VISKA 2006-1 by Sandor Olah

SAMHÄLLSMAGASIN FÖR FOLKET RUNT VISKAN

NUMMER 25 • 2006/1 • ÅRGÅNG 7

SPECIELLT BREV FRÅN BRASILIEN BOSSES HISTORISKA HÖRNA KURHELG MED KÖRSÅNG

PRIS: 10 KR

Tokiga Masar GÄNGET I GRUSGROPEN #15 SÅNT SOM HÄNDER ANDRA

En riktig bank med hemmaplan i Veddige!

Tel 0340-66 60 40

www.varbergssparbank.se

��

sidan 2 | ViSKA! 2006/1

��

SPECIELLT Text : Michael Enberg

Speciellt Detta nummer av ViSKA! är lite speciellt. Inte så att vi har ändrat något utan det hand-

Det sägs ibland att den lokala politiska representationen styr hur mycket uppmärksamhet ett samhälle eller by får. Jag är helt övertygad att vår enda (?) representant från Veddige gör allt för Veddige, men det hade

Vi som bor här nu trivs uppenbarligen alldeles utmärkt och vi har det mesta av samhällsservice såsom vårdcentral, tandläkare, äldreboende och skola. Det som fattas är framtidstro och framförhållning. Väg 4 har legat som en bromskloss på utvecklingen i många år, nu när den äntligen verkar få en ny sträckning måste samhällsplaneringen ta fart. VI MÅSTE PLANERA för industrimark som skapar nya jobb, vi måste planera för bebyggelse både av villor och hyreshus, och det måste bli på platser som är attraktiva. Vi måste kunna ta emot utﬂyttare från Göteborg och Borås. Då måste kommunikationerna passa, vi har redan pendelstation för tågtraﬁk, det skulle gå alldeles utmärkt att bo i Veddige/ Derome och jobba i Mark eller Borås. Göteborg ligger bara 50 minuter bort och en pendelstation i Värö skulle också kunna komma Veddige till del.

ALLA ÄR NOG MEDVETNA om att utan framtidstro och framförhållning tynar ett samhälle snart bort, föds det inga barn försvinner underlag för skola och fritidssysselsättningar. Vi har bra förutsättningar för att erbjuda ett rikt fritidsliv, men de flesta anläggningar kom till innan kommunsammanslagningen och har nu stora behov av uppfräschning och renovering. Så behöver exempelvis idrottsplatsen förses med läktare, fler planer och inhägnas. Idrottshallen behöver byggas ut/byggas nytt. Idag får inte alla intresserade tider där och publiken som vill se innebandy, volleyboll och innefotboll förbannar pelarna som tar bort sikten över planen. Musikintresserade behöver lokaler att vara i. Möjligheterna till ett rikt och varierat fritidsliv är också något som vägs in av tilltänkta nyinflyttare. VEDDIGE ÄR EN ORT MED GAMLA ANOR, vi kan följa utvecklingen i Bosses historiska artiklar. Skall någon framtida ”Bo Emanuelsson” kunna skriva om Veddige måste alla som har till uppgift att utveckla vårt samhälle inse att det inte går att bromsa sig in i framtiden. För framtiden, den är redan här…

ViSKA!

TACK TILL:

INNEHÅLL:

lar mer om läsekretsen. Vi kommer nämligen att dela ut detta nummer till våra folkvalda politiker i kommunfullmäktige i Varbergs kommun. Vi som ligger bakom ViSKA! vill på vårt sätt hjälpa till att fästa våra politikers uppmärksamhet på Veddige.

ViSKA! ges ut av VeddigeVisionen, och distribueras gratis till hushåll i Veddige. Lösnummer säljes på Statoil. Pris: 10 kr. Ansvarig utgivare: Michael Enberg. Distribution: Egen. Redaktion: Arne Eriksson 0340-305 85, fax: 0340-303 09 Bo Emanuelsson 0340-302 55, bosse@veddige.nu Hans Olsson 0340-302 90, hans@veddige.nu Michael Enberg 0340-381 44, michael@veddige.nu Sandor Olah 0340-649790, sandor@veddige.nu Adress: ViSKA! c/o O.L.S.A. Viskastigen 46 , 430 20 Veddige tel: 0340-64 97 90, fax: 0340-64 97 91, mobil: 0703-74 22 55, e-mail: viska@veddige.nu Omslag: Våren i Veddige 2006. Foto: Sandor Olah Tryck: Geson, upplaga: 2500 ex. Papper: Svanenmärkt.

NÄSTA NUMMER: 19 JUNI 2006 Manusstopp 5 juni 2006. Alla inlägg är välkomna.

DONATION: BG 5113-7859 Inbetalas till VeddigeVisonens bankgirokonto. Betalningsmottagare: VeddigeVisionen

kanske inte skadat med ﬂer som kommer från Veddige? Hur aktiva är de politiska partierna här? Finns dom över huvud taget? VAD ÄR DET DÅ SOM FATTAS I VEDDIGE?

DEROME PIZZERIA EKLÖWS SUPERMARKET ELEKTRO EMANUEL HEMKÖP VEDDIGE J-O BYGG BOMILJÖ AB LISBETH HARALDSSON, MALMÖ MÖBELHÖRNET PEBE PRODUKTER AB STATOIL LENA OCH HANS OLSSON STRÄNGBETONG VARBERGS BOSTAD VARBERGS SPARBANK VARBERGSORTENS ELKRAFT EK.FÖR. VEDDIGE ÅKERI AB VISKADALENS FÖRSÄKRINGSBOLAG VÄXTBODEN VEDDIGE

SPECIELLT

BREV FRÅN BRASILIEN

BOSSES HISTORISKA HÖRNA 7 KURHELG MED KÖRSÅNG

TOKIGA MASAR

GÄNGET I GRUSGROPEN #15 14 SÅNT SOM HÄNDER ANDRA 19 VISKA! FRÅGA

20 ViSKA! 2006/1 | sidan 3

BREV FRÅN BRASILIEN Text & Bilder: Alva Ingegerd Salomonsson

brev b revfrån B Hej! Ett ﬆ ort tack för den ﬁna artikeln om oss i förra numret av VISKA! Den var intressant att läsa och det var roligt att se det gamla gänget från Veddige Boule och bilden från SM. Vi la märke till att de har bytt tävlingsdräkt. I följebrevet till tidningen ﬆ od att ni gärna ville att vi skulle skriva och berätta om oss och vårt liv här i Brasilien. Här kommer en artikel om vårt nya liv. Vi skulle bli mycket glada om ni kunde spara VISKA! till i juni när vi planerar att resa till Sverige för att hälsa på. Vill ni att jag ska skriva i varje nummer? I så fall är det här lagom långt? Vad tror ni att människorna vill läsa om?

NU HAR vi bott här i Ponta Negra i Natal i Brasilien i över två år och vi stortrivs. Många frågar vad det är som är så bra med Brasilien. På det brukar jag svara att det framför allt är tre saker: människorna, klimatet och prisnivån. MÄNNISKORNA är snälla, vänliga och hjälpsamma. För ett tag sedan var jag inne i Natal och visste inte var jag skulle ta bussen hem, så jag frågade en äldre herre. Han inte bara talade om vart jag skulle gå utan följde med till busshållplatsen och väntade tills rätt buss kom. Under väntetiden pratade vi med varandra och som alla brasilianare var han intresserad av varifrån jag kom och var jag bodde osv. Människorna här avskyr bråk och konfrontationer. De vill att alla ska vara vänner. Men detta för med sig att de är mycket konﬂikträdda. Som exempel kan jag berätta en episod när Erik tillsammans med en brasiliansk vän körde en Landrover, som vi är delägare i, till staden Fortaleza som ligger cirka 60 mil härifrån. Jeepen var köpt där och en del fel skulle åtgärdas innan garantitiden gick ut. När de skulle hämta Landrovern så såg Erik att allt som skulle göras inte var gjort. Naturligtvis påpekade Erik det men på verkstaden tyckte man att det var klart. Erik stod på sig. Men vår brasilianske vän tyckte att det var så obehagligt att han sa att det kunde vänta till nästa gång! Typiskt brasilianskt att skjuta upp något obehagligt! Att man skulle behöva resa den långa resan fram och tillbaka en gång till sidan 4 | ViSKA! 2006/1

tänkte han inte på då. Brasilianarna lever för dagen och många gånger tycker jag att det är charmen med dem och att vi svenskar skulle lära oss av dem och inte alltid vara så effektiva och planera så mycket. Men det får vara måtta på allt. TROTS ATT DEN SVENSKA kronan har sjunkit i värde gentemot de flesta valutor och allra mest gentemot den brasilianska realen, så är det billigt att leva här. Det finns alltid frukt och grönsaker som kostar mindre än fem svenska kronor. Oxfilé kostar runt 60 kronor kilot. Kyckling brukar kosta omkring 0 kronor kilot. EN ANNAN SAK som är billigare här är fastighetsskatten. För vårt hus på cirka 225 kvadratmeter betalar vi ungefär 000 kr om året och då ingår sophämtning tre gånger i veckan. Hade vi delat upp den summan på åtta gånger så skulle vi få betala betydligt mer eftersom man får 30% lägre avgift om man betalar allt på en gång. KLÄDKONTOT är betydligt mindre här än i Sverige eftersom vi helt enkelt inte behöver så mycket kläder. Inte heller har vi några uppvärmningskostnader eftersom temperaturen aldrig går under 22 grader, varken på dagen eller natten. För det mesta är det solsken men i maj, juni och juli kan det regna en del. Det kan

Brasilien Brasilien Bras silien och faktiskt en boulebana som Erik har byggt. Det är hans andra boulebana som han har byggt här i Ponta Negra. HÄROMDAGEN var Erik med på en djuphavsfisketur. Fyra deltagare och tre besättningsmän åkte i en snabbgående daycruiser 20 d ist a nsminuter ut till djuphavet. Där finns mycket fisk Tillsammans fick de över 00 kg fisk, tonfisk och guldmakrill M E L L A N och fiskar som vi NOVEMBER och inte vet de svenska april kommer namnen på. Den charterturisstörsta vägde Jag skickar en hälsning från vår ter från Sverige mellan 25 och 30 nya swimmingpool där vi gottar oss hit. Ett par dar kg och det var Erik på dagarna. i veckan går vi som drog upp den. på stranden och Ett par dagar senare delar ut reklam för Viking Tour som är en samlades de hemma hos oss tillsammans med resebyrå som ordnar utfl ykter för skandinasina kvinnor och åt en god fiskmiddag som ett ver. Det är trevligt att träff a och prata med par svenska flickor, som är utbildade kockar, svenskar. Erik är guide på en del turer och lagade till. Jag har en känsla av att jag kommer på kvällarna är jag på kontoret och säljer att få höra berättas om denna fisketur åtskilutfl ykter. Där fi nns också en minigolf bana liga gånger framöver.

komma en regndag som följs av en eller flera solskensdagar. Någon gång kommer det en störtskur som varar en kvart, sedan skiner solen igen. Havet har en temperatur på mellan 25 och 28 grader året runt. För några månader sedan skaffade vi en swimmingpool och la stenar i hela trädgården trots att vi bara har cirka 250 meter till stranden. Det är skönt att kunna svalka sig i poolen flera gånger om dagen.

ViSKA! 2006/1 | sidan 5

Bosses histo M

ina berättelser bygger på uppgifter från historisk litteratur men också mycket från gamla tidningsartiklar och berättad muntlig tradition. Det är alltså inget vetenskapligt dokument. Jag hoppas komma sanningen så nära som möjligt. Om någon har bevis, för att jag har skrivit något som är felaktigt, är jag tacksam för påpekande, så att jag kan rätta dessa felaktigheter i kommande tidningar. Ring mig, Bo Emanuelsson (tel: 302 55) om Du har något intressant att berätta. GRÄNSEN MELLAN DANMARK OCH SVERIGE.

HALLÄNDSKA GRÄNSMÄRKEN. De två sista numren av tidningen VISKA har jag tagit ett steg tillbaka till 500-talet för att få lite bakgrund till våra små gränskrig. Jag påstod, att förhållandet mellan Sverige och Danmark var fredligt under ca 22 år framåt i tiden efter det fördrag, som antogs vid ett möte i Brömse-bro 54. Gustav Vasa eller Gustav I och kung Kristian III i Danmark hade en gemensam ﬁende i den avsatte Kristian II, Kristian Tyrann, som försökte komma tillbaka till makten. Detta hot ﬁck de två kungarna att hålla sams. Trots detta pågick det små skärmytslingarna vid gränsen mellan Halland och Västergötland, ofta iscensatt av de två landshövdingarna Lave Ulfstand i Varberg och Gustav Olsson Stenbock i Älvsborgs län. Mest rörde det sig om överträdelser vid jakt. De torde inte vara de sista, som har bråkat om sådant. Vi lämnar dessa båda kombattanter. Innan jag helt släpper dessa gränsfrågor, vill jag redovisa lite om den bit av gränsen, som berör Veddige socken. Jag fann på ett antikvariat en gammal bok från 924 H A LL Ä NDSK A GR Ä NSM Ä R K EN av Joh. Kalén. Den, som lämnat in boken till antikvariatet, har inte varit något vidare historieintresserad. Inte någon sida var uppskuren. Boken hade som ny kostat 5:25. Det var bara att ta fram brödkniven och börja sprätta upp boken för att se, vad den sidan 6 | ViSKA! 2006/1

kunde innehålla. Johan Kalén var en historieintresserad folkskollärare från Fagered, som levde 865-936. År 99 kom det ut en bok Halländska RIKSGRÄNSEN av Bertil Karlsjö i samverkan med Hallands Skogskarlars Klubb. Det är ännu ett försök till dokumentation av den gamla gränsen mellan Danmark och Sverige. Boken bygger mycket på Kaléns iaktagelser. I denna artikel berörs endast den del av gränsen, som berör Veddige socken. I de fall, då Bertil Karlsjö anser, att Kalén har gjort något fel, anger jag detta.

URKUNDER OCH ÖVRIGA KÄLLOR. Kalén börjar med en redogörelse över dem, som tidigare försökt berätta om dessa gränsmärken. Han är inte nöjd med någon tidigare publikation. Sedan anger han, vad han haft för källor. Dessa är följande: . Den äldre VÄSTGÖTA L AGEN med berättelsen om konungamötet på Danaholmen, då sex svenska och sex danska män nämndes att sätta ”riftir meller Sverikes ok Danmark”. Dessa tolv ombud satte sex stenar mellan rikena. Man tror, att denna gränsdragning utfördes mellan åren 050-056. Urkunden kallas Danaholmsfördraget. 2. KONG WA LDEM A R den Andens Jordebog. Denna märkliga urkund torde vara från förra hälften av 200-talet. Den innehåller bland mycket annat en förteckning över gränsmärken mellan Halland och Sverige. Det är tydligt, att man i denna urkund ser gränsfrågan ur dansk-halländsk synpunkt. Den uppdragna gränslinjen avviker också på en del ställen från den, som svenskarna ansåg vara den rätta. 3. VÄSTGÖTA L AGEN . I de ﬂesta utgåvorna av Västgötalagen ﬁnns en förteckning över gränsmärken runt hela den del av Västergötland, där lagen gällde. 4. UR K U ND nr. 4, som är biskop Brynolf i Skaras gränsbesiktning den 6 augusti 48, hoppar jag här över, då den endast berör gränsen mellan Askims och Fjäre härader. 5. SV ENSK A R NAS GR Ä NSLISTA av 554.

På 550-talet fördes dessa små gränskrig mellan Lave Ulfstand, länsherren i Varbergs län och Gustav Olsson Stenbock, länsherre i Elfsborgs län. Man försökte bilägga dessa tvister vid ett möte i Elfsborg. Före detta möte gjordes å bägge sidor noggranna undersökningar rörande gränsens rätta sträckning. Svenskarna hade sin lista färdig år 554. 6. DA NSK A R NAS GR Ä NSLISTA av 555. Danskarna gjorde sin gränsundersökning i början av 555. Handlingarna förvaras nu i Danska Rigsarchivet. 7. SV ENSK A LISTA N av 603. Någon enighet om gränsen uppnåddes aldrig på 550talet. Tvisterna fortsatte. Därför kallades det till ett nytt möte i Elfsborg år 603. Man hade även nu gjort förundersökningar med hjälp av edsvurna uppgiftslämnare. Kalén har här bara haft tillgång till den svenska listan. Han har inte känt till, om den danska listan har funnits bevarad. 8. ÖV R IG A H A NDLING A R . Kalén har dessutom besökt lantmäterikontoren i Halmstad, Göteborg, Vänersborg och Jönköping och där studerat allt där beﬁntligt material i kartor och handlingar. Det visar sig, att gränstvisterna fortsatte även efter 645, då hallänningarna blivit svenskar. Nu var det inte tvister mellan två länder utan snare mellan direkt intresserade bönder. Kalén har dessutom studerat all tidigare utgiven litteratur. Han har varit mycket ute och diskuterat med åldringar i de trakter, där det rått delade meningar om gränsens dragning. Bråk om jaktmarkernas gränser tycks ha förekommit i alla tider. Det var dock inte bara jakten, som var viktig. På 500-talet var inte våra berg kala, som de var i början på 900-talet. Vid gränserna fanns stora ek- och bokskogar. Skogens virke hade stor betydelse. Eken användes framför allt vid skeppsbyggeriet. Man behövde virke, när man byggde upp sina byggnader, och skogens produkter ﬁck också tjäna som bränsle. En annan viktig orsak till kamp om ekskogen var användandet av ek- och bokollon som föda åt svinen. Det var viktigt att veta, var gränsen gick även, då man skulle skipa lag. Man måste veta inom vilket område ett brott hade begåtts.

BO SSE S HIS TO RISK A H Ö RNA författare: Bo Emanuelsson

oriska hörna Brottet skulle dömas inför den domstol, inom vars område det blivit förövat. Ännu viktigare var det vid gränser, som utgjorde gräns mellan länder med olika lagar. Om det skulle utdömas böter, måste man veta, vilken konung, som skulle uppbära dessa böter. Dråp förekom ofta i de ganska vilda gränstrakterna. Ibland kunde man inte finna dråparen. Brottet blev ouppklarat. Då fick det härad, där brottet begåtts, erlägga mansbot. Därför gällde det också att hålla ordning på häradsgränserna. Det finns ett sådant rättsfall. Det hände under den tid Halland hörde till Danmark, att en man blev ihjälslagen just på ett omtvistat område på gränsen mellan Viske härad i Halland och Marks härad i Västergötland. Dråparen lyckades hålla sig undan, och häradet dömdes att ”gälda mansbot”. I vilket härad hade detta skett? Markborna frånkände sig då all rätt till det ifrågavarande området och lyckades verkligen få det dithän, att Viske härads invånare måste lämna mansboten. Detta anfördes också mot Markborna, när de senare försökte göra anspråk på det omtvistade området. Platsen, där dråpet skedde, kallades sedan Mann Varpet. Rörande gränsens sträckning är det i regel så enligt Kalén, att de svenska kraven segrat nästan över allt, där tvist rått. Det är rätt vanligt att finna de äldre danska gränspunkterna ett stycke in i Västergötland och Småland.

GRÄNSMÄRKENA I VEDDIGE SOCKEN. Kalén har märkt ut gränsmärkena med nummer på en karta. Han har sedan lagt ner mycket arbete på att tolka de gamla namnen. I de olika urkunderna har gränsmärkena olika stavning. Jag hoppar över allt detta och använder bara namnen i ”modern” tid. I några få fall har han utelämnat nummer på kartan. Det är, när han inte har kunnat binda märket till någon säker plats. NR . 76 FRU ÖN. Detta är ett säkert märke. Det är ön i St. Horredsjön (St. Hornsjön). Det är ett viktigt märke. I råmärket på Fru ön sammanträﬀar 4 socknar, de halländska Idala, Frillesås och Veddige samt ViSKA! 2006/1 | sidan 7

Horred i Västergötland. Där möts också 3 härader. I Västergötland är det Marks härad och i Halland Fjäre och Viske härader. NR . 77 OX A BÅS. Gränsen går sedan till en liten udde på St. Horredssjöns södra strand. Tvärs över denna udde går en liten smal dalgång. Denna dalgång har rätt branta väggar. Kalén gissar, att betande kreatur sökte skydd i denna dal vid oväder. Därav namnet Oxabås. På vintern körde man förr genom Oxabåset, då vägen blev kortare tvärs över udden än runt den. Dessutom var isen mellan Fru ön och fastlandet ofta osäker. Bertil Karlsjö:Udden heter Hästbjär. Oxabås är inte den smala dalgång, som Kalén beskriver, utan en bredare lättframkomlig genväg för dem, som på vintern färdades längs sjöstranden. NR . 78 SYSTER LID . Här råder lite mer osäkerhet. Drar man en rak linje från nr. 77 till nr. 79, passerar man i sluttningen vid torpet Kulla under Isakatoft i Horred en tydlig råsten. Kalén skriver, att det knappast kan vara någon större risk att identifiera stenen vid Kulla med det vid 554 och 603 såsom gränsmärke upptagna Systerlid. Bertil Karlsjö: Detta gränsmärke har Kalén placerat 350 meter för långt åt söder. Vid Laga Skifte å Struxsjö Nr.  år 9496 finns följande beskrivning. ”Röse vid Systerlid, kringskolad flat sten.” Avståndet till Galnasjö ås anges till 039 m. Den flata stenen är ca 60 cm hög och står på nordsluttningen i den skarpa gränsvinkeln 300 m söder om Struxsjö gård. N R . 79 G A L N A SIÖ RÖSE . Här är Kalén övertygad om, att detta röse alltid legat på samma plats på den höga berghällen. Striden mellan Lave Ulfstand och Gustav Olsson Stenbock kan ha gällt gränsen härifrån ner till Jonsjö. Däremot tycks andra kartritare och historieskrivare ha haft en uppfattning om, att detta röse flyttats vid något tillfälle. I en beskrivning till en karta över ”Ierlöfwa eller Weddige ÖsterSkog” skriver en P. Wichman 726 följande passus: ”Galnasiö Röse, hvilket står på ett högt berg och är allenast 27 åhr sedan upsat till det ändamåhlet at det skall skilja Vestergötlands och Hallands provincier från hvarandra, som doch salig Söderling 697 åhrs Charta helt annorledes uthtyder”. Kalén anser, att denne Söderling ritat in röset på fel plats. Röset har dock renoverats 699. I förra VISK A-tidningen hade vi en bild på detta röse. Bertil Karlsjös komplettering: På den topografiska kartan finns en triangelpunkt 60,5 m ö h. NR. 80 MÄRKEBÄCKEN OCH MÄRKESRÖR .

Märkebäck betyder gränsbäck. Bolsjön ligger i Horreds socken. Från denna rinner en bäck ner till Veselången i Viskan. I vår tid utgör bara en kort sträcka av denna sidan 8 | ViSKA! 2006/1

bäck gräns mellan Halland och Västergötland. Om denna gräns har det rått delade meningar. Enligt den svenska listan av 554 ansåg man att gränsen skulle följa bäcken ända ner till Veselången. Jonsjö säteri hamnade då i Sverige. På ett ställe korsas Märkebäcken av den urgamla landsvägen utmed Viskan. Vid denna punkt restes år 699 ett råmärke, bestående av två stenar – allt enligt Wichmans karta av 726. Detta märke kallas Märkesrör. Det stod kvar, när Kalén skrev sin bok 924. Gränsmärket fanns på den smala remsan mellan landsvägen och järnvägen. Den här gränsen mellan Halland och Västergötland är av gammal hävd. Åtminstone år 924 skötte Vägförvaltningen i Älvsborgs län landsvägen ända ner till Märkebäcken. Det innebar, att man passerade Jonsjö säteris ägor, trots att det länge räknats till Halland. I jordeboken av 665 förs Jonsjö till Halland. Det är för övrigt om säteriet Jonsjö (Ionsryt 300), som striden här rört sig. Det har växelvis förts till Halland eller Västergötland. Kjettel Claessons karta 65 drar gränsen öster om Jonsjö, Söderling 696 tar upp båda gränssträckningarna medan Wichman år 726 åter förlägger Jonsjö i Västergötland. Hans gräns följer Märkebäcken. På Kaléns karta gör gränsen ett underligt hack för att få in Jonsjö i Halland, där det nu ligger. N R . 81 M E DE L S N Ä S . Det här märket kan vara svårare att hitta. Båda de äldre listorna nämner detta märke. I de yngre listorna är det bara den danska, som nämner detta märke. Den svenska anför Märkebäcken som gräns. Om gränsen från nr.79 Galnasjö Röse till Nr. 92 Eksjö os har det stått strider. Sträckningen avgjordes slutligen genom en dom i Göta Hovrätt den 5 juni 702. På Söderlings karta av 699 är båda parternas krav inritade. Tyvärr har Söderling fel placering av Galnasjö röse. Det blev västgötarnas krav, som segrade. Först längre fram i tiden lyckades hallänningarna få till en ändring, som återigen förde tillbaka Jonsjö till Halland. Det var då man ﬁck det underliga hak, som gränsen nu har på Generalstabskartan. Gränsmärket N R . 81 M E DE L S N Ä S bör antingen vara vid den punkt, där Märkebäcken nådde ner till Veselången eller den punkt, där Jonsjös östgräns når ner till Viskan. Märket bör inte ligga i dagens strandlinje, då Veselångens yta vid mitten av 800-talet sänktes med ca 4 m. Man har nämnt, att märket är en stenudde. Någon sådan ﬁnns inte. Tolkar man det som en udde, på vilken man lagt ett stenrös, kommer man nog sanningen närmare. På sommaren 92 gjorde redaktör Albert Andersson (senare Sandklev) och

Kalén ett besök på Jonsjö för att försöka reda upp frågan om Medelsnäs placering. De fick hjälp av dåvarande ägaren, riksdagsmannen Johan Larsson. Kalén anser, att man fann resterna av detta märke. Vid Märkebäcks utlopp böjer strandlinjen av utåt sjön, så att en udde eller ett näs har bildats. Det är den enda utbuktning på den annars raka stranden. Nere vid den gamla vattenlinjen fann de lämningar av ett röse. Platsen ligger ca 00 m frän landsvägen. Från detta röse kan man dra en raklinje över Märkesrör till Galnasjö Röse. Endast bottenlagret av röset finns kvar.Det består av ganska stora stenar, ditförda av människohand en gång i tiden. Det finns inga andra stenar i närheten. Röset spolierades så sent som på 870talet, då dåvarande ägaren av Jonsjö företog en rättning av Märkebäcks förut mångkrokiga strömbädd, varvid den nygrävda bäcken kom att mynna vid röset. Där bäcken tidigare gått fram, skulle man nu odla marken. Man behövde vissa fyllnadsmassor. Från röset kördes lassvis med sten. Säteriägaren, som nyss förut inköpt Jonsiö, var omedveten om den vandalism han begick. När han av äldre grannar fick veta, att stenhögen var ett gammalt röse, avbröts arbetet. Röset blev dock aldrig återställt i ursprungligt skick. Riksdagsman Larsson berättade vid detta tillfälle, att det inte fanns något annat röse utmed Veselångens tidigare strandlinje. Detta gamla röse är omnämnt redan på 200-talet. Medelsnäs kan tolkas som ett näs, beläget på mitten av den 6 km långa Veselången. N R . 8 2 V E S E L Å N G E N . Siffran 82 är inte utsatt på kartan, då det inte är en bestämd punkt utan en del av den långa Veselången. Det finn olika tolkningar av namnet. Kalén ansluter sig till professor Hellquists teori. I Västgötalagen hette sjön Uisulangi. Visa är ett gammalt ord för Viskan. Hellquist säger, att namnet betyder Viskans långa sjö. N R . 83 H U F DA BE RG , Nr. 84 Vadkärrsbäcken, Nr. 90 Broksjö och Nr 9 Broksjöbäck är den danska linje, som inte godkändes, varför jag hoppar över dessa punkter, delvis av platsbrist. N R . 85 S WA RT E H A L L . Detta märke är lätt att finna. Går man över Sjögrens marker i Hultahage in där åkern tränger sig in som en kil i bergspartiet, så finner man detta märke uppe på bergsklinten, utsatt med en sten och en kulturminnesskylt. N R . 8 6 . T R Å N G E K L E V . Detta märke är på en annan bergklint och ligger ca  km söder om Svartehall på åsens motsatta sluttning. Namnet betyder den trånga hålvägen (klyftan). NR . 87 OR M A E . Detta nummer finns inte

utsatt på kartan, beroende på att Kalén inte har kunnat identifiera det. N R . 88 HÖ G A H Ä NG E FOR S . Utmed Viskan finns ett par åsar i väst-östlig riktning. Utmed den andra åsen från Viskan räknat störtar sig en bäck. Bäcken rinner i nuvarande gränslinje, varför den är svår att upptäcka på kartor. Bäcken börjar i en liten damm, som på en karta över Drared år 88 kallas Slotts Dam. Bäcken faller ut i Dalabäcken efter knappt en halv kilometers lopp. Kalén påstår, att det vid dammen står höjdsiffran 500 och vid ingången i Dalabäcken 3, varför det skulle vara en höjdskillnad på 359. Detta måste vara alldeles fel. För det första har skolläraren räknat fel. Höjdskillnaden borde vara 369. Han nämner visserligen inte vilket längdmått han använder. Kanske är det en karta, där man använder aln eller fot. På en karta ser jag, att Eksjö ligger på 98,6 m och Dran på 7, m. Det är dock ganska säkert, att vi här har Veddige högsta vattenfall. På två ställen övergår bäcken till verkliga fall (forsen hänger). Det är den övre av dessa hängande forsar som fått tjänstgöra som gränsmärke under namnet Höga Hängefors. Längst upp är ett dämme. Där finns idag kulturminnesskylten. Längre ner i bäcken finns stenfundamenten efter en kvarn, som en gång fanns här. Bertil Karlsjös komplettering: På en sträcka av 450 m är det en nivåskillnad av ca 00 m. På krönet av branten finns rester av ett dammfäste. Därifrån stjälps vattnet utför en berghäll-forsen hänger-vilket har gett upphov till Hängefors. NR . 89 EK SJÖBERG . Från Broksjö i Västergötland till Eksjö, som till större delen ligger i Halland rinner en bäck. Danskarna ansåg, att gränsmärket (90) var vid denna bäcks utflöde från Broksjö. Norr om denna bäck finns en hög ås. På södra sluttningen är en klint (bergshöjd). Det är svenskarna gränsmärke, som de kallar Eksjöberg. Märket ligger på åsens rand ca 00 m från norra stranden av Eksjö. Här fanns redan 554 en ”tiäldra”, vad det nu är för någonting. Kalén menar, att namnet Eksjö tyder på, att det visst fanns ekskog här utmed gränsen en gång i tiden. Bertil Karlsjös komplettering: Eksjöberg är höjden norr om St. Eksjö med högsta punkten 48,4 m ö h. NR .92 EK SJÖ OS . Det är den punkt, där Ekån rinner ur sjön för att sedan i en vid båge söka sig genom Istorps socken ner till Veselången. Tag nu fram karta och kompass och ge Er ut och leta upp gränsmärkena, så bjuds Ni både på motion och nya vyer. Nästa gång skall jag försöka hitta tillbaka till 600-talet, då det händer en del i Veddige. Stig Persson vid Svartehall ViSKA! 2006/1 | sidan 9

Lite nytt och lite gammalt Veddige Bk möter 2006 Vid årsmötet som numera hålls på hösten ﬁck styrelsen i Veddige Bk följande utseende: Ordf: Michael Enberg V.ordf: Gert Andersson Sekr: Alf Haraldsson Kassör: David Jagestrand Ledamot: Berith Thoren,ungdomsansv. Ledamot: Lena Karlsson,lotteriansv. Ledamot: Björn Vendelstrand Adjungerad: Anders Göök, samarb. Veddige/Derome dam. Suppleant: Jonathan Karlsson,spelarrepr. Suppleant: Thomas Alveﬂo DET ÄR NATURLIGTVIS styrelsen och hela Veddige Bollklubbs förhoppning att vi skall kunna locka veddigeborna att komma och titta på våra matcher.Herrseniorerna spelar även i år i div.5 norra. På herrsidan har vi fått två nya tränare.Dels Tobias Bengtsson som tar över efter Torbjörn Svensson.dels Tord Axelsson,som tar över utveclingslaget efter Michael Sturesson.På spelarfronten har vi tappat Damir Hadrovic och Jonas Elmnäs och till klubben har Jimmy Thoresen,Isa Luan,Tobias Carlssson och Daniel Pettersson kommit.Eventuellt kan någon mer bli aktuell,men det kommer i så fall att märkas när serien drar igång. PÅ DAMSIDAN är det lugnt,Per-Arne och hans tränarstab fortsätter även i år.Till dags dato har inga nyförvärv kommit,medan det är klart att Lisa Gustafsson kommer att spela för Malmö FF.Det skall bli mycket intressant att följa Lisa,skulle inte förvåna om hon får chansen i högsta serien under året. TJEJERNA har under vintern tränat mycket styrka,de många skadorna under hösten oroar,både Moa och Vanessa är fortfarande under behandling,oklart om dom kan vara med från start i serien. DET KOMMER ATT BLI MÅNGA matcher på idrottsplatsen även i år,

Brottarframgång William Jagestrand (gul tröja vänster) och Marcus Ingvarsson (gul tröja höger) var med och tog SM-guld för lag med Varbergs BOIS.

sidan 10 | ViSKA! 2006/1

varför inte komma ner och titta? Vi erbjuder både dramatik, spänning, gott kaﬀe och varm korv. SPELPROGRAM för våra seniorlag kommer att delas ut ihop med telekatalogen,du kan också hitta spelprogrammen på vår hemsida veddigebk.com VILL DU VARA RIKTIG SÄKER på att få plats går du med i klubben som medlem, då får du gratis entré. Vi kan också rekommendera vår supporterklubb, kontakta Jonny Karlsson om du vill stödja deras viktiga verksamhet. ÄN EN GÅNG: Varmt välkomna till säsongen 2006,ett år som gjort för Veddige Bk. Michael Enberg

William och Marcus vann samtliga macher och blev båda klassegrare i riksﬁnalen i Fyrstad den 25 februari i år. I bakgrunden – i gul tröja också – ser vi stolta tränaren för Viskadalens Brottarklubb: Ingemar Ingvarsson. Stort grattis til alla!

K URHELG MED KÖ R S ÅNG text och bild: Inger Eklöv

Kurhelg med kör körsång körs sång sång Veddige Kyrkokör har åter varit ute och luftat lungorna och denna gång andats in lite Västgötaluft. VÅR KÄRA KÖRLEDARE , Margreth Börjesson, lade för en tid sedan fram ett förslag om en temahelg på Lundsbrunns Konferens- och Kurort, som ligger utanför Skara. Vi blev eld och lågor, naturligtvis! Hela kören, så när som 4-5 stycken i olika tonarter, kunde följa med och det är ju väldigt bra. Det kostar ju en del och det lilla anslaget kören får räcker inte långt. Somliga behövde ju också ta semester eller annan ledighet, men alla tyckte att det var värt både tiden och pengarna. FREDAG 4 MARS, KL 15.00, satte vi oss tillrätta i Veddige Taxis nyaste buss och lät Bengt föra oss till denna sköna plats i Sverige. 3 timmar tog det, inklusive en liten bensträckare (läs kissepaus) på Preem i Jungatorp. Kl 8.00 checkade vi in och gjorde oss hemmastadda i ”Hotell Rosendal”. Tillsammans med en massa andra körer, totalt 80 personer, skulle vi denna helg få Lundsbrunn att vibrera av toner. PÅ’T DIREKT! Efter en utsökt middag med silloch-salladsbord och örtstekt laxrygg med ruccolasås och nudlar samlades alla i Kinnekullesalen. Vocal Six är en sång- och showgrupp som vuxit upp med barbershop. Nu påstår jag inte att dom vuxit upp i en frisér- och raksalong, nej barbershopsång betyder ”fyrstämmig manskörsång där melodin vanligen ligger i andrastämman”. Den här gruppen består av sex genommusikaliska killar som skulle leda oss i sångens

Lisbeth Holt-Busk, Anita Arvidsson och Dagmar Gisladóttir förenade i en härlig skrattﬆ und.

och musikens underbara värld. Nu fick vi öva i 2 timmar på att ”sjunga fult”. Vocal Six fick oss alla att ge järnet i ”Rövarsången” ur Ronja Rövardotter. I fyra stämmor! Att det kan låta så mäktigt av ett enkelt ”Wä ä i jä”, det hade vi inte en aning om. HELA LÖRDAGEN klappade vi takten och gungade i rytmiska rörelser. Dom lärde oss om röstvård och rytmik och uppmanade oss att våga. Det är ju först när man vågar sjunga som man får kraft i rösten. Det är också bra att kunna läsa noter men man kan faktiskt sjunga på gehör också och… ja ni skulle hört oss, det var ganska imponerande hur vi på en liten stund lärde oss en ny sång. Taken har knappt lagt sig tillrätta ännu, där utanför Skara. På lördagskvällen gav Vocal Six en konsert i den vackra kyrkan. Helt suveräna är dom! Man sitter där och undrar var musiken kommer ifrån, dom har ju inga instrument! Och vilka röster dom har! Man blir bara så imponerad och avundsjuk. Tänk att ha all denna sång och musik i kroppen och kunna förmedla den till andra. Kom hem till oss och lyssna förresten, för de flesta av oss beställde deras nya cd som kommer ut om några veckor.

Vad sysslar de med? I VeddigeVisionen? Vi gamla visionärer ligger inte på latsidan direkt. En av de mest populära arrangemangen genom åren var kaféverksamheten – och så ligger det närmast hjärtat för arrangörer. I år ska vi ha kafé för olika intressegrupper. Vi träﬀas på VisionsMagasinet – för närmare information kolla vår hemsida: www.veddige.nu MOTORKAFÉ. Vi planerar att ha ett motorkafé. Är det månne bensin i dina ådrar eller låter du som en moped när du sover så får du ansluta dig till oss. Härmed inbjuder vi dig till första mötet den 29 mars 8:00 i VisionsMagasinet.

På spa kan man ju också njuta av diverse kurer såsom kroppsmassage och olika örtbad. Jag valde en kroppsinpackning, så på lördagsförmiddagen låg jag på en värmebädd och hudvårdsterapeuten, Michelle, täckte hela min lekamen med varm svart UNGERSK lera som är rik på mineraler och väldigt nyttig. Jag såg väl inte ut som en ungerska direkt, mera som en negress, om man för säga så. Hon packade in mig i handdukar och värmeﬁltar och medan jag låg där och gosade i värmen gav hon mig ansiktsrengöring med massage och bredde svart lera även där. Jag tänkte då att ”det är ju väldigt behändigt att håret ligger kvar i skåpet i omklädningsrummet”. Man lär sig att ta tillvara på alla glädjeämnen här i livet! Och när jag gick därifrån var jag ungdomligt len i huden från topp till tå. VI TOG UPPFRISKANDE PROMENADER i vacker vintrig omgivning, simmade i 33-gradig pool eller deltog i Qigong-grupper. Dom av oss som hade missat kunde sent på lördagskvällen få en lektion i ”Qigong med sång” (Här är gudagott att vara) med Eva, Dagmar och Håkan. Efter en härlig söndagsfrukost kom vår chauﬀör, Bussige Bengt, och hämtade oss och medan vi färdades över den vintervita Västgötaslätten satt vi och lyssnade på radions referat från Vasaloppet. Kul att det var en svensk som hann först till Mora! Vi borde förstås ha stämt upp i nationalsången i bussen då, men vi är tyvärr dåliga på att sjunga utan textblad! Nu är vi hemma igen och övar intensivt inför vår ”I Guds vind-konsert” i Träslövs kyrka och ”Ted Gärdestad-afton” i Veddige kyrka. Hoppas ni kommer och lyssnar på oss då.

FORMEL 1 KAFÉ. Har du däremot en v2:a under huven då är det Formel- kafé som gäller. Vi ses första gången den 23 april 3:00 i VisionsMagasinet som vanligt. Storbildsteve och surroundljud. HANDARBETSKAFÉ. Som arrangörerna vill gärna kalla stickcafé. Ta med ditt handarbete samt din lust att tjata. Öppet på tisdagar i maj och juni, med start den 2 maj 8.00 i VisionsMagasinet. Kom ner drick kaﬀe ta en kaka och planerar vi tillsammans vårens aktiviteter. MOPEDUTFLYKT. Likt förra året. Den 4 juni är det mopedutﬂykt på teknikens dag till Grimmeton. Vi ses vid VisionsMagasinet kl 09:00. Välkommen på alla våra arrangemang!

ViSKA! 2006/1 | sidan 11

TO K IG A M A S AR Text & bilder: Michael Edberg

Tokiga Nu är vi framme vid målet

I snö och mörker ﬆ artar vår resa med säkra chauﬀ örer.

Stämningen ﬆ iger så småningom i bussen

Han heter Lennart och ﬆ eg på i Karlsborg.

”SÖDRA STÅ”

sidan 12 | ViSKA! 2006/1

Ett oarrangerat möte med s. supporterklubben för Br ynä

a Ma Masar Mas sar sar i vår lilla by?!

Tänk er en tidig lördagmorgon, klockan har precis passerat halv fem. Dom enda som rör sig ute är dom som inte borde röra sig ute. PLÖTSLIGT blir det liv och rörelse på parkeringen bakom kiosken. In dundrar en stor buss från Veddige Buss, några personbilar parkerar och folk flyttar över till bussen. Snön yr och det är 8 minusgrader. NÅGRA ÄR KLÄDDA I BLÅVITA TRÖJOR , en har en bakochfram vänd keps, lådor och väskor lastas på bussen. HEMVÄRNSÖVNING? Körövning för nybakade busschaufförer? Nej, nej. Det är bara några supporters till Leksands Stars som skall ”hem” och titta på hockey. Det är Tokiga Masar som skall till hemmamatch 60 mil bort. TOKIGA MASAR? Ja i det här fallet är dom varken tokiga eller masar, men dom har ett brinnande intresse för hockey i allmänhet och för Leksands Stars i synnerhet. Dom är nämligen medlemmar i supporterklubben Tokiga Masar och mycket av deras fritid kretsar kring hockeyn i Leksand Av någon anledning har supporterklubben fått sitt fäste här i Veddige, främst genom Sven-Arne Andersson och Tina Johansson, dessa två är också arrangörer för bussresorna till matcherna. DENNA RESA SOM VISKA! fick följa med på började alltså halv fem på morgonen, den här resan består bara av en buss, det finns resor

som nyttjar både tre och fyra bussar för att alla skall få plats. NATURLIGTVIS fylls inte bussarna till sista plats direkt från start, den här resan går över Gislaved, Jönköping, Askersund, Motala, Örebro, Ludvika och fram till målet i Leksand och över allt dessa Tokiga Masar. VÄDRET UTANFÖR BUSSEN blir inte bättre, snön yr fortfarande, men med Ulf och Ricky bakom ratten (inte samtidigt naturligtvis) känns färden ändå både trygg och säker. Sakta men säkert höjs även stämningen ombord, lotterier cirkulerar, man diskuterar hur stor vinsten skall bli för laget, man träff ar bekanta från tidigare resor. Eftersom resultaten tidigare i vinter inte direkt gått Leksands väg är man något försiktig i sin optimism, men alla tippar med hjärtat och tror på seger för idolerna. Ja det vill säga Ulf och Ricky, som båda håller på Frölunda, går emot och tippar på seger för Brynäs som är dagens gäster i Ejendahls Arena, som ishallen i Leksand numera heter. I ÖREBRO är det fi kapaus och där stöter man på supporters från Gävle, men inga av supportrarna är några hulliganer och mötet avlöper lugnt och stilla. Man kommer inte ens överens om att träffas efter matchen för att slåss… Väl framme i Leksand smakar det bra med pytt i panna inne i ishallen och en öl slinker också ner. DET MÄRKS att det närmar sig nedsläpp, alla har nu sina Leksandströjor på sig och Tina har delat ut flaggor, de som önskar kan också få Leksandsstjärnor i ansiktet. Inne i ishallen samlas man på ”Södra Stå” och tillsammans med andra supporters gör man allt för att höja stämningen i den fullsatta ishallen, och man lyckas verkligen. Det är precis så här man vill att supporters skall vara, man lyfter fram sitt

För dom finns dessa överallt,de dess ssa ssa Tokiga Masar

lag och hjälper till så gott man kan, ordningen är perfekt, det har man sett till bland annat genom att utbilda egna matchvärdar som med små och enkla medel styr klacken. Sven-Arne och Tina TILL OCH MED styrelsen för kopplar av i Borlänge. Leksand Stars är imponerade och jag tror att idag vet alla i Leksand var Veddige ligger. Kanske till och med dags för ett besök från Leksand till vår ishall i Veddige? TYVÄRR RÄCKER INTE ens Tokiga Masars insats till för att rädda denna match, Brynäs vinner med 3-0 och hemfärden startar i moll. Det blir inga extra varv i rondellen i Borlänge utan bara ett snabbt besök på Mc Donalds. De flesta försöker sova och efterhand töms bussen på passagerare igen. Men är man supporter så är man. De flesta som stiger av har redan börjat se fram mot nästa match, då minsann, skall vi visa dom. För det är ju faktiskt så att nästa lördag är det dags för en ny färd genom Dalaporten, en ny pytt i panna i ishallen och framför allt en ny match. KLOCKAN TRE på natten svänger bussen åter in på parkeringen i Veddige. Tinas banderoll plockas ner och yrvakna går vi mot våra bilar. 22 timmar på resande fot för att se på hockey i två timmar… ja lite tokiga är dom allt, dom Tokiga Masarna. VILL DU VETA MER om Tokiga Masar, så finns det en hemsida på internet www.TokigaMasar.com. Du kan säkert också ringa till Tina eller Sven-Arne om du vill följa med på en resa. MAN ANORDNAR också s k superweekend. Då tittar man på två matcher, övernattar i campingstugor, spelar egen match mot andra supporters, äter middag med spelare och ledare från Leksand Stars och framför allt umgås med likasinnade. För dom finns överallt, dessa Tokiga Masar. ViSKA! 2006/1 | sidan 13

G ÄNG E T I G RUS G RO PEN #15 författare: Bo Emanuelsson

Veddige samhälle 1924. I förgrunden

Sandal med Grusgropen bakom husen

gänget i

GRUSGROPEN Minnen från 1940-talet av Bo Emanuelsson.

GRUSGROPEN GÅR MOT SITT SLUT. Allting har en ände utan korven, som har två. Livet i grusgropen började ebba ut. Gubbarna med sina skyfflar och de böjda ryggarna försvann. Varberg-Borås Järnvägsaktiebolag hade börjat få ekonomiska problem. Snart tvingades man sälja bolaget till Statens Järnvägar. Det nya bolaget rationaliserade och moderniserade. Man elektrifierade banan. Gamla signalsystem ersattes med modern teknik. Plötsligt kom det hit ett helt gäng riktiga söderkisar, vilket inte minst gladde de få flickorna i byn. Gänget i grusgropen lyssnade gärna på dessa kisar, som hade ett eget språk, vilket imponerade på oss. När de krokiga gubbarna hade lämnat grusgropen, lastades det sista gruset upp med grävmaskin, en nymodighet, som snart skulle ta arbetet ifrån alla dessa grovarbetare med sina skyfflar och spadar. Den nu på arbetare tomma grusgropen förvandlades snabbt till en djungel, full av träd och buskar. Tidvis fanns sidan 14 | ViSKA! 2006/1

det också ett par små sjöar där. För oss ungar hade detta område varit ett paradis. Gänget i grusgropen hade nu börjat komma upp i en ålder, då man måste börja arbeta och bidra till försörjningen där hemma. Veckopengen var knappast uppfunnen i våra kretsar. För oss var det nu hög tid att ta farväl av den kära grusgropen. Det var dags att sluta med alla hyss och i stället börja göra lite nytta. Vi skulle nu börja bygga upp det svenska samhället. När vi hade försvunnit från grusgropen, kom det andra invånare till denna djungel, som några år tidigare mer påmint om öknen Sahara. Man kunde ibland se ett rådjur eller en hare skutta iväg. Snart började människorna i byn vandra ner på kvällarna för att höra den sällsynta näktergalen sjunga. Längre fram i tiden, jag tror att det var på 960-talet, började man prata om att ﬂytta fotbollsplanen, då man behövde marken för byggandet av hyreshus. Byggmästare David Gustafsson kom med förslaget, att man skulle

förvandla grusgropen till ett stort idrottsplatsområde med ﬂera planer och ett idrottshus med omklädningsrum och samlingslokaler. Så blev det också. Nu återstår bara att få ordning på den resterande remsan mellan Viskan och den nya genomfarten. Vi har en välordnad sopstation, varför det är ganska onödigt att använda denna remsa som soptipp för importerade ölburkar, matrester, gamla cyklar m.m. GRUSHÅLAN. Innan jag helt släpper Gänget i grusgropen, skulle jag vilja berätta lite om den andra grushålan, som låg mitt uppe i samhället. Det ﬁnns ett kvarter, som idag ryms inom gatorna Viska-stigen, Sandalsvägen, Nygatan och Björkholmsvägen. Mitt i detta kvarter låg en stor grusgrop. Det är lite svårt att idag uppskatta djupet. Nivåskillnaden mellan botten av grusgropen och väg 4 (Viskastigen) uppskattar jag till 4-5 meter. Byggnaderna utmed Nygatan hade rejäla tomter med ett

stort avstånd till kanten av grusgropen. Den stora byggnaden Ramslätt i sydöstra hörnet hade också en stor tomt med flera byggnader. Utefter Viskastigen fanns egentligen inga hus. Här gick grusgropen nästan ända fram till vägkanten. Det fanns bara en smal remsa mellan vägen och den brant sluttande väggen i grushålan. Byggnaderna i västra delen var en handfull hus, som hängde på kanten av grusgropen. Det fanns ingen byggnadsplan. Dessa hus verkade utslängda lite huller om buller. Området kallades Sandal. Det var Veddiges getto. Hit flyttade folk en tid, försvann och ersattes med nya hyresgäster. Dessa små hus tjänade som någon sorts genomgångslägenheter. Väldigt många människor har bott på detta område. Marken i detta kvarter hörde ursprungligen till Porsma gård, som låg längst uppe vid berget. Denna ensamgård var en barriär mellan Veddige by och Vabränna by. Gården ägde en rektangulär yta, som i väster begränsades av gärdesgården vid Sandalsvägen. I öster gick gränsen i Gränsvägen. Fastigheterna, som ägdes av Ivar Andersson, ”Hag-Anna”, Edvin Johansson och Svalan, låg på Porsmas mark. De utgjorde gräns mot öster. Viskan var gräns i söder. I norr ägde Porsma en del av den bakomliggande skogen. Man hade skog och mossmarker även på längre bort liggande utmarker. Det berättas, att grushålan uppstod, när man omkring 866 byggde den nya kyrkan. Sedan användes säkert en del grus till andra ändamål. Bland annat stod Algot Gudmundsson och Karl Molin här en tid i ett skjul och tillverkade taktegel. Denna tillverkning flyttades senare till Jerlöf, som det tidigare stavades. SANDAL. En del av husen i Sandal har flyttats hit från någon plats i skogen. När de unga försvann till Amerika, blev det så småningom en del tomma hus. Jag skall försöka lämna en kort historiskredogörelse för dessa hus. Hus nr . Detta hus flyttades hit av August Berntsson, som varit i Amerika en tid och arbetat som reservpolis i Jamestown. Han hade polisbricka nr. 52. Första tiden stod huset på pelare alldeles i kanten av grusgropen. Huset rullades sedan till en plats, belägen i hörnet av Viska-stigen/Sandalsvägen. Det var vanligt, att man byggde på ofri grund. Tomtpriset var nog annars inte så högt på detta område. År 895 köper August Berntsson loss från Porsma en tomt, som får beteckningen Porsma :9. Det är lite svårt att utröna gränserna för detta område, om man inte har lantmäteriets kartor. Bland dem, som bott i huset, kan jag nämna Inger Kristina Henriksson, född 888. Här bodde en tid toffelmakaren ”Eka-Karl”

och hans hustru Emelie. Karl hade verkstad i ett litet hus intill. De, som sist bodde i huse, var Nils och Ingrid Wahlund. Fru Wahlund hade en liten butik här för barnkläder och damunderkläder. Hus nr. 2. Detta hus låg i 90 graders vinkel mot hus nr. . Mellan hus nr. 2 och nr. 3 var en mycket trång passage, där besökare till den på gården liggande smedjan (hus nr. 4) ofta hade det besvärligt, när de kom med hästskjuts. August Berntsson och hans hustru Carolina byggde även detta hus och bodde här en tid. Dessa byggnader tillkom på 890talet. Alfred Johansson från Ramstorp hade sin första aﬀär i detta hus under åren 90904. Han skulle först ha startat i hus nr. , men det ändrades. Det var i detta hus, som ”Kaﬀe-Hanna” senare hade sitt café. Hennes släktingar, ”Stenli-folket”, hyrde på andra

Just nu var stenblocken täckta med mycket snö. Här lurade vi Jokka att åka utför slänten. Finnen tvekade inte en sekund. Han hade nog ett visst behov att kompensera sina dåliga språkkunskaper med djärvhet. Jokka gav sig iväg utför…

våningen. Byggmästaren A.J. Johansson från Istorp, som hade snickeriverkstad, hyrde ett rum här. Här bodde också en tid evangelisterna Elin Akvilia Eriksson och Sigrid Axelina Elisabet Johnsson. ”Låk-Anna” bodde också här en tid, innan hon köpte smedjan, byggnad nr. 4, och ändrade om den till två bostadslägenheter. År 932 bodde Filip och Linnea Molin här. År 944 köptes huset av August Johansson från gården Lortabäck i Vallby. Som hyresgäst hade han bland annat familjen Gunnar Sandkvist. Hus Nr. 3. Även detta hus byggdes av August Berntsson. Huset låg efter Sandalsvägen, när denna så småningom blev byggd. Huset lär ha ﬂyttats från Sällstorp. Här bodde en tid Johan och Amanda Sandsten. De hade ladugård med ko och höns. Ladugården hade ﬂyttats dit från Istorp. I detta hus har många

bott. Algot Gudmundsson bodde en tid på andra våningen. När Dala Svensson och hennes barn flyttade ut, övertogs lägenheten av skrothandlare Elmgren och hans hushållerska, Alma Josefina Rask. En Ivar från Råryd var nog den siste, som bodde i huset. Hus nr. 4. ”Låk-Annas” hus byggdes senare. Under åren 97-98 uppförde smeden Johan Bernt Abrahamsson från Vallby detta hus, som från början var en smedja med intilliggande bostad. Denne Johan Bernt var född den 5/ 877 i Vallby. Huset byggdes senare om. Det kom att innehålla två lägenheter. Här bodde Anna Britta från Låke i många år. Hon var född den 26/8 869. I samhället hette hon inte ”Låk-Anna”. Det är ett försvenskat uttryck. Oftast gick hon under namnet ”Löege-Däga”. Smeden Johan Bernt Abrahamsson köpte år 936 en tomt i Kullagård, där han byggde sig ett bostadshus och en smedja. Bernt Hallin är idag ägare till detta. Hyresgäster i hus nr 4 var en tid Anna och Viktor i Backahagen. På en avsats längre ner i grushålan bodde plåtslagaren Anders Peter Sandersson och hans hustru Ida. Sandersson hade köpt Kullmanstorpet i Kvarnome för 50 kronor, och flyttat det till denna plats. Sin verkstad hade han i en intilliggande liten byggnad. Sandersson kallade Sandal för ”Fattigkvarteret”. Vägen, som slingrade sig fram mellan husen, kallade han ”Kvinnolundsgatan”. Kopparslagaren Anders Peter Sandersson skrevs in i Veddige först 926. Han kom från Haga i Göteborg. Samma år anlände hans ”hustru”, jordbruksarbeterskan Ida Karolina Liljegren från Madesjö i Kalmar län. Hur de hade träffats är en gåta. Jag vet inte, om de någonsin var gifta. Det gick en särskild väg ner till Sanderssons hus. Öster om denna väg byggde år 932 Karl Karlsson från Istorp sin snickeriverkstad. Mitt emot på andra sidan Boråsvägen eller nu Viskastigen låg AJ:s snickeriverkstad. Även han var från Istorp. ÖVRIGA BYGGNADER. August Berntsson skapade Sandal. Bröderna Johansson från Ramstorp satte sin prägel på resten av kvarteret. Alfred Johansson, som startat affär i hus nr. 2, köper år 903 det, som finns kvar av hemmanet Porsmas mark. En man, som hette Eriksson och var från Grimmared Slätter, hade börjat bygga den stora fastigheten, som senare fick namnet Ramslätt. Huset var kostnadsberäknat till kronor 3000. Detta belopp överskreds. Byggherren orkade inte med att bygga färdigt huset. Alfred Johansson köpte den halvfärdiga byggnaden. Ivar Nilsén var släkt med bröderna JohansViSKA! 2006/1 | sidan 15

son från Ramstorp. Herder Johansson var gift med Nilséns faster. Ivar Nilséns farfar, Carl Petter Nilsson, var byggmästare. Han färdigställde huset. Här startade Alfred Johansson någon sorts handelsförening. År 93 köper August Berntsson halva Porsma. Den andra halvan köps av Alfreds broder Johan A. Johansson, som kom att gå under namnet ”Slaktar-Johan”. I hörnet Björkholmsvägen/Nygatan bygger han upp en liten bondgård, som får namnet ”Hättorp”. Här fanns en stor ladugård med kor och höns. ”Slaktar-Johan” var framför allt kreaturshandlare och hade mycket aﬀ ärer med min farfar, Johan Emanuelsson. Vid nuvarande Nygatan låg fastigheterna Karlslund och Karlsro. Karlslund byggdes av Andreas Andersson, far till byggmästare Ivar Andersson. På Karlsro bodde ”Linne-Svensson”, som var kompanjon med Alfred Johansson på Linnebolaget. GÄNGET I GRUSGROPEN. Det här kvarteret var också vår spelplan. Ibland höll vi till i Sandal, där det alltid hände något. Mellan hus , 2 och 3 var det en öppen plan, nästan som ett litet torg. Där for vi omkring ibland. Kvarteret var fullt av människor, som kom från olika miljöer. Där fanns evangelister och andra frireligiösa. Där fanns nykterister men också folk från motsatta sidan. Det var inte konstigt, att det ofta uppstod konﬂikter. Invånarna där var nog indelade i olika grupper, som bekämpade varandra. ”Låk-Anna” var i luven på ”Sandersonskan” o.s.v.

Nere vid snickerifabriken hände det också alltid något. Kanske har jag tidigare berättat om, när Herder i Ramstorp skulle backa sin traktor med last på vagnen, bestående av långa bräder. Traktorn gjorde ett skutt bakåt. Bräderna for rakt igenom fönsterrutan i Sandstens hönshus. De förskräckta hönsen flydde ut i friheten. VINTERLEKAR. På vintern höll vi ofta till i grushålan. Här var idealiskt att bygga snöfästningar och att ha snöbollskrig. Det var här, jag fick min andra sten i huvudet. ”Snytte” hade varit ofin nog att spetsa laddningen i sin hårda snöboll med en liten rund sten. Det var andra gången min då ljusa kalufs färgades röd av blod. Första gången var ju uppe i Porsma, då vårt försök med dalande fallskärm totalt misslyckades. Fallskärmshopparen, en stor sten, landade i mitt huvud. Det är inte konstigt, om man verkar lite rörig i huvudet ibland. Vi var inne på 940-talet. Då var det rejäla vintrar. Vi fick så småningom riktiga skidor och använde dem flitigt. I grushålan fanns det en hel del med vårt mått mätt verkliga stup, som vi störtade oss utför. FINNEN KOMMER. Andra världskriget hade brutit ut. Ryssarna angrep Finland. Hela Karelen erövrades snabbt. Det började komma en hel del finlandsbarn till Veddige. Familjen Norén hade flickan Ritva. Nilséns hade Säppo. Nu hade det kommit en ny familjemedlem hos Ethel och John Andersson på Vårhem. Sten hade

fått en ny kompis. Vi kallade honom Jokka. Han hette egentligen Johannie Kantele och var en prästson från just Karelen. Där pratade man bara ren ﬁnska. Det gjorde väl, att han för oss var en något främmande varelse, som vi inte alltid var så snälla mot. Jokka var förstås en hejare på skidor. Vi lurade honom utför de värsta stupen. Grushålan hade nu börjat fyllas med material, som blev över, när man schaktade för nya hus. Ibland hamnade det också en del rivningsmaterial där. I början hade det varit rena soptippen för burkar m.m. Detta hade ägaren Ivar Andersson nu lyckats sätta stopp för. Trots detta har man ju på Hemköp haft problem med lutande golv, då massorna under rört sig. Nu hade man rivit den stora transformatorstationen i Kalvhult. Byggnaden var uppförd av stora granitblock. Dessa låg nu huller om buller i sluttningen vid Viskastigen. Just nu var stenblocken täckta med mycket snö. Här lurade vi Jokka att åka utför slänten. Finnen tvekade inte en sekund. Han hade nog ett visst behov att kompensera sina dåliga språkkunskaper med djärvhet. Jokka gav sig iväg utför. Han åkte nästan, som puckelpiståkarna gör nu för tiden. Han svängde runt stenblocken och klarade backen galant. Vi stod där något skamsna, då vi väntat oss en rejäl vurpa. UNDERLIGT SAMMANTRÄFFANDE. Det gick med Jokka som med de ﬂesta andra Finlandsbarnen. Han åkte hem och försvann. Vid något tillfälle dök han upp och

Transformatorhuset i Kalvhult var byggd r av ﬆ ora ﬆ enblock. Dessa ligger nu unde Hemköp i Veddige.

sidan 16 | ViSKA! 2006/1

gjorde en snabbvisit. Han hade då blivit en stor och kraftig karl. Så gick det några år. Sten Andersson har en kusin på sin mors sida, som heter Ingemar Bergström. Om honom kan man läsa i Nationalencyklopedin, att han är född 92, fysiker, var professor och föreståndare för forskningsinstitutet för atomfysik (AFI) i Stockholm under åren 966-987. Bergström lever, när detta skrivs. Han har bedrivit forskning kring atomkärnornas struktur. Bergström har dessutom medverkat, när det gällt att utse Nobelpristagare. Vid ett tillfälle åker Ingemar Bergström till Köpenhamn på ett vetenskapligt seminarium. Vid ett tillfälle sitter han jämte en ﬁnne, som berättar, att han under kriget var Finlandsbarn i Sverige. Efter en stund kommer det fram, att han vistades hos John och Ethel Andersson på Vårhem i Veddige. Det är alltså Johannie Kantele, som också han nu var atomfysiker och professor i Finland. Kantele hade

arbetat både i Danmark och USA. Tyvärr dog han redan, när han var i 60-årsåldern. Underliga äro vår Herres vägar. PÅSKFIRANDET. Vi samlade förstås också ris till påskeldarna. Då var Gänget i grusgropen delat. Vi i det övre av Porsma hade en egen eld på Nilssons gärde. Det var där det första flerfamiljshuset byggdes. Det var ett släpande på julgranar i flera veckor. För oss, som hade med Holger i vårt gäng, var det inget problem med tillstånd för denna eld. Hans far var både fjärdingsman och brandchef. Jag har två dystra minnen från dessa brasor. En gång fick vi för oss att svedja gräset i diket inte så långt från påskbrasan. Tydligen hade vi inte släkt ordentligt. Elden hade nog flammat upp igen och spritt sig till påskelden, som snart antändes. När vi kom dit, stod vår hög av granar i ljusan låga. Vår påskeld brann

mitt på dagen några dagar före påskafton. Det var snopet. Än värre var det, att jag anklagades för att ha varit där och tänt på. Ett annat minne är, att det började regna ihärdigt några dagar före påskafton. När den stora dagen kom, var allt genomsurt. Vi försökte få fart på brasan med så mycket träull, vi kunde knycka från min fars lager. Inget hjälpte. Då kom Bertil Hermansson i Planterhagen cyklande från Handels med sin ägglåda på pakethållaren. Han stannade och betraktade eländet en stund. Sedan kom hans kommentar. ”Det där får ni ta in och törka vid spisen, om ni skall kunna få fyr på det.” Resten av gänget samlade granris till en stor påskeld i grushålan, där det var ganska ofarligt att tända en eld. Påskeldarna var ju mest arbete. Det roliga var att smälla påsksmällarna. Nästa gång skall jag berätta om en redig påsksmäll i detta kvarter.

Jokka längﬆ ner till höger. Brodern med glasögon var på tillfälligt besök. Bakom dem Sten Andersson med hunden Sissi.

ViSKA! 2006/1 | sidan 17

Sånt som h I nästa liv ska jag bli författare! Så har jag alltid tänkt. Jag kunde läsa innan jag började skolan 1954. Min första bok, förutom skolböckerna, fick jag i julklapp 1956, ”Nöff Nöff på landet” av Gunvor Gränström.

17 november 2005, fått diagnos: bröstcancer…

10 auguﬆ i 2005. Jag spelar boule i Derome.

sidan 18 | ViSKA! 2006/1

27 auguﬆ i 2005. 1:a pris i Fototävlingen.

När man bara fick en julklapp var det bra med en bok och vi var ju många syskon så det blev ju ett litet bibliotek och vi lånade av varandra. Det bästa som finns är väl att vara så inne i en bra bok att man inte vill att den ska ta slut. Man vill stanna där och skratta och gråta och andlöst läsa vidare. HITTILLS gör jag bilderböcker. Jag är helt ”knäpp” med min kamera! Och alla bilder klistrar jag in i album och ritar, skriver och berättar om dem. Det är vår vardag, våra fester, mitt arbete, mina hobbys och … mest av allt mina barnbarn. I augusti 2005 vann jag en fototävling i HN med en bild på dessa små, Zella och Ylva. Jag blev uppringd och ombedd att komma till Folkets Hus för prisutdelning. Jag var utsedd till en av 0 finalister. Spännande! Att jag vann :a pris var en angenäm överraskning. Jag fick en fin digitalkamera och två inramade förstoringar av vinnarbilden, men… Äran! Den var ju enorm. Tänk att jag… att detta hände mig! JAG HAR JU OCKSÅ HAFT GLÄDJEN att få in små artiklar med text och bilder i Viska (Tack snälla redaktörn för det!). Inte ger det några inkomster men det kostar heller ingenting. SISTA VECKAN i augusti 2005 hade jag varit

27 november 2005. Sjunger i Veddige K yrkokör.

S ÅNT S O M HÄND ER AND R A text & bilder: Inger Eklöv

händer andra hos Sandor med en artikel om Derome Boule Sällskap. Jag beskrev hur biten man blir av detta spel. Hur man står där med klotet i näven och vet att man drabbats av ”Boulemi”. Några dagar därefter, den 3 september, stod jag i duschen och kände en 2,5 cm stor knöl i min högra armhåla! Och det var inte precis ”Boulemi” jag kom att tänka på! Detta var en lördag och på måndagen ringde jag Vårdcentralen och fick en tid redan dagen därpå. Det blev remiss till mammografi och ultraljudsundersökning den 4 september. EN VECKA SENARE satt jag på Rondo i Göteborg och njöt av Christer Sjögrens ”Show me Vegas”, då jag plötsligt kände knölar vid nyckelbenet. Vilken chock! Jag skakade i hela kroppen så jag hoppade på stolen och det blev inte mycket sömn den natten. På morgonen körde jag till Vårdcentralen och då jag kom in till doktorn sa hon att hon just fått svar på min mammografi och ”Det är inte bröstcancer!”. Var nånstans i min kropp har jag en cancertumör som skickat ut metastaser till lymfkörtlarna i armhålan och halsen? Nu följde två månader av oro, undersökningar och provtagningar. Det var cancer. Men för att få veta var det kom ifrån opererade man bort knölen i armhålan. Den 30 november fick jag en klar diagnos: Bröstcancer! Det var tre månader sedan jag hittade knölen i armhålan! ”Nu är det hög tid att vi börjar med behandling” sa doktorn, ”det känns som tiden rinner iväg”. 6 DECEMBER fick jag min första cellgiftbehandling och dagen efter var jag i Mölndal

på magnetröntgen, för man har inte funnit är svårt att fatta. Jag ser inte sjuk ut, och jag någon primärtumör. Den 8 december var jag känner mig inte särskilt sjuk, utom de första hos perukmakaren i Göteborg. Att tappa håret dagarna efter cellgiftsdroppet. Jag har fått 4 trodde jag skulle vara en bagatell i den här behandlingar nu och ska ha 2 till och därefter historien. Det är det inte! Dagen före blir det 25 strålbehandlingar. Man har inte julafton hämtade jag min funnit primärtumören och tror att peruk och samma kväll den varit så liten kunde jag lyfta bort när den skickat ”nävavis” med hår. Mitt ut metastaserna självlockiga lättskötta så den, genom sin hår låg nu i pappersegen kraft, förinkorgen i badrummet! tat sig själv. DEN 8 MARS ska Den 28 december jag göra en datorfick jag min andra tomografi igen för cellgiftbehandling att se om det finns och jag orkade inte fler metastaser eller se dessa livlösa testar om cancern spridit på mitt huvud så jag sig till något annat bad min man raka organ. Om inte, så bort det som fanns har jag haft en otrolig kvar. Jag grät tur som dessutom fått stora heta tårar, behålla båda brösten! men jag kände Eftersom min cancer mig faktiskt inte visat sig vara östrogenlika sjuk med beroende ska jag få antihelt kalt huvud N yårs afton 2005 . Feﬆ fin östrogen, vilket innebär  som med tunna i min per uk . tablett om dagen i 5 år. testar här och där. VARFÖR SKRIVER jag om detta i Viska? Vill Så… mina planer och jag göra mig märkvärdig? Nej, verkligen inte! förhoppningar är att klara hela den kuren. Jag Man läser i tidningarna att det ställs 7000 har ingen brådska precis… med att bli riktig bröstcancerdiagnoser varje år, att varje dag får författare menar jag! TACK! Tack alla som bryr sig och visar det 5-20 svenska kvinnor reda på att de har bröstpå olika sätt. Att veta att man har så många cancer. Ja, ja, sånt händer, men det händer vänner är en bra medicin. andra, inte mig! Men nu hände det mig. Det

Julhelgen 2005. Efter de förﬆ a ﬆ rålbehandlingarna: tråkiga teﬆ ar kvar.

Julhelgen 2005. Bengta har rakat av dom siﬆ a hårteﬆ arna.

…och så på med peruken.

ViSKA! 2006/1 | sidan 19

V ISK A ! FR ÅG A

ViSKA! FRÅGA 1.

ViSKA! FRÅGA 2.

– Vad tyckte du om mötet med Varbergs Kommuns representanter?

– Hur fortgår planeringsarbetet med vägbygget i Veddige?

Svarar: Jan Werdelin Värö-Veddige Företagarförening. Varbergs Kommun ute i verkligheten TISDAG 28/2 hade Varbergs kommun kallat till en informationsträff i Veddige Idrottshus. Syftet var att lyssna av vår kommundel samt att informera om vad man tänker att göra med Veddige framöver. Ett hundratal ortsbor hade slutit upp till detta möte. Förväntan på mötet var stor från åhörarnas sida. Men som så ofta så är man besviken när man går hem. MAN REDOVISAR översiktsplaner, redovisar visioner i fina ordalag. Samma budskap har jag hört i 7 års tid, men ingenting händer, det är bara en massa prat. Befolkningsutvecklingen i Veddige har stått still i 5 år. Detta är på gränsen till katastrof för orten. Vi borde istället ökat med 20-40 personer/år. INGEN NY INDUSTRIETABLERING har skett (förutom GLM som kommit in i befintliga lokaler) Det fordras inte så många illvilliga tankar för att tro att detta är en medveten strategi från kommunens sida. Att man styr industrietablering till Varberg Nord och bostadsbyggandet till centralortens södra delar. DET MÅSTE VARA kommunens skyldighet att tillse att det sker en utveckling i samtliga kommundelar, att man fördelar de totala insatserna över hela kommunen. Att servicefunktioner har en chans att få finnas kvar och utvecklas, att affärer och liknande har ett tillräckligt stort underlag, att skolor och dagis har ett underlag. Att våra ungdomar inte behöver flytta till Varberg när de flyttar hemifrån. Att det finns alternativa möjligheter. MAN REDOVISADE EGENTLIGEN INGENTING om hur man tänkt sig vår framtid. Det finns planer på nya bostadsområden samt ny industrimark, men när kommer detta till stånd? Det finns planerat ett nytt industriområde utmed syllingevägen, men där måste göras en arkeologisk undersökning innan detta blir klart att använda. Detta kan ta ett par år att färdigställa. Ingen industri som vill etablera sig kan vänta så länge, max några månader. Vi har exempel på industrier som valt annan etableringsort. VEDDIGEOMRÅDET har ett rikt näringsliv, med både stora och små företag. Kommunen borde respektera och vara rädda om denna företeelse. Tyvärr så visar man inte den respekt som borde förväntas, så Varbergs Kommun… Fy skäms! Förutsättningarna i bygden finns, så öppna ögonen! Jan Werdelin

sidan 20 | ViSKA! 2006/1

Frågan ställs till Christer Johansson Vägverkets projektledare.

Projekt väg 41 I DAG går ju väg 4 igenom Veddige samhälle med tät bebyggelse och anslutande gator på båda sidor av vägen. Miljön i samhället är starkt påverkad av den genomgående traﬁken på vägen som också utgör en barriär för de boende. Som ett led i att förbättra för de boende i Veddige och för att förbättra framkomligheten och traﬁksäkerheten på väg 4 planerar Vägverket att bygga en förbifart mellan samhället och Viskan. Det planerade projektet omfattar även ombyggnad av sträckan fram till och förbi Strängbetongs anläggning vid Järlöv. TIDIGARE har en förstudie och en vägutredning upprättats i projektet. I utredningarna har man tagit ställning till inom vilken vägkorridor den nya vägen skall gå. Korridoren mellan Veddige/ Strängbetong och ån Viskan har bedömts vara den bästa när olika motstående intressen vägts in. Av den anledningen går nu Vägverket vidare med planeringen genom att en arbetsplan upprättas för en vägsträckning inom den beslutade vägkorridoren. I arbetsplanen ritas vägen upp på ett mer detaljerat sätt än i tidigare utredningar. På så sätt får man fram vilken mark som behöver tas i anspråk för det kommande vägbygget. I arbetsplanen skall även ingå en miljökonsekvensbeskrivning som skall godkännas av Länsstyrelsen. ARBETSPLANEN kommer när den är färdig att ställas ut och de synpunkter som eventuellt kommer in under utställelsen skickas sedan tillsammans med arbetsplanen till Vägverkets huvudkontor för beslut om fastställelse. Den fastställda arbetsplanen ligger därefter till grund för bygghandling och byggande av den nya vägen. I nuvarande plan beräknas bygget kunna påbörjas tidigast 2008. Bygget beräknas ta cirka 2 år, men är beroende på den slutliga utformningen/kostnaden av vägen samt i vilken takt budgetmedel tilldelas projektet. Eventuellt kan byggandet delas upp så att delen förbi Veddige byggs för sig och delen vid Järlöv för sig. MYCKET AV PROJEKTERING hittills har kretsat till de geotekniska förhållandena på sträckan. Det har gjorts borrningar och provgrävningar för att undersöka bärigheten i jordarna längs linjen och bärigheten varierar mycket med lera och gyttja på upp till 5 meters djup på sina ställen till bra partier med grus. Vid den planerade bron (underfarten) vid järnvägen (vid Kullagårdsvägen) har försök med en sk ”augerborr” gjorts för att undersöka om det är möjligt/lämpligt att täta schakten mot grundvatteninströmning med en plastskärm. GEOTEKNISKA undersökningar har även gjorts i den gamla deponin (soptippen) för att försöka ta reda på vad som tidigare tippats där. Här pågår

även diskussioner med Varbergs kommun och Länsstyrelsen om hur de massor som kommer att schaktas upp för vägen på bästa sätt skall tas om hand. NÄR DET GÄLLER läget för den nya vägsträckningen förbi idrottsplatsen så innebär förslaget som följer kommunens översikts-/detaljplan för området att en del av områden som idag används för fotbollsplaner samt parkeringar tas i anspråk. Kommunen har här påbörjat arbetet med att försöka hitta nya områden för fotbollsplaner alternativt att området på idrottsplatsen omdisponeras så att tillräckligt med planer och parkeringar får plats på den något mindre ytan. Kommunen tittar även på nya lägen för dagiset vid Kullagårdsvägen samt för återvinningsstationen som måste flyttas innan vägen kan byggas enligt arbetsplaneförslaget. ARBETSPLANENS förslag till utformning av korsningspunkterna på sträckan följer i princip det förslag som redovisats i tidigare vägutredning. Cirkulationsplatser föreslås där nya Syllingevägen ansluter i sydvästra Veddige, vid Kapmansvägen anslutning vid idrottsplatsen samt vid ”projektets slut” i nordost där Strängbetong och vägen från Fageråkra (Älgaslätt) ansluter. VÄGEN FÖRESLÅS utformas som en ca 4 m bred ”mötesfri landsväg” (2+-väg) mellan Kapmansvägen och Järlöv medan sträckan från Syllingevägen och idrottsplatsen utformas som en ”+väg” med varierande bredd beroende på bl a de mittstöd som behövs för järnvägsbron. VID JÄRLÖV innebär arbetsplanens förslag till sträckning att ett antal bostadshus måste lösas in och rivas. Vägverket har dock inga möjligheter att lösa in husen innan arbetsplanen fastställts. Detta skapar en osäker situation för fastighetsägarna vilket naturligtvis är olyckligt. REPRESENTANTER för Vägverket planerar att besöka ett antal av de mest berörda fastighetsägarna under slutet av mars månad och sedan blir det ett allmänt (”öppet”) markägaresammanträde där Vägverket presenterar vägförslaget preliminärt uppdelat på två kvällar någon gång sent i vår. OM NI HAR TILLGÅNG till internet kan ni läsa om vägprojektet här: http://www20.vv.se/vagproj/ halland.asp där det även finns information om hur planeringen för en ny vägsträckning går till. Det finns även möjlighet att titta på den förstudie för sträckan Västra Derome- Berghem samt den vägutredning Veddige-Järlöv som arbetsplanen bygger på. KONTAKTPERSONER PÅ VÄGVERKET ÄR: Projektledare Chriﬆer Johansson tfn: 035-18 03 18 Marklösare Bengt-Göran Ekberg tfn: 035-18 03 14

Veddige 28:e

HELSJÖN RUNT motionslopp på cykel Söndagen den 4 juni 2006

start 7:30 till 9:00 vid Vidhögeskolan

Vår kunskap = Din trygghet. Det tjänar du på! VEDDIGE

VARBERG

KUNGSBACKA

KINNA

Din lokala elleverantör!

arrangör:

VEDDIGE upplysningar: Arne Eriksson 0340-305 85, 0705-230 585

VARBERGSORTENS ELKRAFT VEDDIGE

0340-64 64 00

2006 Välkomna till Dragspelsstämman i Veddige

Veddigedraget 2006 Reservera: 16-17-18 JUNI 2006. Plats: Parken utanför idrottshuset Program veddigedraget 2006

��

Program Veddigedraget 2006: Fredag: Klubbar och enskilda anländer i egen takt. Gör det mysigt för sig, buskspel och fria aktiviteter under kvällen. Anmälan för dem som vill vara med på lördagens scenprogram. Lördag: Förmiddagen går ”turnebussen” runt med frivilliga spelmän som spelar utanför våra sponsorers entreér. Receptionen informerar. Kl 14.00 – 16.00 Allspel och scenprogram av olika kaliber. Efter kl 18.00 mera dragspelsmusik runt husvagnarna och i fikatältet där vi under kvällen även bjuder upp till dans för de som känner för en svängom. Fika och varm korv finns till försäljning i fikatältet. Söndag: Sovmorgon och hemresa i egen takt.

FRI ENTRÉ

Husvagnsplatser: Fredag till söndag, 300:- + 50:- eltillägg. Föranmälningar och bokningar: Sven-Axel Kristersson 0340-388 11, Håkan Johansson 0340-308 97

�� ViSKA! 2006/1 | sidan 21

��

� � � � ��

��

För dig som ställer höga krav

��

� ��

��

Telefon 0340 – 69 75 00 www.varbergsbostad.se

��

�� sidan 22 | ViSKA! 2006/1

��

www.veddige-akeri.se

Specialtransporter tel. 0340-306 10 fax. 0340-304 84

TRIVSEL

OMTANKE OCH PERSONLIG SERVICE ÄR VÅRT MOTTO när det gäller mindre lokaler eller lägenheter ring oss:

tel: 0340-387 00

��

ViSKA! 2006/1 | sidan 23

Brietårta

Fransk Kolibrie 1/2 kg

��

/st

��

per kg

Entrecôte

Bit. Svenska Scan

��

Chips

OLW 300g. Pris per 2 st.

��

för 2 st

/st

Ägg

30 pack 1025 g.

�� /st

Torskﬁlé

Västkustﬁlé 1 kg

Kycklingﬁlé Kronfågel ca 900 g

��

per kg

Smaka, inspireras och tävla! Måndagen 20 mars till söndagen 26 mars

��

för 2 st

Grillad kycklingklubba

��

Värdekupong

�� Gevalia Kaffe 500 g

Gäller t o m 26/3 2006

��

1 bukett tulpaner

��

Värdekupong

Gäller t o m 26/3 2006

Kronfågel. Pris per 2 st.