Grå ekonomi 2016

Grå ekonomi 2016 ENHETEN FÖR UTREDNING AV GRÅ EKONOMI

INNEHÅLL AKTUELLT OM GRÅ EKONOMI........................................................................................... 3 UNDERSÖKNINGAR OCH ESTIMAT.................................................................................... 7 BEKÄMPNING AV GRÅ EKONOMI....................................................................................... 13 NYA LAGEN OM OLYCKSFALL I ARBETET OCH OM YRKESSJUKDOMAR................................ 22

2

1. AKTUELLT OM GRÅ EKONOMI Denna publikation behandlar årligen aktuella teman som hänför sig till grå ekonomi och dess bekämpning.

I år är bekämpning av grå ekonomi genomgående det bärande temat i publikationen.

Statsrådet gav 28 april 2016 ett principbeslut om en nationell strategi för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet för åren 2016–2020. Ledningsgruppen för bekämpning av ekonomisk brottslighet upprättade på det sätt som principbeslutet förutsätter ett separat åtgärdsprogram för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Åtgärdsprogrammet godkändes av finanspolitiska ministerutskottet den 7 juni 2016. Den nya strategin och det nya handlingsprogrammet presenteras närmare i kapitel tre i publikationen.

Förutom den strategiska nivån tangerar publikationen förebyggande och bekämpning av grå ekonomi också ur löntagarens och konsumentens perspektiv. Effekterna av grå ekonomi för löntagare kan vara komplexa. Till exempel är pensions- och försäkringsärenden ofta inte i ordning hos företag som bedriver grå ekonomi.

I Finland sköts arbetstagarnas pensionsskydd i regel också i situationer där arbetsgivaren försummar sina lagstadgade skyldigheter. I så fall har myndigheterna information om arbetsgivaren. Det är dock inte möjligt att pensionsskydd ackumuleras för personer som helt och hållet jobbar svart. Kostnaderna för försummelse av pensionsskydd, arbetslöshets- och olycksfallsförsäkring och andra samhälleliga plikter överförs till övriga aktörer som finansierar systemet, såsom skattebetalarna.

I Finland strävar många myndigheter i sitt arbete efter att förbättra arbetstagarnas rättigheter och förebygga grå ekonomi. Några exempel på sådana myndigheter är Pensionsskyddscentralen, Arbetslöshetsförsäkringsfonden och Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM) i egenskap av löneskyddsmyndigheter och Olycksfallsförsäkringscentralen. Detta kapitel innehåller en kort presentation om dessa myndigheters uppgifter med tanke på grå ekonomi.

Vid Arbetshälsoinstitutet och universiteten bedrivs forskning kring arbetstagarens ställning. De senaste undersökningsresultaten presenteras i kapitel två i publikationen – Undersökningar och estimat. Samma kapitel redogör också för hur man försöker trygga konsumenternas ställning inom vissa branscher med tillståndsplikt och genom att säkerställa att de företag som verkar inom branschen är ekonomiskt pålitliga.

I kapitel fyra presenteras Olycksfallsförsäkringscentralens verksamhet.

Arbetarskyddsmyndigheter och grå ekonomi Ur arbetarskyddsmyndighetens synvinkel innebär grå ekonomi att företagen försöker bereda sig själva ekonomisk fördel genom att försumma sina lagstadgade avgifter eller plikter. Grå ekonomi omfattar också svartarbete och missbruk av sociala förmåner. Det handlar också om grå ekonomi då företagen försöker uppnå en ekonomisk fördel genom att vid användning av hyrd arbetskraft och underleveranser använda företag som inte fullgjort sina plikter. Myndigheterna för ett tätt samarbete för att bekämpa grå ekonomi.

Ansvarsområdena för arbetarskydd vid regionförvaltningsverken bekämpar grå ekonomi under handledning av social- och hälsovårdsministeriet som en del av arbetarskyddstillsynen. Arbetarskyddsinspektörerna övervakar många ärenden, som kan ge ett företag som försummar dessa en betydelsefull ekonomisk fördel jämfört med företag som iakttar bestämmelserna.

3

Arbetarskyddsförvaltningen deltar aktivt i bekämpningen av grå ekonomi. Arbetarskyddsavdelningen deltar i genomförandet av den nationella strategin för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet och åtgärdsprogrammet för denna, vilken statsrådet godkänt för åren 2016–2020 som ett principbeslut. Vad gäller social- och hälsovårdsministeriet är de viktigaste projekten i programmet att utöka tillgången till information om fullgörandet av plikter, inrättandet av ett nationellt inkomstregister, EU-samarbetet kring svartarbete, utveckling av myndigheternas behörigheter och informationsutbyte, utvidgandet av användningsområdet för administrativa påföljder och den allmänna utvecklingen av myndighetssamarbetet.1 Ansvarsområdet för arbetarskydd deltar i bekämpningen av grå ekonomi genom att övervaka att arbetsgivarna anlitar enbart arbetskraft som har rätt att arbeta i Finland och att minimivillkoren enligt lagstiftningen iakttas i anställningsförhållandena. Arbetarskyddsmyndigheterna övervakar beställaransvarslagen så att bolag som använder underleveranser eller hyrd arbetskraft ingår avtal enbart med samarbetspartner som fullföljt sina samhällsplikter. Tillsammans med Skatteförvaltningen övervakas det att arbetstagare som arbetar på byggarbetsplatser har ID-kort med bild och skattenummer.

Arbetarskyddsmyndigheternas centrala uppgifter i övervakningen av grå ekonomi:

• •

Arbetsgivarna anlitar enbart utländsk arbetskraft med rätt att arbeta i Finland.

• •

Arbetstiderna och extra arbete är förenliga med lagar och avtal.

•

Arbetsgivare som fungerar som beställare anlitar avtalspartner som fullgör plikterna enligt lagen om utredningsskyldigheten för beställare vid anlitande av uthyrd arbetskraft och vid underleveranser.

•

Aktörer inom byggbranschen (byggherrar, huvudsakliga genomförare och arbetsgivare) ser till att alla som arbetar på en byggarbetsplats har ID-kort med bild och skattenummer.

•

Den huvudsakliga genomföraren vid en byggarbetsplats har en uppdaterad förteckning över de arbetstagare som arbetar på byggarbetsplatsen.

Lön enligt de allmänt bindande kollektivavtalen jämte ersättning för övertidsarbete och tillägg betalas ut för arbete som utförts i Finland.

Minimivillkoren för arbetstagarnas anställningsförhållanden ligger åtminstone på den miniminivå som lagstiftningen förutsätter. Arbetarskyddsmyndigheten övervakar i synnerhet minimivillkoren för anställningsförhållanden för utländska arbetstagare, det vill säga att lön enligt de allmänt bindande kollektivavtalen betalas ut till utländska arbetstagare för arbete som utförts i Finland.

ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSFONDEN – ÖVERVAKNING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIERNA Arbetslöshetsförsäkringsfonden har till uppgift att övervaka att arbetsgivarna fullgör sina skyldigheter i anknytning till arbetslöshetsförsäkringspremier. Övervakningen av arbetslöshetsförsäkringspremier omfattar alla arbetsgivare och den baserar sig i huvudsak på jämförelse av arbetslöshetsförsäkringsuppgifter och löneuppgifter från Skatteförvaltningen. Dessutom övervakas arbetsgivare utifrån information som mottagits inom ramen för myndighetssamarbetet.

En stor del av de brister i betalningsskyldigheten vilka konstaterats i övervakningen är en följd av mänskliga misstag av arbetsgivaren. Ett vanligt fel är att en företagare av misstag deklarerat sin lön som arbetstagarlön till Skatteförvaltningen eller att företagarlön deklarerats som delägarlön.

Arbetslöshetsförsäkringsfondens övervakningsenhet bedriver samarbete med bland annat Pensionsskyddscentralen och Olycksfallsförsäkringscentralen. Sedan 2105 har arbetslöshetsförsäkringsfonden fört samarbete med Enheten för utredning av grå ekonomi, vilket möjliggjort ännu effektivare och mer specificerad information om övervakade fall.

1

Arbetslöshetsförsäkringsfonden har till uppgift att övervaka att arbetsgivarna fullgör sina skyldigheter i anknytning till arbetslöshetsförsäkringspremier.

Se t.ex. Ajankohtaista työsuojelun kehittämisestä 7/2016. Social- och hälsovårdsministeriet

4

LÖNEGARANTISYSTEMET Lönegarantisystemet tryggar utbetalning av arbetstagarfordringar som grundar sig på ett anställningsförhållande om arbetsgivaren blir insolvent. Den som ansöker om lönegaranti kan vara en arbetstagare eller en arbetstagarorganisation till vilken arbetsgivaren överfört sin fordran för indrivning.

Om arbetsgivaren gått i konkurs, är det under de förutsättningar som föreskrivs genom förordning möjligt att ansöka om lönegaranti också ur konkursboet för arbetstagarnas räkning.

Fordringar som betalats i form av lönegaranti inklusive ränta drivs in tillbaka till staten av arbetsgivaren eller ur dennes konkursbo. Differensen mellan de belopp som betalats som lönegaranti och det kapitalbelopp som drivits in av arbetsgivarna betalas årligen i efterskott till staten av arbetslöshetsförsäkringsfonden.

De medel som behövs för detta uppbärs som arbetslöshetsförsäkringspremier av arbetsgivarna.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland sköter lönegarantiärenden som en riksomfattande uppgift.

Fakta Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lönegarantilagen, 7 och 26 § i lagen om lönegaranti för sjömän och 6 § i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi I propositionen föreslås ändringar av lönegarantilagen, lönegarantilagen för sjömän och lagen om. Enheten för utredning av grå ekonomi. I lönegarantilagarna skulle det göras ändringar som är nödvändiga för att säkerställa tillräcklig rättssäkerhet för arbetstagarna så att lönegarantisystemet inte blir ett hinder för utbredningen av överlevnadsavtalen enligt det konkurrenskraftsavtal som arbetsmarknadsorganisationerna upprättat. Därtill föreslås det i propositionen ändringar utifrån vilka lönegarantimyndigheten skulle ha möjlighet att dra nytta av de fullgöranderapporter som produceras av Enheten för utredning av grå ekonomi.

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017.

Enligt åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet är ett av målen att vidareutveckla informationsutbytet mellan myndigheterna. I åtgärdsprogrammet nämns lönegarantimyndigheten som ett exempel på en myndighet som borde vara föremål för en utredning kring förändringsbehovet avseende bestämmelser om behörigheter och informationsutbyte i anknytning till bekämpning av grå ekonomi.

Vad gäller 6 § 1 mom. i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi (1207/2010) föreslås det att en ny 17 punkt läggs till, med stöd av vilken en fullgöranderapport också upprättas med tanke på genomförandet av lönegarantilagen och lönegarantilagen för sjömän.

En möjlighet för lönegarantimyndigheterna att få en fullgöranderapport skulle minska det administrativa arbetet. Därtill skulle det förbättra lönegarantimyndigheternas möjligheter att utreda eventuella missbruk och främja bekämpningen av grå ekonomi.

PENSIONSSKYDDSCENTRALEN – ÖVERVAKNING AV ARBETSPENSIONSFÖRSÄKRINGAR En lagstadgad uppgift för Pensionsskyddscentralen är att övervaka att arbetsgivare och företagare fullgör sin försäkringsskyldighet enligt arbetspensionslagarna. Syftet med övervakningen är att se till att arbetstagare och företagare får sitt lagstadgade pensionsskydd och främja att pensionsförsäkringsbolagen kan ta ut korrekta pensionsförsäkringspremier.

Inom ramen för samarbetet har övervakningsdata som utnyttjats i PSC:s övervakning mottagits av olika myndigheter. Tillsammans med arbetarskyddsmyndigheterna vid Regionförvaltningsverket (RFV) och Skatteförvaltningen har PSC övervakat byggarbetsplatser under de riksomfattande veckorna för samordnade granskningar. Ett av målen för de samordnade granskningarna är att öka kännedomen om arbetspensionsförsäkringar och övervakningens synlighet. De samordnade granskningarna tillsammans med flera myndigheter ökar också övervakningens effektivitet.

5

I utredningen av arbetspensionsförsäkringsavgiftsbedrägeri samarbetar PSC med polisen och pensionsbolagen. Initiativet till brottsutredningar utgörs ofta av skattekontroller, där svarta löner avslöjats. Vid PSC utreddes cirka 50 fall av arbetspensionsförsäkringsavgiftsbedrägeri året 2015. PSC har strävat efter att främja kännedomen om arbetspensionsförsäkringsavgiftsbedrägeri bland annat genom att ordna utbildningar för polisen.

Fakta Arbetspensionsförsäkringsavgiftsbedrägeri En arbetsgivare eller en företrädare för denne som - genom att försumma försäkringsskyldigheten eller en annan anmälningsskyldighet som avses i lagen, - genom att lämna felaktig information om sådana uppgifter som påverkar fördelningen av de kostnader som försäkringspremien eller pensionerna föranleder - genom att vägra lämna uppgifter, - genom att underlåta att till en pensionsanstalt som sköter pensionsförsäkring redovisa arbetspensionsförsäkringsavgift som tagits ut hos arbetstagaren får till stånd eller försöker få till stånd att ingen eller alltför låg arbetspensionsförsäkringsavgift bestäms eller att en sådan avgift återbetalas utan grund, gör sig skyldig till arbetspensionsförsäkringsavgiftsbedrägeri.

För arbetspensionsförsäkringsbedrägeri är det möjligt att döma ut böter eller fängelse i högst två år.

Om gärningen bedömd som en helhet är ringa, får eftergift ske i fråga om anmälan, åtal eller straff, om en förhöjning av försäkringsavgiften anses vara en tillräcklig påföljd.

OLYCKSFALLSFÖRSÄKRINGSCENTRALEN Den nya lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) trädde i kraft 1.1.2016. Lagen innehåller nya bestämmelser om tillgång till information från andra myndigheter. Försäkringsbolagen och Olycksfallsförsäkringscentralen, som ska inrättas enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, samarbetar också med Enheten för utredning av grå ekonomi i övervakningen av lagstadgad olycksfallsförsäkring.

Olycksfallsförsäkringscentralens verksamhet och den nya lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar beskrivs närmare i kapitel fyra.

Fakta Olycksfallsförsäkringspremiebedrägeri En arbetsgivare eller en företrädare för denne som 1) genom att försumma försäkringsskyldigheten enligt 156 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) eller sin anmälningsplikt enligt 159 och 160 § i den lagen, eller 2) genom att till den som sköter uppgifter enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar lämna felaktig information om sådana uppgifter som behövs enligt den lagen och som påverkar försäkringspremien eller genom att vägra lämna uppgifter som nämns i denna punkt får till stånd eller försöker få till stånd att ingen eller alltför låg olycksfallsförsäkringspremie bestäms eller att en sådan premie återbetalas utan grund,ska för olycksfallsförsäkringspremiebedrägeri dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

6

2. UNDERSÖKNINGAR OCH ESTIMAT ARBETARSKYDDSBROTT OCH DE SAMFUNDSBÖTER SOM DÖMTS UT FÖR DESSA I FINLAND ÅREN 2010–2014 Artikeln har skrivits av professor i rättssociologi Anne Alvesalo-Kuusi och doktor i statsvetenskap och specialforskare Liisa Lähteenmäki från Åbo universitet.

Enbart en aktör som fungerar som arbetsgivare kan göra sig skyldig till ett arbetarskyddsbrott i Finland. Sedan år 2003 är det möjligt att för ett arbetarskyddsbrott döma ut böter till en person som företräder en enskild arbetsgivare, men också till ett samfund, det vill säga ett företag, en förening eller en offentlig organisation. Detta kallas för straffansvar för en juridisk person och det straff som döms ut för detta går under namnet samfundsböter.

När bestämmelserna om straffansvaret för en juridisk person stiftades var avsikten att understryka samfundets ansvar i synnerhet i brott där det individuella ansvaret hade blivit oskäligt stort. En ytterligare avsikt var att beakta att ett klanderligt och straffbart förfarande i ett samfunds verksamhet ofta är en följd av flera personers beslut, åtgärder eller försummelser.

Det är vanligt att den utbildning, handledning och introduktion som ska ges till en arbetstagare försummas

Enligt den finländska strafflagen är det möjligt att döma ut samfundsböter för sammanlagt 80 olika brott, bland annat för ekonomi- och miljöbrott, men i de flesta fall döms samfundsböter ut för arbetarskyddsbrott. Per år är hela 80–90 procent av domarna avseende samfundsböter uttryckligen fall av arbetarskyddsbrott. År 2014 inledde Arbetarskyddsfonden, Arbetshälsoinstitutet och Åbo universitet ett forskningsprojekt för att granska lagstiftningens historia avseende samfundsböter och de fall av arbetarskyddsbrott som varit föremål för domar åren 2010–2014 och där också ett samfund bötfällts.

I forskningsprojektet granskades också den bild som domarna förmedlade av det brott som ägt rum.

Vid fall som gäller samfundsböter handlar det ofta om försummelse som gäller en arbetsmaskins- eller apparats funktion eller skydd. Det är relativt vanligt att maskin- eller apparatkontroller försummas eller att arbetsfaror och -risker inte utreds och bedöms. Det är också väldigt vanligt att den utbildning, handledning och introduktion som ska ges till en arbetstagare försummas eller att brister förekommer i övervakningen av arbetsgemenskapens förfaringssätt.

Att ett företag till exempel låter bli att planera och genomföra fallskydd ger företaget en klar ekonomisk vinning, vilken borde beaktas i brottsfall. Det kan anses att undvikande av de lagstadgade arbetarskyddsbestämmelserna är en del av grå ekonomi och därtill ger sådan försummelse en orättvis konkurrensfördel.

Beloppet på de utdömda samfundsböterna och deras genomslagskraft I Finland inträffar årligen cirka 100 000 fall som leder till handikapp eller döden på arbetsplatserna.

Polisen antecknar drygt 1 200 av dessa som arbetarskyddsfall i sitt system och av dessa behandlas slutligen cirka 200 som ett brott. Domarna avseende arbetarskyddsbrott uppgår årligen till cirka 100 och i lite över 30 av dessa fall döms ett samfund, det vill säga ett företag eller en organisation.

7

Åren 2010–2014 dömdes samfundsböter ut i sammanlagt 154 fall av arbetarskyddsbrott och de dömda samfunden uppgick till sammanlagt 161. Under samma tidsperiod dömdes 805 personer för arbetarskyddsbrott i tings- och hovrätterna, och av dessa dömdes 773 till böter. Under tidsperioden 2010–2014 utdömdes samfundsböter i snitt enbart i vart fjärde fall av arbetarskyddsbrott.

Enligt lagen är det lägsta beloppet på en samfundsbot 850 euro och den högsta 850 000 euro. Den genomsnittliga samfundsboten uppgick åren 2010–2014 till 10 700 euro, men i de flesta fall var det utdömda bötesbeloppet 5 000 euro. Under granskningsperioden uppgick den största boten som dömdes för ett arbetarskyddsbrott till 180 000 euro och den minsta till 500 euro. Över hälften (54 %) av de dömda företagen hörde till en kategori av företag med en omsättning på över 10 miljoner euro och enbart 20 procent av företagen hade en omsättning på under 2 miljoner euro.

Också företag med ett negativt resultat under räkenskapsperioden före domen dömdes till samfundsböter.

Sådana företag uppgick till 48. Dock saknade enbart 13 procent av de dömda företagen utdelningsbara medel och enbart 2 företag har senare gått i konkurs. I snitt var soliditetsprocenten bland de dömda företagen 33.

De samfundsböter som dömts ut för arbetarskyddsbrott har varit relativt låga genom åren. Deras genomslagskraft som ett straff som styr samfundets verksamhet är ofta obetydlig, eftersom andelen för de samfundsböter som dömts ut åren 2010–2014 av de bötfällda samfundens omsättning i snitt är så låg som 0,15 procent. I förhållande till det årliga resultatet uppgick boten till i snitt 3,5 procent.

Av de fall där samfundsböter dömdes ut för ett arbetarskyddsbrott åren 2010–2014 dömdes hela 25 procent ut av Birkalands tingsrätt. I Österbotten utdömdes en nästan lika stor andel, men där fördelade sig domarna mellan Österbottens tingsrätt (13 %) och Södra Österbottens tingsrätt (10 %). Under samma tidsperiod dömde Vanda, Egentliga Finlands, Lapplands och Esbo tingsrätt var och en ut enbart en samfundsbot. De stora skillnaderna i antalet domar med samfundsböter förklaras dock inte med att volymen på brottsligheten fluktuerar, utan det handlar sannolikt om det lokala regionförvaltningsverkets aktivitet och kompetens och åklagarnas och polisens verksamhet.

Det bötesbelopp som domstolarna förelagt förklaras till stor del av åklagarens yrkande. Också följden av brottet såg ut att förklara bötesbeloppet: Om offret för arbetarskyddsbrottet avlidit, var boten så gott som dubbel i förhållande till snittet för samtliga fall. Om antalet offer som handikappats var fler än en, var boten på samma sätt nästan lika hög som vid ett dödsfall. Under den granskade tidsperioden gavs domar enbart i 11 fall där inte direkta offer förekom. I sådana fall var boten i snitt 3 500 euro lägre jämfört med snittet för samtliga fall. I de fall där brottets längd meddelats, var snittlängden hela 525 dagar. Det såg dock inte ut som om brottets längd alls förklarade bötesbeloppet.

Ekonomisk vinning Såsom det konstateras ovan handlar det ofta om försummelse i anknytning till en arbetsmaskins- eller apparats funktion eller skyddet i fall som gäller samfundsböter. Också med försummelse av övervakning, introduktion, riskbedömning och kontroller är det möjligt att uppnå avsevärda ekonomiska fördelar.

Dessa försummelser kan länge vara till nytta för ett företag, innan en arbetstagare skadar sig eller dör.

Problemet är att det är svårt att visa dessa fördelar genom att gå igenom företagets bokföring eftersom de inte syns där.

Utredningen av värdet på försummelse av en lagstadgad plikt ser också ut att vara problematiskt i ljuset av de granskade fallen. Till exempel redan nämnda fallskydd, såsom ställningar och räcken, ska upphandlas och monteras, men också rivas ner och transporteras bort. Alla dessa arbetsfaser binder personal och kräver tid. Att undvika dessa kostnader är en del av grå ekonomi.

Under den granskade tidsperioden yrkade dock åklagaren på en förverkandepåföljd, det vill säga konfiskering av vinningen, enbart i 16 fall (10 %). Den ekonomiska vinningen av brottet dömdes förverkad i 60 procent av de fall där ett sådant yrkande lagts fram, det vill säga i enbart 10 fall. Detta innebär att vinningen av brottet dömdes förverkad i enbart 6 procent av alla fall. Den genomsnittliga förverkandepåföljden var 1 900 euro, men det belopp som dömdes förverkat var i snitt enbart 230 euro.

Det ser med andra ord ut som om man inte identifierar den vinning som ligger bakom arbetarskyddsbrott på rätt sätt och att man inte kan räkna den besparing som vinningen genererat.

8

SKULDER PÅ GRUND AV OBETALDA ARBETSPENSIONSFÖRSÄKRINGSAVGIFTER Arbetspensionsförsäkring är en obligatorisk lagstadgad försäkring för arbetsgivare. Syftet med försäkringen är att trygga den anställdes försörjning under pensionen. I slutet av år 2014 hade arbetspensionsbolagen fordringar i form av obetalda indrivningsbara arbetspensionsförsäkringsavgifter till ett sammanlagt belopp på cirka 304 miljoner euro. År 2014 uppgick intäkterna av arbetspensionsförsäkringsavgifter sammanlagt till cirka 11,7 miljarder euro.2 Det handlar om grå ekonomi då ett företag försummar sina lagstadgade deklarations- och/ eller betalningsplikter på grund av en annan orsak än insolvens i syfte att undvika betalning av pensionsförsäkringsavgiften. Förfarandet kan också motsvara brottsbeskrivningen av arbetspensionsförsäkringsavgiftsbedrägeri i strafflagen. Pensionsskyddscentralen övervakar arbetspensionsförsäkringen tillsammans med arbetspensionsförsäkringsbolagen. År 2015 utredde Enheten för utredning av grå ekonomi i samarbete med arbetspensionsförsäkringsbolagen och Pensionsskyddscentralen beloppet på skulden på grund av obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter, gäldenärernas särdrag och fullgörandet av plikter. Utredningen var riktad till företag som hade skulder på grund av obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter och ett gällande försäkringsavtal vid utgången av år 2014. Sammanlagt 17 300 företag och enskilda näringsidkare valdes till gruppen. Deras sammanräknade skuld på grund av obetalda arbetsförsäkringsavgifter uppgick till cirka 190 miljoner euro.

I typfallet är ett företag med försäkringsavgiftsskulder ett litet företag Av skulderna på grund av obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter tillhörde 88 procent aktiebolag.

Största delen av de skuldsatta företagen var relativt små företag med en omsättning som understeg 400 000 euro. Av gäldenärsföretagen var över 60 procent etablerade företag som verkat i tio år eller längre.

Branscher med risk för grå ekonomi är företrädda Av företagen med försäkringsavgiftsskulder i målgruppen var 18 procent företag inom byggbranschen, 17,5 procent inom handelsbranschen och 10 procent inom industrin. Den relativt största andelen företag med skulder på grund av obetalda försäkringsavgifter fanns dock inom inkvarterings- och förplägnadsbranschen, 22 procent av kunderna med arbetspensionsförsäkringsavtal inom branschen.

Mätt i euro låg tyngdpunkten på skulden på grund av obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter på företag inom industribranschen.

Omfattande skuldsättning gentemot många gäldenärer Företag med skulder på grund av obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter hade utifrån utsökningsuppgifterna i typfallet skulder gentemot flera borgenärer. Det ser ut som om dessa företag ofta har brister och försummelser också i fullgörandet av andra lagstadgade plikter än arbetspensionsavgifter. Brister upptäcktes bland annat i deklarationen och betalningen av skatter.

I den undersökta gruppen av företag hade cirka hälften skatteskulder utöver skulderna på grund av obetalda försäkringsavgifter. Det totala beloppet på skatteskulden hos den undersökta företagsgruppen uppgick till cirka 288 miljoner euro. Under granskningsperioden ökade företagens skatteskuld kraftigt och i oktober 2015 var den dubbelt större än beloppet på skulden på grund av obetalda försäkringsavgifter, sammanlagt cirka 375 miljoner euro.

Dessa företag hade därtill avsevärda andra skulder som omfattas av indrivningsförfarande.

Företag med skulder på grund av obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter har i typfallet skulder gentemot flera borgenärer

Av företagen med skatteskulder hade cirka 9 procent ett skatteskuldbelopp som översteg 10 procent av dess omsättning. I en utredning av Enheten för utredning av grå ekonomi har det observerats att om ett företag har en skatteskuld som överstiger 10 procent av omsättningen, försämras företagets förmåga att klara av skatteskulden avsevärt.

Nätverk av företag via samma ansvarsperson I utredningen undersöktes också den ekonomiska pålitligheten och övriga företagskopplingar hos ansvarspersonerna bakom företagen i målgruppen. I den undersökta målgruppen förekom relativt få företagskluster av företag i gruppen. Av ansvarspersonerna hade över hälften dock en ansvarsställning i ett företag i målgruppen och därtill i ett annat företag. Bland dessa personer låg den relativa andelen ansvarsställningar i andra företag klart över snittet för ansvarspersoner för företag som antecknats i handelsregistret.

2

Siffrorna utgör summan av de siffror som de fem största arbetspensionsförsäkringsbolagen meddelat

9

Därtill undersöktes skatteskulderna hos målgruppens företag och övriga företag med kopplingar till ansvarspersonen. När ett företag i målgruppen hade skatteskulder hade också cirka 46 procent av övriga företag där ansvarspersonen hade en ansvarsställning skatteskulder. Risker som uppstått i företagsverksamheten återspeglar sig som en ökad skuldsättningsrisk i övriga företag där ansvarspersonen har en ansvarsställning.

Den bredare betydelsen av att företagen fullgör sina plikter Försummelser av de lagstadgade offentliga plikterna är ägnade åt att påverka konkurrenssituationen mellan företagen genom att de ger de företag som inte har för avsikt för att fullgöra sina plikter en konkurrensfördel. I dessa fall handlar det om grå ekonomi. Också på grund av denna orsak förutsätter snabbt växande skulder hos företagen att de offentliga borgenärerna är på sin vakt och har metoder för att kunna ingripa mot skuldsättning i ett företag i ett tillräckligt tidigt skede.

Fakta Korruption som kommit till polisens kännedom i Finland I de undersökningar som Polisyrkeshögskolan publicerade år 2015 och 2016 har korruptionssärdrag och -förändringar granskats. Med korruption avses missbruk av en ansvarsställning till privat fördel.

Enligt den undersökning som publicerades år 2015 omfattade riskobjekten för korruption av offentliga upphandlingar, den politiska omgivningen, byggbranschen och samhällsplaneringen. Den undersökning som publicerats nyligen (2016) redogör för att missbruk av medel fortfarande är den vanligaste enskilda korruptionstypen. Övriga centrala korruptionsslag utgörs av missbruk av information. Betydelsen av information som en fördel i korruptionsfallen har ökat. De som misstänks för brott är ofta medelålders män som är högre tjänstemän.

Numera gäller en allt större del av brottsmisstankarna företagsverksamhet, det vill säga fall inom ett företag och fall företag emellan. Vad gäller mutning har korruption på gatan minskat och näringsverksamheten ökat.

I korruptionsutredningar hänför sig de största utmaningarna till att fallen ofta är oklara och att det därför är svårt att inhämta bevisning. Detta illustreras av att knappt 60 procent av korruptionsbrotten framskrider till åtalsprövning.

Den finländska samarbetsgruppen mot korruption publicerade 20.9.2016 ett utkast till strategi mot korruption för åren 2016–2020. Strategiutkastet och anknutna utlåtanden finns till påseende på webbsidan utlåtande.fi.

INFORMATIONSUTBYTE MELLAN MYNDIGHETER INOM TILLSTÅNDSPLIKTIGA BRANSCHER Bakgrunden till ett stort antal utredningar av Enheten för utredning av grå ekonomi har varit det effektiviserade handlingsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet för åren 2012–2015, där det bland annat konstateras att hinder för informationsutbyte mellan myndigheterna rivs och nödvändiga myndighetsregister på ett flexibelt sätt ställs till förfogande för myndigheterna för bekämpning av grå ekonomi.

Också regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för år 2016 innehöll ett liknande mål: bekämpningen av grå ekonomi effektiviseras att beskattningsfunktionerna utvecklas, tillsynen effektiviseras och samarbetet mellan myndigheter förbättras.

Ett av huvudmålen i Strategin för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2016–2020 är att öka genomslagskraften för verksamheten av de myndigheter som bekämpar grå ekonomi och ekonomisk brottslighet i synnerhet genom att utveckla samarbetet. Enligt strategin vidareutvecklas informationsutbytet mellan myndigheterna genom att utreda hinder för informationsutbytet mellan myndigheter och genom att utveckla praxis i anknytning till informationsutbytet och myndigheternas möjligheter att använda information för att identifiera aktörer inom grå ekonomi också med analytiska metoder.

10

Nedan presenteras ett antal utredningar av Enheten för utredning av grå ekonomi, där det bland annat granskats om tillstånds- och tillsynsmyndigheternas rättigheter till information är tillräckliga med tanke på bekämpningen av grå ekonomi.

Utredningar över företag som övervakas av Regionförvaltningsverket Regionförvaltningsverket (RFV) är regional sakkunnig-, tillstånds- och tillsynsmyndighet för näringslivet bland annat i konkurrens- och konsumentärenden.

Vad gäller konkurrens- och konsumentförvaltningen och näringstillsynen är målet att främja sund och fungerande konkurrens, tillgodoseende av konsumentskydd och ekonomisk säkerhet för medborgarna samt jämlika verksamhetsförutsättningar för näringsidkare. RFV:s uppgifter varierar från tillsyns- och tillståndsuppgifter som gäller inkassobyråer, kreditgivare och fastighetsförmedlingsrörelser till tillsyn över hur priser anges. RFV:s verksamhet i näringsärenden styrs av lagstiftningen, ministerierna och samarbetet med andra verk, såsom Valvira och Konkurrens- och konsumentverket.

Regionförvaltningsverket i Södra Finland övervakar också efterlevnaden av lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism (18.7.2008/503) (nedan penningtvättslagen) och de bestämmelser som utfärdats med stöd av denna. Med penningtvätt avses åtgärder med vilka man strävar efter att maskera eller dölja ursprunget för egendom som förvärvats med ett brott på så sätt att egendomen ser ut att ha förvärvats på laglig väg.

I penningtvättslagen finns det bestämmelser om deklarationsskyldigheten för näringsidkare som verkar inom vissa branscher. Regionförvaltningsverket har till uppgift att övervaka att de deklarationsskyldiga iakttar de plikter som fastställts i penningtvättslagen. Regionförvaltningsverket har till uppgift att övervaka bland annat valutaväxlingsrörelser, tillhandahållare av kapitalförvaltnings- och företagstjänster, inkassobyråer, konsumentkreditgivare och förmedlare av hyreslägenheter.

Utredningar Enheten för utredning av grå ekonomi undersökte under år 2016 företag som tillhandahåller valutaväxlingsverksamhet och företag som tillhandahåller kapitalförvaltnings- och företagstjänster, vilka regleras av penningtvättslagstiftningen. Därtill undersökte enheten hur företagen i registren fullgjort sina plikter med tanke på bekämpning av grå ekonomi.

Bestämmelserna om bekämpning av penningtvätt gäller valutaväxlingsverksamhet och kapitalförvaltnings- och företagstjänster på grund av de avsevärda penning- eller egendomsöverföringar som är anknutna till dessa.

Av de företag som regionförvaltningsverket övervakar har utredningsenheten därtill undersökt förutsättningarna för registreringsskyldigheten för företag som tillhandahåller konsumentkrediter och fastighetsförmedling och förmedling av hyreslägenheter samt registreringsprocessen och brister i denna. Därtill har enheten också utrett förutsättningarna för driftstillstånd, tillståndsprocesserna och bristerna i processerna vad gäller företag som bedriver inkassoverksamhet och pantlåneinrättningar. I dessa utredningar undersöktes det därtill hur företag i registren fullgjort sina plikter med tanke på bekämpning av grå ekonomi.

Kartläggning av störningsuppgifter som gäller företag är en väsentlig del av föregripande bekämpning av grå ekonomi

Slutsatser Utifrån ovan nämnda utredningar finns det i registren företag som inte ser ut att fullgöra sina plikter på en sådan nivå som förutsätts för att höra till i registren i fråga. Av företagen i registren kunde en avsevärd del klassificeras som icke-verksamma. En avsevärd del av företagen hade också tagits ur förskottsuppbördsregistret och flera företag hade skatteskulder. Av företagen i registren kunden också en del klassificeras som aktörer inom grå ekonomi.

De övervakningsrelaterade riskerna avseende företag i målgruppen och nya företag som blir föremål för registrerings- och tillståndsprövning anknyter till registrerings-, deklarations- och betalningsbrister, som kan vara ett tecken på risk för grå ekonomi. Till exempel har det utifrån undersökningsresultaten konstaterats att skatteskulder hos ett företag tyder på en risk för grå ekonomi. Därför är kartläggning av störningsuppgifter som gäller företag, såväl skatteskulder som andra uppgifter om ett företags ekonomiska ställning, en väsentlig del av föregripande bekämpning av grå ekonomi.

11

Ovan nämnda utredningar som färdigställts i utredningsenheten visade klart att användarvänligare myndighetsuppgifter skulle effektivisera Regionförvaltningsverkets övervakningsprocess för olika tillståndsregister. Genom att dra nytta av myndighetsuppgifter minskar rörelseutrymmet för aktörer som idkar grå ekonomi då aktörer som agerar felaktigt avlägsnas från marknaden. På samma gång är det möjligt att bättre trygga en störningsfri och trygg service för konsumenterna.

Fakta Lågt skattefel i Finland enligt Internationella valutafonden3 Internationella valutafonden IMF uppskattar skattefelet inom momsbeskattningen i Finland i samarbete med Skatteförvaltningen. IMF:s metod för att räkna skattefelet inom momsbeskattningen grundar sig på uppgifter i nationalräkenskaperna och på uppgifter om skattskyldigas momsdeklarationer och -betalningar från Skatteförvaltningen och Tullen. Utifrån uppgifterna i nationalräkenskaperna fastställs det lagenliga skatteutfallet. Utifrån uppgifterna om de skattskyldigas deklarationer och betalningar beräknas det hur stor del av respektive års deklarerade moms som betalats, dvs. det faktiska momsutfallet.

Med momsfel avses differensen mellan det lagenliga och det faktiska momsutfallet.

I en internationell jämförelse är momsfelet i Finland mycket litet, cirka 5 procent av det lagenliga momsutfallet. År 2014 uppgick momsfelet till ca en miljard euro.

En granskning enligt bransch visar att skattefelet är koncentrerat till byggbranschen. Inom byggbranschen har moms emellertid flutit in bättre efter ibruktagandet av den omvända momsskyldigheten för byggtjänster år 2011. Handelsbranschen betalar mest moms. Att handeln är koncentrerad till några stora företagsgrupper som sköter betalningen av skatter gör att momsfelet i branschen är litet.

GRÅ EKONOMI I ANKNYTNING TILL TOBAKSSKATT En prishöjning på inhemska tobaksprodukter skapar lätt drivfjädrar såväl för skattefri privatinförsel som för smuggling och övrig grå import som stannar utanför beskattningen eftersom prisskillnaderna på tobaksprodukter jämfört med priserna till exempel i Estland och Ryssland är stora. Det har bedömts att den icke-statistikförda och skattefria konsumtionen av cigaretter i Finland är relativt stabil, år 2014 var dess andel cirka 13– 15 procent av den totala konsumtionen.

Med momsfel avses differensen mellan det lagenliga och det faktiska momsutfallet.

Övervakning av e-handel är utmanande Ur myndigheternas synvinkel finns det många utmaningar i övervakningen av e-handel. Dessa utgörs bland annat av specifikation och identifiering av den skattskyldige, övervakning av betalningsrörelsen och inhämtande av jämförelseuppgifter samt utmaningar som hänför sig till den internationella lagstiftningen och handräckning.

Med den nya tobakslagen bekämpas också grå ekonomi Riksdagen godkände 21.6.2016 den nya tobakslagen 549/2016. Den trädde i kraft 15.8.2016. I den nya tobakslagen förbjuds försäljning på webben och annan distansförsäljning av tobaksprodukter, men också av e-cigaretter. Det finns en tidsgräns på 24 timmar som gäller för införsel av tobaksprodukter och nikotinvätska för e-cigaretter från EES-länder. Detta innebär att en person måste vara borta över 24 timmar från Finland för att kunna föra in de nämnda produkterna i landet. Målet med dessa reformer är att bekämpa grå ekonomi och de kommer att inverka på volymen på den icke-statistikförda konsumtionen.

3

Hela undersökningen kan läsas på Skatteförvaltningens webbsidor https://www.vero.fi/sv-FI/Skatteforvaltningen/Skattefel/IMFs_rapport_om_skattefelet_inom_momsbes(39250)

12

3. BEKÄMPNING AV GRÅ EKONOMI STRATEGI OCH ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR BEKÄMPNING AV GRÅ EKONOMI OCH EKONOMISK BROTTSLIGHET Finlands regeringar har redan i över 20 år upprättat program för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. På våren 2016 publicerades statsrådets principbeslut om en nationell strategi för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2016–2020 och det anknutna åtgärdsprogrammet, som är redan det sjunde i ordningen.

Strategiska mål De strategiska målen för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet är: 1.

1) främjande av sund konkurrens mellan företag,

2.

2) förebyggande av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet,

3.

3) ökad genomslagskraft i myndighetsverksamhet som syftar till att bekämpa grå ekonomi och ekonomiska brott, framför allt genom att samarbetet utvecklas samt

4.

effektivisering av brottsbekämpningskedjan när det gäller brott i anslutning till grå ekonomi.

Grå ekonomi är en avsevärd konkurrenssnedvridande faktor. Genom att minska grå ekonomi förbättras Finlands konkurrenskraft och dragkraft som ett bra investeringsobjekt och som en pålitlig investerare. Målet är att främja hederlig konkurrens mellan företagen på marknaden så att företag som agerar lagstridigt inte får en omotiverad konkurrensfördel. Målet är jämlika verksamhetsförutsättningar för företagen och korruptionsfri företagsverksamhet.

De fyra spetsprojekten i strategin

Genom att minska grå ekonomi förbättras Finlands konkurrenskraft och dragkraft som ett bra investeringsobjekt

Den strategi som nu ska genomföras omfattar fyra spetsprojekt. Målet med det första spetsprojektet är att trygga välfungerande marknader och sund konkurrens genom att förbättra företagens och medborgarnas möjligheter att agera korrekt, minska den administrativa bördan och intensifiera bekämpningen och förebyggandet av korruption. Spetsprojektet genomförs bl.a. genom att utöka offentligheten för och förbättra tillgången till uppgifter som gäller företagens fullgörande av plikter, i synnerhet bland företag som omfattas av utredningsskyldigheten för beställare, och genom att inrätta ett nationellt inkomstregister, som för närvarande är föremål för lagstiftningsberedning vid finansministeriet.

Det andra spetsprojektet, förebyggande av fenomen inom grå ekonomi och ekonomisk brottslighet samt påverkan av attityder, kommer att genomföras framför allt med en lägesbildsfunktion för grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Lägesbildsfunktionen bereds i ledningsgruppen för bekämpning av ekonomisk brottslighet, som leds av inrikesministeriet.

Det tredje spetsprojektet är vidareutveckling av informationsutbytet mellan myndigheter. Målet med detta spetsprojekt är att förbättra bekämpningen av grå ekonomi genom att utöka det inbördes

13

informationsutbytet mellan myndigheterna avseende fullgörande av de registrerings-, deklarations- och betalningsskyldigheter som anknyter till skatter och andra offentliga avgifter. De anknutna konkreta projekten utgörs bl.a. av utveckling av rätten till information för arbetarskyddsmyndigheter, dem som beviljar offentliga stöd och dem som genomför offentliga upphandlingar.

Det fjärde spetsprojektet är utveckling av genomslagskraften i brottsbekämpningskedjan när det gäller brott i anslutning till grå ekonomi samt av de administrativa påföljderna. Det omfattar flera projekt vars syfte är att påskynda och förenkla straffprocessen för ekonomiska brott och återtagandet av den anknutna ekonomiska vinningen. Ett exempel på en konkret åtgärd i anknytning till detta spetsprojekt är myndigheternas gemensamma handlingsplan, som tydliggör och harmoniserar myndigheternas verksamhet i brottmål som blir föremål för förundersökning.

En förutsättning för att genomföra strategin är ett separat åtgärdsprogram för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Åtgärdsprogrammet redogör för konkreta åtgärder, målen med dessa, ansvariga aktörer, tidtabeller och metoder för att göra en konsekvensbedömning av åtgärderna.

Ledningsgruppen för bekämpning av ekonomisk brottslighet följer upp hur strategin och åtgärdsprogrammet framskrider, bedömer förändringsbehoven och avger årligen rapporter om hur projektet framskrider till finanspolitiska ministerutskottet.

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR BEKÄMPNING AV GRÅ EKONOMI OCH EKONOMISK BROTTSLIGHET 2016–2020 Åtgärdsprogrammet omfattar 20 projekt som delats in enligt spetsprojekten i strategin. De åtgärder som är mest centrala och har störst genomslagskraft med tanke på målen i den nationella strategin för bekämpning har valts till åtgärdsprogrammet.

Projekten är indelade under spetsprojekten enligt följande:

Tryggande av välfungerande marknader och sund konkurrens genom att förbättra företagens och medborgarnas möjligheter att agera korrekt, minska den administrativa bördan och bekämpningen och intensifiera förebyggandet av korruption.

•

Offentligheten för, tillgången till och avgiftsfriheten för information om fullgörandet av plikter och eventuell information om aktörer inom grå ekonomi utökas

• •

Nationellt inkomstregister

• •

Intensifiering av förebyggandet, identifieringen och avslöjandet av korruption

Den regleringsbörda som bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet orsakat och uppföljning av denna En tväradministrativ utredning om åtgärderna för bekämpning av grå ekonomi i samband med delningsekonomi

Förebyggande av fenomen inom grå ekonomi och ekonomisk brottslighet samt påverkan av attityder

• •

Lägesbildsfunktionen för grå ekonomi och ekonomisk brottslighet

• • •

Handlingsplan av myndigheterna för att intensifiera bekämpningen av penningtvätt

•

Främjande av upprättande av granskningsplaner enligt EU:s förordning om transport av avfall (EG/1013/2006) för att övervaka internationell transport av avfall

Bekämpning av svartarbete och främjande av det nationella och internationella samarbetet Utredning över lämpligheten för typgodkända kassasystem i Finland Myndigheternas handlingsplan för intensifiering av bekämpningen av missbruk av finansmarknaden

Vidareutveckling av informationsutbytet mellan myndigheter

•

Utveckling av myndigheternas behörigheter och bestämmelserna om informationsutbyte

•

Utredning över problem som orsakas av företag som konstaterats vara medellösa i utsökningsförfarandet

14

Utveckling av genomslagskraften i brottsbekämpningskedjan när det gäller brott i anslutning till grå ekonomi samt av de administrativa påföljderna

• •

Utvidgande av tillämpningsområdet för administrativa påföljder

•

Utredning över effektiviteten i och genomslagskraften för avslöjande och utredning av beskattningsrelaterade missbruk

• • •

Bedömning av straffskalan för ekonomiska brott

•

Intensifiering av verkställighetsåtgärder som gäller vinningen av brott efter en lagakraftvunnen straffdom – i synnerhet i internationella ärenden

Förundersökningsmyndigheterna, Riksåklagarämbetet, Skatteförvaltningen och Konkursombudsmannen skapar en verksamhetsmodell, som omsatt i praktiken ger möjlighet att säkerställa att straffansvaret riktar sig mot rätt person eller fysiska person genom att avgränsa förundersökningen eller använda effektiva administrativa påföljder

Förkortning av straffprocessen Samarbetsprojekt för utsöknings-, åklagar-, förundersöknings- och skattemyndigheter för att intensifiera spårningen, säkringen och återtagandet av den ekonomiska vinningen av brott

Det finns närmare information om bakgrunden till och genomförandet av principbeslutet bland annat på inrikesministeriets webbsidor.4

Fakta Bekämpning av svartarbete – främjande av nationellt och internationellt samarbete Bekämpning av svart arbete är ett av projekten i Åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi 2016–2020.

Europeiska kommissionen har på våren 2016 inrättat ett forum som främjar arbetet mot svartarbete5.

Finland har en egen företrädare i forumet. Därtill har arbets- och näringsministeriet inrättat ett sakkunnignätverk som utgörs av nationella myndigheter för att stöda forumets arbete, uppnå målen och fullgöra uppgifterna.

Forumet för svartarbete och det nationella nätverk som stöder dess verksamhet ger möjlighet till ännu bättre utbyte av erfarenheter mellan olika länders myndigheter för att bekämpa svartarbete. Ett av forumets centrala uppgifter är utbyte av bästa praxis och information mellan medlemsstaterna. Via det nationella nätverket och forumet kan Finland presentera enskilda projekt och egen bra praxis för att ”avspeglas” av kommissionen och övriga medlemsstater och för att få information övriga medlemsstaters synpunkter och motsvarande praxis för bedömning.

Via forumet och det nationella samarbetsnätverket strävar man bland annat efter att minska svartarbetet, förbättra arbetstagarnas arbetsförhållanden och främja integreringen på arbetsmarknaden och den sociala delaktigheten.

Ett annat mål är att minska grå ekonomi bl.a. med lagstiftningsmetoder. Förändringar är att vänta t.ex. i de lagar som behandlar offentliga upphandlingar, näringsförbud, penningtvätt och myndigheternas rätt till information.

UPPHANDLINGSLAGEN FÖRNYAS Regeringen har gett en proposition med förslag till lagstiftning för upphandlingsförfarandet till riksdagen (RP 108/2016). Det föreslås att upphandlande enheter i den nya upphandlingslagen utan hinder av sekretessbestämmelserna får rätt till information av myndigheter och av dem som sköter offentliga uppdrag. Rätten till information skulle omfatta nödvändiga uppgifter om företag och organisationer enligt 3 § i företags- och organisationsdatalagen (244/2001) för att utreda existensen av de av prövning beroende grunderna för uteslutning vilka avses i 81 § 1 mom. I regeringens proposition lämnas ansvarspersoner för företag ännu utanför rätten till information i lagen.

4 5

http://www.intermin.fi/sv/utveckling/minskande_av_ekonomisk_brottslighet_och_gra_ekonomi EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT (EU) 2016/344

15

Enligt det föreslagna 81 § 1 mom. utgörs grunder för uteslutning som är beroende av prövning av t.ex. en allvarlig förseelse i yrkesverksamheten, insolvens hos anbudsgivare och försummelse av skyldigheter enligt miljö-, social- och arbetslagstiftningen. Registrerings-, anmälnings- eller betalningsförsummelser i anknytning till lagstadgade skyldigheter, såsom skatter och socialförsäkring, kan utgöra grunder för uteslutning vilka är beroende av prövning. Den föreslagna bestämmelsen skulle ge den upphandlade enheten ännu bättre möjligheter att utreda hur kandidater och anbudsgivare fullgjort sina skyldigheter och andra förseelser och försummelser som fastställts som grunder för uteslutning och som eventuellt belastar dem.

Enligt propositionen skulle en anbudsgivare som deltar i ett anbudsförfarande under vissa förutsättningar få ett straffregisterutdrag avseende egna lednings- och tillsynspersoner för att överlämna det vidare till den upphandlande enheten för utredning av grunderna för uteslutning enligt 80 § i upphandlingslagen.

Den upphandlande enheten får med andra ord inte själv dessa uppgifter direkt, utan deltagarna i ett anbudsförfarande överlämnar dessa på begäran av den upphandlande enheten.

Därtill föreslås en ändring av 6 § i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi (1207/2010) på så sätt att fullgöranderapporter kan upprättas för upphandlande enheter enligt denna paragraf. Med fullgöranderapporter kan de upphandlande enheterna elektroniskt och avgiftsfritt få uppgifter om fullgörandet av lagstadgade plikter enligt denna paragraf.

REGERINGENS PROPOSITION MED FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV LAGEN OM NÄRINGSFÖRBUD I regeringens proposition med förslag till ändring av lagen om näringsförbud föreslås det att tillsynsmyndigheten tilldelas rätt att begära att förundersökningsmyndigheten undersöker förutsättningarna för att meddela näringsförbud i situationer där det handlar om väsentlig försummelse av de lagstadgade skyldigheterna i näringsverksamheten, även om brott inte misstänks i fallet. Vilken som helst förundersökningsmyndighet skulle kunna förrätta undersökningen.

Det föreslås också att ett tillfälligt näringsförbud hävs, om inte åtal för det kriminella förfarande som ligger till grund för förbudet väckts inom två år från det att förbudet meddelats.

Därtill utvidgas förundersökningsmyndighetens och åklagarens rätt att få information om upphävda näringsförbud. Tillämpningsområdet för lagen utvidgas också att gälla yrkesverksamhet enligt bokföringslagen vilken bedrivs av en enskild näringsidkare.

Olika myndigheter har ansett att det är viktigt att alla som behöver information om näringsförbud får informationen enkelt och avgiftsfritt.

Fakta Myndigheterna önskar förbättrad tillgång till information om näringsförbud Ett av spetsprojekten i åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet för åren 2016–2020 är att utöka offentligheten för, tillgången till och avgiftsfriheten för information om fullgörandet av plikter och eventuell information om aktörer inom grå ekonomi.

Olika myndigheter har ansett att det med tanke på bekämpning av grå ekonomi och främjande av sund konkurrens är viktigt att information om näringsförbud kan fås enkelt och avgiftsfritt av alla som behöver sådan information. För närvarande innehåller inte regeringens proposition något förslag om inrättande av ett offentligt avgiftsfritt elektroniskt register.

Till exempel förutsätter beställaransvarslagen att beställaren utreder näringsförbudsuppgifter som gäller ansvarspersonerna. Trots detta är det inte möjligt att få information om näringsförbud elektroniskt eller avgiftsfritt av myndigheterna.

Det vore möjligt att genomföra en offentlig elektronisk tjänst utan att öka risken för t.ex. identitetsstölder.

Personerna skulle kunna specificeras i en elektronisk tjänst på samma sätt som i den Luottolistatidning som publiceras av Suomen Asiakastieto. Namn, födelseort, födelsedatum, den tidpunkt då näringsförbudet upphör, företagets kontaktuppgifter, FO-nummer, företagets hemort (tidigare namn och ändringsdatum) och ställning meddelas i denna tidning som specifikationsuppgifter om personer som meddelats näringsförbud. Om näringsförbudsuppgifter fås direkt av registerföraren med moderna metoder är de också uppdaterade.

16

FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV PENNINGTVÄTTSDIREKTIVET Europeiska kommissionen gav 5.7.2016 ett förslag om ändring av regleringen av penningtvätt och bekämpning av finansiering av terrorism. Syftet med direktivet är att med lagstiftningsåtgärder på ett effektivare sätt hindra finansiering av terrorism och säkerställa öppenhet i penningtrafiken och företagens ägandestrukturer. En ytterligare avsikt är att förbättra allmänhetens tillgång till registeruppgifter om företagens ägare och förmånstagare och påskynda förbindelsen mellan nationella register.

Samarbetet mellan centralerna för utredning av penningtvätt skulle intensifieras genom att utöka deras rätt till information såväl på ett nationellt plan som mellan medlemsstaterna. Centralen för utredning av penningtvätt skulle i regel vara skyldig att lämna registeruppgifter till medlemsstaternas centraler för utredning av penningtvätt eller andra behöriga myndigheter. Syftet med förändringarna är att trygga ett effektivt informationsutbyte för att hindra penningtvätt och finansiering av terrorism, men också för att bekämpa skattebedrägerier och kringgående av skatt.

Stark koppling mellan penningtvätt och finansiering av terrorism och kringgående av skatter I samband med ändringen av fjärde penningtvättsdirektivet har Europeiska kommissionen också föreslagit att bl.a. direktivet om administrativt samarbete ändras (2011/16/EU). Till denna del gäller förändringarna i synnerhet skattemyndigheternas rätt till information och tillgången till penningtvättsuppgifter. Målet är att skattemyndigheterna ges tillgång till uppgifter som lämnats enligt EU:s regler mot penningtvätt, framför allt information om kundkännedom och information i deras nationella register över verkligt ägande. Följaktligen är målet inte enbart att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, utan också skattebedrägerier och kringgående av skatt. Med dessa uppgifter kan skattemyndigheterna identifiera den person som står bakom ett intransparent företag eller en intransparent struktur eller enhet6.

Kommissionen ser en stark koppling mellan penningtvätt och finansiering av terrorism och kringgående av skatt. I direktivförslaget nämns skattemyndigheten uttryckligen som behörig myndighet i arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism. De föreslagna ändringarna är välkomna eftersom skatteförvaltningarnas tillgång till uppgifter om bekämpning av penningtvätt varierar kraftigt inom EU, vilket försvårat arbetet mot skattebedrägerier och kringgående av skatt.

TILLSYN I BYGGBRANSCHEN GENOM SAMORDNADE INSPEKTIONER AV ARBETARSKYDDSINSPEKTÖRER OCH POLISEN Under de senaste åren har ett stort antal samordnade inspektioner med polisen gjorts i området för Regionförvaltningsverket i Södra Finland (ESAVI). Fokus i inspektionerna har framför allt legat på övervakning av de ID-kort med bild och arbetstagarförteckningar vilka arbetarskyddslagen förutsätter.

Arbetarskyddsinspektören övervakar användningen av ID-kort på en byggarbetsplats och huruvida alla skattenummer på ID-korten för arbetstagare på byggarbetsplatsen är införda i det offentliga skattenummerregistret. Från arbetstagarförteckningen granskas det om den innehåller de uppgifter som arbetarskyddslagen förutsätter och om förteckningen är uppdaterad.

Om den befullmäktigade arbetarskyddsinspektören upptäckt brister i användningen av ID-kort och förteckningen vid samordnade inspektioner, har inspektören i klara och obestridliga fall kunnat framställa att de upptäckta bristerna utgör en arbetarskyddsförseelse enligt arbetarskyddslagen till den närvarande polisen. I så fall har polisen omgående kunnat förelägga en bot för ansvarspersonerna för arbetstagarna. Största delen av de böter som polisen förelagt för arbetarskyddsförseelser i samband med samordnade inspektioner har meddelats till ansvarspersonen för den huvudsakliga genomföraren på byggarbetsplatsen, men i vissa fall har böter förelagts också för ansvarspersoner för byggherren eller andra företag som verkar på byggarbetsplatsen.

Samordnade inspektioner tillsammans med polisen har visat sig vara övervakningsmetoder med stor genomslagskraft och de har bl.a. haft den effekten att läget för användningen av ID-kort på byggarbetsplatserna i regionen förbättrats klart jämfört med tidigare. Åren 2008–2011 hade var tredje eller fjärde person inget ett sådant ID-kort som lagen förutsatte på en byggarbetsplats. Samordnade inspektioner inleddes i området för Regionförvaltningsverket i Södra Finland på hösten 2012. Åren 2013– 2015 förekom brister relaterade till ID-kort hos enbart 7,5–8,3 procent av arbetstagarna. Det snabba bötesförfarandet är också kostnadseffektivt jämfört med den tidskrävande förundersökningsprocessen.

6

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Meddelande om ytterligare åtgärder för att öka transparensen och främja bekämpandet av skatteundandragande och skatteflykt.

COM/2016/0451 final

17

Fakta Regeringen föreslår att arbetarskyddsmyndighetens rätt att få uppgifter utvidgas7 Utvidgad rätt till uppgifter för arbetarskyddsmyndigheterna skulle vara en del av åtgärderna för att bekämpa grå ekonomi och intensifiera arbetarskyddsmyndigheternas verksamhet och samarbetet mellan myndigheter. Med regeringens proposition skulle arbetarskyddsmyndigheternas rätt att få sekretessbelagd information av myndigheter och andra aktörer som sköter offentliga uppdrag utvidgas.

Arbetarskyddsmyndigheterna skulle få sekretessbelagd information då de övervakar efterlevnaden av s.k. beställaransvarslagen, minimivillkoren för ett anställningsförhållande och användningen av utländsk arbetskraft.

MYNDIGHETER SOM BEKÄMPAR GRÅ EKONOMI OCH EKONOMISK BROTTSLIGHET Valvira

Tillståndsmyndigheter

Tillstånds- och tillsynsverket för Offentliga social- och hälsovården upphandlare

RFV

Regionförvaltningsverket - alkoholtillsyn Gränsbevakningsväsendet - övervakning av beställa ransvaret Åklagarväsendet - arbetarskydd

Statsunderstödsmyndigheter

TVR

Arbetslöshetsförsäkringsfonden

TVK

Olycksfallsförsäkringscentralen

PSK

Pensionsskyddscentralen

FIVA

Polisen

Finansinspektionen

Skatteförvalt- Utsökningsningen myndigheten

GRÅ EKONOMI

KKV

Tullen Pensionsförsäkringsbolag

Konkurrensoch konsumentverket

Domstolar

PRS

Olycksfallsförsäkringsbolag

bl.a. stiftelseövervakning

Konkursombudsmannen Miljömyndigheter

Som en del av övervakningen av upphandlingar och beviljandet av tillstånd och stöd

Brottsbekämpning, utredning och fullgörandet av plikter

Övervakning av lagstadgade deklarations- och betalningsskyldigheter

Som en del av övervakningsuppdraget

7 http://valtioneuvosto.fi/artikkeli/-/asset_publisher/1271139/hallitus-esittaa-laajennusta-tyosuojeluviranomaisten tiedonsaantioikeuksiin?_101_INSTANCE_3wyslLo1Z0ni_languageId=sv_SE

18

En stor mängd myndigheter med olika uppgifter deltar i bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. I denna publikation presenteras kort bl.a. funktioner som utförs av Pensionsskyddscentralen, arbetarskyddsmyndigheter, Arbetslöshetsförsäkringsfonden, närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM), Olycksfallsförsäkringscentralen, polisen och Tullen.

Förutom den ordinarie revisionsverksamheten omfattar Skatteförvaltningens kontrollverksamhet olika projekt. Nedan presenteras några aktuella kontrollhelheter inom övervakning av grå ekonomi.

RISKFENOMEN I INTERNATIONELL BESKATTNING I den internationella verksamhetsmiljön förekommer olika risker som orsakar skattefel.

Skatteförvaltningen utvecklar olika metoder för att upptäcka och analysera skatterisker, men också för att genomföra den anknutna handledningen och övervakningen. Riskfenomen förekommer såväl bland enskilda personer som bland företag. I gränsöverskridande situationer kan det handla om skatteplanering, men också om grå ekonomi och kringgående av skatt.

Utvecklingen av det internationella informationsutbytet genererar information om utländska inkomster och tillgångar i en hög grad

Inom ramen för skattekontrollen utreds metoder för att bekämpa arrangemang för att kringgå skatt, där s.k. stater med lågt skattetryck eller strikt banksekretess utnyttjas. Senaste års erfarenheter från skattekontrollen i praktiken visar att de möjligheter som skatteparadis och stater med strikt banksekretess erbjuder inte varit till nytta för enbart en liten mängd riskkunder, utan att helhetsbilden är mycket mer komplex än så. Skatterisker avseende enskilda personer utgörs vid sidan om placeringsverksamhet av avsevärda förmögenhetsöverföringar, såsom försäljning av ett företag eller en del av ett företag, annan överlåtelse av egendom, arv och gåvor.

Arvsskatteplanering har blivit ett betydelsefullt delområde av skatteplanering då förmögenheten ökat och också då de anknutna skatteplaneringsmöjligheterna erbjuder betydelsefulla skattefördelar.

I den internationella uppföljningen har man samlat in en stor mängd information bl.a. om användning av utländska betalkort i Finland och på detta sätt har man upptäckt fenomen som tidigare helt stått utanför kontrollen. Typiska avslöjade missbruk har varit försummelse av deklaration om placeringsverksamhet som bedrivs via ett utländskt bolag (s.k. inkomst av bassamfund) eller av pensioner och placeringsintäkter från utländska försäkringsbolag. Det är möjligt att man i ett utländskt bolags namn idkat näringsverksamhet i Finland utan att göra den behöriga deklarationen om denna. Också några fall av fiktiva flyttar till utlandet har kommit fram i kontrollen.

Utvecklingen av det internationella informationsutbytet genererar information om utländska inkomster och tillgångar i en avsevärt högre grad än tidigare. Under framtida år kommer Skatteförvaltningen att få information från över hundra stater, som omfattar också stater och jurisdiktioner som klassificeras som skatteparadis. Jämförelseuppgifter spelar en avsevärd roll i definitionen av riskområden, och dessutom är det viktigt att få jämförelseuppgifter t.ex. om bankkontotransaktioner.

INTERNATIONELLA MOMSBEDRÄGERIER OCH MYNDIGHETSSAMARBETET Tillsammans med över 20 andra medlemsstater deltar Finland i bekämpningen av organiserad och allvarlig brottslighet, som gäller moms på gemenskapsintern försäljning inom EU. I fråga om bekämpning av bedrägerier som gäller moms på gemenskapsintern försäljning har det interna myndighetssamarbetet i Finland mellan Skatteförvaltningen, Tullen och polisen intensifierats avsevärt från och med 2014.

Bedrägerier och försök till bedrägerier som gäller momsåterbäring har sysselsatt i synnerhet Skatteförvaltningen under början av 2016. De aktörer som ligger bakom bedrägerierna är allt oftare utlänningar. I synnerhet estniska yrkeskriminella har synts på den finländska marknaden8 där det vidtagit olika åtgärder för att undvika skatt. Gärningssätten för bedrägerierna har ofta en karaktär av fiktiv gränsöverskridande affärsverksamhet, där man med fiktiv handel mellan kluster av bulvanföretag som är registrerade i Finland och Estland försökt få omotiverade momsåterbäringar. I den senaste tidens försök till bedrägerier har det också handlat om identitetsstölder, där man använt uppgifter om bolag med gott anseende utan att dessa bolag varit medvetna om detta.

I den senaste tidens försök till bedrägerier har det handlat om identitetsstölder, där man använt uppgifter om bolag med gott anseende utan att dessa bolag varit medvetna om detta.

Det har uppskattats att senaste års bedrägerier i anknytning till momsbeskattningen åtminstone delvis är en följd av reformerna i Estland för att förbättra avslöjandet av grå ekonomi. Bedragarna flyttar till länder där de inte verkat tidigare. På våren och sommaren har Skatteförvaltningen i Finland gjort stora satsningar på bekämpning av bedrägerier som gäller momsåterbäring och till följd av detta har återbäringsbedrägerierna i hög grad stannat på försöksnivå.

8

Se Skatteförvaltningens pressmeddelande 24.8.2016

19

Också i fall av bedrägeri i anknytning till moms på gemenskapsintern handel, vilka undersöks av Tullens brottsutredning, finns det kopplingar till flera medlemsländer. Under 2016 har förundersökning förrättats i sammanlagt sex brottshelheter med internationella kopplingar. I undersökningen av bedrägerier som gäller internationell gemenskapsintern handel har samarbete förts med bl.a. EUROJUST, som har till uppgift att koordinera åtalsåtgärder i EU. Därtill förs samarbete med hjälp av det internationella förfarandet för begäran om rättslig hjälp, gemensamma undersökningsgrupper och informationsutbyte.

Tullen företräder Finland i delområdet karusellbedrägerier och bedrägerier som gäller gemenskapsintern handel i Europeiska unionens operativa program för bekämpning av grov och organiserad brottslighet för åren 2014–2017. Programmet är förpliktande för Finland i bekämpningen av bedrägerier som gäller gemenskapsintern handel. Åtgärderna koordineras nationellt tillsammans med Skatteförvaltningen och Polisen. I bekämpningen av bedrägerier som gäller gemenskapsintern handel för Finland aktivt samarbete med bl.a. Estland.

Fakta Skattekontroll av taxin Inom ramen för projektet Skattekontroll av taxin övervakas idkare av tillståndspliktig taxitrafik.

Projektet har startat i slutet av 2015. Kontroller riktas i huvudsak till objekt som valts utifrån en riskbaserad bedömning med hjälp av jämförelseuppgifter. Målet med projektet är att utreda skattefelet i taxibranschen, förbättra branschens konkurrensneutralitet och stärka den positiva attityden till skattebetalning i branschen.

Inom ramen för projektet har över 120 skatterevisioner utförts fram till slutet av augusti 2016. I cirka 60 procent av revisionerna har betydelsefulla beskattningsmässiga problem framkommit och i över 30 procent av revisionerna har betydelsefulla iakttagelser i anknytning till grå ekonomi gjorts.

De flesta iakttagelserna har gällt brister i intäktsföringen av kontantförsäljning och fogandet av taxameterrapporter till bokföringsmaterialet.

I Skatteförvaltningens register fanns 2016 cirka 8 000 taxitillståndsinnehavare. Den sammanräknade omsättningen på verksamheten uppgår till över en miljard euro. De skatter och avgifter som är föremål för övervakning uppgår till cirka 190 miljoner euro.

SAMARBETE MED STÄDERNA I ANKNYTNING TILL BEKÄMPNINGEN AV GRÅ EKONOMI Skatteförvaltningen och Helsingfors stad började samarbeta inom bekämpning av grå ekonomi redan 2000. Staden har bekämpat grå ekonomi genom att ta i bruk olika bekämpningsförfaranden och beakta betydelsen av grå ekonomi och målen för bekämpningen i det kommunala skatteutfallet och skattefelet.

Staden har upprättat en anvisning för bekämpning av grå ekonomi i samband med upphandlingar (2008). Med tanke på uppföljningen av resultaten av bekämpningen av grå ekonomi har statistiska uppgifter överlämnats till staden, som dragit nytta av detta material i handledningen och planeringen av sin verksamhet.9 Under 2016 har Skatteförvaltningen kontaktat några andra stora städer som gör ett avsevärt antal offentliga upphandlingar i ärenden som gäller bekämpning av grå ekonomi. Det eftersträvade samarbetet är en del av den nya formen av föregripande verksamhet, med vilken Skatteförvaltningen med förebyggande metoder försöker främja skatteinflödet och efterlevnaden av andra lagstadgade plikter.

Upphandlingslagen och beställaransvarslagen fastställer också vissa plikter för städerna i egenskap av beställare. I tillämpningen av dessa är det möjligt att ta i bruk lagstiftningsrelaterade verktyg, men också verktyg för bekämpning av grå ekonomi, i form av t.ex. organisation, arbetsmetoder och olika krav.

Målet med samarbetet är att generera information och erbjuda utbildning avseende uttrycksformer för grå ekonomi samt metoder och handledning som anknyter till upphandling uttryckligen med

9 Sakkunnigartikeln 6/2015 Helsingfors stads upphandlingar finns på Skatteförvaltningens webbsidor på adressen https://www.vero.fi/download/Helsingin_kaupungin_hankinnat/%7BB98D2469-FEE0-43B4-8142-A8F74F359154%7D/10794

20

tanke på grå ekonomi. Ett ytterligare syfte är att se till att bekämpning av grå ekonomi beaktas i beställarorganisationerna vid sidan om övriga lagstadgade plikter. I detta samband har man lyft fram bl.a. korruption, vars förebyggande, identifiering och avslöjande är en del av åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet för åren 2016–2020.

Fakta Från myndighetssamarbete till internationellt samarbete – erfarenheter från pälsbranschen I Finland är produktionen i pälsbranschen nästan helt och hållet förlagd till Österbotten. Pälsbranschen är väldigt exportorienterad och dess ekonomiska konsekvenser är omfattande i Österbotten.

Skatteförvaltningen har övervakat en del av aktörerna i pälsbranschen som ett myndighetssamarbete med Tullen. I praktiken genomfördes samarbetet med skattekontroller i realtid och kriminalunderrättelser.

Utifrån observationerna i samband med dessa har man övergått till förundersökningsfasen. Enskilda fall av grå ekonomi observerades i alla faser i branschen, från produktionen till exporten ända till importen utomlands.

Vid objekten för myndighetssamarbetet konstaterades bl.a. försäljning utanför bokföringen i Finland, dubbelfakturering i exporten och kringgående av importskatt i destinationsländerna. I vissa fall upptäcktes diffusa betalningar från skatteparadisländer och riklig användning av kontanter, vilket bidragit till misstankarna om att penningtvätt förekommer i branschen. Samarbetet har pågått i några år och skatterevisioner har utförts i flera företag.

Tullens och Skatteförvaltningens gemensamma kontrollprojekt visade att myndighetssamarbetet minskade missbruken i Finland och i destinationsländerna för exporten. Det konstaterades att myndigheternas samarbete löpte fint såväl i Finland som på ett internationellt plan. Skatteförvaltningens internationella informationsutbyte och Tullens internationella samarbete inom brottsundersökning har visat att myndigheterna har mångsidiga verktyg för att bekämpa grå ekonomi. Allt grundar sig på ett tillförlitligt internationellt samarbete med ett gemensamt mål mellan olika myndigheter i skattekontrollen, förundersökningen, åtalsprövningen och utsökningen.

21

4. NYA LAGEN OM OLYCKSFALL I ARBETET OCH OM YRKESSJUKDOMAR Skriften har upprättats som ett samarbete mellan Niina Laakso, Kirsi Pohjolainen och Hanna Piha från Olycksfallsförsäkringscentralen och Mika Mänttäri från social- och hälsovårdsministeriet Den nya lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar trädde i kraft från början av året. Med den nya lagen gjordes en avsevärd totalrevidering av lagstiftningen om ersättning vid olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. De grundläggande lösningarna i ersättningssystemet förblev dock oförändrade. En försäkring tecknas fortfarande av arbetsgivaren och om ett olycksfall eller en yrkessjukdom drabbar en arbetstagare får han eller hon de ersättningar som fastställs i lagen. Försäkringsbolagen verkställer systemet. Lagreformen har en avsevärd inverkan också på omständigheter som relaterar till bekämpning av grå ekonomi. De uttryckliga förpliktande bestämmelserna om tillsyn är en central helhet som påverkar bekämpningen av grå ekonomi i den nya lagen. De för med sig en omfattande och systematisk tillsyn till olycksfallsförsäkringssystemet enligt arbetspensionsförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringsmodellerna.

Den nya lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar trädde i kraft från början av året 2016

Också det faktum att lagstiftningen nu är tydligare – tidigare tre lagar, nu en lag – och att lagstiftningsstrukturen reviderats gör det lättare att läsa lagen och utreda innehållet i bestämmelserna och följaktligen fullgöra plikterna. Det är nu avsevärt lättare att hitta det man behöver i lagen.

Försäkringsskyldigheten har definierats tydligare bl.a. genom att förnya bestämmelserna om tillämpningsområdet vad gäller personkrets och territorium. Målet har varit att skriva bestämmelserna på ett så enhetligt sätt som möjligt i förhållande till motsvarande bestämmelser i arbetspensionslagstiftningen.

Arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring är skötsel av en offentlig förvaltningsuppgift och de verkställande försäkringsbolagen, Statskontoret och Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK) är bundna av bestämmelserna i lagen i sin verksamhet. I den nya lagen infördes bestämmelser om tillsyn av efterlevnaden av försäkringsskyldigheten och skyldigheterna att lämna uppgifter för försäkringstagare.

Det försäkringsbolag som beviljat försäkringen övervakar att den arbetsgivare som tecknat försäkringen ger korrekta uppgifter bl.a. för att påföra försäkringspremien. En ny uppgift för TVK är att övervaka att arbetsgivarna iakttar sin skyldighet att teckna en försäkring enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Också arbetarskyddsmyndigheterna övervakar efterlevnaden av plikten. Med de nya bestämmelserna tillades en rätt för försäkringsbolagen och TVK att få information för tillsynen.

Ett centralt verktyg som grundar sig på den nya lagen är försäkringsregistret, som innehåller uppdaterade uppgifter om arbetsgivare som tecknat en försäkring. Att administrera försäkringsregistret är en lagstadgad uppgift för TVK. Tidigare har det inte funnits något motsvarande centraliserat register över arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringar. Registret används förutom för tillsynen också för att behandla ersättningsärenden. Ur försäkringsregistret ges uppgifter till aktörer som fastställts i lagen, bl.a. vårdinrättningar och arbetarskyddsmyndigheter.

Tillsyn av arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen I och med revideringen av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar har Olycksfallsförsäkringscentralen börjat övervaka försäkringsskyldigheten. Det finns inga bestämmelser om verkställigheten av tillsynen i lagen. Tillsynen ska dock vara faktisk och effektiv och grunda sig t.ex. på en omfattande massövervakning som gäller alla arbetstagare.

22

TVK:s tillsynsåtgärder kan delas in i föregripande tillsyn och egentlig tillsyn i efterskott. Med föregripande tillsyn avses information om försäkringsskyldigheten. I behandlingen av enskilda fall har det observerats att arbetsgivarna inte alltid har tillräcklig information om grunderna för arbetsolycksfallsoch yrkessjukdomsförsäkring och deras skyldigheter. Övriga åtgärder för att förebygga försummelser av försäkringsskyldigheten omfattar att upplysa arbetsgivarna om den inledda massövervakningen och sanktioner vid försummelse. Information om försäkringens existens i fullgöranderapporter fungerar också som en omständighet som förebygger försummelser.

Med tillsyn i efterskott avses undersökning av enskilda övervakningsimpulser och massövervakning som grundar sig på kombinering med registeruppgifter. TVK får enskilda övervakningsimpulser då en arbetstagare drabbas av en olycka eller insjuknar i en yrkessjukdom och arbetsgivaren inte har någon försäkring. Också arbetarskyddsmyndigheterna, Skatteförvaltningen eller en annan extern aktör kan ge en övervakningsimpuls. En arbetsgivare kan på eget initiativ anmäla att en försäkring fattas till TVK. Material för massövervakning fås genom att jämföra Skatteförvaltningens material över arbetsgivare som betalat ut löner med försäkringsregistret. Om en arbetsgivare betalat ut lön, men inte har någon försäkring, införs i uppgifterna om arbetsgivaren i listan för massövervakning. Arbetsgivarna ska ha arbetstagare med ett anställningsförhållande och till vilka arbetsgivaren betalat ut lön till ett sammanlagt belopp på över 1 200 euro per kalenderår (2016-) eller vilka arbetat för arbetsgivaren i över 12 dagar under kalenderåret (-2015). TVK undersöker arbetsgivarens försäkringsuppgifter från innevarande och de fem föregående åren. Tusentals arbetsgivare har lagts till i TVK:s övervakningslista i samband med massövervakningen.

FÖLJDER AV FÖRSUMMELSE Försummelse av försäkringsskyldigheten kan leda till avsevärda kostnader för företaget. Av en arbetsgivare som försummat försäkringsskyldigheten tas för den oförsäkrade tiden upp en avgift som motsvarar försäkringsavgiften och en försummelseavgift som uppgår till högst tre gånger försäkringsavgiften. Beloppet på försummelseavgiften beror på försummelsetidens längd, huruvida försummelsen är uppsåtlig och återkommande samt omfattningen på det oförsäkrade arbetet. Avgifter kan tas ut från innevarande och de fem senaste åren.

Efter att TVK utrett de faktiska orsakerna till försummelsen och hört den arbetsgivare som är föremål för tillsyn, gör TVK en ansökan om påförande av försäkrings- och försummelseavgift till Statskontoret. Statskontoret hör arbetsgivaren om avgiften och om de omständigheter som ligger till grund för försäkrings- och försummelseavgiften. Statskontoret ger ett beslut i ärendet och TVK tar ut avgiften av arbetsgivaren.

Om arbetsgivaren och arbetstagaren i samförstånd kommit överens om att låta bli att teckna en försäkring, kan arbetstagaren förlora sin rätt till ersättningar

Om en arbetstagare drabbas av en olycka i en situation där han eller hon inte försäkrats, måste arbetsgivaren betala självriskandelen av de utbetalda ersättningarna till Olycksfallsförsäkringscentralen.

Självriskandelen uppgår till högst 5 090 euro (2016).

Om arbetsgivaren och arbetstagaren i samförstånd kommit överens om att låta bli att teckna en försäkring, kan arbetstagaren förlora sin rätt till ersättningar enligt olycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen. I sådana situationer ska försummelsen vara en del av en mer omfattande försummelse av socialförsäkringen.

I praktiken gäller bestämmelsen enbart fall som avslöjas i samband med bekämpning av grå ekonomi och då obestridlig bevisning är tillgänglig avseende försummelserna.

En bestämmelse om olycksfallsförsäkringspremiebedrägeri har lagts till i strafflagen. Det handlar om olycksfallsförsäkringspremiebedrägeri om en arbetsgivare eller en företrädare för denne får till stånd eller försöker få till stånd att ingen eller alltför låg olycksfallsförsäkringspremie bestäms eller att en sådan premie återbetalas utan grund. Maximistraffet för olycksfallsförsäkringspremiebedrägeri är ett års fängelse.

SAMARBETE MELLAN OLYCKSFALLSFÖRSÄKRINGSCENTRALENS TILLSYN OCH ÖVRIGA MYNDIGHETER Övervakningsenheten vid Olycksfallsförsäkringscentralen samarbetar med andra tillsynsmyndigheter.

En arbetarskyddsmyndighet kan ur försäkringsregistret begära uppgifter om arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring avseende en enskild arbetsgivare. Om inte någon försäkring hittas, anmäler arbetarskyddsmyndigheten misstanken om försummelse till Olycksfallsförsäkringscentralen.

Uppgifter kommer att lämnas ut ur försäkringsregistret till Skatteförvaltningens fullgöranderapporter.

TVK samarbetar också med andra myndigheter som övervakar socialförsäkring (PSV, TVR).

23

KÄLLOR OCH NÄRMARE INFORMATION: Regionförvaltningsverket www.avi.fi/sv/ Närings-, trafik och miljöcentralen https://www.ely-keskus.fi/sv Polisyrkehögskolan http://www.polamk.fi/ Inrikesministeriet www.intermin.fi Olycksfallsförsäkringscentralen http://www.tvk.fi/sv/ Arbets- och näringsministeriet www.tem.fi Arbetshälsoinstitutet http://www.ttl.fi/sv/ Finansministeriet http://vm.fi/sv/framsida Statsrådet http://valtioneuvosto.fi/sv/forstasidan Skatteförvaltningen www.vero.fi

Förfrågningar och närmare information htsy@vero.fi

Publikationer av Enheten för utredning av grå ekonomi: h t t p s : / / w w w. v e r o . f i / s v - F I / S k a t t e f o r v a l t n i n g e n / B e k a m p n i n g _ a v _ d e n _ g r a _ e k o n o m i n / Lagesbilder_av_gra_ekonomi(21580)

24