viska_2012-2_web by Sandor Olah

Veddigevisionen byter styrelse Ingen kan göra allt men alla kan göra något

Patriks tack "som att vara med i en dålig film…"

plus: Vi ska till kyrkan!

2012 juni ÅRGÅNG 13

50 ViSKA! Magasinet gratulerar

Veddige

Grädde 5 dl

Frukostägg 10 pack

/st 0,5L | Arla | Jfr-pris 29,90/L

/förp Garant | Max 2 paket/hushåll

1495

Gräddfil 5 dl

Grillskivor av karré

10:-

5995

/st 0,5 L | Arla | Jfr-pris 20/L Max 2 paket/hushåll

/kg Svenska Gårdar | Jfr-pris 59,95/kg

98/kg

0 s i t a t o Färskp g

pris 0,98/k

Svensk | Jfr-

Glad Midsommar!

Besök vårt frukttorg på torsdag. Där hittar du all frukt och grönsaker som hör Midsommar till! En riktig glad sommar önskar vi alla våra kunder! Öppet alla dagar 9-20 Våra öppettider: Midsommarafton: 8–15, Midsommardagen 9-20 Priserna gäller from måndag 2012-06-18 tom söndag 2012-06-24 Telefon: 0340-307 44, Chark: 0340-308 50 | Reservation för tryckfel och slutförsäljning.

Veddigevisionen byter styrelse Efter att ha jobbat fram den så kallade ”LUP:en” (Lokal utvecklingsplan) tillsammans med representanter från Leader, tackade den gamla styrelsen för Veddigevisionen för sig vid årsmötet den 31/5.

kom fram vid det öppna möte som hölls i

Vendelstrand som kassör, Thomas Alveflo

Idrottshuset för lite mer än ett år sedan. Där

som sekreterare samt övriga Kent Winblad,

fick Veddigeborna komma till tals och fram-

Sandor Olah, Andreas Gustavsson, Michael

föra sina åsikter om Veddige, både positiva

Enberg och Peder Vendelstrand.

och negativa. Leader* är ett EU projekt som bland annat har till uppgift att utveckla svensk landsbygd. Den delen av projektet är alltså nu avslutat, och då passar en ny styrelse på att ta över stafettpinnen.

Kortfattat kan man förklara LUP:en

Den nya styrelsen leds av Maria Karlsson

som en sammanfattning av de förslag som

som ordförande, vidare återfinns där Ulrika

Någon

programförklaring

för

den

nya styrelsen finns ännu inte, det kommer senare. Under tiden kan ju du som Veddigebo fundera på hur du tycker att Veddige skall utvecklas, skriv gärna ett litet inlägg i ViSKA. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Styrelsen för Veddigevisionen

* Efter franska: Liaison entre actions de développement de l'économie rurale, på svenska: samverkande åtgärder för att stärka landsbygdens ekonomi. Leader är en experimentverkstad, där de boende på landsbygden själva uppmuntras till möjligheten att genomföra de satsningar som de ansåg viktiga för sin bygd. (Wikipedia)

Varbergsortens Elkraft Syllingevägen 17 432 67 VEDDIGE Telefonnummer: Växel: 0340-64 64 00 Fax: 0340-306 78 Kundtjänst: 0340-64 64 06 Felanmälan: 0340-64 64 05 E-mail: kundtjanst@vbgelkraft.se Adress:

ViSKA!

tack till:

innehåll:

ges ut av VeddigeVisionen och distribueras gratis till hushåll i Veddige. Lösnummer säljes på redaktionen. Pris: 10 kr. Tidningen är befriad från moms och annonsskatt.

andreassons åkeri ab

Veddigevisionen byter styrelse……………………… 3 bertils gåva…………………………………………………… 4 Bosses historiska hörna………………………………… 6 ViSKA! Magasinet Gratulerar!…………………………… 9 Under kristallkronorna………………………………… 10 Ny cykel till Videbo………………………………………… 13 ❤ Vi vill tacka…………………………………………………… 13 Namntävling…………………………………………………… 13 jennie skaffar höns!………………………………………… 13 tjejkväll i viskadalskyrkan……………………………… 16 Rapport från Östra Derome…………………………… 18 deromedalaren……………………………………………… 20 bildspecial……………………………………………………… 20 Vi SKA till Kyrkan!…………………………………………… 21 Café Karl-Gustav……………………………………………… 29 Karl Gustav är en pärla vid Mäsens strand.……… 32 Lokalt vårrus………………………………………………… 33 Gänget i Grusgropen……………………………………… 34 Fotbollslekis………………………………………………… 39 ViSKA! Magasinet gratulerar!…………………………… 40 Varbergs kommuns miljöpristagare 2012………… 41 Patriks tack……………………………………………………… 43

ViSKA!

ANSVARIG UTGIVARE:

Sandor Olah, sandor@veddige.nu.

DISTRIBUTION:

Västsvensk Tidningsdistribution. www.vtd.se. Bo Emanuelsson……… 0705-626996…… bo@veddige.nu Sandor Olah…………… 0703-742 255… sandor@veddige.nu ADRESS:

ViSKA! c/o O.L.S.A. Viskastigen 46, 432 67 Veddige tel: 0703-742 255, e-post: viska@veddige.nu OMSLAG: TRYCK:

www.veddige.nu

Anna-Greta Sturesson och Göran Johnsson.

Geson. Upplaga: 5500 ex. PAPPER: Svanenmärkt.

NÄSTA NUMMER:

…… 15 september 2012

MANUSSTOPP:………… dOnation:

Eklöws Supermarket Elektro Emanuel Eson Pac HEMKÖP VEDDIGE

REDAKTION:

Internet:

dina försäkringar viskadalen-varberg

31 augusti 2012.

…………… Bg 5113-7859, VeddigeVisionen

Prenumeration:

…… 150:-/år

J-O Bygg Bomiljö AB PeBe Produkter AB rörfix sparbanken varberg Strängbetong Trivas Varberg Varbergs Bostad Varbergsortens elkraft ek.för. Veddige Åkeri AB williams

bertils om NBJ:s Veddigestiftelse

1934 föddes Nils Bertil Johansson, han växte upp tillsammans med sina två systrar på ålderdomshemmet i Veddige. En märklig plats att växa upp som barn på, kan tyckas, men då hans föräldrar var föreståndare och drev hemmet var det ytterst praktiskt.

ViSKA! 2012-2

Som sjuåring fick N. Bertil Johansson TBC och vårdades på kustsanatoriet i Apelviken, där han också undervisades i två år. Tredje klass började han i Kyrkskolan i Veddige, där Fritidsgården nu ligger. Efter sju år i folkskola arbetade som kontorist på Ved-

1963, 29 år gammal började han arbeta

på en revisionsbyrå i Stockholm. 1971 blev han auktoriserad revisor. Under tiden i huvudstaden började han köpa aktier … På den tiden fick man beställa och köpa

aktier på banken, det kunde ta några dagar. Inga snabba börsklipp som idag alltså. Med försiktiga steg skrapade under åren ihop en nätt liten förmögenhet på sina aktier.

dige Bil och Traktor, men ville läsa vidare.

Veddige fanns dock hela tiden kvar i

Det blev studier både på Katrinebergs

hjärtat och i och med pensionen flyttade N.

folkhögskola och real- och studentexamen

Bertil tillbaka till sin hembyggd. Tanken på

i Kristinehamn, och till sist Handelshögsko-

att starta en stiftelse för att ge unga möjlig-

lan i Stockholm.

het att studera fanns med i tankarna. 2005

På Peder skrivares gymnasium delas tre stipendium ut till elever som kommer från Vidhöge; ett i Naturkunskap, ett i Svenska och ett i Främmande språk. På Munkagård kan en tidigare Vidhöge elev också få stipendium precis som på Estetprogrammet.

Nils Bertil Johansson, 78 år gammal bor ensam i sitt enkla hus mitt i Veddige

gåva blev det verklighet. I december startade

och Biologi, ett i Svenska språket och Litte-

Järlövs skola lades ner, är att motivera vida-

NBJ:s Veddigestiftelse.

ratur, ett i Historia och Geografi, ett i Främ-

reutbildning inom kärnämnena.

Det är viktigt med utbildning, och goda

mande språk samt ett delat i Idrott.

Nytt sedan ett par år är att även idrotts-

Det är lärare på skolan som tillsam-

föreningar kan söka stipendium ur NBJ:s

Han donerade två miljoner kronor, som

mans med rektorerna enas om vilka elever

Veddigestiftelse. Pengarna ska då gå till

under åren växt sig ännu större. 2006 dela-

som ska premieras. Alla stipendium delas ut

des elva stipendier ut till niondeklassare på

på skolavslutningen under festliga former.

Vidhögeskolan till ett sammanlagt värde på

Ålder och sjukdom har tagit ut sin rätt så, N.

40 000 kronor.

Bertil Johansson orkar inte längre närvara

studieresultat ska belönas, tycker Bertil.

Stiftelsens pengarna förvaltas av en styrelse, och de har skött sitt jobb väl; värdet på årets stipendier är 66 000 kronor.

själv vid ceremonierna, numera sköter Lennart, Carina, Britt, Torleif och Anders. Syftet med att dela ut stipendium till

*På Vidhögeskolan delas det ut ett sti-

elever från Vidhöge, skolan som på 50-talet

pendium i Matematik och Fysik, ett i Kemi

blev centralskola när Kyrkskolan, Kulla och

utbildning av ungdomsledare. Veddige Bollklubb, Volleybollklubben och Innebandyklubben har hittills fått stipendium. Man får då 15 000 kronor. Man ansöker genom att skriva ett brev till styrelsen och precisera vart pengarna är tänkta att gå. Man skriver till: Torleif Henrysson Järvstigen 6. 432 66 Veddige. marie rydell

ViSKA! 2012-2

Bosses historiska hörna Mina berättelser bygger på uppgifter från historisk litteratur men också mycket från gamla tidningsartiklar och berättad muntlig tradition. Det är alltså inget vetenskapligt dokument. Jag hoppas komma sanningen så nära som möjligt. Skåne, Blekinge och Halland hade

KRIGET MOT DANMARK.

I juni 1676 var läget förtvivlat för Sve-

sedan 1000-talet utgjort ungefär halva Dan-

rige. Flottan hade krossats i sjöslag i Öster-

mark. Endast under korta perioder, hade

sjön. Karl XI hade haft planer på att land-

dessa landskap varit svenska. Blekinge och

sätta svenska trupper på Själland efter det att

Halland hade alltid haft goda handelskon-

den danska flottan besegrats.

takter med Sverige. Skåne hade alltid varit

Nu blev det helt ombytta roller. Inget

en integrerad del av Danmark. Den danske

kunde hindra den danska armén att land-

ärkebiskopen bodde i Lund, och där förva-

stiga i Skåne. På Öland hade danska och hol-

rades det danska riksbaneret Dannebrogen.

ländska trupper redan varit och bränt sädes-

I Skåne hade den danska adeln sina

fälten och plundrat kyrkorna. Ölänningar

finaste slott. De ägde hälften av jorden med

hade grävt ner sina få dyrbarheter och flytt

etthundrafemton sätesgårdar.

till fastlandet. Kyrkoherden i Resmo kyrka

Då Kristian V steg i land, kom en skånsk

berättade, att han blivit av med bägge kyrk-

kvinna springande och ropade: Kom hit, kom

klockorna, predikstolen och mässkrudarna. DEN DANSKA INVASIONEN.

Den danska invasionen i Skåne kom den 29 juni 1676. Den danska armén landsteg vid Råå. Karl XI:s lilla armé hade dragit sig tillbaka den 30 juni till Hörby. Danskarna hade tidigare gjort en avledningsmanöver. Två tusen man ur holländaren Cornelis Tromps styrka hade tagit sig i land vid Ystad. Otto Wilhelm von Fersen hade fått förstärkningar, men han lyckades inte förhindra denna landstigning. Karl XI och hans officerare begrep, att anfallet på Ystad var en avledningsmanöver.

i Danmark, 1646-1699, ansåg nu tillfället inne att återerövra de till Sverige förlorade landskapen.

Kristian V

hit! Här är ingen fara. Alla svenskar har tågat till Ystad. KUNG KRISTIAN MUTAR SVENSKARNA.

fanns 15 000 soldater. Kung Kristian V fanns

Den danske kungen utfärdade ett mani-

ombord på örlogsskeppet ”Tre Kronor”, ett

fest. Han hade medlidande med de forna

namn som verkligen retade svenskarna.

undersåtarna, som lidit under det svenska

Danskarnas planer var att återerövra sina förlorade landskap. Österrike och Brandenburg skulle samtidigt angripa svenska Pommern. Den ryske tsaren skulle gå in i svenska Livland och Estland. Det såg riktigt illa ut för Sverige. DANSKARNA I SKÅNE.

förtrycket. Varje soldat eller dräng, som övergav den svenska överhögheten, skulle få fem riksdaler plus sin ordinarie lön. Den som ville stanna i svensk tjänst, kunde få en dukat i respengar, om han försvann bort från provinsen. Det fanns många skåningar, som farit

Hans spioner hade rapporterat, att en stor

Den danska invasionsarmén mötte inget

illa under den svenska tiden. Svenska och

dansk här hade samlats på Själland. Den 29

motstånd. Tvärtom. Skåningarna hälsade

tyska soldater hade tvångsinkvarterats på

juni kom de danska soldaterna i över 300

kungen som en befriare. Under arton år,

skånska gårdar, där de pressat pengar ur

fartyg. De seglade in vid fiskeläget Råå, som

hade de styrts från Stockholm, men någon

bönderna. Den svenska adeln hade med för-

ligger söder om Helsingborg. På fartygen

verklig försvenskning märktes inte.

tjusning tagit över de gamla danska adels-

ViSKA! 2012-2

privilegierna. Skåne behandlades som ocku-

mött elände. Nu höll han på att förlora de

perat område.

landskap, som hans far så ärofyllt erövrat.

KARL XI I SKÅNE.

Karl XI hade bara omkring 7000 soldater i hela Skåne. Han insåg, att han inte

Det totala värdet av dessa förluster var ca 50 000 daler silvermynt. Kopparplåtarna låg

Personer, som följde kungen på hans

i tunnor, uppställda på ett stort antal kärror.

reträtt genom Skåne, berättade, hur förvir-

Kvinnor och barn från hela bygden var med

rad kungen var. En av dessa var den franske

om att släpa bort de tunga plåtarna.

ambassadören Isaac de Feuquières. Kungen

kunde slå tillbaka invasionen. Svenskarna

Några av kungens ryttare överlevde

lyssnade inte på råd. Han svarade inte på till-

drog sig tillbaka mot Småland. Under

anfallet och lyckades dra in vagnarna över

tal. Han red planlöst från de främsta till de

reträtten fick han höra, att både Landskrona

gränsen till Småland. Transporten placera-

sista leden utan att prata med någon. Han

des utanför gästgivaregården i Älmhult. Ett

och Helsingborg fallit i danskarnas händer.

avslöjade inte, vad han tänkte eller ville göra.

stort antal bönder i trakten tvångskommen-

Befälhavarna på dessa fästningar fick senare

Den franske diplomaten fruktade, att Karl

derades dit för att vakta resterna av Karl XI:s

kännbara straff för feghet.

XI var på väg att förlora både sitt förstånd

krigskassa.

Det var inte nog med ett krig mot dans-

och sin krona.

karna. Inom vissa områden började lokal-

Generalerna uppmanade nu den unge

befolkningen angripa den svenska armén.

kungen att bestämma sig. Antingen skulle

Bondehärar låg i bakhåll. Svenskarna bör-

man gå till motattack eller föra armén i

jade föraktfullt kalla dem för snapphanar. Det var ett tyskt ord för stråtrövare.

säkerhet. Kungen lade bara handen på värjfästet och teg. Han tycktes helt handlings-

Tyvärr visade det sig, att smålänningarna samarbetade med snapphanarna. En trumpetsignal hördes. Bönderna ropade till den lilla skaran soldater: Snapphanarna kommer. Soldaterna flydde, varför smålänningarna försvann med resten av kungens pengar och proviant.

De skånska bondepartisanerna försvårade livet för den retirerande svenska armén.

Vid en senare rättegång försökte små-

Det var främst i norra Skånes skogstrakter,

länningarna säga, att de bara försökt sätta

som lokalbefolkningen gripit till vapen mot

kungens egendom i säkerhet, så att snappha-

svenskarna.

narna inte skulle komma åt den.

De här skogsbönderna levde ett friare liv

Allt tyder på, att smålänningarna och

än bönderna nere på slätten, där bara 8 % av

snapphanarna samarbetade. Hjärnan bakom

bönderna ägde sina gårdar. I Göingebygden

det hela var säkerligen gästgivaren i Stenbro-

ägde 20 % av bönderna sina hemman.

hult, Joen Jönsson. Pengarna hittades aldrig. Av hela krigskassan lyckades kronan trots

Göingebönderna gick nu till motattack.

handfasta förhör bara skrapa ihop några

Över tusen uppsvenska ryttare hade tvångs-

hundra daler. Kungens utredningsman ytt-

inkvarterats i skåneböndernas gårdar. En

rade: Dessa göingar äro mäkta förhärdade, och

tredjedel av dessa fanns i Göingebygden. I KRISTIANSTAD.

Karl XI hade nu dragit sin armé tillbaka till Kristianstad. Här fick han höra fler dåliga nyheter. Norsk-danska trupper under Gyldenlöve hade trängt ner i Bohuslän, där de bränt och plundrat. De hade varit inne i Västergötland och brandskattat både Skara

förfädernas laster låda vid barnen. kom en norsk arme under ledning av ståthållaren Ulrik Fredrik Gyldenlöve. Denne var halvbror till Kristian V. Kung Fredrik III hade fått honom med hovdamen Margarete Pape. Från Norge

förlamad av chock. ETT DESPERAT LÄGE.

och Lidköping. En norsk piratflotta här-

Provianten började sina. Soldater deser-

jade på Vänern. Strömstad, Uddevalla och

terade gruppvis varje dag. Sjukdomar spreds.

Vänersborg hade bränts ner. Bohus fästning

En konvoj med tvåhundrafemtio vagnar

var belägrad och satt under bombardemang.

med mat och penningförstärkning till kung-

En stark dansk styrka var på väg upp

ens högkvarter överfölls och plundrades av

från Skåne och in i Halland för att erövra Halmstad. Sedan skulle de förena sig med norrmännen. DEN SVENSKE KUNGEN ÄR FÖRBRYLLAD.

Karl XI var nu tjugo år gammal. Under de tre år, som han regerat, hade han bara

flera hundra bönder från östra Göinge vid Loshult nära Smålandsgränsen. Bönderna dödade nio av kungens ryttare, förstörde vagnarna och försvann med kungens personliga tält och nästan alla hans pengar. Det var tunga kopparplåtar, som kunde väga upp till tolv kilo styck.

FABIAN VON FERSEN.

Karl XI drog sig mot Blekinge med sin armé. Det enda, som svenskarna nu hade kvar av Skåne, var fästningen Malmöhus, försvarad av den tappre fältmarskalken Fabian von Fersen. Han var bror till Otto Wilhelm von Fersen, som försökt stoppa holländarna vid Ystad. Fabian blev nu, trots att han var instängd i sin borg, utnämnd till generalguvernör över hela Skåne, Halland och Blekinge. Det var landskap, som han inte längre hade någon kontroll över. Den svenska armén började nu dra sig upp mot Småland. Danskarna kunde inta hela Skåne och Blekinge och var på god väg, att även inta Halland. Folket i de erövrade landskapen fick tillbaka sina danska medborgerliga rättigheter.

ViSKA! 2012-2

JOHAN GYLLENSTIERNA RÄDDAR KUNGEN.

Den hjälplöse och förvirrade Karl XI hade nu tagit sig upp till Växjö. Det var inte mycket med hans medhjälpare i regeringen. Hans rikskansler, Magnus Gabriel De la Gardie, hade dragit sig tillbaka från kansliet. Han ledde nu försvaret av Västergötland, där han hade sin största egendom, Läckö slott.

ungefär som folk kramar ihop en ölburk i

kraft, som kunde stötta kungen, fanns inte.

våra dagar.

Kungen krävde nu, att riksrådet Johan

Johan Gyllenstierna var en personlighet,

Gyllenstierna omedelbart skulle infinna sig

som fascinerade Karl XI. Andra stormän

i högkvarteret. Denne infann sig i augusti

uppträdde privat med yviga gester, stor svit,

1676. Från det ögonblicket fick kungen och

många tjänare och mycken pompa. Sådant

den svenska arméledningen ny entusiasm

var ingenting för Stor-Johan.

och kamplust. Gyllenstierna var nu 41 år. Han var en

ONT OM PENGAR.

Riksmarsken låg död i Pommern. Riksami-

bullrande, storväxt och frånstötande person,

Kriget och ekonomisk kris gjorde, att

ralen hade sprängt sig själv i luften. Riks-

som dominerade sin omgivning både fysiskt

ämbetsmännens löner under långa perioder

drotsen var gammal och skröplig. Det var

och psykiskt. Redan under studietiden hade

inte kunde betalas ut. Johan Gyllenstierna

inte mycket hjälp den unge kungen kunde få

han fått öknamnen Stor-Johan eller Grob-

tog inte ut någon lön. Han bad aldrig om

av denna regering.

Jan. Det påstods, att han kunde linda en

några förmåner. Han var fräck och obor-

Karl XI hade i fält med sig sina sekrete-

spik runt sitt finger eller räta ut en hästsko.

stad, men det blev resultat, när han kom till

rare och personliga vänner Lindschöld, Örn-

Om han under ett dryckeslag blev uppretad,

rodret.

stedt, Hoghusen och Olivecrantz. De fick

kunde han krama ihop vinbägaren av silver

Gyldenlöves trupper

sköta kansliet i fält. Någon stark samlande

ViSKA! 2012-2

belägrade Bohus fästning, som besköts med kanoner.

Kungen kom att bli starkt beroende av

den skarpsinnige och outtröttlige Gyl-

blivit lärare för kung Gustav II

lenstierna.

Adolf. Skytte hade varit en kämpe

GYLLENSTIERNAS BAKGRUND.

Han härstammade från en av de

mot högadeln. Han ville ha en stark kungamakt. Samma ideal hade hans

äldsta och finaste familjerna med rötter

morbror slagits för. Det fanns en stolt

i Danmark. Sedan 1400-talet hade det

familjetradition att försvara.

suttit en Gyllenstierna vid danske eller svenske kungens rådsbord. Johan Gyllenstiernas far var landshövding. Själv

MOT HALLAND OCH VEDDIGE.

I nästa nummer hoppas jag Karl

var han den elfte Gyllenstiernan, som

XI kommer åtminstone till Halmstad.

var riksråd.

Innan han kommer till Veddige, vill

Han hade fått en högaristokratisk

jag berätta om ett barnamord, som

utbildning med fyra års studier och

inträffade på den gård, där Karl XI

resor i flera europeiska länder.

skulle inrätta sitt läger.

Han morfar hette Johan Skytte. Det var en uppkomling, som hade

Bo Emanuelsson

Bo Emanuelsson på prisutdelningen i Varberg på Sveriges Nationaldag 2012.

ViSKA! Magasinet Gratulerar! Varberg kommuns Hedersplakett till Bo Emanuelsson

Härmed föreslås Bo Emanuelsson i Veddige till mottagare av Varberg kommuns Hedersplakett. Bo Emanuelsson har skrivit 2 böcker och håller på med den tredje med Veddige som utgångspunkt. Den första heter ”Säterierna och Adeln i Veddige”, 635 sidor, som berör Björkholms säteri och Jonsiö säteris historia. Bo Emanuelsson sätter in säterierna och dess ägare bl.a. generalen Georg Carl von Döbeln och gustavianerna i sitt historiska perspektiv och deras anknytning till Veddige. Den andra heter ”Präster, Bönder och Emigranter i Veddige”, 790 sidor, som berör en bok om Veddiges präster, kyrkor och om böndernas liv på1800-talet och de stora omställningarna i jordbruket med torpbebyggelse och utvandring. Bo Emanuelsson har genom sitt historiska intresse sammanfogat historiska källor och lokalhistoria samt beskrivit många gårdar och dess familjers historia fram till våra dagar. Många bilder och kartor underlättar för läsaren och gör böckerna till ett viktigt samlat dokument för alla med intresse för lokalhistorien. Dessutom har Bo Emanuelsson i varje nummer av tidningen ”ViSKA!” skrivit ”Bosses historiska hörna” och om ”Gänget i grusgropen”, händelser och kamrater som under hans uppväxttid har beskrivits på ett förtjänstfyllt och underhållande sätt. Grusgropen är numera Veddige idrottsplats med ishall, fotbollsplaner och idrottshus. Karl XI hade inte mycket hjälp av sin regering. Rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie hade åkt hem till sitt slott Läckö vid Vänern, varifrån han påstod sig leda försvaret av Västergötland Läckö slott.

Förslaget kommer från ViviAnne Johansson, Kvarnome 1, 43266 Veddige

Under kristallkrono Det finns en grupp tjejer som jag beundrar. Det är de fritidsansvariga undersköterskorna på våra äldreboenden. De gör så mycket för att förgylla livet för våra gamla. En eftermiddag i slutet av mars blev

alla de vänliga frivilligarbetande till lite

Eva Hjorth, som är aktivitetssamordnare i

underhållning.

Varbergs kommun, var på Varbergs Teater

Videbo hyrde en buss som Murat körde

där Lars-Olof Hallberg visade ”Den sista

och Ella, Gerda, Börje, Maj och Maud åkte

bonden”. Det handlade om syskonen Stig

med och ”frivilligdamen” Gunilla åkte

och Berit Aronssons liv på gården Tämmes-

med som hjälp och stöd. Andra kom från

boda i Småland. Eva tyckte att det här var

Väröbacka och så fylldes snart den stora

något som absolut skulle intressera de gamla.

samlingslokalen på Kungsängen. Så klokt

Jo visst, Lars-Olof Hallberg skulle gärna

att de behållit den genom åren. Där har de

komma ut till något äldreboende.

jag inbjuden till Kungsängen för att ta lite

Så blev det. Förutom boende på Lima-

bilder och skriva några rader i VISKA om

gården, Videbo och Kungsängen inbjöds

Gunnel, Ann-Marie, Yvonne, och Eva dukar och förbereder en trevlig dag för omkring 60 personer. Alla fritidsansvariga

på Limagården, Videbo och Kungsängen.

Varbergs kommun Eva Hjorth hälsar LarsOlof Hallberg välkommen.

Aktivitetssamordnare i

en av dessa aktiviteter. Det började med att

ViSKA! 2012-2

caféverksamhet vissa dagar i veckan och pensionärer utifrån kan vara med och fira t.ex. ”våffeldagen”.

orna

Vackra kristallkronor

i Kungsängens trivsamma samlingssal.

Där satt vi nu under de vackra kristallkronorna och tittade på ”bilder från förr” och lyssnade till historien om hur det var att leva utan elektricitet på en liten gård i mörkaste Småland. En timme som gick alldeles för fort och efteråt blev vi bjudna på Kungsängens goda smörgåstårtor och kaffe. En väldigt trevlig eftermiddag i härlig gemenskap. Mera sånt! Text och bilder : Inger Eklöv

Nu börjar

snart förställningen.

Birgit och Göran Karlsson från Veddige anländer och AnnMarie och Gunnel tar emot i den lite kyliga marsdagen.

Gunborg, 2 av Videbos frivilligarbetande njuter av Kungsängens goda smörgåstårta.

Ingrid och

Underbara bilder och en mycket intressant historia som vi fick ta del av.

ViSKA! 2012-2

För underhållningen svarade visgruppen Viskans Vänner till ackompanjemang av Lilla Gränslaget under ledning av Gun Svensson.

Då har vi äntligen fått en strandpromenad Dem 15 maj, kl 17:30 upphörde regnandet som varade i dagar. Solen sken och kallade veddigeborna till invigning. Det som en gång har varit en soptipp, skamfläck, tjuvfiskarhåla och hundrastplats, har nu blivit en vacker promenadstig med bänkar, rastplatser och t o m grill. Till invigningen kom bl a arkitekten Andreas Lindqvist som berättade att det var ett roligt projekt att berika Veddige med denna vackra promenadstig. Bo Emanuelsson talade om sin idé som han lämnade in som motion till kommunen redan 1991. Det var också här han började ta farväl av sin hund Prince en kall januaridag 2007. Bandet klipptes till slut av centerpartisten Maria Eriksson och socilademokraten Lennart Isaksson. För underhållningen svarade visgruppen Viskans Vänner till ackompanjemang av Lilla Gränslaget under ledning av Gun Svensson . Ja, solen sken och p g a vädret bara timmarna före hade undertecknad ingen anledning att tro att mer än femtio korvar behövs för att inviga grillen. Ack så fel jag hade! Ber om ursäkt för alla som fick gå hem hungriga… Sandor Olah

Sandupptagning (sopning) av Viskastigen Information från vägföreningen

bron över nya 41:an) medan vi, vägföreningen,

Att Trafikverket behåller Viskastigen i sitt

hanterar övriga gator och gång och cykelbanor

förvaltarskap beror i sin tur av att de är skyldiga

i samhället. Vad gäller ”vår” sandupptagning

kan inte förklara varför den blev sopad så sent

att hålla väg fram till allmän begravningsplats

är det dessutom så att kommunen upphandlar

och järnvägsstation.

men jag kan förklara varför den inte nödvän-

den centralt varför vi inte har så stor påverkan

Jag hoppas ovanstående spridit lite ljus

digtvis sopas samtidigt med övriga samhället.

på tidpunkten för den heller. I år blev det i alla

över era funderingar. Gå gärna in på vår hem-

Det är nämligen så att Trafikverket svarar för

fall bra med gatorna sopade före april månads

sida www.veddigevagforening.se där det finns

skötsel och underhåll av Viskastigen (detta

början. Det uppdelade förvaltarskapet är också

en hel del information om sånt som vi kan ha

gäller i nuläget även den nya gång och cykel-

orsaken till att vinterväghållningen är olika för

nytta och glädje av.

banan mellan ishallen och järnvägen inklusive

Viskastigen och övriga samhället.

Så är då äntligen även Viskastigen (Före detta 41:an) sopad och vinterns sand borta. Jag

Lennart Bengtsson Ordförande VSVf.

Ny cykel till Videbo Videbo lade in en ansökan till kommunen om att få material till demensboendet som skulle användas som stimu-

Namntävling

lans för de boende. B.l.a annat fick dom

På Bo Emanuelssons initiativ

då en Side By Side cykel som kan använ-

börjar det komma in några namn-

das för att cykla runt med de boende.

förslag på Veddiges nya strandpro-

Tisdagen den 17 april var det dags att

menad. Att kalla stigen rätt och

introducera cykeln för personalen och

slätt strandpromenad, gör varbergs-

de boende.

bor förvirrade: "Veddige ha' la inga hav…" Här är förslagen:

skaffar höns! Äntligen har sommaren kommit till Veddige! Gräsklipparna brummar och det står uppblåsta

Viskagåstigen

pooler i var och varannan trädgård.

Åpromenaden

Lagom till värmen kom invigdes Veddiges

Princestigen Rösta, eller skicka nya bidrag fram till den sista augusti 2012 till viska@veddige.nu.

strandpromenad! Det är så mysigt att vara där. Vi har varit där flera gånger, då tar vi med fikakorgen och slår oss ner på de fina bänkarna. Barnen älskar att gå strandpromenaden, finns väl inget roligare än att

redak tören

kasta stenar i vattnet, ett perfekt ställe för alla åldrar! Hemma hos mig på Sandbloms gamla konditori har vi fått nya familjemedlemmar. Tre damer har flyttat in i hönshuset som vi har på tomten.

för leverantören demonstrerade och sedan var de dags för en provtur.

En representant

Möte med Socialdemokraterna

På

initiativ

Socialdemo-

kraterna i Varberg, kallade VäröVeddige

Företagareförening

till

lunchmöte på Strängbetong den 1 cyklade runt lite med b.l.a Ella Lindqvist. Carina Jansson

Som hjälp för den som cyklar finns det även en elmotor som kan utnyttjas samt passageraren kan trampa med om han/hon kan, annars är det bara att åka med.

juli 2012. Inbjudna var Dole, Mikael Byggare, Maria från Hemköp, Karl-Erik från Rörfix och Hans Vendelstrand från Telnebacka. Under ledning av Bengt Sjögren fick bl a Jana Nilsson lyssna på våra idéer och klagomål

alf haraldsson

om samhällets utveckling. redak tören

Höns är ett väldigt trevligt sällskap när jag jobbar ute i trädgården. De tar mördarsniglar och hjälper gärna till att räfsa runt i jorden. Dessutom så får vi numera gratis hönsgödsel! Ännu är hönsen bara kycklingar men till hösten räknar jag med att få ägg. Det är lyx att kunna hämta

❤ Vi vill tacka… …Veddigevisionen för ert bidrag så att vi kunde renovera vårt biljardbord. Det var uppskattat och behövligt, tack, tack.

äggen själv, direkt från sitt egna hönshus. Jag tycker att mina bakverk blir extra goda när jag använder de äggen. Jag hade gärna skaffat en tupp till mina hönor men vill inte irritera någon granne med tuppens galande varje dag. Jag har valt en hönsras som heter Brahma. Det är

Från ungdomarna på Veddige ungdomsgård Mona Svendsen

den största rasen och hönan väger runt 4 kg. Det är en lugn, trygg och social ras som klarar sig bra utan tupp – inga ”yra höns” jennie @ sandbloms.se

Från Borgarbrandkår till Räddningstjänst i Beredskap En resa i tiden från Veddige kommuns brandkår till en del av Räddningstjänsten i Varberg Första brandstyrelsen vald Ordf. Ivar Andersson V. ordf. Ivar Nilsen Ledam. Sven Engberg Assvin Hvalgren A.H Johanss Brandchef Ivar Andersson Frivilliga brandkåren skulle bestå av 30 man. Vid detta tillfälle fanns varken utrustning eller brandstation. 1934 februari. Brandstyrelsen beslöt att en brandstation skulle uppföras och att den skulle stå färdig 1 juli 1934. Beräknad kostnad med släckutrustning enl nedan. Tomt 500:Brandstation 3.000:Motorspruta 4.500:600 m slang 1.700:Diverse 1.000:Totalt 10.700:1934 juli. Av okänd anledning kom brandstationsbygget inte igång förmodligen beroende på problem med tomtmark. 1934 Augusti. Nu hade tomtproblemet löst sig Carl Lundgren hade en tomt att sälja vid Prästgårds märgelgrav ca 500kvm till priset 1:-/kvm vilket antogs. Även arkitekt utsågs det blev Christenssen som till priset 50:- skulle bistå med ritningar och arbetsbeskrivning. 1935 mars. 3 st anbud hade inkommit det lägsta var lämnat av Bröderna 1933 22 Juli

Gustafsson och löd på 3.450:- inkl. torn. Brandstationen skulle stå färdig 1 juli 1935 därefter var det böter med 10/dag. 1935 Juli. Beslöts om inköp av 1 st motorspruta, 10 st rockar, 10 st hjälmar och ett grenrör. 1938 november. Köptes den första brandbilen en Chevrolet -38 kostnad 5.700:1947 1 Januari . Till ny brandchef utsågs Alfred Carlsson , Jonsbo. 1952 Februari. Brandchefen och samtliga brandmän sade upp sig på grund av att 3 vice brandchefer ej återvaldes utan orsak. Kommunen fick vika sig och samtliga tog tillbaka sina uppsägningar. 1955. Beslut om tillbyggnad av brandstationen kostnad 9.700:-. 1957 Oktober. Till ny brandchef utsågs Olof Karlsson (BilOlle) 1958 December. Beslut tas om inköp av en slangjeep. Det blev en Land Rover -58 kostnad 18.300:-. 1959 Maj. Chevrolet -38 försågs med vattentank ca 700 lit. 1960 Juni. Det första andningsskyddet för rökdykning inköptes. 1964 december. Leverans av en ny hypermodern brandbil International Loadster -64 vattentank 2700 lit pump 950 lit/min kostnad 49.955:-. 1970 Januari. Till ny brandchef utsågs Göran Gustafsson.

Beslöts om inköp av 1 st motorspruta, 10 st rockar, 10 st hjälmar och ett grenrör.

1935 Juli.

Beslut om tillbyggnad av brandstationen med sanitär och personalutrymmen kostnad 25.000:-. 1970 Augusti. Beslut om inköp av radioutrustning till två bilar och en bärbar kostnad 13.500:-. 1973 April. Frivilligkåren övergick till en deltidskår med fasta jourgrupper och rullande beredskap var tredje vecka. 1974. Veddige kommun och övriga landsortskommuner slogs samman till Varbergs Kommun och Brandkåren blev en del av Varbergs Brandförsvar. 1981. Ny slangjeep Volvo -81 kostnad 112.000. 1989. Ombyggnad av personalutymmen. 1991 dec 1992 jan. Göran Gustafsson slutar och lämnar över platschefsjobbet till lillebror Erland Gustafsson. 1992 oktober. Äntligen är det dags att byta ut den inte längre hypermoderna Internationalen från -64. Ersättare blir en Scania LB 81-77 som är nyrenoverad och i mycket gott skick. Vatten 3000 lit pump 2000l/min. 1996. Efter att i flera årtionden haft brandkläder i bomull får vi nu nya i materialet Nomex som är mer värmetåligt och slitstarkt. 1998. Vi får nya andningsskydd 1970 April.

2012 mars. Mantum har sponsrat Veddiges deltidsbrandmän med nya fritidsoveraller.

Verktygsboden är tillbaka till ursprunget – öppnat butik i Veddige Cirkeln är sluten. Fredagen den 27 april öppnade Verktygsboden en butik i Veddige, i samma lokaler som för drygt tio år sedan. Verktygsboden har ett brett och billigt sortiment av verktyg och maskiner. Företaget har butik i Borås och säljer även via postorder. Det är oerhört roligt att vi kommer tillbaka till Veddige och vårt ursprung. Vi har arbetat upp gjorda i komposit istället för stål viktminskning 6 kilo. Erland Gustafsson går i pension ny platschef Gert Andersson. 2001. Brandstationen på Dammgatan döms ut och man börjar titta på ersättningslokaler. 2003. Ny slangjeep Land Rover -03 kostnad 350.000. Projektering av nya brandstationen placeringen blir östra industriområdet på Sjöfågelvägen. 2004 april. Första spadtaget till nya stationen. Totalentreprenör är PEAB kostnad 6,7 miljoner. Ny släckbil beställs till Veddige Scania P94 Bas 4 kostnad ca 2 miljoner. 2004 december. Slutbesiktning av nya brandstationen. 2005 14 Januari. Vi flyttar in i vår nya brandstation och tar samtidigt den nya brandbilen i drift. 13 feb är det officiell invigning av brandstationen den förrättas av miljö & räddningsnämdens ordförande Conny Sevehem. 2006 12 juni. Eson-Pac och Dan Eliassons minnesfond har skänkt en Hjärtstartare till Räddningstjänsten med placering i Veddige. Klockan 18.00 startar vi upp verkasamheten IVPA (i väntan på ambulans) som första kår i Hallands län vi har ca 1 larm/vecka under detta året. 2007. Gert Andersson lämnar över platschefsjobbet till Roger Lysebring. 2010. Nytt radiosystem kallat Rakel tas i drift det är krypterat och går ej att avlyssna. Veddige kåren firar 75 år. 2012. Beslut tas i maj om att bilda en gemensam räddningstjänst Varberg/Falkenberg i ett kommunalförbund som heter Räddningstjänsten Väst, start 2013-01-01

ett förtroende och en unik sortimentmix som gjort att vi haft en fantastisk utveckling. Det är bra tid för oss att expandera nu, säger vd Lars Edwardsson. Verktygsboden i Borås har sedan mitten av nittiotalet varit ett mecka för maskin-och verktygsintresserade, dit kunder åker långväga för att handla. Från och med den 27 april finns det även en butik i Veddige för Verktygsbodens kunder. Den 2200 kvadratmeter stora butiken ligger vägg i vägg med lågprisvaruhuset Karlsson, i samma lokaler som för drygt 10 år sedan. Unika produkter

Verktygsboden började en gång sin verksamhet hemma i Benny Anderssons garage innan det blev en butik i Veddige. Verktygsboden utvecklades till ett solitt företag förknippat med verktyg, maskiner och tillbehör för både hemmafixare och proffs. Företaget stod för mycket nytänkande i dåtidens hårt ansträngda marknad, med unika produkter som egenimporterades för att kunna pressa priserna. År 2001 köptes Verktygsboden upp av Gekås-magnaten Göran Karlsson, som ändrade namn och inriktning på verksamheten. Butiken i Veddige blev starten för varuhuskedjan Karlsson. I Borås fanns dock sedan 1995 en filial till Verktygsboden som fick behålla namnet och det ursprungliga konceptet av göteborgaren Lars Edwardsson. Stort engagemang

Idag är Verktygsboden en av Sveriges största aktörer när det gäller försäljning av verktyg och maskiner. Fokus ligger på välutvecklade och funktionella produkter till så låga priser som möjligt. Fortfarande direktimporteras en stor del av Verktygsbodens varor. För att själva kunna ta fram och vidareutveckla produkter har Verktygsboden även ett eget varumärke, PELA. Tack vare Lars Edwardssons och anställdas egna hängivna intresse finns stor kunskap inom såväl bilrenovering som plåtbearbetning och förutom teknisk support erbjuder även Verktygsboden kurser i produktområdena. alf haraldsson

tjejkväll i viskad

Borden är dukade, ljusen tända och maten framdukad. In genom dörren kommer förväntansfulla kvinnor i alla åldrar, sorlet ger en varm och välkomnande känsla. Det är tjejkväll i Viskadalskyrkan, och tid för mat, gemenskap och inspirerande samtal. Kvällen börjar nere i källaren där en

barn från Veddige samhälle varje vecka.

hon berättar om sitt djupa engagemang

god buffé dukats upp. Sedan går man en

Med barnen kom föräldrarna och Christina

för de människor som av olika anledningar

trappa upp och lyssnar till en föreläsare eller

och Marie ville gärna erbjuda en plats för

blivit hemlösa och i många fall förlorat både

får vara med om en workshop. Just den här

dem också. Så föddes idén om att anordna

hopp och självrespekt. Att hon själv under

kvällen är det Bittan Ekman som berättar

en tjejkväll.

sina år av partyliv också missbrukade droger

om sin livsresa: från medelklasstjej som

- Vi ville göra kyrkan öppen, säger Chris-

ger henne stor ödmjukhet inför de männis-

hamnat snett och åkt fast för drogsmugg-

tina. Viskadalskyrkan ligger mitt i samhäl-

kor hon möter idag. ”Det kunde lika gärna

ling till projektledare och medmänniska för

let, men det är många som aldrig varit här.

varit jag som slutade som hemlös och ensam”

Göteborgs hemlösa.

Vi vill erbjuda en mysig miljö där man kan

säger hon allvarligt.

Christina Johansson och Marie Oscars-

slappna av och äta gott mitt i veckan.

Bittans historia är dramatisk men landar

son är eldsjälarna som arrangerat tjejkvällar i

När alla satt sig uppe i kyrksalen börjar

i att livet är värdefullt och att det inte bara

kyrkan i snart tio år. Det började med barn-

Bittan Ekman sin berättelse. Hon blandar

är missbrukare som behöver bli sedda; alla

kören Joykids, som samlade mellan 50-75

humor med allvar, och det griper tag när

kan vi göra skillnad genom att bry oss om

ViSKA! 2012-2

dalskyrkan

Bittan Ekman

berättar om sin livsresa

dem i vår närhet. Hennes tema är ett bra

lig paus, men Christina och Marie pla-

exempel på vad som kan tas upp under en

nerar för en ny kväll den 13 september,

tjejkväll i Viskadalskyrkan. Genom åren

gästen är än så länge hemlig. Håll utkik

har besökarna fått lyssna till föreläsningar

på kyrkans hemsida och anslagstavlor i

om stresshantering, relationer och frisk-

samhället för information. Dock undrar

vård, men även fått prova på bland annat

man ju när männen i Veddige ska få en

scrapbooking och att binda kransar till jul. Marie och Christina försöker hitta föreläsare som tar upp nutida, aktuella teman med stor igenkänningsfaktor. - Under alla år har vi velat nå kvinnor i alla åldrar, säger Marie. - Ja, och kvällarna ska vara en uppmunt-

man kan följa kaffedoften där nerifrån. Där

liknande chans för avkoppling och reflek-

maten tidigare stått finns nu kladdkaka och

tion. När ska Viskadalskyrkan börja arrang-

grädde framdukat, och stearinljusen lyser inbjudande i lokalen. Många intressanta samtal förs vid borden, både om det Bittan nyss sagt och om livet i allmänhet. Kvällen

ran för dem som kommer, man ska få möta

har ett genomtänkt upplägg med förtäring

olika människor med olika berättelser, fyller

både före och efter föreläsningen, så att det

Christina i.

ska finnas gott om tid för gemenskap och

Efter att Bittan avslutat med en kort bön drar sig åhörarna sakta ner tillbaka i källaren,

reflektion tillsammans. Över sommaren tar tjejkvällarna tillfäl-

era killkvällar? - Vi har faktiskt pratat om det men inte kommit till skott, säger Christina och skrattar. Men om det finns intresse vill vi självklart försöka ordna killkvällar också. - Absolut! Vi vill att vår kyrka ska vara en plats där alla känner sig välkomna, avslutar Marie. Anna Frid

ViSKA! 2012-2

Rapport från Östra Derome Kristihimmelsfärdshelgen inleddes med sedvanlig gökotta. Regnet föll precis sådär som det kan göra en dag då man bestämt en utflykt. Ihållande och tätt. Frukosten packades och cyklarna äntrades. Glada i hågen och med regnet i ögonen cyklade vi till sjön, för att där glädjas över vårens ankomst och gökens glada kokoande, tillsammans med våra kära grannar. Skickligt letade sig regndropparna in, innanför kragen på regnjackan, och porlade sakta med ett kittlande utmed ryggraden. Efter den uppfriskande cykelturen parkerade vi vid grinden som leder in till en underbart vacker skogsäng. Körsbärsträd och vildapel stod i full blom som glänste i vätan. Vi slog oss ner i det doftande fuktiga gräset och dukade upp vår medhavda frukost. Regnet spädde förvisso ut både kaffe och te, men man kan ju ändå inte dricka det skållhett! Under glatt småprat sörplade vi i oss smörgåsar, kokta ägg och hälsosam yoghurt med müsli. Göken var någon annan stans, men både bofink och talgoxe förgyllde morgonen med sitt evinnerliga kvittrande. Alla församlade var överrens om att det inte finns något dåligt väder, bara dåliga kläder… vi var fyra grannar, två morföräldrar och ett stackars barn som var överrens om detta… Övriga valde av olika skäl att stanna i sängen denna fantastiska morgon, äta frukost inne, torrt och varmt… men det gör man ju varje dag så… Förövrigt så har ju våren övergått i sommar i regionen, och det är vi alla tacksamma över! Flotten är på plats och det badas för fullt! Över och ut! Marie Rydell , Östra Derome

ViSKA! 2012-2

deromedalaren bildspecial

Här en bild från Kvarndalen innan nya Valingevägen byggdes. Den nedre Kvarnen ligger vid den plats som också idag har ett litet vattenfall intill vägkanten. Som synes fanns det ingen skog vid den här tiden, bara enbuskar och ljung.

Den här bilden är tagen några år senare runt 1925. Fotografen står ovan gamla Eklöws affär, som syns i förgrunden. Till höger Derome mejeri och bakom järnvägen ligger Östra Derome skola samt Banvaktsstugan.

Eventuellt

gör vi några vandringar i

sommar, men mer om detta skickas ut till de mailadresser vi har och får spridas mellan grannarna och övriga intresserade. Alla är välkomna! Har

du några frågor eller vill veta mera, hör

av dig till Lars-Erik Antonsson.

ViSKA! 2012-2

Vi SKA till Kyrkan!

Vi SKA till KYRKAn!

Vi tÄnDeR ett ljuS FÖR VARje KOnFiRMAnD… mEd tända dopljus tågar konfirmandErna in i vEddigE kyrka till sin konfirmationsgudstjänst. alla ljusEn placEras på altarEt. här markEras tydligt sambandEt mEllan dop och konfirmation.

Därför är det en viktig del av undervisningen att lära känna Jesus,

BeKRÄFtelSe

Ordet konfirmation betyder bekräftelse. I detta fall är det en

främst genom det nya testamentet, och hur vi får möta honom i guds-

bekräftelse mellan två parter: Gud och konfirmanden. Gud, som tar

tjänst och nattvard. De tio buden är bra som grundregler för oss alla.

emot oss i dopet, bekräftar doplöftet om närhet och trygghet. Konfirmanden som under ett år fått kunskap om kristen tro bekräftar i sin tur att han/hon vill ha Guds omsorg i framtiden och även omsätta

Din KYRKA

Varje gång Du passerar kyrkan i t ex Veddige eller Kungsäter är

sin tro i handling.

dessa en påminnelse om att kyrkan är Din och att Jesus är Din vän

liV

vägen behöver vi tre ord: Tack, förlåt och hjälp. Varje människa och

och Herre. Bönens väg kan och får vara en daglig väg. När vi går den Kristen tro är ett sätt att leva, att möta sina medmänniskor. Jesus både lär oss och visar oss vem som är vår nästa och hur vi i vårt dagliga liv skall leva med och vara våra medmänniskor till glädje.

varje konfirmand har glädje av att gå bönens väg. Välkommen till Din kyrka! K r ISTer I:SON LU NDIN v iK. KoMMiniStEr

SVENSKAKYRKANS INTERNATIONELLA ARBETE FASTEINSAMLINGEN 2012 Fredagen 30 mars sålde våra präster 175kg ost på Hemköp och Eklöws. 25% på ostförsäljningen blir 3 722kr. Stort tack till Maria på Hemköp och Carl-Daniel och Anita på Eklöws! Församlingsafton i Grimmared 20 mars uppgick till 8 040kr. Fyndmarknad i Veddige 24 mars uppgick till 8 210kr. Fasteinsamling i Gunnarsjö 28 mars uppgick till 15 208kr. Sopplunch i Ås 950kr. Fastebössor, kollekt mm 26 079kr. Totalt 62 209kr VARMT TACK till ALLA som bidragit!

Minnen FRÅn BYGD OCH KYRKA Ett tips kom från En grimmarEdsbo om att skriva om En riktig hjältE. dEt handlar om aron rosEngrEns liv, dElvis bErättat av aron själv och av sixtEn ”västgöta” bEngtsson som gEr sin skildring. kan kanskE ävEn vara något att tänka på för dagEns ”modErna” vaktmästarE??? Västgöta Bengtsson kallar honom för en hjälte. Hjältar kan

på offentlig auktion till den minstbjudande. och nu, nu skulle jag

både vara krigshjältar och andra som i vardagen löst sin livsuppgift

säljas! Den dan glömmer jag aldrig. auktionen hölls i skolan st rax efter

på ett speciellt sätt. Här må nu en vardagens verklige hjälte träda

fars begravning. och där kommer de nu, byborna, som är nyﬁkna på

fram ur folkdjupet och ge några glimtar ur sin otroliga sannsaga.

vad den blinde pojken skall gå till i pris. Man börjar med att sälja de

aron rosengren föddes 3 januari 1869 av fattiga föräldrar, blev

gamla soﬀ orna, bordet och st olarna. Fars skomakarverktyg ville många

sedan orgeltrampare, ringare

ha. Sen hände det! Jag kommer ihåg än

och kyrkvaktare. Fadern var

i dag hur det liksom skar i mej, ja, jag

byskomakare och de bodde i en

visst e inte om jag skulle orka mä´t, när

ryggåsstuga med ett rum och en

ordföranden ropade ut orden: ”nu tar

stor öppen spis. På nätterna fick

vi pojken. Ge mej ett bud på´n!” En

de krypa ihop så gott de kunde

bonde köpte mig för kr om året. Jaha,

alla elva barnen, mor och far.

så började mitt nya liv. Jag hjälpte till

En morgon när ja var åtta år,

både ute och inne. obehindrat gick jag

sa jag till mor då jag vaknade: ”Ja

omkring i hela byn. Jag skötte djuren

måtte ha st ött te mett öga i natt. Dä

på gården. Jag tog upp säd. Jag var

gör så ont i´et.” en vecka senare

med och drog tröskverket för hand – ett

hade en svart hinna lagt sig över

omänskligt arbete! Men jag gav mig inte.

ögat som inte gick bort. Fadern som gick runt i gårdarna och gjorde skor hade fått ett råd: ”För allt

Vid 29 års ålder blev han Den lillA

röda stugan där aron rosengren bodde

orgeltrampare och ringare i kyrkan. Men han ville ändå lära sig ett

i väla åk med detsamma till Gummarsedoktorn! Han bota vår däka

riktigt yrke, ett hantverk som är lämpligt för blinda. Han bad

en gång, när hon höll på att bli blinner. Han är så säker, kan-veta.”

”socknemännen” om hjälp, men de hade samma svar som förra

Fadern tog aron till den ”kloke gubben”, som var känd

gången, ett bestämt nej. ”tjänar la inget te å kôst a på en blinner.”

för sina undergörande droppar. Nu hade aron ingen syn kvar

sade de. Han lärde sig borstbinderiet med allt vad därtill hör på

på ögat, men en fruktansvärd värk. De åkte till Sjukhuset

egen hand. Förutom borstbinderiet blev han kyrkvaktare. Han

i Göteborg där det värkande ögat togs ut. Då började även

högg all ved, eldade, trampade orgel och ringde i klockorna både

det andra ögat värka. Problemet var att det kostade 1.50 om

morgon och kväll och vid gudstjänsterna. Bara två söndagar

dagen på sjukhuset. Doktorn där lovade att om han bara blev

om året hade han semester. Detta höll han på med i 48 år.

kvar en tid skulle han få behålla synen på sitt enda öga. De vände sig till socknemännen där hemma, de välförst åndige och omtänksamme, skulle säja härom. Joo, de

när jag hade tjänst gjort i  år, hände det något mycket märkvärdigt en söndag. Kyrkan har nog aldrig varit så full med folk som då. Efter högmässan rest e sig hela församlingen, och

visst e besked. De sa best ämt nej. ”Dä blir för durt. å så ä dä

jag blev framkallad att st å mitt på kyrkogången. Där blev jag

onödit, för pojken blir la blinner ändå.” och så blev det. Ett

avtackad med många vackra ord och den här medaljen – han

par månader därefter hade liksom en svart rullgardin dragits

visar st olt upp den – hängdes på mitt bröst. Den st unden kan jag

ner för mej. Jag var helt blind. Så socknemännen ﬁck rätt.

heller aldrig glömma, då jag, den fattige, blinde pojken, blev den

Någon skola fick han aldrig gå i för han var blind. Hans två år äldre broder lärde honom att läsa, han kunde alltid hans

först e i hela socknen, som ﬁck ta emot en sådan ﬁn belöning. aldrig har väl en förnäm utmärkelse tilldelats någon svensk

läxor utantill. Blindskrift hade han lärt sig själv. Framtiden

medborgare mer rättvist än vad som skedde vid detta tillfälle

såg ganska hoppfull ut. Men säg den glädje som varar.

i Grimmareds kyrka, då medaljen ”För långvarig och trogen

Hans mor gick bort när han var tolv år och tre år därefter

tjänst” fäst es på Sven aron rosengrens bröst. alla kyrkobesökarna

gick även fadern bort. elva barn var nu föräldralösa.

upplevde i det ögonblicket sanningen i orden: En hjälte medaljeras.

På den tiden såldes föräldralösa barn och orkeslösa gamlingar

Sa MM a NSaT T aV M ar iE Fr iBErG a ntonSSon

Vi SKA till KYRKAn!

kungsäters kyrka och tourellerna nu är dEt dags för kungsätErs kyrka att få sig En utvändig uppfräschning. för att få vEta vad som händEr där, åktE jag upp och var mEd på Ett byggmötE.

kyrkas fasad har inte haft några större ytor som behövde lagas på en gång. CentRAlKYRKAn

Kungsäters 8-kantiga kyrka är en av få åttakantiga centralkyrkor i Sverige och ritad av den svenske arkitekten emil Viktor Langlet (1824-1898) som var en ivrig förespråkare för centralkyrkor. emil Langlet ritade även ytterligare 11 kyrkor i Sverige och Stortingsbyggnaden i Oslo, uppförd 1866. Den runda utformningen gör att alla kyrkobesökare kommer nära koret, trots att kyrkan har över 350 sittplatser. Kyrkorummets form påverkar även akustiken och ger en stor men kort efterklang. efter att Kungsäters kyrka tagits i bruk revs den gamla medeltida kyrkan. Den gamla kyrkoruinen ligger ovanför prästgården. Den nuvarande kyrkan tog ca 20 år att byggas, antagligen fattades det pengar. Den invigdes 1881, men målades först flera år därefter. HeMliGt RuM

Under renoveringen upptäcktes ett hemligt rum som ingen vetat De renoverar fasaden, putslagar fasad och fogar som målas med

om. Det finns till höger om altaret, ovanför flygeln och innanför den

Keymfärg, en sorts silikatfärg. Fönstren kommer att bli helrenove-

stora målningen som finns där. Där hittades två stora skåp/bokhyl-

rade både in- och utvändigt. De görs trärena, all färg skrapas bort

lor med gamla böcker och några gamla ljusstakar antagligen från

innan 1:a och 2:a grundfärgen läggs på och sedan läggs två lager med

den gamla kyrkan. Vaktmästaren trodde att rummet från början var

färg ovanpå. allt görs med linoljefärg.

tänkt till orgeln, men rummet blev för litet för den. Jag tog mig dit en

tOuRelleRnA

rummet. För visst är det spännande med ett hemligt rum?

dag, klättrade högt upp på stegen för att ta några bilder i det hemliga Vid regn har det tryckts in vatten i de åtta små tornen, Tourellerna. De står högt och kallt och det inre teglet, som inte är frostbeständigt har frusit sönder, det har riktigt smulats sönder. Men de kommer att byggas upp på nytt. Varje Tourell har fyra små fasader och de befintliga kopparhattarna kommer att bevaras och återmonteras på de nya Tourellerna. I det stora tornet har det upptäckts sprickor i fogarna. efter noggrannare kontroll har det upptäckts att det trängt in vatten bakom panelen, som angripit stommen, vilken blivit rötskadad. Det sätts upp kärnfura med hög kvalitet innanför kopparplåten för att det skall hålla så länge som möjligt. Om det målas behöver det målas om vart 7:e år, i söder och västerläge. Kopparplåt håller ca 100 år. Taket och tornspiran är i dag av koppar. tRAPPAn

Den stora trappan skall göras ca 45 cm djupare. Som den är i dag är det problem att vända katafalken vid begravningar. en stor granitplatta ska beställas och läggas högst upp och de befintliga stenblocken läggs i trappans utökning. Kyrkans alla dörrar ska skrapas och målas med linoljefärg. När jag frågar Tomasz Tetiurka som är arbetsledare på Dextera bygg hur det har varit att arbeta med Kungsäters kyrka svarar han att det är lättarbetat. Veddiges kyrka var i sämre skick. Kungsäters

M a r Ie Fr iBErG a ntonSSon

KRiSteR unDeRViSAR.

försöker få tyst på sina kompisar.

DRAMAÖVninG. AnDReAS

KAll MORGOn…

brrr… SeBAStiAn, eVelinA

KlARA OCH

och gustav fund

anton vid genrepet.

AnDAKt.

DeSSA BilDeR på konfirmanderna är tagna av fanny abrahamsson

KOnFiRMeRADe GRuPP 1

anna antonsson, Linn Davidsson, anton Gustafsson,

Johansson, Lovisa Johansson, rikard Johansson, alice Karlsson, Gustav Levin, Jonna Lysebring, Olle Neldemo, alvin Nelli, elin

Petra Göransson, Stina Haugen, Matilda Hillman, amanda

Nilsson, Jesper Nilsson, Sofia Nordin, Sebastian Sjögren, Johanna

Ivarsson, Jesper Johansson, Sandra Johansson, Oskar

Smidje, andreas Sturesson, anton Tingbrant och Klara Wallington.

Kärrbrand, albin Leding, Frida Lindblom, Marcus Påhlsson, Sebastian Påhlsson, Martin Söhrman, Christoffer Thuve, Mikaela Thuve och Simon Wedberg

nÅGRA AV KOnFiRMAnDeRnA FiCK SVARA PÅ FRÅGOR eFteR KOnFiRMAtiOnen:

Den första frågan var varför du skall konfirmeras? Jag fick blanGRuPP 2

Fanny abrahamsson, Felix aldén, William andersson, anton

dade svar som att det är allmänbildning, det är något jag vill göra, jag får pengar, för att passera denna milstolpe i mitt liv, det är en bra

arvidsson, Jonathan Bernander, Filip Halgren, emma Halldén,

grej och för att fullfölja min tro och bekräfta dopet. en fråga var

Judith Helmersson, anton Ivarsson, evelina Jensen, David

om du själv bestämde att du skulle konfirmeras eller om föräldrarna

Vi SKA till KYRKAn!

lOViSA ÖVAR

inför solosången.

KOnFiRMAnDeRnA FiCK fundera på vem som är min medmänniska.

derar. …RÄDDAD! SlAGen…

…jA Det

kan man undra…?

Att SKÖtA en åsna kräver sin man…

det här gå…? ledarna ser så bekymrade ut på genrepet.

HuR SKA

och kompisarna påverkade? Svaren var att de tagit beslutet själva

mer insikt i kristendomen, fått fakta från bibeln och om sig själv och

utan föräldrar eller kompisars påverkan. Har då ledarna varit bra

sin egen kristna tro, lärt sig olika liknelser, Fader vår och Trosbekän-

var nästa fråga. Jo ledarna har varit bra, mycket bra, men ibland

nelsen, att Gud förlåter allt och alla och till sist att ”Håll käften” inte

uppfattades Krister som ”arg” och ”skällde” på oss. att han hade

är en svordom.

”glimten” kanske var svårt att uppfatta. De flesta hade inte så många

att det var nervöst på konfirmationsdagen behövde jag nästan

förväntningar, men några ville lära sig mer om kristendomen och

inte fråga. ”aa, lite”, ”Ja”, ”Jätte!!!”, ”Väldigt… ” Någon var rädd att

om Gud vilket uppfylldes. Några tyckte det var roligare än de trodde

snubbla på kåpan och en annan tyckte inte det var så farligt när de

det skulle vara.

väl satt där uppe.

alla konfirmander åkte på läger, både på hösten och på våren,

Sista frågan var om de ville tillägga något. Förutom flera nej så

hur var nu detta då? Svaren var något blandade allt från tråkigt med

var det som helhet en bra tid och de gjorde en del kul grejor. ett svar

långa lektioner till väldigt kul med god mat och mycket rast. Någon

var att du ska tänka efter innan du väljer att konfirmeras.

tyckte t o m att killarna och tjejerna skulle få umgås mer, även efter en viss tid på kvällarna. Vad har nu våra ungdomar lärt sig under konfirmationstiden? Jo att Gud ser och hör allt! ett annat svar var att konfirmanden fått

Jag tackar de konfirmander som hjälpt till att besvara dessa frågor. Många mycket djupa och tänkvärda svar. Lycka till i livet med din kristna tro. M a r Ie Fr iBErG a ntonSSon

VÄGKYrKa

i sommar är det ås kyrkas tur att ha vägkyrka vi har öppet alla dagar 16-29 juli 14-18 varje dag avslutas med en andakt 18.00 utStÄllninG om kärlek, guds kärlek till människorna utStÄllninG om ås klosters utgrävningar mm KAFFeSeRVeRinG alla dagar 10kr välkomna!

Hjärtligt välkomna till SOMMARKYRKAN i Grimmared 2-8 juli 15.00 - 18.00 Kaffe serveras alla dagar. MÅNDAG 2/7 18.00 sång och musik Tilda och Alice Abrahamsson, andakt Martina Vallerius TISDAG 3/7 18.00 Sång Katarina Sjölin, andakt Birgitta Hellberg ONSDAG 4/7 18.00 Sång och musik Andreas Hjalmarsson, andakt Birgitta Hellberg TORSDAG 5/7 18.00 Sång och musik Weronica och Jerker Nordh, andakt Hans Ivarsson FREDAG 6/7 18.00 Sång med Grimmareds sånggrupp, andakt Martina Vallerius LÖRDAG 7/7 18.00 Musikgudstjänst med Familjen Olsson, Skällinge, andakt Birgitta Hellberg SÖNDAG 8/7 17.00 Musikgudstjänst med Goda Hopp, andakt Martina Vallerius

Välkomna, Grimmareds sockenråd! söndag 15 juli karl gustav kyrka 17.00, sällstorps kyrka 19.00 FAMiljen HellGRen från värmland. söndag 22 juli grimmareds kyrka 17.00, ås kyrka 19.00 kören ”GOtt FOlK” med sofia Eriksson, ida hyltbäck, frida gunnarsson och marie heribertsson.

TISDAGSTRÄFFAR i ås församlingshem 14.00. 10 juli, 24 juli, 21 augusti, 4 september

söndag 29 juli karl gustav kyrka 17.00, sällstorps kyrka 19.00 HÖRDeGÅRDS FYRA (H4)

magnus hördegård, piano och kompositör, allis brorsson, sång och violin, johan junstrand, slagverk och göran larsson, bas.

TRÄFFPUNKTEN på kungsängen 10.30 välkommen även de som bor utanför! 12 juli, 6 september.

16 juni Karl Gustav kyrka kl 18 HELGMÅLSBÖN Göran Melander, fiol och klarinett. Agneta Wimert, piano. Gun Svensson, sång. 17 juni SOMMARGLÄDJE i Kungsäters kyrka 11.30. Kyrkokören och Lalle Björk sjunger och spelar glädjesånger 24 juni FRILUFTSGUDSTJÄNST vid Sävsjön kl 18. Vid dåligt väder i Gunnarsjö kyrka. Lilla gränslaget med Gun Svensson.

söndag 5 augusti ås kyrka 19.00 ”i StORMenS ÖGA” lena dahlberg och andreas hjalmarsson.

SOMMarMUSIK I VÅra KYrKOr

söndag 12 augusti grimmareds kyrka 17.00, sällstorps kyrka 19.00 ”FOuR eVeR GReen” med rolf törnblom och lalle björk med ﬂera.

söndag 1 juli karl gustav kyrka 17.00, sällstorp kyrka 19.00 BiRGittA eliASSOn med släkt och vänner.

söndag 19 augusti gunnarsjö kyrka 17.00, ås kyrka 19.00 CHARlOtte POlSOn , saxofon och MAtS BÖRjeSSOn .

söndag 8 juli grimmareds kyrka 17.00, ås kyrka 19.00 kören ”GODA HOPP”.

söndag 26 augusti karl gustav kyrka 17.00, sällstorps kyrka 19.00 GOSPelKÖRen ViVACe .

Vi SKA till KYRKAn!

ÅSA JINDER

kommer till kungsäters kyrka 5 juli 19.00 matteus-kören sjunger och jonas otter spelar gitarr. Entré: 200 kr. biljetter säljs på turisbyrån i varberg, ica Eklöws i derome och i elaffären i kungsäter. åsa blev sveriges yngsta riksspelman 1979 på nyckelharpa. hon är dessutom sångare, kompositör, producent, textförfattare, författare och föreläsare. hon har bland annat skrivit texten till ”av längtan till dig”, ”som en sommarvind” och den svenska texten till ”you raise me up” (”rör vid min själ”). dessa låtar och många ﬂer kommer att framföras i detta somriga program. välkomna!

SOPPLUNCHER Gud gjorde människan enkel och rak, men hon hittar på alla möjliga konster Pred. 7:30

torsdagar 12.00 19 juli grimmareds församlingshem 23 augusti kungsäters församlingshem 27 september i karl gustavs bygdegård

MORGONBÖN i veddige kyrkas sakristia onsdagar kl 8 startar igen 5 september efter sommaruppehållet.

GRAVANORDNING Till er som fått anmodan att åtgärda era gravstenar och inte vet vart ni skall vända er så kan ni ta kontakt med oss på expeditionen på telefon 0340-300 25 senast 21 juni.

BÖN på diakoniexpeditionen i kungsäters församlingshem varannan tisdag, ojämna veckor hela sommaren förutom v 31-33 (31/7 och 14/8)

GEMENSAM BÖN för hösten i veddige församlingshem är tisdagarna: 4 september, 2 oktober, 6 november och 4 december. alla, som vill vara med och be för veddige och för oss, som bor och verkar här, är välkomna!

Min Gud, öppna ögon och öron och hör de böner de ber på denna plats. 2 Krön 6:40

FÖRSAMLINGSAFTON I ÅS FÖRSAMLINGSHEM ONSDAG 12 SEPTEMBER 19.00

”DE JAG HAR VANDRAT BREDVID” BERÄTTELSER FRÅN PALESTINA OCH ISRAEL

Under tre månader jobbade Johanna Gustavsson som följeslagare i Israel och Palestina genom programmet SEAPPI. Hon bodde då i byn Yanoun som ligger i det Palestinska området. Syftet med hennes arbete var att ge en skyddande närvaro, att rapportera om brott mot mänskliga rättigheter samt stödja de fredskämpar som finns i området. Nu visar hon bilder och berättar om vad hon upplevt, sett och lärt under sin tid där. Efter föredraget serverar sockenrådet i Ås fika. Alla hälsas varmt välkomna!

GuDStjÄnSttiDeR FÖR VeDDiGe OCH KunGSÄteRS FÖRSAMlinGAR Juni

veddige

sällstorp

lördag

2 e trefaldighet

midsommarafton

23 24 Juli

mids. dagen den h. Johannes

10 10*

11.30*

4 e trefaldighet

9.30

19 m

ås

kungsäter

gunnarsjö

grimmared

karl gustav 18 m H-bön

11.30

11.30* k

9.30*

15 m 11.30 13

18 m friluftsgtj sävsjön 11.30*

17 m

2-8 juli mån-söndag

sommarkyrka

19 åsa Jinder

lördag

apostladagen

lördag

6 e trefaldighet

18 m 9.30*

19 m

11.30*

17 m

18. H-bön 9.30

19 m

16-29 juli

11.30

17 m

vägkyrka

kristi förklarings

9.30*

14*

8 e trefaldighet

9.30

19 m

11.30 m

17 m

11.30

17 m

augusti 4

lördag

18 H-bön

9 e trefaldighet

9.30* och i vabränna 14

10 e trefaldighet

9.30

11 e trefaldighet

9.30

12 e trefaldighet

9.30

19 m

11.30* 11.30*

19m 19 m

11.30

18 friluftsgtj stackenäs

17 m 17 m

11.30

17 m

september 10* diakonsöndag 11.30 diakonsöndag 10* konfirmandinskrivning

13 e trefaldighet

14 e trefaldighet

lördag

16 21 23

15 e trefaldighet fredag 16 e trefaldighet

den h. mikaels dag

10 f k

11.30 diakonsöndag

9.30 diakonsöndag

16 kördag 18 skördevesper

10*

11.30

11.30 19. f. ådahl

11.30*

9.30* 11.30* k

11.30*

11.30 f k

9.30 9.30* gammaldags gudstjänst

teckenförklaring: *= mässa, f= familjegudstjänst, k= körmedverkan, g= gosspelmässa, m= musikgudstjänst, m= musikmedverkan, för mer information, där aktuell präst mm meddelas, se Hallands nyheter fredag innan aktuell gudstjänst. reservation för ev ändringar se även vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/veddige

Veddige-kungsÄters församling

nygatan 18 432 67, veddige …………………… 0340-300 25 e-post: …… veddige.pastorat@svenskakyrkan.se kyrkoadministration, månd, tisd, torsd, fred 9–12: ingela svahlin ………………………… 0340-300 25 Ekonomi, onsdagar 13–15: torbjörn Eriksson …………………… 0340-301 28

Vikarierande PrÄster

kyrkVaktmÄstare

hans ivarsson … 0340-371 80, eller 0709-18 57 10 martina valleius prästkandidat…… 0706-96 99 23

veddige: ………0340-304 80 eller 0703-73 04 80

diakoner

Eva ivarsson …0340-382 85 eller 0709-90 10 86 birgitta hellberg … 0340-304 10 eller 0320-810 70

ås: gert berntsson ……………… 0702-66 11 96 sällstorp: Emma hedström: ……… 0705-83 03 03 kungsäter och gunnarsjö exp:……… 0320-814 13

kantorer

grimmared: per-Erik sundberg … 0706-97 98 55

kantorer ……………………………… 0340-383 10 Weronica nordh …………………… 0705-71 21 09 carola book … 0340-314 86 eller 0730-77 40 97 ulrika bergman …………………… 0702-92 36 97

karl gustav: jörgen thorén ……… 0702-70 37 93

kyrkoherde

körledare

joakim selin … 0340-301 21 eller 0707-91 33 34 e-post: ………… joakim.selin@svenskakyrkan.se

gun svensson …………………… 0733-72 10 28 Zackarias holmdahl sjöberg ……… 0760-64 71 78

övrig info: www.svenskakyrkan.se/veddige redaktion "Vi ska till kyrkan!" 2012-2

ansvarig utgivare …………………… joakim selin redaktör/foto ………… marie friberg antonsson e-post ………marie.f.antonsson@svenskakyrkan.se

Melvin, Manuel

och Nellie.

Café Karl-Gustav stammisarna är

Signe, Greta och Ingrid.

Karl Gustavs Bygdegårdsförening har café andra tisdagen varje månad. Det är en välkommen träffpunkt i byn där vi ses och har det trevligt. Vi har öppet mellan 14.00 – 16.00. Det finns lekhörna för barnen och lekplats med gungor och sandlåda. Som ni ser av korten har vi besökare i alla åldrar. Damerna tillhör våra stammisar på arrangemangen, de är från vänster: Signe, Greta och Ingrid. Barnen heter Melvin, Manuel och Nellie. Lisbeth Blixt styrelsemedlem i KG : s Bygdegårdsförening.

ViSKA! 2012-2

Traditionell danskväll på Solbacken För tredje året i rad arrangerade Kungsäters IF nystart med dans på Solbacken i Kungsäter och för tredje året med Arvingarna som gästband. Första året var ett försök och besökssiffran blev väl 800,år två så steg denna till 1050 och nu i år till ungefär detsamma.

som sagt stilbildarna Flamingokvintetten och Streaplers fortfarande högaktuella är fäder till just Arvingarna och bandet Glennarts som är starkt på gång. Var för övrigt med på Arvingarnas absolut första offentliga spelning 1989 i Fräntorps Folkets Hus med ivrigt påhejande föräldrar, vänner, släktingar m fl. och man anade redan då vad bliva månde. Resten är historia. En enastående vacker och varm försommarkväll med dans till Arvingarna kan det bli bättre? Knappast. En gammal mans kropp ryser av välmåga när man hör låtar som Eloise och nysläppta

Denna dansbana har som så många

singeln Semester. Taket på den gamla

andra legat i träda ett antal år efter sin

dansbanan(trots ingipsningen) lyfter

storhetstid. Publikrekordet innehas av

när t.ex.Ugglas låt gamla gubbar fram-

Sven Ingvars på mitten av 60-talet då

förs och man önskar att vara 20 på nytt.

det kom över 3000 besökare till lilla

Mycket glädjande att se en ny gene-

Kungsäter. Detta har man inte ännu

ration ta till sig dansen och glädjen i

glömt.

musiken samt den livsstil som dansen

Men det var en tid då det fanns

medför. Vi får hoppas att ungdomarna

gott om dansbanor överallt i Sverige

tack vare band och arrangörer får en

och alla var välbesökta. Dansbanden

ärlig chans att ta sig fram till dansba-

utvecklades och blev jättepopulära. På

nan på landet, andas frisk luft, uppleva

50-talet var det mest storband som man

atmosfären och knyta nätverk med när-

dansade till. Då kunde en orkester bestå

kontakt via dansen.

av 15-20 man med mycket blås, maffigt,

Här har vi slitit med administration

perfekt men ändå lite stelt. Det var först

och praktiska göromål i flera veckor i

i början av sextiotalet som det verkliga

förväg för att allt skall klaffa. Bl.a. har

draget började med de mest stilbildande

vi gipsat in taket på dansbanan, instal-

banden Flamingokvintetten ,Streaplers

lerat larm, nya nödskyltar enl. de direk-

,Sven Ingvars och Sten & Stanly. Men

tiv som räddningstjänsten kräver säger

dom var många fler. Vill minnas Ingmar

Tommy Svensson nybliven ordförande

Nordströms, Trio med Bumba, Cool

och en verklig eldsjäl i föreningen.

Candys, Vikingarna, Visex, Thor-Leifs,

Efter detta får vi bara hoppas att

Thor-Erics, Christers, Drifters, Bhonus

återse Arvingarna på Solbacken nästa år.

, Leif Bloms och många många fler. Men

Uno K arlsson.

Tommy Svensson ordförande i Kungsäters If strax före start.

Arvingarna

Kim, Casper, Tommy och Lasse. Karlsson.

Fr책n v채nster Foto: Uno

Karl Gustav är en pärla vid Mäsens strand. Tycker i alla fall vi som bor här. Vi månar om vår sjö och dess stränder. Den årliga strandstädningen är viktig för oss, så även i år deltog många Karl Gus-

som överlevt den i några dagar gassande solen.

som också jobbas aktivt med men som kan

Kvällen vid Mäsen avslutades med att

förbättras främst för ungdomar. Som sagt

grilla korv, korven hade strykande åtgång,

det var ett kreativt möte och nu gäller att

kvällen var varm och skön och utsikten

jobba vidare och förverkliga. Karl Gustavs

vidunderlig, i sanning en lyckad kväll.

Bygdelags styrelse har ytterst ansvaret för att

tavs bor och snyggade till vår badplats inför badsäsongen. Vi skall också ordna med

har startat och trivsel för Karl Gustavsborna

Vår by vår framtid

utvecklingsarbetet fortsätter.

växter och buskar som ökar trivseln på rast-

Ett EU/Leader projekt deltar Karl

plats och parkering i anslutning till badplat-

Gustav i. Starten togs för 1 år sedan vid

Vik redan nu undan lördagen den

sen. Badstranden städades snabbt av både

ett allmänt möte i Bygdegården, en arbets-

18 augusti då vår stora fest går av stapeln.

barn och vuxna. Många armar hjälptes åt

grupp bildades och nu är ett första utkast

Massor av aktiviteter både för barn och

och skräp kördes bort av traktor, krattorna

färdigt. Utkastet har distribuerats till alla

vuxna, massor av veteranfordon, förtäring,

Bya o Motorfest.

hushåll som fått tycka till. Nu är det dags

uppvisningar. Grillning och dans på kväl-

Samtidigt gjordes det tyngsta jobbet vid

för handlingsplanen. Möte hölls återigen i

len. Håll ögonen öppna efter vårt program

vår ”mittpunkt” som städades, sopades och

bygdegården och många idéer kläcktes. 3

på hemsidan www.karlgustav.dk eller på

blomlådorna gjordes i ordning för plante-

områden arbetades med: Marknadsföring av

anslagstavlor i och i närheten av byn.

ring. Nu är det planterat med fina blommor

Karl Gustav, Företagarträffar som så smått

användes flitigt och trimmern var igång.

alla åldrar

deltar

Bygdelaget bjuder på korv och bröd som Gun grillar

K arl Gustavs Bygdelag Christina

Städning och umgänge i Karl Gustavs badstrand

Lokalt vårrus Måndagen den 23 april arrangerade Karl Gustavs gymnastikförening ett lokalt vårrus för alla som hade lust att testa formen. Arrangemanget blev lyckat tack vare 45 glada löpare som i ett vackert vårväder fick springa en runda på fem km genom Karl Gustavs vackra by. Både kvinnor och män från vår egen förening men också från Rolfstorp, Derome, Veddige, Kungsäter och Torestorp sprang, lunkade eller promenerade. Start och mål var vid idrottshallen, där vi värmde upp med ett kort gympa- pass av vår flitiga ledare Ulla Hellgren. Vi har för avsikt att även nästa år arrangera ett lokalt rus så håll utkik efter information om datum och anmälningstid. Välkomna att gå våra tipspromenader varje måndag hela sommaren med start från olika platser. Håll utkik i dagboken i HN. Ha en skön sommar och håll igång! Monik a Botes ordförande KGGF

En del

vågade även bada!

Tre korta till festsugna tjejer på Solbacken. 1. Brukar Du följa Arvingarna 2. Vad gillar Du Kungsäter? 3. Arvingarnas nya singel heter ju ”Semester”. Hur skall Du tillbringa din semester? Ellen Anséhn, Varberg.

Nej egentligen inte. Men de gör bra musik, har hört dom sen jag var liten. Naturen, fint landskap. I Bosnien, min pojkvän kommer därifrån. Sandra Forsdahl, Veddige.

Ja Det är skog. Ta det lugnt med min hundvalp.

Emma Gustafsson, Kungsäter.

Nej. Naturen och lugnet. Flyttar till Varberg på semestern, har fått en lägenhet där.

Anna Johansson, Varberg.

Kanske ibland på bra ställen. Är uppväxt i Grimmared, det är ganska lika. Mysigt! Har precis fått nytt jobb och skall jobba hela semestern.

ViSKA! 2012-2

Gänget i Grusgropen Minnen från 1940-talet av Bo Emanuelsson. Del 40.

Inget hände. I början av år 2000 hade

Han hade en son, som var med vid denna

Det här är lite av ett jubileumsnummer.

Bengt Johansson på Veddige Bil- & Traktor

invasion. Sonen överlevde, dock med svåra

Vi har trots allt lyckats få ihop 50 nummer av

lyckats få hit en höjdare och planeringschef

psykiska skador.

denna tidning. Vid ett tillfälle, när vi hade

på Vägverket. Vi hade ett sammanträffande

I mitten av januari 1945 satte den sov-

gett ut ett 20-tal nummer, var tidningens

i Bengts lokaler. Den här mannen blev rik-

jetiska armén på västmakternas uppmaning

ekonomi helt under isen. Tryckeriet hade

tigt lycklig. Han sa: Jag sitter med en massa

igång en offensiv, som på kort tid förde den

aviserat höjda kostnader. Röster höjdes för

pengar och med projektörer för att bygga

från Wisla till Oder. Hitler fick flytta sina

att vi skulle omgående lägga ner tidningen.

Onsalavägen. Folk där är riktigt galna. De

Vid det tillfället fann jag lösningen. Vi hit-

trupper österut.

överklagar allting. Här har vi ett projekt,

tade ett annat tryckeri, som tryckte tid-

Den 7 mars 1945 erövrade amerikanska

som vi skulle kunna sticka emellan med och

ningen i Litauen för nästan bara halva priset.

pansartrupper det första brohuvudet öster

utföra under tiden.

om Rhen.

JUBILEUM.

Sedan har det bara rullat på. Idag trycks tid-

Så blev det. Det får vara enskilda män-

ningen i Hyltebruk och är VeddigeVisionens

niskor, som griper in, om det skall hända

bästa kassako. Varje nummer vi ger ut går

någonting i det här samhället. Gänget i

plus och pengarna samlas på föreningens

grusgropen saknar inte sin bandybana. Vi

konto i väntan på bra idéer och bättre krafter

hoppas, att de flesta i Veddige är nöjda med

i föreningens ledning…

vårt nya vägsystem.

GÄNGET I GRUSGROPEN OCH NYA VÄGEN.

GÄNGET 1945.

Det är snart dags att låta Gänget i grusgropen lämna scenen. Dessa vilda ynglingar hade nu för länge sedan lämnat grusgropen. Någon vacker vinterdag möttes de kanske där för att åka skridskor och spela bandy. Redan omkring 1945 hade Vägförvaltningen stakat ut ny väg genom vår grushåla. Vår lekplats skulle snart försvinna. Omkring 1953 hade andra ynglingar övertagit vår bandybana. Lars-Ulrik Andersson hade varit hemma och hämtat verktyg för att kunna röja bort sly, som hindrade

De flesta i gänget hade nu fått arbete som springpojkar eller lärlingar på någon av snickerifabrikerna. De större industrierna hade ännu inte kommit till Veddige. Vi var ett litet antal, som gick i realskolan, men vi skulle snart ansluta oss till de andra. Det var nog bara ”Ingenjörs-Gunnar” och Bengt Karlström, som kom ut med realexamen i vårt gäng. Vi andra skulle ta både realexamen och studentexamen senare, när vi fått lite bättre förstånd. KRIGETS SLUTSKEDE.

Det blev nu ingen kapplöpning till Berlin mellan de sovjetiska och anglosaxiska trupperna. På hösten 1944 hade ett avtal träffats mellan de allierade om en delning av Tyskland och Österrike i ockupationszoner. Huvudstäderna Berlin och Wien skulle också delas i zoner. Då de tre stora möttes i Jalta på Krim i februari 1945, spikades tyskarnas framtid. En sjuk president Roosevelt och de två lätt alkoholiserade ledarna Churchill och Stalin drog upp riktlinjerna för folkens framtid i Europa. SLUTSTRIDEN VID BERLIN.

Slutstriden utanför Berlin blev fruktansvärd. Till Berlins försvar skickade man ut 15-åringar ur Hitler Jugend. Min cykelkompis Rudolf Bräuer, född 1931, klarade sig från att bli utsänd hit. Han körde mig en dag ut till en tallskog utanför Berlin. Där låg rader

bandybollens framfart. Filibert Hvalgren

Efter landstigningen i Normandie den 6

med stenplattor. På dessa kunde man läsa

kom förbi: ”Lägg inte ner för mycket arbete,

juni 1944 ökades trycket på Tyskland. Claes

namnen på stupade 15- och 16-åringar, som

pojkar! Vägförvaltningen har varit här och

Albin Eriksson från gården Eriks i Sanna-

legat här med vanliga bössor för att stoppa

stakat ut ny väg över Er bandyplan”.

gård hade emigrerat till Amerika år 1912.

Röda arméns stridsvagnar.

ViSKA! 2012-2

skola. Gunnar i Västergården och jag skulle

montörerna kopplade centraler och kopp-

Det var en dag omkring den 10 juni 1945.

spika upp nya kuloledningar där. Gunnar

lingsdosor.

Jag stod på perrongen på Varbergs station.

bad mig mäta till 6 m ledning. Jag stod som

I våra dagar står ingen och hugger in

Jag kände en oerhörd glädje. Längst inne i

en idiot och fumlade med tumstocken. Jag

spår i liggande plank. Man tar fram ett

hjärtat fanns också lite sorg.

trodde inte, att man vågade böja tumstocken

motordrivet såg, som på några minuter utför det, som vi höll på en hel dag med.

EN MÄRKLIG DAG I JUNI 1945.

Glädjen välde fram på grund av att det

så hårt runt kuloringen. Gunnar kom och

nu var fred. Våra gränser skulle öppnas igen.

visade mig. Bakom min rygg stod en fli-

Utan Hitlers vetskap hade storamiral Dönitz

nande snickare.

I början var vi inte så många på firman. Det var ”Karl i Småkulla”, ”Gunnar i Väster-

den 29 april 1945 undertecknat den tyska

Sedan blev det bara värre. Jag fick mäta

gården”, ”Knalls-Ivan” och jag. Senare kom

kapitulationen, som skulle träda i kraft den

till en ledning, som gick genom garderober

”Georg på Hulta” och ”Mauritz-Erik” från

2 maj. Den 30 april begick Hitler självmord.

och skåp. Jag fick den till 15,4 m. Gunnar tog

Findal. Vi körde fortfarande med fars gamla

Glad var jag också över det skolbetyg,

ledningen. Vi stack in den genom hål, som

Opel Olympia med gengasaggregat. I Källs-

vi borrat i skåpsväggarna. Sedan började

mossebacken fick vi hoppa ut och skjuta på,

Gunnar med klammer spika fast ledningen.

för att bilen skulle orka uppför backen. Min

Jag stod intill och förde kulon mot taklisten.

far köpte sedan också en begagnad Chevro-

Efter en stund var vi framme vid kulodosan.

let lastbil.

som låg i min skolväska. Jag hade nu gått ut klass 2:4 på realskolan. Min överenskommelse med ”Höga-Lars” var i hamn. Vi ville bort från skolan, som vi båda hatade. På Åke Jönssons Konditori på Västra Vallgatan hade vi tummat på, att vi skulle ha så dåligt betyg, att våra föräldrar insåg, att någon extraundervisning under sommaren var meningslös. Nu låg betyget där i väskan. Jag hade fått BC i huvudspråket tyska, B? i engelska och BC i matematik. Flyttad till klass ––––. Där var det bara ett streck. Det enda betyg, som översteg B var Ba i kristendomskunskap och fysik. I gymnastik hade jag bara fått B trots allt fotbollsspelande och idrottande. Det var inte konstigt. Gymnastikläraren, en löjtnant, var ivrig nazist. Han lät oss bara marschera i breda led och hälsa genom huvudvridning. Resten av lektionen skulle vi hoppa över bock och plint. Det var inget för mig. Morsan var förberedd. Jag hade berättat, att jag troligen skulle få dessa betyg och att detta var slutstationen för mina studier. Det var detta, som gjorde mig lite sorgsen. Min mor hade aldrig fått någon högre utbildning. Hon hade hoppats så mycket på mig. Nu hade jag gjort henne besviken. Inom mig bubblade det av glädje. Jag hatade den där skolan. Jag hatade lärarna. Det gjord, att jag också hatade att resa till den där förbannade staden Varberg. Jag skulle dock återkomma några gånger och ta revansch. När jag kom hem. skulle jag gå till handlare Bengtsson och köpa mig en overall. I morgon skulle jag börja arbeta som elektrikerlärling hos min far. LÄRLINGEN.

Mitt första jobb var i Derome gamla

Gunnar tryckte ledningen mot väggen. Den slutade 1 cm framför kulodosan. Det ”Västergårdska” vallonblodet steg blixtsnabbt upp i ansiktet på Gunnar Andersson. Han hoppade ner från ställningen och ryckte ner ledningen, så att kuloklammerna spruta om huvudet på mig. Han sa inte ett ord. Efter den betan mätte jag aldrig någon ledning för kort. Det blev tre nyttiga år i yrkeslivet. Så mycket med det elektriska blev det inte. Bönderna i Förlanda hade sålt skog under krigsåren och tjänat pengar. De saknade fortfarande elektriskt ljus. Yngeredsfors Kraft AB drog nu upp en högspänningsledning till Förlanda. Varenda bonde ville ha in strömmen i både bostadshus och ladugård. Här fanns mycket arbete. Många passade på, att öka isoleringen i huset genom att klä

BILSKOLAN.

Någon gång i augusti 1946 lärde jag mig köra bil. Jag var 16 år. Sedan dess har jag kört bil nästan varje dag. Det är preskriberat nu. Gengasaggregatet var nu borttaget. Min far och mor hade rest till Stockholm, där de skulle vara några dagar. Jag och Ingemar Lundgren skulle nu lära oss köra bil. Vi visste, hur man startade bilen, hur man frikopplade och hur man lade in växlarna. Vi var försiktiga i början. Ettans växel lades i på den gamla Opeln. Försiktigt släpptes kopplingen. Efter några meter bromsade vi, lade in backen och backade tillbaka till utgångsläget. Vi blev djärvare och djärvare. Vi körde nu genom den breda gången ända ner till de vita grindarna. Där stannade vi, lade in backen och backade ända in i garaget.

väggarna med porösa plattor. Det gjorde, att

Nu kunde vi köra bil. Det började bli lite

man kunde hugga in rör i väggarna, i vilka

enformigt. Vi fick nu för oss, att vi skulle

elledningarna senare drogs. Ofta fick man

starta nere vid grindarna och sedan backa

hugga ett spår från en dosa vid taket till ett

med full fart runt verandan och in i garaget.

blivande vägguttag nere vid fotlisten. Spåret

Vem gjorde det snabbast?

höggs in i liggande plank med stämjärn och

Vi tävlade flera gånger. Det hela hade

hammare. Den, som skulle hugga, var lär-

nog slutat väl, om bilens dörr hade varit

lingen. Det var jag.

riktigt stängd. Den här gången var det jag,

När man kom hem på kvällen vid

som körde. Precis när bilen i hög fart for in

6-tiden, fick man ställa sig vid slipstenen

i garaget, flög dörren upp och slog i pelaren,

och slipa stämjärnen, så att de var OK till

som höll garagedörren. Bilens dörr veks mot

nästa dags arbete. De fullärda montörerna

motorhuven och gick knappt att rubba. De

högg inte i väggarna. De lade in rören, drog

utstående gångjärnen hade krökts.

i kablarna och kopplade. Vi lärlingar fick

Vi fick fram farsans största rörtång. Med

förutom huggandet i väggarna även mon-

hjälp av denna lyckades vi nästan återställa

tera vägguttag och strömbrytare. De äldre

gångjärnen i rätt läge. Dörren gick dock

ViSKA! 2012-2

mycket trögt att stänga. Det värsta var, att

lärt oss köra bil, ville också Holger, fjär-

bygder. En del var väldigt nitiska. En del

färgen runt gångjärnen hade fallit bort. Vi

dingsmannens son, ha några lektioner.

blundade för det mesta.

fick fram en blå lack, som vi strök på. Den

Min far hade lärt fjärdingsmannen köra

En gång var vi uppe i Förlanda och job-

var mycket mörkare än Opelns av solen

bil en gång i tiden. Det hade skett med en

bade. Någon gång efter middagen kom en

brända blå lack. Vi löste det genom att stryka

viss vånda. Ingemar och jag var därför lite

av montörerna och frågade, om jag vågade

på lite damm över det mörkblå.

försiktiga, när det gällde den nye eleven. Vi

köra hem och hämta en bit grövre kabel, som

Det var spännande minuter, när far kom

stuvade in Holger i bilen och körde upp till

de hade glömt att ta med sig. I så fall skulle

hem från Stockholm och satte sig i bilen.

Lerdalsvägen, som på den tiden var en smal

jobbet kunna färdigställas den här dagen.

Stark som han var, stängde han dörren utan

väg, vilken bara nyttjades av bönderna. Här

kommentarer. Inte ett ord nämnde han, om

skulle Holger få sin första lektion.

Våga och våga. Att köra bil var det roligaste jag visste. Den här dagen hade vi den

att bilen verkade konstig. Färgen vid gäng-

Vi hade vänt bilen. Holger satt vid

stora lastbilen. Jag gav mig iväg. Någon av

järnen okularbesiktigades inte heller. Vi

ratten. Han fick en teoretisk lektion i hur

våra montörer hade helt glömt att kolla ben-

hade klarat oss. Familjen hade fått ännu en

han skulle försiktigt lätta på frikopplingen

sinmätaren den här dagen. Jag kom till Stuv

bilförare.

och försiktigt gasa, när bilen började rulla.

och passerade Löftaån. I backen efter ån

I fortsättningen fick jag varje morgon

Tyvärr gick allt fel. Hjulen stod svängda.

började motorn att hacka. Jag kollade ben-

hämta lastbilen nere i Karl Karlssons garage

Holger tappade frikopplingen. Blev rädd och

sinmätaren. Den stod på noll. Jag gick in i

vid Ramslätt. Varje morgon mötte jag vår

tryckte gasen i botten. Bilen for med full fart

Stuvs Handelsförening och frågade, om de

granne, fjärdingsmannen Ivar Andersson,

ut på Ivar i Lerdals betesvall, genom koski-

hade bensin att sälja. De hade de inte. Gå till

som var på väg till Posten för att hämta tid-

tar och allt, innan Holger hann trampa ner

bonden på andra sidan vägen. Han brukar

ningen. Varje gång, när jag kom med last-

frikopplingen. Det blev bara den lektionen.

ha en dunk hemma.

bilen, vred fjärdingsmannen huvudet i 90

Holger vågade vi inte mer släppa ratten till.

Jag gick till bonden, som var en hygglig

grader mot ”Hag-Annas”. Han hade inte

Vår näste elev var ”Kalle-Måns”, som snart

karl. Turligt nog hade jag några tior på mig.

sett någonting.

lärde sig köra. Han var bara 15 år.

Bonden fyllde på bensin. Jag betalade och

När jag och Ingemar Lundgren hade

Det fanns lite olika fjärdingsmän i våra

tackade och var snart hemma hos min far

”Ingenjörs-Gunnar” gör

Grusgropen. Det var inget vackert område SJ lämnat efter sig. Vi får sända en tacksamhetens tanke till David Gustafsson, som lyckades få med kommungubbarna på att förvandla området till idrottsplats. Halva styrkan på Veddige El. Installationsbyrå vintern 1946. Från vänster syns Gunnar Andersson, Västergården, Erik Johansson, Findal och Karl Karlsson, Småkulla. Saknas gör Ivan Johansson, Istorp, min far Karl Emanuelsson och undertecknad, Bo Emanuelsson, som antagligen tog fotot. Idag heter företaget ElektroEmanuel och har 80 anställda.

ViSKA! 2012-2

rekryten på Kustartilleriet KA 4 i Göteborg, där han lär sig laga mat i ”snuskburken”. Gunnar var i en grupp, som skötte en strålkastare. Han tog sig sin realexamen i Varberg. Fastigheten Solängen, där vi lärde oss köra bil på den breda grusgången. Vi rundade verandan i hög fart och backade in i garaget, vars portar syn på det bakomliggande uthuset. Här är nog ”bilskolläraren” i hembiträdets trygga famn ca 2 år. På den tiden, 1932, kunde man se husen långt uppe i Porsma.

Bengt Karlström var en av de två, som lyckades få en realexamen i Varberg. Han blev senare byrådirektör i Skatteverket.

och kunde hämta kabeln. För honom berät-

Jag minns särskilt en gång. Vi kom till en

noga betraktade. Det var döda flugor i

tade jag, vad som hänt. Min far frågade:

bondgård. Bonden var visst ute i skogen,

Vilken bonde var Du hos? Han fick beskriv-

men han hade visat frun, hur han skulle ha

glaset. Tanten vände detta upp och ner, så

ningen. Du är en riktigt galen herle. Det var

det.

ju hos fjärdingsmannen i Stuv, som Du var och fick bensin av. Det här skulle inte bli sista gången, som jag träffade på mycket hyggliga poliser.

Farsans kalkyler var enkla. Han räknade

telfållen och torkade ur glaset och slog upp

ljuspunkter och multiplicerade dem med

en stor konjak. Farsan grinade lite illa, när

kanske 30 kronor. Motoruttag, elspis och

han svepte sin konjak.

andra 3-fasuttag hade ett något högre pris. Sedan var det bara att lägga till ett belopp för

ANBUD.

Under åren 1945 och framåt arbetade

att flugorna trillade ut. Sedan tog hon kjor-

mätarcentral och inkommande kabel.

Vi tackade för oss och körde med mig vid ratten hemåt. När vi kommit en liten bit,

Frun i huset gick med oss i ladugården.

sade min far: Det var det sytligaste jag varit

vi även på lördagar till tror jag klockan ett.

Hon bar en fotsid klänning, som hon slä-

Sedan följde mitt extrajobb. Gräsmattan

pade över ”mökerännan”. När vi hade sett

med om. Tänker Du på flugorna i glaset,

skulle klippas och den långa gången skulle

allt, och farsan hade sin kalkyl färdig, ville

krattas. När allt var gjort, kunde man höra,

frun bjuda oss på kaffe.

frågade jag. Flugorna var väl ingenting. Såg Du inte, att glaset blev gult av piss, när hon

att orkestrarna uppe på Kalvhults fästplats

Vi satt nu i finrummet och drack kaffe.

torkade det med klänningen, som hon släpat

hade börjat stämma instrumenten. Då var

Min far, som inte kunde äta något sött, smög

det dags att gå in och duscha. Under tiden

i vanlig ordning ner kakorna i fickorna för

i mökerännan. Min far var inte särskilt kräs-

stod radion på. Det var en timmas gram-

att inte göra tanten ledsen. Smakar det med

mofonmusik fram till klockan sex eller var

en konjak? Farsan var inte storbedd, när det

Jag hade nog tänkt, att kunna stänga

det kanske till klockan sju. Det slutade alltid

gällde ett glas. Jag skulle inte bli bjuden. Jag

Gänget i grusgropen med detta jubileums-

med något regementes hurtiga paradmarsch.

visste, att jag nu skulle få köra bilen hem.

nummer, men det får nog bli en artikel till.

På söndagarna fick jag ofta följa med

Tanten gick bort och öppnade det stora

min far till Förlanda och titta på nya jobb.

skåpet och tog fram ett spetsglas, som hon

magad.

Bo Emanuelsson

Vårt kryssningsfartyg har anlänt till Jalta på Krim efter en färd på Dnjepr från Kiev i Ukraina till Svarta havet. Vi anländer till konferensanläggningen på Jalta, där Europas framtid en gång diskuterats. Slottet var från början en sommarstuga för en rysk tsar. Till höger i blårandig tröja går min fru Gudrun och till höger om henne Gurli Andersson från Varberg.

gott om bilder på de tre stora inne på väggarna. Här försöker Churchill ta död på Roosevelt med sin cigarrök medan Stalin till höger ser på. Det fanns

fanns den gamla Opeln kvar. Ingemar Lundgren och jag hade bytt ut de trasiga tygsidorna på dörrarna mot blåmålade masonitskivor. Med brudarna Elvy Karlsson, Ramslätt till vänster och Ingrid Johansson, Järleborg till höger körde vi Vänern runt den sommaren. Vi hälsade på min klasskompis Olle Blomqvist i Dalsland Han står intill Ingrid. Olle blev senare en riktig bilskollärare.

År 1949

ViSKA! 2012-2

Fotbo Fotbollslekis text och

ViSKA! 2012-2

bilder av Andreas Gustavsson

Varje söndag kl 17:00 fylls Veddige konstgräs av ett femtiotal bolltrollare. Då är det dags för fotbollslekis. En enkel och uppskattad tillställning där pojkar och flickor födda -06, -07 och -08 får vara “fotbollspelare på riktigt”. De bjuder på en enastående uppvisning och den stolta publiken slipper se fula kapningar, filmningar eller tjat på domaren. Istället får de uppleva lek och sann fotbollsglädje och ingen verkar tycka att det är tråkigt att se exempelvis ett tjugotal svettiga 5-åringar likt en bisvärm följa efter en boll där ingen verkar ha en aning om var målet är. Tack till ledarna Mikael, Jens, Björn och Tomas som gör detta möjligt.

tbollslekis

ViSKA! 2012-2

ViSKA! Magasinet gratulerar! Gรถran Johnsson

Anna-Greta Sturesson

ViSKA! 2012-2

och Göran Johnsson på prisutdelningen på Sveriges Nationaldag förra veckan.

Anna-Greta Sturesson

Vadkärr 2012 Naturens mångfald, tystnad och orördhet. Vart man än går, trampar man på sällsynta, fridlysta och ovanliga växter. Här är även maskrosen legitim. –De tar död på sig själva när det blir för många – säger Göran med vördnadsfull röst. Men skenet bedrar. Att behålla naturen så orörd kräver mycket arbete. –Klart att vi får EU-bidrag, samma som bönderna får. Det räcker till bensinen till röjsågen… – tillägger Anna-Greta med ett skratt.

Pressmeddelande, Onsdagen den 30 maj 2012

Varbergs kommuns miljöpristagare 2012 Juryn för Varbergs kommuns miljöpris har beslutat att årets miljöpris går till Anna-Greta Sturesson och Göran Johnsson. Motiveringen är: "Anna-Greta Sturesson och Göran Johnsson tilldelas priset för sitt engagemang och för sin handlingskraft. Genom ideellt arbete har de bevarat och återskapat ängs- och betesmarkerna kring gården Vadkärr med stor biologisk mångfald. De skapar naturvärden av högsta klass och föregår med gott exempel för andra markägare genom att ta tillvara gammal kunskap. Deras välkomnande inställning till allmänheten ökar värdet på deras insats än mer.” Prisutdelning

Prisutdelningen kommer att ske i samband med Nationaldagsfirandet i Societetsparken den 6 juni ca kl 16. Prisutdelare är Margareta Lorentzen, kommunfullmäktiges ordförande samt Lilith Svensson från miljöprisjuryn. Miljöpriset har delats ut sedan 1992. Juryn består av Jonas Noréus (FN-föreningen), Hans Lillhage (Marknad Varberg), Jeanette Qvist (barn- och utbildningsnämden), Lilith Svensson (miljö- och räddningsnämnden) och Ewa Klang(kommunstyrelsen). För ytterligare information

Charlott Jansson, sekreterare miljöprisjuryn Telefon: 0340-882 26 E-post: charlott.jansson@varberg.se Anna-Greta Sturesson Tel : 0340-30487

ViSKA! 2012-2

Patrik Gyllén. "Jag har sparat det mesta. Men några åkte ut med blommor eller reklam…"

ViSKA! 2012-2

Patriks tack "som att vara med i en dålig film…" "Det började med att jag hade så dålig hörsel. Och öronsus hade jag. Jag spolade öronen flera gånger om dagen. Läkarna frågade om jag simmar mycket… de trodde att jag hade någon sorts kronisk öroninflamation… Jag körde Revaxör i huvudet i veckor men det hjälpte inte. Det blev ingen ordning." "…när jag tränade så blev huvudet bakom örat alldeles varm… som en upphettad tvättsvamp, kändes det som. Sen blev det yrsel, tappade balansen… Det var då jag har förstått att här är det någonting som inte stämmer." "Läkarna ville köpa tid. De hade olika idéer om behandlingar. Nähe du – sa jag, nu måste det hända nåt, jag har inte tid med detta…" "Jag höll på i ett och halvt år, att kämpa med den här skiten. Jag tränar mycket. Har alltid gjort. Man känner sin kropp så väl. Men jag förstod att det här

en stor jävla kula på höger sidan, som trycker bort hela grejen… det såg grotesk ut

är inte som vanligt. Jag gick ständigt med en sånt där olust-känsla." "Jag var i Halmstad för att få en hörapparat inopererad i huvudet… när en läkare sa till mig att du har fel på din diagnos, du måste genast till Varberg på magnetröntgen… Nu hände allt väldigt fort, allt på några timmar… Sen ringde hon mig igen och sa att hon har skickat mina bilder till Sahlgrenska i Göteborg… Det kommer att ringa en dam till dig klockan åtta i morgon bitti. Jag kan inte säga så mycket nu… men det är någonting där som… inte ska vara där…" "Klockan prick åtta dagen efter ringde en dam som heter Rut Florensson och sa att jag tycker att du ska komma hit med din familj… mer kan jag inte säga nu… men… du har en tumör i huvudet…" "När man hör det ordet i telefon det är som… sånt där läser man i tidningen bara… det är sånt som händer andra, som att vara med i en dålig film… Jag tror inte jag begrep riktigt. Vi åkte upp i mellandagarna för ett och ett halvt år sen… Det här glömmer jag aldrig. Hon hade en jättestor extraskärm till sin dator, där plötsligt dök mitt huvve upp, bara två hjärnhalvor med mitt namn på… Och en stor jävla kula på höger sidan, som trycker bort hela grejen… det såg grotesk ut. Då tänkte jag: det här är inte bra, det här är inte bra alls…" "Nu lever jag inte längre till, tänkte jag." "Jag var ledsen och rädd, agressionen kom sen. Läkaren bara pratade, jag uppfattade knappt vad hon sa: Den här tumören sitter på det absolut sämsta stället i din kropp. Den sitter och trycker på lillhjärnan där kontrolleras allt… att kunna tala, gå, andas… men den är en godartad tumör… Plötsligt, jag som var så nere, så åkte hoppet upp igen till topp. Men, ta bort den bara – sa jag plötsligt!" "Jag fick en operationstid i april. Läkaren sa: träna så mycket du orkar. Det kommer du ha nytta av sen. Och det behöver man inte säga till mig två gånger." "Jag gick och pratade med alla om det. Jag var livrädd att folk börjar tissla och tassla om det. Nej. Alla ska få veta det: Jag har en tumör men den är godartad och jag ska opereras." "Operationen tog tjugo timmar med två läkarteam. Redan efter en vecka var jag hemma. …det var då det började…" "Blombudet kom två gånger om dan. Brevlådan var full av gratulationskort varje dag. Det kom mail, till och med telegramm. Folk ville gratulera mig. Jag visste inte att jag hade så många vänner… jag är så oerhört tacksam…" "Jag vill bara säga: tack…" nedskrivet av Sandor Olah

ViSKA! 2012-2

VÄLKOMMEN!

TILL SOLBACKEN I KUNGSÄTER PÅ KNYTKALAS 35-ÅRS JUBILEUM Lördagen den 11 augusti 1012 kl 18.00. På scen:

10 ÅRS JUBILEUM!

TRADITIONELL STÄTTAREDSKONSERT MED LASSE STEFANZ LÖRDAGEN DEN 29 JULI. BILJETER SÄLJES I SKOAFFÄREN (SPORTRINGEN)

UNDERCOVER Tag med mat, dryck och kaﬀe

Välkomstdrink, dukning och nattamat ordnar vi

PRIS 150 KR per person om ni betalar före den 2 juli

PRIS 170 KR per person om ni betalar senare Sista anmälan är den 24 juli Max antal är 200 pers, så först till kvarn… Betala redan nu till bankgiro:

5350-1649

Vill du ta med någon mer är det bara att betala in för henne/honom också Margareta och Rolf 0340-30700 Agneta och Sven-Olof 0340-626562 Ulla och Lennart 0320-80410

Vi finns alltid i din närhet! Det moderna försäkringsbolaget med gamla anor

Kontakta närmaste Dina-bolag! Vi ger dig mer information och offerter. Kinna 0320-359 04, Varberg 0340-66 40 40, Veddige 0340-66 40 50, Värö 0340-66 40 48. www.dina.se

tel: 0340-306 57

MIDSOMMARÖPPET: MIDSOMMARAFTON ………… 9-16 MIDSOMMARDAGEN ……… 11-18 SÖNDAG 24/6 ……………… 11-18 VI PÅ EKLÖVS ÖNSKAR ALLA VÅRA KUNDER EN SKÖN SOMMAR!

Specialtransporter tel. 0340-306 10 fax. 0340-304 84

Vår kunskap = Din trygghet. Det tjänar du på! VEDDIGE

VARBERG

KUNGSBACKA

KINNA

www.veddige-akeri.se

VÄLKOMNA!

F I R S T C L A S S PA C K A G I N G www.esonpac.se

0340-600 900

Varför är du försäkrad? för att inget ska hända? Eller för att olyckan kan vara framme?

Våra försäkringar tål att jämföras. Välkommen in!

Veddige 0340-66 60 40 www.varbergssparbank.se

telefon: 0340 – 69 75 00 | www.varbergsbostad.se

JUST NU HAR VI SOMMARRABATTER PÅ ENERGIINSTALLATIONER.

www.ivt.se

Ett komplett VVS-företag i Veddige Kontakta Rörfix: Karl-Erik 070-37 307 57, ke@rorfix.se | Anders Eriksson 0708-843 111 | www.rorfix.se

98.900:-

FRÅN (989:-/MÅN)*

98.900:-

FRÅN (989:-/MÅN)*

SUZUKI ALTO. NU MED SUZUKI ALTO ** NU MED FRI SERVICE I TRE ÅR.** FRI SERVICE I TRE ÅR. SUZUKI ALTO. NU MED FRI SERVICE I TRE ÅR.** I en Suzuki Alto är det mesta standard. Fem dörrar, AC/CD, ESP med mera ingår i priset. Fram till den sista juni ingår dessutom tre års fri service vid köp av en ny Alto, Splash eller Swift.

I en Suzuki Alto är det mesta standard. Fem dörrar, AC/CD, ESP med mera ingår i priset. Fram till den sisLAGERBILAR: ta juni ingår dessutom tre års fri service vid köp av en ny Alto, Splash eller Swift.

94.000:-standard. Fem dörrar, ALTO är 2011, NYmesta I en SuzukiLAGERBILAR: Alto det ALTO 2011, NY 94.000:ALTO 2011,ALTO 2002011, mil 85.000:200 mil 85.000:-Fram till den sista AC/CD, ESP med mera5 600 ingår i priset. ALTO 2003,ALTO mil 29.900:2003, 5 600 mil 29.900:juni ingår dessutom tre års fri service vid köp av en ny Alto, Splash eller Swift.

LAGERBILAR: ALTO 2011, NY 94.000:ALTO 2011, 200 mil 85.000:-

Viskastigen 66, Veddige, www.veddigebilotraktor.se Telefon: 0340-639950, Öppettider: Vardagar 9 –17

*Priset gäller 4,3 Suzuki Alto 1,0co2 VVT.99 Bränsleförbr. körning 4,3 l/100 CO 2 99 g/km. 3 3års *priset gäller suzuki alto 1,0 vvt. bränsleförbr. bl. körning l/100 km. g/km. 3 årsbl.nybilsgaranti, 3 års km. vagnskadegaranti, års assistans & 12 års rostskyddsgaranti. finansiering nybilsgaranti, 3 års vagnskadegaranti, 3 års 12 års ränta rostskyddsgaranti. Finansiering och aviavgift). kampanjränta gäller t.o.m 30 juni genom suzuki finans: ränta 3,95%. kontant 23%. restvärde 50% av nybilspriset efter 36assistans månader.&effektiv 5,45% (inkl. uppläggningsgenom Suzuki 3,95%. Restvärde av nybilsprisetserviceprogram efter 36 månader. 2012. bilen på bilden är extrautrustad. **erbjudandet gällerFinans: 3 års friRänta service eller Kontant 4500 mil23%. (enligt suzukis 50% rekommenderade hos auktoriserad verkstad) vid köp av ny swift, Eﬀ ektiv ränta 5,45% (inkl. uppläggningsoch aviavgift). Kampanjränta alto eller splash före den 30 juni 2012. gäller t.o.m 30 juni 2012. Bilen på bilden är extrautrustad. **Erbjudandet gäller 3 års fri service eller 4500 mil (enligt Suzukis rekommenderade serviceprogram hos auktoriserad verkstad) vid köp av ny Swift,

SOMMARPRIS

S GIKLA

GIKLA

3.495:-

3.995:-

5.695:-

SOMMARPRIS

GIKLA

SPIS S464KV Spis med keramikhäll, varmluft, energiklass A, 400 volt, bredd 60cm höjd 85/90cm

DISKMASKIN DM 260 5 program, ljudnivå 47dB, höj och sänkbar överkorg, display, AAA i betyg

KYLSSKÅP K2185 höjd 185cm, kylﬂäkt för jämnare kylning, energiklass A+

SOMMARPRIS

6.180:GIKLA

PAKETPRIS KYL K 2185 OCH FRYS F2185N

9.995:S

SOMMARPRIS

4.780:-

TVÄTTMASKIN FT362 kapacitet 6kg, display, tidsparfunktion, energiklass A++, bredd 60cm höjd 84cm

GIKLA

FRYSSKÅP F 2185N höjd 185cm, sjävavfrostande Nofrost, elektronisk styrd display, energiklass A+

SVERIGES STÖRSTA VITVARUKEDJA. WWW.ELON.SE VARBERG LINDBERGSVÄGEN 2C TEL: 0340-893 00 VARDAGAR: 10-18 • LÖRDAGAR 10-14