Smakprov på Kyrkokalendern 2024-2025

TEMA: Ljus och salt

Kyrko kalendern

Förord Kyrkokalendern 2024-2025

hela livet är en gudstjänst , en tjänst tillsammans med Gud. För att markera detta kan vi avsätta tid i en kyrka för att lyssna till Guds ord och få del av de heliga handlingarna, sakramenten. Varje söndag kan vi fördjupa oss i ett tema utifrån de texter som valts ut. Hela dagen helgas av stunden i kyrkan och hela veckan helgas av söndagen. Det är en kraftsamling, men samtidigt en risk för att missa poängen. Om man stannar inne i kyrkan. Därför slutar varje högmässa med en sändning, ut i världen. Mitt valspråk är ”Jordens salt” som jag hämtat ifrån Matteusevangeliet 5:13. Där predikar Jesus för lärjungar i alla tider. Jesus själv påminner oss om att vår plats är i världen, i samhället, mitt ibland människor. Han varnar för att saltet kan mista sin sälta. För att förebygga det hämtar vi kraft i Guds ord och i sakramenten.

Varje högmässa har sitt eget värde med början och slut. Det blir som en vila och kraftsamling vid en rastplats på väg genom livet. Processionen gör detta åskådligt. Guds folk kommer vandrande med korset i täten. Vi följer Kristus så som Mose och Guds folk följde molnet och elden genom öknen på väg från fångenskap till frihet. Även om jag sitter i en kyrkbänk är jag symboliskt med i processionen, på väg i Kristi efterföljd. När rasten är slut och prästen välsignat höjs korset på nytt och vi reser oss i efterföljd, ut från kyrkan, från rasten, ut i en osäker värld tillsammans med Kristus. Det är en rast, inte en boning.

Ibland blir det extra tydligt att den enskilda stunden i kyrkan hör samman med den föregående och den kommande. Allra tydligast är det nog vid påsk: skärtorsdag, långfredag, påsknatt, påskdag och annandagens möte med den uppståndne. Varje dag blir ett fragment ur ett sammanhållet skeende. Det blir som om det vore en enda gudstjänst som börjar på torsdagen och avslutas på måndagen.

Även advent med jul och trettondagshelgen är som ett sammansatt drama där den ena söndagen börjar där den föregående slutade. Så byggs förståelsen och gemenskapen med Gud i Kristus som byggstenar där varje tema blir en sten som fogas med andra till ett hus.

Faktum är att hela året är ett bygge eller ett flöde där den ena söndagens tema leder vidare till nästa på ett fantastiskt sätt! Den första söndagen i advent får vi påminnas om att Jesus kommer. Han kom till Jerusalem, han kom till jorden till en liten familj, och han kommer till oss här och nu. Vi fortsätter att fördjupa oss i detta via de andra adventssöndagarna fram till jul där vi börjar ana att Jesus är mer än en människa. Gud själv blir del av vår tillvaro och delar människors upplevelser. Skaparen, den oskapade, blir en del av det skapade. Därför är världen platsen för efterföljelse.

ochLjussalt

Vi fortsätter efter trettondagen med att följa Jesus i hans verksamhet som människa fram till fastan där motgångarna växer. Döden blir en verklighet. ”Gud är död”, men besegrar döden. Vi kan alla få möta den uppståndne på olika sätt och i trefaldighetstiden lära oss vad ett liv i Kristi efterföljd innebär. Från dopet, första söndagen i trettondagstiden, fram till döden i slutet av kyrkoåret. Då kommer domssöndagen (som jag kallar ”lilla påskdagen”) där vi hör att Kristus kommer åter som han kom åter från döden. Han ska möta mig och alla människor och föra oss samman med sig själv i ett fullkomnande av skapelsen. Då blir det advent och vi får höra att han kommer … Kyrkoåret är verkligen fantastiskt! Tänk att se hela året som en gudstjänst som löper från advent till domssöndag och vidare in i en ny advent. Hela livet är en gudstjänst! En rastplats där vi samlar kraft för livet i världen med Kristus. Vi är jordens salt och världens ljus. Vi hör hemma i världen, spridda som saltkornen i soppan. Så kan vi helga världen, så helgar Kristus världen.

Biskop Johan Tyrberg

Söndag 1 december

Första söndagen i advent

GAMLA TESTAMENTET, SAKARJA 9:9–10

Ett nådens år

Textens sammanhang: Profeten Sakarja verkar åren kring 520 f.Kr. Då har den babyloniska fångenskapen visserligen tagit slut, men oron och misströstan är fortfarande stor. Profeten lovar att en ny ledare ska komma med ordning och frid. Till invånarna i Jerusalem ska en ny kung komma, ridande på en åsna, precis som kung David gjort 500 år tidigare.

EPISTEL, UPPENBARELSEBOKEN 3:20–22

Textens sammanhang: Uppenbarelseboken är Bibelns sista bok. Där finns många olika och ibland motstridiga bilder av Gud. I dagens text är Gud någon som längtar efter varje människa, vill umgås och äta med var och en av oss. Men då behöver vi öppna vårt hjärta och släppa in Gud.

EVANGELIUM, MATTEUS 21:1–9

Textens sammanhang: Matteus vill hjälpa sina judiska läsare att förstå vem Jesus var. Därför jämförs han i denna text både med kung David som red på en åsna och med glädjen under lövhyddohögtiden. Då viftade nämligen pilgrimerna med palmblad medan prästerna i templet ropade ”Välsignad vare den som kommer i Herrens namn”. Att möta Jesus är som att möta en kung eller templet självt.

PSALTARPSALM 24

Textens sammanhang: Psalm 24 säger att den Gud som skapat universum är samma Gud som vi möter i templet och i vårt eget hjärta. Varje gång vi följer vårt samvete och längtar efter det outsägliga, kommer Gud till oss.

söndagens namn och ämne

Den här söndagen inleder julens förberedelsetid. Sedan 1000-talet omfattar den fyra söndagar. Advent betyder ”ankomst” och är en väntan på Kristus i hans tre advent: Jesu första ankomst firar vi i julens gudstjänster. Hans andra ankomst sker ständigt på nytt, och detta högtidlighåller vi just denna söndag, som är den första söndagen i ett nytt kyrkoår. Jesu tredje, sista, advent är hans återkomst vid tidens slut.

liturgisk färg

Vitt. Byte till violett/blått efter kl. 18.

altaret

Sex (fyra) ljus och vita blommor.

Liturgisk färg och val av blommor är rekommendationer, alternativa val är möjliga. psalmförslag

103, 105 | 104, 107:4–5 | 421, 389:5–11 | 108, 106

kör - och solosångsförslag

En kung red in i staden

Hosianna, Davids son Adventet

övrigt

En adventsljusstake med fyra ljus, varav ett som är tänt.

För den liturgiska musiken används Julserien från första söndagen i advent till sjätte söndagen efter trettondedagen, se Kyrkohandbok för Svenska kyrkan, Musikvolym.

Det är skillnad på år som går ifrån oss och år som kommer till oss. ”Nu är det advent igen och nu är det jul igen,” säger vi. Det kan vi aldrig säga om det vanliga året. Året som där har gått, har för alltid gått och kommer inte igen. Det heliga året kommer däremot tillbaka till oss från framtiden.

Det är viktigt att ibland ta pulsen. Inte bara för att påminna sig att vi lever utan hur livet ständigt ges oss. Ungefär sextio gånger i minuten slår vårt hjärta. Sextio gånger i minuten blir det en paus där vi väntar in nästa hjärtslag. Varje gång kommer hjärtslaget tillbaka som en gåva. Ingenting kan jag göra mer än att med tacksamhet ta emot. Det är livet som ges mig och kommer till mig från framtiden, som det heliga året. Kan erfarenheten av nåd blir större än så?

Samtidigt är skörheten närvarande även i det som ges oss. Liksom paus och hjärtslag lever tillsammans vet vi hur tunn hinnan är mellan nåd och nöd, glädje och sorg, hopp och missmod. Livet är som lovsångens Hosianna där glädjen och förväntan ryms tillsammans med ordets egentliga betydelse: ”Hjälp oss!” ”Fräls oss!” Är det svårt att ta emot allt som gåva får vi väl ta pulsen igen.

Bön: Gud, låt mig med förväntan ta emot varje ny dag som en gåva, av nåd, från dig.

Esbjörn Hagberg, biskop em.

Barnen firar gudstjänst

Att läsa

Läs om när Jesus rider in i Jerusalem i Bibel för barn sid. 196–197

Nära dig sid. 116

De yngstas bibel sid. 427–432

Globalt mål – Nr 16

Att skapa fler fredliga och inkluderande samhällen där alla är välkomna och behandlas rättvist och på samma sätt.

Prata om vad dina rättigheter är som barn och människa.

Att göra

Gör ett datumljus av tjockt papper. Använd ett mindre papper och klipp ut en kvadrat med hål i mitten. Trä kvadraten på pappersljuset så att den visar vilket datum det är.

Färglägg

Här finns illustrationer att ladda ned för färgläggning: https://www.verbum.se/ kyrkokalendern/ladda-ned-illustration

Fråga

De som stod längs vägen blev glada när de såg Jesus på åsnan. Vad tror du att lärjungarna tänkte och kände? När blev du själv glad senast?

Sångförslag

Den svenska psalmboken: 736

Onsdag 5 mars

Askonsdagen Bön och fasta

GAMLA TESTAMENTET, JOEL 2:12–19

Textens sammanhang: När trumpetstötar från templet i Jerusalem förkunnar ett akut nödläge, när fientliga arméer eller gräshoppssvärmar hotar, då vill profeten Joel att alla invånare i Jerusalem, såväl gamla som unga, ska fasta och be.

EPISTEL, APOSTLAGÄRNINGARNA 13:1–3

Textens sammanhang: Hittills har Apostlagärningarna berättat om det som hände med lärjungarna i Jerusalem efter Jesu uppståndelse. Med dagens text inleds en ny fas då Saul, som snart blir Paulus, sänds ut på sina missionsresor.

EVANGELIUM, MARKUS 2:18–20

Textens sammanhang: I det gamla Israel är fasta ett sätt att påkalla Guds hjälp vid en akut nödsituation. Även när vissa grupper vill utvidga bruket av fasta, håller Jesus fast vid den gamla principen att så länge Guds närvaro är tydlig krävs ingen fasta.

PSALTARPSALM 32:1–5

Textens sammanhang: Skuld och skam leder ofta till att vi människor sluter oss. Då blir vi enligt psalmisten som en torr åker. Om vi istället sätter ord på vår skuld, befrias vi och inser att Gud inte har övergett oss. Då fylls vi av en ny kraft.

dagens namn och ämne

Askonsdagen är fastans första dag. Fastan varar i 40 dagar fram till och med påskafton. Söndagen är

Herrens dag, och då fastar man inte. Firandet av askonsdagen behölls i den svenska reformationen, men föll senare ur bruk. I och med Evangelieboken 1983 infördes askonsdagen som officiell gudstjänstdag med en egen serie av texter. Därmed har en gammal tradition åter kommit till heders i vår kyrka.

liturgisk färg

Violett/blått eller grått.

altaret

Två ljus och violetta nejlikor.

kör - och

solosångsförslag

I stormens öga

Förvandling

psalmförslag

438, 136 | 102, 549 | 389, 387 | 440, 94

övrigt

Grått är en ovanlig liturgisk färg. Om det finns kan färgen användas som en symbol för askan och villigheten till fasta. Man kan bränna palm- eller sälgkvistar från förra årets palmsöndag och använda den askan i gudstjänsten. Askan är ett tecken på ånger och bot.

Perikopindelning för fastans veckogudstjänster enligt Matteusevangeliet:

Vecka 1: Matteus 26:1–16, Vecka 2: Matteus 26:17–29, Vecka 3: Matteus 26:30–46, Vecka 4: Matteus 26:47–56, Vecka 5: Matteus 26:57–75, Vecka 6: Matteus 27:1–31, Långfredagens huvudgudstjänst

Matteus 27:32–56, Långfredagens kvällsgudstjänst Matteus 27:57–66

Bibelns folk fastade återkommande inför viktiga högtider eller livshändelser. Detsamma har kyrkan gjort genom århundradena, även om det inte är särskilt vanligt i vår egen reformerade kyrkotradition.

Tyvärr – för fastan är en gåva och möjlighet.

Men då inte fasta som prestation eller för att verka from i andras ögon – sådan fasta klarar vi oss utan.

Fastan handlar om insidan, inte utsidan.

”Slit sönder era hjärtan, inte era kläder, och vänd åter till Herren, er Gud. Han är nådig och barmhärtig, sen till vrede och rik på kärlek” skriver profeten Joel.

Det är så mycket som vill locka oss bort från det som är viktigt, det som spelar verklig roll.

Vi behöver därför återkommande justera kursen, behöver få ta det där steget tillbaka som fastan innebär – i fastan avstår vi från något för att möjliggöra något annat. Fastan skapar rum för att utvärdera var vi står i våra liv, och kunna ändra fokus och hitta Guds ledning i det som är. Den Gud som är barmhärtig och rik på kärlek, är nära och vill ha en levande relation med oss.

Gud, vi ber om villiga hjärtan att ta en paus från något av allt det som upptar vår tid, för att bättre kunna se din väg – den väg du vill att vi skall vandra i våra liv – och för att bättre kunna se vidden av den gåva du skänkt oss genom Jesus. Amen

Frank Lorentzon, präst

Barnen firar gudstjänst

Att läsa

Läs om vad man får göra på vilodagen i: Bibel för barn sid. 168–169

Globalt mål – Nr 2

Köpa och producera hållbart så att vi minskar vår negativa påverkan på klimat, miljö och människor hälsa. Just nu konsumerar vi långt mer än vad jorden klarar av.

Försök att välja tvättmedel och andra hushållskemikalier som är miljömärkta.

Att göra

Var vilar du helst? Rita eller måla din favoritplats.

Färglägg

Här finns illustrationer att ladda ned för färgläggning: https://www.verbum.se/ kyrkokalendern/ladda-ned-illustration

Fråga

Vad behöver du vila ifrån ibland?

Sångförslag

Den svenska psalmboken: 759

Denna söndags evangelietext finns inte i Bibel för barn, så därför föreslår vi en annan.

Söndag 8 juni

Pingstdagen

Den heliga Anden

GAMLA TESTAMENTET, JOEL 2:28–29

Textens sammanhang: Profeten Joel talar då landet hotas av främmande arméer och av gräshoppor. Hoppet är dock inte ute. Gud överger aldrig utan låter sin skapande ande flöda över unga och gamla, slavar och fria.

EPISTEL, APOSTLAGÄRNINGARNA 2:1–11

Textens sammanhang: När Babels torn byggs förstår människorna inte längre varandras språk. Till pingst spegelvänds allt och plötsligt förstår alla varandra igen. Något förenar alla människor, och då är det främmande inte längre hotfullt.

EVANGELIUM, JOHANNES 14:15–21

Textens sammanhang: Jesus lovar att den nära relation som funnits mellan honom och lärjungarna aldrig ska upphöra. Sanningens ande förbinder lärjungarna med Jesus och Gud, och Anden blir synlig i kärlek.

PSALTARPSALM 104:27–31

Textens sammanhang: Detta är en av Psaltarens stora psalmer om skapelsen. Gud är den som fyller allt med liv genom att ständigt skapa. Döden är inte en fiende utan Gud själv som återtar sin ande. Skapelsen i sig dör dock aldrig.

söndagens namn och ämne

Ordet pingst kommer av det grekiska ordet pentekosté och betyder ”den femtionde” (dagen) och infaller sju veckor, dvs. femtio dagar, efter påsk. Judarna firade pingsten till minne av laggivningen på Sinai.

Många judar från hela landet och även från diasporan samlades då i Jerusalem. Det var vid denna högtid Anden utgöts, enligt Jesu löfte. Pingstdagen räknas i vår tradition som den kristna kyrkans födelsedag.

liturgisk färg

Rött

altaret

Sex ljus. Pingstliljor med 12 röda tulpaner i mitten (Andens utgjutande över de 12 apostlarna).

psalmförslag

161,161 | 52, 719 | 387,400 | 367, 718 kör - och solosångsförslag

När jag andas

Gud är min räddning

Pingst

Det har gått 10 dagar efter Kristi himmelsfärds dag och pingsten, hänryckningens tid är inne. Lärjungarna har samlats för att fira Shavuot i Jerusalem, den folkfest som finns beskriven tidigare i Apostlagärningarna.

Vi får höra om en fascinerande händelse, då lärjungarna får förmågan att tala till hela den närvarande, brokiga skaran på deras egna språk. Det är ett sant mirakel, när Anden faller över dem för första gången.

Med detta under kom den fantastiska förmåga kristendomen har haft, att anpassa sig efter människors olika behov. Oavsett vem du är, vilken kultur du kommer ifrån, vilken status du har, vilket språk du talar, vilken församling, etnicitet eller kultur du än tillhör så får du vara del av den gemenskap som centreras kring tron på Jesus Kristus. Pingstundret var början på en ny tid. En tid för urkyrkan som kom att präglas av kamp, motsättningar och ond bråd död. Men likväl en tid som vittnade om en gemenskap över alla gränser, av förståelse mellan folk och längtan efter fred över världen.

Så treenige Gud, tack för att den helige ande lever och verkar, så att ditt rike kan utbredas över världen. Vi ber för en framtid av ett enda bröd och en enda mänsklighet. Amen.

Johannes Nord, präst

Barnen firar gudstjänst

Att läsa

Läs om när hjälparen kommer i:

Bibel för barn sid. 230–231

De yngstas bibel sid. 473–479

Globalt mål – Nr 16

Att skapa fler fredliga och inkluderande samhällen där alla är välkomna och behandlas rättvist och på samma sätt.

Genom att ibland läsa om eller titta på nyheterna får du koll på vad som händer i världen och i din närhet. Det gör att du kan fatta informerade beslut kring frågor som är viktiga för dig.

Att göra

Den helige ande kom som en liten eldslåga till Jesus vänner. Måla ett självporträtt och sätt en liten låga av rött silkespapper över ditt huvud.

Färglägg

Här finns illustrationer att ladda ned för färgläggning: https://www.verbum.se/ kyrkokalendern/ladda-ned-illustration

Fråga

Vad vill du att Gud ska hjälpa dig med idag?

Sångförslag

Den svenska psalmboken: 719

Söndag 12 oktober

Tacksägelsedagen

GAMLA TESTAMENTET, JEREMIA 31:3–6

Lovsång

Textens sammanhang: Profeten Jeremia verkar kring år 600 f.Kr. när babylonierna erövrar Jerusalem. Men han tröstar folket och säger att det en gång ska bli fred igen, att trädgårdarna ska ge skörd och folket få känna glädje.

EPISTEL, UPPENBARELSEBOKEN 4:8–11

Textens sammanhang: Uppenbarelseboken är Bibelns sista bok. I dramatiska bilder beskrivs Guds slutliga seger över kaos. Texten upprepar Jesajas skildring av Gud i templet omgiven av de högsta änglarna som ropar helig, helig, helig.

EVANGELIUM, MATTEUS 15:29–31

Textens sammanhang: Jesus är en helbrägdagörare, men berättelserna handlar inte bara om fysiskt helande. De visar hur Jesus får hela Israels folk på fötter igen, hur människan som andlig varelse blir seende och får ord.

PSALTARPSALM 65:9–14

Textens sammanhang: I Psaltaren är det inte bara människan som tackar Gud, också naturen själv klappar händer och jublar. Regn, växtlighet och skördar är tecken på Guds ständiga närvaro och på att Gud inte sviker sitt eviga förbund.

söndagens namn och ämne

Tacksägelsedagen är den enda böndag som är kvar av de ursprungliga fyra. De övriga togs bort i Evangelieboken 1983, eftersom de bröt kyrkoårets naturliga rytm. Böndagarnas budskap finns ändå kvar: botdagens ämne syns i askonsdagens texter, reformationsdagen uppmärksammas på söndagen sexagesima i fastan och missionsdagen är underrubrik på heliga trefaldighets dag. Tacksägelsedagen firas alltid andra söndagen i oktober.

liturgisk färg

Vitt (efterföljande vecka grönt).

altaret

Fyra ljus, blommor och gärna blad från naturen och årets skördeprodukter.

psalmförslag

5, 23 | 210, 261 | 75, 726 | 86, 702

kör - och solosångsförslag

Höstens färger

Tack att du Tack för din slösande gåva

Kanske har du någon gång avslutat en mening med orden ”tack och lov”. Resan hit var mödosam, det jag upplevde och tog mig igenom var tufft, men nu står jag här trots allt. Tack och lov. Tacksägelsen och lovsången stiger många gånger ur en dov klangbotten, mot bakgrund av erfarenheten att livet inte alltid är så lätt – men att säga sitt tack eller att sjunga Guds lov handlar kanske inte så mycket om att uttrycka tacksamhet som att bekräfta en relation och om att välja riktning för det som väntar härnäst. Att tacka är att uttrycka ett ”Jag hör ihop med dig, Gud, vad som än händer, tack för det. Jag vill att det ska fortsätta vara så. Tack för att du går med mig i allt vad jag har att möta.”

Tack Gud, för att du ger oss livet. Tack för dagar då vi upplever glädje, kraft, lust och tillförsikt, för stunder då livsanden dansar och sjunger i oss. Herre, kom och var nära när det inte alls känns så, när den stora tomheten och det stora mörkret omger oss, när vi är som svagast, som mest villrådiga eller modlösa. Låt oss finna vila i det som är vår gemensamma tro och tillit; att du omsluter oss alla och att du egentligen inte behöver våra ord eller vårt tack, utan att vi räcker som vi är och att vi hör till ändå.

Melina Blomqvist, präst

Barnen firar gudstjänst

Att läsa

Läs om när Jesus botar tio sjuka i:

Bibel för barn sid. 187

De yngstas bibel sid. 405–408

Globalt mål – Nr 3

Låt alla människor ha rätt till ett hälsosamt liv genom att bekämpa smittsamma sjukdomar, vaccinera alla barn och ha tillgång till sjukvård.

Ibland mår man inte bara fysiskt dåligt utan även psykiskt. Vet du vad en psykolog jobbar med?

Att göra

En av männen som blev frisk sprang tillbaka och tackade Jesus. När var du tacksam senast? Gör en gemensam bild med höstlöv från naturen. Låt gärna bilden finnas med i kyrkan eller lokalen ni ses i.

Färglägg

Här finns illustrationer att ladda ned för färgläggning: https://www.verbum.se/ kyrkokalendern/ladda-ned-illustration

Fråga

Vad vill du tacka Gud för idag?

Sångförslag

Den svenska psalmboken: 777

Denna söndags evangelietext finns inte i Bibel för barn så därför föreslår vi en annan.

Syndabekännelsen -gudstjänstens stötesten eller möjlighet?

Under de senaste decennierna har många av oss fått upp ögonen för den kraft som finns i bekännelsen till en identitet.

syndabekännelsen är knappast en bra strategi för att marknadsföra gudstjänsten som attraktiv. Snarare är den en stötesten för den kristna kyrkan att hantera och många har försökt att omformulera, avdramatisera eller helt enkelt hasta förbi den. Samtidigt är det kanske just denna stötesten som, likt stenen som byggnadsarbetarna ratade (Ps. 118:22), bär på förutsättningar att bli den hörnsten som lägger grunden för att den kristna förkunnelsen på allvar kan vara ljus och salt för världen. Så låt oss försöka att vända på perspektivet något.

Som människor söker vi tillhörighet, en plats där vi blir bekräftade. Det handlar om att bli bejakad och stärkt som människa och det är ingen skillnad på kristna människor i den bemärkelsen. Därför har också den kristna tillhörigheten i många lägen fungerat som en sådan bekräftande identitetsmarkör. Ju mer självklar och outtalad tillhörigheten är, desto mindre tankekraft behöver vi ägna åt den. För egen del blev jag varse detta då jag i tjugoårsåldern tillbringade tid vid ett litet teologiskt seminarium i New York. Med ens fann jag mig vara ensam svensk bland amerikaner, ensam vit bland afro- och latinamerikaner och inte minst ensam lutheran bland pingstvänner och metodister. Säkert delar många människor liknande erfarenheter och för mig blev det ett chockartat uppvaknande.

Tack vare mina studiekamrater blev jag varse att min identitet spelade roll, inte bara i klassrummet utan också för hur jag ser på världen. I ärlighetens namn blev uppvaknandet kring min identitet inte enbart förenad med stolthet. Istället fick jag syn på hur jag, genom min identitet som vit luthersk europé, var förbunden med människor som genom historien bidragit till sådant som föranlett att mina studiekamrater än idag förnekas sin fulla mänsklighet.

under de senaste decennierna har många av oss fått upp ögonen för den kraft som finns i bekännelsen till en identitet. Inte minst om denna identitet blivit nedvärderad. Genom att känna stolthet i en identitet kan vi finna solidaritet med andra som gjort liknande erfarenheter, vilket i sin tur kan uppbåda kraft till förändring i en värld som inte är som den borde vara.

Samtidigt har just denna mänskliga sida av oss, som söker tillhörighet, en mindre sympatisk sida. Nämligen att bekännelsen till identitet också definierar oss bort från andra. Därför har identiteten en avgörande betydelse för hur vi ser på världen. Så har exempelvis bekännelsen till den kristna identiteten använts som en garant för oss som gör rätt, till skillnad från dem som gör fel. Också detta djupt mänskliga beteende föreligger oss människor vare sig vi är kristna eller ej.

Jag tänker ofta på det när bekännelser kring vad vi äter, om vi flyger, vilka utsatta grupper vi känner solidaritet till samtidigt blir en identitetsmarkör, en garant för det rätta. Ofta undrar jag vem som i slutändan ryms i den värld som inte är som den borde vara?

Visserligen behöver vi människor låta våra liv omformas av goda ideal och förväntningar på hur världen skulle kunna vara men vad gör vi med dem som avviker från detta ideal? Syndabekännelsen erbjuder en möjlighet då.

när vi stämmer in i syndabekännelsen erkänner vi att världen inte är som den borde vara. Vi bekänner också tillhörighet till en tro på att det är i vår identitet som syndare som Gud finner sin djupaste solidaritet till oss. Därmed också till alla andra som ”är skyldiga till mer ont än vi själva kan förstå”.

På så vis kan syndabekännelsen lägga grund för en identitet som omformar oss och skapar betydelse, inte bara i gudstjänstrummet utan för hur vi ser på världen.

I solidaritet med andra syndare bekänner vi oss till en tro på att allt liv, också vårt eget, står i beröring till Gud, att vi, liksom alla andra behöver Gud i den dagliga kampen för sanning och rätt. I denna identitet blir vi kanske lite mindre benägna att fördöma och förskjuta och mer benägna att se på mänskligheten, liksom oss själva, ur perspektivet av den som var ratad men blev en hörnsten. l

SAMTALA OCH REFLEKTERA

Syndabekännelsen – gudstjänstens stötesten eller möjlighet, en text av Jenny Karlsson.

• Vilken relation har du till syndabekännelsen?

• Jenny skriver om tillhörighet. I vilka sammanhang känner du tillhörighet? Har du varit i något sammanhang där du inte känt tillhörighet?

• Hon skriver också att vi ofta bekänner; vad vi äter och om vi flyger. Hur tänker du kring denna typ av bekännelser?

HELIKOPTERPERSPEKTIV:

Gud med oss, det känns skönt ...

Kristi kropp behöver bevara sin sälta

En saltlös kyrka är en verkningslös, och till stor del meningslös, kyrka.

Vad innebär det då för Guds folk att vara jordens salt och varför är det viktigt för

Jesus att vi bevarar sältan?

få saker är så vanliga som salt. Det finns i vår kropp och runt omkring oss i tillvaron. Inte sällan har saltet en otacksam uppgift och uppmärksammas oftast inte förrän det saknas. Det kan svida och irritera när man fått salt i såren. Det ska dock inte underskattas då det har en renande och desinfekterande effekt som kan rädda från sådant som kan orsaka mycket större obehag. Hela skapelsens välbefinnande är i hög grad beroende av salt. Därför har dess mångsidiga egenskaper värderats högt genom historien.

Jesus liknar sina lärjungar vid ”jordens salt”. Precis som saltet har kyrkan en viktig men ofta otacksam uppgift som ibland inte efterfrågas förrän den saknas. Kyrkan behöver enligt Jesus bevara sältan annars duger den inget till. En saltlös kyrka är en verkningslös, och till stor del meningslös, kyrka. Vad innebär det då för Guds folk att vara jordens salt och varför är det viktigt för Jesus att vi bevarar sältan? Jag vill peka på tre olika perspektiv med sältan som resurs för att reglera kyrkans resiliens, resonans och respons.

resiliens är lite av ett modeord som har med motståndskraft att göra. Förmågan att inte vika ner sig utan att återhämta sig från påfrestningar och hantera de nedbrytande krafter som tillvaron är full av. En

kyrka utan sälta blir en kyrka utan resiliens, som i alltför hög grad anpassar sig efter de rådande normernas obarmhärtiga krav och gör avkall på sin identitet, sitt budskap och ärende.

Precis som vår egen kropp är beroende av salt för att reglera dess olika funktioner behöver Kristi kropp bevara sin sälta för att inte bli urvattnad. Utan sälta som konserverar och koncentrerar hennes unika väsen och uppgift från de nedbrytande krafterna blir hon kraftlös och tandlös.

resonans handlar om att våra resonemang kring tron har som mål att landa i samstämmighet med »den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga« (Jud 1:5). Kyrkans främsta uppgift är inte att uppfinna något nytt utan snarare att på nytt genljuda av evangeliets eviga och tidlösa budskap, som står fast och är att lita på även om allt annat skulle förändras. Därför formar och formulerar sig kyrkan i bekännelser som tjänar som en slags stämgaffel som hjälper oss hitta tonen. Vi får stämma in i tron och ta ton tillsammans med kören av alla de heliga.

Dock förekommer frestelsen att avvika och söka det unika. Men kyrkans upplevda relevans har sällan med det nya och unika att göra, utan i vilken grad hen-

nes budskap finner resonans även bland vanliga människors verkliga  behov. Det som berör och angår oss skapar ett naturligt gensvar. Men om målet enbart är att beröra, kan vårt budskap snabbt förminskas till ett svagt eko av andra välformulerade erbjudanden i samtiden. Lag och evangeliums oförfalskade återklang både stör och berör.

respons handlar om hur vi bemöter, kommenterar och deltar i samtidens samtal och frågeställningar. Aposteln Paulus tar upp tråden från Jesus om att vaka över just sältan i vår kommunikation. Han skriver om att göra hemligheten om Kristus känd och behovet att tala så som han bör, för att sedan ge uppmaningen vidare till oss: ”Visa klokhet i umgänget med de utomstående och ta väl vara på tiden. Lägg alltid era ord väl och ge dem sälta; ni måste veta hur ni skall svara var och en” (Kol 4:5-6).

Detta är för kyrkan ett ständigt aktuellt ämne. Hur kan vi vara kloka och omtänksamma samtidigt som vårt budskap inte förlorar sin sälta? Evangeliet om korsets dårskap har en egenskap att både oroa och trösta. Men det är en Guds kraft som räddar var och en som tror.

så som saltet har en förmåga att genomsyra allt det kommer i kontakt med, så att det förädlar och förhöjer olika råvarors inneboende aromer, ska vi som kristna vara ett salt som förädlar och förhöjer det genuint goda som finns och görs i tillvaron. Samtidigt kan saltet svida med dess inneboende kraft att rena och läka, korrigera och reglera. Det bevarar från det som är nedbrytande och har förmågan att konservera det som vi önskar ska bestå.

Att förhöja och förhindra – inte antingen eller utan både och. Sådant är saltet och sådan är kyrkan som bevarat sin sälta. l

SAMTALA OCH REFLEKTERA

Kristi kropp behöver bevara sin sälta, en text av Magnus Persson.

• Vad tycker du är kyrkans salt?

• På vilket sätt eller när borde kyrkan agera ”saltare”?

• Vilka risker eller fördelar ser du med saltets verkan – saltet som svider men också kan läka och hela?

HELIKOPTERPERSPEKTIV:

När jag råkar i sammanhang där salt kan behövas, skall jag agera lite saltare ...