KOMMUNIKATION OM CORONA
BAKGRUND INTRODUKTION Coronapandemin har varit ett dominerande ämne i det offentliga samtalet sedan vintern 2020. Denna diskussion har förstås blivit föremål för vetenskaplig analys, bland annat inom det samhällsvetenskapliga forskningsfältet. I det här avsnittet avgränsar vi oss till forskning kring två teman som är centrala för vår rapport: förtroende och nyhetsrapporteringen, samt relationen mellan dessa. Forskningen kring olika aspekter av förtroende under coronapandemin är redan relativt omfattande. Det är dock endast en mindre del som fokuserat på forskning och forskare – som vi gör i denna undersökning. En rapport från Vetenskap & Allmänhet, skriven av Anna Maria Jönsson, är en av de studier som berör detta i en svensk kontext. Resultaten visade att hösten 2020 – ungefär ett halvår in i Sveriges pandemihantering – låg den svenska allmänhetens förtroende för forskning och forskare stabilt på en hög nivå (Vetenskap & Allmänhet, 2021). I den internationella forskningen finns delvis motstridiga resultat. Å ena sidan finns studier som visar på
ett oförändrat förtroende för forskning generellt och ett minskat förtroende för forskare bland unga (t.ex. Agley, 2020; Eichengreen, Aksoy & Orkun, 2021). Andra undersökningar visar på att förtroendet för forskning har påverkats positivt under pandemin (t.ex. Askwall m.fl., 2021). I kriser när vi ställs inför enorma informationsflöden där det är svårt att värdera innehållet spelar vårt förtroende för olika samhällsaktörer en avgörande roll. Förtroendet för exempelvis politiker, myndigheter, medier och forskare påverkar hur vi värderar informationen, hur vi själva agerar, och hur vi värderar andras ageranden. Mediernas nyhetsrapportering är central för att förmedla information i denna typ av kriser. Här finns ett komplext samband mellan förtroende, medierapportering och värdering av information: Förtroendet för olika samhällsaktörer påverkar hur deras information värderas, samtidigt som mediernas rapportering kan påverka förtroendet för aktörerna.
OM FÖRTROENDE I forskningen likställs ofta begreppen förtroende och tillit, men ibland kan de innebära olika saker. I samhällsvetenskaplig forskning har tillit exempelvis
använts för att beskriva mellanmänskliga relationer. Begreppet förtroende beskriver istället relationen mellan olika subjekt (individer) och objekt (ofta
11
