Luvut ja faktat Sjöräddning vid nöd
Alarmeringscentralen: 112
Sjö- och flygräddningen (SAR) i Estlands sjöbevakningsområde tillhandahålls av Joint Sjöräddningscentralen Tallinn (JRCC Tallinn). Anrop TALLINN RADIO på VHF-kanal 16
MMSI: JRCC Tallinn – 002760100
Telefonnumret till Maritime Distress System: +372 619 1224
Estland har inget sjöräddningssällskap. JRCC tillhandahåller sjöräddning i nödsituationer men vid behov av bogsertjänster, teknisk service eller transporttjänster betalas kostnaden för tjänsterna av båtägaren själv eller dess försäkringsbolag.
Västra Estland
Lyhin välimatka Viron ja Suomen mantereen välillä, Viimsi–Porkkala, on alle 30 meripeninkulmaa. Dirhami–Hanko-väli on linnuntietä 40 meripeninkulmaa, ja Hiidenmaan Kärdlasta Ahvenanmaan Maarianhaminaan on 110 meripeninkulmaa. Viron aluevesien pinta-ala on 24 000 km2 ja rantaviivan pituus yli 3 800 kilometriä. Virolle kuuluu 2 222 saarta, joista kokoaikaisesti asuttuja on 19. Pikkusaarilla, joilla ei ole vakinaisia asukkaita, ei ole yleensä myöskään rantautumiseen sopivaa satamaa.
Västra Estlands centralort är kurorten Haapsalu med ett flertal fritidsbåtshamnar och en biskopsborg från 1700-talet som den främsta sevärdheten. Den särpräglade ön Ormsö, som också har en fungerande hamn, är ett av de bäst bevarade exemplen på den estlandssvenska kulturen vid estniska västkusten. Längs med västkusten finns det många småöar och holmar som saknar gästhamnar och ankringsplats.
Virossa on noin 300 toimivaa satamaa ja rantautumispaikkaa, joista 50 toimii nykyään myös vierassatamana. Noin 30 meripeninkulman päivämatkoilla veneilijä voi kulkea mukavasti ja turvallisesti läpi koko Viron rannikon Venäjän rajalta Latvian rajalle. Koska Viron rannikkovedet ovat suhteellisesti matalampia kuin Suomessa tai Ruotsissa, veneilijän kannattaa noudattaa tarkkaan karttaa tai pysyä merkityillä turvallisilla laivaväylillä.
Dagö och Ösel
Virossa on myös laaja sisävesiväylien verkosto, johon kuuluu satoja kilometrejä jokia sekä Võrtsjärvi ja puolet Peipsijärvestä. Koska sisävesiltä ei ole kulkukelpoista yhteyttä Itämereen tai Suomenlahteen, vierasalukset eivät pääse sinne ilman maakuljetusta.
Att segla i Estland Norra Estland och huvudstaden Tallinn De flesta seglare hamnar förr eller senare i nån av hamnarna som huvustaden Tallinn erbjuder. Staden, med sina 400 000 invånare, erbjuder ett flertal gästhamnar med tillgång till alla tjänster som en seglare kan behöva. Som turist kan man se fram emot den historiska Gamla stan, många museer och konserthus, opera, zoo och ett brett utbud av restauranger, barer, nattklubbar, sport- och kulturella scener.
ALTJA Estlands norra kust sträcker sig 140 sjömil från den ryska gränsen i Narva-Jõesuu till Dirhams hamn. Finska viken är ganska djup (ner till 100 m). Grund och stenblock förekommer främst i närheten av öar och kusten och de är väl utmärkta på sjökorten. De kortaste avstånden mellan Estland och Finland hittar du i nordsydlig riktning, t.ex. mellan Tallinn och Porkala,
Naapurimaamme Viro on erinomainen matkakohde Suomenlahden etelärannalla vierailtavaksi omalla veneellä. Itämeren itärannikolla sijaitsevan Viron merenkulkuolot ovat ilmastoltaan ja kauden kestoltaan melko samankaltaiset kuin Suomessa ja Ruotsissa. On kuitenkin eroja, kuten luonnonsatamien puuttuminen, matalat merenlahdet ja kymmenien kilometrien pituiset hiekkarannat.
andra populära rutter är Vergi-Kotka och Dirham-Hangö. I Finska viken finns det många estniska småöar men av dem har endast Nargö och Vrangö gästhamnar.
Dessa två anrika öar är välutrustade både vad det gäller gästhamnar och turisttjänster för övrigt. Under sommarsäsongen är öarnas huvudorter (Kärdla och Kuressaare) välbesökta resmål för sommarturister och det finns gott om möjligheter för underhållning, men även för avskildhet i orörd natur.
Rigabukten och Pärnu De små öarna Runö och Kynö är bebodda året runt. Dessa öar har väl fungerande hamnar och är resmål som är väl värda att besökas. En utomordentlig gästhamn finns det även i Estlands sommarhuvudstad Pärnu, vars segelbåtsklubb anordnar högklassiga seglingstävlingar och regattor under hela säsongen.
Kartat Viron vesiväylät ja satamat on mitattu hiljattain ja kartoitettu hyvin. Päivitetty kartta-aineisto on saatavilla sekä paperikarttoina että karttasovelluksissa (Navionics, iSailor ym.). Paperikarttoja saa Suomessa John Nurminen Marine Oy:n karttakaupasta: www. johnnurminenmarine.com tai www.merikartat.fi. Viron vesien purjehdusohjeet ovat sähköisessä muodossa osoitteessa www.vta.ee/lootsiraamat. Tietoa Viron satamista yhteystietoineen satamarekisteristä: www.sadamaregister.ee.
saa
VTS ja luotsi Suomenlahden laivaväylällä ja Tallinnanlahdella meriliikennettä ohjaa Tallinnan Vessel Traffic Service (VTS). Veneet eivät saa häiritä matkustaja- tai rahtilaivaliikennettä, mutta niiden ei ole tarpeen raportoida VTS:lle muutoin kuin teknisen vian tapauksessa, jos vene ei ole ohjattavissa. Tallinnan VTS:n toimintakanava VHF-radiossa on 13, kutsumerkki TALLINN VTS. Viron merenkulkulaitoksen 24/7-päivystysnumero: +372 620 5665 Halutessaan veneilijä voi tilata myös luotsin Virossa tapahtuvaa merenkulkua tai satamaan saapumista varten. Tietoa luotsauspalveluista ja niiden hinnoista: www.loots.ee.
Satamissa on erilaisia ilmoittautumisja paikanvaraussääntöjä, joihin voi tutustua satamien kotisivuilla tai tiedustella satamakapteenilta. Noin 40 jalkaa pitkän aluksen laituripaikkamaksu on 16– 35 €/vrk. Viron lipun alla purjehtivan aluksen kuljettajalta vaaditaan huviveneenkuljettajankirja, jos aluksella on yli 25 kW:n moottori tai yli 25 m² purjepintaa, ja VHF-radion käyttö edellyttää ROC- tai SRCtodistusta. Ulkomaisten laivojen suhteen ovat kuitenkin voimassa lippumaan lait, ja ainoa sääntö, jota tulee noudattaa, on kapteenin veren suurin sallittu alkoholipitoisuus, joka on 0,5 promillea.
Virossa ei ole Trossin kaltaista meripelastusjärjestelmää. JRCC takaa hätätilanteessa henkilöiden etsinnän ja pelastuksen, mutta aluksen hinauksen, teknisen avun tai varusteiden rantaan kuljettamisen kulut joutuu korvaamaan apua tarvinneen aluksen omistaja tai hänen vakuutusyhtiönsä.
›› visitestonia.com
Meripelastustoiminta Viron aluevesillä SAR-toimintaa hoitaa Joint Rescue Coordination Centre Tallinn (JRCC Tallinn). VHF-kanavalla 16 kutsumerkkiin vastaa TALLINN RADIO. Meripelastuksen hälytysnumero: +372 619 1224 Yleinen hätänumero Virossa: 112
HIIUMAA
MMSI: JRCC Tallinn – 002760100
Viisumi, rajatarkastus ja huviveneenkuljettajankirja Schengen-maiden kansalaiset eivät tarvitse Viroon tullessaan viisumia, eikä EU:ssa kirjoilla olevia huviveneitä tarkasteta rajanylityspaikalla maahan tullessa tai maasta lähdettäessä. Matkustajilla tulee kuitenkin olla mukanaan henkilötodistus, ja poliisi- ja rajavartioviranomaisilla on oikeus tarkastaa se. Jos aluksella on muiden kuin Schengen-maiden kansalaisia, kapteenin tulee vähintään tunti ennen maahantuloa tai maastalähtöä ilmoittaa siitä rajanylityspaikalle tulo- tai lähtöselvityksen suorittamiseksi. Sen voi tehdä radioitse VHFkanavalla 69.
KIHNU
ViRO VENEILYKOHTEENA Att segla i Estland
VILSANDI
T a l l i n n
B a y
FINLAND
10
20
20
PIRITA P IRIT ITA TA TTOP OP
Hanko
l f u G
SEAPL S APLANE APL NE E HARBOUR HAR SEAPLANE HARBOUR
20
10
OLD CITY HARBOUR
MARINAS in TALLINN
OLD CCITY OLD IT TY MA MARINA ARIN NA NA
100
Osmussaar
0
10
S e a
Kärdla
Hiiumaa
0 10
50
PURTSE
KABERNEEME KOLJUNUKI
ESTONIA Lak e Pe ipus
Paide
Haapsalu
VIRTSU
SOELA
Tartu
LÕUNARANNA
MUNALAID
KÕIGUSTE
Saaremaa
MANILAID
Kuressaare
KURESSAARE
ROOMASSAARE ABRUKA
Abruka
50
RUHNU
Lake Võrtsjärv
Länsi-Viron keskus on kylpyläkaupunki Haapsalu, jossa on monta venesatamaa ja jonka tärkein nähtävyys on 1200-luvulta peräisin oleva piispanlinna. Omaleimainen Vormsin saari eli Ormsö on Viron länsirannikon parhaiten säilyneitä esimerkkejä vironruotsalaisesta kulttuurialueesta, ja siellä on myös käyttökelpoinen satama. Länsirannikon edustalla on lisäksi paljon pienehköjä saaria ja luotoja, joilla ei ole laituria.
Hiidenmaa ja Saarenmaa
TALLINN Pohjois-Viron rannikko on 140 meripeninkulmaa pitkä ja ulottuu Venäjän rajalta Narva-Jõesuussa Dirhamin satamaan. Suomenlahti on syvä (syvimmillään 100 m), ja vain saarien ja rannikon läheisyydessä ja lahdissa on matalikkoja ja kareja, mutta ne on merkitty huolellisesti merikarttoihin. Lyhimmät välimatkat Suomen ja Viron välillä ovat pohjoisesta etelään yli lahden, esimerkiksi Porkkalasta
Näissä perinteisissä veneilykohteissa on runsaasti vierassatamia ja matkailupalveluja. Kesäkaudella saarten keskukset ovat melko ruuhkaisia ja sieltä löytää monipuolista vauhdikasta viihdettä mutta myös koskematonta luontoa ja hiljaisuutta.
Riianlahti ja Pärnu Kokoaikaisesti asutut pikkusaaret Ruhnu ja Kihnu sijaitsevat Viron ja Latvian välisen merirajan tuntumassa. Nämä kunnon satamilla varustetut saaret ovat myös vierailun arvoisia veneilykohteita. Erinomainen vierassatama on myös Pärnussa, Viron kesäpääkaupungissa, jonka pursiseurassa järjestetään koko kauden ajan tasokkaita purjehduskilpailuja.
Ruhnu 20
of
Grannlandet Estland är ett utmärkt resmål att besöka med egen båt. Sjöfartsförhållanden i Estland vid Östersjöns östra kust liknar för det mesta förhållandena i Finland och Sverige när det gäller klimat och säsongslängd. Men det finns också en hel del skillnader, som t.ex. avsaknaden av naturhamnar, många grunda havsvikar och flera tiotal kilometer långa sandstränder. Det kortaste avståndet mellan estniska och finska fastlandet, Viimsi-Porkala, är mindre än 30 sjömil. Avståndet mellan Derhamn och Hangö fågelvägen är 40 sjömil, från Kärdla på Dagö till Mariehamn är det 110 sjömil. Estniska territorialvatten omfattar 24 000 km2, strandlinjens längd är över 3800 kilometer och Estland har 2 222 öar, varav 19 är bebodda året runt. Småöar som inte har några fasta boende har som regel inte heller någon hamn att lägga till i. Estland har ca 300 fungerande hamnar och tilläggningsplatser varav 50 är idag registrerade som gästhamnar. Med dagsresor på ca 30 sjömil kan en båtturist tryggt och bekvämt avverka hela den estniska kusten från Ryssland till Lettland. Då kustnära hav i Estland är betydligt grundare jämfört med Finland eller Sverige bör båtturisterna hålla bra koll på sjökortet eller följa tryggt utmärkta farleder. Estland har även ett övergripande farledsnät i inlandet som innefattar flera hundra kilometer floder samt insjöarna Võrtsjärv och Peipus. Men eftersom inlandets farleder inte ansluter till Östersjön kan de inte nås med gästbåtar utan användning av fastlandstransport.
Sjökort
Valga
SALACGRĪVA
50
LA T VIA
Riga
20
Viljandi
PÄRNU
Länsi-Viro
Gulf
MÕNTU
50 20
Pärnu
Tallinnaan. Usein käytettyjä reittejä ovat myös Kotka–Vergi ja Hanko–Dirhami. Suomenlahdella on useita Viron pikkusaaria, joista vain Naissaarella ja Pranglilla toimii vierassatama.
KIHNU
Kihnu
20
Narva
Viron pohjoisrannikon keskeinen satamapaikka on 400 000 asukkaan pääkaupunki Tallinna, jossa on useita vierassatamia ja kaikki veneilijän tarvitsemat palvelut. Matkailijoita houkuttelevat historiallinen vanhakaupunki, museot, kansallisooppera, eläintarha ja konserttitalot mutta myös laaja valikoima ravintoloita ja yökerhoja sekä urheilu- ja kulttuurikohteita.
20
HAAPSALU
Muhu
NARVA
Rakvere
VEERE
20
TOILA
KUIVASTU KOGUVA
TRIIGI
LÕMALA
NARVA-JÕESUU
20
20
50
B a l t i c
100
EISMA
TAPURLA
ROHUKÜLA
SÕRU SAAREMAA HARBOUR
0
TALLINN
20
ORJAKU
50
15
50
Pohjois-Viro ja pääkaupunki Tallinna
50
VERGI
Pakri Islands
SVIBY
ROOGRAHU
Mohni
PRANGLI
NAISSAAR
Vormsi
HELTERMA A
n l a n d
RU SSI A
100 150
KÄRDLA
VIINISTU
Keri
Naissaar
50
100
DIRHAMI
100
50
50
Vaindloo
F i
o f
LOHUSALU
20
100
0
100
20 50
50
©REGIO 2013
10
100
50
HANKO
20
NOBLE LESSN LE SNER SN NOBLESSNER
Maritime Museum
50
PORKKALA
Siffror och fakta
Viro veneilykohteena
20
Åland Islands
SWEDEN
STOCKHOLM50
50
20
KALEV YC KA ALE EV V YC
20
20
HELSINKI
200 10
0 15 100 50
BY
Turku
ROJA VENTSPILS 20
PÄRNU
20
Photo: Rein Holtsmann
RIGA KL-13-078
©2013
SAAREMAA Photo:Andi Roost
Estniska farleder och hamnar är nyligen mätta och väl kartlagda och uppdaterade sjökort finns både tryckta på papper och i applikationer som Navionics, iSailor mm. Papperstryckta sjökort kan köpas i Finland hos John Nurminen Marine Oy: www.johnnurminenmarine.com eller www. merikartat.fi. Estlands digitala lotsbok hittar du på adressen: www.vta.ee/lootsiraamat. Information om estniska hamnar med kontaktuppgifter hittar du i hamnregistret: www.sadamaregister.ee.
VTS och lots Sjötrafiken på Finska vikens officiella farleder och i Tallinnviken regleras av Tallinns Vessel Traffic Service (VTS). Småbåtar får inte störa trafiken för passagerar- och fraktbåtar men behöver endast rapportera till VTS vid tekniska fel då båten inte är manövrerbar. Tallinns VTS använder VHF-kanal 13, anrop TALLINN VTS. Estonian Maritime telefonnummer för +372 620 5665
Administrations nödsamtal är:
Vid behov kan även småbåtar anlita en lots för trafikering i estniska vatten eller för infart till hamnar. Information om lotstjänster och priser hittar du här: www.loots.ee.
Visum, check-in och båtkörkort Schengenländernas medborgare behöver inget visum för att resa till Estland och fritidsbåtar från EU-länder behöver inte heller registrera sig vid gränsen i samband med in- eller utresa till eller från landet. Dock måste alla resenärer ha en legitimation som polis- och gränsmyndigheten har rätt att kontrollera. Om det finns några tredjelandsmedborgare ombord måste båtens kapten meddela det till gränskontrollen för check-in eller check-out minst en timme innan in- eller utresa. Det kan göras via radio på VHF-kanal 69. Olika hamnar har olika regler för registrering och platsbokning, som finns tillgängliga på hamnens hemsida eller hos hamnkaptenen. Dygnspriset för en kajplats för en båt i 40-fotsklassen ligger mellan 16 och 35 €. Estniskflaggade båtar måste ha båtkörkort när motoreffekten är över 25 kW eller segelytan över 25 m² och ett ROC- eller SRC-certifikat krävs för användning av VHF-radio. För utländska båtar gällerz dock flagglandets lagar och det enda som man måste följa är den tillåtna promillehalten för kaptenen, vilken är 0,5 promille.