VISKA 2008-1

SAMHÄLLSMAGASIN FÖR FOLKET RUNT VISKAN • NUMMER 33 • 2008 MARS • ÅRGÅNG 9

SARAS CAFÉ BOKSIGNERING I VEDDIGE INGEN VANLIG ANSTÄLLNINGSINTERVJU DEROMESKOLAN 30 ÅR EN TRAKTOR KOMMER LASTAD PLAYOFF IGEN HUR ÄR DET ATT BO I VEDDIGE? MODEVISNING MED KAFFETÅR

Simma lugnt i Veddige

TRIVSEL

OMTANKE OCH PERSONLIG SERVICE ÄR VÅRT MOTTO när det gäller mindre lokaler eller lägenheter ring oss:

tel: 0340-387 00

sidan 2 | ViSKA! 2008-1

Öppettider i helgerna: Skärtorsdagen …………… 9-20 Långfredagen …………… 11-18 Påskafton ………………… 9-16 Påskdagen ……………… 11-18 Annandag Påsk ………… 11-18

Glad Påsk!

S AR A S C AFÉ SANDOR OLAH

Saras Café när drömmar blir verklighet

med sina hembakta bakelser och capuccinomaskin

SARA ANTONSSON

S

december är det ny ägare på Cafét i Karlssons varuhus. Och den nya ägaren är Sara Antonsson som har jobbat här sen juni .

– Kolla här, vad har jag här! – pekar hon på en sprillans ny espressomaskin på disken. – Den är alldeles ny, ska kopplas in senare.

Ja, en café med riktig kaffe! Espresso, latte, capuccino och la dolce vita!

– Det ska förhoppningsvis locka lite yngre folk hit. Det finns en klar trend mot lite mer kontinentala fikavanor här i Sverige.

EDAN 

När vi pratar då är det hennes födelsedag.

Men den här dagen är som alla andra, Sara är flitig, hon gör i ordning ostfrallor till de tidiga besökarna.

– Det är hantverkare som ska till jobbet och ska ha en macka till morgonkaffet. Men jag bakar också en del. Många tycker att det är toppen med hembakat. Men många är lite fega att pröva nya smaker. De köper en dammsugare och är nöjda med det.

Sara fyller  år idag. Trots hennes ringa ålder är hon en målmedveten, driftig tjej som

har haft siktet inställt på att driva eget länge.

När möjligheten dök upp bestämde hon sig direkt. Hon tog över verksamheten och efter de här första månaderna som caféägare är hon full av idéer.

Sara har fått göra jobbet själv med att ta över företaget, men hon vill gärna påpeka att utan hjälp från mamma Carina, pappa Ingvar och pojkvännen Linus hade det varit betydligt svårare.

Vi önskar henne lycka till.

    

16

midsommardröm i fattighuset.

APRIL

   –      Läs separat annons på sidan 19!

TACK TILL:

ViSKA! ViSKA! ges ut av VeddigeVisionen, och distribueras gratis till

ANDREASSONS ÅKERI AB

hushåll i Veddige. Lösnummer säljes på redaktionen. Pris: 10 kr.

DEROME PIZZERIA

ANSVARIG UTGIVARE: Michael Enberg.

EKLÖWS SUPERMARKET

DISTRIBUTION: VeddigeVisionen.

ELEKTRO EMANUEL

REDAKTION:

Arne Eriksson 0340-305 85, fax: 0340-303 09 Bo Emanuelsson 0340-302 55, bosse@veddige.nu Hans Olsson 0702-460 773, hans@veddige.nu Michael Enberg 0340-381 44, michael@veddige.nu Sandor Olah 0703-742 255, sandor@veddige.nu ADRESS:

ViSKA! c/o O.L.S.A. Viskastigen 46 , 430 20 Veddige tel: 0703-742 255, e-post: viska@veddige.nu OMSLAG: Klara dyker i Veddige simbasäng. Foto: Marie Rydell TRYCK: Geson, upplaga: 2500 ex. PAPPER: Svanenmärkt.

NÄSTA NUMMER: 14 JUNI 2008

ESON PAC AB HEMKÖP VEDDIGE HJ RÖR AB JO BYGG BOMILJÖ AB LISBETH HARALDSSON, MALMÖ MÖBELHÖRNET PEBE PRODUKTER AB STRÄNGBETONG VARBERGS BOSTAD VARBERGS SPARBANK

MANUSSTOPP 2 JUNI 2008.

VARBERGSORTENS ELKRAFT EK.FÖR.

DONATION: BG 51137859

VEDDIGE BEMANNING AB

INBETALAS till VeddigeVisonens bankgirokonto.

VEDDIGE ÅKERI AB

BETALNINGSMOTTAGARE: VeddigeVisionen

VISKADALENS FÖRSÄKRINGSBOLAG

INNEHÅLL: SARAS CAFÉ SIMMA LUGNT I VEDDIGE BOSSES HISTORISKA HÖRNA BOKSIGNERING I VEDDIGE INGEN VANLIG ANSTÄLLNINGSINTERVJU GÄNGET I GRUSGROPEN #23 DEROMESKOLAN 30 ÅR EN TRAKTOR KOMMER LASTAD 7. BRASILIENBREVET PLAYOFF IGEN ÅRETS STIPENDIATER ÄNTLIGEN ÄR VÄNTAN SLUT HUR ÄR DET ATT BO I VEDDIGE? MODEVISNING MED KAFFETÅR

3 5 7 9 10 12 15 16 18 20 20 21 22 24

ViSKA! 2008-1 | sidan 3

DET ÄR roligt att hoppa i vattnet. Här är det Anton som gör en volt.

OMSLAGSBILD: KLARA

dyker vant i

simhallets bassäng.

EN BILD från den gamla tiden när ”Doggy” fortfarande tjänstgjorde i Veddige Simhall. Bilden kan vara mellan - år gammal, vi vet inte. ÄR DET några som känner igen sig? Hör av er gärna i såfall.

sidan 4 | ViSKA! 2008-1

SIM M A LUG NT I V ED D IG E

Simma lugnt i Veddige!

ANTON UNDER

L

ytan

det bara en simhall i Varbergs kommun, och den låg i Veddige.

I SAMBAND med kommunsammanslagningen mellan Varberg och Veddige byggdes simhallen, året var .

SAMMA ÅR föddes Annica Norrman, som är ett känt ansikte för dem som brukar gå till simhallen. I snart tjugo år har Annica jobbat på simhallen.

PÅMINN MIG inte, säger hon och skrattar.

Självklart har det varit roliga år och hon trivs bra med jobbet. Otaliga är de barn som hon lärt simma genom åren.

UNDER VÅREN och sommaren brukar det vara ganska lugnt i simhallen. Självklart besöker skolor, förskolor och fritidshem från trakten simhallen under dagtid. Men på kvällstid märker man av att solen och värmen lockar utanför. Högsäsongen är ju så klart under hösten och vintern när det är ruggigt och kallt ute.

I DECEMBER brukar det vara lugnt, men direkt efter nyår är det fullt av motionssimmare som lovat att ta tag i sitt liv. Men det brukar tunna ut efter hand …

DET ÄR dock inte fel att besöka simhallen under våren, och finslipa simningen inför ÄNGE FANNS

ANNICA NORRMAN

MARIE RYDELL

känner väl till simhallen.

badsäsongen. I simskolan får barnen nyttig undervisning. Inte bara i simning utan också i bad och båtvett. Även om man tycker att man kan simma så är man aldrig fullärd. Det är roligt att ta fler och svårare märken i märkestagningsgruppen.

ANTON OCH Klara känner väl till simhallen. De har varit här i stort sett varje vecka sedan de var riktigt små. Det märks när Klara kastar sig på huvudet i bassängens djupa del och Anton gör en volt från kanten. Anton går i ettan och håller på med kandidaten och Klara går i F-klass och är just klar med bronsmärket.

DET ÄR roligt här, tycker de. Men det kunde finnas några större vattenrutschbanor, säger Anton.

JA, DET har kanske inte hänt så mycket på de  år som simhallen har funnits. Kanske är det dags för en satsning på lite fräsigare grejor?

Helt lottlösa har man dock inte varit.

NYSS ÖPPNADES en fin styrketräningsavdelning som är väl värd ett besök. Om man är osäker på redskapen så hjälper personalen gärna till och instruerar.

SÅ, LÄMNA trädgårdsbestyren för en stund och ta ett dopp!

MARIE RYDELL

ViSKA! 2008-1 | sidan 5

Bosses historiska hörna Mina berättelser bygger på uppgifter från historisk litteratur men också mycket från gamla tidningsartiklar och berättad muntlig tradition. Det är alltså inget vetenskapligt dokument.

Jag hoppas komma sanningen så nära som möjligt.

F

ÖRRA GÅNGEN berättade jag om Karl

X Gustavs tåg över Lilla och Stora Bält i Danmark. Ett blixtangrepp på Köpenhamn ledde till en för Sverige mycket fördelaktig fred, som undertecknades i Roskilde den  februari . Halland hade nu blivit svenskt på riktigt. Dessutom hade Sverige fått Skåne, Blekinge och Bohuslän. Trondheims län i Norge och ön Bornholm skulle också tillfalla Sverige. I fredsfördraget skrevs in, att de båda parterna skulle hålla ständig vänskap och verka för varandras bästa. Det blev förstås bara tomma ord.

BORNHOLM.

Ön Bornholm hade nu blivit en svensk provins. I det tidigare kriget, som slutade med freden i Brömsebro , hade Bornholm under en kort tid erövrats av svenskarna. Den danske befälhavaren, som den gången hade tappert försvarat sin ö var Holger Rosencrantz, som gick under namnet Den rike Holger. Han är intressant för oss veddigebor, eftersom han ända till  ägde gården Ry i Veddige. Gården byttes detta år bort till Arild Grijs på Jonsjö.

Holger Rosencrantz var skriven till Langtind, Glimminge och Äsperöd i Skåne samt Skottorp, Drömmestorp och Fröllinge i Halland. Dessutom ägde han en mängd mindre gårdar, varav Ry i Veddige var en.

Holger Rosencrantz var född den /  på Glimminge. Han gick först i Herlufsholms skola. Han kom sedan i tjänst hos kanslern Christian Friis och följde med honom till England, där han var närvarande vid James I:s kröning. Han kom sedan till Holland, där han under  år tjänade under prins Moritz av Oranien. När han kom tillbaka till Danmark, blev han chef för ett kompani vid fotgardet.

Förläningarna började nu trilla in. Han

förlänades  med Roskilde,  med Halmstads och  med Laholms län. År  fick han Bornholm i förläning. Han blev nu kommendant på öns fästning Hammershus, som han efter tapper strid fick tillfälligt överlämna till svenskarna . År  hade han stiftat ett hospital på ön, till vilket han skänkte pengar. År  stiftade han ännu ett hospital på sitt gods Vemmeltofta och  ett tredje på Glimmingegodset. Han tycks ha varit en frikostig man, för han testamenterade åtskilliga hemman till sina betjänter.

Holger Rosencrantz avled vid riksdagen i Odense den / . Han slapp vara med om överlämnandet av Skåne och Bornholm till Sverige . Hans ligger jämte sina fruar begravd i Nyborg. Den första frun Lene Gyldenstierne, -, var dotter till Mogens Gyldenstierne och Helle Ulfelt. Mogens Gyldenstierne är ett välkänt namn i Varberg. Han var ståthållare på Varbergs fästning.

Holger Rosencrantz gifte år  i Odense om sig med Karen Krabbe, -. Det var hennes andra gifte. Hon hade tidigare varit gift med Johan Friis.

Jag vet inte, om Karl Svensson i Ry någonsin fick veta, vilka föregångare han haft som ägare till sin gård.

EFTER FREDEN I ROSKILDE 1658.

Efter kalaset på Fredriksborgs slott på Själland avreste Karl X Gustav från Helsingör under salut från över sjuttio kanoner. Han for till Helsingborg på kung Fredrik III:s lustjakt.

I den nu svenska staden Helsingborg mottogs han av nysvenska skånska adelsmän och prästerskapet med biskopen i Lund, Peder Winstrup i spetsen.

Generalen Gustaf Otto Stenbock fick det hedrande men svåra uppdraget att leda försvenskningen i de nu erövrade landskapen.

Han utsågs till generalguvernör över Skåne, Halland och Blekinge. Med hårda nypor grep han sig an detta svåra verk.

Kungen reste nu på eriksgata i sina nya landskap. Det stod inga jublande och hurrande folkmassor, när han kom. Befolkningen i Skåne hade med undantag av en kort period på -talet alltid varit danskar. De hade ingen önskan att bli svenskar.

Något annorlunda var det i Halland.

Detta landskap hade under århundradenas lopp slitits mellan Danmark, Sverige och Norge. Tidvis hade åtminstone norra Halland varit ett eget land under en dansk greve.

Här var nog inte banden till Danmark lika starka. Här ville man bara vara ifred för ständigt genomtågande krigshärar.

Erik Dahlberg var med på eriksgatan för att se, vad man borde göra med de nyerövrade fästningarna. Kungen beslöt att grunda ett universitet i Lund. Det blev Sveriges femte efter Greifswald, Uppsala, Dorpat och Åbo.

Blivande präster och ämbetsmän skulle inte behöva åka till Köpenhamn för att studera.

Det var särskilt viktigt att få ut svensktalande präster i kyrkorna.

TILL GÖTEBORG.

Efter mer än två och ett halvt års bortovaro var Karl X Gustav hemma igen, dock inte för att ta semester. Han for till Göteborg, dit hans hustru och ännu inte treårige son kommit. Han hade flera krig igång. Sverige hade ännu inte fått fred med Polen, Brandenburg, Ryssland eller kejsaren i Wien.

Fred var dock inte det, som kungen gick och tänkte på. Den franske ambassadören Terlon, som följde med Karl X Gustav, skrev i ett brev: ”Han älskar krig mer än länder.

Detta skall föranleda honom att föra krig hela sitt liv, om inte för annat, så för att underhålla sin armé i främmande land, då han inte kan föda den i sitt eget.”

HUR HADE HALLÄNNINGARNA DET I DESSA DAGAR.

Halland hade redan  blivit svenskt, då bara på  år. Här hade försök till försvenskning redan inletts. Både drottning Kristina

BO SSES HIS TO RISK A H Ö RNA BO EMANUELSSON

och Axel Oxenstierna hade insett, att det inte var lämpligt att skriva ut halländska soldater för att försvara landet mot Danmark. Man hade försökt att skriva ut några för transport till Baltikum, där sjukdomar var värre än fienden. En del rymde under resan dit och uppehöll sig i skogarna mer som tjuvar hos bönderna än som snapphanar. År  hade man lyckats få en uppgörelse med hallänningarna. De slapp krigstjänst mot att de i stället betalade en lösensumma eller extra skatt.

Sex år senare, år  var kung Karl X Gustav redo att riva upp detta avtal. Han behövde soldater till Baltikum. Denna gång förverkligades inte de kungliga planerna.

Man förstod, att Danmark höll på att förbereda sig för ett revanschkrig. Danskarna var ute och värvade soldater. I Halland befarade man en flykt av utskrivna soldater till Skåne, där man istället skulle ta värvning i ett danskt regemente.

Men nu var det . I februari kom det en kunglig order, att soldater skulle skrivas ut för att skickas till andra sidan Östersjön.

Man trodde inte att hallänningarna var några vidare soldater, men Halland hade vid denna tidpunkt ett befolkningsöverskott. Unga män, som gick sysslolösa, ansågs utgöra ett hot.

Dessutom kom det order om, att alla vapen ute hos befolkningen skulle samlas in.

Det var ett klart misstroende från myndigheterna. Reaktionen i Halland blev stark. Även danska kronan hade tidigare tillämpat utskrivningar, så det var inget nytt för hallänningarna. Skillnaden var, att man förr vid fara för den egna bygden gick ”man ur huse” för att försvara sin hembygd med armborst och liar. Att skicka soldater till ett anfallskrig långt borta var något nytt.

Under sista hälften av -talet hade man i Sverige fått en ny försvarsorganisation.

Från och med Erik XIV:s tid på -talet växte det fram landskapsregementen. Bondpojkar skrevs ut till regementena och förväntades mer eller mindre inta rollen som yrkessoldater. Under Nordiska sjuårskriget gällde fortfarande uppfattningen om uppbåd. Efter säsongens fälttåg gick man hem till gården igen.

Johan III och Karl IX började föra krig med Ryssland. Ny inleddes kampen om Östersjön. Nu togs ytterligare ett steg bort från närförsvarstanken. Svenska och finska regementen fördes nu långt utanför landets gränser. Det blev nu en långvarig tjänst som yrkessoldater. Vid aktuella behov fanns uppbåden kvar.

HUR VAR DET I DANMARK?

I Danmark förlitade man sig betydligt längre på uppbåd vid försvaret av de egna

gränserna. I fredstid bemannades enbart garnisonerna i slotten och fästningarna med ett minimum av soldater. Vid krigståg i främmande land använde man huvudsakligen värvade trupper. Danmark hade god ekonomi på grund av goda inkomster från Öresundstullen. Danmark förde ofta korta intensiva krig.

I Danmark såg man, hur Sverige blev allt mer militärt starkare. Det fick Christian IV efter sitt trontillträde  att framför allt prioritera fästningsbyggandet. Efter freden i Knäred  fick man ytterligare en god inkomstkälla, då svenskarna under fyra år skulle betala en lösensumma för Älvsborgs fästning.

Genom  års danska krigslagar fick Danmark en genomtänkt militär organisation redan i fredstid. Med de svenska landskapsregementena som förebild, bildades två ”landsdelsregementen”, ett i Skåne och det andra på Jylland. Det skånska regementet skulle försvara gränserna i Skåne och Blekinge. Det jylländska ansvarade för gränsen mot Tyskland. På Fyn och Själland hade man bara  soldater sammanlagt.

Kronborg och Varberg på hallandskusten var vid -talets början de enda moderna fästningarna, men de skulle följas av fler.

Fyratusen kronogårdar valdes ut för att finansiera landsdelsregementena. I stället för att betala skatter och avgifter fick bonden på en sådan gård ställa upp och utrusta en soldat.

I fredstid användes och avlönades soldaten på gården som dräng. När regementet drog ut i krig, tog kronan över ansvaret och avlönade soldaten. Det blev en hård belastning för de utvalda kronogårdarna.

Systemet ändrades -. Man indelade nu alla gårdar utom adelns frälsegårdar i lag om nio gårdar. Inom laget utskrevs en soldat med en tjänstgöring på tre år. Det var nu kronan, som valde ut en lämplig soldat, inte bönderna. Antalet ökades till totalt  . Även Själland fick ett eget regemente. I fredstid sysselsattes soldaten som av bönderna avlönad dräng.

HALLÄNNINGAR I SVENSK TJÄNST.

sitter Karl X Gustav på sin häst i hjärtat av det Skåneland han erövrade, Stortorget i Malmö.

I DAG

Vid Gustav II Adolfs inträde i Trettioåriga kriget  förfogade den svenska armén över   inhemska utskrivna och   utländska värvade soldater. Till detta kom flottans ca   huvudsakligen svenska manskap. Sverige hade goda tullinkomster i de erövrade Östersjöhamnarna, men det räckte inte långt, när krigföringen i Tyskland krävde alltfler värvade soldater. Det blev ett krig på kredit, som senare avbetalades med inkomster från bland annat kronogårdar i Veddige, något som jag tidigare berättat om.

Redan en tid efter freden i Brömsebro  fanns det värvade hallänningar i den svenska armén i Tyskland. I april  fick Magnus Gabriel de la Gardie i uppgift att till

det svenska Hov – och Livregementet i Tyskland värva ett kompani dragoner i Halland.

Dragoner var beridna fotsoldater, som stred i infanteriet men använde egna hästar vid förflyttningar. Värvningen utfördes av kapten Mårten Skutt. Borgerskapet i de halländska städerna fick i uppgift att försörja dessa rekryter i väntan på avfärd. De skulle också se till, att rekryterna vid avfärden hade fått en månads förskott på sin sold.

Annorlunda var det med de tvångsutskrivna soldaterna under den danska tiden.

De användes nästan alltid i det lokala försvaret. På sin höjd kunde de föras över till de danska öarna, där de sällan var med i strider.

Eftersom hallänningarna hade skrivits ut redan under danska tiden, kunde de nu skrivas ut även under svenskt befäl. Men kunde man lita på dem? I  års uppgörelse slapp hallänningarna utskrivning mot att de betalade en fast avgift.

Den äldsta mönstringsrullan är från april . Då mönstrades  hallänningar. Av dessa löstes  ut mot en avgift. De kvarvarande  antogs i tjänst under ett år. Troligen ingick dessa redan i en arbetsstyrka vid fästningarna.

NU VAR DET 1657.

Kung Karl X Gustav begärde nu i februari utskrivning av halländska soldater, som skulle förstärka armén i Polen. Normalt var det ständerna i riksdagen, som beviljade en utskrivning. Eftersom Halland med undantag av Halmstad ännu inte var representerade i riksdagen, genomfördes lokala förhandlingar.

Handlingar från dessa förhandlingar hittades så sent som  vid reparation av golvet på Halmstad slott. De låg i trossbotten.

Ett av breven är från allmogen i Faurås härad. Den ansåg, att överenskommelsen med drottning Kristina  fortfarande gällde. Man ville dock tillmötesgå kungen genom att ställa upp med dragonhästar. Om Halland blev angripet, skulle man ställa upp mangrant.

Befallningsmannen John Nilsson i Fjäre härad berättar med modern stavning följande: ”Allmogen här är så rädd, att en stor del inte djärves gå till kyrkan, och om jag eller någon annan överhetsperson kommer till kyrkan under predikan, löper drängar och unga bönder sin kos, ty de är så rädda för dragon – och knektetjänst, att de veta icke vart de skall vända sig. Jag kan också märka deras åsikt, att den som blir skriven till dragon eller soldat, ser sig om och drar vart han kan komma. Men slipper de undan med pengar, gör de sitt bästa för att klara av det. Här i Fjäre härad har många detta år om nattetid hemligen givit sig bort till andra orter för att segla eller tjäna; trots att jag har det så strängeligen förbjudet, hjälper det inte. Men skatten får sidan 8 | ViSKA! 2008-1

jag dem att fort uppbära och anvisningarna betala.”

Det måste ha varit rapporter av det här slaget, som fick guvernör Erik Stenbock på eget bevåg trotsa den kungliga befallningen och avbryta utskrivningarna på sommaren . Allmogen gick med på att i stället betala en avgift på  daler silvermynt per rote.

För Erik Stenbock var den avbrutna utskrivningen ett misslyckande. I ett nådigt brev till kungen försökte han vända det hela till något positivt. I sitt brev skrev han, att naboon med sina starka tillrop lockar detta Landets folk till sig, om utskrivningarna fullföljs.

Men skadan var redan skedd. En del unga män hade redan dragit söderut, där danskarna höll på att mobilisera. En del av dem hade stannat på Hallandsåsen, där ”Göingehövdingen” Sven Poulsen mönstrade sina friskaror.

Danskarna startade sedan sitt revanschförsök, som blev ett dundrande fiasko, vilket jag berättade om i förra tidningen. Det slutade med freden i Roskilde . Efter denna var Sverige det till ytan största land, det någonsin varit. Vad jag inte berättade var, vad som hände i Halland under Karl X Gustavs framfart över Bälten i Danmark.

Under hösten  hade en svensk armé under befäl av riksdrotsen Per Brahe dragit ner till Sydhalland för att se till, att skörden i Halland inte föll i danskarnas händer. Det blev en del mindre sammandrabbningar med Svend Poulsens snapphanar på Hallandsås.

En sammanstötning med reguljära danska förband ägde rum vid Genevad. Det blev ingen avgörande drabbning.

I november förflyttades den svenska armén nu under ledning av Gustav Otto Stenbock upp till Nordhalland. Danskarna tog

SVENSKA VÄLDET

utbredning.

 vid dess största

över Sydhalland ända upp till Falkenbergstrakten. Halmstad och Laholm stod emot stormningar. För säkerhets skull övergav Erik Stenbock sin residensstad. Han flyttade till Varberg, varifrån han skötte guvernörssysslan. Man befarade, att Halland skulle förloras. Erik Stenbock hoppades, att danskarnas skövling i södra delen av landskapet skulle kyla ner de dansknationella känslorna. Det var tyska soldater, som plundrade fritt.

Vintern blev svår, vilket räddade Karl X Gustav i Danmark. Den drabbade dock svenskarna, som nu slagit läger utanför Varberg mycket hårt. Regementschefen Julius de la Chapelle skrev: ”Litet få de till mat, och intet hava de på livet, så det är en alltför stor jämmer bland oss.” Soldater gick omkring och tiggde eller plundrade, om de orkade ta sig ur lägret. Sjukdomar härjade i kompaniet.

Gustav Otto Stenbock, som trodde, att han skulle invänta våren, fick order om att anfalla norrmännen i Bohuslän. Utanför Uddevalla stod hans bror Erik Stenbock.

Dagen före julafton gavs marschorder till trupperna utanför Varberg. En häftig snöstorm stoppade dem vid Kungsbacka, där trupperna låg kvar över julhelgen. I januari marscherade Stenbocks trupper norrut. De hann aldrig uträtta något. Kungen hade själv avgjort kriget på Själland.

KARL X GUSTAV I GÖTEBORG.

Nu var det . Sverige hade fred. Kungen hade kommit till Göteborg, där drottningen och den unge kronprinsen också fanns. Hit kallades också ständerna. Kungen tänkte inte alls på fredliga relationer med Danmark. Karl Gustavs vision var nu densamma som Kristian I (Kristian Tyrann) en gång haft. Hela Norden skulle bli en storstat under svensk ledning. Till denna skulle Danmark helst frivilligt ansluta sig. Deras allians med Nederländerna skulle brytas. Universitetet i Köpenhamn skulle flyttas till Göteborg. Svensk förvaltning skulle införas i Danmark med tre nya hovrätter på Själland, Jylland och i Norge. Danmark skulle få behålla sina lagar, där dessa inte kolliderade med de svenska. Danmarks allmoge skulle få det bättre än vad de hade det under danska kronan. Adeln skulle sätta sig till motvärn.

Adelsmännen skulle man få att emigrera till Ingermanland, där lämplig gods skulle anvisas. Allt detta skulle avslutas med en ceremoni i Skåne, där Karl Gustav skulle låta dig hyllas som ”Sveriges, Götes, Danmarks, Norges och Vendes konung.” Till dessa områden hörde även Finland och Island. Han skulle ha Sveriges krona på sitt huvud. Den danska skulle ligga på ett bord intill. Hur det gick med dessa storslagna drömmar får Ni förhoppningsfullt veta i nästa nummer av ViSKA.

BO K SIG NERING I V ED D IG E SANDOR OLAH

KÖN RINGLAR så långt ögat når när Bo Emanuelsson signerar ”Gänget i grusgropen” – barndomsminnen nu i bokform.

Boksignering i Veddige I början är man bara ett barn. Man gör massa grejer, allt möjligt, vissa är man stolt över, vissa är man inte lika stolt över.

Sen blir man äldre. Man håller på med annat. Vuxna saker, så att säga. De där gamla händelserna blir minnen. Minnen som man har för sig själv eller delar med några barndomskompisar – eller helt enkelt glömmer man av dem.

ELLER, SOM Bo Emanuelsson gör, skriver man ner dem. Är man duktig på att utrycka sig, som Bosse och om man har tur, som Bosse har, så finns det en duktig tidning i närheten som vill publicera ens innersta barndomsminnen.

Så kan man hålla på länge. Så länge man kommer ihåg alla de gamla hyssen. I flera år kan man hålla på och skriva av sig.

Som sagt är man duktig som Bosse, så blir kåserierna populära. Så pass populära att tidningsmännen bestämmer sig för att ge ut den som bok…

Och så plötsligt, så står man där en dag på

livets höst, och signerar böcker som innehåller ens barndomsminnen.

Exakt det hände med Bo Emanuelsson den  december kl : förra året. Han stod på Hemköp vid en demonstrationsdisk, omgiven av sina läsare, vänner, barndomsvänner (de som är vid liv), kollegor, grannar, beundrare och missunnare. ÄR DU en av de som inte lyckades skaff a ett exempel av boken? Hör av dig till redaktionen: viska@veddige.nu, eller ring:  , så försöker vi hjälpa.

ViSKA! 2008-1 | sidan 9

INGEN VANLIG ANSTÄLLNINGSINTERVJU SANDOR OLAH

FIKASTUND MED Per Swahn brandchef tillsammans med sökanden av tjänsten: Mats Jakobsson, och Tony Ahlberg…

Gustavsson och Fredrik Dranvik med Roger Lysebring deltidsbrandman i Veddige.

…SAMT FREDRIK

Ingen vanlig ans Om du klarar några minuters fystest på rullmatta, rökdykning, klättra i stege, bära slang, släpa nödställd person, klippa med hydraulverktyg i skrotbil, spruta vatten med hög tryck, är du dessutom simkunnig upp till 200 meter och tidigare ej straffad och du har medgivande från din arbetsgivare, skola och familj, då… du lite chans att bli deltidsbrandman.  februari arrangerades en ”prova på dag” för alla som är intresserade att bli brandman i Veddige.

ROGER LYSEBRING, till vardags snickare hos Micael Byggare och Per Swahn idrottslärare på Vidhögeskolan, båda deltidsbrandmän i Veddige Deltidskår bjöd på fika och berättade lite kring verksamheten. Anledningen var främst att värva nya medlemmar till kåren. Att de är underbemannade fick vi tydlig exempel på under tiden vi var där. Per Swahn jourhavande brandchef fick rycka ut inte mindre än två gånger på förmiddagen.

KANDIDATERNA DENNA gång var fyra killar (tyvärr är det lite svårt att få tjejer till kåren), Mats Jakobsson, Tony Ahlberg, Fredrik Gustavsson och Fredrik Dranvik.

PROVA PÅ dagen bestod i några basuppgifter för en blivande brandman såsom gå på rullmatta (där rök kalorierna från fikabrödet), klättra i stege (inget för höjdrädda), klippa med hydraulverktyg och testa rökdykning (tuffare än det verkar).

INGEN VANLIG anställningsintervju direkt, med andra ord. I dagarna avgörs vem som får jobben, på en anställningstest i Varberg.

LÖNEN ÄR inte fy skam men det bästa med jobbet är äran att få vara nyttig. …DÅ HAR

LÖRDAGEN DEN

FAKTARUTA

brandförsvaret - den kommunala räddningstjänsten - är, som framgår av namnet, ett kommunalt ansvar, som utövas genom egna eller interkommunala brandkårer med heltidsoch deltidsanställd personal. Överordnad statlig myndighet är Räddningsverket.

DET SVENSKA

sidan 10 | ViSKA! 2008-1

på topp.  meter upp i luften känner man garanterat om man är höjdrädd.

FREDRIK DRANVIK

FYSTEST PÅ rullmatta ser ut som en vanlig promenad med fikakorgen på ryggen. Utrustningen väger dock  kilo.

Per Swahn vakar över processen. Mats Jakobsson klarade utmaningen fint.

nställningsintervju

ViSKA! 2008-1 | sidan 11

G ÄNG ET I G RUS G RO PEN #23

Gänget

BO EMANUELSSON

Minnen från 1940-talet av Bo Emanuelsson

i grusgropen

var född i Gopshus, Mora församling i KopB Gustafsson parbergs län den /  men kom från hade dagen före julafton  lämnat Övre Ullerud i Värmland, där han troligen Veddige och flyttat till Varberg med tjänstgjort en tid. Han var  år, när han kom sin hustru Ida Cornelia och fosterdottern till Veddige.

Swea Viktoria, som nu var  år gammal. KyrI Värmland hade han träffat sin blivande koherden skrev Gustafsson som pensionerad fru, sömmerskan Karin Gunhild Jonsson, folkskollärare. Han var nu  år gammal. som var född den /  i Övre Ullerud.

Han hade verkat som skollärare i Veddige i  De gifte sig den / . Hon flyttade till år och uppfostrat många veddigebor.

Veddige den / . Den /  föddes Inom det politiska hade Gustafsson son nr.  av tre söner. Han fick namnet Anders avancerat till att vara en av en av de , som Lennart. Alla tre sönerna kom att tillhöra utgjorde kommunfullmäktige år . Det Gänget i grusgropen. fanns inga kvinnor i fullmäktige. Gubbarna på kortet är i bakre raden från vänster: Aron Karlsson från Syllemad, Karl Johansson, Hed, Carl Johansson, Näs, J B Marcusson, Nils Johansson, som byggde huset, där banken idag ligger, Nils Marcusson. Bröderna Marcusson var från Telnebacka.

De hade under lång tid Kalvhult. Längst ut står Karl Johansson, Drared. Sittande framför från vänster: Albin Johansson, folkskollärare Oscar Broborg, J A Johansson, som en tid ägde Kullagård och Jonsjö säteri. Han KOMMUNALFULLMÄKTIGE I Veddige  var riksdagsman. Han kom från Thårstorp och var bror till Karl Johansson i FrugårUNDERVISNINGEN. den. Sista åren bodde han i Jägarevillan eller Karlström var de första åren ensam lärare numera Viskabo. Till höger om honom sitter i folkskolan vid kyrkan. Han undervisade i folkskolläraren J B Gustafsson, som verkar ha den södra salen. Den norra ursprungliga salen rakat bort både skägg och mustasch. Längst ut användes nu tydligen som kommunalrum sitter jur. kand. Hilding Almqvist, som tidvis efter flyttningen från Sandhems småskola, kom att vikariera som folkskollärare, enligt där man trängts på andra våningen. Jag har hans elever den bäste, de haft. Om honom Dagmar Nilsén-Larös skolkort från den tiden, borde man kunna skriva ett eget litet kapitel. då man höll till i södra salen. Närmast dörren ANDERS KARLSTRÖM KOMMER. fanns den i förra tidningen omtalade kamiNågon gång mellan jul och nyår anländer nen, som varje morgon tändes av ”Stalla-KrisAnders Rikard Karlstöm till Veddige. Kyrkotina”, mor till skomakaren Robert, ”Stalla-Joherden skriver in honom den / . Han han”, ”Stalla-Emil” och ”Erik i Grönegatan”.

J B GUSTAFSSON LÄMNAR VEDDIGE.

F

OLKSKOLLÄRARE J

sidan 12 | ViSKA! 2008-1

del .

På kortet finns en del välkända ansikten. Jag tror att raden från Karlström till dörren består av Göran Edvinsson, ”Gunnes-Erik”, ”Per i Låke”, Sven Welander, Gösta Gustavsson eller ”Gösta Snus”, som fick detta namn för att hans morfar gick i bygden och sålde snus.

Den lille efter honom är nog ”Oskars-Vidar”.

På bänken längst ner sitter ”Sven i Småkulla”, Tage Månsson, Dagmar Nilsén och Ingrid från ”Anton Bengtssons” i Thårstorp. Fram för dem sitter Evert Hallberg, ”Bertil på Långaberg” och ”Gullan på Caféet”. I mitten känner jag igen Rune Arvidsson, ”Arne på Lyckan”, ”Annie på Svalan” och Evy Hvalgren. Längst fram under böckerna på kadern sitter Karin Welander. Barnen vid svarta tavlan är Lennart och Bengt Karlström.

Belysningen i taket bestod av några s. k. skomakarelampor. De här lamporna kom mig att tänka på en helt annan skolsal. År  åkte jag till Kristinehamns Praktiska Skola för att läsa in realexamen. I vår skolsal hade man bytt ut skomakarelamporna mot runda vita glober. Lysrörsarmaturerna fick vänta ytterligare några år. Äldre elever vid skolan berättade en historia. I salarna hade man tidigare haft skomakarelampor. På skolan fanns en gammal lärare, som hette Jonsson, men som gick under namnet ”Knosen” av någon anledning. Det var en mycket duktig lärare, som framtonade det, som var viktigt. När vi läste om Halland, fick jag lära mig, att det tillverkades kökssoffor och stolar i Lindome.

I Fjärås odlade man pepparrot. ”Knosen” var framförallt ett språkgeni. Han hade varit tolk åt Ernst Rolf på dennes utlandsturnéer. ”Knosen” hade bara ett fel. Han var periodare. När han söp till, satt han på Stadshotellet hela kvällen. En taxiförare körde hem honom och släpade honom uppför trapporna.

Jag såg det många gånger, för ”Knosen” hade sin bostad mittemot den villa, där jag hade mitt inackorderingsrum.

Nu kommer historien. ”Knosen” var nu inne i en svår period. Trots supandet släpade han sig till skolan varje morgon, givetvis i ett svårt bakrus. Pojkarna i klassen var väl förberedda. De hade nu monterat ihop alla skomakarelamporna men någon tunn tråd, som löpte genom öglor, som de hade skruvat fast i väggen. På given signal började pojkarna närmast väggen dra i sina trådar. ”Knosen” satt och skrev i klassboken. När han tittade upp gungade hela rummet. ”Knosen” tittade på de gungande lamporna en stund, nu nästan grön i ansiktet. Han pekade på ordningsmannen.

ANDERS KARLSTRÖMS

att lära mig något, när jag inte begrep innebörden. Att som en papegoja bara rabbla ord ingick inte i mina egenskaper. Varför skulle man lära sig psalmer utantill? Alla ägde ju en psalmbok. Nästan lika illa var det med historia. Vi skulle lära oss rabbla upp regeringsbeslut och annat ointressant. Jag gillade inte alls att gå i skolan. Jag ville ut och jobba och tjäna pengar, så att jag kunde köpa nya frimärken till min frimärkssamling.

Det gick åt skogen, när min mor gick till Karlström och frågade, om hon kunde anmäla mig till realskolan i Varberg. Karlström hade svarat, att Bo är mycket energisk, när han verkligen vill genomföra något. Underförstått var väl, att han inte har så mycket i huvudet.

början av  flyttade den nu -årige Krumlinde till nybyggd villa i Kärradal strax ovanför bussgaragen. Birgit Walde flyttade en tid senare till Björkholmsvägen och blev hyresgäst hos byggmästare Ivar Andersson.

I Kyrkskolan slutade man nu med varannandagsläsning. Fröken Walde hade varje år klasserna  och . Karlström hade klasserna  och . Skolbarnen fick nu gå till skolan varje dag.

Entrén var nu flyttad till västra gaveln, där det var en förstuga. På trappan till denna stod Birgit Walde och ringde i sin klocka, när rasten var slut.

På gården fanns de gamla kyrkstallarna kvar. Den äldsta stallbyggnaden hade nog

Tyvärr räckte mina betyg för inträde till realskolan, som blev en verklig plåga, men det är en annan historia.

kommit till, när man byggde skolan . På möte i kommunalstämman den /  utsågs en kommitté, som skulle komma med ett förslag om tillbyggnad av kyrkstallarna. I denna kommitté ingick färgare August Larsson, Carl Svensson och August Johan Larsson i Syllinge. På sammanträde den /  beslöt man bygga till stallet i norra änden till en kostnad av  kronor. Vald kommitté skall utföra detta arbete. I paragrafen står dessutom: di valde få förskottera penningarne till dess di blifver utdibeterade i följe med Kommunalutskylderna.

Det är tydligt, att man inte kunde utse fattiglappar till kommunala uppdrag. Carl Svensson är nog bonden i Per Larsegård, Sture

skolklass.

”Du får ta över lektionen idag. Jag håller visst på att bli sjuk”.

Tillbaka till skolan i Veddige. Jag minns inte så mycket av Karlströms undervisning.

Jag gick ju för honom i :e och :e klass.

Det var god ordning i klassrummet. Vi var ungefär  elever i salen. I min klass var vi  pojkar och  flickor. I den andra klassen var det omvänt förhållande mellan könen. Detta var, när jag gick i :e klassen. Egentligen minns man det negativa bäst. Det negativa var att lära sig psalmverser utantill. Först gick man och tränade fotboll. När man kom hem dödstrött, frågade morsan, om man inte hade någon läxa. Då kom man ihåg den förfärliga psalmversen. För mig var det helt omöjligt

KARLSTRÖM FÅR FÖRSTÄRKNING.

Någon gång i början av  kommer folkskollärare Birgit Ingegärd Walde till Weddige Skolhus. Hon kom från Ramsele. Fröken Walde var född den / . Hon var  år gammal, när hon kom till Veddige.

Ivar Andersson på Björkholmsvägen hade en villa med en uthyrningslägenhet på andra våningen. År  hade en Johan Albert Valdemar Krumlinde med hustru flyttat till denna lägenhet. Familjen kom från Hässleholm.

Varför de slog sig ner i Veddige är okänt. I

ViSKA! 2008-1 | sidan 13

Wohléns far. August Johan Larsson kan vara bonden på Syllinge No , som senare övertog Jonsjö säteri. Färgare Larsson hade den gård, som idag bebos av Bertil Larsson.

Intill uthuset och kyrkstallarna fanns dasset. Det var en lång byggnad i väst-östlig riktning med dörrar mot söder. Skolbarnen hade ett med flera hål, vill jag minnas.

Lärarna hade nog ett avskilt dass. På baksidan var någon sorts kompost. Här fanns också dasstunnorna. Tog man sig tillräckligt nära, kunde man se de nedhängande rumporna. En försigkommen pojke tog sig en gång dit med en sälgkvist och petade fröken Walde i rumpan med denna. Det blev förstås ett förfärligt liv.

Den skyldige blev dock inte avslöjad.

Vi kom i vanlig ordning småflinande fram till honom. Pang sa det, när Lennart fick första lusingen. Vid nästa ännu hårdare smäll flög han ner i Nordgrens dike och blev liggande under Nordgrens häck.

Nu hade Karlström fått utlopp för sina värsta hämndbegär. Oss andra vågade han tydligen inte slå, vilket vi tyckte var något orättvist. Vi beordrades nu att ställa upp på ett led. Birgit Walde hade vi inte sett röken av. Nu kom ordern. Vi skulle få marschera genom samhället till Ivar Anderssons villa, där vi skulle be den hemskyndande lärarinnan om förlåtelse.

Det blev förstås en riktig Canossavandring. Alla i Veddige visste redan nu, vad som hade skett. Smeden Johan lade ifrån GÄNGET I GRUSGROPEN sig släggan, när vi passerade, och stod där PÅ BADRESA. och fl inade. Vid Nilséns aff är kom kunder Gänget i grusgropen gjorde förstås också ut och glodde på oss. Det var värre än om vi sina hyss i skolan. Det hade varit ett gäng mörvärsta brottet har jag dare som ledsagades av sparat till sist. fångvaktaren.

Vårterminen led Till slut var vi mot sitt slut. Det hade framme vid Ivar varit vackert väder en Anderssons villa och tid, dock utan någon ringde på. Fröken verklig värme. Anders Walde kom ut. ”Snälla Karlström och Birgit fröken Walde, vi ber om Walde hade nu kommit ursäkt för vårt dumma överens om att arrangera påhitt”. ”I morgon får en buss-utflykt till Kärra.

Ni sitta kvar efter skoJag gick nog nu i :e lans slut i en timma. klass. Vi skulle åka med Något straff skall Ni Östen Anderssons ljusblå ha.” Sedan blev det buss till badstranden. Jag fortsatt marsch till resminns inte, om klass  pektive föräldrar. Vad och  var med. Kanske Ivar Andersson gjorde hade de ledigt. Det kan med sin Holger, vet inte ha rymts så många jag inte. Sedan gick vi på en buss. Kanske var över gatan till vår villa, FRÖKEN WALDE bodde på andra våningen i Ivar Anderssons villa på Anders Karlström kvar i där morsan blev underBjörkholmsvägen. Vi fick gå dit och be om förlåtelse. Här ligger idag radhus. skolan och hade lektion rättad om vårt tilltag. som vanligt.

Hon blev i vanlig ordning helt förkrossad.

Någon hade nog sett dem ge sig av bortåt Det jag minns är följande. Vi kördes ner Jag förväntade mig stryk, när min far kom stranden. Man körde runt i hela Kärra och till viken vid numera Fridas Restaurang. Det hem. Det blev det inte. Han konstatera letade. Tiden gick. kan ha varit i slutet av maj månad eller i början med sitt vanliga lugn, att det måste vara På Syllingevägen gick fyra, som började av juni månad. Vi marscherade bort mot gry i småpojkar, annars blir det inget av bli en aning trötta. Man passerade Hjörne, berget. Det kändes kallt. Holger Andersson, dem. och snart var man framme vid Kvarnome. Det Lennart Karlström, Sören Hvalgren och jag Jag tror inte att Karlström vågade gå med var konstigt, att bussen aldrig kommer. bildade snart en liten grupp av kverulanter. Vi Sören till Assvin Hvalgren, som var stor komNär vi var vid ekekullen vid Moavägen kände inte alls för att bada. Vi tog av oss skor munalpolitiker. fick vi se bussen. Vi viftade glatt åt dem att och strumpor och gick ner och kände på vattNästa dag skulle vi sitta kvar en timma. stanna. Bussen for förbi. Ingen i bussen titnet. ”Fy fan, vad kallt!” Vi skulle inte bada. Vi Det tyckte vi var ett ganska rimligt straff. Vi tade ut genom fönstret. Ingen vinkade på oss. hade redan bestämt oss. Här skulle inte badas. hade börjat förstå vidden av vårt påhitt. När Inte ens busschauffören tittade på oss. Just nu Som en följd av detta trots, skulle vi inte heller det hade gått max  minuter rycktes dörren var vi bara luft. Vi var ingenting. Nu började spela brännboll eller vara med i andra aktiviupp. Assvin Hvalgren kom in och sa: ”Sören det kännas riktigt kymigt. teter. Hela resan var ett fiasko. Vi satt där och skall inte sitta här. Han skall komma hem och STRAFFET. tjurade, då någon sa det förlösande: ”Vi går syssla i ladugården”. Punkt och slut. Efter en När bussen kom fram till skolan, beorupp till affären och köper glass.” Den vanliga stund hade fröken Walde kommit fram till, drades alla att genast gå hem. Bara en mänkiosken var inte öppen. Föräldrarna hade väl att straffet nu hade blivit ojämlikt. ”Då får niska syntes till, när vi närmade oss. Mitt på skickat med oss någon krona. Lennart, vars väl Ni andra också gå hem. Annars blir det Syllingevägen stod Anders Karlström som en far hade sommarstuga på berget bakom oss, orättvist”. manlig furie med en hemsk uppsyn. visste vägen till affären.

Så slutade denna något sorgliga historia. sidan 14 | ViSKA! 2008-1

Utan att någon märkte oss, traskade vi i väg. Det var en bra bit att gå till Bergfeldts affär. Vi kom så småningom dit och köpte vår glass.

Nu kom det verkliga. Varför gå den långa vägen tillbaka till stranden? Vi hade våra badbyxor med oss. På stranden hade vi ingenting.

Någon kom med det geniala förslaget. Vi går mot Veddige. När bussen kommer, stannar de väl och tar upp oss. Sagt och gjort. Vi började gå mot Åskloster. Ingen buss kom. Vi gick förbi Ås Klosters Kungsgård. Vi passerade Nyebro. Konstigt! Ingen buss kom.

Nere på stranden hade några vinterbadare hoppat i. Andra hade spelat brännboll.

Nu började klockan bli mycket. Birgit Walde blåste i sin pipa. ”Ni får ställa upp i ett led, så att jag kan räkna Er!” Det fattades fyra. Lärarinnan blev förstås vettskrämd. Man hittade inga kläder. Alltså kan de inte ha drunknat.

D ERO MESKO L AN 30 ÅR MARIE RYDELL

Deromeskolan  år

”Detta var den bästa skoldagen i mitt liv!“ I december 2007, närmare bestämt den tjugonde, firade Deromeskolan 30 års jubileum.

H

ÖSTTERMINEN  började den första kullen elever på skolan. En del av dem som började då, har barn som går på skolan nu. Cirkeln är sluten, skulle man kunna säga.

HUR FIRAR man då födelsedagskalas för en skola? Jo, man låter så klart eleverna bestämma, och när eleverna får bestämma blir det minsann ingen vanlig skoldag!

ATT DET skulle vara maskerad var givet, och de flesta av de drygt  eleverna som går på skolan hade klätt ut sig. Eftersom firandet var förlagt precis mellan lucia och jul, dominerade så klart de tomteklädda. Men bland alla tomtar skymtade även cowboys, pirater, rappare, häxor, fågelskrämmor, jägare, katter av olika slag, skurkar, prinsessor med flera mer eller mindre fantasifulla figurer. Tilläggas bör att bland tomtarna

syntes Elfrid, Tomtens lataste tomtenissa, känd från TV:s julkalender!.

SKOLDAGEN INLEDDES sedan med fi lmvisning och popcorn. ”Tzatziki, morsan och polisen” stod på programmet. Efter lunchen bjöds det på tårta. Det var meningen att den skulle vara  dm lång, med tanke på årtalet som firades. Men eftersom skolan har så flitiga elever och en stark Hem och Skolaförening och en lokal skolstyrelse med många baklystna föräldrar, så blev den nog närmare fyra meter …Men vad gör väl det när det är många elever och lärare som är sugna på tårta?!

NÄR TÅRTAN var slut var det minsann inte slut på festligheterna, nej, då blev det disco i gympasalen! Man får förmoda att de flest eleverna instämmer i det som en av dem sa:

DETTA VAR

den bästa skoldagen i mitt

liv! ÄVEN OM skolan är liten, så är den naggande god. Man har som sagt både en lokal skolstyrelse som håller sig insatt i skolans pedagogiska och politiska arbete, och en Hem och Skola förening som ser till att sätta lite guldkant på elevernas skolvardag. Skolan har Grön Flagg och är mycket miljömedveten.

Elevantalet har pendlat mellan dryg  och omkring .

NU ÄR antalet elever på väg uppåt igen och man får hoppas att några av de nuvarande eleverna får vara med och fira med sina egna barn nästa gång.

HIPP, HIPP hurra!

MARIE RYDELL

ViSKA! 2008-1 | sidan 15

EN TRAKTOR KOMMER LASTAD MARIE RYDELL

En traktor kom Med vadå?

Tidigt på morgonen den 5 december, på självaste trettondagsafton samlades de nu garvade timmerhuggarna. De beundrade sitt verk inne i Stefan Nilssons lada en stund innan det tog itu med dagens arbete: att plocka ner det! sidan 16 | ViSKA! 2008-1

Bit för bit, stock för stock plockades vindskyddet ner. De så omsorgsfyllt ihopfogade knutarna bändes nu isär. De olika delarna bars ut på gården och lastades på traktorns släp.

(När traktorn väl var på plats vill säga, det var visst något med ett drag, eller …var det inget drag i traktorn?)

I kortege körde man sedan upp till Axels backe; traktor med släp, fyrhjuling med släp, bil med släp, fler bilar… mycket grejer blir det!

Det första, och svåraste man hade att göra på backen var att bestämma var vindskyddet skulle ligga. Allt skulle tas med i beräkningen; vinden, solen, avstånd, insyn, utsikt … men till slut kom man till insikt och enades om en plats. Då vidtog grävandet!

Vindskyddets fyra hörn skulle få en fast grund att vila på. Således grävdes fyra ordentliga gropar vari riktigt ordentliga stenar placerades. Allt detta för att inte vindskyddet ska ligga direkt på marken. Det ska alltså inte ligga i vatten, men i våg …

När stenarna väl var i våg, rakt, rätt och riktigt inleddes byggandet. En efter en fogades stockarna samman igen, det gick med en förvånansvärd fart! Plötsligt stod det där!

Efter en stärkande kaffetår och lite grillad korv lades även taket på plats.

Dagen därpå, i snöslask, spikades vindskivor och en platonmatta lades på taket. Förr använde man näver, eftersom det är vattentätt, men för att inte skövla skogen på näver, så användes lite mer moderna metoder. På denna

ARBETET BILD för bild. Vi vill passa på att påpeka att det är eldningsförbud i vindskyddet – symbolen på gaveln är strövarnas symbol.

mmer lastad…

all sin enkelhet: Per hugger av Friluftsfrämjandets band med sin yxa.

INVIGNINGSCEREMONIN I

matta av låtsasnäver ska sedan jord och grästorvor placeras, lite längre fram i vår.

En annan helg, en dryg månade senare var det dags igen. Denna gång kom golvet på plats. Vi ”fuskade” lite genom att använda tryckimpregnerat virke och balkskor när vi reglade upp golvet. I regel använder man ju inte sådant när man knuttimrar, men för att vindskyddet ska få längsta och bästa möjliga hållbarhet så valde vi att göra så.

Den andre mars var det så dags att inviga bygget. Ett trettiotal personer hade slutit upp för att beskåda denna stora händelse. Solen strålade och alla var glada.

Genom att med ett, eller rättare sagt två, snitsiga hugg kapa bandet förklarade Per vindskyddet invigt. Åskådarna kunde sedan

beundra bygget, titta på de verktyg som använts samt i en pärm med text och bilder följa bygget från början till slut.

På vindskyddet finns nu även en del skyltar. En stor där vi tackar våra sponsorer samt ett par små med symbolerna för våra olika verksamheter. Skogsknopp, Skogsknytte, Skogsmulle, Skogsströvarna, Frilufsarna och TVM. För att inga misstolkningar ska ske ber vi att få påpeka att skylten med en eld INTE uppmuntrar till eldning i vindskyddet … utan detta är strövarnas symbol!!!

Vindskyddet kan bokas för grupper eller sammankomster genom Friluftsfrämjandet, Marie Rydell - . Bokad grupp har då förtur till vindskyddet.

MARIE RYDELL

ViSKA! 2008-1 | sidan 17

7. BRASILIENBREVET ALVA INGEGERD SALAMONSSON

7. Brasilienbr S

EDAN JAG senast skrev till er har både

Erik och jag haft anledning att anlita den brasilianska sjukvården. Erik har helt nyligen drabbats av en svår öroninflammation som gjorde att han inte kunde höra ett dugg på höger öra och för ett par månader sedan ramlade jag och föll så illa att jag bröt höger överarm och var tvungen att få en platta inopererad.

I BRASILIEN är sjukvården gratis om man blir akut sjuk eller behöver livsuppehållande vård. Däremot får man själv bekosta t.ex höftledsoperationer. Det finns också gratis förebyggande vård. När vi reste till Amazonas för några månader sedan, vaccinerade vi oss mot gula febern och varje år uppmanas alla som fyllt  år att vaccinera sig mot influensa. Detta har vi inte betalat något för. Viss mödra – och barnavård är också gratis liksom

det finns gratis BB och utdelning av mjölk för de fattiga med småbarn. ÄNDÅ HAR de flesta som har råd en privat sjukförsäkring. Anledningen är att det kan vara långa köer på vårdcentralerna och de allmänna sjukhusen. Behöver man ligga kvar på sjukhuset så delar man sal med många andra patienter och sängarna står tätt.

DET ÄR status att ha en sjukförsäkring och många brasilianare utnyttjar den långt mer än vad vi svenskar är vana vid. Här går man till läkare för den allra minsta lilla krämpa.

LÄKARNA SOM arbetar på vårdcentralerna och de allmänna akutsjukhusen är välutbildade och har för det mesta en egen klinik eller arbetar på ett privatsjukhus de flesta dagarna i veckan. Den allmänna sjukvården ger dålig lön men eftersom läkarna för det mesta har fått sin utbildning av staten så

betalar de tillbaka genom att arbeta för det allmänna vissa dagar i veckan. Självklart kan läkaren få patienter genom att hänvisa till sin privata klinik när den akuta vården är över.

Men sjukförsäkringarna är dyra och ju äldre man är desto dyrare blir det. Därför har Erik och jag valt att inte ha någon privat sjukförsäkring utan i stället har vi en buffert ifall det skulle hända oss något. Och det har det alltså gjort nu.

NÄR JAG hade fallit omkull skjutsade Erik mig till det största allmänna akutsjukhuset. När jag hade skrivit in mig i receptionen blev jag hänvisad till ortopediavdelningen.

Det fanns inget väntrum utan man satt i korridoren och väntade på sin tur. Stolarna var enkla och väggarna kala och målade i neutrala färger. Lite tråkigt men man har ju inte kommit dit för att få en estetisk upplevelse

Fransk Afton DEN  februari bjöds till avec på kyrkan. ”Avec” betyder ju ”med” på franska. Vi fick alltså en stund med sånger från Edith Piaf den kända franska chanson-sångerskan, av och med Annika Werdelin, Dag Hallberg, Markus Löfdal och Lalle Björk.

DET VAR en Fransk Afton med underbara, kända melodier som ”Padam padam”, “Non, je ne regrette rien” och “Mon Légionnaire”.

DET VAR ingen cognacbjudning, med andra ord.

ANNIKA WERDELIN

sidan 18 | ViSKA! 2008-1

sång och Lalle Björk saxofon.

med några bilder. De visar interiörer från det allmänna sjukhuset, dels Erik som sitter och väntar på sin tur, dels när han hjälper en patient upp i sängen efter ett toalettbesök. Den anhörige hade svårt att klara det själv. På den tredje bilden ser man patienter som sitter och ligger i korridoren och väntar på sin tur.

JAG SKICKAR

revet utan för att få vård. När läkaren hade gjort en första undersökning fick jag gå till röntgenavdelningen för att röntgas. Det visade sig vara en fraktur som måste opereras. Men sådana operationer gör man inte på just det här sjukhuset. I stället skulle jag bli opererad på ett annat allmänt sjukhus. Det kunde ta upp till en vecka innan jag skulle få plats. Jag kunde få åka hem och vänta på min tur hemma men var tvungen att åka in och anmäla mig varje dag. Jag frågade vad det skulle kosta att göra operationen privat och blev upplyst om att materialet på plattan som de skulle sätta in är mycket dyrt. Vi väntade ett par dar men sedan tröttnade vi och besökte ett sjukhus och frågade vad det skulle kosta. Ungefär   svenska kronor gick det på allt som allt och då fick jag ett eget rum med egen toalett och dusch samt TV.

VAD VI inte visste var att här i Brasilien är det sed att man har med sig en anhörig som hela tiden finns med på rummet. I mitt sjukrum fanns en bäddbar soffa som Erik hade kunnat övernatta i om vi hade vetat om det.

När personalen kom med mat till mig hade de med sig mat även till den anhörige. Jag stannade en natt efter operationen och när de kom med frukosten blev de mycket förvånade över att jag var ensam. De tyckte nog att det var synd om mig som inte hade haft någon anhörig hos mig under natten. Men vi hade tagit det som självklart att jag skulle vara ensam.

Vi tyckte det var bra att Erik fick vara där hela dagen under dagtid. Systemet med en anhörig hos sig anser jag är bra både för patienten och för sjukhuset.

EN ANNAN sak som är bra, är att om man behöver medicin så kan apoteken leverera den

till bostaden utan extra kostnad. Man ringer och säger vad man ska ha och efter några minuter står ett motorcykelbud utanför dörren med medicinen. Men medicin är förhållandevis dyrt här. Priserna är ungefär som i Sverige, men de flesta brasilianare tjänar ungefär  svenska kronor i månaden eller mindre, vilket gör att medicin kan bli en mycket kännbar kostnad.

APOTEKEN SÄLJER inte bara medicin och sjukvårdsartiklar. Nej, här kan de också ha öl, sprit, läsk, kakor, godis m.m.

NU ÄR det slut för den här gången och i Sverige har ni nog vår när ni läser detta. I år tänker vi komma till Sverige och kanske stanna i tre månader.

HJÄRTLIGA HÄLSNINGAR: Alva Ingegerd Salomonsson

    

midsommardröm i fattighuset.    –     

Kring huvudpersonen Blind-Jonas (Lennart Wilén) grupperar sig några människoöden på fattighuset, drabbade av andliga eller fysiska lyten. Mot dem kontrasterar den unga flickan Cecilia (Eva Andersson), ren och oskuldsfull och oplundrad på sin stora rikedom de ohavererade livsdrömmarna. Hon är, utan att själva veta om det , dotter-dotter till Blind-Jonas och hans ungdoms älskade Ellen (Marita Carlsson), numera föreståndae på fattighuset… i övriga rollerna: Olle Elisson, Bengt Svensson, Rune Johansson, Eva Karlsson, Marianne, Dolk, Eivor Karlsson. Sufflör: Ann-Marie Wilén. Musik/ljud/ljus: Maj-Britt Roos, Bengt Sundborg.

/:    

  ,  :     . : :-.  .

ViSKA! 2008-1 | sidan 19

Playoff igen D

februari höll veddiges hockeyfans andan.

Veddige Vipers A-lag spelade playoff för att kvala till division . De mötte Fotskäl HC, en värdig och jämnstark motståndare med förbaskat bra målvakt.

VEDDIGES ISHALL tog emot ca  besökare. Många hejade på Vipers, de var klädda i Vipers-halsdukar, Vipersmössor och Vipers jackor. Stämningen var på topp.

DET HJÄLPTE tyvärr inte. Vipers fick stryk med :.

AYO FFDe IGfiEN På fredag gav de igen i Fotskäl, då vannPLVipers. ck dock slutligen stryk på lördaga av Fotskäl.SANDOR OLAH DÄRMED DEN fantastiska säsongen är slut för Vipers.

EN 

ULLABRITT SVENSSON

LEIF OCH

kiosken

H

Lillvi Karlsson

JÖRGENS PUCKAR JÖRGEN REINLER Veddige Hockeys ordförande belönar spelare, lag eller supportrar med ”puckar” på Veddigevipers.se – ju fler puckar desto bättre) ”JAG VILL här passa på att tacka alla spelare för alla trevliga stunder som jag fått vara med om under den gångna säsongen. Därför ger jag ingen enskild spelare några puckar idag utan hela laget och alla som varit med under året får tre puckar idag.

TRE PUCKAR får självklart också vår trogna och entusiastiska publik som stöttar oss i alla väder.

ALLA SOM jobbat runt laget är också värda tre puckar.

Det är ett stort ideellt jobb som görs i det tysta och jag vill här tacka alla för ett gott jobb under året.”

F MARTIN KARLSSON

med sonen

V

Henrik Karlssons Minnesfond Henrik Karlssons minnesfond instiftades  för att hedra Henrik Karlssons minne och för att visa att Veddige Hockey Klubb värnar om individens sociala trygghet och personlig utveckling. Under sin tid i Veddige Hockey Klubb visade Henrik glädje, empati och engagemang. Fonden vill därför bidra till en stimulerande social utveckling av den enskilda individen oavsett ishockeykunnande.

Från minnesfonden utgår årligen stipendier till en seniorspelare, en juniorspelare, fyra ungdomsspelare samt en ledare/funktionär som utmärkt sig på ett positivt sätt inom Veddige Hockey Klubb.

Stipendier, med ett belopp motsvarande .:-, .:-, .:- och :- skall varje år utdelas till spelare inom A-, B-, C- respektive ÅRET D-pojk. senioroch juniorspelaren utdeS STill TIPEND IATER las ett belopp motsvarande .:- till vardera. Till ledaren/funktionären utdelas ett belopp SANDOR OLAH motsvarande .:-. Stipendierna utdelas årligen i samband med A-lagets sista seriematch för säsongen.

Styrelsen för Veddige Hockey Klubb förvaltar minnesfonden. Fondens medel skall placeras på ett betryggande sätt. Fonden skall tecknas av styrelsens ordförande och kassör i föreningen. Fondens belopp får som lägst vara .:-. Om beloppet understiger detta belopp skall föreningen tillskjuta det belopp som erfodras. Beloppen skall justeras vid varje årsmöte med rådande konsumentprisindex (KPI).

Utöver direkta gåvor skall nettointekterna från två A-lagsmatcher insättas årligen till minnesfonden.

STÖD HENRIK

Karlssons Minnesfond genom bidrag på följande kontonr:

    -  sidan 20 | ViSKA! 2008-1

ÅRETS STIPENDIATER från vänster till höger: Sen Andersson, A-Pojk Petter Neldemo, C-Pojk Anton O D-Pojk Anton Arvidsson, Junior David Alveflo.

Motto: Det finns två typer av människor: . fotbollintresserade . mycket fotbollintresserade

Äntligen är väntan slut… fotbollen sparkar igång HANS OLSSON

och Krister Reinholdsson

FOTSKÄLS TUFFA

Efter en lång och, i mitt tycke, tråkig ”vinter” är det snart dags att samlas runt Veddige Ip igen.

Veddige Bollklubb kommer att bjuda på spänning och dramatik och kommer att göra allt för att du skall trivas. Även du som tror att du inte är fotbollsintresserad är välkommen, för du har förmodligen fel. Alla är i olika grad fotbollsintresserade, eller…?

Så här ser de inledande hemmamatcherna ut för våra 3 representationslag, observera att vissa dammatcher spelas på Dersbovallen.

Herrar div.5 norra: 26/4 hemma mot Galtabäck 9/5 hemma mot Rolfstorp/Skällinge 16/5 hemma mot Kung Karl 30/5 hemma mot Särö 13/6 hemma mot Morup 27/6 hemmaEN motÄR Grimeton ÄNTLIG VÄNTAN SLUT 2/7 hemma mot Valinge

Målvakt

VILLIAM ANDERSSON

Vipers supporter

MICHAEL ENBERG

Damer div. 2 sydvästra Götaland: ( Derome/ Veddige) 27/4 hemma mot Veberöd 3/5 hemma mot Halmia 17/5 hemma mot Skurup 31/5 hemma mot Norvalla 22/6 hemma mot Malmö Damer div. 5 mellersta norra: Tyvärr föreligger inget spelschema ännu.

Utöver dessa matcher bjuder vi också på morgondagens stjärnor, dessa tjejer och killar spelar ännu inom ungdomsfotbollen, men även här spelas spännande matcher.

Följ våra lag på vår hemsida, spelprogram kommer också att delas ut i samband med telekatalogen. Ännu en gång välkomna till säsongen 2008.

Veddige Bollklubb/Styrelsen

OCH GRÄSET

är grönare på vår sida…

r: Senior Joakim Andersson, B-Pojk Oskar nton Olsson, Ledare/funktionär Martin Karlsson, o.

ViSKA! 2008-1 | sidan 21

HUR ÄR D ET AT T BO I V ED D IG E? SANDOR OLAH

DANIEL ANDERSSONS ovanliga tolkning av kyrkan höjde ögonbrynen på en del…

Hur är det att bo i Veddige?

S

VARA GÄRNA

med dina egna ord,

förskolebanen i Veddige har svarat

stöpt i papier-maché, lera och vad du nu kan hitta i din förskola. Frågan

ställdes nämligen till Veddiges förskolebarn.

Svaren kom i form av alla tänkbara konstverk.

Den  mars var det dags för invigning i biblioteket i Veddige. Invigningstal hölls av Vivianne Johansson (c), förskolebarnens kör sjöng sånger och Veddiges nya exportvara, Fritidsgårdens rockband spelade hårdrock.

UTSTÄLLNINGEN

BESTÅR

av

bilder

på happenings, nerskrivna intervjuer med barnen, barnens egna modeller av sin egen omgivning – som de ser det – som finns utställda på Biblioteket. Pedagogerna bakom projektet vill gärna framhålla hur barn tänker och gör.

VERNISSAGBESÖKARNA FYLLDE

hela

Biblioteket. Utställningen är öppen för allmänheten till slutet av mars månad. sidan 22 | ViSKA! 2008-1

VIVIANNE JOHANSSON

höll invigningstal

Pojkbandet presenterade Nicklas Gabrielsson (fritidsgården) som veddiges nya exportvara. Och de är riktigt duktiga! De heter MAPE och består av: Johan Runesson, Jonatan Palmkvist, Martin Smidje och Pontus Swahn

DET HÄR

?

FREDDY ERLANDSSON

tyckte att saft- och snackstillgången höll måttet.

ViSKA! 2008-1 | sidan 23

M O D E V ISNING MED K AFFETĂ…R SANDOR OLAH

k ad r fin stic visar vĂĽ rby xa.

K R IS ďšşAXE L e worke ig e b SVE N h c trĂśja o bomulls ON TE RSS

ka tt vĂĽrjac bär en lä ullsblus med elb om NN S d strass tärmad M A R IA rlek me tter, kor to s e h /ďœ´ c ďœł n i a med m la och vĂĽrby xa ns sidenkä on ti ra o d ek SON VENS

Modevisning med kaffetĂĽr D

EN SOM trodde att Sveriges pensionärer kÜper sina kläder pü postorder via Hemmets Journal – har fel. Att kÜpa kläder när man är lite äldre kan ha sina fallgropar. I affärer finns det oftast modekläder fÜr den yngre och mer välsvarvade konsumenter. Specialbutiker med hÜgkvalitativa, moderna och riktigt snygga kläder fÜr en mogen mülgrupp är det tyvärr ont om – här pü landsbygden.

AMELITA SÄTTEMOS Senior Shop är ett undantag. Hon üker gärna runt i Hallands län, samt Mark och Svenljunga, besÜker fÜreningar och boende. Hennes sortiment av dansk- svensk- och finsktillverkade kläder tilltalar münga.  ÄVEN om priset ligger lite hÜgre än liknande produkter i butikerna, kvalitÊn och den fina passformen Üvertalar oss. – säger Anja Kristersson, en av besÜkarna.

ANNELIS ARBETSSÄTT skiljer sig frün mängden genom att hon lüter nügra av sina besÜkare agera modell. Pü sü sätt blir home-shopping-partyn mer en modevisning. Underhüllande och inspirerande.

OCH ÄVEN om man inte handlar fÜr tillfället – en kopp kaffe med kaka smakar gott när som helst.

lyx i helskinn

sitt vackert! www.mobelhornet.se

Viskastigen 40, Veddige. Tel: 0340-300 50. Ă–ppet: mĂĽ-fre: 13-18, lĂśr: 10-14

www.mobelhornet.se

TPGGB QV

GG

MILTON soffa i helskinn, 10 olika färger att välja mellan. Soffa + puff: 9.990:-

sidan 24 | ViSKA! 2008-1

30:e HELSJÖN RUNT

AMELITAS MODEVISNING

lockade  kaffegäster.

motionslopp på cykel Söndagen den 1 juni 2008

start 8:00 till 9:00 vid Vidhögeskolan

”YESYESS! DE

har min favoritfärg!”

AMELITA SÄTTEMO

Sveriges Senior Shop arrangör:

arrangör:

VEDDIGE

upplysningar: Arne Eriksson 0340-305 85, 0705-230 585

Försäkringar kan se väldigt lika ut. Men försäkringsbolagen som erbjuder dem är väldigt olika. En tydlig skillnad är den mellan bolagen långt borta och vårt eget bolag här hemma.

Vi vill lära känna dig och dina behov av skydd och trygghet.

Här till vänster ser du vår nya symbol.

Så här kommer du att möta oss fr o m nu.

Men du möter samma människor och ringer samma telefonnummer som tidigare.

I Veddige Lena Olsson eller Boris Johansson: 0340-383 61, i Mark Ingemar Claesson: 0706-980 409 i Kinna Lena Olsson 0320-35904.

ViSKA! 2008-1 | sidan 25

Konsumentverket, Energimyndigheten och vĂĽra kunder.

De har testat vüra värmepumpar.

De är nÜjda.

Tel. 0340-300 08

www.veddigebuss.se • E-mail: dole@veddigebuss.se

- . & # ' $ # ! $& %

' # %$ % $% %% # ',# "& " # " ! % Thermias värmepumpar har fütt mycket goda betyg i büde Konsumentverkets och Energimyndighetens tester. Bland annat ger vüra pumpar mest och var "% & # ! ' # $% ' %% % ! mast vatten och stÜrst $% besparing i kronor och Üren. % "& " ' $ # %!""# $& % % "- $ % "& Det kan ju fÜrklara att hela 99% av vüra kunder nÜjda ) " och gärna rekommenderar Thermia till en % # är , -#$' # $ # # bekant.

Nu! är det & din tur.

GĂĽ in pĂĽ www.thermia.se $" # '- ,# ! $- ' # $

- . Där& # och beställ Stora Värmepumpsboken. stür allt ' $ # !

$& %

,# % # ',# "& " ,$ ,# # ! % $% % ' # %$ % $% %% # ',# "& " # " ! % som är värt att veta om värmepumpar.

Sen kontaktar "- ((( # #! $ "% & # $% ! ' # $% ' %% NYHET! Catering! Vi fixar mat till fester och

% ! du närmaste üterfÜrsäljare, de finns ocksü pü hemhÜgtider – fÜr mycket snälla priser! sidan. Välkommen! % "& " ' $ # %!""# $& % % "- $ % "& alltid hemlagad med det lilla extra. % # ) " , -#$' # LUNCH! $ # Vi serverar # BAR! $" # ! & '- ,# ! $- ' # $ Vi har fullständiga rättigheter. ,# % # ',# "& " ,$ ,# # ! % $% % "- ((( # #! $

40 Ă…R I ENERGIBRANSCHEN! Ă?R I ENERGIBRANSCHEN

!UKTORISERAD Ă?TERF FĂšR 4HERMIA VĂ‹RMEPUMPAR

STOR ERFARENHET AV LUFT- JORD3TOR ERFARENHET AV LUFT JORD BERGVĂ‹RMEINSTALLATIONER OCH BERGVĂ„RMEINSTALLATIONER s WWW HJROR COM s INFO HJROR COM

69:-

Lunch: inkl. sallad, brĂśd och kaffe. Ăśppet: ons-tors 16-22, fre16-23, lĂśr 13-23, sĂśn 13-21 dagens: mĂĽn-fre 1130-1400 tel: 0340-310 31 www.deromepizzeria.se !UKTORISERAD Ă?TERF FĂšR

Ă?R I ENERGIBRANSCHEN

0340ďšş64 97 64 • WWW.HJROR.COM • INFOď˜łHJROR.COM

3TOR ERFARENHET AV LUFT JORD BERGVĂ‹RMEINSTALLATIONER

sidan 26 | ViSKA! 2008-1 s WWW HJROR COM s INFO HJROR COM

d

4HERMIA VĂ‹RMEPUMPAR

www.veddige-akeri.se

Specialtransporter tel. 0340-306 10 fax. 0340-304 84

Din lokala elleverantör!

FÖR DIG SOM STÄLLER HÖGA KRAV

VARBERGSORTENS ELKRAFT VEDDIGE

0340-64 64 00

Vår kunskap = Din trygghet.

Det tjänar du på! telefon: 0340 – 69 75 00 | www.varbergsbostad.se

VEDDIGE

VARBERG

KUNGSBACKA

KINNA

transporter för allt och alla tel: 0340-306 57 ViSKA! 2008-1 | sidan 27

Världens bästa påsk!

Gevalia kaffe 2x 500g | Jfr-pris 39:-/kg

39a

Helgskinka Kokt | Olle Nyberg Jfr-pris 29:-/kg

2st Fryst laxfilé

3st

/st

35a

500 g | Findus jfr-pris 119.80/kg

Ägg

50a

15-pack | Dotetorps Ägg jfr-pris 22.28/kg

2st

kg

Coca Cola 2 liter

59j Påsklilja I KRUKA

29j 2 liter plus pant jfr-pris 5.83/l

19j

/st

29.90/st

Påskägg

Fläskfilé

34j

69a

/st

/kg

Fyllt påskägg | Cloetta jfr-pris 75.05/kg

Färsk | Dansk jfr-pris 69.00/kg

Abba sill

Cheez / Chips

20a

35a

2st

2st

230 g | Abba | Flera sorter jfr-pris 43.48/kg

250-300g | OLW

Veddige VÅRA ÖPPETTIDER I PÅSK SKÄRTORSDAG 20/3: 9–20

LÅNGFREDAG 21/3: 9–18

PÅSKAFTON 22/3: 9–18

PÅSKDAGEN 23/3: 9–18

ANNANDAG PÅSK 24/3: 9–18

Telefon: 0340-307 44, Chark: 0340-308 50 | Reservation för tryckfel och slutförsäljning.

Priserna gäller from måndag 2008-03-17 tom söndag 2008-03-23