Värmland 2016

VINJETT

VINJETT

E T T M AGASIN OM AT T RE SA I KONTR AS TERNAS L ANDSK AP • 2016

Elvis lever - i Torsby

stor guide:

HÄR HITTAR DUBÄSTA FISKET! d ,s nu nappar

et!

FÖLJ MED TILL LANDSKAPET DÄR 50-TALET ALDRIG TOG SLUT

Ye

t s n r e hst c e r i i ”Jag är k marinerad i ge r

Vi har träffat

sara broos

Värmland”

SÄFFLE ENLIGT TINA THÖRNER

i selmas trädgård godsaker från torfolk shoppingparadis

1 i skogen

INNEHÅLL

VÄRML AND

vi besöker:

28 ERNST SER RÖTT!

Ernst Kirchsteiger är marinerad i Värmland.

En sak gör honom riktigt förbannad. Stor intervju!

42 SHOPPA

— MITT I SKOGEN

Här finns bara tre invånare – men invasionen väntar runt knuten.

Långflon är vårt mest osannolika shoppingmecka.

26 TILLBAKA TILL HOVFJÄLLET

Jorden runt jagar hon snön – nio månader om året. Men så snart möjlighet ges återvänder superstjärnan Emma Dahlström till Hovfjället.

20 HANDPLOCKAT

36

DET NAPPAR!

Flugfiske i Klarälven eller gös i Glafsfjorden? Missa inte vår stora fiskeguide.

12

50-TALET I FULL SWING

Följ med till en parallell tidszon där pomada, prickiga klänningar och rockabilly aldrig blivit omodernt.

46

SÄGNER FRÅN SAXÅ BRUK

När den färgstarke matprofilen Carl Jan inreder sitt Saxå bruk gör han det med inspiration från värmländska skrönor och tysk högromantik.

illustration Lena Sjöberg/Söderberg agentur

Smycken från Gösta Berlings saga och sex andra hantverk inspirerade av Värmland.

22 TINA THÖRNERS ROADMAP TILL SÄFFLE

Följ med rallyprofilen Tina Thörner på en svindlande landsvägstripp genom hemtrakterna kring Värmlandsnäs och Säffle.

50 ODLING MED ETT SYFTE

Marica Möller ville göra världen grönare och vackrare. Så hon startade Torfolk gård. Läs hennes inspirerande berättelse.

3

design skapa linnekläder landet färger fågelkvitter konst glädje

Klädgalleri Välkomna!

En omfamning av herrgårdsliv.

Ulvsby herrgård ligger på sluttningen vid sjön Frykens västra strand, bara ett par kilometer norr om Sunne. Här har du nära till både kultur- och naturupplevelser.

Stanna över natten och passa på att njuta av riktigt god mat och dryck.

Känn dig som hemma hälsar Marianne Krönsjö med personal

Öppet juni-augusti: tisdag-fredag 12-18 lördag 10-15, övrig tid se hemsida

Pikenberg, norra Grums 070-321 30 91

L Ä N S M A N S GÅ R D EN

www.mimmidesign.se

+46(0) 565 140 10

Kanot & Kajak Båt & Fiske Höghöjdsbana Badtunna & Bastu Cykel & MTB Gruppaktiviteter Canoe & Kayak Boat & Fishing High ropes course Hot Tube & Sauna Bicycle & MTB Group event

www.ulvsbyherrgard.se

Välkommen till Filipstad!

Knäckebrödsmuseum och fabriksförsäljning

av Wasa- och Barillaprodukter.

Hos oss kan Ni handla knäckebröd och pastaprodukter och samtidigt vandra genom vår historia.

Vi finns på Konsul Lundströms väg 11 i Filipstad! Öppet: Måndag - Fredag kl. 11 - 18, Lördag kl. 10 - 14. www.wasa.com

Passa på att ta en kopp kaffe i vår fikahörna.

För researrangörer kan även lunch förbokas.

För mer information ring 0590-182 82

VÄLKOMMEN

TILL VÄRML AND

Tre favoriter just nu

1. MÅRBACKA

Min ständiga och största favorit är given – Selma Lagerlöfs Mårbacka. Missa inte guidningen. Inne i biblioteket får du höra ett tal som Selma Lagerlöf höll i radio.

Oerhört starkt!

2. SILLEGÅRDEN

Sillegården har allt – god mat, spännande konst, vackra textilier, underbar fika och en fantastiskt vacker omgivning. Här blir jag gärna sittande – länge, länge.

världens mittpunkt

D

et var dans bort i vägen … Eller mer exakt i Östra Ämterviks socken. Bröllopsmiddagen börjar gå mot sitt slut. Från den urgamla sjöbottnen nedanför fryksdalsgården stiger dimmorna. ”Vilket bröllop! Här åker vi rakt ut i skogen och så är det så … kulturellt.”

Mannen, som senare skulle komma att bli min make, sätter där och då verkligen fingret på något.

Ett par kilometer bort ligger Mårbacka – ett självsäkert kulturcentrum med Selma Lagerlöf som evig borgenär. Någon mil österut heter den riksbekanta byn Ransäter – känd över hela landet genom Erik Gustaf Geijer och Tage Erlander.

Låter vi tanken i stället vandra söderut möts vi i Alster upp av Gustaf Fröding, men också av barnboksförfattarna Inger och Lasse Sandberg. Västerut bor författaren Lars Andersson och förr även konstnärsparet Fjæstad.

Vi har Karin Broos, Nils Ferlin, Lars Lerin, Göran Tunström och Västanå teater. Och så alla dem som har tonsatt sitt Värmland: Sven-Erik Magnusson, Björn J:son Lindh, Christer Sjögren, Monica Zetterlund, Håkan Hagegård …

Ja, jag ska inte räkna upp fler.

Min poäng är inte att marknadsföra Värmland. Poängen är att det inte behövs.

Dansband eller opera, dikter eller barnböcker?

Alltid samma intensitet, samma kvalitet och samma unikitet.

Inte så konstigt kanske att den värmländska möbelsnickaren Elis i Taseruds ord kom till mig – där mitt bland bröllopsfestens skratt, tal och sånger: ”Ge mig en jordglob men helst en med bara Värmland på.”

Jag lovar, det räcker!

FOTO OLOF SENESTAM/WIKIMEDIA COMMONS

P L AT S E N D I T V I L Ä N G TA R :

3. KLARÄLVEN

Klarälven. Det spelar ingen roll om du tar dig nerför den i sakta mak på en flotte uppe i norr, flanerar längs kanten inne i Karlstad eller följer dess sista metrar ut i vårt lands enda innanhav Vänern … Klarälven går som en livets egen nerv genom det värmländska landskapet.

Sofia Wadensjö Karén, Ständig värmlandsambassadör

REDAKTIONEN

Värmland produceras av AB Tidningen Vi/Uppdragspublicering på uppdrag av Visit Värmland Kontakt info@visitvarmland.se, www.visitvarmland.se Redaktör Stefan Sjödin Art director Anna Ågren Repro Kerstin Larsson Omslagsfoto Henric Lindsten och Joel Nilsson Tryck Quad/Graphics Europe, Polen

5

VINJETT

VINJETT

”Jag har just gått igenom trädgården nu på morgonen och funnit att körsbär och päronträd redan stå i blom, och äppelträden ha stora röda knoppar. Du må tro, att här är vackert.”

Ur Selma Lagerlöfs brev till Nils Holgersson, 1939.

BILDEN

MÅRBACK A

v

trädgård I SELMA L AGERLÖFS

Mårbacka, Östra Ämtervik

Familjegården gick förlorad. Men Selma Lagerlöf kunde aldrig släppa sitt älskade Mårbacka.

En dag skulle det åter bli hennes.

S

Text: Stefan Sjödin Foto: Aftonbladet/IBL

.

elma Lagerlöf var ”I nästa ögonblick var jag hemma igen lärarinna i Landskrona och sprang i trädgården i den kyliga när barndomshemmet septembermorgonen för att söka frukt Mårbacka gled släkten ur under träden. Jag kände på tungan händerna. Hon var i det smaken av de daggfriska, solmättade närmaste opublicerad astrakanerna, och jag sa till mig själv, att och hade tusen kronor jag måste laga, att jag kunde återförvärva i årlig lön. Vänner skickade Mårbacka för att än en gång få äta brev och beskrev hur av dess äpplen.” gården köptes och OCH DET SKULLE såldes och köptes bli möjligt. Under igen. Någon gång 1900-talets första år fick hon bilder: kom framgångarna: ”förvuxna häckar, Gösta Berlings ovårdat…”. saga, Jerusalem, Hon upplevde att gården Herr Arnes talade till henne. penningar, Nils Vädjade. Tänk om Holgersson… hon skulle kunna…

1908 köpte hon Se lm dis Mårbacka, fast besluten ak nej, hur skulle det gå a r öpt pa e till till? Hon slog tankarna ur att återställa den nedgångna baka sitt förlorade hågen. trädgården. Och hennes tacksamhet Men de återkom. Ständigt. Hon reste mot barndomshemmet som åter blev i långsam mak utanför Rom, men kunde hennes visste inga gränser: inte se annat än landsvägen söder om ”Jag skulle aldrig blivit författare Mårbacka. Hon såg en medpassagerare om jag inte vuxit upp på Mårbacka med i en järnvägskupé plocka fram en klar dess åldriga sedvänjor, dess rikedom på astrakan ur resväskan och … sägner, dess milda vänliga människor.” x

Fotnot: Mårbacka drivs idag som minnesgård av en privat stiftelse i enlighet med Selma Lagerlöfs testamente. Alla intäkter används till drift och underhåll av anläggningen.

Trädgården går att besöka. Här driver man idag upp egna Mårbackapelargoner och ättlingar till den parasollsäv som Selma hade med från sin resa i Mellanöstern. Läs mer: www.marbacka.com 7

Öppettider

Tisdag – söndag 11–16 Onsdag 11–21 Öppet 7 maj – 11 september

Måndag – söndag 11–16 Onsdag 11–21

fikafe-

på Kaf n!

Kvarne

Perspektivbord efter Paolo Uccelos målning ”Striden vid San Romano”. © Petra Jensen/BUS 2015

Gör en utflykt till Klässbol

kristinehamnskonstmuseum.com En del av Kristinehamns kommun.

Med stöd av Region Värmland.

VARMT VÄLKOMMEN I den anrika och välbesökta stadsparken träffar du djuren, åker rundturståg, upptäcker Naturum Värmland, njuter av god mat och deltar i många härliga evenemang.

FRI ENTRÉ FRI PARKERING ÖPPET ÅRET RUNT MARIEBERGSSKOGEN.SE

Gillar du genuint svenskt hantverk är Klässbol något för dig. Här väver vi i linne sen generationer.

Boka en rundtur i väveriet, handla i vår butik med fabriksförsäljning och avsluta utflykten med fika på prisbelönta Kaffe-Kvarnen. Välkommen!

klassbols.se KL ÄSSBOLS LINNEVÄVERI AB | TEL 0570-46 01 85 MÅN – FRE 9 –18 | LÖR– SÖN 10 –16 | K AFFE-K VARNEN TEL 0570-46 02 29

PÅ GÅN G

VÄRML AND

TIDSRESA MED GULDKANT Herrgårdskulturen är en självklar del av Värmlands historia – och nutid.

V

i frågade Per-Olov Byh, intendent på Alsters herrgård, vad landskapets herrgårdar betyder för honom.

– För mig är herrgårdskulturen sammanknuten med den värmländska berättar­traditionen.

Anrika miljöer som påminner om en brukstradition med tumultartade fester, knivslagsmål, Per-Olov Byh. matglada präster och disponenter med näsan i vädret.

Värmland har många kända författare som förevigat herrgårdarna.

– Ja, Selma Lagerlöf och Gustaf Fröding målade herrgårdskulturen med ord som sedan fördes vidare i musik och poesi eller som teaterstycken på Västanå teater. Jag anser att bruksmiljön och litteraturen hör samman med herrgårdskulturen och det ger varje herrgård sina unika historia.

Vilka skäl finns det att besöka herrgårdarna idag?

– Du kan bli en del av historien och känna lukten av tjära och linolja!

Alsters herrgård är Gustaf Frödings födelsegård strax söder om Karlstad. Den ligger vackert begiven i en rogivande miljö med herrgårdskafé, konstgalleri och dagliga visningar om Fröding. www.karlstad.se 9

PÅ GÅN G

VÄRML AND

Visste du att…

De vita älgarna har bruna ögon och producerar normalt pigment. Däremot tycks de ha en genetisk variant som gör att pälsen inte lagrar pigmentet, vilket kallas leucism.

Magiskt möte

De vita älgarna finns nästan bara i Värmland. Särskilt en av dem, en stor skoveltjur på nitton taggar, har blivit något av en kändis och har synts i tidningar runt om i världen. Älgsafari är populärt i Värmland och har du riktig tur får du syn på en av de sällsynta vita älgarna.

– Att möta en vit älg är magiskt, nästan andligt, konstaterar vildmarksguiden Tommy Johansson.

Nu ser vi en ny generation musikalstjärnor stå på scenen och 2016 ser vi Ole Bang (Erik) och Lisa Miskovsky (Anna) som Värmlands Romeo och Julia.

Varje år sätts klassikern Värmlänningarna upp i Ransäter. I år med nya spännande stjärnor berättar regissören Olof Wretling på Värmlänningarnas Facebooksida.

10

EUROPAPREMIÄR FÖR DENNIS HOPPER!

Under 1960-talet bar filmstjärnan från Easyrider, Dennis Hopper, med sig en kamera överallt – på filminspelningar, fester, middagar och barer. Längs vägen fångade han några ögonblick som kom att sammanfatta en hel generation. Han dokumenterade bland andra Tina Turner, Andy Warhol på sin första West Coast Show, Paul Newman i början av sin karriär och Martin Luther King under the Civil Rights March från Selma till Montgomery.

För första gången i Europa visar Värmlands Museum den nyproducerade utställningen Along the way. Därefter visas utställningen på Nationalmuseum i Köpenhamn.

Visas 4 jun – 30 okt 2016. www.varmlandsmuseum.se

… I västra Värmland finns vandringsleder och kajakleder som korsar norska gränsen flera gånger. Hos Eda Outdoor kan du hyra kajak och utforska omgivningarna själv eller låta Eda Outdoor ta hand om allt och köpa all-inclusivepaketet. www.edaoutdoor.se … Rally Sweden lockar ungefär 200 000 besökare till de värmländska skogarna i februari varje år. Fler än 100 miljoner följer VM-tävlingen via olika medier världen över! … Forsarna vid Borgvik har givit upphov till ett älvnamn, Værma, som i sin tur har givit namn dels åt sjön Värmeln, dels åt de människor som bodde kring älven.

Till inbyggarbeteckningen værmar har sedan ett bygdenamn Værmaland ’värmarnas land’ bildats, och detta har så småningom kommit att användas om hela landskapet.

Källa: Institutet för språk och folkminnen

EKOLOGISKA PIONJÄRER

1985 var Torfolk gård i Värmland med och initierade KRAV för ekologisk produktion i Sverige. Nu tar de nästa steg.

Läs ägaren Marica Möller framtidsvision på sid 50!

PÅ GÅN G

VÄRML AND

UPPLEV VÄRMLAND PÅ HÄSTRYGGEN Nybörjare eller proffs­ ryttare spelar ingen roll på Sun Dance Ranch i Ekhärad. Här erbjuds fina ridupplevelser i bergen och vid vattnet vare sig du vill rida flera dagar i sträck i westernstil eller bara uppleva en timmes skrittur i vacker värmländsk natur. www.sundanceranch.eu

20

Putte åker på turné

Folkfesten Putte i Parken lockade 75 000 besökare till Karlstad förra året. Samma sommar bestämde sig arrangörerna för att också låta huvudstaden njuta av den värmländska festivalen och fixade en tvådagars festival i Kungsträdgården med 100 000 besökare. Satsningen gav mersmak och i år ger sig Putte ut på turné! Förutom Karlstad kommer den kringresande musikfesten till Örebro, Leksand och Stockholm.

— Vi har fri entré som vanligt. Vi vill helt enkelt dela med oss av en trevlig musik- och folkfest till fler fantastiska människor, alla är välkomna, säger Ida Johansson från Putte i Parken.

Datum: Mariebergsskogen, Karlstad 30 juni–2 juli. Håll utkik efter årets artister på www.putteiparken.se

Så många värmländska restauranger och kaféer finns med i årets smakbibel White Guide. Goda chanser att äta sig igenom landskapet med andra ord!

Läs mer på www.whiteguide.se/ province/varmland

NÅT FRILAGT!!

FOTVANDRA!

Vill du utforska Värmland till fots så finns bra och tydliga vandringsleder på www.varmlandsleder.se Här kan du se kartor, svårig­ hetsgrad och hur lång tid du ska räkna med att det tar att gå respektive led.

VÄSTANÅ TEATER SPELAR SELMA

Löwensköldska ringen är en spökhistoria från Fryksdalen. General Löwensköld begravs med en dyrbar ring, men innan graven fylls igen stjäls den från kistan. Västanå teater, en värmlandsklassiker, spelar Selma Lagerlöf i sommar. www.vastanateater.se

11

5 0 -TA L

VÄRML AND

o r 12 12

5 0 -TA L

VÄRML AND

b a i k l l c y o nöd&lust i

Att resa till Värmland är också att färdas till en annan tidszon. Parallellt med nuet pågår ett liv där klockan dröjer kvar vid 1956. Välkommen till en värld där pomada, prickiga klänningar och rockabilly aldrig har blivit omodernt.

Text: Markus Wilhelmson Foto: Peter Hoelstad

13

5 0 -TA L

VÄRML AND

En dröm har gått i uppfyllelse. Jessica Amneteg och Andreas Nilsson gifte sig till tonerna av Elvis Presley.

Ä

ntligen stod prästen vid jukeboxen.

Fem år tidigare hade Jessica Amneteg öppnat dörren till Memphis Café i Östmark, och när hon väl hade hämtat sig från alla intryck – bilderna på Elvis, lp-skivorna med Elvis, skyltarna med Elvis, muggarna med Elvis och fyra mini-Graceland i vår-, sommar-, vinter- och höstskrud, utbrast hon: – Här ska jag gifta mig en dag.

Den dagen är i dag och därför står hon nu i sensommarhettan mellan en välvaxad Pontiac LeMans och en Buick Wildcat och väntar på ingångsmarschen.

Döttrarna är tärnor i matchande rockabillyklänningar med vita prickar och inne i kaféet som har förvandlats till kapell klämmer sig prästen och kyrkoherden i Fryksände pastorat, Johan Bonander, in i ett hörn under en röd elgitarr, bredvid den röda Wurlitzerjukeboxen.

– Är den laddad? Behöver jag mynt?

Så trycker han på knappen. Det knastrar till. Stilla och långsamt börjar Elvis Presley sjunga medan brudparet kryssar fram mellan de röda galonsto-

14

”Det går väl en fyra-fem kilo pomada om året”, konstaterar Robert Jansson.

larna mot jukeboxen.

Love me tender, love me sweet, never let me go.

Om Elvis Presley lever (och det är klart att han gör!) finns få platser där han skulle bli så välkommen som i Värmland.

Det må vara 2016 i resten av världen, men i Värmland finns en parallell tidszon där klockan stannade någon gång på 50-talet.

Beror det på att Värmland är överbefolkat av ”Det var bättre förrkramare”? Nja. Vi vill nog påstå att det går alldeles utmärkt att leva i nuet, även om man reser tillbaka till 50-talet med jämna mellanrum. Kanske blir fiber- och Facebook-nuet lite mer hanterbart om man har ett färgglatt, mentalt rum möblerat med treackordslåtar och hårpomada Östmark att kliva in i då och då.

DET FINNS ONEKLIGEN sämre verklighetsflykter att ägna sig åt.

På 50-talet stängde Ulla Näzell in sig på flickrummet hemma i Degerfors med sin Radiola radiogrammofon.

Hon lyssnade på

Louis Armstrong, Frank Sinatra och Owe Thörnqvist och visst svängde det, men en kväll 1956 hände något som kom att förändra hennes liv. Radio Luxembourg spelade Don’t be cruel och Ulla visste knappt vart hon skulle göra av benen.

Man kan säga att hon blev frälst.

Dagen efter rusade hon till Högbergs Musikaffär i Degerfors och köpte singeln. Det var första gången hennes blick mötte Elvis Presleys. Man kan säga att hon blev kär.

– Elvis har följt mig genom hela livet och han kommer att följa mig till döden.

På min begravning ska de spela ”How great thou art” och två andra låtar med Elvis. Mina anhöriga är underrättade, säger hon när vi träffar henne i King Creole Shop och Café, souvenirbutiken och kaféet som hon driver på Haga i Karlstad.

Ulla Näzell har fött tre barn och varit gift, men männen i hennes liv har haft svårt att mäta sig med den störste.

– Tyvärr är det så.

Andra män når till Elvis fotknölar, inte högre än så. Elvis hade hela paketet.

I 50-årspresent fick Karlstad Degerfors Ulla Näzell en resa till

5 0 -TA L

”Andra män når inte högre än till Elvis fotknölar, tyvärr.”

Ulla Näzell mäter alla i förhållande till den störste.

VÄRML AND

”Stilla och långsamt börjar Elvis Presley sjunga medan brudparet kryssar fram mellan de röda galonstolarna”

”Om Elvis Presley lever (och det är klart att han gör!) finns få platser där han skulle bli så välkommen som i Värmland.”

Memphis av sina barn. Hon hade aldrig varit där. Nu, 71 år ung, planerar hon sin 16:e resa. Hon bor alltid mittemot Graceland, på Heartbreak Hotel.

Ulla har kommit att lära känna flera av de musiker som spelade med Elvis, som ”Scotty” Moore och D.J. Fontana.

Hon har fått en lektion i karate av Elvis tränare Mike Stone och hon har varit hemma hos Jerry Lee Lewis.

När Ulla var 55 år önskade hon att hon hade varit 30 år yngre, för då skulle hon ha öppnat ett Elviskafé med alla tavlor, autografer och prylar hon hade samlat på sig genom åren. Men så gick hon i pension efter att ha arbetat med friskvård och medicinsk fotvård och tänkte: Det är aldrig för sent.

För 50-talet tycks det aldrig vara för sent eftersom det vägrar att dö.

På King Creole Shop och Café kan man beställa en macka med jordnötssmör, bacon och banan.

För Ulla Näzell är det en dröm som går i uppfyllelse: Hon får tillbringa hela

dagarna med Elvis, men hon får inte ha honom för sig själv.

– Ibland är det kö på gatan utanför när jag öppnar. Det verkar som om en ny generation nu upptäcker den här epoken och tycker om stilen och musiken. Unga tjejer kommer in och säger: Gud vad snygg Elvis var. Jag tror att hans musik kommer att leva för alltid, som Mozart och Beethoven.

Ulla Näzell funderar på varför 50-talet, Elvis och rockabilly är så levande i Värmland.

– Kanske har det att göra med att musik och dans är så central i Värmland.

Vi har alltid haft mycket orkestrar och band, Sven-Ingvars, Vikingarna och rockabilly.

Och så säger hon, inte utan nostalgi: – 50-talet var en underbar tid att växa upp i. Det var enkelt att leva. Jag fick första jobbet jag sökte. Allt blev bara bättre. Vi gick på kafé, drack Coca-Cola, åt mazarin och spelade jukebox.

Nu har hon precis rest sig efter en

svår knäskada. Kunderna blev oroliga när kaféet inte öppnade som vanligt och de började ringa hem till Ulla. Hon haltade till King Creole tidigare än läkarna ville.

När hon hade som mest ont sökte hon tröst i Elvis gospellåtar. När hon vill koppla av spelar hon någon av hans ballader. När hon städar spelar hon något rivigare.

ELVIS LEVER. På grusvägarna kring Svenneby, strax norr om Torsby, kommer rockabillybandet Top Cats trummis Robert Jansson körande i sin gräddvita Chevrolet Impala från 1963.

Top Cats fick sitt breda genombrott med ”Baby Doll” och finalplatsen i Melodifestivalen 2012 och turnerar numera över hela Sverige.

Mellan turnéerna samlas det gamla kompisgänget bland ensilage och hallonbuskar i en gammal lada som har byggts om till replokal. I dag är det bara gräshopporna som spelar.

15

V0 I N- TJAE LT T 5

VÄ V IRNMJ LEAT N T D

Desirée Axelsson serverar hamburgare på Diner 45 i Stöpafors.

Det är lokalproducerat för hela slanten: hamburgerbröd från Torsby, hemgjord coleslaw och majonnäs och ale från Västra Ämterviks bryggeri.

16 16

5 0 -TA L

VÄRML AND

”Är man på dåligt humör finns ingen bättre medicin än att sätta på 50-talsmusik … tre ackord, okomplicerat, svängigt.

Flickorna har snygga frisyrer och vackra klänningar” – När vi började fanns ett tiotal rockabillyband bara i Torsby. Man blev inte mobbad för att man lyssnade på Johnny Cash eller Elvis. Tvärtom, säger Robert Jansson.

Skolan och kulturlivet hade en generös inställning till ungdomar som spelade hellre än bra. Den ideella musikföreningen Ge&Hör i Torsby hjälpte till med inspelningsstudio och replokaler.

För Robert Jansson handlade det inte bara om att lära sig spela trummor.

Han var tvungen att få kläm på klädkoderna också.

Hur långt ska byxbenen på jeansen vikas upp? Vilken stålkam är accepterad?

– Det tog ett bra tag innan jag fick till frisyren. Jag hade en inskolningsperiod med hårfön, men nu går det automatiskt.

Jag gör av med fyra-fem kilo pomada om året, säger han.

KANSKE HAR ROCKABILLY aldrig varit så inne som nu.

Många trender föds i Stockholm (som oroligt sneglar mot New York) och sprider sig sedan ut över Sverige.

Med rockabilly är det tvärtom.

I Värmland – och Dalarna – har rockabillyn aldrig förlorat fästet, så när hipsters i huvudstaden ekiperar sig i bowlingskjorta och James Dean-frisyr skrattar landsbygden åt dessa stockabillys.

Autencitet, äkthet och själ är en viktig del av rockabillykulturen. Posörer göre sig icke besvär.

Att det finns en skillnad mellan huvudstaden och landet visar också Top Cats spelningar. Sångaren Jon Kleppenes berättar att när de spelar i Stockholm står folk och snackar som om de vore hemma i sitt vardagsrum.

– Spelar man på den årliga festen i Koppom, då har folk väntat på den här kvällen i 364 dagar och då jäklar ser de

till att det blir roligt. Feedbacken blir lite mer direkt, säger han.

Robert Jansson beskriver Värmland som ett glatt landskap och kanske förstärker musiken sinnelaget.

– Är man på dåligt humör finns ingen bättre medicin än att sätta på 50-talsmusik. Det är väldigt få som ogillar den här musiken. Tre ackord, okomplicerat, svängigt. Flickorna har snygga frisyrer och vackra klänningar.

Det finns något väldigt charmigt med hela grejen, funderar han.

Musiken spelar en viss roll också i Stöpafors, två mil söder om Svenneby, i den 50-talsinspirerade restaurangen Diner 45.

På två år har den blivit en av Värmlands största besöksattraktioner och restaurangen är numera omsjungen av countryartisten Doc Holladay från Nashville:

Egentligen var paret Åsa Wikberg och Morgan Södergren på jakt efter en lokal till Åsas företag och till livsstilsmagasinet för häst­intresserade – Lucky Rider – som hon driver.

Plötsligt hade de köpt den gamla lanthandeln och loppisen vid bensinmacken intill europaväg 45.

DRYGT TVÅ MILJONER kronor senare hade väggarna fått turkos färg, golvet var svartvit-rutigt, möblerna i krom och röd galon.

– Vi bestämde att innan vi öppnade skulle vi ha 1 000 likes på Facebook.

Vi skulle bearbeta marknaden och få folk att förstå att det är något på gång i Stöpa, säger Morgan Södergren.

Första dagen de hade öppet – 1 december 2013 – kom 200 gäster.

– Sedan dess har vi haft fullt. I början sa många att det är en fluga, men jag tror inte att flugor håller i flera år.

Det har överträffat alla förväntningar, You can travel back in time for a säger han. taste of days gone by Kanske har den geneWhere they treat you rösa inställningen till and they greet you like gästerna något med a friend saken att göra.

Riding on the Diner 45 stänger lost highway när gästerna går Find a piece hem, inte förr. of yesterday Ibland, när en The kind of 50-talsquiz dragit place that bring ut på tiden eller you back time något av rockbanafter time den får stället att Great food, good "Let me be your koka, innebär det att times at Diner 45 teddybear!"

Morgan och Åsa släcker vid halv två på natten.

Desirée Axelsson serverar Den här kvällen spelar The hamburgare som kan få den mest Response låtar som (Let me be your) kräsne matkritiker att kapitulera.

Teddy bear, Hound dog och en egen Hamburgerbröd från Torsby, tolkning av Heartbreak hotel – Stöhemgjord coleslaw och majonnäs. Hela pafors hotel. Sångaren Lennart Grahn härligheten sköljs ned med Fryken Havre Ale från Västra Ämterviks Bryggeri, vibrerar i guldkavaj och svart-vitrutiga en kort raggar­runda härifrån. skor.

17

5 0 -TA L

VÄRML AND

– Man blir glad av att komma in i den här världen. Det är något med 50-talet som verkar tilltala alla åldrar. En inkluderande känsla som skapar tillhörighet även för dem som inte var med, säger Morgan Södergren.

Han lider av underskott på sömn och fritid och lever på responsen från gästerna. Men jobbhelgerna och 14-timmarsdagarna på restaurangen kunde ha fått ett abrupt slut sommaren 2015.

I juli, när Diner 45 serverade 10 000 hamburgare, var det något i Morgans kropp som sa ifrån.

– Jag hann upp till Vårdcentralen, sedan blev det ambulans till Örebro.

Jag var ganska medtagen. Hjärtinfarkt, konstaterar han.

Du blev sjukskriven?

– Nej. Inte i juli. Det går inte när vi har 400 gäster varje dag.

Du kanske skulle ta det lite lugnare?

Prästen Johan Bonander ger klartecken: Andreas Nilsson får kyssa sin brud. "Kyrkan måste öppna dörrarna för rockabillyn, ­intresset här är så stort", säger Johan Bonander som flyttat in från Västergötland.

– Det är två saker vi vet om livet och det är att vi föds och att vi dör.

Däremellan är det en resa. Hur vill man att den resan ska vara? Jag lever fullt ut varenda dag. Jag hoppade fallskärm för två veckor sedan. Det är det bästa jag har gjort. Här på restaurangen är det som att kasta sig ut varje dag.

Det låter jobbigt att hoppa fallskärm varje dag.

– Det är extremt mycket jobb, men ingen negativ stress. Jag känner glädje varje dag när jag går hem och glädje varje morgon när jag vaknar.

Sedan kastar sig Morgan Södergren ut igen. Disken väntar.

I ÖSTMARK BÖRJAR det skymma över det nyvigda paret vid jukeboxen på Memphis Café. Tårtan med rockabilly­ mönster i marsipan är uppäten. Prästen Johan Bonander, inflyttad från Västergötland, har märkt att det i Värmland finns ett så starkt intresse för tiden när Elvis var ung och kung att också kyrkan vill öppna sina portar för rockabillyn.

– För ett par år sedan hade jag planerat en vanlig högmässa, men med kort varsel visade det sig att Rayburn Anthony, som har spelat med Johnny Cash, skulle komma hit. Så vi tänkte om och hade en konsert istället. Kyrkan var smockfull. Två blyga konfirmander kompade honom, säger Johan Bonander.

Och tillägger: – Det visade sig att konfirmanderna kunde fler rockabillylåtar än Rayburn Anthony. x

HÄR HITTAR DU 50-TALET I VÄRMLAND DINER 45 50-talsinspirerad restaurang längs E 45 i Stöpafors mellan Sunne och Torsby.

Missa inte Diner 45:s egen Fabulous cheese & baconburgare, men lämna för Guds skull plats för en milkshake med mint och choklad, toppad med vispgrädde och chokladsås.

0565-108 02 www.diner45.se

18

KING CREOLE SHOP OCH CAFÉ Kombinerad souvenirbutik och kafé i centrala Karlstad.

Jukeboxen är laddad med en blandning av Elvis, Elvis och… Elvis.

Räksmörgåsen är mest populär, men för att få rätt gung i höfterna bör du välja Elvismackan med jordnötssmör, banan och bacon.

Nygatan 8, Karlstad 070-682 14 91 www.kingcreoleshopochcafe.se

JIMMYS MOTORTRÄFF Varje torsdag från maj till augusti samlas knuttar, raggare och många av de som en gång i tiden var bilburen ungdom. Det här är rena julafton för den som har intresse för välputsade 50-tals­amerikanare.

Café Slussvakten, Västra Kanalgatan 2, Karlstad 0768-636632 www.jimmysmotortraff.se

MEMPHIS CAFÉ Grundaren Anna Pia Andersson flyttade till Stockholm för att bli frisör. Men längtan hem till Östmark blev för stark och hon kunde inte släppa tankarna på Elvis. Att öppna ett kafé i en ort med 800 personer kan tyckas naivt, men i Östmark visar man gång på gång att ingenting är omöjligt.

Kyrkbyn 13D, Östmark 0560-201 12 www.ostmark.se

BÅSTNÄS BILKYRKOGÅRD Det började som en vanlig bilskrot och har nu blivit en installation som lockar turister från flera länder. Bilkyrkogården i Båstnäs, med över tusen bilar som en gång rymde drömmar om framtiden, är nu övergiven och bilarna övervuxna med mossa. www.cemeterylove.se

10 ÅR MED SHOPPING! 65 BUTIKER med Systembolag • Apotek • Mat • Sport Godis & Dricka • Elektronik• Kläder • Skor • Leksaker Heminredning • Hälsokost • Verktyg & tillbehör

ME

Här finns XXL’s första Outletbutik!

ENGARNA R F ÖR P

onsin sett Har du någ godis?

3000kvm

Nordens s dagligvaru törsta handel!

Nästan 13 000kvm med sportmärkesvaror till outletpriser.

Öppet alla dagar

65 000kvm

!

SHOPPING

FOTOGR AF: TONY RYMAN

ORDINARIE ÖPPETTIDER: Mån-fre: 10-20 • Lör: 10-19 • Öppet varje Söndag: 10-19 (För avvikelse: charlottenbergsshopping.se) SYSTEMBOLAGET: Mån-fre 10-20 • Lör 09-15 HYPERMAT: Alla dagar: 09-22 MAXIMAT & MCDONALDS: Alla dagar: 09-21

Vägen till frihet – Naturvandring med guide, enkel mat och fika Gå i flyktingarnas fotspår från 2:a världskriget Info och bokning: www.its-up2u.com

U T VA LT

HANTVERK

I ÅN ÄR EN Ö …

Gustav Frödings dikt har blivit konst. Konstnären Maria KarlbergBack förklarar sin inspiration: ”Värmland är så vackert! Därför är det just nu mycket värmländska ordstäv och detaljer från den värmländska skogen som fascinerar – både i fotorealistisk och grafisk form."

Ord, ord, ord…

Anna Charlotta Rongedal har skapat porträtt på de värmländska författarna Selma Lagerlöf, Gustaf Fröding och Nils Ferlin – handskrivna och uppbyggda av deras egna ord!

Fröding-poster i format 30x40 cm. 200 kronor. www.whitershade.tictail.com

A3 (numrerad upplaga): 350 kronor, 50×70: 495 kronor.

Notebooks: 195 kronor/3-pack. www.annacharlotta.se

Handplockat Värmland har inspirerat konstnärer och författare i hundratals år. Vi har valt ut sju konstnärer med ett gemensamt – de lyfter Värmland i sina hantverk.

MORMORS MÅRBACKAPELARGON

Gösta Berlings smycken

När guldsmeden Anna Dahlén bodde i Rottneros Park föddes tanken på en Gösta Berling-kollektion, där några av kvinnorna i sagan skulle tillägnas egna formgivna smycken. Tillsammans med kollegan Gerd Wetteholm skapades smycken till sju kvinnor i sagan, samt till Gösta Berling själv.

Smyckena säljs bl a hos bildkonstnären Anna Hedstrand, Ivarsbjörke station i Sunne. Se även: www.svenskasmycken.se 20

Under tidiga vårdagar, hjälpte Marléne Sandblom Ek som liten flicka sin mormor att omplantera de av vintern taniga Mårbackapelargonerna som ärvts i släkten.

– Det här mönstret har jag tillägnat min mormor, som har de finaste Mårbackapelargoner man kan tänka sig!

Säljs bland annat på Mårbacka Minnesgård, Alsters Herrgård, Värmlands Museum, Mormors Glasscafé i Lysvik samt Konstmuseet i Kristinehamn.

Pris: ca 249 kronor. www.siraform.se

U T VA LT

HANTVERK

Kråkrövad

Selma Lagerlöf är en av konstnären Helene Ekbloms största förebilder, inte minst för att hon deltog i kampen för kvinnlig rösträtt.

– När jag skapade kollektionen ”Kråkrövad” var det för att bidra till att hålla liv i hennes texter.

Varje mönster har sitt ursprung från olika kapitel i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige.

Mönstren finns på kuddar 50x50 cm och finns att köpa hos Värmlands hemslöjd, Karlstad.

Pris: ca 485 kronor.

Överst till vänster "Kålmården" och till höger "Kråkrövad". Nederst till vänster "Flottare" och till höger "Trandansen".

Värmlandssouvenir Anna Quist har tillverkat Karlstads officiella souvenir ”Längs Klarälvens slut strålar Karlstad ut.” Skulpturen i keramik symboliserar den slingrande Klarälven med en liten stadssilhuett på toppen.

Pris: 350 – 500 kr.

Säljs på turistbyrån eller på www.annaquist.se

BRODERADE DJUR

Multikonstnären Annika Eriksdotter har synts lite varstans med sina broderade djur. En värmländsk rävunge dök upp på Liljevalchs vårsalong 2014 och i vår är haren "Lill-Malte" aktuell i utställningsturnén Moving Arts Project. www.annikaeriksdotter.se

21

ROADTRIP

SÄFFLE OCH VÄRML ANDSNÄS

TINA ER THÖr:R50N

weiz Ålde thwilen, Sch ru Bor: F ffle Sä : n gsrik å r F mgån ally. a r F : e Yrk om r sare in d annat lä t r a k n it i bla Deltag ce, Matsla n g a a D Id 's Let ber. ampfe coach R , t e g ch sare o förelä er skolporta n iv r E . d y t em sam r Acad ttform u o Y , len nspla n. r oratio kollab ens alla ba ld r ä för v

GLASKOGENS NATURRESERVAT

”För en längre utflykt från Säffle rekommenderar jag verkligen Glaskogen. Jag älskar naturen och det här är 28 000 hektar med slingrande vattendrag, vackra sjöar och vidsträckta skogar. Köp Glaskogskortet på turistbyrån så får du övernatta i områdets stugor.” www.glaskogen.se

D E N P E R F E K TA B I L R E SA N RUNT SÄFFLE MED

tina thörner Som kartläsare har Tina Thörner vunnit tre världsmästerskap i rally. Men på de slingriga grusvägar hon älskar mest behöver hon ingen karta. Häng med på en upptäcktsfärd från barndomens Säffle och ut på det idylliska Värmlandsnäs.

Text: Magnus Lidblom Illustration: Lena Sjöberg / Söderberg agentur

22

ROADTRIP

SÄFFLE OCH VÄRML ANDSNÄS

GRÖN KO

”Här stannar jag alltid för att äta när jag är hemma.

Och det borde alla göra!

En saluhall och riktigt fin gårdsbutik med ekologiskt kött och hyllorna dignande av närproducerad sylt, saft, honung, skrädmjöl och en massa andra härligheter. Ägaren Knut coachade mig när jag var med i TVs Matslaget.” www.gronko.se

RALLYVÄGARNA PÅ VÄRMLANDSNÄS

”Jag är uppvuxen på en bondgård med ständig tillgång till skog och mark. Lyx! Vägen ut mot Ekenäs udde över Värmlandsnäs är en rallyförares dröm. Nu menar jag inte att man ska köra rally här! Men njuta av den slingriga, krokiga vägen som löper upp och ner genom landskapet. Den här fyra mil långa udden sträcker sig som en fågelvinge rakt ut i innanhavet Vänern och är ett paradis för barn och vuxna.”

SÄFFLEOPERAN & JAZZKLUBBEN

”Det här är en av Värmlands äldsta fortfarande aktiva teatrar. Men vad många inte vet… eller vad ingen vet (skratt), är att jag var mannekäng här på Medborgarhuset i min ungdom. Det var inget för mig om man ska göra en lång historia kort.

Kolla in både teatern och jazzklubben.” www.saffleoperan.se

HOLGERS KONDITORI

”Hade man håltimme på högstadiet, och en slant på fickan, då var det till Holgers man ville.

I Viktorianska huset har det troligen funnits bageri sedan 1899 och Holgers är en äkta klassiker. De bakar allt i sin gamla stenugn, på recept som gått i arv i generationer.” www.holgerskonditori.se

23

ROADTRIP

SÄFFLE OCH VÄRML ANDSNÄS

SKÖRDEFEST PÅ VÄRMLANDSNÄS

”När jag var liten fanns det lanthandlare nästan var tionde kilometer häromkring. De har lagts ned, men istället har vi fått mängder av fina gårdsbutiker. Under första helgen i september står alla dörrar omkring Värmlandsnäs på vid gavel. Köp lokalproducerade delikatesser, klappa grisar och njut av en vacker bygd – som tidigare kallades Värmlands kornbod!” www.skordefestvnas.se

DUSE UDDE

”Här finns ett friluftsparadis med camping vid en av Vänerns finaste barnvänliga stränder. Ljuvliga klippor och vandringsleder med kantareller, lingon och skymt av bäver! Men själv tänker jag mest på ungdomens danser då man träffade folk från andra platser än Säffle. Duse udde var mer internationellt än centrala Säffle kan man säga, haha.” www.destinationsaffle.se

HÄLLRISTNING PÅ ULVUDDEN

”Det här var det mest gammeldags jag visste när jag var barn. Fortfarande också antar jag. Vi gav oss ut i skogarna för att upptäcka egna runskrifter. Vi ville göra stora upptäckter. Det gjorde vi också.”

(Fråga efter broschyren ”Upptäck forntidens Säffle” eller rundtursförslag på Säffle turistbyrå.)

LURÖ SKÄRGÅRD

”När jag tänker tillbaka på min barndom tänker jag ofta på Lurö, där vi byggde kojor, lekte röda-vita rosen och grillade. Vi åkte med egen båt, men för den som saknar båt går det dagliga turer från Ekenäs genom tät och vacker skärgård.

Perfekt dagstripp eller övernattning i det fria.” www.lurobaten.se Fler boendealternativ hittar du på www.lurogast.se 24

Konst & industriromantik i en spännande kombination!

Alsters herrgård är en levande kulturmiljö med uteservering i herrgårdsparken och utsikt över Vänern. Herrgården har öppet varje dag under sommaren och erbjuder guidade visningar om Gustaf Fröding. Läs mer på alstersherrgard.se Nyhet för sommaren 2016 är att stadsbuss linje 56 går till Alsters herrgård! Läs mer på karlstadsbuss.se

Intill forsen i Deje hittar du den gamla ståtliga industrilokalen från tidigt 1900-tal, som idag är en unik kulturell mötesplats med konst, musik, ekologiskt café, butik, workshops, mm.

öppet: tor - sön 7 maj - 18 sept

KARLSTAD.SE

Selma Lagerlöf

Gå en guidad visning genom Selma Lagerlöfs hem, besök våra utställningar, slå dig ner under lindarna och njut av kaffe med nybakat bröd. Öppettider 7/5–29/5 Lördagar & söndagar 11–15 4/6–26/6 dagligen 11–16 27/6–7/8 dagligen 10–17 8/8–28/8 dagligen 11–16 3/9–25/9 Lördagar & söndagar 11–15

Tipspromenad • Skattjakt • Pysselrum för barnen

Ett utflyktsmål för hela familjen

+46 565 310 27 | www.marbacka.com

www.gamlakraftstationen.se

VÄRML AND OCH JAG

EMMA DAHLSTRÖM

EMMA DAHLSTRÖM

Född: juli 1992 Från: Torsby, fostrad på Hovfjället Idrott: Freeride, slopestyle Främsta meriter: Första plats X-Games 2015, FIS Overall Slopestyle Champion (första plats världscupen) 2015, femte plats OS 2014.

Andra intressen: Spelar gitarr, skating, surfa, golf, fotografi

EMMA LE VER PÅ

hoppet

Jakten på snö tar henne runt världen tio månader om året. Men så fort OS-satsande Emma Dahlström får chansen återvänder hon till sitt Torsby.

– Det var Hovfjället som fostrade mig till skidåkare och det är här jag trivs allra bäst.

Text: Magnus Lidblom Foto: Emma Dahlström, Maude Raymond 26

VÄRML AND OCH JAG

V

issa barn roar sig på lekplatsen eller bakgården, andra leker i skogsdungen just intill. Emma Dahlström hade Hovfjället.

Något drev henne upp hit, dag efter dag.

– Det här kallas Sveriges sydligaste fjällnatur och det tycker jag att man känner när man står på toppen och ser ut över dalen och det är klart väder och snön gnistrar. Hovfjället är en väldigt speciell plats.

Föga anade hon, när hon som barn blickade ut över de snöklädda finnskogarna norr om Torsby, att det envetna nötandet i backarna – först slalom, sen snowboard och slutligen freeride – skulle föra henne ut i världen och göra henne till en av våra främsta alpina idrottare.

SEDAN 2012 JAGAR hon snön för jämnan, nio-tio månader om året.

Australien eller Nya Zeeland under juli till september och sedan vidare mot alpglaciärerna i Österrike eller Schweiz.

Förra året innebar det stora genombrottet när hon vann slopestylefinalen i X-games i Colorado, tävlingarna som brukar kallas extremsporternas OS. Dessutom plockade hon hem segern i världscupen och nominerades till Jerringpriset. Nu siktar hon målmedvetet mot OS i Sydkorea 2018.

Men det är hem till Torsby Emma Dahlström kommer under somrarna eller när hon har några dagar över och ska ladda batterierna, packa om väskorna.

– Vi har fantastisk natur – i stort sett fri från farliga djur! Vi får fyra tydliga, vackra årstider, vintrarna är kraftiga med bra snö och somrarna ljusa och ljuvliga utan så mycket myggor. Området kring Torsby erbjuder exakt vad jag vill ha.

Föräldrarna uppmuntrade henne att testa allt hon hade lust med, vilket hon också gjorde: handboll, fotboll, innebandy, gocart, tennis, bordtennis, bowling, golf… Dessutom spelade hon såväl gitarr som klarinett.

– Allt kändes hela tiden lättillgängligt. Egentligen var det inte förrän

EMMA DAHLSTRÖM

”Vintrarna är kraftiga med bra snö och somrarna ljusa och ljuvliga utan så mycket myggor. Området kring Torsby erbjuder exakt vad jag vill ha.” gymnasietiden jag beslutade mig för att satsa fullt ut på skidåkningen.

HON SÖKTE TILL freeridegymnasiet i Malung. När hon antogs blev hon samtidigt upptagen i en ny värld. Det finns en anledning till att freeride beskrivs som en livsstilssport.

– Det är en egen kultur kan man säga, som fötts ur snowboardåkningens sätt att se på sin sport. Man känner igen oss på våra säckiga kläder och på att vi bygger våra egna hopp.

Freeride går ut på att göra svåra tricks – olika hopp och räcken – men få det att se så enkelt och snyggt ut som möjligt.

– Alla som jag träffat genom den här sporten brinner på samma sätt och gillar ungefär samma saker vid sidan om tävlandet. Det handlar mycket om att skejta, surfa och att fingerpicka lite gitarr på stranden om man ska hårddra det lite, säger Emma och skrattar.

När hon har chansen tränar hon i löpspåren kring Torsby tillsammans med familjehunden Nelly. Även om hon trivs i Torsby och spenderar så mycket tid som möjligt i Värmland lär det dröja innan hon kommer tillbaka hem på heltid.

Emma hoppas att hon har åtminstone tio år kvar på elitnivå.

– När jag slänger iväg ett trick så känner jag mig viktlös. Det är en grymt mysig känsla. Jag får inte nog.

Värmland enligt Emma Hovfjället. Ett ganska litet fjäll med mycket charm. Här finns något för alla nivåer. De minsta börjar med Nalletassen och för de lite mer erfarna finns Vargstupets böljande branter.

Husbåt på Fryken.

Familjen ger sig ut ett par dagar, badar, simmar och har sin bas på husbåten. Det är en typisk torsbysommar för mig.

Löpturer i skogen. Det bästa med Värmland är nog närheten till naturen. Jag gillar att springa längs stigarna i skogen och har jag vänner på besök försöker jag alltid visa runt i naturen.

Emma Dahlström från Torsby är en av världens främsta slopestyle-åkare. Tävlingarna tar henne runt världen tio månader om året, men så fort hon har chansen återvänder hon till Värmland. Och helst till Hovfjället, platsen som fostrade henne som skidåkare.

27

PV O I NRJTERTÄTT T E TV I N JEERTNT S T K I R C H S T E I G E R

g i e t s e h r c r : i Ern st K

”Jag är marinerad i Värmland” Ernst var pojken i skuggan. En udda existens som drev runt i skogarna kring Kroppa och Degerfors. Men barndomen i Värmland gav honom samtidigt allt han behövde – friheten, de märkvärdiga sagorna och det sköna landskapet – för att slutligen kliva ut ur skuggan.

Och då skapade han sitt eget rike.

Text: Stefan Sjödin Foto: Henric Lindsten och Joel Nilsson

28

P O RT R ÄT T E T

E R VNI SNTJ EKTI R T C H SV TI N E IJGE ET RT

29

P O RT R ÄT T E T

ERNST KIRCHSTEIGER

D

et kommer så oväntat. Några sekunder hinner passera innan det sjunker in. Men vad jag nyss såg i Ernst Kirchsteigers ögon, innan han mentalt ruskade av sig känslan och åter sänkte axlarna, var genuin ilska och avsky.

– Jag hatar't, säger han lågt.

Samtalet har vid det här laget pågått under ett par timmar. Ernst har på sitt vindlande, fantasieggande vis berättat om livet från början till slut, om sina ”ups and downs”, om den livsfilosofi han tycks leva i så nära samklang med och som genom åren både inspirerat och upprört svenska folket. Känslomässigt har han, som man fördomsfullt väntar sig, pendlat mellan glad, harmonisk, entusiastisk och – för all del – klädsamt allvarlig.

Men så svartnade det, blicken mörk under det vackert gråsprängda hårsvallet, ett ögonblick av kontrollförlust.

Han noterar att jag tittar upp, betraktar honom på ett nytt sätt…

– Oj, jag blev lite upprörd där säger han och skrattar, möjligen förläget?

Sedan är han tillbaka. Ernst.

Mysmannen. Med hela svenska folket.

MEN VEM ÄR han? Vem är han till exempel i ögonen på fjorton medelålders, slumpvis utvalda örebroare, företrädesvis kvinnor? Vi sitter utspridda vid olika matbord på Naturens Hus i stadsnära naturreservatet Oset. Lunchrusningen är över och det är bara vi som dröjt oss kvar, av skilda anledningar. Intima samtal, enstaka högljudda skrattsalvor.

I mitten av matsalen sprakar en öppen eld.

Utanför de stora fönstren ligger en tät fuktig februaridimma och ut ur den dimman, över den lilla träbro som leder till restaurangen, framträder nu två meter Ernst Kirchsteiger.

En kvinna lägger menande handen på väninnans axel.

En äldre herre säger till sin hustru: ”Men nu du!”

Serveringspersonalen utbyter en snabb blick.

När Ernst öppnar dörren har en

30

”Jag är varken en delfin eller en örn som kastar sig ut från höga klippor. Jag är en trygghetsjunkie, en lätt fetlagd bonnkatt som behöver vara nära min familj och mina vänner för att fungera”.

P O RT R ÄT T E T

ERNST KIRCHSTEIGER

”När jag vaknar om morgnarna är jag inte man eller kvinna, utan människa.

Tänk om jag hjälpt till att göra bilden av mannen lite mer mångfacetterad.”

4 saker du inte visste om Ernst

förväntansfull tystnad lagt sig över matsalen. En kollektiv känsla av att showen ska börja. Och visst, på sätt och vis gör den det. Ernst berömmer personalen för någon omgörning i möbleringen, han noterar glatt att det är ”Ernst-bakdukar” som ligger över de nybakta bröden och han hälsar entusiastiskt på ett par av gästerna. Kort sagt: han bär värdigt upp den korta stund det tar för honom att promenera bort till mitt bord och slå sig ned. Entrén är avklarad.

Och vårt samtal kan börja.

OCH VARFÖR INTE börja just där? I den offentliga bilden av Ernst Kirchsteiger. Hur är det att knalla omkring i Örebro eller i sitt älskade Värmland och bära upp den jovialiske, pysslande mysmannen på sina axlar?

– Ja du… Många barn tittar på mina program. Jag har funderat en del på varför och jag tror att det är ungefär så här: Barnen ser en entusiastisk lång man.

Han längtar efter något. Han gör en skiss. Det blev ungefär som han tänkt.

Nu är Ernst glad! Det blev en hylla.

Han lutar sig tillbaka och skrattar gott åt sin egen beskrivning.

– Du måste förstå… jag är nöjd med det. Med enkelheten i min framtoning.

Kunde man inte önska sig att fler, till exempel politiker, visade prov på den typen av pedagogisk framställning? Visa en tydlig skiss av vad ni vill åstadkomma, visa sedan upp resultatet och berätta ärligt om ni blev nöjda eller inte!

Men, säger Ernst, vad han verkligen är stolt över och vad han hoppas ska bli hans eftermäle när den dagen kommer, är att han bidragit till positionsförflyttningen av mannen. Av att rita om gränserna för vad mannen kan vara och säga och göra.

– När jag vaknar om morgnarna är

1. Trombonisten Nils Landgren öppnade upp världen. ”Hans familj tog sig an min familj när vi nyss kommit till Degerfors. De knackade på dörren och sa att de ville lära känna oss.

Bara en sådan sak! Men när Nisse sedan drog åt Stockholm och spelade trombon – då förstod jag att allt var möjligt!

Ernst har sålt sina bevingade citat, på handdukar och porslin, till Sydkorea. ”Men de vill inte översätta dem!

De vill använda svenska tecken, tycker de ser ”intelligenta” ut. Hahaha!

Som när vi ser kinesiska tecken och tror att livsvisdom ligger bakom dem alla.”

2. David Bowie var den första stora idolen. ”Jag upptäckte snabbt hans förmåga att töja på gränserna, att försöka utvidga bilden av vad en man och människa kan vara”.

3. Tågstationen var ett andningshål. ”Jag brukade stå där ensam vissa dagar och längta ut i världen. Då läste jag på tågvagnarna: Milano, Paris, Berlin…”

4. SYO-konsulenten tipsade om kockyrket. ”Jag jobbade ganska länge som kock. SYOn i skolan sa att man då kunde snusa och klia sig i arslet hela dagarna… Innan dess jobbade jag sju år som mentalvårdare på sluten psykavdelning.”

31

P O RT R ÄT T E T

ERNST KIRCHSTEIGER

jag inte man eller kvinna, utan människa.

Tänk om jag hjälpt till att göra bilden av mannen lite mer mångfacetterad.

Man kan vara hur manlig som helst och ändå tycka att det är härligt att plocka tussilago.

Då och då åker Ernst Kirchsteiger till Degerfors för att besöka Ernst Kirchsteigers grav. Det vill säga pappa Ernst.

Det råder viss osäkerhet kring huruvida Ernst senior skulle ha uppskattat att sonen nu blivit känd för brummande brösthumlor, barfotasnickrande och konsten att smeka upp ett kök. Men en sak är säker: – Är det något min lille tjocke pappa hade gillat så är det att jag skapar arbetstillfällen. Under vissa perioder av året är det kanske femtio personer som jobbar samtidigt i mina projekt. Hade pappa fått se det så vet jag att han hade utbrustit: ”Vet du lillgrabben, det trodde jag aldrig om dig!”

MEN VÄNTA NU. Hur kan denne tvåmetersgigant, som nyss hämtat sig efter en brutal omgång ischiasvärk, ha haft en liten tjock far? Och vilka förhoppningar hade i så fall denne tjocke lille man på sin gänglige och totalt omotoriske pöjk?

För att besvara den första frågan får vi bege oss till de dammiga, trånga gruvorna i polska Katowice där Ernsts morfar arbetade i sitt anletes svett och så småningom begravdes under stora umbäranden.

– Inom katolska kyrkan har man ju för vana att fotografera de döda i sina kistor. Och när jag såg bilden på morfar

förstod jag äntligen varifrån jag fått mina längdgener. För där låg han i finkostymen med böjda knän. Han fick inte plats i kistan!

Den andra frågan, föräldrarnas förväntningar, är desto svårare att besvara.

Mamma Edeltraud från Polen och pappa Ernst från Österrike kom till Värmland oberoende av varandra i mitten av 1950-talet för att arbeta, med sina erfarenheter av andra världskrigets nöd i färskt minne.

Modern, som jobbade på syfabriken, hade redan två söner och fadern, som knegade på järnverket, hade en dotter.

En låga tändes. Och Ernst tillverkades i en träsoffa i en av Nykroppas arbetarbostäder. Så småningom flyttade de vidare till arbetarbostäderna i Degerfors.

– Mina föräldrar lärde sig svenska genom att dansa i Folkets park. Mamma satte clips i öronen och sedan gav de sig ut. Mamma var en social ekvilibrist. Och mina bröder var schnyggast i Degerfors.

De såg ut som Elvis och det här var ju raggartider!

Men Ernst blev hemma. En försiktig general. ”Min lille drömmare”, kallades han av sin älskade fröken. Det var hon som såg och uppmuntrade hans kreativitet. I efterhand har han beskrivit sig som ”pojken i skuggan under träden”, ett väsen som drev runt i skogarna, en udda existens som ofta

Klässbol Karlstad Kristinehamn

ERNST OM SITT VÄRMLAND:

”Jag älskar allt!

Frykentrakterna är så bedövande vackra att man hissnar. Jag ömmar väldigt mycket för Klässbol och deras verksamhet, deras tilltal och vänskap. I Karlstad har jag många vänner.

Och jag vet inte hur många gånger jag sänkt ner min långa kropp i Vänerns böljor, framför allt vid Ölme i Kristinehamn, där min bror hade hus.”

Tidigt i mitt kändisskap släppte jag in tidningarna i mitt liv. I mitt hus. Det gör jag inte längre. Man måste ha en fredad zon där bara de närmaste har tillträde.”

ERNST KIRCHSTEIGER

Född: 3 nov 1957 Född: Filipstad Uppvuxen: Kroppa och därefter Degerfors Känd för: Programledare Sommartorpet, Nya Rum, Jul med Ernst och Sommar med Ernst. Julvärd 2004.

Utsedd till Filipstads ambassadör 2005.

32

P O RT R ÄT T E T

ERNST KIRCHSTEIGER

KLASSISKA ERNST-CITAT:

"Du vet ­en fika i trädgården med misslyckad rulltårta kan vara bättre än wienerbageriet i Wien." Ännu ett bidrag till Ernstologi-samlingen.

” Färgen får det att brumma som en liten humla i mitt bröst.” ”Jag har mött libbstickor som tittat mig i ögonen.” ”Jag är nog den som gett plexiglaset ett ansikte.” ”När en katt ligger och sover i ett rum finns det inte mycket mer för en inredare att göra där.”

Ernst och hans älskade Ulla har varit ett par sedan de var 17 år gamla.

var ensam men ändå inte sorgsen.

– Samtidigt kände jag mig aldrig mobbad. Kompisarna förstod att jag gick åt mitt eget håll: ”där är Ernst, han har sin egen agenda, han bryr sig om John Bauer och svensk folkmusik och det är okej…”

MEN DET FANNS ett mörkt drag som tidigt satte djupa spår i Ernst Kirchsteiger. Något han som vuxen haft skäl att återkomma till många gånger när han reflekterar över sig själv. Det var något hans mor sa: ”Kom ihåg barn, det här är inte vårt land. Vi måste sköta oss. Vi måste vara bättre än svenskarna för att få vara kvar…”

– Det här skapade ett särskilt beteende hos mig, gjorde mig till en liten solstråle. Jag hjälpte folk, bar in matkassar, krattade och hälsade så intensivt på grannarna att de frågade mina föräldrar om jag var riktig i huvet. Jag har stråk av det här fortfarande… Att inte ställa till det, att inte lämna någon ledsen. Det är kanske lite konflikträdsla över det.

Som 16-åring satte mamma Edeltraud dock Ernst på rätt spår en gång för alla. Två flickor stod vid ytterdörren och undrade om Ernst inte ville följa med ut i skogen och plocka bär? Ernst var djupt skeptisk. Han trivdes bra vid skrivbordet bland sina teckningar och

sina böcker. Han skruvade på sig.

Edeltraud förklarade övertygande att ingen vettig unge låter ett sådant här läge glida en ur händerna. Ernst anade att mor besatt erfarenheter han ännu inte till fullo greppade, så han masade sig iväg.

Och träffade sitt livs kärlek Ulla.

Från och med den här dagen var hon den viktigaste person som fanns. Och de hann leva ett långt liv tillsammans också innan Ernst blev Ernst med hela svenska folket. Och när han sedan blev Ernst med hela svenska folket… Ja, det är en historia som de flesta känner till vid det här laget.

Men när han tänker tillbaka på sina föräldrar, som båda ligger begravna på kyrkogården i Degerfors, finns det ytterligare en sak Ernst Kirchsteiger vill lyfta fram. Något de gav honom.

– Min mamma hade inställningen att människor är människors största glädje. Jag fick med mig det från henne.

Jag förutsätter att folk är bra. Det kan kanske framstå som naivt, men min erfarenhet är att det sällan slår fel.

Gör man inte det kan man börja bygga upp ett motstånd mot människor och då börjar man också ofta möta mindre sympatiska drag hos folk.

ERNST SER SIG som värmlänning trots att han numera bor i Örebro.”.

– Jag kämpar som djuret för att få vara värmlänning, det är en oerhört stark identitet hos mig.

Jag är marinerad i det här landskapet och när jag dricker vin brukar jag gå så långt som att påstå att Värmland är kulturens vagga i Sverige. Det är kanske en överdrift, men skulle man plocka bort Värmland ur Sverige blev vi av med en oerhört viktig pusselbit. Även om Ernst var en ”försiktig general” som barn, så förstod han tidigt att folk gärna lyssnade när han berättade något. Hans uppfinningsrika språk föddes tidigt, hans lek med nya uttryck och lusten till att berätta mustiga skrönor.

– På samma sätt som jag numera kan se hur kameran börja guppa på kameramannens axel när jag säger något spontant och oväntat, på samma sätt kunde jag förr se hur folk böjde sig framåt när jag började berätta en historia. Det inspirerade mig. Och det här berättandet, förmågan att plocka upp en historia och föra den vidare, förknippar jag väldigt mycket med Värmland.

33

P O RT R ÄT T E T

ERNST KIRCHSTEIGER

– Jag har arbetat med inredning över hela landet och jag kan ärligt säga att det är något alldeles speciellt att komma till Värmland. Det finns något befriande i kynnet… det löser sig, det rer sig. Trots att man börjar tala affärer med någon slipsklädd vd slutar det alltid med en kaffe och lite prat om laxfiske i Vänern.

ERNST OCH ULLA Kirchsteiger fick två söner. De gjorde ett medvetet val, nämligen att förbli landsbygden trogen. I en värld som snabbt urbaniseras brinner Ernst för att visa den kraft som finns på landet, den klokhet, uppfinningsrikedom och erfarenhet som fortfarande lever och frodas utanför de stora städerna.

– Jag är väldigt stolt över att ha blivit ambassadör för vad som händer bakom det här landets granar och stenar. Visst har det funnits en press på mig genom åren att flytta till Stockholm till exempel.

Och kanske skulle det ha underlättat vissa saker. Men jag förstod tidigt att om jag ska fungera maximalt så måste jag vakna på rätt ställe om morgnarna.

Och för många av oss är rätt plats inte i en storstad. Om vi plockar bort alla fantastiska människor från landsbygden så blir Sverige låghalt.

För ett antal år sedan fick Ernst Kirchsteiger ett jobberbjudande. Han skulle arbeta för ett stort möbelföretag, vara kreativ chef och ha sitt huvudkontor i San Diego, Kalifornien. För en stund lockades han av tanken på nystrukna skjortor, sol året om… Men så tänkte han vidare. Han skulle gå hem till Ulla och be henne lämna sitt arbete och sina prioriteringar, han skulle berätta för vännerna att han skulle rycka upp sitt liv som det hittills sett ut.

Ernst och Ulla.

– Hela chic i brallan-känslan försvann.

– Det finns en sak man måste ha koll på i livet för att det ska bli bra. Och det är att lära sig när man är i sitt rätta element. Jag frågar mig hela tiden: om jag gör det här, vem blir jag då? Det finns

34

"Jag är stolt över att ha blivit en ambassadör för landsbygden", säger Ernst.

”Det är något alldeles speciellt att komma till Värmland. Det finns något befriande i kynnet… det löser sig, det rer sig.” så många lockelser, men man kan inte springa på dem alla.

– Man behöver inte se tre timmar av fyrverkerier över Monacos kust för att finnas till – man kan låta barnen tända ett tomtebloss som sprakar till.

KANSKE HAR JAG zoomat ut för ett kort ögonblick. Men när jag lyssnar igen ser jag något nytt i ögonen på Ernst Kirchsteiger. Ett mörkt och allvarligt drag. Han pratar fortfarande om staden och landet. Han pratar om hur det urbana livet blir norm. Och om hur unga människor – med rika inre liv, med idéer och visioner – kan bli kvästa på grund av sina dialekter.

– Människor som förlöjligar någons dialekt, som förminskar en människa genom att härma…

Så här ser det alltså ut när Ernst Kirchsteiger blir arg hinner jag tänka, innan han spottar ur sig: – Jag hatar't!

Och jag påminns om hur kraftfullt det faktiskt är när en person som försöker vara positiv, som försöker se det bästa i människor… när en sådan person någon gång säger ifrån.

Ernst ser min begrundande blick.

Han ursäktar sig lite och snart har värmen åter dragit in över ögonen på honom.

Du drivs av en revanschlusta också?

– Jo, jag gör nog det…

Och det är väl okej…?

– Ja… pojken i skuggan under trädet har fått en röst. Han är inte rädd för att synas längre. Kanske kan det få betydelse för någon annan.

1805 kr* Per perso ni dubbelru m

Piratpaketet

Ta med familjen på den populära piratbåten på Vänern. Bo på valfritt boende.

2110 k Barnen får en piratgåva. per fam r visitvarmland.se/boka il

Foto: Alain Couillaud

j.

Beroen de rumssta på ndard.

Välkommen till Kristinehamn!

Här lockar äventyr för både stora och små året runt. Kliv ombord på en turbåt direkt från centrum som tar dig ut till Kristinehamns skärgård: öluffa, ta en tur med det historiska fartyget Christine af Bro eller åk båt till Karlstad. Är du den mer aktive besökaren kan du vandra den historiska Järnleden med anor från Gustav Vasas tid.

Tre populära familjeaktiviteter är att åka pirattur för att hitta kapten Enögas skatt, slå rekordtid i Sannabadets vattenrutschkana eller känna farten i en dubbelgokart på Värmlands Gokartcenter.

Utbudet av konst och kultur är stort. Besök gärna Picassoskulpturen vid Vänerns vackra strand, känn doften av de 400 pelargonerna i Niklasdams Pelargonmuseum eller mys i gammal lanthandelsmiljö på Ölme Diversehandel. Den 7 maj till den 11 september får du inte missa att besöka Charlotte Gyllenhammars utställning på Kristinehamns konstmuseum.

Vill du bo i centrum eller granne med Vänern? Valet är ditt. Det är aldrig långt till något roligt när du är i Kristinehamn.

V UPPLE !

R E M

26-29 maj Fritidsmässan. Tyngdpunkt på husbilar och husvagnar.

3 – 6 juli 5-dagarsgolf. Sveriges största golftävling.

26-28 maj Fastingen. Tivoli, musikunderhållning, matmarknad etc.

15 – 16 juli Bluesfest i centrala Kristinehamn.

2-17 juli Lekaresällskapet ger Emil i Lönneberga. Hembygdsgården.

31 juli Diggiloo. Sveriges största turné, folkkära artister.

För mer inspiration!

Kristinehamns turistbyrå Tel: 0550 881 87 E-post: turist@kristinehamn.se facebook.com/kristinehamnsturistbyra #visitkristinehamn

www.visitkristinehamn.se

Välkommen till

Kristinehamn Turistguide 2016

V I LNDJ A E TVT Ä R MVLI N AN J EDT T

Simon Jonsson flyttade från Småland till Värmland för att studera på Sveriges enda sportfiskegymnasium. Han blev frälst på laxfiske och flyttade aldrig hem igen. Nu har han förfinat sin teknik och närmar sig det perfekta flugkastet.

36

PÅ FISKE TUR

V I L D A V Ä R M L AVNI N D J E T PT Å F IVSIKNEJTEUT RT

Kasta

loss!

Flugfiske efter lax i Klarälven eller trolling för att fånga en eftertraktad gös i Glafsfjorden? Om du söker unika fiskeupplevelser har du kommit rätt.

Text: Markus Wilhelmson Foto: Peter Hoelstad, Øyvind Lund

37

VILDA VÄRML AND

PÅ FISKE TUR

Med trolling – eller släpfiske – i Glafsfjorden är risken att vända hem utan fisk närmast minimal. Peter Wiklund lotsar turister och värmlänningar till stim av siklöja. ”Där det finns småfisk finns också större fiskar”, konstaterar han.

V

änern är Sveriges och Västeuropas största sjö, men visste du att det finns ytterligare 10 511 sjöar i Värmland?

Landskapet är vilt och vackert och större än många tror. Kör man från sydligaste punkten – Ekenäs på Värmlandsnäs – och norrut till Långflon på gränsen mot Dalarna tar det fem timmar, utan avbrott. Det kanske inte är så konstigt att utländska turister kommer hit och kallar landskapet för lilla Kanada.

Värmlands pulsåder, Klarälven, säger också någonting om vidden. I norr har den karaktären av en fjällälv och på sin resa söderut byter den skepnad flera gånger innan den slutligen bildar ett deltalandskap i skärgårdsmiljö med åtta större mynningsarmar ut i Vänern.

Yrkesfiskarna i Värmland är numera så sällsynta (18 stycken) att de troligen snart är rödlistade, men sportfiskarna desto fler.

I Forshaga, intill Klarälven, ligger Sveriges enda sportfiskegymnasium.

38

– Här finns ett av Nordens bästa laxvatten, med betydligt större fångstchans än på många andra ställen. Det är en unik stam med sötvattenlevande lax och öring, säger Lars Emilsson, fiske- och landsbygdssamordnare.

Den typiska Klarälvslaxen är ganska småvuxen och når en maximal vikt av 10-11 kilo, men här finns också den största sötvattenlevande laxen i världen: Gullspångslaxen som kan väga över 20 kilo.

På engelska kallas laxen landlocked Atlantic salmon, vilket berättar om dess ursprung; efter senaste istiden låg större delen av Värmland under havsvatten. Då landet senare höjdes stängdes laxen inne och har sedan dess fått använda Vänern och Klarälven som uppväxtplats istället för områden vid Färöarna och Grönland.

Klarälvslaxen börjar vandra uppströms från Vänern i maj och Gullspångslaxen kommer i juni. Ofta kan det då, om väder och vattenstånd är gynnsamma, finnas stora mängder lax nedströms kraftstationen i Forshaga.

– Flera sportfiskare här har kommit i land och berättat att laxen har hoppat

upp i båten till dem, berättar Lars Emilsson.

VI STÅR VID Forshagaforsens camping och sportfiskecenter och Lars Emilsson medger att han och många andra från trakten har varit hemmablinda. De har inte riktigt insett hur unikt fisket är som de har runt husknuten. När det börjar dyka upp entusiaster från Tyskland och Holland för att fiska måste det ju tyda på något.

– Första frågan de ställer är: Hur ska vi göra för att fånga lax? Jag säger åt dem att ta det lugnt, de har kommit till rätt plats, berättar Lars Emilsson.

Simon Jonsson flyttade till Värmland från Kosta i Småland för åtta år sedan för att gå på Sportfiskegymnasiet på Forshagaakademin. Han blev kvar. I dag, efter universitetsstudier till biolog, arbetar han på Sportfiskarnas regionkontor, bland annat med fångstdataprojekt, uppdrag inom fiske- och miljövård och kurser i flugfiske.

– Jag blev frälst på laxfiske när jag gick på skolan, berättar han.

Simon Jonsson lägger ut med den

VILDA VÄRML AND

PÅ FISKE TUR

”En sympatisk sak med Peter Wiklund är att han inte tycker att man måste kliva upp i svinottan för att få fisk.”

a

FLUGFISKE KAN JÄMFÖRAS med golf. Även en amatör kan ha nybörjartur och slå en hole-in-one, men för långsiktig framgång gäller år av träning så att man med lugna, kontrollerade rörelser vet exakt vad man gör.

Att trassla in sin fluga i ett träd är som att slå ner bollen i en bunker.

Skämskudde.

ar ter Simon Jonsson konsta

lilla plastbåten, förbi några vassruggar och ut mellan sanddynerna i Klarälven.

Han råder den som lockas av fisket att boka plats i tid då bara ett begränsat antal fiskekort släpps till de tre fiskezonerna från Skivedsbron och uppströms i Forshagaforsen.

– Sommaren är en väldigt fin tid med nystigen stor fisk, men faktum är att fisket är bra året runt här i trakterna, säger Simon Jonsson.

Förutom lax och öring finns bland annat harr, gädda, abborre och lake.

Totalt finns över 20 fiskarter i Klarälven och Vänern.

Bröderna Johan och Rasmus Antoniusson har kört 53 mil, enkel väg, från Malmö för att fiska i tre dagar.

– Vi återkommer med jämna mellanrum. Det är ett annorlunda fiske jämfört med vad vi har nere hos oss. Dessutom är folk bra mycket trevligare i Värmland, säger Johan.

I går fick han en lax på 75 centimeter. I dag har fiskelyckan varit mer begränsad. Det är dags att vända hem till Skåne igen.

– Bara ett kast till, säger Johan Antoniusson och tittar på flugspöt.

– Alltid ett kast till, säger Simon Jonsson.

Det perfekta flugkastet kan man skriva en C-uppsats om.

I den ultimata linbågen ska tafsen vara sträckt och linorna gå parallellt med varandra, absolut inte korsas, men linbågen får inte heller vara stor och öppen. Den ska vara tight, spetsig.

vakuumförpackad, om så önskas.

Glafsfjorden brukade vara vältrafikerat vatten då fabrikerna låg tätt kring stränderna. Segelskutor och ångfartyg fraktade passagerare, gods och olja längs det som har kommit att kallas Vikingaleden, från Arvika och ut i Vänern.

Många tränar kast på gräsmatta Nu är det andra tider. Stillhet råder. innan de vågar sig ut på vatten.

Efter fyra timmar dyker den första Vad bryr sig fisken om detta båten förutom vår upp. En havsörn skådespel? siktas. När vi människor tränger ihop – Om du lägger ut ditt kast med oss i storstäderna är det lätt att precision ökar chansen att förstå att friheten här blir få fisk. Landar allt i en allt mer exklusiv. hög skrämmer du bort Den friska luften, fisken. Så enkelt är de friska vattnen, det, säger Simon allemansrätten Jonsson.

– kalla den I trollingfiske änglamarken om är kraven andra. du vill – är en gåva Nästa morgon vi måste vårda. står vi på stenbryggan i Klässbol Peter Wiklund och blickar ut över börjar lägga ut beten Glafsfjorden när på djupriggarna och tt fisk Peter Wiklund från det tycks som om han . et ä n e r bra ors har fiskehistorier för varje Hammarö Trolling lägger året runt i Forshagaf till. vik vi passerar.

Vi vet att vi är i trygga händer.

– Där fick vi en gös på fem kilo. Där Peter har blivit något av en tog vi en laxöring på nio kilo. Den var så auktoritet på området och är intervjuad vacker, silverblank. i den tyska fiskeboken Erfolgreich DET ÄR 18 grader i vattnet, 17,5 meter Schleppfischen in schwedischen djupt, västlig vind. Vi kör 1,9 knop.

Gewässern, Framgångsrikt släpfiske i Med autopilot kan man ställa in fart svenska vatten. och riktning. Med ekolod – eller sillbio Peter Wiklund tycker att det tyska som Pete­r kallar den – kan man se ordet släpfiske är bättre än trolling storleken på fiskstim, på vilket djup de eftersom det beskriver vad det handlar är och enskilda större fiskar. om.

– Nu är det riktigt bra med stim här.

Man släpar helt enkelt beten efter Titta så mycket siklöja. De ligger på en båt.

En sympatisk sak med Peter Wiklund är att han inte tycker att man måste kliva upp i svinottan för att få fisk.

– Jag tar mina gösar på kontorstid, säger han innan han lägger ut med sin Silver Shark 580.

Med på båten är också Pelle Olsson och hans morbror Bengt-Åke Johansson.

De har laddat med matsäck dimensionerad för jorden runt-segling. Till kvällen ser de fram emot ugnsstekt gös.

Peter Wiklund samarbetar med Pelle Olsson drar upp en Lillängshamnens Fiskrökeri så fångsten gös som är för liten. Peter går att få filead, marinerad, rökt och Wiklund återutsätter den.

39

VILDA VÄRML AND

PÅ FISKE TUR

Och då­plötsligt hörs de förlösande orden: Fish on!

Fullt drag!

ÄTA FISK PÅ RESTAURANG

Det finns många restauranger i Värmland med färsk fisk på menyn. Två av dem är representerade i White Guide. Barbord Kök & Bar ligger inhyst i ett gammalt hamnmagasin i Arvika och Waterside Restaurant finns i Töcksfors.

ELLER FISKA MED BARNEN

På sportfiskecentret vid Forshagaforsen får barn och ungdomar låna metspö och flytväst och får hjälp och tips.

En dag i veckan är fiskecentret extra bemannat för fiskeaktiviteter för barn.

40

fem-sex-sju meter, säger Peter.

Sedan han pensionerades som yrkesmilitär är detta hans heltidsjobb, men lika lite som någon annan har han helt kläm på när, var och hur fisken hugger.

ALLA HAR SINA egna teorier. Om tid på dygnet. Om tid på året. Om sol, regn eller moln. Om månen ska vara full eller halv. Om betet ska vara si eller så.

Allt man med säkerhet kan säga är att fiskarens bästa redskap är tålamod.

– Fisken kommer i huggperioder med två-tre timmars mellanrum. Jag har ibland kontakt med andra båtar via kommunikationsradio och ofta börjar det hugga för alla samtidigt, även om vi är långt ifrån varandra, säger Peter.

Pelle Olsson har en ståltermos med sitt namn ingraverat och bilder på en älg och ett rådjur. Han jagar och fiskar så fort byggjobbet tillåter.

I väntan på bättre tider tar BengtÅke Johansson en ny slurk kaffe.

– Vi får se det positivt. Man blir väldigt trött i armarna om man ska dra upp för mycket fisk, konstaterar han.

Och då, plötsligt, hörs de förlösande orden från Peter: – Fish on!

Han reser sig och ger snabba instruktioner.

– Håll kontakten med den. Det är viktigt att du vevar hela tiden. Ta fram håven. Är den stilla är det nog en gös.

Det luktar inte gädda, men jag har blivit lurad förut. Det kan vara en fin gös, säger Peter och gör sig redo med håven.

Allas blickar är riktade mot reven och vad som kan finnas i slutet på den.

När blyet på linan visar sig är det tio meter kvar till draget – och fisken.

– Vad var det jag sa. Det är draget med glitter. Gösambulansen, säger Peter.

Det är en fin gös.

Peter tar loss kroken och mäter fisken. Precis på gränsen för att ta upp.

Om den inte är längre än 45 centimeter måste den återutsättas.

Peter sätter tillbaka den.

– Vet du att gös är den dyraste fisken du kan köpa från sötvatten, säger han.

Nu vänder lyckan och den där huggperioden som Peter har pratat om blir verklighet. Från avkoppling till adrenalin. Kaffet och ostfrallorna är bortglömda.

Ny fisk är på väg, vi tappar en, en rejäl gädda följer med hela vägen, en ny gös, sedan en asp.

– Bättre än så här blir det inte, säger Pelle.

Han hinner inte ens byta snus.

I kväll blir det ugnsstekt gös.

VILDA VÄRML AND

PÅ FISKE TUR

FISKE I FORSHAGA-FORSEN Laxfisket i Forshagaforsen är ett av Nordens bästa. Under dispensperioden 20 maj–15 oktober landas i snitt en lax eller öring per vart tredje-fjärde fisketillfälle, vilket få andra laxälvar kan mäta sig med.

• Då fiskekorten är begränsade i varje zon krävs förbokning.

Det finns möjlighet att hyra guide och få kastinstruktioner eller boka grupparrangemang.

• Lax- och öringsfisket är tillåtet från 1 januari–15 oktober.

• Gäddan går att fiska året runt och varje år fångas gäddor över tio kilo i Forshagaforsen.

De största gäddorna landas vanligtvis under höst eller vår, men gäddfisket under sommaren kan också vara bra. Eftersom gäddan ofta rör sig mellan olika områden i älven, bland annat beroende på vattenstånd, är det en fördel att ha tillgång till båt. Vid fiskecentret finns roddbåtar till uthyrning.

• Laken, som är vår enda sötvattenslevande torskfisk, fiskas kvälls- och nattetid under sen höst och vinter. I Klarälven fångas det varje år lakar runt fyra kilo.

• Id fiskas framförallt på våren kring påsk då de samlas för lek.

En av de enklaste och bästa metoderna för idfiske är bottenmete med bröd eller majs.

Idar runt två kilo är en vanligt förekommande fångst i Forshagaforsen.

41

SHOPPING

NORR A VÄRML AND

Långflon R SHO PPIN G PÅ GRÄNSEN I

Klara sjöar, milsvida skogar, blånande berg, björn, varg och tre människor. Lilla Långflon är knappast sinnebilden av ett shoppingparadis. Men nu kommer invasionen! text: Petra Järnbert illustration: Studio Löfström

itar man en vid cirkel kring Långflon och dess fiskrika sjöar och blånande berg, så radar kända vinterdestinationer upp sig på var sida av gränsen som på ett pärlband: Trysil, Gjøvik, Sälen, Kläppen, Stöten och Branäs en halvtimme bort. Elverum och Hamar ytterligare trettio minuters körning och därefter når man Lillehammer, Malung och Torsby.

– Hela västra Värmland lever gott av gränshandeln men Långflon är unikt, inom en radie på 35 minuter har vi sex miljoner övernattningar per år om vi inkluderar vinterturismen, säger destinationsutvecklaren Glenn Mattsing.

HAN ÄR EN udda fågel i sammanhanget. För hur blev en utbildad biolog och journalist, tidigare chefredaktör för exempelvis friluftstidningen Outside, konsult åt ett norskt konsortium som bygger ett shoppingpalats

planerat till 16 000 kvadratmeter?

– Haha, ja det kan man verkligen fråga sig! Men om man förstår vad vi vill göra här blir det mer logiskt. Jag har en bakgrund inom friluftsliv och naturupplevelser och det är precis vad vi vill åstadkomma i Långflon. Många som sysslar med handel pratar om att bygga destinationer, men menar då att de ska skapa ett par events per år. Vi försöker, från noll, skapa en handelsplats och turistdestination som lever året om.

– På längre sikt hoppas jag att vi nämns i samma sammanhang som till exempel ishotellet i Jukkasjärvi, Ullared och IKEA i Haparanda. Vi vill bli en hotspot som påverkar allt omkring oss, säger Glenn Mattsing.

Under hösten arrangerade Destination Långflon Vilda Skolan där en skolklass från Lidingö under tre dagar hade all sin undervisning utomhus i trakterna kring Långflon. Barnen sov i tält och lagade sin egen mat på triangiakök. NO-lektionen blev ett besök till Höljesdammen och SO-timmen handlade om gränshandel och ekonomi.

Och musiklektionen lär eleverna från Lidingö aldrig glömma. Då fick de näm-

”Vi försöker, från noll, skapa en handelsplats och turistdestination som lever året om.”

42

ligen besök av en rockstjärna. Gusta­­f Norén, före detta frontman i Mando Diao, berättade om konsten att använda naturliga ljud för att skapa musik.

– På sikt tänker jag mig att barnen – istället för att plumsa runt i ett bollhav medan föräldrarna handlar – kan få komma ut i naturen och lära sig något substantiellt medan de har roligt, säger Glenn Mattsing.

DET BOR TRE personer i Långflon. De flesta sa att satsningen på handels­ platsen aldrig skulle fungera. Men när Destination Långflon nu sammanfattar förra året kan de räkna in en halv miljon besökare och en omsättning på 200 miljoner kronor.

– Och det här har bara varit etapp ett. Under våren hoppas vi kunna påbörja etapp två, då handelsplatsen ska byggas ut från dagens 8000 kvadrat till 16000 kvadrat. Snart har vi Scandinavian outlet på plats, där det kommer säljas kvalitetsvarumärken till outletpriser.

Det fungerar perfekt på en plats med så många outdoor-intresserade människor!

– Då kan vi bygga stugor nere vid Höljessjön och satsa på flerdagarsupplevelser med fiske, kajak, vandring, skoterturism och mycket annat, säger Glenn Mattsing och sveper med blicken över Höljessjön och de bakomliggande bergen som fin fond. www.langflonkopcentrum.se

SHOPPING

NORR A VÄRML AND

värmlands utpost

1. Anrik gränshandel.

Långflon som gränshandelsplats har en lång historia. Här har norrmän och svenskar bytt varor sedan flera decennier, inte minst under andra världskriget.

Det nya är storleken på handeln!

2. Norrmän dominerar.

Ungefär åttio procent av kunderna i Långflon är norrmän. De kommer från platser som Elverum, Trysil och till och med Lillehammer.

3. Nordligast. Långflon är Värmlands nordligaste by.

4. Sveriges äldsta väderflicka. Fram till i oktober förra året hade Långflon fyra invånare.

Men när Brita Johansson avled vid 87 års ålder, så förlorade platsen Sveriges äldsta väderflicka. ”Brita i Långflon”, som hon kallades i folkmun, rapporterade under trettio år temperaturen i Långflon till Sveriges Radio Värmland.

Hon klev upp halv sex varje morgon, utan att någonsin försova sig, för att läsa av Väderflickan Brita. temperaturen på två hederliga gamla kvicksilvertermometrar på södra och västra sidan av sitt hus.

43

VÄRML AND OCH JAG

SARA BROOS

”Jag är helt beroende av platsen där jag bor, vid Mårbacka. Det är så vackert att det nästan gör ont.”

Sara Broos är filmare, 38 år gammal. Hon bor i Berlin och Värmland. Hennes nästa filmprojekt utspelar sig till stor del på tåg och är en resa genom Balkan och Östeuropa, där hon söker upp människor hon filmade för tjugo år sedan.

44

VÄRML AND OCH JAG

SARA BROOS

Allt om min

mamma

Först skildrade hon naket sin gudfar Lars Lerins sökande efter kärlek.

Nu är hon aktuell med en än mer hudlös film om sin mamma, konstnären Karin Broos. Sara Broos väjer inte för livsfrågorna.

Text: Stefan Sjödin Foto: Thron Ullberg

P

risbelönta filmskaparen Sara Broos delar sin tid mellan sitt hus intill Mårbacka i Östra Ämtervik och favoritstaden Berlin.

Liksom resten av familjen Broos tycks hon långa stunder drivas framåt av ett kreativt rus, med ständigt nya projekt omkring sig. När vi ses är hon nyss hemkommen från intensiva dagar i Berlin, där hon väglett elever i den manusutbildning hon driver genom Alma Löv Museum, familjens egen kreativa smältdegel. Dessutom är Speglingar, som redan visats under Göteborgs filmfestival och Tempofestivalen i Stockholm, på väg ut till en bredare publik.

Vad fick dig att göra Speglingar, om din mor Karin Broos?

– Ja, varför man gör en film eller skriver en låt är svårt att svara på… för att jag har något att berätta som jag tror kan beröra andra. Det handlar om en mor- och dotterrelation och om den tystnad som finns och de ämnen vi inte kunnat prata om, om behovet av att ge erfarenheter ett språk och försöken

att komma varandra närmare.

Nu har du skildrat två kända värmlänningar, din gudfar Lars Lerin och din mor Karin Broos. Är det inte svårt att filma familjen?

– Nu råkar min gudfar och min mamma vara etablerade konstnärer, men jag är helt ointresserad av framgång eller kändisskap. Jag berättar om det som berör mig och känns angeläget. Om det råkar utgå från relationen mellan mor-dotter som i Speglingar eller en kärlekshistoria som i För Dig Naken – eller handla om en kvinna från Syrien och hennes relation till musik som i min senaste film Hemland – spelar mindre roll. När ämnet blir allmängiltigt och intressant för en publik så tycker jag att personen försvinner lite. Det är på samma sätt som att jag inte ser mig själv i min mammas målningar, utan någon annan. Jag gör personliga filmer men det är väldigt viktigt för mig att de inte blir privata utan allmängiltiga, att andra kan spegla sig och identifiera sig.

Mammas målningar ja. Under tio års tid har Karin Broos skapat de fotorealistiska målningar som givit henne ett stort genomslag – gjort henne till en

av Sveriges absolut hetaste konstnärer – och som nyligen kulminerade i en stor utställning på Waldemarsudde i Stockholm.

Motivet på tavlorna är påfallande ofta Sara Broos eller någon annan av de tre döttrarna, i vardagliga situationer i och omkring föräldrahemmet i Östra Ämtervik. Frykensjöarna eller de mörka vattnen i någon värmländsk skogstjärn ligger många gånger som en fond och bidrar till känslan av melankoli, till att något avgörande ska inträffa. Eller har det redan hänt?

Sara Broos delar, i sitt skapande, Karins syn på att glädjen och sorgen måste få existera samtidigt, sida vid sida.

Vad betyder Värmland för dig?

– Värmland är mitt hem där jag är född och naturen och landskapet finns i mig, som en del av mig. Jag är helt beroende av platsen där jag bor, vid Mårbacka. Det är så vackert att det nästan gör ont.

– Sen finns det mörker och ljus i Värmland, fina och fula sidor som på alla platser. Kreuzberg i Berlin är mitt andra hem det är en perfekt kombination för mig, storstan och landet.

45

HEMMA HOS

CARL JAN GRANQVIST

I HUVUD E T PÅ

Carl Jan Granqvist Högromantik och värmländska skrönor. När måltidskreatören Carl Jan Granqvist formar sitt Saxå bruk, vackert belägen intill sjön Saxen, låter han alla sina passioner ta plats.

Text: Magnus Lidblom Foto: Mara Dahlin

46

HEMMA HOS

CARL JAN GRANQVIST

CARL JANS 3 VÄRMLANDSFAVORITER

1. KYRKOGÅRDEN I FILIPSTAD. ”Det här är ingen socialiserad kyrkogård med standardiserade gravstenar – nej, det är rejäla järnhemorrojder som går upp ur marken där. Kolla till exempel på John Ericssons gravkapell.”

G

ästrummen på Saxå bruk är i sig vittnen om Carl Jan Granqvists passion för berättelserna och sägnerna. De dignar av spännande antikviteter från högromantiken och är på sätt och vis en genväg in i en passionerad mans tankevärld.

– Min mamma och pappa tyckte om teater och musik och i min uppväxt var sagorna och skrönorna ständigt närvarande. När jag i mitten av 1980-talet fick möjlighet att köpa Saxå Bruk kände jag samtidigt hur jag fick en viktig del av den värmländska sagan. Det var fantastiskt!

Många mytomspunna värmländska släkter är förknippade med Saxå Bruk.

Dynamitfadern Alfred Nobel och författaren Selma Lagerlöf har under tidens resa gästat herrgården. Faktum är att förebilden för Selma Lagerlöfs majorskan på Ekeby, Anna Wallmo, växte upp hos sina morföräldrar på Saxån.

Och när Esias Tegnér var informator på Rämmen och

2. KRISTINEHAMN MED PICASSOSKULPTUREN. Det är kul att Kristinehamn inte bara snöar in på det lokala, utan kan visa upp den här originella Picasso­ skulpturen”.

träffade sin älskade Anna umgicks de mycket i Saxån.

SÅ DÄR FORTSÄTTER det.

– Och något av det roligaste jag vet är att ligga om nätterna och somna i mina egna sagor. Då låter jag de lokala berättelserna växa samman med den europeiska kulturen. Jag får sådan inspiration av att läsa om de gamla byggherrarnas liv. Jag nördar ner mig i sagorna och får nya idéer för morgondagens verksamhet.

– Vi har stor utflyttning i de här trakterna och måste ge mod för framtida generationer. Den typen av mod kan man få av att se hur mycket tidigare generationer lyckats åstadkomma på samma plats.

Carl Jan Granqvist konstaterar att han ibland blir trött på den navelskådande allmogen.

– Herregud, nitarna i Eiffeltornet kommer härifrån!

Sådant kan vara inspirerande att tänka på när man dricker Saxå bruk. champagne med sin son och blickar ut över Paris.

3. RÄMMEN. En slumrande idyll och ett bortglömt turistmål. Här levde Esias Tegnér. Som att titta in i svunna tider.

”Och något av det roligaste jag vet är att ligga om nätterna och somna i mina egna sagor. Då låter jag de lokala berättelserna växa samman med den europeiska kulturen.”

47

HEMMA HOS

CARL JAN GRANQVIST

Och visst var det så. De prominenta besökarna på Saxå herrgård var historiskt kosmopoliter som ofta och gärna besökte Europas stora metropoler.

NÄR CARL JAN Granqvist nu visionerar om Saxå Bruks framtid vill han ta tillbaka det europeiska perspektivet, och han har en mycket konkret plan.

Carl Jan Granqvist vill mer än utveckla Saxå Bruk som en destination för den svenska marknaden. I anslutning till bruket, i en gammal masugnsbyggnad, vill han skapa Aptitum - ett centrum för utvecklandet av europeisk måltidsupplevelse. Där ska olika universitet kunna hyra in sig för att hålla undervisning och laborativa övningar i bland annat historisk matlagning.

– Min framtidsvision - om man nu får vara så pretentiös vid sjuttio års ålder – är att skapa ett ”European culinary, craft, art, heritage and science center”. Det innefattar bland annat en tvåårig engelskspråkig utbildning på magisternivå, som lyfter fram särarten i det europeiska måltidsarvet, med fokus på konstverket i matkreerandet samt upplevelsen av måltiden.

Medan dessa planer framskrider har Saxå Bruk, under sommarsäsongen, öppet som vanligt för nära och långväga gäster.

www.saxabruk.se

. k ö k s å bruk x a S e s e n r å d t e r f r t i r o v fa

två r e j äl v an J l r a TJINUSKICREME MED C FÄRSKA BÄR

MISSA INTE! SAXÅ KAMMARMUSIKFESTIVAL OM JAG ÄTER UTE…

… då väljer jag Hennickehammars herrgård utanför Filipstad.

De har ett alldeles förtjusande kök som håller hög standard. www.hennickehammar.se 48

VÄRMLANDSTÅRTA

Kolakrämdessert har ryskt ursprung och härstammar från 12 BITAR den legendariska grevefamiljen Tjinuski. I krämen kan man ana Botten: nyanser av vanilj. Desserten är en 3 äggvitor tradition på Saxå Herrgård.

100 g socker

50 g hackade hasselnötter 12-15 p 2 msk kakaopulver Ingredienser

3 dl mjölk Kräm: 3 dl grädde 4 äggulor 3 dl socker 100 g socker 1 1/2 dl sirap 1 dl grädde 1 vaniljsång 135 g smör 20 gr osaltat smör

Rostade mandelflisor Gör så här: Beredning. Skär

vaniljstången på längden och Gör så här: Sätt ugnen på 150ºC. skrapa ur innehållet. Blanda Vispa äggvitorna hårt och vänd samman alla ingredienserna i sedan ner dem i sockret, de en kastrull och koka till en tjock hackade nötterna och kakaomassa. Gör kulprovet; droppa pulvret. Smörj två plåtar och massan i en kopp kallt vatten, pudra dem med mjöl. Rita upp bildas det en kula är tjinuskin två tallrikstora cirklar – en på färdig. Rör till sist i en klick kallt var plåt – för bottnarna. Bred ut smör. Fyll i cremekoppar (porsmeten ca 1 cm tjockt. Grädda tionsformar) och kyl väl några bottnarna i 150 grader som sänks timmar. Servera med färska bär. mot slutet av gräddningen. Tiden är 30-35 minuter. Gör under tiden krämen. Gulorna, sockret och grädden låter man sjuda i en kastrull tills de blir tjockt. Vispa väl hela tiden. Låt svalna och rör i smöret. Krämen går även bra Förra året firade Saxå Kammarmusikfestival att frysa. Lossa bottnarna medan trettio år. Och i sommar fylls åter den gamla de är varma och låt dem kallna stolta empiregården av sonater, romanser, innan bottnarna läggs samman centraleuropeisk kammarmusik, barockaftnar, med smörkrämen mellan och jazzkonserter och serenadkvällar – allt i vacker över. Rostade mandelflisor strös kulturhistorisk miljö. Saxå Herrgård är festivalens över. centrum. Datum: 26 juni-2 juli www.saxa.se

SCONES SAXÅ KAMMARMUSIK

#visitarvika

10-12 STYCKEN

3,6 dl vetemjöl 2 tsk bakpulver 1 tsk salt 2 tsk socker 50 g smör 1 ägg 1 dl filmjölk Gör så här: Rör smöret med mjöl, bakpulver, salt och socker.

Tillsätt ägget uppvispat med filen och arbeta ihop till en rätt så lös deg. Mjöla händerna ordentligt och knåda degen slät.

Kavla ut degen till den är 1½ cm tjock.Ta ut rundlar med hjälp av ett glas eller kakmått.

Grädda i ca 10-12 minuter.

Sconsen serveras med vispad grädde och gärna hemlagad sylt gjord av till exempel rabarber, jordgubbar eller svarta vinbär.

guldkornen finns i västra värmland Nyfiken? Beställ Arvika

Saxå Bruk ligger mellan Grythyttan och Filipstad vackert beläget vid sjön Saxen.

Turistguide på visitarvika

.se

ArvikA TurisTbyrå • sTorgATAn 22 ArvikA • Tel 0570-817 90

www.visitarvika.se

SPANIN G

MARICA MÖLLER

Marica Möller i början av 1980-talet.

I ÖSTRA SKYMNÄS FINNS EN

bättre värld

När Marica Möller var med och startade Torfolk gård var visionen att göra världen lite grönare. Nu vill hon och hennes man ge arbete till nya svenskar. Här är berättelsen av en företagare som behållit sina ideal.

L

åt oss göra världen lite grönare och vackrare. Så tänkte vi när vi flyttade till Värmland i slutet av 1970-talet. Vi var unga och energiska.

Vi skulle tillverka mat som inte innehöll kemikalier. Vi skulle bygga en plats att bo och arbeta på. Ett ställe fyllt av gemenskap. Det blev ett socialt och ekologiskt experiment. Det blev Torfolk Gård.

Under nästan fyrtio år har vi provat på massor av verksamheter och de människor som kommit (och gått) har varit många. I drygt 20 år var vi en kärna som bestod av två familjer, och under den tiden byggde vi upp vårt syltföretag och en stor ekologisk grönsaksodling. Vi var också engagerade i framväxten av den ekologiska rörelsen, där vi bland annat var med och startade KRAV. Vi var lite udda när vi kom till byn Östra Skymnäs. Vi sa att vi skulle odla giftfritt, envisades med att köra med häst och vi odlade grönsaker som

50

grannarna aldrig hade hört talas om.

Men vi fick mycket stöd. Äldre bönder kom med sina avlagda hästredskap, andra hjälpte till när vi fick problem.

Och många år senare var det en man som sa: ”Vi trodde inte på det ni gjorde, men vi ville ju att det skulle gå bra.” Vår erfarenhet är att de flesta värmlänningar är fantastiskt öppna och välkomnande.

Tiden går. Men vi vill inte bli ett traditionellt företag som bara tänker på egen tillväxt. Det är dags att ta nästa steg. För något år sedan började vi söka efter unga människor och fann att det är en ny grön våg på väg. Det är många som söker ett enklare liv med direkt kontakt med basbehoven.

HÄR I VÄRMLAND finns det gårdar med ”permakultur”, husbehovsodlingar, små fårbesättningar, satsningar med lantraser, bagerier och mathantverk.

Flera unga familjer har flyttat in i byn och de senaste fem åren har vi nästan fördubblat antalet invånare. Medelåldern har sjunkit kraftigt. Det stämmer bra med statistiken i landet som visar att

flyttströmmarna idag är större från stad till landsbygd än tvärtom.

DESSUTOM HAR vi många nyanlända från andra länder som har gott om erfarenheter av odling och jordbruksarbete. Hos oss på Torfolk Gård har vi flyktingungdomar som sommarjobbat i odlingarna. Vi har också en äldre man från Afghanistan med lång erfarenhet av odling. Han har jobbat med vår tomatodling i tre säsonger.

Just nu håller vi på att starta ett kooperativ som vi hoppas kan ge möjlighet för fler att starta verksamhet inom lantbruk här i bygden. Vi tänker att unga människor med bra idéer, både nya och infödda svenskar, kan ha nytta av våra erfarenheter när det gäller att driva företag och sälja varor. Förälskelsen som en gång lockade oss till Värmland har vuxit till en stark kärlek till en plats som har massor att ge för ett bättre klimat, nyttigare mat och stark gemenskap. www.torfolk.se

http://www.visittorsby.se

GÖRA

UPPTÄCKA

BO SÖK...

Vilket är ditt smultronställe?

Torsby Turistbyrå l 0560-160 50 l turist@torsby.se

visittorsby.se

www.visitvarmland.se