NYHETER FRÅN BLASER GROUP

Gott om nyheter under Blaser Group-paraplyet: ”Ligger i framkant på vad marknaden vill ha”

November är här och trots den mörka årstiden så kan man redan nu börja känna förväntningarna inför vårens alla mässor. Och redan nu poppar det upp spännande nyheter på marknaden, så vi ringde upp Christoffer Söderberg för att höra vad som är nytt under Blaser Group-paraplyet.

För ungefär två år sedan startade Blaser ett eget distributionsföretag i Sverige. Målet var bland annat att komma närmare slutkunden, ha direktkontakt med Tyskland och se hur behovet och framtiden ser ut, detta för att i förlängningen kunna kommunicera det för att kunna släppa rätt produkter för framtiden.

– Vi har på Blaser Group AB Blaser, Sauer, Mauser, Minox och Liemke. Det är de större varumärkena för jakt i vår koncern, säger Christoffer Söderberg, VD och CEO för Blaser Group AB, som berättar att det nu åter är full fart efter pandemin.

– Vi är i dag tio man på dotterbolaget i Sverige. Vi var det sjunde dotterbolaget i ordning och efter oss har ytterligare tre bolag startats i andra länder.

Och nyheterna ramlar in i rask takt, bland dem hittar man en helt ny klädkollektion från Blaser Outfits som de kallar HunTec. Christoffer berättar att de här i första hand inriktar sig på aktiva jägare och att det handlar om kläder med ett helt nytt kamouflagemönster som inte minst funkar utmärkt i bergsmiljö.

– Utvecklarna har lång erfarenhet av outdoorbranschen och har tagit fram ett helt nytt material som har rätt funktion.

KLÄDER FÖR EXTREMA BEHOV

– Det är första stegen i en nysatsning från Blaser Outfits som har kunskaper om vad som krävs för att ta fram moderna material och kläder för alla våra extrema behov, säger Christoffer Söderberg som nyligen gjorde empiriska undersökningar i samband med en ripjakt i Jämtland.

– Vilken stretch det var i byxorna för att kunna klättra upp och ner på åserna och över stock och sten, de är verkligen perfekta för en aktiv jakt. De ventilerade bra, stoppade vinden uppe på fjället och stod emot regn väldigt bra, säger Christoffer.

Och fortsätter:

– Jag skulle säga att de verkligen har fått till en bra kombination med funktion i både material och design på kläderna.

Under augusti månad släpptes dessutom en variant på Ultimate-modellen, nämligen Ultimate Carbon, en kolfibervariant som är 300 g lättare än originalet.

– Det är för dem som kräver ett så lätt vapen som möjligt, som samtidigt är fullt modulärt, säger Christoffer Söderberg och avslutar med att tipsa om ytterligare två vapenmodeller som släpptes i oktober.

– R8 Ultimate X är en komplettering framför allt till dem som skjuter bänk, långhållskytte och så. Den har större magasinkapacitet och man kan ha 10-skottsmagasin, säger han och tillägger:

– Samtidigt släpps nu R8 Ultimate även i vänsterutförande.

LIGGER I FRAMKANT

Christoffer Söderberg avslöjar att det kommer komma fler nyheter inom kort, men att han inte riktigt vill avslöja dem än.

– Vi har fler produkter som lanseras redan i höst och likaså även under början av nästa år så jag känner att hela gruppens utveckling ligger i framkant på vad marknaden vill ha, avslutar han.

N566 3.2 g / 50 gr

SAUER 404 FULLT MODULÄR

Ett verktyg - Sauer universalnyckel, en superstabil tysk-tillverkad vikbar insexnyckel för att utföra inställningar av din Sauer 404.

16 Kalibrar – Enkelt pipbytessystem med säkerhet och precision. Ett löfte som kommer att finnas kvar i Sauer 404 – i generationer.

Ställbar trycke – Ställbart trycke i fyra fasta lägen med avtryckarvikt på 550, 750, 1000 eller 1250g. Manuell uppspänning - Den ergonomiskt perfekta uppspänningstangenten gör att geväret kan osäkras och säkras bekvämt och extremt tyst.

Ditt vapen ska passa – Justera avtryckaren och få den rätt i position och vinkel.

Modulärt på flera sätt – Avlägsna slutstyckshuvud görs både enkelt och säkert.

PYRSCH PÅ SIKA I UKRAINA

Jakten på den manchuriska sikan, under dess brunstperiod och till tonerna av dess skorrande brölande, just när skogen visar upp sina vackraste färger, är sällsynt spännande och stämningsfull.

SIKA I UKRAINA

Vi har precis stigit ur vår primitiva Lada

Niva när vi hör det brölande brunstljudet från en sikahjort. Ljudet kan härledas till mörkret under några täta tallar, ett ställe dit det är omöjligt att kunna pyrscha närmare utan att varna de hindar som han med all säkerhet befinner sig tillsammans med.

Vår australienska guide Roy Hrelja – som bosatte sig i Ukraina efter att ha träffat en lokal tjej – sätter hjortlockpipan mot läpparna för att svara spöket som döljer sig i den mörka undervegetationen. Hjorten, som genast svarar, blir snart uppbackad av några till hjortar på andra sidan, ute i den mer öppna lövskogen nere vid den vassinramade träskmarken. Driven av viljan att fälla en av dessa ukrainska monsterhjortar stoppar Frank Olsen in en kula i loppet och konstaterar nöjt att det ser ut att bli en bra morgon.

Trots att vi ser många djur får vi dock inga skottchanser den morgonen. På kvällen ser vi åter flera fina hjortar som vi utan lycka pyrschar på. Precis innan det är för mörkt för att kunna skjuta hamnar vi på en öppen gräsbevuxen slätt där 5–6 hjortar brölar. Många är svåra att se, men vi noterar en som står under en höstgyllene ek med en flock hindar runt omkring sig. Det är verkligen en vacker situation och djuret är skjutbart, men tyvärr rinner chansen ut i sanden och Frank måste erkänna sig besegrad efter en ovanligt första spännande jaktdag.

Toppmarker i Ukraina

Under ett normalt år nöjer sig Roy med sex licenser på troféhjortar på detta 25 000 hektar stora jaktområde. Till skillnad från den japanska sikaarten, som vi känner till från exempelvis Danmark, härstammar den manchuriska sikan, eller Dybowskisika som den kallas i Ukraina, från sydöstra Asien varifrån den blev introducerad till bland annat detta område för ungefär 100 år sedan. Den blev utplacerad på flera olika ukrainska områden och har sedan dess etablerat sig och visar årligen upp imponerande troféer.

Nästa morgon har vår jakt- och reskamrat

Mike Qvist turen med sig. Under jaktens gång ser han flera flockar av hindar och kalvar – och varje gång tillsammans med en fin hjort i närheten. Längs vägen befinner sig Mike på skotthåll på några stycken, men skjuter inte eftersom guiden inte är helt tydlig gällande om det rör sig om topptroféer eller ej. Det är första gången Mike och vi andra ser den här typen av sika och därför har vi svårt att bedöma troféerna, som alla ser stora ut i våra ögon.

Reviret är ett av landets bästa när det kommer till manchurisk sikahjort, och det är i stort sett den enda hjortarten som man hittar här. Det finns nog lite djur i området, men arten är hårt pressad av den täta sikapopulationen och kronviltet finner därför inte biotopen vidare attraktiv. Vildsvinen är för närvarande få i området, detta eftersom vildsvinspesten har härjat över hela landet under de senaste åren, men det verkar ha börjat vända uppåt igen.

Sjuk humor

När chansen till en åttataggig drömhjort med elfenbensvita spetsar äntligen uppenbarar sig har Mike problem med lånebössan. Hjorten som är på väg efter en flock med hindar står för ett ögonblick helt exponerad mellan ett par tjocka trästammar, men Mike kommer inte till att skjuta. När den rör sig framåt tar Mike snabbt några steg till höger för att få bättre möjlighet till ett fritt skott. Hindarna är redan som uppslukade av skogen men innan hjorten hinner efter förnimmer den Mikes rörelse och stannar upp för ett ögonblick. Roy befinner sig på en position till vänster om Mike varifrån han inte kan se hjorten som står dolt. Mike släpper iväg kulan och repeterar omgående. Han tittar på guiden och utan att röra en min säger han:

– Skit också, jag tror fan att jag sköt bredvid den.

– Vad säger du? Vad händer? frågar Roy med en smula panik i ögonen. Han har mer än en gång varit varit med om att gäster missar upplagda chanser.

– Jag gjorde vad jag kunde, och jag siktade åtminstone mot den när jag sköt, mer kan jag inte göra, fortsätter Mike.

Den besvikna guiden har börjat överväga ifall de ens ska fortsätta jakten när Mike lugnt föreslår att de ska gå fram och se om det finns något att se där hjorten stod.

När de närmar sig har Roy fullt fokus rakt framåt i skogen eftersom hjorten måste ha löpt den vägen, samtidigt går Mike mer målinriktat mot stället där hjorten stod. Kort

därefter ställer Mike en fråga till Roy:

– Är det måhända den som ligger här?

Framför honom ligger hjorten, som föll på stället.

En jaktguides värsta mardröm

Mike är på många sätt en jaktguides värsta mardröm, detta eftersom hans torra och stundtals närmast sjuka humor ofta kombineras med cynisk sarkasm som långt ifrån alla folkslag i världen förstår. Den största fördelen gällande hans många skämt är att de oftast handlar om jaktmoment eller är under bältet-humor – och han har hittills hållit sig från skämt med potentiellt livsfarliga ämnen som politik, religion med mera.

Om Roy skulle kunna ha skjutit honom på grund av detta skämtet låter jag vara osagt, men han var inte på något bra humör innan hjorten hittades. Mike däremot, han hade genom kikarsiktet sett hur hjorten föll och visste att guiden inte kunde se det från där han stod. Som sagt, Mike har sjuk humor! Området vi jagar på präglas av sandjord, men trots den dåliga bördigheten produceras här horn som väger upp till cirka 5,5 kilo. Området är vackert med tallar, popplar tjocka som bropelare, pilbuskar, björkar, hagtorn, fristående granar och halvöppen skog runt tätbeväxta sumpområden och vattenhål.

Jaktsäsongen för denna art löper mellan september och december, med den bästa säsongen under de tre första veckorna i oktober då arten är i högbrunst. Brunsten startar sent i september och ebbar ut i början av november. Jakten går till på så sätt att vi vid några tillfällen åker ut i terrängen för att parkera bilen och pyrschar efter brunstbrölen. Om djuren inte är aktiva, till exempel tidigt på morgonen, så kör vi runt för att lokalisera dem och startar därefter en längre eller kortare pyrsch, lite beroende på möjligheterna. Eftersom denna jakt äger rum sent under brunstperioden så varierar brunstaktiviteten och med jämna mellanrum ser vi äldre hjortar som långt bortanför flocken kopplar av på egen hand.