VISKA 2007-3

SAMHÄLLSMAGASIN FÖR FOLKET RUNT VISKAN • NUMMER 31 • 2007 SEPTEMBER • ÅRGÅNG 8

storslam för Deromes tjejer

L BI

IP

V

R

EY

O

D

CK

SI

O

4

H

DEN LILLA KLINIKEN MED DE STORA RESURSERNA HÄR DRAR MAN INGA TIMMERSTOCKAR EN HÄRLIG RIDTUR

E R AG S! A !

Joykids 10 år

Bo SjĂśholm Kontorschef

Carina Klopstock PrivatrĂĽdgivare

Dobrila Jagunic PrivatrĂĽdgivare

Inge Johansson FĂśretagsrĂĽdgivare

Carina Svensson Privatrüdgivare Kundtjänst

Lilian Persson PrivatrĂĽdgivare

Mona Bengtsson BankkassĂśr

- en riktig bank med hemmaplan i Veddige

TRIVSEL

OMTANKE OCH PERSONLIG SERVICE ÄR VÅRT MOTTO när det gäller mindre lokaler eller lägenheter ring oss:

tel: 0340-387 00

sidan 2 | ViSKA! 2007/3

7¯3" ½11&55*%&3

.¯/%"( 5*-- '3&%"( yyyy -½3%"( yyyyyyyyyy 4½/%"( yyyyyyyyyy 7* )"3 &(/" 4"--"%&3 '&451-"/,03 4.½3(¯45¯3503 0$) -"/%(¯/("3

7­ - ,0 . / "

REDAKTIONEN SAMMANTRÄDER. Hans Olsson, Arne Eriksson, Michael Enberg och Bo Emanuelsson hemma hos Michael. Bakom kameran: Sandor Olah

Tillsammans VÅRT SVENSKA språk lär vara svårt att lära sig, och det kan man ju förstå om man tänker på alla ord som betyder olika saker i olika sammanhang, som betyder olika beroende på betoning och så vidare. Läs meningen: ”Va, vill du nu igen” med olika betoning så förstår du vad jag menar DET DÄR kan ju naturligtvis skapa förvirring, men också vara en källa till humor och glada skratt. Man kan ju både prata och spruta vatten med slang. Det jag skulle vilja lyfta fram denna gång är inte de humoristiska inslagen i vårt språk, utan faktiskt mer det vackra.

JAG TYCKER att ett av de vackraste ord vi har i svenskan är ordet TILLSAMMANS. Ordet i sig är kanske inte så märkvärdigt men det står för något som berör mej väldigt mycket. Att vara tillsammans, att göra något

tillsammans, du är inte ensam utan tillsammans med någon.

OVANFÖR ENTRÉN till Liverpools hemmaplan Anfield Road står devisen ”You´ll never walk alone” (Du går aldrig ensam) och jag hoppas den följer med till den nya arenan. Det finns en sådan kraft i ordet, det man inte klarar ensam är inga problem om man gör det tillsammans. Det är tillsammans med andra som t.ex. en idrottsförening lever och mår väl.

DET VAR tillsammans med sina kamrater som Filibert Hvalgren bildade Veddige Bollklubb under de mörka åren på -talet, och det är tillsammans som vi nu skall föra Bollklubben och alla andra föreningar mot framtiden. Det är tillsammans som vi skall värna och vårda vårt Veddige. Det är tillsammans som personal, elever och föräldrar på Vidhöge

och Deromeskolan skall ge kommande generationer en bra start i livet.

TYVÄRR MÅSTE man konstatera att ordet ”tillsammans” verkar ha tappat i betydelse, samhället tycks gå mot mer och mer individualism. Sköt dej själv och strunta i andra. Man sitter ensamma framför sina datorer, visserligen kan man ha stort kontaktnät via internet, men alla har inte tillgång eller kunskap om detta, och som sagt jag tycker att det bidrar till en ensamhet som inte är bra.

VI SOM tillsammans gjort detta nummer av ViSKA! magasinet hoppas som vanligt att du skall ha nöje av att läsa våra alster. Känner du dej manad så tveka inte, skriv en rad, ta ett foto, hjälp oss att forma kommande ViSKA! magasin tillsammans.

MICHAEL ENBERG

MEDDELANDE FRÅN VEDDIGEVISIONEN

den fjolliga, den skitiga, den stiliga, den rökiga, den fåniga, den vackra, den puckade, den fräcka, den skralliga, den skalliga, den orädda, den fega, den lyckliga, den malliga, den räliga… alla har de gjort sitt den 6 augusti. Och vädret var på vår sida även om det såg inte så lovande ut i början. Mopperallyt drog rekordmånga deltagare.

MEN NU har vi tomtar – i tankarna! Nästa gång du träffar oss på Veddigevisionen, är vi tillsammans med Hembygdsföreningen.

DEN  december kl 16:00 är det dags för vår årliga Tomtepromenad, med startpunkt Visionsmagasinet. ALLA ÄR HJÄRTLIGT VÄLKOMNA! Kan vi hoppas på fint vinterväder med snö och några minus – sådär lagom?

JA, SOM vädret ser ut i skrivande stund kan vi få pingviner på gatorna i december.

DEN FULA,

TACK TILL:

ViSKA! ViSKA! ges ut av VeddigeVisionen, och distribueras gratis till

hushåll i Veddige. Lösnummer säljes på redaktionen. Pris: 10 kr.

ANSVARIG UTGIVARE: Michael Enberg.

DISTRIBUTION: VeddigeVisionen.

REDAKTION:

Arne Eriksson 0340-305 85, fax: 0340-303 09 Bo Emanuelsson 0340-302 55, bosse@veddige.nu Hans Olsson 0340-302 90, hans@veddige.nu Michael Enberg 0340-381 44, michael@veddige.nu Sandor Olah 0340-649790, sandor@veddige.nu ADRESS:

INNEHÅLL: TILLSAMMANS

3

EKLÖWS SUPERMARKET

BOSSES HISTORISKA HÖRNA

5

ELEKTRO EMANUEL

STORSLAM FÖR DEROMES TJEJER

6

ESON PAC AB

JOYKIDS 10 ÅR

7

ANDREASSONS ÅKERI AB DEROME PIZZERIA

HEMKÖP VEDDIGE HJ RÖR AB JO BYGG BOMILJÖ AB

GÄNGET I GRUSGROPEN #21

8

HÄR DRAR MAN INGA…

12

DEN LILLA KLINIKEN…

18

EN HÄRLIG RIDTUR

20

ViSKA! c/o O.L.S.A. Viskastigen 46 , 430 20 Veddige tel: 0340-64 97 90, mobil: 0703-74 22 55, e-post: viska@veddige.nu

LISBETH HARALDSSON, MALMÖ

OMSLAGSBILD: Storslam för Deromes tjejer. Foto: Tina Nilsson

PEBE PRODUKTER AB

TRYCK: Geson, upplaga: 4000 ex. PAPPER: Svanenmärkt.

STRÄNGBETONG

NÄSTA NUMMER: 14 DECEMBER 2007

VARBERGS BOSTAD

HALLÄNDSK LAX…

22

MANUSSTOPP 3 DECEMBER 2007.

VARBERGS SPARBANK

ANKINVASION I VISKAN

22

DONATION: BG 51137859

VARBERGSORTENS ELKRAFT EK.FÖR.

INBETALAS till VeddigeVisonens bankgirokonto.

VEDDIGE ÅKERI AB

ETT SMULTRONSTÄLLE

23

BETALNINGSMOTTAGARE: VeddigeVisionen

VISKADALENS FÖRSÄKRINGSBOLAG

BREV FRÅN BRASILIEN 5

24

MÖBELHÖRNET

ViSKA! 2007/3 | sidan 3

16 DECEMBER

Bosses historiska hörna Mina berättelser bygger på uppgifter från historisk litteratur men också mycket från gamla tidningsartiklar och berättad muntlig tradition. Det är alltså inget vetenskapligt dokument.

Jag hoppas komma sanningen så nära som möjligt.

I de senaste numren av VISKA-tidningen har jag berättat om Björkholms och Jonsjös säteriers historia fram till ungefär år . Det har också blivit lite om Struxsjö säteri och om Stora Kärret i Istorp.

I det här numret tänker jag gå in lite på det storpolitiska läget i vårt nya land Sverige.

Tidigare har jag berättat om Gustav II Adolf och hans dotter Kristina, som nu lämnat Sverige och bosatt sig i Rom. I Sverige hade hennes kusin Karl X Gustav nu tagit över rodret. Han regerade bara i sex år men hann med väldigt mycket.

Redan i ViSKA! nr  berättade jag, hur Karl X Gustav nu försökte skriva ut hallänningar till soldater i sin armé, vilket inte blev något lyckat experiment. Jag fick också med lite om vår första bank i Sverige och om den ekonomiske kungen, som försökte återställa det, som Kristina raserat.

I dag tänker jag berätta lite om Karl X Gustavs utrikespolitik.

KRIGARKUNGEN KARL X GUSTAV.

Sverige får nu tre kungar i rad, som blir verkliga krigarkungar. De här kungarna försöker inte bara att försvara stormakten Sverige. De har ambitioner att utvidga landet.

Karl X Gustav var  år, när han satte sig på Sveriges tron. Han började med att sammankalla en riksdag, där det redan i kallelsen framkom, att Sverige hotades av en överhängande fara.

Sverige hade redan ett minikrig med staden Bremen. Enligt freden  skulle Sverige ha biskopsdömet Bremen men inte själva staden.

Sveriges guvernör, Hans Kristoffer von Köningsmarck hade med kanoner och fotfolk försökt tränga in i staden. Det ledde till krig med kejsaren igen. Det var inte detta, man skulle diskutera på riksdagen i mars .

Ryssarna hade börjat röra på sig igen. De var

inne i Polen och härjade. Även svenska besittningar var hotade.

Utan att fråga riksdagen hade kungen dragit igång den svenska krigsmaskinen på kredit.

Kungens rika vänner Magnus Gabriel De la Gardie och Hans Kristoffer von Köningsmarck värvade soldater i Tyskland med egna pengar.

Nu gällde det att snabbt hitta ett lämpligt krig.

Polen var ett lämpligt land att anfalla.

Landet höll på att falla sönder inför ryssarnas angrepp. Här gällde det att vara med och få en bit av kakan. Officiella krigsorsaker fanns det alltid. Den polske kungen Johan Kasimir hade fortfarande Vasaättens vapen i sin sköld. Han var ju Sigismunds son. Han hade arvsrätt till Sveriges tron.

Karl X Gustav hade en idé, hur han skulle få pengar till detta krig. Sverige och i synnerhet den nyrika adeln skulle få uppleva sin första reduktion. Hans gode vän Herman Fleming hade arbetat fram ett förslag, som lades fram inför riksdagen. Gods och egendomar som efter  hade skänkts bort skulle tas tillbaka till kronan. Det blev en hård debatt. Mången greve anförde, att det var emot naturen att beskatta en adelsman som vilken bonde eller bodknodd som helst. Sedan kungen i ilska lämnat riksdagen beslöts, att adeln skulle få lämna en fjärdedel av inkomsterna från de aktuella gårdarna. Karl Gustav hade skött sina kort skickligt. Nu hade han pengar till kriget.

ETT ONÖDIGT KRIG.

Det här blev ett konstigt krig. Svenskarna var här för att stycka Polen. Den  juli  seglade Karl X Gustav iväg från Dalarö med   man. Magnus Gabriel De la Gardie föll in i Litauen med   man. Fältmarskalken Arvid Wittenberg föll in i Posen med   man. Det här blev rena triumftåget. Städerna öppnade sina stadsportar. På fästningar gav man upp

utan strid. Kung Johan Kasimir flydde söderut till den gamla huvudstaden Kraków. Redan i augusti kunde Karl X Gustav tåga in i Warszawa utan att fälla ett enda skott.

De svenska härarna förenades i Polen. Den polske kungen fick fly över Tatrabergen till Schlesien. Det polska riksbaneret föll i svenskarnas händer. Kraków fylld med kloster och konstskatter kapitulerade. Svenskarna njöt av sin seger. En borgare skrev, att polska kvinnor rände efter svenskarna, varhelst dessa stucko fram och voro ej obenägna att ingå äktenskap med dem. Värst var det i guvernörens residens, där polska kvinnor badade befälhavaren i örter.

Chefsbaderska var en abbedissa från ett kloster.

Den omtalade befälhavaren var Karl X Gustavs festbroder från Öland, överste Paul Würtz.

Då huvudarmén lämnade staden, hade de med sig hundratals vagnar med byte från kloster och kyrkor. Förutom Johan Kasimirs riksbaner hade man också fått med sig den heliga Birgittas skrin innehållande hennes ben. Detta skrin hade Sigismund tagit med sig från Vadstena till Polen.

Karl X Gustav började drömma om att även kunna sätta Polens krona på sitt huvud. Från Stockholm meddelades att den unga drottningen hade fött en son. Tronföljden var räddad.

Sonen skulle heta Karl.

OVÄNTAT MOTSTÅND.

Nu inträffade något, som kom att förändra hela kriget. I klostret Czestochowa cirka tio mil nordväst om Kraków lyckades några hundra munkar hålla stånd mot svenska hären i fyrtio dagar. Svenskarna fick till slut dra sig tillbaka.

Denna händelse fick en enorm psykologisk betydelse. I klostret fanns den ”svarta madonnan” Maria. Polackerna var övertygade om, att det var hon som riktat kanonerna. Svenskarna var inte längre oövervinnerliga. Motståndslusten spred sig i landet. Ända sedan dess har polackerna i orostider samlats kring Madonnan i Czestochowa. Det var hennes bild Lech Walesa och hans kamrater i Solidaritet hade på kavajen i kampen mot kommunistregimen.

Johan Kasimir kom nu tillbaka och ställde sig i spetsen för en folkarmé. Krigslyckan hade nu vänt för svenskarna. De hade nästan intaget

BO SSE S HIS TO RISK A H Ö RNA BO EMANUELSSON

hela Polen, men de hade inte resurser att försvara de intagna delarna. Vid ett tillfälle blev Karl X Gustavs armé inringad i Jaroslaw, men den lyckades dra sig norrut i ett av den svenska krigshistoriens djärvaste företag. Kungen var en mycket skicklig härförare. Hans valspråk var: Man må hasardera allt! Den svenska hären var jagad av polskt rytteri. På andra sidan Weichsel låg den polska huvudarmén. Svenskarna var på väg utefter floden San. På andra sidan floden fanns en stor litauisk här. Denna här var motståndarnas svagaste del. I skydd av nattens mörker och dolda av krutröken från femtio kanoner lyckades kungen få över några hundra man av sin armé. De dök plötsligt upp i dimman och gick till anfall i i full slagordning. Litauerna trodde, att det var hela den svenska armén. Full panik utbröt och litauerna flydde, lämnande kvar trossen med alla förråd.

Tio dagar senare var Karl Gustav återigen i Warszawa, där han efter tjugo dagars ritt kunde byta till rena kläder. Kungen måste nu få bundsförvanter. Fiender hade han gott om.

Ryssarna härjade i Baltikum och Finland. På havet kryssade den starka holländska flottan.

Holländarna gillade inte, att Sverige tog över hela Östersjön. De tillhörde för en tid Sveriges fiender. Det är vid den här tiden holländarna tar över vår koloni i Amerika. Nya Sverige blir Nya Nederländerna.

Karl Gustav tvingade nu Fredrik Vilhelm i Brandenburg till att bli Sveriges bundsförvant.

Han fick löfte om att få en del av Polen. En annan bundsförvant var furst Georg Rákócz II av Siebenbürgen i söder. Han skulle också få sin del av kakan.

Fredrik Vilhelm var en hal samarbetspartner. Han höll också kontakt med holländarna.

Polackerna hade nu återerövrat Warszawa, som nu försvarades av en styrka på   man.

Karl Gustav och hans bror Adolf Johan var nu på väg dit med en svensk-brandenburgsk här på cirka   man. Karl Gustav beslöt sig för att hasardera. Det blev den svenska krigshistoriens längsta och märkligaste slag. Drabbningen varade i tre dygn den - juli .

ETT HISTORISKT SLAG.

När Johan Kasimir såg Karl X Gustav komma, lär han ha sagt, att han skulle ge svenskarna till frukost åt tatarerna. Det blev inte riktigt så.

Tredagarsslaget utanför Warszawa var ett historiskt slag, medeltiden mot nya tiden.

Polackerna, som var medeltiden, kom stormande med färggranna fjädrar och plymer i glänsande hjälmar på ryttare med mantlar av tigerfäll, lo, panter och leopard. De var skyddade av guldoch silverglänsande benskenor. De hade sex meter långa lansar och blixtrande kroksablar.

Deras hästar var smyckade med färggranna guld- och silvertrådsdekorerade schabrak. Det var den polska härens elit, husarerna. De bestod av den rikaste polska adelns män. Intill dem red

tatarerna, nästan nakna och utan eldvapen. De var bara beväpnade med pilbågar, sablar, sin tapperhet och sin otroliga förmåga att rida.

Den här hären stormade nu på bred front fram emot den svenska hären, som utgjorde den nya tiden i form av väldisciplinerade soldater med de modernaste eldvapnen, pistoler och musköter, som snabbt kunde laddas om.

Efter tre dagars anfall gav polackerna upp.

Hären flydde och svenskarna kunde än en gång rida in i Warszawa. Kungen hade varit nära att bli dödad i striden. Han blev omringad av sju tatarer. Han gjorde en häftig helomvändning, sköt två tatarer med sin pistol och fällde en tredje med sin värja. Två till dödades av kungens följeslagare och de andra flydde.

Redan vid floden San hade Karl X Gustav varit nära att bli dödad. En kanonkula kom flygande i markhöjd. Den gick rakt mellan benen på kungen. Hans läkare skrev att hans fötter en tid deraf blefvo något matta.

Segern var vår. Polske kungen hade flytt.

Trots alla hjältedåd var det en meningslös seger.

Vad hjälpte det, att man ännu en gång stod i den polska huvudstaden, när man inte hade kontroll över resten av landet och befolkningen?

Kungen hade flytt och kunde inte tvingas till kapitulation.

Staden Dorpat föll. Ryssar och polacker började förhandla för att driva ut svenskarna från Polen. På våren  ryckte även kejsaren in för att hjälpa polackerna. Sveriges bundsförvant i söder, furst Georg Rákóczis färggranna men odisciplinerade grupper av ryttare försvann i krutröken och dammet. Kvar hade Sverige nu endast en del av den polska kusten.

Kurfursten av Brandenburg, som såg hur Sverige vacklade, höjde nu kraven för fortsatt samarbete. Brandenburg fick nu full suveränitet över Preussen, något som också den polske kungen gick med på. Brandenburgs hopslagning med Preussen var första steget mot det, som blev Fredrik den Stores rike, vilket senare blev Bismarcks Tyskland och så småningom Hitlers rike.

RÄDDNINGEN KOM FRÅN OVÄNTAT HÅLL.

Här satt nu kung Karl X Gustav i norra Polen med spillrorna av sin en gång stora armé.

Han hade bara en bråkdel av det stora kap, som han tänkt sig komma över. Han hade fått många fiender, kejsaren, Ryssland och Nederländerna.

Brandenburg fick nog också räknas dit liksom det, som återstod av Polen. Att nu bara åka hem skulle vara att förlora ansiktet. Då händer något, som räddar hela situationen för Karl X Gustav.

ANDRA PROBLEM.

Ryska trupper härjade i sydöstra Finland och långt in i Ingermanland. Fästningen Nyen låg, där S:t Petersburg idag ligger. Denna fästning jämnades med marken. Ryssarna fortsatte in i Estland och Livland och Riga belägrades.

Ryssarna var ett barbariskt släkte. Guvernören i Estland, Henric von Thurn ramlade sårad av hästen i en strid. Ryska ryttare galopperade förbi och högg av honom huvudet. Den ryske tsaren tog hand om huvudet, lade det i en låda klädd med röd taft och sände det till guvernörens hustru.

DANMARK FÖRKLARAR SVERIGE KRIG.

Den  juni  marscherar en högrest dansk härold, iförd ordensdräkt från medeltiden, fram till guvernören i Halmstad Erik Stenbock. Häroldens trumpetare blåste fanfar, varpå härolden läste upp kung Fredrik III:s fejdebrev för Stenbock. Kriget var här. Danskarna skulle hämnas freden i Brömsebro. Om det kriget berättar vi nästa gång.

BO EMANUELSSON

Gustav närmade sig med tiden klotets perfekta form. Målning av J Wuchter. av Holstein-Gottorp, hustru till Karl X Gustav var beskriven som ”en skön liten dygdig och synnerligt hjärtans behaglig puppa”.

KARL X

HEDVIG ELEONORA

S TO R SL A M FÖ R D ERO ME S TJE JER TINA NILSSON

storslam för Deromes tjejer

Det var ett gäng förväntansfulla tjejer som samlades på Dersbovallen kl 13.30 torsdagen den 2:e augusti.

FOTBOLLSVÄSKOR, SOVSÄCKAR och luftmadrasser, matchkläder och bollar stuvades in i de två Wolksvagenbussarna medan tjejerna pladdrade och fnittrade med varandra. Lite pussar och kramar till föräldrarna och sen var det dags för avfärd mot lilla Spjald i Danmark. Det var första gången som Deromes F-lag skulle åka utomlands för att spela fotbollscup. Deras ledare, de goa gubbarna från Götet, Ulf Steen och Glenn Lilja, rattade bussarna mot sina gamla hemtrakter. Efter några timmar på Stenafärjan rullade vi in i Danmark för att åka ytterligare  timmar söderut mot Jyllands västkust. Väl framme blev vi inkvarterade i Spjald Fritidscenter. Madrasserna pumpades upp, tjattret tonades ner och efter en stund sov alla som grisar.

FREDAGEN VAR den dag Ramsing Cup skulle starta. Vi skulle dock inte spela vår första match förrän kl . på kvällen så hela dagen var fri för andra aktiviteter. Eftersom vädret var soligt och skönt bestämdes att vi skulle ta en utflykt ner till Hvide Sande för några timmars sol och bad på stranden. Det blåste rejält men i skydd av sanddynerna kunde vi både sola och grilla korv. På hemväg från utflykten stannade vi till i Søndervig för att äta glass och strosa runt bland alla andra turister.

NÄR VI kom tillbaka till Spjald var Ramsing Cup i full gång. Nu började uppladdningen inför kvällens match. Ulf och Glenn försökte som vanligt få tjejerna att fokusera matchen istället för godis, hår, smink och killar… vilket inte alltid är det lättaste. I vår F-pool deltog  danska lag och så vi, indelade i  grupper. Ett fåtal av våra tjejers familjer hade nu slutit upp för att heja på. Första matchen inledde vi med att fullständigt köra

sidan 6 | ViSKA! 2007/3

över danska BAMSIF med -! Det var en go start på turneringen!

PÅ KVÄLLEN när alla fredagens inledande matcher spelats färdigt invigdes årets cup med pompa och ståt. En paradorkester med efterföljande lång svans av deltagare från de  lagen tågade igenom den lilla byn Spjald. Denna ungdomscup arrangerades för  året i rad, inte konstigt att allt var så fantastiskt

Sabina Larssons mamma hade ordnat.

TÅRTA SOM

välorganiserat med så lång rutin. Runt om hela fritidsområdet campade deltagarnas familjer i husvagnar och tält. Ett -tal stora partytält var resta som förläggning till de deltagande lag som inte rymdes i fritidscentret och de närliggande skolorna. Även Röda korset hade ett tält med personal som tog hand om lättare skador och omplåstringar. Och eftersom vi befann oss i Danmark fanns där också en utomhuspub med ölförsäljning och grillning. Stämningen var gemytligt dansk, uppsluppen och gästfri.

PÅ LÖRDAGSMORGONEN mötte vi så Galten FS och vi vann med -. Vi spelade ut även detta lag med bra passningsspel och så många avslut på mål att resultatet borde ha blivit det dubbla. Tredje matchen fick vi tuf-

fare motstånd i Videbaek IF. Trots det slutade matchen med en klar vinst med -. Detta innebar att vi blev gruppvinnare med  poäng och - i målskillnad. Malou Bernler i målet hade greppat bollen  gånger på  matcher och tyckte att det var tråkigt för hon hade inget att göra…

SIST DENNA kväll mötte vi Fredrikshavn fI som var etta i A-gruppen. Det blev en tuff match där Derome tog ledningen med -.

Fredrikshavn fI gjorde - turligt i slutet av halvleken. Andra halvleken var tuff med fysiskt spel och en massa kämpa från båda lagen. Vi gjorde till sist - på en målvaktsretur och saken var klar.

Lördagskvällen avslutades med ett jättedisco för alla spelare.

För oss vuxna var det ordnat ett eget tillhåll med levande och lite mer mogen musik.

VÅR SISTA match spelades på söndagsmorgonen.

Vi mötte Bramdrupdam GIF och gjorde ännu en stark match. I strålande sol och närmare  grader varmt hade tjejerna ännu en gång kämpat sig till en vinst, nu med -. Då stod det också klart att vi vunnit guldbucklan i Ramsing Cup  och glädjefnatt utbröt bland tjejerna. Våra hejaklacksfamiljer hade varit förutseende och införskaffat champagne… ja, ja det var kanske äppelcider, men ändå… som sprutades över tjejerna innan vi kunde skåla i resten.

PÅ EFTERMIDDAGEN var det stor prisutdelning för samtliga vinnare. När vår lagkapten Julia Jörnbo lyfte den stora bucklan mot skyn och vi fick massor av applåder var det svårt att inte fälla en glädjetår.

DET VAR ett stolt men trött gäng som reste hemåt genom Danmark den söndagen.

För oss som bor på Sågvägen hade Ulfs fru och son ställt till med en liten välkomstmottagning med grattisbanderoll och levande ljus på verandan. Inte nog med det, dagen efter var det som vanligt träning men denna gång avslutades den med en tårta som Sabina Larssons mamma hade ordnat. Och självklart var tårtan dekorerad som en fotboll… med texten ”DBK-tjejer, de e grejer”. Så sant, så sant.

TINA NILSSON

J OY K ID S 10 ÅR SAMUEL LINDE

EN BLANDNING

Denna gång sjöng JoyKids till professionell komp under ledning av Ola Johansson (keyboard).

av nya och gamla ”joykidsare”

PROFFSIG KOMP.

JOYKIDS GRUNDARNA. Lotta Bornö (mitten) och Johanna Freiman (till höger) berättade anekdoter från körens 10-åriga historia.

Joykids 10 år DEN  september firade Pingstkyrkans barnkör Joykids -årsjubileum. I Idrottshusets festlokal hade ett femtiotal personer samlats för att höra en blandning av nya och gamla ”joykidsare” framföra en kavalkad av körens favoriter.

Låtar såsom ”Genom galaxerna”, ”Ett mästerverk” och ”Vänner” väckte nog många minnen till liv. Förutom dagens Joykids (där vissa inte ens var födda när kören startade) deltog flera av de ursprungliga körmedlemmarna med både

solon och körsång. Kören som oftast genom åren framfört sina sånger till förinspelad musik hade kvällen till ära uppbackning av ett helt band under ledning av Ola Johansson.

GRUNDARNA AV Joykids, Johanna Freiman och Lotta Bornö, delade anekdoter från sin tid som ledare i kören, och Lotta bjöd på en solosång till publikens stora uppskattning.

I PAUSEN serverades korv med bröd samt kaffe och bulle, och ett lotteri anordnades

med fina priser från jubileets sponsorer. Under minglet visades filmklipp från gamla konserter och övningar, och många drog på munnen åt att se sig yngre varianter av sig själva eller syskon sjunga med i tidigare konstellationer av Joykids.

ETT STORT tack till Joykidsledarna, både nuvarande och tidigare, som ordnat med en riktigt trevlig kväll för oss besökare!

SAMUEL LINDE

ViSKA! 2007/3 | sidan 7

G ÄNG E T I G RUS G RO PEN #21 BO EMANUELSSON

RITVA PÅ återbesök i augusti 1963. Tyvärr är kortet skadat, men jag ville ha med det för att visa Noréns stilfulla möbler och konstverk.

Gänget Minnen från 1940-talet av Bo Emanuelsson

i grusgropen Ändrade planer. Jag hade tänkt avsluta min serie om Gänget i Grusgropen med några historier från skolans värld, men så hände det något, som fick mig att ändra planerna. Sylvide Sjölund ringde mig en dag i maj månad och berättade, att Ritva från Finland skulle komma på besök. Hon ville gärna träffa någon eller några ur det gamla gänget.

Ritva var inte med i Gänget i Grusgropen. Det var ett gäng för bara killar. Det var bara, när vi lekte Tarzan, som några tjejer sidan 8 | ViSKA! 2007/3

fick dispens att närvara. Idag fick jag ett rart brev från Ritva. Hon hade läst igenom alla VISKA-tidningarna, som hon fick av mig vid sitt besök i Sverige. Hon var särskilt glad över, att hon hade blivit omnämnd i Nr. , då jag berättade om Säppo hos Nilséns och Jokka på Vårhem i artikeln Gänget i Grusgropen. Hon hade dock fått in en fot i Veddiges historia.

Jag tycker det är på tiden, att denna rara tös får in båda fötterna i vår historia.

Det, som gladde mig mest, var, att hon också läst samtliga Bosses historiska hörna.

Det är hon kanske ensam om.

Sylvide Sjölund är för ung för att ha varit kompis med Ritva under tiden för Andra Världskriget. Att hon och Ritva brevväxlar beror på, att Sylvides mamma alltid var till Noréns och städade och skötte en del andra sysslor. När makarna Norén, som Ritva kalllade mamma och pappa, var döda, fortsatte Ritva att skriva till Sylvides mamma. Efter hennes död har Sylvide fortsatt korrespondensen.

Med Ritvas brev till mig idag följde ett par berättelser om händelser, som Ritva kom

del 21.

på, då hon läste VISKA-tidningarna. Jag återkommer till dessa i slutet av min artikel. Med dessa små berättelser om hennes upplevelser i Veddige får vi väl ta in henne retroaktivt i Gänget i Grusgropen.

LÅT OSS BÖRJA FRÅN BÖRJAN.

I dag är det väl inte många, som minns Noréns. Kanske kallar någon huset, som gränsar till Statoil, för Noréns hus. Någon har kanske undrat över den pampiga gravstenen med lagerkrans och duva, som står på Veddige kyrkogård i den sydöstra delen.

Familjen Norén hade nog sin höjdpunkt i Veddige vid sekelskiftet . Redan år  flyttade handlanden Alfred Norén till Sandhem, som hade beteckningen Veddige . Det var alltså mark, som tillhört Klockaregården.

Norén kom från Frillesås.

Johan Alfred Norén var inte den förste med namnet Norén, som invandrat till Veddige. År  kom det en skogvaktare Svante Norén från Tunhem till Björkholms säteri. År  flyttade han till Vänersborg. Han var född . Det finns ett Tunhem i närheten av

Vänersborg, ett annat i Falköpingstrakten. År  kom inspektör Sven Johan August Norén från Bjälbo i Östergötland till Björkholms säteri. År  flyttar han till Frillesås. Han var född . Kanske är han far till handlanden Alfred Norén. Jag har inte hunnit kolla detta.

SANDHEM VAR VEDDIGES CENTRUM.

År  anlände till Sandhem även handlanden Johan Edvard Hellsund. Sandhem var Veddiges första embryo till affärscentrum.

Här nere hade också kakelugnsmakare Wilhelm Hellsund sin verkstad. Johan Edvard Hellsund drev en specerihandel. Han flyttade senare från Veddige. Han dog i Oskarström.

Jag vet tyvärr inte mycket om Noréns affär på Sandhem. Det verkar, som om Norén och Hellsund hade varsin affär. Sandhem tycktes ha legat bra till i ett vägkryss vid Boråsvägen.

Folk från Grimmared, Sällstorp och Vallby passerade också förbi här. Men det var en felinvestering. Järnvägsbyggarna lade stationen på Vabrännas marker en bit österut. Här skulle det nya centrat växa upp.

VABRÄNNA TAR ÖVER.

Redan innan stationen kommit till , hade det funnits affärer här. Fastigheten Vabränna : (Färgarens – nu Bertil Larssons) hade redan  köpts av handlanden Esaias Lambert Tingström. Tingströms affär gick i konkurs omkring . Bröderna Karl och August Andersson från Rolfstorp hyrde huset av den nye ägaren B H J Busch, som hade Åsklosters Kungsgård. Bröderna Andersson fortsatte med affär här. Bröderna drev även jordbruket.

En Bernt i Lilla Kalvhult (i dag Järleborg) hjälpte bröderna Andersson med sysslorna i ladugården. Pojkarna i Veddige kallade honom ”Koskita-Bernt”. När han en dag fick höra detta, blev han arg. Han gick in till Karl Andersson och sade upp sig. Affären hette i folkmun fortfarande ”Tingströms” efter den förste ägaren. ”Tingströms-Karl”, som folk kallade Karl Andersson, bad Bernt komma in. Karl tog fram flaskan och bjöd Bernt på ett par supar, och snart var Veddigepojkarnas mobbing glömd.

Brodern August Andersson gifte sig med Lena i Kantabur och flyttade till denna gård.

Karl Andersson byggde sig ett eget affärshus på andra sidan Boråsvägen. Det är det hus, som har gått under namnet Karl-Erik Anderssons eller Charkuteriet. Karl Andersson kom nog aldrig igång med någon affärsverksamhet i denna fastighet. Han avled den /  endast  år gammal.

Redan den /  hade fabrikör August Larsson på auktion köpt fastigheten Vabränna :, som nu blev färgeri. En trettio

år framåt i tiden blev nu ”Tingströms” i stället ” Färgar´ns”.

på den här tiden svagt. Coliander började därför också att handla med textilier. Detta gjorde också Alfred Norén i butiken intill.

ALFRED NORÉN. Norén blev rasande. Han stämde in Coliander Det verkar, som om Alfred Norén redan till tinget för ”illojal konkurrens”. Coliander  flyttat upp sin affärsverksamhet till blev förstås friad. Han blev dock så arg, att Vabränna. Kanske var Karl Andersons affärshan år  monterade ned sitt bostadshus hus redan då klart? Kanske hyrde Norén och flyttade det till Varberg någon stans uppe först affären till ”Färgarens”? Den  mars på berget i närheten av Varbergs Teater. Han  behandlas två ansökningar på kommuvar då  år gammal. Hans verkstod stod kvar. nalstämman i Veddige. Båda ansökningarna Den finns där än idag, kanske något tillbygg gäller tillstånd att i sina bostäder få försälja och ombyggd. vin och maltdrycker i mindre partier än  Jag skall inte uppehålla mig längre med liter för avhämtning. Den ene ansökningen är Alfred Norén. Han blev en mycket framinlämnad av A. Norén i Vabränna, den andra gångsrik affärsman i Veddige. År  flyttade av J E Hellsund i Sandhem. Kommunalnämnhan sitt hus från Sandhem till f.d. Colianders den hade avstyrkt detta, och det blev också tomt i Vabränna. Han byggde samtidigt till stämmans beslut. huset något.

Norén skrev till Alfred Norén landshövdingen och avled . Han klagade. Landshövvar då bara  år dingen ville ha in ett gammal. Han var yttrande från dem, gift med Augusta, som inte överklagat. som bodde kvar i Det verkar ha slutat huset till sin död med, att Norén fick . Hon blev  sitt tillstånd. år gammal. De hade Sedan följer ett bara sonen Ivar, född komiskt protokoll . Det var egentfrån / . Hellligen om honom, sund anhåller åter detta skulle handla. igen om tillstånd.

Alfred Norén Man tar inte upp var rik. Han efterärendet denna gång, lämnade i bouppdå kommunalnämnteckningen  dens bifogade pro kronor. Det är tokoll inte är underinte så mycket idag, tecknat av vare sig men år  kunde ordföranden eller vice man bygga sig ett ordföranden utan bra bostadshus för IVAR ”IBBE” och Lilly Norén bara av en ”August”. kanske   kronor. med sina hundar Alfred Norén De Norénska huset hade nu flyttat sin affär in i Karl Anderssons var fyllt med vackra möbler och fina konstfastighet. Här hade enligt Ivar Emanuelsson verk på väggarna. de första läsarna i samhället haft sitt första IVAR NORÉN. möte.

Det bedrevs tydligen affärer i Noréns hus Alfred Norén drev en mycket lönsam även efter Alfreds död. En handlande Gustav rörelse. I huset på gården hade bagare Nilsson från Varberg hade manufakturaffär Magnus Johan Ekelund satt upp bageri. Han här. En dam förestod affären en tid. När hon hade kommit från Göteborg redan  med flyttade, övertogs affären av fröken Gauffin, hustru och två döttrar. Strax väster om denna som sades vara ett hittebarn från Göteborg. byggnad hade sadelmakare Johannes PettersFröken Gauffin hade manufakturaffär i flera son Coliander byggt sig ett bostadshus och en fastigheter i Veddige. Hon kom senare att verkstadsbyggnad, där han tillverkade sina förestå Veddiges första telefonstation. sadlar. Han kom  från Snöstorp. År  Den ende sonen, Ivar Fredrik Ragnar utvandrade han till Amerika. Han återvände Norén, försvann till Göteborg år . Han till Veddige år . Det är troligen först nu, titulerades då banktjänsteman. I Göteborg som han bygger sig ett hus i Vabränna på träffade han Lilly Linnea Hasselgren, född tomten närmast nuvarande Statoil. Namnet i Uddevalla . Hon hade sedan tidigare Coliander hade han först, när han kom hem sonen Kaj. Ivar Norén gifte sig med denna från Amerika.

Lilly Hasselgren. De fick aldrig några egna Coliander tillverkade en del sadlar. Han barn. fanns bland annat med i Casimir von Döbelns Ivar Norén bodde kvar i Göteborg. Han kassabok. Behovet av sadlar i Veddige var dock ViSKA! 2007/3 | sidan 9

arbetade på en bank. Han och Lilly köpte sig också en fin sommarbostad. Efter moderns död, flyttade Ivar och Lilly Norén till huset i Veddige år . Ivar Norén arbetade några dagar i veckan på banken i Horred. Han åkte med någon sorts godståg dit. Man såg honom alltid bärande på en väska. Någon påstod, att det var en reseskrivmaskin.

Familjen Norén smälte snart in bland familjerna i samhället. De var alltid med på de kalas, som handlare och andra ordnade i byn.

Lilly berättade i kvinnohörnan om alla sina sjukdomar och sina mediciner. Ivar Norén satt bland gubbarna och drack mahognygroggar, som bestod av hemsk konjak Eua de Vie och vichyvatten.

KRIGET KOMMER.

Det var om Ritva Helkilinna det här skulle handla. Hon bodde vid krigets utbrott i Södra Karelen. Efter Polens kapitulation kom ryssarna med vissa krav på Finland. Man ville ha Hangö för att där skapa en militär bas.

Man ville också ändra gränsen vid Karelen.

Ryssarna ville förstärka sitt försvar av Finska viken och Leningrad. Finland vägrade. Det Finska Vinterkriget bröt ut den  november . Det var över den  mars .

Under detta krig stupade Ritvas pappa.

Han blev först sårad i benet, varför han var hemma en tid. Vid nästa utryckning fick ryssarna in en riktig fullträff antagligen med en bomb. Av Ritvas pappa återstod tydligen nästan ingenting.

Ritvas mamma fick nu klara sig ensam med sin dotter Ritva och lillebror Pentti.

När Tyskland i juni  angrep Sovjetunionen, slöt Finland upp på tyskarnas sida.

Detta krig slutade med ryssarnas genombrott på Karelska näset i juni . Vapenstillestånd slöts den / . Fred slöts först den /

. Fredsfördraget undertecknades i Paris i februari detta år. Det var under detta så kalllade Fortsättningskriget, som man började skicka de finska barnen till Sverige.

RITVA OCH PENTTI TILL SVERIGE.

På själva nationaldagen den  juni  kom Ritva och Pentti till Sverige. Pentti skulle till Holmerskulle i Veddige. Ritva skulle till en bondgård, men husmor på denna gård hade fått så svåra gallstensanfall, att hon bad att få slippa ta emot detta finlandsbarn. Tydligen stod även Noréns på listan över fosterföräldrar. Ritva och Pentti anlände till Noréns.

De kunde inte säga något på svenska.

Från Holmerskulle kom någon snäll människa, som skulle hämta Pentti. Pentti ville inte skiljas från sin syster. Han stack in armarna innanför lejdaren på järnspisen och kopplade ett fast grepp. Till slut lyckades man väl få loss honom med lite mutor.

Till Noréns började nu svenskundervisningen. Ritva för född . Hon var alltså nu  år gammal. Ritva fick börja med att som en papegoja sitta och säga God dag, god dag.

Sedan blev det lite mer avancerat: Välkommen hem pappa Ivar. Det blev nu pappa Ivar och mamma Lilly. Det kallar hon dem än idag.

Trots detta talar Ritva en god svenska utan den där finska melodin. Snart skall Ni också bli varse, att hon skriver perfekt svenska. Hon säger, att det till en viss del beror på att Ivar Norén så länge han levde skickade Hallands Nyheter till Ritva och förstås en hel del brev.

Ritva träffade sin man på skolan. Han har varit byggmästare. De fick två döttrar, som nu bor i USA. Ritva har en dotter, som bor i Villmanstrand, och en son, som arbetar på Wärtsiläkoncernen. Han åker ibland igenom Veddige på affärsresor.

RITVA OCH GÄNGET I GRUSGROPEN.

Vi upptäckte förstås snart den lilla vackra tösen, som stod innanför Noréns grindar. För oss var hon omöjlig att komma i kontakt med.

Hon verkade inte få komma utanför den där grinden, och vi vågade oss aldrig in på den där gården. För oss var det lite se men inte röra. Ritva fanns där inne i trädgården med sina kaniner och Noréns små hundar. Någon gång var Ritva med på familjebjudningar. Vi beundrade den lilla rara flickan. Jag tror, att vi var lite kära i henne också. Hon hade alltid ett sådant gott leende.

RITVAS BREV 2007.

STILLESTÅND I KRIGET.

Under en tid blev det stillestånd i kriget i Finland och så pass lugnt att Ritva och Pentti den /  kunde återvända till sin mamma i hemlandet. Den /  kom de tillbaka till Sverige igen. De åkte hem den / .

Ritva har i Finland hela tiden bott i Villmanstrand. Det är den stad, som på finska heter Lappeenranta. Ritva har arbetat på Saima kanal. I dag går den sista biten av kanalen vid Finska viken genom ryskt område.

I de här bygderna talar man ingen svenska.

Ritva skrev och tackade för VISKA-tidningarna. När hon läste om Gänget i grusgropen, önskade hon, att även hon hade fått vara med där. I en artikel berättade jag om mina färdigheter som simlärare. Ritva kom då på, att även hon hade minnen från Veddige, som hon ville berätta. Hon hade också en vådlig cykeltur till sin bror i Holmerskulle.

Jag överlämnar härmed ordet till Ritva. Du är hjärtligt välkommen i gänget även om det är något sent.

IVAR NORÉN gjorde ett fotoalbum till Ritva, som minne av hennes tid i Veddige.

FÖRSTA SIDAN visar Noréns fastighet ”Alfhem”.

Alfred Norén flyttade detta hus år 1908 från Sandhem. Huset byggdes till något.

sidan 10 | ViSKA! 2007/3

RITVA OCH

LITEN MÖRT I VISKAN. Jag var tolv år den sommaren. Trots att pappas cykel var alldeles för st or för mig, gjorde jag ibland turer med skrället.

En riktig varm dag körde jag ner till ån och tyckte, att det var väldigt vackert där, när träden böjde sig ner över vattnet och solst rålarna lyst e mellan grönskan.

Jag satte mig vid åkanten och kände hemlängtan.

Tänkte på alla kompisar därhemma och allt det roliga vi hade tillsammans på badinrättningen med simskola och simtävlingar.

Så slog mig tanken, att det var en bra plats där vid ån att ta sig ett dopp. Så av med kläderna. Inte hade jag någon baddräkt med mig, men jag plumsade i vattnet med bara trosorna på. Där plaskade jag omkring på bröst sim och ryggsim – prövade också på crawl, som jag lärt mig föregående sommar, när jag blev ”simmagist er”, som det kallades i Finland, när man lärt sig simma och dyka längre st räckor och kunde hoppa från trampoliner i olika höjder. Simma hade jag lärt mig redan, när jag var sex år.

Jag försökte också dyka i ån, men vattnet var ganska mörkt, så jag slutade med det.

Plötsligt hörde jag upprörda röst er från st randen. Jag vände näsan ditåt och märkte, att det hade kommit en del människor till åst randen, som viftade och sprang längs vattenbrynet. Jag försökte titta åt höger och vänst er för att se, vad det var, men jag såg inget särskilt. Där var bara jag, som simmade omkring. Jag ville veta, vad som hänt och simmade mot åkanten, där mina kläder låg. Jag kravlade upp ur vattnet och fick veta, att någon hade sett cykeln vid vägkanten och hört plaskandet från ån och alarmerat hjälp. Någon höll på att drunkna – en liten flicka hade nog trillat i ån!

Det blev mycket att förklara både nere vid ån och hemma hos Noréns…

CYKLIST I VEDDIGE. Jag var elva år den sommaren. Min näst an två år yngre bror Pentti var krigsbarn på Holmerskulle Handelst rädgård.

hundarna

Jag fick lov av pappa och mamma Norén att besöka min bror en dag. Pappa hade en svart damcykel, som jag försäkrade, att jag kunde fara dit med. Sadeln satt alldeles för högt, fast än den hade skruvats ner så mycket man kunde. Den satt ändå för högt för mina korta ben.

Så åkte jag iväg och trampade vinglande till höger och vänst er. Inte hade jag en aning om några trafikregler eller ens det, att man hade vänst ertrafik i Sverige på den tiden.

Hemma i Finland hade jag åkt med min mammas cykel på höger sida av vägen eller gatan.

Jag hade just trampat förbi kyrkan och svängde till vägen mot Holmerskulle förbi den dåvarande småskolan, när en bil körde om mig och tutade vilt. Säker för att jag åkte på fel sida av vägen. Jag blev vettskrämd och körde över vägrenen ner i diket. Cykeln gjorde några volter, och jag hittade mig på alla fyra i diket. Knäna blev skavda av gruset och blodet flöt – och jag grät i högan sky. Ut från skolan rusade en tant och tog hand om mig. Jag blev tröst ad och ompysslad och försedd med ett antal plåst erlappar. Cykeln synades, och när det inte var något st örre fel på den, (den hade blivit lite repig och sadeln satt snett), fick jag rådet att cykla tillbaka hem till Noréns.

Men jag var på väg för att hälsa på min bror på Holmerskulle – och dit skulle jag trots plåst erlapparna. På Holmerskulle fick jag och min bror jordgubbar med grädde, och jag blev tillsagd att ta för mig så mycket jag orkade äta, nu när jag hade råkat så illa ut på vägen. Gissa om jag hade ont i magen också, när jag och cykelskrället sent omsider skjutsades hem till Noréns med Holmerskulles last bil.

Och ärret har jag ännu kvar på högra knät.

Nu hälsas Du så mycket av en tjej, som gärna skulle ha varit med Gänget i grusgropen, men det var väl bara avsett för killar?

Ritva.

ViSKA! 2007/3 | sidan 11

HÄR D R AR M AN ING A…

Här drar man inga

MARIE RYDELL

timmerstockar utbildad kultursnickare väljer stockar till det blivande vindskyddet.

PER EDVINSSON,

TIIMERKANTERNA SÅGAS

av

DET BARKAR STOCKARNA ÄR

Jo, det är just precis vad man gör det. Men inte i betydelsen att man ligger och sover, nej här lyser flitens bygglampa sent om kvällarna! En gång i veckan med viss oregelbundenhet hörs yxhuggen från en lada i Veddige. Men vad är det egentligen som pågår där? sidan 12 | ViSKA! 2007/3

iväg

på väg till sågen

STEFAN NILSSONS lada i Kvarnome tjänstgör under en tid som kurslokal för Friluftsfrämjandet i Veddige-Derome. Där hålles nämligen kurs i knuttimring. När Vindskyddet på Mulleängen brann ner i januari diskuterade man huruvida man skulle bygga upp ett nytt eller inte. Beslutet blev att visst skulle man det, men hur skulle det finansieras? Jo, genom en kurs i knuttimring förstås. Per Edvinsson, själv gammal TVM:are, anlitades för uppdraget. Per har gått på Dacapos Hantverksskola i Mariestad och är således utbildad Kultursnickare. Under utbildningen har han lärt sig allt om gammalt byggnadshantverk, hur man byggde förr och hur man bevarar gamla byggnader.

NU HJÄLPER han alltså till med bygget av friluftsfrämjandets nya vindskydd.

DEN NIO man starka styrkan (som dock innehåller en kvinna) får med hjälp av tumstock, spion, penna, ögonmått, såg och bilyxa hugga ur stockarna så att de passar ihop med varandra.

NÄR KNUTARNA är gjorda ska det huggas långdrag i den övre stockens underkant. I skåran lägger man sedan mossa som tätar och isolerar bygget.

DET KRÄVS ett visst handlag för att komma överens med yxan och stocken. En del, som Per, verkar vara födda med det, andra behöver träna mer. Det räcker inte med att mäta noga, man måste även se, och begripa FORTSÄTTNING PÅ

sidan 17

VEDDIGE VIPERS BILAGA I ViSKA! MAGASINET 2007 SEPTEMBER

r

STORSATSNING

Fem nya spelare har nu skrivit på för oss inför den kommande säsongen. Här kommer en kort presentation, förhoppningsvis kommer dessa att presentera sig själva ytterligare när vi kommer på is...

Henrik Bergfors, 25 år, (Back) spelade förra året i Hanhals. Spelade som junior i AIK och Södertälje (J20 superelit) och gjorde även 8 A-lagsmatcher för Södertälje i elitserien säsongen 2002-2003. Gjorde också 18 matcher i allsvenskan för Örebro samma säsong. 2003-2005 tillbringades i USA och han spelade 62 matcher i UHL för Adirondack Frostbit. 2005-2006 tillhörde han Comet i Norge och spelade 34 matcher för dem. Draftad av Tampa Bay 2001.

Anders Torstensson, 23 år, (Back) gjorde ett uppehåll förra året pga arbete. Tränade med Partille en del men spelade inga matcher. Han har fått nytt sug efter hockey och vi är glada att han valde att spela för oss. Anders kommer ursprungligen från Nybro. Han har spelat med J20 i div.1 men har också varit uppe och känt på Alags hockey i allsvenskan. Han flyttade efter det till Motala för spel i div 1 och vidare till Alvesta för spel i div. 2.

Bedömningen är att han håller hög division 2 klass och kommer att tillföra vårt försvar ytterligare stabilitet.

Mikael Krantz, 30 år, (Forward). En hemvändare som förra året spelade för Hanhals. En duktig forward som, bara han håller, kommer att höja kompetensen i anfallsspelet. Vi hälsar Mikael välkommen tillbaka.

John Ivarsson, 18 år, (Forward). John är ytterligare en hemvändare som efter spel i Varberg flyttade till Dalarna för att gå hockeygymnasium. Han tillhörde Mora och Älvdalen men kommer denna säsong hem igen och vi är glada att han väljer Veddige. Han har utvecklats rejält sedan han spelade här sist och han skridskoåkning och snabba skott kan bli riktigt roligt att se i vinter. Vi hälsar även John välkommen tillbaka.

Christoffer Holst, 16 år,, (Målvakt). Christoffer kommer från Varberg och får ses som framtidslöfte.

Han är ambitiös och förhoppningen är att han i en bra omgivning kommer att utvecklas för att så småningom kunna ta över mellan stolparna.

Dessa nyförvärv samt att förra årets spelare är kvar gör att det känns mycket spännande inför säsongsstarten. Försäsongsträningen har gått enligt plan och Thomas Elengård har kört hårt med ett gäng spelare som visat stort engagemang.

Det som eventuellt saknas i dagens trupp är ytterligare en målvakt (två stycken på tre lag är lite tunt) samt eventuellt ytterligare en forward. Vi jobbar vidare på detta men ovavsett hur det går ser vi fram emot säsongen med tillförsikt.

Jörgen Reinler Varsågod! Säsongens alla hemmamatcher. Hemmalag: Veddige Vipers A-lag Bortalag Järnbrott Hisingen Chalmers SH KB Knights Hovås Mölndal Varberg Ramberget Lerum Härryda Kings

O

D

SI

O

4

H

MER OM VIPERS: WWW.VEDDIGEVIPERS.SE

CK

IP

V

R

EY

ViSKA! 2007/3 | sidan 13

BI

L

Matchstart 15.30 19.30 15.30 17.30 15.30 19.30 17.30 19.00 15 .30 19.30 19.30 19.30

E R AG S! A !

Datum 2007-10-14 2007-10-24 2007-10-28 2007-11-18 2007-11-25 2007-11-30 2007-12-09 2008-01-11 2008-01-20 2008-01-25 2008-02-01 2008-02-13

VEDDIGE VIPERS BILAGA I ViSKA! MAGASINET 2007 SEPTEMBER

T R PELLE •A. BENGTSSONS BYGGNADS AB • AB DOORIA • AB V TA MPREGNERING AB • GLASMÄSTA ARB I Ö J L I E R RYKÄ K KÄ RRS PLANTOR • SERGÖSTA T TA LARSSON • HALLANDS NYHETE • • T H O A M R S K S S L E & RGS L G & L COLLECTION • SMÅKULLA BYGG • SOFFBUTIKEN TO ÅS LT K NISKA KA K • HOLT KA N • IDE TBODEN • WINBERGS MEKA • S TTI SO , SM • VÄX PO L B RT BI S A D

A NINGSBYRÅN AV N HILLES & TORNQVIST • BENGT HVA VAL VA ENS BYGG • ARNE ERIKSSON • BEGRAV G Ä V KVA VANTUM • INTERMAT MA A IC • IZ ELMONTA AT T GE AB • J-O BYGG BO TA • AL ULT VEDDIGE • ICA KV , E S DS HANDELSTRÄDGÅRD • STA T TA A AT T O OIL L • STIG SVETS-SERVICE AB • STUDSVIK STE E VIC KON STAMNAR R SE HD EN • • ING R

FIRST CLASS PACKAGING

TACK!

Vi tackar alla fantastiska människor som stödjer idrotten och jobbar för vår klubb.

• ERICSSON LACK • F:A HÅKA K N ELIASSON, • M KA MÄKLARHUSET SÖDERBAUM&J & OHANSSON • &J F D • PIZZERIA BELLA NAPOLI • PROBEND D AB • PÅLSONPLÅT AB • RESIA • RICH OLKE JO KADALENS REVISIONSBYRÅ AB • VISKA K K N I VVEDDIGE AB • VÄRÖ GLAS • VÄSTERHAVETS ARDSS HAN KA MA ON S R K NA

sidan 14 | ViSKA! 2007/3

VEDDIGE VIPERS VÅRA SPONSORER SÄSONGEN 2007-2008

VEDDIGE VIPERS VÅRA SPONSORER SÄSONGEN 2007-2008

dagliga nyheter: www.veddigevipers.se

02/#52!

3Ç+%2(%4

ME PIZZERIA • DEROME TRÄDGÅRD • DEROME TRÄDGÅRD AB • DEROME ÅKERI AB • EBAB ELDAR DERO EN K BODEN • K KT K FFÉHÖRNAN • KLOSKIFTS ÅKERI AB • KONFEKT U N EL • S JAKTSKYTTEBANA • KA G S SM S BYG V ME Ö T V RBERGS K KA KELHUS AB • VB-GRILLEN • VEDDIGE BIL & TRAK K O R A B • US LÖSVIRKE • VA RO RL VEDD IDE I G DE JÄ GS H I R • G E EE B VARB

VALGREN • BOPLÅT • CLUB VIKING GRILL • DEROME VA RO AB • DEROME BIL AB • DEROME BOKFÖR BOMILJÖ AB • JAN-FRIBERGS MEKA BO K NISKA KA KA AB • JANNES BYGGSERVICE • JAWA INGSB KA S STENSAND • SVENSSONS ÅKERI • TRE HÄNDER DE • TRYCKERIBOLAGET • TRÄSLÖVS VVS ÅGBLA YRÅ • SER D VIC A E•

PLÅT AB • EKLÖWS ICA SUPERMARKET • EKONOMITJÄNST AB • EMTE DÄCKSERVICE • BIL & K EL ERIKSSON • NB KA NBAB BYGG • NYT Y ORPS HANDELSTRÄDGÅRD YT RD • EF MEKONOMEN • MIKA • K DALENS FÖRSÄKRINGSBOLAG • VISK KA SK K AB ENTREPRENAD • VEDDIGE ÅKERI AB • VISKA DS AB EDDIGE V NA RÖ VÄ AB • L

ViSKA! 2007/3 | sidan 15

MER OM VIPERS: WWW.VEDDIGEVIPERS.SE 2007 SEPTEMBER

VEDDIGE BILAGA I ViSKA! MAGASINET 2007 SEPTEMBER KELT ENVIPERS

DET ÄR LOT TO MED BINGO MERATION PRENUSKRIDSKO & HOCKEYSKOLAN

Här drar man inga

timmerstockar SÖNDAGEN DEN 7 OKTOBER 2007 KLOCKAN 10.00 - 11.50 I VEDDIGE ISHALL Skridsko-/Hockeyskolan arrangeras av Veddige Hockey Klubb i samarbete med Sportringen i Veddige. Samtliga barn i åldrarna 4 - 12 år är välkomna till ”skolan”. Det är inte bara en sport för killar utan även tjejer är varmt välkomna. Skridskor, halsskydd, handskar och hockeyhjälm med galler (ej cykel-/ridhjälmar) är obligatoriskt,OCH men STÖD benskydd ochFÖRENING: armbågsskydd mm, är också bra att ha. Vi har även försäljning DIN av nya prylar så som skridskor, hjälmar, handskar, armbågsskydd, halsskydd, klubbor mm, i våran ”Bytarbod” i ishallen. ÖPPET FÖR DIG;<K =@EEJ DwE>8 JBvC 8KK GI<ELD<I<I8 PÅ SÖNDAGARNA! Vi har också en hel del begagnade prylar. Allt till förmånliga priser! Vi kan dessutom erbjuda GRATIS slipning av dina skridskor! Kiosken finns alltid öppen för er, ;l ] i cfkk\ieX [`i\bk _\d ` Yi\mc [Xe lkXe \okiX bfjkeX[% och där bjuder vi samtliga föräldrar på kaffe! På premiären den 7 Oktober anordnas en ”Bytardag” i ishallen klockan 09.30.

(KOM I TID!) Kostnaden för hela säsongen från oktober till mars är 300:;l i d\[ ` \okiX Yfelj[iX^e`e^Xi% /person, och dessutom får du prova två söndagar GRATIS! Samtliga tränare och ledare hittar du på ”Tränare/Ledare” Skridsko-/Hockeyskolan 2007 - 2008 ser ut enligt nedan: 8lkfdXk`jb i kke`e^ Xm 9`e^fcfkk\ieX d\[ m`ejkg d`ee\cj\%

Grupp 1: {m\ijbfkk\k ^ i [`i\bk k`cc [\e bclYY \cc\i ] i\e`e^ [l m ca\i Xkk jk [aX% Skridsko-/Hockeyskolan ”Yngre”, kl: 10.00 - 10.50 (Barn födda 2000 eller senare) Grupp 2: Jw ?vI <EB<CK 9C@I ;L GI<ELD<I8EK1 Skridsko-/Hockeyskolan ”Äldre”, kl: 10.50 - 11.50 (Barn födda 1999 eller tidigare) (% =pcc ` jmXijbfik\k% M ca XekXc cfkk\i# ] i\e`e^&bclYY fZ_ Y\kXce`e^jj kk% Frågor och funderingar?

Hör av dig till: Martin Karlsson,) >\ jmXijbfik\k k`cc ] i\e`e^\e# \cc\i gfjkX [\k k`cc1 =fcbjg\c Ble[Z\ek\i# Tfn. 0340 - 381 84, 0705 - 23 81 84 eller via mail, karlsson.martin@tele2.se

9fo )0)# +*( )+ D ce[Xc% *% = i Xccd eeX m`ccbfi \cc\i mi`^X ]i ^fi# i`e^ m ik Ble[Z\ek\i# k\c% '..($++' ++'% STÖD VEDDIGE VIPERS! Prenumerera på Gör så här: Fyll i Svarskortet. Välj antal lotter och betalningssätt. Ge +% Bingolotter!

M cbfdd\e jfd gi\eld\iXek Cfkk\ieX bfdd\i j jeXik svarskortet till föreningen eller tidningsredaktionen eller posta det portofritt till: Bingolotto Kund [`e gi\eld\iXk`fe i i\^`jki\iX[% tjänst prenumeration, Frisvar, 43120 Mölndal.

Tack för ditt stöd och lycka till med spelandet!

Du spelar för Sverige

Skicka per post eller ge till din förening.

Svarskort Prenumeration Lotterna kostar normalt 40 kr/st* och kommer i brevlådan varje månad.

* Enkellotterna kostar 50 kr/st vid säsongsfinaler och guldkvällar.

Personuppgifterna används endast för utskick av lotter och erbjudanden från samarbetspartners.

Jag beställer

4 st

3 st

2 st

1 st

De veckor Dubbellotten finns vill jag dessutom ha

lotter per vecka. (max 10 st.)

Alternativ 1 Jag vill betala

Komplett personnummer*

med autogiro

Bankens namn* Clearingnummer*

Kontonummer*

st Dubbellotter.

Datum och underskrift*

Namn

* Obligatoriska uppgifter vid autogirobetalning

Gatuadress Postnummer

Alternativ 2 Jag vill betala

Ort

Telefonnummer inkl. riktnummer E-mail adress (ej obligatorisk)

Jag vill starta prenumerationen

Födelseår, månad och dag

mot faktura

Du måste vara minst 18 år för att prenumerera.

Jag vill stödja (Om du inte fyller i något föreningsnamn stödjer du alla föreningar/klubbar)

Snarast

Vecka:

Veddige Hockeyklubb Fylls i av föreningen:

Lagets namn

Folkspel/BingoLotto behandlar dina kunduppgifter för att kunna ge dig erbjudanden via post, telefon och e-post.

Vill du inte ta del sidan av erbjudanden kontakta: Folkspel Kundcenter, Box 292, 431 24 Mölndal, 16 | framöver, ViSKA!vänligen 2007/3 Tel: 0771-440 440, Fax: 0771-460 460, e-post: info@folkspel.se

Klubben Förmedlad av

Ekonomisektionen / ViSKA! Magasinet

Kundnummer hos BingoLotto

1032351 Född år

X

81

VEDDIGE VIPERS BILAGA I ViSKA! MAGASINET 2007 SEPTEMBER Jag vill dessutom prenumerera på st Sverigelotter per utskick (25 kr/st)

r

ÖVERKNUTEN OCH

underknuten. En riktig timmerman har en viss blick för detta, och behöver kanske inte mäta på millimetern varje gång.

ett visst handlag för att komma överens med yxan och stocken. Nu passar knutarna till varandra bättre.

DET KRÄVS

SNACKET PÅ TIMMERKURSEN

sig på hur stocken DE STOCKAR som används till är beskaffad och ”- Har jag sågat rätt? kortsidorna är tre hur man bäst lägger - Ja… rätt snett… meter vardera, (eller huggen. En riktig - Då har du mätt snett! knappt två famnar…) timmerman har en - Nä, jag har mätt rätt!

Dessa har man fått viss blick för detta, - Jag är rätt mätt…” till skänks av komoch behöver kanske munen, de fälldes i inte mäta på millime”- Bilyxa… köper man det på Volvo eller?” stormen, som lustigt tern varje gång. Han nog också hette Per. ser hur de ska vara ”- Detta är så fruktansvärt roligt!”

Stockarna som utgör och kan få till det med baksidan är sex meter ögonmått. Förr hade långa och de har tillman alla mått i krophandahållits av Cecilia och Roland på Andors pen, en tum var just en tumme långt, man gård i Östra Derome för ett rimligt pris. På mätte med handen, och naturligtvis varierade självaste nationaldagen ställde Tomas ”Kråkemåtten från snickare till snickare. På samma torpan” Johansson i Sällstorp upp och sågade sätt uppstod måtten, fot, famn, aln osv.

alla stockar på två sidor. Det gör man för att bygget ska få en jämn yta in-och utvändigt.

HELA VINDSKYDDET kommer att byggas upp inne i ladan, stock för stock, hugg för hugg. Därefter ska stockarna märkas och plockas isär och transporteras till Axels backe där det nya vindskyddet ska ligga. Det blir alltså inget nytt vindskydd på Mulleängen, men grillplatsen där kommer att finnas kvar.

Nya fina bänkar av ek ska ersätta de som har blivit brända, lovar timmergänget …

NÄR DELARNA är på plats vid Axels backe ska de pusslas ihop, tak och golv ska på plats och sedan ska det invigas med pompa och ståt.

MER OM det en annan gång!

MARIE RYDELL

ViSKA! 2007/3 | sidan 17

DEN LILLA KLINIKEN… MARIE RYDELL

Den lilla kliniken med de stora resurserna EN KO M P E T

T K L IN IK

i Kloskif te.

Viskadalens Djurklinik har nu funnits i 4 år. Själva djurkliniken är inhyst i en gammal ladugårdsbyggnad i Kloskifte strax norr om Veddige med vacker utsikt över Viskan. Sedan våren 2007 finns det fem veterinärer och sju djursjukvårdare anställda på de två klinikerna som ingår i organisationen Norra Hallands smådjursvård, Viskadalens Djurklinik och Varbergs Djurklinik på Bälggatan.

FREJA HAR

tandstensbesvär.

DET VAR i januari - som kliniken flyttade till lokalerna i Kloskifte från Horred. I augusti samma år tog veterinär Henrik Hedberg över verksamheten. Då installerades även röntgen.

I SEPTEMBER började samarbetet med Varbergs Djurklinik och Norra Hallands smådjursvård bildades. Man installerar ultraljudsutrustning och ett eget lab för analys av blod- och urinprov.  byggs kliniken ut ytterligare och - får man en ny, modernare ultraljudsutrustning. Gården görs i ordning med bland annat sittplats och en stor damm.  gör man ytterligare en utbyggnad med ny operations – och stationärvårdsavdelning.

Det är inte bara patienterna som ska ha det bra, i samband med denna renovering fick även personalen nya fräscha utrymmen. Med nyasfalterad väg och iordninggjord parkering välkomnas man nu, , av de duktiga veterinärerna i moderna, fräscha och snygga lokaler.

LÅT OSS följa med på ett besök. Det är Gunde och Freja som ska få garnityret uppsnyggat. Tandsten är främst ett problem som uppstår på mindre hundraser, t.ex. pudel. Det är svårare att hålla rent en liten mun än en

sidan 18 | ViSKA! 2007/3

TÄNDERNA SKA

putsas väl

stor. Stora hundar som ofta gnager på tuggben eller märgben håller tänderna rena och tandköttet i trim. Men även en stor ras som t.ex. greyhound har ofta tandproblem. Sedan är det naturligtvis så att hundar är individer, precis som människor, och de är olika. Gunde har haft mycket tandsten hela sitt tioåriga liv, något som troligen beror på just hans salivsammansättning. Man kan själv hålla efter tandstenen genom att då och då se över hundens tänder, skrapa bort tandstenen med en skrapa och borsta med en vanlig tandbortse.

Men om det har blivit mycket, och främst på tänderna längre in i munnen, behövs kraftigare doningar!

EFTER ATT först ha blivit inskrivna av Jessica får vi sitta ner en stund. Freja är lite sur eftersom hon inte har fått någon frukost, Gunde däremot bryr sig inte så mycket, han längta nog mest hem till soffan igen. Henrik kommer och tar emot oss och vi får gå in i ett av behandlings-rummen. Först kollar Henrik allmäntillståndet hos hundarna. De är båda tio år gamla och det är viktigt att konstatera att de inte lider av något allvarligare än tandsten innan man söver dem.

HUNDARNA VÄGS för att dosen av lug-

nade medel ska bli den rätta. Gunde får vänta en stund i en bur på stationärvårdsavdelningen medan Freja får sin spruta. Hon har inte så mycket tandsten, så man bedömer att man kan göra ingreppet med enbart lugnande medel.

GANSKA SNART blir hon trött, nosen kommer närmare och närmare golvet, och snart ger hon upp med en suck och lägger sig ner.

JESSICA KOMMER och bär in henne till det gamla operationsrummet, som numera används som bland annat tandklinik. Snart surrar tandstensapparaten igång och med ljudvågor och vatten lossnar tandstenen förvånansvärt lätt. Tänderna blir snart skinande vita.

FREJA FÅR en spruta med antidot och läggs i en bur för att i lugn och ro få kvickna till igen.

GUNDE ÄR de värre med, man befarar att en och annan tand måste dras ut, därför sövs han med riktig narkos. Efter att ha fått narkosmedlet injicerat i en ven i frambenet sover han gott under hela ingreppet. Man ger narkosmedel intravenöst kontinuerligt och

FREJA MED

uppsnyggat garnityr

dessutom får hundarna ren syrgas genom en tub i halsen.

INTE MINDRE än sju av Gundes tänder måste dras ut! Med hjälp av borren delar först Jessica tänderna för att man lättare ska få ut dem. Övriga tänder blir rena och putsas. Normalt håller en sådan här behandling ganska länge, ger man dessutom medlet ”plaq-off” och försöker hålla rent själv då och då, så har tandsten svårt att få fäste. Men Gunde får nog finna sig i sitt öde, och dyker säkert upp på kliniken inom ett år igen …

YTTERLIGARE EN operation återstår innan personalen får gå på lunch. En katt har drabbats av livmoderinflammation och hon sövs, rakas och tvättas noga. Eftersom katter är dåliga på att blinka när de är sövda, får hon dessutom droppar i ögonen för att de inte ska torka ut.

STERILISERING AV honkatter och kastrering av hankatter är det vanligaste ingreppet som görs på kliniken.

DETTA ÄR ett ansvar som man tycker att alla kattägare borde ta, att se till att inte överbefolka landet med oönskade kattungar!

Visst är det gulligt med en kull kattungar, men det är viktigt att se till att de får bra hem

och att de inte blir fler och fler år efter år! Det är dessutom mycket lättare att låta sterilisera sin honkatt, än att behöva avliva de små söta ulltottarna …

ATT GE p-piller till sin katt är ett osäkert kort. Många katter blir dräktiga ändå, och det är vanligt att de drabbas av juvertumörer på grund av pillren.

DEN HÄR katten får hela sin inflammerade livmoder och äggstockarna avlägsnade.

Nu kommer hon inte att löpa längre och kan inte bli dräktig. Hon sys ihop med tråd som efter ett tag tas upp av kroppen, och man behöver alltså inte komma tillbaka för att ta bort några stygn.

I EFTERMIDDAG får katten åka hem igen. ÄVEN GUNDE och Freja har piggnat till och kan åka hem. Visst är man lite vinglig ännu, att stå på tre ben och kissa är till exempel inte lika lätt som vanligt, får Gunde erfara ute på gården…

GUNDE FÅR smärtstillande tuggtabletter med sig hem. Kan verka lite ironiskt eftersom han blivit av med de flesta av sina tuggtänder …men faktum är att denna nya form av tablett är helt fantastiskt enkel att få i hunden

jämfört med de små vita pillren som man var tvungen att rulla in i skinka eller leverpastej!

Eloge för dem!

DET ÄR som sagt mest hundar och katter som kommer till Viskadalens djurklinik, och så en och annan kanin. Övriga djur som hästar, fåglar, illrar, marsvin, ormar och ödlor rekommenderar man söka sig till andra kliniker där man har mer specialkompetens på just den sortens djur.

I KLINIKEN säljs också specialkost till både hund och katt. Mat speciellt anpassad till djur med särskilda sjukdomar, till exempel diabetes, men även välbalanserat foder för friska hundar.

HAR MAN tur behöver man bara åka till Viskdalens djurklinik en gång om året med sin hund eller katt; för vaccinering, men skulle oturen ändå vara framme, ska vi vara glada att vi bor i ett område med en modern och personlig liten klinik med mycket kompetent personal!

TACK FÖR besöket!

MARIE RYDELL

ViSKA! 2007/3 | sidan 19

EN HÄRLIG RID TUR HELÉN BÖRJESSON

En härlig

Efter en inte allt för munter sommarsemester tog jag och Malin våra hästar Dalwhinnie & Sefir och gav oss iväg på en ridtur, en lång ridtur...

VID NIO tiden på söndagsmorgonen började ridturen mot Stall Bäckagård i närheten av Obbhult. Vi följde ridleden från skvaltkvarnarna och bort mot Råryd och vidare på grusvägarna förbi Holmåkra och Bringsgärde. Himlen var blå mellan de bomulls liknande molnen, inte en droppe regn! Vi följen en liten asfalterad väg åt Skällingehållet. Så vackert! Mossig granskog. En och annan kantarell. Sol mellan grangrenarna och hästarnas klapprande hovar mot asfalten. Vi stannade till och fikade. Hästarna betade lite. Då kom det en störtskur. Tur att vi hade stora paraplyer i form av träden. Vi fortsatte en bit till fots. Den smala vägen skvallrade om att hästar ofta tagit sig fram här förr, före bilens tid.

Ridleden tog av på en grusväg. Små bondgårdar med hästar, får eller nötboskap betande

sidan 20 | ViSKA! 2007/3

i hagarna utanför. Vilken idyll! Det här var verkligen avkopplande men också en god läropeng för mitt femåriga halvblodssto ”Loppan” som inte sett så mycket av världen ännu. Men Malins häst Sefir ( år) är otroligt världsvan. Gammal tävlingshäst inom både rid och körsporten. Lunchen intogs vid en trave granstockar. Hästarna hittade gott gräs. Vi fortsatte en bit till fots. Det gällde ju att spara både på hästens rygg och våra rumpor. Vi fortsatte följa den slingrande grusvägen som följde landskapet. Vi hade kommit en ganska bra bit på väg nu, förbi Släne och siktet var inställt på Brännhult. Så red vi in i ett parti bokskog. Både Malin och jag fick en blandad känsla av Robin Hood & Ronja Rövardotter.

De ljust gröna bladen på ganska höga träd gav ett magiskt ljus ner bland mossbeklädda stenar och stockar. En liten bäck med alldeles kristallklart vatten porlade intill oss.

SÅ VACKERT!! Snart tystnade fåglars sång och rovfågelungars rop på mat. Billjud hördes allt starkare. Vi var framme i Brännhult och skulle korsa väg . Men trafiken var lugn.

Inte en enda bil under den sträcka vi red längs med den annars så hårt trafi kerade vägen,

men så var det ju söndag också. Grusvägen vi följde passerade två sjöar, vi passade på att erbjuda hästarna lite vatten. Sefir var törstig men Loppan vågade sig inte fram, tänk om där fanns krokodiler eller något annat farligt.

Tänk att flykt och bytesdjur instinkten är så stark. Vi tog en kort fi ka paus. Choklad muffins, ååå vad den satt bra just då! Lite ljummen flädersaft till var väl kanske inte riktigt lika gott.. Upp i sadeln igen. Nu hade vi inte långt kvar till Stall Bäckagård. När vi passerat det stora grustaget mötte oss en skylt att Åkullas bokskogar började där.

DÄR MÖTTE inte bara bokskogarna utan en riktigt rejäl regnskur, på med regnkappan.

Blöta, hungriga och lite ömma i rumporna red vi fram på gården. Åtta och en halv timma med häst. Men vilket underbart landskap vi passerat under vår första dag! För den som inte har häst att tillgå vill jag tipsa om att det går alldeles utmärkt att ta cykeln. Vill man övernatta på Bäckagård så går det jättebra även om man inte har häst. Sara som driver stället och har turridning och hyr ut rum. Hon fi xade kvällsmat. Pyttipanna, vändstekt ägg, rödbetor och dricka. Aldrig har pyttipanna smakat

lig ridtur så gott! Vi åt ute på träbänkarna i solen. Fick påhälsning av min familj Patrik, Lynn och Andreas. Vi fick träffa Rottweilervalpar st på fyra veckor. Jätte, jätte söta! Sara hälsar att alla är till salu. Hästarna blev också utfodrade och dom verkade tycka lika bra om att få mat som vi tyckte. Natten tillbringades i sovsäck på rännet där man fick möblera halmen till en skön säng. Vi sov jättegott!

FRUKOSTEN SERVERADES vid halv nio.

Efter att ha fi xat iordning hästarna tackade vi Sara för en trevlig visstelse och begav oss mot nästa mål, Ästad. Det dröjde inte länge innan bokskogen omslöt oss på den lilla grusvägen. En sjö på vår vänstra sida hade en en jätte hög klippa på andra sidan. Malin berättade att man enligt sägen tillämpat ättestupa från denna klippa förr i världen. Hua! Tur att vi slutat med sånt! Snart övregick vägen till en stig. Vi red förbi några av Bexells talande stenar. Vi ledde hästarna en bit längs den steninga stigen. Landskapet öppnade sig vid en lite gård och vi fortsatte på den lilla grusvägen. Ännu mer luftig bokskog att rida i. Malin sa att det inte var långt kvar innan vi nådde Öströö fårfarm. Landskapet var så

jättevackert här! Små sjöar, granskog, bokskog, enebuskar omvartannat. Behagligt att i hästens lugna takt få se, höra och uppleva allt detta...då försvinner alla vardagsbekymmer.

All stress och alla måsten är som bortblåsta.

Vi tog en liten paus och åt frukt. Hästarna spetsde öronen, vi var famme vid vägen som gick till Öströö. Bilar hade vi varken sett eller hört på hela tiden vi varit ute men hästarna hade sett en. Vi svängde av mot Ästad bondgård. Christian var i full färd med att samla in får men några hade smitit och Loppan tyckte det var läskigt. Får överallt var hon verkligen inte van vid. Mitt ibland alla får kom vallhunden farandes för att hämta tillbaka rymmlingarna. Loppan såg sig skeptiskt omkring. Men så fort fåren var på plats hoppde hunden upp på fyrhjulingen bakom Christian och åkte iväg. Malin berättade att vi red genom jungfrudalen. Den kallas så för att en ung vacker kvinna tog livet av sig där. Malin kan sådanna otäcka sägner.

VÄGEN FORTSATTE över en bro kanalen under var fylld efter allt regn. Sefir gick till strandkanten för han var törstig, Loppan var dock fortfarande skeptisk. Grusvägen ledde

nu förbi H gården och vidare till Ästad bondgård. Där har blivit så vackert sedan Malin och jag var där som - åringar. En brummande tröska störde friden. Hästarna tittade storögt på den stora gula tröskan, mest troligt inhandlad här i Veddige av märket att döma. Så tog vi in på grusvägen som ledde till Malins mormors lilla röda stuga. Men istället för att övernatta där och fortsätta dagen därpå fick vi avbryta pga Malins otroligt onda knän.

Så vi släppte ut hästarna på det härliga betet, bytade kläder och gick ner till bodgården för att ta varsin glass. Vi gick runt och tittade.

Idén att förvandla gården till spa/aktivitets gård var verkligen bra. Vi träffade Rolf och pratade en stund. Gick tillbaka till stugan.

Förberedde till grillningen. Patrik skulle komma med transporten så vi fick åka hem och Malins familj skulle också komma dit så att vi kunde grilla. En fin avslutning på vår långa tur.

VISST ÖMMADE det i rumpan men det var det verkligen värt. Detta kan verkligen rekommenderas till andra ryttare, cyklister och friluftsmänniskor.

HELÉN BÖRJESSON

ViSKA! 2007/3 | sidan 21

HALL ÄND SK L A X… TINA NILSSON MATS TINGBRANT fick tillsammans med två andra kockar dela på en hedrande andraplats på årets Laxagille i Halmstad.

TILL HÖGER: tävlingsbidraget: en ”Sotad confiterad gravlax med sparrispotatisblini, kantareller och laxrom samt hummeroch morotspuré, citron beurre blanc och majrovacrudité”. i all sin enkelhet

Halländsk lax med Tingb Hallands Laxagille i samarbete med MatHalland, Länsstyrelsen Halland och Halmstad kommun arrangerade den 25 augusti tävlingen Årets laxrätt. I år var samtliga vinnande kockar från tidigare år inbjudna att delta.

DÄRIBLAND FANNS Deromesonen Mats Tingbrant som vann utmärkelsen . Övriga deltagare var Marcus Nordgren, Ocean Bar & Grill i Falkenberg, Mats Nordström, Wasa Allé i Göteborg/Tjolöholms Slott och Håkan Olsson, Mötesplats Österlen i Skåne.

TÄVLINGSBIDRAGET SKALL vara en mycket stekt blir den torr, tråkig och faller nykomponerad laxrätt där juryn bedömer isär. Jag vill också att laxens vackra färg ska rätten och sättet den presenteras på. Vinnabevaras trots att den är tillagad och ätbar. Det ren av Årets laxrätt premieras med   kr. blir den när den är gravad och sen uppvärmd Deltagarna får en lista till ca  grader inuti med förutbestämda vilket gör att den ingredienser som ska inte heller känns LITEN FÖRKLARING ingå i rätten, medan rå. Eftersom en rätt …för novisen vid spisen: övriga tillbehör får bygger mycket på tillsättas enligt eget konsistens ska det Blini – Ursprungligen luftig plätt gjord tycke och smak. både finnas något på bovete  JAG ville spela på som är mjukt, något Confiterad – Tillagad omsluten av fett, t de fyra smakerna salt, som är krispigt och ex rapsolja, ursprungligen ankfett surt, sött och beskt, något som är lent.

Beurre blanc – Smörsås säger Mats Tingbrant Samtidigt ska man Crudité – Råa grönsaker som till vardags arbefå ihop smakerna så tar på Societetsrestaude ”gifter sig” och rangen i Varberg. Alltså, man får en första blir en helhet. Utseendet är också viktigt. idé, sen kanske man går ifrån idén lite men Jag ville få fram färgerna genom den mörka kommer tillbaka till ursprungsidén. Laxfisk sotade ytan på laxen, orangegul morotspuré, som tillagas varsamt får bäst konsistens. För

ANK IN VA S I O N I V ISK AN MARIE RYDELL

Ankinvasion i Viskan INTE MINDRE än tusen ankor kunde under lördagen den  juli ses guppa fram på viskans böljor i höjd med Åsbro. Nu var detta ingen biologisk sensation utan ett arrangemang av Derome Bollklubb.

SOM OMVÄXLING bjöd sommaren på sol och vackert väder. Det myckna regnande hade dessutom gjort att det var full fart på flödet i ån.

Först ut i racet var de så kallade ”företagsankorna” som egentligen är

sidan 22 | ViSKA! 2007/3

vanliga tennisbollar. I år har de hade köpts av olika företag i omnejden.

På bara ett par minuter hade de tillryggalagt sträckan från Åsbro fram till fållan ca  meter längre ner.

DET VAR Kjell och Göran på Partens ”anka” som kom först och de håvade på så sätt in   kronor till sitt företag.

STRAX DÄRPÅ släpptes de riktiga ankorna i. Det var en tumultartad start, alla ville först fram, en del fick nog ett par rejäla kallsupar innan de kommit på rätt köl. Men i en ganska väl samlad klunga styrde

Ett smultronställe

gbrants touch

n. m

e

tr e

ljusgul potatisblini och den vita smörsåsen. Anrättningen ska ju se både vacker och inbjudande ut.

TÄVLINGSBESKRIVNINGEN FÖR Mats laxrätt löd: ”Sotad confiterad gravlax med sparrispotatisblini, kantareller och laxrom samt hummer- och morotspuré, citron beurre blanc och majrovacrudité”.

INFÖR PUBLIK och jury på Stora torg i Halmstad tillagade sedan varje kock sin laxrätt. Med vissa föreberedelser gjorda redan innan tävlingsmomentet fick var och en  minuter på sig att färdigställa  stycken exakt likadana tallriksupplägg till var och en i juryn för avsmakning och poängbedömning.

NÄR SÅ samtliga kockar var klara stod det klart att vinnaren av Årets laxrätt var Håkan Olsson från Mötesplats Österlen. Mats Tingbrant fick tillsammans med Marcus Nordgren och Mats Nordström dela på en hedrande andraplats.

TÄVLINGSARRANGEMANGET AVSLUTADE Mats med fru Linnéa och övriga deltagare med en trevlig middag hemma hos Hallands kocknestor Stefan Holmström på Mahults Herrgård i Simlångsdalen. Där bjöds de på en fyrarätters middag med halländskt tema tillsammans med gäster som Lars-Erik Lövdén, Karin Starrin, Leif Mannerström med flera.

ÄVEN EN regnig sommar som den här fi nns det små ljusE T T S MULTRO NS TÄLLE punkter och glädjeämnen att ta med sig in i den färgrika och uppfriskandeMICHAEL hösten… ENBERG BILDERNA VISAR en samling glada friskusar som midsommardagen träffades vid Iglasjön för barkbåtstävling och grill.

UR DET ”äldre” gardet var det bara en som badade (Med kläderna på) men som synes av bilderna tvekade inte de yngre att hoppa i.

MAN BEHÖVER inte gå långt för att hitta smultronställen…

MICHAEL ENBERG

IN G AV SL AP PN

N AN SÖ VN IN G IN

GRA BBA RNA FRÖ S

an barkbåtsregatt

inte

TINA NILSSON

de då sina simtag. En helt otippad anka gjorde ett ryck och tog snart ledningen, men missade tyvärr fållan, så istället blev det en annan anka som vann.

FÖRTAGSANKORNA KOSTADE :- för förtagen att köpa. De vanliga ankorna köpte man för :-/st. Enligt utsago blir det race nästa år igen. Tag chansen, köp en anka och kom ner till ån, drick lite kaffe och ha trevligt. Vem vet vems anka som kommer först nästa gång?!

SÅ VA CK ER T,

så nära, så vär t att bevara

MARIE RYDELL

ViSKA! 2007/3 | sidan 23

BRE V FR ÅN BR A S ILIEN 5 ALVA INGEGERD SALOMONSSON

I år har vi inte varit på besök i Sverige. I stället har vi, Erik och jag, fått en dröm uppfylld.

brevfrånBrasi som kommer paddlande i en kanot, det vanliga färdsättet för dem.

EN INDIANFAMILJ

VI HAR gjort en båtresa på Amasonfloden,

världens största vattensystem. En flod rinner upp i Peru, Rio Negro med mycket mörkt vatten, och en annan i Colombia, Rio Solimoes som har ljustbrunt vatten. När de möts, flyter de vid sidan av varandra och det dröjer  km innan vattnen har blandats helt med varandra. Detta beror på att de båda floderna har olika hastighet, temperatur och densitet.

En annan egenhet som vi kunde beskåda var flytande öar. De bildas ständigt på grund av att vattnet drar med sig bladruskor och andra växtdelar som förenar sig med varandra och kan på det viset bli flera kilometer stora. De flyter omkring på floden och man kan se att det är en flytande ö när en båt lämnar svallvågor. Då gungar den flytande ön.

AMASONFLODEN ANVÄNDS som den viktigaste kommunikationsleden i Amazonasområdet. Med alla sina bifloder kan man nå alla samhällena i området. När man fraktar gods använder man pråmar som skjuts på bakifrån av motorbåtar. Ibland kan det vara flera pråmar framför motorbåten. Detta lär vara det bästa sättet att frakta varor på när vattnet är relativt lugnt. ÖVER HUVUD taget är Amasonfloden mycket intressant och mycket vacker. När vi vaknade tidigt på morgonen brukade vi gå ut på däck och sätta oss och bara njuta av landskapet och stillheten medan solen gick upp.

Ibland for vi på en smal biflod och kunde se landskapet på nära håll, ibland bredde floden ut sig så att man knappt kunde skönja land.

På sina håll är Amasonfloden lika stor som Mälaren eller Vättern.

ALLA HAR väl hört talas om riskerna med malaria och att det finns gott om malariamygg i Amazonas? Innan vi for skaffade vi oss förebyggande medicin och vi vaccinerade oss också mot gula febern. Dock såg vi inte till en enda mygga under hela resan varken inne i djungeln eller på själva floden. När vi frågade vad det berodde på, fick vi till svar att vattnet just då hade en sådan beskaffenhet att inga myggor kunde trivas.

VI RESTE på floden med en kombinerad frakt- och passagerarbåt, som går mellan de båda miljonstäderna Belem och Manaus.

Sådana båtar går flera gånger i veckan och färden tar ungefär två veckor fram och tillbaka och då kör de dag som natt, endast med uppehåll för på- och avlastning av varor och passagerare. Vi bodde i hytt med egen toalett och dusch, men de flesta inhemska hade med sig en egen hängmatta som de sov i. Ett helt däck var fullt av hängande hängmattor. Det var inte många turister med på båten utan de sidan 24 | ViSKA! 2007/3

vi se en hel by vid floden.

Men det vanliga är att husen ligger utspridda med ganska stort avstånd från varandra.

HÄR KAN

”SANTAREM” SOM

vi reste med.

flesta följde med för att de hade något ärende t.ex hälsa på släktingar. Här i Brasilien har alla hängmattor och de är sköna att ligga i.

Så för brassarna är det ett naturligt sätt att övernatta.

VI HAR läst att Amasonasområdet har jordens största artrikedom både när det gäller växter och djur. Utefter floden kunde vi beskåda oerhört många olika sorters träd och vi såg en del för oss ovanliga djur såsom sengångare och papegojor. Men det som fascinerade mig mest var ändå människorna, som härstammar från indianerna och som BODDE I mycket enkla bostäder och färdades med båtar som bestod av urgröpta trädstammar. De var oerhört skickliga i att paddla och manövrera dessa farkoster. När de såg att vår båt kom, paddlade de ut till oss, ibland för att sälja frukt eller räkor. Men ibland bara för att de hoppades få något paket med kläder eller mat av någon passagerare. Det var många som hade med sig plastpåsar som de kastade ut till flodinvånarna. Dessa är mycket fattiga.

De lever av enkelt fiske och vilda frukter. De säljer också dessa varor som lastbåtar samlar upp på nätterna för vidare transport till städernas matmarknader. De har inte rinnade vatten eller elektricitet. Men de brukar kunna se på TV genom att de har stora antenner och som drivs med batterier, som laddas med hjälp av små dieseldrivna elverk. De är geografiskt isolerade men kan ändå följa med vad

som händer ute i världen. Barnen paddlar till skolan och blir någon sjuk så får de paddla till närmaste vårdcentral. När en kvinna ska föda barn brukar en självlärd barnmorska komma för att hjälpa till. I regel går det bra, men om man vet om att det kan tillstöta någon komplikation så beger man sig till närmaste BB i förväg.

VI FRÅGADE en guide om dessa fattiga människor skulle vilja flytta in till något samhälle och få det materiellt bättre. ”En del har flyttat men de som bor kvar trivs nog och är lyckliga. Här har de allt de behöver: fullt av fisk i floden och skogen full av frukter och bär.” Och det stämmer, det finns cirka tvåtusen fiskarter och  olika ätliga frukter.

DET INGÅR inte i indianernas kultur att samla på sig materiella ting. De vill leva i enlighet med naturens lagar. Det är inte indianerna som hotar regnskogen, det är den vite mannen. Innan europeerna kom till Sydamerika tror man att det fanns cirka  miljoner indianer och man tror att det högst finns en miljon kvar. Utefter Amazonfloden finns cirka  kända indianstammar. Självklart hoppas jag att dessa ska få leva kvar på det sätt som de vill leva.

DENNA GÅNG har jag berättat en del om människorna vid Amasonfloden. En annan gång kanske jag återkommer med reportage om naturen och om städerna vid floden.

asilien 5

HÄNGMATTORNAHÄNGER TÄTT

ombord på båten.

Bollklubbens Årsfest!

VI SKALL HA VÅR ÅRSFEST DEN 20:E OKTOBER I FESTLOKALEN, IDROTTSHUSET.

LIVEMUSIK!

FESTEN BÖRJAR 18.30 BILJETTER KÖPES HOS GERT (38169), BJÖRN (38434), HOS LEDARE, ELLER PÅ KANLISET (38388).

nyhet!catering!

LUNCH:

60:-

inkl. sallad, bröd och kaffe.

vi fixar mat till fester och högtider – för mycket snälla priser!

Vi serverar alltid hemlagad med det lilla

extra

dags för val av

VEDDIGE LUCIA 2007 Flickor från 15 år är välkomna att deltaga. Anmäl din kandidat med foto, namn, adress och telefonnummer senast den 6 oktober 2007 till:

tel: 0340-310 31

Vi har fullständiga rättigheter

KORPENS KANSLI BOX 146 43020 VEDDIGE

DEROME PIZZERIA

öppet: ons-tors 16-22, fre16-23, lör 13-23, sön 13-21 dagens: mån-fre 1130-1400 www.deromepizzeria.se ViSKA! 2007/3 | sidan 25

transporter fÜr allt och alla tel: 0340-306 57 FÜrsäkringar kan se väldigt lika ut. Men fÜrsäkringsbolagen som erbjuder dem är väldigt olika. En tydlig skillnad är den mellan bolagen lüngt borta och vürt eget bolag här hemma.

Vi vill lära känna dig och dina behov av skydd och trygghet.

Här till vänster ser du vür nya symbol.

Sü här kommer du att mÜta oss fr o m nu.

Men du mÜter samma människor och ringer samma telefonnummer som tidigare.

I Veddige Lena Olsson eller Boris Johansson: 0340-383 61, i Mark Ingemar Claesson: 0706-980 409 i Kinna Lena Olsson 0320-35904.

skĂśna linjer VEEF

MM OBDLL

GlUzMK QB

FĂĽtĂślj i â&#x20AC;?Paxtonâ&#x20AC;? 4.790:-, pall 1.375:-, nackkudde 380:-.

Viskastigen 40, Veddige. Tel: 0340-300 50. Ă&#x2013;ppet: mĂĽ-fre: 13-18, lĂśr: 10-14

www.mobelhornet.se

Specialtransporter tel. 0340-306 10 fax. 0340-304 84 sidan 26 | ViSKA! 2007/3

www.veddige-akeri.se

CHAP Fällbar fütÜlj i tyg eller skinn.

För dig som ställer höga krav

Konsumentverket, Energimyndigheten och våra kunder.

De har testat våra värmepumpar.

De är nöjda.

Telefon 0340 – 69 75 00 www.varbergsbostad.se

Thermias värmepumpar har fått mycket goda betyg i både Konsumentverkets och Energimyndighetens tester. Bland annat ger våra pumpar mest och varmast vatten och störst besparing i kronor och ören.

Det kan ju förklara att hela 99% av våra kunder är nöjda och gärna rekommenderar Thermia till en bekant. Nu är det din tur. Gå in på www.thermia.se och beställ Stora Värmepumpsboken. Där står allt som är värt att veta om värmepumpar. Sen kontaktar du närmaste återförsäljare, de finns också på hemsidan. Välkommen!

Din lokala elleverantör!

VARBERGSORTENS ELKRAFT VEDDIGE

0340-64 64 00

Vår kunskap = Din trygghet.

Det tjänar du på!

VEDDIGE

VARBERG

KUNGSBACKA

KINNA

40 ÅR I ENERGIBRANSCHEN! ÍR I ENERGIBRANSCHEN

STOR ERFARENHET AV LUFT- JORDOCH BERGVÄRMEINSTALLATIONER

034064 97 64 • WWW.HJROR.COM • INFOHJROR.COM

ViSKA! 2007/3 | sidan 27

Det ska löna sig att tycka om bra mat Vi på matglada Hemköp är måna om våra kunder. Därför erbjuder vi två förmånliga kundkort, ett Hemköp Bonuskort och ett Hemköp betalkort VISA. Båda korten ger dig upp till 2% bonus på dina inköp i Hemköps butiker.

Väljer du betalkortet får du även 0,5% bonus på alla inköp utanför Hemköp.

10:3 st

WI E N E R B R Ö D

490

99:-

PER HG

/KG

LÖS G O D I S

från egen ugn

E NTR ECÔTE

jämförpris: 49:-/kg

i bit, från Brasilien

2990 /KG

1290 /KG

Handla andra varor för 200:- så får du köpa GEVALIA KAFFE för

15:/ PAKET

Max 1 paket/hushåll

PICN IC BOG Benfri. I bit.

SVE N S K A ÄP P L E N

Telefon: 0340-307 44, Chark: 0340-308 50. Priserna gäller from 2007-09-17 tom 2007-09-23 med reservation för tryckfel och slutförsäljning.