VISKA 2010-4

med kyrkfönstret & kyrkporten

2010 december ÅRGÅNG 11

44

Någonstans i Sverige

plus: Maj-Britt. En sen utvandrare från Veddige • bosses historiska hörna • Från Veddige till Världen på sidvagnscross • Kris i östra derome! • Ufo i stättared? • en svensk klassiker • pang i bygget • hubertusjakt 2010 • tjejkväll i viskadalskyrkan • yoga • ny svensk bok • café kungsängen • Kyrkfönstret och Kyrkporten • fredá • äreporten • God jul och gott nytt år! • gänget i grusgropen del 34 • Karlsson-huset. …mm

Thermia ger dig mest och Vi önskaorch vänner alla våra kunder varmast vatten. GodJul och Gott

NyttÅr!

I Råd & Rön (nummer 2, 2006) visar Konsume verkets test att bergvärmepumpen Thermia Diplom Optimum ger dig mest och varmast vatten. Inte n med det, pumpen visar toppresultat på samtliga pu ter. Till exempel gällande årsverkningsgrad, ener besparing och ljudnivå. Den är också Sveriges en P-märkta bergvärmepump. Läs gärna mer om tes på www.radron.se

R OT-avdr aget:

INVESTERA I EN ENVIS GRATISÄTARE

50 % tillbak arbetsko a på st www.the naden rmia.se

En värmepump från Thermia hämtar gratisenergi och omvandlar den till värme åt ditt hem. Den envisas med att gå och gå i många år och ger ett skönare inomhusklimat till lägsta möjliga uppvärmningskostnad.

Kontakta oss så tittar vi tillsammans på dina behov.

ww.thermia.seVi hjälper dig göra en långsiktig och säker investering för ditt hem. www.thermia.se

Auktoriser Thermia vä

40 ÅR I ENERGIBRANSCHEN! STOR ERFARENHET AV JORD- OCH BERGVÄRMEINSTALLATIONER

40 år i energibranschen!

2

0340-64 97 64 • WWW.HJROR.COM • INFO@HJROR.COM

Stor erfarenhet av luft-jord-bergvärmeinstallationer.

ViSKA! 2010-4

Bjarki Kjellson, Emma Hallin och Sara Hjälmås i bandet Higway 41, här fotograferad på en oförglömlig privatfest.

Någonstans i sverige Sandor Olah

Någonstans i Sverige… …finns ett samhälle, kallad Veddige. Byn

växte stark under seklet tack vare ån, järn-

16 december är det invigning av den nya vägen (se inbjudan på sidan 36).

hjärtligt välkomna. Visa din uppskattning för byggarna, kom och fira med oss.

vägen och riksvägen. Men under åren växte

Hur betydelsefull kan en väg vara?

Highway 41

trafiken också, så nu är det dags att gå skilda vägar: riksväg 41 får ny sträckning genom samhället. För knappt två år sen påbörjades det största ingreppet någonsin i Veddiges samhällsstruktur. Flera hundra arbetare jobbade hårt för att få broar, slussar, järnväg, cykelväg och allt annat att bilda en organiserad förbifart. Från den 16 december är det tyst i samhället, förmodligen kan du korsa Viskastigen utan större fara för liv… För den

Det går spekulationer om hur samhället Någonstans i Sverige finns några riktigt kommer att påverka byns framtida fortlevnad. duktiga och kreativa musiker – som sökte ett lämpligt namn för sitt nybildade country- Jag vet: bara positivt. Veddige är – och blir än mer attraktiv plats att bo på och det ger vi inte band. De valde namnet Highway 41 (Riksväg 41 på engelska). Likt byarna som är samman- upp. Eller, låt mig citera ur låten Highway 41 av bandet Highway 41: bundna av vägen som ett pärlband, finner bandmedlemmarna att deras gemensamma "Try to get me, I'm never gonna loose my pride nämnare är just – vägen. Sara Hjälmås, Martin I will shout out, louder than everyone Lindholm, Emma Hallin, Bjarki Kjellsson Build a fence, I won't get burned by anyone och Anders Nygren – Highway 41 kommer att burned by anyone" Sandor Olah spela på invigningen den 16 december. Alla är

Grattis!

Dragningslista

Är du en av vinnarna på Veddigevisionens medlemslotteri? Vill du bli det?

Lös medlemskap nu. Ett medlemskap kostar bara 50 :- om året och ger dig äran att stödja allt Veddigevisionen står för. Din hjälp är viktig för oss.

Enklast kan du kontakta oss genom vår hemsida (http://veddige.nu/kontakta-oss/) eller mail: viska@veddige.nu

ViSKA! ges ut av VeddigeVisionen, och distribueras gratis till hushåll i Veddige. Lösnummer säljes på redaktionen.

Pris: 10 kr. Tidningen är befriad från moms och annonsskatt.

ANSVARIG UTGIVARE: Sandor Olah, sandor@veddige.nu.

DISTRIBUTION: Västsvensk Tidningsdistribution. www.vtd.se.

REDAKTION:

1:a pris Paul Svensson Veddige (Framhjulsinställning hos EMTE-däck) 2:a pris Kent Evertsson Veddige (Presentkort INTERSPORT) 3:e pris Birgitta Alfredsson Kungsäter (Blomstecheck) 4:e pris Kjell Alfredsson Veddige (Blomstecheck) Vinnarna meddelas personligt.

TACK TILL:

ViSKA!

Veddigevisionen medlemslotteri 2010.

INNEHÅLL:

andreassons åkeri ab

Någonstans i sverige

3

Eklöws Supermarket

Maj-Britt. En sen utvandrare från Veddige

4

bosses historiska hörna

6

Elektro Emanuel Eson Pac

Från Veddige till Världen på sidvagnscross 8 Kris i östra derome!

10

Alf Haraldsson............0703-700 616..................alf@veddige.nu Bo Emanuelsson........0340-302 55................... bo@veddige.nu Gerry Ahlberg.............0709-686 563............gerry@veddige.nu Sandor Olah................0703-742 255......... sandor@veddige.nu

Hedens

Ufo i stättared?

11

HEMKÖP VEDDIGE

en svensk klassiker

12

HJ Rör ab

pang i bygget

13

ADRESS:

J-O Bygg Bomiljö AB

hubertusjakt 2010

14

tjejkväll i viskadalskyrkan

14

ViSKA! c/o O.L.S.A. Viskastigen 46, 432 67 Veddige tel: 0703-742 255, e-post: viska@veddige.nu Internet: www.veddige.nu OMSLAG: Luciakandidater 2010. Foto: Marie Friberg-Antonsson TRYCK: Geson. Upplaga: 4200 ex. PAPPER: Svanenmärkt.

NÄSTA NUMMER: 19 Mars 2011 MANUSSTOPP 21 februari 2011.

dOnation: Bg 5113-7859 BETALNINGSMOTTAGARE:

VeddigeVisionen

Prenumeration: 150:-/år

PeBe Produkter AB

yoga 14

sparbanken i veddige

ny svensk bok

16

Strängbetong

café kungsängen

16

Varbergs Bostad

Kyrkfönstret och Kyrkporten

17

Varbergsortens elkraft ek.för.

Veddige Åkeri AB

fredá 25 äreporten 27 God jul och gott nytt år!

28

VISKADALENS FÖRSÄKRINGSBOLAG

gänget i grusgropen del 34

30

Williams Veddige bil & traktor

Karlsson-huset 34

ViSKA! 2010-4

3

Maj-Britt. En sen utvandrare från Veddige text: Maj-britt pettersson och Bo Emanuelsson. Bilder: privat

Maj-britt En sen utvandrare från Veddige.

i Lila Ry (med grepen) besöker banvakt Frans Persson och hans dotter Hulda Franzén i Dalen i Veddige samhälle. Längst till höger står Olivia Pettersson, Maj-Britts mamma.

Elof Pettersson

UTVANDRINGEN.

Under åren 1853 till 1940 utvandrade 1617 personer från Veddige till USA och Canada.

Av dessa återvände 325. Under krigsåren avstannade utvandringen nästan helt. Redan under 1930-talet, då det var tuffa tider i Amerika, var det fler som åkte hem till Sverige än från Sverige till Amerika.

Efter kriget började en ny sorts utvandring. Det var ungdomar, som tyckte, att det skulle vara spännande att arbeta eller studera i Amerika några år. En hel del av dessa mötte kärleken i landet i väster och blev fast där. Många av dem, som nu åkte över, hade släktingar i Amerika, som hjälpte dem över de första trösklarna. Idag skall vi berätta om en av dessa sena utvandrare, Maj-Britt Pettersson, som hon hette som flicka.

Elof och Olivia fick sju barn. Maj-Britt var yngsta barnet, född 1935. Hennes äldste bror var Per-Olof Pettersson. ”PO” på Strängbetong mins väl de flesta.

MAJ-BRITT I SVERIGE.

Innan jag lämnar ordet åt Maj-Britt, vill jag berätta lite om avskedsfesten på vinden i Handelsföreningen. Den hade nog arrangerats av Ulla och Håkan Gottfridssson.

Arbetskamraterna och de närmaste vännerna var inbjudna. Där fanns både mat och dricka och dessutom levande dansmusik. Orkestern bestod av två unga bröder från Kalvhult och deras kompis från Kullagård. De var mycket unga musiker vid det här tillfället. Troligen spelade de vid festens början en musik, som det gick att dansa efter.

Maj-Britt Pettersson kom från den gård, som vi brukar kalla Lilla Ry. Hennes mor hette Olivia. Gården hade tillhört Jonsjö säteri. På 1840-talet arrenderade Olivias morfar, Olof Torkelsson, gården av Jonsjö. Gården kallades efter detta ”Olas”. År 1908 övertogs gården av en dotter till Olof Torkelsson. Hon hette Anna Thalena Olsson och var född 1863. Anna Thalena hade dottern Olivia Karlsson, född 1894.

Olivia gifte sig med Elof Pettersson, som kom från Lundby i Göteborg. Han var född 1893. Elof arbetade i Veddige som murare. År 1921 övertog han och Olivia Lilla Ry. Elof

4

Pettersson var socialdemokrat av den gamla stammen. Han avancerade till landstingsman. I fullmäktige i Veddige värnade han om de fattiga. En gång var det någon, som stod och jämrade sig över alla bidrag till de fattiga. ”De gör ju bara en massa barn”. Elof Pettersson kom med en replik. ”De fattiga har ju inga andra nöjen”.

ViSKA! 2010-4

Maj-Britt Pettersson arbetade 1955 på Veddige Nya Handelsförening. Den sommaren kom hennes farbror från Amerika på besök. Det blev startskottet för en flicka, som kom från enkla förhållanden, till en marsch upp mot topparna i samhället.

Jag och min bror Ove var inte inbjudna.

Vi var på dans någonstans. På hemvägen kom vi på, att vi måste ta adjö av Maj-Britt. Hon

och Ove hade varit läskamrater. Vi ramlade objudna in i det, som nu hade utvecklats till ett litet inferno.

Vid det här laget var maten uppäten och drickan försvunnen. Vi förstod snart, att det mesta av drickat hade hamnat i orkesterns magar. Alla orkestermedlemmarna spelade nu inte samma melodi. Någon hade nog glömt att byta noter. Några försökte dansa efter den musik, som bjöds, men det visade sig vara en omöjlighet. Man kan nog säga, att orkestern nu spelade ”hellre än bra”. Jag vet inte, om dessa musiker fick utföra fler spelningar.

Det blev ett hejdundrande avsked av Maj-Britt. Hon skulle snart komma tillbaka till Veddige, trodde vi och kanske hon själv också. År 2003 var jag i Cambria mitt i Kalifornien. Jag lyckades då ringa till Maj-Britt.

Tyvärr hade vi inte möjligheter att träffas då, vilket var synd. Jag blev glad, när hennes släkting Lena ringde mig i juni i år och berättade, att Maj-Britt var på besök. Hon hade kommit hem till konfirmandträffen. Det ledde till den här historien. Nu låter jag Maj-Britt berätta själv.

MAJ-BRITTS HISTORIA.

Jag lämnade Veddige i november 1955.

Min farbror kom till Sverige i början av sommaren. Han undrade, om jag skulle vilja följa med honom till Amerika. Jag svarade ja.

Min farbror och faster bodde i Seattle i staten Washington. Jag kunde ingen engelska.

Jag kunde inte sätta mig på skolbänken, för

bygga oss en villa i framtiden. Först 1977 började vi bygga. Huset var färdigt för inflyttning 1979. Vi hade en del problem under byggnadstiden (Bosses anmärkning: Det blev en fantastisk villa på ett berg med fin utsikt över hamnen i San Pedro och Stilla Havet).

Det var väldigt vackert även på kvällarna med all belysning nere i staden.

jag behövde tjäna pengar.

Min farbror ansåg, att jag måste stanna minst ett år i Amerika för att lära känna landet.

Mitt första arbete var som hembiträde. Jag fick 300 svar på en annons, när jag berättade, att jag var från Sverige. Jag kom till ett ställe, där jag vantrivdes. Efter fem dagar sade jag upp mig.

Mitt nästa jobb var i en matservering på ett varuhus. Där fick jag börja med att röja av borden. Servitriserna försökte lära mig engelska. Även gästerna var mina lärare.

Herrarna bjöd mig ut på dans och bio. Jag accepterade men hade ingen aning om, vad de pratade om. Efter 3-4 månader fick jag ett städjobb på ett barnsjukhus. Ofta följde flera barn efter mig. De ville höra mig prata.

Barnen skrattade, men jag lärde mig mer engelska.

Under tiden hade en svensk flicka och jag hyrt en lägenhet i Seattle. Hennes farbror behövde två flickor, som ville arbeta i köket på en anläggning, där de odlade bönor. Runt 250 man arbetade där under skördesäsongen.

Arbetarna skulle ha tre mål mat om dagen.

Lönen var 600 dollar för sex veckors arbete.

Det var mycket pengar 1956.

Vi tog jobbet. Arbetet startade kl. 2.30 på morgonen. Vi hade 3 timmar ledigt. Sedan var vi tillbaks kl. 3 till 7 på kvällen.

KARAMELLFABRIKEN.

Steve och

Maj-Britt.

ut mig på en ”Drive-In-restaurang” för att äta hamburgare efter dansen. Han undrade, om det var OK, att han också tog med sin bror.

Det var första mötet med Steve, som skulle bli min man.

Mina fem år i Seattle var en rolig tid i mitt liv. Jag lärde mig känna många frejdiga personer, och det blev många glada skratt under tiden jag lärde mig engelska. Jag är fortfarande tacksam för all hjälp jag fick och all vänlighet, som amerikanarna visade mig.

FAMILJEN.

Den 7 januari 1961 gifte jag mig med Steve Vilicich, som hade sina rötter i Kroatien. Vi gifte oss i San Pedro, där Steve var född. När Steve var i Seattle, hade vi ofta gått till Katolska kyrkan, där han var medlem. Jag gick en kurs och konverterade därefter till katolik under tiden jag bodde kvar i Seattle. Vi gifte oss i katolska kyrkan i San Pedro.

FÖRETAGET.

Steve och hans bror hade fiskebåtar, som på sommaren gick till Alaska och fiskade lax.

Man hade ett moderfartyg och 16 mindre båtar. Det var vid dessa tillfällen de ibland fick gå in till Seattle. De fiskade också tonfisk utanför Mexicos kust under större delen av året. Det var ett jobbigt liv med hårt arbete.

MAJ-BRITTS ENGAGEMANG.

Barnen gick i nioårig Katolsk skola. Där fick föräldrarna hjälpa till. Jag ordnade bland annat modevisningar och middagsdanser i skolan. Under några år var jag klubbens ordförande.

Jag gjorde inredningen i prästens hem och hjälpte även till med inredningen i kyrkan.

FLYTTNING TILL NYTT HUS.

Efter 25 år sålde vi vår villa. Vi ville komma närmare våra barn. Huset var för stort för oss båda, när barnen flyttat hemifrån. I september 2004 flyttade vi söderut till en plats mellan Los Angeles och San Diego. I oktober 2005 lämnade Steve den här jorden.

Jag köpte år 2007 ett mindre enplanshus och trivs jättebra i denna lilla stad, San Marcos.

Jag har mina barn, deras familjer med 9 barnbarn, som inte bor långt ifrån mig.

Vi fick fyra barn inom fem års tid. År 1966 Min svenska kamrat åkte hem till Sverige, var hela familjen hemma i Sverige och hälsade och jag var tillbaks i vår lägenhet i Seattle. En på. Det var Steves första möte med min familj. annan vän berättade, att hennes mor arbetade NYTT BOSTADSHUS. på kontoret i en karamellfabrik. Där behövde År 1962 köpte vi en tomt för att kunna de hjälp med att sortera papper m.m. Utbildning fick man på företaget.

Jag sökte och fick jobbet Maj-Britt (en pigg 75-åring) på besök hos Lena i Fageråkra den 5 juni 2010. och började på ”Society Candy and Chocolate Factory”. Här fick jag lära mig mycket. När jag slutade i december 1960 arbetade jag med att göra kostnadskalkyler på choklad och karameller.

STEVE DYKER UPP.

På hösten 1956 var jag och dansade på en norsk klubb i Seattle. Där träffade jag Steve och hans bror samt en norsk kille. Det var Steves bror, som först bjöd

Jag kunde skriva om många trevliga saker, som hänt här i mitt liv, men denna historia är redan för lång. Amerika är ett underbart land. Efter 55 år här känner jag mig fortfarande tacksam för allt jag har fått uppleva. Sverige var också underbart vackert under den månad jag hälsade på därhemma. Härligt att träffa släkten och så många goda vänner under denna tid.

Maj-Britt Pettersson Vilicich och Bo Emanuelsson.

ViSKA! 2010-4

5

bosses historiska hörna text: bo emanuelsson | Bilder: wikipedia

Bosses historiska hörna Mina berättelser bygger på uppgifter från historisk litteratur men också mycket från gamla tidningsartiklar och berättad muntlig tradition. Det är alltså inget vetenskapligt dokument. Jag hoppas komma sanningen så nära som möjligt.

EN OLYCKA I FÖRRA NUMRET.

Tyvärr hände det en olycka i vårt förra nummer. Bilden på en gammal borg var förstås inte slottet Makalös i Stockholm. Av någon anledning hängde texten från förra numret med och hamnade under denna bild.

hamn och Stockholm. De unga tu hade inte träffats. Kungen var bergsäker på, att den danska prinsessan var den rätta för honom.

Kungen körde på. Han ville ha till stånd ett bröllop inom en snar framtid. Senast i augusti 1675 skulle bröllopet stå. Den danske ambassadören i Stockholm, Jens Juel skrev hem och meddelade kungens önskan.

I Köpenhamn hade man inte lika bråttom. Den blivande svärmodern meddelade, att brudens kläder skulle sys i Paris, och det kunde ta lite tid.

SVENSKARNAS KRIG I TYSKLAND FÖRÄNDRAR ALLT.

Texten under denna bild skulle ha varit: Slottet Lockenitz i Tyskland, som general Carl Gustaf Wrangel stormade.

En olycka kommer sällan ensam. Tyvärr slarvade man på vårt tryckeri. I vissa nummer försvann Kyrkfönstret helt. Någon berättade, att man i stället publicerade mina artiklar i dubbel upplaga. Det får väl vara någon måtta på historieläsandet.

Nu fortsätter vi med den unge Karl XI. BRÖLLOP MED FÖRHINDER.

I förra numret av denna tidning berättade jag, att Nils Brahe varit i Köpenhamn och spanat in prinsessan Ulrika Eleonora, 18 år gammal och syster till kung Kristian V. Karl XI, som nu var nitton år, hade med stor iver läst Brahes rapport.

Nils Brahe hade också andra uppgifter i Köpenhamn. Målet var, att få över danskarna på svenskarnas sida.

Det gick bra i början. I mitten av juni 1675 tillkännagavs förlovningen mellan Karl XI och Ulrika Eleonora samtidigt i Köpen-

6

ViSKA! 2010-4

Efter segrarna under Trettioåriga kriget och Karl X Gustafs härjningar, sågs Sverige som en militär stormakt, som de flesta stater hade respekt för. Men Sverige hade fiender, som lurade i vassen. Danskarna ville ha tillbaka sina förlorade landskap. Holländarna ville styra handeln i Östersjön. Den tyske kejsaren ville inte ha Sverige över huvud taget i Tyskland. Vår ende vän var Frankrike.

Sverige hade nu haft fred i 14 år. Under förmyndarregeringens tid hade försvaret fått en underordnad roll. Det skulle snart visa sig, att vår flotta var i ett bedrövligt skick.

Så kom beskedet om träffningen vid Fehrbellin den 18 juni 1675, där överste Adam Wachtmeister hade stupat. Samma dag som slaget ägde rum, hade riksdagen kallats till möte i Uppsala. Man skulle diskutera Karl XI:s kröning. Några dagar tidigare hade förlovningen proklamerats mellan Karl XI och den danska prinsessan.

DANMARK TAR CHANSEN.

Bröllop eller inte. Den danske kungen Kristian V kunde inte missa denna chans.

Han tillfångatog raskt fursten av HolsteinGottorp, som var Karl XI:s morbror och Sveriges bundsförvant i söder. Fursten tvingades överlämna sina trupper och skansar.

Nu hade Kristian V ryggen fri. Han förklarade Sverige krig.

De styrande i Sverige började oroas, när de fick höra om träffningen vid Fehrbellin, alla utom rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie, som stannade kvar på sina gods i tre veckor.

Karl XI hade gett order om, att förstärkningar omedelbart skulle sändas till de svenska trupperna i Tyskland. Inget hände.

Ständerna började nu anklaga regeringen för dålig skötsel och utebliven planering.

Den gamle riksdrotsen Per Brahe fick tårar i ögonen och sträckte händerna i luften av indignation, då han hörde alla anklagelser.

Han hade varit med om fyrtio riksdagar men aldrig upplevt något liknande. Det skulle bli värre. Den som nu utpekades som syndabock, var den store Magnus Gabriel De la Gardie.

Denne hade skaffat sig gott om fiender, som nu på alla sätt försökte förtala honom.

JOHAN GYLLENSTIERNA TRÄDER FRAM.

Det är nu, den oerhört dynamiske och arbetsamme Johan Gyllenstierna träder in på scenen. Han var nu en fyrtioårig adelsman inom högadeln, ordentligt insatt i rikets affärer, målmedveten och ambitiös.

Gyllenstiernas plan var att samla lågadeln omkring sig och den unge kungen. Han skulle fåkungen till omfattande godsindragningar för att få medel till ett stärkt försvar.

Gyllenstiernas program visade sig ligga helt rätt i tiden, även om han givetvis fick hela sin samhällsklass emot sig.

Gyllenstierna och hans anhängare fick ständerna med på att genomföra en kritisk granskning av förmyndarregeringens tid vid makten. Kungen lämnade sitt bifall.

KRÖNINGEN AV KARL XI.

Den 28 september 1675 kröntes Karl XI i en något dämpad feststämning. Det blev en av den svenska högbarockens sista stora ceremonier, som målades i olja av hovmålaren Ehrenstrahl.

De svenska riksråden uppträdde nu för första gången i sina nyskräddade, hermelinbrämade röda sammetsmantlar.

Aldrig hade råden lyst så grant och sett så mäktiga ut. De skulle inte få lysa så många år till.

höststormen. Segel och tåg slets i bitar, då de var helt ruttna. Kanoner föll överbord. Maten hade förstörts. Flera fartyg hade krockat med varandra. Epidemier hade utbrutit. Hundratals hade avlidit och slängts överbord. Riksamiralen själv hade tappat sitt ankare utanför Öland.

Allt var ett totalt fiasko. Utan att ha avlossat ett enda skott, hade svenska flottan begått självmord. De danska och holländska flottorna var nu ensamma i Östersjön och Öresund.

Creutz hade varit landshövding, riks- och kammarråd. Han var liksom de flesta en stor jordmagnat. Det var denne Creutz, som var med och dömde så många till döden i häxprocesserna i Dalarna år 1669.

Det var ett ganska konstigt val. Lorentz Creutz var en duglig administratör. Han hade aldrig fört befälet till sjöss. Liksom Stenbock var han en landkrabba.

ETT NYTT LARM.

I oktober 1975 kom nya larmsignaler västerifrån. Den danske befälhavaren i Norge, Ulrik Frederik Gyldenlöve, halvbror till danske kungen, hade gått över gränsen och drivit undan de svenska trupperna i Bohuslän, ledda av generalen Ascheberg.

För Magnus Gabriel De la Gardie blev det en sorglig upplevelse. Hans häst stegrade sig under kröningsprocessionen. Rikskanslern tappade riksäpplet i gatan, så att det fick en bula. Själv blev han så förskräckt, att han ramlade av hästen. Där låg han nu i smutsen i sin nyskräddade mantel och med peruken i gyttjan.

Nu blev det fart på Karl XI. Han skyndade omedelbart i spetsen för sitt eget garde och Livregementet till häst mot Västergötland. Detta var hans första riktiga krig. Han var nitton år.

I Jönköping anslöt sig Erik Dahlberg. Denne har i sin dagbok berättat, hur upphetsad den unge kungen var.

Karl XI ville möta fienden, om så var helt ensam.

De la Gardie lyckades komma upp och fullfölja sitt åtagande. Sedan åkte han hem och lade sig i sin säng, förmodligen gnisslande tänder, när han hörde, att hans ärkefiende Johan Gyllenstierna skulle vikariera för honom.

Den lugne Dahlberg lyckades förhindra en kunglig solostormning. Karl XI hade dock angett tonen för kommande slag: ”Segra eller dö”, var hans paroll. Det danska anfallet kom dock av sig denna gång. Den norska hären drog sig tillbaka.

KATASTROFEN TILL SJÖSS.

Den svenska flottan var livsviktig, när det gällde att undsätta våra trupper i Pommern. Den kunde också förhindra en dansk landstigning i Skåne. På hösten 1675 skulle flottan segla ut. Det var då, man började upptäcka förmyndarregeringens försummelser på allvar.

Ulrika Eleonora. Nils Brahe hade varit i Köpenhamn och studerat den danska prinsessan. Hon skulle bli en god drottning i Sverige. Karl XI tände på henne utan att ha sett denna kvinna. Han ville få till ett bröllop inom en snar framtid. Ett krig kom emellan.

Vecka efter vecka gick på hösten 1675 utan att flottan kom iväg. Först i början av oktober var den klar.

Riksamiralen Gustaf Otto Stenbock gick ombord på amiralsfartyget Kronan. Det var första gången han fick leda flottan i en strid.

Aldrig tidigare förr hade Sverige sänt ut en så stor eskader. Sammanlagt var det 66 fartyg av varierande storlek. Man förfogade över 2000 kanoner, 7000 sjömän och nära 3000 knektar.

Nu skulle Pommern få hjälp och danskarna skrämmas hem till Köpenhamn.

Det visa sig snart, att den svenska flottan var farligast för den egna personalen. Tio dagar efter det att man seglat iväg återkom den, eller snarare delar av den.

Vädret hade varit uruselt med hårda vindar och stark köld. Master hade blåst av i

De danska sjömännen hade nu fått sin uppfattning klar om de svenska sjömännen: ”De var bonddrängar, doppade i saltvatten”.

Karl XI BLIR RASANDE.

Den unge kungen blev rasande. En undersökningskommitté tillsattes med Johan Gyllenstierna i ledningen. Domen blev hård.

Hela ansvaret vilade på riksamiralen Gustaf Otto Stenbock. Han skulle betala kronans förluster, som uppgick till 209 344 daler silvermynt. Kungen halverade summan. Stenbock hade gjort fel men inte med avsikt.

Stenbock fick förstås sparken som riksamiral. I stället utsågs friherre Lorentz Creutz, som tillhörde en finsk adelssläkt. Familjen Creutz dyker upp då och då i vår historia liksom familjen Stenbock.

SVENSKA SPIONER.

I januari 1676 sände kungen iväg Erik Dahlberg med en mindre styrka på ett riskfyllt spaningsuppdrag till Norge. Spaningsstyrkan leddes av den från Estland inflyttade ärrade krigsveteranen Otto Wilhelm von Fersen. Med tvåhundrafemtio ryttare tog sig von Fersen över gränsen till Kongsvinger, som ritades av. Styrkan återvände sedan till kungens högkvarter vid Vänersborg. Gyldenlöve hade dragit sig tillbaka. Faran var över för denna gången.

Kungen fortsatte mot Skåne. Med sig hade han Dahlberg, Ascheberg och sin ungdomsvän Hans Wachtmeister, som nu utsetts till amiral vid flottan.

Karl XI hade nu vilda planer. Han och ca 6000 man skulle landstiga på Själland. Först skulle dock hans flotta sopa undan danskar och holländare från Öresund.

Hur det gick med detta, får jag nog berätta i nästa nummer av ViSKA! Bo Emanuelsson

ViSKA! 2010-4

7

Från Veddige till Världen på sidvagnscross text: Martina J:son Gren och Evelina Åström bilder: privat

Från Veddige till Värld

Robert Gustavsson, 26 år, har kört sidvagnscross i 10 år. Han började köra och tävla som 16 åring, och idag tävlar han mot världens bästa sidvagnscrossförare tillsammans med burkslaven Henrik Apelgren, 32 år.

Robert växte upp i Veddige och var med i ViSKA! för drygt 10 år sedan. Då hade han nyligen börjat köra sidvagnscross och en hel del har hänt efter det. Robert har kämpat sig upp på elitnivå och tävlar idag mot världens bästa sidvagnscrossförare. Tillsammans med brukslaven Henrik, som är uppväxt i Derome, har han erövrat titeln som Nordisk Mästare då de vann Nordiska Mästerskapet. De är även näst bäst i Sverige, då de tog hem silvret i Svenska Mästerskapen och efter att som bäst hamnat på en 6:e plats i en av deltävlingarna

8

ViSKA! 2010-4

i VM, slutade de på en 22:de plats. Enligt Robert och Henrik är detta inte en jättebra placering men ändå helt okej, men deras mål för säsongen 2011 är att vinna SM och hamna på topp 15 i VM. Under tävlingssäsongen, som pågår AprilOktober, brukar de oftast åka och tävla varannan helg. Många, nästintill alla, av dessa tävlingar är utomlands. De tränar även mycket utomlands, när de inte tränar på Annebergsbanan. I år har de till exempel besökt land som bland annat Danmark, Italien, Österrike,

Frankrike och Estland. Robert och Henrik säger att de under VM känner sig mest hemma på crossbanan i Danmark, eftersom den ligger närmast hemmaplan. Det var även där de fick bäst placering av VM-deltävlingarna, när de hamnade på 6:e plats.

Både Robert och Henrik började med sidvagnscross istället för ”vanlig” cross för att deras föräldrar, kusiner och andra närstående körde det. Nu har de kört tillsammans i 4 år.

De berättar att det är viktigt att ha en bra relation i teamet, annars funkar det inte på banan

Robert Gustavsson

sidvagnscrossförare

den på sidvagnscross Henrik Apelgren

burkslav

veddige.nu/tipsa

heller. Man måste kunna kommunicera med varandra, både på banan och på fritiden.

Dock är det inte speciellt lätt att kommunicera på banan, då man inte kan prata med varandra. Man får skrika ibland, men inte ens då är det säkert att den andra hör.

De vill passa på att tacka alla lokala spon-

sorer. Utan dem hade de inte haft råd att köra, eftersom crossen, resor till och från tävlingar och annan utrustning betalas av dem själva, med hjälp av sponsringen. Med tanke på att de behöver ta ledigt från deras ordinarie jobb när de åker på tävlingar, så blir detta en dyr sport. De brukar få pengar för att de är med i en tävling, men den summan täcker oftast bara resan dit. Crossen de har tävlat med i år är nästintill helt betald med pengar från sponsorer.

Läs mer om Robert och Henrik på deras hemsida www.team747.se. Där kan du även

Vad är sidvagnscross?

Sidvagnscross skiljer sig inte så mycket från ”vanlig” cross förutom att crossen har en sidvagn fastsvetsad i ramen och ett extra hjul under sidvagnen. Detta gör att man inte kan svänga på samma sätt som en vanlig cross, utan personen som sitter i vagnen får lägga sin tyngd på olika sätt för att kunna parera svängarna. Den personen som sitter sidovagnen kallas för burkslav. En tävling körs på en vanlig crossbana och brukar börja med en tränings-/uppvärmningsperiod på 30 minuter, därefter följer ett kvalheat och sedan två heat. Man brukar köra 12-15 varv per heat, detta brukar ta ungefär 35 minuter.

se resultat och bilder från olika tävlingar som

Källa: www.sidvagnscross.se

de deltagit i.

Martina J:son Gren och Evelina Åström

ViSKA! 2010-4

9

Kris i östra derome!

Text & Bilder: Marie Rydell

Kris i Östra Derome!

Rapport från Östra Derome hösten 2010 Hela regionen har drabbats av en finansiell kris. Förra årets succé med almanacksförsäljning har därför upprepats.

Alla i byn har än en gång offrat sig för konsten! Tagit av sig in på bara skinnet, gått ut i snön, spökat ut sig och helt enkelt bjudit på sig själva. Bilderna har redigerats, dock inte för att försköna modellerna, utan bara för att förhöja effekten av kontrasten mellan svartvitt och färg. Resultatet blev strålande! Trots att

10

ViSKA! 2010-4

Tryckfels-Nisse inte uppmärksammade att två bokstäver råkade kastas om i en av bildtexterna … men man förstår nog innebörden ändå.

Den färdiga kalendern finns att köpa hos Ö.D.L.A:s medlemmar, Växtboden i Veddige och på Eklöws i Derome. Den kostar 100:och all vinst går till underhåll av bastun och badplatsen vid Deromesjön. Något som vi hoppas att många ska ha glädje av.

Bastun används flitigt av medlemmarna, varannan fredag är det bastukväll med rul�lande schema på vem som är bastuvärd för den rullande bastun. Det går även att hyra bastun

för utomstående, då kostar det 500:- och ved ingår. Det är bara att ta kontakt med någon av fotomodellerna och boka!

För övrigt går livet sin gilla gång i regionen, allt är förhållandevis lugnt. Åkrar plöjs och hus byggs. Efter ett första snöfall har nu samtliga däck bytts mot dubbade däck, så att vi kan fara fram på vägarna stadigt och säkert.

Så nu kan det börja kräksnöa vilken dag som helst!!

Tack å adjö, kom kära snö!

Marie Rydell, VISKAs rapportör från den Östra regionen.

Ufo i stättared? text & bilder: Marie Rydell

UFO i Stättared?

På morgonen den 20 november kunde man i den nyfallna snön se ett avtryck, ca 6 meter i diameter. Mycket mystiskt, eller …?

Allt har en naturlig förklaring, även om förklaringen inte var så naturlig denna gång.

Fast det beror ju på om man tycker det är naturligt att tälta i november eller inte.

Egentligen är det inte normalt att man tar

ut Strövare och Lufsare på övernattning vid den här årstiden. Men det var just vad Viske lokalavdelning i Friluftsfrämjandet gjorde natten mellan den 19 och 20 november, och då kom snön!

Det var 18 barn mellan 8 och 11 år som samlades klockan sex på kvällen. Det snöade redan då. Det grillades korv, hamburgare, grillspett och marshmallows. Det var riktigt mysigt. En efter en kröp vi sedan in i tältet.

Där inne hade Carolina och Beatrice sett till att det var varmt och mysigt. Visst kunde man grilla marshmallows på kaminen också! Dessutom lästes det sagor och berättades roliga

(och mindre roliga) historier. Malin tog första eldvakten efterhand som barnen ömsom åkte hem ömsom somnade. Därefter tog Carolina över, mellan 01.30 och 02.45 var det Maries tur, sedan Beas och Rikards. Sist väcktes Camilla som tog sista tiden. Hela natten var det därför en riktigt behaglig temperatur i tältet. Tänk att sitta i t-shirt och höra elden vina i kaminen, barnen snusa i sovsäckarna och snön falla utanför. Det är livskvalitet det!

Tack alla strövare och Lufsare för den här terminen!

Marie Rydell

ViSKA! 2010-4

11

en svensk klassiker text & Bilder: Inger eklöv

En Svensk Klassiker

De flesta av VISKA Magasinets läsare vet nog vem han är, Bengt-Åke Ivarsson på Derome El. Men alla vet nog inte hur oerhört mycket energi denne man gjort av med under det senaste året. Han har erövrat Klassikerdiplomet!

Det är egentligen dottern, Maria Andersson som är orsak till bedriften. Maria har under 20 års tid varje år då familjen suttit vid TV:n och följt Vasaloppet sagt: Nästa år skall jag åka. Det blev inte av förrän 2008, samma år hon fyllde 40. Hon klarade det inte den gången men tog Tjejklassikern istället. I Tjejklassikern gör man 1/3 del av alla distanser. 2009 erövrade hon den stora Klassikern och då hon kom hem och visade upp medaljen för sin pappa sa han ”Kan du så kan jag”.

Inte så lite kaxigt av en 60-åring som inte är någon idrottskille precis. Han säger att han aldrig motionerat men det är inte riktigt sant.

Bengt-Åke och hans fru Eva-Britt har sedan tidigt 70-tal dansat gammaldans, folkdans och squaredans nästan varje vecka. Sånt ger kondition! Så grunden hade han ju.

Inför den riktiga Klassikern genomförde han som träning ”Sibbarpsklassikern” som omfattar skidor 10 km, cykla 35 km, simma 800 meter och löpning 10 km. För de flesta skulle detta vara en bedrift, men Bengt-Åke är

12

ViSKA! 2010-4

en envis man. Hans ambition var att erövra det äkta svenska Klassikerdiplomet. Det innebar att han inom en 12-månadsperiod åkte Vasaloppet/Öppet spår (tid 11.06.15) 9 mil i mars.

Han cyklade Vätternrundan (tid 16.50.46 från start till mål ) 30 mil i juni. Vädret var skapligt med endast ett par timmars regn. Värre var att han drabbades av två punkteringar under den sista milen. Han klarade Vansbrosimningens 3 km i juli på tiden 1.48.18. ”Det var den tuffaste deltävlingen av de fyra” säger Bengt-Åke med ett litet leende, ”under simningen kunde man ju inte ta några vilopauser”. Vädret var bra men precis då de kommit iland öppnades himlen och regnet vräkte ner.

Det var inget att bry sig om eftersom de redan var våta! Sista deltävlingen var Lidingöloppets 3 mil långa löpning i september. (tid 4.12.57) Till Stockholm hade Bengt-Åke med sig dottern Maria, svärsonen Anders, barnbarnen Malin, Anton och Simon. Simons flickvän Johanna och hennes föräldrar var också med.

Alla dessa sprang Lidingöloppet, fast i olika klasser. Bengt-Åkes fru Eva-Britt var också

med, dock endast som supporter. Snacka om familjefest!

Simon är på gång. Han vill väl inte vara sämre än mamma och morfar. Förra året i september började han träna med rullskidor ,”såg ut som Bambi” skrattar mamma Maria, han har klarat Halvklassikern som han avslutade med HalvVasan i år. I Halvklassikern gör man alla deltävlingar men bara halva sträckorna. I år har han avverkat 3 delar av En Svensk Klassiker. Nästa år siktar han på Vasaloppet så även han kan få Klassikerdiplom och medalj. Man måste vara minst 19 år för att få åka Vasaloppet och det fyller Simon nästa sommar. Maria som redan har Klassikermedalj 1 brons och medalj 2 silver siktar på medalj 3 guld.

Bengt-Åke ämnar också åka Vasaloppet säger skrattande att han nog är nöjd med den klassikermedalj han erövrat i år. Bra gjort!

Han är ju ändå 61 år och har problem med sina axlar. Det måste ha känts rejält i både skidåkningen och simningen.

Inger Eklöv

pang i bygget text: Martina J:son Gren och Evelina Åström bilder: Sandor Olah

Veddige USKF Veddige Skytteförening bildades 1904 och Veddige Ungdomsskytteförening bildades 1979. På den tiden krävdes en ungdomsförening för att få ungdomsaktivitetsstöd/bidrag. Men år 2006 beslutades det att man skulle avsluta den gamla föreningen och bara driva Veddige USKF. Även om Veddige USKF främst satsar på ungdomar, så är alla välkomna, gammal som ung. Man får gärna komma och prova på luftgevärsskytte, helt gratis.

veddige.nu/tipsa

Det finns ett sponsorträd i lokalen där man som privatperson kan sponsra föreningen genom att köpa en blomma och sätta upp på trädet.

Pang i bygget… Öppettider:

Mån - Tis 17.30 – 19.30 för sittande skytte Ons 18.00 – 20.00 för stående skytte

Veddige Ungdomsskytteförening, Veddige USKF, har i September flyttat från sina gamla lokaler på Fågelvägen till nya, fräscha och större lokaler på Viskastigen.

De nya lokalerna är dubbelt så stora jämfört med de gamla, vilket ger föreningen en

hel del fördelar, som att säkerheten är större än tidigare. Renoveringen och uppbyggnaden av de nya lokalerna skedde under Augusti och skyttebanorna är helt nybyggda. Nu mera är skyttebanorna i ett enskilt ”rum” och det finns gott om plats att titta på medan folk skjuter. Det finns även en mycket större fikasal än tidigare.

Under lördagen den 9 Oktober hade Veddige USKF öppet hus mellan 10.00 – 13.00 för att fira och visa upp de nya fräscha lokalerna.

Under dagen besökte runt 45 personer lokalen, både medlemmar och icke medlemmar.

Det bjöds på fika och man kunde även testa de nya skyttebanorna.

Veddige USKF har idag ungefär 60 medlemmar i olika åldrar, inte bara från Veddigetrakten utan även från till exempel Horred.

Medlemmarna deltar i Hallandsserien och en del andra tävlingar. Men det är inte bara medlemmar som kommer och skjuter på de nya banorna. På tisdagar får Vidhögeskolans fritids komma och skjuta och på torsdagar är det förtagsträffen, som går ut på att olika lokala företag kommer och tävlar i 5 omgångar, om det så kallade ”vandringspriset”.

Martina J:son Gren och Evelina Åström

ViSKA! 2010-4

13

hubertusjakt 2010 Text & Bilder: Helen Johansson

Hubertusjakt 2010 Ardennerklubben i Södra Älvsborg / Halland & Veddige JUF arrangerade en hubertusjakt den 31 oktober.

Drygt 40 ekipage kom till start.

Alla möjliga olika hästraser fanns representerade från det lilla russet till den stora ardennern och alla möjliga hästar där emellan. Under den 2, 5 mil långa ritten fick ekipagen stanna till och prova att från hästryggen kasta ett cykeldäck runt en stängselstolpe, inte helt enkelt visade det sig…

Ekipagen färdades i varierande landskap från bokskog till öppnare slätter. Vid nästa stopp bjöds det på blåbärssoppa, pepparkaka och hembakade bullar. Riktigt gott!

Sedan delade sig den stora gruppen och de som ville hoppa hinder fortsatte en extra

runda med ytterligare en aktivitetsstation.

Där de fick träna på att rida så rakt som möjligt i trav genom en ”korridor” som blev smalare och smalare. Alla ekipagen strålade sedan samman på Backens gård hos familjen Richardsson. Där kunde man välja om man ville rida upplopp efter den åtråvärda rävsvansen.

Eller om man ville leta efter en rävsvans som låg gömd i skogen.

Mest spektakulärt är upploppet. Hästarna står på rad, helt stilla. På kommando rusar dom i väg i full galopp. Den som fångar svansen vinner, men det är inte alltid den som kommer först som tar svansen.

Tjejkväll i Viskadalskyrkan Viskadalskyrkan mitt i Veddige anordnar tjejkvällar med oregelbundna mellanrum. De går av stapeln två gånger per termin. Det är en kväll där tjejer i alla åldrar kan träffas för samtal och gemenskap.

För tjejkväll åtta år sedan koncentrerades en hel del av arbetet i kyrkan på barn i i viskadalskyrkan Joakim elvesson samhället.

Kyrkan höll bland annat i den mycket populära barnkören Joy Kids.

I det arbetet föddes tanken på att göra något även för vuxna. Det var då tjejkvällarna startade. Mammor från barnkören, vänner och bekanta bjöds in för träffar.

Ledord i arbetet var då, och är fortfarande: för ande, kropp och själ. Det som växte fram var en gemenskap i en avslappnad miljö, över en bit mat.

Träffarna är mitt i veckan och har alltid någon form av tema. Det kan vara praktiska teman, som att tillverka dörrkransar till advent, scrapbooking m.m.

Vidare kan det också handla om föreläsningar eller berättelser ur livet. Det har handlat om hälsovård, stress och återhämtning, om att vara mamma under rubriken ”du vet att du duger” m.m.

Tjejkvällarna är mycket uppskattade av tjejer i alla åldrar. Om man nu räknar tjejkvällarna som en sak för tjejer, gudstjänsterna på söndagsförmiddagarna som är öppna för alla, Fredá som en sak riktat till barn och barnfamiljer, så kanske det finns en öppning för något för alla manliga män att samlas kring också? :) Joakim Elvesson

Fast denna gång var det första ekipaget som tog den. Ryttaren Gavin på sitt Quartersto knyckte svansen framför näsan på de andra. Grattis! Trötta men nöjda ryttare bjöds på korv med bröd, dricka och fika innan det var dags att lasta och åka hem. Nu är det bara att ladda inför nästa års Hubertus. Kanske blir det två olika rundor då.

Tack alla ni som var med och gjorde Hubertusjakten så trevlig!

Helen Johansson

Ardennerklubben

& Veddige JUF

YOGA Torsdagskväll i Veddige idrottshus Vid ett flertal tillfällen har jag besökt idrottshuset i Veddige på Torsdagar. Jag har då sett att det i stora salen är tända ljus i fönstren och ser mycket mysigt ut, så jag bestämde mig för att ta reda på vad som händer där inne.? Jag fann att det pågick YOGA utövning där. Blev ännu nyfiknare och tog kontakt med Veronica Johansson som leder verksamheten.

Veronica som driver ett friskvårdsföretag i Veddige med alternativa behandlingsformer (T.ex Kranio Sakral terapi, massage samt YOGA) och Vanita Svensson Sjukgymnast på Vårdcentralen i Veddige startade för sju år sedan upp en kurs som avsåg att lära ut och tillämpa YOGA. Kursen blev snabbt populär och numera träffas man varje torsdag under våren och hösten. Jag var naturligtvis mycket nyfiken på vad YOGA är, för i min sinnevärld är det en skäggig guru som sitter i skräddarställning och mediterar. Men oj så fel jag hade. Veronica förklarade för mig att det är så mycket mer. YOGA betyder att förena kropp och själ.

Hathayoga, Ha solen Tha–månen är en av yoga alf haraldsson

14

ViSKA! 2010-4

huvudgrenarna i yogan. I hathayogan jobbar men med att bygga upp energin och styrkan i kroppen genom, positioner och rörelser som både tränar och disciplinerar kropp och sinne.

Man använder hela tiden andningen som en röd tråd genom passet och strävar efter att skapa en balans i kroppens olika energisystem för att uppnå fysisk, psykisk hälsa och utveckling. Meditation är också en del av yogan för att skapa lugn, harmoni i sinnet och för ett ökat medvetande. Vidare berättade hon att yogan ställer inga krav på prestation eller perfektion och kan utövas av alla, gammal eller ung, frisk eller mindre frisk, man eller kvinna.

Man anpassar helt sitt yoga pass efter sin egen förmåga och dagsform. Detta gör att man kan utöva yoga tillsammans både nybörjare och mer erfarna. Man kan själv påverka var man befinner sig genom att utveckla och hitta lugn i de olika positionerna (asana).

Veronica måste ha tyckt att jag såg ut som en fågelholk varför hon helt resolut bjöd in mig att delta i ett pass. Sagt och gjort, en torsdagskväll åkte jag ner till idrottshuset. I stora salen fick jag tillsammans med 30-talet andra (Varför så få män?) genomgå ett pass. Redan själva miljön gav intryck av avslappning, levande ljus och dov musik i bakgrunden.

Passet inleddes med en avslappningsövning för att sedan övergå till olika rörelser och positioner. Nu förstod jag vad Veronica menade med att var person anpassar sig

efter sin förmåga. Mina positioner och rörelser med min otränade kropp var nog ingen vidare förebild att visa upp men jag var kraftigt imponerad hur de övriga deltagarna intog de olika positionerna vilket visar att övning ger färdighet. Efter dessa rörelser avslutades passet med att man masserade sig själv och gjorde en avslappning. Själv tycker jag att jag hängde bra med på avslappningsövningarna men det var värre med positionerna. Ing-Britt Månsson och Monica Jönsson var två av deltagare och har deltagit i yoga passen i sex år.

De tycker båda att det ger en avslappning till både kropp och själ, vissa övningar tillämpar de hemma men tycker ändå att det är positivare att delta i en grupp. Det är också positivt att de vid träffarna har olika tema med olika övningar varför hela kroppen får sitt. Dom skulle gärna genomföra två pass i veckan om det fanns möjligheter.

Jag tackar Veronica och deltagarna för att jag fick delta i ett pass och önskar alla lycka till med deras fortsatta yogautövande. Efter detta pass kände jag direkt att om man håller på regelbundet med yoga finns det stora chanser att må bättre och kan verkligen rekommendera det till alla, själv hade jag lite ont i muskler som jag inte visste att jag hade men tyckte ändå att det var skönt avslappande efteråt. I januari startar Veronica upp en ny kurs, är ni intresserade av att delta kontakta Veronica Johansson 0730 50 77 03.

Alf Haraldsson

Sällstorpsgårdens vårprogram 2011 Torsdag 10 februari kl 19.00 Goa Gubbar, Veddige.

Underhåller med ett klämmigt program.

Torsdag 24 februari kl 18.00 Årsmöte med föreningen Sällstorpsgården.

Underhållning av bygdens barn.

Torsdag 10 mars kl 19.00 Stättareds teatergrupp. Lyrik och sång.

Torsdag 24 mars kl 19.00 Andreas Karlsson, Falkenberg.

Blåkullafärder och våldsamma svärmödrar.

Torsdag 7 april kl 19.00 Anders Källgård.

Varför älskar vi öar?

Torsdag 28 april kl 19.00 Gunnel & Gert Svensson, Väröbacka. ”Råd och tips i trädgården”.

Välkomna till Sällstorpsgården Tel: 0340-31400 – Uthyrning 0340-31444 Vi har en ny hemsida nu:

www.bygdegard.net/sällstorp

ViSKA! 2010-4

15

ny svensk bok Joakim elvesson

Ny svensk bok Joakim Elvesson, bosatt i Veddige, har nyligen kommit ut med en fantasyroman.

Joakim tävlade i manustävlingen Bok SM 2009. Hans manus Darien framröstades till en niondeplats av c:a 400 deltagande manus!

Det var lite snopet, berättar han. Man ville ju vara bland de fem bästa; de fem bästa gick till finalen med ett bokkontrakt i potten. Men en niondeplats bland så många – det är ju kul.

Nu har Joakim gett ut boken själv i samarbete med företaget Papertalk. Den finns att köpa lite här och var på Internet, berättar han vidare. Han jobbar aktivt med olika sociala medier på Internet, för att skapa en snackis, som han säger. Det finns en hemsida och en blogg, och sedan tidigare också en facebookgrupp för Darien. Det är dagens reklampelare. Det är där man kan synas utan ett stort förlag i ryggen. På hemsidan hittar man information kring såväl Darien, som andra projekt som Joakim håller på med. Bloggen är en blogg om skrivande i allmänhet och om hans eget skrivande i synnerhet. Där kan man också följa marknadsföringen av Darien, och de olika turer man kan gå igenom med en ny roman. Joakim berättar också att de lokala ställena där man kan sätta upp affischer, snart också kommer att prydas av en om Darien.

ett gott språk och en känsla av äkthet genom sina kunskaper i historia och geografi. På frågan om när han har tid att skriva, svarar han att när familj och lärarjobbet fått sitt, så finns tiden mellan elva och tolv på nätterna att tillgå... Det är också då nya projekt föds.

Darien handlar om en föräldralös yngling som hamnat på Facult; en skola där unga adelsmän utbildas till riddare. Darien, som förutom att vara föräldralös också är utlänning, finns där som en slags andraklassens medborgare, och hamnar på så sätt längst ned i hackordningen. När landet sedan dras in i krig med en invaderande makt, drabbas alla utlänningar av förföljelser. Darien är inget undantag. Så småningom sätts hans lojalitet på prov mellan den invaderande makten och det land som uppfostrat honom. Det finns mycket mera bakom konflikterna länderna emellan, än vad som syns vid första anblicken.

Vad kan en svensk fantsayroman av en lärare från Veddige tillföra en genren? Darien är ingen klassisk fantasyroman. Det är varken en Sagan om Ringen-kopia eller något som liknar Harry Potter. Om något kanske den påminner mera om historiska romaner, fast med ett inslag av fantasy. Som svensklärare och lärare i SO-ämnen på Leteboskolan utanför Horred, hoppas han också kunna tillföra

café kungsängen

Café Kungsängen 20:e september 2010 hade några medlemmar ut frivilliga verksamheten i Varbergs kommun ett möte på Kungsängen i Kungsäter. Där beslöts på försök starta café var fjortonde dag mellan 14.00-16.00. Syftet var att gamla som unga skall kunna komma samman för en stunds gemenskap under enkla former.

Premiären hölls den 12:e oktober då ett 30-tal gäster kom för att prata

16

ViSKA! 2010-4

och inta en fika. En av de boende på Kungsängen, Hilding Karlsson, bidrog till den goda stämningen med ett par välkända melodier framförda på sin fiol.

Det är meningen att denna verksamhet skall fortgå under resterande del av 2010 och även under 2011.

Vi hoppas många kaffesugna gäster hittar till Café Kungsängen!

Alla är hjärtligt välkomna!

Joakim berättar att hans senaste projekt är en historisk roman, där en fiktiv person får agera huvudperson i de verkliga händelserna. Det är mycket svårare, tycker han. Man måste ha koll på både det ena och det andra, så allt hamnar i rätt följd utan att spänningsmomentet försvinner. Det tar ganska lång tid att färdigställa ett manus. Själv har han hållit på i många år innan Darien växte fram, men kanske går det fortare nu när han har gått igenom processen på riktigt en gång. Ett tips som han ger dem som vill prova på att skriva är att alltid ha en tänkt läsare i fokus. En bra idé är att ha någon som man kan bolla sin berättelse med. En person som vågar vara så rak att han eller hon vågar kritisera det som skrivits. Texten är en service till läsaren. Den skall vara genomtänkt och varierad. Försök att få läsaren att uppleva vem de olika personerna är och händelserna i din text, snarare än att berätta om dem – det blir mera levande då! Det är en upplevelse man skall förmedla, oavsett vad man skriver om. www.joakimelvesson.se http://joakimelvesson.blogspot.com

kyrkfönstret & kyrkporten nr 4 vintern 2010

LÅT INTE JULEN BLI ETT HJUL! Kyrkfönstret och Kyrkporten

Jag tror att alla unga och gamla har förväntningar inför julen, kanske inte medvetet men ändå någonstans långt inne. Rubriken vill utmana Dig att tänka till. Det är inte ett krav, utan en uppmaning att stanna upp. Vårt samhälle är kravfyllt och styrs av marknaden, pengar och vår önskan om ett bra liv.

Vad är då ett bra liv? Svaret är väldigt olika, men alla vill vi ha kärlek och glädje.

Livet kan bli eller vara ett ekorrhjul, eller ett kvarnhjul och då är det nödvändigt att stanna Psalm 39 vers 3 upp, hoppa av och söka Öppna ditt hjärta hjälp. Utbrändheten går i bön och bot, ner i åldrarna till och med upplåt vart hemligt rum.

Red dig att taga Guds son emot.

barn drabbas. Vad kan du

och jag göra för att julen skall bli det vår Herre önskar oss?

Ta emot glädjebudet – evangeliet: Guds rike är nära!

Tomheten och förgängelsen som råder i världen får inte hindra oss att lyssna inåt, vad är det som består, vad är viktigast?

Vi vet att våren kommer efter vintern, även om allt ser dött ut. Du och jag är människor, en del av skapelsen och vi bär en bit av Gud i oss. Varför är det då så svårt att tro på Guds ord som säger: ”I dag är er frälsare född?” Han kan göra julen till en glädjerik helg, han lägger inte någon börda på oss och han stressar ingen.

Birgitta Hellberg

Tro evangelium: himmelriket är nära.

Askgravplatser I äldre tid var kistgravar det självklara alternativet och på landsbygden är det fortfarande det vanligaste. Från Alfred Nobels dagar känner vi till hans preciserade önskemål om att bli kremerad och i städerna är kremation i dag det vanligaste. Även på landsbygden syns en ökning av detta alternativ.

På våra kyrkogårdar har vi förutom kistgravar även urngravar. De senare har en mindre gravsten. Skötseln är liknande den för kistgravar.

För att slippa så mycket skötsel av gravplatsen (t ex därför att inga anhöriga finns på orten) började man framförallt i städerna att ha minneslundar, utformade t ex såsom en gräsmatta. Där läggs askan (utan urna) ned av kyrkogårdspersonalen. De anhöriga får inte veta den exakta platsen. Blommor placeras på ett centralt ställe.

Många upplever detta såsom alltför anonymt. Därför har man inom VeddigeKungsäters kyrkliga samfällighet anlagt askgravplatser. Dessa kräver ingen skötsel från de anhöriga, men man vet ändå precis var askan är nedsatt. På en natursten som ligger vid gravplatsen, får man sätta en bronsskylt med namnet. Platsen har minneslundens karaktär av meditativt rum.

Hans Ivarsson

Den 8 augusti invigdes den andra askgravplatsen på Veddige kyrkogård.

Kontraktsprost Lars Nordblom höll i mässan i kyrkan och procession ut mot askgravplatsen efteråt, där invigning med tal, psalmsång och mingel avnjöts.

kyrkfönstret & kyrkporten nr 4 vintern 2010

FRÅN FÖRR Vi skall nu berika Kyrkporten/Kyrkfönstret med en del historia, till att börja med från de fyra socknarna i Kungsäters församling.

Efter att ha frågat runt efter någon som är kunnig i ämnet fick jag kontakt med Ruth och Leif Andersson, numera bosatta i Skällinge. Leif har varit kyrkvärd i Gunnarsjö kyrka i 20 år och var även med i kyrkorådet under samma tid. Han var också ordförande i Kungsäters hembygdsförening 1976-82 och är en riktig guldgruva att plocka fakta ifrån!

En förmiddag åkte jag upp till Skällinge och träffade Ruth och Leif Andersson. Leif berättade för mig medan jag försökte skriva så pennan glödde.

Leif är född i Göteborg, i Gårda 1923, men flyttade till Gunnarsjö, Gudmundared gård 1928 som fosterbarn efter att hans föräldrar avlidit i TBC. Där bodde han fram till 2002 då han och hustrun Rut flyttade till Skällinge.

Gunnarsjö

Leif började skolan 1930 i Gunnarsjö kyrkskola och hade 5km att gå varannan dag inklusive lördagar. Det var först när han fyllde 10 år som han fick en cykel. Disciplinen var

hård. Efter 7 år gick han en så kallad fortsättningsskola på 6 veckor, 3 veckor före jul och 3 veckor efter jul, när de ordinarie eleverna hade jullov.

1842 kom skollagen, att alla barn måste ha skolundervisning. Socknen var indelad i fyra rotar, där varje rote hade undervisning på en av gårdarna i hemmet. De fyra rotarna hette Stoms rote som låg runt kyrkan med sju gårdar, Flahults rote med sju gårdar, Gudmundared rote med sju gårdar och Listareds bygds rote med åtta gårdar. 1872 byggdes det en egen skola i Gunnarsjö by i Stoms rote. 1878 byggdes även en skola i Halla i närheten av gränsen mot Älvsered/Fagered. Den revs 1940 och sattes upp som den första bygdegården i Karl Gustav, mitt emot nuvarande bygdegård.

Men det var redan Karl XI (född 1655, regent 1672 till sin död1697) som införde roteindelningen 1680. Varje rote skulle bygga en stuga där det skulle finnas en soldat. Detta skulle bekostas av roten, dvs de som bodde på gårdarna och kallades för ”rotebönderna” eller rotehållarna. Roteknekten hade rätt att låna häst till sina sysslor, som plöja, harva, så, skörda mm och för egen del till kyrkskjutsar,

dop, bröllop och begravning mm. En gång om året, oftast vid jul hade han rätt till att gå och hämta sin ”rotekost” som bland annat bestod av spannmål och potatis mm. Det hände att han bjöds på en och annan sup också av ”givmilda” bönder. Efter ett antal supar hade han inte alltid riktigt koll på vad han fått och missade då att ta med sig hälften hem. Det fanns också en och annan snål bonde som helst önskade att han inte skulle komma.

På den tiden fanns det ca 30 000 knektar (rotesoldater) i hela landet, där även Finland ingick fram till 1809. Varje vår och höst åkte alla roteknektar i 7-härad på en två veckor lång exercisövning till Fristad hed (ovanför Borås) som var exercisplats för 7-häradsbygden och blev I15 sedan. Rotesystemet upphörde 1907 då allmän värnplikt infördes.

En ny skola började byggas 1951 och den gamla lades ner 1952. Denna nya skola hölls igång fram till 1972. Sedan blev där Burgmans orgelfabrik, men nu är det privatbostad.

I den gamla skolan blev det en syfabrik och sedan blev det kursgård till Backa församling i Göteborg. Även den är nu i privat ägo.

Fortsättning följer i nästa nummer…

”Det går så fort i filmens värld…”

Försäljning av frukt och grönt på Eklöws.

Våra präster stod på Eklöws några timmar fredagen före Tacksägelsedagen och bjöd på grönsaker med dip. 10% av hela frukt och grönt försäljningen den dagen gick till Svenskakyrkan internationellt arbete. Hela världen. (Före detta Lutherhjälpen). Tack till er som handlade och stort TACK till Carl-Daniel för de dryga 2200 kronorna som var 10 % av dagens frukt och grönt försäljning.

kyrkfönstret & kyrkporten nr 4 vintern 2010

På tur med Siw i husbilen!

En härlig höstdag fick jag mig en rejäl ”husbilsåktur” i skogsbygden med Siw. Hon körde och jag passade på att fråga henne lite om sin tid som vaktmästare, eftersom hon nu har gått i pension.

–När började du som vaktmästare här i Ås?

–Jag började som församlingshemsvärdinna när nuvarande församlingshemmet i Ås invigdes den 9 oktober 1981. Först ca ett år senare blev jag fastanställd vaktmästare.

Maken Bertil, som efterträdde tidigare vaktmästaren Sven Svensson, var då redan i tjänst sedan 1 jan 1981. Nu var det till att hjälpas åt med allt, både ute och inne. Lagarbetet fungerade väl. Bertil grävde gravarna för hand på den tiden. Först hjälpte Gunnar Nilsson, V Derome honom och senare blev det Rune Johansson, Sällstorp som hjälpte till med detta grova arbete.

Klockringningen sköttes i början manuellt, kl 6 varje vardagsmorgon och kl 19 på kvällarna.

Det var mycket bundet, särskilt på kvällarna. Helgmålsringningen var mellan kl 16 och 18 på lördagseftermiddagen, beroende på solens nedgång. Vid storhelg inleddes helgen dock alltid kl 16. Då stod vi och trampade för klockringning, även vid själaringning i 20 minuter.

Men redan på hösten -81 kom programmering av klockringningen och då slapp vi allt passande.

–Minns du någon särskild händelse inom kyrkan, finaste bröllop eller svåraste begravning?

–Barn och framför allt ungdomars tragiska bortgång har alltid varit jobbigast. Men det är alltid jobbigt att ha en begravning, för det får inte bli fel någonstans, även om det är högtidligt och vackert. Eftersom man är helskärpt under begravningen, är man alltid jättetrött efteråt. Sedan har det varit roligt med många vackra bröllop, dop, konfirmationer, skolavslutningar och gudstjänster med körmedverkan.

Bland det roligaste under åren har också varit de stora händelserna som nybyggnation av församlingshemmet, när den nya kyrkogården gjordes och invigdes hösten 1991 och kyrkans stora renoveringar både ut- och invändigt 1998 och på utsidan 2005.

Där var jag med i byggkommittén, som var mycket intressant, för jag var nog inne varje dag och kollade på de duktiga hantverkarna och vad de gjort.

–Har det varit ett tacksamt eller otacksamt arbete som vaktmästare?

–Det har varit tacksamt, jag har tagit lite varje dag, det har inte varit så tungt eftersom jag hela tiden har underhållit. Jag har mött många människor i olika situationer. Oftast har alla varit tacksamma och tillmötesgående. Vi har aldrig haft något problem med församlingsborna. Vaktmästarens uppgift är ju att tillgodose församlingsbornas önskemål vid de olika tillfällena.

–Hur känns det att vara pensionär?

–Det är skönt att kunna ta dagen som den kommer. Ibland tänker jag på arbetskamraterna, men längtar inte direkt tillbaka till arbetsuppgifterna eftersom jag under några månader har ställt in mig på att sluta.

–Vad gör du om dagarna?

–Tar det lugnt och gör de vardagliga hemsysslorna i egen takt.

–Har du någon favoritmat?

–Det är trevligt att åka ut och äta någon gång, annars äter jag det mesta i matväg.

–Nu åker vi ju i husbilen, när skaffade ni den?

–Ja det är tre år sedan, sommaren 2008.

–Har den uppfyllt era förväntningar?

–Ja, det är fritt, vi rår oss själva.

Vi kan åka dit näsan pekar, men efter den första sommaren då vi var på Nordkap gav det mersmak.

Där är ett mycket fascinerande landskap. Vi åker gärna norr ut.

I somras var vi i Hälsingland, i Hudiksvall och hälsade på goda vänner. Vi gjorde även en tur till Värmland och Dalarna.

–Spela boule är en stor hobby.

Vad går den ut på?

–Att vinna så klart! (Skratt!)

Det är en mycket social hobby, då vi träffar många människor, både nyvunna vänner och gamla goda vänner.

–Ni har två barn och fyra barnbarn?

–Ja vi har två döttrar och deras familjer.

–Något du vill tillägga?

–Ja, det har jag: för jag vill tacka församlingen och arbetskamraterna för de fina presenterna, samt mat och dryck som ni ordnade för mig nu när jag slutade mitt jobb.

Tack till Er alla från Siw Karlsson i Ås!

–Vad gillar du att Kyrkfönstret/Kyrkporten kommit in i VISKA!?

–Det var ju mycket dyrare med det lilla bladet. Nu när man läser VISKA! får man ju Kyrkfönstret/Kyrkporten på köpet. En trevlig tidning som har mycket att bjuda på. Men många tycker att gudstjänsttiderna är för små och hoptryckta.

–För många år sedan frågade du mig en dag om jag ville ta någon helg åt dig i kyrkan. Det kunde jag väl tänka mig. Du frågade även om jag ville hjälpa till i församlingshemmet. Det ville jag ju naturligtvis. Under de första åren gick jag nästan som lärling hos dig. Du var ibland ganska sträng och jag fick veta när jag missat något, men det har jag nytta av i dag. Vi samarbetade bra och har haft många roliga arbetstimmar ihop! Men bara för att du nu är pensionär skall du inte tro att jag släpper kontakten med dig för det!

Ha nu en skön tid som pensionär, om du nu gör konstnärskarriär, eller du i boulespel vinner.

Nya platser med husbilen ni säkert finner, förhoppningsvis även ni hinner, hitta ett ställe som serverar ” dinner”.

Glad husbilsåkare och intervjuare: Marie Friberg Antonsson

kyrkfönstret & kyrkporten nr 4 vintern 2010

Återinvigning Söndagen den 10 oktober var det pampig återinvigning av församlingshemmet i Veddige. Äntligen var alla snickare och andra klara med allt hamrande och spikande. Eller var det riktigt färdigt?

Jo, men det mesta var väl så gott som färdigt i alla fall.

Efter gudstjänsten tog sig de flesta, ca120 personerna till församlingshemmet för att få avnjuta smörgåstårta, kaka och kaffe. Naturligtvis var alla nyfikna på hur det blivit och rundvandringen var given. Många ”ohh, så fint…” hördes lite här och var. Det forna stora kapprummet är numera kontorsrum för både den administrativa och den församlingsvårdande personalen. Dvs alla utom vaktmästarna som har sitt ”kontor” i ett eget hus i kanten av kyrkogården.

GEMENSAM BÖN i Veddige församlingshem tisdagarna: 7/12, 11/1, 1/2, 1/3 kl 19.00.

Soppluncher i våra församlingar

ALLA som vill vara med och be för Veddige och för oss som bor och verkar här, är Välkomna!

Veddige församling

Morgonbön i Veddige Kyrkas sakristia onsdagar kl 8.00

27 januari, 24 februari, 31 mars

Ås församlingshem, sista torsdagen i månaden, kl 12.00 Anmälan till Edla 62 20 06 eller Elsie 310 97

Bönegemenskap

Kom till diakoniexp i Kungsäters församlingshem kl 8.30, tisdagar ojämna veckor. Vi församlingsbor träffas för att be. Du är också välkommen!

Hälsar Birgitta Hellberg

Kungsäters församling 16 januari Gunnarsjö församlingshem efter gudstjänsten som börjar 11.30 27 januari Karl Gustavs församlingshem kl 12.00 24 februari Kungsäters församlingshem kl 12.00

Men rosor är ändå rosor om än i sprucket krus.

24 mars Grimmareds församlingshem kl 12.00

Två personer är på väg hem från kyrkan på Tacksägelsedagen.

Den ene frågar: ”Vet du vad det är för likhet mellan en tack-sägare och en tax-ägare?” ”Nej.” ”Båda är tacksamma över det lilla.”

Michael Jackson-mässa

Den 4 februari kl 19.00 gör Vivace och EGB en repris av förra årets mycket uppskattade Michael Jackson-mässa Om du missade förra gången eller vill uppleva den igen så är du välkommen till en mässa där all musik är signerad Michael Jackson.

Hårdrock på kyrkorgel Vad har vi för fördomar om hårdrock? Är allt djävulens musik eller är det vi själva som lägger värderingarna? Och vad händer när man spelar låtarna på kyrkorgel? Kan man inte ana lite Bach-influenser i Ozzys låtar?

Petersson, komminister i Vinberg-Ljungby församling, berättar om låtarna med paralleller till bl a romantiken och Uppenbarelseboken.

Mats

Välkomna!

Börjesson

spelar

och

Jörgen

Ekumenisk kvinnofrukost

i Veddige församlingshem kl 9.00, 5 februari och 2 april Du kan inte hindra sorgens fåglar att flyga över ditt huvud, men du kan hindra dem att bygga bo i ditt hår.

Kinesiskt ordspråk

Veddige kyrka den 25 februari kl 19.00

Andakter och mässor på Kungsängen

Fredagar jämna veckor kl 15.15

Träffpunkt på Kungsängen

17 december Andakt Martina Lans, Kungsäters kyrkokör sjunger advents- och julsånger.

Välkommen till Kungsängen för en stunds gemenskap.

Samlingen börjar kl 10.30.

31 december Hans Ivarsson Mässa

Har du svårt att komma dit, hör av dig till mig så löser vi det.

14 januari Andakt Martina Lans Tisdagsträff i Ås församlingshem kl 14.00

Välkommen till en stunds samvaro i Ås församlingshem, som börjar med kaffe och fortsätter sedan med olika ämnen.

11 januari, 25 januari, 8 februari, 22 februari, 8 mars, 22 mars

28 januari Mässa Hans Ivarsson 11 februari Andakt Martina Lans, Kärlekssånger med Gun Svensson 25 februari Mässa Hans Ivarsson 11 mars Andakt Martina Lans 25 mars Mässa Hans Ivarsson

13 januari, 3 februari, 17 februari, 3 mars, 17 mars, 31 mars Välkommen! Birgitta Hellberg Vuxen barngruppen i Kungsäter samlas igen onsdagen 19 januari kl 10 i Kungsäters församlingshem.

kyrkfönstret & kyrkporten nr 4 vintern 2010

Händer i våra 7 kyrkor 12/12 (3:e i advent) Grimmareds kyrka kl 16. Lars och Christina Tellqvist underhåller.

24/12 Julafton Kungsäters kyrka kl 23.

Julnattsmässa Mårten Nordhall, sång.

12/12 (3:e i advent) Veddige kyrka kl 18. Julmusikal med luciakröning . Barnkör, Vivace, Chorus Veddige, solister och musiker.

17/12 Kungsängen kl 15.15.

Kungsäters kyrkokör sjunger advents- och julsånger, kaffe.

26/12 Annandag Jul Gunnarsjö kyrka kl 11.30. Carola och Ulrika musicerar.

31/12 Nyårsafton Kungsäters kyrka kl 15.

Nyårsbön Carola och Ulrika musicerar.

19/12 (4:e i advent) Sällstorps kyrka kl 16. ”Sjung in julen” Kyrkokör och barnkör, luciatåg. Glögg och pepparkakor från kl 15.30.

19/12 (4:e i advent) Karl Gustav kyrka kl 16. Mariasånger med Gun Svensson.

19/12 (4:e i advent) Gunnarsjö kyrka kl 18.30. ”Nu tändas tusen juleljus” barnkören. Kaffe och luciatåg i församlingshemmet.

31/12 Nyårsafton Veddige kyrka kl 17.

Nyårsbön Carola och Ulrika musicerar.

1/1 Nyårsdagen Ås kyrka kl 16.

Mårten Nordhall sång.

1/1 Nyårsdagen Grimmareds kyrka kl 18. Mårten Nordhall sång.

6/1 Trettondedagen Ås kyrka kl 16. Sara Olah, sång .

20/12 Kungsäters kyrka kl 18.

Julkonsert med Katarina Sjölin ,

25/12 Juldagen Grimmareds kyrka kl 6. Julotta Anna Edvinsson , sjunger polska julsånger.

Mats

Börjesson med flera, barnkören.

6/1 Trettondedagen Veddige kyrka kl 18. Musikgudstjänst med Falkenbergs Manskör, Sven-Anders

6/1 Trettondedagen Karl Gustavs kyrka kl 18. Julens sånger, Kyrkokören, Gun Svensson, Virginia Pihlblad och Ulrika Bergman .

13/1 Grimmareds församlingshem kl 18.

Julgransplundring med Gränslaget och Julia Frölich. Barnkören medverkar.

30/1 Karl Gustavs kyrka kl 9.30. Klas Assarsson marimba, vibrafon och orgel.

30/1 Gunnarsjö kyrka kl 11.30.

Klas Assarsson marimba, vibrafon och orgel.

4/2 Veddige kyrka kl 19.

Michael Jackson-mässa . ”Favorit i repris”.

11/2 Kungsängen kl 15.15.

Kärlekssånger med Gun Svensson.

24/2 Karl Gustavs församlingshem kl 18. Operettafton, Budapesttårta .

25/2 Veddige kyrka kl 19.

Hårdrock på orgel .

27/2 Gunnarsjö kyrka kl 18.

Lenie Forsberg, sång .

Svensson dirigent, Lars Sundberg

24/12 Julafton Sällstorps kyrka kl 14.

Musikgudstjänst, bygdens folk musicerar.

piano, Matilda Schough sång o tvärflöjt, Marie-Louise Danielsson sång o orgel.

13/3 Gunnarsjö kyrka kl 11.30. Mellami framför Nils Frykman sånger .

HÄNT PÅ KUNGSÄNGEN OCH ÄNGSLYCKAN Förra året, i december, var det sånggudstjänst i Kungsäters Kyrka. Då samlades det in pengar som gick till aktiviteter för de boende på Kungsängen och Ängslyckan.

Här är några smakprov på vad vi gjort:

med Musik”, varje måndag förmiddag. Cirkeln är både på Ängslyckan och på Kungsängen. David Miles spelar gitarr och sjunger gamla välkända låtar som alla kan sjunga med i. David är mycket omtyckt och uppslutningen är stor.

Den 19:e juni hade vi besök av Grebokören från Östergötland. Vivianne Karlsson, en av de aktivitetsansvariga, höll i trådarna med hjälp av Mona-Lis Karlsson och många frivilliga. Kören sjöng och spexade och det bjöds på lax med färsk potatis samt kaffe och tårta.

Det var en mycket trevlig eftermiddag där även anhöriga och pensionärer var inbjudna.

Vi blev ca 80 personer.

Ja, det lackar ju mot jul, och lite julpyssel ska vi så klart ha! Vi ska göra honungsljus tillsammans och njuta av doften av honung. Lite värme av glögg och pepparkakor blir det också.

Nu i höst har vi en sångcirkel, ”Minns

Ett hjärtligt tack till

Kyrkan och alla frivilliga som hjälper oss att förgylla vardagen på Kungsängen och Ängslyckan!

Eva Abrahamsson

kyrkfönstret & kyrkporten nr 4 vintern 2010

Halleluja

Var du där? Fick du också uppleva den fantastiska ”konsertgudstjänsten” med Py Bäckman och Rune Broberg? Ja då har du något att ta med dig resten av livet. Trångt, jättetrångt, varmt och välfylld kyrka, men helt fantastiskt. Bara kontraktets körmedlemmar uppgick till ca 150 st! Sittande var vi sådär en 450st och stående… ja det är bara vi som var där som vet hur många vi var. Kyrkoherden gjorde några spekulationer kring antal i början och meddelade att alla utgångar var upplåsta…

Lena i Ås-Sällstorps kyrkokör, berättade en kväll för sin körledare Carola om Py Bäckmans kyrkframträdanden. Carola tyckte det lät spännande och frågade då genast kyrkoherden om hon fick ta hit Py Bäckman.

Meningen var att Py och Rune, skolkamraterna från Hälsingland, skulle spela 3 konserter hemma i Hälsingland, men nu är de uppe i 250st efter 4,5 år! Och det kan vi väl förstå att det blivit!

Som sagt, var de skolkamrater hemma i Njutånger utanför Hudiksvall, men kom ifrån varandra när Rune flyttade till Stockholm för att gå musiklinjen och Py som åkte till Stockholm för att spela i ett rockband.

En av mina favoriter, denna ljuva ”Koppången” som Per-Erik Moreaus skrivit musiken till framfördes av den mäktiga kören. När Ann-Sofie von Otter skulle sjunga den fick den text av Py. ”Koppången är ingen jullåt, men den har ändå vinterkläder på” – förklarade Py. Även ”Gabriellas sång”, en av mångas favoriter, som Py gjorde tillsammans med Stefan Nilsson till filmen ”Så som i himmelen” gjorde den 150 röster starka kören till ett fint minne.

Den ganska nyskrivna ”Kanske en ängel”

framfördes och Py sa att ”Den handlar både om jordelivet och om något annat. Hon hade även med ”Oh mamma” som hon tillägnade sin mor som gick bort vid 70-års ålder.

1992 var Py med i melodifestivalen, det var innan den fick sponsring av Telia, dvs när folk fick ringa in och rösta… samma år som Krister Björkman vann med ”I morgon är en annan dag”. Då skrev och sjöng hon ”Långt härifrån” som kom på 5:e plats. Men i kyrkan fick den långt högre placering.

Sången ”Om du är lycklig, glöm inte bort vem du skall tacka” fortsatte hon med. Ja, vi får inte glömma bort vem vi skall tacka för denna fina kväll på nästan två timmar.

Som extranummer avslutade Py och Rune med Leonard Cohens musik "Halleluja" som gick över i "Glory, glory halleluja".

Stort tack till Py och Rune, alla körmedlemmar med ledare, alla som kommit till kyrkan denna kväll och tack till Carola som tog idén att bjuda hit Py! Det var ett fantastiskt teamwork bland alla inblandade!

Marie Friberg Antonsson

medlemssidan Veddige församling Döpta

Veddige kyrka Almer Hanning 1 augusti 2010 Malte Dranvik 1 augusti 2010 Theo Severinsson 1 augusti 2010 Abbe Danielsson 5 september 2010 Ås kyrka Leo Andersén 19 september 2010 Stella Marie Andersson 19 september 2010 Noah Torstensson 3 oktober 2010 Celia Rannikko 10 oktober 2010

Ida Ingmarson 31 oktober 20110 Sällstorps kyrka William Berggren 22 augusti 2010 Mine Andersson 10 oktober 2010 Församlingsmedlem döpt i kyrka utanför församlingen Värö kyrka Roxanna Axelsson 15 augusti Vigda

Ås kyrka Maria Rannikko o Veli Taatila 10 oktober 2010

Församlingsmedlemmar vigda i kyrka utanför församlingen Stråvalla kyrka Maria Olsson o Martin Davidsson 18 september 2010 Kungsäters församling Döpta

Grimmareds kyrka Alexander Borg 1 augusti 2010 Teo Nilsson 3 oktober 2010 Karl Gustav kyrka Emilia Karlsson 26 september 2010

kyrkfönstret & kyrkporten nr 4 vintern 2010

Personalföljetongen fortsätter…

För att hela kyrkans verksamhet skall fungera mer än praktiskt, måste vi ha ekonomi/ administrativ personal och nu är det deras tur...

Torbjörn Eriksson är vår nyanställde kamrer som dessutom delar sin tjänst med Lindberga församling. Han har definitivt koll på läget. Är mycket duktig på ekonomi och siffror – annars hade han nog inte kommit till oss. På fritiden gillar han att vara i naturen, jaga och fiska. Han är uppvuxen i Veddige, men bor nu i Värö med sin familj, sambo och son på 12 år, har hund och två katter. ”MIN” kaffekopp är en viktig pryl på skrivbordet och innehållet avnjutes gärna tillsammans med glass – men inte vilken som helst - utan äkta vara från Slöinge.

Martina Lans dyker upp även här och arbetar förutom som präst på söndagar, med konfirmandarbetet också en hel del administrativt. Snart blir hon dessutom Veddigebo tillsammans med sina tre döttrar. Hon gillar att sjunga, teckna och texta. Går promenader och hon älskar att ha levande ljus omkring sig. Att hon gillar kaffe vet vi ju redan, men om glass säger hon ja i måttliga mängder och då gärna med choklad i – så klart!

tävling!

Namntävlingen fortsätter… eller HALLÅ; VAD SKALL VI HETA? I förra numret av VISKA! utlyste vi en namntävling om vad kyrkans sidor i detta blad skall heta. De namn som kommit in publiceras nedan. Nu är det upp till Dig att rösta på de inkomna förslagen. Därefter tillkallas en jury för att räkna rösterna och utse vinnaren.

Rösterna mottages på samma sätt som namnförslagen, antingen i ett kuvert märkt ”Namntävling” som lämnas i den gröna brevlådan vid församlingshemmet i Veddige eller på mailadress marie.f.antonsson@svenskakyrkan.se Glöm inte att skriva ditt namn och var vi kan nå dig.

OBS! Ett av namnförslagen saknar telefonnummer eller mailadress, vill du vara snäll och komplettera med det, tack.

tar hand om allt som gäller kyrkobokföring, kyrkogårdsadministrativa uppgifter och hemsidan mm. Hon är en aktiv Friluftsfrämjare – att hälsenan gick av i våras var väl inte riktigt vad hon räknat med.

Då fick hon ställa in både Vansbrosimningen (Vansinnessimningen) och Lidingöloppet i Stockholm i september. Men det kommer väl fler år som hon kan vara med på det. Hon bor i Vallby med man och två tonårssöner. Några katter och höns finns också på gården.

Maria Edvinsson

Kaffe, nej det får vi INTE i henne frivilligt. Men glass, ja i stora lass, till paj och allt annat och även med chokladsås och strössel … och till milkshake… mums…

Marie Friberg Antonsson kallas ibland församlingarnas ”reporter”. Hon samlar in material och sammanställer det, gör reportage och skriver en och annan artikel innan hon skickar allt till Sandor som lägger ut det på kyrkans sidor i VISKA!

Bor i Östra Derome med man och två döttrar, katter, hönor, kanin och antalet får som också finns på gården. Ägnar sig mycket åt allt slags hantverk och leder en och annan kurs inom ämnet. Kaffe dricker hon ibland – då endast med grädde eller mjölk, men glass äter hon gärna, dygnet runt och året runt. Bäst är äkta gräddglass från Halland eller hemmagjord…

1:a pris är förutom äran, även en middag med Kyrkfönstret/ Kyrkportens medarbetare.

2:a – 10:e pris är ett paket FAIRTRADE kaffe och chokladbit.

Här är de inkomna namnen: Kyrkbladet Kyrkobla't Oblation 7rkan Kyrknytt Kyrkkalender Kyrkmagasinet Kyrkordet Kyrklivet Kyrkspegeln En salig blandning Kyrkbladet Kyrksidan Viska till kyrkan Viskaskriftet Kyrksamheten sjuKyrksamheten 7Kyrksamheten Kyrkportsfönstret Kors i taket Saliga nyheter Saligheter

”Minst en

glass om dagen – är säkert bra för magen”

Pärleporten Kyrkblaskan

arbetar 60 % och träffas säkrast på torsdagar och fredagar på tel 0340-300 25. Torbjörn arbetar 50 % och träffas säkrast på onsdagar och torsdagar på tel 0340-301 28. Om du vill vara säker på att vi finns på exp. under utsatt tid – slå gärna en signal innan du kommer Maria

Våra sidor Församlingsinformation

Röstningen pågår t o m 15 januari.

kyrkfönstret & kyrkporten nr 4 vintern 2010 Gudstjänsttider för Veddige och Kungsäters församlingar VEDDIGE

SÄLLSTORP

ÅS

KUNGSÄTER GUNNARSJÖ GRIMMARED KARL GUSTAV

11.30*

18*

December 2010 12

18 M KK k Luciagtj

3 i advent

17

Fredag

19

4 i advent

20

Måndag

24

Julafton

25

Juldagen

10* 10 Saml krubban

16 M K k Luciatåg 14 M

16* m

15:15 K Kungsängen 18.30 M k

23:30* K

16 m

18 M k 12 Saml. krubban 23* m

7K

6m

8K

14 K Videbo 26

Annandag jul

10*

31

Nyårsafton

17 Nyårsbön m

11.30* m 15 Nyårsbön m

Januari 2011 Nyårsdagen

2

Sön e nyår

10

16 m

6

Trettondag

18 M

9

1 e trettondedag

10*

13

Torsdag

16

2 e trettondedag

23

3 e trettondedag 10*

30

4 e trettondedag

18 m

11.30*

11.30

9.30*

16* m 11.30

18 m K 11.30

9.30* 18 i förshem Julgranspl m K k

10 m

11.30* m 11.30*

10 m

11.30 m 11.30*

11.30 m

9.30 m 9.30

11.30* m

9.30 m

Februari 2011 4

Fredag

19 M MJ-mässa

11

Fredag

6

Kyndelsmässod.

10 Fk

13

6 e trettondedag

10* m

20

Septuagesima

25

Fredag

27

Sexagesima

10 K 19 Hårdrock på orgel 10

11:30 Fk

15:15 m Kungsängen 11.30 m

11.30 m

9.30* K 11.30

11.30*

11.30 Fk

11.30

9.30 9.30 m

18* m

16

Mars 2011 6

Fastlagssönd.

10 m

13

1 i fastan

10 Gospelm.

20

2 i fastan

10 m

11.30 K

11.30* K

11.30

9.30 K 11.30 m

11.30* m

11.30

9.30* m 9.30*

Teckenförklaring: *= mässa, M = Musikgudstjänst, m = musikmedverkan, F = Familjegudstjänst, K= Körmedverkan-vuxenkör, k= körmedverkan-barnkör Se i Hallands Nyheter fredagen innan aktuell söndag där aktuell präst kommer att meddelas. Reservation för ev ändringar.

VEDDIGE OCH KUNGSÄTERS FÖRSAMLINGAR

Veddige-Kungsäters kyrkliga samfällighet

Nygatan 18, 432 67, Veddige 0340-300 25 Expeditionen öppen onsd 13-15, torsd-fred 9-12 Kyrkoadmnistration, torsdagar och fredagar: Maria Edvinsson… …………………… 0340-300 25 e-post:… ……… veddige.pastorat@svenskakyrkan.se Ekonomi, onsdagar och torsdagar: Torbjörn Eriksson… …………………… 0340-301 28

Kyrkoherde

Kyrkvaktmästare

Joakim Selin… … 0340-301 21 eller 0707-91 33 34 e-post:… …………… joakim.selin@svenskakyrkan.se

Veddige:………… 0340-304 80 eller 0703-73 04 80 Ås: Gert Berntsson… ………………… 0702-66 11 96 Sällstorp: Sören Runesson… …………0730-48 62 82 Kungsäter och Gunnarsjö exp:……………0320-814 13 Per-Erik Sundberg:… …………………0706-97 98 55 Jenny Svensén:………………………… 0760-16 20 70 Grimmared: Emma Hedström:…………0705-83 03 03 Karl Gustav: Jörgen Thorén…………… 0702-70 37 93 Övriga telefonnummer och mailadresser se hemsidan: www.svenskakyrkan.se/veddige

Vikarierande präster

Krister I:son Lundin:…………………… 0706-48 17 11 Hans Ivarsson… 0340-371 80, eller 0709-18 57 10 Martina Lans………………………… 0706-96 99 23 Diakoner

Eva Ivarsson… … 0340-382 85 eller 0709-90 10 86 Birgitta Hellberg… 0340-304 10 eller 0320-810 70 Kantorer

Kantorer………………………………… 0340-383 10 Marie-Louise Danielsson………………0706-66 17 89 Carola Book… … 0340-314 86 eller 0730-77 40 97 Ulrika Bergman…………………………0702-92 36 97

Kyrkfönstret/kyrkporten 2010-4

Ansvarig utgivare… ……………………… Joakim Selin Redaktör/foto… …………… Marie Friberg Antonsson

Bilaga i ViSKA! Magasinet. Läs hela tidningen på www.veddige.nu

1

fredá Joakim elvesson

Fredá Leah elvesson

Fredá på fredag i Viskadalskyrkan När skymningen börjar tätna på fredagskvällen, drar sig barnfamiljer till Viskadalskyrkans källare. Ett muntert sorl möter i dörren på det som går under namnet Fredá.

Det pågår en febril verksamhet i den caféliknande lokalen. I det inre hörnet finns en buffé bestående av nysvensk husmanskost – tacos!

Barnen bjuds på mat och de vuxna betalar ett självkostnadspris. Man slår sig ner där det finns plats. Barnen äter snabbt, så det blir snart lediga stolar lite här och var för dem som kommer efterhand. Joann står i luckan och ser till att allt flyter på, tar betalt, serverar dricka och hjälper till med att fylla på buffén – men framförallt har han ett och annat glatt ord till gästerna. Fokus ligger där; underhållning för barnen och chanser till samtal om allt mellan himmel och jord för de vuxna.

Det blandas samtal kring böcker, iphones, tv, iphones och annat, men även djupare samtal vuxna emellan. Sådant som man kanske inte har tid till annars.

När alla är mätta och belåtna, hörs en musikslinga från övervåningen, från den nyrenoverade kyrkosalen.

Det är signalen för att teatern skall börja! Alla barn försvinner upp för trappan, och denna gång även de flesta av föräldrarna. Andra tar det lugnt och bjuds på en kaffe på maten.

Scenografin visar en nyhetsredaktion, där redaktör Olsson, Foto-Lena och deras allt i allo Majken håller till. Redaktör Olsson tycker sig styra sin redaktion med pondus och kraft, även om det nog egentligen är lite si och så med den saken. ”Det är minsann jag som bestämmer här”, slår redaktör Olsson fast senare i en exklusiv intervju. Hon ser till att frisyren ser bra ut, och visar mig sedan i ett av sina många modemagasin, att det minsann är så man skall se ut just nu. Även hennes väska och kläder finns i de olika magasinen.

”Det är viktigt att man är tjusig när man skall vara med i TV”, berättar hon.

Jag frågar om det inte går på tok ibland när man skall göra TV-framträdanden, och tänker på det fnissanfall redaktören fick i dagens direktsända TV-nyheter. Redaktör Olsson snörper på munnen åt min fråga och kommenterar: ”Det är klart, ibland går det inte riktigt som planerat. Idag till exempel var jag väldigt torr i halsen och fick något form av anfall i direktsändning. Men när jag frågade FotoLena och Majken efteråt, tyckte de att det hade gått bra, och att man knappt hade märkt att jag hade fått något i halsen.”

Jag låter det hela passera och frågar istället

”Det är viktigt att man är tjusig när man skall vara med i TV”

om det är något reportage som hon tycker är extra spännande. ”Ja, för ett tag sedan var Foto-Lena ute i öknen. Och då kunde vår tidning Heta Nyheter rapportera om en Röst i öknen. Det var en man som hette Johannes som döpte en annan man som hette Jesus i en flod. Och då hördes det en röst från himlen som sa: Denne är min älskade son. Det var Guds röst där ute i öknen, berättade Foto-Lena. Det var verkligen något spännande, må jag säga!”

När jag sedan tackar för min intervju til�lägger redaktör Olsson, som för att förstärka det hon nyss berättat: ”Det är som vårt motto här på redaktionen säger: Vi är med där det händer!”

När teatern är över tar Ola och bandet över scenen. Bandet består av en trummis

dansar till bandets toner

i poppig frisyr, en lika poppig basist och en gitarrist iklädd keps och med en för kvällen ny gitarr. Ola sätter sig bakom pianot och lockar till skratt genom att föreslå något lugnt och stilla, kanske i valstakt. ”Nää, rock’n’roll ska det vara!” Barnen samlas och får hjälp av Emma med de rätta luftgitarriffen och de olika rörelserna i låtarna. Det svänger ordentligt i Viskadalskyrkan på Fredá. Klockan passerar sju och ett och annat barn börjar krypa upp i famnen på en pappa eller mamma, eller varför inte en farmor. Ola och bandet drar ner på tempot. Till tonerna och textraden ”Jag är inte rädd, när jag går till sängs, för jag vet att du är med mig”, är det skönt att gosa in sig på en mammas axel.

Men det är inte slut riktigt än. Tempot stegras igen och barnen får ny energi, ”hoppa och hoppa, upp och hoppa, hoppa inför Gud är min grej!”. Rosiga om kinderna kommer barnen och föräldrarna ned till källaren igen. Det är dags för kiosken att öppna! Föräldrarna dricker kaffe och fortsätter prata. Barnen laddar på med socker, så att de orkar ta sig hem igen. Jag passar på att fråga ett par föräldrar om varför de kommer hit. ”Vi har kommit hit idag för att vi tycker att det är väldigt mysigt och trevligt här. Vi gillar hela upplägget med tacos, barnteater, bandet som spelar och minikiosk.” svarar Ann-Marie på min fråga, Amelita lägger till att det är ett ”Bra avslut efter arbete och skola”. De har båda hört talas om Fredá genom vänner och bekanta. De båda familjerna försöker att dyka upp varje gång. Ann-Marie tillägger: ”Vi uppskattar att komma hit och träffa andra barnfamiljer och vi gillar att det är så barn- och familjevänligt här”.

Det har nu redan blivit helt mörkt. Stjärnorna tittar fram, och några barn sjunger Blinka lilla stjärna på väg hem. Klockan är 8, och det är hög tid för trötta barn att gå till sängs, även om det är en ledig dag i morgon!

Joakim Elvesson

ViSKA! 2010-4

25

26

ViSKA! 2010-4

äreporten text & Bilder: Ingegärd nilsson

foto: Emelie

Åkerblom

Äreporten Än lever gamla traditioner En lördag i september samlas grannarna i Carl-Johans verkstad i Ulvatorp för att tillverka en äreport åt dagens brudpar som bor till ”Sväs”. Dagen innan har karlarna skruvat ihop granslanor till stommen och nu är det dags att klä den.

Oftast kläds stommen av gran på vintern och björk på sommaren. Men vid den här tiden på året har björklöven börjat gulna, så man väljer att klä med lind och sen vira vildvin runt omkring. Efter det pyntar man med kärleksört och rosa dahlior - det blir jättevackert!

Efter att kvinnorna med flinka händer bundit ihop allt, bjuder Gunilla på fika. Vi pratar om hur bröllopstraditionerna hållits vid liv, förutom då de svalnade på 70-talet och då det nästan var omodernt att gifta sig, åtminstone att ha bröllop. Någon talar om att Bild 1:

de nära nog smög iväg till vigseln i prästgården, och jag har väninnor som inte ens har ett bröllopsfoto att visa för barn och barnbarn.

Själv hävdar jag med bestämdhet att det borde lagstiftas att föräldrar ska vara med då barnen gifter sig, som tack för att ungarna blivit coachade i alla år.

När trenden vände och det blev ”inne” med bröllop igen, så tog man också och dammade av traditionen att göra äreport. I Veddige, och trakterna runt omkring, lever traditionen vidare. Förr var det oftast ungdomarna som gjorde mesta jobbet, nu hjälps man åt, oavsett ålder. Lådan som sitter i äreporten har brudens granne och kompis Anna gjort. Den kallades för transparang och tillverkades ofta av Gösta Gustavsson i Torpa. Förr fick han ett tjugotal beställningar om året och fortfarande gör han några stycken lådor varje år.

Jag minns då jag för många år sedan jobbade en sommar på ett äldreboende i Apelviken. Det var på den gamla goda tiden då man fortfarande fick komma till ett hem, utan att vara dödssjuk. Avdelning 5 B fanns på andra våningen, utan hiss. Därför var de gamla rätt så pigga för de måste naturligtvis kunna gå i trappor om det skulle börja brinna. När jag serverat eftermiddagskaffet hade jag tid att

sitta och prata med dem (ja, ni förstår ju själva att detta var mycket längesen - vilka hinner göra så idag?)

Vid ett tillfälle frågade jag dem hur det var då de gifte sig. Genast började tant Hulda berätta. Hon var bonddotter och då hon och maken åkte till kyrkan for de genom inte mindre än sju äreportar.

Då tant Alma, som satt bredvid, hörde detta var hon inte hågad längre att berätta om sitt enkla giftermål. Jag intygade att det viktigaste var ju att man gifte sig med den man ville ha och det höll tant Hulda livligt med om. Då blev lilla Alma glad igen.

På eftermiddagen då brudparet från Ulvatorp far iväg till vigsel och fest, passar man på att resa äreporten. Nu är det männen som får jobba. Det hämtas stege, och med hammare och spik stagas äreporten upp, så att den står stadigt. Hoppas att de blir glada för den, och framförallt riktigt lyckliga!

De som gifter sig är Maria och Martin.

Marias pappa Hans var en av pionjärerna i Veddigevisionen och Viska. Nog skulle han ha varit glad om han fått läsa om dottern i tidningen han var med om att starta.

Ingegärd Nilsson

Inger, Rut, Ann-Christine, Margareta, Sigvard, Gunilla och Anna vid byggandet av Äreporten.

Förutom ovanstående, hjälper till Kjell-Åke, Gunnar och Kjell.

Bild 2-3:

ViSKA! 2010-4

27

God jul och gott nytt år!

Veddigevisionen

MATTLÄGGAREN I VEDDIGE 0768-047 999

0340-311 00

0340-647 850

0340-307 76

F I R S T C L A S S PA C K A G I N G

0340-869 00 0340-869 00

www.esonpac.se

0340-386 05

Stigs Svets-Service 0340-385 36

0340-307 44

0340-380 40

0340-639 900

0340-384 65

Jonas Thörnberg BYGG & INREDNINGAR AB

0340-306 10

0340-639 950

0340-383 61

0340-641 460

0706-424 849

www.restauranglascala.se 0340-386 15

0340-309 70

0340-646 400

0340-302 52

0340-386 60

0340-387 00

0340-385 80

0340-304 06

0340-306 57

0340-303 61

God jul önskar även ViSKA! Magasinets alla medarbeta

28

ViSKA! 2010-4

VB Grillen

0340-306 60

Saras Café !

med kunden i centrum

GODIS • TOBAK • PRESENTARTIKLAR • PAKETUTLÄMNING

0340-381 30

0340-306 50

0340-385 04

0340-387 10

0340-384 00

0340-620 780

0340-639 930

0340-649 764

Richardsson Bil o. Smide

Tel: 0340-307 14 Fax: 0340-309 69

www.rorfix.se

0340-302 90

0705-874 345

0340-646 600

0340-307 14

0340-307 57

0340-666 200

0340-893 00

0340-697 500

0340-666 040

0340-300 08

Glasmästarpelle

bil&snickeri

Einarssons

El & Maskinservice www.eloma.se

NBAB BYGG

0340-305 00

0706-907664

Viskastigen 14, 43020 Veddige telefon: 0340-384 10 / 301 36, mobil: 0705-857 377

Vi utför bilreparationer och snickeriarbeten.

0340-38955

0340-381 42

0340-384 10

VISKAN VEDDIGE AB viskan@viskanveddige.se

0340-310 31

0705-769 940

0340-314 40

0340-306 00

0340-314 62

Salong

0340-387 45

Vi utför pressning med New Holland Storbalspress med skäraggregat, Balstorlekar: bredd 80-90 cm.

Rundbalspressning • Inplastning • Slåtterkrossning Vi utför även: Körning med gödseltunna och slangspridningsaggregat • Skogsmaskin • Traktorgrävare

0340-300 76

Friska Fötter

MONA-LISA & MARICA

0340-380 60

0340-388 99

Romantisk heminredning 0340-302 35

tel: 0340-300 76, 0708-82 01 41, 0702-93 00 18

are samt föreningar i samarbete med ViSKA! Magasinet:

Varbergs VSK Varbergs vatteskidklubb

VVFF Värö-veddige företagareförening

ViSKA! 2010-4

29

gänget i grusgropen del 34 text: bo emanuelsson | bilder: arkiv

Gänget i Grusgropen Minnen från 1940-talet av Bo Emanuelsson. Del 34.

J

i förra numret om inledningen på Andra Världskriget, och om hur det påverkade oss i Sverige. Jämfört med folk i andra länder hade vi det bra. Vi fick dock börja att förändra våra liv efter nya villkor. Våra fartyg torpederades. Det gick inte att få varor från utlandet obegränsat. Ransonering infördes mycket tidigt. ag berättade

TYSKARNA I NORGE.

Södra Norge kunde inte försvaras. Den allierade expeditionskåren kom iland utan de stridsvagnar och tunga vapen, som skulle ha gjort det möjligt att förhindra den tyska framryckningen.

Chamberlain, som hela tiden försökte fred med diplomati, ersattes den 10 maj 1940 av Winston Churchill. Det var lite konstigt.

Churchill var marinminister. Det var han, som med flottans hjälp hade haft det politiska huvudansvaret för att hjälpen till Norge skulle bli verkningsfull.

I Nordnorge gick det bättre för de allierade, som lyckades återerövra Narvik. I slutet av maj, var läget för den tyske generalen Dietl så allvarligt, att han övervägde att få sina trupper internerade i Sverige.

Hitler löste problemet för denne general.

Den 10 maj 1940 satte han in sitt anfall mot Holland, Belgien och Frankrike. De allierade beslöt den 24 maj lämna Norge med sina trupper för att i stället undsätta de angripna staterna i västra Europa. Kung Haakon och norska regeringen flydde till Storbritannien, där det upprättades en exilregering.

Med facit i handen ångrade nog Churchill senare denna reträtt. Tyskarna fick nu i Nordnorge goda baser, från vilka man angrep

30

ViSKA! 2010-4

de allierades fartyg, särskilt sedan Sovjetunionen gått över på de allierades sida.

MOTSTÅNDSMÄN I NORGE.

I Rekord-Magasinet kunde Gänget i grusgropen nu inte bara läsa om framstående idrottsmän. Snart kom det artiklar om motståndsmän i både Norge och Danmark.

Det var hjältar, som sprängde kraftstationer i Rjukan och sprängde färjan, när tyskarna försökte forsla tungt vatten över en norsk sjö. Även i Tyskland försökte vetenskapsmännen framställa en atombomb. Detta hade Albert Einstein varnat amerikanarna för, varför dessa nu låg steget före i denna forskning.

Efter Hitlers anfall på Sovjetunionen 1941 blev vi snart förtrogna med militära hjältar i Ryssland, som låg i dikena och med sina pansarvapen sköt sönder tyska tanks. Vi började bli riktigt ryssvänliga. Våra hjältar var både män och kvinnor. Det var Ivan och Nina och flera andra.

Tidigare hade vi bara fått läsa om Engelbrekt, som på medeltiden slogs med danska och framför allt tyska fogdar.

Bland den norska befolkningen stod dock inte Sverige högt i kurs, vilket jag bittert fick erfara, när jag cyklade till Europamästerskapen i Oslo 1946. Den svenska regeringen hade tvingats gå med på, att tyska permittenttåg fick passera genom Sverige efter vissa regler.

Bakom kulisserna gjorde dock svenskar stora insatser. Sverige och Schweiz var snart de enda neutrala staterna i Europa. De här båda länderna blev öar, dit jagade flyktingar kunde bege sig. Snart kom det en strid ström av motståndsmän från Norge över gränsen uppe i Värmland, Dalarna och de andra landskapen utefter gränsen. En del var sådana,

vars verksamhet blivit upptäckt av Gestapo. Åkte de fast, blev det först förhör under tortyr på Grini i Oslo. Sedan blev det transport till någon anstalt i Tyskland, från vilken de flesta aldrig skulle återvända.

En del motståndsmän, som kom över gränsen, var unga norrmän, som ville ta sig över till England för att utbilda sig till piloter i RAF, Royal Air Force.

Två sådana ynglingar kom till Åskloster eller Årnäs. De bodde där en tid, medan de väntade på något fartyg, som skulle föra dem över till England. Pojkarna var i Veddige och tränade fotboll med Veddige B K. Vi hyste förstås en viss beundran för dessa hjältar. Det skulle vara intressant att höra, vad det blev av dessa norrmän.

Från Danmark flydde också motståndsmän i allehanda farkoster över Öresund till Skåne. En del tuffa pojkar i Skåne seglade trots den tyska bevakningen över till Själland och gjorde affärer med danskaran. En av dessa var Lars Regård, som längre fram i livet skulle bli ägare till Björkholm i Veddige.

Lasse berättade vid ett tillfälle, hur han och hans kamrater hade blivit upptäckta av den tyske strandvakten. Denne sköt flera skott mot deras båt. Det verkade, som att han var en hygglig själ. Han sköt inte för att döda, bara för att skrämmas. Det blev dock åtskilliga hål i seglet.

HITLER MARSCHERAR VIDARE.

Storbritannien och Frankrike var fortfarande Hitlers fiender. Efter Polenkriget hade han formulerat ett fredsförslag, som får uppfattas som ren propaganda. Accepterade inte västmakterna detta, fick han marschera vidare för att visa, vem det var, som nu bestämde.

Hitlers plan var att armégrupp B skulle utföra ett huvudangrepp mot Nederländerna och Belgien. Armégrupp A i söder skulle hålla sig avvaktande och bara binda motståndarens trupper.

Chefen för armégrupp A, general Erich von Manstein, fick Hitler att ändra sina planer, sedan ett tyskt kurirplan nödlandat i Belgien med hela anfallsplanen ombord. Västmakterna trodde, det var ett försök att vilseleda dem och tog ingen notis om denna plan.

huvudstyrka var avskuren. Den 26 maj gav brittiska amiralitetet order om, att trupperna skulle börja evakueras från Dunkerque. Från den 27 maj till den 3 juni fördes c:a 200 000 brittiska och 140 000 franska soldater över Engelska kanalen till Storbritannien i 850 fartyg, varierade från kryssare till små motorbåtar. Det var en i förväg planerad reträtt.

Operation Dynamo lyckades tack vare svaga vindar och mulet väder.

TYSKARNA I PARIS.

Von Mansteins förslag va, att låta hans armégrupp göra ett huvudanfall. Han skulle ta sig över Ardennerna och få med sig pansarstyrkan samt skära av fransmännens framryckande styrkor.

Frankrike var nu besegrat. Striderna i norr hade kostat landet den bästa hälften av armén. Den 5 juni 1940 startade tyskarna offensiven mot söder. Efter några dagar gav fransmännen upp.

På grund av dåligt väder sköts anfallet upp 29 gånger. Varje gång hade överste Osters underrättelsetjänst i Nederländerna meddelat nytt anfallsdatum till västmakterna. När anfallet kom, hade översten för länge sedan förlorat sin trovärdighet. Det blev därför ett nytt överraskningsmoment.

Den 14 juni 1940 föll Paris. Regeringen hade flyttat till Tours. Inom ledningen rådde nu stor oenighet. Konseljpresident Paul Reynaud ville följa Churchills råd att fortsätta striden från de franska kolonierna med hjälp av den starka franska flottan.

Anfallet inleddes den 10 maj 1940. Samma dag satt Winston Churchill i London och bildade sin nya samlingsregering. Mot tyska arméns 136 divisioner stod en brittisk-fransk styrka på 137 divisioner. Därtill kom 22 belgiska och 12 nederländska divisioner. Tyskarna var överlägsna, då det gällde flygvapnet.

Tyskland hade 3800 flygplan, västmakterna 2800. Av de senare hade man avsatt 650 för Storbritanniens försvar.

De franska stridsvagnarna var en katastrof i detta krig. De var stora och tunga, krävde mycket drivmedel men hade bara små tankar.

De var konstruerade för att bryta igenom en skyttegravslinje men inte för krigföring över stora ytor.

NEDERLÄNDERNA KAPITULERAR.

Med hjälp av fallskärmstrupper lyckades tyskarna passera Nederländernas naturliga försvarslinje, floderna och kanalerna. Den 15 maj 1940 valde den nederländska drottningen och regeringen att kapitulera och gå i exil i Storbritannien.

Den belgiska armén höll ut till den 28 maj. Då följde regeringen den nederländska till London. Kung Leopold insisterade på att bli tysk krigsfånge.

Armégrupp A hade den 10 maj ryckt in i Luxemburg. Därifrån hade de tagit sig över Ardennerna och in i Frankrike. De franska och brittiska trupperna var i Belgien för att stoppa tyskarna där.

Den 21 maj 1940, efter 11 dagar, hade den tyske generalen Heinz Guderians pansarstyrkor nått fram till kanalkusten. Västmakternas

Majoriteten av den franska regeringen gav Storbritannien skulden för nederlaget.

De ville hellre komma överens med de tyska segerherrarna. Den 16 juni avlöstes Reynaud av den gamle marskalken Pétain, segraren från Verdun 1916. Denne ansökte omedelbart hos tyskarna om vapenstillestånd.

HITLERS REVANSCH.

Hitler hade nu fått den revansch, han drömt om alltsedan det förnedrande slutet på Första Världskriget. Nu var det Frankrike, som skulle förödmjukas. Marskalk Fochs gamla salongsvagn hämtades ut från museet och placerades på det stickspår i Compiègneskogen, där vapenstilleståndet skrevs under 1918. Där måste nu Frankrike underteckna den förnedrande kapitulationen.

Hitler svävade nu på moln. Allting hade gått så lätt. Det blev hårda villkor för Frankrike. Tyskarna skulle behålla hela norra och västra Frankrike. De tyska soldater, som var krigsfångar i Frankrike skulle, friges. Vapen skulle överlämnas. Frankrikes krigsmakt skulle minskas till 100 000 man. Tyskarna skulle kontrollera den franska flottan. Franska krigsfångar i Tyskland fick vackert stanna kvar där.

Pétainregeringen fick fortsätta regera över sydöstra Frankrike med säte i Vichy. De fick dock överlåta en mindre del till Italien. Mussolini, som med beundran hade sett tyskarnas segrar, kunde inte låta bli att doppa fingrarna i syltburken. Han hade den 10 juni förklarat krig mot Frankrike utan att rådgöra med sin regering. Italienarna hade inga framgångar.

Mussolini fick nöja sig med en symbolisk ockupationszon vid Rivieran vid vapenstille-

ståndet den 24 juni. För det priset hade han nu kommit i krig med Storbritannien.

STORBRITANNIEN KVAR.

Hitler hoppades, att engelsmännen nu skulle sluta fred. För att hota dem lite extra gav han order om, att man skulle förbereda en landstigning i Storbritannien. Churchill passade.

Tyskarna hade nu väl utarbetade planer på en landstigning. De skulle ta sig över i en zon, som skulle ligga skyddad för engelska flottan genom ett band minor på båda sidor.

Men först måste Tyskland vinna herradömet i luften.

Churchill började nu hålla sina eldiga tal till nationen. Gestapo och naziregimens avskyvärda apparat skulle besegras.

SLAGET OM STORBRITANNIEN.

Detta slag varade från den 13 augusti till den 15 september 1940. Först anfölls flygfält och flygplan. I början lyckades tyskarna väl.

Brittiska flygvapnet, Royal Air Force, tvingades upphöra med operationer från flygfälten vid sydkusten.

Britterna hade nu fått igång sin radar.

Flygvapnet blev tidigt varnat. Piloterna skulle gå upp och strida, inte mot jaktflygplan utan mot tyskarnas bombflygplan. En vecka in i september ändrade tyskarna taktik. Bomplanen gick nu mot London och några andra stora städer och släppte sin förödande last.

Under den månad, som kunde ha fått avgörande betydelse för kriget, led Hitler sitt första nederlag. Tyskland förlorade 1100 flygplan och lika många piloter. Britterna miste 650 flygplan. Många av deras piloter räddade sig ner i fallskärm. Britterna hade vunnit slaget om herraväldet i luften.

ANGREPPET PÅ SOVJETUNIONEN.

Det hände nu mycket, som jag tyvärr inte får plats med i denna artikel. Hitler prövade olika möjligheter att få fred med Storbritannien. När allt misslyckades, flög Rudolf Hess den 10 maj 1941 utan Hitlers vetskap till Skottland för att försöka få britterna till förhandlingsbordet. Han blev internerad av de brittiska myndigheterna.

Hitler försökte få Vichy-Frankrike och Spanien med i en koalition mot Storbritannien. Spanjorerna skulle inta Gibraltar och stänga Medelhavet för engelsmännen. Varken Pétain eller Franco var intresserade.

Hitler hade önskat få över Sovjetunionen i ett krig mot Storbritannien. Förhållandet till Stalin hade dock försämrats under sommaren.

Tyskland hade inte protesterat då sovjetiska trupper ryckte in i de baltiska staterna, som den 21 juli 1940 införlivades med Sovjetunio-

ViSKA! 2010-4

31

nen. I augusti närmade sig Tyskland Finland.

Finnarna fick vapen av tyskarna som i gengäld tillät tyskarna att passera genom Finland för att nå Nordnorge. Sovjetunionen protesterade givetvis, då Finland var ett sovjetiskt intresseområde.

Efter en tids politiska turer anslöt sig Rumänien, Ungern och Bulgarien till Hitlers tremaktspakt. Tyskarna hade fått japanerna att ingå i denna pakt.

I Sovjetunionen började man ana hotet.

Molotov hade varit i Berlin den 12-13 november 1940 och samtalat med Hitler och utrikesminister Ribbentrop men avvisat samarbete. Trots att Hitler hade lovat Molotov ryskt inflytande över det brittisktdominerade Indien och Irak, avstod ryssarna denna inbjudan att ingå i Hitlers koalition.

Stalin. Lika bra att skrämma den gossen också. Tyskarna hade länge planerat detta fälttåg, som skulle inledas den 15 maj 1941. På grund av mycket ogynnsamma väderleksförhållanden flyttades angreppet till den 22 juni 1941. Detta datum, 22 juni, var ett magiskt datum. Det var den dagen år 1812, som Napoleon inledde sitt fälttåg mot Moskva.

Det skulle liksom under Hitler tidigare anfall bli ett blixtkrig. Soldaterna hade inte fått ut

Mussolini höll till i Östafrika. Han ville anfalla Egypten. Till slut fick tyskarna skicka general Erwin Rommel till Afrika för att hjälpa italienarna.

FÄLTTÅGET BARBAROSSA.

Hitler hade inte kommit någon vart med

32

ViSKA! 2010-4

PROBLEMEN BÖRJAR.

De sovjetiska trupperna lärde sig snart att angripa de tyska pansarkilarna i flanken, å att stridsvagnarna skildes från infanteriet. Underhållet till trupperna blev ett stort problem. Tyskarna fick börja bygga om de sovjetiska järnvägarna, som hade annan spårvidd. Deras bilar fick damm i lagren på de usla vägarna.

I augusti måste tyskarna ta en paus för översyn av stridsvagnarna på den centrala fronten. I september fortsatte offensiven och Ukraina erövrades. Vid Kiev inringades en sovjetisk armé, som tillintetgjordes mellan den 17 och den 24 december. 650 000 krigsfångar togs.

Mussolini började krig lite varstans utan Hitlers order. Tyvärr får jag korta ner hans insatser. Det gick dåligt för italienarna. Man började skämta om, att de italienska tanksen hade 4 backväxlar och 1 växel framåt.

Britterna hade dock kvar Kreta. Den 20 maj 1941 angreps ön av tyska luftlandsatta trupper. Här led britterna sitt första stora nederlag sedan Dunkerque. Befolkning på Kreta hade hjälpt britterna. Jag besökte en gång en liten by långt uppe i bergen på Kreta, som kallades Änkornas by. Tyskarna hade avrättat alla män i denna by, för att de hade hjälpt britterna.

Även tyska generaler började tro på Hitler.

Man trodde en tid, att kriget skulle kunna var över på 14 dagar.

Det första stora hindret mötte tyskarna i slutet av augusti, då de ryckte fram mot Leningrad. Finland hade gått med i kriget på Tysklands sida.

Finnarna hade tagit tillbaka tidigare förlorad mark och stod nu i Karelen framme vid 1939 års gräns. Här stannade finnarna upp och lade sig i försvarsposition.

När Molotov var i Berlin, bombades staden av Royal Air Force. Förhandlarna tvingades ner i ett skyddsrum. Hitler satt och skröt om, att Storbritannien var slut. Molotov lär ha sagt: ”Om det förhåller sig på det viset, varför sitter vi då här, och vad är det för bomber som faller?”

Värre för italienarna gick det, när de anföll Grekland den 28 oktober 1940. Italienarna blev slagna och fick dra sig in i Albanien.

För att förhindra britterna från att få baser i Grekland, tvingades tyskarna dit också. Den 25 mars 1941 anslöt sig Jugoslavien till Hitlers pakt. Det blev dock oro i Serbien. Regeringen störtades och tyskarna tvingades med vapenmakt erövra landet. Den 17 april 1941 kapitulerade Jugoslavien och Grekland den 24 april.

stränga order att inte slå till reträtt. Det passade Hitler. Han kunde utan att rycka fram vinna det ena slaget efter det andra och på sikt utplåna hela Sovjets armé.

Framryckningen mot Moskva började den 1 oktober. Vid intagandet av staden Orjól den 8 oktober meddelade Hitlers tidigare presschef, att allt motstånd hade brutits.

några varma uniformer. Kriget skulle vara över långt före vintern. Fordonen hade ingen sådan olja, som höll sig flytande i stark kyla.

Ryssarna var i början dåligt rustade. De hade börjat tillverka moderna vapen och flygplan, men produktionen hade just startat.

Tyskarna anföll från tre håll. Armégrupp nord anföll Litauen. Den mellersta gruppen anföll från Polen. Den rumänska armén anföll från söder. Det gick mycket bra för tyskarna i början. Ryssarna besegrades. 3 miljoner sovjetiska krigsfångar togs fram till oktober. För ryssarna var det nu ett problem, att de hade intagit de baltiska staterna. De fick nu en längre front att försvara. Sovjetarmén hade

Två dagar senare mötte den tyske generalen Guderian den första sovjetiska brigaden, som utrustats med den nya stridsvagnen T-34. Tyskarnas södra armé körde nu fast vid staden Tula. På det norra och mellersta avsnittet nådde tyskarna så nära Moskva, att deras artilleri kunde höras i staden. Stalin vägrade ge upp. Han stannade kvar i staden.

Nu hade tyskarna hamnat i den svåraste perioden, ”lervällingstiden”, som varade hela oktober månad. Det var dock tur för tyskarna, att vintern 1941 kom ovanligt tidigt. Redan i mitten av november var marken frusen. Hitler gav order om en ny framstöt. Tyskarna körde fast. Motståndet hade nu blivit för starkt.

Den sovjetiska armén startade nu en motoffensiv. Staden Rostov återerövrades den 21 november. Den största sovjetiska offensiven startades söder om Moskva den 3-4 december 1941 och pågick fram till mars 1942. Stalin

i Betania har varit och lånat Dagens Nyheter för att läsa det senaste om tyskarnas framfart i Sovjetunionen.

Gubben Johannes

Förra sidan: Redan i oktober 1939 var bensin ransonerad i Sverige.

hade nu hämtat hem sina trupper, som låg borta i Sibirien som skydd mot Japan.

Tyskarna fick nu samma helvete, som Napoleons trupper haft. Dåligt utrustade fick de strida i 30-gradig kyla. Det är nu gubben Johannes i Veddige kommer in i bilden.

KRIGSÅREN I VEDDIGE.

Det är klart, att vi nu hade blivit lite skärrade. Vem visste, vad Hitler kunde hitta på en dag. Han hade visserligen fått lov att skicka sina tåg med permittenter genom Sverige.

Kanske behövde han nu våra gruvor för att kunna tillverka stridsvagnar?

Redan i oktober 1939 fick vi börja köpa bensin på kuponger. Snart var allting ransonerat. Inte bara matvaror utan även sådant som skor och textilvaror. Det tillsattes en Veddige Kristidsnämnd, som delade ut ransoneringskorten. Varje familjemedlem hade ett eget personkort.

Snart blev det en sport, att handla varor utanför systemet. Man bytte också kort med varandra. Här på landet led vi väl knappast någon nöd. Bristen på kaffe, var nog det värsta. Vi fick nöja oss med surrogatkaffe.

Det man fuskade mest med, var nog slakten av djur. Det tillsattes olika slaktgodemän, som skulle vara med och hålla ordning på det hela. Elof Pettersson var en sådan god man, som nog ofta såg mellan fingrarna, när han förstod, att folk måste ha mat.

I Betania bodde gubben Johannes. Hans bror hade byggt detta tempel åt baptisterna. I villkoren ingick, att Johannes skulle få bo i en liten kammare med kök.

Gubben hade nu vaknat till liv. Han piggades upp av de senaste nyheterna om tyskarnas problem utanför Moskva.

Mellan Första och Andra Världskriget

kom många nya uppfinningar. Radion hade nu blivit var mans egendom.

Det var oerhört kallt i Sverige också under denna vinter. Betania var dåligt isolerat. Enligt Stig Eliasson, låg Johannes nedstoppad i sängen och med en ”löahätta” på huvudet. Han hade sin radio på ett bord men vägguttaget inom räckhåll. När de senaste nyheterna om kriget kom, stoppade Johannes i stickproppen i vägguttaget och nyhetsläsarens röst hördes. Det började nu bli nyheter, som piggade upp gubben.

Tyvärr hinner vi inte längre idag. Nästa gång skall jag berätta om, hur gubben Johannes fick en viktig roll i slaktandet av ”svarta grisar”.

Bo Emanuelsson

ViSKA! 2010-4

33

Karlsson-huset text: Martina J:son Gren och Evelina Åström

59:-

Karlsso Vi som bor i Veddige-trakten vet mycket väl vad Karlsson-Huset är. Men vet vi varför det är så? Vet vi historien bakom? Och vad händer i framtiden?

Tänker vi på hur det fungerar i KarlssonHuset, på miljön och på hur man blir bemött när man kommer dit? Hur upplever vi Karlsson-Huset? Det har vi på Viska tänkt på. Det här är Karlsson-Huset!

diskuterade om man verkligen behövde en ny hammare, och köpa en klubba till sin skrikande unge.

Ord. pris 149:-

Vi börjar med en ”kortfattad” historielektion. Karlsson hette från början Verktygsboden eftersom grudaren Benny Andersson sålde alla möjliga sorters verktyg i hans garage.

De flyttade Verktygsboden till den lokalen som vi idag besöker 1992, sedan kom Göran Karlsson in i bilden, år 2001. Göran, som var en fena på att hitta kläder till bra priser, fixade in det i sortimentet. Sedan bytte Verktygsboden namn till Ullared2.se, men det Ge-kås inte tyckte om, så under en kort period fick Karlsson helt enkelt heta ■■■■.se. De öppnade 7 butiker runt om i landet och hade en idé om att ha komplementerande butiker intill den huvudsakliga butiken, så man till exempel kunde köpa ett par matchande skor till sin nya klänning, ta en fika medan man

När Göran hastigt avled år 2006 köptes Karlssonbutikskedjan av investföretaget Amplico. Deras plan var att fördubbla antalet butiker i Sverige, så idag finns det 15 Karlssonbutiker. I våras såldes butikerna vidare till SBP Invest AB, som nu jobbar med att öppna ännu fler butiker.

från mattor till målarfärg, gardinstänger till borrmaskiner, lampskärmar till tapeter. Här finner du allt du söker som ”hemmaproffs”.

Och hur praktiskt är inte det, när man står där och fixar med hemmet och upptäcker att spiken är slut, och så ligger Karlsson så nära med sin kunniga personal som kan berätta för dig vilken spik som passar bäst till att hänga upp en tavla på en ekpanel?

Sedan finner du böcker, leksaker, hygienartiklar, livsmedel och mer därtill.

Kompakt planslipmaskin med ergonomisk design och softgrip.

Anslutning för dammsugare. Snabbfäste för enkla och snabba pappersbyten.

Slipplatta 187x90 mm.

Effekt 135 W, 11000 slag/min.

Välkommen in till Karlsson-Huset!

Om man väljer att gå in via huvudingången, kommer man direkt in till kläderna.

Mysigt ställe! Här finns alltid kläder för både män och kvinnor i alla åldrar, färger, former och storlekar. Och smarta som de är på Karlsson, har man även sett till att placera ut lite fina fåtöljer, så att man kan sätta sig och vila fötterna en stund innan man spanar in lite skärp, smycken och väskor.

Om man sedan går vidare finner man allt

Utanför själva Karlssonbutiken finns även där några mysiga verksamheter som är värda ett besök. Det är alltså dessa som ska vara de komplementerande butikerna. Här finns Konfektboden, Sko & Sportteamet, VB Grillen, Saras Café och Växtboden. I början av nästa år kommer det även ett nytt spännande tillskott bland dessa butiker.

Konfektboden är självklart ett godisställe, men det är inte bara en godisbutik med över 350 sorters lösgodis och annat godis, utan även en liten butik med presentartiklar, arrangemang, ljusfat och diverse säsongsvaror. Ägarna Pernilla och Tore tänkte inte sälja godis när det köpte butiken för 4 år

VB Grillen

34

ViSKA! 2010-4

on-huset sedan, men bestämde sig för att försöka. Och eftersom de fortfarande säljer godis så kan vi dra slutsatsen att deras försök visade sig vara lyckat.

med trevlig personal, bra priser, goda kakor och smörgåsar. Men det finns mer än bara så att smaka på. Här serveras även frukost, lunch och naturligtvis fika.

är Karlsson-Husets senaste tillskott. Butiken ägs av Sven-Arne sedan i påskas. Han tycker att det är väldigt viktigt att man får rätt sorts sko beroende på hur och när du använder den, därför införskaffade han en fotscanner som på bara några minuter visar till exempel hur man använder sina fötter, hur mycket tryck man har på dem och var man har som mest tryck. Med hjälp av den kan man se om och vilken sorts sula man skulle kunna behöva och vilken sorts sko som passar bäst till din fot. Sko & Sportbutiken har naturligtvis mer än bara en fotscanner, skor och sulor. Här finns även alla möjliga sportartiklar till alla möjliga sporter, bland annat kommer det finnas möjlighet till skridskoslipning. Allt detta för att kunden, oavsett ålder, ska bli så nöjd som möjligt.

Från VB Grillen osar det av grillad och stekt mat. Dag, som ägt grillen i 5 år, har haft som högsta prioritet att servera mat gjord av råvaror med bästa kvalité till så lågt pris som möjligt. VB Grillen erbjuder Dagens varje dag. Det är alltså ett ställe med rejäl mat, vilket är perfekt efter en shoppingtur.

Sko & Sportteamet

Saras Café ägs sedan 3 år tillbaka av Sara

och är precis som ett café borde vara, mysigt

ligger Växtsom Martin äger sedan 2 år tillbaka.

Vad som är passande nu till jul är att man kan köpa julgranar här, vilket man inte kunnat tidigare. Det finns även en hel del jularrangemang och julpynt. Självklart finns det massor av växter och andra tillbehör också, men här görs även begravningsbinderi, bröllopsbinderi och andra binderi för alla olika tillfällen.

Utanför Karlsson-Huset

boden

Vad händer då i framtiden?

Framtiden i Karlsson-Huset ser ljus ut.

Butiken Karlsson kommer göra en ”ansiktslyftning” genom att förnya och förbättra. Det

veddige.nu/tipsa

kommer komma in nytt stärkande sortiment, byggas om och utveckla heminredningsavdelningen. Karlsson vill rikta in sig mer på de som tycker om att ordna hemma med inredningen, renovering och dylikt. Denna ”ansiktslyftning” är planerad att vara klar i mars nästa år.

Spännande tillskott i Karlsson-Huset!

I januari nästa år kommer tatueraren Markus öppna en tatueringsstudio i en lokal i Karlsson-Huset. Tatueringsstudion kommer heta La Robe Noire som betyder Den Svarta Klänningen på franska. Lokalen kommer vara uppdelad i två lika stora ”avdelningar”.

Den ena delen kommer bli arbetsytan och den andra delen kommer bli något som man skulle kunna kalla för lounge eller chillhörna.

Den delen kommer vara inredd med soffor så man kan sitta och prata och dricka kaffe, för man får gärna komma till La Robe Noire även om man inte ska tatuera sig. Markus hoppas att alla ska känna sig välkomna att komma in och säga hej.

Martina J:son Gren och Evelina Åström

Saras Café !

GODIS • TOBAK • PRESENTARTIKLAR • PAKETUTLÄMNING

med kunden i centrum ViSKA! 2010-4

35

VÄLKOMMEN TILL INVIGNING Väg 41, mötesfri landsväg

Invigningen kommer äga rum på Veddige idrottsplats, torsdagen den 16 december kl. 10.00 – 11.20. Det lokala bandet HIGHWAY 41 underhåller och vi bjuder på glögg och tilltugg.

Invigningstalare: HÅKAN WENNERSTRÖM, Regionchef Trafikverket Region Väst, GÖRAN KARLSSON, regionstyrelsens ordförande, GÖSTA BERGENHEIM, kommunstyrelsens ordförande.

Program, ca.-tider: Kl 10.00 Samling vid Veddige idrottsplats.

Kl 10.10 Konfrencier välkomnar och presenterar programmet. Fika i form av varm, alkoholfri glögg, pepparkakor och lussebullar.

Highway 41, lokalt band från Veddige, står för underhållningen.

10.30 Konfrencier presenterar talare.

Talarordning: Håkan Wennerström, Regionchef Trafikverket Region Väst, Göran Karlsson, regionstyrelsens ordförande, Gösta Bergenheim, kommunstyrelsens ordförande.

10.55 Promenad ner till själva vägen/invigningsplatsen.

11.00 – 11.20 INVIGNINGSCEREMONI.

JULBLOMMOR JULARRANGEMANG KUNGSGRANAR OCH JULGRANAR

ÖPPET VARD. 9-18 • LÖR 9-15 • SÖN.10-15 VEDDIGE, TEL 0340-389 55

36

ViSKA! 2010-4

Tel. 0340-300 08

www.veddigebuss.se • E-mail: dole@veddigebuss.se

FÖR DIG SOM STÄLLER HÖGA KRAV Vår kunskap = Din trygghet.

Det tjänar du på!

VEDDIGE

VARBERG

KUNGSBACKA

KINNA

TRIVSEL OMTANKE

OCH PERSONLIG SERVICE ÄR VÅRT MOTTO när det gäller mindre lokaler eller lägenheter ring oss:

tel: 0340-387 00

Specialtransporter tel. 0340-306 10 fax. 0340-304 84

www.veddige-akeri.se

telefon: 0340 – 69 75 00 | www.varbergsbostad.se

Försäkringar kan se väldigt lika ut. Men försäkringsbolagen som erbjuder dem är väldigt olika. En tydlig skillnad är den mellan bolagen långt borta och vårt eget bolag här hemma.

Vi vill lära känna dig och dina behov av skydd och trygghet.

Här till vänster ser du vår nya symbol.

Så här kommer du att möta oss fr o m nu.

Men du möter samma människor och ringer samma telefonnummer som tidigare.

I Veddige Lena Olsson eller Boris Johansson: 0340-383 61, i Mark Ingemar Claesson: 0706-980 409 i Kinna Lena Olsson 0320-35904.

ViSKA! 2010-4

37

Öppettider Jul, Nyår: Mån-Fred 9-20, Lörd 9-18, Sön 11-18 Julafton ……………………… stängt Juldagen …………………… stängt Annandag Jul ……………… 11-18 Nyårsafton ………………… 9-14 Nyårsdagen ………………… stängt

Ett månadssparande gör att du bygger upp en buffert för att klara av månader med högre kostnader.

Kom in till oss så hjälper vi dig hitta din sparform!

God Jul & Gott Nytt År!

Veddige tel 66 60 40 www.varbergssparbank.se

Din lokala elleverantör!

F I R S T C L A S S PA C K A G I N G www.esonpac.se

0340-869 00

VARBERGSORTENS ELKRAFT VEDDIGE

tel: 0340-306 57 38

ViSKA! 2010-4

0340-64 64 00

Vi önska våra kun r alla riktigt go der en gott nytdt jul & år Är du en hemmamekare? Visste du att vi har reservdelar till de flesta bilmärken? Kom in eller ring så hjälper vi dig gärna. Du kan också gå in på vår hemsida och följa länken till BDS.se. Där finner du hela vårt Bil & Tillbehörssortiment.

ULLIS VENDELSTRAND Reservdelsansvarig Bil & ATV tel: 0340-639956

I vår bilverkstad servar vi alla bilmärken. Vår verkstad är kontrollerad bilverkstad. Det innebär bl a att vi kan släcka tvåor från Bilbesiktningen.

MIKAEL HENNINGSSON Verkmästare tel: 0340-639958

OBS! Missa inte jultidningen från BDS som du får hem i din brevlåda snart!

Viskastigen 57, Veddige, tel: 0340-63 99 50. www.veddigebilotraktor.se Priserna gäller t o m 31/7 2010 eller så långt lagret räcker. Reservation mot tryckfel, slutförsäljning eller någon annan form av force majoure.

ViSKA! 2010-4

39

Veddige

Julskinka kokt

4995 /kg

Garant

2 Smör 500g

Grillad kyckling

40;

3995

/2 st Normalsatat eller Extrasaltat

/st

Risgrynsgröt

9

95

/kg Eldorado

2 Julmust 1,4 L

22;

/2 st Apotekarnes

2 st Gevalia Kaffe Flera sorter

50;

Pepparkakor 425g

1495 /st

GILLE

/2 st

max 2 köp/hushåll

Vi önskar alla våra kunder en riktigt

God Jul & Gott Nytt År!

VI HAR ÖPPET ALLA DAGAR UNDER JULEN! Öppettider: Julafton 9-13 | Juldagen 9-18 | Annandagen 9-18 | Nyårsafton 9-16 | Nyårsdagen 9-18 Priserna gäller from måndag 2010-12-13 tom söndag 2010-12-19 Telefon: 0340-307 44, Chark: 0340-308 50 | Reservation för tryckfel och slutförsäljning.