Beskattning 1865-2015

BESKATTNING 1865 – 2015

– PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

ISBN 978-951-53-3629-3 (sid.)

ISBN 978-951-53-3630-9 (PDF) Omslagsbild: Nils Wasastjerna, SLS arkiv (SLS 883_20)

FÖRORD Historien bakom vårt nuvarande skattesystem är lång, den sträcker sig så långt som 150 år tillbaka i tiden. Då började den personliga inkomstbeskattningen i Finland. Skatteförvaltningen har låtit göra denna antologi för att ge bekräftelse åt och för att belysa olika skeden i den finska beskattningen under årens lopp. Det gällande skattesystemet speglar det samtida samhället, varför denna publikation också skapar en kontaktyta med den finska politiska och samhälleliga historien.

Under det senaste årtiondet har Skatteförvaltningen genomfört stora förändringar, och kommer att göra det även i fortsättningen.

Bland annat organisationsreformen, IT-projekten och anpassningen till de skattskyldigas nya handlingssätt hör till dessa förändringar. De kommande generationerna kommer inte att bedöma oss enligt samma kriterier som de tidigare generationerna har gjort. Därför är det ett bra tillfälle att stanna upp vid denna antologi och utvärdera den senaste 150-årsperioden med perspektiv på beskattningen.

4

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

För skattebetalarna har den period som beskrivs i antologin varit full av förändringar. Professor Esko Linnakangas beskriver i sin artikel hur personbeskattningen blivit en betydande del av det finska skattesystemet. Professor Juha Lindgren går i sin artikel igenom hur grundskatten och företagsbeskattningen utvecklats. I den tredje artikeln beskriver företagaren och fackboksförfattaren Jouko Marttila det politiska läget under 1980- och 1990-talen som bakgrund för den stora skattereformen. Ville-Valtteri Handolin har skrivit en artikel om hur skattedeklarationen har utvecklats. Sanna Alamäki, överdirektör vid Skatteförvaltningen, avslutar med sin syn på den finska beskattningens framtid.

Jag vill tacka alla som har bidragit med artiklar samt dem som varit med och redigerat antologin.

Pekka Ruuhonen, generaldirektör Skatteförvaltningen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord........................................................................................ 4 Pekka Ruuhonen Inkomstbeskat­tningens uppkomst och utveckling........................................................... 7 Esko Linnakangas Utvecklingen av grundskatterna och företagsbeskattningen – från skattepersedlar och bevillning till internationell skattekonkurrens............................................ 19 Juha Lindgren Skattereformen som kom av sig................................................ 29 Jouko Marttila Skattedeklarationens utvecklingshistoria................................... 39 Ville-Valtteri Handolin Beskattningens framtid: smidigare, snabbare, lättare..................................................... 48 Sanna Alamäki

SANNA ALAMÄKI, magister i administrationsvetenskaper, överdirektör, har under många år haft olika ledande uppgifter vid Skatteförvaltningen, både inom beskattningen och på den administrativa sidan. Alamäki är idag överdirektör vid Företagsbeskattningsenheten, vilken handhar bl. a. beskattning av aktiebolag och skattegranskning.

Juris doktor, professor ESKO LINNAKANGAS har arbetat med skattefrågor vid Tavastehus länsstyrelse och högsta förvaltningsdomstolen.

Linnakangas har varit professor i offentlig ekonomi vid Lapplands universitet och i finansrätt vid Helsingfors universitet. Utöver inkomstbeskattning har Linnakangas också forskat i allmänna och särskilda konsumtionsskatter. Under den senaste tiden har han visat ett särskilt intresse för skatternas historia.

Ekonomie doktor, professor JUHA LINDGREN har arbetat som skatteexpert både inom högskoleväsendet och Skatteförvaltningen. Lindgren har jobbat vid Åbo handelshögskola samt vid universiteten i Vasa och Tammerfors. Lindgrens uppgifter vid Skatteförvaltningen har omfattat bl. a. ordförande i skatterättelsenämnden, regionskattedirektör och överdirektör. Lindgren innehar också bisysslan som ordförande i centralskattenämnden.

Politices magister, fackboksförfattaren JOUKO MARTTILA är grundande partner i kommunikationsbyrån Kaiku Helsinki. Marttila har tidigare ansvarat för kommunikationen vid Finlands Bank och varit tjänsteman vid finansinspektionsmyndigheten i Helsingfors och London Han har även en lång erfarenhet som ekonomireporter. Marttila färdigställer som bäst en avhandling vid Helsingfors universitet om Samlingspartiets och SDP:s ekonomiska politik.

Ekonomie doktor VILLE-VALTTERI HANDOLIN arbetar som ledningens expert vid Skatteförvaltningen. Han har tidigare arbetat bland annat Geologiska forskningscentralen, finansministeriet och Tekniska högskolan.

Handolin är utbildad ekonomie doktor vid Vasa universitet, enheten för företagsledning och teknologie licentiat från utbildningsprogrammet för produktionsekonomi vid Aalto-universitetet.

Utgivare: Skatteförvaltningen Publikationens namn: Beskattning 1865–2015

– perspektiv på beskattningen i Finland Redaktion: Maija Kühn, Henna Makkonen-Craig, Mikko Mattinen Översättning: Jenny Schroderus Grafisk formgivning: Museokadun Rytmi, Rami Hakala Utgivningsår: 2015 INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

5

6

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

INKOMSTBESKAT­T­ NINGENS UPPKOMST OCH UTVECKLING Professor E sk o Li n n a k a n g a s

SKATTERNAS UPPKOMST En allmän skatt som grundar sig på den personliga helhetsinkomsten är en rätt ny företeelse i skattesystemet. Till Finland kom den år 1865 då man fastställde en inkomstbevillning för statsbeskattningen och en inkomstbaserad kommunalbeskattning. Runt om i världen har det dock tagits ut olika skatter redan långt tidigare.

För mer än 5 000 år sedan när jordbruket blev mer lönsamt och handel och nya arbeten uppstod, utvecklades den sumeriska kulturen vid floderna Eufrat och Tigris. Det mest betydande arvet från denna kultur är skrivkonsten, som fick sin början i samband med att första beskattarna, prästerna skulle hålla ordning på templens inkomster och utgifter. Den kristna kyrkan började tvångsbeskatta sina undersåtar på 400-talet. Tiondet grundade sig på Mose lag, men Moses själv anses vara en riktig skatteflykting. Han ledde ju judarna ut ur Egypten med dess stränga beskattning.

I och med kristendomens utbredning började man anse att myndigheterna var i Guds tjänst och därför skulle folket vara överheten underdånig och betala skatt åt den. Under senmedeltiden började de prästlärda även betona den skattskyldiges rättsskydd, beskattningen fick inte grunda sig på godtycke.

Då man letar efter de äldsta historiska spåren av Finlands beskattning fäster man även vikt vid det finska ordet för skatt, vero.

Det samiska ordet värro har betytt både offer och skatt. Det finska ordet för skatt har troligen också ursprungligen betytt offer.

Bild: Helsingin kansalliskirjasto

Nu för tiden anses skatterna vara tvångspålagor men så har det inte alltid varit. I det forna Aten debiterades huvudsakligen inte direkta skatter av medborgarna, eftersom man ansåg att skatterna strider mot idén om en fri man och därmed var ett tecken på någon form av slaveri. Däremot måste alla främlingar betala skatt, och om de inte göra det togs de som slavar.

Trots att atenarna hade en negativ inställning till direkta skatter för fria medborgare var de ändå stolta över hur var och en stödde den offentliga ekonomin med så kallade liturgier. Denna institution härstammar från den tid då staten inte kunde tvinga någon att betala skatt utan den statliga ekonomin byggde på medborgarnas moral och goda vilja. Tids nog blev liturgierna profana och i praktiken blev det mer eller mindre obligatoriskt att utföra dem.

I en historisk urkund från 1285 nämns en personlig skatt (nässkatt eller allmänningsöre) som regelbundet betalades i Västmanland, men egentligen var det en mer eller mindre frivillig skatt.

Man kan ändå förstå att Tomas av Aquino som levde på 1200-talet ansåg att beskattningen är lagligt rån eftersom beskattning och rån i tiderna varit så nära varandra. Det uppskattas t.ex. att Aten fick 50 % och Rom mer än 90 % av sina skatteintäkter från områden de erövrat.

Vikingatidens danagäld som betalades bl.a. i England anses vara en av de första formerna av direkt beskattning. Denna skatt INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

7

Viktor Nylund, SLS arkiv

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

8

INKOMSTBESKAT­T NINGENS UPPKOMST OCH UTVECKLING

VÅRT SKATTESYSTEM FRÅN SENMEDELTID TILL 1800-TALET togs ut systematiskt redan på 990-talet. Från början var avsikten Under medeltiden fick den svenska kronan de flesta inkomsterna med danagälden att samla in pengar för att muta vikingarna så att från olika skatter som betalades av de två lägsta stånden, borde skulle lämna det engelska öriket i fred och inte råna det. Senare gare och bönder. Det värdsliga frälset, d.v.s. adeln och det andblev danagälden mer eller mindre en bestående försvarsskatt då liga frälset d.v.s. prästerna var befriade från skatt. Skatteintäkterna man förutspådde krig och erövring. användes till administrativa kostnader, att bygga slott och underRedan på 1200-talet började man betala skatt till kronan på hålla kronohemman samt till soldatlöner. Kronan fördelade inte det område som nu är Finland. Åland deltog fordom i ledungen, inkomsterna bland allmogen utan fattigvården och andra uppgifen organiserad upprustning av skepp. Därtill hörde även ledungster i bygemenskapen sköttes om av kyrkan och socknen. Kronan lamen, böter som togs ut om ledungen av någon orsak inte uppkuvade även den medeltida ekonomiska makten som innehades fylldes. Ett system som påminde om ledungen användes i hela av kyrkan genom att först ta över biskopsskatten Undan för undan Skandinavien under slutet av 1100-talet och början av 1200gled allt fler kyrkliga skatter ifrån kronans kontroll. talet. Ledungssystemet fanns även i de svenskspråkiga delarna Under Gustav Vasas regeringstid började man regelbundet föra av Egentliga Finland. Detta är den äldsta kända kronoskatten i jordebok och upprätta skattelängder i alla finska landskap. BådeFinland. Ledungslamen innebar att man kunde lösa ut sig från bönderna och fogdarna hade nytta av att härfärden. Samtidigt föddes ideologin beskattningen huvudsakligen fortsatte om att riddarna dvs. frälset befriades från Viktiga skattebetalningsmedel på gammalt vis. Skatteuppbördsmännen skattebetalningen. var bland annat råg, korn, bland bönderna var analfabeter, så därför Enligt de historiska källorna är den var det enklast att samla in de årliga och äldsta kända formen av skattebetalning smör, fisk och kött. ordinarie skatterna på samma sätt som ett arbete som utförs för samhället eller förut. regenten. I det språk som talades i det I början av den nya tiden levde man fortfarande i en naturaforna Egypten var ordet för skatt synonymt med arbete, arbetskraft hushållning och inte i en penningekonomi, något som även kunde och slitande. Utöver byråkratin var de väsentligaste ändamålen för ses i beskattningen. Beskattningen baserade sig i synnerhet på skattemedlen försvaret, bevattningssystem och att samla in matavkastningen från jord- och skogsbruket samt på havets gåvor och förråd för missväxtår. Folket betalade skatt genom sitt arbete, med man betalade skatt på olika sätt i olika delar av riket. Man känner naturprodukter och även i pengar. Men skatterna användes även till tiotals olika skattepersedlar. Viktiga skattebetalningsmedel var till elitens mer eller mindre privata projekt, såsom för palats och bland annat råg, korn, smör, fisk och kött. gravmonument. Särskilt under borgperioden betalades i Finland Förutom det årliga tiondet belastades bönderna av olika hjälpskatt i form av arbetsprestationer. skatter som även kallades osäkra eller extra skatter. Hjälpskatterna fick en allt större betydelse i kronans skattepolitik från och med 1560-talet. Så kallade markgälder begärdes av bönderna bl. a. 1561, när Hertig Johan åkte till England för att tala för sin bror Erik och be drottning Elisabet I till dennes hustru. 1585 betalades vad som kan kallas proviantskatt, eftersom livsmedel levererades såsom skatt till kung Johan III:s bröllop, det andra i ordningen.

Det finska uttrycket ”viekää tuhkatkin pesästä” (ung. tag även askan ur spisen) håller minnet av salpeterskatten vid liv. Uttrycket torde nämligen ha sitt ursprung från salpetersjudningens tid. Orsaken Bakgrunden till denna skatt var det ständiga krigandet där salpeter var en ingrediens vid kruttillverkningen. Varje gård måste leverera en viss mängd salpeter eller dynga, INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

INKOMSTBESKAT­T NINGENS UPPKOMST OCH UTVECKLING

• skatt på hantverk ved, halm och aska åt kronan för detta ändamål.

• kvarnskatt och sågskatt Mantalspenningen eller mantalspenningen infördes hos oss på • järntionde 1600-talet. Varje myndig och oadlig undersåte måste betala ett • hammarskatt för järnbruk visst markbelopp i mantalspenning till kronan, oavsett inkomster • kopparskatt och tennskatt och egendom. På 1600-talet måste varje gift bonde betala 8 mark i • guldskatt och silverskatt årlig skatt för sig själv, 4 mark för hustrun och drängen och 2 mark • skatt för utländska handelsresande för pigan. Mantalspenningen kan anses vara en sann plattskatt, • skatt för utländska underhållare även om man idag med plattskatt avser en proportionell skattesats såsom motsats till den progressiva. Mantalspenningen är en skatt INKOMSTEN BLIR SKATTEOBJEKT per capita, eller mannatal (eng. poll tax) eftersom den grundar En tillfällig skatt som infördes i Stor-Britannien 1799, för att finansig på antalet skattskyldiga näsor (1 st.) och inte exempelvis på inkomstbelopp. siera kriget mot Napoleon, anses vara startskottet för beskattningen Efter den stora reduktionen på 1680-talet privatiserade kronan av nettoinkomster. I Stor-Britannien har man haft inkomstbeskattskatteindrivningen på många områden och privatpersoner kunde ning fortgående sedan 1842. Skatten i Stor-Britannien grundade hyra ett visst område mot en avgift som sig dock inte på helhetsinkomsten utan på motsvarade skatteintäkterna i medeltal. inkomstkällor.

På detta sätt stiftades i Under den här perioden tjänstgjorde skatI inkomstbeskattningen måste man Finland för första gången en först reda ut vad som avses med inkomst. teindrivaren Simon Affleck (Simon Hund), lag om allmän beskattning Vid beskattning av nettoinkomsten drar en man som folket minns för sin obarmbaserad på totala inkomster. man av de kostnader som har ett samband härtighet och grymhet och som orsakade med att förvärva inkomsten. Inkomstbeflera bondeuppror i sitt område. Särskilt på 1700-talet togs det ut många olika lyxgreppet är som mest omfattande i teorin om förmögenhetsökning. Enligt den teorin är all ökning av förmöskatter. Bland dessa fanns t.ex. perukskatt, puderskatt, pigskatt och klockskatt. Man måste även skatta för fina dräkter, te, kaffe, genheten skattepliktig inkomst. Källteorin är snävare, enligt den karameller, tobak och vagnar. utgörs inkomsten endast av en sådan ökning av förmögenheten som kommer från källor med regelbunden avkastning och som nämnts i lag. Tillfälliga inkomster beskattas inte. Belåning ingår Ett vanligt skattehemman hade vid början av 1800-talet följande inte i inkomstbegreppet och orealiserade värdestegringar anses i skatter och liknande pålagor att betala: allmänhet inte som skattepliktig inkomst. Vanligen lämnas arv och gåvor samt andra familjerättsliga överlåtelser utanför inkomstbe• jordeboksränta • kronotionde greppet. En del av dessa kan vara föremål för arvs- och gåvobe• indelta civila tjänstemäns avlöning skattningen. Arvsskatten figurerade redan i det forna Egypten och • taffelpenning för lagman och häradsdomare Rom. Den egentliga arvsbeskattningen i Sverige-Finland började • kyrkotionde och avlöning av präster utvecklas på 1600-talet utgående från bestämmelser om stäm• djäknepenning för att betala fattiga ungdomars utbildning pelskatt. När man i Finland organiserade kommunalbeskattningen • betalning för polisvård på landet i form av bro- och under slutet av 1800-talet bestämdes även att sidoarv och sidogåskallfogdekappar vor ska omfattas av kommunalskatt.

• hembränningsavgift • underhåll av indelta armen eller vakansavgift ALLMÄN INKOMSTBESKATTNING I FINLAND ÅR 1865 • underhåll av vägar och brobyggen 1865 var ett betydelsefullt år i den finska beskattnings• underhåll och byggande av kyrkor, prästgårdar, tingshus, historien. Då utfärdades nämligen Hans Kejserliga Majesgästgiverier och sädesmagasin täts Nådiga Kungörelse angående den av Finlands stän• kronoskjutsning der för åren 1865, 1866 och 1867 antagna bevillning. Statlig • fångtransport och fångvård inkomstskatt kallades bevillning liksom även andra sådana skatter • logi för soldater som regenten inte kunde bestämma utan ständernas samtycke.

• lokala avgifter i samband med bl.a. fattigvård och På detta sätt stiftades i Finland för första gången en lag om allmän rovdjursbekämpning beskattning baserad på totala inkomster. Det skedde samtidigt • brandstod till dem som drabbats av eldsvåda med kommunreformen och då den inkomstbaserade kommu• lantdagsmännens dagtraktamenten nalbeskattningen infördes. På den tiden ansågs det att skattebetalningen hade ett samband med att vara röstberättigad i val, ett Det fanns även skatter på inkomster (ej nettoinkomst) från vissa skatteöre motsvarade en röst, och i städerna kunde en skattskylkällor, men skatterna avskaffades i och med näringsfriheten. Till dig ha maximalt 25 röster. Också i riksdagsvalen var rösträtten exempel: förknippad med skattskyldigheten. I elektorsvalen för borgar- och bondestånden tillämpades samma princip.

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

9

INKOMSTBESKAT­T NINGENS UPPKOMST OCH UTVECKLING

Atelier K. E. Ståhlberg, SLS arkiv

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

En fungerande inkomstbeskattning med ett omfattande underDen bevillningsskyldige skulle själv eller genom ombud ”inför bewillningskommittén uppgifva till hvilket belopp han uppskattar lag förutsätter en utvecklad marknadsekonomi, industrialisering sin rena inkomst för det sistförflutna året.” I praktiken hade denna och penningekonomi. Även den liberalistiska skattepolitiken som anmälningsskyldighet en liten betydelse eftersom den inte var förställde sig mycket avogt till deklarationsskyldigheten bidrog till misslyckandet. Det förelåg någon slags konflikt mellan personlig knippad med en sanktion såsom skatteförhöjning. Det fanns detalintegritet och tron på att nämnden visst vet människornas rätta jerade föreskrifter om att deklarera huvudsakligen för myndigheter inkomster. som betalade ut arvoden och ersättningar. En tjänsteman kunde bestraffas om han försummade att lämna uppgifter, men inte de DEN STATLIGA INKOMSTSKATTEN ÅTERKOMMER I SLUTET AV skattskyldiga.

1910-TALET Det var svårt att reda ut nettoinkomsten. Det faktiska inkomstKring sekelskiftet 1800-1900 formades en uppfattning om att staten beloppet var därför ofta avhängigt av den skattskyldiges moral. har ett behov av allmän inkomstskatt, och man tog modell i synnerhet Beskattningen påminde om vår nuvarande beskattning enligt från Tyskland. För att finansiera det första världskriget tillämpades i uppskattning. Det var intressant nog inte möjligt att i beskattFinland, förutom upplåning, så kallade krigsskatter som introduceningen avvika nedåt från vad den skattskyldige hade anmält.

Bevillningskommittén som verkställde statsbeskattningen hade rades utan riksdagens godkännande (se regeringsformen 1772). ett stort handlingsutrymme. Medlemmarna skulle representera en Bland dessa skatter fanns t.ex. nöjesskatt, telefonskatt och en skatt jämlik representation av inkomstmottagarna. Vid mötena skulle en som togs ut av tågpassagerare. Den första krigsskatten som hade ett häradsskrivare, guvernör eller dennes suppsamband med inkomstskatten var kapitaloch kupongskatten från 1915. Den utgjorleant vara närvarande för att bistå med kunArvet från autonomins sista skap, föra protokoll, upprätta skattelängd och des av 5 % på räntan på kapitalet. Den mest år blev ett skattesystem övervaka kronans intresse. lönsamma krigsskatten var den tillfälliga och Intäkterna från den statliga inkomstskatprogressiva skatten på höga inkomster, vildär importtullen var vår ten blev på en mycket blygsam nivå. Vid ken uppgick till maximalt tio procent. Grunklart viktigaste skatt. riksdagen 1885 avstod man från inkomstden för denna skatt bestod av den inkomst som fastställts vid kommunaltaxeringen. Om skatten. Riksdagen poängterade att inkomstinkomsterna hade ökat väsentligt från föreskattens belastning var mycket ojämn varför denna skatt bör användas endast i sådana situationer där inga gående år måste man betala en strängare skatt, högst 25 %. andra källor är tillräckliga. Dessutom påtalade man de orimliga Den sjätte december år 1917 förklarade sig Finland självkostnader som systemet orsakade. Att statens första inkomstskatt ständigt. Arvet från autonomins sista år blev ett skattesystem där var ett misslyckande berodde delvis på ekonomiska strukturer. importtullen var vår klart viktigaste skatt.

10

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

INKOMSTBESKAT­T NINGENS UPPKOMST OCH UTVECKLING

Under de första åren då Finland var en självständig stat til�lämpades inkomstbeskattning. Det handlade om en bevillning som bestämdes för ett år åt gången. Till sitt innehåll motsvarade de här bevillningarna sina föregångare, krigsskatterna som togs ut på höga inkomster. Genom krigsskatterna inrotades en uppfattning enligt vilken man kan och ska ålägga de skattskyldiga med en sanktionerad deklarationsskyldighet. I den lag som utfärdades den 9.4.1919 föreskrevs även om skyldigheten att deklarera för kommunalbeskattningen, vilket visar att det här var något att räkna med i framtiden. I denna lag nämns sanktioner ifall man försummar sin deklarationsskyldighet. I dag verkar det underligt att frånta besvärsrätten som en följd av försummelse.

hetsskatt på hela nettoförmögenheten ansågs vara en tilläggsskatt på den balanserade inkomsten, d.v.s. kapitalinkomsten. Mycket snart började flera stater tillämpa en sådan skatt. I Finland skedde det 1918.

INKOMSTBESKATTNINGEN STABILISERAS PÅ 1920- OCH 1930TALEN I Finland har man haft en permanent statlig inkomst- och förmögenhetsbeskattning sedan 1920. Då propositionen behandlades i riksdagen kritiserades det gamla skattesystemet som huvudsakligen grundade sig på tullar och andra inkomstskatter. Man ansåg att skattebördan var ojämn och drabbade de mindre bemedlade medborgarna hårdast. En direkt beskattning kunde ändra på denna snedvridning. Det var möjligt att genomföra en inkomstFÖRMÖGENHETSSKATTEN KOMPLETTERAR INKOMSTSKATTEN I SLUTET AV 1910-TALET beskattning enligt engelsk modell, med beskattning av inkomstBeskattningen har en grundläggande funktion – att samla in medel källorna, eller enligt den tyska modellen med skatt på helhetsinåt staten och andra offentligrättsliga samfund så att de ska kunna komsten. utföra sina uppgifter. Det finns medel att hämta hos dem som har Det engelska systemet ansågs vara föråldrat och därför antogs tillgångar. Egendom är därför ett av de naturligaste och äldsta skatden tyska modellen som grundade sig på helhetsinkomster.

Inkomst- och förmögenhetsskattelagen från teobjekten. Ibland sägs det också att man 1920 var i stora drag kopierad från Svebeskattar egendomen för att staten skyddar I Finland har man egendomen. Då handlar det egentligen om rige. Lagen ersattes 1924 med en annan haft en permanent försäkring eller skyddspengar. inkomst- och förmögenhetsskattelag, som statlig inkomst- och Förmögenhetsskatter kan klassificeras i stora drag var lik den tidigare. Inkomstpå många sätt, t.ex. kan skatten vara partiell beskattningen för makar verkställdes som förmögenhetsbeskattning eller allmän. Med en allmän förmögenhetssambeskattning. Enligt inkomst- och förmösedan 1920. skatt beskattas hela förmögenheten medan genhetsskattelagen från 1920 fastställdes en partiell förmögenhetsbeskattning riktar inkomstskatten progressivt. Det fanns 14 sig endast till en del av förmögenheten, exempelvis fastigheter. inkomstklasser och den högsta marginalskatten var 23 %. Även Man kan även tala om beskattning av brutto- eller nettoförmöförsäljningsvinster på köp eller byte var inkomst, när säljaren ägt den fasta egendomen i mindre än tio år, eller lös egendom i mindre genheten. Från nettoförmögenheten har man dragit av skulderna än fem år. medan skulderna ingår i bruttoförmögenheten.

Förmögenhetsskatten kan även indelas enligt följande: 1) avkastningsskatt, 2) konfiskering och 3) extraskatt på kapitalinkomster. Avkastningsbeskattningen riktar sig exempelvis till den schablonmässiga avkastningsgraden för mark och fastighet. Fastighetsskatten hör till den här gruppen.

Under kristider har egendomsbeskattningen inte alltid varit begränsad till att tulla på avkastningen, utan man har även tytt sig till olika former av tvångsinlösen eller konfiskatorisk beskattning. Till följd av förlorade krig i slutet av 1500-talet och början av 1600talet uppbars Älvsborgs lösen, en skatt i form av egendomsöverlåtelse som levde länge kvar i folkminnet.

I Tyskland utvecklades kring sekelskiftet 1800-1900 en ny typ av egendomsskatt, vid sidan om beskattningen av reella inkomster. Denna förmögenINKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

SLS arkiv

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

11

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

INKOMSTBESKAT­T NINGENS UPPKOMST OCH UTVECKLING

Gustaf Sandberg, SLS arkiv

sambeskattningen av makar 1935, då man började beskatta hustrun för arbete hon utförde utanför hemmet.

Samtidigt föreskrevs det om en tilläggsskatt för ensamstående, dvs. alla som var 24 år fyllda och inte hade barn beskattades extra. De sociala elementen ökade något i betydelse och skattelättnader beviljade på ekonomisk-politiska grunder infördes. På 1920-talet övergick man i beskattningen av jordbrukslägenheter från beskattning av den faktiska nettoinkomsten till en beskattning av areal, en schablonmässig beskattning som grundade sig på medelinkomsten. De direkta skatternas andel av statens skatteintäkter varierade mellan 20 % och 30 % under 1920- och 1930-talen. Från början av 1930-talet var det inte längre möjligt att betala skatt annat än i reda pengar.

Beskattningen lindrades något i lagen från 1924 på grund av ett behov av att återuppliva produktionsverksamheten och för att få statsekonomin att sluta svälla. Speciellt med den nya skatteskaTIDEN UNDER ANDRA VÄRLDSKRIGET lan var att marginalskatten sjönk för de allra största inkomsterna.

Tilläggsskatten 1938 för försvarets grundanskaffningar visade att Inkomstskattens föregångare, grundskatten, som var en typ av man förberedde sig för ett krig. Denna skatt medförde en höjning avkastningsskatt, avskaffades i medlet av 1920-talet. Dess andel av skatten på inkomst och förmögenhet med 20 %. Vid samma av statens skatteintäkter var endast en procent 1923. tidpunkt introducerades donationsavdraget i det finska skattesysBönderna hade redan länge krävt att grundskatten borde temet, och även detta hade samband med att stöda försvaret. I avskaffas, men under 1800-talets slut motsatte sig de konservapropositionen konstaterades att industrierna var villiga att donera tiva detta. De konservativa ansåg att det stred mot Guds påbud åt staten för att ordna om luftvärn och gasskydd. Därför föreskrevs om man avskaffade skatten. Enligt treståndsläran är människans det att donationer till staten ska vara avdragsgilla i statsbeskattuppgifter i samhället fastställda genom Guds ord, och böndernas ningen. uppgift var bland annat att betala skatt.

Genast efter att vinterkriget brutit ut höjdes inkomstskatten Även mantalspenningarna som tagits ut sedan 1600-talet gick som skulle betalas för 1939 med 20 % och förmögenhetsskatten till historien. Mantalspenningen var två mark för männen och en med 50 %, och de här höjningarna var även i kraft åren 1940– mark för kvinnorna under perioden 1865–1914. Skatten var dub1942. Staten behövde tilläggsinkomster och för att dämpa inflabelt så stor under åren 1915–1916. Under åren 1918–1925 betationen ville man minska den privata köplade alla män och kvinnor i åldern 18–64 kraften.1943 stiftades en lag enligt vilken år fem mark i skatt. Mantalspenningen Under krigsåren ökade besparingar och obligationer befriades från utgjorde endast 0,4 % av statens skatteininkomstskattens andel av inkomst- och förmögenhetsskatt. Det här täkter 1923, men det fanns ändå de som statens skatteinkomster berodde bland annat på inflationen. Skatteville hålla kvar mantalspenningen. I den väsentligt, år 1941 stod uppbörden effektiverades på 1940-talet då politiska högerns bemötande till finansförskottsuppbördssystemet infördes. utskottets betänkande konstaterades földen för hela 54 %.

Under krigsåren ökade inkomstskattens jande: ”Vi anser det viktigt att mantalspenandel av statens skatteinkomster väsentligt, år 1941 stod den för ningen som är vår enda skatt ska fortsätta att vara gällande. Med hela 54 %. När tullinkomsterna rasade på grund av kriget i början den kan alla medborgare på ett jämlikt sätt delta i statsfinanserna”. av 1940-talet infördes i Finland en omsättningsskatt, som kom att Under perioden 1925–1939 gjordes inga större strukturella bli en synnerligen betydande inkomstkälla för staten. förändringar i inkomstbeskattningen. Man avstod delvis från 12

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

INKOMSTBESKAT­T NINGENS UPPKOMST OCH UTVECKLING

FRÅN MEDLET MITTEN AV 1940-TALET TILL MITTEN AV 1980-TALET som beskattningen var progressiv blev beskattningen strängare En ny lag på skatt på inkomst och förmögenhet utfärdades 1943. än om man hade beskattat makarna separat, när båda hade Det var inte frågan om att ändra grunderna för inkomstskatteinkomster. Därför beskattades makar med samma lindrigare systemet utan om detaljändringar. Man återgick till sambeskattskatteskala som tillämpades på ensamstående personer. Dessningen av makar. Fysiska personer delades in i tre skatteklasser utom fick den part som tjänat mindre ett avdrag under vissa enligt ålder och familjeförhållanden. Den högsta marginalskatten omständigheter. På så sätt kunde man skapa en sambeskatti statsbeskattningen i skatteklass I var 34 %, i skatteklass II 32 ning av makar så att äktenskap snarare minskade än ökade % och 29 % i skatteklass III. Finlands ekoskattebördan. Sambeskattningen motiveranomi utvecklades kraftigt efter krigen, men des med argument som härletts ur äktenMan tog lärdom bland både inkomstbeskattningen och den övriga skapslagen. Det sades även att eftersom annat av Reagans beskattningen hölls stränga. Åren 1945 makarna har en gemensam ekonomi har skattereform i USA. och 1946 var den högsta marginalskatten i de en gemensam skattebetalningsförmåga statsbeskattningen 46 %. År 1947 var den varför de ska beskattas gemensamt. Det i skatteklass I hela 65 %, 60 % i skatteklass II och 55 % i skatansågs även vara motiverat att makarnas beskattning inte skulle teklass III. Förutom statlig inkomstskatt måste man även betala få påverkas av hur deras inkomster råkade fördela sig. På 1960kommunalskatt som i medlet av 1950-talet i genomsnitt var 11 talet uppstod ett motstånd mot sambeskattningen för att denna % och i medlet av 1970-talet hela 15 %. Utöver kostnaderna för ansågs vara omodern och för att det inte var motiverat att binda kriget och annat liknande fanns det även övriga användningsihop äkta makar så som sambeskattningen föranleder. Man ändamål för skatterna. Finland började utvecklas allt mer mot poängterade också att sambeskattningen i vissa fall resulterar ett välfärdssamhälle. Man hade kommit långt från den tid när i en högre skatt. En annan viktig synpunkt var att sambeskattskatterna användes i det närmaste enbart för regenternas ändaningen höll fruarna borta från arbetsmarknaden eftersom deras mål. I inkomstbeskattningen gjordes inga större strukturella ändinkomster beskattades enligt mannens höga marginalskatt. Inte ringar på 1950-talet. Så småningom blev reglerna för den statliga heller förskottsuppbörden fungerade tillfredsställande i sambeinkomstbeskattningen och för kommunalbeskattningen allt mer skattningen. I mitten av 1970-talet avstod man från sambeskattlika. Vid ingången av 1960 harmoniserades förfarandet för statsningen av makarnas inkomster, och senare avstod man även och kommunalbeskattningen. från att beskatta förmögenheten gemensamt. Den kommunala De statliga inkomstskatteskalorna höjdes vid ingången av 1967. beskattningen hade redan före det verkställts som särbeskattEftersom denna skala var oförändrad i kraft till och med utgången ning. av 1973 blev progressionen i beskattningen allt skarpare p.g.a.

Förr i tiden var många pensioner skattefria. Från och med inflationen. År 1973 inbringade den statliga inkomst- och förmö1983 blev folkpensionen skattepliktig inkomst i samband med genhetsskatten mer än omsättningsskatten. Det skedde en stor folkpensionsreformen och pensionsinkomstavdraget. Syftet med förändring i den materiella inkomstbeskattningen under slutet av avdraget var att se till att en pensionär med låga inkomster inte 1960-talet när en egen inkomstskattelag för gårdsbruken stiftades. måste betala vare sig stats- eller kommunalskatt. De direkta skatInom jordbruksbeskattningen övergick man från arealbeskattning ternas andel av statens skatteintäkter varierade mellan 33 % och till en beskattning av reella inkomster, men skogsbruket beskatta52 % under perioden 1960-1980. Förmögenhetsskatten spelade des fortfarande enligt arealen. Också näringsverksamheten fick en en mycket anspråkslös roll i början av 1980-talet. På 1950-talet egen inkomstskattelag i slutet av 1960-talet. Bakom reformen låg betalade samfunden ungefär hälften av statens inkomstskatter tillväxtpolitiska syften. I näringsskattelagen togs det in mer avancemen 1980 var andelen endast 12 %. rade periodiseringsregler för inkomster och utgifter. Man skapade även ett system med avdragsrätt för förluster från tidigare år mot HELHETSREFORMEN I SLUTET AV 1980-TALET intäkter under senare år. Arbetsmarknadsorganisationernas makt Under det ekonomiska uppsvinget på 1980-talet ändrade man visade sig då medlemsavgifterna till dessa organisationer blev ordentligt på det finska skattesystemet. I den så kallade helhetsavdragsgilla i beskattningen. skattereformen 1989 breddades skattebasen och sänktes statens I mitten av 1970-talet började man begränsa avdragsrätten för inkomstskatteskala. Man strävade efter mer neutralitet i skatteräntor med syfte att stävja skattefusket. Tidigare hade man fått dra systemet och ville minska dess styrande effekter. Man tog lärdom av räntorna oberoende av vad skulden användes till, och då var det bland annat av Reagans skattereform i USA. Från den här tiden lönsamt för någon med hög marginalskatt att ta ett lån, t.ex. bara minns mången än hur Harri Holkeris regering skickade hem inforför att placera pengarna på ett skattefritt bankkonto. De materiella mation om reformen och hur beskattningen kommer att underlätföreskrifterna för stats- och kommunalbeskattningen sammanförtas. Reformen gick ut på att de olika inkomsterna borde beskattas des i inkomst- och förmögenhetskattelagen under mitten av 1970lika. Det innebar att man började beskatta inkomster som hade talet. beskattats ofullständigt eller inte alls. Man hade inlett en reform av Sambeskattningen av makar tillämpades i statsbeskattöverlåtelsevinstbeskattningen 1986, men ända fram till skatteåret ningen fram till mitten av 1970-talet – makarnas inkomster räk1989 var beskattningen av de inkomster som tidigare varit skattenades ihop och skatten fastställdes på det totala beloppet. Efterfria mycket lindrig.

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

13

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

INKOMSTBESKAT­T NINGENS UPPKOMST OCH UTVECKLING

tepliktiga räntor, dividender och bostadshyror. De här lättnaderna har senare avskaffats. I slutet av 80-talet och början av 90-talet hade man i många länder infört ett system med gottgörelse för bolagsskatt, och även Finland gick över till detta system som eliminerar dubbelbeskattningen på dividendinkomster samtidigt som det garanterar en enkel beskattning.

Man gallrade ordentligt bland avdragen. I helhetsreformen slopades följande avdrag: • periodiskt underhåll • avdrag för livförsäkring • separat avdrag från avliden persons inkomst • arbetsinkomstavdrag • löneavdrag • ensamförsörjaravdrag i statsbeskattningen • avdrag för make • utbildningsavdrag • donationsavdrag (delvis) • studieavdrag • underhållsskyldighetsavdrag • förmyndaravdrag • avdrag för socialkostnad för barnskötare • förmögenhetsskatteavdrag • avdrag från ränteinkomst av intressekontor

DIFFERENTIERAD INKOMSTBESKATTNING FRÅN OCH MED 1993 Esko Ahos regering som bildades 1991 under den ekonomiska lågkonjunkturen hade som målsättning att fortsätta reformen av skattesystemet med hänsyn till den internationella konkurrenskraften.

Det konstaterades i regeringsprogrammet att man strävar efter att förenhetliga kapitalinkomstbeskattningen och att beskattningen strukturellt ska omarbetas på samma sätt som i de övriga nordiska länderna. I programmet konstaterades även att samfundsskatten ska sänkas och att skattebasen för företagen ska utvidgas.

Den nordiska modellen till vilken vi övergick i början av 1993 kallas det differentierade inkomstskattesystemet. Dess grundläggande egenskaper är som följer: • Förvärvsinkomsterna beskattas progressivt, • Kapitalinkomsterna beskattas med samma proportionella skattesats • Skattesatsen för kapitalinkomsterna är väsentligt lägre än de övre progressiva skatteskalorna • Ränteutgifternas avdragsvärde bestäms enligt skattesatsen för kapitalinkomster

Skattesatsen för kapitalinkomster fastställdes till 25 %. Samtidigt sänktes samfundsskatten till 25 %. Dessa skattesatser var då mycket låga i ett internationellt perspektiv, alltså konkurrenskrafNär skattegrunden breddades var det möjligt att sänka skatteskatiga. Senare höjdes de så att de 2004 redan var 29 %. Den högsta lorna väsentligt. Den högsta marginalskatten marginalskatten på förvärvsinkomster under i statens inkomstbeskattning var 51 % 1988 mitten av 1990-talet var 39 % och endast 30 Finland blev medlem av medan den var 44 % 1989. Dessutom måste % år 2010. Kommunalskattesatsen var 17,5 den Europeiska unionen man under 1980–1990-talet betala kom% i mitten av 90-talet och i början av 2010munalskatt som i genomsnitt låg på ca 16,5 talet var den 19 %.

1995. %. ­ Räntorna på bankinsättningar behölls När inkomstskattelagen trädde i kraft vid skattefria för att understöda sparandet och ingången av 1993 avstod man slutligen från dessutom beviljades ett avdrag för förmögenhetsinkomst på skatsärbeskattningen av öppna bolag och kommanditbolag och man 14

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

INKOMSTBESKAT­T NINGENS UPPKOMST OCH UTVECKLING

började beskatta inkomsterna från dessa bolag hos delägarna. dala. Så småningom lindrades förmögenhetsbeskattningen så att Samma år övergick man även till att beskatta den reella inkomden på 2000-talet nästan inte inbringade någonting alls. Förmösten från skogsbruket, men de skattskyldiga kunde välja arealbegenhetsskatten påverkades negativt av de sänkta skattesatserna, omfattande skattefriheter och den försiktiga skattning ända fram till 2006. Även vår nu värderingen av tillgångar gällande fastighetsskattelag trädde i kraft vid Skattesatsen för alla I många länder hade man slopat föringången av 1993. Med den nya kommukapitalinkomster hos nala fastighetsskatten ersattes fyra institut: mögenhetsskatten som hade problem fysiska personer sänktes beskattning av bostadsinkomst, beskattning med luckor i skattebasen. Hushållens samtidigt till 28 %. av fastigheter enligt prövning, gatuavgift och banktillgodohavanden och förmögenhet i mantalsavgift. Fastighetsskatten bestäms masskuldebrevslån omfattades inte av förenligt fastighetens värde. Till skillnad från inkomstskatten grundar mögenhetsbeskattningen på grund av banksekretessen. Också sig fastighetsskatten inte på den skattskyldiges betalningsförmåga, sparlivförsäkringarna och pensionssparandet låg i princip utanför utan snarare på en förmånsprincip som nu för tiden förknippas förmögenhetsbeskattningen. På grund av dessa luckor i systemet mera med avgifter än med skatter. överförde man ofta skattepliktiga tillgångar till skattefria place1995 avstod man från beskattningen av sidoarv och sidogåvor i ringar över årsskiftet. kommunalbeskattningen. Eftersom kommunalbeskattningen i det Förmögenhetsskatt genererades huvudsakligen från fastigheter differentierade skattesystemet endast kunde riktas motförvärvsinoch aktier. Reformen av kapitalinkomst- och företagsbeskattningen ledde till en strängare beskattning när man gick från avoir fiscal till komster var man vid ingången av 1933 tvungen att på konstgjord en partiell dubbelbeskattning av vinstutdelningen. Således hade väg föreskriva om att sidoarv och gåvor var förvärvsinkomst. beskattningen av aktieägandet, som omfattades av förmögenhetsbeskattningen, blivit strängare. Samtidigt hade beskattningen av NY DIVIDENDBESKATTNING, FÖRMÖGENHETSSKATTEN SLOPAS avkastningen på sådana placeringar som inte föll inom tillämp(2005–2006) Finland blev medlem av den Europeiska unionen 1995. Anslutningsområdet för förmögenhetsbeskattningen, blivit lindrigare när kapitalinkomstskattesatsen sänktes. Trycket på att förändra ningen hade en stor inverkan på mervärdesbeskattningen och de dividendbeskattningen gav anledning till att se över helheten. I övriga konsumtionsskatterna men allt mer även på inkomstbestället för att beskatta ägandet ansågs det mer ändamålsenligt att skattningen. beskatta avkastningen, alltså dividenderna. Därför föreslogs det att I statsminister Matti Vanhanens regeringsprogram i början av förmögenhetsbeskattningen av aktieinnehav skulle slopas.

2000- talet ingick ett avsnitt om en reform av företags- och kapiAtt slopa förmögenhetsskatten enbart för aktierna hade lett till talbeskattningen. Enligt regeringsprogrammet lindrades företagsatt endast fastighetsinnehav hade genererat förmögenhetsskatt, beskattningen för att stärka den internationella konkurrenskrafoch fastigheterna omfattades ju av fastighetsskatten. Bakgrunden ten för det finska skattesystemet medan man samtidigt tryggade för fastighetsbeskattningen är inte den samma som för förmögenskattetagarnas intressen. Eftersom systemet med gottgörelse för bolagsskatt var problematiskt ur europarättslig synvinkel avstod hetsbeskattningen men gemensamt för dessa båda är att skatten man från det. I stället bestämdes det om en partiell dubbelbeskattriktar sig till egendomen oavsett hur den avkastar. Efter att man avstått från förmögenhetsbeskattningen av aktier fanns det ingen ning av dividenderna men man ändrade inte på beskattningen av att upprätthålla två skatteslag för fastigheter, även med hänsyn till små och medelstora företag och deras dividender. Det nya systede administrativa kostnaderna för förmögenhetsbeskattningen. met för beskattningen av dividender som trädde i kraft 2005 var På dessa grunder föreslog regeringen att förmögenhetsskatten ska oerhört invecklat för dividender från privatpersoners innehav av slopas från och med ingången av 2006. Propositionen godkändes icke-noterade bolag och i många fall mycket fördelaktigt för dem. av riksdagen efter omröstning. Oppositionspartierna, VänsterförSkattesatsen för alla kapitalinkomster hos fysiska personer sänktes samtidigt till 28 %. Skattesatsen för aktiebolag och övriga sambundet och de gröna, motsatte sig. fund sänktes till 26 %. Dessutom föreskrevs det att samfunden i de flesta fall inte betalar skatt på överlåtelsevinster från aktier UTVECKLINGEN PÅ 2010-TALET bland anläggningstillgångarna och att överlåtelseförlusterna inte Ändringarna i beskattningen av förvärvsinkomster har under de är avdragsgilla. Sverige var den närmaste förebilden. Sett ur ett senaste åren varit rätt små. Man har höjt arbetsinkomstavdraget historiskt perspektiv betyder detta att man gick tiotals år tillbaka. och utvidgat tillämpningsområdet för hushållsavdraget medan Förmögenhetsskatten som först kallades egendomsskatt var i man minskat avdragsrätten för bolån. Det är intressant ur ett histobörjan betydelsefull för vår statsekonomi. Förmögenhetsskatten riskt perspektiv att barnavdraget har återinförts i vårt skattesystem. stod för 20–30 % av skatteintäkterna från den statliga inkomstSkatteskalan för höginkomsttagare har skärpts en aning och man och förmögenhetsbeskattningen under 1920- och 1930-talen. har även infört en extraskatt på stora pensionsinkomster. SkatteAktiebolagen betalade två tredjedelar av förmögenhetsskattens satsen för kapitalinkomster hos fysiska personer har höjts och från intäkter. Medborgarnas förmögenhet växte men det gjorde inte och med skatteåret 2012 har skatteskalan för kapitalinkomster bliförmögenhetsskatten. Efter att man avskaffat förmögenhetsbevit lindrigt progressiv (skattesatsen är 30–33 % år 2015 och 2016 kan skatten uppgå till 34 %). skattningen för aktiebolag på 1960-talet började skatten kraftigt INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

15

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

INKOMSTBESKAT­T NINGENS UPPKOMST OCH UTVECKLING

väljer bosättningsstat, medan konsumtionsskatterna har mindre Under 2016 lovas det lättnader i kapitalinkomstbeskattningen betydelse för förmögna personer. då avdragsrätten för överlåtelseförluster ska utvidgas så att de kan Förmögenhetsbeskattningen har redan avskaffats i Finland och dras av från alla kapitalinkomster, när de nu kan dras av endast man diskuterar om att låta arvsskatten få komma på skattemuséet. från skattepliktiga överlåtelsevinster. Finland har märkbart sänkt Däremot har man höjt beskattningen av stora kapitalinkomster på skattesatsen för aktiebolag och övriga samfund, vilket också har sistone. Vi har också stiftat en extraskatt på stora pensionsinkomskett i många andra länder. Samfundsskatten i Finland var 24,5 % år 2013 och fr.o.m. 2014 endast 20 %, vilket är mindre än ster, trots att detta är dubiöst ur europarättslig synvinkel. hälften av vad den var på 1980-talet. Den högsta marginalskatÄven om det verkar finnas endast begränsade möjligheter att exportera den finska skattelagstiftningen har vi i en internationell ten på förvärvsinkomster i Finland är 31,75 % år 2015 (33,75 jämförelse ett fungerande beskattningsförfarande som kunde vara % på pensionsinkomster). Dessutom betalas kommunalskatt på i en mall för någon stat med ett bristfälligt rättsskydd. genomsnitt 20 %.

Den som forskar i skatternas historia märker snart att det rent Vid inledningen av 2013 introducerades rundradioskatten konkret inte finns något nytt under solen. Man bollar jämt och i vårt skattesystem, för att ersätta televisionsavgifterna. Rundraständigt med samma grundläggande frådioskatten måste betalas även om man inte äger en tv-apparat eller kan titta på gor – skattesatsen, beskattningens ändaÄven om man kallar den. Det är alltså en skatt och inte en mål och balansen mellan direkta och inkomstskatten skatternas avgift. Rundradioskatten kan ändå inte indirekta skatter. kung är inkomstskatten ingen klassificeras som en lyxskatt. Den avviker Den senaste tiden har man i skattefrån 1700-talets obligatoriska lyxskatter, politiken förringat betydelsen av den proenvåldshärskare och kommer såsom kaffeskatten, som krävde samma gressiva inkomstskatten genom att höja inte heller att bli det. slags snokande som övervakningen av konsumtionsskatterna, som är platta eller televisionsavgifterna. Eftersom rundraregressiva skatter i förhållande till den personliga inkomstnivån. Även om detta är bakåtsträvan i ett histodioskatten i viss mån grundar sig på de personliga inkomsterna kan man anse att den är en sorts inkomstskatt, men den påminner riskt perspektiv är vi fortfarande långt ifrån sekelskiftet 1800-1900, också om mantalspenningen som i Finland debiterades från 1600då 90 % av statens skatteinkomster utgjordes av indirekta skatter. talet till 1920-talet.

Juha Sipiläs högerregering som inledde sin period 2015 nöjer sig Sättet på vilket man verkställer inkomstbeskattningen har förinte med att höja de existerande konsumtionsskatterna utan föreändrats oerhört sedan dess början. De lokala nämnderna med slår en liknande skatt som fordonsskatten även för båtar. Det är nämndemän hade till en början en central ställning för beskattingen ny idé. Redan i den regeringsproposition som gällde den första fordonsskatten i början av 1920-talet dryftade man huruvida ningen, sedermera accentuerades tjänstemännens roll. Den mest även motorbåtar som användes i nöjessyfte borde bli skattepliktiga. anmärkningsvärda utvecklingen under den senaste tiden kan Att fastighetsskatten på sistone fått en allt större betydelse innebär anses vara automatiseringen, som med stapplande steg inledett långt steg tillbaka i tiden, till den schablonmässiga avkastningsdes på 1980-talet. I början av 1940-talet hade beskattarna fortfarande brist på såväl räkne- som skrivmaskiner. I dagsläget behöskatten som föregick beskattningen av faktiska inkomster.

Då man byggde upp inkomstskattesystemet kring sekelskiftet ver endast ett fåtal skattskyldiga lämna in en skattedeklaration.

1800-1900 var skattegraden mycket anspråkslös jämfört med vad Situationen påminner om hur det var i slutet av 1800-talet, men den är idag. Men redan då kunde man seriöst diskutera om att orsakerna är vitt skilda. Nu för tiden har datorerna bättre informaövergå till en progressiv inkomstskatt. Till exempel vid SDP:s möte tion om folks inkomster än vad de själva har. Från förtroendevalda i Forssa 1903 hade man som målsättning att ersätta alla personnämndemän har man gått via tjänstemannabeskattning till maskinell beskattning. liga och indirekta skatter med en gradvis stigande inkomstskatt där oförtjänta värdestegringar samt ränteinkomster ska beskattas strängare än inkomster från egen tjänst eller arbete.

INKOMSTBESKATTNINGENS FRAMTID Även om inkomstskatten kallas skatternas kung är inkomstNästan alla idéer för beskattningen i Finland har hämtats utomskatten ingen envåldshärskare och kommer inte heller att bli det. lands, närmast från Sverige. Ibland känns det till och med som att Mervärdesskatten är nu för tiden den allra lönsammaste skatten man glömt att Finland och Sverige separerades redan 1809. De (ca 18 miljarder euro per år). Statens skatteinkomster är i nuläget hundra åren tillsammans med Ryssland lämnade inga större spår ca 40 miljarder euro. Inkomstskatten står för 12 miljarder euro. i vårt skattesystem. Sedan 1995 har Finland varit medlem av den Privatpersonerna betalar ca 9 miljarder euro av denna summa Europeiska unionen och Finland måste beakta kraven som följer och knappt 3 miljarder euro kommer från aktiebolag och andra av medlemskapet, även i personbeskattningen trots att den direkta samfund. I dagsläget inflyter det ca 19 miljarder euro per år i kombeskattningen inte har harmoniserats. Även Finland måste respekmunal inkomstskatt. De statliga och kommunala inkomstskatterna tera rörelsefriheten för personer och kapital samt principen om uppgår till sammanlagt ca 31 miljarder euro årligen, så inkomsticke-diskriminering. Förmögenhetsskatt, arvsskatt, beskattning av kapitalinkomster och av stora pensions- och förvärvsinkomster skatten är nu för tiden fiskalt den viktigaste skatten för Finland. är sådana skatter som inverkar på hur de förmögna människorna Syftet med inkomstbeskattningen är förutom att samla in skat16

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

INKOMSTBESKAT­T NINGENS UPPKOMST OCH UTVECKLING

teintäkter även att jämna ut inkomstskillnader. Trots att inkomstbeskattningen kanske har sett sina bästa dagar är den inte döende, åtminstone inte som en form för beskattning av fysiska personer.

Däremot kan framtiden för inkomstbeskattningen av samfundens vinster vara mer hotad p.g.a. den internationella konkurrensen, även om man har försökt begränsa företagens möjligheter att undvika skatter, bl.a. genom ett ökat informationsutbyte mellan stater. Samfundsskatterna hade störst fiskal betydelse på 1950talet då samfunden stod för ca hälften av statens inkomstskatter.

Inom ekonomiforskningen har man dryftat en så kallad negativ inkomstskatt. Att tillämpa den vore något nytt i beskattningshistorien. I ett sådant system samlar man alla olika understöd till ett kombinerat skattestöd, med syfte att eliminera fattigdomsfällor. En individ skulle betala skatt först vid en viss inkomstnivå och före det får man pengar istället för att ge. Skatteskalan kan gå under noll. Negativ inkomstskatt har inte tillämpats av en enda stat, och Finland lär knappast vara den första som inför den.

LITTERATUR: Andersson, Edward – Linnakangas, Esko Tuloverotus, 2006 Haapaniemi, Matti Virallisperiaate tuloverotuksessa ja tuloveroprosessissa, 2001 Lappalainen, Jussi T. (toim.) Verot verta joivat – vai joivatko, Verotushistoriaa I, 1999 Lappalainen, Jussi T. (toim) Verotushistoriaa 2, 2000 Linnakangas, Esko Historiallinen verokirja, 2014 (netissä maksutta) Myrsky, Matti Progressiosta verotuksessa, 1997 Myrsky, Matti Suomen veropolitiikka, 2013 Myöhänen, Sami Katsaus Suomen verohistoriaan I ja II, Verotus 2001 ja 2002 Myöhänen, Sami Verotuskäytännön keskeiset kehityslinjat muinaisista korkeakulttuureista Euroopan kaksoisvallankumoukseen, Lakimies 1999 Rekola, Aarne Tulo- ja omaisuusverolaki, 1947 Seppälä, Suvianna Viljana, nahkoina, kapakalana, 2009 Soininvaara, Osmo Oden veromalli YouTube, Skatteförvaltningen, 2015 De svenska skatternas historia, tillgänlig på www.skatteverket.se Välimäki, Hannu Kymmenyksistä kirkollisveroon, 2002 Wikström, Kauko Valtion tuloveron rakenne, 1984

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

17

18

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

UTVECKLINGEN AV GRUNDSKATTERNA OCH FÖRETAGSBESKATTNINGEN – FRÅN SKATTEPERSEDLAR OCH BEVILLNING TILL INTERNATIONELL SKATTEKONKURRENS Professor (tf.) J u h a Li n d g r e n

INLEDNING Grundskatterna hade länge en central roll i beskattningen. Det var först för cirka hundra år sen som den skattskyldiges inkomst och förmögenhet blev det viktigaste skatteobjektet. Eftersom en beskattningsbar löneinkomst var något som endast ett fåtal åtnjöt var inkomster från jordbruket och näringsverksamheten centrala objekt i inkomstbeskattningen. Skattskyldigheten inom särskilt jord- och skogsbruk samt dess binäringar kunde gälla samma person även om skatteobjektet ändrades.

I början var det kyrkan och dess representanter som samlade in grundskatter. Biskopen i Åbo överlät beskattningsrätten av finländarna åt kungen redan på 1200-talet. Efter detta bestämde Kronan om många grundskatter och arbetsprestationer för sina behov. Den kommunala beskattningsrätten kan sägas ha uppstått som följd av en maktkamp mellan kungen och ständerna. Under slutet av 1700-talet gav kungen borgarna och städerna rätten att

taxera avgifter för städernas behov, rättigheten var i kraft inom städerna. Därmed hade den första grunden för både den statliga och för den kommunala beskattningen lagts.

Under autonomin behölls principerna i beskattningen i stort oförändrade. Man försökte emellertid förenkla beskattningen genom att göra alla skattebetalningsmedel mer enhetliga och genom att utfärda förordningar för kommunalbeskattningen. Statsbeskattningen grundade sig fortfarande på temporära bevillningar.

De viktigaste förändringarna under början av självständigheten med tanke på beskattningen och ändringssökandet har varit att stifta lagen om skatt på inkomst och förmögenhet såsom grund för statsbeskattningen, att avskaffa jordskatterna och att grunda högsta förvaltningsdomstolen. Kommunalbeskattningen grundade sig på förordningar både för städer och för landskommuner från 1800-talet. Även den skatt som kyrkan samlade in baserade sig på beloppen i kommunaltaxeringen.

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

19

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

UTVECKLINGEN AV GRUNDSKATTERNA OCH FÖRETAGSBESKATTNINGEN

regionala fördelningen av skattebördan. Den gemensamma skatHFD:s beslut skapade riktlinjer för tolkningen av centrala skattefrågor. Inkomst- och förmögenhetsskattelagen från 1943 (IFL) tegrunden utgick ändå i från de mest lönsamma socknarna vilvar redan ett mycket täckande normverk för beskattningen och ket ledde till en allmänt strängare skattenivå. När man började lagen svarade mot utmaningarna i den växande ekonomin under använda jordeböcker blev kontrollen av skatteuppbörden mer ett kvarts sekel. Särskilt de komplicerade skattefrågorna som uppeffektiv. De här reformerna gjorde ändå inte skattesystemet minkom i samband med utvecklingen av affärs- och yrkesverksamdre komplicerat.

Från och med 1500-talet antecknades de s.k. permanenta heten, bemöttes först med skatterättslig forskning och litteratur. skatterna i skattelängderna. Utöver dessa uppstod på 1600-talet Efter en mångsidig lagberedningsprocess stiftades både gårdsolika bevillningar, alltså temporära (bevillnings)skatter. Exempelskattelagen och näringsskattelagen på 1960-talet.

Några år senare ersattes lagen om skatt på inkomst och förvis sockenprästerna betalade 16 riksdaler i skatt per helt mantal.

Medan de övriga stånden på den tiden betalade skatt för uppmögenhet med en ny dito. På 1990-talet ändrades grunderna för beskattning av jordägande och företagande väsentligt då man införde rustningen. På 1650-talet blev jordeboksräntan, kronotiondet det differentierade inkomstskattesystemet och och mantalspenningarna förevigade genom stiftade fastighetsskattelagen. Övriga betyriksdagens beslut. Att göra tillfälliga och extra Exempelvis en bråkdel skatter bestående var ett fenomen som kom dande reformer under de senaste årtiondena är av ett djur kunde vara för att stanna. bland andra övergången från omsättningsskatt en skattepersedel.

Skatterna betalades fortfarande mest i olika till mervärdesbeskattning och att förmögennaturprodukter och varor. Dessa kallades skathetsskatten slopades. Framtidsutsikterna och utvecklingsbehovet för skattesystemet kretsar framför allt kring den tepersedlar. Även vissa dagsverken räknades som skattepersedlar. internationella utvecklingen och de skattskyldigas rättsskydd.

Exempelvis en bråkdel av ett djur kunde vara en skattepersedel.

Således var skattepersedlarna något som skulle beskriva skattens storlek, ett skattetal som i sin tur var ett mått på hur mycket egenGRUNDSKATTER De tidiga grundskatterna i Finland domarna skulle stå för de offentliga betalningarna. Den så kal�Genom historien har det varit viktigt att äga jordegendomar av lade skattläggningen beskrev i vilken form och mängd man skulle många olika skäl. Därför har grundskatterna haft en central betybeakta skattepersedlarna i en viss region då man påförde ordinarie skatt enligt skattetalen. På den här tiden blev det allt vanligare att delse i hur beskattningen har utvecklats i Finland. Grundskatterna skatten påfördes i penningar. har ända sedan medeltiden varit en viktig del av skattesystemet.

Redan på 1700-talet försökte man flera gånger förenkla det Med grundskatter avses de skatter som av jordegendomarna betainvecklade skattesystemet. Exempelvis 1779 skickades ett cirkulär lades enligt skattebetalningsförmåga. Fokus låg på själva markens till länsherrarna i Finland vari man uppmanade dem att utarbeta skattekraft, inte ägarnas. Skatten fastställdes alltså enligt hur skatett förslag till att förenkla de gamla regionala skattläggningarna. teobjektet, marken, avkastade.

Endast länsherrarna i Nyland och Tavastland kom med förslag.

Det var den katolska kyrkan som först hade makt att beskatta Detta förslag blev även en temporär grund för beskattningen, och i Finland, och dess tionden togs mestadels ut direkt i jordbruksunder den tiden hade såväl de som mottog skatteinkomsterna som produkter. Det var således biskopen, sockenkyrkan och prästen skattebetalarna rätt att komma med anmärkningar. Även om reforsom hade andel i skatteintäkterna. På grund av brister i tiondesystemet började man även samla in matskott till ett visst värde per men genomfördes ansåg folket på den tiden inte att beskattningen hemman åt prästerna. Under tiondesystemets tidevarv betalade ändrades i önskad riktning. bönderna vanligen sitt tionde i jordbruksprodukter och i smör. På vissa områden blev det allmänt att också betala tiondet i fisk- eller Grundskatterna under autonomin och självständigheten sälprodukter och enligt överenskommelse även i skinn. Dessa Ständerna som samlades på lantdagen i Borgå 1809 ombads att avtalade skatter baserade sig emellertid inte på näringens årliga göra ett förslag till en mer tydlig och mindre komplicerad skatteavkastning utan på fasta betalningar man hade kommit överens uppbörd. Det hade uppstått mycket osäkerhet eftersom beskattom på förhand. ningen var komplicerad. Hur de skattskyldiga skulle betala skatKring medlet av 1200-talet började statsmakten beskatta finterna som påförts enligt de olika skattepersedlarna var ett problem.

Mångfalden av skatter hade också blivit svår att administrera. Ett ländarna efter att biskopen i Åbo avstått från sin beskattningsrätt vanligt skattehemman i början av 1800-talet hade uppskattningstill svenska kronan. Kronoskatterna eller de lokala skatterna grundade sig alla på jordegendomen och skatterna betalades in natura vis hela 17 skatter eller avgifter att betala. Före reformen av skateller som arbetsprestationer. Man tillämpade skatteenheter såsom tepersedlar på 1840-talet fastställdes skatten t.ex. i Helsinge och båge, krok, rök och mantal. Bågaskatten betalades av män som Sibbo socken i följande skattepersedlar: pengar, korn, havre, smör, kunde spänna en båge och alltså jaga. Krok var den finländska kött, ved och hö. Dessutom betalades mantalsskatt i form av dagsbenämningen för plogskatt och mantal betydde helt enkelt ”manverken, salpeterskatt, rusttjänst, skjuts- och färdpenningar samt boskapspenningar. natal”. Så småningom ändrades begreppet mantal till att beskriva I början av 1809 hade kejsaren skjutit upp alla åtgärder visavi den kamerala skattekraften för ett hemman och inte personantalet. beskattningen fram till lantdagarna, för att ständerna där skulle Gustav Vasas reformer i början av 1500-talet jämnade ut den 20

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

UTVECKLINGEN AV GRUNDSKATTERNA OCH FÖRETAGSBESKATTNINGEN

Viktor Nylund, SLS arkiv

behandla och besluta om beskattningen. Med denna handling erkände och bekräftade han den viktiga statsekonomiska principen om ständernas rätt till självbeskattning vilken hade stadfästs på 1700talet. Kejsaren gav ett uppdrag med målsättningen att skapa ett enklare och mer transparent skattesystem som grundar sig på vissa skatter. Man bedömde att detta skulle leda till mindre skatteintäkter.

Inkomsterna skulle anpassas enligt storfurstendömets behov. Ständerna som samlades i riksdagen gav ett förslag, men förslaget genomfördes ändå inte för att det ansågs strida mot sitt uppdrag och göra beskattningen strängare.

Finlands statsekonomi anses ha fötts i och med de avslutande orden som Alexander I yttrade i sitt anförande på lantdagen i Borgå. Det grundläggande budskapet och frågeställningarna är alltid lika aktuella.

Den strängare beskattningen gav upphov till ett reformeringsbehov, men förslagen genomfördes först när ständerna godkände nya lagar under lantdagarna 1885. I en Kejserlig förordning från juli 1886 konstateras att ”wärdet för en skatterubel beräknas med ”Långt ifrån att vilja draga någon särskildt vinning af de allmänna tjugufem liter spannmål, häften råg och hälften korn, tio liter hafre inkomsterne från Finland, anser Hans Kejserliga Maij:t dem ej samt en mark trettioen penni i kontanta penningar”. Penningbeannorlunda, än som medel att derigenom befrämja Landets eget loppet varierade mellan 1 mark och 17 penni till 1 mark och 45 bästa; men för att ernå detta ändamål och för att kunna aflöna penni i de olika länen. Förutom den ordinarie grundskatten måste och vid mackthålla en Styrelse, som med redlighet och oegennytta gårdarna betala även andra skatter som fastställdes på olika sätt i förenar med skicklighet och nit erfordras nödiga tillgångar. … ett enlighet med gårdens användningsändamål och ägandet.

Lands inre förvaltning kan aldrig vara fri och sjelfständig utan så Grundskattens tid började ändå vara förbi i Finland i början vida det äger tillräckneliga medel och utvägar att afhjelpa egna av 1900-talet då dess avkastning var liten. Efter att Finland blibehof”. vit självständigt övergick vi till en allmän inkomstbeskattning varmed grundskatten avskaffades. Grundskatten avskaffades vid Slutligen reformerades skattepersedlarna på 1840-talet. För ingången av 1925 och möjligheten att betala vissa skatter med debitering av grundskatten fanns det olika skattetal och skattandra medel än pengar avskaffades från och läggningar vilka ersattes med en marmed ingången av 1931. Trots att grundskatkegångstaxa gemensam för hela landet, Efter att Finland blivit terna inte därefter ingick i vårt skattesystem skatterubeln. Det var meningen att den självständigt övergick fastställdes den beskattningsbara inkomsten skulle bestå av endast några skattepersedvi till en allmän av jord- och skogsbruk länge i enlighet med lar. Dessutom måste en tredjedel av skaten arealbaserad avkastning. Dessutom har tekornen och -havren betalas i reda pengar. inkomstbeskattning. bl.a. begreppet mantal fortfarande en betySnart blev det uppenbart att det tidigare delse i vårt rättssystem i samband med fastkomplicerade systemet med många skatteställandet av skatter och avgifter samt ägodelning. persedlar hade varit mer förmånligt för de skattskyldiga p.g.a. skillnader i värderingen – reformen gjorde alltså beskattningen Vad kommer efter grundskatten? strängare. Senare har det räknats ut att skattebördan ökade med I Finland hade det tagits ut inkomstskatt såsom en temporär bevillmer än 15 procent fram till år 1864 och med hela 36 procent ning redan åren 1865–1885. Som en följd av första världskriget fram till år 1882.

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

21

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

UTVECKLINGEN AV GRUNDSKATTERNA OCH FÖRETAGSBESKATTNINGEN

SLS arkiv

en allmän kommunal skattskyldighet i städerna hade fastställts 1873 (förordningen den 8 december 1873 angående kommunalförvaltning i stad). Den följdes av en förordning den 15.8.1883 om kommunalförvaltning på landet). Det föreskrevs att den skattskyldiges nettoinkomster ska utgöra grunden för kommunalbeskattningen, både i städerna och i landskommunerna. I en lag från 1922 (L 20.1.1922 /17) föreskrevs det om skyldigheten att avgiva inkomstdeklaration för kommunalbeskattningen.

RÄTTSPRAXIS I FÖRETAGSBESKATTNINGEN I början av 1900-talet utvecklades ändringssökandet i skatteärenden märkbart. Under autonomins tidevarv var förvaltningsprocessen koncentrerad närmast till ekonomiavdelningen vid regeringskonseljen – senare senaten – som var högsta instans i skatteärenden. I den Kejserliga Senaten avgjorde senatorerna t.ex. ännu i november 1907 ett ärende om taxering av ränteinkomster i kommunalbeskattningen för Frans Vilho Palin, som hade emigrerat till Amerikas Förenta stater 1900, men fortfarande varit skriven i Ulfsby åren 1902–1904.

Efter att Finland blivit självständigt ombildades Senatens ekonomiavdelning till statsrådet och högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen grundades med en lag den 22.7.1918. K. J. Ståhlberg var en viktig person när förvaltningsrätten och förvaltningsprocessen utvecklades. Redan vid installationsföreläsningen för professorn i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet den 6.2.1909 konstaterade han bland annat följande:

måste de statliga krigs- och bevillningsskatterna införas på nytt. En egendomsskatt kompletterade inkomstbeskattningen, och genom inkomst- och förmögenhetsskattelagen som utfärdades den 3.8.1920 infördes en allmän och ordinarie statsbeskattning. Men denna lag ersattes emellertid redan med en ny lag den 5.12.1924.

Under de första årtiondena stod förmögenhetsskatten för 20–30 % av alla skatteintäkter på inkomst och egendom. Redan på den här tiden baserade sig både inkomstbeskattningen och förmögenhetsbeskattningen på nettot. Vid värderingen av tillgångarna utgick man från det gängse värdet.

Parallellt med grundskatten hade det redan tidigare föreskrivits om skatt på avkastning, närmare bestämt på näringar. Skattepliktiga näringar var bland annat fabriksverksamhet, kvarnar, apotek samt hantverkarnas och lanthandlarnas ”… därför är det mycket önskvärt och näringsverksamhet. När den allmänna viktigt att vi genomför förslaget om att HFD:s publicerade beslut bildade inkomstskatten trätt i kraft förpassagrunda en särskild högsta rättsinstans genast en rättspraxis som des dessa särskilda avkastningsskatter inom förvaltningen. Detta ärende inledunderlättade tolkningen. till historien, förutom apoteksavgiften. des både av senaten i förslaget till en ny Man kan även anse att t.ex. de avgifter regeringsform 1907 och av den senaste som belastade banker och försäkringsinstitut var skatter. Alla föreriksdagen i sin underdåniga anhållan – om att riksdagen ska få en tagsformer var skyldiga att betala skatt på inkomst av näringsverknådig proposition om att grunda domstolen, till vilken ska överföras samhet, i såväl statsbeskattningen som kommunalbeskattningen. den högsta dömande makten i förvaltningen från senatens ekonoBetalningar som togs ut för kommunala behov grundade sig miavdelning.” länge på Kungl. Maj:ts För rikets borgerskap och städerna i allmänhet utfärdade nådiga försäkran den 23 februari 1789. I enligK. J. Ståhlberg utsågs till högsta förvaltningsdomstolens första prehet med denna försäkran fastställde taxeringsmännen, efter sitt sident den 26.7.1918 då domstolen grundades. Men han hann övervägande, med vilket belopp varje betalningsskyldig skulle endast inneha denna befattning en kort tid, för ett år senare blev delta i de kommunala utgifterna. Skatten påfördes vanligen för han Republiken Finlands första president. ett visst ändamål och det fanns ingen enhetlig kommunalbeskattDe publicerade besluten av HFD bildade mycket snart en ning. Oftast var det handelsmännen och hantverkarna i städerna rättspraxis som underlättade tolkningen, särskilt för näringsbesom hade den bästa skattebetalningsförmågan. Grunderna för skattningen, och med hjälp av besluten blev det även lätt att hitta 22

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

UTVECKLINGEN AV GRUNDSKATTERNA OCH FÖRETAGSBESKATTNINGEN

en lösning på liknande fall. När man granskar HFD:s tidiga rättspraxis märker man att sekretessen avviker från de nu gällande principerna, under sina första år nämnde HFD de skattskyldiga och ändringssökandena med namn i besluten. Den kommun eller stad som fick skattemedlen nämndes däremot inte nödvändigtvis.

HFD:s publicerade beslut bildade genast en rättspraxis som underlättade tolkningen.

I kommunalbeskattningen ansågs det att näringsverksamhet till sin natur kan vara så varierande att det är svårt att exakt avgöra när något är en självständig rörelse. I högsta förvaltningsdomstolens beslut den 12.12.1918 nr 536 ansågs ett papperskontor inte vara skattskyldigt i kommunalbeskattningen i staden T. ”Eftersom firma Papperskontoret i Tammerfors, innehavare Ab. Valkiakoski, Nokia Ab., J. E. Frenckell & Son Ab. inte under beskattningsåret hade idkat självständig inkomstbringande och skattepliktig rörelse i T -stad, utan endast haft som uppgift att ta emot beställningar enligt avtal mellan bolag och sedan fördela dem mellan bolagen och även att köpa nödvändiga råvaror åt bolagen av vilka bolagen och inte papperskontoret hade haft nyttan av, och att bolaget på olaga grunder hade beskattats, hävdes beskattningen.”

Däremot måste ett sågverk betala kommunalskatt i den (lands) kommun där sågen fanns, såsom framgår av beslutet HFD 14.12.1918 nr 551. ”Emedan Ab. V. Gutzeit & Co inte kunnat visa att sågbruket hade grundats endast för tillfälligt behov och sågverket därför skulle betraktas som en sådan självständig rörelse för vilket bolaget enligt vad som föreskrivs i 78 § i förordningen 15/8 1898 om kommunalförvaltning var skyldigt att betala skatt till den kommun där sågen var belägen, och då bolaget inte ens hade försökt visa upp en utredning över att det påförts ett oskäligt belopp skatteören, förkastades bolagets klagan”.

HFD avgjorde besvär i samband med företagsbeskattningen men inte enbart för kommunalbeskattningen. Beslutet HFD 31.5.1923 nr 936 tog upp statsbeskattningen av näringsverksamhet i inkomst- och förmögenhetsbeskattningen och särskilt förlusten på värdeminskning av aktier. Det är anmärkningsvärt att det aktiebolag vars aktier sjunkit i värde, och alltså orsakat förlusten, nämndes med namn. ”Den förlust som handelsman N hade fått på grund av värdeminskningen av aktierna i Suomen Valtamerentakainen Kauppa Osakeyhtiö var att anse som en sådan förlust som härrör ur N:s affärsrörelse och som i enlighet med 13 § i lagen om skatt på inkomst och förmögenhet från 3/8 1920 får dras av från inkomsterna.” Även frågan om kyrkliga utskylder för den som hade inkomst av näringsverksamhet togs upp, vilket framgår av HFD:s beslut 26.3.1919 (referat nr 70). ”Ingen skillnad i näringsidkares skattskyldighet betingades av den omständigheten att näringsverksamheten bedrevs av bolag och icke av enskild person. Bolaget påfördes kyrkliga utskylder.”

Det framgår således av rättspraxis att det för kyrkobeskattningen inte har någon betydelse i vilken företagsform verksamheten bedrivs. Grunderna för kyrkoskatten - såsom att betala lön åt prästerna och andra kyrkliga utgifter – även inom näringsbeskattningen framgår i beslutet HFD 10.8.1921 nr 1154. ”Eftersom inkomst från firma enligt senatens beslut den 30/1 1893 ska ta del i prästerskapets avlöning och andra kyrkliga utskylder i Tammerfors församling i enlighet med skatteören som debiterats Gustaf Sandberg, SLS arkiv

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

Det uppstod även kommunala skatteintäkter av en särskild affär och filial i staden enligt beslutet HFD 19.5.1919 nr 1720. ”Rautatiekirjakauppa Oy hade av järnvägsstyrelsen fått tillstånd att på viss tid idka försäljning av trycksaker och litteratur vid statens järnvägars alla stationer. Under beskattningsåret hade bolaget idkat dylik försäljning i en särskild affär i T. stad och denna näringsverksamhet var att betrakta såsom en självständig rörelse, trots att bolaget hade ett filialkontor i T.stad, och därför var bolaget skattskyldigt till T.stad med stöd av 55 § 1 mom. i förordningen om kommunalförvaltning i städer 8/12 1873. Bolagets besvär förkastades.”

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

23

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

UTVECKLINGEN AV GRUNDSKATTERNA OCH FÖRETAGSBESKATTNINGEN

i kommunaltaxeringen och andelslaget hade debiterats skatteören för år 1918 i Tammerfors stad för näring och andelslaget inte hade påstått att den ifrågavarande kyrkobeskattningen hade verkställts i enlighet med andelslagets kommunaltaxering, förkastades andelslagets besvär.”

Den som enligt de ovan refererade grunderna för kyrkobeskattningen fick ta emot skatterna och den som alltså sökte ändring i sina skatteinkomster motsvarade inte det som vi är vana med idag.

I beslutet HFD 20.3.1928 nr 622 mottogs skatten av församlingens kyrkoherde som dock inte nämndes vid namn.

20 procent i statsbeskattningen när lagen stiftades. Från och med 1947 betalade aktiebolag och andelslag 32 procent i skatt på nettoinkomsten och 0,4 procent på egendom. Övergången från beskattning enligt nationalitetsprincipen till beskattning enligt hemvistprincipen var också en viktig reform.

Enligt lagen var personer bosatta i Finland samt inhemska samfund, inrättningar och stiftelser (globalt) skattskyldiga för alla deras inkomster och förmögenhet. De som bodde utomlands (idag begränsat skattskyldiga) var i princip skattskyldiga endast för inkomster från Finland och för egendom här.

SKATTERÄTTSLIG FORSKNING OCH MER PRECIS SKATTELAGSTIFTNING ”Aktiebolaget N., som hade erlagt 20,000 mk lön åt kyrkoherUnder flera årtionden grundade sig beskattningen av näringsverkden på basis av kommunaltaxeringen för kyrkoåret 1923-1924 och 20,811 mk för följande kyrkoår hade överklagat kommusamhet på bestämmelserna i inkomst- och förmögenhetsskattenalbeskattningen till hfd som även hade lagen samt i lagstiftningen för kommunalsänkt kommunaltaxeringen så att bolaget beskattningen. Dessa gällde oavsett med Fastighetsbeskattningens skulle betala kyrkoherden i lön för det vilken företagsform man bedrev sin verkandra våg ägde också rum först nämnda kyrkoåret 4,600 mk och det samhet. Experterna på skatterätt började senare 7,823 mk 50 p. Därför hade bolaget skriva artiklar om frågor kring företagspå 1990-talet. Den ökade av landshövdingen krävt att kyrkoherden verksamhet. Den 14.5.1952 granskades internationella mobiliteten av skulle åläggas att återbära vad som hade den första avhandlingen om skatterätt i skatteobjekten låg bakom. uppburits av bolaget till ett för stort belopp.

Finland. Lassi Kilpis avhandling ”PääomaBolaget berättigades att av kyrkoherden vähennys – Vero-oikeudellinen tutkimus få tillbaka det belopp som debiterats för pääomanvähennyksen suhteesta luonmycket 28,387 mk 50 p., eftersom yrkandet gällde grunderna för nollisiin vähennyksiin tulo- ja omaisuusverolaissa” hade en stark prästerskapets löner och den som sådan kunde undersökas enligt koppling till begreppet kapitalavdrag inom företagsbeskattningen.

9 § i förordningen om utmätning den 27/2 1897, trots att ingen Denna avhandling efterföljdes av bl.a. Olli Ikkalas ”Varasto ja påpekat om uppbördslängden och kyrkomötet inte hade överklasen arvostus tulo- ja omaisuusverotuksessa” (1955) och Edward Anderssons avhandling ”Resultatutjämning vid inkomstbeskattgat beslutet över ett sådant påpekande och när det hade utretts att bolagets skatteören hade sänkts enligt ovanstående.” ningen” (1962). Dessa tre ansedda sakkunniga och deras omfattande publikationsverksamhet inverkade ända sedan 1950-talet väsentligt på hur företagsbeskattningen utvecklades i vårt land.

Prejudikaten var en viktig rättskälla för beskattningen under högsta Efter en mångsidig lagberedningsprocess stiftades både gårdsförvaltningsdomstolens första år och är det fortfarande. En norm på grundlagsnivå förutsätter dock att man föreskriver om skatter i skattelagen och näringsskattelagen. Olli Ikkala var också Skattelag. Därför började man förbereda en reform av inkomst- och förstyrelsens första generaldirektör 1970–1971.

Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet mögenhetsbeskattningen redan i slutet av 1920-talet. Tillsammans (24.6.1968/360) trädde i kraft vid ingången av 1969. Syftet med med andra lärda inom skatterätt deltog statsrådet J. K. Paasikivi lagen var enligt dess förarbeten att främja den ekonomiska tillväxmed en betydande insats i detta arbete. Förberedelserna resulterade i den nya lagen om skatt på inkomst och förmögenhet som ten, att trygga en hög sysselsättningsgrad och den internationella stiftades krigsåret 1943. konkurrenskraften samt att jämna ut konjunkturerna. SkattemäsTill inkomstbegreppet i denna lag hörde bl.a. inkomster från sig likabehandling av eget och främmande kapital och den därmed jordbruk och annan fastighet, löner, kapitalinkomster, affärsinförknippade neutraliteten, finansmarknadens verksamhet, inveskomst, yrkesinkomst. Inkomsten av jord- och skogsbruk räknades teringshinder och beskattningens roll inom den ekonomiska polifortfarande enligt en arealbaserad avkastning i såväl den statliga tiken bland annat med hänsyn till sysselsättning och investeringar som i den kommunala beskattningen. Både lagen och den förför företag var aktuella teman på den tiden.

Inkomstskattelagen för gårdsbruk hade trätt i kraft vid ingången ordning som kompletterade den innehöll talrika bestämmelser för av 1968 (15.12.1967/543) och enligt denna lag räknas jordbrubeskattningen av jordbruk och näringsinkomst. Således började beskattningen av jordbruk och näringsverksamhet allt tydligare att kets nettoinkomst ut enligt kassaprincipen för beskattningen. separeras från beskattningen av löneinkomster i och med lagen Exempelvis avskrivningarna på inventarier blev i stort sett det om skatt på inkomst och förmögenhet 1943. Nämnda lag innesamma som vad som föreskrevs i NSL. Inom jordbruket avstod man från den arealbaserade beskattningen men inom skogsbruket höll även bestämmelser om t.ex. den skattesats som ska påföras blev beskattningen enligt avkastning i kraft. Från och med 1993 inkomster och egendom hos andelslag och aktiebolag. En intresblev det möjligt för de skattskyldiga att övergå från beskattning sant detalj är att den ursprungliga samfundsskattesatsen låg på 24

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

UTVECKLINGEN AV GRUNDSKATTERNA OCH FÖRETAGSBESKATTNINGEN

av arealbaserad intäkt till beskattning av faktisk nettoinkomst från virkesförsäljning. I fall en fysisk person, ett dödsbo eller en fastighetssammanslutning av dessa yrkade på skogsbeskattning enligt areal såsom tidigare, tillämpades detta i beskattningen ända fram till beskattningen av skatteåret 2005.

Det upplevdes som problematiskt att samfundens nominella skattesats blev väldigt hög i näringsbeskattningen. Således blev förtidiga kostnadsposter, d.v.s. avsättningar och avskrivningar som var avdragsgilla i beskattningen, centrala element i företagsskattesystemet. Med hjälp av de här avdragen fick man ner aktiebolagens skattesats väsentligt. Den nominella skattesatsen för företag var kring 60 procent åren 1968–1985 och från och med 1986 ca 50 procent, då man sänkte samfundsskattesatsen i den statliga beskattningen från 43 % till 33 %. Innan övergången till det differentierade skattesystemet betalade samfunden både statsskatt och kommunalskatt på sina inkomster vilket resulterade i denna helhetsskatt.

Det differentierade skattesystemet introducerades 1993 varmed samfundsskattesatsen slogs fast till 25 procent och kommunalbeskattningen av samfund avskaffades. Redan 1990 hade Finland infört systemet med gottgörelse för bolagsskatt (avoir fiscal). Ett centralt syfte med det differentierade skattesystemet var att kapitalinkomsterna skulle beskattas enhetligt varför även företagens beskattning ändrades avsevärt. Parallellt med att man ändrade samfundsskatten skapades även ett system baserat på nettoförmögenheten där en del av företagsinkomsten ansågs som delägarens kapitalinkomst. Man försökte göra beskattningen mer neutral mellan de olika företagsformerna genom att bevilja möjlighet till driftsreservering åt andra företag än samfund.

Till skillnad från många andra skatteobjekt är fastigheter inte rörliga varför de är ypperliga skatteobjekt. Fastighetsskattelagen trädde i kraft 1.1.1992 (L 20.7.1992/654) och fastighetsskatt påfördes första gången 1993. Den nya kommunala fastighetsskatten ersatte beskattningen enligt prövning av fastigheter, beskattningen av bostadsinkomst och gatuavgiften. Samtidigt slopades mantalsavgiften. Dessa hade tidigare varit inkomstkällor inom den kommunala ekonomin. Fastighetsskatten går till den kommun där fastigheten finns och skatten fastställs årligen på basis av fastighetens värde.

Företagsbeskattningens bas breddades i början av 1990-talet bl.a. genom att man gallrade bland de avdragsgilla avsättningarna och skärpte beskattningen av överlåtelsevinster. Att garantera den internationella konkurrenskraften hos vårt skattesystem var en av de stora bakgrundsfaktorerna för reformen. Det internationella poängterades i och med inträdet i EU 1995. Redan året innan hade vi stiftat mervärdesskattelagen då vi gick från omsättningsskatt till momsbeskattning. Tillsammans med den övriga EU-rätten påverkade direktiven lagstiftningen kring företagsbeskattningen.

Genom implementering av dessa togs bland annat bestämmelserna om företagsarrangemang in i näringsskattelagen.

Systemet med gottgörelse för bolagsskatt avskaffades 2004 eftersom det var problematiskt med hänsyn till EU-rätten och dessutom var systemet administrativt svårt att tillämpa. Av inter-

Skatteförvaltningen

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

nationella orsaker var det snart igen dags att ändra företagsbeskattningen och kapitalinkomstbeskattningen. På grund av den internationella konkurrenskraften och den ökade omfattningen av tillämpningsområdet för mor- och dotterbolagsdirektivet gjordes betydande ändringar i lagstiftningen, bland annat i samfundens beskattning av dividender och överlåtelsevinster. Samfundsbeskattningen hade en bred skattebas men detta ändrades märkbart då överlåtelsevinster av samfundens näringsbetingade aktier enligt huvudregeln blev skattefria. Samtidigt slopades avdragsrätten för motsvarande överlåtelseförluster och värdenedskrivningar.

Nu för tiden anses det att direkta skatter är sådana som explicit riktar sig till företagsverksamheten. Då handlar det om företagens inkomstbeskattning, beskattning av vinstutdelning och skatter på företagens olika produktionsfaktorer. Vanligen anses det att skatt på produktionsfaktorer, såsom arbetsgivares sociala avgifter, inte är en del av den egentliga företagsbeskattningen.

Mervärdesskatten riktar sig till värdeökningen på varor i deras olika stadier och skatten anses inte höra till den egentliga företagsbeskattningen.

Utöver den egentliga företagsbeskattningen har företagen nu för tiden avsevärt fler skyldigheter, särskilt vad gäller att redovisa indirekta skatter, förskottsinnehållning och övriga lönebikostnader. I takt med att de elektroniska systemen utvecklas har särskilt arbetsgivarföretagens skyldigheter ökat, t.ex. genom utomståendes allmänna skyldighet att lämna inkomstuppgifter Man försöker att koppla dessa skyldigheter till löne- och andra datasystem så att den administrativa bördan för företagen ska vara minimal då dessa skyldigheter ska uppfyllas.

DEN SENASTE TIDENS UTVECKLING SAMT FRAMTIDSUTSIKTER Fastighetsbeskattningen Man har medvetet strävat efter att öka fastighetsskattens betydelse för den kommunala finansieringen. För 2015 uppskattades intäkterna av fastighetsskatt till 1 637 000 000 euro. Enligt Sipiläs regeringsprogram ska skatteintäkten öka ytterligare under perioden 2016–2019. När skattetrycket ökar är det möjligt att problem och olägenheter tillspetsas.

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

25

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

UTVECKLINGEN AV GRUNDSKATTERNA OCH FÖRETAGSBESKATTNINGEN

Beslutsunderlaget som påverkar fastighetsskattens belopp ningen av dividender är invecklad och det finns en problematik fördelas på ett ovanligt sätt. Fastighetsskattens belopp är en prokring att transformera inkomster mellan de två inkomstslagen på grund av deras olika skattesatser. En bestämmelse om dividencentuell andel av fastighetens värde. Fastighetens värde i sin tur bestäms enligt värdet på marken och byggnaderna. Utgående från der baserade på arbetsinsats infördes i skattelagstiftningen och en regeringsproposition bestämmer riksdagen ett intervall för de den har tillämpats på dividend som stått att lyfta fr.o.m. skatteskattesatser som ska införas i fastighetsskattelagen. Kommunfullåret 2010.

Beskattningen av andelslagen och deras medlemmar ändramäktige beslutar årligen den kommunala skattesatsen inom detta intervall. Grunderna för värdering av des från och med ingången av 2015 en fastighet och dess byggnader är som en följd av den nya lagen om Det är framförallt den globala fördelade mellan värderingslagen, andelslag från år 2014. Problemen ekonomin, den internationella finansministeriets förordningar och kring att revidera skattelagstiftningen skattekonkurrensen och vissa närmare beräkningsgrunder som är som regel svåra att lösa. De har Skatteförvaltningen årligen faststälvarit på tapeten redan tidigare under nationella problematiska drag i vårt den period som granskats här. ler för varje skatteår och för varje skattesystem som orsakar mest press Redan 1947 beskrev Aarne Rekola kommun. Således fastställs skatpå företagsbeskattningen. den då gällande beskattningen för ten på synnerligen mångfasetterade andelslag i skarpa ord. Han ansåg att grunder. Fastighetsskatt betalas inte andelslagens rätt att i beskattningen på skog, åker eller vattenområden, dra av överskottet som betalats till medlemmarna gav upphov till detta är alltså en klar avgränsning av skatteobjektet. en samhälleligt omstridd skattelättnad, som inte kunde motiveras Var och en som är skyldig att betala fastighetsskatt ska kontmed mindre än ”den starkares rätt”. rollera fastighetsuppgifterna som ligger som grund för fastighetsHär nämndes endast några ändringar och ändringsfaktorer beskattningen och som Skatteförvaltningen årligen skickar ut. i företagsbeskattningen men man ska inte glömma förhållandet Därefter ska den skattskyldige meddela Skatteförvaltningen om mellan näringsbeskattningen och bokföringen, vilket aldrig är konfel eller brister i uppgifterna. Fastighetsbeskattningen får mest kritik för att skattegrunderna är otydliga och att den skattskyldiges stant. En central utgångspunkt i vår näringsbeskattning är den skattebetalningsförmåga inte beaktas vid beskattningen. Troligtvis affärsekonomiska teorin om utgift-vid-inkomst. Bland andra periuppstår det utvecklingsbehov i framtiden med den allt strängare odiseringsreglerna och bestämmelserna om inkomstrealisering beskattningen och när beskattningsgrunderna behöver förtydligas. inom näringsbeskattningen grundar sig på denna teori. FörändHär har Skatteförvaltningens handledning en allt större betydelse, ringar i bokslutslagstiftningen och – praxis, antingen av nationella även i framtiden. Skattebetalningsförmågan är också ett viktigt orsaker eller som en följd av internationella bokslutsstandarder, perspektiv – en möjlighet till delbetalning kanske vore en lösning har lett till spänningar och krav också på näringsbeskattningen. för de skattskyldigas behov.

Det intressanta gränslandet kring skatteplanering och skattekringgående, även i internationella transaktioner, kräver uppmärkFöretagsbeskattningen samhet av de skattskyldiga, Skatteförvaltningen, övriga lagtolkare Samfundsskattesatsen sänktes till 20 procent från och med och av lagstiftaren. Nivån på samfundsskatten, problematiken ingången av 2014. Då vi gick över till det differentierade skattekring internprissättning, riktade skattelättnader och många andra intressanta skatterättsliga frågor är aktuella just nu. Alltså kan man systemet gällde samma skattesats, 25 procent, för samfunden på goda grunder förvänta sig att Skatteförvaltningens vägledande och kapitalinkomsterna. Nu för tiden är skillnaden mellan dem roll betonas allt mer. Under de kommande åren ska det bli intresminst 10 procentenheter. Då man sänkte nivån på samfundsskatten ändrade man samtidigt beskattningen på utdelning från sant att följa med hur stor del av helhetsskatteintäkterna som samaktiebolag så att skattebördan för dividendtagaren blev större. fundsskatten står för. Det är uppenbart att företagen även framöver Dividendinkomster från offentligt noterade och från icke-notekommer att ha en central uppgift som insamlare och förmedlare av skatter och information. rade bolag beskattas på olika grunder. Lagstiftningen för beskatt-

26

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

UTVECKLINGEN AV GRUNDSKATTERNA OCH FÖRETAGSBESKATTNINGEN

LITTERATUR: Andersson, Edward – Penttilä, Seppo, Elinkeinoverolain kommentaari, 14. uudistettu painos, Talentum, Helsinki 2014 Eberstein, Gösta, Om skatt till stat och kommun, enligt Svensk rätt, P. A. Norstedt & Söner. Stockholm del I 1929 och del II.1-II.2 1932.

Hakkila, Esko, Korkeimman hallinto-oikeuden päätöksiä verovalitusasioissa, Otava. Helsinki 1931.

Hallinnollista lainkäyttöä, Lakimies 1908, s. 247-250.

Heikkinen, Sakari – Tiihonen, Seppo, Valtionrakentaja, Valtiovarainministeriön historia 1, Helsinki 2009.

Kaira, Kaarlo, Uusi verolakiehdotus ja porvariston säätyerioikeudet, Lakimies 1953, s. 404-419.

Kilpi, Lassi, Yhteisön ja sen jäsenen kahdenkertainen verotus, Suomalaisen lakimiesyhdistyksen julkaisuja, B-sarja N:o 110, WSOY. Helsinki 1962.

Linnakangas, Esko, Historiallinen verokirja, Helsinki 2014.

Mannio, Lauri, Maatilan kaupan verotus, Suomalaisen lakimiesyhdistyksen julkaisuja, A-sarja N:o 193, Helsinki 1993.

Muistiinpanot professori R. F. Hermansonin Suomen finanssihallinto-oikeuden luennoista, Luennoitsija luvalla julkaissut Gösta Palmgren, Werner Söderström osakeyhtiö, Porvoo 1920.

Myrsky, Matti – Malmgren, Marianne, Elinkeinotulon verotus, 4. uudistettu painos, Talentum, Helsinki 2014.

Myöhänen, Sami, Katsaus Suomen verohistoriaan I – Agraarinen omavaraistalous, Verotus 5/2001, s. 538-553.

Myöhänen, Sami, Katsaus Suomen verohistoriaan II – Kaupunkimainen vaihdantatalous, Verotus 3/2002, s. 244-259.

Rekola, Aarne, Tulo- ja omaisuusverolaki, Suomalaisen lakimiesyhdistyksen julkaisuja B-sarja N:o 11. WSOY. Helsinki 1947.

Saarialho, Aarne, Laki tulo- ja omaisuusverosta, WSOY. Helsinki 1925.

Ståhlberg, K. J., Hallinnon ja lainkäytön rajamailta, Virkaanastujaisluento 6/2 1909, Lakimies 1909, s. 17-26.

Tarjanne, Tapio, Vero-oikeus, Lainopillisen ylioppilastiedekunnan kustannustoimisto. Turku 1939.

Tikka, Kari S. – Nykänen, Olli – Juusela, Janne – Viitala, Tomi, Yritysverotus I ja II. SanomaPro (jatkuvatäydenteinen) Voipio, Jaakko, Elinkeinoverolain tausta, synty ja kehittyminen, Suomen lakimiesliiton kirjasarja N:o 58, Suomen Lakimiesliiton kustannus Oy, Helsinki 1979.

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

27

28

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

SKATTEREFORMEN SOM KOM AV SIG J o u k o M a r t t i l a , fackboksförfattare, företagare

Beskattningen har en central roll inom finanspolitiken. När regeringen byts får finansministeriet alltid ändringar i inkomstskatteskalorna, av punktskatter och andra skatteslag att bereda. I Finland har man inte försökt genomföra en ordentlig helhetsreform av beskattningen på trettio år. Harri Holkeris rödblå regering gav sig in på en ambitiös och omfattande reform 1987, men projektet blev på hälft.

Genom historien har Finlands regeringar i princip eftersträvat en lindrigare beskattning, något som man endast sällan lyckats med. Efter att Finland blivit självständigt byggdes landet upp med knappa resurser och den nationella tillväxten förbättrades inte av den internationella depressionen och kristiden under 1930-talet.

För att undvika en statlig kassakris skar man ner i de offentliga utgifterna eftersom en höjning av skatterna hade försämrat läget ytterligare.

Finland råkade i krig mot Sovjetunionen i ett svagt ekonomiskt läge och situationen förändrades inte till det bättre efter kriget. Det krävde stora ansträngningar att återuppbygga landet, att placera karelarna och att betala krigsskadestånden. Industrin var så olönsam att det inte fanns ordentliga jobb åt alla dem som hemförlovades.

Statsminister Urho Kekkonens regering ställde upp en målsättning 1953 enligt vilken man skulle försöka erbjuda alla medborgare ett jobb som motsvarar personens yrkesskicklighet och arbetsförmåga på den fria arbetsmarknaden. Man ville nämligen bli av med de osunda sysselsättningsjobben. Ett centralt medel för Bild: Markku Ulander / Lehtikuva / Riksdagen

att nå detta mål var att lätta på skattebördan både för industrin och för hushållen.

För att stödja exportindustrin tog man vid sidan av skattelättnader till devalveringar, vilka hade som bieffekt att de inhemska priserna höjdes. Det lägre värdet på marken accelererade efterfrågan på papper och många andra finska produkter ute i världen men samtidigt höjdes importpriserna. Detta satte fart på lönekraven och inflationen. Den stora devalveringen 1957 ledde till en ökning de offentliga utgifterna så pass att staten hade slut på pengarna i början av följande år. Tjänstemännens löneutbetalningar måste skjutas upp tills man lånat pengar av affärsbankerna.

Statsminister Karl-August Fagerholm krävde i regeringsprogrammet hösten 1958 att statens utgifter inte får fortsätta växa och att den tunga skattebördan borde lättas. Skattelagstiftningen borde ses om framförallt för att den inte ska belasta produktionen som hittills. Exportindustrins konkurrenskraft rättades till med devalveringar som i sin tur ökade inflationstakten. När kostnadsnivån steg uppstod arbetslöshet på hemmamarknaden och man försökte INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

29

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

mota arbetslösheten med inkomstpolitik i samarbete mellan regeringen och intresseorganisationerna. Mauno Koivistos regering som bildades våren 1968 prioriterade frågan att omarbeta näringsbeskattningen på så sätt att den inhemska industrin åtminstone inte av skatteskäl skulle hamna i en sämre situation än de utländska konkurrenterna. Man hade även för avsikt att förenkla löntagarnas beskattning.

SKATTEREFORMEN SOM KOM AV SIG

pensionsavgifterna. Även förskottsinnehållningen i löntagarnas inkomstbeskattning lindrades tillfälligt för att stimulera efterfrågan.

Indexjusteringar gjordes i inkomstskatteskalorna för att beskattningen inte automatiskt skulle bli strängare.

Sorsas fjärde regering fortsatte i samma stil 1983 även om den allt svagare statsekonomin hade minskat chanserna för att stimulera ekonomin. Att garantera industrins konkurrenskraft prioriterades högst genom att man dämpade tillväxttakten för priser och kostnader. Ökningen av skattegraden måste begränsas till en procent fram till år 1986. Man lovade åter att förenkla beskattningen samt att förbättra skattebetalarnas rättsskydd.

FRÅN OLJEKRIS TILL MASSARBETSLÖSHET Världsekonomin rasade i och med den första oljekrisen 1973.

Effekterna av den slog inte genast mot Finland med sin fulla kraft eftersom östhandeln som var bunden till oljepriset höll igång exporten till Sovjetunionen. Så småningom började den svalHOLKERIS BEHÄRSKADE STRUKTUROMVANDLING I regeringsprogrammet för den blåröda regering som byggde på nade västmarknaden inverka och arbetslösheten ökade. Presisamarbetet mellan samlingspartiet och socialdemokraterna våren dent Urho Kekkonen tvingade fram en nödlägesregering ledd av 1987 ingick såväl att reducera arbetslösheten och stävja inflatioMartti Miettunen. Dess viktigaste uppgift var att stimulera ekonomin för att få bukt med arbetslösheten. Som medel användes nen som att bibehålla markens värde på en stabil nivå. På detta vis bostadsbyggande, offentlig upphandling, utbildning, förbättring gav regeringen sitt stöd åt penningpolitiken som ville bli kvitt den av skogarna, grundreparationer i jordbruket och statliga sysselbesvärliga devalverings- och revalveringsspiralen.

Regeringen lovade att genomföra en omfattande skattereform sättningsjobb. Man fick inte bukt med arbetslösheten men inflasom skulle leda till en enhetlig beskattning av de olika inkomstslationen ökade.

Kalevi Sorsas andra regeringsprogram innehöll ett stimulansgen . Avdragssystemet skulle göras klarare och avdragen bli färre.

Reformen utgick ifrån att statens och kommunernas skatteintäkpaket för den privata industrin vars riktlinjer landets politiska och ekonomiska elit diskuterade vid kongresshotellet Korpilampi höster var säkrade i alla skeden av reformen och att skattegraderna i de olika inkomstklasserna inte ändrades. Skattereformen skulle ten 1977. Socialdemokraterna inriktade sig på att godta markgenomföras utan att inkomstfördelningen förändrades och utan nadsekonomin vilket i praktiken betydde att skattegraden inte att låg- och medelinkomsttagare eller barnfamiljer fick det sämre skulle öka så häftigt. Sorsas regering lovade att fästa särskild vikt ställt. Man ville förenkla beskattningen på utdelning så att dubbelvid att förbättra verksamhetsförutsättningarna för små och medelstora företag. Regeringen ville garantera hushållens köpkraft beskattningen avskaffades. genom att motarbeta inflationen. Detta innebar en sträng utgiftsBeskattningen i Finland gick inte fri från påverkan av den övriga världen. USA:s president Ronald Reagan och Storbritanpolitik för staten för att hålla helhetsskatten i schack. I enlighet med lösningarna på arbetsmarknaden gjordes inflationsjusteringar niens statsminister Margaret Thatcher hade genomfört stora skati inkomstskatteskalorna och de viktigaste skatteavdragen. Samtitereformer för att underlätta beskattningen för både hushållen och företagen och för att minska statens roll inom ekonomin. Även om digt lovade regeringen att inte öka de statliga skatterna och avgifFinlands socialdemokratiska parti (SDP) lutade mot marknadsterna. Skattepolitiken främjade låg- och medelinkomsttagarna och de mindre bemedlade. ekonomin såg partiet Thatchers politik som ett varnande exemAtt förbättra sysselsättningen, få bukt på inflationen och garanpel. Handels- och industriminister Seppo Lindblom som hörde till partiets ekonomiska tänkare kritiserade thatcherismen i riksdagstera medborgarnas utkomst var sådana målsättningar i Sorsas regering som bibehölls i Koivistos regeringsprogruppens möte i Björneborg sommaren 1986.

Han påminde om partiets ekonomisk-politiska gram. Att befrämja produktiva investeringar var Man lovade förenkla principer enligt vilka SDP aldrig hade godkänt också en central målsättning i Koivistos regerbeskattningen. ”de höger-, thatcher- eller monetaristiska strömingsprogram. Genom skatte- och finanspolitik ville man skapa förutsättningar för att förbättra ningar som rört sig i världen”. sysselsättningen och hushållens köpkraft med en långsiktig Samma höst diskuterade riksdagsgruppen en helhetsreform inkomstpolitik. Regeringen fortsatte på den skattepolitiska linjen av det finska skattesystemet. SDP:s Paavo Lipponen som glienligt vilken skattegraden inte ska höjas. Man lindrade inkomstdit högerut uppmanade sina kolleger i riksdagen att sluta knåpa och ta modell av USA där Reagan lett en stor reform som lindrat skatteskalorna och justerade de viktigaste avdragen i enlighet med beskattningen. Enligt Lipponen var inkomstskatten för hög för löninflationen samt erbjöd tilläggsavdrag åt barnfamiljer och låg- och medelinkomsttagare. Man lovade förenkla beskattningen. Arbetstagarna. Han ville utvidga skattebasen så att den skulle omfatta alla produktionsfaktorer och att beskattningen framför allt skulle löshet och inflation plågade Finland fortfarande i början av 1980stödja sysselsättningen. Lipponen ville rensa bland avdragen och talet. flytta tyngdpunkten i beskattningen från inkomstbeskattningen till För att sänka kostnadstrycket och minska de indirekta kostkonsumtion, d.v.s. den indirekta beskattningen. Genom att utvidga naderna för arbetskraft bestämde Sorsas tredje regering om skattebasen var det möjligt att hålla nivån på omsättningsskatten en temporär sänkning av arbetsgivares socialskyddsavgift och 30

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

SKATTEREFORMEN SOM KOM AV SIG

Det var meningen att totalreformen av beskattningen skulle och inkomstskatten i styr. Lipponen uppskattade att skattereforförverkligas utan att förändra inkomstfördelningen och utan att men även skulle minska byråkratin i inkomstbeskattningen med rubba balansen i den offentliga ekonomin. Då man planerade sin ”noggranna syn”, förutsatt att reformen gjordes på rätt sätt. skattereformen hörde man både finländska och utländska experLipponen talade för fri konkurrens och avreglering.

Skattereformen blev den viktigaste frågan i regeringsförhandter. En av dem var den engelska professorn Mervyn King, som besökt Helsingfors och som senare blev direktör för den engelska lingarna mellan Samlingspartiet och SDP, då man skrev ned det centralbanken. King hade gjort en omfattande gemensamma programmet. SDP lyfte även upp undersökning över hur effekterna av att slopa en reform av spelreglerna på arbetsmarknaden Kostnaderna för skatteavdrag inverkar på hushållens tillgängvilket innebar en förbättring av arbetstagarnas arbetskraft steg hela situation inom företagens ledning och ett förliga medel. Dessutom höll han ett föredrag om beskattningen av finansmarknader på Natiostärkt uppsägningsskydd. Både beskattningen 16 procent i Finland och arbetslivet bakades in i strukturomvandnalekonomiska föreningens möte. Vid finansåren 1986–1987. lingen som på förslag av Martti Tiuri (saml.) fick ministeriet analyserade man Kings kalkyler heta ”den behärskade strukturomvandlingen”. noggrant.

Socialdemokraterna strävade efter att förenkla beskattningen Den inhemska expertgruppen leddes av samhällsekonomen var oroliga för låginkomsttagarna och ville inte skära ner på merna Erkki Koskela och Sixten Korkman. Professorerna Kari S. avdragen. Man var rädd för att samlingspartiet endast skulle driva Tikka och Edward Andersson gjorde skatterättsliga utredningar åt höginkomsttagarnas och företagens sak. Regeringsförhandlarna regeringen. SDP:s före detta partisekreterare Erkki Liikanen som Matti Ahde och Erkki Liikanen höll sin riksdagsgrupp (SPD) upputnämnts till finansminister i den rödblå regeringen var ordförande i regeringens skattekommitté där även ministrarna Ulla Puolanne, daterad om förhandlingarna. Liikanen påpekade att syftet med Ilkka Suominen, Christopher Taxell och Pekka Vennamo var medreformen var att förenkla beskattningen och utvidga skattebasen utan att inkomstfördelningen ändras. De slopade avdragen skulle lemmar. ersättas med direkta inkomstöverföringar och genom att flytta Nedskärningen av ränteavdraget för bolån och sjukdomskostöver deras effekt till skatteskalorna. De invecklade systemen för nadsavdraget väckte mest motstånd i SDP:s riksdagsgrupp. Trots avdrag, stöd och gottgörelser var ett problem för företagsbeskattmotståndet drev Liikanen igenom reformerna i sin grupp. Han var orolig över att socialdemokraterna ville fly skattereformen på grund ningen vilket ledde till att storindustrin i praktiken helt och hållet av de begränsade avdragen. Liikanen klandrade sina partikamraundgick att betala skatt. Reformen skulle ge ett system med gottgörelse för bolagsskatt med en enkelbeskattning av vinsten och ter för deras slappa inställning och uppmanade dem att kämpa för ingen särbeskattning av dividenderna. Man trodde att detta skulle rättvisa och jämlikhet. sporra företagen till att visa upp bra resultat och betala skatter Regeringen hade för avsikt att skära ner ränteavdraget på och dividender. bolån och att helt och hållet avskaffa sjukdomskostnadsavdraget.

Detta väckte oro hos riksdagsmännen. Justitieminister Matti LouSLOPADE AVDRAG TILLTALAR INTE POLITIKERNA ekoski krävde att SDP måste kunna bevisa att man får tillbaka det Vid Finlands bank ordnades ett bakgrundsmöte för regeringssamman förlorar på avdragen på ett annat sätt, alltså genom att lätta på inkomstbeskattningen. arbetet mellan Samlingspartiet och SDP, där bankdirektör chefSkattereformen var ett enormt arbete och finansministeriet direktör Rolf Kullberg gick igenom de samhällsekonomiska utsikfick kritik för att ha för bråttom i beredningen och göra för snabba terna. Centralbanken meddelade att Finlands ekonomi inte var i så vändningar så att riksdagsgruppen inte hann med. Ministern bra skick som den såg ut att vara. Den internationella ekonomin krävdes på närmare uppgifter om vad skattereformen innehöll. växte med bara två procent och dollarn sjönk i värde. Man befaRiksdagsgruppen ville ha en utomstående expert på beskattning rade att prisfördelen som erhållits genom devalveringen skulle föreftersom man inte litade på den egna ministern. Liikanen blev loras på västmarknaden samtidigt som exporten till Sovjetunionen nervös och anklagade riksdagsgruppen för att den inte orkade krympte. lyssna.

Den största tillväxtfaktorn i samhällsekonomin var privatkonPartiets riksdagsgrupp behandlade flera gånger nedskärsumtionen som ökade importen och underskottet i bytesbalansen.

Chefdirektör Kullberg krävde att man skulle hindra tillväxten av priningen av ränteavdraget för bolån. Minister Liikanen ansåg att det vore mer skadligt än nyttigt att behålla ränteavdraget eftervatkonsumtionen eftersom en inflation på fyra procent fortfarande var mer än dubbelt större än i de övriga OECD-länderna. Kostsom avdraget inte bara gällde bolån utan även konsumtions- och investeringskrediter. Liikanen ville hindra spekulationen som naderna för arbetskraft steg med hela 16 procent i Finland åren utnyttjade skatteavdragen. Han påminde om att staten med sitt 1986–1987 och man befarade att statsskulden skulle stiga till 16 ränteavdrag understöder börsspelet och spekulationen som yupprocent i relation till den totala produktionen. Statsekonomin var allt mer i obalans. Man försökte begränsa tillväxten av de offentliga pierna sysslar med. Liikanen var beredd att helt och hållet slopa utgifterna till två procent. Den utländska skuldsättningen ansågs ränteavdraget för konsumtions- och investeringskrediter medan vara den största hotbilden, alltså att bytesbalansen får ett större han talade för att ränteavdraget på bolån borde graderas enligt underskott. familjens storlek.

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

31

Skatteförvaltningen

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

32

SKATTEREFORMEN SOM KOM AV SIG

ska få behålla sin skattefrihet. SDP ville bevara förmögenhetsskatten av ideologiska orsaker. Pertti Paasio upplevde det som ”ett irritationsmoment” för partiet att vara regeringspartner till ett konservativt parti. ”Det finns ingen sådan skattereform som ökar understödet ordentligt för den som genomfört reformen”, menade Paasio.

Paasio hänvisade till en artikel av filosofen Georg Henrik von Wright i viken skribenten jämförde socialisternas och samlingspartiets politik. Slutsatsen var att socialdemokratin är mycket lik alla andra politiska rörelser och alldeles särskilt lik den konservativa.

Paasio betonade att den socialdemokratiska rörelsen kunde profilera sig genom det sociala till skillnad från den konservativa som betonar individens frihet. Paasio kritiserade borgarnas sätt att ta upp olika listor för socialisering till debatt, eftersom detta enligt honom inte var aktuellt eller betydelsefullt. Enligt Paasio verkade det som att borgarna var särskilt intresserade av om man först ska förstatliga roddbåtarna eller möjligen armbandsuren.

Statsminister Holkeri påpekade flera gånger att helhetsreforFINLAND SOM EN DEL AV DEN GLOBALA KAPITALMARKNADEN men av beskattningen är regeringens viktigaste uppgift. I sina tal Ändringarna i beskattningen förbereddes samtidigt som kapitalciterade han den italienska renässansfilosofen och politiska tänmarknaden i Europa höll på att avregleras. Finlands bank klarade karen Niccolò Machiavelli, som ansåg att ”ingenting är så svårt inte av att styra ekonomin endast genom att höja eller sänka ränatt ta itu med, ingenting så väldigt att leda, ingenting så osäkert tan nu när portarna till det utländska kapitalet hade öppnats. För framgång, som att införa en ny tingens ordning”. Alla de som att bekämpa problemet med bytesbalansen haft det bra under den tidigare ordningen och konsumenternas efterfrågan krävde Finmotsatte sig reformen och de som eventuellt Finansminister Liikanen lands Bank en stram finanspolitik av regerkunde ha nytta av den talade halvdant för skapade en helhetslösning ingen. Varken stat, kommun eller privatförereformen, hävdade Holkeri. tag hade råd med löneförhöjningar. för beskattningen, Samlingspartiets ordförande Ilkka SuoFinansminister Liikanen skapade en helminen ansåg att det största problemet med nerskärningarna hetslösning för beskattningen, nerskärningskattereformen var dess stora omfattning. i budgeten och arna i budgeten och inkomstpolitiken som Han misstänkte att riksdagsgruppen sist och inkomstpolitiken som kallades Liikanens gungbräda eller giljotislutligen inte var redo för en så stor reform nen. En återhållsam lönebildning på arbetskallades Liikanens som planerat. Andra finansminister Ulla marknaden var ett villkor för en lindrigare Puolanne försäkrade att det inte handlade gungbräda eller giljotinen. beskattning. President Mauno Koivisto befaom att vare sig sänka eller höja skatterna. rade att gungbrädan skulle ta för mycket Att minska antalet avdrag skulle förenkla uppmärksamhet och begränsa den finanspolitiska valfriheten. beskattningen och samtidigt vidgas skattebasen när alla inkomEsko Ollila som var finansminister i Sorsas fjärde regering lämster blir skattepliktiga. Beskattningen som helhet skulle förbli på nade en budget med växande utgifter i arv åt sina efterträdare. År samma nivå. Det som förloras i avdrag kommer tillbaka i en ändrad 1988 drev Liikanen sparåtgärder för att hindra att utgifterna fortinkomstskatteskala, enligt Puolanne. Hon påpekade att skatteresatte växa, men nedskärningar passade dåligt i tidsandan. Riksformen handlade om stora pengar. Bara en flyttning av avdragen till dagsman Jouko Skinnari från Lahtis trodde att många ansåg sparskatteskalorna skulle orsaka en förskjutning på 40 miljarder mark åtgärderna vara orsaken till kritiken mot Liikanen. Men Skinnari (6,8 miljarder euro) i fördelningen av skatterna. Liikanen erbjöd tyckte inte att detta var pudelns kärna. SDP:s ministrar hade helt gungbrädet åt arbetsmarknaden och försäkrade att regeringen enkelt fjärmats från det vardagliga livet. Skinnari ansåg att det var sänker beskattningen om lönerna inte stiger för mycket. I stället problematiskt för partiets image att socialdemokraterna nu sågs för en centraliserad inkomstpolitisk lösning drev arbetsgivarna en som anhängare av makroekonomin och känner till ekonomiska facklig inkomstlösning våren 1988. Enligt Liikanen berodde det på nyckeltal och börskurser men inte vill diskutera sjukdomskostett bristande förtroende mellan arbetsgivarsidan och samlingsparnadsavdragets självriskandel eller övrigt som känns oviktigt. Enligt tiet.

Skinnari var det just sådant som partiet ska diskutera eftersom de här sakerna hör till de socialdemokratiska väljarnas vardag.

SKATTEREFORMEN I MOTVIND Samlingspartisterna sörjde inte över de slopade avdragen lika En skärpt beskattning av överlåtelsevinster ingick i den planerade mycket som SDP:s riksdagsgrupp. Däremot yrkade samlingsparutvidgningen av skattebasen. Liikanen uppmanade riksdagsmäntiet på att förmögenhetsskatten ska slopas och att insättningarna nen att tala om en utvidgad beskattning i stället för en skärpning INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

SKATTEREFORMEN SOM KOM AV SIG

av den, eftersom det första alternativet lät trevligare. SDP ville ets intresse. Allt som allt förhöll sig samlingspartisterna mer positivt beskatta insättningarna eftersom skattefriheten hade blivit lönsam till skattereformen än socialdemokraterna och riksdagsgruppen för storinvesterare och skattesmitare, enligt Liikanen. Han räknade påskyndade genomförandet av reformen. ut att den skattefria avkastningen kombinerad med ränteavdraNedskärningen av systemet med ränteavdrag gjordes med små steg. Minister Liikanen poängterade problemen i det gamla get på placeringsbostäder ledde till en sådan avkastning som man avdragssystemet, varav skattearbitraget var ett av de värsta. Liibara får från att sälja kokain eller sprit, och det med stor risk dessutom. Liikanen trodde inte att man kunde göra snabba ändringar kanen hade räknat ut att staten främjar låntagningen för mycket. av skattefriheten för insättningar utan att pensionärerna skulle Skattebetalarna stod för en stor del av avkastningen om ett lån t.ex. sätta pengarna i madrassen. sattes in på banken igen. Med en avreglering av avdragssystemet Liikanen ansåg att det allmänna motståndet, som blev allt starville regeringen bromsa hushållens och företagens skuldsättning.

Genom att höja självriskandelen ville man göra medborgarna mer kare, var det största hotet mot skattereformen. Han såg hur rädslan medvetna om räntan. Hushållen skuldsatte för förändring spred sig som en cancersvulst Liikanen ansåg att det sig fortare än någonsin tidigare. i det borgerliga samhället och att detta även Misstroendet mellan finansministern påverkade socialdemokratins anhängare. allmänna motståndet, och SDP:s riksdagsgrupp blev allt större.

Skatteminister Ulla Puolanne förundrade som blev allt starkare, Riksdagsmännen anklagade Liikanen för att sig över att motståndet mot skattereformen var det största hotet mot sprida felaktig information i medierna. Liispridit sig. Enligt henne kastades det fram så skattereformen. många olika hotbilder att man inte han värja kanen ansåg att pressen är skyldig till det sig. Puolanne anmärkte inför partifullmäktige oklara läget och sade att man inte ska läsa att det är nästan omöjligt att driva igenom skattereformen eftersom Uusi Suomi för där är det oftast felaktiga uppgifter. Man hade fått det alltid är någon grupp som känner sin framtid hotad. Till exemkorrekt information direkt av ministern om man bara hade frågat.

Liikanen påstod att i Helsingin Sanomat var det fel uppgifter igår pel påstods det att bilhandeln kommer att dö ut om man skärmen korrekta idag eftersom han hade dikterat och rättat sakfeper beskattningen av bilförmånerna. Restaurangerna går under om man beskattar lunchförmånen hårdare. Om man avskaffar len åt tidningen. Han lovade riksdagsmännen att mer än hälften sjukdomskostnadsavdraget förlorar man hälsan, läkarna blir av skatteavdragen försvinner från och med inledningen av 1989, arbetslösa och apoteken går i konkurs. Om överlåtelsevinsterna men att de sociala avdragen som är viktiga för socialdemokraterna beskattas leder det till att företagen flyr utomlands, börsen rasar kommer att bevaras. och skatteintäkterna sinar. Sådana hotbilder spred medierna enligt Samlingspartiet bedrev kohandel om skattereformen – man var Puolanne, även om målet med reformen bara var att beskatta alla beredd att utvidga beskattningen av överlåtelsevinster om förmöinkomstslagen enhetligt, sänka marginalskatten och att gallra i genhetsskatten avskaffades. Liikanen sade att SDP inte går med avdragsdjungeln och vid behov ersätta den med direkta inkompå det under några som helst omständigheter. Han begärde mer understöd av den egna riksdagsgruppen eftersom det handlade stöverföringar. Puolanne medgav att reformen gjordes baklänges. om ett historiskt beslut som skulle göra slut på storföretagens nollHon menade att man borde ha börjat reformen med att fundera på hur den ska marknadsföras. taxering och införa beskattning av överlåtelsevinsterna, dividenHarri Hiltunen, ordförande för Samlingspartiets ungdomsförderna och ränteinkomsterna. Liikanen kritiserade partiet som bara framförde vad som inte fick göras istället för att ställa egna krav. bund, påpekade vid utskottets möte att man som exempel för skattereformen hade haft skattereformen i USA som var så radikal och omfattande att väljarna tog den till sig och därigenom fick folkets LIIKANEN VISAS PÅ DÖRREN stöd. Även i Finland hade man först talat om en helhetsreform Inkomstavtalet hade höjt lönerna med fem procent åren 1986 av beskattningen, men enligt Hiltunen hade man glömt detta och och 1987. Våren 1988 hade arbetsgivarna avfärdat en centralisåledes snubblat på detaljerna. serad lösning. Den förbundsvisa avtalsrundan fick inflationen Samlingspartiets ministergrupp tog upp skattereformen som att ytterligare accelerera, vilket tvingade Finlands Bank att höja en regeringsfråga och krävde att man måste fatta besluten om det grundräntan. Situationen föranledde att regeringen drev en stram första skedet av reformen inom en månad så att man får dem med finanspolitik. Finansministern föreslog att regeringen, arbetsmarki budgeten. Samlingspartiet krävde att marginalskatten ska sänkas nadsorganisationerna och Finlands Bank borde göra upp ett staså att den högsta skatteprocenten på en extra mark ska vara klart bilitetsprogram där inflationen bromsas upp. ”Inflationen borde under 40 procent. Ministergruppen krävde märkbart större justestå mot väggen i början av nästa år, annars är fan lös”, varnade Liikanen partistyrelsen. ringar i skattetabellerna än vad modellerna från finansministeriets AFC var endast beredd att förhandla om lönerna. I slutet av skatteavdelning förutsatte. Statsminister Holkeri konstaterade att augusti kom man överens om ett ettårigt avtal som förbättrade det är en personlig fråga för honom att skattereformen genomförs hushållens realinkomster med 2,5 procent efter skattelättnader enligt samlingspartiets villkor, med tanke på regeringens fortsatta och inflationsjusteringar. På grund av löneglidningar uppskattas arbete. Samlingspartiets riksdagsgrupp krävde också att förmöde slutliga förhöjningarna ha uppgått till hela 11,5 procent vilket genhetsskatten borde avskaffas. Den planerade beskattningen av var förödande för regeringens inflationsmål. SDP:s regeringsgrupp räntorna på obligationer och insättningar ansågs inte ligga i partiINKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

33

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

SKATTEREFORMEN SOM KOM AV SIG

kritiserade Liikanen kraftigt. I en tidningsintervju föreslog riksdagsformen minskar understödet eftersom det bland anhängarna finns så mycket förvirring och rädsla kring reformen. Enligt honom hade mannen Risto Ahonen att finansministern borde få andra uppgifman informerat dåligt om reformen, ingen hade förstått den eller ter. Vid ett gruppmöte sade Liikanen ironiskt att han tycker att Ahoockså hade den missförståtts. Paasio ansåg att Holkeri inte alls nens förslag är artigt för att han erbjuder andra uppgifter och inte hade profilerat sig i skattereformen. Allt negativt som hörde ihop bara sparken. Ahonen misstänkte att skattereformen höll på att gå med reformen däremot hade eller höll på att falla på Liikanen, och ordentligt åt skogen. Han sade att han skulle sova mycket bättre därigenom på SDP. om nätterna om vi inte hade en sådan snabb snubbe som Liikanen Att avskeda Liikanen togs åter till diskussion. Liikanen var själv till minister. Ahonen var synnerligen oroad över bolåneavdragets beredd att lämna sin uppgift om partiet var säker på att detta skulle öde som han misstänkte att SDP skulle få om halsen. leda till att SDP fick fler anhängare. Reino Paasilinna var skeptisk Liikanen meddelade att han är beredd att avgå när som helst. till Liikanens erbjudande och sade att hans huvud inte kan kapas Han erbjöd sin plats åt ordföranden Pertti Paasio som inte hade eftersom han har så många av dem. Att kapa ett leder ingenvart. varit minister i regeringen. Liikanen sade att platsen blir ledig på Jukka Gustafsson krävde att kommunikationen kring reformen en kvart om Paasio så vill. Utöver avdragen diskuterade riksdagen skulle effektiveras på så sätt att partiet själv ger ett meddelande intensivt om tjänsteförmåner, såsom beskattningen av bilförmån. åt allmänheten tillhanda om vad SDP hade bestämt och vad som Regeringen hade förberett en modell som gagnade beskattningen var syftet med skattereformen. Partisekreterare Ulpu Iivari stödde av bilar med låg effekt. Turbo-Saaben som tillverkades i Finland Gustafsson eftersom hon inte litade på att finansministeriet och fick inte plats i den lindrigare skatteklassen vilket väckte oro inom statsrådet hade förmågan att informera om saken. Aimo Ajo berätden socialdemokratiska gruppen, som krävde att den inhemska bilen borde ingå i samma skatteklass som japanerna. Liikanen tade att han hört vilda historier om skattereformen bland väljarna. föreslog att man skulle ordna om detta utan att lägga till TurNågon ansåg att man borde sälja sin skog innan Sorsa och Liikabo-Saab i lagtexten. nen socialiserade den. En annan menade att man borde ta ut alla Medierna fortsatte att skriva hejvilt om skattereformen och sina pengar från banken, annars tar Liikanen dem. ministern fick upprepade gånger förklara och rätta till innehållet i SDP:s riksdagsgrupp krävde att partiets ledning borde höja sin nyheterna. Liikanen tyckte att den finska pressen var helt inkomprofil. Paasio fortsatte som ordförande utanför regeringen och tog inte fasta på Liikanens erbjudande om att bli finansminister. Man petent som inte kunde skilja på begreppen. För att råda bot på det ville se hårdare tag av Paasio. För att lätta upp stämningen meddeoklara informationsläget bestämde sig regeringen för att skicka en broschyr om skattereformen till alla hem. lade Paasio glatt att det fortfarande råder totalt kaos i samlingsparI medlet av maj 1988 lämnades anvisningar för lagberedtiets riksdagsgrupp, enligt dem själva. Paasio lovade att göra allt för att kaoset inte genast skulle avta. ningen av det första skedet av skattereformen över till tjänstemännen vid finansministeriet. Samlingspartiets riksdagsgrupp oroade sig för företagarna. Kaarina Dromberg berättade att företagarna var BYTESBALANSEN BLIR ETT STÖRRE PROBLEM ÄN SKATTEREFORMEN förbryllade över att beskattningen av överlåtelsevinster skulle skärEkonomiska rådet som leddes av statsminister Holkeri bestämde på mötet 20.12.1988 att låta göra en utredning över vilka åtgärpas. Bulvaner som försökte locka företagare att sälja sina företag på grund av skatteändringarna var i rörelse. Gruppledaren Tapani der som behövs för att minska tillväxten av bytesbalansens underMörttinen och minister Puolanne lugnade ner debatten. Enligt dem skott och få styr på den utländska skuldsättningen. En rapport var det inget underligt med företagsköpen utarbetad under ledning av generalseeftersom företagen var handelsvaror inom kreterare Seppo Leppänen färdigställdes Överenskommelsen var ovanlig marknadsekonomin.

15.3.1989 med rubriken ”Problemet med i Finlands Banks historia, för Samlingspartiets anhängare kritisebytesbalansen i Finland”. I rapporten knappast hade man någonsin varnades det för att underskottet i bytesrade skattereformen mer än riksdagsmännen. Mörttinen tyckte att man borde balansen kunde leda till ett budgetundertidigare avtalat så snabbt om ta detta på allvar. I partifullmäktiges möte skott som senast 1991 kommer att motsaker på en gång. påpekade han att även om riksdagsmänsvara fem procent av BNP. Ett underskott av den storleken skulle i vanliga fall leda nen ansåg att politiken är i sin ordning så till en kraftig räntehöjning när penningpolitiken grundade sig på anser inte anhängarna det. Man måste våga inse det här och ta att upprätthålla en stabil valutakurs. I rapporten målades det upp det i beaktande. Vad det här betydde i praktiken det klargjorde en krissituation där de höga räntorna leder till konkurser och en Mörttinen inte desto mer, men han bestred utrikesminister Sorsas ökad arbetslöshet. antagande om att den gamla rödmylleregeringens stridigheter höll Ekonomiska rådet föreslog att problemen löses genom att på att dyka upp igen. man ser till att den inhemska efterfrågan märkbart stannar av, SDP:s partistyrelse bedömde att skattereformen tärde på att exporten och de industriella investeringarna ökar och att man understödet. Enligt mätningarna hade SDP minskat i popularitet sparar mer. Innehållet i rapporten läckte ut till Helsingin Sanomat från 24,9 procent i januari till 21,6 procent i maj. SDP hade nu innan det publicerades. Tidningen ansåg att det var” ett orealistiskt ett mindre understöd än samlingspartiet. Ordförande Paasio som skräckscenario” och ”forskarnas fingerövning”. ”Att anklaga kontalade i riksdagsgruppen ansåg att det var självklart att skattere34

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

SKATTEREFORMEN SOM KOM AV SIG

sumenterna” och tanken på att skära ner efterfrågan genom att ska försöka avtala frivilligt med bankerna. Avtalet ser ganska bra skärpa beskattningen och reducera inkomstöverföringarna ansågs ut. Man avtalar specifikt med varje bank och långivningen klipps som ytterst negativt. Man ansåg att åtgärderna är för häftiga och av”, berättade Liikanen. Revalveringen ledde enligt honom till att därför inte alls kan vidtas. marken förstärktes lämpligt och att räntorna inte steg för mycket.

Statsminister Holkeri blev uppenbarligen överraskad av det Efter Liikanens besök den publicerade Finlands Bank ett cirmottagande som rapporten fick. I en tidningsintervju försökte kulär där man berättade att man kommit överens om ett arrangHolkeri lugna ner den allmänna opinionen genom att betona att emang med bankerna som syftade till en ordentlig kreditåtstramförslagen inte representerade regeringens eller arbetsmarknadens ning. Avtalet gav centralbanken möjlighet att höja bankernas åsikt, utan att rapporten enbart var ”ett tankeexperiment”. STTK:s kassareserver ordentligt samtidigt som bankerna uppmanades generalsekreterare Seppo Junttila kritiserade rapportens innehåll att höja sina utlåningsräntor. Brevet ansågs vara ovanligt politiskt i Uusi Suomi med att säga att det allmänna intresset kräver att eftersom Finlands Bank nämnde att avdragsrätten för räntor på lån beskattningen skärps, men den enda som skulle stå för fiolerna för placeringsbostäder snedvrider bostadsmarknaden, och detta var den gamla goda skattebetalaren. missförhållande borde åtgärdas. Dessutom I en intervju av tidningen Demari ansåg ville banken att man skulle höja självrisken för Konsumtionsfesten Tapani Mörttinen, ordförande för samlingsparränteavdraget på vanliga bolån. Överenskomhöll på att ta slut men tiets riksdagsgrupp, att rekommendationerna melsen var ovanlig i Finlands Banks historia, utåt sett såg allting är teoretikernas tankar och att alla dessa tanför knappast hade man någonsin tidigare avtafortfarande bra ut. kar inte enligt honom ens var avsedda ”att tas lat så snabbt om saker på en gång. Långivpå allvar”. Helsingin Sanomats ledarskribent ningen halverades men i efterskott kan man se ansåg att det ekonomiska läget är under kontroll och att konsuatt åtgärden sattes in för sent. Avtalet borde ha gjorts redan under 1987. menterna inte på något sätt är skyldiga till den överdimensioneFinansminister Liikanen förväntade sig att utlåningen skulle rade efterfrågan. Skräckscenariot om massarbetslöshet var ”prosakta av och att revalveringen sänker priserna. Hypotesen var att paganda” enligt tidningen. den effekt som prissänkningen har på köpkraften och konsumDen finska marken revalverades två dagar efter att rapporten om bytesbalansen blivit klar. Den 17 mars 1989 höjdes markens tionen utplånas då omsättningsskatten höjs, och på så sätt växer värde med tre procent i förhållande till andra valutor. Genom revalinte underskottet i bytesbalansen. Efterfrågan på krediter kunde inte lugnas ner endast genom att minska på penningutbudet i veringen försökte Finlands Bank kyla ner den överhettade ekohemlandet. När räntenivån steg i hemlandet började företagen nomin och dämpa tillväxten av den inhemska efterfrågan. Som ta krediter utomlands. Regleringen av utlandskrediter gällde nu en följd av revalveringen steg marknadsräntorna ett par procent. endast krediter med en löptid på mer än ett år och mindre än fem Det var endast Finlands Banks ledning samt finansministern och år. Företagen behövde tillstånd av Finlands Bank för valutalån. statsministern som visste om revalveringen på förhand. Finlands ”Vi har i all tysthet kommit överens med banken om att de ska Bank ansåg att man måste ta till denna åtgärd eftersom regeringhandlägga alla papper långsammare. Det här får man inte säga ens finanspolitik inte var tillräckligt stram. Revalveringen kom som högt. Tidigare kom de på en vecka, nu kan det ta ett par månader. en fullständig överraskning för handels- och industriminister Ilkka På det här viset får man inte lov till krediter på mellan ett och fem Suominen och de andra i ministerutskottet. år så snabbt”, avslöjade minister Liikanen om den hemliga överMålet var att dämpa inflationen och den ekonomiska överhettningen genom att höja marknadsräntan, men revalveringens enskommelsen med Finlands Bank som ett försök att begränsa effekt blev nästan obefintlig. Chefdirektör Rolf Kullbergs dröm om företagens skuldsättning. att stoppa konsumtionsfesten förverkligades inte. Markku Puntila, Valutalånens andel av medelsanskaffningen växte med fart i direktionsmedlem i Finlands bank, ansåg att revalveringen inte var bankerna. Samtidigt ökade ränte- och valutariskerna. Under åren tillräckligt stor och att den gjordes alldeles för sent. Dessutom inver1985–1991 fyrdubblades valutakrediterna från 25,7 miljarder mark till 110 miljarder mark. kade en ändrad valutakurs negativt på den stabila penningpolitik I slutet av maj 1989 fastställde finansministeriet ramarna för som Finlands Bank och regeringen drev. Exportindustrin ansåg att följande års budget. Skuldsättningen och bytesbalansen verkade revalveringen var en förödande lösning som försvagade industrins ha blivit allt större problem. I regeringen fruktade man för en situkonkurrenskraft då exportpriserna steg ytterligare. Dessutom försämrade revalveringen den redan svaga bytesbalansen. ation där tilliten på den egna valutan börjar vackla vilket skulle Liikanen tyckte att revalveringen var dålig med tanke på leda till en kostnads- och valutakris p.g.a. höjda räntor, något som bytesbalansen men hoppades att inflationen skulle stoppas. Han rapporten om bytesbalansen förutspådde. På arbetsmarknaden berättade för partistyrelsen att han hade pressat Finlands bank att oroade man sig däremot över för stora löneförhöjningar som skulle skärpa kreditgivningen. Liikanen planerade en temporär skattelag leda till en ökad inflation och arbetslöshet. Enligt finansministeriets enligt vilken man kunde ta ut en extra skatt av bankerna om deras uträkningar var en sträng budget och lönepolitik det enda sättet att utlåning växte för mycket. ”Jag gick till Finlands Bank med förslafå styr på underskottet i bytesbalansen och att hindra en ökning av arbetslösheten. Statens utgifter fick inte växa och lönerna fick get och sade att om ni inte gör någonting så lämnar finansminisendast höjas nominellt. ”Just nu ser det omöjligt ut, men det är teriet ett lagförslag. Banken funderade ett par dagar och sade de INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

35

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

SKATTEREFORMEN SOM KOM AV SIG

det enda sättet att undvika att hamna i en sådan här kris”, sade allt svårare att bedriva en stram finanspolitik och att genomföra minister Liikanen åt partistyrelsen. skattereformer. Riksdagsgrupperna trampade på den nya finansKonsumtionsfesten höll på att ta slut men utåt sett såg allministern och rev sönder budgeten som Louekoski föreslagit.

Samlingspartiets situation försvårades av att statsministern inte var ting fortfarande bra ut. Ekonomin ökade i en takt av fem procent, partiordförande. arbetslöshetsgraden låg på tre procent och industrin förutspådde Regeringen lämnade skattereformen och stabiliseringen en av brist på arbetskraft. Liikanen ansåg att det inte alls var bra eller statsekonomin på hälft. Det gick inte att hindra en överhettning av psykologiskt att tala om konsumtionsfest eftersom hushållen var ekonomin. Samlingspartiet och SDP drev sin gemensamma ekoordentligt skuldsatta. Ordförande Paasio sade sig ha märkt att finländarna inte har råd med konsumtionsfesten – ”när man har nomiska politik med målsättningen att reformera beskattningen det så jävla knappt att man inte kan betala tillbaka lånet på bilen, och lösa problemet med bytesbalansen. Men båda partiernas segelbåten och sommarstugan!” riksdagsgrupper motsatte sig en nedskärning av skatteavdragen Inom Samlingspartiet var man i princip beredd på stålbad. och en stramare finanspolitik. De största meningsskiljaktigheterna Ordförande Suominen medgav åt partifullmäktige att det hade bland ministrar och riksdagsmän inom partierna uppstod i samblivit dags för en stram finanspolitik. Man måste dämpa kostband med att förverkliga den ekonomiska politiken och dess mål.

Under varje valperiod lyfts ändringar i beskattningen fram i den nadstillväxten. Samlingspartiet var redo att understöda den strama politiska sångtävlingen. Traditionellt godkänner vänstern en hög finanspolitiken och rätta sina budgetkrav enligt denna, men parskattegrad och en skarp progressivitet i inkomsttiet krävde återhållsamhet av regeringspartierna.

Suominen påpekade att nationalekonomin var beskattningen för att finansiera den offentliga Regeringen lämnade mycket stabil trots problemet med bytesbalanservicen. Högern strävar efter att lindra beskattskattereformen och ningen och minska de offentliga utgifterna. Flersen. Statsskulden var på den lägsta nivån sedan 1981, endast tio procent av bruttonationalpropartiregeringarna som är vanliga i Finland gör stabiliseringen av beskattningen splittrad då partierna försöker få dukten. statsekonomin på igenom fördelar och mota eventuella nackdelar Suominen ansåg att det var möjligt med hälft. för sina intressenter. Beskattningen har blivit ett en strängare beskattning om inte löneförhöjpolitiskt instrument när den kunde vara ett medel ningarna hölls moderata. Trots hoten innehöll för att förbättra konkurrenskraften och välfärden i samhället. höstens budget indexjusteringar till fulla belopp och sänkningar Holkeris blåröda regering hade ett ambitiöst mål med totalreav marginalskatten i alla inkomstklasser. Därefter konstaterade arbetsmarknaden att regeringen spelat ut sina skattekort. formen av beskattningen. Om reformen hade lyckats hade beskattUnderskottet i bytesbalansen ökade 1989 från början av året ningen blivit klarare och mer förutsägbar. Sist och slutligen sänktes till sommaren med 4,5 miljarder mark, och på hösten steg ränränteavdraget för bolån endast med tio procent. Sjukdomskosttorna kraftigt. En revalvering skapar förväntningar på devalvering. nadsavdraget slopades från skattesystemet 1992 under Esko Finansministeriet uppskattade att en ränte- och kostnadskris var Ahos borgerliga regeringsperiod. Förmögenhetsskatten slopades oundviklig om man inte kunde hindra underskottet från att växa. De på 2000-talet då den låga räntenivån på euroområdet satte fart korta marknadsräntorna skulle stiga med 5–6 procentenheter och på den ekonomiska tillväxten och bidrog till sänkta inkomstskatter. arbetslösheten fördubblas inom 2–3 år. Det enda alternativet var Den globala finanskrisen blottlade svagheterna i euroområdet. att driva en stram finanspolitik och en vettig arbetsmarknadspolitik.

Skuldsättningen som fått fart av de låga räntorna bromsade upp Hösten 1989 erbjöd regeringen en tvångslag åt arbetsmarkden ekonomiska tillväxten, både inom den privata och den offentnadsorganisationerna. Med lagen skulle man förlänga kollektivliga sektorn, när tillväxtbubblan sprack. Den europeiska centralavtalen, köpa tid för att ändra på attityderna och hitta en vettig bankens räntestimulans har sparat staten miljarder euro i ränteutlösning för inkomstpolitiken. Arbetsgivarna ansåg att förslaget var gifter under 2010-talet, men trots det har beskattningen hela tiden övermäktigt, eftersom lagen borde ha godkänts enligt grundlagsblivit strängare. Det är lika svårt för politikerna att hitta sparobjekt nu som det var att gallra bland avdragen på 1980-talet. ordningen och detta hade krävt långa förhandlingar och fem-sjätDet talas om strukturomvandlingen med samma ton som för tedels majoritet i riksdagen. Idén dog av sin omöjlighet.

30 år sedan, men totalreformen av beskattningen är bortglömd.

Riksdagsgrupperna hindrade regeringen från att föra en strängSkattepolitiken har blivit en taktisk partipolitik som flackar omkring are finanspolitik. SDP höll fast i skatteavdragen och samlingsparutan strategisk målsättning. Differenserna i beskattningen meltisterna krävde att beskattningen borde lindras. I en intervju för tidlan de olika inkomstklasserna ändras årligen, skattestöd delas ningen Uusi Suomi betonade Ilkka Suominen att regeringen borde ut utan respekt för sunda konkurrensregler och företagsbeskattgenomföra skattereformen så att skämtet om att ”beskattningen lindras” skulle bli verklighet och att var och en märker att beskattningen svänger okontrollerat hit och dit. Investeringslusten för både inhemska och utländska företag avtar när beskattningen är ningen faktiskt blivit lindrigare under den blåröda regeringen. oförutsägbar, och detta i sin tur underminerar skattebasen och I det svåra läget i februari 1990 lämnade finansminister Liikanationens förmåga att bekosta offentlig service i det långa loppet. nen sin post och blev Finlands EG-representant i Bryssel. JustiI Finland har regering efter regering lovat att sänka skattegraden, tieminister Matti Louekoski tog Liikanens plats i regeringen. Riksmen dessa löften har inte infriats. dagen förberedde sig redan för valet följande vår varför det blev 36

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

KÄLLOR Nationalarkivet: Harri Holkeris arkiv (HHA) Borgerliga arbetets arkiv: Ilkka Suominens arkiv: brev, tal och tidningsurklipp åren 1979–1990 Samlingspartiet, protokoll och bilagor från riksdagsgruppens, partistyrelsen och partifullmäktiges möten 1986–1990 Arbetararkivet: Finlands socialdemokratiska parti, protokoll och bilagor från riksdagsgruppens, partistyrelsens och partikongressens möten 1986–1990 Matti Louekoskis arkiv: tal och andra politiska dokument 1987–1988 Kalevi Sorsas bibliografi: tal och tidningsurklipp 1975–1989 Riksdagens arkiv: Regeringens proposition RP 109 (L om skatt på inkomst och förmögenhet 1240/1988) Protokoll 3, Plenum 78–118, 13.9.–10.11.1988 Protokoll 4, Plenum 119–150, 11.11.–17.12.1988 Regeringsprogram: K. A. Fagerholms regeringsprogram 29.8.1958 Mauno Koivistos regeringsprogram 23.3.1968 Kalevi Sorsas regeringsprogram 4.9.1972 Kalevi Sorsas II regeringsprogram 15.5.1977 Mauno Koivistos II regeringsprogram 26.5.1979 Kalevi Sorsas III regeringsprogram 19.2.1982 Kalevi Sorsas IV regeringsprogram 11.5.1983 Harri Holkeris regeringsprogram 30.4.1987 Tidningsartiklar och ledare åren 1986–1990 LITTERATUR: Ahde Matti, Hakkarainen Timo (2013): Matti Ahde. Sähkömies. WSOY, Helsinki.

Elvytyksen linjat (1977): Talouspoliittinen konferenssi 5.-6.9.1977, Valtion painatuskeskus.

Heikkinen Sakari, Tiihonen Seppo (2010): Valtiovarainministeriön historia 1-3, Edita, Helsinki.

Holopainen Kauko (1989): Harri Holkeri. Kahden presidentin mies. Kirjayhtymä, Hämeenlinna.

Hulkko Kustaa (2004): Pihalla kuin lumiukko? Pankkivaltuuston keskusteluja rahapolitiikasta ja pankkikriisistä 1982-1988. Edita, Helsinki.

Hulkko Kustaa, Pöysä Jorma (1998): Vakaa markka. Teot ja tarinat. Sitran julkaisusarja 208, Atena kustannus/WSOY, Juva.

Hyytinen Ari, Kuosa Iikka, Takalo Tuomas (2003): Rahoitusmarkkinoiden kehitys Suomessa 1980-2002. Kansantaloudellinen aikakauskirja 3/2003.

Jakobson Max (1992): Vallanvaihto. Havaintoja ja muistiinpanoja vuosilta 1974−1992. Otava, Helsinki.

Jakobson Max (2003): Tilinpäätös, Otava, Helsinki.

Kahri Tapani (2001): Viheltääkö pilli? Työmarkkinamiehen muistelmat.

Otava, Keuruu.

Kantola Raimo (2013): Tulokahinoiden kaprokkimies. Oy Nord Print Ab. Kiander Jaakko, Vartia Pentti (1998): Suuri lama. Suomen 1990-luvun kriisi ja talouspoliittinen keskustelu. Elinkeinoelämän tutkimuslaitos, Sarja B 143, Taloustieto Oy, Helsinki.

King Mervyn (1987): Rahoitusmarkkinoiden verotus. Keskustelu Suomessa.

Kansantaloudellinen aikakauskirja 1987:4, 331-340.

Kivelä Juhani (2000): Kronikka Arkadia-klubin vaiheista. Edita, Helsinki.

Koivisto Jukka (2006): Päiviö Hetemäki. Sovinnontekijä. Edita, Helsinki.

Koivisto Mauno, toim. (1960): Laajempaan kansanvaltaan, Akateeminen sos-dem yhdistys.

Koivisto Mauno (1967): Taloudellisen suunnittelun mahdollisuuksia Suomessa. Eripainos: Kansantaloudellinen Aikakauskirja 1967. Esitelmä Kansantaloudellisen Yhdistyksen kokouksessa 16.11.1966.

Koivisto Mauno (1968): Linjan vetoa. Kirjayhtymä, Helsinki.

Koivisto Mauno (1978): Väärää politiikkaa. Kirjayhtymä, Helsinki.

Koivisto Mauno (1981): Tästä lähtien. Kirjayhtymä, Helsinki.

Koivisto Mauno (1994): Kaksi kautta. Muistikuvia ja merkintöjä 1982–1994.

Kirjayhtymä, Hämeenlinna.

SKATTEREFORMEN SOM KOM AV SIG

Korhonen Tapio (2011): Säännöstelystä markkinoille. Suomen Pankin raha- ja valuuttapolitiikan sääntelyjärjestelmä säännöstelyn ja liberalisoinnin kaudella 1970–1980-luvulla. Suomen Pankin yleistajuiset selvitykset A:114.

Korhonen Jarmo (2014): Väyrysen valtakunta, Tammi, EU. Korpinen Pekka (1988): Talouspoliittisia avauksia. TTT, Jaarli, Turenki.

Kouri Pentti (1996): Suomen omistaja ja elämäni muut roolit. Otava, Keuruu.

Kuisma Markku (2004): Kahlittu raha, kansallinen kapitalismi. Kansallis-Osake-Pankki 1940-1995. Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran toimituksia 973, Karisto, Hämeenlinna.

Kuisma Markku (2009): Suomen poliittinen taloushistoria 1000–2000.

Otava, Keuruu.

Kuisma Markku, Keskisarja Teemu (2012): Erehtymättömät. Tarina suuresta pankkisodasta ja liikepankeista Suomen kohtaloissa. WSOY, Helsinki.

Kujala Antti (2006): Paperiliiton historia 1906–2005. Paperiteollisuuden työmarkkinasuhteet ja suomalainen yhteiskunta. Paperiliitto.

Kullberg Rolf (1996): Ja niin päättyi kulutusjuhla. WSOY, Porvoo.

Suomen eduskunta 100 vuotta, Suomen ja kansanvallan haasteet 12. Edita, Helsinki.

Kuusterä Antti, Tarkka Juha (2012): Suomen Pankki 200 vuotta. Parlamentin pankki. Otava, Helsinki.

Kääriäinen Seppo (2002): Sitä niittää, mitä kylvää. Keskustan strategiset valinnat 1964-2001. Gummerus, Jyväskylä.

Lassila Jaakko (1993): Markka ja ääni. Suomalaisen pääoman palveluksessa. Kirjayhtymä/Karisto, Hämeenlinna.

Leppänen Seppo (2014): Vaihtotaseraportti talousneuvostolle. Muistikuvia 1980-luvun lopulta. Kansantaloudellinen aikakauskirja, 10. vsk. 3/2014.

Lindblom Seppo (2013): Huojuva tasavalta. Otava, Keuruu.

Lipponen Paavo (1986): Muutoksen suunta. Kirjayhtymä, Vaasa.

Lipponen Paavo (1998): Sosialidemokratia haastaa uusoikeiston uudella ohjelmalla. Kanava 7/1988.

Lipponen Paavo (2009): Muistelmat I. WSOY, Helsinki.

Lipponen Paavo (2014): Murrosten aika. Muistelmat 1979–1995. WSOY, EU. Lyytinen Eino (1995): Mauno Koivisto. Tie politiikan huipulle. WSOY, Juva.

Mansner Markku (2007): Suurlakosta Euroopan unioniin. Vuosisata työnantajatoimintaa. Elinkeinoelämän keskusliitto EK, Helsinki.

Meinander Henrik (2006): Suomen historia. Linjat, rakenteet, käännekohdat. WSOY, Helsinki.

Michelsen Karl-Erik (2013): Kone. Perhe, yrittäjyys ja yritys teollisuuden vuosisadalla. Otava, Keuruu.

Mickelsson Rauli (2007): Suomen puolueet. Historia, muutos ja nykypäivä, Vastapaino, Tampere.

Miettunen Martti (1983): Näinhän se oli. Weilin+Göös, Helsinki.

Ollila Jorma, Saukkomaa Harri (2013): Mahdoton menestys. Kasvun paikkana Nokia. Otava, Keuruu.

Pekkarinen Jukka, Vartiainen Juhana (1993): Suomen talouspolitiikan pitkä linja. WSOY, Juva.

Rekola Esko (1998): Viran puolesta. WSOY, Helsinki.

Saari Juho (2010): Suomalainen konsensus. Korpilampi (1977) käännekohtana. Yhteiskuntapolitiikka 75:5.

Salminen Juhani (1999): Eripurasta yksituumaisuuteen. Tie konsensusyhteiskuntaan. Gummerus, Jyväskylä.

Sillantaus Pentti (1988): Yöpakkasista jäittenlähtöön. Kokoomuksen kujanjuoksu 1958–87. Gummerus Jyväskylä.

Smolander Jyrki (2000): Suomalainen oikeisto ja ”kansankoti”. Kansallisen kokoomuksen suhtautuminen pohjoismaiseen hyvinvointivaltiomalliin jälleenrakennuskaudelta konsensusajan alkuun. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki.

Sorsa Kalevi (1995): Muistikuvia, mielikuvia. Otava, Keuruu.

Sorsa Kalevi (2003): Kansankoti ja punamulta, politiikan kuvioita 1972–76, Otava, Helsinki.

Suomi Juhani (2002): Kohti sinipunaa. Mauno Koiviston aika 1986–1987.

Otava, Helsinki.

Tarkka Jukka (2002): Uhan alta unioniin. Asennemurros ja sen unilukkari EVA. Otava, Helsinki.

Tarkka Jukka (2006): Isänmaan unilukkari. WSOY, Juva.

Vares Vesa (1999): Kaksi askelta edellä. Kokoomuksen Nuorten Liiton historia 1928–96. WSOY, Juva.

Väyrynen Paavo (1993): On totuuden aika 2. Tosiasioita ja muistikuvia Mauno Koiviston Suomesta. WSOY, Juva.

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

37

38

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

SKATTEDEKLARATIONENS UTVECKLINGSHISTORIA Ekonomie doktor Vi l l e - Va l t t e r i H a n d o l i n

INLEDNING Den här artikeln handlar om hur förfarandet med skattedeklarationer har utvecklats under de två senaste årtiondena. Utvecklingen beskrivs kronologiskt. Till sist presenteras hörnstenarna i utvecklingen, alltså de centrala punkterna och vilka beslut som främjat utvecklingen. Man kan utgå ifrån att hörnstenarna i viss mån är allmängiltiga och därför kan det även vara till nytta att känna till dem då man utvecklar verksamheten i andra statliga myndigheter.

Under de senaste årtiondena har Skatteförvaltningens verksamhet förändrats märkbart. I stället för att skicka en blank deklaration åt drygt fem miljoner kunder skickar man nu deklarationsblanketter som fyllts i på förhand åt de skattskyldiga. Merparten, dvs. över 70 % av kunderna behöver endast granska sin deklaration. Samtidigt har man övergått till en selektiv skattekontroll

Bild: Skatteförvaltningen

där de flesta beskattningsbesluten är ett resultat av en maskinell behandling. Kunderna har även kunnat lägga märke till verksamhetsutvecklingen då e-tjänsterna öppnades för allmänheten. I dagsläget går det att deklarera de flesta beskattningsuppgifterna med hjälp av tjänsten Skattedeklaration på nätet.

Före 1995 postades deklarationsblanketter utan förhandsinformation manuellt från skattebyrån åt kunderna. Förhandsuppgifterna bestod endast av kundens namn och adress samt ett returkuvert. Nödvändiga bilageblanketter delades ut på skattebyråerna och t.ex. på postkontoren. Kunderna måste själva deklarera allting då ingenting gavs färdigt. När deklarationsblanketterna fyllts i returnerades de till skattebyrån jämte alla nödvändiga kvitton och verifikat. Fram till 1960 var det ännu mer jobbigt att deklarera eftersom medborgarna då måste göra upp separata deklarationer för stats- och kommunalbeskattningen.

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

39

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

SKATTEDEKLARATIONENS UTVECKLINGSHISTORIA

att lägga till de förhandisfyllda uppgifterna. På detta sätt har det varit På den tiden hade kommunerna och staten egna separata organ möjligt att reducera antalet returnerade skattedeklarationer från 5,2 för beskattningen: i kommunerna var det taxeringsnämnden miljoner till exempelvis 1,4 miljoner stycken skatteåret 2013. Detta som skötte kommunalbeskattningen och skattenämnderna hade betyder alltså att hela 3,8 miljoner skattskyldiga får tillräckligt bra hand om statsbeskattningen. Det ansågs vara för besvärligt att förhandsifyllda uppgifter från Skatteförvaltningen. På detta sätt har fylla i två deklarationer varför man redan 1926 i riksdagen talade man klart lyckats minska den administrativa bördan i beskattningen, om att slå ihop dem. På grund av olika politiska meningsskiljaktbåde för Skatteförvaltningen men framförallt igheter dröjde det ändå mer än 30 år innan för kunderna. Lägg dessutom märke till att av man var beredd att övergå till en enda skatFörr fick alla de 1,4 miljoner som returnerar skattedeklaratedeklaration. Handläggarna i skattebyrån medborgare en blank lagrade de returnerade deklarationerna tionen gör nästan hälften det elektroniskt. deklaration med posten. manuellt och frågade efter dem som sakTidigare var deklarerandet för en pernades. Deklarationerna ordnades alfabesonkund förknippat med täta besök på den Deklarationsblanketten lokala skattebyrån. Då beskattningslagen tiskt i pärmar och sparades i skattebyrån. skulle fyllas i och trädde i kraft 1960 fanns det hela 215 lokala Beskattningen verkställdes noggrant, allt returneras. skattebyråer i Finland med en skattedirektör som kunden deklarerat undersöktes. Bland som ansvarade för deras verksamhet. Nästan annat räknade tjänstemännen de deklarealla ärenden, från att hämta skattekort till ändring av beskattningen, rade sjukdomskostnaderna och kontrollerade att den deklaremåste skötas med ett personligt besök på byrån. Efter övergången rade summan verkligen stämde. till riksomfattande verksamhet och den ökade användningen av Redan på 1970-talet deklarerade utomstående betalare uppgife-tjänster har man märkbart kunnat minska antalet skattebyråer ter åt Skatteförvaltningen. Dessa uppgifter användes först som konoch kundserviceställen. År 2015 hade Skatteförvaltningen samtrolluppgift, d.v.s. man jämförde dem med det som kunden deklarerat. Uppgifter som lämnats av utomstående, eller den så kallade manlagt 54 serviceställen runt om i landet. Även skattekontroldirektöverföringen lades som grund för beskattningen på 1980-talet len har ändrats väsentligt. Tidigare granskade skattemyndigheten då man kunde börja lita på att uppgifterna man fått faktiskt stämde. detaljerat och manuellt alla fem miljoner deklarationer men nu för Kunderna behövde t.ex. inte längre deklarera pensioner och Skattiden övervakas alla deklarationerna maskinellt och en noggranteförvaltningen kunde fylla i dem på förhand på skattedeklarationen nare granskning görs endast enligt förutbestämda urvalskriterier eftersom uppgifterna från pensionsbetalarna kunde verifieras. som bestämts enhetligt för hela landet. Så här är det möjligt att En allt större inriktning på kundservice är en av de centrala förverkställa beskattningen med avsevärt mindre personalresurser och samtidigt kan man rikta dessa resurser på kontroll av de mest ändringarna i beskattningsförfarandet. Detta konkretiserades i början problematiska fallen. Under de senaste årtiondena har Skatteförav 1990-talet då man började kalla de skattskyldiga för kunder. Det har också skett stora förändringar i returneringen av skattedeklaravaltningens personalstyrka minskat med närmare 30 procent. År 1991 arbetade det exempelvis mer än 7000 personer vid Skattetionerna. Från och med 2005 har det inte längre varit nödvändigt för kunden att returnera sin skattedeklaration om det inte finns något förvaltningen men antalet medarbetare underskred 5000 år 2014.

Helsingin kaupungínmuseo

DIREKTÖVERFÖRING OCH SKATTEFÖRSLAG Startskottet för de nya riktlinjerna för utvecklingen av personbeskattningen kan sägas ha avfyrats i och med vad som konstaterats i regeringsprogrammet för Lipponens första regering för tjugo år sedan (13.4.1995). I regeringsprogrammet konstaterades att ” Skattemyndigheternas rätt att få upplysningar direkt utvecklas” och att ” Målet är att en betydande del av löntagarna inte skall behöva lämna in någon skattedeklaration”. Det som var verkligen anmärkningsvärt och exceptionellt med detta angreppssätt var Finlands beslut att utvidga skattemyndighetens rätt till direktöverföring. Man tog modell från Sverige medan det i andra länder var vanligare att utveckla redskap som gör

40

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

SKATTEDEKLARATIONENS UTVECKLINGSHISTORIA

det lättare att deklarera.

Riktlinjerna i regeringsprogrammet var ett resultat av det goda samarbetet mellan Skatteförvaltningen och finansministeriet, som beredde skattelagstiftningen.

Syftet med direktöverföringen som nämndes i regeringsprogrammet var i första hand att förbättra kundservicen så att merparten av kunderna i fortsättningen inte alls skulle behöva returnera några blanketter. Man ansåg att detta minskar kostnaderna för att verkställa beskattningen och tillåter att personalen fokuserar sig på skattekontrollen. I praktiken innebär direktöverföringen att Skatteförvaltningen fick uppgifter som är centrala för beskattningen direkt av arbetsgivarna, Folkpensionsanstalten, bankerna och försäkringsbolagen. Kunderna såg detta konkret i och med att de fick ett skatteförslag i stället för en tom deklarationsblankett såsom tidigare. På skatteförslaget hade det fyllts i på förhand en utredning över beskattningsbara inkomster och förmögenhet vilka grundade sig på uppgifter som Skatteförvaltningen hade fått. Man gick över till förfarandet med skatteförslag stegvis så att förfarandet först testades vid tolv skattebyråer med heterogent kundunderlag.

Testet gjordes för skatteåret 1995 och omfattade cirka 7 procent av landets skattskyldiga, alltså ungefär 358 000 personer. Skatteåret 1996 utvidgades skatteförslaget så att det omfattade hela landet och inkluderade 1,5 miljoner personer. Skatteåret 1997 deltog redan 2,5 miljoner personer i förfarandet.

Regeringsprogrammets målsättning att avstå från merparten av skattedeklarationerna grundade sig på en idé om att de flesta kunder inte alls behöver returnera skattedeklarationen om de förifyllda uppgifterna är riktiga och personen inte har några inkomster som påverkar beskattningen, avdrag eller annat att ändra. På denna punkt avvek man från den svenska modellen, där skyldigheten att returnera skattedeklarationen bibehölls. Det visade sig vara en betydande ändring då man avstod från inlämningsskyldigheten. Till exempel skattebyrån i Träskända, som var med i det första skedet för skatteförslaget, hade en inlämningsprocent på endast 25. Ett bevis på kundorienteringen är att man ville garantera att kunderna hade förstått det förändrade förfarandet, trots att det klart och tydligt stod på skatteförslaget att kunden själv ska lägga till eventuella avdrag. 1500 kunder i den lokala skattebyrån som inte hade ansökt om resekostnadsavdrag hördes med ett brev

Skatteförvaltningen

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

trots att de inte hade yrkat på avdrag året innan heller. Med brevet påminde man de skattskyldiga om deras rätt till olika avdrag på skatteförslaget. Så här ville man försäkra sig om att kunderna inte förlorar några rättigheter på grund av det ändrade förfarandet.

Det har gjorts vetenskaplig forskning kring effekterna av skatteförslaget. I en undersökning av Kotakorpi och Laamanen kommer det fram att förfarandet med förhandsifyllda skatteförslag ökar beloppet av de avdrag som redan finns på förslaget. Däremot minskar avdragen som inte omfattas av ifyllning på förhand. Det nya förfarandet hade ändå inte just någon inverkan på skatteintäkterna eftersom de motsatta effekterna jämnade ut varandra. Dessutom var avdragen vanligtvis så små att de inte efter självrisken ändrade personens slutliga beskattning.

PERSONBESKATTNINGEN SKA SVARA MOT FÖRÄNDRINGARNA I VERKSAMHETSOMGIVNINGEN Nästa stora steg för att utveckla personbeskattningen togs i januari 2001 då arbetsgruppen för utveckling av personbeskattningen tillsattes. Arbetsgruppens uppgift var att 1) grovt skissera hur personbeskattningen i framtiden ska verkställas, 2) göra upp en tidtabell för de förändringar som målet förutsätter 3) reda ut på vilket sätt personbeskattningen redan de närmaste åren kan verkställas så effektivt och billigt som möjligt.

Arbetsgruppen blev färdig med sin rapport i mars 2001. Man identifierade sex problem i personbeskattningen från den tiden.

För det första ansåg man att för mycket arbete hopade sig på sommaren som en följd av att tidtabellerna för de två olika förfarandena med skattedeklarationer överlappade varandra. För INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

41

SKATTEDEKLARATIONENS UTVECKLINGSHISTORIA

Skatteförvaltningen

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

det andra ansågs det att beskattningen genom lagstiftningen och övriga normer styrs in på en detaljerad prövning av olika komplicerade avdrag trots att beskattningens insatsområde redan på den tiden hade gått över till en helhetsbedömning av kundsituationen samt en bedömning av motstridigheter i de uppgifter som kunden deklarerat och de som lämnats av utomstående. Det tredje problemet hade samband med lagstiftning och andra normer.

Det ansågs att dessa förutsatte att beskattningen verkställs i ett noggrant domstolsliknande förfarande där ärenden behandlas individuellt. Utan en väsentlig ökning av resurserna ansågs detta vara omöjligt, taget i beaktande beskattningens sanna natur, d.v.s att ca fem miljoner beskattningsbeslut årligen ska meddelas. För det fjärde ansåg man att personalen och arbetet inte var jämnt fördelade mellan regionerna. Den femte punkten var att beskattningen ansågs ha blivit märkbart svårare på grund av ändringar i verksamhetsmiljön. Bland annat hade arbetskraftens rörlighet 42

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

ökat och även antalet dividendmottagare hade ökat.

Det sjätte problemet som arbetsgruppen lyfte fram var obalansen mellan en rättvis beskattning och en administrativ effektivitet. Kortfattat kan man konstatera att trycket på att förändra verksamheten kom samtidigt från två håll. Samtidigt som beskattningen och skattelagstiftningen blev allt mer komplicerade minskade Skatteförvaltningens personalresurser. Konstaterandet i arbetsgruppens PM 15.3.2001 är beskrivande; ”att verkställa beskattningen enligt nu gällande rätt hade inte varit möjligt med det administrativa förfarandet från 1980-talet”.

Arbetsgruppen funderade på hur man kunde lösa problemen som identifierats. Gruppen presenterade tre alternativa lösningar i sitt PM. Det första alternativet var att fortsätta enligt det gällande förfarandet och att godkänna dess olägenheter. Det andra alternativet var att få mer resurser och återgå till att granska alla fallen individuellt. Det tredje alternativet som arbetsgruppen presenterade var att ändra lagstiftningen så att man kunde genomföra beskattningen mer schablonmässigt än tidigare.

En ändring av lagstiftningen var i praktiken det enda realistiska alternativet. Att fortsätta med det rådande förfarandet var i praktiken omöjligt eftersom arbetsgruppen i sitt PM konstaterat bristerna och olägenheterna i det dåvarande förfarandet. Skatteförvaltningen kunde inte bestämma över personalresurserna och i det rådande politiska läget verkade det inte ens möjligt att få större resurser. Den nya verksamhetsomgivningen besvarades alltså genom att förfarandet och lagstiftningen i samband med att verkställa beskattningen ändrades. Från detta utgångsläge började Skatteförvaltningen hösten 2002 planera sin nya vision och strategi. I april 2003 startades projektet Personbeskattning 2005 för att genomföra den nya strategin.

Projektet hade som mål att utveckla beskattningsförfarandet så att en allt större del av kunderna skulle kunna beskattas enbart i en automatisk beskattningsprocess och att personkunderna får en skattedeklaration som har fyllts i på förhand på basis av de data som Skatteförvaltningen hade. Man kan säga att den strategiska processen 2002–2003 stakade ut den nya riktningen för hur personbeskattningen skulle komma att utvecklas, vilket i sin tur ledde till ändringar i lagstiftningen. Det här inverkar fortfarande på arbetet med att utveckla personbeskattningen.

LAGÄNDRINGAR I BESKATTNINGSFÖRFARANDET År 2005 stadfästes ändringar bland annat av lagen om beskattningsförfarande, lagen om skattetillägg och förseningsränta, förskottsuppbördslagen, mervärdesskattelagen, arvs- och gåvoskattelagen, överlåtelseskattelagen, lagen om skatteredovisning och fastighetsskattelagen. Dessa lagändringar kan ses som en sammanfattning över utvecklingen av personbeskattningen vilken hade inletts med riktlinjerna i regeringsprogrammet för Lip-

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

SKATTEDEKLARATIONENS UTVECKLINGSHISTORIA

ponens första regering. Syftet med reformen var att skapa förDen förhandsifyllda skattedeklarationen skickas till alla fysiska personer och dödsbon som kan antas ha skattepliktig utsättningar för att personbeskattningen skulle kunna verkställas inkomst eller förmögenhet under ett bestämt skatteår. Om skatmer effektivt, enhetligt och jämlikt. Det bör påpekas att det i regeringens proposition konstateras ”att den ändrade bestämtemyndigheten inte har tillgång till uppgifter om kundens inkommelsen anknyter till den utveckling som i själva verket redan har ster, tillgångar eller andra uppgifter som påverkar beskattningen, skett”. I beskattningen hade man redan då finns endast de identifierande uppgifterna, varit tvungen att prioritera, välja insatsomd.v.s. namn, adress och födelsetid på den Lagändringarna förhandsifyllda skattedeklarationen. Det är råden och ställa vissa gränser för prövning. skapade en grund för kundens skyldighet att granska uppgifterna Med prioriteringen, urvalskriterierna och skattemyndighetens på skattedeklarationen. Vid behov ska man prövningsgränserna ville man garantera komplettera de uppgifter som saknas och att beskattningen över huvud taget kunde prövningsskyldighet och rätta de felaktiga. Även om det inte längre verkställas och att de väsentliga fakta som för tillämpningen av en föreligger någon skyldighet att returnera kommit fram på skattedeklarationen hade selektiv beskattning. skattedeklarationen har kunden ändå allundersökts i tillräcklig utsträckning. Man kan alltså säga att lagändringarna från tid rätt att returnera skattedeklarationen 2005 skapade en ändamålsenlig grund för skattemyndighetens till skattebyrån. Returnerar kunden inte deklarationen anses det prövningsskyldighet och för tillämpningen av en selektiv beskattatt deklarationen har lämnats i enlighet med de uppgifter som skattemyndigheten på förhand har fyllt i på deklarationen. Redan ning. innan den förhandsifyllda skattedeklarationen infördes hade det Det föreskrevs om prövningsskyldigheten och urvalet av skett en förändring i returneringen – mer än 70 procent av dem skattskyldiga att skattemyndigheten ska pröva uppgifter och som fick skatteförslaget beskattades enligt hur skattemyndigutredningar på ett sätt som är motiverat med hänsyn till ärendets art och omfattning, ett jämbördigt bemötande av de skattskylheten räknat ut den slutliga skatten på basis av uppgifter från utomstående. Då lagen ändrades 2005 föreskrevs det även att diga och skattekontrollens behov. Skatteförvaltningen gavs på man inte behöver bifoga kvitton eller andra verifikationer till skatsätt och vis rätten att överväga helheter med beaktande av det som nämns ovan. År 2005 godkändes lagförslag bland annat i tedeklarationen. I stället föreskrevs det att kunden vid behov ska samband med rättelse av beskattningsbeslut, skattetagares tidskunna intyga, med hjälp av kvitto eller en annan utredning, att hen verkligen har betalat en utgift som är avdragsgill i beskattfrist för att söka ändring, skatteförhöjning, kvarskattebelopp och ränta, uträkning av återbäringsränta, förskottskomplettering och ningen. Denna ändring underlättade övergången till elektronisk rättelseredovisningar. Med tanke på den framtida utvecklingen service, eftersom skyldigheten att bifoga kvitton inte lämpar sig är det värt att notera att i såväl lagen om beskattningsförfarande, för elektronisk deklaration. mervärdesskattelagen, förskottsuppbördslagen som i överlåtelAUTOMATISK DATABEHANDLING, SELEKTIV SKATTEKONTROLL OCH seskattelagen infördes en bestämmelse om elektronisk kommuRIKSOMFATTANDE ARBETSKÖER nikation och signering. Man hade som mål att tillämpa de nya Förändringarna i Skatteförvaltningens interna verksamhet hade lagarna så fort som möjligt. Ändringarna började tillämpas gradfrämst att göra med adb-system, selektiv skattekontroll och riksomvis under skatteåren 2005–2007. fattande arbetsköer. I förarbetena till lagändringen 2005 konstaterades att beskattningen de facto verkställs som ett massförfarande.

FÖRHANDSIFYLLD DEKLARATION, INLÄMNING OCH SLOPADE Således var det motiverat att övergå till att utnyttja adb-system vid VERIFIKAT beskattningen. Man tänkte sig att detta skulle förbättra beskattEn central innebörd av lagändringarna var att man införde bestämmelser om den förhandsifyllda skattedeklarationen i lagen om ningens kvalitet och enhetlighet eftersom databehandling särskilt beskattningsförfarande och att man beslöt att slå samman de i ett massförfarande ansågs vara mer effektiv, noggrann och täckdåvarande förfarandena med skatteförslag och skattedeklaration. ande än mänsklig handläggning. Det är inte möjligt att manuellt Samtidigt utvidgades Skatteförvaltningens rätt att bestämma över handlägga ärenden fallspecifikt på grund av de minskade persoskattedeklarationens form, innehåll och om deklarationsskyldignalresurserna. Därför medför en systematisk maskinell kontroll enligt riksomfattande kriterier bättre kvalitet och mer enhetlighet heten. än t.ex. om skattemyndigheten slumpmässigt skulle ha undersökt Den förhandsifyllda skattedeklarationen innehåller en deklaranågonting mer noggrant enligt rådande arbetsläge. Man ansåg tionsdel där skattemyndigheten fyller i de sammanlagda beloppen även att resultatet blir bättre och mer ekonomiskt om resurserna av inkomster, avdrag, tillgångar och skulder, samt en specifikationsriktas på att noggrant undersöka de fall som har kommit fram i del där varje betalare nämns. Den förhandsifyllda skattedeklaratiourvalet. nen har dessutom ett beskattningsbeslut baserat på uppgifterna i Alla beskattningsuppgifter kontrolleras maskinellt. Dessutom deklarationsdelen och specifikationsdelen samt beskattningsintyg undersöker skattemyndigheten enligt den selektiva skattekontroloch giroblanketter. Om uppgifterna ändras skickar Skatteförvaltningen ett nytt beskattningsbeslut, beskattningsintyg och nya girelen ungefär 30 procent av materialet noggrannare i en fallspecifik handläggning. Maskinellt behandlas bland annat logiken i uppgifringsblanketter åt de skattskyldiga.

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

43

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

SKATTEDEKLARATIONENS UTVECKLINGSHISTORIA

terna, vad kunden deklarerat eller inte har deklarerat och på upppersonal. De riksomfattande arbetsköerna innebär i praktiken att beskattningen inte längre verkställs i den lokala skattebyrån gifterna tillämpas sekretessbelagda urvalskriterier som Skatteförutan handläggarna kan ta nästa kund till behandling vid vilken valtningen har fastställt enhetligt för hela landet. De ärenden som skattebyrå som helst. De riksomfattande arbetsköerna förutkommit fram i urvalet handläggs separat, fall för fall. Om ingenting kommer upp till fallspecifik handläggning, bereds beskattningsbesätter en fungerande processledning som kan styra arbetena i hela landet. slutet maskinellt.

En selektiv beskattning innebär alltså i praktiken att merparten av beskattningsbesluten är ett resultat av den maskinella handSKATTEDEKLARATION PÅ NÄTET OCH DEN PAPPERSFRIA PROCESSEN läggningen. Man strävar efter att göra upp sådana urvalskriterier Såsom tidigare konstaterats blev det möjligt att utveckla e-tjänsatt allting som bedöms vara väsentligt på samma nivå ska väljas för en närmare granskning. Urvalskriterierna grundar sig på staterna i och med lagändringen 2005. Kunderna såg detta exemtistik, uppföljning och tester. Uppgifter från pelvis då de år 2008 kunde deklarera tidigare år samlas in som stöd för att fastresekostnaderna för skatteåret 2007 i Riksomfattande arbetsköer tjänsten Skattedeklaration på nätet. För ställa urvalskriterierna. Dessa uppgifter kan blev svaret på den ojämna Skatteförvaltningen innebar detta en situvara t.ex. ändringar av eurobelopp och antal fördelningen av personal i beskattningen eller inkomster som inte har ation där samma kund kunde ha en del deklarerats. Urvalskriterierna testas även av beskattningsuppgifterna på pappersoch arbete. på uppgifter från tidigare år så att man ska blanketter och en del i de elektroniska kunna uppskatta antalet fall som kommer systemen. Skatteåret 2012 blev en slags upp. Urvalskriterierna granskas årligen och man beaktar eventuvändpunkt för då började man lagra pappersblanketterna i ett elektroniskt arkiv där handläggaren kan se dem. På detta sätt ella särdrag varje år, t.ex. omfattande värdepappershandel under övergick man i personbeskattningen till den så kallade pappersvissa år. Ärendets art, omfattning och den enhetliga behandlingen av fria processen, där alla uppgifter som berör en kund i princip de skattskyldiga samt skattekontrollens behov är allmänna grunfinns elektroniskt.

Med små steg har man ökat mängden uppgifter som kan der för den selektiva beskattningen. Urvalet riktas i första hand deklareras elektroniskt, såsom framgår av tabellen nedan. På till ekonomiskt betydande eller i övrigt väsentliga ärenden. Dess1990-talet övergick man till skatteförslaget via regionala tester och utom försöker man välja ut sådana ärenden som löper störst risk nu utvidgas årligen utbudet av e-tjänster i hela landet. I beskattatt behandlas felaktigt utan en mer noggrann handläggning. Den ekonomiska betydelsen är alltså inte endast avgörande, utan man ningen för år 2008 var det t.ex. möjligt att deklarera hushållsavdratar även hänsyn till en likabehandling av de skattskyldiga och till get elektroniskt och i beskattningen 2009 hyresinkomster. Löner, andra aspekter i beskattningen. pensioner, förmåner och övriga förvärvsinkomster togs in i tjänsten För att kunderna ska behandlas jämbördigt är urvalet huvudSkattedeklaration på nätet för år 2010.

En personkund kan nu för tiden deklarera en stor del av sina sakligen ärendeuppgifter för beskattningen i tjänsten Skattedeklaration på nätet. specifikt, d.v.s. för Man kan deklarera på webben om man har fått en förhandsivarje kund undersöker man bara det fylld skattedeklaration och har de nödvändiga redskapen för att som maskinellt har logga in, såsom t.ex. personliga nätbankskoder eller ett chipförvalts ut. Ibland görs sett identitetskort. I nuläget sickar man en pappersdeklaration åt även ett kundspealla kunder men kunderna kan returnera deklarationen antingen på papper eller elektroniskt. Tillsvidare är beskattningsbeslutet, cifikt urval, där allt beskattningsintyget och giroblanketterna inte tillgängliga i elektrosom berör en viss persons beskattniskt format.

Tjänsten Skattedeklaration på nätet är enbart en informationsning noga undersöks.

Skatteåret kanal för kunden. Där kan kunden deklarera eller ändra sina egna 2013 började man uppgifter. De uppgifter som kunden deklarerat överförs från den inom skattekonelektroniska plattformen till Skatteförvaltningens operativa system nästan omedelbart efter att man skickat in dem. Tjänsten räknar trollen använda sig ändå inte ut skatten och man kan inte heller se beskattningsbesluav riksomfattande arbetsköer som ten, skatteintygen eller gireringsblanketterna i den.

• Vi hjälper dej att komplettera en lösning på den deklarationen på webben. ojämna regionala UTVECKLINGEN GÅR VIDARE fördelningen av Personbeskattningen utvecklas fortfarande och det är Skatteför• Vi svarar på dina frågor om webbtjänsten. arbete och Skatvaltningens målsättning att underlätta den administrativa bördan för kunderna även i fortsättningen. I planerna ingår att erbjuda teförvaltningens

VÄLKOMMEN TILL

POP UP ­SKATTEBYRÅN 5.–7.5.

KL 7–19

44

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

SKATTEDEKLARATIONENS UTVECKLINGSHISTORIA

kunderna ännu mer täckande webbtjänster. Tjänsten Skattedeklaration på nätet utvecklas vidare. En engelskspråkig version är under arbete och tjänsten ska ändras så att den är öppen året runt. Dessutom planeras möjligheten att bifoga bilagor för värdepappershandel. Skatteförvaltningens interna verksamhet utvecklas i samband med programvaran Valmis i vilken Skatteförvaltningens alla separata datasystem ska samlas ihop. Detta väntas effektivisera beskattningen avsevärt. Även de program som hör till e-tjänsterna flyttas över till Valmis-programmet.

Personbeskattning i realtid hör till framtidsplanerna. Detta hänger ihop med ett projekt som finansministeriet tillsatte 27.11.2014. Projektet har som mål att bygga upp ett nationellt och centraliserat inkomstregister (Katre). Till registret ska samlas in så omfattande och uppdaterade uppgifter som möjligt om medborgarnas löner, pensioner och övriga förmåner. Utöver Skatteförvaltningen ska även andra kunna ha nytta av registret, t.ex. FPA, arbetspensionsbolagen, olycksfallsförsäkringsbolagen, kommunala socialtjänster, arbetslöshetskassorna och arbetslöshetsförsäkringsfonden. Inkomstuppgifter i realtid gör det möjligt att i etapper frångå det nuvarande deklarationsförfarandet, minskar ändringsbehovet för skattekort och gör förskottsuppbörden mer korrekt.

för skattemyndighetens prövningsskyldighet och att tillämpa en selektiv beskattning. Det var ett strategiskt avgörande som ledde till att beskattningsbeslutet för de flesta människor bereds helt och hållet maskinellt. Endast en del fall väljs ut till en närmare behandling. Det var möjligt att övergå till en selektiv beskattning eftersom Skatteförvaltningen var beredd att utnyttja de möjligheter som avancerade adb-system och statistiken erbjuder. Mod att tillämpa ny teknologi behövs även vid övergången till e-tjänster. Dessutom insåg man att tillämpningen av ny teknologi inte endast innebär att skaffa nya system utan att den också föranleder en omfattande personalutbildning, i rätt tid när systemen ändras.

Utvecklingen under de senaste tjugo åren präglas av en målmedveten och långsiktig strävan efter att utveckla verksamheten för att uppnå den ambitiösa visionen. Långsiktig planering föranleder vanligen att man kan förutse vad som ska komma. T.ex. var det lättare att införa e-tjänsterna då lagstiftningen ändrades så att man inte längre behöver bifoga verifikat till skattedeklarationen samt att det blev möjligt med elektronisk signatur. Utvecklingen hade inte gått så raskt framåt om man inte t.ex. vid lagberedningen hade kunnat förutse vad som var nödvändigt för att förverkliga visionen. Även om det fanns en fördomsfri vision av den nya modellen för att minska kundernas administrativa börda, beaktades även de UTVECKLINGENS HÖRNSTENAR politiska ramvillkoren för myndighetens verksamhet. Det här gällde Då man i nuläget ser på den utveckling som beskrivits här kan särskilt när de riksomfattande arbetsköerna infördes. Det framkom man skönja några vändpunkter och avgörande beslut. Sannolikt att antalet beskattningsbeslut och mängden personal var mycket är dessa åtminstone delvis karakteristiska för utvecklingen vid ojämnt fördelade vid vissa byråer. I stället för att försöka lösa det statliga myndigheter och därför kan man sluta sig till att dessa är hela med överföringar förknippade med regional- och personalhörnstenar i utvecklingen. En av de viktigaste vändpunkterna var kanske då man bestämde sig för att utvidga direktöverföringen politiska problem började man flytta arbetet till orter där det var vilket banade väg för skatteförslaget. Skatteförslaget grundade mest effektivt att utföra det, med beaktande av personalstyrkan. sig på direktöverföringen och senare Tanken om en lokal skattebyrå ersattes lyckades man minska just på kundermed ett nationellt processtänk. De riksomEn personkund kan i dag nas administrativa börda tack vare den fattande processerna ledde samtidigt till deklarera en stor del av sina förhandsifyllda skattedeklarationen. För en mer jämlik beskattning och genom att uppgifter för beskattningen att nå målet var det viktigt att skapa sig koncentrera funktioner uppnåddes kosten modig, ambitiös och originell vision. nadsbesparingar. i tjänsten Skattedeklaration Varken vid nationella eller vid internatioNär omgivningen ändras snabbt är på nätet. det svårt att förutse i synnerhet tekniska nella myndigheter var det på den tiden förändringar. I den här berättelsen komså vanligt att man tog kundernas bästa som rättesnöre vid utvecklingen. Det har varit mer allmänt att mer det fram att Skatteförvaltningen friskt har provat på nya koncentrera sig på att göra den interna verksamheten inom en saker och gradvis utvidgat de verksamhetsmodeller som visat myndighet mer effektiv. Senare har det visat sig att Finland varit sig vara funktionella. Exempelvis det förhandsifyllda skattefören föregångare med att införa direktöverföring. Idag tillämpar slaget provades först vid tolv skattebyråer och tjänsten Skatskattemyndigheterna i nästan vartannat OECD-land detta på tedeklaration på nätet har blivit mer omfattande för varje år. något sätt.

Testerna som gjordes i etapper möjliggjorde en omvärdering av Att identifiera förändringar i verksamhetsomgivningen och det som skulle utvecklas, på basis av kunderfarenheter. Att gå att reagera snabbt är vad som accentueras i ett senare skede av framåt i etapper erbjuder även bättre möjligheter för att bedöma berättelsen. Skatteförvaltningen insåg att beskattningen håller effekterna av en reform, eftersom man på detta sätt kan jämpå att blir mer komplicerad eftersom verksamhetsomgivningen föra med den grupp som inte deltar i testet. Mångsidig kundförändras. Skatteförvaltningen ändrade sin strategi och började kommunikation är mycket viktigt då man provar på nya saker tillsammans med finansministeriet driva på en förändring av hur och i förändringssituationer. Till exempel under försöket med man verkställer beskattningen och den lagstiftning som regleskatteförslag användes både traditionella och nya informationsrar detta. Lagändringarna bildade den nya juridiska grunden kanaler.

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

45

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

SKATTEDEKLARATIONENS UTVECKLINGSHISTORIA

HÖRNSTENAR I SKATTEFÖRVALTNINGENS UTVECKLING: • identifiera förändringar i verksamhetsomgivningen och att reagera på dem • modig och egenartad vision och en strategi som understöder den • ångsiktigt och framförhållande samarbete med ministeriet • beaktande av politiska ramvillkor • tillämpning av ny teknik • prova på nya saker och gradvis utveckling • möjlighet att bedöma utvecklingens insatsområden på nytt på basis av respons • beakta kunderfarenheterna • mycket och mångsidig kundkommunikation vid förändringar • utbildning av personalen i samband med systemändringar Utvecklingen av deklarationsförfarandet är ett exempel på hur en myndighet målmedvetet strävat efter att utveckla sin verksamhet. Samtidigt belyser denna berättelse på ett allmänt plan den förändring av verksamhetsmiljön som myndigheterna har varit tvungna att bemöta under de senaste årtiondena. Förmågan att se på saken ur skattebetalarens, d.v.s. kundens perspektiv och även hur detta inverkar på dem som mottar skattemedel var Centrala teman för utvecklingen. Myndighetens visioner, strategier, lagstiftningsprojekt, utvecklingen av verksamhetsmodeller och utnyttjandet av ny teknologi har förverkligats så att man samtidigt beaktat kundperspektivet. Det är lätt att se att myndigheterna bör utveckla sin verksamhet även i framtiden. Verksamhetsomgivningen utvecklats allt snabbare och nya utmaningar uppstår. Utgående från den här berättelsen om utveckling kan det rekommenderas att man även i framtiden ska beakta kundperspektivet.

TABELL ÖVER HUR E-TJÄNSTERNA HAR UTVECKLATS (allt nytt för ett skatteår kompletterar de tjänster som redan finns) SKATTEÅR 2007 2008

2009

2010

2011

2012

2013 2014

46

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

MÖJLIGT ATT DEKLARERA PÅ WEBBEN: resekostnader hushållsavdrag, överlåtelser, underhåll, avdrag för arbetsbostad, överföring av återbäring, avdrag inom kommunalbeskattningen på Åland hyresinkomster, räntor och skulder, underskottsgottgörelse, ändringar i familjeförhållanden löner, pensioner, förmåner, övriga förvärvsinkomster, förskott och förskottskomplettering, medlemsavgifter, obligatoriska pensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter, avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga, donationsavdrag, återkravsavdrag, källskatteavdrag, utgifter för värdepappersförvaring kapitalinkomstpensioner och övriga prestationer, delägarlån, övriga kapitalinkomster, dividender, återbetalda delägarlån, övriga utgifter för förvärv av kapitalinkomster, frivilliga pensionsförsäkringsavgifter, jordbruksförlust för skatteåret, amortering på studielån som FPA anmält, utlandsinkomster, förmögenhet, ändring av kontonummer, uppgifter för frilansare förhandsifyllda deklarationsuppgifter för rörelseidkare och yrkesutövare, Katso-koderna togs i bruk, förhandsifyllda resekostnader från förskottsuppbörden bilagor för resekostnader, utgifter för att förvärva inkomster och hushållsavdraget specificering av hyresinkomsterna på så sätt att kundens ägande visas

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

SKATTEDEKLARATIONENS UTVECKLINGSHISTORIA

KÄLLOR Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av vissa bestämmelser i anknytning till beskattningsförfarandet RP 91/2005, 23.6.2005.

Henkilöverotuksen kehittämisen selvitystyöryhmä, Skattestyrelsen, 14.3.2001.

Henkilöverotus vuonna 2005, PM, Skattestyrelsen, 15.3.2001.

Henkilöverotus 2005-projekti, Skattestyrelsen, 29.4.2003.

Kansallisen tulorekisterin perustamishanke (VM055:00/2014), finansministeriet, 27.11.2014.

Kotakorpi Kaisa och Laamanen Jani-Petri, Esitäytetyn veroilmoituksen vaikutus verotuksen lopputulemiin, presentation 27.8.2015.

Laitinen Mirjami, intervju 12.10.2015.

Lehtinen Anja, Karhun palveluksessa, Verohallituksen 25 vuotta 1970-1995, Skattestyrelsens publikation 706, 1995, Helsingfors.

Pirinen Arto, intervju, 19.10.2015.

Statsminister Paavo Lipponens regeringsprogram, 13.4.1995.

Railo Tanja, Kaikki veroilmoituksista, 1.7.2015.

Rinne-Nirva Sirpa, intervju, 11.5.2015.

Om ändringar i beskattningsförfarandet, Dnr 236/38/2007

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

47

BESKATTNINGENS FRAMTID:

SMIDIGARE, SNABBARE, LÄTTARE S a n n a A l a m ä k i , överdirektör, Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen har som målsättning att man i framtiden ska kunna sköta sin beskattning ännu enklare, snabbare och smidigare. Redan nu har Skatteförvaltningen tagit på sig den administrativa bördan med att fylla i skattedeklarationen av ca 3,5 miljoner skattebetalare. Det var möjligt att utveckla den förhandsifyllda skattedeklarationen tack vare ett omfattande samarbete mellan 48

INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

myndigheter och intressenter samt med hjälp av ADB. Vi kan säkert fortsätta på den här vägen och Skatteförvaltningens kundrelationer kommer på många sätt att ändras. Samtidigt medför vår omgivning också helt nya utmaningar för beskattningen.

I förhållande till kunderna syns förändringen kanske bäst i att Skatteförvaltningen allt mer satsar på handledning, rådgivning

Skatteförvaltningen

enklare för t.ex. företagare, bokföringsbyråer, aktiebolag, andelslag och service. Detta förutsätter givetvis att beskattningen är entydig och enskilda medborgare att sköta sina plikter för beskattningen. och rättvis. Enligt en utredning anser många finländare att det är Framöver får Skatteförvaltningen allt mer beskattningsuppgifter mycket viktigt att alla andra också betalar sina skatter. Endast då automatiskt till sitt förfogande. Det här blir möjligt redan inom en är det även i fortsättningen meningsfullt att betala skatt. Det är snar framtid då man börjar använda XBRL ingen tillfällighet att Finland har ett av det Den positiva inställningen i Skatteförvaltningens programvara. Det blir minsta skattefelet i världen (skillnaden mellättare för företagskunderna att rapportera lan lagstadgade och faktiska skatteintäkter). till skattebetalningen då uppgifterna för skattedeklarationen och Finländarna förhåller sig väldigt positivt till påverkas i hög grad av att bokslutet kan lämnas i ett praktiskt format. skattebetalningen jämfört med folk i andra medborgarna upplever att I flera i-länder har det utvecklats system länder. De här två, den positiva inställningen de verkligen får något för där skatteförvaltningarna samlar in transaktill skatterna och skatteintäkterna, går hand i hand. tionsbaserad information från företagen och skatterna.

Att bibehålla den positiva inställningen utgående från denna skapar t.ex. en förifylld till skatterna på nuvarande nivå är inte mervärdesskattedeklaration. Jag tror inte att endast en fråga för skatteuppbörden. Visst är det viktigt hur mycket vi i Finland övergår till sådana system, utan jag anser att det är skatter man samlar in och på vilket sätt, men det handlar också bättre om företagens egna ekonomistyrningsprogram kan skapa om hur skattemedlen används i samhället. Genom politiska beslut uppgifter för beskattningen bättre än nu, och förmedla dem till avgörs vilka, vad och hur mycket som beskattas, men även hur de Skatteförvaltningen för beskattning eller kontroll. Det här görs bäst insamlade skatteintäkterna används. Den positiva inställningen till genom de servicekanaler som Skatteförvaltningen eller en tredje skattebetalningen påverkas nämligen i hög grad av att medborgpart har utvecklat.

Med hjälp av ett inkomstregister kan det bli möjligt att någon arna upplever att de verkligen får något för skatterna. Finansminisgång gå över till en personbeskattning i realtid. I praktiken inneteriet och Skatteförvaltningen kommer i framtiden att informera allt mer om hur skatteintäkterna används. Ett av de första stegen på bär det här att skattekortet, kvarskatterna och skatteåterbäringden här vägen är det skatteträd som finansministeriet har utvecklat arna försvinner i sinom tid. Det anses ofta att beskattningen är och där man kan se källorna för skatteintäkterna och skatternas invecklad, men processen kan underlättas betydligt med hjälp av användningsändamål. Beskattningens arbetsfördelning är fortsättelektronik och automatisering. Den ökade datoriseringen effektiveningsvis klar: riksdagen stiftar skattelagarna, finansministeriet styr rar Skatteförvaltningens arbete genom att pappersarbetet minskar beskattningen enligt lagstiftningen och Skatteförvaltningen verkytterligare. Skattekontrollen har också nytta av att datasystemen utvecklas. Utöver de traditionella övervakningsobjekten uppstår ställer beskattningen så effektivt som möjligt. nya objekt inom elektronisk handel och service, ofta med internationella dimensioner. Det är sannolikt att de olika förvaltningsDEN BREDA SKATTEBASEN BEVARAS områdena i framtiden kan betjäna sina kunder så att säga via en Även om det inte är Skatteförvaltningens sak, gissar jag att det i lucka. Man strävar efter att integrera förvaltningarnas datasystem framtiden inte är möjligt att i Finland väsentligt höja skatten på arbete. Efter som vikten av konsumtionsskatter har blivit allt större under den senaste tiden kan man sannolikt inte heller höja dessa särskilt mycket utan att medborgarnas totala skattebörda stiger över smärtgränsen. Den finska beskattningen har inte märkbart ändrats på tjugo år. Stora skattereformer är sällsynta, så vi får knappast se någon sådan i framtiden. Ett brett underlag för beskattningen och relativt låga skattesatser är fortfarande de grundläggande principerna för beskattningen. Däremot finns det många utmaningar i samband med att förstärka skattebasen, och utmaningarna kommer från flera håll.

MINDRE BESVÄR FÖR KUNDEN I DET DIGITALA SAMHÄLLET Vi har redan kommit bra igång med att datorisera beskattningen och under de följande 5–10 åren kommer denna utveckling att fortsätta. E-tjänsterna utvecklas så att det blir allt INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

49

Skatteförvaltningen

PERSPEKTIV PÅ BESKATTNINGEN I FINLAND

50

BESKATTNINGENS FRAMTID

företagande och lönearbete. Ett av dessa fenomen är delningsekonomin, där vem som helst kan vara företagare, temporärt, småskaligt eller fortlöpande–på önskat sätt. Exempel på delningsekonomi är bl.a. att hyra ut sitt hem åt turister - Airbnb – eller att erbjuda taxitjänster med sin egen bil, såsom Über. Restaurangdagen och Städdagen är finska fenomen som också visar hur enskilda medborgare plötsligt kastar sig in i affärsvärlden.

En helt ny form av delningsekonomi är gräsrotsfinansieringen.

Vi måste utgå ifrån att ekonomiska fenomen av det här slaget kommer att växa och även tar nya former.

Lagstiftningen och den offentliga förvaltningen borde utvecklas tillsammans med så att medborgarna inte längre behöver mata in sina uppgifter i dessa nya affärsmodeller. Skatteförvaltningens uppgift är att under många olika system. alla omständigheter göra det så lätt som möjligt att betala skatt och att agera rätt. Detta ger upphov till frågor: Hur kan vi skapa ett enkelt system för att betala skatt i en värld av delningsekonomi och ALLT TÄTARE INTERNATIONELLT SAMARBETE många förvärvskällor? Vore det möjligt att betala en klumpsumma i De olika fenomenen i den digitala ekonomin ställer också nya krav skatt och sedan skulle skattemyndigheten reda ut hur den fördelar på beskattningen. Framöver kan det bli allt svårare att fastställa i sig? Kunde vi t.ex. bestämma att du alltid betalar 15 eller 20 provilket land inkomsterna har sitt ursprung. Då den elektroniska handeln med varor och tjänster blir gränsöverskridande måste man cent i skatt när du hyr ut din bostad? inom handeln fråga sig till vilket land man ska betala skatt. SkatteI framtiden sysselsätter allt fler människor sig själva som föreförvaltningarna i de olika länderna måste däremot fundera på hur tagare och då kan arbetstagarens skattestatus bli en svår tolkman handleder och övervakar kunderna ningsfråga. Detta väcker frågan om hur eller hur man fastställer moms, t.ex. på en skattesystemet ska behandla en sådan Det är sannolikt att de olika produkt som har framställts hemma med löntagare och företagare. Hur ska skatteförvaltningsområdena i en 3D-skrivare. frågor i sådana fall lösas på lagstiftningsGemensamma projekt för skatteförframtiden kan betjäna sina nivå? Det är viktigt för de skattskyldiga att valtningarna i olika länder kommer att få känna till skattebehandlingen. Dessutom kunder så att säga via en en allt större betydelse. Ett gott exempel ska den som låter utföra eller utför ett lucka. på detta är OECD:s handlingsplan BEPS arbete vara säker på att det rör sig om ett (eng. base erosion and profit shifting), arbetsförhållande med lön, eller om det med syfte att förhindra en urholkning av skattebasen. Samtidigt snarare är frågan om en arbetsprestation. För Skatteförvaltningen med de globala fenomenen i beskattningen utvecklas och stärks borde det viktigaste vara att var och en betalar skatt på något sätt, även det internationella utbytet av skatteuppgifter. Det här innebär huvudsaken är att de betalas. en möjlighet för de stater som vill hålla sitt skattefel i styr, men det är samtidigt en delikat fråga. Det är svårt att förutspå hur de LÄTT ATT GÖRA RÄTT globala skatteintäkterna fördelas i enlighet med de gemensamma Skattetvister har fått stor synlighet i medierna under den senaste spelreglerna. De flesta länder lär dock ha nytta av att skattebasen tiden. I enlighet med lagstiftningen får Skatteförvaltningen inte förstärks. kommentera en enskild kundsituation, utan kan endast ge ut allmän information som berör tvisten. Detta är en utmaning för SkatDELNINGSEKONOMI OCH FLERA INKOMSTKÄLLOR teförvaltningen, eftersom kunderna ibland själva visar upp ytterst Nya ekonomiska fenomen inverkar också på den framtida beskattensidig information i offentligheten. Personligen anser jag inte att ningen. Många av dessa fenomen befinner sig i gränslandet mellan Skatteförvaltningen eller finansministeriet i framtiden borde ändra INKOMSTBESKATTNING 150 ÅR I FINLAND

sin roll som offentlig kommentator i tvister. Skatteförvaltningen och dess överordnade ministerium ska fortsättningsvis vara objektiva, men även uppträda neutralt i offentligheten såsom det organ som verkställer beskattningen på basis av riksdagens lagstiftning. Tvister som gäller beskattningen avgörs slutligen i oberoende domstolar. De flesta skattebetalare vill ändå göra rätt för sig. Det finns situationer där lagen inte alltid kan ge ett entydigt svar, detta kan bero på att lagtexten är komplicerad eller på särdrag i själva fallet. Beskattaren har dock en klar uppgift: att samla in rätt skatt i rätt tid.

Tillsammans med andra tjänsteleverantörer konkurrerar Skatteförvaltningen om kundernas, alltså skattebetalarnas tid. Det är i allra högsta grad viktigt att Skatteförvaltningens tjänster fungerar så enkelt, snabbt och smidigt som möjligt i vardagen. Även i fortsättningen måste Skatteförvaltningen kunna reagera i nya situationer. Det ska vara lätt för de skattskyldiga att göra rätt för sig medan det däremot ska vara svårt, och i synnerhet inte lockande, att göra fel.

Skattefรถrvaltningen www.vero.fi