Vi älskar bra service – låt hjälpa dig välja rätt skåp!
Kontakta oss
De nya Fortis Glossy-kikarsiktena har redan blivit standarden för högklassiga och handtillverkade jaktgevär. Ett Fortis Glossysikte kompletterar vapnet och gör det helt unikt. Dessa eleganta kikarsikten – tillverkade i samma anda som de beprövade Fortis 6x zoom-modellerna – är mödosamt handpolerade av Leicas experter. Resultatet är en strålande blank, vädertålig och hållbar yta. Finns i tre modeller för alla typer av jakt.
Upptäck mer – besök din auktoriserade återförsäljare eller www.leica-sportoptics.com
Ridge - för hela familjen
Optimal komfort och funktion för naturens många utmaningar.
Hitta snabbt
Foto: Staffan Johansson
Halva mandatperioden har gått – Peter Kullgren summerar läget
Månadens podcastgäst är landsbygdsminister Peter Kullgren. Halva mandatperioden har gått och vi bjöd nyligen in Peter för att låta honom summera läget så här i halvlek. Det blev bland annat ett samtal om det fina med att föra jaktintresset vidare till nästa generation, vargfrågan, tonlägen och balansakter – och att fylla energidepåerna genom möten med duktiga människor ute i Sverige.
Även vår fiskereporter Matilda Leijon tankade rejält med energi när hon åkte till Papua Nya Guinea för ett oförglömligt fiskeäventyr, ett äventyr som fick sitt crescendo när hon ställdes öga mot öga med en spektakulär Napoleonfisk.
HundsportPodden drivs av ytterst hundkunniga människor och erfarenhet som förenas i viljan att inspirera till utveckling. Vi träffade Pernilla Pöykiöniemi, som till vardags bland annat jobbar på Hundsportgymnasiet hos ForshagaAkademin, för att höra mer om hennes vision som utbildare och samtalsledare för podcasten.
Under månaden som har gått har vi även testat Mausers senaste tillskott – rakrepetern Mauser 25 – grundligt, från drevjakt och pyrsch till skjutbana och skjutbiograf.
Vår recensent imponerades bland annat av den snabba repeteringen och den genomtänkta konstruktionen.
Att ha snabb och smidig tillgång till sin utrustning kan onekligen göra stor skillnad, inte minst för hundförare och passkyttar. Härkila Bino Harness i AXIS MSP® Forest camo är en ryggsäck med ett genomtänkt system och smidiga och anpassningsbara lösningar för att bära kikare och andra nödvändigheter. Vi har testat den tillsammans med smarta tillbehör.
I drygt 120 år har Norma varit synonymt med ammunition i världsklass. Nu breddar de sig genom en webshop där de kan erbjuda alla kunder och sanna entusiaster allt från värmande kläder och mössor till posters och litteratur. Vi ringde upp Normas Jonas Hellentin för att höra hans tankar och visioner kring satsningen.
Dessutom gör den karismatiska kokboksförfattaren och matkreatören från Silsjönäs – Emilia Nilsson – åter ett gästspel i Magasin Vildmarken. Den här gången visar hon hur man ska göra för att lyckas tillaga en riktig klassiker, nämligen Bookmakertoast med älgentrecôte.
Trevlig läsning, önskar vi på redaktionen!
Vi gör Magasin Vildmarken
Staffan Johansson
Chefredaktör staffan@vildmarken.se
Daniel Emsevik
E-handel daniel@vildmarken.se
Therese Tillman
In-house-viltkock magasin@vildmarken.se
Philip Bergkvist Göransson
Event philip@vildmarken.se
Henrik Klasa
Testpilot henrik@vildmarken.se
Magnus Skoglund
Redaktionschef magnus@vildmarken.se
Kim Rangberg Skanslie
Layout kim@vildmarken.se
Mette Petersen
Viltkock magasin@vildmarken.se
Ludwig Jansson
Testjägare ludwig@vildmarken.se
Andreas Sunström
Webbansvarig andreas@vildmarken.se
Magasin Vildmarken hade premiär februari 2016 med största fokus på jakt och allt därtill men även fiske och friluftsliv. Vi släpper ett nytt nummer varje månad där vi tipsar om prylar och nyheter, vi gör jaktreportage, recensioner och bjuder bland annat på matlagning med kända profiler.
Stefan Vänersand
Key Account Manager stefan@vildmarken.se
Sophie Terkelsen
Projektledning sophie@vildmarken.se
Olle Sirén
Projekt olle@vildmarken.se
Mattias Westerlund
Hundexpert magasin@vildmarken.se
Thomas Lindy Nissen
Internationell jaktreporter magasin@vildmarken.se
Vildmarken Magasinet Norden AB Telefon: 010-459 90 11 E-post: magasin@vildmarken.se
Besöksadress: Åsbäcksvägen 3, 664 34 Grums. Ansvarig utgivare: Staffan Johansson
NYHET
MED KRAFTFULL PRESTANDA
640 × 512 UPPLÖSNING 12 UM TERMISK SENSOR
REKYLAKTIVERAD INSPELNING FÖR ATT FÅNGA VIKTIGA ÖGONBLICK
FÖRVANDLA DITT VANLIGA SIKTE TILL ETT NATTSIKTE MED TERMISK CLIP-ON
NYHET
3.0
NETD <15MK, EXTREMT HÖG TERMISK KÄNSLIGHET
LÖSTAGBAR LASERAVSTÅNDSMÄTARE
INBYGGD BILDSTABILISERINGSALGORITM
MULTISPEKTRUMHANDIKARE FÖR BÅDE DAG OCH NATT
VIPER HD 2-10x42
VIPER HD 5-25x50
Riktmedel i andra fokalplanet (SFP)
Belyst riktmedel
RevStop Zero system
Rek utpris: 14 495:-
Riktmedel i andra fokalplanet (SFP)
Belyst riktmedel
Riktmedel Dead-Hold BDC
Rek utpris: 9 995:-
Riktmedel i andra fokalplanet (SFP)
Belyst riktmedel
RevStop Zero system
Rek utpris: 11 695:-
JAKT FÖR LIVET KLARA FÖR VILDMARKEN TV:
”Försöker
göra våra filmer så äkta som möjligt”
Vi är glada att kunna presentera ännu ett starkt namn till Vildmarken TV. Via den populära kanalen Jakt För Livet Play kan tittarna ta del av allt från actionfylld björnjakt till lockjakt på älg
– och det är bara toppen av isberget i deras jaktinnehåll. Jakt För
Livet Play ägs och drivs av paret Robert Salomonsson och Nathalie Jonsson som började dokumentera sina jakter för cirka 15 år sedan, främst för att i förlängningen kunna bli bättre jägare.
– Då bestämde sig Robert för att börja filma sina jakter, främst för att kunna lära sig mer om hur han och hans hundar agerade i olika situationer. 2012 släppte han sin första film, ”Jakt För Livet Björn & Lo”, vilket var samma år som vi två träffades, säger Nathalie.
Naturfotografen och författaren Herman Grönlund har varit en stark inspirationskälla på vägen. I sina böcker skildrade han bland annat vildmarkslivet i Lappland.
Nathalie berättar att det finns fler förebilder och att hon och Robert nu vill föra arvet vidare, bland annat genom att göra filmerna så ”äkta” de bara kan.
– Vi är oss själva och bjuder på en hel del humor och känslor.
Vad vill ni förmedla med era filmer?
– Framför allt det positiva som jakten och fisket skapar, så som spänning, lycka, mat, vänner osv, säger Nathalie. Och att deras filmer engagerar och gläder många får de ofta bevis på.
– Vi har fått extremt mycket positiv respons för våra filmer genom åren. Det är ju det som är orsaken till att vi nu snart 15 år senare fortsätter våra äventyr med kameran i handen.
Framöver kommer vi få se höjdpunkter från Jakt för Livet på Vildmarken TV. Vad har ni för förväntningar och tankar inför Vildmarken TV?
– Vi är så glada att vi ska vara med!
Hundskolan Vision: Beteende, dofter och överföring av dofter
Hundskolan Visions vision är att det inte finns några omöjliga hundar, bara hundar som i varierande grad behöver lära sig hur de ska umgås med sina ägare. De tycker inte heller att det finns några omöjliga hundägare, bara hundägare som i varierande grad behöver lära sig hur de ska umgås med sina hundar – och den här gången berättar grundaren, dressören och instruktören Mattias Westerlund, hur man kan lära sina hundar att använda nosen och luktsinnet rätt.
JAG HAR ARBETAT MYCKET MED ATT TRÄNA HUNDAR att använda nosen och sitt luktsinne. Träningen har gått till så att man lärt hunden sökbeteendet på en doft för att sen gå över på en annan doft. Ett exempel är hur vi när vi tränade på Hundskolan i Sollefteå jobbade med olika typer av preparat. Vi lärde hundarna sökbeteendet på en typ av preparat och kunde sen lätt föra över sökbeteendet på nästa doft, som när hundarna gick från sök på hasch till amfetamin. En annan anledning till att vi behövde träna på en annan doft kunde vara för att det helt enkelt var för farligt att träna på den önskade doften, som exempelvis träning av minhundar. Där börjar man med sprängmedel och inte en komplett mina med en gång. Samma sak gäller för sällskapshunden som kör nosework, där man kan lära beteendet att gå från eukalyptus till thé.
Något som jag tidigt lärde mig som yrkesdressör var att träna in beteendet och motivera hundarna innan man lärde dem att söka den specifika doften. I min träning av stående fågelhundar har jag tagit fram avanceplattan. Det är en modell där vi använder just den träningsmetoden som vi gjorde på tjänstehundarna, men anpassad till den stående fågelhunden. Vi lär hunden att stå mot en doft med doften av en godbit som motiverar rätt beteende. När hunden kan beteendet så överför vi det på “rätt” doft, i det här fallet fåglar. Det här bygger på kunskap om hur hundar lär, beteende, dofter och överföring av det önskade beteendet på nya dofter. Det bygger förståelsen att hunden först måste motiveras och lära sig att göra rätt.
Träningen
Jag börjar träningen med att lära hunden beteendet att söka och använder mig av hundens medfödda instinkt att jaga efter en doft. Det här beteendet lär jag hunden långt före jag lär hunden “mål”-doften. Jag börjar ofta med något valpen är starkt motiverad på, mat eller en godbit. Jag vill få igång glädjen i att söka och göra hunden motiverad på uppgiften. När valpen är trygg i beteendet så kan jag ändra miljön för samma beteende och samma doft, godbiten. Först när hunden kan beteendet så för jag över på doften.
Förarens betydelse
När du som hundförare, hundägare eller dressör ska lära hunden en doft så är det ju också av betydelse att du kan påverka hunden att vara intresserad, vilja förfölja och engagera sig i rätt doft. Det gör man mycket lättare när man är betydelsefull för hunden och har påbörjat lydnadsdressyren innan så att hunden ser dig som betydelsefull. Men det gäller också att rigga övningen, så att man kan lära hunden vilken doft man inte vill att den ska engagera sig i. Det här ska man alltid göra under så kontrollerade former som möjligt. Om vi tar som exempel hunden som ska följa en räv, där kan vi inte bara ta hunden och göra ett “frisläpp” och tro på att den ska hitta en räv och följa det. Dels så vet du inte helt hur räven gått, vilket gör det svårt att belöna hunden när den gör rätt. Sen kan det mycket troligt ligga ett annat vilt emellan och tar hunden upp det spåret så har man inte bara misslyckats med sin träning, man har också skaffat sig ett problem, att hunden kanske börjar följa ett annat vilt än det man tänkt. Det första man gör är att man försäkrar sig och drar spåret själv de första gångerna, så att man vet var det ligger och kan belöna hunden för doften. Det man sen vill göra är att få hunden att följa ett spår en längre sträcka där man kan stödja hunden när den går rätt för att sen gå vidare och slutligen släppa hunden.
Omgivningen
En annan sak som vi sett när vi tränar hundar på dofter är inverkan från omgivningen. Det här området skulle räcka för att skriva en hel artikel, men jag ger er några delar. Är en hund van vid och tränad på en viss mängd doft så kommer den till en början ha svårt om mängden ändras dramatiskt. Jakthunden kanske inte känner viltet eller apporten som ligger framför den bara för att mängden är mindre än vad den tidigare upplevt. Något som vi arbetade mycket med på Hundskolan i Sollefteå var att träna hundens luktsinne att reagera på svagare och svagare doft av exempelvis sprängmedel eller ett människospår. Det är en gradvis träning att uppfatta små mängder av en doft, och vi märkte att hundarna ganska snabbt blev trötta av den träningen. När jag tränar jakthundar så tänker jag på samma sätt.
Sen spelar det stor roll var och i vilken miljö som hunden har lärt sig att känna igen doften. Både temperatur och luftfuktighet påverkar hundens uppfattning av doften. Hundar som är tränade i Spanien har en koppling av en doft, kommer de sen till Sverige och svenska fjällen, och -5 grader så kommer den ha svårare att uppfatta doften. Ni som har försökt få er hund att hämta in apporten som legat kvar ute en frostnatt har säkert märkt hur mycket svårare det är, även för en erfaren hund, jämfört med att hitta apporter som legat inne i rumstemperatur. Det här kan ju vara bra att träna, men man ska inte “bränna” sin hund genom att söka efter allt för svåra kalla apporter.
Överföring av doft
Med hjälp av avanceplattan och godis eller mat lär vi hunden beteendet som den ska klara runt fåglar, på en doft som inte är samma den ska skilja ut senare. Det viktiga är att jag lär hunden rätt beteende och kopplar den till avanceplattan innan jag kommer till den specifika doften, fågel. Genom att använda godbit först, som är en stark doft och väldigt motiverande för de flesta hundar, så får jag den att utföra rätt beteende. Förutom att lära hunden rätt beteende så lär jag också hunden rätt kommando, som sitt, ja, beröm osv. Kom också ihåg att hunden lär i bilder och att doften som den har lärt sig uppfatta på fjället till en början kan bli svårare för hunden på fält eller i skog.
När jag börjar att överföra träningen från avanceplattan till riktiga fåglar så har jag underlättat för hunden. När jag släpper vill jag veta att “här ska det finnas fåglar”. Jag försöker rigga även jaktsituationen för den hunden jag jagar in på det viset att jag vet att fåglarna finns, antingen att jag ser dem eller att de slagit på ett ställe. På så sätt gör jag det så enkelt som möjligt för den unga hunden att lyckas med sina första fågelsituationer.
NÄSTA NIVÅ AV
VÄRMANDE MELLANLAGER
HÄRKILA CLIM8
AV MELLANLAGER
Nu introducerar Härkila clm8 base väst, ett perfekt mellanlager till vår revolutionerande Härkila clim8 ®-serie. Detta toppmoderna plagg är konstruerat för att garantera komfort, även under riktigt tuffa förhållanden och kombinerar ett intelligent värmesystem med HeiQ XReflex™ strålningsbarriärteknik. Systemet är utrustat med sensorer som anpassar sig efter din aktivitetsnivå och ansträngning, vilket justerar värmeeffekten för att matcha kroppens behov.
När du har ställt in önskad temperatur tar den intelligenta minnesfunktionen över och genererar jämn värme och komfort. Resultatet är en personligt anpassad värmeupplevelse utan jämförelse.
HÄRKILA CLIM8
BASE VÄST
Stl. XS-4XL, SEK KR . 3 895:-
HÄRKILA CLIM8
INSULATED JACKA
Stl. XS-4XL, SEK KR . 5 195:-
HÄRKILA CLIM8
INSULATED VÄST
Stl. XS-4XL, SEK KR . 4 395:-
När Elias sköt sitt första vilt på ForshagaAkademin Elevreportage:
Genom elevtexter från ForshagaAkademin får vi en inblick i utbildningen av några av framtidens jägare. Den här gången skriver jakledarna Sebastian och Willjam själva om när Elias, 15, fick fälla sitt första vilt.
UNDER AUGUSTI 2024 på Nordiska Jakt- & Fiskedagarna, en mässa i norska Elverum, var vi från ForshagaAkademin på plats med vår monter och spred info om skolan. Vi tävlade även ut en vildsvinsjakt. Den som vann fick komma till Forshaga och vaka vildsvin med oss elever. Efter lottdragning mellan de olika besökarna så var det Elias, 15 år, som vann och fick komma och vaka efter vildsvin med oss på ForshagaAkademin. När vi kontaktade Elias så bestämde vi jakten till januari. De kom hit lördagen den 25 januari. De fick en rundvisning på skolan och fick testa våran Simway-simulator och VR-skytte samt fika. Detta uppskattades verkligen och alla medverkande tyckte verkligen att det var roligt.
På skolan finns ett flertal åtlar som vi elever fodrar och underhåller under hela året. Vi hade utsett en åtel som vi hade haft vildsvin på en lång tid. Vi berättade om vildsvinsjakt i Sverige och visade bilder och gick igenom PM. Elias kände sig väl förberedd, ganska nervös men även taggad. Vi åkte ut på lördag eftermiddag och satte oss. Elias satt där med sin far och vakade ena åteln, medan vi satt på en annan åtel i närheten. Det tog cirka en timme innan vildsvinen dök upp. Det var en stor galt och en stor sugga samt en del mindre brungrisar. De satt och väntade på rätt läge och bestämde sig för vilken han skulle ta.
På bössan som han skulle använda, en Blaser r93 i vänster, 9,3×62, hade han ett HIKMicro Stellar SQ50. Elias har tränat massor med den bössan. Han var riktigt taggad för att komma hit och jaga vildsvin. När de satt och kollade på vildsvinen så bestämde sig Elias för att skjuta en av de bruna grisarna. Skottet satt perfekt och den gick inte långt, när vi kom fram till grisen så var Elias väldigt glad och tacksam för att han fick komma hit och få skjuta sitt första vilt någonsin. Sen tog vi med grisen till skolan och flådde den i skolans nya vilthanteringsanläggning.
Grisen vägde cirka 35 kg. När vi flådde grisen fick Elias vara med och lära sig att flå, vilket han tyckte var riktigt intressant. Efter att grisen var flådd så skickade vi in trikintest.
Detta glada meddelande kom efter jakten: ”Hei, da er vi hjemme på Rena igjen, takker nok en gang for ei knall helg og fint opplegg”
MiniFinder Zenso
Övervaka hundens välmående i gratis-appen MiniFinder Hunter
MiniFinders senaste innovation för fordon öppnar en helt ny dimension för övervakning av hundar. Tack vare temperatur- och fuktsensorer från MiniFinder kan jägare nu säkerställa att deras hundar alltid befinner sig i optimala förhållanden i hundkåpan.
MiniFinder Zenso erbjuder en förbättrad och mer
detaljerad insyn i hundarnas välbefinnande. Detta ger jägare möjlighet att agera proaktivt och garantera att deras fyrbenta följeslagare är trygga och friska. Övervaka hunden i realtid direkt i appen
MiniFinder Hunter och garantera en trygg miljö för din hund.
Marknadens mest kompletta hundpejl med gratis app. Följ jakten kostnadsfritt
• Upp till 100 timmar batteritid
• Skallindikator med skallräknare
• Tvåvägskommunikation
• Topografiska jaktkartor med fastighetsgränser
• Integration av Garmin i MiniFinder Hunter 2024
• Ljud och vibrationskommandon
• Svensk support i världsklass
• Spetsnos för effektivare expansion på längre avstånd
• Ny geometri för bättre precision och högre BC
• Platt spets med stor hålspets
• Direkt expansion
• Optimerad för Europeiska pipor
HUNDSPORTPODDEN VILL INSPIRERA TILL UTVECKLING:
”VET VAD MÅNGA UNDRAR ÖVER”
Gänget bakom HundsportPodden besitter en stor hundkunskap och erfarenhet. I podcasten diskuterar de allt från breda ämnen till mer nördiga sådana – alltid med målet att inspirera och utveckla lyssnarna.
Pernilla under VM i Paris 2022.
–
EFTERSOM VI JOBBAR MED ATT UTBILDA HUNDÄGARE, INTE MINST INOM hundsport, så vet vi vad människor många gånger undrar över och vad som kan inspirera till utveckling. Det vill vi dela med oss av, och därför startade vi HundsportPodden, säger Pernilla Pöykiöniemi som till vardags jobbar på Hundsportgymnasiet hos ForshagaAkademin & Klarafors Hundsport.
Pernilla är dessutom ideellt engagerad på olika sätt inom hundsporten, bland annat som aktivt tävlande, domare i freestyle och rallylydnad. Dessutom är hon ordförande i Svenska Hundfreestyleklubben.
– Jag tränar och tävlar inom olika områden, men lägger mest tid på hundsporten freestyle. Jag har bland annat representerat svenska landslaget. Just nu tävlar vi med ett pirattema och har musik från Pirates of the Caribbean, där en av bilderna är från tävling. Jag har två border collies, en som är elva år, Lexus, och en som är tre år, Shakespeare. Hundar och hundsport är med andra ord ett stort inslag både yrkesmässigt och på fritiden.
Pernilla berättar att hennes kollegor också är aktiva inom sina respektive grenar, samtidigt som de jobbar med att utbilda inom hundbranschen.
– Tillsammans har vi en stor kunskap och erfarenhet som vi vill dela med oss av, säger hon och fortsätter:
– Vi delar med oss av vår kunskap även i andra kanaler, men eftersom poddformatet är lättillgängligt och uppskattat så vill vi finnas även där. Hundägare är ofta aktiva personer, som är på språng. Podden kan man lyssna på i bilen, när man städar eller promenerar. Därför passar formatet extra bra för just hundägare!
Vill värna om hundens upplevelse
Vanliga samtalsämnen är hundträning i allmänhet och hundsport i synnerhet. Allt från breda avsnitt som ska ge inspiration och kunskap till den som är ny inom ett område, till mer smala och djupgående ämnen för den som vill nörda ner sig ordentligt.
– Den röda tråden är att värna om hundens upplevelse och relationen mellan hund och människa, och att prioritera hundens välfärd även om man strävar mot resultat. De första poddavsnittet handlar om grundträning, sånt som behövs för att träningen och kommunikationen ska fungera.
– Sen kommer inslag som riktar sig mot specifika hundsportgrenar och specialavsnitt om träning av den unga hunden eller hundar med starka drifter. Även hundspråk och stress hos hund avhandlas, för
Foto: Denice Lindström
att väcka tankar hos hundägaren och bidra till att fler hundägare förstår sina hundar. Det skapar bra förutsättningar för det vi tycker är viktigt –kombinationen av verktyg för att lyckas och hundens välmående och trivsel. Något efterfrågat som kommer under våren är avsnitt inom området idrottspsykologi i relation till hundsporten. Hur kan man prestera och nå mål, samtidigt som man också mår bra och har en bra känsla?
Vad vill ni att lyssnarna främst ska få med sig av er podcast?
– En mix av ökad kunskap och inspiration. Lite nytänk också, och ämnen att prata om tillsammans med andra hundägare. Om hundägaren inte kan låta bli att gå till handling, träna hund, umgås med den, skriva en träningsplan eller liknande, direkt efter avsnittet, då har vi lyckats!
Utmanande sport
Och innan intervjun avslutas så tillägger Pernilla att hundsport är en av de kanske svåraste sporterna att utöva.
– Du är inte bara idrottare, utan du har även en coachande roll samtidigt gentemot din hund. Att multitaska på det här sättet kan vara utmanande. Att se till att din hund är motiverad, trygg och förstår sin uppgift, samtidigt som du ska komma ihåg vad ni ska utföra på tävlingsplanen och hålla koll på dina egna nerver – det kräver planering, förberedelser och träning. Vår ambition är att hjälpa hundägare att få ihop alla pusselbitar genom att dela med oss av vår kunskap och erfarenhet.
Foto: Mikaela Borg
Z8i + 0,75-6x20 1-8x 24
Ridge - för hela familjen
Optimal komfort och funktion för naturens många utmaningar.
Månadens podcastgäst:
Landsbygdsminister Peter Kullgren
Månadens podcastgäst är landsbygdsminister Peter Kullgren. Halva mandatperioden har gått och Vildmarkens Magnus Skoglund bad honom summera läget så här i halvlek. Det blev bland annat ett samtal om det fina med att föra jaktintresset vidare till nästa generation, tonlägen och balansakter – och att fylla energidepåerna genom möten med duktiga människor ute i Sverige.
NÄR PETER GÄSTAR VILDMARKEN SKYTTE- OCH EVENTCENTER har storhelgerna precis passerat och han ska snart tillbaka till den hektiska vardagen på regeringskansliet igen. I skjutbion intill podcaststudion tränar sonen inför jägarexamen. Peter berättar att han fortfarande minns när han fick följa med sin far till Honkamak för bland annat toppfågeljakt och ser fram emot att hänga med på resan när sonen går i samma fotspår.
– Det blir en extra dimension när man kan föra vidare intressena man har kring djur och natur och även i slutändan, maten. Så det känns ju jättekul. Jag försöker sporra honom så mycket som möjligt att plugga. Teorin är ju komplicerad, särskilt när man är 14 år, men han kämpar på, säger Peter.
Peter själv försöker jaga så mycket han hinner, men medger att hans uppdrag gör att det blir färre dagar i skogen numera.
– Det enda problemet nu är att man pratar mer om jakten än jagar. Det är lite svårt att hinna med, säger Peter och skrattar.
– Men jag har hunnit med lite älgjakt i år, det var väldigt trevligt.
Det är lätt att förstå att det är bråda dagar för Peter, som förutom jakt och fiske även har jordbruks- och skogsbruksfrågor på sitt bord. Peter har mycket som han vill uträtta och berättar att han har lärt sig att vara ”kontrollerat rastlös”.
– Ska man ändra en lag så behövs det alltid en utredning först. Det är ingenting som jag bara kan bestämma, säger han.
Och fortsätter:
– Sedan ska det genom hela maskineriet på regeringskansliet och därefter tillbaka till riksdagen för att det ska bli verklighet. Det är långa processer.
Hur frustrerande är det att det inte går tillräckligt snabbt? Jag förstår att det är många som rycker i dig och vill se förändringar.
– Det är klart att det är frustrerande när man vill se resultat. Men samtidigt tror jag att det är bra att vara rastlös och ivrig att man vill framåt. Men man får inte ge upp för att det går segt, utan man får bara jobba ännu hårdare.
När vi sätter oss ner med Peter så är vargjakten igång för fullt – och i vanlig ordning är det ett ämne som väcker känslor.
– Det är en oerhört polariserande fråga. Jag tror verkligen att saken skulle tjäna på att man drog ner tonläget en hel del. Nu verkar det funka sisådär.
Vår förra poddgäst, Lennart Johannesson, har stor erfarenhet att leva med varg nära och menade att acceptansen ute i landet har en tendens att öka med avståndet.
– Det tror jag att jag är benägen att hålla med om. Det är helt naturligt. Om man inte upplever ett hot, eller om det inte påverkar ens vardag så kan det vara svårare att förstå hur det påverkar andras, säger Peter.
Och fortsätter:
– Jag har aldrig behövt komma ut i en hage och se mina djur dödade eller rivna. Jag har gudskelov aldrig haft någon jakthund som blivit tagen av vargen. Däremot har jag sett varg på jakt och det kan vara en häftig naturupplevelse.
Under intervjun får Peter frågan hur han hämtar energi och kraft för att ständigt jobba med dessa komplexa frågor. Han berättar att han hämtar mycket energi genom möten, både med jägare och duktiga lantbrukare.
– Jag kan ju konstatera att jag har det absolut viktigaste uppdraget i regeringen, för om ingen har mat på bordet, då blir det inte mycket annat gjort, säger Peter som gärna vill lyfta alla duktiga jordbrukare vi har:
– Där blir det väldigt väsentligt för mig att se till att värna om vårt fantastiskt fina jordbruk som vi har i Sverige.
Klicka på Playknappen på nästa sida för att höra hela samtalet med Peter Kullgren!
KLICKA HÄR FÖR ATT LYSSNA PÅ PODDEN
De blåser liv i Apportera för livet
Nu är det dags att boka in 2025 års viktigaste datum. I maj anordnas återigen lagtävlingen Apportera för livet. En lagtävling för jakthundar, närmare bestämt jaktretrievers där alla intäkter går till cancerforskningen. Varmt välkomna till Hjortkvarn och Boo Egendom den 17 maj.
UNDER FLERA ÅR I MITTEN OCH SLUTET AV 2010-TALET ARRANGERADES
Apportera för livet – mot cancer (AFL) på olika platser i Sverige där alla intäkter gick till cancerforskningen. Så kom en pandemi i vägen och efter det var det ingen som tog stafettpinnen för att arrangera ett så stort arrangemang.
Men 2025 är det återigen dags. Bakom initiativet står apportörsgänget på Boo Egendom.
– Jag har gått och tänkt på det här i flera år, berättar Camilla Goldfarb som är apporteringsansvarig på Boo.
– När vi sedan vi fick med oss både ägare och yrkesjägarna på Boo Egendom var det bara att köra.
Apportörsgänget på Boo Egendom har ett åldersspann mellan 35 och 85 år. De har jagat ihop i många år och känner varandra väl. En av orsakerna till att de nu vill
arrangera AFL beror på att flera i gruppen drabbats av cancer.
–Vi har haft det nära inpå oss i omgångar och därför är det viktigt för oss att få bidra med det vi kan, säger Camilla Goldfarb.
I gänget finns fem domare, flera uppfödare och tävlingsledare, provledare och kommissarier med erfarenheter av stora retrieverarrangemang.
– Jag känner mig trygg i att vi kommer att göra det här bra, vi har stor kompetens i gruppen säger Camilla Goldfarb.
Hon är dock noga med att poängtera att arrangemanget blir i mindre skala än under dess glansdagar.
– Vi kommer göra det lite mer avskalat. 50 lag med priser till de tre första. Inga auktioner eller lotterier. Det blir ett mindre arrangemang men med stort hjärta istället.
Camilla Goldfarb, apporteringsansvarig på Boo Egendom som i maj arrangerar Apportera för livet. Här med Skiyot. Foto: Privat
Optimerad för ljuddämpare och korta gevärspipor
Mindre mynningsflamma och lägre mynningstryck.
Ökad hastighet och effekt jämfört med standard ammunition i korta gevärspipor.
KRYPTON 2 KUNGEN AV FRONTMONTERADE VÄRMEADAPTRAR.
Lynred 12 µm värmesensor med en 640x480 mikrobolometer upplösning och en suverän HD AMOLED digitalskärm.
Game
Master® Pro Hunter – maximal kontroll även i krävande förhållanden
En jaktkniv är ett av jägarens viktigaste verktyg. Game Master® Pro Hunter är designad för att hantera allt från flåning till styckning. Den robusta konstruktionen kombinerar en slitstark och vass klinga med ett ergonomiskt grepp som ger maximal kontroll även i krävande förhållanden. Kniven är tillverkad i högkvalitativa material som säkerställer lång hållbarhet. En pålitlig följeslagare för jägaren som vill ha precision och kvalitet i varje snitt. Kniven levereras med en praktisk slida för säker förvaring.
WEBSHOP.VILDMARKEN.SE
Tendy® Scriptor – mobilstyrd
etikettskrivare
Vill du få ordning och reda i jaktboden, frysen eller vapenskåpet? Med Tendy® Scriptor blir märkningen enklare än någonsin. Denna smidiga etikettskrivare styrs via en mobilapp och låter dig skriva ut tydliga etiketter direkt från telefonen. Perfekt för att märka köttförpackningar med datum och innehåll, eller för att organisera jaktutrustning och ammunition. Den är enkel att använda, det går snabbt att skriva ut och skrivaren är kompatibel med flera etikettstorlekar. Här har ni helt enkelt en liten men kraftfull assistent för jägaren och friluftsentusiasten.
WWW.TENDY.SE
Härkila One Camo HWS
Down Jacka – mångsidig jaktjacka
För dig som söker värme, smidighet och skydd i ett – Härkila
One Camo HWS Down är en jaktjacka som kombinerar dunets utmärkta isoleringsförmåga med ett tyst och följsamt material. Jackan är utrustad med HWS-membran (Härkila Weather System) som håller dig torr i ruggigt väder samtidigt som den andas väl. Det diskreta men effektiva kamouflagemönstret gör den till ett perfekt plagg för smygjakt, och den lätta konstruktionen gör att den fungerar lika bra som ytterlager eller mellanlager, beroende på säsong.
WWW.HARKILA.COM
Blaser Headlamp HT2500 – pannlampa som gör jobbet
När mörkret faller behövs en pannlampa som levererar. Blaser Headlamp HT2500 är en kraftfull och mångsidig pannlampa som ger upp till 2 500 lumen och har flera ljuslägen för olika behov. Med fokus på jakt och friluftsliv erbjuder den ett smidigt rörelseläge, vilket gör att du kan slå på och stänga av lampan med en enkel handrörelse. Perfekt när du bär handskar! Laddningsbar, vattentålig och designad för att klara tuffa förhållanden i skog och mark.
WWW.BLASER.DE
✓ Enkelt handhavande ✓ Rimlig kostnad årsabonnemang
✓ Enkel kameradelning ✓ Flexibel batterilösning med kassett
✓ Lokal service och support ✓ Flera kameror på ett abonnemang
PREPARE FOR NATURE
Slipa alla dina yxor och knivar så de är redo för dina vildmarksäventyr!
Tormek T-4 Bushcraft är en våtslipmaskin som snabbt, enkelt och skonsamt låter dig sätta en rakbladsvass egg på jaktkniven såväl som yxan. Kommer fullt utrustad och redo att slipa i många år framöver!
Slipstenen gör den initiala slipningen.
Brynskivan ger den slutliga skärpan.
BOG® Death Grip Infinite Tripod Carbon – för maximal precision
För rävjägare och långhållsskyttar finns inget bättre skjutstöd än BOG® Death Grip Infinite Tripod Carbon. Med en unik konstruktion som låser fast vapnet stadigt får du maximal precision vid skottillfället. Stativet är tillverkat i kolfiber, vilket gör det både lätt och stabilt, och det har justerbara ben för att passa olika terränger. Oavsett om du jagar från torn, på öppen mark eller behöver en stabil plattform för skytte på långa avstånd är detta en pålitlig lösning som ger dig fördelen i jakten.
WWW.VILDMARKEN.SE
Stalon VR – dämpare för alla behov
När det kommer till ljuddämpare är Stalon VR ett utmärkt val för jägare som vill minska rekyl och ljudnivå utan att tumma på prestandan. Med dess modulära design kan dämparen anpassas efter behov, och den är optimerad för att ge bästa möjliga balans mellan vikt, ljudreducering och hållbarhet. Tillverkad i högkvalitativa material som tål tuffa jaktförhållanden.
WWW.VILDMARKEN.SE
W6 BELLY BOAT –upplev frihet i fisket
Ge dig ut på vattnet och kom närmare fisken med W6 Belly Boat. Perfekt för predatorfiskare som vill fiska effektivt i sjöar och vattendrag där en båt inte är praktisk. Med en robust och stabil konstruktion, samt smarta fästen för spön och utrustning, ger den en helt ny nivå av frihet i fisket.
Håll huvudet varmt och synligt i skogen med NORMA® Thinsulate Highvis Beanie. Den här mössan kombinerar isolerande Thinsulate-material med en skarp high-vis-färg, vilket gör den perfekt för jakt under kyliga dagar när du vill hålla värmen och samtidigt vara synlig för jaktkamraterna.
SHOP.NORMA-AMMUNITION.COM
Ricky The Roach Multi Jointed R2F – lockar till hugg
En av de mest naturtrogna wobblerna på marknaden! Ricky The Roach Multi Jointed R2F simmar med en realistisk rörelse som lockar både gädda och andra rovfiskar till hugg. Perfekt för trolling eller kastfiske i sötvatten.
WWW.WESTIN-FISHING.COM
En praktisk och slitstark ammunitionsväska för jägaren som vill hålla sina patroner organiserade och lättåtkomliga. NORMA® Ammo Pouch rymmer 20 patroner och har en smart design som skyddar ammunitionen mot smuts och väta.
SHOP.NORMA-AMMUNITION.COM
Norma lanserar e-handel för sanna entusiaster:
”Ser fram emot att växa tillsammans”
Ända sedan 1902 har NORMA varit synonymt med ammunition i världsklass. Nu breddar de sig i form av en e-handel där besökarna kan köpa allt från värmande kläder och mössor till posters och litteratur – och det är bara början.
– DET KÄNNS FANTASTISKT att äntligen ha vår e-handel igång. Vi har arbetat hårt för att skapa en plattform som våra kunder kommer att älska. och det är spännande att se den komma till liv, säger Jonas Hellentin, International Marketing and Brand Manager på Norma Precision AB.
Jonas berättar entusiastiskt att förhoppningen är att shopen ska bli en central plats för alla ”NORMA-iter” att hitta och köpa sina favoritprodukter.
– Vi vill erbjuda ett brett sortiment av merchandise som speglar vår passion och engagemang för kvalitet, säger han.
Och tillägger:
– Vi har höga förväntningar på denna satsning. Vi tror att den kommer att stärka vår relation med våra kunder och ge oss möjlighet att nå ut till en ännu bredare publik. Vi ser fram emot att se hur våra kunder tar emot shopen och vilka produkter som blir mest populära.
Vill växa tillsammans
Avslutningsvis vill Jonas tacka alla kunder för deras stöd och engagemang.
– Ända sedan jag började på NORMA för sex år sedan har en av de vanligaste frågorna handlat om var man hittar kepsar och t-shirtar. Det känns riktigt roligt att vi nu har en plats att hänvisa till. Vi är väldigt stolta över vad vi har åstadkommit och ser fram emot att fortsätta växa tillsammans med er, säger han och avslutar:
– Håll utkik efter nya produkter och erbjudanden som kommer att lanseras, på webben men även i din lokala jaktbutik!
Klicka här för att komma till webshopen: https://shop.norma-ammunition.com
Wiggler Isdubbar – en livsviktig investering
Att ge sig ut på isen utan isdubbar är en risk ingen bör ta. Wiggler Isdubbar är en enkel, men livsviktig säkerhetsdetalj för alla som rör sig på frusna sjöar och vattendrag, oavsett om det gäller pimpelfiske, skridskoåkning eller vinterjakt. De är konstruerade för att sitta bekvämt runt halsen och är utrustade med ett greppvänligt handtag som gör det enkelt att få tag i dem vid en nödsituation. Med de vassa metallspetsarna kan du effektivt ta dig upp ur en isvak om olyckan skulle vara framme. En liten investering som kan göra stor skillnad för din säkerhet på vinterisarna.
WWW.HYLTE-LANTMAN.COM
Tentipi Safir 7 CP – tältkåta för stora
naturupplevelser
För den som vill uppleva naturen utan att kompromissa med komforten är Safir 7 CP en av de bästa tältkåtorna på marknaden. Den är tillverkad av kraftigt bomull/polyester-tyg som kombinerar hållbarhet med naturlig ventilation och god fukttransport. Detta gör kåtan idealisk för både sommar- och vinterbruk, och den kan enkelt kompletteras med en kamin för extra värme under kalla nätter. Med plats för upp till sju personer erbjuder den gott om utrymme för både vila och förvaring av utrustning. Konstruktionen är anpassad för att tåla hårda väderförhållanden, vilket gör den till ett självklart val för jägare, vildmarksguider och friluftsentusiaster som kräver pålitlig utrustning i fält.
Leica Geovid Pro 8x42 Orange Edition – briljant optik för precisa skott
Leica tar sikten till nästa nivå med Geovid Pro 8x42 Orange Edition. Förutom briljant optik har denna modell inbyggd avståndsmätning och Ballistic Intelligence-teknologi, vilket gör den till ett givet val för jägare som vill ha precision i varje skott.
Under vinterjakten handlar det inte bara om att hålla sig varm – det gäller också att smälta in i miljön. Woodline Snöcamo Set OPTIMA-5 är ett funktionellt camouflageset designat för jakt i snöklädda landskap. Det består av en lätt men slitstark jacka och byxa, båda i ett material som är tyst och ger full rörelsefrihet. Tack vare det vita och gråmönstrade tyget bryts konturerna effektivt, vilket gör att du blir nästintill osynlig för viltet. Setet är också vindtätt och har god ventilation för att hålla dig bekväm under långa pass i kalla temperaturer. Perfekt för smygjakt, toppjakt eller vakjakt i vinterförhållanden.
Hikmicro höjer ribban för värmekikare med lanseringen av de nya termiska monokulären i Condor 2.0- och Falcon 2.0-serierna. Med avancerad teknik och smarta ergonomiska lösningar levererar dessa enheter skarp bildkvalitet och smidig hantering – perfekta för jägaren som kräver precision i alla lägen.
Att snabbt och exakt identifiera vilt kan vara avgörande vid jakt, inte minst efter att mörkret har fallit. Condor 2.0 och Falcon 2.0 är utrustade med högkänsliga värmesensorer (NETD < 15 mK) som gör det möjligt att urskilja även de minsta temperaturskillnaderna. Denna avancerade teknologi ger en klar och detaljerad bild, vilket gör det enklare att identifiera djur även i utmanande förhållanden. Vissa modeller i Falconserien, såsom FQ50L, har dessutom en inbyggd laseravståndsmätare med en räckvidd på upp till 1000 meter.
Innovativ design för smidig enhandsanvändning
Hikmicro har lagt stort fokus på ergonomi och användarvänlighet.
Falcon 2.0 har en traditionell cylindrisk design för ett naturligt grepp, medan Condor 2.0 har en mer kompakt utformning som ligger bekvämt i handen. Med den omdesignade fokusringen och optimerad knappplacering kan användaren enkelt göra justeringar med en hand. Ett mjukt, greppvänligt gummihölje säkerställer att enheten ligger stabilt i handen även i krävande väderförhållanden.
Lång batteritid och flexibla strömalternativ
För att säkerställa lång drifttid är de nya modellerna utrustade med kraftfulla 21700-batterier som ger över sex timmars användning. Batterierna är utbytbara, vilket möjliggör snabba byten i fält, och med en USB-C-port kan enheten även anslutas till en extern strömkälla som en powerbank för ännu längre driftstid.
Shutterless Image System – kontinuerlig observation
Både Condor 2.0 och Falcon 2.0 är utrustade med Hikmicros Shutterless Image System (HSIS), vilket eliminerar bildfrysning och ger en jämn, oavbruten observation. Perfekt för jägaren som inte vill missa viktiga ögonblick under spaning och jakt.
VILDMARKEN TESTAR:
Mauser 25 – en rakrepeter värdig namnet
Mauser 25 är en rakrepeter med både historia och nytänkande! Redaktionen har testat den grundligt, från drevjakt och pyrsch till skjutbana och skjutbiograf. Snabb repetering, genomtänkt konstruktion och imponerande precision var några nyckelord under vårt test – läs hela vår recension och se vad vi tycker om Mausers senaste tillskott!
MAUSER ÄR ETT AV DE MEST RESPEKTERADE NAMNEN inom vapenindustrin, och historien bakom varumärket sträcker sig ända tillbaka till början av 1800-talet. Med modeller som Mauser 98 har företaget präglat utvecklingen av moderna jaktgevär och militära vapen. Denna långa tradition av innovation och kvalitet ligger till grund för Mausers senaste tillskott – Mauser 25. Vi har haft möjlighet att sätta den på prov, både under säsongens sista drevjakt och under några dagars pyrschjakt, samt genom omfattande tester på skjutbanan och i vår skjutbiograf.
Vid första anblicken känns Mauser 25 bekant, men samtidigt modern. Vapnet tillverkas i samma fabrik som systerbolagen Sauer och Blaser, vilket borgar för genomgående hög kvalitet. Rakrepetersystemet ger en smidig och intuitiv hantering som påminner om en väl inkörd Blaser R93 – slutstycket kan praktiskt taget slängas igen utan att man behöver tveka. Detta var särskilt påtagligt under drevjakten, där det möjliggjorde snabba skott och smidig repetering.
Kolvalternativen är tre till antalet. Den syntetkolv som erbjuds är den lättaste modellen, en riktig slitvarg som är byggd för att tåla tuffa tag. Den känns välbalanserad i handen och har en robust konstruktion som tål tuffa förhållanden. Redan från fabrik är kolven förberedd för att kunna förses med justerbar kolvkam, även om några officiella tillbehör ännu inte har presenterats. För den som föredrar mer klassisk estetik finns en variant med valnötskolv, som ger den där traditionella känslan vid anläggning. Den tredje modellen, med laminatkolv och tumhålsgrepp, erbjuder inte bara ett modernt utseende, utan också ett inbyggt justerbart kindstöd direkt från fabrik.
Magasinskapacitet och tekniska detaljer
En detalj som är värd att lyfta fram är vapnets kryssmagasin, som rymmer 4+1 patroner i standardkalibrar och 3+1 i magnumkalibrar. Vapnet använder Mausers patenterade Spread-Lock 250-låssystem, där slutstycket låser med två klackar och en total låsyta på 66 mm², något som bidrar till en robust och säker låsning vid skott och ger en pålitlig känsla vid repetering. Magasinslösningen fungerar smidigt och känns genomtänkt, utan onödiga komplikationer vid laddning och urtagning. Under testet genomförde vi flera omladdningar i varierande situationer, och varje gång matades patronerna in pålitligt och utan minsta tendens till problem.
En annan viktig aspekt av Mauser 25 är dess slutstycke, där slutstyckshuvudet går att demontera. Säkringen är en tvålägesmodell med en ”tip-to-open”-funktion, vilket gör att slutstycket kan öppnas även när vapnet är säkrat. Denna lösning ger extra säkerhet vid hantering och laddning. Det gör rengöring och underhåll betydligt enklare, men öppnar också för spekulationer kring ett framtida pipbytarsystem. Huruvida detta blir verklighet återstår att se, men konstruktionen känns robust och genomtänkt, vilket ger goda förutsättningar för vidare utveckling.
Vapnet är också försett med en M15x1-mynningsgänga, vilket underlättar montering av ljuddämpare eller andra tillbehör. För extra väderbeständighet har pipan behandlats med Mausers plasmaoxiderade ytfinish, vilket ger ett utmärkt skydd mot korrosion och slitage.
Precisionstester och skjutupplevelse
För att verkligen sätta vapnet på prov tog vi det till skjutbanan där det fick bekänna färg i en rad precisionsskjutningar. Med Norma-ammunition levererar Mauser 25 utmärkta träffbilder, och den generella upplevelsen är att vapnet är skönt att skjuta med. Rekylen hanteras väl, och ergonomin gör att vapnet ligger stabilt i anläggningen. Vi kunde konsekvent skjuta täta grupper på olika avstånd, även om syntetkolven onekligen slår lite mer än både laminat och trä på grund av sin lägre vikt. Av de tre varianterna är laminatkolven med tumhålsgrepp och kindstöd en solklar vinnare när det kommer till känslan att skjuta i bänk, där den ger en stabil och balanserad upplevelse som gör det lättare att hålla precisionen.
I vår skjutbiograf fick vi möjlighet att verkligen arbeta med vapnets snabbhet och hantering i praktiska skottsituationer. Här visade sig rakrepetersystemet från sin bästa sida – snabba, naturliga repeteringar och minimal rörelse vid omladdning, vilket gör att skytten kan hålla blicken på målet genom hela processen. Detta är en stor fördel vid både drevjakt och snabba uppföljningsskott vid pyrschjakt.
Kombinerar tradition och moderna
Mauser 25 är ett vapen som kombinerar tradition och det moderna på ett sätt som få andra modeller lyckas med. Rakrepetersystemet fungerar intuitivt, kolvalternativen täcker in olika jägares preferenser, och den solida precisionen gör att vapnet känns som ett självklart val för den som söker ett modernt, pålitligt jaktvapen. Med tanke på att vapnet tillverkas i samma anläggning som Sauer och Blaser är det ingen överraskning att kvalitetskänslan är hög. Det blir spännande att se om framtida tillbehör som justerbar kolvkam eller eventuella pipbytarsystem dyker upp, men redan i dagsläget är detta en mycket intressant nyhet på marknaden.
E-Light Bluetooth
• Analog/digital jaktradio
• Radio ID
• 51 valbara PL-toner per kanal
• PL-ton scanning
• Batterisparfunktion
• Dual Watch: 2-kanalpassning
• Whispering-läge
• Äkta Bluetooth®
Bluetooth Dongle
Väger endast 40 gram
• Kompatibel med alla Hunter jaktradioapparater
• Driftstid ca. 25 timmar
• Äkta Bluetooth®
Med äkta Bluetooth®
D Quad BT
• Digitalt hörselskydd med medhörning
• Fyra mikrofoner för optimal ljudupptagning i 360°
• Uppladdningsbart lithiumbatteri
• Laddas via USB-C
• AUX-ingång
• Äkta Bluetooth®
INNOVATION MÖTER TRADITION
När vi lanserade världens första rödpunktsikte var många skeptiska. Ett halvt sekel senare börjar de sakta vänja sig. Att kunna träffa mål snabbare och säkrare har till och med blivit en tradition i sig själv. Så om du omfamnar både det innovativa och det traditionella, prova nya superkompakta Aimpoint Acro S-2™ som är speciellt utformat för hagelgevär med ventilerad spång.
ACRO S-2™
Batteritid 5 års kontinuerlig drifttid med ett enda CR2032-batteri
Helt vattentätt Nedsänkbart i vatten till 5 m
Punktstorlek 9 MOA för en optimal kombination av snabbhet och synlighet
Monteringslösning Utbytbara basplattor ingår för spångstorlekar mellan 6 och 12 mm.
Vikt 74 g inklusive fäste.
Låg optisk axel 15 mm och flexibel placering längs den ventilerade spången.
Ljusinställningar 10 dagsljuslägen
SISTA SLÄPPET FÖR SÄSONGEN:
Drevjakt med landslagsskytten Rebecka Bergqvist
Det är den 31 januari 2025 och hundarna ska krokas loss för sista gången denna säsong. Magasin Vildmarkens skribent Jessica Carlander har tagit rygg på landslagsskytten Rebecka Bergqvist som i dag befinner sig på tackjakt signerad Blombergs herrgård och säteri i Götene kommun.
På en liten gård i Borgstena socken hittar vi numera Rebecka, 33 år, som är född och uppvuxen i Fåglum. Hon berättar hur ett stort intresse för jakt och skytte präglat hennes uppväxt och hur hon i sina tidiga tonår bestämde sig för att utveckla sitt intresse genom jägarexamen.
På den tiden låg älgjakten henne varmt om hjärtat. Hon minns trevliga sammankomster där det sociala var lika stort och fint som själva jakten efter skogens konungar. – Jag ville ofta följa med på jakt, så fort tillfälle gavs. Älgjakten var nog en favorit länge, när det var många som jagade tillsammans, säger Rebecka.
Hon berättar att hennes pappa var en aktiv hagelskytt och efter att hon fått egna licenser växte intresset snabbt i hans fotspår.
– Då var sportingskyttet på uppgång i Sverige och det var den lerduvegren jag föll för, även om jag tycker att de flesta skytteformer har sin charm, säger Rebecka som kort efter jakten ska bege sig till betydligt varmare breddgrader för tävling i Dubai.
När det kommer till jakten så är älgjakten inte längre favoriten. Nu värms hjärtat utav jakt med egna hundar och i hennes ägo hittar vi i dag tre kleiner münsterländertikar som jagar både fågel och klöv.
– Antingen så jagar jag själv eller med familj här på hemmaplan eller så är jag iväg på lite olika drevjakter i Västra Götaland.
– Jag jagar mestadels klövvilt, men fågeljakt är något som ligger mig väldigt varmt om hjärtat och inför varje säsong så tänker jag ”den här säsongen ska det bli lite mer av den varan”, säger landslagsskytten.
Blombergs herrgård och säteri
Landskapet runt Kinnekulle är verkligen storslaget. Hagmarker som bryts mot löv och barrskog, jätteekar som tornar upp sig och gamla stenmurar som slingrar sig fram. Det är verkligen vackert här och i denna storslagna natur ligger minst lika storslagna gods och gårdar. En av det mest storslagna byggnaderna i trakten är, utan tvekan, Blombergs herrgård och säteri som tidigare bedrev mejeri, kalkbruk, kvarn och såg. I modern tid har herrgården ägts av familjen Hamilton men såldes vidare och ägs nu av familjen del Corral. Jörgen Petersson, hemmahörande i Alingsås, är yrkesjägare på gården och därmed dagens jaktledare. Jörgen har i dag bjudit in hundförare och viltpatruller på tackjakt med sikte på dovvilt.
Morgonsamling
Det är friskt ute på gårdsplanen där vi samlas och kalla vindar smeker såväl kind som hand. Hundförarna som känner varandra från tidigare jakter är glada och har en skämtsam huggsexa om vem som ska få stryka koppel först under den sista klövviltsjakten. Vid en första anblick lägger jag märke till att de inte bara har jakthundar som gemensamt intresse utan också en specifik hundras. Ur varje bil kikar hundar med ett ädelt och elegant utseende fram. Det är den vackra rasen kleiner münsterländer som tydligt dominerar denna dag och med trånga såtar och tryckande dov förstår jag varför denna hundras lämpar sig så bra på marken.
– Jag gillar ”münstrar”, det är en trevlig allroundhund och några av dem som är här är kullsyskon eller släkt med varandra, berättar Rebecka som samtidigt bestämmer sig för vilka såtar hon vill gå denna dag. Rebecka, som har med sig samtliga tre jakthundar, funderar en stund och berättar sedan sitt upplägg.
– Selfie får gå andra, hon är äldst och erfaren, så får Vinna rasta av sig lite bredvid. Sen tar vi Cava i den sista såten.
Jörgen går igenom dagens PM som tydliggör vikten av säkerhet och lovligt vilt. Dovvilt, räv och vildsvin får fällas under dagen och när Rebecka fått sin post ger vi oss av med förhoppningen om att både få höra hundskall och kröka finger.
Första såten
I ett jakttorn, märkt 57, sitter vi nu bredvid varandra. Tornet är beläget i en blandskog som bryter ut mot både åker och hagmark. Det är kallt, men som tur är har jag fått låna Rebeckas Röv-räv, ett tovat rävhuvud i ull, som ska värma min stjärt denna isiga januarimorgon. Strax efter att vi satt oss ser vi en hundförare som vandrar ut över fältet bakom passet – och så kommer första upptaget. Hind och kalv rapporteras på radion men tyvärr gick de inte i pass. Efter det blir det väldigt lugnt och vi hinner viska lite om säsongen som varit och vad som komma ska. Rebecka berättar att hon ska tävla i Dubai och avresa tidigt nästa morgon.
– Vi flyger till Dubai tidigt imorgon så jag måste hem och packa efter jakten… och det får inte bli några eftersök för min del i dag för då har Jörgen sagt att vi inte får lämna innan eftersöket är utrett, säger Rebecka och ler.
Plötsligt avbryts hon av ett upptag i närheten och vi hör hur hunden driver rakt mot oss. Drevet går över hagmarken och in i kanten på en granplantering, där bryter hunden.
– Hm, misstänksamt, Känns som att det kan ha varit en hare den drev över fältet, säger Rebecka som snart ser hur en hundförare med vorsteh närmar sig.
Hunden hinner knappt till kanten på planteringen innan den skriker. Vi ser en vit bakdel försvinner i en lövdunge och där tappar hunden spåret. En glad irländare hörs därefter på radion och han meddelar att han nyss sett en liten varelse med långa öron och stora huggtänder framför sitt torn.
– Då var det haren vi skymtade, säger Rebecka som nu plundrar sitt gevär efter bruten såt. Andra såten
Efter lite fika är det dags för den andra såten. Vi parkerar bilen vid en liten gård omringad av de mest häftiga eller märkliga bergen som jag sett. Runda plattor stapplade på varandra som böljande följer grusväg och skog, det visade sig vara kalkstensberg. En bit bort ser vi ett stort vattenfall forsa ut över kalkstensklevens kant och för en stund glömmer jag bort varför vi är här. Rebecka, som har sett bergen förr, väcker mig ur drömmandet om denna vackra plats genom att låta Vinna komma farandes med glada skutt. Rebecka, Tom och Linn har nu fem ”münsterländrar” på plats och samtidigt som de alla förbereder sig med västar och pejlar ser vi tyvärr hur ett tjugotal dov lämnar såten cirka trehundrameter bort. Vi tittar på varandra och suckar högt. – Sista jaktdagen och de vet precis vad som väntar, säger Linn.
– Ja men det gör inte så mycket, det sprang ju in i nästa såt, säger Rebecka som lyckas behålla den positiva stämningen i gruppen.
Hundarna släpps efter en kort uppdelning och Selfie drar i väg direkt. Sekunderna efter blir det upptag och vi ser hur Linns hund, Viggo, driver en flock dov som även Selfie fått nys på. Vi hör flera skott avlossas och rapporten säger att en räv har skjutits och kanske en spets. Selfie återvänder och söker ut igen. Nytt upptag och ett rådjur studsar ut framför oss. Plötsligt hörs nya gevärssmällar och ännu en räv har fallit.
– Tur det inte var rådjuret som sköts, för de var inte lovliga idag, säger Rebecka som tar upp sin visselpipa och blåser av Selfie från drevet.
– Ingen idé att hon driver rådjur om det inte är lovligt, säger hundföraren innan vi fortsätter in i såten. Selfie och de andra hundarna söker av såten, nytt upptag på rådjur och hind och kalv hinns med innan vi vänder tillbaka. De flesta doven lämnade såten i större flockar och trots att det var vilt i flera pass var det inte läge att skjuta för skyttarna. På väg tillbaka söker Selfie intensivt, hon hittar en morkulla som hon hinner ställa innan hon får lov att stöta den.
– Åh, en morkulla, de är så fina, alltid roligt när hon hittar dem. Jag ser direkt på svansen när det är fågel på gång, säger Rebecka och gestikulerar med sin hand hur en fågelindikator till svans ser ut.
Vi kommer tillbaka till bilen och får en glimt av bergen och vattenfallet igen innan det är dags för dovviltsburgare. Efter burgaren sätter vi oss på pass i tredje såten. Vi hinner knappt sätta oss innan Rebecka ser en älg som stirrar ut oss.
– Åh, en älg. Ser du den typ hundra meter bort, viskar Rebecka frågandes.
Kort därpå kommer ett upptag bakom våra ryggar och två dov flyr ut med ändarna emot oss. Jakthunden Rex hänger på doven en liten sväng innan han återvänder in i såten mot älgen som vi nyss sett. Det blir upptag igen och plötsligt kommer det inte mindre än fyra älgar mot oss. De delar sig framför tornet och går på vardera sida om tornet.
– Vart kom alla de ifrån? Stod de bakom och tryckte tro, viskar vi till varandra och sneglar över axeln för att se vart älgarna tog sin flykt.
Samtidigt som vi försöker se vart älgarna tar vägen skjuts det livligt i det andra passet. Två spetsar rapporteras in och flera hjortar har gått ut. Plötsligt hör vi ännu en kula vina genom luften, följt av en till, och vi får till oss att ännu en dovspets ligger. Vi hör på radion hur en större handjursgrupp är på väg in i såten och med i den finns en större skovel.
– Komsi komsi, gärna en skovel, till oss tack, säger Rebecka och spanar runt passet.
Plötsligt hör vi hur ett drev närmar sig oss och skymtar snart en ensam dov. Tyvärr viker den av och flyr västerut, helt åt fel håll.
– Nu hade det varit roligt att få lite lovligt vilt i pass, viskar Rebecka som inte behövt osäkra geväret en enda gång under dagen.
– Å andra sidan behöver jag inte oroa mig för att komma med planet till Dubai imorgon om jag inte skjuter, flinar hon glatt.
Efter en spännande start lugnar upptagen ner sig. Vi hinner frysa en stund och trots att Rebecka har tagit på sig extra byxor skakar hela tornet där vi sitter.
– Jag fattar inte varför jag fryser så mycket hela tiden, kanske skulle kissat eller nått, säger Bergqvist som börjat störa sig på kylan och sina skakande ben.
Innan såten hinner brytas blir det upptag bakom ryggen på oss igen. Rebecka ställer sig upp som på kommando och bössan ligger på plats innan jag ens hinner blinka. Det märks att hon är van vid att svinga bössa och jag kan inte låta bli att känna mig lite imponerad av hennes skicklighet. En ensam smalhind springer ut i hagen bakom oss, tyvärr åt fel håll och läget blir inte vad vi hoppats på. Jörgen ropar strax därpå ut att det är patron ur som gäller.
Vid bilarna blir vi visade film på en rolig jaktsekvens från såten. På filmen ser vi hur en münsterländer har ställt en dovhind som trycker under en halvmeter hög gran. På kommande gör hunden ett utfall och hinden flyger upp följt av drev.
– Det är roligt med münsterländer på de här markerna där doven trycker lite varstans. Ibland ställer de tryckande vilt och det blir som uppflogsjakt fast på klöv, säger hundföraren.
Sista släppet för säsongen
Sista såten och därmed sista släppet för säsongen. Cava, Rebeckas jakthund som inte fått jaga än, sitter nu och gnyr lite i sin bur, otålig att få komma loss. Vi parkerar bilen och hinner värmer oss lite extra i väntan på att skyttarna ska ta sig ut till pass innan vi behöver ut i kylan. När alla är på plats drar vi igång. Rebecka stryker koppel för sista gången på länge. Det går nästan att ta på känslan; lite sorgset och ångestfyllt. Cava hinner knappt lämna fötterna innan en dov flyger upp framför oss. Viltet gör ett riktigt hjortskutt rakt upp i luften innan det tar fart mot oss, viker av på ett par meter, och fortsätter in i planteringen. Cava hänger på och kvar står vi, skrattandes och lite förvånade över vad som precis hänt.
– Vart stod den egentligen, frågar Rebecka med ett skratt.
–Jag vet i… men den verkade lika förvånad som vi av mötet svarar jag samtidigt som vi lyssnar på drevet.
Efter att Cava återvänt hör vi på radion att dov lämnat såten. Cava, som verkar veta att det är sista jakten på länge, tar ett slag och får upptag efter 650 meter. Vi hör hur hon jagat rådjur i pass men tyvärr var inte viltet lovligt för dagen. Rebecka, som precis träffat på två andra hundförare, konstaterar att det nog inte blir mer action än så här. Dags att fokusera på tävlingen i Dubai! – Nä, nu får vi ta ett snabbt farväl på återsamlingen och börja packa, varför man nu alltid ska göra det i sista stund, säger Rebecka som börjat återvända till bilen.
Cava vill dock inte sluta jaga. Hon söker konstant och knappt femtio meter från bilen hittar hon en dovhind som tryckt under lite björksly. När upptaget kommer bredvid oss hinner jag knappt förstå vad som sker. Rebecka å andra sidan har redan svingat fram bössan och hunnit följa dovhinden in i skogen, tyvärr blev läget aldrig tillräckligt bra men en sista pulshöjare kändes bra.
– Det var synd. Det hade blivit en fin avslutning, säger Rebecka som nu står bredvid sin bil.
Innan vi säger hejdå och på återseende tar jag mig en extra titt på Rebecka, Rebecka Bergqvist från lilla Fåglum socken, landslagsskytt med flertalet SM-, EMoch VM- medaljer i ryggsäcken. Blir man inte imponerad har man aldrig varit på skjutbanan.
VX-5HD RUGGED PERFORMANCE.
RELENTLESS CLARITY.
LÄS MER
NY!
DESIGNAD FÖR ATT VARA VÄRLDENS VACKRASTE VAPEN.
NYA SAUER 505.
Även den mest passionerade jägaren kommer känna att hjärtat slår ett extra slag första gången ögonen landar på nya Sauer 505. Smidig och elegant, detta vapen är en fröjd att både se och hålla i. Ergonomisk design som kombinerar elegans och dynamik. En känsla av stolthet när du ser det, känner det, monterar det och skjuter med det.
Perfekt teknologi, mästerlig design. Det är ingen överraskning att en Sauerägare inte bara uppskattar utan verkligen vårdar sitt vapen. Över hela världen. Genom generationer. I varje ögonblick.
NYA SAUER 505. EN KÄRLEKSSAGA UTAN SLUT.
www.sauer.de
Vildmarken testar: Härkila Bino Harness – redo för jaktens alla utmaningar
En ryggsäck kan kännas överflödig, men att ha viktig utrustning nära till hands gör stor skillnad, både för hundförare och passkyttar.
Härkila Bino Harness i AXIS MSP® Forest camo erbjuder en smidig och anpassningsbar lösning för att bära kikare och andra nödvändigheter.
Vi har testat den tillsammans med smarta tillbehör och kan konstatera att detta är ett genomtänkt system för jaktens alla utmaningar.
JAG HAR ALLTID HAFT EN FÖRKÄRLEK FÖR BRÖSTVÄSKOR, oavsett om det handlar om att bära en handkikare eller packa ner det absolut nödvändigaste. Som hundförare är det ovärderligt att ha viktig utrustning nära till hands utan att vara hindrad av en ryggsäck, och även som passkytt är det ofta en befrielse att slippa onödig packning. En välgjord bino-harness är därför ett självklart val för mig, och när Härkila lanserade sin Bino Harness i AXIS MSP® Forest camo såg jag fram emot att testa den i fält.
När det gäller att bära och skydda sin kikare under jakt är en genomtänkt kikarsele en ovärderlig följeslagare. Härkila Bino Harness i AXIS MSP® Forest camo är ett exempel på en sele som inte bara skyddar din optik från väder och smuts, utan också erbjuder möjligheten att anpassa och utöka bärsystemet med olika accessoarer. Vi har testat den tillsammans med två av Härkilas tillbehör – Utility Camo Pouch och Thermal Camo Spotter Pouch –för att se hur systemet fungerar i praktiken.
Vid första anblick känns Härkila Bino Harness smidig och välkonstruerad. Materialet är slitstarkt men ändå tyst, vilket gör den idealisk för smygjakt eller långa pass i skogen. Selen sitter stabilt mot kroppen och fördelar vikten väl, även när den är fullt utrustad med tillbehör.
Härkila har utvecklat en serie accessoarer som fästs enkelt med MOLLE-kompatibla remmar och spännen, vilket gör det möjligt att skräddarsy bärsystemet efter behov. Utility Camo Pouch ger extra förvaringsutrymme för småsaker som patroner, en mindre ficklampa eller andra nödvändigheter, medan Thermal Camo Spotter Pouch är anpassad för en värmekamera eller avståndsmätare, men fungerar också utmärkt som en hållare för en vattenflaska, vilket gör den till en mångsidig tillgång under längre jaktdagar. Båda fickorna är designade för att integreras sömlöst med kikarselen och sitter stabilt på plats även vid aktiv jakt.
Komfort och praktisk funktionalitet
Under våra tester bar vi Härkila Bino Harness både under smygjakt och i mer rörliga jaktsituationer. Systemet visade sig vara både bekvämt och lättillgängligt. Huvudfacket skyddar kikaren effektivt mot regn och smuts, och det magnetiska locket ger snabb åtkomst utan onödigt prassel. De extra fickorna gör det lätt att organisera utrustningen, och tack vare den modulära uppbyggnaden går det snabbt att anpassa systemet efter behov.
En annan aspekt som märks vid längre pass är att vikten fördelas jämnt över axlarna. Till skillnad från vissa enklare modeller som tenderar att skära in i axlarna vid tung belastning, sitter denna sele bekvämt även när den är fullt utrustad.
Flexibelt system
En av de största styrkorna med Härkila Bino Harness är dess flexibilitet. Förutom de accessoarer vi testade, finns det utrymme att ytterligare anpassa systemet efter personliga preferenser. Till exempel kan jägare enkelt fästa ytterligare fickor för att bära extra ammunition, karta eller andra viktiga föremål. Den modulära designen gör det också möjligt att snabbt byta ut tillbehör beroende på jaktform och terräng, vilket gör systemet till en pålitlig lösning för varierande jaktsituationer.
Även hållbarheten imponerar. Materialet är inte bara slitstarkt utan också vädertåligt, vilket gör att kikarselen kan stå emot fukt och smuts utan att kompromissa med funktionaliteten. De välplacerade sömmarna och de förstärkta fästpunkterna bidrar till en övergripande känsla av kvalitet, och det är tydligt att denna sele är byggd för att hålla under många jaktsäsonger.
För jägarens behov
Härkila Bino Harness i AXIS MSP® Forest camo är mer än bara en kikarsele – det är ett genomtänkt bärsystem som kan anpassas efter jägaren och dennes behov. Med ett robust men tyst material, smarta fästen och möjligheten att lägga till funktionella tillbehör är detta en investering för den som vill ha sin utrustning nära till hands utan att kompromissa med rörelsefriheten.
VÄRSTINGEN I KATEGORIN
I en kombination av klassledande dragförmåga, prestanda, komfort och brutal styrka har du RANGER XP 1000. Alla fördelar som gör att du kan färdigställa de största jobben och hantera den tuffaste terrängen hela dagen.
– LED-strålkastare
– Dra mer med klassledande dragkapacitet
– Undvik hinder med 33cm markfrigång
– Mjuka sköna och slitstarka säten
– 27” Pro Armour-däck för extra hållbarhet
PER KRISTENSEN OM SITT FILMSKAPANDE:
”Vill visa lugnet och kontakten med naturen”
För Per Kristensen började skapandet av content med jakttema i samma veva som han skapade sitt Instagram-konto för tio år sedan. I takt med att följarna började ramla in så beslöt han sig för att skapa ännu bättre och mer informativt innehåll. Några år senare var han på besök hos en amerikansk vän som inspirerade honom att ta nästa steg och börja göra egna jaktfilmer.
– Då var jag hos honom och jagade i USA, där han filmade till sin kanal. När jag kom hem så beslutade jag att göra en bäverjaktsfilm.
Per skred till verket. Han inhandlade en billig videokamera – och därefter tog han fram sin mammas gamla kamerastativ. Livets andra bäverjakt – och den första på egen hand – började planeras.
– Jag fick visat vilka vatten jag fick jaga i. Jag sov i min bil, och jagade frenetiskt. Jag var dessutom ordentligt förkyld, vilket inte gjorde det bättre när jag var tvungen att vada ut i älven för att hämta en bäver.
I juni 2019 släppte Per sin första film, Svensk Bäverjakt, en film som han helt redigerade i Windows gratisprogram.
– Men jag var ändå ganska nöjd med resultatet, minns han och skrattar.
Han fortsätter:
– Jakten som min kompis filmade i USA fick jag sedan materialet från, och min film Bågjakt efter vitsvanshjort i New York blev till.
I filmerna vill Per främst förmedla och visa hur jakten går till, på riktigt. Mestadels är han ute ensam, eller står på pass under drevjakter.
– Jag vill visa lugnet, och kontakten med naturen. Det handlar inte bara om att döda.
– Just själva skottet är en så liten del av själva jakten. Det krävs ofta mycket innan man når dit.
Vad är du mest stolt över vad gäller dina verk som filmskapare och producent?
– Oj, den slitsammaste produktionen jag gjort var helt klart Jakten på Skogsbocken. På en helt ny mark fick jag se en riktigt fin bock när vi kollade in hur vårt nya arrende såg ut.
– Jag blev helt manisk, och satte upp flera åtelkameror för att kartlägga denna bock. Resultatet får ni se i filmen.
I framtiden skulle Per vilja uppleva och spela in när han jagar gems i Alperna.
– Det är en dröm. Dels är det en drömjakt, men det är också en drömproduktion. Fantastiskt vilt, svår jakt och vyerna lär vara oslagbara. Så det hoppas jag blir av inom en inte allt för lång framtid.
Tror på Vildmarken TV
Under 2025 kommer några av Pers produktioner snurra på nystartade Vildmarken TV.
– Jag tror det kommer bli riktigt bra. Det är ett spännande nytt koncept som jag känner kan behövas i dagens streamingvärld med allt för många val.
– Jag själv lägger alldeles för mycket tid på att försöka välja vad jag vill se, vilket gör att jag missar mycket, säger Per och avslöjar att det förutom klassiska jaktfilmer kommer variera med produktioner där fokus är mer på naturen, exempelvis med svamp i huvudrollen.
Närmaste återförsäljare
Celsius håller dig varm med ett knapptryck
SKRUVA UPP VÄRMEN!
Celsius Heat Väst 2295 SEK
Image shows original size
THE NIGHT AT HAND.
| A brilliant image with the 384 × 288 pixel 12 µm VOx sensor | 25 mm lens, field of view 18.5 m over 100 m
| Intuitive control even in complete darkness | Extremely compact – fits into any coat pocket
JAKT PÅ VITSVANSHJORT I FINLAND:
”Lite för enkelt”
En del kanske tycker att det låter lite för enkelt att sitta på pass efter vitsvanshjort i en koja vid en foderplats med termisk optik. Men riktigt så enkelt är det inte, särskilt inte när nästan allt går fel.
DET TOG LITE TID ATT ÖVERTALA MIN RESKAMRAT DANIEL SMITH ATT vi skulle boka ett av de lite dyrare morgonflygen för att kunna jaga redan på ankomstkvällen. Efter viss övertalning gick han med på det. Tyvärr blev flyget försenat, och vi anlände till jaktområdet på de små öarna i södra Finland mer än tre timmar för sent.
Vi skulle jaga europeisk vitsvanshjort hos en privat jaktklubb med 1 500 hektar jaktmark. Jakten sker främst som passjakt i skjul vid åtelfoderplatser efter mörkrets inbrott, men på morgonen finns möjlighet till smygjakt och korta drev om vi kan hitta hjortar i snöspåren. Vår guide Pontus är ledare för jaktklubben och har bra koll på vilka hjortar som rör sig vid de olika foderplatserna. Vid vår sena ankomst meddelar Pontus att det skulle störa djuren om vi anländer efter mörkrets inbrott. Om djuren störs vid den tiden kan deras beteende förändras. Han föreslår därför att vi hoppar över jakten första kvällen på grund av vår försening.
Dagarna är korta i Skandinavien i december, även i södra Finland. Klockan har redan passerat 08.00 nästa morgon när vi ger oss ut på en kort smygjakt. Pontus har tidigare sett en stor 12-taggare i skogen nära en foderplats. Vi jagar ”2:1” och eftersom Daniel inte tidigare fällt vare sig vitsvanshjort eller älg är det han som bär geväret. Tyvärr ser vi varken vitsvanshjortar eller älgar. Däremot hittar vi spår i snön och ser många tecken på hjortaktivitet vid foderplatserna, inklusive stora spår som med säkerhet tillhör rejäla troféhjortar.
Synligt i snön
På de fyra foderplatserna har det lagts ut sockerbetor och morötter. Vid två av dessa finns små, oisolerade träskjul med skjutgluggar åt alla håll. Skjulen står cirka 25 meter från fodret. Vid en annan plats sitter man på loftet i en lada 25 meter från åtelhögen, och vid den sista platsen sitter man på marken under en grangren – en plats som ingen av oss vill använda. Vintern har nämligen kommit tidigt, temperaturen ligger på minus nio grader och vinden är frisk.
Vid den ena foderplatsen finns en liten chans att den stora 12-taggaren dyker upp, även om sannolikheten är låg. Vi lottar om platserna, och jag ”vinner” lotten att sitta i det kalla skjulet där 12-taggaren eventuellt håller till. Daniel får sitta i den något bekvämare ladan.
Den kvällen ser jag, efter mörkrets inbrott, en hind som betar nervöst innan hon försvinner igen. Det är inte fullmåne, men tack vare snön är det ändå tillräckligt ljust för att kunna urskilja djurens silhuetter när de närmar sig över det öppna fältet. En halvtimme efter att hinden har gått sin väg kommer en ung hjort fram. Han står perfekt för ett skott, men är för ung för att fällas, så jag nöjer mig med att ljudlöst njuta av åsynen av honom. När hjorten lämnar platsen går han ut på min vänstra sida och får vind av mig.
Pris 7 495:-, nyheten med
med extra stark belysning av riktmedlet L4A Fiber Dot
En timme senare kommer en hind med en kalv fram till platsen från den långa fältet till vänster. Även de får min vittring och drar sig undan. Träskjulet är genomfruset och det knarrar så fort jag rör mig det minsta, så jag sitter helt stilla i den lika frusna plaststolen under de åtta timmar jag tillbringar där den kvällen; det är kallt, hårt och långt ifrån så enkelt som jag hade trott att det skulle vara.
Ingen känsel i fötterna
Jag valde att flyga till Helsingfors och eftersom väderprognosen lovade runt noll grader lämnade jag mina bästa och största vinterkängor hemma. Mina fötter kändes som isbitar den större delen av kvällen. Jag har generellt en hög smärttröskel vad gäller att frysa om fötterna, men redan efter två timmar från att jag satt mig så började de frysa, och det blev bara värre. Efter några timmar kändes det som om nålar stacks in i mina hälar, medan tårna var känslolösa och förmodligen vita. Smärtan blev värre och värre tills jag plötsligt började känna värme i fötterna igen. De sista timmarna kändes tårna faktiskt varma, medan hälarna fortfarande var halvt bortdomnade och stack till ibland. Resten av kroppen frös inte, men efter åtta timmar hade jag fått nog.
Daniel såg 25–30 djur vid sin foderplats, och de kom fram redan innan det blev mörkt. Ingen äldre hjort dök dock upp den kvällen. Han avslutade – precis som jag – vid 23-tiden efter åtta timmar i samma position i minus nio grader och blåst. Det småsnöade hela kvällen, vilket enligt Pontus kunde vara en orsak till den låga aktivitetsnivån vid min foderplats.
Inget kulfång
Nästa morgon smygjagar vi igen, men utan att se något. Vid den sista foderplatsen – där man sitter på marken –hittar vi dock färska hjortspår. De är bara några timmar gamla och lätta att följa. Pontus posterar Daniel och mig och går själv för att försöka stöta ut hjorten. Efter tio minuter passerar hjorten Daniels pass, men det är en ung hjort som varken Daniel eller Pontus vill skjuta.
Den kvällen bestämmer vi oss för att sitta på samma platser som kvällen innan, eftersom vi nu känner till dem lite bättre. Det första djuret som kommer till mig är en fin hjort, som jag upptäcker i min termiska ”spotter” på 90 meters avstånd. Han rör sig mot mig, och vid 70 meter är jag redo med geväret. Plötsligt stannar hjorten, eftersom vinden blåser från mig. Han står perfekt för ett skott i bogen, men jag har fått veta att jag inte får skjuta i den riktningen på grund av vägen och stugorna på andra sidan. Hjorten blir misstänksam, men flyr inte. I stället vänder han lugnt och går bort från mig. När han når 120 meter svänger han och går mot skogen. Jag följer honom med trådkorset, redo att skjuta när han passerar kulfånget vid skogskanten. Men plötsligt försvinner hans silhuett, han har gått bakom en backe.
Lite senare ser jag en ung hjort och två hindar, men trots att jag sitter i ytterligare fyra timmar kommer den stora hjorten inte tillbaka.
Hjort fälld
När jag kollar vår WhatsApp-grupp för att kalla på Pontus med bilen ser jag att Daniel har haft mer tur. Han har fällt en fin, representativ åttataggare vid foderplatsen i ladan. Redan innan det blev mörkt hade han sett en ung hjort, men när skymningen föll dök en stor silhuett upp vid foderplatsen. Daniel konstaterade snabbt att det var en skjutbar hjort och låste trådkorset på bogen. Av rädsla för att den äldre hjorten skulle jaga bort den yngre, som vägrade lämna platsen, sköt han snabbt. Efter en kort flykt på 20 meter föll hjorten – Daniel hade fällt sitt första vilt i Finland.
Nästa morgon ser vi en del vitsvanshjortar men inga trofédjur. Vi hittar dock färska spår från den stora 12-taggaren. Han har nyligen lämnat sitt gömställe och gått över till grannens marker, men hans spår leder mot foderplatsen där jag sitter. Kanske kommer han fram ikväll?
Vädret är varmare och klarare än tidigare, vilket är lovande. Pontus är optimistisk och tror på en bra sista kväll. När jag sitter i skjulet den kvällen underhåller en trädkrypare mig en stund innan mörkret faller, och en liten mus håller mig sällskap i några minuter efter fem timmars väntan. Daniel, som försöker fälla en kalv åt Pontus, ser inte heller något. Allt är dött. Den kvällen sitter jag i sju timmar utan att se ett enda djur.
Lodjur i farten
Det har snöat lätt under natten, och nästa morgon ser vi färska lodjursspår bara 50 meter från stugan där vi bor. Spåren är från ett mindre lodjur, men även små lodjur är tillräckliga för att skrämma bort nästan alla vitsvanshjortar från ön. Pontus förklarar att när det finns lodjur på ön simmar hjortarna till grannön, där de stannar tills katten hittar dit. Då simmar de tillbaka. Endast de svagaste djuren stannar kvar och faller offer för kattens klor och vassa tänder.
Trots att passjakt vid en foderplats med termisk optik låter enkelt var fyra nätters bokad jakt inte tillräckligt för att ge mig en av dessa unika troféer. Jag måste helt enkelt tillbaka – och hoppas på bättre tur nästa gång.
fler tips på
www.hundskolanvision.se nästa nummer
Vildmarken!
MATILDA LEIJON:
Oförglömliga möten i Papua Nya Guinea
Den här gången tar Matilda Leijon med oss på ett fiskeäventyr som hon beskriver som oförglömligt. Och även om det länge var en ojämn kamp med Hannes i sällskap så stod hon snart öga mot öga inför en spektakulär Napoleonfisk – och det var ändå bara början.
DET KLARBLÅA VATTNET VAR KLARARE ÄN JAG KUNNAT TÄNKA MIG ATT vattnet vi dricker är. Det var som taget från en färgpalett som inte ens existerar i den finaste fantasin. Tog vi på oss cyklopet blev det till och med ännu finare. Hur det nu väl är möjligt är omöjligt för mig att svara på, men så var det. Det var utan tvekan den finaste platsen jag besökt. På loungebordet som var på bakre däck låg våra poppers i alla olika färger, och på något sätt så matchade de med färgen havet gav ifrån sig. Kylen som var full med bärs var belägen precis bakom där vi satt och riggade. Nu ljög jag igen, som jag brukar göra i mina artiklar. Jag riggade ingenting, det är såklart Hannes jobb. Drack bärs, det var vad jag gjorde. Jag får aldrig vara med och hjälpa med något, inte ens sätta på krokarna på betena. Han är en sådan perfektionist att det är galet. Inte mig emot, inte så länge det finns kall öl.
Ron som var med oss även på denna resan gjorde oss sällskap och drack bärs även han. Han plockade upp ett bete och vände och vred på det. Han gjorde några rörelser med det och sa nästan alltid ”jag är så taggad på imorgon, förstår ni att dessa kommer bli totalt slaktade av alla fiskar?”. Sedan la han ned betet och plockade upp nästa, och så pågick processen länge. Lite visste vi då att han faktiskt hade rätt. Betena skulle bli totalt slaktade. Vi hade hört om hur bra fisket var. Hannes hade dessutom varit där och fiskat en gång tidigare, men då under juni månad 2019. Han kom ihåg det som det häftigaste stället han varit på, men kunde inte riktigt sätta ord på det. När han väl riggat iordning alla vår uppsättningar med spön, beten, handskar, spöbälten et cetera så gjorde även han oss sällskap i öldrickandet. Lagom tills dess kom en fin snacksbricka fram som vi avnjöt i fören av båten när vi såg solen sakta sänka sig. Vi var inte riktigt framme än, men snart skulle ankaret släppas och vi skulle få en god natts sömn.
Jetlagen fick upp mig och Hannes redan flera timmar innan solen gick upp. Tur att han hade riggat i ordning prylarna, för vi tog ett spö var och stod och kastade lite i mörkret. Vi hade egentligen ingen aning om hur någonting såg ut runt omkring oss, men titt som tätt hörde vi en explosion på ytan och vi antog att det var någonting som hade attackerat vårt bete. VI lyckades dock inte landa någon fisk, men spänningen gjorde det fantastiskt. Jag kunde dock inte längta mer efter dagens första kopp kaffe. Ni som känner mig vet hur viktig den är, speciellt om jag får en kaka som tillbehör. Besättningen på båten sov fortfarande. Det är ingenting jag kan anklaga dem för, klockan hade faktiskt inte ens slagit fem på morgonen än. Tacksam var jag när jag hörde hur kaffemaskinen startade, då mina vänner kan jag lova att jag var snabb in för att känna doften av magi. Hör och häpna, framme på bordet stod redan den största kakburk jag sett. Det kändes nästan som att någon hade skvallrat om hur mycket jag tycker om sötsaker. Kaffet ska vi heller inte prata om. Jösses vilka bönor de har i PNG.
Lagom till att koppen var nere ställdes stora fat med färsk lokal frukt fram. Tiana som jobbar på båten frågade om någon ville ha en avokado till sin macka. Det hon höll i handen var i storlek nästan som en papaya och jag förstod inte riktigt vad hon menade. Hon hade ju redan ställt fram frukt. Det visade sig dock att det var just den papayaliknande frukten som var avokadon. När hon skar upp den kände jag hur trumvirveln började, jag kunde inte hålla mig från att få utlopp för trummorna inom mig och började slå takten på bordet. När den var helt perfekt kom ett rungande ”hurra” från min sida och hon började skratta. Jag fick förklara för henne att i Sverige kan man köpa fem avokado för att göra en guacamole och endast en brukar hålla måttet. Sedan när man ska betala kostar det skjortan.
När alldeles för mycket frukost var nere började vi kleta på oss solkräm. Mittkonsolen var laddad med spön, beten, tänger och snacks såklart. Jag fick äran att börja fiska med Hannes medan Ron tog med sig sin fru Britt med i båten. Britt brukar inte vara med på själva fiskeresorna, utan njuter mest av miljön som tar andan ur oss varje gång. Det kändes verkligen superkul att hon ville med ut och prova sin lycka.
Havet låg platt och vi satte oss i fören. Vår guide Chris rattade båten och skrattade högt, likaså gjorde vi. Det satt spön i varje spöhållare och fler beten än vad som finns i vilken välsorterad fiskebutik som helst, typiskt Hannes. Vi njöt av båtturen och smorde in oss med solkräm. Handskarna åkte på och spöbältet fästes fast. Vi hörde hur motorn började gå ned i varv och ställde oss upp. Runt omkring oss låg havet fortfarande platt och vi såg färgskiftningarna, det gick från mörkblått till mer turkost. Vi förstod att det var här vi skulle fiska. Chris hade tagit oss till ett rev han kände stort förtroende för. Jag förundras fortfarande över hur man väljer rev. Jag förstår såklart att det handlar om strömmar, betesfisk och allt annat men vad fick honom att stanna just här denna morgonen? Jag hade inte riktigt tid att fråga honom men litade starkt på vad han rekommenderade. Mina klena armar kände för att börja med ett stickbait, ett ytgående bete som har lite sida-sida-galen gång. Det finns egentligen inget rätt sätt att fiska det på, utan det är mer menat att se ut som en skadad betesfisk på ytan. Hannes valde självklart en stor popper. Han kände energin, och ville snabbt bli av med den. Skämt åsido, det är väldigt jobbigt att fiska stora poppers, speciellt under en längre tid. Alltså ingenting för lilla mig. Det är alltid bra att fiska två olika sorters beten för att se vad det är som fungerar bäst.
Några kast in i fisket blir det en bubbla bakom mitt bete. Jag försöker fortsätta föra betet likt en skadad mindre fisk för att få fisken att komma tillbaka, vilket den inte gör. Rackarns. Vi fortsätter fiska och mina kast kom att bli längre och längre desto mer tid det gick. Jag hade ju faktiskt inte kastat med mina poppersprylar på över ett år. Hannes var först med att kroka en fisk. Han kastade sin popper, som han nu bytt ut till en storlek mindre, längs
med kanten på revet. Precis där han trodde att stora GT och dogtooth tuna simmade. Det var hans dröm att fånga just en doggie, som vi kallade dem. De kallas för tonfisk, men har tänder som en Spanish mackerel, form som tonfisk och vitt kött. Egentligen så tror jag nog att det inte är en tonfisk, men det är en fråga vi får ställa till någon annan. Hans vita popper tryckte mycket vatten på ytan och gjorde ett högt ljud ifrån sig. Vi hörde det extra tydligt i och med att det inte fanns någon vind, ingen alls. Svetten rann vid tinningarna och kepsen började sakta men säkert bli tung av svett. När han hade fått till tre popp på sitt kast bildas en krater och en stor fisk kommer och suger i sig hans popper. Chris lägger båten i växel för att positionera oss utanför revets kant, detta för att förhindra att linan skulle skavas av mot kanten när fisken bestämde sig för att simma nedåt. Hannes satte handen på spolen och gjorde sitt bästa för att stoppa linan från att gå ut. Väl utanför kanten kände vi hur den värsta paniken var över, Hannes började få kontroll och kände att han kanske eventuellt hade en chans att vinna denna fajt. Spöet satt stabilt i bältet och han började pumpa upp fisken. Han såg hur det skimrade till och började få upp förhoppningen att det faktiskt var den fisken han så himla gärna hade velat fånga – en doggie. När Chris fick se detta sprang han efter huggkroken, då förstod jag hur god matfisk detta eventuellt var. Fisken kom närmare och närmare och hoppet började sakta men säkert tändas. Vi kanske skulle kunna landa denna. En fisk i denna storlek gör lite som den själv vill. Vill den simma ned mot klippkanten och skära av linan så kommer den göra det. Personligen ville jag inte ens kroka en, jag kände mig chanslös redan innan. Den började göra cirklar under båten och vi såg hur fisken höll på att hamna på vårt middagsbord. Så försiktigt han kunde satte Chris huggkroken i gälen på fisken för att försöka hålla den i så fint skick som möjligt för ett foto. Tillsammans med Hannes glider den över kanten in i båten. I samma veva hoppar jag upp på ena sittplatsen, jag fick nämligen syn på tänderna. Jag visste sedan innan att de var stora, men hallå – inte så här stora! Glädjetjut och till och med en liten dans från Hannes innan vi tog oss modet att faktiskt ta bild på den. Otroligt vacker fisk. Ska jag vara ärlig var detta dessutom en av de godaste fiskarna jag ätit i en fish & chips. Tackar för det Hannes, snyggt jobbat!
Som ett dovt pistolskott
Vi fick en hel drös med fiskar efter det. Det var nästan som att när första fisken var landad fanns det inget stopp. Fiskarna kom som på löpande band. Många var röda och aggressiva, red bass. Såg inte alls ut som en bass om man tänker så, men deras sätt att äta påminde mycket om en Peacock som åt på ytan. Som ett dovt pistolskott försökte de suga i sig våra beten. Det var en perfekt fisk. Man hade en ärlig chans att landa dem samtidigt som de fajtade hårt. Sen att de blev fantastiskt vackra på bild var bara en toppenbra bonus. Vi hinkade i oss vatten för att försöka hålla vätskenivån bra. En påse med salta chips satt också väldigt fint som en paus. Tiden rann iväg och vi blev tvungna att åka för att möta upp Ron och Britt innan
vi skulle lämna ifrån oss Hannes fina doggie som skulle bli lunch. Kepsen åkte av och vinden kändes skön mot den våta hårbotten när vi körde. Vi kunde se på långa vägar att Ron inte gett upp än. Hans popper tryckte vatten och i var och vartannat kast hade han en fisk som kom upp. Ibland överröstade han dessutom vår motor när han vrålade för att han antingen tappade eller krokade en fisk. Britt satt och njöt av att beskåda denna show. Vi körde långsamt när vi kom närmare och började prata. Han berättade att han i sitt åttonde kast hade krokat sin första fisk. Det var inte vilken fisk som helst, utan en fisk vi alla drömt om – Napoleon. En grön, snygg (egentligen ganska ful) fisk. Han stod där med handen i sidan och torkade svetten. Antalet fiskar vi tillsammans hade lyckats fånga denna förmiddag kommer jag dessvärre inte ihåg, men det var många. Vi alla kunde hålla med om att det var en bra idé att åka tillbaka för att käka lite lunch, fylla på energin och sedan lägga en plan för eftermiddagen.
Några dagar in i resan när vi fått både besöka flera fina byar som ni kan läsa om i min tidigare artikel, men även flera fiskepass, var det dags att börja röra oss tillbaka mot civilisationen. Jag skickade kartnålar till familjen och allt man egentligen kunde se var tät djungel. Tur vi bodde på en båt. Det var dags för mig och Hannes att fiska tillsammans en dag till. Vi fiskade rev relativt nära land, för att sedan ta oss lite längre ut. Vi hade många fiskar som kom upp på våra beten för att checka in dem, men inte så många som faktiskt ville hugga. Vi provade stora och små. Vi provade popper och stickbait. Det var inte förrän Hannes satte på en ny variant av en popper, som vi fått skickat till oss från Black Ledge i Australien, som saker började hända. Det var verkligen i var och vartannat kast som han hade fisk som faktiskt käkat. När det stod 7-0 till Hannes började jag bli lite irriterad. När det sedan gick upp mot 15 gav jag som smått upp och plockade fram min slowmo-kamera för att försöka få kaoset på film. Som alltid när kameran åker fram så slutar det nappa. Jag började kasta igen och han fortsatte utklassa. Han erbjöd flera gånger, men aldrig i livet att jag skulle ta hans bete för att fånga fisk, speciellt inte när vi bara hade en av just den modellen. Jag är ju lite av en tävlingsmänniska så att säga. Han fångade red bass, GT och bluefin. Det var som att alla olika fiskar blev helt galna i hans bete.
Utklassning
Detta pass slutade med att lilla jag inte fick en enda fisk medan Hannes hade njutit av att utklassa mig med hela 34 fiskar. Klart att det kan vara lite ojämnt under vissa pass, men detta var på en sådan ny nivå att det inte gick att göra annat än att skratta. Tur att jag gjorde det, vissa hade kallat det karma. Sista passet, sista revet vi besökte, det var där det hände. Första kastet när vi kom fram kommer en fisk som suger i sig mitt stickbait. Den fajtar hårt och vill ta sig ned mot botten. Jag vägrar tappa mitt bete. När den börjar komma upp mot båten och visar oss sidan ser jag en grön färg. Rösten spricker när jag går upp i falsett och panikskriker efter håven.
Jag kan inte förstå att det är sant. Det var en jäkla Napoleon. Första håvningen misslyckas och den försöker sticka under båten. Jag satte precis lagom med press på den och lyckades vända huvudet. Upp kommer den igen och vi får in den i håven. Lagom till att det händer så lossar krokarna. Det är så jag kommer ihåg att vi även fiskar hullinglöst för att minska risken för eventuella skador både på oss och på fisken. På skakiga ben går jag fram till fisken, med ännu skakigare armar lyfter jag upp den och sätter mig i fören för en fotografering. Jösses, nyp mig.
När vi under sista dagen slutat fiskat tidigt och åkt tillbaka till moderskeppet för att slänga på oss badkläderna och hoppat i vattnet för att upptäcka livet under ytan fick vi se massor med färgglada fiskar. Vi lyckades även se ett helt stim med batfish. Vi kände oss väldigt nöjda med det vi fått uppleva och bestämde oss för att inte fiska under eftermiddagen. Ölen var fortfarande kall och vi kände för en chill eftermiddag. Jag tog tillfället i akt med att tvätta av alla spön, Hannes hade gått för att sova en sväng och det är egentligen det enda tillfället jag någonsin har till att hjälpa till med prylarna. När vi satt där och båten långsamt började styra tillbaka mot land kom Ricard ut och frågade om vi kände för att fiska lite marlin på vägen tillbaka. Vi alla såg ut som frågetecken och visste inte riktigt vad vi skulle svara. Vi bestämde oss dock för att det är så klart att vi vill göra det.
Oförklarligt äventyr
Innan vi visste ordet av så var det riggat och klart för fiske. Vi såg fortfarande ön där vi plaskat runt tidigare med våra snorklar. Det tog nog inte mer än kanske tio minuter innan ena rullen började skrika och en marlin hoppade bakom båten. Det chockerade oss alla och ingen visste vad vi skulle göra. Inte hade vi förväntat oss det över huvud taget. Jag hamnade som i trans och stod och skrattade. Hur galet är det egentligen? Det tog mig några sekunder innan jag förstod vad som hände och sprang efter kameran för att fota fisken som hoppade. Jag var alldeles för seg, och vi tappade den. Där stod jag med kameran i handen och skrattade med en tappad fisk. Tur jag var redo, för två minuter senare krokar vi nästa marlin. En fisk som hoppar fint och är helt galen. Ron fajtar fisken och vi lyckas fånga den. Vilket avslut. Vilken resa. Oförklarligt vad jag fått vara med om.
Tack, Papua Nya Guinea. På återseende.
THE GAME CHANGER
Den nya generationens banbrytande optiska design av K328i sätter ny standard på prestanda med ett 40% bredare synfält *, en exceptionellt bekväm eyebox och 8x zoom med perfekt optisk prestanda. bredare synfält
3,5-28x50i *) Baserat på jämförelse med K525i vid 25x förstoring.
MÅNADENS VILTRECEPT:
Bookmakertoast med älgentrecôte – en klassiker med sting
Kokboksförfattaren och matkreatören Emilia Nilsson är tillbaka och den här gången dukar hon upp med en riktigt välsmakande och smakrik klassiker i form av en Bookmakertoast med älgentrecôte. Lycka till med receptet!
Foto: Grahn Visuals i samarbete med Bagaren och Kocken
Receptet är för 4 portioner.
4 skivor lantbröd
Salladsblad
3 msk kapris
Några cm riven pepparrot
1 schalottenlök, tunt skivad och lagd i kallt vatten
150 g smörstekt och saltad rödgul trumpetsvamp
Dijonaise
2 äggulor
3 tsk dijonsenap
1 msk vitvinsvinäger
2,5 dl matolja
Salt
Nymalen peppar
0,5 krm cayennepeppar
Häll äggulor, senap och vinäger i en skål. Tillsätt oljan långsamt och mixa med en stavmixer tills
all olja är tillsatt. Smaka av med salt, peppar och cayennepeppar.
Senapspicklad kålrot
1 dl ättiksprit (12 %)
2 dl strösocker
3 dl vatten
2 msk senapsfrön
200 g tunt skivad kålrot
Häll ättika, socker, vatten och senapsfrön i en kastrull. Koka upp och ta sedan av från värmen. Skala och skiva kålroten tunt på en mandolin. Lägg kålrotsskivorna i den varma lagen och häll över i en steriliserad burk med lock. Låt stå kallt.
Friterade potatisstrimlor och palsternackschips
5 potatisar
2 palsternackor
Frityrolja
Salt
Skiva potatisen tunt på en mandolin och strimla skivorna. Lägg strimlorna i kallt vatten och skölj för att få bort stärkelsen. Värm frityrolja i en kastrull (ca 5 cm djup) och ha ett lock nära till hands. Skiva palsternackan tunt på en mandolin och lägg skivorna på papper. Torka potatisskivorna och fritera dem i oljan vid ca 150 grader tills de är krispiga och gyllene. Lägg på hushållspapper och salta väl.
Bakade tomater
300 g körsbärstomater
Olja
Salt
3 lätt krossade vitlöksklyftor
Blanda tomaterna med en skvätt olja, salt och vitlöksklyftorna. Baka i ugnen på 200 grader tills de fått fin färg.
Älgentrecôte
600 g älgentrecôte (4 skivor)
1 tsk rostad vitpeppar
1 tsk torkad grönpeppar
Salt
Olja
Smör
Rosta pepparkornen i en torr stekpanna i några minuter, krossa i en mortel tills det är medelgrovt.
Salta och peppra köttet med pepparblandningen. Värm en stekpanna och tillsätt olja. Stek köttet på hög värme tills det fått en fin yta och tillsätt smör i pannan på slutet. Lägg köttet i ugnen på 125 grader tills innertemperaturen är 54 grader (medium). Låt vila i ca 5 minuter och skiva sedan upp köttet.
Servering
Stek brödskivorna i olja och smör tills de är gyllene. Toppa med dijonaise, sallad, bakade tomater, skivad entrecôte, picklad kålrot, smörstekt svamp, riven pepparrot, potatisstrimlor och palsternackschips, kapris och isad lök.
Låt väl smaka!
MISSA INTE NÄSTA
NUMMER SÖNDAG 9 MARS
FÅ VÅRT NYHETSBREV
Magasin Vildmarken, det moderna valet!
Ända sedan premiärnumret 2016 har Magasin Vildmarkens läsare varje månad fått hänga med på mängder av jakt-, fiske och outdooräventyr, både här hemma och internationellt.
Förutom reportage, nyheter, krönikor och andra möten med intressanta personer så ligger prylar oss varmt om hjärtat och vi testar, recenserar och utvärderar kontinuerligt dessa roliga och ofta nyttiga hjälpmedel.
Magasin Vildmarken är lätt att ta del av. Du kan få den direkt till din mejl, eller så klickar du in på vår hemsida för att läsa den i ett interaktivt format. Vi nyttjar den moderna mediaplattformen till dess yttersta spets med videor, animerad grafik och länkar till relaterat innehåll. Tidningen läser man helt gratis via sin smartphone, dator eller surfplatta – och vi strävar hela tiden efter att bredda oss ytterligare.
Vill ditt företag synas i Magasin Vildmarken? Kontakta Stefan Vänersand för en bra deal!
Stefan Vänersand stefan@vildmarken.se 0724-500 700
