VISKA 2007-4

SAMHÄLLSMAGASIN FÖR FOLKET RUNT VISKAN • NUMMER 32 • 2007 DECEMBER • ÅRGÅNG 8

året s ju läs m lklapp! er på

sid 11

ETT BREV TILL REDAKTIONEN HÄST OCH KUSK TILL SKOGEN GÄNGET I GRUSGROPEN #22 ÅRETS JULKLAPP I VEDDIGE VEDDIGES BÄSTA KARLSSON MINIKALENDER 2008 VOLLEYBOLLEN ROLANDS RESA HÄLSA PÅ HOS STRÖVARNA 6:E BRASILIENBREVET

TRIVSEL

OMTANKE OCH PERSONLIG SERVICE ÄR VÅRT MOTTO när det gäller mindre lokaler eller lägenheter ring oss:

tel: 0340-387 00

Öppettider Jul, Nyår: Mån-Fred 9-20, Lörd 9-18, Sön 11-18 Julafton ……………………… stängt Juldagen …………………… stängt Annandag Jul ……………… 11-18 Nyårsafton ………………… 9-14 Nyårsdagen ………………… stängt

God Jul & Gott Nytt År! sidan 2 | ViSKA! 2007/4

PIMPELFISKE PÅ

Björkholmssjön vintern 2003. Foto: Sandor Olah

Det k kom ett brev till redaktionen Ibland blir man himla glad när man kollar på mailet.

Följande brev skickades till redaktionen för ett par veckor sedan: Nöjd inflyttare Finns i Veddige inom en radie av 1,5 km från centrum:

”SIGNATUR:

MASKINAFFÄR BILVERKSTAD, BILFÖRSÄLJNING  RESTAURANGER, KORVKIOSK,  MÖBELAFFÄRER, BANK,

BENSINSTATION, LIVSMEDELSBUTIK, SPORTBUTIK, POST I BUTIK BLOMSTERHANDEL , GODISBUTIK, STORT VARUHUS, SERVERINGAR, CYKELAFFÄR, FRISÖRER, TAXI, JÄRNVÄGSHÅLLPLATS BUSSHÅLLPLATSER, MÅNGA OLIKA ARBETSPLATSER, SKOLA, BIBLIOTEK, APOTEK, VÅRDCENTRAL , TANDLÄKARE, FRIKYRKA VANLIG KYRKA,

FÖRSAMLINGSHEM, FLERA SORTERS ÄLDREBOENDE, BARNOMSORG, SIMHALL , SPORTHALL , BOULEBANA, FOTBOLLSPLANER, ISHALL , OLIKA SPORTFÖRENINGAR LOPPMARKNAD, KLUBBHUS MED MÅNGA AKTIVITETER, LIVAKTIG SAMHÄLLSFÖRENING, MOTIONSSLINGOR, MÅNGA FINA PROMENADVÄGAR, FISKEVATTEN, CYKELVÄGAR SVAMP OCHBÄRMARKER. VEDDIGE är ett ovanligt bra ställe att bo på, tycker en inflyttare, Per-Olof Molin”

 

  .

16 DECEMBER

     

TACK TILL:

ViSKA! ViSKA! ges ut av VeddigeVisionen, och distribueras gratis till

hushåll i Veddige. Lösnummer säljes på redaktionen. Pris: 10 kr.

ANSVARIG UTGIVARE: Michael Enberg.

DISTRIBUTION: VeddigeVisionen.

REDAKTION:

ANDREASSONS ÅKERI AB DEROME PIZZERIA EKLÖWS SUPERMARKET ELEKTRO EMANUEL

Arne Eriksson 0340-305 85, fax: 0340-303 09 Bo Emanuelsson 0340-302 55, bosse@veddige.nu Hans Olsson 0340-302 90, hans@veddige.nu Michael Enberg 0340-381 44, michael@veddige.nu Sandor Olah 0340-649790, sandor@veddige.nu

ESON PAC AB

ADRESS:

LISBETH HARALDSSON, MALMÖ

ViSKA! c/o O.L.S.A. Viskastigen 46 , 430 20 Veddige tel: 0340-64 97 90, mobil: 0703-74 22 55, e-post: viska@veddige.nu

HEMKÖP VEDDIGE HJ RÖR AB JO BYGG BOMILJÖ AB

MÖBELHÖRNET PEBE PRODUKTER AB

OMSLAG: Röd med vita snöflingor

STRÄNGBETONG

TRYCK: Geson, upplaga: 2500 ex. PAPPER: Svanenmärkt.

VARBERGS BOSTAD

NÄSTA NUMMER: 16 MARS 2008

VARBERGS SPARBANK

MANUSSTOPP 3 MARS 2008.

VARBERGSORTENS ELKRAFT EK.FÖR.

DONATION: BG 51137859

VEDDIGE BEMANNING AB

INBETALAS till VeddigeVisonens bankgirokonto.

VEDDIGE ÅKERI AB

BETALNINGSMOTTAGARE: VeddigeVisionen

VISKADALENS FÖRSÄKRINGSBOLAG

INNEHÅLL: ETT BREV TILL REDAKTIONEN

3

HÄST OCH KUSK TILL SKOGEN

7

GÄNGET I GRUSGROPEN #22

8

ÅRETS JULKLAPP I VEDDIGE

11

VEDDIGES BÄSTA KARLSSON

12

MINIKALENDER 2008

14

VOLLEYBOLLEN

16

ROLANDS RESA

18

HÄLSA PÅ HOS STRÖVARNA

20

6:E BRASILIENBREVET

22

ViSKA! 2007/4 | sidan 3

Bosses historiska hörna Mina berättelser bygger på uppgifter från historisk litteratur men också mycket från gamla tidningsartiklar och berättad muntlig tradition. Det är alltså inget vetenskapligt dokument.

Jag hoppas komma sanningen så nära som möjligt.

I förra numret av VISKA berättade jag om svensk utrikespolitik på -talet. Karl X Gustav hade tagit över tronen i Sverige efter drottning Kristina, som åkt till Rom. Kristinas kusin hann med mycket under sin  år långa regeringstid. Han kom att betyda en del för oss hallänningar. Vid freden i Brömsebro år  bestämdes, att Halland skulle vara svenskt i  år. Karl X Gustav var den, som gjorde oss till svenskar på riktigt.

ETT NYTT KRIG.

Karl X Gustav hade börjat med att angripa Polen, ett land som var i upplösning. Sveriges arméer hade marscherat fram och tillbaka i Polen utan att uppnå någonting. Det fanns ingen att sluta fred med. Under detta krig hade man fått Ryssland, Nederländerna och kejsaren som fiender.

Karl X Gustav och hans generaler måste nog återvända till Sverige, där de skulle få stå

till svars för illa skött utrikespolitik. Men då kom räddningen. Danmark hade som åskådare följt svenskarnas onödiga krig i Polen.

Man hade inte glömt freden i Brömsebro. Nu var tiden inne att få revansch.

Den  juni  hade danskarna tågat in till guvernören Erik Stenbock i Halmstad och läst upp kung Fredrik III:s krigsförklaring. I den danske kungens fejdebrev kunde svenskarna läsa, vad som orsakade denna krigsförklaring. Sverige hade tagit biskopsstiftet Bremen från den danske kungen. Man hade gett den danske förrädaren Corfitz Ulfeldt beskydd, och man hade behållit socknarna Särna och Idre i Dalarna utan att ens diskutera frågan i Brömsebro.

Det verkliga skälet var naturligtvis, att danskarna trodde, att Sverige nu var på knä efter det polska kriget, som orsakat dem ganska stora förluster i antalet soldater. Danmark hade nu slutit förbund med Nederländerna. Man skulle nu hämnas förlusten av Halland, Gotland, Jämtland och Härjedalen.

För Karl X Gustav kom detta krig som en skänk från ovan. Han kunde dra sig ur det polska kriget utan att förlora ansiktet. I snabba dagsmarscher tog han sig över Mecklenburg till Alsterfloden, dit han kom den  juni. Med sig hade han en trött armé i trasor.

Hundratals hästar hade stupat under den hårda marschen.

(1625-1703), född under enkla förhållanden arbetade han sig upp så långt man kunde komma: han blev greve, fältmanskalk, kunglig råd och generalguvernör. Han var en av de främsta arkitekterna i landet. Målning av Ehrenstrahl.

ERIK DAHLBERG

EN UPPRUSTAD ARMÉ.

Utanför Hamburg gjorde armén halt för vila, inköp av nya kläder, ammunition och kanoner. Man fick också förstärkningar, så att man nu mönstrade en armé på   man. Kärnan bestod nu av   utskrivna rikssvenska och   finska ryttare från Åbo och Tavastland. Resten var utlänningar Detta kom att bli den svenska stormaktstidens sista stora armé, dominerad av legoknektar.

ANFALLET PÅ DANMARK.

En mindre styrka under general Wrangel jagade lätt bort danska trupper vid Bremen.

Utan större problem nåddes Kolding i Danmark. Svenskarna upptäckte här den nybyggda fästningen Frederiksodde, som inte fanns här, när Karl Gustav tidigare hade varit på Jylland med generalen Lennart Torstensson. Fästningen spärrade vägen till Fyn. Huvuddelen av danska armén fanns inne i fästningen, som nu belägrades av Wrangel. Resten av den svenska hären intog snabbt Jylland. Tillfångatagna legosoldater i danska armén anställdes i den svenska hären. Danska medborgare bland dessa skickades till Riga för att slåss mot ryssarna.

I Sverige sköttes försvaret av den gamle fältmarskalken Gustaf Horn, som dock snart insjuknade och dog,  år gammal.

Riksmarsken Per Brahe fick ta över försvaret. Huvudstyrkan av det svenska lantvärnet förlades till det  erövrade Halland. Allmogen i detta landskap ansågs danskvänlig och borde övervakas. Detta gällde nog mest i södra Halland, där friskaror opererade under göingehövdingen Sven Poulsen. De kallade sig själva grabater, men Per Brahe skrev dessa Jerusalems skälmar och rövarpack. De slog till i snabba räder till häst i södra Halland. De hade stöd av borgarna i Laholm och hos prästerna i landskapet. Man sade, att prästerna hade ena foten i predikstolen och den andra på Hallandsåsen.

Per Brahe kallades till Stockholm för regeringsbestyr. Han efterträddes av Gustav Otto Stenbock, som fick problem med partisanerna. Provianten tog slut i den svenska

hären, och soldaterna insjuknade. Stenbock tvingades dra sig tillbaka från Halland.

Fienden ryckte in i Jämtland. Skansen på Frösön föll. Landskapet återtogs av den norsk-danska styrkan. Jämtarna hälsade fienden välkommen. Man gav soldaterna mat och varnade dem för svenska patruller. Likadant var det i Härjedalen.

När landshövdingen i Dalarna, finländaren Lorens Creutz kom marscherande med ett uppbåd dalkarlar från Orsatrakten, flydde norrmännen upp i ödemarken. De återkom dock, då dalkarlarna hade återvänt hem.

Norrmännen var också inne i Lappland.

KRIGET AVGÖRS I DANMARK.

Den  oktober  stormade Wrangels trupper Frederiksodde. Sex tusen danska soldater togs tillfånga efter en kort strid.

Kung Karl Gustav var kvar i Pommern, där han förhandlade med alla möjliga förbundskandidater utan större framgång. Det såg inte ljust ut. Österrikarna var på väg att ta de sista svenska fästena i Polen, och Brandenburgarna var på väg mot Pommern.

Det enda, som hände, var att vinter kom redan i december med mycket stark köld. I början av januari  började det snöa över Jylland, som det aldrig förr snöat. Kölden ökade dag för dag. Lilla Bält frös till. Det hade man inte upplevt i mannaminne.

ERIK DAHLBERGH.

Att detta krig vanns, har ofta tillskrivits generalkvartersmästarlöjtnanten Erik Dahlberghs förtjänst. Han var en -årig matematiker, konstnär och arkitekt, som från fattiga förhållanden hade tagit sig upp inom armén till alltmer ansvarsfulla poster. Han hade utmärkt sig redan under kriget i Polen. Han låg också bakom den lyckade stormningen av Frederiksodde. Flera nätter hade han och en annan officer krupit på knän och armbågar i löpgravar och uppför fästningsvallar. Utan att bli upptäckta spionerade de så skickligt, att Wrangel visste exakt, var han skulle sätta in stöten vid stormning.

Nu arbetade han med att undersöka isen på Lilla Bält. Den  januari kom den rapport, som kungen väntat på. Isen håller. Armén kan ta sig över till Fyn. Den  januari var Karl X Gustav i högkvarteret i byn Heins. Han satte sig själv i en släde med den franska ambassadören Hugues de Terlon. Armén startade sin marsch från en plats nära Kristiansfeld.

Marschen över isen startades i soluppgången den  januari . Första målet var ön Brandsö mellan Jylland och Fyn. I den svenska hären fanns också den danske förrädaren Corfitz Ulfeldt.

MARSCHEN ÖVER ISEN.

Trupperna ställdes upp i slagordning.

Niotusen ryttare och tretusen infanterister började försiktigt gå över isen, som bågnade under dem. Kungen anförde den vänstra flygeln, Wrangel den högra. Fotfolket under Magnus Gabriel De la Gardie marscherade som eftertrupp.

Ryttarna ledde sina hästar. Kanonerna drogs långsamt på stort avstånd från varandra. Det knakade i isen.

Strax innan de var framme vid Fyns strand, satte sig ryttarna till häst igen. Wrangel gick till anfall mot det danska kustförsvaret.

Då brast isen. Två värvade regementen, Waldecks och Köningsmarcks försvann i djupet.

En kanonkula slog ner framför kungens häst.

Karl Gustav fick ett splitter i vänster öga men klarade synen. Redan nästa dag kunde den svenske kungen göra sitt intåg i Odense.

Generalen över Fyn, Ulrik Christian Gyldenlöve tillfångatogs. Nyheten att svenskarna var på Fyn nådde Köpenhamn. Kung Fredrik III greps av fasa och försökte sända fredsbud till Karl X Gustav. Denne ville snabbt vidare.

Dahlbergh återkom med beskedet, att isen höll hela vägen till Lolland. När kungen fick detta besked, lär han på sin svensk-tyska ha yttrat: Nu Broor Friedrich skole wij talas medh på godh swänska. Han gav order om omedelbar avmarsch.

Just då utbröt en orkanliknande storm, och vädret verkade slå om till tö. Wrangel avrådde en ny ismarsch. Kungen gick och lade sig. Mitt i natten kallade han till sig Dahlbergh. Denne vidhöll, att han trodde, att isen skulle bära.

Karl X Gustav, som var van att hasardera, sade: Detta tillfälle är alltför kosteligt att låta så gå förbi. Uppgifterna är hämtade ur Dahlbergs dagbok.

På natten den  februari  blåste man till uppbrott. Kungen tog hela ansvaret. Nu stod verkligen allt på spel. Kungen riskerade sitt eget liv och eliten av den svenska armén.

Om armén hade gått under här, kunde vad som helst ha hänt med Sverige. Även om det hade blivit fred, hade vi aldrig fått de sydsvenska landskapen. Troligen hade vi fått lämna vissa territorier. Halland hade lämnats tillbaka till Danmark. För oss hallänningar var den här våghalsiga marschen viktig. Detta var ett av de ödesmättade beslut i historien, fattat av en enda man, som kunde ha inneburit katastrof för nationen eller en historisk framgång.

Karl X Gustavs: Man må hasardera allt

de danska isarna började från Jylland, första ö var Fyn, där de främsta svenska trupperna mötte motstånd vid Ivernes. Kungen förljde striderna på avstånd, kanske lite för nära, för han fick ett granatsplitter i ögat. Målning av Johann Philip Lemke.

TÅGET ÖVER

fick gälla denna gång. Här fanns inte tid för riskanalyser.

TÅGET ÖVER STORA BÄLT.

Den  februari stod Karl X Gustav på Langeland. Han ville genast fortsätta vidare till Lolland. Hit hann de redan innan skymningen föll. Man gjorde halt vid Grimsteds gård. På Lollands västra sida fanns fästningen Nakskov med den skotske kommendanten Edmondt. Karl Gustav sände fram sin trumpetare med uppmaning att kommendanten skulle ge sig frivilligt. Edmondt gapskrattade åt det svenska sändebudet och bad svenskarna fara dit pepparn växer.

På natten kom stadens rådmän med lyktor i händerna. De ville förhandla. Man ville inte ha ett nytt Frederiksodde. Den danske förrädaren Corfitz Ulfeldt fick sköta förhandlingarna. Man överlämnade fästningen, där det fanns en mängd skånska bönder och ett sjuttiotal ryttare från Skåne. Bönderna fick åka hem, men ryttarna införlivades i den svenska armén.

Den svenska armén fortsatte nu över till Falster, där hela armén samlades för några dagars vila. Den  februari stod man på Själland vid staden Vordingborg.

Det hade varit ett strapatsrikt tåg i svår kyla. Den franske ambassadören skrev: Det var något förskräckligt att tåga om natten över detta frusna hav, där trampet av hästarna hade upptinat snön, så att vattnet stod en halv meter högt på isen och man varje ögonblick måste frukta att på något ställe finna havet öppet….Kölden var så stark, att man måste med yxor hugga sönder både bröd och vintunnorna samt slå loss små stycken, som man sedan fick smälta. Köttet fick man lägga i upphettade pannor för att tina upp.

FREDSFÖRHANDLINGAR.

Till Vordingborg skyndade nu den engelske medlaren Meadowe med två danska

riksråd, utsända av Fredrik III. Danskarna ville förhandla om fred. De trodde, att Karl X Gustav var kvar på Langeland. Förvåningen var stor, när de fick se den svenske kungen komma åkande i släde på Själland i riktning mot Köpenhamn, eskorterad av två hundra finska hakkapeliter.

Karl X Gustav bad herrarna åka in till Vordingborg för att möta den svenska delegationen med riksrådet Sten Bielke och Corfitz Ulfeldt. Själv fortsatte han mot Köpenhamn med den svenska armén. Den  februari befann sig svenskarna ett par mil från den danska huvudstaden. Där började kungen förhandla.

Det måste ha gungat under danskarna, när de svenska fredskraven lades fram. Sverige ville ha Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Mön, Saltholm, Bohuslän, Trondheims och Akershus län med Oslo, Färöarna samt Island. Som pant för skadestånd ville man ha resten av Norge på trettio år. Dessutom skulle Karl Gustavs svärfar i Holstein få ersättning liksom Corfitz Ulfeldt. Danskarna måste också för alltid ta bort Sveriges tre kronor ur sitt riksvapen.

Under salut från över sjuttio kanoner steg han ombord på Fredrik III:s lustjakt och for över till Helsingborg, där ett stort antal nysvenska skånska adelsmän mötte med prästerskapet och biskopen i Lund, Peder Winstrup, i spetsen. Generalen Gustaf Otto Stenbock fick det hedrande uppdraget att bli den förste att leda försvenskningen av de nya landskapen.

Det kom att bli en svår uppgift, som ibland genomfördes med hårda nypor. Stenbock blev generalguvernör över Skåne, Halland och Blekinge.

DEN FÖRSTA TIDEN SOM DANSKAR.

Karl X Gustav reste på eriksgata i sina nya landskap. Det stod inga hurrande folkmassor vid vägen, när han kom. Befolkningen i Skåne hade med undantag för en kort period under -talet aldrig varit svensk. De ville inte bli svenskar nu heller. Sverige var en ockupationsmakt. Länge skulle motståndet pyra och

FREDEN.

Svenskarna fick förstås pruta på sina krav. Engelska och franska medlare medverkade. Freden undertecknades i Roskilde den  februari . Det är troligen den fred, som betytt mest i svensk historia. Sverige fick nu Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän. Dessutom fick vi Bornholm och Trondheims län. I fredsfördraget skrevs det också KARTA ÖVER Karl X Gustavs tåg över Bält. in, att båda parterna skulle jäsa. hålla ständig vänskap och verka för varandras Kungen var mest intresserad av landskabästa. De skulle båda hindra varje främmande pets fästningar. Erik Dahlbergh fick i uppgift fientlig flotta att komma in i Östersjön. Heratt rita om dem och förstärka dem. Ett univertigen av Holstein fick sina sönderjylländska sitet skulle grundas i Lund, där svensktalande besittningar. För Fredrik III var det nog surt, präster kunde utbildas. Kungen ville förhinatt förrädaren Corfitz Ulfeldt enligt fredsfördra, att svenskar åkte till Köpenhamn för att draget fick lov att bosätta sig i Danmark, där utbilda sig. han skulle få tillbaka sina gods.

I fredsuppgörelsen hade inskrivits, att Genom freden i Roskilde fick Sverige mer danskar och svenskar skulle hålla ständig naturliga gränser. Man hade nu land vid Katvänskap. Att hålla fred var inget kung Karl tegatt. Större än så här, skulle Sverige aldrig Gustav gick och tänkte på. Han hade helt bli. Till ytan var Sverige dubbelt så stort som andra planer. Om dem får vi berätta mer nästa idag, men befolkningen var bara en fjärdedel gång. av dagens.

Trots att danskarna var missnöjda med HUR SÅG DET UT I VEDDIGE? freden, bjöd kung Fredrik III den svenske Freden i Roskilde slöts . Vad hände kungen på ett stort kalas på det alldeles i Veddige vid den här tidpunkten? Här nybyggda Frederiksborgs slott. Efter kalahade det hänt en hel del. I Veddige hade set reste Karl X Gustav hem över Helsingör. sidan 6 | ViSKA! 2007/4

en mängd gårdar ägts av kronan. Drottning Kristina hade tvingats att överlämna Björkholm och över trettio andra kronogårdar till Daniel Schlegel från Pommern, som hade stora fordringar på svenska staten efter det Trettioåriga kriget. Kammar- och ekonomirådet Daniel Schlegel adlades . Tillsammans utgjorde dessa gårdar ungefär  mantal. Gårdarna överlämnades -.

Till Daniel Schlegel och hans familj betalades det arrende ända tills , då skulden var helt avskriven.

När freden  slöts, kan Daniel Schlegel ha varit död. I så fall styrde hans dotter Catarina Regina och hennes man Simon Rosenhand över detta arv. Prins Karl Gustav, som  blev kung Karl X Gustav, hade styrt över Svenska Pommern. Han hade  anställt Simon Rosenhand som geheimesekreterare och  befordrat honom till geheimeråd och senare assistansråd i Pommern. Rosenhand adlades den / . Den /  blev han regeringsråd i Pommern. År  hade han gift sig med Catarina Regina Schlegel, som avled den / . Simon Rosenhand avled den / . Båda ligger begravda i S:t Jacobs kyrka i Stettin.

Jonsjö säteri hade ägts av Arild Eriksson Grijs.

Släkten Grijs var en dansksvensk adelsätt. Den  maj  hade Arild Grijs testamenterat Jonsjö och Struxsjö till sin brud jungfru Kierstin Lauritsdotter Krabbe från Ölmanäs. När Arild Grijs dog , gifte Kerstin Krabbe om sig.

Först var hon gift med Torsten Hierta. Någon gång efter  har hon gift sig för tredje gången med Nils Staffansson Hjulhammar. År  hade Hjulhammar förvärvat Stora Kärret i Istorp. När freden i Roskilde slöts  ägs Jonsjö säteri troligen av Kerstin Krabbe och denne Nils Hjulhammar.

Kyrkoherde i Veddige  var Michel Johannis Faurius, son till kyrkoherde Hans Michelson Riberus i Fagered. Han utnämndes till kyrkoherde . Vid visitation  predikade han med stort beröm, då uthe på kyrkiogården predikades. Ungdomen kom i stor myckenhet och var väl undervisad. Över herr Michel besvärade sig A. Torsson i Byrum för att han ej ville taga hans hustru i kyrkio samt kallat honom vid öknampn.

Med detta slutar jag för den här gången.

Nästa gång får vi se, vad Karl X Gustav har för planer. Nu är snart tiden inne, då Veddige riktigt hamnar i historieboken.

HÄ S T O CH K USK TILL SKO G EN TEXT&BILD: MIKAEL ENBERG

K JELL RICKARDSSON

med hästen Euro

Häst och kusk till skogen DET VAR inte utan att jag fick en släng av nostalgi när jag fick uppleva Hallands DM i skogskörning med häst hemma hos Kjell, Irene och Joakim Rickardsson på Backen. Inte så att jag själv kört med häst i skogen, men jag är tillräckligt gammal för att ha upplevt böndernas skogskörning hemma i Viskafors.

VAD ÄR då skogskörning med häst för något?

JO MAN har, dels för att visa hästens mångsidighet, dels för att värna om kunskapen, skapat en tävling i skogskörning. Själva tävlingen består av fem stationer där det övergripande är att ge prov på följsamhet, samarbete mellan häst och kusk samt att kunna arbeta ihop på ett lugnt och harmoniskt sätt.

DET SOM imponerade mest på mej var nog lunnbänken, där man har marginaler på - centimeter, annars blir det poängavdrag.

JAG IMPONERADES också av skogsvag-

nen som inte stoppades av någonting, vad det verkade.

HÄSTARNA MAN använder är av raserna ardenner, nordsvensk och fjording, och helt visst är det en imponerande syn när en ardenner kommer dragandes på ett lass med stockar.

Enligt uppgift utvecklar en fullvuxen ardenner ett arbete motsvarande ,hk. Man skulle ju annars kunna tro att en ardenner är en hästkraft, men så fungerar inte fysikens lagar.

SOM PUBLIKARRANGEMANG verkar detta vara väldigt lyckat, nu var vi förvisso inte så många som tittade på, men man kommer väldigt nära de tävlande, man kan få klappa hästarna och de tävlande tar sej tid att visa och förklara (Tack Kjell och Bernt-Olof)

FÖR DEN som är intresserad av att vara ute i skogen och dessutom gillar stora starka hästar kan jag bara rekommendera att ni tar chansen nästa gång det ordnas tävling i skogskörning.

SKULLE NÅGON bli så intresserad att man funderar på att själv börja köra, så kontakta någon i familjen Rickardsson, så hjälper dom säkert till.

ViSKA! 2007/4 | sidan 7

G ÄNG E T I G RUS G RO PEN #22 BO EMANUELSSON

JB

Gustafsson fyllde 50 år 1917.

Gänget Minnen från 1940-talet av Bo Emanuelsson

i grusgropen I det här numret av ViSKA går vi tillbaka till skolans värld. I avdelningen om skolans historia hade jag i ViSKA Nr  kommit fram till, att det till Weddige Skolhus (Kyrkskolan) kommit en folkskollärare Carl Johan Elmqvist. Enligt husförhörslängden var denne född den /  i Mjöbäck. Han flyttade till Veddige från Sjötofta den / . Den /  flyttade han till Kungsäter. Elmqvist var  år gammal, när han kom till Veddige. Med sig hade han då hustrun Adelina, född Kjellerstedt, sonen Joel, född  och sonen Fion Aurelius, född . I Veddige föddes dottern Nanny Olivia år .

Det är inte helt klart, vem som tar över efter Elmqvist. Den /  hade lärarinnan Britta Augusta Petersdotter flyttat hit från Morup. Hon var bara  år gammal. Antagligen fick hon ett kort vikariat. Det saknas notering om utflyttning.

Den /  får Weddige Skolhus en ny folkskollärare, Wilhelm Lindholm, som är knappt  år gammal. Han kommer från Varnhem. Han måste ha drabbats av någon svår sjukdom. Han avlider redan den / .

Vem, som efterträder honom i september, är en gåta. Antagligen får den gamle klockaren Sandelqvist vikariera. Först den  april  kommer det en ny folkskollärare, Carl Oskar Mellström,  år gammal. Han kommer från Källby men flyttar den /  till Angered.

Nu blir det en ny lucka, där kanske Sandelqvist fick hoppa in igen. Först den /  kommer det en ny folkskollärare till Weddige Skolhus. Mellström kom att efterträdas av en riktig hårding, vars historier om utdelade agor sidan 8 | ViSKA! 2007/4

kom att leva kvar länge i bygden. Hans namn var Johan Birger Gustafsson.

DEN NYE LÄRAREN.

Folkskolläraren Johan Birger Gustafsson kom från Kinna till Weddige skolhus. Han kom i Veddige att kallas JB Gustafsson. Bland invandrarna detta år märks handlanden Oskar Johansson med familj. Denna familj på tre personer flyttar från Frillesås till Syllinge Nr . Sadelmakaren Johannes Pettersson flyttar från Snöstorp till Wabränna Nr  (Troligen Färgarens). Han åker efter en tid till USA men kommer tillbaka  till Weddige  som Petersson Colliander. Bernt August Johansson Welander kommer från Göteborgs garnison till Ramstorp och f. d. artilleristen Carl Johansson Kullberg kommer från Göteborgs Garnison till Wagnabäck. Statdrängen Johannes Gudmundsson flyttar från Horred till Wabränna , som är Månsagård. Han har med sig familjen, tillsammans  personer. En av sönerna är Algot Gudmundsson, som blir en känd profil i samhället.

JB GUSTAFSSON.

Johan Birger Gustafsson var född i Alfshög den / . Han var alltså bara  år, när han kom till Veddige från Kinna. Det finn en notering i husförhörslängden, att han fullgjorde värnplikt under åren -.

Han var ogift, när han kom till Veddige. Han var den ende folkskolläraren i Weddige Skolhus. Man bedrev varannandagsundervisning.

En dag undervisade man klass  och  och nästa dag klass  och . På den tidens skolkort har läraren en mängd elever, men hälften

del 22.

av dem gick inte i skolan den dagen. De var bara där för fotografering. Men klasserna var stora jämfört med dagens, och det fick nog till kadaverdisciplin för att hålla ordning.

Det finns en intressant notering i husförhörslängden. Under uppslaget Weddige Skolhus står det noterat: Lärarinnan i småskolan, Johanna Sofia Svensdotter, född i Tvååker den / . Lysning . Hon flyttade den /  till Villstad. Småskolan i Sandhem byggdes troligen först  eller . Tydligen undervisades småskolebarnen i någon annan lokal tidigare.

JB GUSTAFSSONS FAMILJ.

Först  anlände fru Ida Cornelia Gustafsson, född Svensson från Mjöbäck till Weddige skolhus. Hon var född den / . Hon var alltså  år gammal, när hon kom till Veddige. År  flyttade Signe Viktoria Svensson,  år gammal, från Mjöbäck till Weddige skolhus. Hon står då noterad som fosterbarn. Tydligen är hon en syster till Ida Cornelia, för när hon  flyttar tillbaka till Mjöbäck, står hon som svägerska. Hon återkom till Veddige  men flyttade den /  till Gällinge.

Familjen kunde tydligen inte få några egna barn. Den /  får man en fosterson, Swen Ture Valfrid Kinnander, som kommer från Adolf Fredriks församling i Stockholm.

Han var född den / , varför han var  år gammal, när han gjorde entré i Veddige.

När han var  är gammal, flyttade han den /  till Älvsered. Han hette då fortfarande Kinnander, vilket kan ha berott på, att

han aldrig blev adopterad. År  var hans titel bokbindare.

Den /  föddes Swea Viktoria Svensson i Lidköping, enligt prästens noteringar av okända föräldrar. Hon kom samma år till Weddige Skolhus som fosterbarn. Swea Viktoria blev troligen adopterad, för hon bar Gustafssons efternamn, då hon dagen före julafton  flyttade med familjen till Varberg.

JB GUSTAFSSONS POLITISKA UPPDRAG.

Gustafsson till gode man i förmyndarevården och  väljs han återigen till revisor tillsammans med Johan Larsson från Syllinge No , som  skulle köpa Jonsjö säteri. Samma år väljs dessa båda till ledamöter i den valnämnd, som skall utse riksdagsmän.

Så rullar det på för J B Gustafsson. Han justerar ofta protokoll, varför han troligen alltid är närvarande på stämmorna. En tid håller man sammanträdena i Sandhems skola i det så kallade kommunalrummet, som nog var på andra våningen. Den /  beslutar man att flytta kommunalrummet till folkskolan vid kyrkan. Möblerna från Sandhem skall överflyttas till Kyrkskolan. Troligen var skolhuset tillbyggt vid denna tidpunkt med en ny skolsal på södra sidan.

J B Gustafsson hade som synes en del kommunala uppdrag. Någon stor kommunalman blev han nog aldrig. År  kom folkskolläraren Oscar Edvin Karlsson Broborg till Järlöf från Skällinge. Han skulle bli en något

domligt samtal, då vi båda är ganska stendöva. Risk finns, att det kommer klagomål från grannarna. Jag fick en del gamla minnen av Gunnar.

Längst ner i salen satt Alfred på Ängarekullen ensam i en bänk med två sittplatser. Han var kvarsittare och två år äldre än Gunnar. Om man inte kunde läxan, förpassades man ner till Alfred. Det var ett hårt straff, då Alfred hela tiden stack sin bänkgranne med nålar. Ett annat straff var att sitta kvar efter skolans slut. Gunnar i Holmerskulle rymde en gång ifrån kvarsittningen.

En gång hade vi utflykt till Rybo kulle.

Vi fick marschera taktfast som soldater mot Kullagård, där vi passerade den stora eken och vidare genom Telnebacka till Ry. Hela tiden skulle vi sjunga. Gustafsson petade till Gunnar med käppen för att han inte stämde in i sången.

En gång hade vi utflykt till Getterön, dit det gick  båtar på den tiden. Vi badade där.

På rasterna spelade vi brännboll. Tydligen hade man andra regler än de, som vi tillämpade.

Vi piskade också peng med öringar.

När Gunnar gick i skolan var Kyrkskolan utbyggd med den södra salen. Ingången var i östra hörnet i vinkeln till lärarens bostad. Nästan alla hade trätofflor, som sattes i ett fack.

Man fick inte gå in i salen med träskor på fötterna.

I början finner man bara JB Gustafssons namn under protokoll, som han justerat. Det första är från Kommunalstämman den / . Hans första riktiga kommunala uppdrag är inte så trevligt. Han och ordföranden på Kommunalstämman den / , Andreas Börjesson utses att hos Landshövdingämbetet efterhöra, om man kan få utdöma ett vite på  kronor mot de ungdomar, som stör bröllop och gillen med sitt skjutande.

Paragrafen har följande lydelse i sin början med stavning och allt: Beslutades, med anledning af att, på landsvägar om qvällar och vid Brölop eller gille, det oskicket förekommer, att ungdomen då under natten samlas och ibland annat oskick, som då bedrifves, även skjutande förekommer, hvilket invärkar störande på Brölopsfriden och även kan ske olycka med hanEFTERTRÄDAREN. terandet af skjutvapen, hvilket I slutet av år  lämnar förhållande äfven skedt vid ett den pensionerade folkskolläradylikt tillfälle i Syllinge i förliren J B Gustafsson Veddige No den höst der en person blef lifs och flyttar till Varberg med farligt sårad. hustrun Ida Cornelia och den Till detta kan väl bara tillANNA JOHANSSONS (Nilséns) skolkort. Läraren är J B Gustafsson. Nr. 3 adopterade dottern Svea Viklägga. Det var inte bättre förr. i bakre raden från höger är Ivar Andersson, ”Höga-Ivar”, som hade taxi toria Gustafsson. Veddige No Nästa kommunala uppdrag i Veddige. Framför honom i andra raden sitter Anna Johansson, som  tyder på att Kyrkskolan låg är väl inte heller så trevligt. Vid gifte sig med Ivar Nilsén. Observera att ingången var på östra sidan på mark, som en gång tillhört Kommunalstämman den / tidigare. gården Olas.  begär organisten J. SanDen /  anlände efterträdaren delqvist, att skolläraren J B Gustafsson skall tyngre kommunalman och vara med om att Anders Rickard Karlström. Han var född i få utföra vaccinationer inom socknen, vilket påverka politiken många år framåt. En annan, Gopshus i Mora församling i Dalarna men bifalls av stämman. Detta uppdrag varar inte som snart kom att synas i protokollen, var jur. kom hit från Övre Ullerud i Värmland. så länge. Den /  utser man barnmorkand. Hilding Almqvist.

Senare skulle han få hjälp av lärarinnan Birgit skan Anna Sandin till vaccinatör.

J B GUSTAFSSON SOM LÄRARE. Walde, som tog hand om klasserna  och .

Den /  utses ordföranden i komJag hade hört, att Gustafsson var en Det var om henne och Gänget i grusgropen munalnämnden, Börje Bengtsson i Kalvhult mycket sträng lärare. Per i Holmerskulle, det här skulle handla. och skolläraren J B Gustafsson att övervara som var född , berättade en gång för mig, mantalsskrivningen.

GÄNGET I GRUSGROPEN att det var en pojke från Syllinge, som inte Den /  väljer man J B GustafsOCH NÅGRA ANDRA. kunde läxan. Gustafsson blev arg. Han vred son till vice ordförande på KommunalstämVi hade nu tagit oss upp till klass . Vi höll pojkens öra, så att det lossade. Blod rann ner man, en befattning, som han omvaldes till till i skolans vinkelbyggnad söderut. Mellan på halsen. flera gånger. På samma sammanträde väljs vår sal och salen, där klass  och  höll till, var Jag kom att tänka på Gunnar Carlsson han också till revisor i kommunen tillsamdet en lång korridor. Det var där vi hängde i Storåker, som var född samma år som Per. mans med A. Hansson i Kantagård. År  våra ytterkläder. Det var också vår matsal.

Han skall snart fylla  år. Jag sökte upp blir han ledamot i bevillningsberedningen Det fanns ingen skolbespisning på den tiden.

Gunnar i hyreshuset. Det blev ett något egenoch  i taxeringskommittén. År  utses ViSKA! 2007/4 | sidan 9

Vi hade med oss en flaska mjölk. Mjölken var tappat på en s.k. vichyvattenflaska med patentkork. En patentkork bestod av en porslinsbit, som var fasad, så att den täckte hålet i den ofta gröna flaskan. För att den verkligen skulle göra tätt, fanns det en röd gummipackning trädd på denna porslinsknopp. Dessutom var porslinsknoppen försedd med en stålbygel, med vilken man kunde spänna fast knoppen hårt mot flaskan. Det var en genialisk uppfinning, som först nu har överträffats av de skruvbara plastkorkarna.

Till mjölken hade vi ett paket med smörgåsar. En del hade riktiga landgångar. Det hade ”Mauritz-Erik”, som nu gick i femte klass. Smörgåsen var så lång, att han fick hålla den med båda händerna. Vi satt där bland hängande ytterkläder och betraktade varandras medhavda smörgåsar. Folkskollärare Karlström åt inne i sin bostad. Fröken Walde satt nog vid katedern. ”Stalla-Folkes” ätande är det jag bäst minns. Han hade ofta medvurst eller kalvkorv på sina mackor. Han åt hela tiden runt korven, tills han bara hade ett runt hjul kvar.

Då satte han tänderna i korven.

PÅ RASTERNA.

Vi hade en grusplan längst nere i hörnet av Syllingevägen och dagens Skolgatan. Där spe-

lade vi fotboll varje rast. Skolgatan fanns inte.

Planen gick ända fram till gränsen mellan skoltomten och Anders Bengtssons villa (idag Eson Pacs). Med ”Svärjare-Bengtsson” hade vi upprepade kontroverser. Han blev fly förbannad, när bollen flög över gärdesgården och in i hans trädgård. Han hette förstås ”SvärjareBengtsson”, för att han svor i varje mening.

En gång var han i kyrkan och svor. Någon sa till honom: ”Du får väl inte svära i kyrkan”. ”Jag svor väl fan inte”, blev svaret.

Ibland var det hårda fotbollsmatcher. En del gick alltid i träskor. Det gjorde bland annat ”Kubis”. Förutom trätofflor hade han tjocka ribbstickade strumpor, som hölls på plats med röda konserveringsringar. Sådana ringar hade min mamma, när hon lade in konserver i glasburkar. De lades mellan burken och glaslocket, som pressades fast med vakuum vid uppvärmningen.

Egentligen var vi alla fattiga vid den här tiden. Våra föräldrar hade upplevt -talet med svår depression. Vi fick lära oss att spara.

Man gick aldrig ut ur ett rum utan att släcka lampan efter sig. ”Ludde” hade fått ärva sin systers kängor. Det märktes inte, att de var mycket förstora, innan vi började spela fotboll. Efter en viss tids springande, började tåhättorna på dessa stora kängor stå rätt upp mot himlen. ”Ludde” fick förstås snart heta

”:an Karlsson”, då denne alltid hade sådana kängor.

Själv minns jag en examen med vånda.

Min far hade en nästan ny kostym, som han hade växt ifrån. Han hade väl lagt på sig lite för mycket. Min mor ansåg, att den var för bra för att kastas bort. Hon gick ner till skräddare Carlsson på Svalan och sydde om den till kostym åt mig. Det hade nog funkat, om hon inte fått för sig att färga om den. Det blev inte, vad hon hade tänkt sig. Ur badet kom det upp en nästan rosafärgad kostym. Med denna gick jag till examen. Jag skämdes, så jag ville springa och gömma mig.

Tillbaka till fotbollen. Det var förstås livsfarligt att nicka höjdbollar, när ”Kubis” sköt. Man visste aldrig, om hans trätoffel kom flygande bakom bollen. ”Kubis” tillhörde inte gänget i grusgropen, men han kom att vara med i vårt pojklag i fotboll några år. Han blev sedan en bra brottare. Han var stark som en björn.

När rasten var slut, kom fröken Walde ut och ringde i sin klocka. Då fick vi ställa upp i två led och hålla tyst, innan vi fick gå in till lektionen. Det där fungerade väl inte alltid.

Ingången var nu flyttad till västra gaveln.

Någon gymnastiksal fanns inte vid Kyrkskolan. Gymnastik för vår del var lika med ”Brännboll” på grusplanen.

JB GUSTAFSSON med ännu fler elever 37 pojkar och 34 flickor. Jag har namnet på de flesta, men får inte plats i denna tidning. Översta raden från vänster: ”Nybonna-Helmer”, ”Enebo-Gunnar”, Viktor från Storåker, Gunnar från Skattagården 2, Gunnar i Frugården, Gunnar från Storåker, Nils Kärrstrand, Per i Annedal, ”Agnetens-Evert”, Martin från Hundskåran, ”Ottos-Karl”, Per i Holmerskulle, Karl från Derragård, Artur Andersson från Perssons, som drunknade i Viskan, ”Broare-Evert”, Henry från Skattagården, Artur från Ögården, ”Holma-Åke” och Arne Tjärnmo. Nr. 5 från höger i raden nedanför är Gunnar i Holmerskulle. Nr. 6 från vänster i samma rad är den stackars Alfred på Ängarekullen, som visst inte kom längre än till klass 4. Resten får vi ta en annan gång.

sidan 10 | ViSKA! 2007/4

ÅRE T S J ULK L APP I V ED D IG E

DEN KALLA VINTERN.

Vi befann oss nu i början av -talet.

Det var krig ute i världen. Vi märkte inte av detta så mycket. Visserligen var våra fäder ute på beredskapstjänstgöring, men det blev också en vana. Mer intressant var det, när ”Per i Hjörne” kom och berättade, att en förrymd spärrballong från London hade passerat Hjörne och dragit med sig vissa ledningar.

Vid andra tillfällen fann vi glitter, som man kastat ut för att vilseleda strålkastare och flygspanare. Det kom föreläsare till Kyrkskolan.

Finlands sak var vår. En gång kom det en man, som visade bilder av krigsskadade. Jag höll på att svimma i den varma salen.

Vad vi märkte dessa vintrar i början på -talet var, att det var mycket kallt med ordentligt med snö. Koksen hade börjat ta slut. Man fick nu såga ved. ”Grannas-Karl” for som en skottspole omkring i Veddige samhälle och sågade ved åt folk. När den var huggen, fick vi pojkar bära in den. Ibland eldade man med torv.

Trots ”Grannas-Karls” livsfarliga sätt att såga, gick det bra ända tills han kom till sin bror handlanden Ivar Nilsén. Karl Nilsén höll ensam på att såga ved nedanför Nilséns affär. Dottern Dagmar, som var - år gammal hörde plötsligt ett förfärligt skrik ute på gården. In i bostaden kommer plötsligt ”Grannas-Karl” ropande: ”Min tomme, min tomme”. Blodet sprutade ur ett hål, där tummen suttit. Någon fick fram en handduk och virade den om Karls hand. En av syst-

rarna Nilsén sprang in i affären och varskodde Ivar Nilsén. I affären fanns några kunder.

Alla sprang ut till sågen och letade efter Karls tumme. Man fann den avsågade tummen i sågspånen och sprang in till affären med den, där den lades i en påse, avsedd för mjöl. På den tiden köpte man mjöl i lös vikt.

Karl stuvades in i en taxi, som hade beställts. Den enda, som kunde undvaras, var Dagmar. Hon fick åka till doktorn i Horred med Karl, som satt och jämrade sig över sin förlorade tumme, vilket inte var så konstigt.

Doktor Ståhl i Horred tittade på tummen i mjölpåsen. Han hade inga resurser på den lilla läkarstationen att få fast Karls tumme.

Efter omplåstring fick Karl återvända hem utan tumme. Var mjölpåsen med tummen hamnade, förtäljer inte historien.

Tillbaka till skolan och den kalla vintern.

Som uppvärmning i skolsalen hade vi bara en stor järnkamin, som stod i närheten av ingången. ”Stalla-Kristina” skötte eldningen.

Hon var i skolan tidigt på morgonen och satte fyr i kaminerna i de båda klassrummen. Sedan fick vi eller lärarna hålla elden vid liv.

Den här dagen var det kallt ute. Det eldades i vår kamin, så att den nästan var röd.

Närmast kaminen satt två pojkar, en i grön tröja och så ”Kubis” i blå tröja. Nu kom det order från fröken Walde, som ända till kadern kände av hettan: ”Ni två får dra av er tröjorna.

Ni kan inte sitta så nära kaminen med tjocka tröjor på er.” Det hände ingenting.

Nu blev fröken Walde riktigt arg. Hon röt

åt dem, att ta av sig tröjorna. Mycket försiktigt började han i gröna tröjan att dra av sig.

Nu förstod vi, varför han hade tvekat. Han hade ingen skjorta inunder, bara ett livstycke.

Det var ett sådant man hade för att spänna fast strumpebanden i. Det var ju ett elände av två orsaker. Först att inte ha skjorta och sedan behöva avslöja, att han fortfarande hade livstycke. Det hade vi andra växt ifrån. Vi hade nu golfbyxor och golfstrumpor med resår, som gjorde, att man inte behövde strumpeband – alla utom ”Kubis”, som hade sina konserveringsringar. ”Kubis” satt bakom den gröne. Han rörde sig inte ur fläcken. Fröken Walde kom ner och började slita i hans tröja. ”Kubis” tog ett stadigt tag om bänken. Han gick inte att rubba.

Fröken Walde sprang och hämtade Karlström. Han kom in med två starka grabbar ”Tors-Ingemar” och ”Ingenjörs-Gunnar”.

De började med förenade krafter att bryta i ”Kubis” armar. Denne hade kopplat ett fast grepp om bänkens stödben. Rätt som det var, välte bänken. ”Kubis” låg på golvet, men höll kvar sitt grepp. Inget kunde rubba honom.

Man lyfte upp bänken och gav upp. ”Kubis” fick sitta där i sin tjocka blå tröja och svettas. Ingen fick någonsin veta, varför han inte tog av sig den. Troligen ville han bara vinna kampen. Han hade säkert en skjorta under, som det inte var något fel på.

Nu får det vara bra för den här gången.

Kanske berättar jag om vår badresa nästa gång.

FRÅN OSS ALLA TILL ER ALLA! HÄR ÄR JULENS ÖVERRASKNING!

ELSSON BO EMANU

GÄNGSE-T I GRU EN GROP

BOSSES POPULÄRA ”GÄNGET I GRUSGROPEN” SOM BOK! ÖVER 200 SIDOR, RIKLIGT ILLUSTRERAD MED ORIGINALFOTON I BEHÄNDIGT POCKETFORMAT! DEN PERFEKTA ÖVERRASKNINGEN FÖR DIN PAPPA, ELLER FÖR DIN MAMMA, MORMOR, FARMOR, MOSTER, GAMMELMORMOR, SLÄKTEN I AMERIKA, ELLER BARA FÖR DIG SJÄLV! PASSA PÅ NU, BOKEN GES UT I EN BEGRÄNSAD UPPLAGA OCH FINNS TILL FÖRSÄLJNING UNDER EN MED TITELN ”GÄNGET I GRUSGROPEN” AV FÖRFATTAREN BO EMANUELSSON, SOM PUBLICERADES I VISKA! MAGASINET MELLAN 2002-2007 – OCH LITE TILL.

ViSKA! ma ga populä sinets ra i samlad serie utgåva

149:-

KORT TID! BOKEN INNEHÅLLER SAMTLIGA ARTIKLAR

DEN PERFEKTA JULKLAPPEN FÖR DEN SOM ÄR INTRESSERAD AV KULTURHISTORIA MED LOKAL ANKNYTNING.

Boke n ko star

BOKSIGNERING! MÖT FÖRFATTAREN BO EMANUELSSON OCH LÅT HONOM SIGNERA DITT EX AV BOKEN PÅ HEMKÖP I VEDDIGE DEN 20 DECEMBER MELLAN KL 17.00-18.00.

ViSKA! 2007/4 | sidan 11

V ED D IG E S BÄ S TA K ARL SS O N TEXT&BILD: INGER EKLÖV

Jaa, det hävdar jag bestämt, att det är Gunnar Karlsson.

Han har visserligen ingen propellermotor bak på ryggen, men han har en bra rullator!

Mitt hjärta har alltid klappat extra varmt för gamla människor (kanske därför jag jobbat i äldreomsorgen i över  år) och jag blir så glad när jag ser denne krökte gamle man traska Dammgatan fram, med bouleväskan hängande på styret, på väg till Veddige idylliska Boulepark. Gunnar spelar med SPF.  började han spela boule. En passande sport för en -åring, absolut! Liksom för vem som helst i vilken ålder som helst, faktiskt. Man lär sig spelet på mindre än  minuter och man behöver aldrig springa flåset ur sig i skogen eller stå och stretcha mot nån trädstam. Man behöver inte ens duscha efter match eller träning! Hur skicklig man blir beror på talang förstås… och vilja! Gunnar har både ock!

När han började var det  lag i serien, nu är det  lag. Gunnars första seriematch var mot Skällinge och Gunnar var reserv, han spelade en av de  matcherna. Skällinge tog hem segern med - den dagen. Sedan dess har i alla fall Gunnar varit med. Hans medspelare var Virginia Önnhed. Karl Önnhed spelade med Viola Larsson.  blev Viola Gunnars medspelare och eftersom hon är kvinna och mycket yngre än Gunnar så månar hon ju

Ett tag i våras hade Gunnar gikt i en tå och det var omöjligt att ha skor på, men inte hindrade det honom från att spela seriematch.

Han trädde en plastpåse över socken! Vilken ung spoling skulle göra det? Hur det gick i matchen vet jag inte riktigt men… bra kan jag tänka mig!

Gunnar har ännu inte varit i Varberg och inspekterat Boulodromen invändigt, men han har mött varbergslaget Kulknappen på ”utebanan”. Det mötet vann Kulknappen med - men SPF:s båda vinster stod Gunnar och Viola för.  bildades Veddige Gymnastik och Idrottssällskap som  bytte namn till Veddige Bollklubb. , då Gunnar var  år började han spela fotboll och var med till , i A-laget hela tiden.

Gunnar har inte bara varit rask i benen, han har varit flink i fingrarna också. Många fina tavlor har han broderat. Små, små stygn, som skulle räknas! ”Nånting skulle man ju syssla med” säger han ”då jag och Ingrid bytte Storåker i Vallby mot en lägenhet i Veddige samhälle”. Det är  år sedan nu och för  år sen ungefär blev Gunnar ensam där. Hustrun Ingrid gick bort . Någon hemtjänst har han inte. Yngsta dottern Rosita som bor i Skene städar åt honom en gång i månaden.

Oftare behövs inte för Gunnar är väldigt ordningssam. Väldigt snyggt och trevligt har han i hela lägenheten och i fönstren blommar mängder av Streptocarpus. Han går och handlar en gång i veckan, han har ju rullatorn och grannarna i lägenheten bredvid är alltid hjälpsamma, det ska ju bäras upp till : a våningen. Äldsta dottern Ingegärd besöker sin far flera gånger i veckan, det behöver ju

Veddiges Bästa om honom… Varje matchdag har hon fi xat smörgåsar till dem båda två. Viola är  år och Gunnar är . De här båda är inte lätta att slå på boulebanan, ska ni veta! Viola lägger kloten med säkra kast och dem landar intill lillen som en kattunge intill sin mamma.

Gunnar kan också det och är dessutom en skicklig skytt! Första gången jag mötte detta par i en match tänkte jag att det här ska väl snart vara klart, de är ju mycket äldre än oss, men… Gunnar går lite stapplande in i ringen (har går ju utan rullatorn då) och koncentrerar sig några sekunder, svingar till med armen och… hans klot träffar motståndarens som ligger närmast lillen… nu leder Gunnar och Viola. Han missar inte många skott, Storåkers-Gunnar. sidan 12 | ViSKA! 2007/4

fi xas med mediciner och sånt och när han har tvättat hjälps dem åt att lägga lakan. Idag vid mitt besök har hon bakat en äppelpaj till kaffet. Medan vi pratar sitter hon och broderar en kudde till barnbarnet Anna.

Ingegärd och jag var klasskamrater klass -. Vi är nu  år och jag är faktiskt lite avundsjuk på henne som får ha sin pappa kvar ännu. Den  januari  fyller denne pigge gamle man  år! Det kan man inte tro, han har ju knappt några rynkor, ögonen är pigga och vakna och leendet jättecharmigt. Hans bekymmer är hörapparaterna, de tjuter och har sig, och ett bensår som sköterskan kommer och lägger om ett par gånger i veckan. Men han är ändå Veddiges Bästa Karlsson!

a Karlsson!

ViSKA! 2007/4 | sidan 13

MINIK ALEND ER 20 0 8 VEDDIGEVISIONEN

ÖNSKAR UNDERTECKNADE 60 F

0340-306 57

0340-302 52

0340-310 31

0340-384 10

0340-311 00

0340-386 15

0340-382 18

0340-306 48

0340-647 850

0340-307 76

Lars Thorén med personal

Stigs Svets-Service

förändrar vardagen

0340-385 36

0340-307 44

0340-300 92

0340-302 90

0340-384 65

0340-306 10

0340-639 950

0340-383 61

0340-387 71

0340-639 940

www.restauranglascala.se

0340 - 386 60

0340-384 90

0340-309 70

0340-380 60

0340-306 48

0340-387 00

0340-385 80

0705-874 345

0340-384 90

!

0340-386 60

0340-303 61

MINIKALENDER FÖR 2008. GRÖNA MARKERINGAR: ViSKA! MAGASINETS PRELIMINÄRA UTGIVNINGSDAGAR. MATER

M T O T F L S

1 1 2 3 4 5 6

JANUARI 2 3 4 7 14 21 8 15 22 9 16 23 10 17 24 11 18 25 12 19 26 13 20 27

5 28 29 30 31

FEBRUARI 6 7 8 9 4 11 18 25 5 12 19 26 6 13 20 27 7 14 21 28 1 8 15 22 29 2 9 16 23 3 10 17 24

10 3 4 5 6 7 1 8 2 9

MARS 11 12 10 17 11 18 12 19 13 20 14 21 15 22 16 23

MAJ APRIL 13 14 15 16 17 18 19 20 21 24 31 7 14 21 28 5 12 19 25 1 8 15 22 29 6 13 20 26 2 9 16 23 30 7 14 21 27 3 10 17 24 1 8 15 22 28 4 11 18 25 2 9 16 23 29 5 12 19 26 3 10 17 24 30 6 13 20 27 4 11 18 25

22 26 27 28 29 30 31

23 2 3 4 5 6 7 1 8

JUNI 24 25 26 9 16 23 30 10 17 24 11 18 25 12 19 26 13 20 27 14 21 28 15 22 29

DESIRÉE ANDERSSON

Veddiges Lucia 2007 foto: Karin Linde

0 FÖRETAG OCH FÖRENINGAR: GL Miljöimpregnering AB S-43020 Veddige, Sweden

0340-306 60

0340-384 00

0340-86 900

0340-639 930

Richardsson Bil o. Smide o. Skrot Tel: 0340-307 14 Fax: 0340-309 69

0340-649 764

www.rorfix.se

0340-300 50

WWW.OLSA .SE

0340-646 600

0340-307 14

0340-307 57

0340-666 200

0340-863 00

0340-697 500

0340-666 040

0340-300 08

El & Maskinservice www.eloma.se

NBAB BYGG

0340-305 00

0340-304 53

Glasmästarpelle 0340-38955

0340-381 42

0340-309 87

VISKAN VEDDIGE AB viskan@viskanveddige.se WWW.VEDDIGE.NU

0705-769 940

0340-314 40

0340-314 62

0340-306 00

0340-388 99

0702-050 940

Salong

Friska Fötter 0340-387 45

Vi utför pressning med New Holland Storbalspress med skäraggregat, Balstorlekar: bredd 80-90 cm.

Rundbalspressning • Inplastning • Slåtterkrossning Vi utför även: Körning med gödseltunna och slangspridningsaggregat • Skogsmaskin • Traktorgrävare

0340-300 76

0340-380 60

tel: 0340-300 76, 0708-82 01 41, 0702-93 00 18

ATERIALINLÄMNING MINST TVÅ VECKOR FÖRE. ALLA INLÄGG ÄR VÄLKOMNA. GOD JUL ÖNSKAR VEDDIGEVISIONEN! 27 28 7 30 1 8 2 9 3 10 4 11 5 12 6 13

JULI 29 30 14 21 15 22 16 23 17 24 18 25 19 26 20 27

28 29 30 31

31 32 4 5 6 7 1 8 2 9 3 10

AUGUSTI 33 34 35 11 18 25 12 19 26 13 20 27 14 21 28 15 22 29 16 23 30 17 24 31

36 1 2 3 4 5 6 7

SEPTEMBER OKTOBER 37 38 39 40 41 42 43 44 8 15 22 29 6 13 20 27 9 16 23 30 7 14 21 28 10 17 24 1 8 15 22 29 11 18 25 2 9 16 23 30 12 19 26 3 10 17 24 31 13 20 27 4 11 18 25 14 21 28 5 12 19 26

45 3 4 5 6 7 1 8 2 9

NOVEMBER 46 47 48 10 17 24 11 18 25 12 19 26 13 20 27 14 21 28 15 22 29 16 23 30

49 1 2 3 4 5 6 7

DECEMBER 50 51 52 8 15 22 29 9 16 23 30 10 17 24 31 11 18 25 12 19 26 13 20 27 14 21 28

volley bollen VO LLE Y BO LLEN

TEXT: PETER DEGERMAN BILD: DICK NILSSON

Liten rapport från oss i Volleybollklubben Veddige hösten 2007.

SPORTEN VOLLEYBOLL har haft det lite svårt med nyrekryteringen runt om i landet de senaste åren. Det är hård konkurrens från andra roliga sporter som innebandy, handboll och fotboll överallt. Så är det även här i Halland men ändå är situationen mycket mer positiv här. På herrsidan finns de senaste årens stora dominanter Falkenberg och Hylte i landskapet och det skrivs om volleyboll i tidningarna, man hör om volleybollmatcher i lokalradion osv…Det är nog en anledning MEN framförallt är det massor av tradition och duktiga ledare som gör att VK Veddige inte har några problem med att hitta nya ungdomar som vill spela volleyboll! Detta gör att VK Veddige är en synnerligen livaktig förening som står stark….och kanske starkare än på många år. Ingen klubb i Halland har fler spelande tjejer än VK Veddige vi har aktiva i ålder från sex år till nästan trettio som håller på med sin älsklingssport volleyboll flera kvällar i veckan, det är fascinerande! Ett Veddige utan volleyboll kan man inte tänka sig. Detta

u-11

sidan 16 | ViSKA! 2007/4

är vi stolta över och tänker fortsatt att värna om! Våra träningskvällar är fulla med tjejer och killar som svettas och har roligt i idrottshallen. Våra ledare, tränare gör ett osjälviskt och viktigt arbete när de först planerar sedan genomför träningar tisdag- och torsdagkvällar vecka efter vecka. Sedan på helgen följer de dessutom med ungdomarna på tävlingar och coachar våra lag.

PÅ TÄVLI NGSSI DAN är läget det denna höst att vi vinner allt i klasserna U, U och U fl ickor i Halland! Föreningen har en otrolig mängd unga talanger just nu … kanske har vi aldrig haft lika många. Om vi i föreningen, ledare och ungdomarna själva vill kan VK Veddige gå precis hur långt som helst i framtiden. Några av våra U fl ickor blev i våras innofficiella SM vinnare då de vann Volley mästerskapen, tre tjejer vann SM i beachvolleyboll för ungdomar i augusti. Nu ska jag ta och sticka ut näsan….. men föreningen har faktiskt en gång i tiden spelat i högsta serien och om alla vill vore det ingen omöjlighet om låt oss säga fem år att göra det igen. Talangerna har vi, träningen behöver intensifieras nu när de går in i tonåren på allvar och en skarpare organisation från oss i styrelsen behövs och om vi kan få med det lokala näringslivet i en satsning så skulle det inte vara omöjligt!

VI HAR samma svårigheter som det verkar att allt föreningsliv har att hitta styrelsemedlemmar, tränare, ledare.

Man önskade att fler vågade prova på för det är utvecklande att jobba i en förening.

TI LL SIST skulle jag vilja nämna att i VK Veddige har det varit en stor förändring under jubileumsåret och den är att Rune Carlsson ordförande i föreningen under trettio år - har lämnat in ordförandeklubban och utsetts till föreningen

u-17

kids

första och enda hedersmedlem. Det han lämnar efter sig är något han kan vara stolt över, det fi nns inte många ideella ledare som innehaft en position så länge. Utan hans och andras arbete skulle föreningen inte befi nna sig där vi är idag DET ÄR roligt att vara ordförande i VK Veddige! Vi alla i föreningen önskar alla sponsorer små och stora ett lyckosamt slut på året och ett vinnande ! TACK!

LITE DATUM FRAMÅT.

Tors. 13 dec. kl.18 Tomteturnering. Avslutning för kids och U11. Övriga får info av sina ledare.

Lör. 15 dec. DM för U17 flickor Tis. 8 jan. Träningen startar för de yngsta igen.

Lör. 12 jan Damerna spelar borta mot Falkenberg B kl.12 Lör.19 jan. Damerna spelar hemma mot Westan kl.17 Lör.19 Vi arrangerar U15 sammandrag i idrottshallen kl.9 Lör. 27 jan. VOLLEYBOLLFESTEN!! Årets absolut bästa fest, Partybandet spelar, biljetter säljs av damlaget.

u-15

u-13

ViSKA! 2007/4 | sidan 17

RO L AND S RE S A TEXT&FOTO: TOMAS STRÖM FAKTAR UTA: INSAML INGSST IFTE LSE N E DWINS FOND

KOM MIT ROL AND , DU HAR NYLI GEN AINA OCH HEM FRÅN EN RESA TILL UKR INS FON D. EN HJÄL PSÄN DNIN G MED EDW ATT DU VAD VAR ANL EDN INGE N TILL ?

MED DE FÖLJ

Grundad 2002 med säte i Veddige. Ger hjälp till handikappade barn i f.d Sovjetunionen. Fonden finansieras genom bidrag från privatpe rsoner, företag, loppmarknader m.m Kontanta bidrag på 75.000:- lämnade 2007 till enskilda och organisationer i Vitryssland och Ukraina.

Fonden räknar med att påbörja ett mindre projekt i Moldavien våren 2007.

Stiftelsen kontrolleras av Länsstyrelsen

I somras var jag med och arrangerade en och loppmarknad i Veddige för Edwins Fond Ström as Tom de fråga detta med and i samb med om jag ville åka med honom till Ukra ina ken nyfi å ocks var Jag hjälp till olika familjer. ns isme mun kom efter där hänt på vad som vyer fall och kände att jag ville vidga mina i Halland. a var en aning. Att försöka göra något för andr vägarna. Trafikkulturen är en helt annan än i också en bidragande orsak.

KRIV OI STRÄ CKA N NER TILL STAD EN Sverige. Säkerhet verkar ibland vara ett okänt MIL  C:A ÄR AINA ROG I SÖD RA UKR INTR YCK begrepp vilket också märks på de många OCH TOG  DAG AR. VAD ÄR DINA minnesmärken man ser utefter vägarna där FRÅN SJÄLVA RESA N? I Ukra ina är det spikraka men mycket det dött människor i trafikolyckor. Trafiksidåliga väga r. Förmodligen är det den inten tuationen i Ukrainas huvudstad Kiev med  ör först som miljoner invånare är minst sagt kaotisk. Där siva och tunga lastbilstra fiken råder djungelns lag vid rusningstrafik. De allra mest nervösa bryter sig ur köerna och kör på gångvägar och genom parker.

VAD VAR SJÄLVA SYFTET MED RESAN?

Att söka upp barnfamiljer med speciella behov och ge dem ekonomisk hjälp, hygienartiklar, kläder m.m. Vi besökte också en liten hjälporganisation i Krivoi Rog som bl.a ger hjälp till barnhemsbarn. ”Favör” heter organisationen och är startad med hjälp av ekono-

LENINEMBLEM PÅ

en landskapsskylt.

miskt bidrag från Edwins Fond. I Ukraina lär det finnas . barn på olika barnhem.

NI BESÖ KTE FAMIL JER MED BARN SOM HADE HAND IKAPP. VAD UPPLE VDE DU DÄR?

Några av de familjer vi besökte hade en stark gudstro. Det förefa ller som att gudstron gör att man får kraft och glädje fastän det är mycket tungt och ibland påfrestande att ha ett gravt handikappat barn. Trots ett hårt liv ger man mer tid för varandra och det verkar inte finnas så många ”måsten” som väldig t många i Sverige lever med.

DU FICK TILLF ÄLLE ATT SPELA OCH SJUN GA I NÅGR A KYRK OR. HUR KÄND ES DET?

Det var en väldig t skön känsla att aktivt få vara med och dela glädjen i gudstjänsterna.

Gemenskapen var fantastisk. Ryska språket gör att man kanske inte förstår allt men tack vare tolkning till engelska emella nåt blev det lättare.

VAD TÄNK ER DU NÄR DU GJOR T EN SÅDA N RESA?

Jag åker nog gärna igen när jag fått smälta det jag nyligen upplev t. Jag vill också ge ett tack till alla de människor som bidrog med penga r och saker till resan. Det betyder mycket för de som är i behov av hjälp. Jag undra r också om inte omtanken från människor i ett främmande land kanske betyder mycket mer än materiella ting.

ROLAND LIRAR

sidan 18 | ViSKA! 2007/4

ROLAND LETAR

efter motorn i en gammal buss.

EN RYSK

ortodox kyrka i Krivoi Rog.

FAK TAR UTA : ROL AND

Namn: Roland Langmo Född: 7 april 1954 i Sandviken Bor: Källsmossen, Veddige Sambo: Ulla Lönnkvist Intressen: Sång o musik, datorer, fotografe ring och att lösa allah anda vardagsproblem.

Största händelse: När bostadshuset, garaget och all lösegendom gick upp i rök vid en brand den 10 mars 1998.

Vitaliy Lutchak. Downs syndrom och CP.

NIKOLAY OCH

FAMILJEN NECHIPORENKO i Krivoi Rog. Pojarnas far omkom i en trafikolycka 2003. Daniel längst fram på bilden är förståndshandikappad.

ViSKA! 2007/4 | sidan 19

HÄL S A PÅ H O S S TRÖVARNA TEXT&BILD: MARIE RYDELL

Hälsa på hos

strövarna

Skogsströvarna är den del av Friluftsfrämjandets naturskolor som vänder sig till de yngsta skolbarnen, 6-9 år. I VeddigeDeromes lokalavdelning finns för närvarnade två strövargrupper. Ni ska nu få hälsa på hos den ena.

Gruppen består av  barn som är mellan  och  år. Många har varit med ända sedan de var Knopp- och Knyttebarn. Idag ska det lagas mat över öppen eld. Man samlas på Gränsvägen i Veddige och går i samlad trupp upp till Mulleängen. Efter lite information om vad de ska göra delas barnen i två grupper. sidan 20 | ViSKA! 2007/4

Den ena tänder en eld och den andra tar fram sina medhavda ingredienser; varsin potatis, morot och en bit falukorv. De slår sig ner vid bordet och ledarna plockar fram skärbrädor.

De skalar och hackar och förpassar sedan allt till den stora grytan mitt på bordet.

Kring elden är det full aktivitet. Barnen lägger på stickor och näver och ser elden ta fart.

De vet att man inte kan lägga på för mycket med en gång, för då kvävs elden. Så småningom byter grupperna uppgifter och ännu en eld tänds och de andra får skära sina korvar. Ledarna slår på vatten i grytorna, tillsätter buljongtärningar och tomatpuré. Eftersom merparten av ledarna föregående kväll såg Råttatouille, så sker allt naturligtvis på bruten franska …

Snart puttrar det över båda eldarna.

Några av barnen har svårt att lämna elden.

Det är så spännande att peta med pinnar

Recept på Strövargryta 1 bit falukorv/person 1 potatis/person 1 morot/person Delas i bitar och lägges i gryta.

Täck med vatten, lägg i en buljongtärning och ett par matskedar tomatpuré.

Låt puttra tills grönsakerna är mjuka.

Måste lagas ute!

…”titta den glöder …man kan rita med det svarta .. nu brinner den” … ledarna förmanar men inser att det är en fas de måste gå igenom. Om man får ”leka” med elden under

Hur har det gått med byssjan? det egentligen med friluftfrämjandets nya byssja, vars tak blåste av?

För ett tag sedan fick ni veta att den gamla byssjan drabbats av fuktskador och att vi fått en nytt, men att taket på den blåste av i stormen Per. Fick vi någonsin ordning på det?

Jodå, skam den som ger sig! Men det tog lite tid. Först måste man göra i ordning platsen där det skulle stå. För att det inte skulle sjunka ner i leran var Lennart Axelssons Gräv där med ett lass makadam från Bröderna Larssons Grustag AB. Gruset gjorde vägen körbar och Magnus Andersson på Derome Åkeri kunde ställa byssjan på plats. Så långt allt väl.

Nu skulle ett nytt tak byggas. Det var vår i luften och det fanns hopp om livet. Det hela drog ut lite på tiden och den regniga sommaren gjorde entré …

Tids nog fick i alla fall frivilliga resurser ur föreningen upp kasserade takstolar från Derome Såg AB och ett tak byggdes. Eftersom vi dels är en fattig förening och dels är miljövänliga själar, använde vi så mycket gammalt material som möjligt. Plåt från det gamla taket och brädor från hyllorna inne i förrådet blev nytt tak. Vi fick också en del virke till skänks från Bröderna Andersson på Parten.

Under sommaren var det ganska mycket stiltje på bygget och inte innan i oktober kunder vi flytta in våra saker. Men nu är de på plats och vi är mycket nöjda med vår nya byssja.

Tack alla som hjälpt till att få i ordning den!

Förutom de som nämnts i texten vill vi särskilt tacka; Kennet Svensson som ställt upp med sitt garage som tillfällig lagerlokal och Tonie Frölinghaus och Olof Edvinsson som har snickrat och dragit el. Även Maria Edvinsson, Bert och Marie Rydell, Leif Bosson, Rickard Axelsson, Rikard Andersson och Carolina Svensson har hjälpt till med snickeri och måleri.

Tack!

HUR GICK

ELD EN ÄR

spänannde

PRO VSM AKN ING

MARIE RYDELL

R IC K A R D

kontrollerade former så lär man sig handskas med den. Några andra barn hittar en groda och innan de vet ordet av är maten färdig. Det luktar härligt och barnen tar fram sina bestick och tallrikar. De flesta tycks nöjda med vad de har lagat tillsammans och ber om mer, medan några få petar bort valda delar ur rätten …

Tidigare i höst har den här gruppen bland annat växtfärgat, täljt med kniv, gjort fågelfröautomater och byggt fågelholkar. Intresset är stort och man har flera barn på kö.

Det är synd att det inte finns plats för alla, men det är helt enkelt ledare som saknas.

Om man har ett intresserat barn i den här åldern så kan man höra av sig till Carolina Svensson tel: - , så kanske det finns plats i den andra Strövargruppen.

Om man är intresserad av att vara ledare, så kan man antingen starta upp en egen grupp eller börja som hjälpledare i en redan befintlig grupp, då ringer man Marie Rydell  .

BYS SJAN NÄS TAN

A X E LS SO

N

färdig R IK A R D

AN DE RS

SON

ViSKA! 2007/4 | sidan 21

6: E BR A S ILIENBR E V E T BILD: ERIK SALOMONSSON TEXT: ALVA INGEGERD SALOMONSSON

DEN STORA

brevfrån Brasilien 6 är en graviola och den lilla heter pinha. Båda är goda och anses nyttiga.

HEJ IGEN! Denna gång tänker jag berätta om maten här i Brasilien. Det är ju så att alla länder har sina vanor och sin kultur när det gäller mat. Brasilien har ett klimat och en jordmån som lämpar sig för de flesta grödor.

Djuren kan gå ute dygnet runt hela året i nästan hela landet. Det gör att vi har mycket fint kött till bra priser. Havet här utanför är mycket fiskrikt för att inte tala om alla frukter och grönsaker som växer vilt eller odlas.

Vi som bor här och lagar maten hemma kan leva mycket billigt. Man behöver inte heller mycket kläder eftersom det alltid är varmt här.

Veddige Fritidsgård 30 år!

Med riktigt tårtkalas bjöd Veddige fritidsgård in till jubileum i mitten av mörka november. Gästerna strömmade till under hela kvällen; nuvarnande gårdsbesökare, många "gamla" besökare, föräldrar samt tidigare ledare. Många pratade gamla minnen, spelade bordtennis och visade färdigheterna i biljard.

Kommer du ihåg då när…? var en an de frågor man hörde flest gånger under denna trevliga afton. Fotoalbumen låg framme och kollage var var uppsatta i tavelramar för att hylla fritidsgårdens betydelse och existens.

Det var många skratt och hjärtliga kommentarer, vill vi lova.

Kultur och fritidsnämndens ordförande Harald Lagerstedt, kulturchef Mircea

sidan 22 | ViSKA! 2007/4

Ett par dagar i veckan har en stormarknad extrapriser på frukt och grönt. Då brukar vi passa på att handla. Tomaterna kan kosta cirka  öre per kilo, bananer : kronor.

För att inte tala om vattenmelon som en gång kostade knappt : per styck och då vägde de en fyra, fem kilo. Ett isbergssalladshuvud kostade ungefär  öre.

Brasilien lär vara det land i världen som har flest frukter och många sorter har vi aldrig sett i Sverige. De frukter vi tycker allra bäst om är nog mango och papaya. Mangon växer på jättestora träd och bär rikligt med frukt . Året runt finns de att köpa till billigt pris. Eftersom vi knappast har några årstider så finns det alltid träd som bär frukt. Papaya odlades redan av indianerna när européerna kom.

Tyvärr förstår inte brassarna själva att uppskatta den gröna rikedomen. De äter inte mycket grönsaker. Frukten gör de juice av som de sockrar. Över huvud taget älskar de allt som är sött.

Man tycker att Brasilien som är ett stort kaffeland när det gäller export borde själva vara stora kaffekonsumenter. Men icke. När

Nitscu samt avde l n i n g s chef Hans Lif besökte firandet.

Ett hjärtligt stort tack till alla som kom och gjorde jubileet till en väldigt lyckad kväll.

FAKTA: Veddige Fritidsgård öppnade 1977 i gamla kyrkskolan. Där fanns den till 1994 då den flyttade in i Vidhögeskolan.

När skolan byggdes om till F-9 skola 1999 flyttades gården åter "hem" till gamla kyrkskolan, där vi nu finns igen.

Fritidsgården har idag två anställda: Niklas Gabrielsson och Mona Svendsen.

NIKLAS & MONA

der dricker kaffe, serveras det som regel i pyttesmå kaffekoppar och med mycket socker i.

De kan inte förstå oss svenskar som vill ha rejäla koppar och utan socker. När man begär utan socker kommer de med sötningsmedel i stället.

En fördom de har är att man absolut inte kan dricka kaffe tillsammans med glass. Då sker en termisk reaktion som gör att man kan bli sned i ansiktet. Man ska också tänka på att inte ha huvud eller händer för länge i frysen.

Då kan samma reaktion uppstå. Jag har sagt till dem att i så fall skulle alla svenskar vara sneda för i Sverige går vi direkt ut i kylan från våra uppvärmda bostäder. Men det har de svårt att tro.

En sak som är mycket hälsosam, enligt dem, är kokosvatten. Man kan köpa färska kokosnötter överallt som man slår hål i och sticker i ett sugrör och dricker upp den genomskinliga vätskan. Den är bra mot alla magåkommor.

Varje morgon börjar husmodern i familjen med att sätta på ett stort kok med bönor.

Det kan vara vita, svarta eller bruna. Men bönor måste man ha varje dag. Det äter man

MÅNGA GAMLA

minnen

finns på kort.

(Tainte Kortpåmej) på besök. Hon har jobbat här tidigare.

LILLIAN JOHANSSON

MANGOTRÄD. SÅDANA

finns det gott om här.

tillsammans med ris och kött, gärna nöt eller kyckling. Griskött är inte vanligt i den här delen av landet eftersom det håller sig sämre i värmen. Det är också som regel dyrare än nötköttet. Man har också ofta en rot som heter macaxeira, som kokas och äts ungefär som vi äter potatis.

Maten är inte särskilt väl kryddad här.

Man tror att det inte är nyttigt. Däremot i Salvador som ligger drygt hundra mil häri-

från och har många traditioner från Afrika, där kryddar man maten mycket mera.

Någon kanske undrar om vi inte saknar något i matväg. För det mesta inte, men vid de stora högtiderna kan vi längta efter sill.

Och i juni om vi inte är i Sverige då, tänker vi på de goda svenska jordgubbarna. Det finns jordgubbar här men de kan inte mäta sig med de svenska.

Ibland händer det att en turist tar med sig

Årsmöte i Veddige Bollklubb

Den :e december avhöll Veddige Bollklubb sitt :e årsmöte. Det vore en överdrift att påstå att många kände sig manade till att komma, men det är ju nu den verklighet som alla ideella organisationer lever i, tyvärr. Å andra sidan kan det ju föra det goda med sig att verksamhetsåret blir lugnt och skönt, eftersom man missat chansen att föra fram sina åsikter om klubben.

Vi har på herrseniorsidan knutit Christer Dahlberg till oss som tränare, den minnesgode kommer säkert ihåg Christer då han gör sin andra sejour i klubben. Den första sejouren sträckte sig mellan åren -.

På damsidan fortsätter Mikael Sturesson ännu ett år.

Vid årsmötet gjordes följande val: Som ordförande fortsätter Michael Enberg, vice ordf. är Gert Andersson, sekreterare är Alf Haraldsson, kassör David Jagestrand, ledamöter är Lena Karlsson, Björn Vendelstrand, Lars Viksten och som spelarrepresentant/ suppleant finner vi Anton Davidsson.

Under  har också Anders Göök deltagit som adjungerad i sin roll som kontaktperson mot damsektionen/Derome Bk. Anders ersätts nu av Lars Viksten. Veddige Bollklubb tackar Anders för sitt engagemang.

Vi i Veddige Bollklubb vill samtidigt passa på att tacka alla som på ett eller annat sätt stöttar oss i vår viktiga verksamhet. En god jul och ett gott nytt år till er alla.

VEDDIGE BOLLKLUBB / STYRELSEN

kaviar eller lingonsylt eller ett paket knäckebröd. Det njuter vi verkligen av.

Fastän det fi nns mycket sött kaff ebröd här så om vill vi ha kanelbullar så får vi baka det själva. Det gjorde jag när det var kanelbullens dag i Sverige i oktober. Det smakade härligt.

NU SLUTAR jag för den här gången och hoppas att ni får en riktigt god jul och ett gott nytt år.

Sista orden

. Nu är bladen snart slut i vår lilla tidning, likväl dagar på året.

Ordet är redaktionens.

Lite mer än en vecka håller jag på med tidningen varje gång innan den ska skickas till tryckeriet. Då var artiklarna skrivna från sina respektive skribenter, bilder var tagna och annonsörerna och tryckarna förvarnade. Vi pratar om många manstimmar här.

Jag hoppas, verkligen hoppas att det finns någon i stugorna som uppskattar detta. . Den globala uppvärmningen har gett sig till känna även i vår lilla by. P g a varmare vinter, har många fått tillbaka pengar på sin elräkning.

Jag fick så där  kr...

Förbaskade miljöhot!

ViSKA! 2007/4 | sidan 23

Alltså, det varjag Nanne Grönvall… … och ca 14 000 kvinnor till i Sverige som drabbades av bröstcancer 2005-2006.

JAG SKREV en artikel om mig själv i Viska nr  , medan Nanne blev intervjuad i alla Sveriges övriga tidningar. Cancern ger sig på både kända och okända, fattiga och rika, den bryr sig inte ett dugg!

BRYR SIG, det gör alla, tycker jag! Och flera stycken har uppmanat mig att skriva i Viska igen, om hur jag mår nu. Så, till alla som brytt sig under mina två svåra år, TACK, jag mår så bra nu att jag friskskrivit mig från :e november.

DEN :A april började jag arbetsträna   och har ökat arbete och arbetsträning successivt, nu är jag tillbaka i min fulla tjänst på Kastanjens gruppboende och… det är fantastiskt roligt!

DET HAR varit tufft. Primärtumören har man aldrig funnit, endast metastaser i lymfkörtlar i armhålan och vid nyckelbenet.

December  till april  fick jag  cytostatikabehandlingar, tappade håret och mådde illa och åt antibiotika, för mitt immunförsvar var så lågt. Maj och juni  reste jag till Sahlgrenska i Göteborg nästan dagligen för förberedelsen och därefter  strålbehandlingar som brände sönder huden i armhålan och x cm vid nyckelbenet. Det var inte så kul i denna soliga sommar och jag var rädd för

sidan 24 | ViSKA! 2007/4

infektioner i såren. Men det gick bra och läkte förvånansvärt snabbt. Den :e juli började jag så med hormonbehandlingen. Eftersom min bröstcancer är hormonrelaterad ska jag nu äta antiöstrogen varje dag i  år. Det gör jag så gärna om det kan hålla cancern borta!

DET OM det fysiska… det psykiska har varit en betydligt tuffare resa. Egentligen har jag en glad och optimistisk läggning, så det låter ganska pessimistiskt när jag säger att jag undrar när och var det dyker upp igen. Men, jag anser att det är realist jag är! Jag känner nämligen så många som drabbats och som har metastaser i skelett, lever, lungor och även hjärnan så varför ska jag gå fri. Nu vill jag ta vara på mitt liv och njuta av att inte veta om någon tumör eller metastas. Jag ska passa på att känna mig ganska normal. När mitt hår växte ut igen, förresten, visade det sig vara helt grått! Så nu har jag köpt nya röda glasögon och skippat mina bruna. Det var uppiggande!

TILL ER alla som stöttat mig, kända och okända ”på byn”, arbetskamrater, kyrkokören, boulespelare och inte minst min familj vill jag säga TACK! Tack för att ni orkat lyssna när jag ältat och ältat… men det är, tror jag, den bästa terapin. För mig är det det i alla fall.

g och …

Konsumentverket, Energimyndigheten och våra kunder.

De har testat våra värmepumpar.

De är nöjda.

Thermias värmepumpar har fått mycket goda betyg i både Konsumentverkets och Energimyndighetens tester. Bland annat ger våra pumpar mest och varmast vatten och störst besparing i kronor och ören.

Det kan ju förklara att hela 99% av våra kunder är nöjda och gärna rekommenderar Thermia till en bekant. Nu är det din tur. Gå in på www.thermia.se och beställ Stora Värmepumpsboken. Där står allt som är värt att veta om värmepumpar. Sen kontaktar du närmaste återförsäljare, de finns också på hemsidan. Välkommen!

40 ÅR I ENERGIBRANSCHEN! ÍR I ENERGIBRANSCHEN

STOR ERFARENHET AV LUFT- JORDOCH BERGVÄRMEINSTALLATIONER

034064 97 64 • WWW.HJROR.COM • INFOHJROR.COM

ViSKA! 2007/4 | sidan 25

Din lokala elleverantör!

FÖR DIG SOM STÄLLER HÖGA KRAV

VARBERGSORTENS ELKRAFT VEDDIGE

0340-64 64 00

VÃ¥r kunskap = Din trygghet.

Det tjänar du på! telefon: 0340 – 69 75 00 | www.varbergsbostad.se

VEDDIGE

OH IZMMB

DN Ml

VARBERG

KUNGSBACKA

KINNA

(PE +VM (PUU OZUU aS zOTLBS WJ BMMB WlSB LVOEFS

VIOLA hylla 170 cm lång.

CANON Fåtölj. Ord. pris: 2.850:-

Viskastigen 40, Veddige. Tel: 0340-300 50. Öppet: må-fre: 13-18, lör: 10-14

www.mobelhornet.se

Specialtransporter tel. 0340-306 10 fax. 0340-304 84 sidan 26 | ViSKA! 2007/4

www.veddige-akeri.se

KVMQTJT

GlUzMK UJMM

BILD: ÅRSTOMTE 2001 AV LENA PETTERSSON

God Jul & Gott Nytt År!

inkl. sallad, bröd och

LUNCH:

60:-

kaffe.

Tänk på att vi har stängt på julafton, jul- och annandagen samt nyårsafton och nyårsdagen.

Vi har ingen lunchservering på mellandagarna. Välkomna!

Vi serverar alltid lilla hemlagad med det

e x t r a0 31

-31 tel: 0340

Vi har fullständiga

rättigheter

 

    .-.,    .

  .

DEROME PIZZERIA

öppet: ons-tors 16-22, fre16-23, lör 13-23, sön 13-21 dagens: mån-fre 1130-1400 www.deromepizzeria.se

       ,   .  :-/, :-/.     .        . :   .

transporter för allt och alla tel: 0340-306 57 Försäkringar kan se väldigt lika ut. Men försäkringsbolagen som erbjuder dem är väldigt olika. En tydlig skillnad är den mellan bolagen långt borta och vårt eget bolag här hemma.

Vi vill lära känna dig och dina behov av skydd och trygghet.

Här till vänster ser du vår nya symbol.

Så här kommer du att möta oss fr o m nu.

Men du möter samma människor och ringer samma telefonnummer som tidigare.

I Veddige Lena Olsson eller Boris Johansson: 0340-383 61, i Mark Ingemar Claesson: 0706-980 409 i Kinna Lena Olsson 0320-35904.

ViSKA! 2007/4 | sidan 27

God Jul & Gott Nytt År! önskar vi alla våra kunder!

4990

39

PER KG

90

JULSKINKA FÄRDIGKOKT OLLE NYBERG [3990/KG]

PER KG

PRINSKORV HEMKÖP CA 900G [4990/KG]

20:-

35:-

2 st

2X ABBA SILL 230G [5000/KG]

2 st

SLOTTS SENAP 290G [6034/KG]

30:-

20:-

2 st

FELIX GURKA/RÖDBETOR 500G. [3000/KG]

3 st

FELIX RISGRÖT 500G. [1333/KG]

VÄRDEKUPONG

39

VÄRDEKUPONG

KUPONGINLÖSEN

25

90

00

ALADDIN/PARADIS

JULOSTKAKA

/ST MARABOU 500G [7980/KG]

9 957126 101306

/ST FRÖDINGE 750G [3333/KG]

Namn:________________________________________________________

Max 1 erbjudande / kupong och hushåll. Gäller t o m 24/12 2007 hos Hemköp. Kan ej kombineras med andra erbjudanden.

9 957370 101497

Namn:________________________________________________________

Max 1 erbjudande / kupong och hushåll. Gäller t o m 24/12 2007 hos Hemköp. Kan ej kombineras med andra erbjudanden.

VÄRDEKUPONG

10

VÄRDEKUPONG

KUPONGINLÖSEN

35

00

2X KAFFE

/2 ST APOTEKARNES 1,4L [357/L]

Namn:________________________________________________________

Max 1 erbjudande / kupong och hushåll. Gäller t o m 24/12 2007 hos Hemköp. Kan ej kombineras med andra erbjudanden.

24/12 10-14

VÅRA ÖPPETTIDER JUL-NYÅR 25/12 26/12 31/12 11-16 9-18 9-16

KUPONGINLÖSEN

00

2X JULMUST

9 957372 101389

KUPONGINLÖSEN

/2 ST GEVALIA 500G FLERA SORTER OCH ROSTNINGAR [3500/KG] 9 957371 101687

Namn:________________________________________________________

Max 1 erbjudande / kupong och hushåll. Gäller t o m 24/12 2007 hos Hemköp. Kan ej kombineras med andra erbjudanden.

1/1 11-16

Telefon: 0340-307 44, Chark: 0340-308 50. Priserna gäller from 2007-12-17 tom 2007-12-24 med reservation för tryckfel och slutförsäljning.