viska_2011-3_web

e kl a

• ba

ra

tack!

ViSKA !

!

•

nr

m

Inge

Vi SKA till Kyrkan!

vis k a

2011 september ÅRGÅNG 12

47

plus: Det var en gång en konsert… • bosses historiska hörna • destination viskan • Hallandsbygd i våra hjärtan • känsligt läge i kungsäter • på jakt efter deromedalaren • Vi ska till kyrkan • beachsommaren • Rapport från Östra Derome, sommar • Derome Bollklubbs årliga Ankrace • gänget i grusgropen del 37 • jennie drömmer • …mm

FYRA FYRHJULSDRIVNA FRÅN SUZUKI SUZUKI SWIFT 4X4 FRÅN

141.900:1.419:-/MÅN*

SUZUKI SX4 4X4 FRÅN

166.900:1.669:-/MÅN*

SUZUKI KIZASHI SPORT 4X4

279.900:2.799:-/MÅN*

GRAND VITARA 4X4 FRÅN

219.900:2.199:-/MÅN*

Det mesta du behöver är standard på alla våra modeller. Utrustade och klara med andra ord, med bl a AC, CD/radio, ESP, ABS, elhissar, minst 6 krockkuddar etc.

&

UTRU STAD E KLAR A!

Nu kan du få fyrhjulsdrift på hela fyra av sex Suzukimodeller. Antingen som standard eller som tillval. Nya i familjen är Swift 4x4 och Kizashi Sport 4x4. Den ena en utveckling av testvinnaren i Teknikens Världs stora småbilstest (nr 24:2010). Den andra en dröm för dig som vill ha en sportig sedan fulladdad med utrustning, utan att det kostar mer än vad det smakar. Dessutom finns det ytterligare två Suzukimodeller med fyrhjulsdrift: Suzuki SX4 och Grand Vitara.

Priserna gäller Suzuki Swift 4x4 – Grand Vitara 2,4. Bränsleförbr. bl. körning 5,5 – 9,0 l/100 km. CO2 128 – 208 g/km. 3 års nybilsgaranti, 3 års vagnskadegaranti, 3 års assistans & 12 års rostskyddsgaranti.

Bilarna på bilderna är extrautrustade. *Finansiering genom Suzuki Finans: Ränta 6,36%. Kontant 26%. Restvärde 50% av nybilspriset efter 36 månader. Effektiv ränta 7,08 – 7,60% (inkl. uppläggnings- och aviavgift).

suzuki.se

Viskastigen 66 Veddige 0340-639950 www.veddigebilotraktor.se Öppet vardagar 9 –18

Det var en gång en konsert… text & bild: Sandor Olah

Det var en gång en konsert…

Konsertarrangörens egen rock'n'roll Gerry Ahlberg ordf. i Veddigevisionen har gjort ett "hästajobb" med sommarens konsert vid Veddige Bil och Traktor. Jag har pratat med Gerry efter konserten. Och jag har bestämt mig för att skriva ner hans bitterhet.

Men det gör jag inte. Det är synd att klaga över folk som är bakåtsträvare, vänner som sviker, tjänstemän som är oförståndiga. Synd att slösa ord på människor som klagar, gnäller och sätter käppar i hjulet.

I stället ska vi rikta ett stort tack till alla som har ställt upp och hjälpt till: Bengt Johansson på Veddige Bil o Traktor, Maria Karlsson på Hemköp, Kent Lyngåker på Var-

bergsortens el, Kalle Andreasson på Andreassons åkeri, Jan Verdelin på Strängbetong, Ros-Marie Olsson på Veddige buss, Hans Andersson på Fastarps tryck, Göran Antonsson på Veddige el, Veddige Bollklubb, Karlssons Varuhus, Stål & Hyr, Sven-Åke Svensson, Sven-Olof Einarsson, Patrik Gyllen, Ulf Ahlberg, – ingen nämnd, ingen glömd.

Sandor Olah

Lars Karlsson och Lena Karlsson visar glatt sina biljetter.

Anna Ågård och Erling Johansson bland de många som rockade loss på asfalten till The Refreshements goa rytmer…

Fler bilder

finns att titta på här: http://tinyurl.com/3dl5vfj

ViSKA!

tack till:

innehåll:

ViSKA! ges ut av VeddigeVisionen, och distribueras gratis till hushåll i Veddige. Lösnummer säljes på redaktionen.

Pris: 10 kr. Tidningen är befriad från moms och annonsskatt.

ANSVARIG UTGIVARE: Sandor Olah, sandor@veddige.nu.

DISTRIBUTION: Västsvensk Tidningsdistribution. www.vtd.se.

andreassons åkeri ab

Det var en gång en konsert…

3

dina försäkringar visk adalen-varberg

willagewalk in the wildwood

4

REDAKTION:

Alf Haraldsson............0703-700 616..................alf@veddige.nu Bo Emanuelsson........0340-302 55................... bo@veddige.nu Gerry Ahlberg.............0709-686 563............gerry@veddige.nu Sandor Olah................0703-742 255......... sandor@veddige.nu ADRESS:

ViSKA! c/o O.L.S.A. Viskastigen 46, 432 67 Veddige tel: 0703-742 255, e-post: viska@veddige.nu Internet: www.veddige.nu OMSLAG: Willagewalk… Foto: Marie Rydell TRYCK: Geson. Upplaga: 4200 ex. PAPPER: Svanenmärkt.

NÄSTA NUMMER: 17 december 2011 MANUSSTOPP 28 november 2011.

dOnation: Bg 5113-7859 BETALNINGSMOTTAGARE:

VeddigeVisionen

Prenumeration: 150:-/år

Eklöws Supermarket Elektro Emanuel Eson Pac

bosses historiska hörna destination viskan

8 12

Hallandsbygd i våra hjärtan

13

HJ Rör ab

känsligt läge i kungsäter

15

J-O Bygg Bomiljö AB

på jakt efter deromedalaren

16

PeBe Produkter AB

Vi ska till kyrkan

17

HEMKÖP VEDDIGE

sparbanken i veddige Strängbetong Varbergs Bostad

beachsommaren 25 Rapport från Östra Derome, sommar

26

Derome Bollklubbs årliga Ankrace

27

Veddige Åkeri AB

gänget i grusgropen del 37

30

williams

jennie drömmer

33

Varbergsortens elkraft ek.för.

willagewalk in the wildwood text & Bild: Marie Rydell

Tänk er det gamla TV-programmet ”Svart på vitt”, berättelsen om ett fotografi, med Hans Villius karakteristiska berättarröst: ”Året är …1911, provbrytningen av fältspat och kvarts i Smörkullaberget i Östra Derome har just avslutats. Man kom att fortsätta brytningen i Västar Derome fram till 1950-talet …på bilden ser ni ingången till det forna schaktet …”

Villagewalk in the wildwood

”They were thirty… only twenty-nine returned from the Butterhill mountain expedition…”

Nu hundra år senare, 2011 hade ett trettiotal dersbor mellan 7 och 70 år, tagit sig dit för att få ytterligare kunskap om sin hembygd.

Ett äventyr utan dess like, blod, svett och gapskratt färgade ”promenaden”. Det var sommarens andra byvandring som skulle gå i bergsbestigningens tecken.

Gunnar Ivarsson från gården Smörkulla skulle visa oss den gamla fältspatsgruvan, en jättegryta och en kungagrav, spännande! Föga anade vi då att alla inte skulle komma helskinnade tillbaka…

Detta spektakel skulle platsa i en helt annan sorts TV-produktion än ”Svart på vitt”, tänk mer ”Survivalman” eller ”Extrema expeditioner” … en djupare, mer rafflande berättarröst: ”They were thirty …only twenty-nine returned … from the Butterhill mountain expedition …”

Vi samlades alltså vid Smörkulla gård.

Där berättade Gunnar först om en ”tjuvagömma” som funnits bland klipporna bakom huset. Den hade emellertid rasat för ett antal år sedan. Vi gick vidare genom nässlor och snår och kom fram till det som en gång varit

På väg till jättegrytan

The Butterhill

mountain

Utsikt mot

Veddige öppningen till gruvschaktet där man provade att bryta fältspat tidigt på 1900-talet. När brytningen hade upphört lät man mura upp en vägg för ingången och fram till 1950-talet tog gården sitt vatten från schaktet. Allt väl så långt.

Sedan skulle vi alltså 75 meter upp, upp i berget, ja det berget … Med Gunnar i spetsen banade vi oss väg genom enebuskar och snår, över stockar och stenar, uppåt, och vidare uppåt, det var brant och sedan blev det lite brantare. Några rivsår senare var vi framme vid den gamle spelemannens håla … ytterligare några rivsår senare kunde vi en och en trippa fram och kika på jättegrytan.

På en liten klippavsats har ett cirkelrunt hål bildats av en annan sten som legat där och roterat med smältvattnet från inlandsisen. För inte kan väl någon jätte varit så dum att han

valde att koka sin frukostgröt på ett sånt svårtillgängligt ställe!??

Efter en välbehövlig paus med kaffe och fika och en vidunderlig utsikt över nejden, gick vi vidare till den så kallade ”Kungagraven”, huruvida någon kung är begraven där under alla stenarna eller inte, ja därom tvistar de lärde. En annan teori är att det helt enkelt är ett landmärke, ett röse där man la sten för att markera vägen.

Vid det här laget var det fler än en som torkade blod från kroppen och ett knä ville helt enkelt inte fortsätta. Det blev biltransport för en av oss och vi andra fortsatte tillbaka med någorlunda hela knän.

Sedan denna vandring, i slutet av juni, har det varit två till. Hur de gick till får ni läsa om någon annan stans i tidningen.

Marie Rydell

bosses historiska hörna text: bo emanuelsson | Bilder: arkiv

Bosses historiska hörna Mina berättelser bygger på uppgifter från historisk litteratur men också mycket från gamla tidningsartiklar och berättad muntlig tradition. Det är alltså inget vetenskapligt dokument. Jag hoppas komma sanningen så nära som möjligt.

Vår ”medarbetare” i Danmark, Anna Marie Lebech-Sörensen, har sänt mig ytterligare 13 sidor om släkten Krabbe. Jag skall försöka plocka ut det, som kan vara av intresse för oss veddigebor. Anna Maries historia är mer en släktforskning, där hon följer olika grenar av sin släkt. Det gör, att hon ibland hamnar i andra landskap än Halland. Jag skall försöka att hålla mig kvar i våra trakter så mycket som möjligt. För oss hamnar huvudintresset omkring våra gamla säterier Jonsjö och Struxsjö.

SLÄKTEN GRIJS.

Adliga ätten Grijs var en dansk-svensk frälsesläkt från Halland, som till vapenbild förde en röd femuddig stjärna på vitt fält.

Den danska grenen av släkten skrev sig till Hellerup i Ljungby socken, Halland. Släkten ägde dessutom Jonsjö och Struxsjö säterier i Veddige.

1571 hölls arvskifte på godset Hellerup.

Jonsered (Jonsjö) och Struxered (Struxsjö) tillföll då enligt Henrik Jern Märta Arildsdotter Grijs. Det var hon, som under tre dagar fick släppa till sju bönder som arbetskraft på Varbergs Slott.

Anna Marie Lebech-Sörensen har besökt en mängd kyrkor i socknar, där hennes släktingar en gång funnits. Hon var också i Ljungby kyrka, där hon blev väl mottagen och bjuden på kaffe, då hon berättade om sitt släktskap med ätten Grijs.

Jag skall inte försöka, att i denna artikel förklara släkten Grijs historia. I min bok Säterierna och adeln i Veddige har jag gjort ett försök, att följa denna släkts historia, men mycket är dunkelt. Elgenstiernas Adelskalender ger inte svar på alla frågor. Låt oss här

8

ViSKA! 2011-3

bara konstatera, att Jonsjö och Struxsjö år 1626 ägs av Arild Eriksson Grijs. Halland är nu fortfarande ett danskt landskap. År 1645 överlämnas Halland till Danmark på 30 år.

Efter freden i Roskilde 1658 är Halland en svensk provins. Någon gång vid denna tidpunkt tappar man bort Jonsjö och Struxsjö som säterier. I den förteckning över säterier, som danskarna överlämnade, saknades de båda säterierna i Veddige. Jag vill minnas, att det på 1680-talet var två gamla bönder, som fick vittna och bedyra, att dessa gårdar varit sätesgårdar. En av bönderna var Olof Kante i Veddige by. Jag tro, att det är efter honom, som vi fick Kantagården vid Veddige kyrka.

ARILD ERIKSSON GRIJS GIFTER SIG.

Arild Eriksson Grijs gifte sig med Kirstine Krabbe från Ölmevalla socken. Vem var då denna Kirstine? Jag låter Anna Marie ta över berättandet. Historien börjar på Råö eller Knapegården i Onsala socken. (För oss är Råö idag ett rymdobservatorium).

Knapadel är lågadel. Deras sätesgårdar var mest gårdar, som liknade vanliga bondgårdar, byggda av trä. Ursprungligen fanns det här bara en gård. Nu är det tre gårdar.

Rätt många har intresserat sig för Knapegårdarna men inte på grund av Krabbesläkten.

Gårdarna beboddes senare av förmögna sjöfarare, vars historia har intresserat allmänheten.

Onsala kyrka är så pass gammal, att den bär inskription på danska. Några minnesmärken efter krabbarna finns inte här. Anna Marie tror dock, att hennes förfäder en gång blev begravda inne i Onsala kyrka. I kyrkan finns idag Lars Gatenhielms kista och Christian Gatenhielms vapensköld.

SLÄKTEN PÅ RÅÖ.

Anna Marie nämner Erik Ollsen, vars maka är okänd och sedan Oluf Lauritsen, som var landsdomare i Norra Halland. Den senare levde 1554. Även dennes maka är okänd.

Erik Ollsen är tydligen farfar till Kirstine Krabbe på Jonsjö. Hennes far hette Laurits Eriksen Krabbe. Jag vet inte, när namnet Ollsen blir Krabbe. Anna Marie säger, att den här släktgrenen Krabbe tillhörde halländsk uradel. Liksom ofrälse personer brukade dessa adelsmän patronymikon, vilket betyder, att en person gör efternamn av sin fars förnamn. Sven Anderssons son Johan blir Johan Svensson.

Om ätten ändrar namn på grund av att den adlats, är det något konstigt, att man väljer namnet Krabbe, då det redan fanns en släkt i Danmark med det namnet. Anna Marie tror inte, att hon har något släktskap med slottsherrarna Iver Krabbe, som fick överlämna Varbergs fästning till svenskarna 1645 och brodern Niels Krabbe, som överlämnade fästningen i Halmstad.

Iver Krabbe hade hos kung Christian begärt att slippa den tunga plikten att överlämna slott och fästning till svenskarna, men hans begäran avslogs. Han fick överlämna fästningen till Lars Kagg. Iver blev dock belönad med en gata i Varberg, Krabbes väg.

Kullagård i Veddige var under medeltiden en sätesgård. Jag tror, att det var Henrik Jern, som skrev detta: Jag har hittat en innehavare så tidigt som 1477. I ett protokoll från Fjäre häradsting den 23 januari detta år nämns ”Beynt Krabba i Kwllagaard, ther af wapn aerae.”

Väpnaren Bengt Krabbe, känd under åren 1473-1496, lär vara den först kände med-

Släkten Grijs, som också hade Jonsjö och Struxsjö säterier i Veddige, skrevs till Hellerup i Ljungby, vars manbyggnad syns på denna bild.

Lars Gathenhielm fick ett eget gravkapell i änden på Onsala kyrka, som därför har två torn.

Christian Gatenhielms vapensköld finns i Onsala kyrka.

ViSKA! 2011-3

9

lemmen av ätten Krabbe i Halland. Enligt Anna Marie finns det något, som tyder på, att denne Bengt Krabbe hade släktskap med Kirstine Krabbe på Jonsjö. Bengt Krabbe var också landsdomare. Liksom Peder Lauritsen Krabbe, Kirstines bror, förde han ett hjärta på sin vapensköld. Peder Krabbe tvingades bevisa sitt adelskap, när han deltog i Fredrik III: hyllning i Kristiania (Oslo) 1645.

Laurits Krabbe hade också en broder, som hette Jens. Denne gifte sig med Märta Pedersdotter av den svenska adelsätten Store. Märta var dotter till slottsherren på Gullbergs fäste.

Jens skrevs till Råö. Han levde 1625. Märta levde fortfarande 1653. Parets dotter Elin (Ellen Helena) ärvde Råö.

Elin var gift två gånger med svenska män. Först var hon gift med regementskvartermästaren Jost Bråkenhusen vid Älvsborgs regemente. Denne stupade vid intagandet av Landskrona 1644. Elin gifte då om sig med Peder Eriksson Rosenskiöld av Forsvik.

Denne tycks ha varit landshövding över Göteborg. Forsvik var ett bruk i Undenäs socken i Skaraborgs län, där det fanns ett sågverk och en hammarsmedja (idag museum). Rosenskiöld ägde dessutom säterierna Långbro och Fågelsta i Stockholms län.

Rosensköld avled 1656 efter åtta års äktenskap. Han hade då nästan ruinerat Elin, som inte bodde på Råö utan på Skabo i Varnums socken vid Kristinehamn. Råö sköttes av en arrendator. På Råö bedrev man också fiske och handel till sjöss. Elin besökte då och då säteriet för att se, att det sköttes ordentligt.

Hon inkasserade sina räntor, som nog betalades med naturaprodukter.

Tre av Elins barn i första giftet hade del i Råö 1660. Elin fick först pantsätta några frälsehemman och sedan hela Råö säteri.

Arrendatorernas antal vid Elins död 1684 var fyra stycken. Nu började dessa kalla sig Knape. Minnen efter dem finns i Onsala kyrka. Dopfunten skänktes av skepparna Anders och Oluff Knape år 1705.

MICHEL MÅRTENSSON LUND.

Denne man var skeppare och redare. Han bodde på Lyngås i Onsala. Michel ägde hälften av Ölmanäs på slutet av 1600-talet tillsammans med Elisabeth Hjulhammar och systerdottern Christina Gyllencornett. Michel Mårtensson Lund skapade en förbindelse mellan Råö och Ölmanäs.

Längre fram i tiden, år 1712, köpte löjtnanten, senare kommendören Christian Gathenhielm Ölmanäs säteri med de tillhörande gårdarna Jernberg, Klev och Kärret.

Han ägde bara gårdarna några år. Gathenhielms brorson, assessor Anders Gathenhielm, hade en fordran på 4000 daler silvermynt med inteckning i Ölmanäs säteri. År 1736 begärde assessorn att få denna fordran inlöst.

ONSALA I BÖRJAN AV 1700-TALET.

I Hallands Landsbeskrifning 1729 nämns Lars Gatenhielms gravkapell, uppbyggt för några år sedan med koppartak. Kistorna ligger i en tillbyggnad till kyrkan, som märkligt nog har två torn, ett i vardera änden av kyrkan. Men ett fattighus och ett hospital finner man inte. De fattiga i socknen vistas dels i backstugor, dels hos sina anhöriga.

Socknen har ingen skog eller allmänning. Det har funnits några torvmossar, men de är nu utgrävda. I socknen finns ett säteri, benämnt Råö, vars karaktärsbyggnad är alldeles förfallen. Det kan vara samma hus, som fanns redan på 1500-talet.

Boskapsskötseln är ringa och bara till hushållsförnödenheter. Därefter berättas om

sjöfolket, deras båtar och fartyg och om hur de tjänar till födan och skatterna på sjön.

Metaller och bergarter eller pärlfiskeri känner man inte till. Beskrivningen slutar med en påminnelse om, att här en gång fanns en tullkammare med betjänter. Det är till skada för denna socken och hela häradet, att tullkammaren inte längre finns kvar.

Sedan kommer en beskrivning av säteriets byggnader och odlingar, som jag hoppar över.

Säteriet hade härjats under Nordiska Sjuårskriget, varför byggnaderna var i dåligt skick.

Det fanns nu fyra åboer på säteriet.

Som ägare till Råö säteri stod år 1729 salig Mårten Lunds arvingar. Efter någon tid gick det så, att arrendatorerna flyttade ut och förpantningsägarna flyttade in. När Beata Rosenskiöld och hennes dotter Anna Helena år 1752 förlängde pantsättningen, betydde det, att förpantningsinnehavarna fick rätt att bo kvar. Om inga arvingar hade hittats, blev säteriet deras egendom. Officiellt ägde medlemmar av familjen Rosenskiöld Råö fram till 1814. De sista ägarna var Beats ofrälse syskonbarn. ÖLMANÄS SÄTERI.

Anna Marie berättade, att Erik Ollsen på Råö hade en broder, som hette Gullbrand Ollsen. Gullbrand var fogde åt Hans Holck i Fjäre härad. År 1563 står Gullbrand Ollsen skriven till Ölmanäs säteri. I augusti 1563 utbröt det Nordiska Sjuårskriget, efter det att Sverige med kung Erik XIV i spetsen retat danskarna och Hansan genom att försöka utvidga det svenska riket i de baltiska staterna.

Danskarna förklarade krig mot Sverige. Älvsborgs fästning erövrades av danskarna. Det blev även krig vid Varbergs fästning. Gullbrand Ollsen deltog i detta krig.

Ölmanäs säteri har idag inga imponerande byggnader. Vid brand 1908 förstördes huvudbyggnaden och del av ladugården. 1912 förstördes ladugården åter igen av brand. Tidigare låg byggnaderna samlade vid dagens ladugård. Efter branden 1908 fick inspektorsbostaden på bilden bli manbyggnad. Den tillbyggdes senare med vinkelbyggnad.

10

ViSKA! 2011-3

Han stupade på Varbergs vall den 14 september 1565. Gullbrand Ollsen finns med i en förteckning över stupade adelsmän 1563-1566.

Kriget avslutades 1570.

berättade, att säteriet tidigare hade ägts av en gammal adelsman vid namn Peder Krabbe, som tillhörde den danska adelssläkten Krabbe.

Tidigare hade dennes föräldrar ägt säteriet.

Gullbrand Ollsen hade tydligen gift sig till Ölmanäs säteri. Han och Erik Ollsen var söner till landsdomaren Oluf Lauritsen på Råö. Gullbrands hustru hette Anna. Hon tillhörde den svenska adelsfamiljen Ribbing, som då och då dyker upp i vår historia. Ribbingsläkten fanns bland annat på Svansjö i Torestorp.

Det var nog vid den säterigranskningen 1685, som myndigheterna fick förhöra Olof Kante, för att bli förvissade om, att Jonsjö och Struxsjö också varit säterier.

Hustrun Anna regerade nu några år ensam på Ölmanäs säteri. Av Fredrik II i Danmark fick hon skattefrihet i fyra år på grund av mannens död och för att fienden härjat på säteriet och rövat bort pengar och annat. Anna flyttade sedan till Malmö, där hon möjligen gifte om sig med Jörgen Holst.

Anna var tillbaka på Ölmanäs 1586 tillsammans med sin son Oluf Gullbrandsen. Sonen gifte sig med Anna Olufsdatter Kaffle, som tidigare hade varit gift med Bengt Arvidsen Grijs, som skrevs till Struxsjö i Veddige.

Oluf Gullbrandsen, som nu var herre på Ölmanäs säteri, avled 1600 eller 1601. Hans hustru Anna levde till 1618. Hon tog dock inte över Ölmanäs vid makens död. Förts togs gården över av Gullbrand Ollsens bror Erik Ollsen på Råö, som sedan överlämnade den till sin son.

Sonen, som heter Laurits Eriksen Krabbe, gifter sig med norskan Karen Friis från Gräsnäs i Norge. Det är först nu, som namnet Krabbe dyker upp. Man vet, att de var bosatta på Ölmanäs säteri år 1610.

På den här tiden var byggnaderna på Ölmanäs säteri av trä. Erik Olssen hade tagit över säteriet efter Oluf Guldbrandsen. Dessa nämndes vid en säterigranskning 1685. De

På Ölmanäs säteri får Laurits Krabbe och hans hustru Karen Friis barnen: 1. Peder Krabbe, som skrevs till Olsnäs i Norge och Ölmanäs. Han var gift med Kirsten Due (Duva). Det blir han, som senare tar över Ölmanäs säteri.

2. Erik Krabbe, som stupade i det spanska kriget 1637 vid stormningen av Breda.

3. Peder Krabbe, som dog 1667. Det var konstig, att två barn döptes till Peder, när de båda levde.

4. Kirstine Krabbe, som först var gift med Arild Griis på Jonsjö säteri.

5. Gjertrud Krabbe, som först gifte sig med prästen Jacob Eriksen Pontoppidan på Lolland och sedan med kyrkoherden Hans Mule. Hon dog 1663.

6. Anne Krabbe, som var född 1610, gifte sig med kyrkoherden och prosten i Vejle.

Han hette Henrik Eriksen Pontoppidan.

Anne avled 1659.

Det blev tydligen längre fram bråk om arvet. Peder, Peder och Kirsten förde rättssak vid Fjäre häradsrätt mot systern Anna, som hade gift sig med en man, vilken inte tillhörde adelsståndet. De ansåg inte henne berättigad till arvet. Detta skedde 1646, året efter det att Halland pantförskrivits på 30 år. ÖLMANÄS SÄTERI PÅ 1600-TALET.

Peder Krabbe den äldre tar över Ölmanäs säteri. Han avled 1690. Halva gården ägdes efter 1690 av den tidigare omnämnde skep-

Del av ladugården på Ölmevalla säteri. Här uppe låg säteriets byggnader en gång i tiden. Jag tror, att det är Derome AB, som idag äger säteriet.

paren och redaren Mickel Mårtensson Lund från Lyngås i Onsala.

Den andra hälften ägdes sedan av två döttrar till Kirstine Krabbe, som förts varit gift med Arild Eriksson Grijs på Jonsjö, men efter dennes död gifte om sig med Nils Staffansson Hjulhammar på Stora Kärret i Istorp.

Den ena dottern hette Elisabeth Hjulhammar. Hon var gift med överstelöjtnanten Jonas Månsson, som adlades och fick namnet Gyllenhammar. Den andra systern hette Karin (Catharina) Hjulhammar. Hon var gift med löjtnanten Peter Gyllencornett på Horshaga.

Den siste ägaren i släkten Krabbe på säteriet är en dotter till Karin Hjulhammar, som hette Christina och var gift med ryttmästaren Niels Reuterhjelm. År 1701 var släkten Krabbe inte längre ägare av Ölmanäs säteri.

Som jag tidigare nämnde, ägdes säteriet några år på 1700-talet av Christian Gatenhielm. I Hallands historia och länsbeskrivning nämns senare ägare, såsom löjtnant Pontan, kapten de Geer, assessor Ekskjöld och P V Holmertz. Om den sist nämnde har jag berättat en hel del i min bok Säterierna och adeln i Veddige. En dotter till denne Holmertz gifte sig med Casimir von Döbeln på säteriet Björkholm i Veddige.

KIRSTINE KRABBE PÅ JONSJÖ SÄTERI.

Om henne blev det inte så mycket denna gång. Hennes förhistoria blev lång. Vi har fått följa den från säteriet Råö över Ölmanäs till Jonsjö säteri. Men historien stannar inte på Jonsjö. Var den slutar, får vi veta nästa gång.

Anna Marie Lebech-Sörensen/ Bo Emanuelsson

På Ölmevalla gamla kyrkogård vilar lagmannen Peter Holmertz under en gravsten i långt gräs. Han ägde säteriet på 1800-talet. Idag tycks han vara glömd av alla.

destination viskan Kajsa Lager Brink

DESTINATION VISKAN intervju med Kajsa Lager Brink projektledare för Destination Viskan.

Historien längs Viskans vattendrag har en mångfald som inte kan låta bli att locka åhörare. När Dick Harrison föreläste om orostider kring Viskan i Veddige idrottshus dök närmare 200 personer upp – ett bevis på att Viskan har en intressant historia att berätta.

Destination Viskan var arrangör för denna föreläsning med Dick i februari i år och projektledare Kajsa Lager Brink var mycket nöjd med arrangemanget och publikströmningen. Ytterligare tre föreläsningar följdes åt i temat ”Viskan i fred och ofred” och vid alla tillfällena tog hon hjälp av åhörarna att utveckla projektets hemsida kring Viskans historia. Kajsa berättar ”Jag hade aldrig fått fram så mycket bra förslag själv, så det här har varit fantastiskt givande för projektet att få hjälp av invånarna längs Viskan. Det är ju de som sitter på kunskapen – inte jag”.

– Men vad är det du vill åstadkomma?

– Jag vill lyfta den fantastiska historia som finns längs Viskan. Det finns så många som sitter på så mycket kunskap, men som inte når ut till andra. Människor sitter på böcker, bilder, tidningsartiklar – ja allt möjligt, men hur ska

Kulturpolitiskt program.

Kultur och Fritidsnämnden har tagit fram ett förslag till Kultur- och fritidspolitiskt program för Varbergs Kommun. Veddige Samarbetsorganisation har kommenterat förslaget och lämnat till nämnden följande skrivelse:

andra kunna ta del av det? Visst är det så att var och en kan leka detektiv och söka information själv i böcker på bibliotek mm, men med dagens snabba samhälle, så är det många som inte hinner ta sig den tiden. Informationsflödet på Internet är jätteviktig idag för att andra ska ta del av den information som finns. Jag vill helt enkelt att så många som möjligt ska få ta del av Viskans historia – och det genom lättlästa artiklar på hemsidan. Men jag är beroende av människorna längs Viskan om detta ska lyckas.

Jag har inte kunskapen om vad som finns eller vart jag kan hitta information om olika platser, människor, historier mm. Det behöver jag hjälp med! Vad jag kan göra är att lägga in material jag får på hemsidan och på så sätt synliggöra Viskans historia för så många som möjligt. Sidan är också översatt på danska och engelska och snart även tyska, så det är inte bara svenskar och boende i området som får ta del av berättelserna.

Kajsa har jobbat med Destination Viskan sedan 2009 och till årsskiftet tar det treåriga projektet slut.

– Vad tänker du göra nu?

Hon berättar att projektets inriktning har haft fokus på att ge förutsättningar för människor att mötas och samverka, något som har tagit ordentligt skruv i projektet. Destination Viskan ekonomisk förening bildades förra året med medlemmar från samtliga fyra kommuner som Viskan rinner genom. Bland annat så har man marknadsfört Viskan och dess besöksmål på turistmässan i Herning i våras.

de frivilliga ideella krafter som finns inom kulturlivet.

Aktörer med kommunalt stöd: En av Varbergs största tillgångar är medborgarnas engagemang i kultur och föreningslivet. Dessa finns i vår organisation och i våra bygdegårdar.

Svar från Veddige samarbetsorganisation

Folkbildning: Kommunen bör fortsätta att stödja studieförbunden eftersom dessa aktivt bidrar till att vi kan hålla cirkel och kulturverksamheten igång både i tätorten och ute på landsbygden.

Vi har tagit del av ert kulturpolitiska program, och finner att det i stort sett överensstämmer med vår syn på detsamma, och för därför fram vad vi anser som viktiga delar för oss.

Föreningar: Varberg har flera aktiva arrangörsföreningar kommunen ska stödja och samarbeta med föreningslivet i syfte att utveckla och bredda kulturlivet i Varberg.

Eftersom Veddige samarbetsorganisation i första hand sysslar med att erbjuda kultur på landsbygden, har vi tagit fasta på vissa skrivningar i programmet.

De kommunala bidragen avser att stödja föreningarnas verksamhet genom att täcka en del av den totala kostnaden. Det är i stort sett arvodet till de som uppträder samt annonsering, som är den stora kostnaden för oss. Lokalhyra och arrangörsinsatser står bygdegårdarna själva för, och det är svårt att få deltagarintäkter nog att täcka kostnaderna. Kultur måste få kosta. Detta är utdrag ur det kulturpolitiska programmet,

På första sidan: Jämställdhet - Till-

Det skall finnas mötesplatser och möjligheter för god kultur ut på landsbygden, och där spelar bygdegårdarna en stor roll.

gänglighet:

Kultur för alla. Ta till vara på och stödja

Här får Kajsa hjälp av åhörare i Veddige Idrottshus att utveckla det historiska innehållet på hemsidan.

En auktoriserad guideutbildning har anordnats, med även där deltagare från alla Viskans kommuner, och nu har en guideförening bildats. Ett nätverk för besöksmål i Veddige, Derome, Åskloster och närintilliggande verksamheter har tagit fram en liten folder som placerats ut på strategiska platser. – Kanske har du sett den?

Men detta är bara början – fortsätter Kajsa.

– Att bygga en destination tar många år, tid och resurser. Nu kommer Coompanion, som är min arbetsgivare och projektägare för Destination Viskan, att söka nya medel för att produkt- och affärsutveckla organisationer och besöksmål längs vattendraget. Nu kommer det att handla mer om att bli exportmogen – en utmaning som helt klart är genomförbar. Viskan erbjuder en mångfald som är helt fantastisk – det vill jag förmedla till världen.

med några egna kommentarer, som helt överensstämmer med vår syn på kulturen i vårt område: Sällstorp – Veddige – Åskloster.

Veddige samarbetsorganisation fyller en stor uppgift i vår del av kommunen emedan många som besöker våra kulturarrangemang är äldre människor som mera sällan tar del av det professionella utbudet i tätorten, men som med nöje tar del av det som bjuds på hemmaplan. Även här anlitas professionella föreläsare och artister, som vi ej kunnat anlita utan stöd från kommunen, samt Hallands Bildningsförbund och Musik i Halland, varigenom artisterna förmedlas. Dessa står numera endast för reskostnader för artister och föreläsare inom Hallands län.

Veddige samarbetsorganisation har även vid ett flertal tillfällen sponsrat kultur i vården på Vid höge äldreboende och Limabacka dagcentral.

Med detta svar hoppas vi att Kultur och Fritidsnämnden även i fortsättningen ekonomiskt stöder vår förening. Gärna med ett förhöjt bidrag eftersom alla artister och föreläsare, har betydligt högre ersättningsanspråk idag än när det bidrag vi får fastställdes.

Hallandsbygd i våra hjärtan text & bild: margareta ljungström

Boktraven toppas av den femtioandra årgången av Hallandsbygd.

Hallandsbygd i våra hjärtan Framåt höstkanten, lagom till Fars Dag, håller vi den nya utgåvan av Hallandsbygd i vår hand. Det är en fantastisk känsla att öppna denna lilla skattkista och ta del av de många artiklar den innehåller och känna att så här bra blev det, tack vare alla insända artiklar från engagerade författare och hembygdsforskare.

den göras omfångsrikare, krävs en annan bindning, som fördyrar utgåvan. Vi som arbetar i redaktionskommittén ställs då och då inför det faktum att ha mer material än vad som får plats i boken och har då valt att låta någon artikel stå över till nästa utgåva. Det är ett absolut trevligt ”problem” att intresset är så stort och redaktionskommittén för diskussionen fortlöpande.

ingen, uppgifter som kretsordföranden tar fram. Resten av utrymmet i boken ägnas åt skilda ämnen och vi som arbetar med boken har ambitionen att fördela utrymmet så jämt som möjligt mellan de båda kretsarna. Vår strävan är också att få stor geografisk spridning, så att så många som möjligt av läsarna får ett igenkännande.

Hallandsbygd ges ut av Varbergs HemHallandsbygd är inte beroende av annonsbygdskrets och Ätradalens Hembygdskrets.

Boken inleds alltid med ett förord, ett intäkter för att få ekonomin att gå runt.

Varje år trycks den i en upplaga av 4 200-4 500 ärorikt uppdrag, som i årets utgåva tilldelas Detta mycket tack vare att ex. och är en av de största artikelförfattarna inte får av den sortens publikationågot arvode, endast ett ner som ges ut i Sverige, par böcker som uppmuntkanske rentav den största. I Det är en fantastisk känsla att öppna ran och stort tack. Detta är redaktionskommittén ingår denna lilla skattkista och ta del av de också anledningen till att redaktör Stefan Gustavsmånga artiklar den innehåller och bokens pris kan hållas så son, journalist, författare, känna att så här bra blev det, tack vare lågt. Föreningarna betalar tecknare och förlagschef för alla insända artiklar från engagerade bokens självkostnadspris Utblick Media i Halland författare och hembygdsforskare och bestämmer sedan själva AB, som också är det förlag försäljningspriset. Mellansom ger ut Hallandsbygd. skillnaden disponerar förStefan är ankaret i komeningen på det sätt de själva mittén och gör all layout. väljer. nytillträdda hembygdskonsulenten Kerstin Övriga i redaktionen är för Varbergskretsen: Välkommen att medverka i HallandsAnn Thorzén, Ingegärd Nilsson och Len- Hultin. Ungefär en tredjedel av omfånget ägnas åt något tema, Årets tema är samma bygd! Din artikel bör inte ha varit publicerad nart Larsson och för Ätradalskretsen: Sture tidigare. Har du forskat i uppteckningar eller Boman, Christer Torstensson och under- som i förra utgåvan, alltså nöjesliv. Det gav annat material efter uppgifter till din artikel tecknad. Respektive hembygdskretsars ordfö- så stor respons hos våra artikelförfattare att så ange källan och signera din artikel med rande har automatiskt en plats i kommittén, vi fick begränsa nöjestemat att enbart omfatta ditt namn. Alla har en historia att berätta, en för Varbergskretsen är det Hans-Erik Qvarn- dans i förra utgåvan. Det innebär att vi har en del material sparat för samma tema även händelse i vår hembygd, kanske människor vi ström och för Ätradalskretsen är det sedan i år. Slutet av boken, ca 30 sidor, innehåller år 2009 Margareta Tönsgård, som efterträtt mött som gett avtryck, eller kanske något på föreningsrapporter. Det är hembygdsfören- temat nöjesliv. Du behöver inte behärska en Brita Johansson på den posten. Deras uppgift är att vara en förenande länk mellan redak- ingarnas eget ansvar att lämna in rapporten dator eller veta allt om semikolon, redaktionstionen för Hallandsbygd och hembygdsfören- till sin kretsordförande. Om, av någon anled- kommittén skriver gärna rent ditt manus om ning ingen rapport lämnats, publiceras ändå ingarna. du vill. Vässa pennan! föreningens medlemsantal samt vem som är Hallandsbygd omfattar ca 260 sidor. Där Redaktionens e-post: stefan@forlagutsikten.se ordförande, respektive sekreterare i förengår tyvärr smärtgränsen för sidantalet. Ska Margareta Ljungström

ViSKA! 2011-3

13

Ingemar Rådberg vid stenmuren med sin fortsatta tomt i bakgrunden.

Karin och

Känsligt läge i Kungsäter

Vem äger Kungsäters prästgård i dag ?

14

ViSKA! 2011-3

känsligt läge i kungsäter text & bild: Uno Karlsson

När Ingemar och Karin Rådberg i oktober 2010 köpte den gamla prästgården i Kungsäter fick de också en del av det traditionella Kungsäter på köpet.

E

ftersom prästgården en tid stått utan hyresgäst blev det en belastning för oss säger Joakim Selin i svenska kyrkan och vi bjöd ut den till försäljning .

Nappade gjorde som sagt paret Rådberg.

Anledningen till att de fastnade för prästgården i Kungsäter var att Ingemar erbjöds en ideell tjänst som kaplan vid Lärjungagården i Torestorp och att han därmed får en kortare resväg.

Ingemar Rådberg är universitetslektor i litteraturvetenskap, teol. kand. o fil.dr. och jobbar fortfarande efter pensioneringen 25 % vid Högskolan väst i Trollhättan. Han reser runt en del i Sverige och håller föreläsningar i olika sammanhang. Hustrun Karin är gymnasielärare och både hon och Ingemar har tidigare varit lärare vid Marks gymnasieskola i Skene.

Två historiska turistmål finns som granne till prästgårdstomten och de går inte praktiskt att nå utan att beträda den aktuella tomten.

Dessa är kyrkoruinen och fredstenen.

Stilleståndsavtalet i Kungsäter 1471

Den så kallade fredsstenen på ängen vid kyrkoruinen restes under andra världskriget. Stenen minner om stilleståndsavtalet som slöts i Kungsäter prästgård den 9 april 1471 mellan Sten Sture den äldre och den danske riksmarsken Claes Runow. Kyrkoruinen med vidhängande begravningsplats är sedan medeltiden och revs delvis när den nya kyrkan byggdes.

Hur tar man sig upp till kyrkoruinen ?

Självklart på gångvägen. Servitut på gångväg ingick och detta var vi naturligtvis medvetna om säger Ingemar Rådberg.

Gångvägen har under årens lopp utvecklats till bilväg och alltså använts som körväg av den lantbrukare som brukar marken runt kyrkoruinen och fredstenen samt av en del turister.

Vi vill betona att alla är välkomna som gående att besöka turistmålen Vi har kommit hit med ett öppet hjärta och en öppen famn och har inte förtjänat det förtal som uppstått säger paret Rådberg. Tvärtom vill vi gärna medverka till en bra lösning. Problemet var all biltrafik på gångvägen och när det en bilist som backade på vår lyktstolpe tyckte vi att det blev för mycket, när han dessutom var direkt otrevlig mot oss. Vi kontaktade då säljaren och eftersom det är komplicerat med denna typ av fastigheter med servitut så kontaktades också länsstyrelsen. Både församlingen och paret Rådberg godtog det förslag som länstyrelsens tjänsteman gav om att placera ut stenar på vägen för att hindra biltrafiken. Detta har emellertid inte fallit alla Kungsätersbor på läppen. Länsstyrelsens tjänsteman har inte tänkt på varken de handikappade som vill besöka kyrkoruinen och fredsstenen eller de nyttofordon och utryckningsfordon som måste fram. Hur någon kan uppfatta dessa stenar som ett förbud att gå upp till kyrkoruinen är gåta säger Ingemar Rådberg.

Vad gör man nu ?

Bygdelaget fick en medlande roll: Kungsäter Gunnarsjö Bygdelag fick ta emot klagomål och kallade därför både säljare och köpare för att försöka klarlägga läget. Vid detta möte kom man överens om att ta bort de fysiska väghindren och i stället skylta infarten med Fordonstrafik förbjuden och att detta ej gäller handikappsfordon etc. Skyltar har satts upp vid infarten och man har tagit bort de fysiska hindren.

Framtiden för området kring prästgården.

Varbergs kommun detaljplan för området (Byggnation): Eftersom industrierna i Kungsäter går bra och man ser ljust på framtiden så behövs också boende i form av lägenheter.

Inpendlingen är större än utpendlingen och pensionsavgången de närmaste åren är stor.

Industrierna behöver nyanställa och därför är det viktigt att ett byggande kommer igång.

En tomt väster om prästgården är planlagd för lägenhetsbyggnation och klar med vatten och avlopp.

En utredning om att bygga lägenheter på en annan plats har gjorts som ett examensarbete av Chalmersstudenterna Caroline Werner och Pauline Svensson. Denna kommer att presenteras för Kungsätersborna i höst.

Besök gärna dessa fina mål.

Kyrkoruinen och Fredsstenen som är fina besöksmål med en intressant historia, besöks flitigt av Kungsätersbor som gärna stolt visar upp dessa för sina gäster. Att även turismen i övrigt har ökat för den Svenska marknaden både av inhemsk och utländsk karaktär märks även här.

Att tänka på.

Det går även en stig på västra sidan av prästgårdsbyggnaden som folk av tradition använder vid sina promenader. Denna stig har inget servitut och går nu också över den aktuella tomten. Stigen utnyttjar alltså prästgårdstomten och ägaren har börjat att plantera lite här. Eftersom prästgården nu är såld måste man respektera att marken är privat. Särskilt tråkigt är det att en del rastar sina hundar och skräpar ner när de går över prästgårdens tomt.

Tilläggas kan att tomtgränsen först följer en stenmur, men när muren gör en 90 graders vinkel fortsätter tomtgränsen rakt upp mot och fram till kyrkoruinen Detta kan vara lite förvillande.

Sista gången stigen officiellt användes var 1961 vid Curt Fredrik Lundgrens begravning, då processionen gick från nuvarande kyrka till begravningsplatsen vid kyrkoruinen.

Ny lag om nedskräpning gäller sedan juli i år. Något man kanske bör tänka på inte bara på prästgårdstomten.

Uno Karlsson

ViSKA! 2011-3

15

på jakt efter deromedalaren Lars-Erik och Marie Antonsson

Torpet Fårakulle

på jakt efter deromedalaren Jakten på Östra Deromes historia fortsätter.

E

n skön och solig kväll i juni samlades drygt 30st vandringssugna på gården nedanför berget Smörkulla. Vi började med att titta på en gruvgång som leder in i Smörkullaberget. Ett minnesmärke från den tiden när man bröt fältspat på flera platser i Derome.

Därefter var det dags att bege oss upp för berget. En ganska mastig bergsklättring där den smala, knappt synbara stigen kantades av brant uppför på ena sidan och stup ner på den andra. För Gunnar och några fler som sprungit där som barn var klättringen en barnlek. Men alla hade inte lika lätt för att svinga sig upp över bergsklippblock och enbusksnår. Då var ett tjockt rep till god hjälp.

Vi stannade till och ”pustade” vid ”Spelemannens” långt in i snårskogen.

Några steg innan topplatån gick vi ut mot stupet för att kolla in jättegrytan i klippan som ligger på ca 70 m ö h. Här offrade man förr för att bli kvitt olika krämpor.

Väl uppe på toppen ”Stora Smörkulla” över 100 mö h, öppnade sig hela landskapet nedanför. En välförtjänt fika med en härlig utsikt över mark och gårdar, men även mot Värö bruk som syntes i horisonten.

Vi fortsatte mot en av Kungagravarna, ett bronsåldersrös som ligger på en höjd där havet syntes rakt västerut. Nerför valde vi att gå en något bekvämare väg på gamla stigar och nygjord skogsväg.

Väl nere tittade vi upp mot en lite märk-

16

ViSKA! 2011-3

lig klippa vid Ormália, nedanför ligger Kajsas hål, en källa där man gick och hämtade vatten.

1926 fanns bara ljung och någon enbuske, annars var det helt kalt på dessa berg. Nu är det träd och buskar överallt.

De som inte avskräcktes förra vandringen träffades i slutet av juli, vid Deromesjön. Det blev en något lättare vandring, då vi koncentrerade oss på var det funnits gamla torp som t ex Gödesbacka, Lårås, Svinahålan, Sockamossen, Sandlid, Fårakulle, Skatekulle och Kajseslyckera. Vi utbytte minnen om dem som bott här och hur de levat. Vi gick också förbi ”Springstenen” som är en stor sten där det finns fotavtryck i stenhällen. Någon som stannade till här en gång sa lite lustigt att den var en ”hyllning till Bruce Springsten”.

Sommarens sista vandring i Östra Derome startade vid Andors en något grå augustikväll. Cecilia började berätta om Andors historia för drygt 30 tal intresserade byavandrare, som trots det lite regnstänkta vädret hade mött upp. Kerstin, vars mormor bott till Andors tidigare, hade läst om våra byavandringar och hört av sig. Hon hade även med sig sin dotter och svärson. Kerstin berättade det hon visste om det tidiga Andors och visade några gamla tavlor.

Vi gick upp till Carlsa lycka och Britta Lines gamla ödetorp. Källan där Britta Lina tog allt sitt vatten fanns fortfarande kvar och vi gick fram och tittade på den. Hon åkte till Danmark som 15-åring och var där i ca 15

år. Då hon återvände hem, jobbade hon som tvätterska och strykerska samt som kocka på begravningar, dop, bröllop och kalas mm.

Vi fortsatte upp mot scoutstugan. Hade kvällen varit klar och fin sa Rolle att vi kunde ha klättrat upp bakom scoutstugan och sett bort mot Varberg med fästningen, höghusen och havet. Men det var ingen ide när luftfuktigheten var hög och diset i antågande. Det berättades att de små stugorna som finns bredvid scoutstugan användes som ”friarstugor” efter dansen i byn.

Något strapatsrikt var det att klättra upp mot Jätteugnen vid Långarås. Där sägs det ha suttit en trollkärring som knäppte loppor så det ekade ända bort till Västra Derome.

Vi passerade Jättastenen med utsikt över Västra Derome. Väl framme på Kårta fyr fick vi öppna den välförtjänta fikakorgen. Utsikten var ganska mäktig även här när landskapet öppnade sig framför och nedanför oss.

Vi fick snart fortsätta vår vandring och innan vi var tillbaka på Andors hade skymningen redan lagt sig.

Förhoppningsvis kan vi fortsätta med nya vandringsrundor även nästa sommar.

Men efter jul har vi tänkt ordna några träffar, där vi bland annat kommer att titta på gamla kort ur Östra Deromes historia, prata minnen och kanske börja jobba på det häfte vi vill sammanställa. Alla som är intresserade är välkomna!

Lars-Erik och Marie Antonsson

Vi SKA till Kyrkan!

Pilgrimsvandring

U

nder Gamla testamentets tid vandrade människor tillsammans upp till de olika högtiderna i Jerusalem.

Denna tradition har fortsatt i den kristna kyrkan. Den pilgrimsvandring vår församling hade den 10 augusti ingick i ett riksomfattande projekt. Vandringen kallad ”PAX” började i Uppsala och slutade i södra Skåne på Dag Hammarskjölds sommarställe Backåkra.

Den ingick också i en mycket gammal tradition. Bland annat vandrade människor förr från S:t Olofs kyrka i Skåne förbi Sällstorps kyrka och upp till Nidarosdomen i Trondheim, Norge. Den mest kända pilgrimsleden i våra dagar (Jakobsleden, ca 160 mil lång) börjar strax utanför Lyon i Frankrike, går över till Spanien och slutar i Santiago de Compostela.

avbrott från stillasittandet och en upplevelse av skapelsens skönhet. Pilgrimsvandringen är också en vandring inåt. Tankarna blir klarare och man får möjlighet att meditera över livets mening och mål. Jesus säger om sig själv: ”Jag är vägen, sanningen och livet”. I kristen tradition beskrivs ibland hela vårt jordeliv som en pilgrimsvandring, t ex i psalm 298:

Gud, ditt folk är vandringsfolket.

Själv du mitt ibland oss går.

Du oss leder, du oss stärker, När vår väg blir lång och svår.

Bröd från himlen, bröd från himlen Ur din fadershand vi får, Ur din fadershand vi får.

Hans Ivarsson

väl av motion. Att gå på skogsvägar – delvis under tystnad – innebär ett Vi mår

Människan & skapelsen - en modern mässa

D

en 5 juni framfördes en mässa i Veddige kyrka, där texterna skrivits av Jan Arvid Hellström, född 1941 och död 1994 såsom biskop i Växjö. Texterna speglar på ett fint sätt den kristna synen på skapelsen och människans lovsång över den. Liksom Luther använde sin tids musik som bärare av det kristna budskapet har man här velat använda vår tids musik. Detta är en svensk mässa i dansbandston. Musiken är skriven av Bert Månsson.

lästes ord till självprövning ur Predikaren kap 7: ”Detta är vad jag kom fram till: Gud gjorde människan enkel och rak, men hon hittar på alla möjliga

konster”. Sedan lästes ur Psaltaren 8: ”När jag ser din himmel, som dina fingrar format…

en gud”. Kyrkofadern Augustinus citerades också: ”Du, o Gud, har skapat oss till dig och vårt hjärta är oroligt i oss till dess det finner ro hos dig”.

Kungsäters kokör,

kyr-

Ås-Sällstorps

kyrkokör och Chorus Veddige

gjorde

utmärkt

framförande

ett

tillsammans med sångsolist Linda Karlsson Johbarn och instrumentalisterna Lalle Björk, saxofon, Bernt Bengtsson, bas, Morgan Carls-

I kyrkan

son, trummor och Bengt vad är då en människa, att du tänker på henne… Människan är skapad nästan till

Ungberg, flygel.

Vi tackar

varmt alla medverkande!

Hans Ivarsson

Vi SKA till Kyrkan!

Sommaren i våra kyrkor Sommarkyrka i Grimmared

Det var en lyckad och välbesökt sommarkyrka i Grimmared. Varje dag under veckan serverades det kaffe med hembakat dopp och en andakt med varierat musikprogram.

Arrangörerna hade tur med vädret och kunde duka kaffebordet utomhus. Det var bara på fredagen som kaffet fick serveras i kyrkan då regnet strilade ner stor del av eftermiddagen.

land och Polen. Några av de dagliga andakterna förgylldes med våra lokala förmågors musicerande. Stort tack till alla frivilliga som ställt upp och ordnat med fika mm. Även tack till diakon Birgitta som hade huvudansvaret och övrig personal med flera som gjorde dessa veckor till ett fint minne.

Den som tog sig tid att gå runt i kyrkan kunde njuta av vackert handvävda och handbroderade dukar, gjorda av bygdens folk. De två dopklänningarna som kyrkan lånar ut visades, likaså dopkannan och dopskålen.

Stort TACK till de som varit ansvariga för sommarkyrkan, bakat, kokat kaffe, bokat musiker och hållit i ”allt det övriga”. Er ideella insats är ovärderlig!

visade sig mellan molnen då och då, bar det iväg. Väl framme i Ås församlingshem, något sena, serverades det kaffe och frallor innan de fantastiska herrarna Henrik och Ulric framförde några av sina favoritstycken i Ås kyrka. En riktigt fantastisk musikgudstjänst!

Applåderna efteråt ville inte ta slut så de lovade att framföra även det sista stycket som stod i programmet, men som egentligen inte skulle stå med. Även efter detta vällde applåderna över de duktiga musikerna konsertpianisten Henrik Marmén och operasångaren Ulric Andersson.

Sommarmusik i Ås kyrka

Vägkyrka i Sällstorp

Pilgrimsvandring från Ås kloster till Ås kyrka

Den nyrenoverade kyrkan i Sällstorp har haft vägkyrka för första gången. Det blev två mycket lyckade veckor med utställning av dop- och konfirmationsdräkter från svunna tider. Det serverades kaffe och hembakat varje dag och drygt 300 besökare har skrivit i gästboken. Förutom församlingsbor kom det besökare från många ställen i vårt avlånga land och även från England, Tysk-

Blev också en härlig dag. Våra ”rikspilgrimare” hämtades och fick lunch i Ås församlingshem. De sammanslöt sig sedan med församlingens pilgrimsvandrare vid Ås kloster. Där berättade Hans om klostrets historia och även Sture, ägare till nuvarande Ås kloster, visade oss runt i ”trädgården” och kompletterade berättandet. Efter fika och pilgrimsmässa i perfekt vandrarväder, där solen

Under sju onsdagskvällar har musiken sprudlat i Ås kyrka. Det har varit mycket härliga tongångar allt från klassiskt, barnkör med ösiga låtar, allsång, trumpetklanger, gospel och en hel del andra pärlor. Besökarna har flitigt strömmat till och musikerna har fått både beröm och mycket applåder. Våra präster har hållit tänkvärda andakter.

Förhoppningsvis kommer vi att fortsätta även nästa år med dessa härliga musikkvällar i Ås kyrka. Så håll ut, det är snart sommar igen, bara julen och påsken kommer där emellan!

Marie Friberg Antonsson

medlemssidan Veddige församling Döpta Hanna Drottz 27 februari 2011 Elliot Svensson 13 mars 2011 Althea Bergenheim Medaglia 1 maj 2011 Angelique Hill 1 maj 2011 Elias Jarlebris 8 maj 2011 Teo Ekberg 15 maj 2011 Molly Stafström 20 mars 2011 Josefine Aspelöf 8 maj 2011 Emma Andersson 22 maj 2011

Matilda Ersborg 22 maj 2011 Hampus Runesson 27 mars 2011 Anton Högenberg 10 april 2011 Sixten Nilsson 2 april 2011

Axel Gunnarsson 20 februari 2011

Kungsäters församling Döpta Manuel Sikén 30 januari 2011 Melvin Sikén 30 januari 2011 Theo Johannesson 1 maj 2011 Valdemar Ljungblad 19 juni 2011

kyrka utanför församlingen

Elin Bengtsson 12 juni 2011 Församlingsmedlem döpt i Hampus Olofsson 3 april 2011 Kalle Persson 8 maj 2011 Axel Lundgren 15 maj 2011 Hugo Banck 15 maj 2011

Vi SKA till Kyrkan!

Minnen från bygd och kyrka Vi lämnar nu Gunnarsjö och fortsätter med Grimmareds historia.

Hus och gårdar

Grimmared hade över 800 invånare på 1860-talet, men har nu kraftigt minskat. Vid årsskiftet 1988-1989 var det 230 invånare och är ungefär samma idag. På 1800-talet var det många som utvandrade till USA och Danmark, men även till tätorterna. Gårdarna och torpen tömdes på folk, och husen har rivits om de inte fallit ihop själva. De rester som nu kan finnas är jordkällare, grundstenar, fruktträd och lökväxter som t ex påskliljor.

Grimmareds socken har haft två skolbyggnader, dels Folkskolan som nu är riven och Småskolan som byggdes runt 1894. Fram till 1959 hölls där undervisning och då senast av lärarinnan Birgit Falk. Sedan dess är den både om– och tillbyggd och används i dag som församlingshem.

Verksamhet

Det har funnits tre affärer i Grimmared.

En i Ekelid, som lades ner på 1920-talet och en i Melltorp som lades ner 1957. Den tredje affären var på Slätter, där det även fanns telefonväxelstation och poststation. Postverksamheten drogs in 30 september 1958 därefter fick lantbrevbärarna sköta postutdelningen.

Telefonstationen var på Slätter från hösten 1929 till den automatiserades 1 juni 1964. Sista handlaren på Slätter var Holger Svensson och upphörde med affärsverksamheten i början av 1984.

En smedja fanns, där smeden och hovslagaren Johan Karlberg verkade. Men vid sin pensionering lade han ner verksamheten. På Börjesgård fanns en bygdesåg som utförde legosågning. Karl Johansson var sågverksägare och verksamheten lades ner på 1970-talet.

Ett lastbilsåkeri har funnits sedan 1920talet, men siste ägaren Gösta Johansson, Furuvik, avvecklade åkeriverksamheten 1988.

En mindre snickeriverksamhet drevs av byggmästare Herman Johansson, Slätter. Men det var mest under vintertid, för på sommaren

byggde han hus på orten. Det fanns även en mindre radio- och TV-firma, ägd av Gunnar Andersson, Solslätt. Han både sålde och reparerade radio- och TV-apparater. Men i början av 1980-talet avvecklades även den verksamheten. Det har även funnits taxirörelse och siste ägaren var Erik Majkvist som höll på fram till sin pensionering. De sista åren körde han skolbuss både till skolan i Karl Gustav och till skolan i Veddige.

Kyrkan

Grimmareds kyrkas långhus, tros härstamma från medeltiden. Koret kom till 1803 och tornet 1813. Predikstolen är insatt 1862 av den då kände byggmästaren Johannes Andersson från Mjöbäck. Det gjordes även ett nytt innertak vid samma tillfälle. Det gamla förstördes då, och var antagligen målat av den kände kyrkmålaren Ditlof Ross, som även målat apostlaserien på läktaren under mitten av 1700-talet. Kyrkans torn pryds av Västergötlands vapen och det är mycket ovanligt att det finns liknande landskapsvapen på kyrkor.

Antagligen var detta för att visa gränsen mellan Halland och Västergötland.

prydnat”. En vackert dekorativt målad brudbänk finns i koret likaså en klockarebänk, där ”han som ledde sången under gudstjänsten” satt. De hade varken kantor eller något att spela på då. Ett särskilt dopfat av mässing, är antagligen från 1500-talet och en av ljuskronorna som är av brons med glasprismor är från 1600-talet. De två andra ljuskronorna är från 1837.

Klockorna

Kyrkan har två klockor; lillklockan är från 1796 och gjuten av J. Björkman, Göteborg och storklockan från 1821 och gjuten av Th. Fries, Jönköping. En gammal dopfunt står i vapenhuset. Barnen fick inte komma in i kyrkan förrän de var döpta och döptes därför i vapenhuset. Den gamla dopfunten står alltså på sin ursprungliga plats.

Orgeln

Koret

Nuvarande altaruppsats är från 1879 och består av ett kors med mantel och en törnekrona. Den tidigare altaruppsatsen förvaras på Borås Museum och bär inskriptionen ”Christus är döder för wåra synder efter skrifterna. Gudi till ähro och dess församling till

De nuvarande bänkarna är insatta 1925.

De ersatte då den äldre inredningen med målade bänkgavlar och bänkdörrar, men rester av dessa finns kvar. Vissa delar av den äldre orgeln, som gjordes av Liareds orgelbyggeri 1955, har använts tills den nya sidospelade orgeln som byggdes av Ernst Burgman i Grimmared på Magnussons orgelbyggeri togs i bruk. Den invigdes 12 februari 2006. Tidigare fanns där en ännu äldre orgel som var byggd av Kaspar Thorsell, Göteborg. Pianot kommer från Östlind & Almqvist.

Ihopskrivet av Marie Friberg Antonsson med faktahjälp av Roland Gustafsson

Ord på vägen: Lägg av dina bekymmer då du somnar, lämna alla tråkigheter, all bitterhet, all sorg, så att du inte vaknar lika trött som om du hade sovit fullt påklädd, med skorna och hatten på. Dom Helder Camara

Vi SKA till Kyrkan!

Personalföljetongen fortsätter…

Vi har nu kommit fram till den sista delen i denna följetong.

Sist ut är diakonerna Eva och Birgitta.

Deras stora uppgift är diakoni som kan se ut på flera olika sätt. Båda två bakar gärna bröd och kakor på sin fritid och ibland händer det att de tar med sig godsaker och bjuder sina grupper på. Birgitta gör en favoritkaka kallad ”coockies” medan Eva älskar att baka minisemlor.

Eva Ivarsson känner nog de flesta i Veddige med omnejd. Som ni vet så bodde hon tidigare i Veddige prästgård tillsammans med sin man, dåvarande kyrkoherden Hans Ivarsson. Eva har barngrupper allt från vuxen/ barn grupp, barntimmar, miniorer, juniorer och upp till konfirmander. Dessutom har hon ansvar för det övriga diakonala arbetet, besöker äldreboenden och andra som behöver det.

Hon har sedan snart två år flyttat till Grimeton och Hans föräldrahem. De fyra sönerna bor i Skåne med sina familjer dit Eva ibland måste slänga sig på tåget för att passa barnbarnen, men det är ett kärt besvär.

Hennes favorithögtid är påsken, därför att påskens innehåll är grunden för hela den kristna tron.

Birgitta började som diakon i Kungsäters församling, men arbetar nu även i Veddige

Eva Ivarsson telefon 0340-382 85 eller 0709-90 10 86.

församling. Hon har flera samtalsgrupper, gör hembesök och uppvaktar 90-åringar. Hon har även gudstjänster på äldreboenden och helgmålsbön på lördagarna. Något som hon inspireras av och som uppskattas av församlingen är soppluncherna. De alternerar mellan socknarna i Kungsäters församling och brukar vara ganska välbesökta. Sopporna varierar hon och prövar gärna nya spännande recept.

Birgitta är en naturmänniska ut i fingerspetsarna. Hon går mycket i naturen, plockar bär och svamp och slänger sig gärna i en sjö eller hav oavsett temperatur!

Birgitta bor i Gunnarsjö med sin man.

Har en son och två döttrar med familjer.

Barnbarnen hälsar hon gärna på vid tillfälle. Även Birgittas favorithögtid är påsken för att den är grunden för vår kyrka. Vi skulle inte vara kristna utan påsken. Glädjen och tacksamheten för vad Jesus Kristus har gjort för oss får då sin höjdpunkt.

Diakoni

Diakoni, grekiska diakonia = tjänst, har sin utgångspunkt i Guds avsikt med människan. Diakoni innebär omsorg om medmänniskan i livets olika situationer. Att värna om medmänniskan och hålla människovärdet högt är diakonins stora uppgift.

Diakoni kan beskrivas som den kristna tron

Birgitta Hellberg telefon 0340-304 10 eller 0320-810 70

omsatt i praktisk handling. Kraften och förebilden för Svenska kyrkans diakoni finns i evangeliet om Jesus Kristus. I berättelserna om honom framträder en människa som gav sig själv i tjänst för andra. Samma uppdrag är givet åt kyrkan och alla kristna. Det handlar om att ge röst åt svaga, erbjuda helande miljöer och protestera mot övergrepp.

Samtal

Vi erbjuder kostnadsfritt samtal, enskilt eller i olika grupper, under tystnadsplikt. Du är välkommen att komma till oss och tala om stort och smått, om det som känns tungt och det som gläder dig. Vid vissa tillfällen i livet känns det extra angeläget att ha någon som lyssnar. Det kan vara till exempel efter en förlust av någon närstående, vid arbetslöshet, efter en skilsmässa eller när livet känns motigt.

Mötesplatser

Det finns många olika sorters mötesplatser i våra församlingar. Vi erbjuder en rad olika träffpunkter såsom soppluncher, kvinnofrukostar, bönegrupper, samtalsgrupper, barngrupper, arbetskrets och besöksgrupp.

Du är välkommen till vilken församling du vill oavsett var du bor.

Andlig fördjupning

Både i våra grupper och i enskilda samtal arbetar vi med andlig fördjupning. Tillsammans får vi växa som människor och utforska vårt inre djup i vårt samtal om livet, om tron och i sökandet efter Gud.

Vi SKA till Kyrkan!

Händer i våra 7 kyrkor 17/9 Kungsäters kyrka kl 18 Skördevesper, Göran Melander .

4/11 är Veddige kyrka öppen kl 13-16 och diakon träffas. Kaffe serveras.

25/9 Karl Gustavs kyrka kl 18 Musikgudstjänst med Lalle Björk ”Gerswhin och Miller”.

11/11 Veddige kyrka kl 19 Coldplaymässa med Vivace och EGB med Mats Börjesson.

Solist Christoffer Hiding .

29/9 Grimmareds församlingshem kl 19 30-tals afton med allsång.

30/9 Kungsäters kyrka kl 19.30 "Visor oss emellan". Musikgudstjänst med Cajsastina Åkerström, Björn Johansson och "MAtTeuS-kören".

Inträde 180kr Biljetter säljs på Matöppet i Kungsäter och på Turistbyrån i Varberg.

7/10 Kungsäters kyrka kl 19

Robbie Williams musik .

Martin Lindholm, gitarr, slagverk och piano samt Mats Börjesson spelar Robbies låtar medan komminister Jörgen Pettersson pratar om låtarna och Robbies texter utifrån ett andligt perspektiv.

9/10 Veddige kyrka kl 10 skördegudstjänst.

Kyrksoppa i Veddige församlingshem efter gudstjänsten.

Tacksägelsedagen

9/10 Gunnarsjö kyrka kl 11.30 Mässa från Uppland med Gun S, Samkören och Gränslaget.

”Genom tidens gång”

13/10 Veddige församlingshem kl 17 Barnkören framför Grinden , musikal för stora och små av Börje Ring.

Till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete.

23/10 Kungsäter kyrka kl 16 ”Kärlek och höst” i nöd och lust… med Cecilia Wennersten , Samkören, Ås-Sällstorps kyrkokör och Chorus Veddige.

28/10 Ås kyrka kl 19 Ungdomsmässa med ungdomar från trakten. Komp av Mats och Zackarias .

30/10 Grimmareds kyrka kl 18.00 Musikgudstjänst med fredssånger Morups visgrupp under ledning av Gun Svensson.

3/11 Kungsäters kyrka kl 19 Musikgudstjänst med Allahelgonamusik , Samkören.

25/11 Kungsäters kyrka kl 19.30 ”I Juletid” Gospel Bliss med Marcos Ubeda (från Dobidoo), Magnus Johansson på trumpet och Kevin Borg (från Idol).

Inträde 250kr Biljetter säljes på Matöppet i Kungsäter och på Turistbyrån i Varberg.

26/11 Veddige kyrka kl 18 Veckomässa , som avslutar det gamla kyrkoåret och inleder det nya.

27/11 1:a advent

Karl Gustav kyrka kl 9.30, Samkören.

Veddige kyrka kl 10, Chorus Veddige och barnkören.

Sällstorps kyrka kl 10, Ås-Sällstorps kyrkokör.

Gunnarsjö kyrka kl 11.30, Samkören. Ås kyrka kl 11.30, Ås-Sällstorp kyrkokör.

30/11 Kungsäters kyrka kl 15.30 Musikgudstjänst i Adventstid. ”Från Konungens ankomst till mössens julafton”. Sångerska Yvonne Tuvesson Rosenqvist och accordionisten Åsa Sunstedt. Inträde 50kr 4/12 Ås kyrka kl 16 Familjegudstjänst med luciatåg 16/12 Kungsängen kl 15.15 Julens sånger, Samkören.

18/12 Sällstorps kyrka kl 15 ”Vi sjunger in julen”

Ås-Sällstorps kyrkokör 18/12 Gunnarsjö kl 18 Ljusgudstjänst med barnkören 19/12 Kungsäters kyrka kl 19 Julmusik med Katarina Sjölin och hennes systrar samt Vivace och EGB med Mats Börjesson . För fjärde året i rad hoppas de fylla Kungsäters kyrka med julgospel blandat med julens psalmer och sånger.

Boka in redan nu:

29/1 Kungsäters kyrka kl 18 Lena(Inträde)

Maria Klingvall

Prästerna på Eklöws

Inför tacksägelsedagen kommer prästerna till Eklöws fredag 7 oktober kl 13-18 och säljer nyskördade grönsaker och frukter. 10% av hela frukt- och grönt försäljning går till Svenska kyrkans internationella arbete. (f.d Lutherhjälpen)

VIVACE Vivace är en gospelkör som Veddige församlings dåvarande kantor Margreth Börjesson startade 1993. Till en början var det en ungdomskör, men nu är det mer blandat. I dag har kören 13 medlemmar.

Mats tog över som körledare för ca 5 år sedan och lämnar nu över körledningen till Zackarias. Vivace har en hel del framträdande i våra kyrkor, senast med sommarmusik i Ås kyrka i mitten av augusti.

På Kusthotellet brukar de gå Luciatåg och de har även varit med där den 6 juni. De har sjungit i “Falkenberg Gospelfestival” på Vallarna och varit med i Tvååkersdagarna. I framtiden vill de gärna utöka sina framträdanden och sjunga på äldreboenden mm.

Nu ska Vivace göra en stor Coldplaymässa och vad är nu det?

Jo, Coldplay är en brittisk rockgrupp som bildades i London under 1996. Dess medlemmar är sångaren/pianisten/gitarristen Chris Martin, sologitarristen Jonny Buckland, basisten Guy Beryman och trummisen/multi-instrumentalisten Will Champion. De har sålt över 50 miljoner album och blev kända över hela världen med singeln ”Yellow”. Men även de andra hitsinglarna, ”The Scientist”, ”Speed of sound”, ”Fix You”, ”Viva la Vida” och den Grammy Award-belönade ”Clocks” har gjort dem än mer kända. Det var Chris Martin och Jonny Buckland som träffades när de började på University College i London. Under studierna ville de starta ett band och en av klasskamraterna Guy Berryman anslöt sig också. Phil Harvey som studerade klassiskt på Oxford och skolkamrat till Martin blev manager.

Idag kallas han för bandets 5:e medlem.

De blev ett band när Will Champion gick med. De har alltså gjort mycket stora framgångar och nu sjunger Vivace deras musik på en Coldplaymässa i Veddige den 11/11 2011!

Christoffer Hiding, kommer att vara med som solist i Coldplaymässan. Christoffer är en gammal Idoldeltagare (2007) och Melodifestivalfinalist (med Swingfly 2011).

Coldplaymässa i Veddige kyrka fredag 11 november kl 19.00 Vivace, EGB och Mats Börjesson Välkomna!

Vi SKA till Kyrkan!

Några frågor till Maria Edvinsson Maria har nu valt att sluta sin tjänst i Veddige församling. Hon har arbetat med lite olika uppgifter under åren. Under några år var hon ansvarig för arkivet och ”rensade” i det, men då som konsult. Sista åren har hon varit på expeditionen och skött det administrativa arbetet med gravar mm.

Marie: Du har arbetat inom olika församlingar och med olika arbetsuppgifter tidigare.

Både administrativt och som vaktmästare. Vad har varit roligast?

Marie: Har du gjort något roligt i sommar?

Maria: Varit på Dansbandsmässa i

Maria: Vid fint väder är det fantastiskt att få jobba ute som vaktmästare, vilket jag nu saknar ibland. Vid regn och rusk är det dock skönt att sitta inne vid datorn och ”titta ut”.

Marie: När började du i Veddige församling?

Maria: Skidorna, helt klart!

Marie: Övriga fritidsintressen?

Maria: Dansa, köra motorcykel, vara i naturen och i trädgården bland äppelträden i Vallby. Familjen med man och två tonårssöner också naturligtvis.

Marie: Vilka arbetsuppgifter har du haft?

Maria: Gravadministration, kyrkobokföring, expeditionsarbete, telefon, post och hemsidan.

Marie: Har du några drömmar inför framtiden?

Marie: Vad har varit roligast med detta arbete?

Maria: Att få fortsätta att ha det bra både med jobb och hälsa så jag kan genomföra några av de planer/drömmar jag har i livet.

Maria: Det mesta, men framför allt kontakten med människor.

Maria: I Himledalens församling, där jag jobbat 20% sedan 2002 och har nu blivit erbjuden en utökad tjänst. Har även jobbat där som vaktmästarvikarie under somrarna tidigare.

Marie: Vad kommer du att göra där?

Maria: I stort sett samma som i Veddige.

Maria: Har cyklat tjejvättern och simmat Vansbro tjejsim. Skall springa Lidingö tjejlopp och åka tjejvasan på skidor. Egentligen har jag gjort både Lidingöloppet och Tjejvasan, men en brusten hälsena satte stopp innan tjejvättern förra året, så det var bara att börja om på nytt…!

Marie: Vad har varit jobbigast?

Maria: Den här tjänsten fick jag i september 2008, men jag hade jobbat med uppgifterna i församlingen under några år innan.

Marie: Nu har du hittat ett annat arbete, var?

sikern. Hur går det? Vilka grenar har du gjort och vad har du kvar?

Malung för 1:a gången med en kompis i två dagar. Det var roligt och mycket folk.

Marie: Vilken är din favoriträtt?

Maria: Jag äter nog det mesta, men grillat med potatisgratäng och en god sallad är aldrig fel.

Marie: Det sägs att du håller på med klas-

Marie: Tack för att vi fått ha dig som arbetskamrat och lycka till i Himledalen.

Maria: Tack för det, då passar jag på att ge mina goa arbetskamrater en ” mental kram” och önska även dem lycka till framöver. Nu när jag får chansen vill jag gärna ge tack till förtroendevalda, frivilliga och församlingsbor -ni behövs och är uppskattade, det är ni som gör församlingen till det den är.

Ingela Svahlin kommer under hösten att ersätta Maria på expeditionen. Hon arbetar tisdagar och torsdagar och telefontiden är kl 9-12.

Grinden 30/9 Kungsäters kyrka kl 19.30

Cajsastina Åkerström, Björn Johansson och

MAtTeuS-kören

♥

♥ ♥

23/10 Kungsäter kyrka kl 16

”Kärlek och höst” i nöd o lust… med Cecilia Wennersten och körerna: Kungsäters kyrkokör, Ås-Sällstorps kyrkokör och Chorus Veddige.

foto Helena Kyrk

Vi SKA till Kyrkan!

GEMENSAM BÖN

för hösten i Veddige församlingshem tisdagarna: 4/10, 1/11 och 6/12 kl 19.00.

ALLA, som vill vara med och be för Veddige och för oss, som bor och verkar här, är VÄLKOMNA! i Veddige församlingshem kl 9.00

Ekumenisk kvinnofrukost

Lördag 1 oktober ”Vad kan vi göra för andra?” Birgitta Molin Lördag 12 november ”Jultraditioner”

Tisdagsträff i Ås församlingshem

kl 14.00

Välkommen till en stunds samvaro i Ås församlingshem.

Vi börjar med kaffe och fortsätter sedan med olika ämnen.

20 september 18 oktober 1 november 15 november 29 november 13 december

Minnesgudstjänster i våra kyrkor 6 november Kungsäters kyrka kl 16 Ås kyrka kl 16 Vedige kyrka kl 18

Morgonbön i Veddige Kyrkas sakristia onsdagar kl 8.00

Bönegemenskap Kom till diakoniexpeditionen i Kungsäters församlingshem tisdagar kl 8.30, ojämna veckor.

Välkommen till soppluncher

Träffpunkt på Kungsängen

i våra församlingar

Välkommen till Kungsängen för en stunds gemenskap.

Veddige församling Ås församlingshem, sista torsdagen i månaden, kl 12.00 29 september

Vi börjar kl 10.30. Har du svårt att komma dit, hör av dig till mig så löser vi det.

27 oktober

29 september

24 november

20 oktober

Anmälan till Edla 62 20 06 eller Elsie 310 97

3 november

Kungsäters församling

1 december

22 september i Karl Gustavs bygdegård kl 12.00

Välkommen! Birgitta Hellberg

27 oktober i Kungsäters församlingshem kl 12.00 24 november i Grimmareds församlingshem kl 12.00 15 december i Kungsäters församlingshem kl 12.00 25/11 Kungsäters kyrka kl 19.30

”I Juletid”

Gospel Bliss med Marcos Ubeda, Magnus Johansson, trumpet och Kevin Borg

10 november

11/12 3:e advent kl. 16.00 Julmusikalen ”Åsneexpressen”

Luciakröning Barnkören, Vivace, Chorus Veddige, solister och musiker Gott nytt kyrkoår!!!

1:a söndagen i Advent

”Ett nådens år” Ett nytt kyrkoår tar sin början!

Barn- och musikverksamheten i våra församlingar Veddige församlingshem

Vuxen-barngrupp måndagar, onsdagar kl 9.30-11.30 Barntimmar torsdagar 13.30-15.00 Miniorer, Juniorer och barnkör torsdagar kl 16.00-18.00 För grupperna ovan ansvarar Eva Ivarsson 0709-90 10 86 Gospelkören Vivace måndagar kl 19.00 ansvarig Zackarias Holmdahl Sjöberg 0760-64 71 78 Chorus Veddige torsdagar

kl 19.00 ansvarig MarieLouise Danielsson 0706-66 17 89 Kungsäters församlingshem

Vuxen-barngrupp onsdagar kl 10.00 ansvarig Birgitta Hellberg 0320-810 70 Miniorer måndagar kl 13-15.30 ansvarig Marie Friberg Antonsson 0730-64 48 23 Barnkör tisdagar kl 14.15-16.00 ansvarig Carola Book 0730-77 40 97 Samkören i Kungsäter kl 19.00 ansvarig Gun Svensson 0733-72 10 28

Ås församlingshem

Miniorer tisdagar kl 13.30-16.00 och Juniorer tisdagar kl 15.10-17.00 ansvarig Marie Friberg Antonsson 0730-64 48 23 Ås-Sällstorps kyrkokör tisdagar kl 19.00 ansvarig Carola Book 0730-77 40 97 Barnkören i Ås övar på Deromeskolan Torsdagar klass F-3 kl 13.20-14.00 Torsdagar klass 4–7 kl 15.15–16.00 ansvarig Carola Book 0730-77 40 97

Vi SKA till Kyrkan!

Gudstjänsttider för Veddige och Kungsäters församlingar Veddige

Sällstorp

Ås

Kungsäter

11.30*

18 Skördevesper 11.30

Gunnarsjö

Grimmared

Karl Gustav

September 2011 17

Lördag

18 13 e trefaldighet 25 14 e trefaldighet 29 Torsdag 30 Fredag Oktober 2011 1 Lördag

10 G 10*

11.30 19.30 M

kvinnofrukost

Den helige Mikaels 10 F k

7

Fredag

11.30

Alla helgons dag

6

Sön. e alla helgons 18 Minnesgtj

11

Fredag

18 19

4 i advent Måndag

9.30* m

10* m

19 Coldplay mässa kvinnofrukost 10* 10* m 18 Veckomässa 10 K k 14 P K

11.30* K 11.30*

11.30 m 16 M 19 Ungdomsmässa 11.30

9.30*

18 M

19 M K Allhelg.

11.30* m

11.30 m 16 Minnesgtj

16 Minnesgtj

11.30 F k 11.30 m

10 K

9.30*

9.30* m 9.30

11.30* 11.30* m 19.30 M

11.30 K

9.30 F k 9.30* m

11.30 K

9.30* K

15.30 M

10* 16 F K k + konf

16 F k 11.30

11.30* m

9.30* m 11.30*

9.30

15.15 K Kungsängen 10* m

15 M K

18 M k

19 M Teckenförklaring: * = mässa, F = familjegudstjänst, G = Gospelmässa, K = Körmedverkan, k = barnkörmedverkan, M = Musikgudstjänst, m = musikmedverkan, P = Pensionärsgudstjänst, För mer information, där aktuell präst mm meddelas, se Hallands Nyheter fredag innan aktuell gudstjänst. Reservation för ev ändringar.

Se även vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/veddige

Vikarierande präster

Kyrkvaktmästare

VEDDIGE OCH KUNGSÄTERS FÖRSAMLINGAR

Krister I:son Lundin:…………………… 0706-48 17 11 Hans Ivarsson……… 0340-371 80, eller 0709-18 57 10 Martina Lans prästkandidat………… 0706-96 99 23

Veddige-Kungsäters kyrkliga samfällighet

Diakoner

Nygatan 18, 432 67, Veddige 0340-300 25 Expeditionen är öppen onsd 13-15, tisd och torsd 9-12 e-post:………… veddige.pastorat@svenskakyrkan.se Kyrkoadmnistration, tisdagar och torsdagar 9–12: Ingela Svahlin…………………………… 0340-300 25 Ekonomi, onsdagar 13–15: Torbjörn Eriksson……………………… 0340-301 28

Eva Ivarsson…… 0340-382 85 eller 0709-90 10 86 Birgitta Hellberg……… 0340-304 10 eller 0320-810 70 Kantorer………………………………… 0340-383 10 Marie-Louise Danielsson………………0706-66 17 89 Carola Book…… 0340-314 86 eller 0730-77 40 97 Ulrika Bergman…………………………0702-92 36 97

Veddige:………… 0340-304 80 eller 0703-73 04 80 Ås: Gert Berntsson…………………… 0702-66 11 96 Sällstorp: Emma Hedström:……………0705-83 03 03 Kungsäter och Gunnarsjö exp:……………0320-814 13 Per-Erik Sundberg:……………………0706-97 98 55 Jenny Svensén:………………………… 0760-16 20 70 Grimmared: Per-Erik Sundberg………0706-97 98 55 Karl Gustav: Jörgen Thorén…………… 0702-70 37 93 Övriga telefonnummer och mailadresser se hemsidan: www.svenskakyrkan.se/veddige

Kyrkoherde

Körledare

Joakim Selin…… 0340-301 21 eller 0707-91 33 34 e-post:……………… joakim.selin@svenskakyrkan.se

Gun Svensson………………………… 0733-72 10 28 Zackarias Holmdahl Sjöberg…………… 0760-64 71 78

Kantorer

redaktion "Vi Ska till kyrkan! " 2011-3

Ansvarig utgivare………………………… Joakim Selin Redaktör/foto……………… Marie Friberg Antonsson e-post………… marie.f.antonsson@svenskakyrkan.se

Bilaga i ViSKA! Magasinet. Läs hela tidningen på www.veddige.nu

5

Fredag

11.30 F k 19 M

K 9 Tacksägelsedagen 10 Skördegtj+soppa 11.30 F K k 13 Torsdag 17 Grinden k 16 17 e trefaldighet 10* 23 18 e trefaldighet 10* 11.30 28 Fredag 30 19 e trefaldighet 10 G November 2011 3 Torsdag

16

18 M 19 musikafton

2

12 Lördag 13 Sön f. domsönd 20 Domssöndagen 25 Fredag 26 Lördag 27 1 i advent 30 Onsdag December 2011 4 2 i advent 11 3 i advent

9.30

beachsommaren Text & Bild: Peter Degerman

beachsommaren

S

ommaren 2011 har precis avslutats.

Tävlingsmässigt var beachsommaren inte lika lysande som förra året då vi tog två SM-silver och ett guld! Men helt utan medalj blev vi inte då två flickor - Judith Helmersson och Evelina Jensen tog ett hedrande SM-silver i klassen U15F!

vi bara fortsätter att utveckla tävlingen vidare för varje år! Antalet deltagande lag ökar för varje år.

Vi fick mycket beröm från de tävlande och det kom in många sköna slantar till föreningen som kommer att behövas den kommande säsongen.

För våra elitflickor Nina Grawender och Tadva Yoken blev säsongen ”så där” tror jag de tycker själva, det var första säsongen de spelade ihop. Våra Tjejer är yngst på hela beachtouren och behöver mer tid för att bli än mer samspelta och få i sig mer träning. Dessutom var motståndet på Beachtouren där de åtta bästa svenska lagen deltar grymt bra i år.

Nina hade också lite skadeproblem delar av den viktigaste perioden i juli. Får ni chansen att se dem spela så ta den, det är väldigt sevärt att se elitbeach live!

Annars har det inte hänt så mycket. Jo… vi har fyllt på vår beacharena med ytterligare 103 ton sand av finaste kvalité! Tyvärr kom det arbetet igång rätt sent på sommaren så vi har knappt hunnit träna där själva. Ett stort TACK vill vi rikta till föreningens allra bästa vänner Kalle och Yvonne på Andreassons åkeri som hjälpte oss att få hem dessa sandmängder från Habo och Tore på Jonasgård som spred ut sanden över banorna! Tack också till Niklas Hofling på HH Trädgårdsservice som gjorde grävarbetet.

En rolig grej som lokaltidningarna HN och VP missade var att Tadva blev uttagen till U23 landslaget och representerade Sverige i landskamper mot! VK Veddige tjejer i landslaget igen!

Nu flyttar vi som sagt in och när detta läses har träningssäsongen varit igång ett par veckor. I år blir det roligt det känner jag redan, våra flickor har kommit tillbaka i division ett. Vi har tagit oss förbi första omgången i svenska Cupen och har när detta läses precis spelat mot Lunds VBK i andra omgången. I oktober drar serien igång och vårt damlag är förstärkt med ett par spelare utifrån fak-

Vårt arrangemang VARBERG BEACH TROPHY som i år arrangerades 5-6 juni nere i ett soldränkt Apelviken blev en succé. Vi tror vi har en stort arrangemang på gång där om

tiskt. Jag tror våra unga tjejer kan göra tillvaron trasslig för flera av motståndarna. Se datum för hemmamatcher på annan plats.

Kom och se dem! Sedan avslutas året med att våra flickor spelar Grand Prix i Katrineholm ett par dagar in på det nya året. Dit tog sig flickorna genom att bli bland de sex bästa på U19SM i maj!

Sedan kan jag berätta att en av våra talangfulla tjejer Elin Wallington kom in på volleybollgymnasiet RIG i Falköping som en av de cirka tio flickor de tar in varje år! Hon kommer att spela för föreningen när det drar ihop sig till SM osv men under året spelar hon för RIG Falköping. Lycka till Elin!

Till sist höll jag på att glömma att ny tränare för våra damer är Jessika Gustafsson, Drared. Jessika är precis önskedrömmen för vad vi i styrelsen hoppats hitta. Som tidigare VK Veddige spelare tar hon på sig uppgiften att träna damlaget! Så ni fattar varför det känns bra!

Dessutom har hon sina egna barn spelande i de yngre ungdomslagen där hon också hjälper till!

Hösthälsningar:Peter Degerman Ordförande VK Veddige

Våra flickor är tillbaka där vi ska vara!

datum för hemmamatcherna:

Vi har en bred och ungdomlig men ändå erfaren trupp som kommer att göra allt för att knipa poäng mot motståndarlagen! Säsongen börjar söndagen den 11 september då vi möter Lunds VBK i Svenska Cupen på hemmaplan…

Stöd föreningen genom att lösa medlemskap! Kaffeservering till en billig penning kommer att finnas vid varje match!

Söndag 2 oktober kl. 17 VK Veddige- Falkenbergs VBK Söndag 16 oktober kl. 17 VK Veddige- IK Ymer Söndag 13 november kl. 17 VK Veddige- Tuve VK Söndag 11 december kl. 17 VK Veddige- Värnamo VBS Inträde 20 kr. Medlemmar i föreningen går gratis! Stödmedlemskap endast 100 kr och det går att köpa i entrén!

ViSKA! 2011-3

25

Rapport från Östra Derome, sommar text & Bild: Marie Rydell

Rapport från Östra Derome, sommar Sommar, sol, bad och regionens traditionella grillkvällar…

Korv och bröd i alla ära, men varför inte hitta på något nytt? När grannarna i regionen vill prova något nytt, så gör de det med råge!

Varför variera med grillskiva när man kan göra beer-can-chicken?

Varför göra en beer-can-chicken när man kan göra six pack-chicken …sagt och gjort, efter att ha spånat en stund över de gamla van-

26

ViSKA! 2011-3

liga korvarna och hamburgarna kom vi fram till att Kalvhagen ordnar kycklingar och öl tillsammans med Visborgs som också står för grillen. Massa ordnar en sallad, Håges fixar såsen (det blev två olika), Annesjons ordnar potatis tillsammans med Krabbas och Andors gör en kaka!

På eftermiddagen transporterades grill och badsugna barn upp till sjön. Kycklingar och övrig mat preparerades i de olika hemmen runt om i regionen och sedan sammanstrålade man uppe vid sjön lite senare på kvällen.

För er som inte vet vad en beer-canchicken är följer här en snabb förklaring; öppna en öl, drick ur halva, öppna upp burken, häll i lite kryddor, trä på en kryddad kyckling, (ja, det kallas även beer-butt-chicken, och då förstår ni var ni ska placera burken) Ställ hela härligheten på grillen, stäng locket och vänta i ca 1 timme. Eftersom vi alltid ska vara värst, och är så himla många, så preparerade vi sex kycklingar på detta sätt …stängde locket till den gigantiska grill som Ö.D.L.A. förvaltar, och väntade i en timma och tjugo minuter.

Därefter vidtog en buffé utan dess like. Vi

Derome Bollklubbs årliga Ankrace

Derome Bollklubbs årliga Ankrace Text & Bild: marie rydell

Som vanligt lös regnet med sin frånvaro även detta ankrace. Solen lös däremot på publiken som strömmade neråt den strömmande Viskan för att se ankorna guppa i mål. Alla med hopp om att just deras anka skulle komma först.

I publikhavet snappade jag upp en gullig historia från ett tidigare race. En liten pojke fick höra att hans anka vunnit! Alla gratulerade men han bara tittade surt på presentkortet, och blev djupt besviken då han insåg att han inte vunnit ankan!

Huruvida Hans-Olof Nilsson, mer känd som Dole på Veddige buss, hellre ville ha tennisboll nr 81 än checken på 20 000:- kan man ju spekulera i. Något chockad tog han i all fall emot priset för snabbast i företagsracet och personalens trivselkassa behövde därmed en större burk …

Två minuter och åtta sekunder tog det för företagsbollen att ta sig i mål i år. Kajsa Ericsson och Lisa Pettersson fick dela priset för tidstippningen.

Som vanligt underhölls det med sång och musik medan de övriga ankorna till slut släpptes, gick i mål och sedan kontrollerades i målfållan. Dessutom försåg Tomas Nilsson oss med en del intressant fakta om Deromes historia och andra anekdoter.

Nytt för i år var den trevliga grillfesten på Dersbovallen på kvällen, till vilken man kunnat köpa biljetter. God mat och trevligt sällskap, vad mer kan man begära? En vinst att fira kanske? Vi får väl hoppas att det blir så nästa år!

En komplett resultatlista finns på Derome bollklubbs hemsida www2.idrottonline.se/DeromeBK-fotboll/

Grattis till alla vinnare!

Marie Rydell

Något chockad tog Dole i all fall emot priset för snabbast i företagsracet och personalens trivselkassa behövde därmed en större burk …

var runt 20 personer som kan intyga att det smakade väldigt bra. Det diskuterades hur man skulle kunna utveckla rätten, kanske beer-can-turkey till jul eller med gås… att vican-umgås råder det i alla fall inga tvivel om!

Vad vi ska göra härnäst för att toppa detta blir väl marigt att komma på. Men det finns förslag på ”gris i grop”, eller som man också kan säga ”pig-pit”… alltså helstekt gris i kokgrop på gammalt vikingavis… vi får väl se vad nästa sommars grillkvällar kan bjuda på…

Marie Rydell, Viskas utsände i regionen, tillika matskribent

Fr V. Eva Högberg, Gerd Selin, Ingmar Svensson, Gösta Gustavsson, Viola Nilsson, Hans Olof Nilsson, Anita Nilsson, May-Britt Johanson, Inger Karlsson, Olle Karlsson, Uno Nilsson, Laila Nilsson, Karl Johansson.

Pensionärerna håller formen Curling, bowling och boule är populärt bland Kungsätersbygdens pensionärsförening Friskvårdskommiten i SPF Lisa Persson och Gert Johanson började med mattcurlig i jan.2009 i Kungsäters bygdegård. Den första mattan fick vi ifrån en grannförening som hållit på ett tag. Sedan har vi fått 2 st. nya mattor sponsrade av sparbanksstiftelsen .

Mattorna som är nålfiltsmattor håller måtten 2,8 x 14 m. och man spelar i lag med 4 gula och 4 blåa stenar.

Nu är vi ca 25 st. som träffas på torsdag eftermiddag här i bygdegården för att spela mattcurling och inte minst viktigt är att vi fikar och får en stunds socialt umgänge med allt det innebär. Deltagandet är spontant men visst är det många som kommer varje gång.

Det tyder ju på att det här är kul. Vi har inga turneringar men blir ibland inbjudna till andra föreningar som gästspelare. Detta är alltid en liten höjdpunkt i tillvaron.

Boule har blivit en populär sport som utövas allt mer av både unga och gamla högt upp i åldrarna. Karl Johansson, själv 82 berättar om Erik Larsson 94 som kommer i sin egen bil och spelar som en 20 åring.(tyvärr så var han inte med i dag när bilden togs)

Kungsäter- Gunnarsjö Boule har upp till ett 20 tal aktiva medlemmar från Kungsäter, Gunnarsjö och Karl Gustav som har förstärkt klubben nu i år. För att vara medlem i denna SPF klubb krävs att man är 55+ .Spontant träffas vi nu på boulebanan i Kungsäter varje måndag kl 14 om bara vädret tillåter. På vinterhalvåret spelar man på Lindäng i Skene Bowling

En grupp på 10-15 st. åker varje vecka till Skene för att spela bowling, så visst kan man säga att det är bredd på pensionärerna när det gäller friskvård i Kungsätersområdet. text & bilder: Uno Karlsson

Bakre raden fr v. Harry Torstensson, Stig Torstensson, Roland Gustavsson, Lisa Persson, Ingegerd Karlsson, Ingegerd Gustavsson, Simo Rytiuki, Raija Rytiuki, Lennart Andersson, Leif Gustavsson, Uno Nilsson och Lars Olof Johansson.

Främre raden, Curt Larsson, Johny Johansson, Carl Einar Persson, Gunbritt Johansson, Gert Johansson, Laila Nilsson, Ingvar Bothin och Hans Hjalmarsson.

28

ViSKA! 2011-3

Kungsängen - Ängslyckan Den 26:e maj bjöds alla boende på Kungsängen och Ängslyckan på en utflykt till Seatons Kulle. Birgitta Hultin och Conny körde oss sakta och säkert utmed de vackra vägarna.

Vi drack kaffe med dopp och likör, gick tipspromenad och spelade kubb och beundrade utsikten denna härliga vårdag. Tack till anhöriga, frivilliga, släkt och vänner som följde med och gjorde denna upplevelse möjlig. Ett särskilt tack till "Stocksvarvaren i Kungsäter" som sponsrade resan.

Eva Tj Abrahamsson

Femårsjubiléet blev succé.

Karusellen snurrade flitigt med åkglada barn lotterier gick som smör i solsken, Glass, popcorn,spunnet socker, kaffe, korv och hamburgare gick det åt mycket av. Drygt 200 utställare av veterangrejer hade för 2:a. året tagit sig till KarlGustav bla. En gammal Lockomobil, mopeder, bilar och veteran husvagnar och traktorer med redskap förstås. För drygt 1200 människor hade tagit sig till KarlGustav på BYAFEST, en fördubbling mot förra året. Traktor pulling, var en välbesökt station och för de yngre besökarna blev 4 hjulskörningen (nytt för i år) och karusell åkning en populär grej. Även räddningstjänstens station var välbesökt där fick du släcka en brand, och även prova att släcka på en docka.

I paviljongen var stämningen hög kaffe och hembakat serverades och lite dragspelsmusik.

Robban underhöll också med pianospel och sång. Senare på kvällen när vi grillat och ätit oss mätta spelade TRIBON upp till dans vi var ca 150 personer som dansade natten lång.

Stort tack till alla som hjälpt till så denna dag kan bli möjlig att genom föra. Så boka redan nu in 3 dj. Lör. i aug. så ni inte missar BYAFESTEN för då kör vi igen.

Fikaträffar i KarlGustav Andra tisdagen i månaden är alla hjärtligt välkomna till KarlGustavs Bygdegård för en stunds gemenskap. Kaffe och trivsam samvaro serveras till självkostnadspris, Lotterier med fina vinster. Ibland är det någon som underhåller. Alla är välkomna. Även en barn hörna finns med lite leksaker. Kommande träffar 13 sep, 11 okt, 8 nov. Arr: KarlGustavs Bygdelag/Bygdegårdsföreningen.

gänget i grusgropen del 37 text: bo emanuelsson | bilder: arkiv

Gänget i Grusgropen Minnen från 1940-talet av Bo Emanuelsson. Del 37.

KRIGET GÅR VIDARE.

År 1942 hade Tyskland och dess allierade nått toppen i sin erövringspolitik. Tyskland och Italien behärskade hela den europeiska kontinenten från Nordkap till Medelhavet, från Atlanten till Volga.

dare, skulle spela en viktig roll. Med dessa folk skulle Tyskland samarbeta. Detta demonstrerades första gången, då norska och nederländska krigsfångar skickades hem. Fransmän och belgare, som var valloner, fick stanna i tysk

I Danmark behölls den parlamentariska regeringen ända tills i augusti 1943.

Detta innebar, att Tyskland och Italien var självförsörjda, då det gäller livsmedel, råvaror och industriprodukter. Tyskland hade egen industri, men behärskade nu också industrin i Frankrike, Belgien och Tjeckoslovakien. Lantbruksprodukter fick de från Ungern, Rumänien och Danmark.

När tyskarna möttes av fientlighet i de ockuperade länderna, övertog de företagen.

Arbetskraft till industrin behövdes i mängd. År 1944 fanns det 5 miljoner utländska arbetare i Tyskland. Endast 200 000 hade kommit dit frivilligt.

DET STORGERMANSKA RIKET.

Hitler var besatt av sina ariska idéer.

Tyskar och skandinaver var högtstående germaner. De skulle vara de styrande folken i Europa. Slaviska folk var underlägsta. De skulle syssla med livsmedelsproduktion.

Hitler-Tyskland förknippades med nazismen, som lidit nederlag i de flesta länderna.

Tyskland stödde förstås nazistpartierna i de ockuperade länderna. Detta ledde till mycket starka motståndsrörelser i dessa länder. I Norge leddes nazistpartiet av Vidkun Quisling, och hans anhängare kallades ”quislingar”. Här blev motståndsrörelsen mycket stark.

Enligt Hitler skulle lokala nazistpartierna spela en viktig roll i det nya tyskkontrollerade Europa. Tyskarna var herrefolket. Men de germanska folken, skandinaver och nederlän-

30

ViSKA! 2011-3

Dessa statsråd misslyckades med att nazifiera norrmännen. Vid ”statsakten” på Akershus den 1 februari 1942 utnämndes Quisling till ”ministerpresiden” och chef för en ”nationell norsk regering”.

Skämttecknaren Ragnvald Blixt (Stig Höök) började driva med quislingarna.

Text till denna bild: På väg till audiens hos Hitler.

- Jag är Quisling!

- Och namnet?

Karikatyr från 1944. Namnet Quisling blev internationellt språkbruk, när man beskrev landsförrädare.

fångenskap. Flamländarna åkte hem.

Inom Waffen-SS försökte man skapa ett ”vapenbrödraskap” med de germanska släktingarna.

I Norge försökte Hitler få till ett samarbete med Stortinget. Det misslyckades. Den 25 september tillsattes 13 ”kommissariska statsråd”. 10 av dessa var nazister. De politiska partierna i Norge upplöstes. Ouislings Nasjonal Samling gjordes till statsbärande parti.

De norska statsråden var underställda den tyske rikskommissarien Josef Terboven.

Det fanns förstås nazistparti även i Sverige. Veddige saknade inte nazister. I början av kriget var Hitler ordentlig påhejad av vissa personer. ”Höga-Tage”, som vid den tidpunkten bodde på Kalvhults gård, hörde en dag förfärliga rop nere ifrån Kalvhults festplats.

Han smög dit och fick med egna ögon se en massa män i uniformer, som gjorde hitlerhälsningar. Det förekom flaggor med hakkors.

Tage kände igen några som veddigebor.

I Gänget i grusgropen tisslades det ibland om, att en yngling, som var några år äldre än oss, hade blanka SS-stövlar och uniform i en garderob. Det var antagligen bara fantasier.

Det fördes dock en viss propaganda för nazismen även i Sverige. Min far fick en dag en trycksak från en bekant, som visat sympatier med nazisterna. Den föreställde Chamberlain, som stod lutad mot sitt paraply. Trycksaken var delad på mitten. Drog man upp överdelen, stod den engelske premiärministern med en stor dolk i handen i stället.

DE SLAVISKA FOLKEN.

I öster stod tyskarna mot folk, som de betraktade som underlägsna. De skulle bilda underklassen i det storgermanska riket. Här ville Hitler inte ha något samarbete. Man avvisade till och med samarbete med fascistiska grupper. Polackerna accepterades inte ens som frivilliga i tyska armén. Hitler ansåg,

att det var galet att sätta vapen i händerna på polackerna.

Man avvecklade till och med krigsviktiga polska industrier. Polackerna skulle vara jordbruksarbetare. Barnen skulle bara få en begränsad skolgång.

Heinrich Himmler, riksledare för SS och chef för polisen, fick uppdraget att upplösa Polen som nation. Till en början likviderads eller arresterades tusental polacker tillhörande den intellektuella eliten. Tyskarna ansåg dem som bärare av polsk nationalism.

Man startade en process för att driva polackerna längre österut. By efter by tömdes.

Tyskar, som kallats hem från de baltiska staterna, övertog gårdarna. Det blev fiasko. För få tyskar tog över polackernas bondgårdar.

Många gårdar stod öde. Stora jordarealer låg obrukade.

Tyskarnas framfart kostade tre miljoner civila polackers liv. De flesta dog av svält och undernäring. Samma politik genomfördes i erövrade delar av Sovjetunionen. Tyskarna hade för avsikt att reducera befolkningen i dessa länder. Vid belägringen av Leningrad och Moskva fick de tyska befälhavarna order om, att inte acceptera en kapitulation. Städernas miljonbefolkningar skulle inte födas. Det var bättre, att människorna fick dö av svält medan deras stad lades i ruiner. De civila förlusterna i Sovjetunionen har uppskattats till tio miljoner människor.

Leningrad belägrades under totalt två år och fyra månader. Det var den längsta belägring en storstad utsatts för. Staden hade förbindelse över Ladoga på sommarhalvåret med båt och under vintern med släde över isen. Problemet var att få fram förnödenhe-

ter till tre miljoner invånare, då järnvägsförbindelsen var satt ur spel. Under Nürnbergsprocessen angav de sovjetiska myndigheter antalet dödsoffer i staden till 632 000, vilket av många experter anses vara en för låg siffra.

ANTISEMITISMEN.

Hatet mot judar var känt ända sedan medeltiden. Hitler höll hela livet igenom sin mission, nämligen fullständig utrotning av de judiska folkgrupperna i Europa. Judarna var inte underlägsna germanerna. De var en fientlig ras, som av födsel var svurna motståndare till den ariska rasen. Samexistens med dem var omöjligt. Den starke skulle segra och den svage dö.

Redan efter maktövertagandet 1933 började förföljelserna mot judar i Tyskland. Adolf Eichmann kom tidigt med i bilden. Han försökte få judar att emigrera till Palestina.

Efter erövringen av Polen hade man fått ett större problem. Där fanns 3 miljoner judar.

Man samlade dem i getton i städerna. Hitler hade nu bestämt sig. Ett helt folk skulle utrotas. Himmler hade en tid planer på att deportera alla judar till Madagaskar. Sammandragning av judar i getton kan ha varit en förberedelse för detta.

Under kriget1941 mot Sovjet skedde något nytt. Bakom de framryckande trupperna fanns nu insatskommandon från den nazistiska säkerhetstjänsten SD samt enheter ur Waffen-SS. Dessa började nu systematiskt att skjuta ned tiotusentals judar. År 1942 ändrade tyskarna metod. Man började avliva judarna med giftgas i Auschwitz och tre andra koncentrationsläger i Polen.

Nyheter om detta började komma till judarna i det stora gettot i Warszawa. På våren 1943

Iglasjön år 2011. Där borta i skogen på andra sidan sjön skulle Gänget i grusgropen bygga sitt hus.

gjorde de sista judarna i den polska huvudstaden uppror. De hade inget hopp om seger, men detta var ett mer värdigt sätt att dö på.

Judar deporterades från alla erövrade länder ända fram till hösten 1944. Totalt dog sex miljoner judar.

Här lämnar jag några siffror, för dem, som fortfarande säger, att allt detta är lögn och propaganda:

Antal judar Likviderade Procent Polen 3 300 000 3 000 000 91 Baltiska staterna 253 000 228 000 90 Böhmen. Mähren 90 000 80 000 89 Tyskland/Österrike 240 000 210 000 88 Ungern 650 000 450 000 69 Ukraina 1 500 000 900 000 69 Så kan listan fortsättas, men jag nöjer mig med dessa siffror. I några länder klarade judarna sig bättre. Danmark hade 8 000 judar.

100 st. likviderades, vilket var ca 1 %.

GÄNGET I GRUSGROPEN.

Jag nöjer mig denna rapport idag från Första Världskriget. Mycket av det, som hände i dessa ockuperade länder var för oss okänt ända tills efter krigsslutet. Min fru och jag var vid ett tillfälle nere i Berlin och hälsade på min cykelkompis Rudolf Bräuer och hans fru Barbara. Vid ett tillfälle var hans dotter Sabine hemma på besök. Av en tillfällighet kom diskussionen in på just utrotning av judar. Rudolf bedyrade, att de i hans familj inget visste om dessa koncentrationsläger. Det fördes bort judar även på deras gata, men det sades, att de skulle föras till Polen, där man skulle upprätta en särskild stat för dem. Dottern blev arg. Det är klart, att Ni visste. Barbara fick erkänna, att de i hennes familj hade bättre information. Hennes far var medlem i nazistpartiet.

Jag fick dåligt samvete, när jag kom att tänka på vårt kvarlämnade schakt. Det fanns ingenting kvar. Utefter stranden löper nu en skogsväg. Någon traktorförare har nog skyfflat igen hålet. Det hela är preskriberat efter ca 68 års tid.

ViSKA! 2011-3

31

Vi lämnar nu Hitler för denna gång. Vad höll Gänget i grusgropen på med dessa år? Vi hade nu börjat lämna grusgropen med Tarzan, Jane och deras apa. Vi hade beundrat Johnny Weismuller och Maureen O´Sullivan, vilka gestaltade dessa filmfigurer på Bio-Bengtssons film i Veddige Bygdegård.

På vinterhalvåret höll vi oss kvar i grushålan. Den lilla sjön låg då frusen. Där spelade vi bandy. Ishockey var ingen känd sport i Veddige på 1940-talet. Någon gång på 1940talet gjordes den första stakningen av den nya vägen. Lars Ulrik Andersson berättade för mig, att han några år senare omkring 1953 varit hemma och hämtat såg och yxor för att röja bort buskar och sly på bandybanan. Då kom Filibert Hvalgren förbi. ”Fibba” sade till dem, att inte lägga ner för mycket arbete, för nu hade Vägverket varit där igen och satt ut sina käppar för ny vägsträckning. Det skulle dröja ytterligare 47 år, innan vägplaneraren ännu en gång satte sin fot i Veddige. Det var år 2000 i Williams sammanträdesrum, men den gången kom han med mer positiva besked.

HUSET I SKOGEN.

Vi hade inte bara lämnat grusgropen. Det var inte roligt längre att springa och knacka på dörrar. Vissa av oss hade börjat spela fotboll i pojklag. Vi behövde ständigt göra oss av med överflödig energi.

Vid ett tillfälle hade Holger fått en vansinnig idé. Vi hade börjat bada och simma i Iglasjön. Holger, vars far var byggmästare, föreslog, att vi skulle bygga oss en liten stuga

på Iglasjöns norra strand. Gänget i grusgropen hängde med som vanligt, när Holger kom med sina förslag.

I Veddige säger folk Ilasjön. På kartan står det Iglasjön, vilket nog är det rätta. Det tycks ha funnits blodiglar i sjön. Vår sjö låg i Järlövsskogen. Man kom dit, om man följde skogsvägen vid Kajeberg.

Vi valde norra sidan av sjön för vårt planerade hus. Dit kom det aldrig något folk. På andra sidan var det klippor, som gick ut i sjön.

Där höll de badande till.

Problemet var, att det inte fanns någon väg eller stig till den utsedda tomtplatsen.

Beväpnade med spadar, skyfflar, järnspett, såg och yxor gav vi oss iväg. Så småningom var vi uppe vid sjön. Vi tog oss runt spetsen av sjön, där den har sitt utlopp. Sedan fick vi bana oss väg genom enbuskar och blåbärsris. Till slut var vi framme vid vår tomt, som låg väl skyddad för insyn. Holger hade nog valt platsen väl. Han begrep, att här skulle det uppföras ett riktigt ”svartbygge”.

Vi började med att schakta ut för källaren.

Det var ett slit. Vi fick hugga av en massa trädrötter, innan vi kom åt själva jorden. Vi grävde ett hål, som jag idag uppskattar till 2,5 m x 2 m och med ett djup på kanske 1,5 m.

Dag två kom vi släpandes med en säck cement. Sedan skulle vi ha dit sand och betongsten, för att kunna mura grunden.

Alla började nu inse vansinnet i detta bygge.

Dag tre kom ingen och anmälde sig för detta

Ingemar Lundgren, här med kaninen, blev I K Svalans förste sekreterare. Kompisen till vänster är Sigvard på stationen, som nu anlänt till byn.

32

ViSKA! 2011-3

arbete. Bygget övergavs. Jag har många gånger undrat, om någon människa eller älg fallit i vår grop. Man skulle kanske gå dit och kolla?

IK SVALAN.

Vår inspiration fick vi nu, när vi läste Rekord Magasinet. Där kunde vi inte bara läsa om ryska partisaner, som sköt sönder tyska tanks. Det var först och främst en tidning om idrott. Vi började bli inspirerade av Gunder Hägg och Arne Andersson och en bit bakom dessa Henry Kälarne. Gunder hade redan den 10 augusti 1941 satt sitt första världsrekord på 1500 m.

Nu skulle vi bilda en klubb för friidrott.

Det blev mycket mer. Vi tog med grenar som cykel och simning.

Av en händelse hittade jag IK Svalans protokollsbok i en byrålåda, då jag letade efter någonting annat. Av dessa protokoll kan jag se, att det ibland var ganska stormigt i denna klubb.

Klubbens första möte hölls den 20 februari 1944. I §1 bestämdes, att klubbens namn skulle vara I K Svalan. I nästa paragraf valdes styrelsen, som fick följande utseende: Ordförande blev Folke Karlsson, ”StallaFolke”. Kassör blev Bo Emanuelsson, sekreterare Ingemar Lundgren, ”Ludde” och materialförvaltare Lars Andersson, ”Höga-Lars”.

Inget material fanns att förvalta, inte heller någon kassa. Alla i styrelsen var 13 år gamla.

Folke skulle fylla 14 år på Jungfru Marie Bebådelsedag den 25 mars, då det alltid var

Ny följetong! del 2.

söndag och goda våfflor hemma hos hans mamma Rut. Sedan följde i protokollet en uppräkning av grenarna: Löpning: 100 m, 200 m, 400 m, 1000 m, 1500 m, 3000 m och 110 m häck. Dessutom skulle det finnas stafettgrenar 4x100 m och 4x400 m. Terränglöpning och orientering.

Hoppgrenar var höjdhopp, stavhopp, längdhopp och tresteg. Kastgrenar var kula, spjut och slägga. Dessutom skulle vi syssla med brottning, boxning, simning, skidåkning och skridskoåkning. Cykling tillkom tydligen senare.

Det var ett ganska digert program för 14-åringar. Det var inte konstigt, att det inte blev någon läxläsning på realskolan.

Många grenar försvann, då det saknades redskap. Jag såg aldrig någon kasta slägga. En del redskap fanns kvar i bygdegården efter Veddige GoIS, som gått i graven på 1930-talet.

Medlemsavgiften bestämdes till 50 öre i månaden. Medlemsantalet var vid starten 15 st. Till lagledare valdes Bo Emanuelsson. Protokollet undertecknades av Ingemar Lundgren, sekreterare. Nästa möte skulle hållas redan den 24 februari.

Redan på andra mötet ersattes ”HögaLars” som materielförvaltare av Bengt ”Fläng” Johnsson, trots att det inte fanns något material att förvalta. Styrelsen bestämde, att klubben skulle ordna en boxningslokal. Klubben skulle bara betala för elförbrukningen.

Klubbmästerskap skulle ordnas till sommaren i friidrott. Som första pris utdelas diplom. Träningskvällar var måndagar, tisdagar och fredagar.

Nästa möte skulle hållas den 24 mars 1944. På detta möte bestämdes, att man inte skulle skaffa diplom. Träningskvällarna ändrades. Tisdagen byttes ut mot onsdag. Till terränglöpningen skulle köpas priser. Nu hade man redan fått nog av boxning. Handskarna, var de nu hade kommit från, skulle säljas. (Jag minns, att Bengt Karlström, när vi gick i 6:e klass kom in med boxhandskar på händerna en gång och slog sin far, folkskollärare Anders Karlström på käften.) Nästa möte skulle hållas den 21 april.

På nästa möte avskaffades grenarna 1000 m, slägga, orientering samt brottning och boxning. Beslut fattades om terrängtävling den 24 april och cykeltävling den 18 juni.

Pojkar under 10 år fick en medlemsavgift på 25 öre i månaden. Klubbmästerskap skulle ordnas i friidrott. Bo och Folke skulle skaffa funktionärer och priser. Juniorer skulle vara de, som var 8-11 år. Seniorer var 12-14 år gamla.

Den 20 augusti skulle det hållas simtävlingar i kanalen. Den 9 juni skulle det hållas en tävling i friidrott mellan Väröbacka IK och IK Svalan. Det här var verkligen en aktiv klubb.

Sedan händer det något katastrofalt i klubben, men det får vi nog spara till nästa nummer av denna tidning.

Bo Emanuelsson

Redan efter en månad ersattes materialförvaltaren ”Höga-Lars” av Bengt Johnsson, som nog bara var 12 år gammal. Bengt till höger ses här vid Fålsetorpet i Järlövsskogen med sin lillebror Pelle och ”Ingenjörs-Gunnar”.

drömmer…

Nu är min mammaledighet slut, sista gången jag någonsin kommer vara mammaledig. Känns ganska bra ändå, är redo nu, både jag och barnen är redo för annat.

Jag har varit hemma i 4år. Douglas har aldrig gått på fritids. Elliot, Sam och Elise har aldrig gått på dagis, eller förskola som det så fint heter nu.

Vi säger ändå dagis här hemma, det är så krångligt för barnen att säga förskola. Jag hoppas att det är lika mycket bus och lek som när jag gick på dagis. Vill inte att mina små ska göra annat än att leka på dagarna för allvaret kommer förr eller senare ändå...

Nu blir det Ramstorps förskola för dom tre minsta, vi var på besök innan sommaren och det kändes så bra! Urgullig personal och jättemysigt dagis! Det känns tryggt att lämna barnen där.

Och vad ska jag göra?

Jag är utbildad barnskötare och utbildad undersköterska.

Barnskötare yrket är nästan helt borta eftersom dagis nu är förskola så ska där bara arbeta förskollärare.

Undersköterska yrket är något lättare, om det hade funnits fler jobb... Här i Veddige behövs det inga undersköterskor på något av äldreboenden eller på vårdcentralen. Inom hemtjänsten är det ett krav att man har körkort och det har inte jag.

Mitt största intresse är att baka. Jag älskar verkligen att baka! Inte för att skryta, men jag är bra på det också.

Jag bor i Sandbloms konditori, eller, det var Sandbloms konditori för många år sedan. Tanken har slagit mig, flera gånger. Kanske att jag någon gång kan få öppna ett eget konditori... I Karin Sandbloms anda.

Jag tror och tycker att Veddige saknar ett konditori. Ett konditori i gammal stil, med hembakat och vanligt kaffe, i vanliga kaffekoppar med fat, med lagom stora kakor och bullar.

Ett konditori där man kan komma och ta en fika, ta med sin fru, sin man, sin vän, sina barn.

Det hade varit så roligt att få arbeta med något som jag verkligen tycker om och att få arbeta i Veddige.

Problemet är dock att jag varken har lokal eller kapital, man tjänar uruselt på att vara mamma på heltid...

Men det är min dröm!

Midsommar i Veddige Ingen eld till Valborg, ingen gran till jul och ingen midsommarstång till midsommar.

Folk i samhället sa att det har minsann gjorts tappra försök förut, men byborna har inte visat något intresse så; "det går aldrig..."

Vi ville ändå försöka och tog saken i egna händer, det skulle bli midsommar i Veddige!

I alla fall för oss.

Vi satte upp egna lappar, vi gjorde evenemang på Facebook, vi skrev i tidningen och på veddige.nu och på Hemköp skrev Maria om det i entrén. Vi repade sånger och musik, fällde träd till stången, hämtade björkris hos Danielssons på Tärnvägen och dagen innan midsommar klädde vi stången med hjälp av Molinders.

På midsommaraftons förmiddag gick vi ner till ängen mellan banken och stationen, nu mera kallad Midsommarängen, för att rigga upp. Det blåste kalla vindar och regnet

kom. Klockan 13 var regnet borta, veddigebor hade dykt upp och alla hjälptes åt att resa stången.

Andreas och Krister spelade gitarr och sjöng, Jennie och Fredrika hade koll på alla rörelser och danser och HN kom på besök och gjorde reportage.

Det blev så uppskattat av alla 80 som var där och om ni vill, ses vi nästa år igen! På Midsommarängen. Det gick!

Jennie Berg

Verktygsboden på besök Torsdagen den 18 augusti fick vår entusiastträff RV41 besök av Verktygsboden i Borås. De ville komma och visa upp sitt sortiment. Det fanns allt man kunde önska sig, verktyg, maskiner och uppvisning i hur man kan forma plåt med ett så kallat engelskt hjul. Några scooters i retrostil visades också upp. Träffen var välbesökt av både fordonsentusiaster och publik. Alla ser vi fram emot deras etablering här i Veddige, som troligtvis blir i början på 2012, och ett samarbete med Rastplats RV41

Veddige Samarbetsorganisation

Höstprogram i Aranäsgården och Sällstorpsgården 2011 Torsdag 29 september kl 19.00, Sällstorpsgården, Calle Karlsson med ungdomar, Visprogram med bred reportoar Söndag 2 oktober kl 18.00, Aranäsgården, Tvååkers spelemän, Melodikryss Torsdag 13 oktober kl 14.00, Sällstorpsgården, Peter Gerdehag, Kokvinnorna – en fördjupning av filmen, Vi ordar med merafta under eftermiddagen Förbeställning av biljetter.

Söndag 30 oktober kl 18.00, Aranäsgården, Tvååkers revysällskap. Kommer med programmet: ”Det finns ett äppelträd”. Musiker och sångare underhåller.

Torsdag 10 november kl 19.00, Sällstorpsgården, ”Bara på skoj” – tre musikanter från Vallda underhåller Söndag 13 november kl 18.00, Aranäsgården, Balgö- fyra årstider, ett bildspel av Helge Kärrbrand.

Torsdag 24 november kl 19.00, Sällstorpsgården, Dragspel och visor – Antikviteterna från Hylte underhåller.

Välkomna till våra bygdegårdar. Mer information om våra program och andra aktiviteter utdelas under hösten.. Besök gärna våra hemsidor: www. bygdegard.net/sällstorp och www.bygdegard.net/ aranäs för mer information

Hästskit och tomburkar Information från vägföreningen.

Med anledning av att vi fått och får in klagomål från ett antal Veddigebor om att det ligger hästskit på våra gång och cykelvägar vill jag meddela att det inte är vägföreningens sak att sopa upp detta utan den enskilde hästägarens. Dessutom är det så att i trafikhänseende är hästen jämställd med motorfordon och får liksom eu-mopeden (med eller utan nummerplåt) ej framföras på gång och cykelbanor/vägar. Med tanke på mängden hästar som finns i och omkring Veddige och den allt

DM i brukskörning och bruksridning Hjärtligt välkomna upp till Backens Gård strax innan Stättared och titta på DM i brukskörning och bruksridning.

Första start är kl 10.00 Bra servering finns!

Fri entré!

Välkomna!

Hubertusjakt och plöjning är två andra aktiviteter som kommer nu i höst.

Kolla på www.veddigejuf.se för mer info.

mer irriterade tonen i klagomålen så skulle det kännas bra om hästägare och markägare på eget initiativ kunde komma överens om att skapa säkra ridvägar till och från de ställen som ryttarna vill komma.

Med rubrikens ”tomburkar” vill jag komma fram till att vi får klagomål om att det är skräpigt på vissa gator och trottoarer/ gångbanor i samhället. Tomburkar, tomma cigarettpaket, ”kolapapper” fimpar mm. är helt tydligt sådant som vi tycker skall plockar upp av ”någon annan”. Så är emellertid inte fallet. Tidigare i sommar fick vi en lag som förbjuder oss att skräpa ned på allmän plats och om jag inte missminner mig så fick en

yngling i Varberg böta 800 kr. för att han slängde en tomburk på marken.

Jag vill också passa på att återigen påminna fastighetsägarna om att röja bort grenar som breder ut sig över vägar, gångbanor och trottoarer och dessutom vara noga med att höjden på buskar och häckar inte får vara över 80 cm 10 m. åt vart håll i gatuhörn (sikttriangeln). På vår hemsida- http://www. veddigevagforening.se - finns information om både busk och häckklippning såväl som om att hästen är ett fordon och andra” bra att ha” kunskaper.

Lennart Bengtsson Ordf. VSVf

ALLSÅNG PÅ KÄLLSMOSSEN Fredagen den 8 juli inbjöd Ulla Lönnkvist och Roland Langmo till en allsångskväll på Källsmossen. Ett 50-tal personer hade slutit upp och de flesta var grannar och vänner i trakten kring Veddige. Vädrets makter var inte nådiga den dagen men man hade satt upp ett stort partytält och med det var kvällen räddad. Det var fin stämning från första stund. Att det blev lite trångt i tältet ökade bara glädjen och sånglusten. För musiken svarade Conny, Marcus, Roland och Ingvar.

Allsångsledare var Mia Petersson och till hjälp hade hon Maria Berg.

Under pausen kom fikakorgarna fram som var och en hade hade med sig och när kvällen var slut och skratten klingat av hördes röster; ”Det här måste ni göra om igen.”

VEDDIGE – ÅS – SÄLLSTORPS HEMBYGDSFÖRENING

Program för 2011 – Hösten DAG Torsd. 29/9

SAMLING VID Deromes parkering, kl 19.00

Lörd. 22 okt.

Idrottshuset i Veddige, kl 18.30

PROGRAM Studiebesök med rundvandring på Derome Såg och några av de andra produktionsenheterna i Derome.

Kaffeservering.

Höstfest med dans – efter en smaklig måltid spelar ”Rent Drag” upp till dans.

Föranmälan till Bengt-Eric, 31259 eller 0703-880472, senast den 14/10.

Torsd. 17 nov.

Hembygdsstugan i Vabränna, kl 19.00

Bosse Emanuelsson berättar om några av immigranterna från vår bygd och om deras öden och äventyr ”over there”.

Höstfest

Veddige- Ås- Sällstorps Hembygdsförening inbjuder till

med mat och dans.

Lördagen den 22 oktober kl 18:30 I Idrottshuset.

Musik: Rent Drag

visste du at föreningar annonserar gratis free vaba kostenfrei livre ingyenes praesent frei saor in aisce libero free бесплатно falas vapaa nemokamai бесплатно am ddim?

Anmälan till Bengt-Eric Andersson, 0340-312 59 (eller någon annan i styrelsen)

Adress: Varbergsortens Elkraft Syllingevägen 17 432 67 VEDDIGE

Vår kunskap = Din trygghet.

Det tjänar du på!

VEDDIGE

VARBERG

KUNGSBACKA

KINNA

ViSKA! 2011-3

Felanmälan: 0340-64 64 05 E-mail: kundtjanst@vbgelkraft.se

F I R S T C L A S S PA C K A G I N G www.esonpac.se

tel: 0340-306 57 36

Telefonnummer: Växel: 0340-64 64 00 Fax: 0340-306 78 Kundtjänst: 0340-64 64 06

0340-869 00

Nyckelkund Nyckelkund Ung Nyckelkund Student Nyckelkund Mer Premium Läs mer på www.varbergssparbank.se/kunderbjudande eller välkommen in till oss på kontoret.

Veddige tel 66 60 40 www.varbergssparbank.se

DAGS FÖR VAL AV

Veddige Lucia 2011 Flickor från 15 år är välkomna att deltaga. Anmäl din kandidat med foto, namn, adress och telefonnummer senast den 6 oktober 2011 till: KORPENS LUCIA

C/O ARNE ERIKSSON, VISKASTIGEN 36B, 43267 VEDDIGE

Sångledare: Marie-Louise Danielsson

ViSKA! 2011-3

37

VÅRA ÖPPETTIDER:

FÖR DIG SOM STÄLLER HÖGA KRAV

MÅNDAG TILL FREDAG ………… 9-20 LÖRDAG ………………………… 9-18 SÖNDAG ………………………… 11-18 VI HAR EGNA SALLADER, FESTPLANKOR, SMÖRGÅSTÅRTOR OCH LANDGÅNGAR.

VÄ L KO M N A !

telefon: 0340 – 69 75 00 | www.varbergsbostad.se

Vi finns alltid i din närhet!

Det moderna försäkringsbolaget med gamla anor

Specialtransporter tel. 0340-306 10 fax. 0340-304 84

38

ViSKA! 2011-3

www.veddige-akeri.se

Kontakta närmaste Dina-bolag! Vi ger dig mer information och offerter.

Kinna 0320-359 04, Varberg 0340-66 40 40, Veddige 0340-66 40 50, Värö 0340-66 40 48. www.dina.se

Thermia ger dig mest och varmast vatten.

I Råd & Rön (nummer 2, 2006) visar Konsume verkets test att bergvärmepumpen Thermia Diplom Optimum ger dig mest och varmast vatten. Inte n med det, pumpen visar toppresultat på samtliga pu ter. Till exempel gällande årsverkningsgrad, ener besparing och ljudnivå. Den är också Sveriges en P-märkta bergvärmepump. Läs gärna mer om tes på www.radron.se

r ot-avdr aget:

INVESTERA I EN ENVIS GRATISÄTARE

50 % tillbak arbetsko a på st www.the naden rmia.se

En värmepump från Thermia hämtar gratisenergi och omvandlar den till värme åt ditt hem. Den envisas med att gå och gå i många år och ger ett skönare inomhusklimat till lägsta möjliga uppvärmningskostnad.

Kontakta oss så tittar vi tillsammans på dina behov.

ww.thermia.seVi hjälper dig göra en långsiktig och säker investering för ditt hem. www.thermia.se

Auktoriser Thermia vä

40 ÅR I ENERGIBRANSCHEN! STOR ERFARENHET AV JORD OCH BERGVÄRMEINSTALLATIONER

40 år i energibranschen!

0340-64 97 64 • WWW.HJROR.COM • INFO@HJROR.COM

Stor erfarenhet av luft-jord-bergvärmeinstallationer.

Veddige

Grisköttsdagar Med benfritt svenskt kött från utvalda gårdar i Västsverige. Styckat och malet i butik.

Kotlett i bit

64

95 /kg

Sidfläsk stor bit

34

Picnicbog

39

95

95

/kg

Skinkstek

59

95

Fläskfärs

29

/kg

95 /kg

/kg

Dessutom fläskfilé grytbitar, strimlat, schnitzel och fjärilskotlett. Med reservation för slutförsäljning.

Öppet alla dagar 9-20

Priserna gäller from måndag 2011-09-19 tom söndag 2011-09-25 Telefon: 0340-307 44, Chark: 0340-308 50 | Reservation för tryckfel och slutförsäljning.