VISKA 2007-2

SAMHÄLLSMAGASIN FÖR FOLKET RUNT VISKAN

NUMMER 30 • 2007/2 • ÅRGÅNG 8

PRIS: 10 KR

Hästar & änglar BREV FRÅN BRASILIEN 10 000 YEARS OF ROCK’N ROLL

00

M

40

U

H

C

N

O

R

R

★

O

D

PE

SI

28

SU

GLASRESAN

M

MINIGOLF MED FIKA

EX

ER

!

EN OLYCKA KOMMER SÄLLAN ENSAM

Konsumentverket har

testat bergvärmepumpar.

transporter fĂśr allt och alla tel: 0340-306 57

Thermia ger dig mest Konsumentverket och varmast vatten. har

- . & # ' $ # ! $& % ' # %$ % $% %% # ',# "& " # " ! % "% & # $% ! ' # $% ' %% % ! % "& " ' $ # %!""# $& % % "- $ % "& % # ) " , -#$' # $ # # $" # ! & '- ,# ! $- ' # $ ,# % # ',# "& " ,$ ,# # ! % $% % "- ((( # #! $

testat bergvärmepumpar.

Thermia ger dig mest och varmast vatten.

I Rüd & RÜn (nummer 2, 2006) visar Konsumentverkets test att bergvärmepumpen Thermia Diplomat Optimum ger dig mest och varmast vatten. Inte nog med det, pumpen visar toppresultat pü samtliga punkter. Till exempel gällande ürsverkningsgrad, energibesparing och ljudnivü. Den är ocksü Sveriges enda P-märkta bergvärmepump.

Läs gärna mer om testet pü www.radron.se

www.thermia.se

40 Ă„R I ENERGIBRANSCHEN! STOR ERFARENHET AV LUFT- JORD- OCH BERGVĂ„RMEINSTALLATIONER !UKTORISERAD Ă?TERF FĂšR

Ă?R I ENERGIBRANSCHEN

3TOR ERFARENHET AV LUFT JORD BERGVĂ‹RMEINSTALLATIONER s WWW HJROR COM s INFO HJROR COM

Specialtransporter tel. 0340-306 10 fax. 0340-304 84 sidan 2 | ViSKA! 2007/2

3TOR ERFARENHE

www.veddige-akeri.se

0 3 4 0 ďšş 6 4 9 7 6 4 • W W W . H J R O R . C O M 4HERMIA VĂ‹RMEPUMPAR • INFOď˜łHJROR.COM

Allt som hör Midsommar till!

BESÖK GÄRNA VÅR FRUKT OCH GRÖNT MARKNAD PÅ TORSDAG-FREDAG. DÄR HANDLAR DU FRUKT, GRÖNSAKER OCH BLOMMOR TILL MIDSOMMAR! VI PÅ HEMKÖP ÖNSKAR ALLA VÅRA KUNDER EN RIKTIG SKÖN SOMMAR!

990

69

90

PER ST

Handla andra varor för 100 kr så får du köpa 2 Abba matjesill för 15.00kr

/ KG

Abba, flera sorter, 200/125 g.

Jämförpris: 60:-/kg

G RÄD D E 5dl

F L ÄS KF I LÉ

15:-

Färsk Dansk.

10:-

PER ST

25:2 VAL F R IA

+ PANT

PER ST

Kuponginlösen

VÄR D E KU P O N G

5 dl Arla.

Jämförpris: 1980/l

K AF F E

Gevalia, flera rostningar och sorter, 500 gr. Jfr-pris 30:-/kg

9 954913 101198

Namn:___________________________________________

Max 1 erbjudande/kupong och hushåll. Gäller t o m 2007-06-24 hos Hemköp. Kan ej kombineras med andra erbjudanden.

G RÄD D F I L 5dl 5 dl Arla.

Jämförpris: 20:-/l

CO CA CO L A 2l, Jämförpris 625/l

ViSKA! 00 Öppet under Midsommarhelgen: fre 22/6: 800-1500, lör 23/6 900-1800, sön 24/6 900-18 . 2007/2 | sidan 3 Telefon: 0340-307 44, Chark: 0340-308 50. Priserna gäller from 2007-06-18 tom 2007-06-24.

Bo Sjöholm Kontorschef

Carina Klopstock Privatrådgivare

Dobrila Jagunic Privatrådgivare

Inge Johansson Företagsrådgivare

Carina Svensson Privatrådgivare Kundtjänst

Lilian Persson Privatrådgivare

Mona Bengtsson Bankkassör

- en riktig bank med hemmaplan i Veddige

TRIVSEL

OMTANKE OCH PERSONLIG SERVICE

ÄR VÅRT MOTTO när det gäller mindre lokaler eller lägenheter ring oss:

tel: 0340-387 00

sidan 4 | ViSKA! 2007/2

MIDSOMMARÖPPET: MIDSOMMARAFTON ………… 9-14 MIDSOMMARDAGEN ……… 11-18 SÖNDAG 24/6 ……………… 11-18 VI PÅ EKLÖVS ÖNSKAR ALLA VÅRA KUNDER EN SKÖN SOMMAR!

VÄLKOMNA!

och Nils-Ola Tjärnmo gifte sig i Veddige kyrka den 9 juni 2007. En händelse som borde ha fått mer mediautrymme i en lokaltidning som ViSKA!. Överraskning, mycket hög mysfaktor och många ”lokaliteter”.

LYCKA TILL Ewa & Nisse!

EWA JOHANSSON

Supernummer IBLAND TÄNKER jag på att vad ska vi i Veddige ha en tidning till? Det bor lite över  människor här. Vad kan hända som är värt att skriva i en tidning om? Alla läser ju Hallands Nyheter, vissa läser Norra Halland, Markbladet eller Metro. Det står ju allt som är värt att veta i dessa tidningar. Sen alla har väl internet, radio och tv. Vad ska vi med ViSKA! Magasinet till?

VI HAR gjort  nummer av tidningen hittills. Vi trodde att vi hinner kanske göra fyra tidningar, innan ni sviker oss. Men så blev det inte. ViSKA! Magasinet är hetare än någonsin.

VI UPPLEVER en globalisationens tid.

Det som händer i en liten by i Indien syssel-

sätter oss i Veddige. Jag kan läsa en människas dagliga tankar från Sydamerika och alla i hela världen kan se vad jag gör – i realtid om jag vill. Snabba motorvägar, enkla passkontroller och billiga flygresor har gjort världen så liten.

DÅ GÄLLER det att vara än mer uppmärksam på våra närmaste.

VISST ÄR vi stolta över ett lyckat nummer.

Många annonsörer, gamla historier och nya reportage gör tidningen till en mångsidig, trevlig liten… lokal blaska. Men min stolthet är inte obruten. Jag tänker på allt vi inte skrivit om. Som Ewas och Nisses bröllop igår eftermiddag. Vilken överraskning!

TÄNK OM alla föreningar och företag hade en pressansvarig. Tänk att få mer hjälp i form

av några enkla bilder (bilderna till glasresan tog jag med min mobil), några stödord, kring det som har hänt, det som var roligt, det som var samtalsämne, det som gjorde dig stolt – eller förbannad. Det händer hur mycket som helst mellan två tidningar, det gäller bara att vi samarbetar. Många tror att jag är en lokal reporter som ”ska vara på plats” när det händer. Å nej. Jag har också arbete att gå till och familj att umgås med.

MEN KAN jag, så kan du! Alla kan vi bidra lite till en ännu bättre tidning.

SANDOR OLAH

5

den fula, den fjolliga, den skitiga, den stiliga, den rökiga, den fåniga, den vackra, den puckade, den fräcka, den skralliga, den skalliga, den orädda, den fega, den lyckliga, den malliga, den räliga… alla har de en sak gemensamt: de älskar allt som går att få igång med några oktan, de älskar framförallt sina mopeder. Den 5 augusti är det mopperally. Plats Visionstorget Veddige. Som vanligt är det samling kl 9.00, start kl 10.00! Och glöm inte anmäla dig till Hans (0702 460 773) eller på www.veddige.nu SÅ ROLIGT vi ska ha!

DEN SNABBA,

TACK TILL:

ViSKA! ViSKA! ges ut av VeddigeVisionen, och distribueras gratis till

hushåll i Veddige. Lösnummer säljes på redaktionen. Pris: 10 kr.

ANSVARIG UTGIVARE: Michael Enberg.

DISTRIBUTION: VeddigeVisionen.

REDAKTION:

ANDREASSONS ÅKERI AB DEROME PIZZERIA EKLÖWS SUPERMARKET ELEKTRO EMANUEL

Arne Eriksson 0340-305 85, fax: 0340-303 09 Bo Emanuelsson 0340-302 55, bosse@veddige.nu Hans Olsson 0340-302 90, hans@veddige.nu Michael Enberg 0340-381 44, michael@veddige.nu Sandor Olah 0340-649790, sandor@veddige.nu

ESON PAC AB

ADRESS:

LISBETH HARALDSSON, MALMÖ

ViSKA! c/o O.L.S.A. Viskastigen 46 , 430 20 Veddige tel: 0340-64 97 90, fax: 0340-64 97 91, mobil: 0703-74 22 55, e-mail: viska@veddige.nu OMSLAGSBILD: På väg till Darragård, bild till ”Hästar och änglar”. Foto: Sandor Olah TRYCK: Geson, upplaga: 4000 ex. PAPPER: Svanenmärkt.

NÄSTA NUMMER: 14 SEPTEMBER 2007

HEMKÖP VEDDIGE HJ RÖR AB JO BYGG BOMILJÖ AB MÖBELHÖRNET PEBE PRODUKTER AB STRÄNGBETONG TRIVAS VARBERG VARBERGS BOSTAD VARBERGS SPARBANK

MANUSSTOPP 3 SEPTEMBER 2007.

VARBERGSORTENS ELKRAFT EK.FÖR.

DONATION: BG 51137859

VEDDIGE BUSS AB

INBETALAS till VeddigeVisonens bankgirokonto.

VEDDIGE ÅKERI AB

BETALNINGSMOTTAGARE: VeddigeVisionen

VISKADALENS FÖRSÄKRINGSBOLAG

AUGUSTI

INNEHÅLL: SUPERNUMMER

5

EN OLYCKA KOMMER SÄLLAN ENSAM 6 HÄSTAR&ÄNGLAR

9

BOSSES HISTORISKA HÖRNA

11

BREV FRÅN BRASILIEN 4

14

GLENN STRÖMBERG I VEDDIGE

15

10 000 YEARS OF ROCK’N ROLL

17

MINIGOLF MED FIKA

18

MAJBLOMMAN 100 ÅR

19

GÄNGET I GRUSGROPEN #20

20

GLASRESAN

24 ViSKA! 2007/2 | sidan 5

EN OLYCKA KOMMER SÄLLAN ENSAM TEXT&BILD: MARIE RYDELL

En olycka komm

Följande text handlar om Friluftsfrämjandets lokalvdening i VeddigeDerome. Friluftfrämjandet är en rikstäckande organisation som arbetar ideellt med barnverksamhet. Sedan 1957 har barn mellan 3 och 5 år kunnat på i Skogsmulleskola.

På senare år har det dykt upp verksamhet för yngre barn, och nu finns det olika grupper för barn från 1 år upp till 25, därefter tar vuxenverksamheten vid. I ViSKA! kommer ni framöver att få stifta närmare bekantskap med Friluftfrämjandet i Veddige-Derome sidan 6 | ViSKA! 2007/2

ETT MINNE

från svunna tider

mer sällan ensam

SVAMP OCH

fukt

MED LÄTTA steg styrde vi kosan mot vårat förråd i Veddige en solig dag i december förra året. Den lilla byschan som i flera år stått hos en av våra ledare skulle nu tömmas för att sedemera flyttas till en annan ledare. Föga anade vi att detta bara var början på en lång rad eländes elände …

MED GLATT humör och stor arbetslust började vi röja ur all gammal bråte. Vi såg fram emot att få slänga en massa och organisera det kvarvarande materialet snyggt och prydligt på nya hyllor så snart förrådet flyttats till sin nya plats.

NÄR VI arbetat oss ner mot golvet möttes vi av en mindre trevlig syn. Bakom ett par papplådor bredde en mindre svampodling ut sig! Nu är väl i och för sig svampar något som vi i Friluftfrämjandet med glädje studerar ute i skogen med våra barngrupper. Men för den skull är det inte säkert att vi vill ha dem i vårt förråd! Vi undersökte väggen och golvet och kunde konstatera att det var bra mycket fuktigare än vad det borde vara. Med djupa suckar kom vi ganska snart överens om att vår

DET AVBLÅS TA

lilla byscha hade gjort sitt. Som tur var hade inget av större värde blivit förstört av vattnet och svamparna. Så vi blev strax på gatt humör igen. Vi skojade om det ironiska med att gå ut i skogen för att leta svamp när man kan ha dem i sitt eget förråd. Så himla onödigt!

NU VIDTOG ett febrilt letande efter ett nytt förråd, eller en liten bod där vi kunde förvara våra tillhörigheter. Samtidigt ville vi bli av med det gamla fuktiga förrådet.

VID EN förfrågan om inte brandkåren ville ha en liten byscha att tända fyr på, visade det sig att bollklubben var ute efter en bod att förvara koner och bollar i. De fick veta att den var fuktig, men efter en inspektion ansåg de att den skulle duga åt ändamålet. Sagt och gjort, vi tömde den på paddlar, stormkök, rep, kåsor, pärmar och böcker, och de flyttade den och fyllde på med bollar och koner. Alla var nöjda och glada! Ännu gladare blev vi när vi fick besked om att det fanns ett förråd vi kunde få, helt gratis, i Derome. Bara vi tog de därifrån!

SJÄLVKLART! INGEN tvekan, det var

taket

RES TER NA AV

vindskyddet

större och bättre än det gamla, och att flytta ett sju meter långt förråd ska väl inte vara några större problem!

INTE FÖR idel leende Friluftfrämjare!

Men mungiporna kan dras nedåt, även på en Friluftfrämjare, när man nås av beskedet att Stormen Per blåst taket av det nya förrådet!

Göta Petter som det såg ut! En lång stund kunde vi bara stå och glo på vraket. Hela taket hade lättat och kastats av bakåt, rakt på en gammal traktor och en annan byggnad.

VI STOD där och gapade en stund, sedan tog Främjarandan över. Fram med presenning, brädbitar och skruv Upp på stegar och fast med presenningen. Snart var ett provisoriskt tak på plats, som förhoppningsvis skulle hindra regnet och snögloppet från att fuktskada även detta förråd. Knappt hade skruvdragaren förpassats ner i sin låda innan nästa dråpslag kommer; VINDSKYDDET HAR BRUNNIT NER! VA? NÄR då? Hur då? Varför? Det tog en stund innan det verkligen gick in. Vindskyddet som stått på Mulleängen i när-

ViSKA! 2007/2 | sidan 7

mare tjugo år fanns inte kvar! Man kan bara spekulera i hur det gått till, det fanns raketer och papper från smällare bland de förkolnade resterna, man vill tro att det varit en olycka, men tanken gnager …kan någon ha varit så gemen, så de med berått mod tänt på?

OLYCKA ELLER inte, faktum kvarstod.

Vi hade inget vindskydd längre. Detta kunde blivit droppen som fått bägaren att rinna över, men inte då! Istället för att gräva ner oss i eländet beslöt vi att göra något positivt av det hela. Ett nytt tak skulle naturligtvis byggas så snart det nya förrådet flyttats, och varför inte anordna en kurs i knuttimring? De vore väl ytterst intressant att få lära sig! Så kunde man kanske passa på att timra ett nytt vindskydd under tiden.

UNDER DE kommande månaderna flyttades det taklösa förrådet, med hjälp av våra fantastiska ledare och föräldrar till barn i grupperna som ställer upp! En solig dag i slutet av mars träffas några av våra me d le m m a r SISTA RESTERNA blir lagom grillglöd i blandade åldrar och röjer med gemensamma krafter upp resterna av vindskyddet.

En del av de förkolnade stockarna får brinna upp helt, och stå till tjänst som grillbrasa för den medhavda korven! En svartbränd, kvarglömd barnvante påminner om den tid som varit …

TACK ALLA ni som var där och hjälpte till! Nu ska taket snart vara klart, och sedan kan vi flytta in och inviga vårt nya förråd.

UNDER SOMMAREN kommer vi att med yxor, handsågar, bilor, timmerhakar och navare bygga vårt nya vindskydd! Mer om det blir det i kommande nummer av ViSKA!!

Missa inte det!

VI VILL passa på att tacka följande personer för hjälpen: BERTIL SVENSSON, Stengårdshult i Derome för förrådet, Br Larssons Grustag AB, Lennart Axelsson och Magnus Andersson Derome Åkeri för hjälp med vägen och flytten av förrådet.

Friluftsfrämjandet också vill hjälpa oss tas ett ekonomisktbidrag tacksamt emot!

OM DU

BG  sidan 8 | ViSKA! 2007/2

Häst ALLA HAR hört talas om huset vid den nedbrunna ladugården. Kommer du inte ihåg var den ligger så ska du köra på Syllingevägen och svänga in till höger vid skylten ”Hästshop”.

SKYLTEN ÄR inte ny. Den har visat vägen i många år för många hästintresserade till Susannes Häststuga. Susanne har flyttat till stan och Veddige blev utan hästshop i några år. Men så här kan väl inte fortsätta, tänkte Anna Ågård.

ANNA BOR på Darragård, i huset vid den nedbrunna ladugården. Och hon är hästtokig.

Men hon är även intresserad av änglar, hant-

HÄ S TAR& ÄNG L AR TEXT&BILD: SANDOR OLAH

star & änglar verk och naturmetoder av alla det slag. Det är just det som sätter sin prägel på hennes nyöppnade gårdsbutik för hästfolk. Hon har byggt om det gamla garaget/stallet till en mysig butik där hon samlar och säljer allt som är hennes intresse. Det är blandat med keramik, hantverk, presentartiklar i mysig ladugårdsmiljö som delar rum med häst- och ridsport accessoarer. I lokalen luktar läder och rökelse och man blir tagen av det rogivande ljudet från en minifontän. Från taket hänger änglar, och drömfångare, glaskulor och ljusstakar. På hyllorna ser vi handsydda dockor, små tavlor och keramik. Hon säljer allt som hon själv

ANNA MED

skulle vilja ha. Anna tror inte att företaget kan gå med större vinst i början. Men hon tycker att det är roligt att kunna erbjuda en alternativ hästshop till sina vänner. Och vännerna har ju sina vänner…

HON KAN inte låta bli att berätta om sin stora kärlek: islandshästar. Hon såg henne först på en bild på internet. Och det sa klick.

Sedan har det bara rullat på. Åka till Island, träffa drömhästen, ordna alla papper och skeppa hem den. Men hon träffade en annan häst också där på Island. Hon berättar när de fick ögonkontakt… Efter ett år av längtan åkte hon tillbaka och köpte den också.

BAKOM HUSET tar vi en promenad i det vackra vårvädret i hästhagen. Nedanför hagen rinner Syllan och sänker en närmast idyllisk bild över vyn. Hästarna kommer och hälsar på oss när vi närmar oss de. Hästar kan inte prata, men jag ser att Anna och de förstår varandra mycket väl.

HAR DU vägarna förbi, ta gärna en titt i Annas butik. Även om du inte handlar, kan du i alla fall snacka häst med en som förstår. Lycka till Anna!

en av sina favoriter, en shetlandsponny som är lika busig som en hundvalp…

ViSKA! 2007/2 | sidan 9

Bosses historiska hörna Mina berättelser bygger på uppgifter från historisk litteratur men också mycket från gamla tidningsartiklar och berättad muntlig tradition. Det är alltså inget vetenskapligt dokument.

Jag hoppas komma sanningen så nära som möjligt.

JONSJÖ SÄTERI.

Jag försökte förra gången få lite ordning på Jonsjö säteris äldsta historia. Någon hade antytt, att greve Jacob Nielsen kan ha varit ägare till denna gård under den tid, som denne hade norra Halland som ett självständigt grevskap. Jag skall rätta till en felaktighet i min förra artikel. Från en tidningsartikel fick jag en uppgift, att greve Niels Nielsen lät sin son Jacob ärva hans förläning. Detta är felaktigt.

Niels (Nicolaus) Nielsen fick grevskapet norra Halland av sin farfar Valdemar Sejr innan denne avled . Denne Niels Nielsen, Jacob Nielsens far, dog . Länet drogs då förmodligen i vanlig ordning in till danska kronan.

Svenskarna härjade år  anförda av Magnus Ladulås i Halland och Skåne.

Danske kungen Erik Glipping gick till motattack. Den danska hären leddes av bland andra greve Jacob Nielsen, som utmärkte sig för stor tapperhet. Kungen Erik Glipping belönade honom år  genom att överlämna norra Halland som grevskap med rätt att där skriva ut skatter. Norra Halland sträckte sig ner till Ätran. Detta län var sedan fram till  nästan ett litet självständigt rike. År  överlämnade greve Jacob grevskapet till norske kungen Håkan.

Erik Glipping deltog inte i striderna.

Bexell skriver i sin Hallands historia: Under greve Jacobs frånvaro i fälttåget skall ett ganska nära vänskapsband blivit knutet emellan konung Erik Glipping och grevinnan av Halland. Erik Glipping blev mördad den  november  i Finderups lada i Jutland.

Mordet har aldrig riktigt klarats upp, men en samling danska stormän med greve Jacob Nielsen i spetsen blev dömda och förvisade

från riket. I greve Jacobs fall kan man kanske även ana vanlig svartsjuka.

FRAMÅT I TIDEN.

Förra gången hade jag berättat om släkten Grijs på Jonsjö. Den siste, Arild Grijs, hade varit gift med Kerstin Krabbe från Ölmanäs säteri i Åsa. Möjligen hette hon Christine Krabbe. Den /  hade paret fått dottern Catharina.

Kerstin Krabbe hade efter Arilds död år  gift om sig med Torsten Hierta, som enligt adelskalendern var död redan .

Nu hade det kommit en ny adelsfamilj på andra sidan Viskan. Den  november  hade gården Stora Kärret i Istorp förvärvats av välborne Nils Staffansson Hjulhammar.

Som jag nämnde i förra tidningen, hade Nils Hjulhammar köpt upp flera gårdar i Istorp och Horred.

Tydligen blev det parti med grannen på andra sidan ån. Kerstin Krabbe gifte sig en tredje gång med Nils Hjulhammar. Troligen bodde de på Stora Kärret i Istorp, eftersom de blev begravda i Istorps kyrka. Även Kerstin Krabbes dotter Catharina blev uppfostrad på Stora Kärret. Jag tror, att det är denna flicka, som får ärva Jonsjö. Hon är en av de sista på Jonsjö, som har blod från släkten Grijs i sina ådror.

NILS HJULHAMMARS BARN.

I adelskalendern har Hjulhammar fyra barn. Det står inte, när dessa barn är födda.

Om den äldste sonen Staffan (eller Stefan) står det, att han var student i Uppsala .

Sedan följer barnen Lars, Catharina och Elisabeth. Om Kerstin Krabbe var mor till dessa barn, bör hon ha gift sig med Nils Hjulhammar ganska snart efter det, att Hjulhammar anlände till Stora Kärret . Inget av de

här barnen kommer att ärva Jonsjö. Staffan bodde på Bolbynäs i Jönköpings län och Lars på Eskilsö i Seglora. Dottern Catharina var gift med löjtnanten Peder Gyllencornett, som stupade i slaget vid Lund den / .

Catharina levde som änka år . Om henne står det, att hon var dotter till Kerstin Krabbe och Nils Hjulhammar.

Peder Gyllencornetts farfar hette Peder Björnsson Stött. Han var en riktig krigare.

Peder Björnsson erhöll Stackenäs (Stackhed) i Skedeskamma socken vid Fävren. Längre fram i tiden bytte socknen namn till KarlGustav.

Peder Björnsson var med i slaget vid Stångebro  och vid Älvsborgs försvar . År  var han med Gustav II Adolf i Polen. I slaget vid Dirschau fastnade Peders häst i ett moras. Peder blev nedhuggen. Han ligger begravd i stadskyrkan i Dirschau. Hans barn adlades samma år. Peder Björnsson hade barnen Jan, Per, Christina, Brita och Arvid.

Arvid var far till ovan nämnde Peder Gyllencornett. Christina var den flicka, som efter makens död gifte om sig med majoren Bengt Silverlood.

Arvid Gyllencornett var född  på Borgholms slott, där fadern då var slottsfogde. Arvid avancerade till ryttmästare. Han stupade den /  under kriget i Skåne i ett slag vid Rolsberga. Han hade med sin hustru Birgitta Rytter förutom ovan omtalade Peder ytterligare två söner och två döttrar.

Mellan Stackenäs och Stora Kärret var det inte så långt. Det var inte så konstigt, att Peder Gyllencornett kunde finna sin Catharina Hjulhammar. Peder och Catharina hade de två döttrarna Catharina och Christina.

Med Peder Gyllencornett utgick ätten på svärdssidan.

Kvar att redovisa av Hjulhammars barn är yngsta dottern Elisabet. Hon gifte sig med överstelöjtnanten Jonas Månsson, som varit gift en gång tidigare. Denne Jonas Månsson blev adlad Gyllenhammar. Han var född  och avled . Elisabet levde ända till .

Hon ligger begravd i Istorp. Både Catharina och systern Elisabet lär ha skänkt textilier och broderier till Istorps kyrka. Storklockan

BO SSE S HIS TO RISK A H Ö RNA BO EMANUELSSON

i Istorp, som sprack , bar Hjulhammars och kyrkoherdens namn.

Tydligen är det Elisabeth Hjulhammar Gyllenhammar, som tar över Stora Kärret i Istorp. Släkten Gyllenhammar kommer att vara kvar på denna sätesgård en stor del av -talet. Som synes hamnade ingen av Hjulhammars barn på Jonsjö. Någon annan skulle nu ta över denna sätesgård.

CATHARINA GRIJS.

Hjulhammars styvdotter Catharina Grijs hade tydligen fått flytta med sin mor Kerstin Krabbe till Stora Kärret i Istorp. Jonsjö sköttes troligen av någon rättare några år framåt i tiden. Hennes år på Stora Kärret kom att få ett märkligt efterspel. Catharina Grijs fick hålla sig med en egen jungfru, som hette Kerstin

finns på Stora Kärret. Det kan vara en vägsten, som talade om, vilken vägsträcka denna gård skulle underhålla DENNA STEN

Jonsdotter. Denna var en prästdotter från Äskier i Småland. Hon arbetade som kamSTORA KÄRRET

marjungfru eller tjänstekona, som det står i rättegångsprotokollet.

Catharina Grijs lär ha haft rikligt med smycken och ädelstenar. Den fattiga tjänstekonan måste ha tappat allt förnuft, när hon såg all grannlåten. Av de förhör, som hölls med den stackars flickan, framgår, att hon inte var någon vanlig brottsling. Det hade helt enkelt slagit runt i huvudet på henne.

Av rättegångsprotokollet framgick, att tjänsteflickan på aftonen mellan den  och  juni  hade gått in i trädgården. Hon hade sedan klättrat upp på ett tak till jungfru Catharinas kammare, tagit loss jungfruns kammarfönster, klättrat in och stulit följande: Riksdaler in Specie

300 Riksdaler

En guldkedja, som vägde 77 dukater

144 Riksdaler

Ett guldarmband, som vägde 77 dukater

154 Riksdaler

Fem dukater

10 Riksdaler

En guldring med 9 diamanter

30 Riksdaler

En guldring med 5 diamanter

20 Riksdaler

En signetring med en karneol

8 Riksdaler

En guldring med en svensk diamant

3 Riksdaler

En guldring

5 Riksdaler

En slät guldring

4 Riksdaler

Två stora guldnäbbar

6 Riksdaler

Två stora guldknappar om en dukat

4 Riksdaler

En förgylld sked om tre lod

2 Riksdaler

Man lyckades infånga tjänsteflickan på Stora Kärret. Hon hade då kvar det mesta utom ½ Riksdaler och  länkar i guldkedjan,

i Istorp omkring 1940. Istorps kyrka syns i bakgrunden.

som hon pantsatt. Det saknades också några mindre smycken. Kerstin hade först kastat föremålen över en gärdesgård. Sedan hade hon gömt smyckena under en sten. Kerstin var helt förvirrad i sin samvetsnöd. Hon klarade inte av att irra omkring med denna för en piga ofattbart stora förmögenhet.

Rättssystemet var något egendomligt på -talet. När det gällde dråp, kunde man ibland betala med mansbot, en summa pengar. Stölder betraktades ofta som värre än dråp. De rika var få, och de fattiga många. I alla sockenråd, nämnder och domstolar satt förmöget folk. Dessa såg verkligen till, att stränga straff utmättes för dem, som vittjade deras penningkistor.

Kerstin Jonsdotter fick ett hårt straff.

Hon dömdes till döden. Emellertid blev hon inte avrättad. Hon fick en andra chans. Jag har tidigare i någon ViSKA!-tidning berättat om, hur Axel Oxenstierna år  grundade kolonin Nya Sverige vid Delawarefloden i Amerika. Det var mycket svårt att få svenskar att emigrera dit. Man lyckades övertala några människor från Finnskogarna i Värmland att resa iväg. Men det behövdes mer folk. Man erbjöd sig att benåda fångar, om de tog sin familj med sig och reste. Det blev Kerstin Jonsdotters räddning. Hon fick möjligheten att slippa ifrån dödsstraffet. Hur det gick för henne, om hon klarade den strapatsrika överfarten, vet man inte. Kanske går hennes ättlingar där borta på Delawarestranden.

CATHARINA GRIJS GIFTER SIG.

Stölden hos Catharina Grijs

EN REKONSTRUKTION

av emigrantskeppet ”Kalmar Nyckel” ligger idag på Delawarefloden i Nya Sverige

hade ägt rum . Det underliga är, att Catharina redan  gifte sig med Claes Kugelhielm. Det var hans andra gifte.

Vem var då denne Claes Kugelhielm? Ätten fanns på Riddarhuset som nr. , där den introducerats . Redan under det första decenniet på -talet dog denna ätt ut.

Stamfader var kyrkoherde Birgerus Sunonis i Linköpings stift. Denne hade sonen Benedictus Birgeri, en kyrkoherde, som dog i pesten . Han var gift med Brita Nilsdotter. De hade sonen Claes Bengtsson Bruzaeus, adlad Kugelhielm, född . Denne skrevs till Karlshult i Motala socken och Kvissberg i Vinnerstads socken i Östergötland samt Jonsered (Jonsjö) och Struxered (Struxsjö) i Veddige socken i Halland.

Claes Kugelhielm blev student i Uppsala  och soldat . Han slutade sin militära bana som överste för ett regemente med tyska fotknektar i svensk sold . Överste Kugelhielm adlades den / . Åren - var han kommendant på sidan 12 | ViSKA! 2007/2

Varbergs Fästning. Sommaren  var han chef för bevakningen av Östergötlands kust.

Claes Kugelhielm avled den / .

Han och tre av hans barn ligger begravda i egen grav i Motala kyrka. Kugelhielm hade låtit bygga koret i denna kyrka, och där finns också hans vapen uppsatta.

Claes Kugelhielm hade först varit gift med Brita Stiernfelt, som dog i barnsäng i Iglau i Mähren den / . Fyra år senare begrovs hon i Motala kyrka jämte fem av sina barn. År  gifte Claes Kugelhielm om sig med Catharina Grijs. Han avled den / . Catharina dog  på Karlshult och begrovs samma år i Motala kyrka.

Med första hustrun hade Claes Kugelhielm  barn. Nästan alla dessa barn föddes under ett kringflackande liv i Tyskland under -åriga kriget. Flera av barnen dog under detta fälttåg. Alla i släkten Kugelhielm på den manliga sidan var döda .

Med Catharina Grijs fick Claes Kugelhielm de  barnen: Berent Gustaf Carl: Han dog .

Anna Christina: Gift  på Karlshult med kaptenlöjtnanten Axel Natt och Dag. Axel, Erik, Ludvig: Dessa tre sista begravdes den / , när fadern jordfästes.

Kugelhielms första fru måste ha haft några svåra år i Tyskland, där barnen dog på löpande band. Själv dog hon där i barnsäng, endast  år gammal. Det här var inget unikt SWEDES LANDING vid Delawarefloden.

Carl Milles staty med Kalmar Nyckel restes vid 300-årsjubiliet 1938. Carl Milles var i Amerika 1931-1951

liv för en officers hustru och familj. Ofta följde familjerna sina män i fält.

Det har sagts, att en dotter till Claes Kugelhielm och Catharina Grijs gifter sig med Carl Gustaf Delwik och ärver Jonsjö och Struxsjö. Deras enda dotter är Anna Christina, och hon gifter sig med Axel Natt och Dag. Arvet borde ha gått till sonen Berent Gustaf Carl, men han dog , tre år före sin mor. Jag börjar tro, att det är ett barnbarn till Claes Kugelhielm, som ärver Jonsjö. Låt oss studera denne Berent Kugelhielm.

Om honom står det i adelskalendern, att han kom till Karlshult, Kvissberg och Mjölsefall. Han blev student i Uppsala  och volontär vid livgardet . År  hade han avancerat till kapten. Då han avled den /  i Polen, slöts ätten på svärdssidan. År  hade han gift sig i Stockholm med Brita Gustaviana Strijk, född . Med henne fick han barnen: Catharina Juliana: Född /  på Grimstad i Östra Skrukeby socken i Östergötland. Hon dog den /  på Gerstorp i Kaga socken i samma län. Den /  gifter hon sig på Karlshult med generalmajoren Claes Gustaf von Dellvig, som var skriven till Mjölsefall, Kvissberg, Karlshult och Bergsäter. Denne var född i Reval den / .

Han avled på Bergsäter i Motala den /  och begravdes i Motala kyrka, där också hans vapen blev uppsatta.

När Claes Gustaf von Dellvig avled , gifte Catharina Juliana om sig den /  på Bergsäter med Överstelöjtnanten Natanael Ram, adlad Gyllenram. Det var även hans andra gifte.

Claes Berent Kugelhielm fick också en son, som föddes den /  i Motala socken. Han dog som litet barn, varför det nu var slut med ätten på svärdssidan.

Mycket tyder väl på, att det är Catharina Juliana von Dellvig, som nu ärver Jonsjö.

Kanske har hennes far skänkt henne detta i morgongåva vid giftermålet. Det enda störande i sammanhanget är, att Carl Gustaf Dellvik här har blivit Claes Gustaf Dellvik.

Det är inte alls konstigt, att olika forskare har olika tolkningar, när man studerat de gamla originalen med sina svårtydda bokstäver.

för  estniska ryttare i Karl IX:s tjänst. Han avled .

Friedrich von Döbeln berättar, att överste Delwik inte hade några arvingar med sin hustru Catharina Juliana. Översten säljer med sin hustrus samtycke alla de fastigheter, de äger i Halland till en annan spännande ägare, som jag skall berätta om lite längre fram. Denna försäljning görs . Då har vi tre år tidigare fått en ny intressant ägare på Björkholm.

Som läsarna nog har förstått, bor ägarna under -talet antagligen helt sporadiskt på Jonsjö. Dessa adelsfamiljer äger flera gårdar, spridda över landet. De bor kanske i Öster-

götland på en gård, men besöker Jonsjö och Struxsjö ibland för att inspektera sina domäner.

NÄSTA GÅNG.

I nästa ViSKA!-tidning lämnar vi Björkholm och Jonsjö för en tid. Drottning Kristina har nu abdikerat. Vad händer nu i Sverige -? Det börjar snart hända mycket utefter Viskan. Danskarna börjar återigen bli till besvär. Låt oss berätta lite om det nästa gång.

BO EMANUELSSON

(1592-1663) var den förste guvernören i kolonin Nya Sverige, där indianerna kallade honom ”Storbuken”. Han hade ett brokigt förflutet som officer i trettioåriga kriget

JOHAN PRINTZ

CLAES GUSTAF DELLVIK.

Ätten härstammade från slottet Dellwich vid Dortmund i grevskapet Mark, Westfalen.

Vid slutet av -talet flyttade familjen till Östersjöprovinserna. Den gren, som så småningom kom till Finland och Sverige, skall ha härstammat från Evert IV von Delwig. Denna gren fanns fortfarande kvar, när Elgenstierna skrev sin adelskalender. Ätten fanns på Riddarhuset i Riga under nr.  och i Reval under nr. .

Evert IV:s far hette Evert III. Han ägde gods i Estland. År  var han ryttmästare ViSKA! 2007/2 | sidan 13

BRE V FR ÅN BR A S ILIEN 4 TEXT&BILD: ALVA INGEGERD SALOMONSSON

brevfrånBrasil Denna gång tänker jag berätta om brasilianarnas största högtid; KARNEVALEN. DE FLESTA BRASILIANARE är katoliker (ungefär ) men det är inte riktigt samma katolicism som i medelhavsländerna. Här bryr man sig inte så mycket om vad påven säger och man har ofta egna helgon i familjen som härrör från indianerna eller från slavtiden. Över huvud taget är kulturen en blandning från många olika källor: indianerna, Europa, Afrika och även i viss mån Japan.

Den här blandningen av olika folkslag märks också på utseendet. Det finns ingen renrasig brasilianare och man kan märka spår av indianer, afrikaslavar, européer och asiater.

Här i Brasilien har aldrig förekommit någon rasdiskriminering utan man umgås med varandra oavsett hudfärg eller ursprung.

ORDET KARNEVAL betyder egentligen ”farväl till kött”. Men precis som i Sverige har

många från början religiösa högtider mist sin egentliga betydelse och det är knappast någon nu för tiden som avstår från kött under fastan.

Men firas gör det. Karnevalen är den absolut största högtiden på året för en brasilianare.

Första tisdagen i fastan, den som vi i Sverige kallar fettisdag, är helgdag. Men festligheterna börjar redan på fredagen innan och på onsdagen efter börjar många sina arbeten på eftermiddagen för att kunna ta igen sig.

JAG TROR att jag tidigare har berättat att Erik och jag arbetar lite för en svensk turistbyrå här i Ponta Negra. Fredagen den  februari, dagen som inledde årets karneval, gick jag till mitt arbete på morgonen och nattvakten skulle just gå hem. Men innan han lämnade sitt arbete bad han om förskott på lönen,  reais, cirka  svenska kronor. Jag gav honom det. Aldrig har jag sett honom så glad. Han riktigt dansade iväg och sa att nu är det karneval och jag är ledig. Vi svenskar, som arbe-

tar här, trodde att han skulle vara ledig en natt men han återkom inte förrän på onsdag kväll.

I SVERIGE ÄR KARNEVALEN i Rio de Janeiro mest känt för sina spektakulära parader. Men över hela landet har man tåg av olika slag. Men framför allt dansar och sjunger man på gatorna och umgås. Massor av sockerrörsbrännvin går naturligtvis åt. Det är favoritdrycken här när det ska firas. Man köper en liter för - svenska kronor och dricker det som det är eller blandar med t.ex. Coca Cola.

Ofta har man extrapris på olika saker inför den stora högtiden. Som exempel kan nämnas

RUS TA DIG

sidan 14 | ViSKA! 2007/2

inför karnevalen: extrapris på Viagra…

G LENN S TRÖ MBERG I V ED D IG E SANDOR OLAH

ilien 4 Viagra som man sålde extra billigt i år på ett apotek här i närheten. De flesta mediciner säljs receptfritt även om det står på förpackningen att det är receptbelagt. Det finns dock ett par undantag: sömnmedel och psykofarmaca. För att kunna köpa sådana mediciner måste särskilda läkare ha skrivit receptet och man bokför noga det man säljer. ÄVEN HÄR I PONTA NEGRA hade man ett karnevaltåg. Det bestod av jättestora dockor av flera olika slag, framför allt av häxor som representerade kvinnorna och deras charm och magi. Men det fanns också varulvar. Det finns en legend om en verklig varulv som höll till i backarna häromkring. Än idag kommer kvinnorna ihåg hur det var innan elektriciteten hade kommit (för cirka  sedan) och hur varulven visade sig när det var fullmåne och hur den följde efter kvinnorna.

FÖR ÖVRIGT BÖRJAR det bli höst här vilket betyder att det är något svalare och regnar något mer. Men ,  grader och en och annan regnskur kan vi stå ut med. Det kan till och med vara skönt som omväxling.

Nu slutar jag med hjärtliga hälsningar från ett härligt Brasilien och hoppas att ni i Sverige får en fin vår och sommar.

ALVA INGEGERD

Salomonsson

Glenn Strömberg i Veddige PLÖTSLIGT HAR man inte en chans att komma genom butiken.

Det är bommstopp. Och alla har bollar i kundvagnen. Men vad är det som händer? I mitt desperata försök att tränga mig igenom folkhavet på Hemköps annars luftiga gångar, står jag plötsligt öga mot öga med Glenn Strömberg. Ni vet, fotbollslegenden. Han är omgiven av kunder, bollar - och pastapaket, med sitt eget ansikte på varenda en.

JAG BRUKAR vara den som hajar sist - den här gången är inget undantag. Min frågande blick möter en av butikspersonalens och hon tar genast tillfället i akt och skjuter frågan mot mig: ”Du har väl kameran med dig?!”. Nej, det hade jag inte. Och jag hade bråttom också.

När jag senare återkommer till butiken, för att föreviga händelsen - då är Glenn borta.

GLENN STRÖMBERG bjöds till Hemköp av Mikael Hellberg för att göra reklam för sitt varumärke, Glenn Strömberg Collection.

Varumärket innehåller pasta, pesto, paprikamix, såser, olivoljor och vinäger. Det är råvaror som Glenn inte kan vara utan: Pasta, det är grunden i maträtter. Olivolja, smörjmedlet i all matlagning. Tomatsås, smaksätter och binder ihop maträtten. Bröd, samlar upp allt det goda på tallriken. Svensk frukost, yoghurt och müssli är det enda sättet att börja dagen på ett sunt sätt. Sen älskar Glenn även rårörda lingon men de MÅSTE vara just rårörda!

GLENN STOD i Hemköp i Veddige i två timmar. Under tiden signerade han  bollar. Bollar som köptes av fans här i Veddige. Ja, han sålde pasta också, naturligtvis.

SNABBFAKTA OM GLENN STRÖMBERG:

född:  bor: I Bergamo i norra Italien familj: Hustrun Simona och döttrarna Erika, Ylenia & Giulia samt en hund och två katter.

FOTBOLLSMERITER

Svensk mästare med IFK Göteborg, Portugisisk mästare med Benfica, UEFA-Cup mästare med IFK Göteborg , vinnare av Guldbollen ,  landskamper - ( mål) MOTTO I LIVET

Att ha så mycket fritid med familj och vänner som möjligt.

SANDOR OLAH

källa/bild: Wikipedia, www.glennstrombergcollection.com ViSKA! 2007/2 | sidan 15

10 00 Years of R AMBITIÖSA KONSERTAFFISCHER

av Anton Edberg

och Benjamin Olah-Lindholm

med Mimmi, Emelie, Joakim, Linnéa och Marlene.

AMAZING GRACE

10 000 Years of Rock´n Roll är en musikalisk tidsresa som börjar på stenåldern och tar sig sedan fram till nutida musikstilar där elever från åk 9 framför sina egenskrivna låtar.

Konserten inleddes av två tjejer (Ida och Martina) som försökte göra upp eld på stenåldersvis med en pinne. Därefter följde en dans där tjejer från åk - (Donjeta, Linnéa, Victoria, Betsy, Sofia och Rebecca) deltog.

Efter stenåldern färdades vi vidare och fick höra munksång från killar i åk , alla iklädda munkkåpor med stora huvor.

MUNKARNAS SÅNG avlöstes av Ida som framförde ett vackert och välspelat klassiskt stycke på piano. I nästa nummer kom fyra slavar (Marlene, Linnéa, Emelie och Mimmi) sidan 16 | ViSKA! 2007/2

in på scen och sjöng Amazing Grace. Bredvid slavarna stod en cowboy (Joakim) med hatt, tuffa kläder och pistol innanför bältet.

EFTER SLAVSÅNGEN var det dags för lite mer glädjesprudlande sång. Jennie-Li som är en elev på Kulturskolan i Varberg sjöng med stor inlevelse och enorm röstkapacitet gospellåten Oh Happy Day. Till sin hjälp hade hon körtjejerna Rebecca, Erica, Besarta, Johanna, Emelie och Janice från åk - samt vår musiklärare Bobo på keyboard. Alla tjejer var iklädda röda kåpor.

SEN KLEV VI IN på -talet som fick inledas med Dust my Broom framförd av elever från åk  - Erica, Linnéa, Aida, Rebecca och Anna på sång och Therese, Pontus, Michael, Wilma, Johan och Martin på gitarr och så Albert på trummor. Efter det rev Linnéa och Marlene från :an av Hound Dog med bra tryck och ett glatt humör. I bandet hade vi Adam på bas, Jimmy på gitarr, Markus på trummor, Zubajdat på keyboard och Albert och Bobo på trumpet och saxofon.

TALET REPRESENTERADES med en låt av The Beatles, Can´t buy me love, med elever från åk  (Elin stod för sången, Joachim på trummor, Robin på bas och Adrian och Emil på elgitarr).

SEDAN FÖRDES VI VIDARE till -talet som inleddes med en låt av Simon & Garfunkel, Mrs Robinson, livligt framförd av gitarrspelande Bobo och Niklas. Därefter gavs en riktigt rivig låt med Sex Pistols, God Save the Queen, framförd av elever från åk -.

På sång Martina, Johanna och Linnéa, gitarr Jonathan och David, trummor Johan och på bas Frida. -talet avslutades av Niklas och ett gäng från åk  som brakade loss med en härligt go Alice Cooper låt.

TIDSRESAN FORTSATTE in på -talet där fyra elever från åk  (Marlene, Linnéa, Donjeta och Emelie) framförde Europe’s hitlåt The Final Countdown med ett sånt tryck att taket närapå lyftes. På bas hade vi Joakim, på trummor Markus, på keyboard Emma och på elgitarr Jimmy och Adrian.

000 Rock´n Roll

10 0 0 0 Y E AR S O F RO CK ’N RO LL FOTO: DICK NILSSON

DE KÖRANDE tjejerna i gospellåten Oh Happy Day – Erica, Johanna, Rebecca, Janice, Besarta och Emelie M.

NICLAS OCH Bobo som Simon & Garfunkel med låten Mrs Robinson.

LINNÉA JOHANSSON

i punklåten God

Save the Queen.

TALETS MUSIK framfördes av elever från åk  (Elin, Robin, Joachim, Adrian och Emil). Första låten hette Smells Like Teen Spirit av Nirvana. Därefter rappade Linnéa i åk  en låt av Eminem, Cleaning Out My Closet.   YEARS OF ROCKN ROLL närmade sig sitt slut och då kom vi in på de egenskrivna låtarna. Den första låten stod Ida i : an för, den hette Time Changes. Sista låten var skriven av medlemmarna i Britta Svenssons Dansbandsorkester, dvs Tommy, David, Jimmy och Robin.

Det blev en lyckad och rolig konsert, där alla hade jobbat flitigt för att den skulle bli så bra som möjligt.

VI VILL TACKA Bobo, Bjarki och Niklas som har engagerat sig i denna konsert och självklart Varbergs Sparbank för sponsringen.

MARLENE HÄGGLUND

och Linnéa Nilsson,

7A på Vidhögeskolan ViSKA! 2007/2 | sidan 17

MINIG O LF MED FIK A TEXT&BILD: SANDOR OLAH

Minigolf med f ALLT FLER lämnar storstan och flyttar till landet. En trend som håller sig bland familjer som vill ha trygghet för sina barn och det är äldre som har tröttnat urbanisationens kaos och vill gärna byta spårvagnens skrik runt hörnet mot fågelkvitter.

TILL DEN senare gruppen hör Monica och Thomas Lindroth. När barnen har blivit stora och flyttat från boet kändes plötsligt lägenheten för stor för de två. De ville ha ett lantligt boende, hus, trädgård, massor av utrymme,

DAN AHLGREN,

nära naturen. Letandet för paret Lindroth tog inte alls lång tid. Det första objektet som dök upp, ett hus i Veddige, köpte de direkt. Huset är ett välkänt landmärke för oss veddigebor.

Alla har vi kört förbi den gamla villan med den stora ladugården strax utanför Veddige, på Kullavägen, vid hörnet mot avfartsvägen till Kulla, vid Lobergsslätt.

THOMAS ÄR en riktig fi xare. Han arbetar fortfarande som delägare i sin firma i Mölndal, men han behövde sätta igång något pro-

jekt för att hålla fingrarna varma. I julas förra året bestämde han sig. Han ville förvandla den stora ladugården till en social mötesplats.

Varje helg och all ledig tid gick åt fram till invigningen den  maj i år. Han har förvandlat stallet till en minigolfhall med kafé.

NÄR JAG hälsar på, på invigningsdagen är det flera familjer som är där och spelar minigolf. Thomas, Monica och Monicas mamma är där och hjälper till. Stämningen är familjär och trevlig. Man hör entusiasmen i varje

Leo Gunnemarsson, Roger Öjersson, Monica Hjalmarsson testar sina färdigheter i golf. Vid klubban: Leo Gunnemarsson.

vän kommer på besök och gratulerar till paret Monica och Thomas Lindroth.

EN GOD

sidan 18 | ViSKA! 2007/2

Ellen Stålbom, Thomas Franson och spelar minigolf på Caroline Franson som hejar på Frölunda, invigningsdagen.

SIXT EN STÅ LBO M,

fika mening när vi samtalar vid en kopp kaffe. Det finns planer på att göra om en del av huset till bed&breakfast. Monicas mamma håller redan aquarellkurser till äldre i lokalen intill.

MC-klubbar har fått information om stället och de har visat intresse att besöka minigolfhallen vid sina utflykter.

MONICA OCH Thomas vill verkligen att deras minigolfhall blir en del av veddigebornas utflyktsmål också. Deras gästvänlighet är en garanti för detta. Lycka till!

Majblomman 100 år DEN  mars i år samlades Majblommans veddigekommité och majstänger tilverkades. Den här kvällen var en i raden av förberedelserna inför Majblommans -åriga jubileum här i Veddige. Catarina Karlsson och Angela Enberg är två av eldsjälarna bakom Majblommekommitten. Deras arbete skapar inga rubriker i tidningar, inga affischer på gatorna. Men deras arbete skapar trygghet för många barn i Sverige år efter år.

Majblommeförsäljningen är en viktig del i arbetet för att jämna ut barnens villkor.

ALLA BARN lever inte problemfria liv, en kvarts miljon barn som i Sverige lever i ekonomisk utsatthet. Samhället klarar inte allt. De små gåvorna och de ideella insatserna behövs också. Pengar till kläder och till semester och fritidsläger var de bidragsbehov som ökade mest under .

MAJBLOMMAN ÄR barnens blomma.

Sedan  arbetar Majblomman för att förbättra barns villkor i Sverige. Verksamheten bygger på att barn hjälper barn genom att sälja majblommor. Majblomman är Sveriges största barnhjälpsorganisation med närmare  lokalföreningar, en av de i finns Veddige. Varje förening är en del i barnets nätverk med familj, skola, fritid, hälso- och sjukvård samt socialtjänst på orten. Majblommans vision är att alla barn ska få vara med och dela gemenskapen med sina kamrater i skolan och på fritiden. Majblomman ger bidrag till enskilda barn, skolaktiviteter och forskning om barn. Majblomman driver ett sommarläger på Galtarö och verksamheten Hallå, hör på mig! som syftar till att barn ska få komma till tals i beslut som rör dem.

DE ALLRA första majblommorna såldes  i Göteborg. Då kostade de  öre styck och hela . såldes. Från BEDA HALLBERG, Majblommans allra första början syftade Majblommans grundare insamling till att hjälpa tuberkulossjuka.

Tuberkulosen var en av dåtidens värsta folksjukdomar och den angrep framför allt unga människor och skördade många människoliv. Idén spred sig snabbt över hela Sverige och det bildades Majblommekommittéer i så gott som varje ort.

IDÉN TILL Majblomman kom från den initiativrika och engagerade fru Beda Hallberg. Beda var verksam inom Göteborgs frivilliga fattigvård under slutet av -talet och vid -talets början. Hon drevs av ett mycket starkt socialt engagemang och hon värnade särskilt om barn och ungdomar.

SANDOR OLAH KÄLLA: WIKIPEDIA, MAJBLOMMAN.SE

ViSKA! 2007/2 | sidan 19

G ÄNG E T I G RUS G RO PEN #20 BO EMANUELSSON

FOL KSK OLA N I Veddige med utbyggnad och kyrk stall. Längst bort i högra kanten syns Ramstorp. Ännu läng re bort nedanför Moa syns en liten gård, som inte längre finns kvar .

Gänget Minnen från 1940-talet av Bo Emanuelsson

i grusgropen Vi skall stanna kvar i skolans värld även i denna tining.

Jag berättade i förra numret om Kyrkskolan, Veddiges äldsta skolhus. Från början var det bara en rak länga, som låg i öst-västlig riktning.

Jag antydde, att vinkeln mot söder byggdes till först omkring 1935, när man skulle börja dela upp skolklasserna på två lärare och bedriva undervisningen varje dag. sidan 20 | ViSKA! 2007/2

Tidigare hade man bara haft en lärare, som bedrev varannandagsläsning. Vid närmare eftertanke, har jag förstått, att tillbyggnaden är av äldre datum. På en del gamla skolkort kan man se, att Anders Karlström till en början undervisade i tillbyggnaden. Det var nog så, att den äldsta skolsalen nu användes som kommunalrum, där man höll kommunalstämman.

ANDRA SKOLHUS.

Kyrkskolan kunde inte i längden klara av all undervisning. Det tillkom skolor runt omkring. I Järlöv bedrev man den allra första undervisningen i det lilla torpet Hugalyckan.

Sedan flyttade man ner till ett rum i manbyggnad på Håkanssons gård. Det var den byggnad vid bron, som eldhärjades för något år sedan. Längre fram förlängdes en byggnad i Fageråkra, så att man där fick en skolsal.

Den riktiga småskolan i Järlöv byggdes

del 20.

. År  byggde man till småskolan, så att man även fick en folkskolesal. År  flyttades den del, som varit småskola till en ny plats. Folkskolebyggnaden förstorades, så att man även fick lärarbostad.

I Vallby byggde man till manbyggnaden på gården Höga. Här undervisades småskolebarnen ända tills småskolan byggdes i Sandhem.

Jag vill minnas, att Sandhems småskola togs i bruk . Denna skola innehöll en skolsal, en tambur, två mindre rum och kök för lärarinnan. I gavelrummet på vinden inrymdes en tid kommunalrummet. Där bedrevs också nattvardsungdomens undervisning. Även i Kulla fanns det en småskola i slutet av -talet. Folkskolan byggdes betydligt senare. Den byggdes nog omkring  av ”Nybonna-Karl” och Ivar Andersson.

Småskolan var nog nästan lika gammal som Kyrkskolan i Veddige. Det fanns ytterligare ett skolhus, beläget i Syllinge. Detta skolhus,

som inrymde en småskola och en lärarbostad, finns fortfarande kvar på höger sida, när man kommer från Veddige och har passerat ”Jonassa” gård.

TILLBAKA TILL KYRKSKOLAN.

Som jag berättade i förra ViSKA!-tidningen rådde det stor dramatik i Kyrkskolan i Veddige den  februari . Folkskollärare C. E. Torén hade skjutit sig med en pistol i sin lägenhet. Vem skulle nu ta hand om undervisningen?

Tydligen hade Torén varit sjukskriven tidigare. I slutet av  anlände folkskollärare Karl Johan Nyqvist till Weddige Nr.  från Göteborgs Domkyrkoförsamling. Nyqvist flyttade i slutet av år  från Weddige skolhus till Åhs. Det verkar, som om Torén har varit tjänstledig ungefär ett år.

Någon gång vid slutet av vårterminen  tycks man ha funnit någon, som kan ta upp C. E. Toréns fallna mantel. Då anländer skolläraren Carl Johan Elmqvist från Sjötofta till Weddige skolhus. Han är inte ensam.

Han har med sig sin fru Adelina och sönerna Joel och Tore. Det är väl troligt, att den gamle klockaren Johan Sandelqvist hade fått rycka in under vårterminen.

Carl Johan Elmqvist flyttade någon gång på sommaren  till Kungsäter. Familjen bestod då av  personer. Det konstiga är, att det redan i början av  hade kommit hit en lärarinna från Morup till Weddige skolhus.

Hon hette Britta Alexiga Petersdotter. Jag har inte kunnat se, när hon flyttar härifrån.

Kanske gifter hon sig och ändrar efternamn.

Det är nu snabb omsättning på lärare. I början av  kommer Wilhelm Lindholm till Weddige skola.

Lindholm kom från Varnh e m .

Han

LÄRARINNORNA BERG

avlider här och efterträds i början av  av folkskollärare Carl Oskar Mellström, som kom från Källby i Skaraborgs län. Mellström höll ut tills i slutet av år , då han flyttade till Angered. Sedan kom en hårding, som veddigeungarna inte lyckades ta knäck på. Om honom skall jag berätta lite nästa gång.

ANDRA INVANDRARE.

Det började nu komma lärare även till de andra skolhusen. År , året efter det att Varberg-Borås Järnväg hade invigts, började det komma en del immigranter, som avvek från det vanliga folket. Till Kulla skolhus kom detta år folkskollärarinnan Alma Christina Werner.

Hon kom från Varnhem. Det är hon, som  avstyckar och köper en tomt i hörnet av nuvarande Nygatan/Sandalsvägen. Jag vet inte, om villan (Bäckerstams) byggdes redan då. År  anlände stationsinspektören Frans Birger Unell med familj till Veddige järnvägsstation från Fritsla. Han och hans familj flyttar från Veddige i slutet av samma år. Till Veddige station kom också banvakt August Andersson från Horred. Till Veddige prästgård flyttade kyrkoherde (senare prosten) Aaron Norrman.

Han kom från Sjötofta. Familjen Norrman bestod av  personer, men kyrkoherden hade också med sig tre drängar och två pigor från Sjötofta och en piga från Ambjörnarp. Prästgården var en stor arbetsplats.

Sandhem var Veddiges första embryo till samhälle. Hit kom detta år handlanden Johan Edvard Hellsund från Warberg och handlanden Jacob Alfred Norén från Frillesås. Till Björkholm anlände inspektor Lars Johan Landén. Till Wabränna No  (Färgarens) anlände drängen och bagaregesällen Rudolph Rönnström

från Björnekulla i Skåne. En annan bagaregesäll, Johan Mauritz Larsson, flyttade till Sandhem. Veddige började vakna upp ur sin Törnrosasömn.

TILLBAKA TILL GÄNGET I GRUSGROPEN.

Veddige Kyrkskola hade nu dubblat personalen. En lärare hade blivit två. Anders Karlström hade fått ta hand om klasserna  och . Han hade flyttat in i den sal, som varit kommunalrum en tid. I tillbyggnaden huserade nu en energisk och modern lärarinna, full av nya och djärva idéer. Skolbarnen skulle inte sitta och halvsova. De skulle verkligen aktiveras.

Birgit Walde, som den unga lärarinnan hette, var säkerligen en mycket god pedagog.

Tyvärr minns man inte mycket av de kunskaper, som man fick i sig. Jag vill minnas, att fröken Walde var duktig på att rita förebilder till arbetsblad. Hon ritade bilder på stora tavlan, som vi sedan skulle rita av. Men det är inte detta, som har satt sig i skallet på en. Det är snarare de extrema händelser, som inträffade då och då.

MUSEN.

Musen kommer nog de flesta ihåg. Vid ett tillfälle sprang en iltjutande lärarinnan först upp på sin stol och sedan upp på katedern. De flesta av oss begrep nog inte, vad det var frågan om, men så började flickorna vid fönsterraden att också tjuta och springa upp på bänkarna.

Vi pojkar, som satt närmare utgången, såg aldrig orsaken till denna skräck. Av ren masspsykos hoppade även vi upp på bänkarna.

Kvar stod nu bara en tapper flicka. Det var ”Börs-Kerstin” från Kvarnome. Hon fick snabbt på sig träskorna. Kerstin sprang nu utmed ytterväggen. Längst framme vid upp-

och Verner vid Björkhyddan.

ViSKA! 2007/2 | sidan 21

höjningen, på vilken katedern stod, hann hon hade oväsendet avtagit så pass mycket, att även Den  april angrep Hitlers trupper Danifatt odjuret. Det sade bara ”Pang”, när Kerden visslande stinsen där framme upptäckte, mark och Norge. Nu begrep alla, att vi låg stin lät toffeln utdela det dödande slaget. Kvar att det var något, som höll på att hända. Birgit riktigt dåligt till. Alla villaägare fick skaffa på golvet var bara en blodfläck och ett litet Walde fick syn på Karlström. Hon marschehanddriven brandspruta och mörkläggningsplatt skinn efter en liten söt mus. Ja. Se dessa rade raskt ner till dörren, tog Anders Karlgardiner. Hemma hos oss fick min mor sköta fruntimmer! Kerstin var förstås van vid att ström i nacken och föste ut honom genom firman, som på den tiden hette Veddige Elektrampa ihjäl möss hemma i ladugården. För dörren med orden: ”Lämna mitt klassrum triska Installationsbyrå. Min mor hade tagit henne var det inget dramatiskt. genast!” körkort strax före krigsutbrottet. Hon var då ca Den här historien påminner mig om en Det var en något nedstämd lärare, som  år gammal. Ingen av min fars - montörer annan mushistoria, som min mor berättade gick tillbaka till sitt klassrum. Vem skulle hade körkort. Min mor fick skjutsa montörerna en gång. Min mor, Gerda Emanuelsson, var inte vilja ha givit en tia för hans tankar just till deras arbetsplatser. Någon hade körkort för distriktsbarnmorska i Veddige och Värö. Hon då? Det här var verkligen ett långt avsteg från lättviktare. En sådan fanns på firman. Morsan kom till Veddige någon gång vid mitten av traditionell undervisning. Oväsendet fortvar en livsfarlig chaufför. Hon hade redan  talet. Det var vid en tidpunkt, då det fortfarande satte en stund till. Nu var det inte mycket, lagt vår nya Opel Olympia mot en gärdesgård i fanns många, som var oerhört fattiga. När min som påminde om ett tåg. Snarare såg det hela Kvarnome, när hon mötte Axel i Annedal, som mor skulle förlösa någon kvinna ute i torpstuut som en svår tågolycka. Efter en stunds i hög fart kom med Karl-Erik Anderssons djurgorna, fick hon ofta riva sönder sitt förkläde för frenetiskt visslande fick fröken ordning på transportbil. Montörerna borde ha haft risktilatt få en tygtrasa till barnets första blöja. Det bänkraderna igen, och undervisningen kunde lägg, när de åkte med henne. var inte så roligt i längden, att förstöra fina föråterigen drivas i lite mer normala former.

BIRGIT WALDE GÅR IN I KRIGET. kläden. Min mor fick med sig tanterna i byn.

ANDRA VÄRLDSKRIGET BRYTER UT. Birgit Walde tänkte verkligen inte sitta De startade syföreningen ”Barnens Väl”, vilken Den  september  bröt Andra Världspassiv och se på, när hennes skolhus bombaårligen till vår glädje ordnade basarer i des av tyskarna. Här gällde det att vara Veddige Bygdegård. För pengarna köpte förberedd. Vi fick ordentliga instrukman in barnkläder. tioner, hur vi skulle bete oss, om det Men det var inte detta, jag skulle kom ett flyganfall. Här gällde det att berätta om. En gång var min mor hos en utrymma skolsalen så snabbt som möjhavande kvinna i en mycket dålig torpligt. Att försöka ta oss ut den normala stuga. Det fanns bara jordgolv i stugan. vägen genom dörren och korridoren var Kvinnan låg uppstoppad på några meningslöst. Det skulle bli alltför stor kuddar. Värkarna hade inte ännu börjat. trängsel i dörrhålet. Nej, upp med alla Då hände något, som tydligen fönster! Hoppa ut genom dem så fort satte fart på det hela. En liten mus kom som möjligt! Spring ut i trädgården och kilande uppför väggen. Plötsligt vände tag skydd bakom Karlströms buskar! den om, sprang utefter den havande För att alla skulle satsa för fullt, kvinnans hals och vidare ner i hennes bestämde fröken Walde, att de, som vita särk. Nu blev det full fart i sängen. var först ute, fick ta plats i Anders KarlSnart var hela proceduren igång, och ströms stora trädgårdsgunga. Det var en ny varelse kunde se dagens ljus. ”BARNE NS VÄLS” basar i Veddige Bygdegård. Nr 1 från två soffor, som stod på ett golv. I varje Vart musen försvann, förtäljer inte vänster är nog lärarinnan Signe Konradsson i Syllinge, soffa kunde man nog sitta - stycken. historien. nr 3 är Birgit Walde, nr 6 är fru Broborg och nr. 7 Gerda Det hela var upphängt i en konstrukEmanuelsson.

DET STORA OVÄSENDET. tion, så att sofforna och golvet svängde Vi gick nu i :e klass för fröken Walde. kriget ut, då tyskarna anföll Polen. fritt.

Hon hade nu blivit alldeles stollig. Ungarna Den  september förklarade Frankrike och En dag, då det var vackert vårväder, skrek skulle aktiveras till varje pris. Vi skulle leka Storbritannien Tyskland krig. Stalin var i fröken Walde: ”Flyganfall! Utrym skolsalen!” tåg. Bänkraderna skulle förvandlas till ett början i förbund med Hitler. Han angrep den Det här var roligt. Fönstren åkte upp blixtlångt tågsätt. Framme vid katedern stod stin september också Polen. Den  september snabbt. I bästa häckstil tog de första dessa sen. Det var fröken Walde. Hon hade fått kapitulerade Warszawa. hinder. Snart var Karlströms gunga full. De fram sin rörformade visselpipa med det enforHär i Sverige tog man det ganska lugnt i andra fick sitta på gräsmattan. Fröken Walde miga ljudet i. början. Det här var väl knappast något krig, fortsatte lektionen utomhus i det vackra Bänkarna baxades nu under ett förfärsom berörde oss. vädret. Dessa manövrar upprepades sedan ligt oväsen omkring i salen. Meningen var Den  november  angrep Sovjetuniovid ytterligare tillfällen. I Veddige hade man väl, att de skulle bilda en lång orm, ett långt nen plötsligt Finland. Nu började man förstå, redan tidigare börjat diskutera fröken Waldes tågsätt. Fröken Walde visslade frenetiskt i sin att även vi kunde bli hotade. Sverige var oerhört åkning med tåg i skolsalen. Inte bättre blev pipa, men ingen begrep, vad hon ville. Snart dåligt rustat för krig. Min far blev inkallad. Han det, när tanterna från Syllinge kom cyklandes urartade det hela. Det var inte längre något kom först hem i den gamla landstormsuniformed sina ägglådor till Veddige Handelsförtåg. Det var radiobilarna på Liseberg. Det var men, en ljusgrå uniform med mörkblåa revärer ening och plötsligt fick se ett trettiotal ungar mycket roligare att krocka, och det dånade än på byxbenen och kragen. På huvudet hade han komma flygande ut genom skolans fönster i värre. en trekantig hatt. Det var en uniform, som pasströmhopp. Man började verkligen undra, om Plötsligt stod läraren för klass  och , sade bäst för parader. Han och hans kompisar det stod rätt till i den där skolsalen.

Anders Karlström, i dörren. Först var det skulle först ligga uppe vid Kantabur och stoppa Nästa gång kommer jag nog att avsluta ingen, som märkte honom. Sedan började Hitlers trupper. Något senare fick de andra unihela serien Gänget i Grusgropen med ytterliungarna vid dörren lugna ner sig. Karlström former. Den lilla truppen flyttades upp till Tungare lite från skolans värld. försökte säga, att vi störde hans lektion. Snart berget, där man byggt ett torn för flygspaning.

BO EMANUELSSON

sidan 22 | ViSKA! 2007/2

KULLA SKOLA

1893.

JERLÖFS SKOLA.

Lärarinnan Karin Olsson

med 72 elever.

ViSKA! 2007/2 | sidan 23

G L A SRE S AN TEXT&BILD: SANDOR OLAH

glasr RESAN ÖVER

Bolma sjön. En buss till hade inte fått plats.

Den 18 maj, klockan… jag vet inte, alldeles för tidigt, försöker just komma in i mina bästa promenadskor, när mobilen plötsligt kittlar till i fickan, inklämd under magen (den hörs inte i den här positionen). Jag tar ett djupt suck, rätar upp mig och svarar lätt ”låtsas” road.

”KOMMER NI, eller?” hör jag Hans raspiga morgonröst. Jag visste det! Ja, visst att vi kommer för sent! ”Vi är där om fem minuter…” svarar jag lugnande. Sen sätter vi fart.

Vi klarar fem minuter med några sekunders tolerans och snart sitter vi på bussen på väg till Sveriges Glasrike.

RUNT OMKRING oss sitter Veddiges grädde. Det är företagare som håller byn sysselsatt och den genomsnittliga årslönen överstiger bussens värde (min årslön drar väl ner

lite). Nu ska vi ha utflykt med övernattning (så roar sig överheten). Vi är på väg till Glasriket för att titta, shoppa, äta hyttsill och koppla av.

INITIATIVTAGAREN TILL resan är Evert Sjögren som har besökt stället förut och tyckte vi andra var också värda det – lite. Det som kallas Glasriket ligger i Småland, mellan Växjö och Kalmar och sedan -talet varit känt för en omfattande glasindustri. I dag finns  glasbruk och ett stort antal mindre företag i Glasriket. Vår plan var att landa i Kosta, där vi också skulle övernatta, shoppa, titta på produktionen äta hyttsill på kvällen och nästa dag besöka Orrefors glasbruk.

RESAN GICK jätte bra. Min kropp är inte bussanpassad men Dolens nya buss bjuder faktiskt på mer komfort än de flygplanen jag har flugit med den senaste tiden. Och Bengt kör som en Gud. När han även hittat hur man stänger av Radio Rix noiset, blev resan riktigt skön. Jag höll på att somna till lite när bussen plötsligt stannade i en öde by, någonstans i Småland. Vägen har tagit slut. Bättre sagt, den går rätt in i vattnet… Jag såg att de andra inte alls var så oroliga och även jag upptäckte snabbt att det står en liten färja i sjön, beredd

I VÄNTAN på hyttsill. Dukade bord, underhållning och g bakgrunden ser man ugnarna som användes för att lag

att ta oss till andra sidan. Vi ska korsa Bolmsjön, en av Sveriges största sjöar. Resan över sjön tog kanske  minuter och vi fick lite frisk luft i huvudet. På andra sidan gjorde vi först en osmidig u-sväng i en trång parkering (varför?

Bengt, varför?), sen åkte vi  meter till för att göra vår första paus. I bygdegårdens vackra park satte vi oss för att avnjuta vår medhavda frukost. Jag åt för kung och fosterland, man vet faktiskt inte när det är sista gången.

NÄSTA STOP var i Växjö. Vi hittade en käck liten bussparkering i nån bakgata och backade in på den… Först tog vi en promenad till Växjö Domkyrka (underbar inredning med mycket glas i tankarna). Sen promenerade vi tillbaka – här rök frukostkalorierna – till Sveriges enda Glasmuseum. Vi fick guidad tur och vi blev uppmanade att låta bli att fotografera. Tur att man har lite civil olydnad, se bilderna. Jag kan påstå att jag har blivit lite av en expert i glastillverkning – men det här var bara början.

GISSA VAD vi gjorde efter det? Just det, då var det dags för lunch. En mycket trevlig Grekisk Restaurang låg alldeles intill museet.

Lunchbuffé, öl till, sen är det bara att fortsätta till vårt övernattningsmål: Kosta.

VARBERG/VEDDIGE INLINE USM 16 - 17 JUNI Mästerskapet arrangeras i år för 5:e gången och är för andra gången förlagt till Varberg/Veddige.

Spel kommer att ske enligt följande: 91-92 och 9394 spelar på stor plan i Veddige, 95-96 spelar på lilla banan i Varberg.

sidan 24 | ViSKA! 2007/2

resan

och glasblåsning i glasbruket. I tt laga maten i.

Jag vet inte hur de gör, men dricker du deras brännvin ur deras munblåsta glas – då ser världen ut så här efteråt.

LOKAL SPECIALITET.

HÄRBERGET VAR en trevlig och enkelt pensionat alldeles i början av byn Kosta. Här kan man inte gå vilse. Byn består av en enda gata och där händer allt. Stora shoppinghallar, kaféer, restauranger om vartannat och till slut resans mål: den gamla glashyttan.

Bengt backade in bussen på parkeringen, vi gjorde oss hemmastadda i våra rum, sen åkte vi upp till byn. Damerna shoppade, herrarna bar shoppingskassar, vi fikade och så var det snart dags för samling igen. Kvällens mål var

SMYGFOTOGRAFERAT. HUNDRA år gammal slipad kristall i Glasmuseets vitrinskåp

i annalkande: hyttsillen. Jag har nämnt ordet flera gånger, nu ska jag förklara. För min del kunde jag inte i mina vildaste fantasier föreställa mig hur sillen kan överleva i den varma hyttan… men det var inte så. Hyttsillen är ett sätt att umgås. En tradition från de fattiga tiderna, då man efter arbetspasset samlades kring den varma ugnen. Maten de hade med sig tillagade de i ugnarna, någon hade väl med sig en dragspel, någon annan kunde några historier. Det skulle vi få uppleva denna kvällen – men vi slapp vara så fattiga. På väg till hotellet hörde jag någon sucka: ”hoppas bara jag hinner bli hungrig innan dess”. Jag kände likadant.

HYTTSILLEN GJORDE ingen besviken.

Det var förstklassig mat med ugnstekt sill i grädde, knaperstekt fläsk, isterband, bakad potatis och en gudomlig ostkaka med sylt och grädde. Öl, vin och brännvin, naturligtvis.

Vi fick en demonstration av glastillverkning, några ville prova på – och bittert erfara att det inte var så enkelt som det såg ut. Trubaduren var en riktig rolig prick, han fick oss att skratta, sjunga och t o m dansa (inte mig).

DAGEN EFTER åkte vi över till Orrefors för att shoppa och äta sen tillbaka igen för

att titta på själva tillverkningen av munblåsta glas.

RESAN GICK vidare in till Växjö igen för att gå på museum… Men… Hörde jag rätt?

Någon pratar om invandrarmuseum? Herre jösses! Jag såg framför mig uppstoppade ungrare och jugoslaver uppställda i dammiga vitrinskåp. Men nej, det var bara en felsägning. Vi skulle till Utvandrarmuseet.

För många av oss som kanske har släktingar i Amerika, var det en mycket intressant och lärorik föreläsning om hur den stora massutvandringen gick till i Sverige. Jag vet inte, jag är själv en utvandrare, men jag hade bara råd att ta mig till Sverige. Och här blev jag invandrare (förkortning: blatte).

DET GÅR inte att återge hela resan i detalj.

Vi hade väldigt roligt, vi fick t o m en akustiskt demonstration under Växjös vattentorn. Åk dit om du har vägarna förbi – omöjligt att beskriva upplevelsen.

TACK ALLA som har arrangerat detta.

Det var en mycket väl genomförd och planerad resa.

SANDOR OLAH.

FLER BILDER

på www.veddige.nu

Sällskapsresor med turistbussar! Video toalett och luftkonditionering!

tel: 0340-300 08, mobil: 0706-99 26 56, fax: 0340-388 31 ViSKA! 2007/2 | sidan 25

&ÚRSÊKRINGAR KAN SE VÊLDIGT LIKA UT -EN FÚRSÊKRINGSBOLAGEN SOM ERBJUDER DEM ÊR VÊLDIGT OLIKA %N TYDLIG SKILLNAD ÊR DEN MELLAN BOLAGEN LÌNGT BORTA OCH VÌRT EGET BOLAG HÊR HEMMA 6I VILL LÊRA KÊNNA DIG OCH DINA BEHOV AV SKYDD OCH TRYGGHET (ÊR TILL VÊNSTER SER DU VÌR NYA SYMBOL 3Ì HÊR KOMMER DU ATT MÚTA OSS FR O M NU -EN DU MÚTER SAMMA MÊNNISKOR OCH RINGER SAMMA TELEFONNUMMER SOM TIDIGARE ) 6EDDIGE 4OMAS 3TRÚM ELLER "ORIS *OHANSSON I -ARK )NGEMAR #LAESSON

REA! Börjar den 25 juni. Missa inte den!

Viskastigen 40, Veddige. Tel: 0340-300 50. Öppet: må-fre: 13-18, lör: 10-14

www.mobelhornet.se

Din lokala elleverantör!

För dig som ställer höga krav

VARBERGSORTENS ELKRAFT VEDDIGE

Telefon 0340 – 69 75 00 www.varbergsbostad.se

VÃ¥r kunskap = Din trygghet.

Det tjänar du på!

VEDDIGE

sidan 26 | ViSKA! 2007/2

0340-64 64 00

VARBERG

KUNGSBACKA

KINNA

SEMESTER

HEMMA? vila SOM

BORTA NÄSTAN

MUSIK VARJE KVÄLL

AFTER BEACH-PRISER I BAREN VARJE SPELDAG KL 16.00-18.00

MUSIKEN BÖRJAR (I REGEL) 21.00!

fre. 8 juni RockQuo lör. 9 juni RockQuo lör. 16 juni Holger med komp tors. 21 juni Holger med komp Midsommarafton 22 juni J.R. J.R Midsommardagen 23 juni J.R. lör. 30 juni Holger med komp fre. 6 juli RockQuo lör. 7 juli RockQuo fre. 13 juli Holger med komp

lör. 14 juli Holger med komp tors. 19 juli Holger med komp fre. 20 juli RockQuo lör. 21 juli RockQuo fre. 27 juli Holger med komp ons.1 augustiHolger med komp fre.3 augusti RockQuo lör.4 augusti RockQuo fre.10 augusti Holger med komp

ÖPPET VARJE DAG 12-23 TELEFON: 62 20 62

FYRENPIZZERIA FINNS PÅ KÄRRADALS CAMPING

www.fyrenpizzeria.se ViSKA! 2007/2 | sidan 27

'1$

> Cv> LGG >@=K M 8 @ 8M K8 IvE

.0,1$

0%00'1$

>{I ;@E <><E CvJB Gw <E D@ELK% B g \e Jf[XJki\Xd `[X^ j Y\_ m\i [l Xc[i`^ d\i jc gX _\d kle^X Õ Xjbfi fZ_ YXZbXi ]i e X]] i\e% D\[ Jf[XJki\Xd ^ i [l jeXYYk fZ_ c kk \^\k YlYY\cmXkk\e# c jb \cc\i c kk jdXbjXkk Yfi[jmXkk\e%

G8B<KGI@J% JG8I8 ((.'1$

<KK G<I=<BK G8I% BPC1 Pkk\id kk ?&9&;1 (.,'&,0,&-'' dd Mfcpd# bpc1 *-' c`k\i% <e\i^`bcXjj1 8% >cXj_pc$ cfi# ^i ejXbjc [fi# jlg\ibXY`e\kk% =IPJ1 Pkk\id kk ?& 9& ;1 (.,'& ,0,& -'' dd% Mfcpd# ]ipj1 )-. c`k\i% <e\i^`bcXjj1 8 @e]ipje`e^jbXgXZ`k\k1 )+ b^&[p^e J b\i_\k m`[ jki dXmYifkk1 (/ k`ddXi CXid m`[ ] i _ ^ k\dg\iXkli# jlg\ibXY`e\kk%

00,1$ JF;8JKI<8D ;<J@>E JF;8JKI<8D A<K

:FDG8:K BPC&=IPJ% Bpc&]ipj# (+( Zd <e\i^`\bcXjj 8# \e\i^`] iYilbe`e^ )/( bN_& i KfkXc epkkfmfcpd1 ))( c Bpclkipdd\1 (-+ c% + _pccfi# mXiXm * ^Xcc\i_pccfi fZ_ ( Xm j b\i_\kj^cXj# * Õ pkkYXiX% >i ejXbjc [X% @em e[`^ Y\cpje`e^ !!!!$]ipj1 ,+ c @e]ipje`e^jbXgXZ`k\k1 * b^ g\i [p^e% CX^i`e^jk`[ m`[ jki dXmYifkk1 )' k`ddXi Jk ccYXiX ] kk\i ]iXdk`cc# _alc YXbk`cc% ; ii_ e^e`e^ _ ^\i# fd_ e^YXi%

BPC BJ*.(=IPJ =>*((- :FDG8:K C@M@E>% Jg`j d\[ \e jkfi jk\bgcXkkX fZ_ km d`e[i\% - l^ej]lebk`fe\i d\[ Yc X m\i&le[\im id\# ^iXk`e\i`e^ fZ_ dXo^i`cc% Yi\[[ ,' Zd ki\^cXjclZbX d\[ clZbjg ii )*'M \cc\i +'' M Fi[% Gi`j1 +%+),1$

*%-0'1$ JG8I8 .*, 1$!

JD8CJG@J JE,''(

(%+0,1$

*%(/'1$

9FJ:? B;M)+E'' EPKK@>8I< >I@CCE@E>% =\kkje c ^i`cce`e^ d\[ \c[i`m\e ^i`cc_ cc Xm ^alk\e Xcld`e`ld% >i`ccXi jkfiX d e^[\i dXk% GiXbk`jbk [ifggki ^% Fi[% Gi`j1 (%,0,1$

*%+0'1$

B8CC =8K{C Æ EvI ;L M@CC ?8 ;<E% ;iXl^_kDXjk\i ^ i [\k d ac`^k Xkk j\im\iX bXcc ]Xk c _\ddX% @[\Xc`jb ] i ]\jk\i# d`[[X^Xi# ^i`ccbm ccXi \cc\i e i [l YXiX _Xi cljk Xkk XmealkX \kk ^fkk ]Xk c _\ddX%

;I8L>?KD8JK<I >I@CC8 D<; ;@I<BKBFEK8BK% C jkX^YXi ^i`cc_ cc d\[ efejk`ZbY\c ^^e`e^ jfd ^\i d`e`dXck d\[ fj% jkfi ^i`ccpkX% jk\^c j k\dg\iXkli`ejk cce`e^ Fi[% Gi`j1 /.,1$

.0,1$

J G8I8 ,' ' 1 $!

FLK;FFI :?<= 8J:FE8

>I@CC IFE;F .(((

(%+0,1$ >I@CC JK<B?FLJ< .((.

FLK;FFI :?<= 8J:FE8 >8JFC>I@CC ,. :D <obclj`m ^Xjfc^i`cc d\[ epkk ^i`ccjpjk\d jfd ] i_`e[iXi Xkk ]\kk\k kXi \c[ fZ_ Yi ee\i dXk\e% ?\c\dXca\iX[ fZ_ ifjk]i` ] i Xkk d`e`d\iX le[\i_ cc\k%

C8;;8K D<; JFDD8IGIF;LBK<I% M8I9<I> C@E;9<I>JMv><E ): K<C1 '*+'$/0* ''