelbrekt och Sten Sture. Dalarna var nästan som ett fristående rike i riket. Det var det politiskt mest aktiva och medvetna landskapet. Folket i Dalarna hade rättigheter, som inte andra hade. De hade skattelindringar och inre självstyrelse.

Bergsmännen var varken bönder eller borgare.

De var helt enkelt fria bergsmän, som själva drev sina gruvor i små kooperativliknande hyttelag, samlade kring en masugn.

Bönderna och bergsfolket i Bergslagen och Dalarna, ca 30 000 personer, var kända som hårföra och hårdnackade, som sällan fogade sig i fogdars och kungars beslut.

GUSTAV ERIKSSON I DALARNA. Det har sagts, att duktiga ledare skall ha tur. Gustav Eriksson hade ofta tur. Hans resa till Dalarna började dock illa. Den 25 november 520 startades färden mot Bergslagen.

Gustav hade samlat ihop så mycket pengar han kunde. Han färdades ihop med en tjänare till Kolsundet för att ta sig över Mälaren. Vid denna plats flydde drängen med häst och packning. Gustav satte efter honom och lyckades få tillbaka hästen med sadelpåsarna.

Gustav fortsatte nu ensam, klädd i ”trind hatt”, vadmalsrock och yxa på axeln.

Kung Kristian får snart veta Gustav Erikssons planer, varför denne hela tiden jagas av fogdar och knektar. Vi kan inte här redogöra för alla dessa äventyr, en blandning av historia och skrönor.

I Rankhyttan skickas han vidare av sin skolkamrat Anders Persson. På Ornäs räddades han av förrädaren Anders Perssons hustru Barbro Stigsdotter. På Åkersgården vid Svärdsjö räddades han av en annan hustru. Hos prästen Joen i Svärdsjö, en gammal studiekamrat, fick han vila ut i tre dagar. Hos Sven i Isdala räddades Gustav av hustrun, som med brödspaden slog till ”drängen”, då de danska knektarna kom in i stugan. Det var Isalabonden, som senare körde bort Gustav, gömd i hölasset. Nästa gömställe blev hos kronoskyttarna Per och Mats Olsson i Marsnäs, som gömde honom under en stor kullfallen fura i skogen.

GUSTAV ERIKSSON I RÄTTVIK OCH MORA. Den 6 december 520 talade Gustav Eriksson till folket vid Rättviks kyrka. Rättviksborna ville inte göra uppror, innan de hört, vad man tyckte i grannsocknarna. Samma resultat blev det, när Gustav talade till dalkarlarna i Mora. Vad dalfolket såg var en tjugofyraårig adelsman från Uppland, utklädd i bondkläder, som på en nästan obegriplig dialekt hänvisade till släktskap med Sturarna och uppmanade dem till uppror mot den lagliga överheten.

BO SSE S HIS TO RISK A H Ö RNA författare: Bo Emanuelsson

oriska hörna GUSTAV ERIKSSON FLYR OCH HÄMTAS TILLBAKA. Gustav Eriksson hade nu gett upp allt hopp. För att rädda livet måste han fly till Trondheim och sedan försöka komma med ett fartyg till Lübeck. Innan han gav sig iväg, skall han ha övernattat i Utmeland, där en annan kvinna, Tomt-Margit, räddade honom

genom att köra ner honom i den lilla källaren och dölja luckan med det stora vörtkaret.

Gustav Eriksson färdas troligen på snöskor mot norska gränsen. Han övernattar troligen i några bondgårdar. Sista natten ligger han i Olnispagården (Ol Nils Pers gård), som fortfarande ligger i Sälen på västra stranden av Västerdalälven. När han befinner sig någon stans mellan Hemfjället och Storfjället

Krist ian II tillfångatogs och fängslades där han levde i tjugosju år. Tavla av hist oriemålaren Carl Bloch, Nationalmuseet Fredriksborg.

i Sälen, kommer skidlöparna Engelbrekt och Lars från Kättilbo ikapp Gustav Eriksson och berättar, att folket i Mora ångrat sig. Dessa båda skidåkare har just fullföljt historiens första Vasalopp i omvänd riktning. Det första Vasaloppet i modern tid startades förövrigt vid Olnispagården. Då det är ganska branta stränder ner till älven, lär den första starten ha börjat med en stor kollektiv vurpa.

UPPROR I DALARNA. I Mora hade man nu fått nyheter från andra delar av landet. En Lasse Olsson Björnram hade flytt från det krossade upproret i Småland. Han kunde berätta om Kristian II:s blodiga eriksgata genom landet. Utmed Kristians väg restes galgarna.

En Ingel Mickelsson, adelsman från Uppland, kom till Mora och berättade om blodbadet i Stockholm.

Dalkarlarna insåg nu att situationen var allvarlig. Denne Kristian Tyrann måste stoppas. En anledning för bergsmännen var Kristians planer på att göra Norden till ett handelscenter, som skulle krossa Hansan och lybeckarna. Dalkarlarna hade goda relationer med Lübeck.

Gustav Eriksson samlar dalkarlarna till ett stort möte i mitten av januari. Vid detta möte väljs han till Dalarnas hövitsman. Han får en personlig livvakt på 6 soldater, en styrka som senare skulle bli Svea Livgarde.

Snart har Gustav Eriksson samlat en hel här av dalkarlar med sina armborst och andra lätta vapen. Några kanoner hade man inte.

Försvarsborgarna kunde man inte rå på.

Den 5 februari 52 erövrar man Kopparberget, dagens Falun. I Hälsingland ställde man sig passiva till upproret. Invånarna i Gästrikland gick dock med. Västerås stad intogs i april månad, men på slottet i staden höll man stånd i ett år. Segern vid Västerås var viktig. Nu anslöt man sig i flera andra landsändar.

GUSTAV ERIKSSON BLIR SVERIGES RIKSFÖRESTÅNDARE. På sommaren 52 var större delen av landsbygden utanför slotten och stäViSKA! 2005/4 | sidan 7

I slutet av maj 523 kom delegater resande till den lilla staden Strängnäs. På riksmötets första dag den 3 juni utsågs nya riksråd, d.v.s. en ny regering. Man diskuterade också skulden till Lübeck. Lybeckarna ville ha en ny union med en svag Fredrik I som regent.

Riksråden bad om två dagars betänketid.

Den 6 juni tar man ett drastiskt beslut.

Man ”övertalar” Gustav Eriksson Vasa att låta sig väljas till Sveriges kung. Han väljs också. Detta sker den 6 juni 523. Det är av denna anledning vi firar vår nationaldag. Det är nu slut på unionen med Danmark för alltid.

På Midsommardagen den 24 juni 523 rider den tjugosjuårige Gustav Eriksson Vasa in i ett fritt Stockholm som Sveriges kung.

Så här efteråt kan man alltid undra, om beslutet den 6 juni var bra eller dåligt. Om unionen med Danmark hade överlevt, hade kanske Norden varit en stark enhet i dag, som kunnat göra sig gällande i EU.

Kristian II försökte komma tillbaka. Han seglade med en flotta till Oslo, där han hade många anhängare. Han var en tid nere i Bohuslän och härjade. Det slutade med, att hans farbror Fredrik I lyckades lura honom till Köpenhamn för en uppgörelse. Kristian II blev grundlurad. Han togs till fånga och spärrades in på Sönderborgs fästning på ön Als. Där levde han i dryckenskap och melankoli i 27 år. Han avled i januari 559.

Man hade nu upptäckt Amerika, som blev ett nytt intressant handelsland. Lübeck började tappa i rang bland Europas handelsstater. De förändrade handelspolitiska vindarna tvingade fram en revolution i Lübecks stadshus. En yngre aggressivare generation tog makten. I det läget avled Danmarks kung Fredrik I. Danmark var fortfarande ett valrike. Lybeckarna såg nu sin chans. De skulle befria Kristian II, få med sig folket, avskaffa adelsväldet och göra Köpenhamn och Malmö till fria Hansestäder. År 534 ansåg lybeckarna, att Gustav Eriksson skulle ställa upp på deras sida i ett krig mot först och främst Nederländerna.

Gustav Eriksson gjorde tvärt emot. Han slöt vapenförbund med Fredrik I:s son Kristian av Holstein, som utropats till kung Kristian III. Detta ledde till Grevefejden. Lybeckarnas styrkor leddes av den ärelystne greven Kristoffer av Oldenburg. Det är under detta krig, som Marcus Meyer dyker upp på Varbergs fästning som fånge. Han rymmer och terroriserar Varbergsbygden, där han bl.a. förstör Ås kloster.

Kriget slutade med att Kristoffer av Oldenburg stående på knä på torget i Malmö fick en ordentlig utskällning, varefter han lovade att aldrig mer sätta sin fot i något av Kristian III:s länder. Gustav Eriksson befriades från sina skulder till Lübeck. För första gången på länge har svenskar och danskar efter detta krig blivit vänner.

GUSTAV ERIKSSONS REGERING.

FÖRDRAGET I BRÖMSEBRO 1541.

Jag tänker inte gå in på Gustav Erikssons ganska blodiga regering. Han inför Luthers lära, och för att betala skulden till Lübeck tvingas han plundra kyrkor och kloster. Vi kan dock inte komma ifrån, att han var den förste starke kung, som lyckades få till stånd en stark centralmakt. Vägen dit gick över blodiga uppror i landsändar som Dalarna och Småland. Tyvärr tvingades kung Gustav avrätta flera av sina gamla upprorsvänner i Dalarna, då dessa anslöt sig till nya skaror upprorsmän.

Gustav I i Sverige och Kristian III i Danmark har nu blivit så pass goda kompisar, att de beslutar att komma till ett möte vid gränsen i Brömsebro 54 för att diskutera en del gränser och annat. I det fördrag, som undertecknas här, beslutar de båda länderna hjälpa varandra vid uppror och inbördeskrig inom landet. Man är fortfarande räddare för det egna folket än för yttre fiender. Fördraget skulle räcka i 50 år. Det höll trots allt i ca 20 år.

Snart skulle Gustav I få nytta av detta fördrag. När Dackefejden pågick, sände danskarna soldater från bl.a. Varbergs fästning för att hjälpa till att slå ned detta uppror.

På central nivå rådde det nu fred mellan de båda länderna. Hur var det på lokal nivå utmed gränsen Halland/Västergötland.

”Tisdagsgänget” vid Garnasjön

derna på upprorsmännens sida. En herredag sammankallades i augusti månad till Vadstena. Här utsågs Gustav Eriksson till Sveriges riksföreståndare.

Nu brast nerverna på riksråden i Stockholm. De flydde till Köpenhamn. De tog med sig de förnämsta kvinnorna från fängelset i Stockholms slott. Bland dessa var Gustav Erikssons mor och systrar samt Kristina Gyllenstierna med tre barn.

HJÄLP AV LÜBECKARNA. För att kunna erövra borgarna och få slut på kriget behövdes professionell hjälp. Gustav tog ett beslut, som kom att påverka politiken framöver. Han begärde hjälp av lybeckarna.

Dessa var inte svåra att övertala. För dem var Kristian II ett hot mot deras handel.

Lybeckarna skickade fartyg till Stockholm. Gustav köpte dem alla på kredit. Priset var 42 000 mark. Fartygen kom till Stockholm den 7 juni 522, ett datum, som kom att bli den svenska flottans födelsedag. I affären ingick också, att lybeckarna fick en massa handelsförmåner.

UPPROR I DANMARK. Gustav Erikssons tur håller i sig. I Danmark blir det uppror. Kristian II får fly till Nederländerna. Som kung väljer man hans farbroder, Fredrik I av Holstein.

I Sverige fanns nu bara tre fästen kvar i unionskungens hand, Stockholm, Kalmar och Älvsborgs fästning. Fredrik I skrev brev till svenskarna och tillkännagav, att han nu var kung även över Sverige.

I maj 523 erövrades Kalmar stad av Arvid Västgöte. Några månader senare föll slottet. Ungefär samtidigt utrymde danskarna Älvsborgs fästning, som dessvärre brann ner under tumultet.

sidan 8 | ViSKA! 2005/4

SLUTUPPGÖRELSEN MED DANMARK.

ORO I DANMARK OCH I LÜBECK. Det tog väl ca tjugo år, innan Gustav Eriksson fick ordning på landet Sverige. I Danmark var det nu oroliga tider. Kung

Vid mötet i Brömsebro hade man diskuterat problemen med de ägare, som haft gårdar på andra sidan gränsen, gårdar som ibland indragits till kronan. Här kan jag nämna ett sådant exempel i våra trakter.

Den svenske riddaren Kristoffer Andersson Röd hade genom domstolsutslag i Halmstad, sannolikt 537, vunnit erkännande av sina anspråk på åtta gårdar och en ödetomt i Halland, vilka hans föräldrar såsom bytesobjekt överlämnat till Ås kloster utan att lyckas erhålla vederlag. År 546 fick klostrets länsman Tage Thott kunglig befallning att till Kristoffer Andersson utlämna gårdarna.

GRÄNSKRIG MELLAN GUSTAV OLSSON STENBOCK OCH LAVE ULFSTAND. Gustav Olsson Stenbock var ståthållare på det svenska Älvsborgs slott. Lave Ulfstand var den danske länsherren på Varbergs fästning. De angrep varandra i en mängd brev om överträdelser, som nästan ledde till små gränskrig. Här följer några exempel.

Lave Ulfstand hade låtit flytta sina råhagar, uthuggningar för att underlätta jakten, så

att de kom att ligga på svenskt område. Gustav Olssons fogde hade konfiskerat utsatta snarrep. När detta skedde, hade Lave Ulfstands jägare kommit till platsen. Gräl hade uppstått och jägaren hade blivit misshandlad.

Vid ett tillfälle hade Lave Ulfstand utan motivering fängslat ett par svenskar och låst in dem på Varbergs fästning. De hade fått friheten tillbaka mot en borgensumma på 00 daler och 00 oxar.

I ett brev till konungens sekreterare, Korfitz Ulfeld den 24 mars 552 hävdade Lave Ulfstand, att Gustav Olsson slagit hans svenner samt vid Garnasjön, norr om Viskan i Veddige socken och i Mark, velat tränga den danska gränsen en halv mil tillbaka. Ståthållaren på Älvsborg hade varnat herr Lave och hans folk för att beträda detta område. Gustav Olsson hade förklarat sig hellre vilja riskera liv och gods än mista en fotsbredd av sin konungs land.

I ett annat brev kan man läsa, att på Lave

Gunnar Svensson, Evert Sjögren, Sigurd Larsson, Gudrun Emanuelsson och Prince vid Gränsst enen.

Ulfstands befallning, hade några bönder bränt ned Kållereds kvarn två gånger. I Grimmared hade en nybyggd gård nedrivits och ägorna skövlats.

Det finns många fler sådana här exempel på gränsträtor, som ibland håller på att bli små gränskrig. Skrivelserna gick till respektive kung. Ibland omtalade man, hur många beväpnade bönder och ryttare man kunde mobilisera, om man skulle behöva ta till våld.

Kungarna lugnade dock sina ståthållare till försiktighet. Lave Ulfstand skrev, att han tänkte jaga i den omstridda råhagen. Han var till och med beredd att möta Gustav Olsson i envig.

Under 550-talet förbättrades även de lokala relationerna mellan danskar och svenskar. Man började uppträde riktigt hövligt mot varandra. Under perioden den 24 januari till den 2 februari 555 gjordes en gränsöversyn med representanter från båda länderna. Gränssynen utfördes av gamla och förfarna bönder, som bodde utmed gränsen. Lave Ulfstand var närvarande vid undersökningen av gränsen längs Varbergs län.

Arbetet tillgick så, att en grupp danska bönder (i regel tolv st.) satte ut gränsen i sin socken. Detta skedde under edliga förpliktelser. Om dessa gränsmärken var omstridda, och svenskarna hävdade andra märken, undersöktes dessa platser på ort och ställe. Ett protokoll upprättades. I detta infördes gårdar, som låg vid gränsen. I Grimmareds socken utpekades Starrkärrs vad som gränsmärke, vilket sedermera den danska delegationen i strid med sina landsmäns mening godtog. Till slut fick man en fastställd gräns, och dessa lokala gränskrig kunde upphöra.

I nästa nummer ämnar jag gå tillbaka till mitten av 600-talet och berätta om den tid, då vi hallänningar skall förvandlas till lydiga svenskar.

ViSKA! 2005/4 | sidan 9

E T T N Y T T FISK EELD O R AD O ?

Text & bilder: Ralph Frykman

GE • FISKEKORT • VEDD

IGE • FISKEKORT • VEDD

IGE • FISKEKORT • VEDD

MARKÄGARFÖRENING

IGE • FISKEKORT • VED

EN TVÅ

SÄSONG*

ÅSBRO

ett omfattande fiskevårdsprojekt nu avslutats. Tanken på detta projekt väcktes redan 1999, då en stor del av en slänt rasat ner i ån.

Genom samarbete mellan markägarföreningen TVÅ och Kullagårdfiskarnas Intresseförening samt några fler, utarbetades en handlingsplan för att förbättra och återställa lek- och biotopområden för i första hand lax och öring men även för andra förekommande arter. sidan 10 | ViSKA! 2005/4

Namn (v g texta) Först genomfördes en geoInnehavaren av detta VALLBY kortLL ÅRpåD, äger rätt AG att fiska KU fastigheten ÅSBRO teknisk undersökning och tillinformation tel: 0340302 90 *Datum stånd för projektets genomförVALLBY Namn (v g texta) heten KULLAGÅRD, rätt att fiska på fastig äger kort ande söktes. Genom bidrag från detta av Innehavaren m *Datu -302 90 information tel: 0340 markägarföreningen TVÅ, stat och kommun samt sponsorer från närområdet, säkrades ekonomin. (Totalt ca: .3 miljoner SEK).

Det praktiska arbetet på plats, ca: 7 arbetsveckor genomfördes på sensommaren.

Vi inom Intresseföreningen Man började med att först säkra den rasade vill rikta ett stort tack till alla sponsorer, slänten och därefter lade man ut lekgrus och markägarförening TVÅ samt övriga inblannatursten i ån. Även stora stenar för att skapa dade för att vi tillsammans lyckats genomföra ståndplatser för fisken placerades ut. Stora detta arbete. Denna säsong fångades totalt 8 mängder lermassor (ca: 4000m³) har forslats laxar, varav den största vägde .5 kg och  bort och ca: 3000 ton sten har gått åt för att öringar på denna sträcka. ge sträckningen det nya utseendet.

Inför nästa säsong hälsar vi såväl gamla Arbetena har inneburit att vattenhastigsom nya laxfiskare välkomna att njuta av heten ökat inom området. Man räknar med denna härliga och numera även vackra del av att Viskans naturliga produktion av lax och Viskan. öring kommer att öka med minst 800 smolt Kullagårdfiskarnas Intresseförening per år. Detta kommer under de kommande 3 Ralph Frykman, sekreterare åren att följas upp med elfiske.

Säsong Åsbro

1

llby

Dagkort Kullagård/Va

Nr 001

en rejäl ansiktslyftning, då

DAGKORT*

Nr 001

Kullagård i Veddige har fått

EKORT • VED

T • VEDDIGE • FISK

VEDDIGE • FISKEKOR

GEN TVÅ

MARKÄGARFÖRENIN

Viskans sträckning nedan

600:40:-

IGE • FISKEKORT •

GE • FISKEKORT • VEDD

2002-02-12, 15.45

1

2002-02-12, 15.44

Bilden överst: Vid arbetats avslutning samlades alla som var engagerade.

Sträckan nedanför Kullagård bjuder in till härlig fiske.

Till vänster: De nya fiskekorten ska genomgå lite prisjustering och är tillgängliga på macken från 1 januari.

ViSKA! 2005/4 | sidan 11

l med V ��������������������������������������

�����������������������������

� � � � � � � � �� �

� �� �� � � � � � � � � �� �� � � � � � �� �� � � � � � � � � � �� � � � � � � �� � � � � � �� � � � � � � �� � ���������

��� ����������������� ��� �� ����

� � � � � �� �� � � � � � �� � �� �� � � � � � �� �� � � � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � �� � � �� � � � � � �� � � � ��

���

�� �� ��� ��� �� �� �� ��� �� ��

� � � � � � � � � � � � � � � ��

��� ��� ��� �� ��� � �� �� ��� �� ��

��������������������

�����������������������������

� � � � � � � � �� �

�� �� ���

��� �� ����

���

��

�� � �

�� ���

�

����������������������� ��

������������ ������ ������� ���������� ������������ ������ ������������� ��� �� � ������������ �������������� � �� ������������ ��

�������������������� ������� ���� ��������� ������� ��������� ��� ������� ��� ��������� ������� ������ � �������� ������� �������� �

�� �� �

�� ���� ���� ����� ��� ���� ����� ��� ����� ���� ����

God Jul med ViSKA Ma

� ���� ��� ������ ������ ������� ������� � ��� ������ ������� ������� �� �� � ������ ������ ��� ��� ���������� ����� ������� ������ ����� ������� ������ ������� ��� ������� ����� ������ ������� ����

d Jul m 0340-30657

0340-30252

0340-31031

0340-38410

0340-31100

0340-30660

0340-38615

0340-38218

0340-30648

0340-38080

0340-30776

0340-30050

BOPLÅT AB

Stigs Svets-Service

0340-385 36

0340-30744

0340-30092

0340-30290

0340-38465

0340-666200

0340-30610

0340-639950

0340-38361

0340-38771

0340-639940

0340-38955

0340-384 90

0340-309 70

0340-380 60

0340-306 48

������������� �

0340-386 60

www.veddige.nu

SNABBKALENDER FÖR 2006. GULA MARKERINGAR: ViSKA! MAGASINETS PRELIMINÄRA UTGIVNINGSDAGAR. MATERI JANUARI M T O T F L S

1 2 3 4 5 6 7 1 8

2 9 10 11 12 13 14 15

3 16 17 18 19 20 21 22

FEBRUARI

MARS

4 5 6 7 8 9 10 11 12 23 30 6 13 20 27 6 13 20 24 31 7 14 21 28 7 14 21 25 1 8 15 22 1 8 15 22 26 2 9 16 23 2 9 16 23 27 3 10 17 24 3 10 17 24 28 4 11 18 25 4 11 18 25 29 5 12 19 26 5 12 19 26

sidan 12 | ViSKA! 2005/4

APRIL 13 27 28 29 30 31

14 3 4 5 6 7 1 8 2 9

15 10 11 12 13 14 15 16

16 17 18 19 20 21 22 23

MAJ 17 24 25 26 27 28 29 30

18 1 2 3 4 5 6 7

19 8 9 10 11 12 13 14

20 15 16 17 18 19 20 21

JUNI 21 22 22 29 23 30 24 31 25 26 27 28

1 2 3 4

23 5 6 7 8 9 10 11

24 12 13 14 15 16 17 18

25 19 20 21 22 23 24 25

26 26 27 28 29 30

ViSKA � �� � � � � � �� �� �� � � � � � �� � �� �� � � � � � � � �� � � � � � �� � � � �� � � � � � � � � � � � � � � � � � � � � �� �

� ��

� � � � � �� � � � � �� �� � �� � �� �� � �� � � � � � � � � � �� �� � � � �� �� � � � � � � � � �� � � � � � � � � ������

�� �� ��� ��� ��

�� �� ��

�� � � � � � �������� �� �� ���� ��

����������� � � � � �� � � �� � � � � � �� � � � �� � � � � � �� �� � � � � � �� � �� �� � � � � � �� �� � � �

�� �� �� �� �� ��� �� ��� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� �� � �� �� �� �� ��

� � � � � �� � � �� � � � � � �� � � � �� � � � � � �� �� � � � � � � � � �� �� � � � � � �� �� � � � � � ��

���� ���� ���� ������ ����

���� ������ ���� ����� ����� � ����� � ���� ����� ����� ����� ���� ����� ���� ����� ��

�� �� �� ��

��� ���� ��� ���

��� �������� �� ��� ��� ��� ��� �� ��� ��� ��� � ��� ��� ����� ��� ��� ��� ��� ��

�� �� �

���� ����� ����� ���� ����� ����� ������ ���� � ���� ����� ���� ���� � ����� ���� ���� ���� �� ����� ����� ����� ���� �

agasinet ar efter ar ��� ��� ���� ���� ��� ����

��� ��� ���� ��� ��� ���

���� ��� �

med ViS GL Miljöimpregnering AB S-43020 Veddige, Sweden

0340-38400

0340-86900

0340-639930

0340-649764

0340-38700

0340-38580

Richardsson Bil o. Smide o. Skrot Tel: 0340-307 14 Fax: 0340-309 69

0340-649790

0340-646 600

0340-30714

0340-30757

0705-874345

0340-38490

0340-697500

0340-666040

0340-30008

0340-30361

0340-38745

El o Maskinservice

NBAB BYGG

0340-30500

0340-30453

Vi utför pressning med New Holland Storbalspress med skäraggregat, Balstorlekar: bredd 80-90 cm.

Rundbalspressning • Inplastning • Slåtterkrossning Vi utför även: Körning med gödseltunna och slangspridningsaggregat • Skogsmaskin • Traktorgrävare

LACKERINGSARBETEN 0340-381 97

Veddige Cementgjuteri Cementgjuteri AB AB Veddige

0340-30293

Glasmästarpelle 0340-38142

0340-30987

0340-300 76

tel: 0340-300 76, 0708-82 01 41, 0702-93 00 18

EF BILOPLÅT

0705-769 940

0340-314 40

VISKAN VEDDIGE AB

0730-912 703

0340-306 00

0340-388 99

Ellis Akupressur Viskastigen 37 0702-050 940

TERIALINLÄMNING MINST TVÅ VECKOR FÖRE. ALLA INLÄGG ÄR VÄLKOMNA. GOD JUL ÖNSKAR VEDDIGEVISIONEN! JULI M T O T F L S

27 3 4 5 6 7 1 8 2 9

28 10 11 12 13 14 15 16

29 17 18 19 20 21 22 23

AUGUSTI 30 31 32 33 34 24 31 7 14 21 25 1 8 15 22 26 2 9 16 23 27 3 10 17 24 28 4 11 18 25 29 5 12 19 26 30 6 13 20 27

SEPTEMBER 35 28 29 30 31

36 4 5 6 7 1 8 2 9 3 10

37 11 12 13 14 15 16 17

38 18 19 20 21 22 23 24

39 25 26 27 28 29 30

OKTOBER 40 2 3 4 5 6 7 1 8

41 9 10 11 12 13 14 15

42 16 17 18 19 20 21 22

NOVEMBER

43 44 45 46 47 23 30 6 13 20 24 31 7 14 21 25 1 8 15 22 26 2 9 16 23 27 3 10 17 24 28 4 11 18 25 29 5 12 19 26

DECEMBER

48 27 28 29 30

49 4 5 6 7 1 8 2 9 3 10

50 11 12 13 14 15 16 17

51 18 19 20 21 22 23 24

52 25 26 27 28 29 30 31

ViSKA! 2005/4 | sidan 13

G ÄNG E T I G RUS G RO PEN #14 författare: Bo Emanuelsson

Skomakar’n Rober t Carlsson , en göteborgare Fågel berg och Pears-Oskar.

14

gänget i

GRUSGROPEN Minnen från 1940-talet av Bo Emanuelsson.

Gänget i Grusgropen är kvar uppe i samhället. Den sista knackningen hos ”StallaEmil” hade blivit ödesdiger. ÄNNU EN KNACKNING. Folke hade knackat på det frusna fönstret i stället för på dörren. Rutan hade gått sönder. Vi hade visserligen klarat oss, men vi hade denna gång gått över gränsen. Nu skulle ”Stalla-Emil” få vara i fred.

ETT NYTT OFFER. Vi hade nu farit över hela samhället med våra dörrknackningar. Ingen brydde sig om oss längre. Då råkade någon nämna ”PearsOskar”. Oskar Andersson hade egentligen inte gjort oss något ont, snarare tvärtom. En gång, när ”Pears-Oskar” cyklade hem från sitt sidan 14 | ViSKA! 2005/4

besök i Handelsföreningen, sköt ”Höga-Lars” ett skott med luftgeväret efter honom. Haglet träffade lyckligtvis i vägbanan men studsade upp i Oskars cykel. Vi hörde ett klingande ljud. Oskar bromsade, hoppade av och studerade cykeln en stund. Sedan kom det en förfärlig utskällning.

Varför satt Oskar ensam i sin stuga nere vid vattenfallet? Han hade ju sin Olivia och en 6-7 barn i ett litet hus uppe vid Furuberg.

Tydligen hade de separerat för att använda ett modernt uttryck, något som inte var så vanligt på den tiden. Kommungubbarna hade visst ett finger med i spelet. De köpte ”BagarmorEkelunds” stuga till honom och förbjöd sedan Oskar att besöka sin familj. Man kan kanske likt Wilhelm Moberg i ”Utvandrarna” säga, att Oskar hamnat i ”stutabåset”. ”BAGARMOR-EKELUNDS” STUGA. Vem, som byggde denna stuga, vet jag i skrivandets stund inte. Vid en försäljning av lantbruket Porsma görs vid ett tillfälle en

avstyckning nere vid ån, som kallas Damsrop Porsma :2. Kanske bygger den förre ägaren sig en liten undantagsstuga här. År 873 har Oskar Björkman på Kullagård och hans hustru Hilda fått fastebrev på Damsrop.

Deras ägande har med vattenfallet att göra.

Senare kommer Varberg-Borås Järnväg och Veddige kommun in i bilden. Det är svårt att följa dessa fastighetsaff ärer.

Var mor Ekelund bakade sitt bröd, vet jag inte heller. Det har nämnts någon gång, att

Bagaremor Eklundsst

uga

det fanns bageri nere i Sandhem i någon av Hellsunds byggnader.

Den enda berättelse, jag funnit, där någon nämnt ”Bagarmor-Ekelund”, är följande, skrivet av den gamle kommunalpolitikern Ivar Berntsson i Kulla. Han berättar, att hans far Karl Johan Berntsson år 902 arrenderade Vabränna No . Det var en liten bondgård, som byggts upp av en Karl Andersson. Den fick senare namnet ”Charkuteriet”, då KarlErik Andersson m.fl. drev charkuteriaffär där under flera år.

Karl Andersson var nu död. Hans omyndiga söner arrenderade ut gården. I det stora bostadshuset drev nu Alfred Norén en specerioch kortvaruaffär. Han hade också rättigheter att sälja öl och vin. Dricka fick man inte göra i affären. Drängar och bönder, som skulle till mejeriet, satt i ett intill liggande ”hållstall” och drack. Norén sålde också tyger och allehanda klädespersedlar. Han handlade också med skinn från kalvar och övriga slaktdjur.

Skinnen satt uppspikade på uthusens väggar, för att de skulle torka.

Nu kommer fru Ekelund med i historien. Alfred Norén brukade anlita en gammal man till vedhuggning och övriga små göromål. Denne man gick under namnet ”Fru Nils”. Jag trodde, det berodde på, att han bodde ihop med en gammal bagerska, som kalllades ”bagarfrun”, eller rättare ”Bagarfru-Ekelund” eller ibland ”BagarmorEkelund”. Sedan fann jag denne Nils Johansson. Han var halvbror till den man, som fick ärva Frugården i Vallby.

Det är den gård, som senare kallas ”Frua-Augusta”. Nils Johansson tog ut sin del av arvet. Han byggde upp en liten gård, som han sålde till en mjölnare Persson från Skåne. Gården kallas idag Perssons i Vallby.

Det är väl mest troligt, att Nils Johansson blev ”Frua-Nils” efter gårdens namn. Senare i Veddige började man kanske kalla honom ”Fru Nils”.

Nils och fru Ekelund bodde i en liten stuga, som låg vid kanten av Viskan vid forsen. En kväll, när Nils krupit ned i sin soffa, behövde fru Ekelund loppa sin särk.

Då fick inte Nils titta på. Han fick order om att dra täcket över huvudet. Han var tvungen att lyda. Lyckligtvis upptäckte Nils, att det var ett hål i täcket, så att han kunde följa skådespelet, då den nakna kvinnan ”loppade” sin särk.

PEARS-OSKAR. Mor Ekelund och ”Fru Nils” var nu sedan länge döda. Stugan hade nog stått tom ett tag, då Oskar Andersson blev förvisad hit. Tillbaka i denna stuga försörjde Oskar Andersson sig som skomakare. Ibland arbetade han ihop med Robert Carlsson på ”Freden”.

Oskar kom då och då upp till samhället för att handla. Ofta stötte han ihop med sin antagonist Algot Gudmundsson, som stod vid Standard-Oil-macken mittemot Handelsföreningen och sålde sin fisk.

Det hördes på långt håll, när Oskar var på ingående. Med hög röst ropade han: ”Oh vad kråkorna flyger högt idag. Här luktar röten fisk.” Algots replik var alltid densamma: ”Twi, twi, ditt räliga as!”

En kväll, när det var mörkt, kom Algot som vanligt hasande med sina tofflor på Björkholmsvägen. När Oskar fick se honom, utbrast han: ”Jasså! Var det Du som kom. Jag trodde, det var väghövelen”. ( Det fanns ännu inte asfalt på denna bygata).

När det dag efter dag bara regnade, brukade Oskar säga: ”Sola, ho ä riktigt röten”.

Algot och Oskars munkrig var nog mest till för att roa allmänheten. De hamnade så småningom på Veddige Ålderdomshem i Thårstorp, där det sades, att de var mycket goda vänner.

Det första, vi såg komma ut ur stugan, var en hand med en pistol i. Nu blev det verkligen fart på hela gänget. Alla reste sig och sprang på en bred linje mot samhället

ANFALLET PÅ ”PEARSOSKARS” STUGA. Vi hade åtminstone två benämningar på folk. De kunde vara ”slumpetassar”. Oskar var ingen ”slumpetasse”. En sådan var nästan svår att identifiera. Det var en person, som man inte fick riktigt grepp på. Han var inte riktigt trovärdig. Man skulle nog inte ge en ”slumpetasse” kredit.

Möjligen var Oskar en ”pompenick”. Det var en person, som var lite annorlunda. Jag vill minnas, att Oskar kallade oss för ”pompenickar”. Vi brukade hälsa på honom ibland i hans stuga. Han verkade road av våra besök där i sin ensamhet.

I kampen mellan Oskar och Olivia hade befolkningen i byn för länge sedan tagit ställning för Olivia och mot Oskar. Trots att Oskar inte gjort oss något ont, var det nog inte fel att betrakta honom som vår fiende. Ingen skulle skälla på oss för det.

Vi hade hört berättas om ett verkligt illdåd mot ”Pears-Oskar”. Några äldre pojkar, som inte var från samhället, hade en mörk kväll

omringat Oskars stuga. Någon hade satt en stock för dörren, så att denna var omöjlig att öppna inifrån. Ett par andra klättrade sedan upp på taket och stoppade en säck i skorstenen. Det var under den kalla årstiden, och Oskar eldade för fullt i sin kamin.

Efter en stund hördes ett väldigt bankande på dörrens insida och något senare en högt ropande Oskar: ”Jag förgås! Jag förgås!”

Historien berättar inte, hur Oskar klarade sig ut. Någon blev kanske rädd och sparkade bort stocken.

Vårt anfall var bara att betrakta som ett vanligt pojkstreck. Detta hände också en mycket mörk kväll. Ca 20 meter från Oskars stuga var en slänt ned till botten av grusgropen. Där låg nu hela ”Gänget i Grusgropen” utom synhåll. ”Clark” var där liksom ”DalesRune”. Holger, ”Ludde”, ”Stalla-Folke”, ”Ingenjörs-Gunnar”, ”Kalle-Måns” och Kalles bror Kurt. Jag tror att ”Fläng”, ”Kråka” och Sigvard på stationen också var där.

Någon sprang fram och knackade hårt på Oskars dörr. Det var som vanligt sprintern ”Stalla-Folke”. Folke hann tillbaka till slänten, innan dörren öppnades. Där i det inifrån stugan kommande ljuset stod Oskar och spanade mot grusgropen.

Efter en stund stängde han dörren och försvann in i stugan.

Det här var ju inte roligt. Vi får väl göra om det en gång till. ”Stalla-Folke” smög fram ännu en gång. Han hade bara knackat ett par ”knack”, när dörren flög upp. Det första, vi såg komma ut ur stugan, var en hand med en pistol i. Nu blev det verkligen fart på hela gänget. Alla reste sig och sprang på en bred linje mot samhället.

Oskar hade nu sprungit fram till slänten. ”Pang!” Pistolen hade avlossats.

Det kom bara ett skott. Vi vågade inte stanna, innan vi var uppe vid fruktmagasinet. Den teatraliske ”Dales-Rune” stod där med skräck i blicken. ”Kulan strök bara några centimetrar från mitt högra öra.” Två till överspända hade hört kulan vissla förbi. ”Det var väl en djävla gubbe, som sköt med pistol efter oss”.

Jag hade inte hört någon kula vina förbi, trots att jag var nära de andra. Dagen efter fick vi veta sanningen av några äldre killar. ”Pears-Oskars” pistol var helt ofarlig. Det var en s.k. ollonpistol, som man laddade med krut och papper. Någon kula kunde inte gå genom loppet.

Nåväl. Man kunde ju aldrig veta, Det var bäst att lämna ”Pears-Oskar” i fred. Hädanefter förklarade vi oss neutrala i detta krig.

OLYCKOR OCH SKRATT. Det finns ett gammalt ordspråk, som säger: ”Den enes död, den andres bröd.” Det borde finnas ett annat: ”Den enes olycka, den andres glädje.” Hur ofta drar inte människor på munnen, när någon medmänniska råkar ViSKA! 2005/4 | sidan 15

Plåtslagare Sanders

illa ut i en liten komisk situation. Gänget i grusgropen hade ibland ganska roligt, när de bara var passiva åskådare. Eftersom det nu har blivit lite vinter, kan vi börja med en liten vinterhistoria.

LINES-ANTON OCH PEKFINGRARNA. Lines-Anton och hans halvbror LinesIvar bodde länge på hemmet, en liten torpstuga, som troligen låg på Thårstorps marker. Den låg vid Kvarnome alldeles nere i skogskanten vid Thårstorpsåsen.

Torpet kallades Lines.

Lines-Ivar var Veddige Bollklubbs störste supporter. Han åkte med på alla matcher. När plåtslagare Anders Peter Sandersson nere i grushålan mitt i Veddige samhälle hade lämnat in för gott, flyttade Lines-Ivar till Ida Sandersson.

Plåtslagaren hade bott i ett litet hus, som flyttats till grushålan från Kvarnome. Det var det så kallade ”Kullmanstorpet”. Stugan hade kostat 50 kronor. Plåtslagare Sandersson hade sin verkstad i en bredvid liggande byggnad. Han brukade kalla husen i Sandal för ”Fattigkvarteret”. Vägen mellan husen kallade han ”Kvinnolundsgatan.”

Ida Sandersson har gjort sig odödlig i Veddige med sin beskrivning av sitt läkarbesök. Hon hade tydligen fått någon sorts eksem på benet. Doktorn hade skrivit ut en salva mot denna åkomma. Ida var från Fliseryd i Kalmar län. Hon talade någon sorts småländska blandad med Blekingedialekt.

Så här beskrev Ida läkarbesöket: ”Det var en mycket stark salva. När doktorn lade på den på benet, blev hela rummet fullt av rök”.

Nu skulle inte detta handla om Lines-Ivar utan om hans halvbror Anton. Anton bodde kvar hemma i stugan. Han kom ofta cyklande på Syllingevägen. Han skulle upp till ”Föreninga” och handla. Målet var alltså Veddige Nya Handelsförening.

Nu var det vinter. Det hade varit kallt sidan 16 | ViSKA! 2005/4

sons st uga i grushålan

under nysnön. Cykeln rasade omkull, och Anton föll i gatan, vilket förstås gladde de små sadisterna i Gänget i Grusgropen. Samtidigt som Anton föll omkull, förbyttes visslandet i ett hemskt skri. Anton hade brutit av båda sina pekfingrar jäms med styret.

Gänget i grusgropen skämdes lite efteråt, då de insåg, att detta inte var något att skratta åt. Anton fick åka in till Varberg och spjälka sina pekfingrar, och Gänget i Grusgropen hade lärt sig ännu en erfarenhet. I styret skall man hålla med ett fast grepp och använda hela handen.

PS! Det är en tid sedan, jag skrev denna artikel. En tid efter det att den var färdig, fann jag lösningen på ”Bagaremor Ekelund”. Fru Ekelund var inte bagare. År 877 flyttar bagaren M.J. Ekelund från Göteborgs Domkyrkoförsamling till Wabränna No  i Veddige. Han anländer några dagar. Vathit med hustru och två döttrar. Wabränna No tenpölarna hade frusit till is. I natt hade det  var ursprungligen en gård i Wabränna by, ägd kommit några centimeter nysnö. Gänget av släkten von Döbeln. Vid Laga Skiftet skulle i Grusgropen var vid kanten på grushålan denna gård flyttas ut till området nere vid vägen och kastade snöboll. Borta vid ”Kalle-Potts” Varberg-Borås. Gården flyttas aldrig. Marken säljs, och det växer upp 4 st. mindre gårdar i stället, vilket knappast var meningen med Laga Skiftet. Dessa gårdar är enligt Ivar Berntsson ”Färgarens”, där Bertil och Inga …det fanns inga handtag Larsson bor, ”Karl Anderssons”, som blir över huvud taget, bara själva ”Charkuteriet”, ”Änkans”, som blir ”Karlstorp” och ”Villes” vid mejeriet. Beträfjärnröret kvar. Anton hade fande den senare är jag något tveksam, då stoppat in sina pekfingrar i de den verkar vara avstyckad från Wabränna No 2. öppna järnrörsändarna. Han I någon av dessa gårdar öppnar bagare hade precis passerat oss, då Ekelund bageri. Troligen är det hos ”Färgarens”. Färgaren August Larsson något hände… kommer till Veddige först år 882, då han börjar driva färgeri i denna fastighet.

Bageriet tycks inte ha gått så lysande. År 879 flyttar bagare Magnus Johan Ekeverkstad kom Anton cyklande. Han hade nog lund till Varberg med hustru och två döttrar. druckit några bärs, för han tycktes vara på ett Det verkar också, som om det varit konkurstrålande humör. Han visslade, så det hördes rens i Veddige. Bagaregesäller flyttar till Wedlång väg. dige No 5, som kan vara nere vid Sandhem.

Så konstigt han höll i cykelstyret. På senare År 884 är bagare Magnus Johan Ekelund år har handtagen på cykelstyret tillverkats av tillbaka i Veddige med samma familj. Nu slår någon sorts gummimaterial, som slangforhan sig ner å Weddige No 5. Det kan vara hos mat träs på cykelstyret. Tidigare gjorde man någon av Hellsundarna i Sandhem. handtagen av trä. Dessa torkade med tiden, Så sent som i mars 889 är bagare Ekesprack sönder och föll av från styret. lund i livet. Han har då begärt hjälp av VedLines-Antons handtag dige kommun, då hans hade tydligen fallit av. Det sjuka dotter Linea behöver ”Lines-Anton” fanns inga handtag över läkarhjälp i Halmstad, där huvud taget, bara själva hon skall läggas in på sjukjärnröret kvar. Anton hade hus. Kommunen beviljar stoppat in sina pekfingrar i honom ett generöst bidrag de öppna järnrörsändarna. på 25 kronor.

Han hade precis passerat År 894 för kyrkoheross, då något hände. Vissden in Bagare Ekelund landet av en slagdänga uppi flyttningslängden som hörde plötsligt. Anton hade ”obefintlig”. Döttrarna flytråkat svänga lite, precis där tar, och bagaremor Ekelund det fanns en blank isfläck får klara sig själv.

S Å HÄRLIGT… text: Michael Enberg, teckning: Sandor Olah

så härligt…

Vilket härligt år för fotbollen i Veddige Bollklubb…

När detta skrives verkar det avlägset med fotboll ute. Men vi vet alla hur fort tiden går och snart är det dags för Bosse att börja linjera grusplanen igen, men innan dess måste vi avsluta denna säsong.

En säsong som, som vanligt, inneburit både framgångar och motgångar, överraskningar och besvikelser.

JAG IMPONERAS fortfarande av bredden i klubben, kommer man ner en träningskväll träffar man fotbollsspelare från 8 år och upp till ”mogen ålder”, både tjejer och killar.

Man hör och ser ledare som pekar, instruerar, tröstar, skäller(?) och manar på, man ser spelare som svettas, pustar, smyger sig(?) och skrattar.Precis som det skall vara.

EN ICKE HELT OBEKANT fotbollsklubb i Italien heter Juventus, om nu Juventus skall kallas för klubb eller företag, det låter jag vara osagt, men i alla fall kallas Juventus ibland för ”den gamla damen. Det är ett i mitt tycke mycket

trevligt namn och det stjäl jag härmed helt ogenerat och placerar hos Veddige Bollklubb.

HUR MÅR DÅ VÅR ”GAMLA DAM? ”

Jo tack, hon mår ganska bra. För att vara nybliven pensionär, 65 år i år, mår hon mycket bra.

Hon tycker det är trevligt att vi som nu är aktiva i föreningen bär arvet vidare, och fostrar kommande generationer i idrottens regler och värderingar.

Hon förstår ibland inte riktigt de klagomål som kommer fram, det verkar lite bortskämt, när jag var ung fick vi inte någonting serverat, utan fick ordna allt själva, säger hon.

Hon tycker det verkar mycket bra med en supporterklubb, även om hon först inte riktigt fattade vad som menades, det är ju en för Veddige ny grej.

Hon tycker också att det är bra med den nya högtalaranläggningen så att hon hör vem som gör mål när Veddige Bk är i farten DEN GAMLA DAMEN TYCKER att alla gjort fina insatser i år, och vill på detta sätt tacka alla för i år.Hon hoppas att alla haft kul, för utan glädje blir det ingen bra fotboll

En liten undran till sist: Vad skulle vi göra utan ”den gamla damen?” ”Öva nu i vinter på nya skott och finter lär dej fotbollens f, g, h hos ditt kära VBK”

Med detta lilla ”poem”(?) ber den gamla damen och jag att få tacka för i år och önskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År Veddige Bollklubb/Michael Enberg

ViSKA! 2005/4 | sidan 17

musik i sidan 18 | ViSKA! 2005/4

MUS IK I J ULE TID Text & Bilder: Inger Eklöv

i juletid Den 17 november var en vacker halländsk, d v s kall och snöfri, vinterdag. Jag strosade omkring på slottsområdet vid Tjolöholm.

DÄR PÅGICK JULMARKNAD med massor av konsthantverkare som bjöd ut sina alster till beskådning och försäljning. Jag köpte honung, saff ransskorpor och en vitlöksrivare i keramik (har inte provat ännu om den funkar).

FÖRSTA GÅNGEN jag var här var en sommardag för 30 år sen, och vi är nog inte den enda familj som skojat om att ha Tjolöholm som ”sommarstuga” och kunna njuta av en

nyplockad persika i solskenet. Idag var det en annan bild när man såg ut över stranden och havsviken. Helt stilla låg vattnet och vita moln speglade sig i dess yta medan den bleka vintersolen gick ner.

INNE I SLOTTET tog Tomten emot barns önskelistor vid granen i den stora hallen.

Hela slottet var julpyntat och även här pågick handel och utställningar. Vi drack kaffe med pepparkakor vid öppna spisen i matsalen. Då vi gick därifrån hade mörkret fallit och det var en vacker syn, minsann, det fina gamla slottet upplyst av mängder av ljus.

VI GICK TILL DEN GAMLA KYRKAN som man håller på att restaurera. Här arbetar Kjell Johansson, från Derome, med att bl a byta ett läckande fönster på läktaren. Kjell, som sjunger i Ås-Sällstorp Kyrkokör, hade ordnat så kören skulle få ge en julkonsert här denna kväll. I slottskyrkan fanns ingen stor orgel, det

ska inköpas en nästa år, men kantor Carola Book kompade sin kör på piano i ett entimmesprogram, och vi var några stycken som hade favören av det dubbla eftersom vi satt där även under övningen. Dom är verkligen duktiga! Och tänk vilka solister dom har, Birgitta Eliasson, Carina Antonsson och Linda Söhrman och de unga gästsolisterna Frida och Rebecka.

GUNILLA TÖRN, denna behagliga, mjuka och goa präst, läste några citat ur en liten bok och sjöng också med kören. Man rös av välbehag gång på gång!

FAST JAG VET att synd är någonting helt annat så tycker jag faktiskt att det är synd att vi bara var ett 40-tal åhörare i Tjolöholms gamla slottskyrka denna novemberkväll.

Kören hade varit värda en fullsatt kyrkosal.

Det finns väl inget som ger större glädje än sång och musik.

ViSKA! 2005/4 | sidan 19

V ED D IG E V IS I O NENS J ULPRO G R A M från Veddigevisionen

LÖRDAGEN DEN 17 DECEMBER KL. 19.00 I VEDDIGE KYRKA

JULSÅNGER, TRADITIONELLT & MODERNT!

MEDVERKANDE: ÅSA & ULF NOMARK, IDA & ELIN HEDBERG, ZOÉ, ANDREAS RYDMAN, JOYKIDS M FL. KAPELLMÄSTARE: OLA JOHANSSON KONFERENCIER: PELLE JOHANSSON BILJETTER KAN KÖPAS PÅ STATOIL VEDDIGE OCH VILLAGE VARBERG. BILJETTPRIS 100:- FÖR VUXNA, 60:- FÖR BARN 5-15 ÅR, UNDER 5 ÅR GRATIS.

OBS! ENDAST FÖRKÖP

ÖVERSKOTTET SKÄNKS TILL VÄLGÖRANDE ÄNDAMÅL.

Tomtepromenad SÖNDAGEN DEN 18 DECEMBER 16.00-18.00

MED START FRÅN VISIONSMAGASINET.

TOMTEPROMENAD I FACKELSKEN.

VEDDIGEVISIONEN HAR JULKAFÉ FILM OCH GODIS TILL BARNEN, LOTTERIER I VISIONSMAGASINET. STARTAVGIFT 40:-/PERS. BARN UNDER 7 ÅR GRATIS. HEMBYGDSFÖRENINGEN BJUDER PÅ GLÖGG OCH PEPPARKAKOR ARRANGÖRER: VEDDIGEVISISONEN OCH HEMBYGDSFÖRENINGEN.

VÅRA AR RANG EMANG SP ONSRAS AV : ������������� �

Se våra beg. bilar: www.newcar.se

Motorstigen 5, Varberg (vid Bilprovningen). Tel. 0340-130 70 Måndag–torsdag kl. 10–18 Fredag kl. 10–17 Lördag 10–13

God Jul och Gott Nytt år

önskar vi alla våra kunder!

Kontoret i Veddige

sidan 20 | ViSKA! 2005/4

Tel 0340-66 60 40

www.varbergssparbank.se

V ISK A ! FR ÅG A

ViSKA! FRÅGA

Linnea Johansson, Frida Bernander, Maria Arvid

Denna gång frågade ”ViSKA!FRÅGA” redaktionen hela Luciatåget 2005.

Och frågan som ställdes löd så här: – Tror ni att ert budskap att sprida glädje, fred och hopp, samt att ni ska få ihop lite penagr till att bowla på Bongo kommer att lyckas?

sson, Katrin Sturesson, Linnea Johansson, Jenn ifer

Johansson och Ida Andersson svarade så här:

–Ja.

Årets Lucia blev Katrin Sturesson. Luciatågets andra uppträdande var den 3 december 2005 på Företagarnas årliga julbord i Idrottshuset.

ViSKA! Redaktionen önskar dem lycka till!

ViSKA! 2005/4 | sidan 21

www.veddige-akeri.se

Specialtransporter tel. 0340-306 10 fax. 0340-304 84

Din lokala elleverantör!

VARBERGSORTENS ELKRAFT VEDDIGE

0340-64 64 00

Vår kunskap = Din trygghet.

Det tjänar du på!

VEDDIGE

VARBERG

KUNGSBACKA

GODJUL ÖNSKAR BOMILJÖ AB

������������������ sidan 22 | ViSKA! 2005/4

KINNA

Våra annonspriser:

������ ��������������

2000:250:250:-

500:-

Priser utan moms. Individuell prissättning tillåts. Ring för avtal.

�������������������������� ������������������������������

����������

������������������

�������������� �����������������

������������������������������������������������������������������

�������������������� ����������������� ����������������

��������� ����������������������

1000:-

����

8000:-

� �����

4000:-

������������������� ��� ����������������� ��������������� � �������

��������

���������� ���������������������

������ ��������

����������������������������������������������������� ������������������������� ����������������������������������������

För dig som ställer höga krav ���������������������� � ������ ���������������� � ������ ��������� ������ � ����� ������������� ���� � ���� ����������� ����� � ������ ����������� �����

�� �����������������������

Telefon 0340 – 69 75 00 www.varbergsbostad.se

ViSKA! 2005/4 | sidan 23

POSTENS GRUPPFÖRSÄNDELSE

Cloetta

Utvalda Favoriter, 500g jmf.pris: 9980/kg

���� /st

��

�� /st

���� per kg

Köttbullar Hemköp 1 kg

Abba sill 250 g flera sorter

���� 2 st för

JULSKINKA

Rimmad benfri, OLLE NYBERG

���� /st

23/12 24/12 25/12 26/12 31/12 1/1

Ägg

30-pack, 1525 g.

Jmf pris 1305/kg

Värdekupong

��

Hel back läsk/lättöl

�� +pant ord. pris: 3990 +pant

ÖPPETTIDER

09.00-20.00 10.00-13.00 STÄNGT 09.00-18.00 09.00-16.00 STÄNGT

JULAFTON JULDAGEN ANNANDAGEN NYÅRSAFTON NYÅRSDAGEN

������������������������� ������������������������������������

������������������������������������������ ���������������������������������������������������� ���������������������������������������� �������������������������������

���������� ���������� ��������� ���������� ���������� ���������� ���������� ���������� �����

��������������������������� ������������������������ ����������

��������������������� �������������������������� ����������������������� �������

��������

���������

������

�������������������� ������������������� �������������������� ������������������

�����������

�����