Tidningen Vi nr 3 2010 by Aktiebolaget Tidningen Vi

TIDNINGEN VI NUMMER 3 MARS 2010

BÖCKER * FILM * MUSIK * RESOR * REPORTAGE * MAT * KRYSS NR 3 MARS 2010 PRIS: 64 SKR • 69 NOK

VI ÖKAR! NU 40 200 EX

BILDEXTRA

MAJA LUNDGREN

JEMEN NY BAS FÖR AL-QAIDA

* NYA TRIX I VALRÖRELSEN * VI HÄNGER MED GUDRUN SCHYMAN * JEMEN, AL-QAIDAS NYA HEMMAPLAN * BORÅS TUNG TEXTILSTAD IGEN * NEUROEKONOMI FÖR DUMMIES

TEXTILT

BORÅS TILLBAKA A I TÄTEN NY FORSKNING

KAN HORMONER STYRA EKONOMIN? INFÖR 8 MARS

VI HÄNGER MED GUDRUN SCHYMAN

INTERPRESS 0195-03 0 3>

INTERPRESS 0195-3 7388019506401 RETURVECKA 2010 13

Med pennan som vapen ”Gränsen mellan galenskap och normalitet är inte absolut”

7 388019 506403 Date:

Omslag 0310.indd 1

2010-02-12 14.54

Vi1003a006_nordq 0310 A Nordquist 2 1

10-02-04 14.36.11 2010-02-12 10.27

Rapport från ett land i kris

MARS 2010

Porträtt 18 28 98

MAJA LUNDGREN Vi möter en glad författare som är osedvanligt nöjd med sin nya bok. VI HÄNGER MED ... Gudrun Schyman. ANDERS FRANZÉN Den avgående operachefen svarar på elva snabba frågor.

Kultur 41

NINA SOLOMIN Det blir inga kärleksdikter.

VAD SNICKRAR DU PÅ? Cilla Naumann.

LITTERATUR Ris och ros till aktuella böcker.

KONST Fotografen Joakim Eneroth utforskar det röda svenska huset. FILM Regissören Johan Brisinger tror på livet. MUSIK Pianojazz med Mats Öbergs trio.

52 54

Reportage 30 56 60 82

JEMEN I NÄRBILD Allt fler terrordåd kan härledas till det fattiga landet på Arabiska halvön. NEUROEKONOMI Ny forskning om hur hjärnan fungerar i ekonomiska spörsmål. TEKO I NY TAPPNING Borås är en textilstad igen – tack vare avancerade uppfinningar. LARS WESTMAN Mitt i spanska Stieg Larssonfebern finns översättaren Martin Lexell.

44 Litteratur!

Krönikor 4

ANNELI ROGEMAN Lögnen mitt ibland oss.

INGEMAR UNGE Saknar filmregissörer fantasi?

Dessutom 14

VI FÖRKLARAR Vasaloppet på längden och tvären.

SPRÅKSAMT Två sorters tattoo.

RESOR Åtta skäl att åka till Barcelona.

DESIGN Datorns pixlar inspirerar.

RECEPT Använd mer frukt i matlagningen!

VI-BUTIKEN Skaffa ett eget exlibris.

VI-SKOGEN Mikrobankerna toppen för kvinnor. KORSORDEN finns på sidorna 90–91 & 94–95.

0310 Innehåll.indd 3

60 Smarta

Nu ska det vara rutigt

textilier

semla 28 En med Gudrun

2010-02-16 16.44

Välkommen!

Vita lögner – och svarta

et är alltid samma sak. Jag upptäcker den för dom fallit än. Och vem eller vilka var det som ljög om sent. Lögnen. Ni vet hur det är, man förstår att svininfluensans fruktansvärda farlighet som media någon inte talar sanning men tror ändå inte katastrofrapporterade om varje dag mellan juni och sina öron och blir stum. november 2009? Denna gång handlade det även bokstavligt Stieg Larsson, skrev han verkligen själv sina böcker? om öron, en från början helt odramatisk rutinkontroll Här har vi slirat och glidit länge nu. Tack och lov satte som fortsatte med läkarhanden som slant. Aj, ropade förläggare Eva Gedin punkt genom att berätta om sina jag. Läkaren sa hoppsanförlåt, sedan var han tyst och samtal med Larsson. Därmed fick vi äntligen besked sedan sa han dröjande: ”Ja, det var visst, kanske, ja, en om sanningen (Expressen 4 februari ). … liten infektion! här … som börjat blöda! och ja …”. Nu är det snart mars 2010 och vi redaktörer har Läkaren ljög för att rädda sitt skinn. Med lögnens minst tre stora händelser framför oss som komhjälp skulle han slippa anklagelser, kanske till och mer att utmana vårt förhållande till sanningen och med en anmälan, från mig, patienten. lögnen. Om fler svenska soldater dör Nu var detta en liten lögn. En lögn i Afghanistan kommer det att spridas ”Allra svårast som var uppenbar och lätt att förlåta fler lögner om kriget där. När prinsessär de inlindade bröllopen äger rum finns det risk att (såret läkte snabbt). Svårare är det med de stora lögserviliteten blomstrar och serviliteten lögnerna, nerna. De kan vara så fräcka att de förgärna med lögnen. Valrörelsen, svepningarna, flirtar vrider de friskaste inre kompasserna. slutligen, är en prima grogrund för dimridåerna.” halvsanningar och insinuationer. KanNi minns säkert till exempel när Bill Clinton förklarade för världspressen ske kan vi upptäcka några lögner i tid att ”I did not have sexual relations with that woman”. denna gång. Kanske. Men det kommer att bli mycket Eller när Mijailo Mijailovic sa att han inte knivhuggit svårare än det är att upptäcka när en slintande läkare Anna Lindh. ljuger lite lätt för att rädda sitt rykte. Nixons lögner före Watergateaffärens sanningar, Ps1: Tack för alla synpunkter på nya formgivningen. Lennart Geijer, ja, listan över makthavare som ljugit Och förlåt oss för att bokstäver blev för små i förra under sina yrkesliv är lång. numret. Vi har lyssnat på kritiken och ändrat. Men allra svårast är de inlindade lögnerna, svepningarna, dimridåerna. Här har vi journalister ett Ps2: Det går framåt för Vi. Nu är upplagan 40 200 ex stort ansvar. Likväl händer det att lögnen lurar oss. och vi har inte mindre än 165 000 läsare! Siffrorna Jag vill inte säga ofta, men det händer. steg under finanskrisens år 2009 och Vi är en av få ”(1900-talet är) reserverat åt lögnen, som fått djätidskrifter vars läsarantal ökar - med över tio procent. vulsvingar att flyga in i vårt hem. Att bakom medierna Osannolikt, men jag ljuger inte.  upptäcka de tusen av vår enögdhet dolda sanningarna, verkligheten, blir framtidens stora uppgift”, skrev Olof Lagercrantz i en svidande vidräkning med medias (bristande) bevakning av Gulfkriget i Dagens Nyheter 4 april 1991.

Nu skriver vi 2000-tal. Och jag har inga goda nyheter

att meddela Olof Lagercrantz i sin himmel. Tvärtom är det fortfarande sorgligt vanligt med enögdhet och dolda sanningar. Flera gånger läser jag om ”dråpet” på spädbarnet på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Trots att ingen

ANNELI ROGEMAN CHEFREDAKTÖR anneli.rogeman@vi-tidningen.se

0310_Anneli.indd 4

tidningen vi nr 3 2010

2010-02-16 16.07

Handlingskraft – förändra med ett klick 17 åriga Saphora bor hos sin farmor i byn Bama i Burkina Faso. I fjol fick de ett “fårpaket” bestående av en bagge och tre tackor. Nu har de sju får. När de behöver pengar till mat, kläder eller skolavgifter, kan de sälja ett får eller ett lamm. I Sveriges största ”presentshop” med biståndsinriktning kan du vara med och förändra utsatta människors liv med ett klick. Och du kan skriva ut ett personligt gåvobevis, som du t.ex. kan ge till någon som inte vill ha fler prylar. Besök Sveriges största biståndsbutik

www.webaidshop.se

WebaidShop.se är en del av Läkarmissionen

0310 Läkarmissionen 5

2010-02-12 10.29

ANNONS

Sveriges ledande magasin om kultur och samhälle CHEFRED., VD OCH ANSVARIG UTG. REDAKTIONSCHEF (STF. ANSV. UTG.) ANDREREDAKTÖR REDAKTIONSSEKRETERARE KULTURREDAKTÖR REPORTER/KRÖNIKÖR REPORTER/WEBBREDAKTÖR ART DIRECTOR

GÅVAN FRÅN OVAN

LAYOUT

Det sägs att chagafolket i tidernas begynnelse fick Kilimanjaro i gåva av Gud för att de skulle vårda och bevara berget till tidens ände. I utbyte sörjer Kilimanjaro för de sina genom att erbjuda god odlingsmark och tillräckligt med vatten för att bruka den. Idag odlas här allt från stapelvaror som bananer, majs och jams till hårdvaluta i form av de finaste arabicabönor som går på export. Men berget kunde också verka skrämmande. De fåtal chagamän som försökte bestiga berget antingen försvann eller återvände som brutna och frostnupna vrak. Detta fick chagafolket att tro att toppen var ett tillhåll för onda andar och speciellt Njaro, en ond demon som spred förkylning omkring sig. Idag är ett försök att nå toppen ett betydligt säkrare äventyr och något de allra flesta kan göra – men det krävs god fysik och uthållighet. Och även om långt ifrån alla når toppen är förutsättningarna goda med erfarna guider och bärare från chagafolket. Ur vårt breda program i östra Afrika: vildmarksupplevelse utöver det vanliga. Tälten innehåller två bra sängar samt privat dusch och wc. Vi besöker flera djurrika områden, bland annat Ngorongoro, som även kallas ”Edens lustgård”, och Serengeti. Svensktalande färdledare. Hela tältsafarin är miljöanpassad och du kommer garanterat att lämna Afrika i samma skick som du fann henne. Avresor 1/4, 12/6, 17/7, 4/9, 2/10, 23/10, 4/11, 25/11, 19/12, 26/12, pris från 21.815 kr. Denna safari kan även göras med boende på lodger. Avresor 11/3, 8/4, 3/7, 31/7, 14/8, 18/9, 16/10, 30/10, 18/11, 17/12, 24/12, pris från pris från 21.950 kr.

FAMILJESAFARI I KENYA (11 resdagar/8 hotellnätter) – Riktig safari som

passar både den stora och lilla resenären. Med svensktalande färdledning hänger alla med i vad som händer. De sista dagarna latar vi oss på en strand utanför Mombasa. Avresor: 27/3, 3/4, 12/6, 10/7, 2/10, 23/10, 30/10, 18/12, pris vuxen från 23.025 kr, pris för barn i extrabädd från 12.535 kr.

KILIMANJARO – AFRIKAS HÖGSTA BERG (8 resdagar/6 övernattningar)

Äventyrsresa med engelsktalande guider. Kilimanjaro är inte bara Afrikas högsta berg, utan även kanske det vackraste. Som vanligt är det enkelt att förlänga en Jamboresa med dagar på egen hand. Vad sägs om några baddagar på en härlig sandstrand vid Indiska oceanen? Avresor dagligen, grundpris från cirka 18.000 kr.

BA R RE A G SO RÖ R! NA

Priser inklusive flyg från Skandinavien, inkvartering, transporter, inträden och måltider enligt program. Skatt samt flygbolagens avgifter och bränsletillägg tillkommer med f.n. 3.500–4.200 kr. Visste du att alla Jambo Tours resor är utsläppskompenserade? Läs mer om vårt trädprojekt i katalogen.

0310_REDRUTA.indd 6

fotopraktikant MARKNADS- & FÖRSÄLJNINGSCHEF PROJEKTLEDARE, MARKNAD MARKNADSKOORDINATOR EKONOMICHEF

Stina Jofs Tomas Fläckman Margaretha Nordgren Nina Solomin Ingemar Unge Jenny Morelli Staffan Frid Kerstin Melin Johanna Jonsson Sebastian Skarp Linda Gren Helena Johansson Hannah Zimmerman Susanna Berglid Susanne Nibelius

POSTADRESS Box 2052, 103 12 Stockholm TELEFON 08-769 86 00 • FAX 08-769 86 22 HEMSIDA www.vi-tidningen.se E-POST redax@vi-tidningen.se eller fornamn.efternamn@vi-tidningen.se UTGIVARE AB Tidningen Vi på uppdrag av K ooperativa förbundet

TÄLTSAFARI I TANZANIA (9 resdagar/7 hotellnätter) – En tältsafari är en

WWW.JAMBOTOURS.SE 08-24 00 55 • INFO@JAMBOTOURS.SE

LAYOUT BILDHANTERARE

Anneli Rogeman

TRYCKERI Sörmlands Grafiska, Katrineholm, 2010 PRENUMERATION OCH KUNDSERVICE ONLINE KUNDTJÄNST www.prenservice.se TELEFON 0770-45 71 76 KUNDTJÄNST ÖPPETTIDER Vardagar 8.30–16.00 ADRESS Titeldata AB, Kundtjänst, 112 86 Stockholm PRENUMERATIONSPRISER SVERIGE, Helår 659 kr. Halvår 379 kr. Porto tillkommer för utlandsprenumerationer. Du som har MedMera-kort får poäng när du prenumererar. ANNONSFÖRSÄLJNING ADVERTISE AB annonsSÄLJARE

Magnus Krumlinde

TELEFON 08-22 44 80 E-POST magnus@advertise.se Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Eventuella skatter på vinster i tävlingar betalas av vinnaren själv. All redaktionell text i Vi lagras elektroniskt i databasen Presstext. Den som sänder material till Vi förutsätts medge elektronisk lagring.

omslagsfoto thron ullberg

2010-02-16 17.05

ANNONS

EN FAMILJ August: Osage County AV TRACY LETTS

Ett tragikomiskt drama som snuddar vid fars, där bitter cynism varvas med en djup längtan efter kärlek. Pjäsen är full av färgstarka karaktärer och bjuder på en sällsynt skådespelarfest. I rollerna Jan Malmsjö, Börje Ahlstedt, Marie Göranzon, Ingela Olsson, Thomas Hanzon, Soﬁa Pekkari, Kristina Törnqvist, Kicki Bramberg, Christopher Wagelin, Sheray Esfandyari, Jan Waldekranz, David Mjönes, Livia Millhagen Regi Stefan Larsson Scenograﬁ Rufus Didwiszus Kostym Nina Sandström Premiär 27 mars Stora scenen

DESSUTOM: 6 FÖR NYBÖRJARE, ASKUNGEN, CITIZENSHIP, DEN GIRIGE, DRAMATEN&, DRÖMMEN OM HERRÖN – KILLINGGÄNGET PÅ DRAMATEN, EN HANDELSRESANDES DÖD, HANTVERKARNA, HÖSTSONATEN, JANE EYRE, JERUSALEM 2010, OM KÄRLEK, PYGMALION, SCENER UR ETT ÄKTENSKAP, SLOTT I SVERIGE, STIRRAREN – EN KÄRLEKSHISTORIA, UR ETT ÖVERGIVET ARBETE

Vi1003a008_Dram 0310 Dramaten 7 1

www.dramaten.se Telefon: 08-667 06 80 Biljettkassan öppen: tis-lör 12-19, sön 12-16

10-02-04 14.23.00 2010-02-12 10.29

Xxxxx xxxxx

vibilden_jj.indd 8

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-16 16.10

VIBILDEN GROSSESS-GYMPA Elefanthonan Panang är dräktig. Hon är 20 år gammal och bor på Münchens zoo. Här instrueras hon i mamma-gympa av sin skötare Andi Fries. Efter befruktningen är elefanthonorna dräktiga i 22 månader. Ungen väger 50–150 kilo vid födseln. Elefanter kan bli upp till 80 år gamla i fångenskap, i vilt tillstånd lever de 60-65 år. FOTO: JOERG KOCH/SCANPIX

TIDNINGEN VI NR 3 2010

vibilden_jj.indd 9

2010-02-16 16.10

Xxxxx xxxxx Ingång MARS

MÅNADENS CITAT

LJUGANDE ROBOTAR

MÅNADENS CITAT

”Bra att man släppe tjejer så att de får se atrtin det kanske inte är deras grej ”

Schweiziska robotar som tävlade med varandra om mat utrustades även med förmågan att tala. Forskarna iscensatte sedan en evolutionsliknande process för att se om robotarna skulle kunna lära sig att ljuga. Och det gick. Numera De smartaste robotarna som åt mest fick flest lögnaktig. robotbarn som lärde sig hålla tyst och ljuga om var käket fanns.

Styrelseproffset Mats Qv ibe ett stort antal kvinnliga styrel rg inför seaspiranter i Maud Olofssons nätverk Styrelsekraft.

(LIVE SCIENCE)

JORDEN HAR TYSTNAT Dagens radio- och tv-signaler hörs inte längre i rymden. Fram till nu har många tv- och radiosändare haft effekt på flera tusen watt. Men med effektivare satelliter och digitala sändningar har styrkan sjunkit till 75 watt. Eventuella främmande civilisationer har därmed svårare att ratta in oss. (NY TEKNIK)

Hör oss inte längre.

Har hamnat i klistret.

MÅNADENS ORD

KÄNDISARS FYSISKA KÄRLEKSLIV

KÖTTKLISTER KÖTTKLISTER

Hur skiljer sig författaren Herman Melvilles ordmönster från DH Lawrences? Vilka dejtar Hollywoodkändisarna Gwyneth Paltrow och Leonardo diCaprio? Fysikern Sebastian Bernhardsson vet besked. Hans forskning handlar om strukturer i komplexa system och varför dessa strukturer uppkom- Gwyneth och Leonardo enligt fysikern. mer, till exempel i biologiska eller sociala nätverk. Punkterna i mitten med flest förgreningar föreställer Gwyneth och Leonardo. (UMEÅ UNIVERSITET)

En produkt som består av proteinerna fibrinogen och trombin som finns i gris- och koblod. Har precis blivit godkänd inom EU och ordet har väckt höga tongångar i Sverige. ”Ska nog bli vegetarian nu” och ”vilseledning av konsumenter” är vanliga kommentarer på många bloggar och debattforum.

POETISKT AVSKED

BAGGEN BUSH Tre arter av den amerikanska slemskalbaggen har fått sina namn efter USA:s förre president George W Bush, vice president Dick Cheney och försvarsminister Donald Rumsfeldt. En stolt George W Bush lär ha Jag heter George. ringt forskaren i fråga och tackat för äran. Men republikanerna är inte ensamma om att ha gett djurarter namn. En kaninart är uppkallad efter Hugh Heffner, Playboys grundare, och en flugsort heter Bill Gates. (SHORT NEWS)

Jonathan Schwartz, vd, skrev en haikudikt på Twitter om sin avgång från Sun Microsystems: ”Financial crisis/Stalled too many customers/ceo no more.” En fri översättning lyder ungefär: “Global finanskris/Tappade många kunder/Slutar som vd.” (METRO)

VÅLDTÄKT SOM VAPEN I Kvinnornas krig följer filmaren Marika Griehsel en grupp kvinnor som arbetar med traumatiserade kvinnor. 20 000 kvinnor våldtogs under kriget i Bosnien-Hercegovina. Minst Ska stoppa våldtäkter. tio gånger så många har blivit utsatta i Kongo-Kinshasa. Margot Wallströms nya FN-uppdrag handlar om att förhindra att detta uråldriga vapen används i framtida krig. Filmen går att se på Kvinna till Kvinnas hemsida.

DUBBELT UPP FÖR PIETER

Fotografen Pieter ten Hoopen kammade nyligen hem två utmärkelser i årets upplaga av World Press Photo (VM i pressfotografi). Båda priserna gick till Pieters personliga dokumentation av samhället Hungry Horse i Montana, USA, som inleddes med ett stort bildreportage i Vi:s julinummer 2007 (bilden ovan). Grattis, säger vi på Vi! 10

Ingång.indd 10

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-16 16.14

REDAKTÖR JENNY MORELLI

MÅNADENS LISTA

Bantningsdieter genom tiderna Kelloggsflingor-dieten Flygvärdinne-dieten Kålsoppe-dieten Atkins-dieten Fit for life-dieten Stenålders-dieten South Beach-dieten Da Vinci koden-dieten Rikshospitalet-dieten Stillmans-dieten LCHF-dieten Rastafari-dieten Blodgrupps-dieten Cambridge-dieten Grapefrukts-dieten Inuit-dieten Halleluja-dieten Tretimmars-dieten Ornish-dieten Dash-dieten Pulver-dieten Junkfood-dieten Tunnelbane-dieten Perricone-dieten Minuskalori-dieten Master Cleanse-dieten F-plan-dieten Lowfat-dieten Hollywood Cookie-dieten KBT-dieten Tanke-dieten Viktväktarna Pritikin-programmet Dr Phils sjustegsmetod Csiro-metoden Montignac-metoden Scarsdale-metoden GI-metoden Hjärnkoll-metoden Zon-dieten Fyll gärna på listan: www.vitidningen.se/bantningsdieter

PIPPI TILL KINA Snart öppnar världsutställningen i Shanghai. Temat är Spirit of innoSka dra asiater. vation och den svenska paviljongen ska gå i lekfullhetens tecken. Pippi Långstrump spelar en viktig roll som värdinna och konstnären Ulf Rollof bygger en rutschkana. 70 miljoner besökare väntas utställningen locka och handelsminister Ewa Björling inviger paviljongen 1 maj. (EXPO 2010)

Ingång.indd 11

MÅNADENS WEBBKLIPP

SPRÅKFÖRBISTRING

MÅNADENS STATISTIK

PAPPER HÅLLER LÄNGST CD-R/CD-RWSKIVOR 8 ÅR

Utrikesminister Carl Bildt råkade nyligen kalla sig själv Sveriges förra ”head of state” (det vill säga kung) i en intervju i WWW.VI–TIDNINGEN.SE/ Washington YOUTUBE Post. Men han är långt ifrån ensam om att ha problem med engelskan. I det här klippet gästföreläser EU-kommissionären Günther Oettinger på Columbia University, New York. Vilket språk han talar låter vi dock vara osagt.

WWW

FLASHFILER 10 ÅR DIGITALA BAND 13 ÅR ANALOGA BAND 20 ÅR DVD 25 ÅR CD-R MED SILVERLAGER 25 ÅR CD-R MED GULDLAGER 100 ÅR PAPPER (ISO 9706) FLERA HUNDRA ÅR HÅLLBARHETEN HOS OLIKA VANLIGA LAGRINGSMEDIA. (NEW SCIENTIST OCH IDG)

Denna dag hyllas pi, den matematiska konstanten 3,14, med oändligt antal decimaler, som också kan skrivas π. Uppmärksammades för första gången i San Francisco 1988 och kan till exempel firas med Pi-zza, pi-lgrimsmusslor eller piri-piri.

VI FÖR 60 ÅR SEDAN

KF-TRIUMF OCH TRÅNGBODDHET ◆

◆

KÄLLA: DIVERSE MEDIER OCH BOKEN BANTNINGSBLUFFEN.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

jenny.morelli@vi-tidningen.se

◆

En ensam flanör i Göteborgs hamn pryder omslaget till Vi:s första marsnummer 1950. Fotograf: KW Gullers. På ledarsidan utropas triumferande att den kooperativa rörelsen växer så det knakar. 933 169 svenskar är nu med i Konsum. Alice Lyttkens skriver om bostadsbrist och trångboddhet i Sverige. Lyttkens går till storms mot hemmafrun, den nya roll som kvinnan fått efter industrialiseringens genombrott. Sektionen Vi Husmödrar har följdriktigt rubriken ”Låt oss tänka litet mer på oss själva!” En hel del häpnadsväckande kreationer visas upp i en rapport om årets vårhattar från Paris.

2010-02-16 16.14

Retro FOLKHÄLSA

Åh, nej ... fluortanten kommer! NÄR? Mars för 50 år sedan. VAD? Fluorsköljning införs

för alla barn. VAR? Skolor i hela Sverige.

Fluorsköljning på Gustav Adolfsskolan i Landskrona 1965. Folktandvårdens chef övervakar.

”OM EN UNGE SA ATT DET VAR ÄCKLIGT KUNDE HELA KLASSEN BÖRJA KONSTRA.”

som man sa även om man kunde möta en och annan grinpelle. Britt Marie Johansson, som var fluor- I Stockholmsregionen sjönk fyllningtant i Nykvarn, berättar hur ungarna arna per skolbarn från 3,7 i slutet av ibland försökte lura henne för att slippa 50-talet till 0,5 1995. Men fortfarande fluor. är det stora skillnader i kvaliteten på – De trixade genom att sätta handen barns tänder. I områden med låga på muggen så att jag inte kunde se om inkomster och många invandrare är den var tom och sedan låtsades gurgla. tandhälsan sämre. Tandsköterskor åker De fick förstås problem när de skulle runt och informerar om tandvård men låtsasspotta. Och om en unge sa att det i skolor med hög kariesfrekvens är det var äckligt kunde hela klassen börja numera lärarna som sköter fluortanterkonstra. Det gällde att ta dem nas jobb och ser till att barnen på rätt sätt och få dem på gott gurglar. Sverige fick sin förste humör. Plastmuggarna blev fluorfarbror 2007. Samma DEN KLASSISKA DOCKFILMEN FRÅN 1954 OM så småningom färggranna; på år inledde Folktandvården KARIUS OCH BAKTUS 80-talet var de röda, gula och ett samarbete med Ryssland. FINNS ATT BESKÅDA: WWW.VI–TIDNINGEN.SE/ blå. Många barn samlade på Fluortanten gick på export. KARIUSOCHBAKTUS dem. JENNY MORELLI

Vad hände sedan?

WWW

0310_Retro.indd 12

60-talets tandhälsa skilde sig i olika delar av landet. I Varberg hade barnen så många hål att det inte räckte att skölja med fluorlösning. De fick klossar, stora som radergummin, att tugga på i stället.

FOTO ANDERS HILDING/IBL

nder andra världskriget var det inget större fel på svenska barns tänder. Sockerransoneringen innebar att det inte fanns särskilt många sötsaker att stoppa i munnen. Men när freden kom vällde sockret in över gränserna, barn började att äta godis och dricka läsk och tandläkarna fick fullt upp. Den ideella organisationen Tandvärnet gav kurser och ordnade seminarier för att förbättra tandhygienen hos Sveriges befolkning. Det var de som introducerade begreppet lördagsgodis och marknadsförde tandtrollen Karius och Baktus som trivdes så bra i pojken Jans mun eftersom han aldrig borstade tänderna. Boken som skrevs 1949 av den norske författaren Thorbjørn Egner kom ut på svenska 1961. Boken och den filmade dockteatern kan dock ha haft en kontraproduktiv effekt på vissa barn som tyckte förskräckligt synd om trollen som inte kunde bo kvar i pojkens mun efter hans tandläkarbesök. Eastmaninstitutet i Stockholm vidareutbildade tandsköterskor och de ekonomiskt välmående landstingen inrättade tjänster för tandvårdsinspektörer som skulle ansvara för förebyggande tandvård. I mars 1960 gick den första kullen fluortanter ut i skolorna för att slåss mot karies. Rut Söderqvist, hemmafru i Örebro, övertalades att söka en av tjänsterna. – Jag fick en vit rock, en väska med natriumfluoridlösning och vita plastmuggar. Sedan for jag runt i skolorna i egen bil. Det var väldigt roligt, särskilt ute i byskolorna. De flesta barn gjorde

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-16 13.37

På uppgång

ERIK SVEDÄNG , DATASPELSUTVECKLARE

FOTO: LINA IKSE

Brinner för blåbär 23-årige Erik Svedäng har skapat det poetiska dataspelet Blueberry Garden, som handlar om upptäckarlusta och blåbär. En engelsk recensent skrev att spelet är så vackert att han ”ville stoppa det i en presentask med en målad kattunge på och bara gråta.” Och nyligen fick Erik ett stort pris på Independent Games Festival i San Francisco. – Jag räknade verkligen inte med all uppmärksamBild ur Blueberry Garden. het, jag gjorde Blueberry Garden när jag fortfarande gick i skolan, så det känns förstås jättekul. Betyder ”independent” att du vill stå utanför marknaden? – Nej, inte utanför marknaden men utanför den stora industrin. Jag vill göra sådant som jag själv brinner för. Varför blev du spelutvecklare? – Det är fantastiskt att med datorns hjälp skapa egna världar. Eftersom det är en ny konstform finns det så mycket som ännu inte är gjort. Kan du leva på det? – Jag tror det. Det ser ljust ut just nu, jag har precis sagt upp mig från mitt lärarjobb så att jag kan utveckla spel på heltid. JENNY MORELLI TIDNINGEN VI NR 3 2010 TIDNINGEN VI NR 3 2010

0310_PÅ_UPPGANG.indd 13

Erik Svedäng med några skisser till Blueberry Garden. 13 13

2010-02-16 15.09

Vi förklarar VASALOPPET

16 000 skidar i kungens spår Den 7 mars är det åter dags för Vasaloppet – världens längsta, största och äldsta långlopp på skidor. Nästan 16 000 personer har anmält sig för att åka de nio milen mellan Berga by och Mora.

0 Röda siffror = inställt nställt (tusental anmälda) 1922 1925 1930 1932 1934

Första radiosändningen snöbrist för få anmälda

1940 1945 1950

Pekka Kuvaja, Finland – första utländske segraren

1955

Första gångenn eltagare över 1 000 deltagare

1960

1965 1970 1975 1980

rnst Alm 22-årige E 1922. Den Vasaloppet. rsta vann det fö ngste rande den y rt fo Han är fa a. nom tidern vinnaren ge Första tvsändningen Första gången över 10 000 deltagare

8 10

Kvinnor tillåts delta 12

Kallaste loppet, -30°C vid starten i Berga by

1985

Fristilsåkning förbjuds

1990

snöbrist 14

1995

Första loppet med 16 egen damtävling

2000

Rekordtid – Peter Göransson körde på 3,38,57

2005

15 939 anmälda

2010 14

0310_VI_FORKLARAR.indd 14

Vasaloppet körs till minne av Gustav Vasas flykt mot Norge 1521, som den skildras i biskop Peder Svarts krönika Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna, skriven omkring 1560. Huruvida Gustav Vasa någonsin skidade sträckan är i dag i hög grad ifrågasatt.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-16 12.33

KÄLLA: VASALOPPET, SVT, NE FOTO: LENNART NILSSON/SCANPIX; MAGNUS GUTANDER/AFTONBLADET BILD; SCANPIX; TORBJÖRN EKEBACKE/AFTONBLADET BILD

Antal anmälda år för år

m skop

a, g a

de g asatt.

Smågan

Start

Evertsberg

Mångsbodarna

Berga by

KÄLLA: VASALOPPET, SVT, NE FOTO: LENNART NILSSON/SCANPIX; MAGNUS GUTANDER/AFTONBLADET BILD; SCANPIX; TORBJÖRN EKEBACKE/AFTONBLADET BILD

s till av

Sälen Från början gick starten från Sälen

70 1950. Nil s ”Mora-N iss Karlsson v ann Vasalo e” ppet hela gånger. H nio är efter en av segrarn a.

Risberg 1961 flyttades starten till de stora Oxberg ängarna i Berga by på grund av Skidor hela veckan det ökande deltagarantaleat. Under Vasaloppsveckan 26 februari– Hökberg Lima 7 mars arrangeras inte bara Vasaloppet, utan även Kortvasan, Tjejvasan, Ungdomsvasan, Öppet spår, Halvvasan, Stafettvasan 10 km och Skejtvasan. Sammanlagt 50 000 personer har anmält sig till något av loppen. Smågan Berga b Mångsy bodarna 0 km 10 20

Risberg

1922 1926 1961 1986 1992 1998 1998

Eldris Siljan

Ernst Alm Per-Erik Hedlund David Johansson Bengt Hassis (fristil) Jan Ottosson (klassisk) Peter Göransson Kerrin Petty

möh 500 Eldris

7.32.49 5.36.07 4.56.25 3.48.55 3.57.04 3.38.57 4.17.02

1978. Fö rst delta i Va 1982 fick kvinnor saloppet. Inn klädde m ånga kvin an dess n or män för a tt kunna å ut sig till ka loppet.

Mora-Nisse i topp Flest segrar ”Mora-Nisse” Karlsson Jan Stefansson Sofia Lind* Artur Häggblad Jan Ottosson

9 7 5 4 4

* Segerrikaste kvinnan, första segern 1996, men då hade inte damklassen officiell status

33 000

liter sportdryck TIDNINGEN VI NR 3 2010

0310_VI_FORKLARAR.indd 15

42 000

rade alla rring refere Je n e v S . –1973. 1929 åren 1925 r e d n u p p Vasalo en kur. n fått en eg Här har ha

300 Mora 100 90

Tider att minnas Förste vinnaren Först under 6 timmar Först under 5 timmar Först under 4 timmar Först under 4 timmar Snabbast, herrar Snabbast, damer

Mora

Evertsbe rg Oxberg H ökberg

Mål

a Örjan och 1988. Brödern ist var de första Anders Blomqu rn. sege som tilläts dela det förbjudet. Innan dess var

Åtgång under ett lopp 5 220 11 000 1 000 75 000 670 000

liter blåbärssoppa liter kaffe

liter buljong 15

liter välling stycken bullar

stycken muggar

GRAFIK: JOHAN HALLNÄS/SVENSKA GRAFIKBYRÅN

2010-02-16 12.33

Politik VALRÖRELSEN 2010

Flitigaste dörrknackaren vinner

Det personliga samtalet är eﬀektivast. Hembesök och sociala medier ska göra valet till en folkrörelse.

0310_POLITIK.indd 16

FOTO: EMILIA ÖIJE OCH PONTUS LUNDAHL/SCANPIX

na med att möta väljarna öga mot öga? alrörelsen avgörs inte av vilket kampanjorganisation. I Stockholm till – På ett partimöte i Upplands Väsby parti som är bäst på nätet. exempel, uppmanar Folkpartiet väljarna överraskade man deltagarna med att I stället återupplivas en gammal att på en nystartad blogg göra inlägg för säga: ”Nu ska vi ut och knacka dörr i 45 beprövad metod. Nu gäller det att påverka 2010 års valprogram. minuter.” De såg ut som om de skulle vem som är flitigast dörrknackare. För att underlätta egna initiativ har utsättas för en obehaglig upplevelse. När – Vi är tillbaka i hur valrörelserna Moderaterna öppnat www.redanvalt. de kom tillbaka var de förtjusta. De hade bedrevs på 1950-talet, alltså före tv:s nu. Layouten är gjord på fri hand och ger rekryterat sju nya medlemmar. Tröskeln genombrott, säger Socialdemokraternas intryck av att vara hemmasnickrad. Där sitter i själen, inte i aktiviteten. valgeneral Bo Krogvig. kan valarbetare på några minuter enkelt Även Moderaterna har testat dörrTv gjorde partierna alltmer komponera sina budskap på knackning. Och på en moderat valuppberoende av media, men nu egna flygblad och affischer. takt i början av februari fick valarbetare återtar de steg för steg förlorad – Det bästa är om våra utbildning i och tips på hur ett personligt mark. Det är de sociala mediersympatisörer själva får i gång möte med väljare kan gå till. nas förtjänst, enligt Bo Krogvig. en dialog med varandra, att – Det viktiga är att följa upp samtalet, Via Facebook, Twitter, SMS, Botkyrka kan bilda en egen att återkomma med ett brev, ett mejl elYoutube, Flickr och bloggar kan Facebookgrupp. Det behöver ler ett återbesök. Vi bygger upp en strukpartierna kommunicera direkt inte vara styrt härifrån, säger Per Schlingmann. tur runt hela samtalskampanjen, säger med väljarna utan att budskaPer Schlingmann. moderaternas kommunikationschef Pär pet filtreras genom journalister. När valdagen närmar sig hoppas han Henriksson. Moderaternas partisekreterare Per att valarbetarna ska ”få hela nätet att Valrörelsen 2010 skiljer sig på ett par Schlingmann håller med, men tillägger: vibrera”. Men det är en bit kvar dit. väsentliga sätt från den som drevs 2006. – Vi ska inte överskatta nätets förEn skillnad är att väljarna möter de sju I FÖRRA VALRÖRELSEN visste inte många måga. De sociala medierna avgör inte riksdagspartierna i två block. vad Facebook var och Twitter hade valet, de är bara ytterligare en resurs i – En risk är att uppdelningen knappt sjösatts. Det är fortfakampanjarbetet. på två lag leder till att vi får rande få politiker som hängt Han får medhåll från journalisten lite av den brutala idrottsmed i nätets snabba utveckling. Martin Gelin som tillfälligt flyttar från retorik som politikerna i USA Det visar ett Twittertest som New York för att under valrörelsen använder sig av. Det tror jag Svenska Dagbladet nyligen samordna de tre rödgröna partiernas inte funkar. Svenskarna vill att gjorde på ett åttiotal riksdagsmobilisering på nätet. Han har på nära debatten ska handla om sakledamöter. Efter en vecka hade håll följt Barack Obamas presidentvalsfrågor, säger Martin Gelin. bara tolv svarat den påhittade kampanj som han också skrivit en bok Bo Krogvig. presumtive väljaren. Partierna om, Det amerikanska löftet. VALET 2006 VAR DE borgerliga partierna i inser bristerna och har inför valrörelsen – I USA använder man de sociala meopposition, nu vill de bli omvalda. Det är anställt personer som ska lära politikerdierna för att lyfta fram volontärerna, få två olika sätt att driva valrörelse på. Per na att använda sociala medier. vanligt folk engagerade i valkampanjen. Schlingmann och hans stab har därför i Per Schlingmann och Bo Krogvig är Det är också så han ska jobba i den första hand studerat andra partiers återense om att det personliga samtalet är rödgröna valrörelsen. Han tänker invalskampanjer, som New Labours under den mest effektiva kampanjmetoden. tervjua valarbetare och väljare på sajten Tony Blair. Den nye partiledaren Gordon Båda har tagit intryck från valrörelsen www.rodgront.se och hoppas att deras Brown får svårt att behålla makten. Det i Norge förra året. synpunkter ska inspirera människor märks inte minst på diskussionen i de so– Där lyckades partierna kombinera till egna idéer och till att ta initiativ i ciala medierna. Martin Gelin konstaterar aktiviteter på nätet med traditionella kampanjarbetet. Han vill via nätet göra att det är David Camerons konservativa metoder som dörrknackning och andra valrörelsen till mer av en folkrörelse. Tories som är piggast: direkta personliga möten med väljarna, Den borgerliga alliansen jobbar på – Tories har förstått att det på nätet säger Bo Krogvig. ett likartat sätt och med samma mål, finns mycket vrede mot Labours långa Hur bekväma känner sig då valarbetaratt få nätet att bli en självgenererande tidningen vi nr 3 2010

2010-02-16 15.34

”VI ÄR TILLBAKA I HUR VALRÖRELSERNA BEDREVS PÅ 50-TALET, FÖRE TV:S TID.”

ILLUSTRATION: KAJSA ELDSTEN

Dörrknackning, Facebook, Twitter ... nu kan partierna kommunicera direkt med väljarna.

maktinnehav. Där kan de mobilisera på ett populistiskt missnöje. Det ligger närmare till hands för Moderaterna att lära av valet i Tyskland i början på året. Angela Merkels CDU bedrev en återvalskampanj som de svenska kollegerna noga studerat. – CDU-arna var skickliga på att hålla ihop budskapet över hela fältet. De vågade hålla liv i samhällskritiken och formulera en berättelse om vart landet är på väg, säger Per Schlingmann. Bo Krogvig påpekar just hur viktigt det ändå är att partiet centralt klarar att genom bruset ha ett tydligt budskap. – Den bästa valkampanjen jag hittills varit med om var 1994. Vi lyckades med att hålla ihop allting, i tonläge, utseende och budskap. Det är en omfattande operation vi har framför oss i val till riksdag, 290 kommuner och 20 landsting.

FACEBOOK Nätgemenskap där medlemmar umgås genom att uppdatera personliga hemsidor. MEDLEMMAR: 350 miljoner i december 2009. GRUNDADES: 4 februari 2004, till en början enbart för studenter vid Harvard University, från slutet av 2006 öppen för alla med en e-postadress. GRUNDARE: Mark Zuckerberg, då student vid Harvard. SPRÅK: Över 70. SPEKULANTER: Enligt rykten ska till exempel Yahoo har erbjudit en miljard dollar, Google 2,3

miljarder. År 2007 såldes 1,6 procent till Microsoft för 240 miljoner dollar. TWITTER Socialt nätverk med en mikroblogg på max 140 tecken. BESÖKARE: 5 miljoner i september 2008. GRUNDADES: 2006. GRUNDARE: Jack Dorsey, Evan Williams, Biz Stone. TYP: Privat aktiebolag med huvudkontor i San Francisco. FLICKR Webbtjänst för bilder och videofilmer. Används för att tagga eget och andras

material, vilket underlättar sökning på nätet. GRUNDADES: 2004. GRUNDARE: Kanadensiska företaget Ludicorp, ägs i dag av Yahoo. YOUTUBE Världens största videobibliotek med klipp som laddats upp av användarna. GRUNDADES: 2005. GRUNDARE: Chad Hurley, Steve Chen, Jawed Karim. ÄGARE: Sajten köptes 2006 för aktier i Google värderade till 1,65 miljarder dollar. BESÖKARE: Över en miljard videoklipp visas dagligen.

ANITA KRATZ

tidningen vi nr 3 2010

0310_POLITIK.indd 17

2010-02-16 15.34

”Visst gillar jag att provocera” Maja Lundgrens nya roman Mäktig tussilago handlar om en mjukisman som går sönder. I bakgrunden lurar som vanligt frågorna Vem är galen? Vem är normal? Vi har träffat en glad författare som fortfarande tycker om att utmana, men som numera har koll på ursinnet. TEXT NINA SOLOMIN FOTO THRON ULLBERG

scar Riktelius, feministisk medelklassmjukis och småbarnsfar, bryter ihop under en middag. När vi möter honom sitter han hos psykiatern, kallad Mister Hur-var-det-här-då? och pratar om vad som hänt. Romanen Mäktig tussilago innehåller delvis en historia som exploderat. Fragmenten singlar ner på en, som konfetti, medan man läser; tillbakablickar från den ödesdigra bjudningen blandas med scener i nuet, i vilka Oscar och ”Mister Hvdhd” tillsammans försöker bringa klarhet i vad som fått Oscar att flippa ut. En lustig detalj är att de bägge – läkaren och patienten – för anteckningar, om varandra i samtalssituationen. Vilket förstås ställer frågan på sin spets: vem är egentligen galen, och vem är normal? Maja Lundgren och jag är rörande överens om att Mäktig tussilago är en väldigt bra roman. Det kanske låter devot – men om man gillar en bok är det inte märkvärdigt att man som reporter säger det till författaren man intervjuar. Det är vänligt och dessutom ofta en klar stämningshöjare. Mer ovanligt däremot är att författaren själv entusiastiskt håller med: ”Ja, visst är den!” ➤ Och skiner som en sol. 18

Maja Lundgren2.indd 18

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-16 16.24

SVÅRPLACERAD ”Jag är fruktansvärt, häpnadsväckande, katastrofalt politisk. Men inte på så vis att jag enkelt kan placera in mig i en ideologi,” säger Maja Lundgren.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

Maja Lundgren2.indd 19

2010-02-16 16.24

MAJA LUNDGREN

VAN VID BLÅSVÄDER Det har blåst hårt kring Maja Lundgren. Självbiografiska boken Myggor och tigrar (2007) blev mycket omdebatterad, eftersom hon i den berättar om det svenska kulturlivet, inklusive skvaller och otroheter, och lämnar ut personernas riktiga namn. Parallellt skildrar hon sitt möte med camorran i Neapel. Nu är hon ute på andra sidan, och en ny roman kommer i mars. ”Man ska akta sig för att låsa sig i hat”, säger hon i dag. 20

Maja Lundgren2.indd 20

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-16 16.24

Jag anklagades för att vara narcissist, egoist, autist och sociopat. – När man är färdig med en skapelse är det en sådan lycka! förklarar Maja Lundgren. Har du hört den där sången av Povel Ramel, Det här är det bästa jag någonsin gjort? Många känner säkert så, men få skulle deklarera i intervjuer att de skrivit något fantastiskt. Den här kaxigheten, var kommer den ifrån? Hon lyfter trotsigt på hakan. Spetsig näsa. Glimt i ögat. – Lite självförgudning kan vara bra. Sedan har man ju stunder av ruelse också. Men att säga så där om min egen bok är förstås ett sätt att ge fingret åt kulturetablissemanget. Du verkar ha ett gott självförtroende? – Hm, det vill jag inte prata om. Sådant är skört, det är psykologi, säger hon och ruskar på huvudet. Det är ingen slump att hennes nya roman handlar om en man som blir vansinnig. I den självbiografiska skandalboken Myggor och tigrar (2007) lämnade hon ut journalister och författare med riktiga namn, avslöjade otroheter och vad hon upplevde som tecken på avundsjuka och trakasserier från kolleger. I debatten efteråt blev hon hårt kritiserad och fick en del diagnoser ställda på sig. – Jag anklagades för att vara narcissist och egoist. Autist och sociopat. Jag var ond, sjuk, permanent obegriplig. Men det har varit fler galna kvinnor än jag på sistone. Konstnären Anna Odell är ett exempel. Vi sitter i Medelhavsmuseets kafé i Stockholm och äter lunch.

Lammfärsbullar, bulgur, sås och sallad. Det var Maja Lundgren som föreslog stället, och på vägen dit tänker jag att hon säkert är välbekant med de antika samlingarna. För nio år sedan gav hon ut den hyllade boken Pompeji, en säregen skildring av staden strax före vulkanutbrottet år 79 e.Kr. Men det visar sig att hon aldrig satt sin fot inne på museet. – Presentshopen däremot, har jag besökt flera gånger, ler hon. Det här med galenskap och normalitet, och gränsen däremellan. Det var ju ett tema också i din förra bok Myggor och tigrar. – Javisst, det finns med i allt jag skrivit. Till och med när jag var elva år och skrev en berättelse, lite Hitchcock-inspirerad, om en flicka som hetsades till vansinne av Ironiguden, så fanns det med. Ironiguden hade vita kläder och guldögon och till slut tog flickan livet av sig. Åh? – Jorå, det är grejer … säger Maja Lundgren eftersinnande. – Gränsen mellan galenskap och normalitet är inte absolut, fortsätter hon sedan. Det finns ju en omvärld som en person blir galen i, och att kalla den ”normal” är väl lite överdrivet. TIDNINGEN VI NR 3 2010

Maja Lundgren2.indd 21

Haha. Vad jag menar är att man inte ska underkänna andras verklighetsuppfattningar. Och man behöver inte automatiskt se ”galenskap” som något negativt. Många konstnärliga personer ligger på gränsen och ibland passerar de den, går in i en psykos. Du har berättat både i litterär form och i intervjuer att du ibland hör röster. Med tanke på hur stigmatiserande det är – hur kommer det sig att du vågar gå ut med det så öppet? – Alltså, för det första är det inte jätteovanligt att höra meningar i huvudet innan man somnar. Andras röster än din egen? – Ja. Ibland som ett mummel och ibland med en klar och tydlig ton. I gränslandet mellan vakenhet och sömn. En gång i tiden hade den förmågan framstått som en profetisk eller poetisk talang. Jag blir provocerad av att det i dag är helt okej att höra röster i samband med knark. Och det är helt rumsrent att ha och tala om alla möjliga sexuella perversioner. Men hör man röster – av sig själv – då är det plötsligt väldigt laddat! Förresten har jag haft brottningar också. Brottningar? – Ja, de är väldigt obehagliga och sker också i halvvaket tillstånd. Man har öppna ögon och ser rummet, men man brottas med en död. Men det fenomenet är knappast nytt. Jag kommer att tänka på Jakob som brottades med Gud, var inte det på natten? – Fast det var ju med Gud, som sagt. ”Brottning” är en hypnagog upplevelse; en känselhallucination i medvetet fast halv vaket tillstånd. Det har bara hänt mig några gånger. Varför berättar du om det offentligt, när det faktiskt kan få dig att framstå som lite tokig? – För att vi ska få syn på vad som är våra tabun, våra fördomar och blinda fläckar. Det är en författares plikt att utmana likriktningen inom kulturen. Vår tid har väldigt mycket förkonstling. Det finns en låtsastolerans mot galenskap. I viss utsträckning gillar jag att provocera. Jag har en lite olycksalig och välsignad förmåga att upptäcka vad som är tabu. Och jag går i gång på falskhet och förljugenhet. Det var bland annat inslag av sådant i den svenska kultur-

världen som Maja Lundgren attackerade i Myggor och tigrar. Varvat med en skrämmande skildring av camorran i Neapel. När den svenska debatten drog igång på allvar, en tid efter bokens utgivning, befann sig Maja Lundgren på ett kulturcenter i norra Italien. Hon låg ”halvsömnlös” på nätterna (fram till cirka klockan 02.00) och gick dagtid in på internet varje timme och kollade inläggen, som ”rasade in”. – Jag kunde inte låta bli. Det är speciellt när det drar i gång. Tystnaden omkring en. Man hamnar i ett vakuum, blir som fredlös. Jag tror mina vänner blev rädda av själva masseffekten. De förstummades. Min bästa vän hörde av sig. Men annars var det någon sorts chockverkan. Och min förläggare blev nog räddare än jag, när jag angreps vid ett framträdande i en svensk bokhandel. Visst har jag haft dåligt samvete. Men sammantaget tycker jag fortfarande att jag gjorde rätt som lämnade ut de ➤ riktiga namnen i Myggor och tigrar.

2010-02-16 16.24

MAJA LUNDGREN

Jag går inte på kulturpartyn längre. Vill inte! Vill inte! Vill inte!

KRISTEN SOCIALIST Maja Lundgren har ett ursinne i sin attack som liknar Strindbergs. ”När jag sist fick frågan vad vi har för likheter sa jag att vi bägge är kristna socialister.”

En fråga du nästan alltid tycks få i intervjuer sedan dess är annars: ångrar du dig? Men nu har du redan svarat på den, utan att jag ens hunnit ställa den. – Ja. Jag har lite svårt att tolka den faktiskt. Hur skulle det se ut om jag ångrade mig, plötsligt? Som om jag inte noga övervägt allt innan jag lämnade ut människorna i Myggor och tigrar? Men jag tror frågan, när jag får den, syftar mindre på moralisk ånger, och mer på om jag tycker att det var värt att betala priset efteråt. Men nu lever jag ändå och bloggar och kommer ut med en ny bok. Och är på gott humör. En pojke på ungefär tre år lösgör sig från sin mamma en bit bort och ställer sig bredvid vårt bord. Skruvar på sig. Betraktar oss. Chokladkladd runt munnen. – Hej, hej, gullar Maja Lundgren. Hur har ditt liv förändrats efter Myggor och tigrar? – Jag går inte på kulturpartyn längre. Och det är skönt! Det är så mycket uppvisning, kotterier, gängbildningar i den världen. Man använder vin när man går på sådana mingel, annars står man inte ut. När jag tänker tillbaka … jag måste väl haft roligt? Visst, men det var inte vänskap i de kretsarna. Det handlade om att skämta med rätt personer, om vem som satt vid vilket bord ... En hög och klar prutt ljuder i rummet. Pojken som dröjt sig kvar vänder sig om och larvar tillbaka till mamma. Maja Lundgren tar ingen notis om hans inlägg, utan fortsätter; – Jag fixar inte det där längre. Snickesnacket. Skvallret. Jag vill inte, vill inte, vill inte! Hon skrynklar skämtsamt ihop ansiktet, och dunkar envist knytnäven i bordet. Vill inte! Om vi återvänder till din nya roman. Oscar Riktelius har varit modern och jämställd, men blir sviken. Hans fru lämnar honom. Jag anade en viss ironi i gestaltningen av honom. Vad vill du säga om den samtida mansrollen? – Alltså, det går inte att sammanfatta vad jag vill ha sagt, replikerar Maja Lundgren rappt och irriterat. Det är inget som man kan sitta och säga, som i ett soffprogram; ”mansrollen i dag är si eller så”. Det är upp till läsaren att tolka. Finns ens Oscar Riktelius? Spelar han galen? Det kan hända att det är något med pianostolen som gör honom sinnessjuk, att den är förhäxad.

Musikalisk & slarvig NAMN: Astrid Marianne Elisabet Lundgren. FÖDD: Mälarblick, Stockholm 1965. YRKE: Författare, kulturskribent, översättare från engelska,

franska och italienska. AKTUELL: Med sin fjärde bok Mäktig tussilago. HOBBIES: Min blogg Cronache di Maja, gympa, mina katter. MOTTO: Festina lente. SEMESTRAR I: Italien eller Sverige. DRICKER: Mineralvatten, kaffe. FAVORITMAT: Kokt lax med sparris och mammas sauce verte. OANAD TALANG: Sjunger rätt bra. DRÖMMER OM: En lummig trädgård med en liten fontän. STYRKA: Musikalitet. SVAGHET: Slarv, dåligt lokalsinne, tappar bort saker. FÖREBILD: Möjligen Lao-tse. FAVORITFÖRFATTARE: Svårt, kanske Olof Dalin. MAJAS LIVSLINJE:

Mäktig tussilago har inget enkelt soffprogramsbudskap. Den är en roman som innehåller realistiska scener, lyriska partier och visionärt babbel. Och så finns där Rosemary Kennedy, en viktig figur i Oscars psykotiska värld. Hon var den yngre systern till den blivande presidenten John F Kennedy och lobotomerades med ett trubbigt föremål 1941. Hon var då 23 år och fick svåra mentala och fysiska men. 22

Maja Lundgren2.indd 22

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-16 16.24

Maja Lundgrens föräldrar är bägge översättare och appan Caj Lundgren, mångårig medarbetare på Svenska p Dagbladet, är dessutom mannen bakom dagsverssignaturen Kajenn. Hon är uppvuxen i Stockholmsförorten Bromma, i en familj med vissa borgerliga värderingar. – Det var värst, här börjar det grävas! utropar hon när jag frågar om det. Det finns ju ett klasstema i Mäktig tussilago. Oscar Riktelius kommer från en finare familj, och hans vänstervänner pikar honom ibland. – Jo, jo, jo. Det stämmer. Mina föräldrar är toleranta mot avvikelser, men gillar att bevara en del traditioner. Min mamma är mån om vett och etikett och att man uppför sig väl. De var emot vänstervågen, men mina tre äldre systrar hakade på den. Själv tyckte jag att det var pinsamt att komma från Bromma. När jag träffade kompisar i stan sa jag vagt att jag kom ”väster ut” ifrån. Men varför då? – Det är svårt att förklara. Bromma anses ju lite brackigt och fint så där. Vad är problemet med det? – Jaa … säg det. Jag har nog umgåtts för mycket i vänsterkretsar. Mina föräldrar är fantastiska i alla fall. Det kanske låter snobbigt, men de är väldigt ovanliga. Det låter inte så snobbigt? – Inte det? Man blir så skadad av att umgås i vänsterkretsar. Du vet – efter mina litterära framgångar har jag ibland blivit påhoppad för att vara uppväxt med silversked i mun, född in i kulturetablissemanget. På krogen har det hänt att folk … jag vill ➤ inte nämna några namn förstås …

Foto KW Gullers © Nordiska museet

Jag googlade henne och blev alldeles tagen av hennes öde. Kunde inte sluta läsa. – Ja, det är en sådan fruktansvärd kraft i den historien. Jag var själv helt förstörd när jag läste om henne. Hon var säkert inte imbecill före ingreppet, som de påstod, utan bara en tjej som sprang ute på nätterna. Jag tror att de offrade henne för släktens heders skull. Medan killarna fick hållas. Hela den här historien är så klubbande, den har sådan symbolisk tyngd, att hon antar skepnaden av en Ifigenia. Jag är övertygad om att vad som sedan hände familjen Kennedy: två mord, fyra flygplanskrascher, bilkrascher… det var ingen slump. Det var Rosemary Kennedy. Gudarna hämnades henne. Du har kallat Mäktig tussilago för en menippeisk satir. – Ja, det är en antik genre som inbegriper satir och vers. Vissa delar skriver jag på hexameter. Ditt intresse för antiken, var kommer det ifrån? – Jag bodde i Rom i 14–15-årsåldern, med mina föräldrar, och tyckte att det var fullkomligt fantastiskt. Ruiner och pelare … jag blev helt förälskad. Jag sprang omkring och skulle besöka alla platser från tv-serien Jag, Claudius som var aktuell då. Jag fascinerades av den antika mytologin och kejsarsagorna. Jag är också mer förtjust i dramer och lyrik som genrer än, säg, den traditionella borgerliga 1800-talsromanen.

NY BUTI K ! ÖP PNAR 17 /3

2010 Uppdaterat sortiment m ed ﬁna öppningser bjudanden fram till den 31/3. Bland annat exklu siva afﬁsch med Stock er holm Begränsat an smotiv av KW Guller s. tal.

www.nordiskamuseet.se

TIDNINGEN VI NR 3 2010

Maja Lundgren2.indd 23

2010-02-16 16.24

003a007_nordiska 1

10-02-04 14.21.

MAJA LUNDGREN

Jag jobbar på att inte drabba folk med min ilska. ilska, utan att sätta mig ner och analysera den i stället. Ibland när det kommer en otrolig vrede, sveper den liksom in. Man blir som förbytt, och kan säga saker som gör folk paralyserade en hel dag efteråt. Som vad mer? – Tja. ”Jag ska slå dig i huvudet med en spikklubba.” Eller nåt med ”kaustiksoda”. Sådana grejor. Tyvärr är det inte alkoholrelaterat, för i så fall hade det inte varit något problem. Vi har suttit länge. Vill du ha en liten bulle? Pudra näsan? – Ja, man börjar bli lite … In med baklava, pekanchokladpaj, en flaska juice. Mera kaffe. Det enda jag med säkerhet vet om Medelhavsmuseet är att det finns en monter med antika stenpenisar någonstans. Jag tar upp samtalstråden igen. Jo, som sagt. Det där famösa mailet du skrev och skickade till ﬂera redaktioner, och som sedan publicerades i DN. Där du slår mot allt och alla idioter i kulturlivet. Var det också ett stort raseriutbrott? – Ja, det var ju asknäppt. Och desperat och olyckligt, säger Maja Lundgren allvarligt.

FALSkHEt SkRÄMMER ”Om jag är orädd? Både och. Falskhet skrämmer mig, å andra sidan kan jag gå omkring i camorrakvarteren i Neapel utan att vara rädd. Och jag vågar stå upp för mina åsikter.”

HoN LEVER Ett lugnare liv nu, undviker situationer som retar upp henne. Hon bor i den gamla söderförorten Midsommarkransen, i ett idylliskt sekelskifteshus. Mättad gul puts, rött plåttak. Så här års hänger tjocka istappar i klasar vid stuprännorna. Hon har skaffat diskmaskin (som väntar på montering) och två katter, nu åtta månader gamla. Xerxes och Atossa, den ena rödhårig, den andra grå och persikofärgad, tvingar henne att hålla ordning på ett nytt sätt, även när hon är mitt inne i ett skrivprojekt och det naturliga tillståndet är kreativt kaos. – Jag älskar katter. Har alltid gjort det. De är viktiga också i den egyptiska mytologin. Men jag har dragit mig lite för att skaffa … du vet, man får akta sig när man är ett original från början, så man inte blir en sådan där kattkvinna, säger hon självironiskt. Är du lyckligare nu med ett mer tillbakadraget liv? – Lyckligare … jag vill inte dra på mig gudarnas vrede genom att påstå det. Men visst, jag har det bra. Låt oss säga att jag verkligen inte kan klaga. Jag unnar alla att ha det så här. ◆

Du vill inte nämna några namn? Det måste jag citera! – Nä just det, jag är ju inte känd för att hoppa på folk! Hon brister ut i skratt. Tillägger sedan: – Jag har ju haft dåligt samvete ibland som sagt. En och annan gubbstrutt som jag tyckt synd om efter Myggor och tigrar… Jag noterade det förut. Hm, jag känner mig som Mister Hvhd nästan när jag sitter här och antecknar. Du får ta motanteckningar! Fast skriv inga elaka saker. Maja Lundgren kan nämligen skriva – eller säga – mycket vassa saker. Hon förklarar det med att hon kan bli väldigt arg. – Alltså, först och främst är jag en glad person. Men på en viss typ av företeelser kan jag bli rasande. Som när min ex-sambo blev utnyttjad av en tidskrift han jobbade med. De ringde hem i tid och otid, flera gånger per dag. Till slut ringde det en kvinna som dessutom var snorkig. Då tände jag till totalt. – ALLA DIVANBÖGAR SOM RINGER OCH LÅTER SOM FITTOR! Sa du så?! – Ja, verkligen opassande, att sparka på fittor och SE EN FILM DÄR bögar så där … Men jag var så nöjd efteråt. Adrenalinet MAJA BERÄTTAR OM SINA KÄRA KATTER: bara steg. Och jag kan säga att fortfarande skäms jag WWW.VI–TIDNINGEN.SE/ inte för det där, säger Maja Lundgren belåtet. MAJALUNDGREN – Men jag jobbar på att inte drabba folk med min

WWW

Maja Lundgren2.indd 24

NINA SoLoMIN är kulturredaktör på Vi och nybliven körkorts innehavare. Hon kan bli provocerad av folk i stora bilar som retar sig på henne när hon håller fartgränserna. tHRoN ULLBERG är frilansfotograf med porträtt som specialitet. Han gillar att retas med sina tre barn. TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-16 16.24

Unikt Wessmanblad! Björn Wessmans Sen skörd – specialgjort grafiskt blad för tidningen Vi:s läsare.

kÖP koNSt oCH GE tRÄD

FOTO: LINDA GREN

u har du chansen att både göra gott och köpa ett exklusivt grafiskt blad. Av en av Sveriges mest kända konstnärer, Björn Wessman. Den färgsprakande tavlan sen skörd, med vinstockar i byn Aniana i södra Frankrike, passar hos många. Vinälskaren, frankofilen, den som älskar konst, fyller år, brudparet eller hos den som vill unna sig ett färgstarkt blickfång på en tråkig vägg. Finns i endast 150 exemplar och säljs enbart på detta sätt. För varje unikt blad planterar du hela 25 träd (värde 500 kronor) i Vi-skogen (läs mer på sidan 92). BJÖRN WESSMAN finns representerad på kungliga slottet och Moderna museet, Stockholm, på Göteborgs, Malmös, Örebros, Norrköpings, Linköpings och kristianstads konstmuseum, även stor internationellt. sen skörd – en färgstark investering som gör gott. BEStÄLLNING Sker via Vi-skogens kansli, tel. 08–120 371 70, öppet vardagar 9–12 och 13–16. Det går också bra att skicka e-post till plantera@viskogen.se Beställningarna levereras i den ordning de kommer Vi-skogen tillhanda.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

Maja Lundgren2.indd 25

SEN SkÖRD koNStNÄR Björn Wessman BILDStoRLEk 28x37 cm PAPPERSStoRLEk 38x47 cm tEkNIk Fp-gravyr. UPPLAGA 150 ex. PAPPER Somerset satin. FÄRG Charbonnel, fyra färger. tRYCk Graﬁ kens hus, Mariefred,

Jenny Olsson. PRIS 3 400 kronor (inklusive emballage och frakt). BEtALNINGSVILLkoR 15 dagar. Betalning före leverans. FRÅGoR om det graﬁ ska bladet mejla ia.holmstrand@graﬁkenshus.se eller ring 0159-231 60. I summan ingår 25 träd till Vi-skogen.

2010-02-16 16.24

Unikt Wessmanblad! Björn Wessmans Sen skörd – specialgjort grafiskt blad för tidningen Vi:s läsare.

KÖP KONST OCH GE TRÄD

FOTO: LINDA GREN

u har du chansen att både göra gott och köpa ett exklusivt grafiskt blad. Av en av Sveriges mest kända konstnärer, Björn Wessman. Den färgsprakande tavlan Sen skörd, med vinstockar i byn Aniana i södra Frankrike, passar hos många. Vinälskaren, frankofilen, den som älskar konst, fyller år, brudparet eller hos den som vill unna sig ett färgstarkt blickfång på en tråkig vägg. Finns i endast 150 exemplar och säljs enbart på detta sätt. För varje unikt blad planterar du hela 25 träd (värde 500 kronor) i Vi-skogen (läs mer på sidan 92). BJÖRN WESSMAN finns representerad på Kungliga slottet och Moderna museet, Stockholm, på Göteborgs, Malmös, Örebros, Norrköpings, Linköpings och Kristianstads konstmuseum, även stor internationellt. Sen skörd – en färgstark investering som gör gott. BESTÄLLNING Sker via Vi-skogens kansli, tel. 08–120 371 70, öppet vardagar 9–12 och 13–16. Det går också bra att skicka e-post till plantera@viskogen.se Beställningarna levereras i den ordning de kommer Vi-skogen tillhanda.

0310_Grafikens hus_SVART.indd 25

SEN SKÖRD KONSTNÄR Björn Wessman BILDSTORLEK 28x37 cm PAPPERSSTORLEK 38x47 cm TEKNIK Fp-gravyr. UPPLAGA 150 ex. PAPPER Somerset satin. FÄRG Charbonnel, fyra färger. TRYCK Grafikens hus, Mariefred,

Jenny Olsson. PRIS 3 400 kronor (inklusive emballage och frakt). BETALNINGSVILLKOR 15 dagar. Betalning före leverans. FRÅGOR om det grafiska bladet mejla ia.holmstrand@grafikenshus.se eller ring 0159-231 60. I summan ingår 25 träd till Vi-skogen.

2010-02-16 12.23

b lo o m s by r å illustration: Jesper Waldersten

Omsorg om våra djur i fokus för Änglamarkspriset 2010! Det som förut kort och gott kallades för bondgård med höns, grisar och kor för eget behov har idag växt ut till en omfattande del av den totala livsmedelsproduktionen. Självklart har det också ökat kraven på sättet som man tar hand om djuren på, omsorgen om djuren, och hur man tillgodoser djurens naturliga beteendemönster. Djurens välfärd har Alltså blivit en intressant och avgörande del i den dagliga driften. Årets upplaga av Änglamarkspriset vill därför uppmärksamma de personer som bidragit till bättre omsorg för lantbrukets djur, nationellt och internationellt. Personerna kan finnas i företag, arbeta ideellt, privat eller i föreningar.

Du kan redan idag nominera din kandidat till årets Änglamarkspris på coop.se. Där kan du också läsa mer om Änglamarkspriset, tidigare teman och pristagare.

Änglamarkspriset 2010_217x270.indd 1 0310 Coop 26

10-01-07 12.32.08 2010-02-12 10.28

Språksamt MED INGEMAR UNGE

Tattoo – ett ord från Holland och Tahiti Konsert i bara mässingen heter precis som konsten att rista skinn.

isst är det egendomligt att tattoo betyder både ’tatuering’ och ’militärmusikalisk konsert’? Stavas lika, uttalas lika. Men har olika ursprung. Tattoo = ’tatuering’ kommer från Polynesien. Tattoo = ’marschkonsert’ kommer från Holland. Tatueringskonsten är dock inte uppfunnen enbart på Tahiti utan har funnits över hela världen, även i Europa. Ismannen, efterlyst sedan 5 000 år och slutligen upphittad i Alperna, var tatuerad. Egyptiska mumier likaså. Romarna kallade en folkstam på skotska högländerna för pikter, ’det bemålade folket’. (Det är ovisst om det rörde sig om regelrätt tatuering eller sminkning.) Så om själva företeelsen hade funnits i Europa var det världsomseglaren James Cook som importerade ordet tattoo från Tahiti, där det hette tatau. Där gjordes tatueringar med hjälp av en hajtand och ordet betyder ’att slå upprepade gånger’. Det krävs ju tusentals hack för att få ihop en bild.

ILLUSTRATION: SANNA NIKLASSON

 LÅTER INTE DET misstänkt likt ’att

trumma’? På engelska kan man använda det från Holland importerade tattoo om att trumma med fingrarna eller intensivt knacka på en dörr, he beat a frantic tattoo on the door … Förutom själva ordet importerade Cook även herr Omai, en tatuerad person som anlände till England 1774 som åskådningsexempel. Omai, som egentligen hette Mai, var nog den förste polynesier som besökte Europa – han jobbade som tolk åt Cook och återvände omsider hem. (Ordet taboo, ’tabu’, har vi också importerat från Polynesien.)

TIDNINGEN VI NR 3 2010

Språksamt nr 3.indd 27

1600-talet gick folk med trumma genom staden för att påminna om stängningsdags, men även för att ge en vink åt soldaterna om att det var dags att återvända till förläggningarna. Så det blev snabbt en militär koppling.  GENERAL WALLENSTEIN (under 30-åriga kriget) hade en speciell kvällssignal för sina trupper som var en order till marketentarna att sluta med utskänkningen för nu skulle Den tatueringskonst som i forntiden soldaterna nanna. fanns i Europa hade kommit ur bruk Så föddes tapto, kvällssignalen som och fallit i glömska, men det fanns en del kan göras på trumma, horn eller signalhalvt avsomnade ord kvar, exempelvis trumpet. Under 1600-talet skrevs det holländska prikschilderen, ’stickmåla’, taptoo i engelskan och snart blev det tyska merken eller engelska pricking, tattoo, hos oss tapto via lågtyskan, som ’göra hål’ med flera. Man använde alleäven har varianten tappenstreke, i höghanda spetsiga föremål, slipat ben och tyska Zapfenstreich, ’slå i tappen, plugga djurtänder – det första patentet på en igen’. Danskan har dubbel uppsättning, eldriven tatueringsmaskin innehades av både tapto och tappenstreg. Samuel O´Reilly, New York, 1891. Man kan fråga sig hur ett uttryck  TATTOO I BETYDELSEN ’konsert med som betyder ’plugga igen öltunnan’ och militärmusik’ (jämte parader) har sitt ’Gå hem, soldater!’ kommit att betyda ursprung i det holländska uttrycket Doe ’militärmusikalisk konsert’. den tap toe. Vilket från början synes ha Det fanns även något som kallades varit en civil term som innebar att det stort tapto som utfördes med hel orkesvar dags att stänga värdshusen och plug- ter, och ryssarna hade under napoleonga igen öltunnorna. Det gjordes med krigen en vidlyftig kvällsceremoni bland träklubba och lät som en trumma. På sina trupper med musik och religiösa inslag. De bjöd till denna ceremoni in sina preussiska bundsförvanter, som förtjust övertog den, vilket medför att tyska tattoo än i dag inleds med en rysk hymn, Kol slaven nasj Gospod v Sione (Så härlig är Herren i Sion), efter vad min kunnige vän Staffan Skott meddelar. Så det är kanske inte så konstigt att det som var godnattsignal även kom att betyda militärmusikalisk uppvisning, varav The Edinburgh Military Tattoo i ALLA INGEMARS augusti kanske är den mest SPRÅKSAMT FINNS SAMLADE PÅ kända. ◆

WWW

WWW.VI–TIDNINGEN.SE/ SPRAKSAMT

2010-02-16 13.23

BUSS PÅ PATRIARKATET! Gudrun Schyman lägger ut texten, medan Jenny Morelli försöker hinna med att anteckna.

Du måste skilja på struktur och individ. Du pratar bara om det privata, jag pratar struktur. 28

vi hänger med_jj.indd 28

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-16 13.24

VI HÄNGER MED GUDRUN SCHYMAN

”Det är en myt att vi har kommit långt” Den 8 mars fyller Internationella kvinnodagen 100 år. Vi:s Jenny Morelli tog rygg på Sveriges mesta feminist, Gudrun Schyman, och fick sig en föreläsning. foto Linda Gren

ag vet inte exakt när Gudrun Schyman mulnar, men intervjun börjar soligt. Svettig och nytränad möter hon upp i lokalen där hon tränar för Let’s Dance, klädd i rosa polyestertopp och klackskor. Hon har dansat samba. – Det blir karneval på fredag! Eller pridefestival! Hon passar på att öva några sista danssteg. – 1, 2, 3, upp, säger hennes partner Björn. Sedan kramas de och säger adjö. – Jag är helt utmattad, vi tränar intensivt och jag min idiot bokar in en massa möten dessutom, säger hon. Och intervjuer. – Och intervjuer, säger det 61-åriga energiknippet. Ombytt i kavaj och grå lammpäls tar hon stora kliv mot bussen. Fotografen Linda och jag hänger efter som vantar. Vi ska till Eva Nordmark, ordförande på SKTF och diskutera kvinnolöner. Gudrun frågar busschauffören var på Kungsgatan vi ska gå av. Chauffören ser förtjust ut. Let’s Dance har 1,7 miljoner tittare och Schyman är en stjärna. Hennes beundrare skriver saker som: ”I love your ass! Du är bäst! Kvinnor kan! Du är underbar! Stålfarmor!” Har du fått skit från någon för att du deltar? – Mest av män, svarar hon. Men är det inte att sälja ut sig? Världen går under medan vi sitter där i våra tvsoffor och mumsar chips och kollar på nöjesprogram? – Programmet ökar i alla fall intresset för dans. Folk har börjat dansa mer, som vi gjorde förr i Sverige. Du tänker på folkhälsan? – Ja, dans är viktigt för att samhället ska må bra. TIDNINGEN VI NR 3 2010

vi hänger med_jj.indd 29

Men det är förstås inte folkhälsan i första hand utan en riksdagsplats åt Feministiskt initiativ som lockat Gudrun Schyman att dansa samba i tv. – Jag är ju där som feminist och får utrymme för mina frågor. Dessutom kommer jag att kunna ta en och annan svängom med väljarna i valstugorna, säger hon. Vi börjar tala om jämställdhet och

Schyman går upp i varv. Hon slår fast att det är en myt att vi kommit långt. – Det är farligt att tro det. Jämställdhet är ingen åsikt. Det är en fråga för alla och ett politiskt mål. Kvinnors låga löner subventionerar välfärden och det är för jävligt. Sedan håller hon en föreläsning om könsmaktsordning, maskuliniseringen av världen och hur kvinnors kroppar utnyttjas i krig. Hon talar som jag tecknar, det vill säga med en tjock, svart spritpenna. Verkligheten målas upp i distinkta drag. När jag försöker fylla i bilderna med blyerts tystnar hon, kommer av sig, vill inte bli avbruten. Vi mellanlandar på Kungstornet med en minisemla och cappuccino. Kristdemokraternas syn på familjepolitik är unken. Religiös fundamentalism brer ut sig i världen. Feminismen har fått en backlash. Vänta? Stopp! Jag antecknar febrilt och försöker styra samtalet. Pratar du internationellt nu eller här? I Sverige? Vilka är fundamentalisterna? Vilka är vi? Gudrun Schyman och jag är helt överens om grundpremisserna: Vi bör alla ha rätt att älska vem vi vill, utforma våra liv som vi vill och att jämställda samhällen är goda samhällen.

Men mina egna erfarenheter av att vara kvinna, till exempel känslan av att ha turen att leva i denna tid och i detta land och att jag har en fri vilja, faller inte Gudrun Schyman på läppen. – Du måste skilja på struktur och individ. Du pratar bara om det privata, jag pratar struktur. Kanske är det här någonstans det blir mulet. Hon målar läpparna mörkröda och tittar på klockan. För att lätta upp stämningen börjar jag prata om poeten Bob Hansson som jag vet att Gudrun Schyman känner. Men hon har stängt sig, jag känner kyla. Vi tar hissen upp till SKTF och träffar ordförande Eva Nordmark. Hon berättar att hennes lilla dotter blivit arg på att det är så få kvinnor i historieböckerna. Gudrun Schyman nickar. Efter mötet får Gudrun bråttom i väg. Jag har fått en brosch som föreställer en trasig enkrona. Den symboliserar att kvinnor tjänar mindre än män och ska användas även i nästa val. Strukturerna står stadigt. Medan Schyman skakar rumpa i tv. Och jag sitter i soffan och äter chips. u

Minisemla med meningsutbyte.

2010-02-16 13.24

TORRLAGT LAND En man har gett sig ut för att leta dricksvatten, en akut bristvara på många håll i Jemen. I bakgrunden den stora moské som president Saleh byggt till sin egen ära.

Nu riktar USA:s terroristbekämpare ögonen åt ett nytt håll: Jemen. Flera av al-Qaidas terrordåd under de senaste åren har kunnat spåras tillbaka till det anonyma landet längst ner på den Arabiska halvön. Vi tittar närmare på en nation som enligt många bedömare står på randen till totalt sammanbrott. FOTO KARIM BEN KHELIFA/BILDBYRÅN SILVER 30

0310_YEMEN.indd 30

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 14.54

JEMEN al-Qaidas nya hemmaplan

TIDNINGEN VI NR 3 2010

0310_YEMEN.indd 31

2010-02-15 14.54

JEMEN – AL-QAIDAS NYA HEMMAPLAN

PRESIDENT MED PROBLEM President Ali Abdullah Saleh i sitt palats. Saleh har den svåra uppgiften att hålla USA på gott humör utan att provocera hemmaopinionen.

Efter incidenten på Flight 253 har USA:s uppmärksamhet alltmer riktats mot Jemen. OFFICIELLT NAMN: al-Jumhuriyyah al-Yamaniyah (Republiken

Jemen).

INVÅNARE: 22, 2 miljoner (2008). Invånarna kallas jemeniter.

Befolkningstillväxten är exceptionellt hög.

YTA: Något större än Sverige.

HUVUDSTAD: Sana, 2,3 miljoner invånare.

å juldagen i fjol försökte den 23-årige nigerianen Umar Farouk Abdulmutallab detonera en sprängladdning ombord på ett passagerarplan med 289 personer som var på väg från Amsterdam till Detroit. Han övermannades av en medresenär som lyckades förhindra katastrofen. Attentatsförsöket stämplades genast som terrordåd och i förhör uppgav 23-åringen senare att han fått material och utbildning av terroristnätverket al-Qaida i Jemen. Efter den allvarliga incidenten på Flight 253 har USA:s och andra terroristbekämpares uppmärksamhet alltmer riktats mot det fattiga landet på Umar Farouk den Arabiska halvön. Abdulmutallab, Enligt samstämmiga bedömare är raattentatsmannen dikal islamism på frammarsch i Jemen. från juldagen. Detta kan kopplas till en incident 2006, då 23 jemenitiska al-Qaidamedlemmar flydde från högsäkerhetsfängelset i huvudstaden Sana. De flesta av rymlingarna dödades under flykten, men de överlevande började genast att bygga upp organisationen igen, som åter blev aktiv i Jemen efter några år i skymundan. Efter detta har militanta jemeniter utfört en mängd terrordåd mot

GRÄNSAR TILL: Saudiarabien och Oman (gränserna har aldrig

SAUDIARABIEN JEMEN RÖDA HAVET

Sana

blivit fastlagda)! JURIDIK: Islamsk lag, sharia, är lagstiftningens enda grund. STATSÖVERHUVUD:

President Ali Abdullah Saleh. POLITIK: På papperet republik med flerparti SOMALIA system. I praktiken är makten koncentrerad till presidenten och hans närmaste krets. Kvinnor har paradoxalt nog rösträtt, Jemen är annars ett mycket patriarkaliskt samhälle. LÄS- OCH SKRIVKUNNIGHET: 70 % (män), 28 % (kvinnor). OFFICIELLT SPRÅK: Arabiska. RELIGION: Islam är statsreligion. BNP/CAPITA: 1 133 US-dollar (2007). Sverige: 49 091 USD. ADENVIKEN

0310_YEMEN.indd 32

SCANPIX

GRÄNSERNA ÄNNU INTE KLARA

➤

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 14.55

MASKERAD STYRKA En specialstyrka har uppställning i centrala Sana. Dessa förband samarbetar med den jemenitiska säkerhetstjänsten och har till uppgift att bekämpa al-Qaida samt att skydda västländers intressen. VAPEN ÖVERALLT Kalashnikovs och andra vapen säljs öppet på gatan. Det finns omkring 60 miljoner vapen i omlopp i Jemen, vilket gör landet till ett av de vapentätaste i världen.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

0310_YEMEN.indd 33

2010-02-15 14.55

JEMEN – AL-QAIDAS NYA HEMMAPLAN I VÄNTAN PÅ VADÅ? En grupp män väntar på tillfälligt påhugg i centrala Sana. Arbetslösheten i Jemen är mycket hög, vilket anses vara en av orsakerna till att allt fler söker sig till extremistiska grupper.

JEMENS NATIONALDROG En nöjd khatodlare visar upp några av sina bästa blad. Att han själv är brukare syns på utbuktningen på kinden.

0310_YEMEN.indd 34

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 14.55

BÖNESTUND En man pausar för bön i Shabwaprovinsen i södra Jemen.

Jemen är fattigast i arabvärlden. Befolkningen är ung och illa utbildad. Arbetslösheten skyhög. ambassader, oljeanläggningar, turister, fartyg med mera. Terrorister från Jemen låg även bakom attentatet mot militärbasen i Fort Hood, Texas, i november 2009, då 14 amerikanska soldater dödades i en massaker. Jemen anses ha optimala förutsättningar för extremism. Landet är fattigast i arabvärlden, befolkningen är ung och illa utbildad, arbetslösheten är skyhög och radikal islamism har av olika skäl tilltagit sedan landet enades 1990 (se faktaruta på sidan 38). Av de fångar som fortfarande finns kvar på Guantánamo-lägret, är nästan häften från Jemen. Till saken hör också att landet är nedlusat med vapen. Den som vill köpa en k-pist eller skaffa sprängmedel kan göra det helt öppet på gatan. Efter den senaste händelseutvecklingen har regimen i Jemen

svarat med att förklara öppet krig mot al-Qaida. Från december 2009 och framåt har man genomfört en rad räder och bombningar mot al-Qaidasympatisörer och -fästen. Strider pågår fortfarande. Ett tiotal personer har dödats, hundratals har arresterats – men ledarskiktet tycks ha klarat sig. Det regeringen bekämpar är al-Qaida på Arabiska halvön, en sammanslagning av grenarna i Saudiarabien och Jemen. Det är viktigt för president Ali Abdullah Saleh att visa handlingskraft, eftersom han till varje pris vill undvika en amerikansk invasion. Den jemenitiska befolkningen är generellt sett mycket fientligt inställd till USA, och en ökad amerikansk TIDNINGEN VI NR 3 2010

0310_YEMEN.indd 35

närvaro skulle bara gynna al-Qaida, resonerar landets ledning. USA har hittills löst detta genom att ge kraftigt utökat militärt bistånd till regimen. (Det finns i och för sig redan nu ett mindre antal amerikanska militärer i Jemen , det exakta antalet är hemligt, som deltar i attackerna mot al-Qaidaanhängare.) – Det vore förstås mycket allvarligt om al-Qaida eller någon annan grupp lyckas genomföra en större attack och ställa till oreda inom den jemenitiska staten. Men allra värst vore någon form av större utländsk militär insats i Jemen, men det tror jag inte ens finns på kartan – alla är medvetna om att det skulle bli en katastrof, säger Aron Lund, frilansskribent med arabvärlden som specialitet.* Terrorister är inte president Salehs enda problem. Centralmakten utmanas av både upproriska shiamuslimer i norr och av separatister i södra Jemen; dessutom står presidenten i stora delar av landet i skuggan av klanledare. För jemeniterna är stamtillhörigheten mycket viktig, och på många håll väger den lokale ledarens ord tyngre än myndigheternas. Det innebär att regeringen inte har kontroll över hela landet, vilket i sin tur är idealiskt för terrorister som vill hålla sig gömda. Jemens ekonomi bygger i första hand på jordbruk och själv-

hushåll. I början av 1980-talet upptäcktes olja i exploaterbara mängder och landet är sedan dess mycket beroende av inkomsterna från oljeindustrin, som svarar för huvuddelen av landets ➤

2010-02-15 14.55

JEMEN – AL-QAIDAS NYA HEMMAPLAN

MÄKTIG KLANLEDARE Schejk Naif Sayed al Rasheed från Maribprovinsen är en av många klanledare som är i opposition mot regeringen.

exportvärde. Men oljefyndigheterna är begränsade, och kan, enligt Världsbanken, vara slut redan år 2017. En annan bristvara är vatten, där läget på många håll är akut. Stora delar av Jemen utgörs av öken, och på vissa ställen regnar det bara vart tionde år. En helt annan historia är att en tredjedel av landets vattentillgångar används för att konstbevattna de stora khatodlingarna. Khat är en buske vars blad innehåller en narkotisk substans som ger ett milt rus. Tuggande av khatblad är mycket utbrett bland män i Jemen, och många jemeniter spenderar lika mycket pengar på khat som på mat. Världsbanken räknar med att odling och handel med khat sysselsätter cirka 150 000 personer i Jemen. I stort sett alla jemeniter är muslimer. Mellan en tredjedel

och hälften är shiiter, övriga är sunniter. De flesta shiiter är zaiditer, en mindre gren av shiaislam som i stort sett bara existerar i Jemen. Till skillnad mot många andra muslimska länder har det i Jemen inte funnits några större motsättningar mellan de olika grenarna, men även där har läget skärpts på senare år. Till detta kommer en urgammal konflikt mellan de mer konservativa norra delarna av landet och södern, som av tradition är mer liberal, båda vad gäller religion och politik. Klart är att Jemen står inför gigantiska problem, vissa arabkännare talar om risk för sönderfall. En sådan utveckling skulle vara ödesdiger för regionen, och i förlängningen hela ➤ 36

0310_YEMEN.indd 36

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 14.55

Klart är att Jemen står inför gigantiska problem, vissa kännare talar om risk för sönderfall.

ENSAMT PÅ JOBBET En ödslig vägpostering nära gränsen till Saudiarabien, mitt i Rub al-Khali, en av världens största sandöknar. TIDNINGEN VI NR 3 2010

0310_YEMEN.indd 37

2010-02-15 14.55

JEMEN – AL-QAIDAS NYA HEMMAPLAN

Presidenten sammanfattar läget : Att styra Jemen är som att dansa på ormars huvuden. världen. Jemen har ett strategiskt viktigt läge, nära några av världens största oljeproducenter och i direkt anslutning till Röda havets utlopp, där tre miljoner fat olja passerar varje dag. Somalia, på andra sidan Adenviken, har redan brutit samman. Vad skulle då krävas för att vända utvecklingen i Jemen? – Ett mirakel, säger Aron Lund. Förfallet har nu hunnit gå så långt att det är svårt att se något ljus i tunneln – om detta tycks Jemenkännarna rätt enade. – Man ska aldrig säga aldrig, och rätt kombination av säkerhetsstöd och stora biståndsinsatser kan kanske köpa tid för en långsiktigare lösning – reformer och institutionsbyggande – men det ser väldigt mörkt ut. President Ali Abdullah Saleh har alltså en till synes omöjlig uppgift och han brukar sammanfatta läget med orden: ”Att styra Jemen är som att dansa på ormars huvuden.” u

EN GÅNG DET LYCKLIGA ARABIEN Under antiken tillhör det område som i dag är Jemen ”Det lyckliga Arabien” (Arabia felix) – en blomstrande högkultur. » År 628 införs islam. » På 800-talet grundas imamatet (en imam är en världslig och religiös ledare), som fanns kvar fram till modern tid. » 1517 Turkarna invaderar Jemen. » 1839 Hamnstaden Aden erövras av britterna. » Början av 1900-talet Kolonialmakterna Turkiet (i norr) och England (i söder) delar upp landet i Nord- och Sydjemen. » 1918 Nordjemen blir självständigt. » 1962 Inbördeskrig utbryter i Nordjemen. » 1967 Sydjemen blir självständigt. » 1990 Nord- och Sydjemen förenas, Republiken Jemen utropas. » 1994 Inbördeskrig mellan nord och syd. Nord vinner. » 1999 Ali Abdullah Saleh vinner första direkta presidentvalet. » 2004 Krig utbryter i norra Jemen mellan regeringstrupper och rebeller. (Vapenvila proklamerades i februari 2010.) » 2006 Saleh blir omvald för en ny sjuårsperiod. » 2008 Kravaller i södra Jemen, separatiströrelsen växer. » 2009 al-Q aidagrenarna i Saudiarabien och Jemen går samman i al-Qaida på Arabiska halvön. »

TOMAS FLÄCKMAN

CECIL MATHIEU

* Aron Lund har även skrivit Jemen: mörka moln över det lyckliga arabien som ingår i Utrikespolitiska institutets serie Världspolitikens dagsfrågor.

0310_YEMEN.indd 38

KARIM BEN KHELIFA är fotograf med arab världen som arbetsområde. Han har bott i Jemen under flera omgångar sedan 2001. Just nu är han tillbaka i landet för att skildra den aktuella situationen. Khelifa växte delvis upp i Tunisien, vilket gör att han har stora kunskaper om den arabiska världen.

KÄLLOR: UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET, NATIONALENCYKLOPEDIN, TIME MAGAZINE, CNN, VÄRLDSBANKEN, TT, DAGENS NYHETER.

UNIK STADSKÄRNA De gamla delarna av huvudstaden Sana har en unik arkitektur och finns med på Unescos världsarvslista.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 14.56

KÄLLOR: UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET, NATIONALENCYKLOPEDIN, TIME MAGAZINE, CNN, VÄRLDSBANKEN, TT, DAGENS NYHETER.

DANS MED DOLK En grupp män utför den traditionella dansen Barah. I dansen simuleras en strid där man använder den karaktäristiska dolken Jambiya.

➤

HANDARBETE En handskriven kopia av Koranen visas upp i Jalalyamoskén i Sana.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

0310_YEMEN.indd 39

2010-02-15 14.56

JEMEN – AL-QAIDAS NYA HEMMAPLAN

Presidenten sammanfattar läget: Att styra Jemen är som att dansa på ormars huvuden. världen. Jemen har ett strategiskt viktigt läge, nära några av världens största oljeproducenter och i direkt anslutning till Röda havets utlopp, där tre miljoner fat olja passerar varje dag. Somalia, på andra sidan Adenviken, har redan brutit samman. Vad skulle då krävas för att vända utvecklingen i Jemen? – Ett mirakel, säger Aron Lund. Förfallet har nu hunnit gå så långt att det är svårt att se något ljus i tunneln – om detta tycks Jemenkännarna rätt enade. – Man ska aldrig säga aldrig, och rätt kombination av säkerhetsstöd och stora biståndsinsatser kan kanske köpa tid för en långsiktigare lösning – reformer och institutionsbyggande – men det ser väldigt mörkt ut. President Ali Abdullah Saleh har alltså en till synes omöjlig uppgift och han brukar sammanfatta läget med orden: ”Att styra Jemen är som att dansa på ormars huvuden.” u

TOMAS FLÄCKMAN

CECIL MATHIEU

* Aron Lund har även skrivit Jemen: mörka moln över det lyckliga arabien som ingår i Utrikespolitiska institutets serie Världspolitikens dagsfrågor.

0310_YEMEN.indd 38

KÄLLOR: UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET, NATIONALENCYKLOPEDIN, TIME MAGAZINE, CNN, VÄRLDSBANKEN, TT, DAGENS NYHETER.

UNIK STADSKÄRNA De gamla delarna av huvudstaden Sana har en unik arkitektur och finns med på Unescos världsarvslista.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 17.43

annons

Vi1001a004_NaturSk 1 VI0110s 61 Naturskydd.indd 61

09-12-08 11.00.20 2009-12-11 17.30

Kultur Kultur krönika

D ET H Ä R VÄ L J E R V I J UST N U

MISSA INTE!

Baklängesdans med Helena Franzén Moderna dansteatern återvänder efter två år till nyrenoverade lokaler på Skeppsholmen i Stockholm. Stora scen invigs med en urpremiär; verket Trigger Point av koreografen Helena Franzén. Hon har själv ett tio minuter långt solo i föreställningen, i vilket hon ”aldrig står på två ben och mest rör sig baklänges” enligt teatern. En annan av dansarna är världsstjärnan Ori Flam från New York. Scenrummet är vitt, inspirerat av karg saltöken.

FOTO sara arnald

Premiär 24 mars på Moderna Dansteatern, Slupskjulsvägen 30, Skeppsholmen, stockholm.

50 Konst Joakim Eneroth utforskar röda hus. 42 Krönika Kungligt poesiprojekt läggs ned. 52 Film Johan Brisinger om nya filmen Änglavakt. 43 Vad snickrar du på? Cilla Naumann. 54 Musik Mångsidige pianisten Mats Öberg 44 Litteratur Vi recenserar Magnus Florin, jazzar med sin trio. Jan Arnald, Petina Gappah, Pernilla Glaser m fl. TIDNINGEN VI NR 3 2010

Litteratur_jj.indd 41

2010-02-15 17.20

Kultur LitterAtur

Monarkin inte största hotet mot dagens poeter

nte hade det varit så dumt att, efter den envisaste vintern sedan 1829, framåt sommaren flanera i en lummig trädallé och höra lövens sus blandas med förstklassig kärlekspoesi? Höra texter av våra förnämsta poeter, inlästa av våra främsta skådespelare. Vilken LYRIKLYX det hade varit. Vilken frihetskänsla. Men nu blir det inte så. Initiativtagaren Mårten Castenfors, även chef för Liljevalchs konsthall, har lagt ner sitt kungliga kärlekslyriksprojekt, eftersom han bedömde att allt i media skulle handla om vilka som medverkat. Två tredjedelar av de tillfrågade diktarna tackade nej. Vissa ville inte skriva på uppdrag, andra var emot monarkin. Det är självklart upp till var och en att göra som man vill. Däremot har jag svårt att förstå den moraliska indignationen hos en del, över själva frågan. Det handlade inte om rojalistiska hyllningsdikter, utan temat var kärlek. Möjligheterna är dessutom oändliga att skriva subversivt: om icke-heteronormativ kärlek, om skilsmässa, om kärlek till det republikanska systemet – eller till en grön liten ödla?

en viktig stipendieutdelningsposition? Se där en större utmaning för dagens poet, än att stå fri från kungahuset. I flera hundra år var europeiska (och andra) poeter knutna

till ett hov, eller en mecenat. När jag konsulterar Johan Svedjedal, professor i litteratursociologi, konstaterar han att det var först på 1830-talet, med bokmarknadens framväxt, som skaldernas beroende av kungligheter upphörde i Sverige. Och senare, på 1900-talet, uppstod just stipendieförfattaren, för att motverka marknadens styrning. Svedjedal initierar ett forskningsprojekt om författarens socialhistoria och yrkesidentitet från romantiken och framåt. Den identitet som i dag gör det till en ryggmärgsreflex hos många att tacka nej till att skriva på uppdrag. Medan tillfällesdiktning till bröllop och begravning var något självklart för 200 år sedan – många av Bellmans texter kom till på det viset. En annan förbryllande detalj i historien om den kungliga kärlekslyriken är att andra kulturutövare, som musikartister och komponister, verkar helt obekymrade över att framträda och skapa verk inför det kungliga bröllopet. Utan att det blir det minsta skriverier om det.

Andra verkar helt obekymrade över att skapa verk inför bröllopet.

Jag tror inte heller att de största hoten mot en poets eller författares integritet i dag är monarkin, eller ett uppdrag för Stockholms stad. Inom yrkeskåren finns en minoritet som kan försörja sig enbart på bokmarknaden. Och så finns resten, som ofta är beroende av stipendier för att få loss skrivtid. Och vilka delar ut kulorna? Jo, till exempel Svenska Akademien. Eller Författarfondens styrelse. Med andra ord, kolleger i branschen. Sådana man stöter ihop med på mingel. Eller dem vars böcker man recenserar när man brödskriver för någon tidning. Formulerar man sig då helt fritt om en kollega som sitter på

NINA SOLOMIN Kulturredaktör nina.solomin@vi-tidningen.se

Litteratur_jj.indd 42

Irak och Afghanistan skingrats, till FN:s säkerhetsråd att uppmärksamma farorna. Det kan uppfattas som magstarkt att betona bildkonst när barn och vuxna saknar vatten, mat och mediciner. Unesco måste förstås prioritera skolväsendet. Men dess chef Irina Bokova skrev i sin appell varför det ena inte bör utesluta det andra: “Haitis kulturarv är en ovärderlig källa för identitet och stolthet för haitierna, och kommer att vara avgörande för om landets återuppbyggnad lyckas.”

FOTO: ulises rodriguez/scanpix

30 sekunder. Mer tid behövde inte jordArkiv och bibliotek med månghundbävningen för att förstöra Port-au-Prince raåriga dokument kollapsade också, 12 och flera småstäder; döda 230 000 januari. Strax efter katastrofen var lokala människor, göra än fler skadade, traukulturpersonligheter på plats i den totalförmatiserade, hemlösa; krossa den haitiska störda Heliga Treenighets-katedralen, för staten. Dessutom gick att rädda fragment av stora delar av ett rikt dess 1950-talsfresker kulturarv förlorade. – med svarta personer Jacmels fransk-karibiska i bibliska scener – 1700-talsarkitekfrån grävskopor och plundrare. FN:s kulturtur, Port-au-Princes och utbildningsorgan muralmålningar och Unesco vädjade nyligen, samlingar med tusentals apropå hur föremål från konstverk. Den raserade katedralen.

E rt NC ko RI vy U-P T-A POR

Haitiskt kulturarv totalförstört i jordbävningen

Gunilla Kinn

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 17.20

Vad Kultur snickrar du på? cilla naumann krönika

FOTO: pysse holmberg

DEBUTERADE 1995 » Född 1960. » Författare. Redigerare. Lektör. Skriver ungdomsböcker och vuxenböcker. » Debuterade med Vattenhjärta (1995). » Kom i höstas med Kulor i hjärtat (ungdom) och romanen I cirklarna runt.

– Jag skapar avskildhet. Hur då? – Jo, det är så att jag efter flera års flackande och flyttande äntligen fått tag på ett arbetsrum, men jag delar lokalen med en konstnär som måste gå igenom mitt rum för att komma till sitt. Draperiet ska vara både dörr och vägg, skapa en korridor som hon och hennes besökare kan gå igenom utan att jag ser dem eller blir störd. Var jobbade du förut? – Förr hade jag en arbetslya på Skeppsholmen, nedgången, sliten men helt underbar. Men så skulle där renoveras. Efter ett

TIDNINGEN VI NR 3 2010

Litteratur_jj.indd 43

par år var det klart, två gånger så fint och tre gånger så dyrt. Jag hade inte råd. Men nu har jag fått tag på det här. I ett 1700-talshus på Söder i Stockholm Du behöver verkligen ditt arbetsrum? – Javisst, jag längtar hit hela tiden. Jag arbetar halvtid (43 procent) som redigerare på DN Kultur, från januari till maj, resten av året skriver jag, just nu en ungdomsbok och en vuxenroman. Parallellt. Så har jag jobbat två gånger tidigare. – På mitt rum har jag dator, ett hopfällbart bord, vattenkokare, pulverkaffe, en hopfällbar Ikeasäng … och ett smörgås

paket (lunch, går aldrig ut). Jag skriver eller läser, sitter nämligen i Albert Bonniers stipendienämnd, vilket medför kopiöst med läsning, är dessutom lektör på ett förlag och undervisar på Biskops Arnö … – När barnen var små kunde jag arbeta hemma, men nu, med tre tonåringar (och deras kompisar) hemma, blir det omöjligt. Och vad är det du arbetar på? – Som jag sa, en ungdomsbok och en roman. Mer vill jag inte säga, annat än att det egentligen inte är någon skillnad mellan att skriva för ungdomar och vuxna. Ingemar Unge

2010-02-15 17.20

Kultur Litteratur

THErESE BoHMAN Född 1978. Litteraturkritiker och redaktör, driver bokbloggen Thereses dagbok.

JENS CHrISTIAN BrANDT Född 1964, frilansskribent och bibliofil, har bott i Berlin. Läser helst efter midnatt.

NINA SoLoMIN Född 1973. Kulturredaktör. Kan läsa var som helst, hur som helst, men inte vad som helst.

ALEXANDEr SkANTZE Född 1972. Författare, frilansskribent och dramaturg. Trebarnsfar, Philip K Dick-fantast.

MArIE PETErSoN Född 1953. Litteraturkritiker sedan 1987, författare. Bor i Ravlunda by i Skåne.

PETEr HANDBErG, Född 1956. Författare till flera böcker: noveller, reportage, essäer, och översättare.

vi:s recensenter om: florins mänskligaste, arnalds problem, barnsliga vuxna, zimbabwes sönderfall och otrohet i Wien.

Surrealistisk jakt på bortträngda minnen Ränderna

magnus Florin BoNNIErS

ed sina mästerligt komprimerade miniatyrromaner om botaniker, apotekare och bankkamrerer lyckades Magnus Florin under åren kring millennieskiftet skapa ett alldeles eget litterärt universum. Att gå in i hans berättelser var som att besöka ett vaxkabinett. Allt var lite åldrat och dammigt, stela figurer skymtade böjda över vitriner och skrivpulpeter. Kritikerna hyllade hans humor, läsarna såg att den kanske bara var en mask som nödtorftigt dolde den sorg som genomsyrade vart och ett av de liksom med pincett utvalda och infogade orden. i RÄNDERNA är magin kvar men pedan-

teriet nedtonat. Den alltför slutna, kanske alltför perfekta berättelsen har gett vika för någonting öppnare, på en gång vardagligare och ännu mer surrealistiskt. Handlingen börjar en morgon vid ett övergångsställe. En författare som heter ”Magnus Florin” korsar en gata och går in i ett hus som spelar en central roll i den bok han håller på att skriva. Huset

är ett slags terapianstalt dit vissa barn skickas för att leka under en psykologs överinsyn; kanske existerar det bara i fantasin. Innanför dess väggar öppnar sig hur som helst ett slags drömscen där författaren ömsom är en pojke, ömsom en vuxen man som i korridorer och slingrande spiraltrappor söker fånga en skymt av förträngda barndomsminnen. Om och om igen uppsöker ”Florin” Institutet. En psykolog uppmanar honom att gräva efter bortglömda leksaker i en sandlåda, vilket förlöser en kedja av flyktiga hågkomster. Två pojkar i en skrinda, en skilsmässa, någon som drunknat, en silhuett på en brygga. Vissa minnen är skyggare än andra och när smärtan kommer för nära flanerar ”Florin” bort till grannhuset där en butik snart ska öppna. När han till sist beträder den är det en antikbod och bakom disken står hans sedan länge döda mor. Hon vill bli förlåten. För att hon dränkte sig och lämnade honom kvar. Det är en magnifik scen. Inga stora åthävor, bara de rätta orden. av magnus florins romaner är Ränderna den mänskligaste och mest gripande. Och ändå går denna sorgesång mestadels i dur, kanske för att det trauma som är berättelsens mörka kärna hanteras så oändligt försynt. Modern är död, det hon gjorde är oförlåtligt, 44

Litteratur_jj.indd 44

ränderna är magnus Florins mest gripande bok

Ränderna är magnus Florins mest gripande bok, tycker Jens christian Brandt.

men innan hon försvinner tillbaka till dödsriket konstaterar hon att sonen ”har humor”. Någon skrev en gång att kärlek inte är att se varandra i ögonen utan att se åt samma håll. Magnus Florin bevisar, än en gång, att samma sak gäller riktigt stor litteratur. Man fäster blicken på något som hela tiden fanns där, men som man aldrig skulle fått syn på utan författarens diskreta hjälp. jens christian Brandt

FOTO: kalle asBring

roMAN

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 17.20

Kultur Litteratur

Sprickor överallt i högstämd historia roMAN

Intimus

Jan arnald BoNNIErS

vå unga människor, Mirra och Ferry, träﬀas på en strand i Australien för ett hastigt kärleksmöte. De lovar varandra att ses på samma plats 20 år senare. När det börjar närma sig 20-årsjubileet hittar de av en slump varandra igen på en chattsida. Frågan är dock om allt är vad det synes vara. Vad dväljs egentligen i minnets dunklaste vrår och hur hänger allt ihop egentligen? Lite uppgiven är jag över Jan Arnalds Intimus, mest för att det känns som om den vill så vansinnigt mycket. Den vill vara en väldigt stor roman, ta ett helhetsgrepp på livet och döden, ungdom och

åldrande, kärleken, tidens gång, minnets funktioner och allt det otäcka som kan finnas inuti en människa. På samma gång vill den vara en innerlig berättelse om något vackert i vardagen, en skildring av två personer som livet varit hårt mot och en psykologisk thriller som utspelar sig i klaustrofobiska partier inne i huvudpersonernas huvuden. kanske hade det kunnat bli både så smart och storslaget som tanken antagligen var, men Intimus är en problematisk roman. Stora delar består av ett slags inre monologer där nu och då glider ihop i en drömlik väv. Det är svårt att hänga med i svängarna, svårt att skilja det som verkligen är viktigt för berättelsen från det som inte är det. Tonfallet i romanen är högstämt, litterärt. Det säger liksom till mig att den vill bli tagen på stort allvar, vilket gör mig lite

Jan arnalds nya roman vill vansinnigt mycket, skriver therese Bohman.

provocerad, obstinat nästan: Sluta tjata på mig, tänker jag till slut. Det funkar inte att försöka måla över en omständlig historia med ett allvarligt språk. Det blir sprickor överallt. therese Bohman

Självcentrerad arkitekt möter en vuxen människa roMAN

40 minus

Pernilla Glaser

FOTO: sara arnald OCH elisaBeth ohlson Wallin

BoNNIErS

40 minus, Pernilla Glasers nya roman, är allt modernt samtida. Problemen, den urbana jargongen, den goda matens viktiga roll. Till och med satsbyggnaden känns modern, där påståenden omedelbart följs av dementier. Som om allt är relativt eller helt enkelt går för fort. Mitt i detta flöde står Emma och hennes kille Jimpa. De är, precis som sina vänner, häpnadsväckande barnsliga. Bägge arbetar som arkitekter, de bor bra mitt i Stockholm, har ett stort umgänge. Romanen börjar med en detaljerad skildring av en middagsbjudning under vilken deras vänner blir alltmer berusade. Den

TIDNINGEN VI NR 3 2010

Litteratur_jj.indd 45

sociala ytans alla rörelser är så träﬀsäkert registrerade att Glasers scen också hotar att bli ytlig. Men så snart Emma hamnar i fokus växer mitt intresse. Mycket självcentrerad och mycket ledsen är hon upptagen av den egna smärtan – också det väl ett tidens tecken. Emma fantiserar intensivt Pernilla Glaser har fångat den moderna jargongen.

om hur allting borde vara, men det hon drömmer om mest är utom räckhåll. Hon vill ha barn, men blir inte gravid och drabbas till slut av sin sorg. Det är genom Emmas ögon vi ser berättelsen och det är bara därför jag köper den avgörande betydelse mötet med Kriss får för henne. Kriss som städar på Emmas kontor och har gått igenom flera kriser. Som är Emmas motsats. Som är vuxen. Glasers roman hade mått bra av en kommenterande nivå. Men det är Emma som är drivande, det här är hennes historia och den är snabb, rolig och emellanåt mycket gripande. marie Peterson

2010-02-15 17.20

Kultur Litteratur

Rasande historier från ett Zimbabwe i förfall roMAN

Sorgesång för Easterly Petina Gappah

ÖVERSÄTTNING: HELENA HANSSON BoNNIErS

Petina Gappah, ursprungligen från Zimbabwe, är bosatt i Schweiz.

med hiv, från de gamla generationerna vars sedvänjor blir en börda. Sveket från revolutionen, som var så full av löften, och framför allt det bottenlösa sveket från ledarna, som förnedrat och bestulit sitt eget folk. SORGESÅNG FÖR EASTERLY får en extra bitter grundton eftersom all kärlek och glädje förläggs till det förflutna, till minnesglimtar av ett lyckligt 80-tal när den vita regimen hade störtats och en bättre värld var möjlig. Nuet är elände och bedrägeri, änkor som begraver tomma kistor, sterila kvinnor som jagar barn, tjänstemän som frånluras sina besparingar. När människan möter kall, mordisk tyranni, grips hon ofta av förtvivlan. Förtryck av Mugabes slag, som mer handlar om hyckleri och vanstyre, föder 46

Litteratur_jj.indd 46

i stället lätt en annan reaktion: förakt och raseri. Gappahs litterära uttrycksmedel är än så länge lite begränsade, och hon kommer sällan nära sina enskilda karaktärer. Men hon hyser stor empati med dem, och framför allt blir hennes ilska en oemotståndlig kraft. Den syrligt ironiska tonen håller sentimentaliteten stången, och det undertryckta ursinnet driver novellerna skoningslöst framåt, skapar en sprakande smärta omöjlig att värja sig mot. Petina gaPPah Bor i dag i Schweiz, har lämnat Zimbabwe likt miljoner av sina landsmän. Sorgesång för Easterly lämnar läsaren fylld av vämjelse och sorg, och den enda smala strimman av hopp är att vrede och styrka som hennes, någon gång ska ge detta plågade land ett bättre liv. alexander skantze

FOTO: shannon staPleton/scanPix

onst är, förutom allt annat, också människors sätt att begripliggöra lidande för varandra. Få länder har upplevt värre välståndsfall än Zimbabwe under 00-talet, och i sin prisbelönta succédebut, novellsamlingen Sorgesång för Easterly, sätter Petina Gappah ord på denna ofattbara katastrof. I 13 berättelser skildrar hon sitt hemlands ruin, dess svältande proletariat, genomkorrupta elit och utplundrade borgerskap (det sistnämnda förvisso med störst kunskap och inlevelse). Korta nyhetsklipp om Zimbabwe är ofta omöjliga att ta till sig, men att läsa Gappah är att förstå lite mer av livet i ett sönderfallande samhälle. Folk tvingas vänja sig vid hyperinflation och sönderfallande infrastruktur, tvingas förneka en galopperande aidsepidemi, lär sig att skämta om totalt verklighetsförnekande medier. Bredden i miljöerna får Sorgesång för Easterly att kännas som ett väldigt reportage, eller kanske snarare en anklagelseakt, en inventering av brotten som begåtts mot det zimbabwiska folket. Och bland alla människans brott är sveket det vanligaste och mest grundläggande. Nästan samtliga historier i novellsamlingen kretsar, på olika sätt, kring lögner och förräderier människor emellan, i det stora och i det lilla. Sveket från de utvandrade som kommer undan, från otrogna män som smittar sina hustrur

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 17.20

Kultur Litteratur

Hej, Dilsa, varför har du skrivit en bok om din mor? – Hon är huvudperson, men noga taget handlar boken om tre kvinnor – min mormor, min mor och mig själv. Min kurdiske far åkte från Turkiet till Sverige och året därpå reste mamma efter honom med fyra små barn. Ingen lätt sak – hon kunde då knappt läsa eller skriva. Pappa hade snabbt etablerat sig i det nya landet, men för mor var det oerhört tufft – många långa år längtade hon tillbaka. Att lämna sina barn åt främlingar på dagis för att skura toaletter var inte hennes uppfattning om moderskap. Min far anammade allt det nya, medan mor ville att allt skulle vara som förut, som i det gamla landet. hur gick det? – Mina föräldrar skilde sig – något oerhört i en kurdisk familj. Mor var då utsliten förtidspensionerad städerska, men putsade upp sin svenska, gick en kurs hon klarade alldeles utmärkt och arbetade ett tag som tolk. Mycket starkt gjort. Nu ägnar hon sig åt barn och barnbarn och har nog ingen längtan att återvända. 15 år gammal förlovades du med en man du aldrig träffat. vad hände?

– Jag fick till slut ett kort möte med den tilltänkte. Men jag tvärvägrade. Det var min mor som med hjälp av släktingar arrangerat detta. Det var så det gick till. Och hon trodde ju att vi skulle komma tillbaka en dag. har dina föräldrar läst manus? – Ja. Far sa på sitt hurtiga vis att visst, skriv du bara, ut med det, men mor blev ängslig och fick skuldkänslor, bland annat för det här med förlovningen … men inte behöver hon ha det. om du stod på arlanda och ﬁck se en kurdisk kvinna anlända med fyra små barn för att ansluta till sin man i sverige, vad skulle du säga till dem? – Det här är en demokrati! Oroa dig inte! Det blir bra. När oron övergår till otrygghet, kan det bli fatalt. Lita på människans otroliga förmåga till förändring och

anpassning utan att behöva förneka sig själv. du är också aktiv i integrationsdebatten. om en religiös lag krockar med svensk, hur löser man det? – Då får den religiösa regeln vika. Islam i Sverige förändrar sig gradvis, men vi hör bara dem som gjort det till ett politiskt projekt. ingemar unge

Dilsa DemirbagSten är samhällsdebattör och författare. aktuell med sin andra självbiograﬁska bok, Fosterland.

Operettliknande möten mellan man och kvinna roMAN

Vita lögner

richard Swartz

FOTO: caroline andersson OCH BarBara klemm

FOTO: shannon staPleton/scanPix

NorSTEDTS

å namn förknippar man i högre grad med en kvalificerad, analyserande Central- och Östeuroparapportering än Richard Swartz. Uppenbarligen har denna bevakning nu upphört, åtminstone i dagspressen, vilket säger mer om dagens svenska tidningar än om Swartz. Med Vita lögner förs vi emellertid in på ett annat område. I sex stilistiskt starka berättelser skärskådas förhållandet mellan man och kvinna – det är det uppenbara – men om man dröjer något vid de TIDNINGEN VI NR 3 2010

Litteratur_jj.indd 47

olika berättelsernas eftersmak märker (Webers opera, vill säga) från balkongen man snart att de egentligen handlar om nedanför. något annat. Det känns inte som någon slump att Miljöerna varierar från ett postkomWiens societet och opera utgör ram till munistiskt Prag, till 60-talets revolutioen av berättelserna. Oförståelsen i mönära Södermalm och ett kvalmigt New tet mellan man och kvinna; samtalets York där mannen – inte olik en tryckomöjlighet, inskrivet i en social miljö kokare av känslor och med välformuleoch omgivning som får allt att framstå rade, men famlande ord som – en operett. – i väntan på sin hustru är Blinda drifter söker sin otrogen med en prostituutlösning och strandar i erad. Efter akten spottar anonymitet. Kontakt är den prostituerade honom omöjligt annat än som ett i ansiktet, varpå han slår mekaniskt spel. Vi blir till henne. marionetter hos fysionoEn annan otrohetsaﬀär min. Operett. Hör man utspelar sig på operan i de sprittande tonerna till Wien, där det älskande pakan man skratta, också åt rets respektive samtidigt eländet. Peter handBerg bevittnar föreställningen Hemma i Wien. 47

2010-02-15 17.20

Kultur Litteratur

iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii Böcker i korthet iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii SJÄLvBIoGrAFI

Skiljevägar André Brink

JA!

ÖVERSÄTTNING: BRITT ARENANDER ForUM

”Att en svart person skulle kunna vara lärare eller läkare hade aldrig gått in i mitt medvetande”, skriver André Brink, vittnande om hur lång väg även empatiska vita sydafrikaner måste gå för att komma till insikt om apartheidsystemets vanvett. Men han räknar upp några stationer: hur hans far vägrar att hjälpa en av polisen gravt misshandlad svart man; hur en god och gladlynt person i sju timmar(!) kan piska en svart pojke som försökt rymma … Förutom hans modiga ställningstagande mot rasismen handlar boken om hans äktenskap, karriär, upplevelser. Han får fyra uppenbarligen perfekta barn som snabbt presenteras i ett tonläge som tyvärr dyker upp lite väl ofta: doftlöst, passionslöst, inget blod! Inga hjärtslag! Bugningarna inför Konsten och Musiken hamnar också farligt nära klichéerna. Men bortser man från ett antal fyrkantigheter är detta en högst läsvärd bok med charmerande anekdoter, såväl som skrämmande inslag. ingemar unge

SJÄLvBIoGrAFI

Om hur jag växte upp under diktaturen Maria Nikolajeva

NEJ!

NorSTEDTS

På sovjetiska Femmis lämnades barnen på måndagar och hämtades på fredagar. Det berättades om pappan som hämtade hem fel barn och svarade ”det gör väl inget, han ska ju ändå tillbaka på måndag”, när frun skällde. Barnlitteraturvetaren Maria Nikolajeva, född 1952, växte upp i en privilegierad konstnärsfamilj i Moskva, arbetade som tolk, gifte sig med en ”kapitalist” från väst (översättaren Staffan Skott) och flyttade till Sverige på 1980-talet. Visst var det svårt även för rika sovjet-

medborgare att hitta varor och få tillstånd att resa utomlands, men det mesta verkar ha gått att ordna med pengar och kontakter. Listan över systemfel är lång men jag saknar författarens personliga röst. Och berättelserna om till exempel pessarer i metall som kallades Kafka och kristet julfirande i smyg blir aldrig mer än anekdoter. jenny morelli

vi som inte strävat efter att bli toppchefer kittlas ändå av inblicken i en kvinnlig femtontaggares liv. margaretha nordgren OM EBBA LINDSÖS NYA BOK.

SJÄLvBIoGrAFI

Livet, makten och konsten att våga vara sig själv

JA!

margaretha nordgren

roMAN

Malkus testamente Michel Faber

NJA

ingemar unge

roMAN

Hundarna Ola Nilsson

BoNNIErS

Livet: Studiemedelssystemet infördes 1965, och alla vi duktiga flickor fick möjlighet att utbilda oss, stå på egna ben, inte bli ekonomiskt beroende av en man. Ebba Lindsö tolkade självförsörjande på ett annat sätt. Hennes mål var från början att tjäna så mycket pengar att hon aldrig mer skulle behöva arbeta igen. Makten: Efter skepps- och penningmäkleri, topposter på bland annat tidningen Affärsvärlden och nyhetsbyrån TT, svarade Lindsö 2003 ja till att bli vd för Svenskt näringsliv – mot sin instinkt. Efter två år åkte hon rutschkana ut. Konsten att våga vara sig själv: I dag arbetar Ebba Lindsö med miljö- och etikverksamhet och funderar på att bli präst. Hon berättar sin version av AMF-affären och om tiden på Svenskt näringsliv. Vi som inte haft förmåga, eller inte strävat efter, att bli toppchefer, kittlas ändå av inblicken i en kvinnlig

BroMBErGS ÖVERSÄTTNING: ROSE-MARIE NIELSEN

Av en slump hittar forskaren Theo en handskrift, som visar sig vara ett femte evangelium, skrivet av Malkus, på arameiska. Theo smugglar hem det till USA, översätter och publicerar det. Vissa formuleringar i texten kan tolkas som att Jesus inte är gudomlig, vilket ställer till med teologiska konflikter. Theo blir kidnappad och … ja, vad som händer bör inte avslöjas. Rappt och lättläst, fast inte så övertygande. Slutet snöpligt.

Ebba Lindsö

Litteratur_jj.indd 48

femtontaggares liv. Vi både förstår och inte förstår, vilket är skönt. Läsvärd, absolut.

NATUr & kULTUr

JA!

Många broar symboliserar hopp och förbrödring, andra är ett tak för samhällets olycksbarn, en trampolin mot döden. Tonåringarna i Ola Nilssons Hundarna söker sig ofta till bron utanför den icke namngivna svenska småstaden. I inledningsscenen balanserar den blåslagne Filip på broräcket, varifrån en pojke nyligen dykt på en sjunkstock och dött. En bit bort väntar Ida, som har sökt sig till bron för att ostört kunna sniffa tills hon inte ”känner någonting av livet längre”. Först är Hundarna trevande och redovisande och alltför lik annat i genren svensk småstadsskildring. Ännu en diffus ort med dansbana, fyllevåld och uttråkade tonåringar. Men romanen växer till en stark skildring av några utsatta ungdomars liv, där gränsen mellan djup mening och total meningslöshet är hårfin. jonas eklÖf

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 17.20

Kultur nawal el-Saadawi är född 1931 i egypten. Hon är utbildad läkare och har suttit fängslad på grund av sitt författarskap.

Litteratur

Vad hände sen? Runa Brar kåsören runa Brar har skrivit romanerna Ett litet välsignat folk och Jössesdotter, den sistnämnda kom ut för 15 år sedan.

El-Saadawi slår mot hyckleriet roMAN

Den stulna romanen

nawal el-Saadawi ÖVERSÄTTNING: MARIE ANELL orDFroNT

FOTO: san cool

tt vara en brinnande politisk kämpe är inte alltid den bästa förutsättningen för att skriva levande skönlitteratur. Men Nawal El-Saadawi, egyptisk feminist och författare, lyckas faktiskt med konststycket att ha tydliga politiska teman utan att skriva pamflett. Visst är Den stulna romanen svartvit i personteckningarna – den onde (en man) är inte bara ond, utan också ful och illaluktande, och den goda (en ung kvinna) är inte bara god, utan även musikalisk och attraktiv. Ja, det finns ett tydligt melodramatiskt stråk i El-Saadawis roman, men det kompenseras av en skarp satir och en nästan vällustig giftighet mot allt vad heter dubbelmoral, hyckleri och opportunism. Bodour, framstående kvinnlig litteraturkritiker, är gift med en otrogen karriärist, tillika berömd kolumnist. Som ung

TIDNINGEN VI NR 3 2010

Litteratur_jj.indd 49

älskade hon en man som kastades i fängelse och dödades. Hon födde deras dotter, men lämnade bort babyn. Detta kärleksbarn, Zina, växer upp som föräldralös och fattig, men visar sig ha en stor musikalisk talang. Hon blir väninna med Bodours andra, inomäktenskapliga dotter, bägge är ovetande om att de är systrar. För att överleva mentalt i sitt ruttna äktenskap börjar Bodour skriva på en självbiografisk roman, ett manus som hela tiden stjäls av hennes snokande man. DEN STULNA ROMANEN är lite som en

korsning mellan Dickens och Bollywood. El-Saadawi lyckas samtidigt övertygande fånga människans lägsta instinkter och svagaste punkter. Konflikterna bultar i romanen; mellan frihet och tvång, motstånd och anpassning, äkthet och hyckleri. Män förtrycker kvinnor, rika exploaterar fattiga och vuxna utnyttjar barn. El-Saadawi slår lika hårt mot kommunister och islamister – hycklare är de allihop. Kvinnorna hamnar i något ljusare dager än männen, om det finns någon enskilt stor fiende här så är det patriarkatet. Men som sagt, Den stulna romanen är mer mångfacetterad än så, och trots att historien genomsyras av misantropi är den både underhållande och upplysande.

vad gör du nu? – Jag är pensionär. Ingen ståtlig pension precis, men det går. Lustigt att du ringer just i dag, för i natt skrev jag faktiskt något för första gången på 20 år… inte för att jag vet vem som ska ha det jag skrev, jag kanske kan skicka det till den katolska tidningen … jag blev nämligen katolik för sex år sedan. du var älskad kåsör i dn i många år och påbörjade en författarbana … vad hände? – Jag gav ut Ett litet välsignat folk 1982 och sedan kåserisamlingen Tankar från hönshuset 1983 (hade ett ombyggt hönshus som skrivarlya i Vallentuna) och tio år senare en roman som jag tycker blev fullkomligt misslyckad. Och så flyttade Svenne och jag till Arvidsjaur där han omsider startade ett dataföretag och jag skötte hem, barn och häst och… Jag har ingen bra förklaring till varför skrivandet tog slut, det var ju väldigt roligt, men det var heller inte så brännande viktigt … – Efter skilsmässan återvände jag till Vallentuna där jag tog hand om barn från familjer i kris, två åt gången som bodde hos mig under utredningen. Jag var ju utbildad socionom. Sedan tog jag ett fosterbarn och pysslade om mina gamla föräldrar. och i dag? – Bor jag på Söder i Stockholm. Jag har inga tidningar och ingen tv, men läser mycket böcker och - som sagt i natt skrev jag faktiskt något igen … ingemar unge

nina solomin

2010-02-15 17.20

Kultur LITTERATUR

Sprickor överallt i högstämd historia ROMAN

Intimus

Jan Arnald BONNIERS

vå unga människor, Mirra och Ferry, träffas på en strand i Australien för ett hastigt kärleksmöte. De lovar varandra att ses på samma plats 20 år senare. När det börjar närma sig 20-årsjubileet hittar de av en slump varandra igen på en chattsida. Frågan är dock om allt är vad det synes vara. Vad dväljs egentligen i minnets dunklaste vrår och hur hänger allt ihop egentligen? Lite uppgiven är jag över Jan Arnalds Intimus, mest för att det känns som om den vill så vansinnigt mycket. Den vill vara en väldigt stor roman, ta ett helhetsgrepp på livet och döden, ungdom och

åldrande, kärleken, tidens gång, minnets funktioner och allt det otäcka som kan finnas inuti en människa. På samma gång vill den vara en innerlig berättelse om något vackert i vardagen, en skildring av två personer som livet varit hårt mot och en psykologisk thriller som utspelar sig i klaustrofobiska partier inne i huvudpersonernas huvuden. KANSKE HADE DET kunnat bli både så smart och storslaget som tanken antagligen var, men Intimus är en problematisk roman. Stora delar består av ett slags inre monologer där nu och då glider ihop i en drömlik väv. Det är svårt att hänga med i svängarna, svårt att skilja det som verkligen är viktigt för berättelsen från det som inte är det. Tonfallet i romanen är högstämt, litterärt. Det säger liksom till mig att den vill bli tagen på stort allvar, vilket gör mig lite

Jan Arnalds nya roman vill vansinnigt mycket, skriver Therese Bohman.

Självcentrerad arkitekt möter en vuxen människa ROMAN

40 minus

Pernilla Glaser

FOTO: SARA ARNALD OCH ELISABETH OHLSON WALLIN

BONNIERS

TIDNINGEN VI NR 3 2010

Litteratur_jj.indd 45

sociala ytans alla rörelser är så träffsäkert registrerade att Glasers scen också hotar att bli ytlig. Men så snart Emma hamnar i fokus växer mitt intresse. Mycket självcentrerad och mycket ledsen är hon upptagen av den egna smärtan – också det väl ett tidens tecken. Emma fantiserar intensivt Pernilla Glaser har fångat den moderna jargongen.

2010-02-15 17.58

Kultur konst

Falurött som stoppsignal Det röda, svenska huset andas kontrollbehov och slutenhet, menar fotografen Joakim Eneroth.

ör många år sedan när fotografen Joakim Eneroth skumpade fram i en buss i Kenya, fick han syn på en Shellmack. Han kände plötsligt en stark lust att hoppa av. I det kaotiska varma Afrika stod den välbekanta skylten, inte bara för bensin och luftkonditionering utan även för ett djupare behov: trygghet. – Jag blev medveten om mitt eget trygghetssökande och började reflektera över vad det står för, är det en överlev-

nadsinstinkt eller bara en oförmåga att acceptera tillvaron som den är? Tankarna kring hur vi i en kaotisk värld gärna griper efter halmstrån av trygghet, blev så småningom utgångspunkt för konstprojektet Swedish Red. Bilderna har tidigare visats i Paris, London och USA. – Det är roligt att utställningen nu ska visas i Sverige där fotografierna är tagna. Joakim. 50

Konst_jj.indd 50

Utomlands upplever publiken mina bilder som samhällskritiska och väldigt exotiska. Det röda huset representerar Sverige precis som det vitkalkade huset med blåa fönsterkarmar representerar Grekland, säger han. Joakim Eneroth har rest mycket och fotograferat många människor i nära relationer. Men i Swedish Red uttrycker bilderna distans. När han letade motiv i svenska förorter, väckte han TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 16.12

JOAKIM ENEROTH YRKE: Konstnär/fotograf. ÅLDER: 40. BOSATT: Stockholm. INSPIRERAS AV: Yoga och meditation. AKTUELL MED: Swedish Red – Comfortably Secure, Christian Larsen galleri, Stockholm 20 februari–28 mars 2010.

VI VÄLJER

Thomas Kvam

norrtälje konsthall 30 JANUARI–7 MARS

Den norske konstnären visar sin suggestiva ﬁlm Eurobeing på grupp-utställningen Born Identity som behandlar temat kulturell och religiös identitet. Övriga medverkande är Kristina Müntzig, Olov Tällström och Morten Viskum.

Maria Nepomuceno Magasin 3, stockholm

23 JANUARI–6 JUNI

Brasilianskan Nepomuceno låter sina färgstarka rep, pärlor och halsband vrida sig i rummet, som om de inte var ämnade för något annat. Hon får välkända material och former att verka nya och mäktiga. Lady power.

Bård Breivik

Galleri Anderson/ sandström, Umeå 28 JANUARI–26 MARS

Den framgångsrike norske skulptören som gillar organiska virvlar av alla slag, ställer ut öron i norr.

Maria Miesenberger kristianstads konsthall 23 JANUARI- 14 MARS

Maria Miesenberger visar sina manipulerade bilder som tar beskådaren på upptäcktsfärd i familjefotograﬁets universum. ofta oro och misstänksamhet hos de att återvända till platser som liknade boende. min egen barndomsmiljö. Där var det – Fler än en gång fick jag höra att jag lätt att se hur husfasader och välputskulle försvinna från kvarteret. Jag kan sade villahäckar uttrycker en stark faktiskt inte låta bli att jämföra med längtan efter kontroll. Jag vill visa det hur det kan vara i till exempel Indien, djupt mänskliga med denna längtan. där bjuds man ofta in på te när man går Men även priset: hur den lätt leder till runt i ett bostadskvarter med att vi sluter oss i privata sfärer kamera. och börjar leva mekaniskt, Joakim Eneroth är född och säger han. SE FLER AV JOAKIM JENNY MORELLI uppväxt i förorten i Sollentuna. ENEROTHS FOTON: jenny.morelli@vi-tidningen.se – Det var naturligt för mig WWW.VI–TIDNINGEN.SE/

WWW

Anastasia Ax

konstakademien, stockholm 18 MARS–9 MAJ

Vandringsutställningen Carnegie Art Award visas i de stora salarna på Konst-akademien. Den svenska performancekonstnären Anastasia Ax kommer dit för att spruta bläck på vita skulpturer.

ENEROTH

TIDNINGEN VI NR 3 2010

Konst_jj.indd 51

2010-02-15 16.12

Kultur FILM

USA

Shutter Island

Regi: Martin Scorsese BIOPREMIÄR 19/2

Mycket Hitchcock, en gnutta David Lynch och sällsamt suggestivt – för den som inte läst boken (se notis nedan). TYSKLAND

Du och jag

Regi: Maren Ade BIOPREMIÄR 19/2

Relationsdrama. En chansning, men just nu är jag inne i en pro-germansk period. RYMDEN

Moon

Regi: Duncan Jones DVDPREMIÄR 24/2

Enigmatisk existentiell science-fiction. Regi av David Bowies son. USA

Alice i underlandet

Regi: Tim Burton BIOPREMIÄR 5/3

Färggrann saga med en numera sedvanligt spattig Johnny Depp. FRANKRIKE

Jean de Florette 1&2 Regi: Claude Berri DVDPREMIÄR 10/2

Klassisk baguetteromantik från 1986, som håller än. Hoppas jag…

Norge har snott vårt svårmod!

i får akta oss så att inte norrbaggarna tar över vårt rykte som svartsynta pessimister. Det var Ingmar Bergman som etablerade oss som filmvärldens största dysterkvistar och därefter har legioner av svenska manusförfattare sett till att hålla den depressiva fanan högt. Med stor framgång, ska sägas. Men nu verBabak Najafi. kar skratterapin ha tagit över. I Norge mår man emellertid dåligt. Komiska kretiner och glada gutter i lusekoftor, har på senare år ersatts av knarkande morsor, suicidala barn och smärtsamma sorgarbeten. Leta gärna upp filmer som Engelen, Sønner och Sammen på en välsorterad näthandel, för på svensk biograf lär de inte komma, vi har ju fullt upp med våra poliser, Göta kanal-race och lättköpta gags kring midsommarkransen.

Egentligen vill jag inte att folk ska bli ledsna.

JO, DET VAR en hårddragning. Visst

finns det fortfarande en och annan svensk som inser det upplyftande i emotionell misär. Inte minst den begåvade regissören Babak Najafi vars snart bioaktuella Sebbe är lika obönhörlig som en tarmsköljning. Jag träffade Babak Najafi i en bar på Göteborgs filmfestival, han

Scorsese utan ståpäls

FREDRIK SAHLIN

Filmvetare och recensent. Filmredaktör i Vi sedan 2000.

handen under lokalbedövning: det såg läskigt ut men jag kände inget.

Det är en besynnerlig sak att se Martin Scorseses trogna filmatisering av Dennis Lehanes mästarthriller Shutter Island (svensk boktitel: Patient 67). Visst är det oftast så att den som läst förlagan blir besviken på adaptionen, men det här fallet är nära på unikt. När det gäller Shutter Island är vetskapen om berättelsens omvälvande slutknorr nämligen fullständigt förödande för filmupplevelsen. Det är mycket välgjort, men ståpälsen uteblir. Som när jag opererade

FLER KLURIGA KNORRAR

Tre andra filmer med överraskande slut. Obs! LÄS INTE om du inte vill få några hemlisar avslöjade. 1. De misstänkta (1995) – på slutet avslöjas att hela intrigen är uppdiktad av en av rollfigurerna. 2. The Fight Club (1999) – de två huvudrollerna är samma personlighetssplittrade person. 3. The Crying Game (1992) – kvinnan som huvudpersonen blir kär i, visar sig mot slutet vara en man. 52

Film_jj.indd 52

kom just från en publikvisning av Sebbe och verkade lite konfunderad, och sa något i den här vägen: ”Om man gör en bra komedi så skrattar folk och ser glada ut när ljuset tänds i salongen. Nu satt alla där helt tysta med tårar i ögonen. Jag vill ju egentligen inte att folk ska bli ledsna.” Jodå, det kan de gott få vara. Det är nyttigt. Ger tungköpta insikter. Babak Najafi har begått en strålande mörk långfilmsdebut som inte, likt de flesta andra i den nutida socialrealistiska genren, erbjuder ett prozacslut som säger att allt nog kommer att ordna sig. Han ska ha all möjlig heder för det. Det är modigt. För precis som resten av branschen vet han att skratt gör plånboken fet, empati leder raka vägen till A-kassan.

FOTO: MIKAEL MALMBORG/FILM I VÄST

VI VÄLJER

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 15.25

Johan Brisingers nya film Änglavakt kräver en del andlig kapacitet av åskådaren.

WWW SE TRAILERN TILL JOHANS FILM: WWW.VI–TIDNINGEN.SE/ ANGLAVAKT

kan det ju vara fråga om ett dolt missionerande. Den där biten om att man måste tro för att kunna bli frisk låter ju onekligen lite Livets ord-artat. Konstigt nog blir inte Johan Brisinger provocerad av Livets ord-referensen. Han verkar över huvud taget vara väldigt balanserad för att vara en man som skapat två så starkt emotionella filmer. Och vad gäller det kristna är jag tydligen ute och cyklar. – Nej, jag gick ur Svenska kyrkan för länge sedan. Jag känner inget behov av att tillhöra en viss klubb. Men Änglavakt är inte en film om religion, det är film om hopp. En svulstig saga, eller kanske snarare förhöjd realism. Någon har kallat den ”new age”. JOHAN BRISINGER MENAR att många

Trött på det trovärdiga

FOTO: LINDA GREN

är regissören Johan Brisinger kom med sin debut Underbara älskade 2006, var han osäker på hur publiken skulle ta emot filmens, för svenska förhållanden, stora känslor och svulstiga bildspråk. Men oron visade sig vara obefogad – detta öppna sår till sorgedrama lockade bara på bio nästan 300 000 besökare, så nu är han på gång igen med Änglavakt. Denna gång utan att lägga band på sina pretentioner. – Jag var så trött på att vara hämmad av det trovärdiga, att man ska skriva saker som är realistiska. Men visst, jag var skakig när jag lämnade in mitt manus, det här är det vansinnigaste jag gjort. TIDNINGEN VI NR 3 2010

Film_jj.indd 53

Änglavakt är sålunda en film som kräver en del av åskådaren. Nej, inte av intellektuell kapacitet utan … ja, vad ska man kalla det, andlig dito. Man måste tro på tron. På att den kan försätta berg, eller snarare hela sjuka. Det finns en scen där den manlige huvudpersonen, spelad av Mikael Nyqvist, vars son ligger i koma på sjukhus, frågar filmens mystiske främling: ”Men vad är det man ska tro på?” Hela mitt ateistiska jag stålsätter sig: Svara inte Gud, svara inte Gud… Och det gör främlingen inte heller. Han säger: ”Livet.” Kanske nämner han också ”hoppet”, men definitivt inte Jesus eller hans dagars upphov. Men ändå … om man ska tolka filmen som djävulen läser Bibeln

i Sverige är alldeles för snabba att sätta etiketten kristet på allt som handlar om andlighet, och ger på så sätt undertecknad lite milt mentalt smisk. Nu ska man inte tro att Johan Brisinger är en drömmare med huvudet uppe bland de metafysiska molnen. Han verkar även vara en driven arbetsledare som pekar med hela handen och som vet vart han och teamet är på väg. I början av 1990-talet var Johan Brisinger anlitad av Sveriges television för att regissera Anna Holt-serien (polisserie med Petra Nielsen), men han fick sparken med motivationen att han var ”för ambitiös”. – Jag var naiv nog att tro att målet var viktigare än vägen, säger han med ett stänk av ironi. Som regissör är man ju besatt av att skapa något, men om man har en producent som säger att det är viktigare att vi blir färdiga i tid och att ingen missar sin fikapaus, då blir det ingen bra film. Vi brukar ju hylla 60-talet som svensk films storhetstid, men då var det kaos på inspelningarna. Ta till exempel Bo Widerberg, han hade inte kunnat jobba i dag, han hade blivit avrättad av facket. Eller som en gammal klippare sa, ”man jobbade inte för Bo Widerberg, man blev anhållen av honom”. – Det är svårt att vara kreativ om alla måste sluta 16.30 för att de ska hinna spela innebandy. FREDRIK SAHLIN

2010-02-15 15.25

Kultur Musik

Alla hukar under Melodifestivalens tyngd

elodifestivalen är över oss igen. Som ett gigantiskt rymdskepp hovrar den över Nöjessverige och får andra toner att huka i skuggan av det gigantiska spektaklet. Följden blir att i stort sett alla låtskrivare och artister ställer upp och tävlar förr eller senare. Det är tveksamt om det är lusten att delta eller Kreddige en akt av uppgiven kapitulation, men den Salem som inte använder denna, nästan enda, Al Fakir plattform som finns för nyskrivna låtar räds inte eller en ny artist, hamnar utanför, efter schlagern. och bakom. Alla ställer upp och man hör inte ens undanflykten ”jag gör det som en kul grej” längre. Nu deltar folk med hull och hår vare sig man har hög konstnärlig integritet (Salem Al Fakir) eller tillhör den förväntade schlagertruppen (Pernilla Wahlgren).

känns helt naturlig i tävlingen blir olidlig under en vanlig konsert bland andra nummer och att göra det som en ”kul grej” vid sidan av sin karriär kan ställa till problem för den som vinner. Tommy Nilsson, som knep förstaplatsen 1989, insåg att vinnarlåten omöjligen passade in i hans repertoar, så besvikna fans fick klara sig utan En dag när skivan kom ut. Säga vad man vill om Melodifestivalen men det är en seg överlevare som stått emot både politiska och musikaliska trender, och som fenomen är den lika svensk som midsommarafton. De flesta andra europeiska länder har sina deltävlingar men ingen annan deltagande nation älskar sin melodifestival som vi svenskar. Snart är det dags för final och vi får än en gång ställa frågan: Vann rätt låt?

Man hör inga undanflykter längre. Nu deltar folk med hull och hår.

nemanget som väller ut över alla bredder, och varför ska man göra det? Var annars i något tv-program finns det plats samtidigt för operasångerskan Malena Ernman, Caroline af Ugglas med den intensiva raspiga rösten och Sveriges äldsta dansband Thorleifs? Artister man inte sett röken av på åratal, som till exempel Mikael Rickfors och Susanne Alfvengren, får en ärlig chans till comeback utan att någon rockskribent kommer med elaka kommentarer om ett svunnet 1980-tal. Alla genrer får plats (eller snarare imitationer av) pop, hårdrock, reggae, hiphop, visa och folkmusik. Tyvärr paketerat i usla dataprogrammerade musikbakgrunder men ändå, det är kul, och till skillnad från idrott är det ingen som vill misshandla någon till döds för att de röstade på Sanna Nielsen i stället för bröderna Rongedal. Det räcker med två vakter (och ingen polis) i ett fullsatt Globen, alla är glada. Märkligt nog speglar inte tävlingen hur popmusik låter 2010.

JOHAN NORBERG

Gitarrist och skivproducent.

Musikredaktör i Vi sedan 2003.

Snusk är inget nytt

”Om man hade radat upp alla ungarna på gatan där jag växte upp och frågat vilken av oss som skulle bli 60 år, ha fem ungar, fyra barnbarn och hus i Buckinghamshire och Beverly Hills, inte fan skulle man ha satt några pengar på mig.”

Många retar sig på att populärmusiktexterna blivit allt mer sexfixerade på sistone. Då vill vi bara påminna om bluessångaren Bo Carter (bilden), som på 30-talet gav ut låtar som hette saker som Please Warm My Wiener, Let Me Put My Banana in Your Fruit Basket, Pin in Your Cushion, Your Biscuits Are Big Enough for Me och My Pencil Won’t Write No More.

Hårdrockshemulen Ozzy Osbourne, vars självbiografi Jag är Ozzy kommer på svenska i maj.

Musik_jj.indd 54

Den pompösa svulstighet som

FOTO: CARL-JOHAN SÖDER/SVT

Det är svårt att värja sig mot det här eve-

Låtarna följer regler som en parallell musikalisk evolution slipat fram under decennier. En kort introduktion, vers och snabbt fram till refrängen. Tonartshöjning (som bara används här!) och ett slut, gärna bombastiskt så att låten som kommer efter tvingas börja i uppförsbacke. (Tänk slutet på Carolas Främling: Dabadoba Dabadoba DAGADANG!)

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 17.07

Kultur Från vänster Filip Augustson, kontrabas; kRÖNikA Mats Öberg, piano och sebastian Voegler, trummor. Tillsammans har de gjort skivan So very Mats som kommer ut 10 mars.

VI VÄLJER JAZZ

Paavo CANÇO DEL PAÓ

Framgrundsmusik. Påminner inte om något du hört tidigare. Briljanta orkesterarrangemang och sång som ur en kontrafaktisk musikhistoria hur världen tog en annan väg för tusen år sedan. Helt genialt från början till slut från Sofia Jernberg och Cecilia Persson. (Found you recordings)

väldigt mycket mats

FOTO: estella Burga

FOTO: Carl-Johan söDer/svt

är kommer Mats Öberg med en som introducerade mig för olika sorters soloskiva? undrar du. Gärna en musik. Det hände att jag fick delta på pianotrio där han får visa sin inspelningar i Stockholm redan då jag till synes gränslösa musikaliska var 14 år, och jag behandlades på samma begåvning? villkor som de andra musikerna. har du ett tidigt avgörande musikDu kan vara lugn, den är inspelad och minne? kommer snart. – Ja, ett väldigt tydligt minne från Mats är en sådan musiker som när jag var två år. Morsan och farsan figurerar överallt, men man kan aldrig hade köpt Blood Sweat & Tears skiva riktigt genrebestämma honom. Han New Blood. På Maiden Voyage gör Jojje är inte renodlad jazz-, pop- eller Wadenius ett scatsolo och jag minns att folkmusiker och ändå spelar han alla stilar obehindrat. Inte för att han ändrar jag skrattade och skrek och tyckte det var helt fantastiskt. sitt spelsätt. Snarare är det så att själva Det ﬁnns många historier om din begåvMats, i sig, precis som han är, passar så ning, bland annat den lite udda talangen bra överallt. Följsam med sitt nästan att du som synskadad kan lukta dig till mytomspunna gehör. Musiker säger vilken lp-skiva du plockar ut ur skivhyllan? att han vet vad man ska spela innan – Ja, vissa skivor, de som har extra man själv vet om det, han lägger ut rätt mycket trycksvärta, men inte alla. ackord och väntar. varför dröjde det så länge med en är det sant att Frank zappa, när du spepianotrio-skiva? lade med honom, tog din hand och lade den på sin näsa för att du skulle få känna – Jag har helt enkelt väntat tills det hur han såg ut? kändes rätt, låtarna har vuxit fram de – Absolut. Han lät mig känna på hela senaste åren. Din morbror Berndt egerbladh var nåansiktet och så avslutade han med and got av en mentor för mig när jag kom till don’t forget the famous nose och lade stockholm, jag antar att han var det för min hand på sin näsa. dig också när du flyttade ner från umeå. vad händer just nu? – Han har betytt enormt mycket, hela – I går spelade jag med Ale Möller i livet. Alla hans skivor fanns hemma Örebro. I dag repeterar jag med Carola hos oss och när han hälsade och sedan ska jag åka med vårt på hade han alltid med sig en Mats och Morgan Band till hög skivor han tyckte jag skulle Budapest och Portugal. HÖR EN LÅT FRÅN MATS ÖBERGS NYA SKIVA : Johan norBerg lyssna på. Berndt var också den

WWW

WWW.VI–TIDNINGEN.SE/ MATSOBERG

TIDNINGEN VI NR 3 2010

Musik_jj.indd 55

JAZZ

Magnus Nyström trio BAD HABITS

Svängigt och coolt som Wes Montgomery och brötigt som en ung John McLaughlin. Första jazzgitarrplattan jag rekommenderar på sju år. (Imogena/Border) FOLK

The Unthanks HERE’S THE TENDER COMING

De ﬂyter runt mellan 1970-talets folkrock och modern pop, ibland med en klang av isländska artisten Björk. Hela tiden med vemodigt vackra röster i centrum. Både bak- och framgrundsmusik. (Rough trade/Border) KLASSISKT

Doric String Quartet HAYDN

I en liveinspelning från Londons Wigmore Hall spelar denna stråkkvartett med en ovanligt tyglad dynamik. Jag tycker det är befriande att slippa den våldsamma på liv eller död-frasering genren vanligtvis erbjuder. KLASSISKT

Valery Gergiev SJOSTAKOVITJ SYMFONI NR 4

Det är svårt att sätta fingret på vad det är, men Gergiev får vad som helst att låta både livsfarligt och innerligt ömsint. En drömkombination av dirigent och tonsättare som borde vara komplett inspelad, tycker jag. (Decca)

2010-02-15 17.08

NEUROEKONOMI FÖR NYBÖRJARE Är det testosteronet som ligger bakom finanskrisen? Finns det en särskild gen som påverkar vår benägenhet att ta finansiella risker? Det är frågor som ställs inom en växande gren av ekonomiforskningen.

TEXT JENNY MORELLI ILLUSTRATION NILS-PETTER EKWALL

iljan att utföra en syssla ökar om vi får betalt. benägenhet att ta risker? Intresset för denna gren av ekonomi Denna grundläggande ekonomiska lag lärde har ökat de senaste åren. Populariteten hos böcker som Frejag mig som barn då mina storasystrar erbjöd akonomics och Nudge kan både vara orsak till – och symptom – pengar för att jag skulle handtvätta deras på detta. En av författarna till Nudge har även varit ekonomisk lamullströjor. När jag väl förstått principen rådgivare till president Barack Obama. Efter finanskrisen i gav jag min kompis lillasyster ett par kronor oktober 2008 blev en ännu bredare allmänhet nyfiken på vilka för att hon skulle städa mitt rum. Det funkade ekonomiska mekanismer och psykologiska faktorer som egentdet med. Min syn på ekonomi har inte förändrats nämnvärt ligen styr. Hur kunde allt rasa? sedan dess: det handlar om att köpa och sälja, debet och – Min telefon började ringa direkt. Reportrar från hela USA kredit, om ekonomiska lagar som är förutsägbara och logiska. ville veta om det var testosteronet som hade orsakat kollapsen Men redan i början av 70-talet upptäckte sociologen Richard på Wall Street, säger Anna Dreber Almenberg, doktor i natioTitmuss något underligt: motivationen att utföra vissa saker nalekonomi, som under den ödesdigra veckan arbetade vid kan minska om man får betalt. Som när man ger blod. Harvarduniversitetet i Boston, USA. Var det testosteronets fel? När Magnus Johannesson, ekonomiprofessor på Handels– Nej, inte direkt, men det är klart att det finns faktorer högskolan, undersökte blodgivarviljan i Göteborg, observerade utanför de synliga ekonomiska regelverken som påverkar vårt han att kvinnors motivation sjönk när de fick betalt, precis som individuella beteende och därför också marknaden, svarar hon. Richard Titmuss hade visat. Männen däremot fortsatte glatt Anna Dreber Almenberg är knuten till SIFR, Institutet för fiatt ge blod. Skumt. Varför? nansiell forskning, med bas i Stockholm men hon arbetar paral– Kvinnor verkar vara mer känsliga för hur de uppfattas av lellt med flera internationella projekt. Just nu undersöker hon andra. Att lämna blod frivilligt är statushöjande, man blir beom en viss gen påverkar vår benägenhet att ta finansiella risker traktad som en god människa. Den dimensionen försvinner om och i ett annat projekt undersöker hon varför unga svenskor man får betalt. Kan andra misstänka att man gör det för pengar verkar vara mer tävlingsinriktade än israeliska flickor. sjunker motivationen, säger han. När hon som ekonom nyligen recenserade en bok om evoluNågonting har hänt med ekonomiforskningen de senaste tionsbiologi fick hon skäll av en professor i zoologisk ekologi. åren. Idén att människan är förnuftsstyrd och bara tänker Den som skriver om ämnen andra mutat in får passa sig. på egen vinning, håller på att rasa samman. Är det så att den – Neuroekonomi är inte helt okontroversiellt men själviska homo oeconomus sjunger på sin sista vers? de som är mest kritiska är ofta nationalekonomer Allt fler ekonomer arbetar tvärvetenskapligt med som inte tycker att de har något att lära av andra allt från evolutionspsykologer och antropologer, till discipliner, vilket är en tråkig inställning. Eftersom hjärnforskare och naturvetare. forskare från olika håll intresserar sig för samma Beteendeekonomi handlar om mekanismer bakom frågor kan vi dra stor nytta av varandras kompetens. mänskligt beteende. Neuroekonomi är beteendeekoNationalekonomin har bra metoder för att mäta saker. nomi plus hjärnforskning. Neuroekonomi söker svar Och vad kan humanister lära dig? på frågor som: vilka signalsubstanser är involverade Magnus Johan– Antropologer och evolutionära psykologer har när vi tar finansiella risker, vilka delar av hjärnan nesson gör hemaktiveras när vi fattar beslut, i vilka gener sitter vår liga experiment. ofta en mer komplett bild av den mänskliga naturen. ➤ 56

0310_NEUROECONOMICS.indd 56

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 12.15

VAD FINNS UNDER LOCKET? Hur många surskallar är jag villig att ge bort? Nu intresserar sig många forskare för vad som egentligen styr våra handlingar. TIDNINGEN VI NR 3 2010

0310_NEUROECONOMICS.indd 57

2010-02-15 12.15

NEUROEKONOMI FÖR NYBÖRJARE Och det kan vara bra att testa sina premisser på andra än universitetsstudenter, säger hon.

Okej, nästa fråga. Nu vet brorsan att du har 20 surskallar. Du bestämmer själv hur många du ska ge bort. Tycker han att du är för snål kan han säga nej. Och då äter jag själv upp alla surskallar. merikanen Paul Glimcher, som skrivit en bok om neuroSexåringen tänker och tänker. ekonomi, förutspår att gränserna mellan naturvetenHan suckar och funderar. skap och samhällsvetenskap snart är ett minne blott. Sedan väljer han att ge bort sex surskallar. Och ser man vilka den österrikiske ekonomen Ernst Fehr Jag gör en anteckning och tar sedan tioåringen i enrum. Stälsamarbetar med, är det lätt att tro honom. Den nobelpristippaler exakt samma frågor. de neuroekonomen har spelat så kallade diktatorspel med apor Första gången ger han bort tre surskallar till lillebrorsan med och jämfört resultaten med liknande försök på människor. argumentet: Diktatorspel, som används för att mäta människors rättvise– Inte fler, jag vill inte slösa bort mina godisar. känsla, maktbalans, kulturella skillnader och vår attityd till det I det andra testet tänker han en stund, sedan höjer han till att gemensammas bästa, har ekonomer använt sedan 80-talet. ge bort sju stycken. I ett annat spel, ett så kallat ultimatumspel, får två främlingar 15-åringen ger bort fem surskallar. dela på 100 kronor. Den ena personen väljer hur pengarna ska – Ifall han inte vet hur många jag har spelar det ju ingen roll, fördelas. Den andra personen, som vet att de spelar om 100 krosäger hon. nor, kan antingen acceptera eller förkasta förslaget. Om han säDärefter höjer hon till att ge bort nio. ger ja får båda försökspersonerna behålla pengarna. Säger han Det verkar som att 15-åringen är mest generös vilket bekräftas nej får ingen några pengar. De flesta som spelar delar rätt lika. av andra experiment. Givmildheten ökar med åldern och särskilt Fast det beror också på hur spelet utformas och vilken kommude yngsta i en familj hyser motvilja att nikation som tillåts mellan spelarna. dela med sig. Om diktatorn snålar och ger den andra Senare vid middagsbordet frågar jag så lite som 20 kronor brukar person tioåringen: nummer två förkasta anbudet, trots att Hade du tagit emot sex surskallar av det betyder att ingen får pengar. lillebrorsan? Men schimpanser gör inte så. En – Aldrig i livet, han hade ju 20 schimpans som spelar om russin i stycken, säger han. stället för pengar tar nästan alltid Men då hade du inte heller fått några. emot russin, hur lite den än får. Mat är – Hellre det, svarar han. mat, ett russin är alltid bättre än inget, Människor verkar kunna osjälviskt resonerar den. belöna andra (ge bort pengar eller goDet finns andra tester som visar dis till en främling), men vi gillar även att en apa visst kan nobba gurkbitar att bestraffa dem vi anser bryter mot (lågvaluta) om den ser en annan apa få vår rättvisekänsla. Och tack vare att druvor (högvaluta). Men ekonomerna man kan göra bilder av hjärnans inre, säger samma sak: Tendensen att uppgår det att visa att belöningscentrum leva orättvisa är störst hos människor, lyser upp när vi märker att den snåle även om beteendet finns hos vissa blir straffad. Att hämnden är ljuv har alltså en neurobiologisk enstaka djur. grund. Ernst Fehr kallar fenomenet altruistiska bestraffningar. ftersom jag varken har en hjärnskanningsapparat eller – Fast jag kallar dem kostliga bestraffningar, säger Anna släpps in på Karolinska institutet, där det pågår neuroDreber Almenberg. Begreppet altruism kan betyda så många ekonomiska experiment vars resultat är hemliga fram till olika saker, och en del bestraffar nog snarare av illvilja än av sommaren*, tänker jag testa ett ultimatumspel hemma med godhet. Det viktiga här är att det kostar något för individen att barnen för att se hur det står till med deras rättvisekänsla. Jag bestraffa någon annan men att den gör det ändå. sitter på högvaluta: Godiset som kallas Stora surskallar. Allt fler forskare från olika discipliner stämmer nu in i Fehrs I experimentet ingår en 15-årig flicka, en tioårig slutsatser: Egenskapen är väsentlig för att männispojke och en sexårig pojke. 20 surskallar ligger upprakor, till skillnad från djur, faktiskt kan leva tillsamdade på en bricka. Jag tar sexåringen åt sidan och han mans med främlingar i stora samhällen. får ta ställning till följande: Vi gillar inte den som smiter under kaffeveckan Här är 20 surskallar. Du får välja att ge bort hur och inte heller den som skattefuskar. Vi vill gärna att många du vill till din brorsa. Han vet inte hur många de åker dit på något sätt. surskallar du har. Tillbaka till köksbordet. Vad tycker 15-åringen om Sexåringen tänker en stund. Sedan väljer han att ge det faktum att sexåringen hade blivit utan godis om Anna Dreber bort en surskalle. han varit för snål? Almenberg, forskar om risker. Jag noterar i blocket. – Nja, han är för liten för att det ska kännas bra.

Är vi snälla mot främlingar för att det lönar sig på sikt? Eller är det något vi lär oss?

0310_NEUROECONOMICS.indd 58

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 12.15

Men om det hade varit en vuxen gubbe som inte ville dela med sig hade jag känt skadeglädje, säger hon. Känner man skadeglädje aktiveras belöningscentrum i hjärnan, har Ernst Fehr visat med hjärnskanning. Området lyser upp.Vore vi apor hade alltså inget lyst. Beteendeekonomen Simon Gächter utförde ett annat experiment i flera länder, bland annat i Kina, Turkiet, USA och Oman för att undersöka om vi bestraffar människor på liknande sätt i olika kulturer. I de flesta länder straffades den som var snål. Men i Oman kunde den som gav för mycket bli straffad. Straffmöjligheterna hade alltså inte samma konstruktiva funktion för gruppen som helhet. Det här är dock forskning som bör tas med en nypa salt. – Ja, det är alltid kontroversiellt att peka på skillnader mellan kulturer. Särskilt som beteendet förefaller mer civiliserat och konstruktivt i USA jämfört med Oman. Gächters studier är en av de första, och man bör nog vänta på mer forskning innan man kan dra några definitiva slutsatser av den, säger Robert Östling, doktor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Robert Östling är även en av skribenterna på bloggen Ekonomistas. Han har bland annat beskrivit varför unga fattiga studenter som brinner för miljöfrågor och hatar innerstadstrafik, plötsligt börjar köra stadsjeepar när de själva får råd. Det vill säga hur ökad inkomst förändrar vår moraluppfattning. Erst kommt das Fressen, dann kommt die Moral: först maten, sedan moralen, som Brecht sade. För de allra flesta är det ingen nyhet att vi kan drivas av andra krafter än egenintresse och att vi ofta är snälla mot främlingar. Gå fram till en okänd person i en främmande stad och fråga om vägen. De allra flesta ger sin tid och sin kunskap. De har en ”kostnad” på ekonomispråk. Lite knepigare kan det vara att få en främmande person att dela med sig av schampot i duschen efter träningen men oftast gillar människor att säga ja, det känns helt enkelt bra att vara juste.

BETEENDEEKONOMI = MEKANISMERNA BAKOM MÄNSKLIGT BETEENDE. NEUROEKONOMI = BETEENDEEKONOMI + HJÄRNFORSKNING evolutionen som en självisk process. Det kan då vara svårt att se hur mänskligt samarbete och altruism selekterats fram. När man samarbetar med andra betalar man en ”kostnad” för att andra ska få en ”nytta” och nyttan för gruppen är större än individens kostnad. På så sätt är samarbete kortsiktigt kostsamt för en enskild individ och samtidigt konstruktivt för den grupp hon lever i. Eftersom det finns så många exempel på osjälviskt beteende i dag måste det ha varit evolutionärt lönsamt för mänskligheten att uppträda osjälviskt, säger hon. Att vara juste mot sin egen avkomma gills inte i den här artikeln, men när min 15-åring ber om pengar och jag öppnar plånboken och ger henne rikskuponger i stället för cash, är jag inte altruistisk utan en paternalistisk altruist. Jag betalar gärna för hennes hälsa och säkerhet om jag samtidigt får inskränka lite på hennes frihet och autonomi. Det här sättet att tänka går igen hos politiker som skapar lagar om att vi måste bära cykelhjälm och som får folk att sluta röka genom att höja skatt på tobak. Enligt professor Magnus Johannesson på Handelshögskolan är det lättare att motivera människor att betala för andra människors hälsa jämfört med annan konsumtion. I ett experiment fick försökspersonerna välja om de ville ge bort pengar eller nikotinplåster till en fattig rökare som dessutom led av diabetes. Mer än 90 procent av donationerna gavs som nikotinplåster trots att diabetikern föredrog pengar. Nobelpriset i ekonomi 2009 gick inte till en ekonom utan till statsvetaren Ellinor Ostrom, som även hon intresserar sig för hur människor i grupp förhåller sig till varandra och hur vi bidrar till kollektiva nyttigheter. – Jag är väldigt glad över att hon fick priset, säger Robert Östling. Hon är genuint tvärvetenskaplig och inte fastlåst vid vissa undersökningsmetoder. Hennes forskning om människors förmåga att spontant samarbeta om hushållningen av gemensamma resurser, är oerhört viktig. Redan 1899 förkastade ekonomen Thorstein Veblen tanken på homo oeconumus och att människor skulle vara enbart själviska. Tiden verkar ha kommit i kapp honom. Den ekonomiska människan börjar allt mer likna en rätt vanlig homo sapiens. ◆

n ekonomisk term för detta välmående kallas ”warm glow”. Ett sorgligt exempel på ”warm glow” är att hälften av de 4 000 ton mediciner som skänktes till tsunamidrabbade Acehprovinsen var obrukbara: De var inte godkända i Indonesien, märkta på ett för mottagarna obegripligt språk eller hade passerat/var nära utgångsdatum. Europa ville så gärna ge, men vad mottagarna skulle använda gåvorna till var inte så viktigt. Är den varma glöden ett skäl till att vi vill vara goda? I de gamla folksagorna blir de unga hjältarna som handlar gott mot en vildman, en gumma i skogen eller en ful råtta oftast belönade själva på slutet. Är vi snälla mot främlingar för att det lönar sig på sikt? Eller är det något vi lär oss? – Jag tror vi är snälla för att vi är uppfostrade till att vara vänliga mot människor i vår omgivning, men jag tror också att vi har rustats evolutionärt med denna egenskap, säger Robert Östling. – Jag tror också att vi har medfödda anlag för godRobert Östling het. Och även för elakhet och avundsjuka förstås, säforskar om moral. ger Anna Dreber Almenberg. Vi är ju vana att tänka på TIDNINGEN VI NR 3 2010

0310_NEUROECONOMICS.indd 59

* Det pågår ett neruroekonomiskt experiment på Karolinska institutet som är det första i sitt slag i Sverige. I projektet, som studerar vilka m ekanismer i hjärnan som styr reaktionen på att bli orättvist behandlad, samarbetar ekonomen Magnus Johannesson med hjärnforskaren Martin Ingvar. Av Martin Ingvar kommer ett tydligt och rappt mejlsvar när jag ber om förhandsinfo: ”Nix. Det ska gå i en tidskrift som inte tillåter peekaboo.” 59

2010-02-15 12.15

BETEENDEEKONOMI = MEKANISMERNA BAKOM MÄNSKLIGT BETEENDE. NEUROEKONOMI = BETEENDEEKONOMI + HJÄRNFORSKNING. evolutionen som en självisk process. Det kan då vara svårt att se hur mänskligt samarbete och altruism selekterats fram. När man samarbetar med andra betalar man en ”kostnad” för att andra ska få en ”nytta” och nyttan för gruppen är större än individens kostnad. På så sätt är samarbete kortsiktigt kostsamt för en enskild individ och samtidigt konstruktivt för den grupp hon lever i. Eftersom det finns så många exempel på osjälviskt beteende i dag måste det ha varit evolutionärt lönsamt för mänskligheten att uppträda osjälviskt, säger hon. Att vara juste mot sin egen avkomma gills inte i den här artikeln, men när min 15-åring ber om pengar och jag öppnar plånboken och ger henne rikskuponger i stället för cash, är jag inte altruistisk utan en paternalistisk altruist. Jag betalar gärna för hennes hälsa och säkerhet om jag samtidigt får inskränka lite på hennes frihet och autonomi. Det här sättet att tänka går igen hos politiker som skapar lagar om att vi måste bära cykelhjälm och som får folk att sluta röka genom att höja skatt på tobak. Enligt professor Magnus Johannesson på Handelshögskolan är det lättare att motivera människor att betala för andra människors hälsa jämfört med annan konsumtion. I ett experiment fick försökspersonerna välja om de ville ge bort pengar eller nikotinplåster till en fattig rökare som dessutom led av diabetes. Mer än 90 procent av donationerna gavs som nikotinplåster trots att diabetikern föredrog pengar. Nobelpriset i ekonomi 2009 gick inte till en ekonom utan till statsvetaren Ellinor Ostrom, som även hon intresserar sig för hur människor i grupp förhåller sig till varandra och hur vi bidrar till kollektiva nyttigheter. – Jag är väldigt glad över att hon fick priset, säger Robert Östling. Hon är genuint tvärvetenskaplig och inte fastlåst vid vissa undersökningsmetoder. Hennes forskning om människors förmåga att spontant samarbeta om hushållningen av gemensamma resurser, är oerhört viktig. Redan 1899 förkastade ekonomen Thorstein Veblen tanken på homo oeconumus och att människor skulle vara enbart själviska. Tiden verkar ha kommit i kapp honom. Den ekonomiska människan börjar allt mer likna en rätt vanlig homo sapiens. ◆

0310_NEUROECONOMICS.indd 59

2010-02-15 15.31

Går det att sticka med rostfritt stål som garn? På Textilhögskolan i Borås experimenteras med nya material och med nya sätt att använda gamla.

”Här skapar vi framtiden” BORÅS TILLBAKA SOM TUNG TEXTILSTAD

Gardiner som lyser, lakan som mäter hjärtfrekvens och nanofibrer som läker sår. Även om det inte längre tillverkas kläder i Sverige har vi en högst levande textilindustri. Och det är åter i Borås det händer. TEXT MARIT LARSDOTTER FOTO SANNA LINDBERG 60

0310_NYTEKO.indd 60

2010-02-15 14.56

LYSANDE! Doktoranden Anna Persson har en magisterexamen från Chalmers ituniversitet. Mattan som kan lysa har hon och en kollega tagit fram i samarbete med mattillverkaren Kasthall.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

0310_NYTEKO.indd 61

2010-02-15 14.56

HÄR SKAPAR VI FRAMTIDEN änk om Algot Johansson kunde blicka ner från sin himmel! Och få se vad som händer i lokalerna på Bryggaregatan, där han drev sitt livsverk. Vid textilföretaget Algots symaskiner satt 4 000 kvinnor under glansdagarna på 1960-talet. Företaget var ett av de första i branschen med löpandebandtillverkning och blev känt för sina praktiska fritidskläder. Mycket är sig likt. De höga fönstren, den imponerande takhöjden och förmodligen även lukten av maskinolja. De klassiska vävstolarna och rullarna med varp likaså. Den gamla kunskapen om textil och arbetsmetoder är en förutsättning för det som nu händer. Antalet studenter på Textilhögskolan vid Högskolan i Borås har tredubblats på tio år. London School of Fashion valde nyss samarbetspartners och föll för New York, Tokyo och – Borås. Och inte minst, Textilhögskolan är huvudman för initiativet Smart Textilies. Jag har hört talas om tyger som kan känna, mäta, väga, lysa. För att få veta mer om hur forskarna bär sig åt och vad deras uppfinningar går ut på, tar jag ett tidigt tåg till Borås. Mitt i tio-kaffet når jag skolans fikarum. Det är trångt och pratigt. Vid ett av borden sitter en veteran inom den forskning som kallas Smart Textiles. – De är inte alls smarta, säger Lena Berglin. Det är bara om man kopplar dem till elektronik som de verkligen agerar smart.

Hon om någon vet. För ett år sedan disputerade hon på ” interaktiva textila strukturer”. Tyger som förändras med hjälp av elektricitet är hennes specialitet. Mest uppmärksamhet väckte vanten med inbyggt headset. Det gick alltså att prata i telefon utan att ta av sig vanten eller ta upp telefonen. Lena Berglin har tidigare även tagit fram en väv med invävda tunna trådar av rostfritt stål. När filten kopplas till en strömkälla blir den varm. En uppfinning som skulle kunna användas som golvvärme under ett klinkergolv. Eller under en patient som vid operation riskerar att bli kall. Lena Berglin ligger också bakom en annan av de mest omtalade smarta textilierna, ett linnetyg som kan mäta EKG. Det är framtagen i samarbete med Universitetssjukhuset i Umeå. Och på samma vis är elektriskt ledande trådar invävda i tyget. I det här fallet bildar trådarna ett mer komplext system och i stället för att bli varma fungerar de som sensorer som tar upp exempelvis hjärtfrekvens. Informationen leds vidare till en liten enhet som registrerar och skickar signalen vidare till en dator eller mobiltelefon. – Man slipper koppla elektroder direkt på huden och får en mindre sjukhusaktig känsla. Man kan också tänka sig plagget på en rökdykare. En dosa kommunicerar trådlöst med en dator och arbetsledaren utanför kan hålla koll på brandmannens värden och bedöma hur han mår. Hon har sitt lilla kontor i ett hörn av vävhallen. Genom stora glasrutor ser hon ut över maskingolvet. – Jag trivs med att sitta så här, mitt i allt. Men det är klart att det dunkar en del

VANTE MED HEADSET Som forskare i framkant bär det henne emot att visa en flera år gammal prototyp. Men Lena Berglins vante med inbyggt headset är en av Smart Textiles mer omtalade uppfinningar. Sedan dess har hon tagit fram ett bälte som smidigt kan bäras under kläderna – och mäta hjärtfrekvens.

när maskinerna går. När jag ska skriva sitter jag hellre hemma. Hemma är huset i Göteborg där hon bor med man och tre barn. Men för tillfället är det inte framför datorn hon tillbringar sina dagar utan vid en av de traditionella vävstolarna på skolan. Där pågår undervisning av en grupp utländska studenter och vi tassar tyst in till den vävstol där hennes arbete väntar i varpen. I en liten plastlåda bär Lena Berglin med sig sitt forskningsmaterial: ledande trådar av olika tjocklek och sort. Hon sparkar av sig skorna och tar plats på vävpallen. – Jag försöker få fram ett material som är töjbart nog för att fungera i produktion. I min prototyp måste linnetyget sitta väldigt hårt för att fungera, säger hon. Trots att trådarna är pyttetunna växer det vävda med en förbluffande hastighet. Lena kallar sig en rätt van vävare.

Jag har hört talas om tyger som kan känna, mäta, väga. 62

0310_NYTEKO.indd 62

Lektionen som pågår en bit bort

i salen, parallellt med vårt viskande, handlar just om skilda vävtekniker. Undra vad Algot Johansson skulle ha TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 14.57

LINNE MÄTER EKG Det här linnetyget, med invävda, strömledande trådar, mäter EKG.

Löpandeband-produktion på Algots i Borås. Bilden från 1953.

FOTO: IBL

Textilstaden Borås

sagt om han förstod att gäststudenterna kommer från Portugal, Taiwan, Korea och Pakistan, precis de länder som bidrog till att vår textilindustri tynade bort. Algots gick i konkurs 1977. Då hade det blivit ohållbart att låta västsvenska kvinnor göra det baltiska, sydeuropeiska och asiatiska sömmerskor producerade för en bråkdel av pengarna. Nu sitter de 20–25-åriga studenterna här och lyssnar uppmärksamt på vad professorn berättar. Sonia Zafar har kolsvart hästsvans och vaken blick. Hon läser modedesign vid universitetet i den pakistanska staden Lahore. En bra utbildning, säger hon, men enbart teoretisk. För henne liksom de övriga i gruppen är det här i Borås som de första gången fått testa sina kunskaper i verkligheten. – Det är mycket lättare att förstå när man själv får pröva att sticka, sy och väva, säger Sonia Zafar. Det faktum att Textilhögskolan erbjuder ett fullskaligt laboratorium i form av stickeri, väveri, färgeri och konfektion ger en unik miljö för forskare att testa sina idéer. Det är någonting som Erik Bresky poängterar. Det står ”Processledare för Smart Textiles” på hans visitkort, han är även prefekt för Textilhögskolan och det är till honom jag blir hänvisad med frågor av mer övergripande karaktär. En effektiv man som pratar fort och i sin pärm visar staplar och pilar över organisationens struktur. – Det som är speciellt med Textilhögskolan är att här förenas ➤ TIDNINGEN VI NR 3 2010

0310_NYTEKO.indd 63

 Textil och konfektion, teko, var länge basen för näringslivet i Borås. I början av förra seklet fanns ett hundratal textilfabriker i staden. Algot Johansson AB grundades 1907 av en man med samma namn; företaget tillverkade och sålde sport- och fritidskläder. Då systemet med hemsömmerskor avvecklades under 1930-talet, flyttade verksamheten in på fabrik. Andra större textilföretag i Borås var Borås Wäfveri AB och Eiser, med som mest tio fabriker enbart i Borås. Från slutet av 1960-talet blev textilkrisen märkbar. Mellan 1972 och 1985 försvann 13 000 arbetstillfällen. Efter konkursen 1977 blev Algots en del av den statliga tekokoncernen Eiser.  Även om det i dag inte finns någon produktion kvar att tala om i Borås – utan främst handlar om design, produktutveckling, marknadsföring – har staden behållit sin identitet som textil- och modestad. Här finns ett hundratal företag inom branschen, varav merparten är en- eller fåmans designföretag och agenter.  Sveriges enda Textilmuseum är inrymt i det forna bomullsspinneriet i Borås. Hit kommer textilkreatörer från hela världen med sina verk. Museet nyöppnar 6 mars, efter två månaders renovering.

TEXTILHÖGSKOLAN  Det formella namnet är Textilhögskolan vid Högskolan i Borås. Här läser i dag 1 100 helårsstudenter fördelade på sju utbildningsprogram, två masterutbildningar och tre magisterutbildningar. Cirka 25 forskare är verksamma vid högskolan. SMART TEXTILES  Smarta textilier är ett projekt som håller på att förändra textilindustrin. Det handlar om textilt integrerad bärbar teknik. Tyget blir då ”smart” och kan ersätta tekniska hjälpmedel. Textilhögskolan i Borås är huvudman för initiativet, som 2008 utsågs till vinnare i statliga Vinnovas tävling Vinnväxt och fick totalt 112 miljoner kronor på åtta år till forskning. Smart Textilies är ett samarbete mellan Högskolan i Borås, SP (Sveriges tekniska forskningsinstitut), Swerea/IVF och Interaktiva institutet.

2010-02-15 14.57

HÄR SKAPAR VI FRAMTIDEN FÖRÄNDERLIG DUK Varma kaffemuggar får dukens prickar att byta färg. Doktoranden Linda Worbin är infödd Boråsare och snart klar med sin avhandling om föränderliga mönster.

disciplinerna design, teknik och marknadskunnande. Här möts studenter och forskare som vanligtvis håller till på tre olika slags högskolor, säger Erik Bresky, som själv har ett förflutet inom både klädbranschen och den akademiska världen. Han målar upp bilden av en lustfylld verkstad där vad som helst kan hända och tar mig på en rundvandring modell rask. Vi trampar upp och ner för spiraltrappor, genom en korridor, förbi studenter försjunkna över prassliga mönster, förbi anslag om fester (vilken annan skola kan bjuda in till vävpub?) och unga tjejer i samråd över ett klippbord. Inne i stickeriet stannar Erik Bresky plötsligt. Han gläntar på dörren till ett grått plåtskåp. – Här skapar vi framtiden, säger han. På rad i hyllorna ligger rullar av olika slags metalltrådar som forskare och studenter använder i sitt experimenterande. Intill skåpet står skolans stolthet, en vidunderligt rund apparat, som en insekt med spröt. – Det här är en av fem maskiner i världen som kan sticka ett stumt material, som koppartråd. I vanliga fall kräver en stickmaskin viss elasticitet, säger Erik Bresky. Han påpekar det igen; vikten av att ha tillgång till allt det här. Han lotsar mig vidare och försvinner i väg till väntande möten.

I EN OCH SAMMA KORRIDOR sitter flera av de forskare vars upp-

täckter jag läst om. De är alla kvinnor i 30–35-årsåldern men har olika bakgrund. Doktoranden Anna Perssons senaste projekt är ett samarbete med doktorandkollegan Linda Worbin och mattillverkaren Kasthall. Tillsammans har de tagit fram tre mattor som på var sitt vis interagerar med omgivningen. – Den här mattan är tuftad och den reagerar på ljuset i sin omgivning. Under garnet ligger en tunn ljus film som tänds på olika sätt. När det skymmer visas ett motiv som rör sig genom mattan och på natten, när det är ännu mörkare, visas ett lugnt mönster. Som stjärnor i golvet, berättar Anna Persson. – Och i den här mattan har vi vävt in elektroluminicenta vajrar och sedan programmerat ett chip som får vajrarna att lysa när någon går på mattan, säger hon. Ett koncept som skulle kunna användas i en offentlig miljö för att visa i vilken riktning man ska gå. ”Skulle kunna” är ett nyckelbegrepp på skolan. Än så länge har inga av innovationerna från Smart Textiles forskare blivit till produkter. Det är en lång, tids- och arbetskrävande process. Det är inte heller forskarnas uppgift. Inte deras intresse eller drivkraft. Anna Persson, som tog sin magisterutbildning vid Chalmers it-universitet, gör sitt bästa

Matta som ändrar motiv.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

0310_NYTEKO.indd 64

2010-02-15 14.57

för att tålmodigt försöka förklara vad drivkraften i stället är: – Jag är anställd för skattepengar. Jag vill ge tillbaka genom att bidra till att vidga det textila rummet. För mig handlar design lika mycket om programmering som en snygg turkos färg. Hennes rumänska kollega, Delia Dumitrescu, är från början arkitekt. Med dagens alla glasfasader i åtanke har hon tagit fram en stickad dekoration som reagerar på ljud och ljus. När volymen inne i huset höjs, liksom när mörkret faller, börjar vissa av trådarna i tyget att lysa. En tredje forskare på skolan är en före detta elev. Det var tidigt 2000-tal när Linda Worbin gjorde ett par kuddar som kunde kommunicera med varandra. Om den ena kudden blev kramad började den andra att lysa. Hon gjorde också en prickig väska för alla oss som föredrar att ha mobilen inställd på ljudlös. När telefonen ringde signalerade väskan genom att prickarna bytte färg. Men det där var länge sedan, säger hon. En undersökning bland andra. Nyligen tog hon däremot fram en bordsduk som byter färg där man ställer en varm kopp. – Dukens färg är gjord av ett ämne som blir genomskinligt när det värms. Eftersom den rosa färgen är tryckt på ett vitt tyg blir den vit där muggen står, säger Linda. Med hjälp av samma metod kan ett rutigt

MAKALÖS MANICK Inne i stickeriet visar Smart Textiles Erik Bresky prover på olika typer av material. Manicken bakom honom är en av fem i världen som kan sticka ett stumt material som metall.

tyg bli randigt om man ansluter det till en strömkälla som värmer de partier som utgör lodräta ränder. Kvar blir de vågräta och tyget blir randigt. Tillsammans har Linda och Anna också gjort ett experiment som de kallar för den brinnande duken. – I ett tyg av ull, bomull eller konstfiber vävde vi in ledande trådar. När en mobiltelefon ringde blev trådarna varma. Och beroende på material blev fibrerna runt omkring antingen stela, eller gick av eller började brinna helt enkelt. Linda Worbin är nu inne på sluttampen av sin avhandling om hur textilformgivarens roll påverkas av att mönster inte längre behöver vara statiska. För mig innebär mötet med forskarna på Smart Textiles en prövning. Nanofibrer, töjsensorer, konduktiva polymerer ... Utöver trögtänkt känner jag mig starkt nyttoinriktad. En bordsduk som byter färg när en mobiltelefon ringer. Ehh … jaha, och? Jag behöver hjälp med att se vad den upptäckten kan omvandlas till. Vad ska den vara bra för? Rummet med namnskylten Margareta Zetterblom är tomt. Tidigare har jag sett ➤ hennes ljudabsorbenter i ull. Vackert

Jag vill bidra till att vidga det textila rummet.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

0310_NYTEKO.indd 65

2010-02-15 14.57

HĂ&#x201E;R SKAPAR VI FRAMTIDEN

LĂ&#x2026;NGVĂ&#x201E;GA GĂ&#x201E;STER NĂĽgra av TextilhĂśgskolans utlĂ¤ndska magisterstudenter. FrĂĽn vĂ¤nster: Marta Kisand, Maiko Tanaka, Faseeh Saleem, Salisa Phuwanawijak, Zizi W. Zhu, Pattra Pattanawala och Ataphol Sujirapinyokul.

veckade, filtade. Gjorda som fristĂĽende element att hĂ¤nga lĂ¤ngs vĂ¤ggar, fĂ¤sta i taket eller lĂĽta svĂ¤va fritt i rummet som ljuddĂ¤mpande skulpturer. Jag har lĂ¤st om hennes nĂ¤sta steg: att gĂśra dem smarta, det vill sĂ¤ga fĂĽ dem att interagera med sin omgivning. FĂĽ dem att rĂśra sig och Ă¤ndra karaktĂ¤r ju mer det lĂĽter, fĂśr att pĂĽ sĂĽ vis absorbera Ă¤n mer ljud och Ă¤ven visualisera ljudÂnivĂĽn. NĂ¤r ett gĂ¤ng dagisbarn bullrar in reser fibrerna ragg. Eller drar ihop sig. En bra idĂŠ som jag fĂśrstĂĽr. SlĂĽr henne en signal.

â&#x20AC;&#x201C; Jo, jag fick det dĂ¤r att fungera, sĂ¤ger Margareta Zetterblom. Men sedan gick fĂśretaget som jag samarbetade med i konkurs och det fanns inte direkt nĂĽgon som kunde ta vid. Kanske Ă¤r det hela grundforskningens vĂ¤sen jag har lite svĂĽrt att begripa? Att forskarens uppgift, ansvar, intresse upphĂśr dĂ¤r och dĂĽ experimentet visar sig fungera. Mattan lyser. DĂ¤refter Ă¤r det upp till en pigg entreprenĂśr, riskkapitalist eller produktutvecklare att ta Ăśver. UpptĂ¤ckterna blir till ett smĂśrgĂĽsbord fĂśr omvĂ¤rlden att plocka fĂśr sig av. Det Ă¤r i alla fall sĂĽ som Smart Textiles Erik Bresky ser pĂĽ saken. â&#x20AC;&#x201C; Vi erbjuder kompetens i form av forskare och tekniker, verkstĂ¤der och innovationer. AlltifrĂĽn fĂ¤rdiga lĂśsningar till dellĂśsningar, designidĂŠer och nĂ¤tverk. Just nu pĂĽgĂĽr runt 20 forskningsprojekt som Ă¤r bestĂ¤llningar frĂĽn fĂśretag i olika branscher. Mycket Ă¤r Ă¤n sĂĽ lĂ¤nge hemligt men han lovar att vi kommer att fĂĽ se mĂĽnga spĂ¤nnande produkter framĂśver. SĂĽ gick det till nĂ¤r Algot Johanssons fabrik fĂśr tillverkning av fritidsklĂ¤der fĂśr de breda folklagren fĂśrvandlades till spjutspetslaboratorium. u

MARIT LARSDOTTER Ă¤r frilansjournalist med det textila intresset i blodet, frĂĽn en mamma som var textilkonstnĂ¤r. Trots det fick hon bara en tvĂĽa i syslĂśjd. SANNA LINDBERG Ă¤r frilansfotograf. Ă&#x201E;lskar att sy och har haft det egna klĂ¤dmĂ¤rket MINX tillsammans med en kompis.

6ITA !RKIVET FyR ATT JAG BRYR MIG Det ďŹ nns mĂĽnga m goda skĂ¤l att fylla i Vita Arkivet; du gĂśr det lĂ¤ttare dina nĂ¤rstĂĽende vid din begravning och skapar lĂ¤ Ă¤tt t are e fĂśr fĂśr d trygghet try ygghet yggh ett fĂśr fĂś fĂś dig sjĂ¤lv. fĂśrvara Vita Arkivet snabbt och enkelt pĂĽ Fy i och fĂś Fyll helt utan kostnad! fonus.se - h fo Varmt vĂ¤lkommen. Va V arm mt vĂ¤lk Vita Arkiv ta och fĂśrvara ditt m hĂ¤ en Ă¤v s vi gt naturli u kan n Du Ps. D s-kontor. ĂĽ nĂ¤rmastte Fonu pĂĽ

Jour dygnet runt â&#x20AC;˘ HembesĂśk â&#x20AC;˘ 0771-87 00 87 â&#x20AC;˘ www.fonus.se

0310_NYTEKO.indd 66

2010-02-15 14.57

Under 2010 visar Ruhr upp sin nya sida med hjälp av kultur. Det innebär ett spektrum när 53 städer gemensamt bjuder in till kulturell fest. Ruhrområdets ansökan om att bli kulturhuvudstad innebar att 53 städer och områden gick samman i en ansökan under mottot Förändring genom kultur – kultur genom förändring (Wandel durch Kultur - Kultur durch Wandel). Idén föddes sommaren 2001 under en konferens mellan kulturcheferna i Ruhrområdets städer. En arbetsgrupp tillsattes och 2003 var ansökan officiell. Eftersom EU kräver en stad i en ansökan valdes Essen ut. 11 april 2006 stod finalen där Essen och Ruhr vann juryvalet i Bryssel. Tidigare har Berlin (1988) och Weimar (1999) varit tyska kulturhuvudstäder. Huvudtema 2010 Ruhr 2010:s huvudtema är omvandling och huvudfrågan är

hur en region utvecklar sig från industri till att bli en metropol präglad av kultur. Ruhrområdet för idag fram sig självt som en metropol - die Metropole Ruhr. Det finns en tydlig skillnad i uttrycken, det traditionella, gamla Ruhrgebiet och Metropole som ska tydliggöra det moderna Ruhr. Mercouris idé 1985 blev Aten den första kulturhuvudstaden då EG startade projektet Europas kulturstad. Initiativtagaren var Greklands kulturminister tillika sångerskan och skådespelerskan Melina Mercouri (1920-1994) som ville bredda EG som ditintills koncentrerat sig helt på politiska och ekonomiska frågor. Sedan 2000 har två eller flera städer delat på värdskapet under det nuvarande namnet Europeisk kulturhuvudstad. 2010 kommer Ruhrområdet att dela värdskapet med Istanbul och ungerska Pécs.

Zollverein i Essen är centrum för RUHR.2010.

Ruhrområdet

Smeknamn: Ruhrpott, Kohlenpott, Revier Antal invånare: 5,3 miljoner Delstat: Nordrhein-Westfalen (18 miljoner invånare) Största städer: Dortmund, Essen, Duisburg, Bochum

Evenemangstips Ljuskonstbiennal Den första biennalen äger rum mars-maj och visar ljuskonst i lägenheter och hus. Den följs upp av Twilights/Ruhrlights under en vecka i september.

BILD: RUHR.2010

Vägen till kulturhuvudstad

Stilleben Ruhrschnellweg 18 juli kommer motorvägen som binder samman Ruhr istället att vara platsen för fest. 20 000 bord på en sträcka på 60 kilometer är tänkt att bli en mötesplats mellan generationer, nationer och kulturer.

Extraschicht Den stora Kulturfestivalen äger rum 19 juni på 40 olika platser runt om i Ruhr. Magnus Brink

Upplev opera och konst i Ruhr med Favoritresor 22 – 26/4 från Stockholm och Köpenhamn

Med bas i Duisburg, en av Tysklands vattenrikaste städer, utforskar vi under 5 dagar den nya kulturens höjdpunkter samt ser två operor på Theater Duisburg: Franz Lehárs ”Glada Änkan” och Claude Debussys ”Pelléas et Mélisande”. En kväll får vi lyssna till en kammarkonsert med Duisburger Philharmoniker, som framför verk av Stravinskij, Prokofjev och Beethoven. Vår ciceron är Niklas Lindblad, musikpresentatör i Berwaldhallen och musikkonnässör i Sveriges Radio P2. Boka innan 1/3 och få 500 kr i rabatt. Ange ”Tidningen Vi” vid bokning: Tel 08-660 18 00, info@favoritresor.se. www.favoritresor.se

www.germany.travel www.ruhr2010.de

Upptäckter. Rörelse. Äventyr: RUHR.2010 – Europas kulturhuvudstad

Tyskland. Resmålet där pengarna räcker längre. Reselandet Tyskland. Värt mer och överkomligt! 2010 är året då man för första gången utnämner en hel region inklusive staden Essen och Ruhrområdet till Europas kulturhuvudstad. Fem besökscentra välkomnar besökare från hela världen: Duisburg, kulturhamnen och scenisk träffpunkt, skapad av stjärnarkitekten Sir Norman Foster från London, Oberhausen, underhållning i tidens anda med spektakulära utställningar i Gasometer och shoppingäventyr på CentrO, Essen med sitt UNESCO-världsarv Zeche Zollverein som kulturellt energicenter och ﬂaggskepp för RUHR.2010, Bochum, Ruhrs festspelplats med postindustriella scenerier och en kulturell mångfald samt Dortmund, det gyllene U: et, en plats för konst, kreativitet och nya medier som kan göra 2000-talets kultur mer gripbar.

Beställ ditt Ruhrpaket och läs mer på www.tyskland-info.se/RUHR.2010

Tyska Turistbyrån är officiell samarbetspartner till RUHR.2010

Vi1003a002_Ruhr 1 0310 Tyska turist 67

10-01-29 10.53.46 2010-02-12 10.31

Resa Stensäkra sevärdheter

Angkor Wat

KAMBODJA Att se solen gå upp över templet Angkor Wat tillhör ett av de mest storslagna ögonblicken i resans värld. Byggdes på 1100-talet. Templet är smyckat av 3 000 ornament av aparas (nymfer). Varje ornament är unikt, till och med frisyrerna är olika.

Stonehenge

ENGLAND Det är inte helt klart vad denna cirkelformade plats använts till. Möjligen offerplats, kanske uppförd redan 3 100 f Kr, stenar antagligen ditforslade från Wales, eventuellt anlagd utifrån astronomiska element.

Moai

CHILE De stora stenskallarna (Moai) på Påskön är ett olöst mysterium men förmodas representera döda förfäder. Den vanligaste teorin är att statyerna höggs ut av en polynesisk befolkning på öarna, för 1 000 år sedan. Det finns 600 statyer över hela ön.

Luxor

EGYPTEN I vad som ser ut som Luxors största stenrös döljer sig Kungarnas dal och Drottningarnas dal. Gamla gravar med inristningar där färgen fortfarande finns kvar fastän de gjordes för över 3 000 år sedan. I Luxor finns också gigantiska Memorial Temple of Hatshepsut, delvis insprängt i ett berg. Hatshepsut var något så ovanligt som en kvinnlig farao.

Mount Rushmore

USA Fyra presidenter uthuggna i ett berg, i South Dakota. Konstnären heter Gutzon Borglum. Varje byst är omkring 18 meter hög. Det tog 14 år och 400 arbetare att göra dem. Näsorna mäter bortåt sju meter.

■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■ ◆ ■

VI VÄLJER

Fem stjärnor garanterar ingenting

otellpriserna har aldrig varit så låga som nu. Särskilt på hotell med stjärnglans. I bilstaden Detroit bodde vi tre personer på MGM Grand Detroit för 1 770 kronor (tillsammans, exklusive frukost). Jag ville knappt gå ut. Bara dröna i de fluffiga sängarna. Uppehålla mig länge i badrummet med tjocka handdukar och varma marmorgolv. Varje gång jag ser Detroits blanka byggnader på tv tänker jag inte alls på en bilindustri i kris. Utan på en störtskön hotellupplevelse. I Hurghada var det inte riktigt så. Priset på det femstjärniga Intercontinental Hurghada Resort & Casino var grymt bra. 756 kronor per dubbelrum inklusive frukostbuffé. Så stod det på www.hotels.com när jag bokade. I receptionen skakade de på huvudet och sa att frukost absolut inte ingick i ett sådant pris. Det är sådant tjafs man vill slippa då man bokar femstjärnigt. Liksom ett högst ordinärt rum, två sängar och en tv, badrum som på vilket hotell som helst. Missförstå mig inte. Jag kan absolut bo så, men med de där fem stjärnorna följer en förväntan om att de ska vara en hotellupplevelse som höjer sig. I Kairo gör jag ett experiment. Jag bokar ett trestjärnigt hotell (Golden Tulip, 413 kronor per dubbelrum, inklusive frukost). Några dagar senare flyttar jag till femstjärniga Sheraton (1 225 kronor per dubbelrum inklusive frukost). Golden Tulip ligger på ön Zamalek, i Nilen. Mitt i Kairo. Rummet är så litet att det inte går att dra ut stolen vid skrivbordet. Badrummet också minimalt. Men det är rent. I den lilla lobbyn finns människor som jag, de pratar om pyramider och om roliga matupplevelser. Sheraton är pam-

Utsikten kan kvitta, bara det är vänligt.

Resor red.indd 68

pigt. Enorm entré, kristallkronor och hotellpersonal som överallt hälsar som vore man president. Frukostbuffén är en katastrof. Affärskvinnor och män som stänker stress. Personal som skälls ut, det är kladdigt på borden och en ljudnivå på gränsen till skadlig. Då hjälper det inte att det finns nio olika sorters müsli eller färska dadlar att äta På Golden Tulip går jag tvärs över gatan till ett internetkafé. Det kostar 20 kronor i timmen där. Något sådant finns inte i närheten av Sheraton. Allt i närheten av Sheraton är fint och dyrt. Utsikten från balkongen däremot är absolut fantastisk. Men balkongen går det inte att vara på. Den är svart av stadens smuts. Internetuppkopplingen på Sheraton kostar 400 kronor i timmen. Nu sitter jag och bokar hotell för nästa resa. Milano. Jag går in på www.gtahotels.com. Letar upp kartan på Milano där hotellen är utprickade. Bor någorlunda centralt men alltid i närheten av tunnelbana. Klickar på fyrstjärniga Atahotel Fieramilano för 650 kronor dubbelrummet inklusive frukostbuffé. Fyra stjärnor skjuter inte i väg förväntningarna. Priset är väldigt lågt för att vara europeisk storstad. Kanske är utsikten rakt in i en husvägg. Det gör mig ingenting. Bara det är vänligt. Det kan inga stjärnor garantera.

BODIL SJÖSTRÖM

Författare och journalist. Reseredaktör i Vi sedan 2007.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 14.22

8 SKÄL ATT ÅKA TILL...

Barcelona

Casa Mila kallas också Casa Pedrera.

6. Tapas

Packa badväskan och bra skor. Barcelona är storstaden fylld av konst och bångstyrig arkitektur, fotboll och folkliga barer.

Bäst tapas äter man på Ciudad Condal på hörnet Gran Via/ Rambla Catalunya, och på Cerveceria Catalana på Calle Mallorca/Rambla Catalunya. Har funnits i många år och är fortfarande oslagbara vad gäller riktigt läckra tapas.

1. Gaudí

Det går inte att prata om Barcelona utan att nämna arkitekten Antoni Gaudí. Missa inte Parc Güell med Gaudís grindstuga och utsikt över hela staden, de båda husen Casa Mila och Casa Batlló på Passeig de Gràcia, och såklart mästerverket Sagrada Familia.

7. Bubbel och babbel

På en liten bakgata, ett stenkast från havet, ligger Can Paixano, en champagneria men med cava i glasen och bocadillos (smörgåsar) i handen. Folkligt, trångt och kul. Stänger redan 22.30. Carrer de la Reina Cristina 7.

2. Stranden

Trött på storstadsbruset? Packa badväskan och promenera till fina stranden Barceloneta. Se konstverket L’estel Ferit, ett kantigt snett hus skapat av Rebecca Horn. TEXT BODIL SJÖSTRÖM • FOTO COLOURBOX, SCANPIX, BODIL SJÖSTRÖM

Strand med konst.

8. Pampiga utflykter

3. Musikpalatset

Norrut ligger Figueres med Teatre-Museu Dalí, söderut ligger fina byn Sitges som sommartid är party. Inåt landet Montserrat med pampiga basilikan Monestir de Montserrat.

Palau Música Catalana är ett av världens vackraste konserthus. På helgerna gott om konserter dagtid. Gå en guidad tur under glaskupolen och bakom kulisserna. All information på www.palaumusica.org.

4. Zlatan och Camp Nou

Gå guidad rundtur på jättelika fotbollsarenan Camp Z(l)atan vilken kick. Nou, eller bäst av allt, se Zlatan spela på sin hemarena. Matchbiljetter kostar mellan 200 och 2 000 kronor beroende på motståndarlag. Information och bokning på www.barcelona-turist-guide.se.

5. Mode

Barcelonas modeskapare heter Antonio Miro, Armand Basi och Javier Simorra. För den som vill köpa kläder som andas Barcelona, gå då Calle Avignon i de gotiska kvarteren. TIDNINGEN VI NR 3 2010

Resor red.indd 69

Toppentapas på Cerveceria Catalana.

2010-02-15 14.22

3 SAGAS PRESENTERAR

ÄVENTYR FÖR ALLA Nya katalogen ute!

Äventyr och upplevelser på Island Land och Saga, 5 dagars guidad rundresa från 8.590 kr Avgångar 4/4, 9/5, 27/6, 25/7, 15/8 och 12/9 Island i fokus, 6 dagars guidad rundresa från 14.640 kr Avgångar 10/7, 17/7, 7/8 och 21/8 Reykjavik, ﬂyg och hotell 2 nätter i dubbelrum Turistklasshotell pris från 3.200 kr, extra natt 200 kr 3* hotell från 3.370 kr, extra natt från 280 kr 4* hotell från 3.725 kr, extra natt från 455 kr

”RIKTIGT ER” EN ROLIGftAonSblCadet A ” TAJMNING ”PERFEKTAV KVICK”FULL R” HETE DN

Specialresor till atlantöar Azorerna, 30/3-6/4, 30/6-9/7, 2-9/11 Madeira, 28 maj – 4 juni, 17-24 september, 15-22 oktober Färöarna, 18-22 juli och 8-12 augusti Lissabon, 1-6 april

Ilha Grande – Brasilien

HANS MARIA MARTIN MARIA PERNILLA PETER WAHLGREN MAGNUSSON KULLE BJÖRK ALM NORELL WAHLGREN

En av världens vackraste öar med tropiskt klimat och tät djungel. Guidade resor 21/2-7/3, 18/3-1/4, 8-22/4 samt 27/10-7/11.

Drottninggatan 99, Stockholm. Tel 08-640 67 00. E-post info@islandsresor.se

BILJETTER: WWW.TICNET.SE, 077-170 70 70. INFO:WWW.3SAGAS.SE

www.islandsresor.se

KULTURHELG PÅ

Sigtunastiftelsen 13 – 14 MARS

Författarmöte TOMAS SJÖDIN

pastor, författare och krönikör

Konsert ANNA STADLING

skivaktuell sångerska med bl a Lars Winnerbäck FOTO: SARA APPELGREN

17 – 18 APRIL

Författarmöte AGNETA PLEIJEL

Följ med till Japan i vår!

berättar om sitt författarskap

Konsert MUSIKEN STÄMMER MÖTE

MED POESIN Eva Lindal, violin; Sara Lindloff, flöjt och Elisabet Hermodsson, recitation

FOTO: LEIF HANSEN

Övernattning i personligt inredda rum • Lunchbuffé och 3-rättersmiddag • Stor frukostbuffé • Kulturprogram Konstutställning • Vila och avkoppling i en fantastisk miljö Endast

1 190 kr/person för del i dubbelrum 1 297 kr för enkelrum

Vi reser när körsbärsträden blommar. Vi stiftar bekantskap med den japanska trädgårdskonsten, går på teceremoni, och besöker en bonsaimästare. I Kyoto promenerar vi i geishakvarteren och i Tokyo möts vi av ungdomskulturen i Harajuku. Japans äldsta huvudstad Nara och ett besök i Fredsparken i Hiroshima blir andra starka upplevelser. Datum: 8-21 april. Pris: 29.800 kr. Max 18 deltagare.

Beställ katalog och läs detaljerade resplaner på hemsidan för alla våra rundresor i Japan och i övriga världen.

För info och anmälan:

08 – 592 589 00 www.sigtunastiftelsen.se

0310 Sigtunastiftelsen m fl 70

www.varldensresor.se • Tel 08-669 55 25

2010-02-12 10.31

Ungefärligen sant

Varför är det så sällan tvärtom?

äste på Expressens kultursida att P O Enquist då och då hojtar de till … hade köpt bokrättigheterna till filmen AmaViskningar och rop. cord av den stiftelse som förvaltar Federico SEDAN UNDRAR JAG ÖVER vad som hänt med den Fellinis kvarlåtenskap. Summan är hemlig, svenska journalistindignationen, som annars är så men inte kan den vara låg. pigg och rask men som tydligen lägger sig ner och dör – Jag har alltid drömt om att få göra bok av den inför svinhus, ridhus och tennishallar. filmen, som varit min favorit i decennier, berättar P O, Åtskilliga hus har rasat ihop denna som tidigare gjort storsäljande böcker vinter och reportrarna säger fromt att baserade på Buster Keatons stumfilm det beror på snön. Generalen och Chaplins Moderna Tider. Snön? En och annan läsare har nog muttrat Slarv! Måste det väl vara. Om jag var ”Jag tycker att filmen var bättre”, men förälder till ett barn som skumpar runt då måste man komma ihåg att en bok i ett ridhus som plötsligt packar ihop är ett helt annat medium än filmen, bara för att det ligger tolv centimeter påpekar Enquist. snö på taket, skulle jag bli tvärförbanOch eftersom en bok rymmer betydnad och jaga rätt på någon att ställa till ligt mer än en film så måste författare ansvar. En byggare som uppenbarligen lägga till och ändra, säger P O, som förra riskerat mitt barns liv. året Augustnominerades för sin roman Nu även i bokform? Hur tusan kan man i ett land som Allt om min mamma, en gripande histoSverige bygga hus som inte tål några ria, som han fick mycket beröm för. Den dagars snö på taket? Om en byggnad är baserad på Almodóvars film. rasar i Italien eller Turkiet är medierna JA, SOM NI FÖRSTÅR – ingenting av snabba att gräva fram någon skurk till ovanstående är sant, men visst är det byggmästare som sparat in på armemärkligt att man knappt kan uppleta en ringen men här … snön! enda film som inte baseras på en novell Nu blir det i stället omvända världen: eller en roman. myndigheterna själva börjar fundera En författare som arbetade som herr på att se över byggnormer och deras ”Enquist” här ovan skulle knappast få efterlevnad. någon respekt eller respons, men regissörer och SÅG I TIDNINGEN att Das Model Sweden Aktiebolag har filmmanusförfattare kan hålla på en hel framgått i putten. Tre språk i ett stackars företagsnamn. gångsrik karriär med att bearbeta vad andra redan Sehr confusing, eller hur? gjort. Hur kommer det sig? Varför har just filmkonsten joggat upp en så extremt hög grad av osjälvständighet? Varför finns det så få Allen, Bergman och … ja, vilka de nu är. Som gör själva. Förresten undrar jag om det inte finns åtminstone några böcker som först varit film. Min onkel, av Tati. Eller om det var Semestersabotören. Apropå Ingmar Bergman, så tänker jag på en av hans filmer när jag ser På spåret på tv. Vilka lattjo sångerskor de har där … brudar som med knyckiga INGEMAR UNGE ingemar.unge@vi-tidningen.se rörelser ringlar runt mikrofonstället … tyst väsande,

”Man kan knappt hitta en film som inte baseras på en novell eller roman.”

TIDNINGEN VI NR 3 2010

0210_UNGE.indd 71

2010-02-15 12.09

Design Pixligt färgglatt

vår flörtar inredningsbranschen med den digitala världen. Pixel(fyrkants)mönster syns överallt. Ett exempel är Sara Larssons färgglada förvaringsskåp. – Alla förvaringsserier på marknaden såg likadana ut – stilrena, anonyma med 14 olika kombinationer. Jag ville ha ett speciellt skåp till speciella saker. En utstickande solitär. Sara Larsson hade designen ganska klar för sig från början. – Det stora arbetet var att hitta en bra balans mellan hur färgerna skulle vara placerade i förhållande till varandra. – Skåpet kan vara lite svårplacerat, medger Sara Larsson, civilingenjör i teknisk design och bosatt några mil från randiga Gränna. – Det kräver sitt utrymme visuellt, men det löser man genom att enbart ha vita eller svarta möbler omkring. Själv har jag inget hemma ännu. Nu är det dags för uppföljaren, ett annat rutigt skåp., som presenterades på mässan Furniture Fair i Stockholm i mitten av februari. Helvitt, med urfrästa konturer. MARGARETHA NORDGREN

Förvaringsskåpet Collect har blygsamma mått – höjd 119 cm, bredd 64 cm och djup 30 cm. Tillverkas i Småland. Pris: cirka 8 500 kronor. www.a2designers.se

Väggklocka Cubic Wall Clock. Sätt ihop de 13 kuberna som du vill. Bakom varumärket Karlsson döljer sig arkitekten Joel Karlsson. 695 kronor. www.karlsson-clocks.com

Rutiga muggar från Ittala. Design av argentiske Alfredo Häberli, som tidigare gjort randiga muggar i samma serie. 139 kronor styck. www.ittala.com

Humor, glamour enkelHumor, glamour ochoch lyxiglyxig enkelSänggavel Mario i laserhet.het. Sänggavel Mr Mr Mario i laserskuren akryl. Finns i gult, skuren akryl. Finns i gult, svartsvart och Frånk2ronor. 900 Design kronor. rött.och Frånrött. 2 900 Design Myrica Bergqvist. Myrica Bergqvist. www.myricadesign.com www.myricadesign.com 72

0310_DESIGN.indd 72

Nytt liv i tv-soffan. Kudden Check Purple, 50x50 cm. Design: danska Henriette Hyldgaard. 415 kronor. www.neonliving.dk

TIDNINGEN VI NR 2 2010

2010-02-15 16.05

RESEKLUBBEN

VÄLKOMMEN TILL

Vi:s Filosofiska Båtsalong

 Vad är kärlek? Hur blir man lycklig? Vem ska ta ansvar och hur handskas vi med ondska? Länge var det andra som förklarade för oss vad livet handlade om. Det var filosoferna, teologerna, psykologerna som hade svaret på de stora frågorna. Nu är det en annan tid, nu har diskussionerna flyttat ut på gatan, till kaféer, arbetsplatser och internet. Vi på Tidningen Vi vill också delta i samtalet och bjuder därför in dig till en Filosofisk Båtsalong. Med på resan har vi bjudit kloka, eftertänksamma, ömsinta och utmanande filosofer, teologer och idéhistoriker som delar med sig av sin kunskap och sina högst personliga funderingar. Avgång 4 maj. Boka nu och unna dig 23 timmar av inspiration, reflektion och utbyte av tankar. Välkommen Ann Lagerström, er värd och chefredaktör för ViLÄSER

FOLKE TERSMAN, PROFESSOR I PRAKTISK FILOSOFI

Hur ska vi leva? Om ansvar till vardags.

KARIN JOHANNISSON, PROFESSOR I IDÉ- OCH LÄRDOMSHISTORIA

Melankoliska variationer. Om vikten av eftertanke.

TID: Avgång 4 maj,

hemkomst 5 maj. INFO OCH ANMÄLAN:

OmniaResor, tel. 021-12 90 90 eller www.omniaresor.se. Vi reser med ”Silja Galaxy”.

filosofiannons.indd 73

BENGT BRÜLDE, UNIVERSITETSLEKTOR I FILOSOFI

Lyckan! Hur viktig är den?

GUNNAR FREDRIKSSON, FÖRFATTARE

Vad är det som är viktigt? Wittgenstein för nybörjare.

FOTO: PRIVAT

FOTO: SOFIA RUNARSDOTTER

FOTO: CATO LEIN

FOTO: ANNA REHNBERG

FOTO: CAROLINE ANDERSSON

MEDVERKANDE PÅ RESAN

ANN HEBERLEIN, DOKTOR I TEOLOGI

Alla andra men inte jag. Om vardagens ondska.

I PRISET INGÅR:

VALFRIA TILLÄGG:

PRISEXEMPEL:

• Föreläsningar. • Hyttplats i vald hyttkategori. • Smörgåsbord inklusive öl, vin, läsk och kaffe. Bufféfrukost.

Avbeställningsskydd, 55 kronor.

1 590 kronor (prenumerationspris E1, singelhytt). VÄRD: Ann Lagerström. RECITATÖR: Sofie Ribbing.

ANSLUTNINGSBUSSAR:

Vi kan erbjuda resa med Tallink Siljas bussar från ett flertal olika orter.

KALLE GRILL, DOKTOR I FILOSOFI

Den stora kärleken. Ovillkorlig, evig och exklusiv?

Ann Lagerström

Vi reserverar oss för programförändringar.

2010-02-15 16.07

Mat

Frukt är mat! Frukt är inte bara användbart i desserter, utan kan också med fördel användas i matlagningen. Låt experimentlustan flöda! RECEPT KALLE LANDQVIST & MALIN LANDQVIST FOTO JOEL WÅREUS 74

0310_MAT.indd 74

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 15.01

Starka räkor trivs bra ihop med melonens friska smak.

Melonsallad med heta räkor

En riktigt bra förrätt. Den friska melonen och de starka räkorna retar smaklökarna. ENKLASTE ANANASDESSERTEN Servera färska ananasbitar med ett härligt vaniljsocker att doppa i: Mixa 2 dl strösocker med fröna från en vaniljstång och finrivet skal av 2 lime. En given succé!

4-6 portioner »1

kg vattenmelon » 500 g galiamelon » 500 g honungsmelon » 1 rödlök » 1 kruka basilika » 1 kruka mynta » saft och rivet skal av 2 lime » 3 msk olivolja » salt och peppar heta räkor » 500

g räkor med skal » 2 vitlöksklyftor » 2 röda chili TIDNINGEN VI NR 3 2010

0310_MAT.indd 75

» 1/2

dl finhackad bladpersilja » 2 msk olivolja Skär bort skalet på melonerna och halvera dem. Skrapa ur kärnorna. Skär melonerna i mindre bitar. Skala och skiva rödlöken riktigt tunt.

Lägg melon och lök i en rymlig bunke. Riv örterna för hand i små bitar och blanda ner

dem i melonsalladen. Blanda ner saft och rivet skal av lime och olivolja. Blanda väl, smaka av med salt och peppar. Skala räkorna. Skala vitlöken, finhacka den och chilin. Hetta upp oljan i en stekpanna. Fräs räkor, vitlök och chili i max 1 minut, blanda till sist ner persiljan, smaka av med salt och peppar. Servera räkorna

rykande varma med salladen. KOCKENS KNEP Anledningen till att man väljer att riva framför allt mynta och basilika för hand, är att de inte blir mörka och missfärgade som de annars lätt blir om man skär dem med kniv. Det kan man tänka på när man ska ha en sallad som ska stå framme länge på till exempel en buffé.

2010-02-15 15.01

frukt är mat

Rulader med äppelsky & potatismos En klassisk husmansrätt i ny kostym. 4 portioner » 600

g tunnskivad fläskkotlett (12 skivor) » 2 stora äpplen » grov dijonsenap » tandpetare » smör och olja » salt och svartpeppar skysås »1

stor purjolök tsk torkad timjan » 3/4 dl konc äppeljuice » 1 dl vatten » 2 msk konc kalvfond » 1 1/2-2 dl vispgrädde »1

Bryn kotletter na runt om i omgångar i smör och olja så att de får fin färg. Salta och peppra. Lyft upp köttet ur pannan – diska bara ur den om det blivit bränt, bryn annars purjon med torkad timjan i samma fett.

Parmesanpotatismos

färsk timjan saltgurkor

Sätt ugnen på 150°. Lägg kotletterna mellan smörpapper och banka ut dem. Skär äpplena i sex klyftor vardera. Bred dijon på köttet och lägg på en äppelklyfta. Rulla ihop och fäst med tandpetare.

Ställ in pannan mitt i ugnen i cirka 1 1/2 timme. Ta upp den på spisen och ta bort folien. Lyft upp köttet och ta ur tandpetarna. Värm skyn och vispa ner 1/2-1 dl extra grädde. Lägg tillbaka köttet och låt allt bli varmt. Smaka

» hackad, »2

Oxbringa med grillade päron och senapskräm

av med salt och peppar. Garnera med färsk timjan och skivad saltgurka.

Häll på äppeljuice, vatten, kalvfond och 1 dl grädde. Lägg i köttet och täck mycket väl med folie.

till garnering

OBS: Fäst tandpetarna i längdriktningen!

Ansa och skär purjon i 1 cm breda skivor.

» 700

g mjölig potatis msk smör » 2-3 dl mjölk » 2 dl finriven parmesan » hackad, färsk timjan » salt och peppar »2

Skala och skär potatisen i bitar, koka den mjuk i lättsaltat vatten. Häll av vattnet från potatisen, tillsätt smör och mjölk och vispa det riktigt luftigt med elvisp.

Tillsätt parmesan och timjan. Smaka av med salt och peppar.

KOCKENS KNEP Fäst tandpetarna i ruladens längdriktning i stället för på tvären, annars blir det svårt att bryna ruladerna runt om i stekpannan.

Salt bringa med kryddig kräm.

Härlig kombo av salt, sött och starkt! 4 portioner » 800

g rimmad oxbringa » 500 g rotselleri » 1 gul lök » 2 vitpepparkorn » 1 lagerblad » 3 päron » olivolja senapskräm »2

1/2 dl creme fraiche » 1 1/2 msk grovkornig senap + 1 msk dijonsenap » ca 250 g kokt rotselleri » salt och peppar Lägg oxbringan i en kastrull. Skala selleri och lök och skär dem i stora bitar. Lägg dem i kastrullen tillsammans med kryddorna. Täck med kallt vatten och koka upp. Sänk värmen och

sjud under lock i cirka 1 timme. Ta upp sellerin när den är mjuk efter cirka 15 minuter, låt den svalna. Köttet är klart när det lätt lossnar från en gaffel. Lyft ur det ur buljongen och låt svalna. Mixa ihop ingredienserna till krämen till en slät smet, smaka av med salt och peppar. Skär päronen i klyftor och pensla dem med lite olivolja. Grilla i het panna tills de har fått fin färg.

Skär köttet i skivor. Hetta upp en stekpanna tills den är rykande varm, stek köttet hastigt utan något fett tills det har fått fin färg.

Xxxxxxx

0310_MAT.indd 76

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 15.01

Sallad med asiatisk touch. Varning för alltför het panna – chutneyn bränns lätt vid.

Mangokyckling med strimmel & kramsallad

Härliga asiatiska smaker. Vi serverar med krispiga riskakor. Sojan med mindre salt är väldigt god. Den här salladen kräver att man strimlar grönsakerna mycket fint i tunna stickor. Lite pilligt, men väl värt mödan. 4 portioner » 500

g kycklingfilé » 1 dl mango chutney » 1/2 dl japansk soja, saltfattig » 2 msk matolja sallad »1

mango halvmogen papaya » 1 klyfta rotselleri » 1 gurka » 1 stor morot »1

»5

salladslökar röd chilifrukt » 1 kruka färsk koriander » 1 kruka färsk mynta »1

dressing » 3/4

dl matolja msk soja, saltfattig » 1 msk risvinäger (kan uteslutas) » saften av 1 lime » 1 finhackad vitlöksklyfta » 2 msk finriven, färsk ingefära » 1/2 dl rostade sesamfrön » eventuellt salt »3

riskakor »5

dl kallt, kokt ris (basmati eller jasmin) » 2 salladslökar » 1 ägg » 1 msk vetemjöl » matolja till stekning » salt Skär kycklingfiléerna i långa bitar på längden. Blanda med chutney, soja och olja i en bunke. Ställ åt sidan.

Skär bort skalet på mangon, papayan och rotsellerin. Skär bort ändarna på gurkan

och dela den i tre bitar. Skala moroten. Skär allt i tunna skivor som sedan skärs i långa tunna strimlor på längden. Skiva lök och chili tunt. Blanda allt i en serveringsskål, vänta med de färska örterna.

vid) i 4-6 minuter beroende på tjocklek.

Rör ihop dressingen och häll den på salladen. Krama in den väl.

Mosa riset ordentligt, det går lättast med händerna. Skiva löken tunt. Rör i lök, ägg och mjöl i riset. Hetta upp ordentligt med olja i en panna och stek riskakorna gyllene och frasiga på båda sidor. Låt rinna av lite på hushållspapper.

Stek kycklingen runt om i olja på svag till medelvärme (chutneyn bränns lätt

Blanda ner örterna i salladen. Smaka eventuellt av med salt. Servera allt tillsammans.

”Lite pilligt -men väl värt mödan” TIDNINGEN VI NR 3 2010

0310_MAT.indd 77

2010-02-15 15.01

frukt är mat Malin, längst ned, lagar den smarriga fruktpajen.

Fruktflarn med druvgelé Perfekt när det är födelsedag. 8-10 bitar Pajdeg

garnering

»4

dl vetemjöl g kallt smör, skuret i kuber » 1 äggula » 3/4 dl iskallt vatten » 150

fyllning »1

dl vispgrädde dl tjock yoghurt » 1 vaniljstång » 1 1/2 dl florsocker »1

gelé »1

1/2 vatten » 2 msk koncentrerad JO äpple & druva » 1 dl multi gelésocker (Dansukker)

0310_MAT.indd 78

Fin frukt i skivor eller bitar, till exempel physalis, kiwi, druvor och banan. Blanda mjöl, smör och äggula i en mixer. Tillsätt vatten och mixa ihop till en boll. Klä insidan av en pajform med löstagbar kant, 24 cm i diameter, med degen. Nagga botten med en gaffel. Låt vila i kylen i cirka 1 timme.

Sätt ugnen på 200°. Grädda pajskalet mitt i ugnen i 10-15 minuter. Låt det svalna helt.

Vispa grädden i en bunke. Tillsätt yoghurt och florsocker. Halvera och skrapa ur vaniljstången. Tillsätt fröna i gräddblandningen och vispa ihop till en jämn, slät smet.

Häll gräddfyllningen jämnt i pajskalet. Lägg på vacker frukt. Ställ kallt.

Koka upp ingredienserna till gelén i en kastrull. Låt svalna i cirka 5 minuter, rör då och då. Skeda och pensla gelén på frukten. Låt stelna i kyl en stund.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 15.02

Brietoast med portvinsmarinerade russin och valnötter

fredagsmys med brietoast och portvinsrussin.

Perfekt en fredagskväll. Det är inte nödvändigt att använda just brie till den här toasten, det går bra med i princip vilken ost som helst, se bara till att den har mycket smak. använd gärna russin på stjälk, det blir extra smarrigt. 4 portioner »2

dl russin dl portvin » 4 brödskivor, gärna surdeg » olivolja » 400 g brie » valnötter » grönsallat »2

Lägg russinen i en bunke eller burk. Värm försiktigt portvinet i en kastrull, ta den av spisen när det börjar ryka. häll det varma vinet på russinen och låt stå över natten.

Sätt ugnen på 225°. pensla brödet med olivolja och stek det i het panna tills det precis börjar få färg. Lägg brödskivorna på en plåt.

Skär osten i skivor och lägg på brödet. Grilla toastarna tills osten börjar smälta och får fin färg. Servera med russin, valnötter och lite krispig grönsallad.

koCkenS knep Värm inte vinet så mycket att det börjar koka, då försvinner mycket av den alkohol som gör att russinen blir så goda. om du inte vill ha alkohol så går det inte att bara koka vinet länge, en del av alkoholen finns alltid kvar. ta då i stället någon god saft eller koncentrerad fruktjuice.

Lilla fruktspalten » Att köpa frukt som har fraktats från fjärran länder behöver inte vara sämre än att köpa frukt från till exempel Europa. Det beror på hur den är odlad och fraktad. Försök ha koll på om frukten är Fair Trade-märkt, www.rattvisemarkt.se. Och gärna ekologisk.

purjolök, timjan, olivolja och vinäger. Sötman från äpplena är jättegod ihop med de mjälla linserna och den lite ”vassa” purjolöken. Prova också att göra ett hack av knaperstekt bacon och äpplen och strö över till exempel en potatis- och purjolökssoppa, urgott!

» Vid större middagar eller kalas kan det vara trevligt att be alla gäster att ta med sig en ovanlig frukt. Sedan gör man ett dignande fruktfat, så kan alla få gissa vad det är för sorter! En god vaniljglass är perfekt till.

» De flesta citrusfrukter är också goda att använda i matlagning. Skala och skiva en blodapelsin (eller vanlig) i tunna skivor, ringla över en riktigt god, pepprig olivolja. Avsluta med flingsalt och nymald svartpeppar. Vips, så har ni ett fantastiskt tillbehör till till exempel några skivor lufttorkad skinka.

» Äpplen är fantastiska tingestar att använda i matlagning, och då tänker vi inte bara i dessertsammanhang. Blanda till exempel ner ﬁnhackade äpplen i en sallad bestående av linser, TIDNINGEN VI NR 3 2010

0310_MAT.indd 79

» Blodgrape, skuren i ﬁléer, blandad med ingefära, chili och koriander blir ett ﬁnt ”asiatiskt” tillbehör till några

KALLE & MALIN bitar friterade eller snabbt stekta bitar sej eller annan vit ﬁsk. » Låt detta vara lite inspiration till att låta experimentlustan flöda i köket!

Massor av citronsmak!

2010-02-15 15.02

MODEMAKT 300 ÅR AV KLÄDER

VISAS NU NORDISKA MUSEET www.nordiskamuseet.se Svenska trender och traditioner Swedish trends and traditions

003a012_Rikst 1 0310 Nordiska Museet m fl 80

003a004_mode 1 10-02-05 06.36.

10-02-04 06.36. 2010-02-12 10.30

Hälsa

REDAKTÖR CHARLOTTE PEHRSON

Aloe vera finns i många hygienoch skönhetsprodukter.

Ont om forskning på populära aloe vera

ILLUSTRATION MIA NILSSON FOTO COLOURBOX

loe vera finns numera i alla möjliga produkter: schampo, tvål, tandkräm, läppstift, hudkräm, massageolja, läskande dryck … Magnus Nylander, näringsforskare och medicine doktor, har de här produkterna verkligen någon positiv effekt? – Aloe vera är känt för att ha en sårläkande effekt, inte minst på hud och slemhinnor. Bland annat finns en svensk studie som visar att aloe vera lindrar eksem och psoriasis väldigt bra. Men forskningen på aloe vera är begränsad och det är omöjligt att värdera produkter som till exempel makeup och schampo, eftersom det saknas studier. Har du själv forskat i ämnet? – Ja, under mina år vid Karolinska institutet och universitetet i Texas

gjorde jag ett par studier, bland annat på tandkräm, faktiskt. Vi testade aloe vera-tandkräm på gingivit, inflammerat tandkött, under en månads tid. Inflammationen minskade med 25 procent. Vad är egentligen aloe vera? – Det är en köttig växt, ganska lik en kaktus, som tillhör liljefamiljen. Inuti växtbladen finns en gelé som innehåller väldigt många olika ämnen, bland annat växtfetter och särskilda kolhydrater. Tillsammans tycks de ha en stärkande effekt på immunförsvaret. Var växer den? – Aloe vera kommer ursprungligen från medelhavsområdet men odlas i dag på enorma fält i framför allt USA, Mexiko och Dominikanska republiken. I USA har den sedan länge vuxit in i folkhemmet – de flesta har aloe vera hemma

i badrumsskåpet. I södra USA har jag sett folk bryta av bladen och trycka ut gelén direkt på sår och brännskador. Jag har hört att aloe vera ska vara bra för magen? – Ja, man kan säga att aloe vera har två stora användningsområden: huden samt mag- och tarmsystemet. Det finns flera skyddande och bakteriedödande ämnen i gelén och många har beskrivit att de mår bättre när de dricker den. Vi vet definitivt inte allt om Aloe vera än, men det är tveklöst en spännande växt! Om jag vill köpa aloe vera, vad ska jag tänka på? – Leta efter ”IASC” på produkten. Det är en kvalitetsstämpel från ett oberoende amerikanskt certifieringsorgan, som bedömt aloe veran efter både kvantitet och kvalitet.

Barn bra för hälsan

Andliga läkare går samman

De gör pappa gråhårig – men mammas hjärta friskare. I en amerikansk studie får barn delvis äran för sina föräldrars goda hälsa. Forskarna har hittat ett samband mellan föräldraskap och lågt blodtryck, framför allt hos kvinnor. Friskvård. – Även om barnuppfostran innebär tuffa utmaningar varje dag, skapar stressen samtidigt en känsla av meningsfullhet. Denna känsla har en positiv påverkan på vår hälsa, säger Julianne Holt Lunstad, en av forskarna. Antalet knoddar spelar dock mindre roll. Blodtrycket blev inte bättre ju fler barn man hade.

Andligt intresserade läkare har bildat ett eget nätverk i Danmark. Hittills har 22 läkare gått med i Spirtuelt orienterede læger. Bland medlemmarna finns specialister inom Sökande doktor. anestesiologi, gynekologi och barnoch ungdomspsykiatri. De är övertygade om att det finns ”något mer” än biologin, biokemin och fysiologin. – Vi kan inte förlika oss med tanken på att biologin är det enda fältet där vi ska söka lösningar. Det känns som att vara i tvångströja, säger Marianne Kirkskov, allmänläkare och initiativtagare, till danska Dagens medicin.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

0310_HÄLSA.indd 81

2010-02-15 11.57

Välkommen! Lars Westman

Man tar sig för pannan!

Den spanska Stieg Larsson-febern håller i sig. ”Ibland undrar jag vad som har hänt”, säger Martin Lexell som översatt Millenniumböckerna till spanska.

artin Lexell verkar nästan lite chockad över det som har hänt. Den stora Stieg Larssonfebern i Spanien håller i sig, med nya turer. Att folk inte sitter och läser Larssonböckerna i Madrids tunnelbana längre, beror bara på att man läst ut dem för länge sedan. Och det kommer inga fler Stieg Larsson. Han är död. Hans spanska läsare sörjer. Det är Madridsvensken Martin Lexell som översatt Millenniumböckerna till spanska. Nu har han just blivit klar med Kurdo Baksis bok om sin vän Stieg Larsson. – Jag följer Baksi-debatten hemma i Sverige och väntar på eventuella ändringar, säger han. Baksis bok tar ju upp komplicerade sidor hos Stieg Larsson och det vill inte de spanska läsarna ha. Stieg Larsson är kult, en superikon som toppat alla bästsäljarlistor i månader. Tre miljoner Larssonböcker har sålts i Spanien. Martin Lexell har själv ett skapligt översättarkontrakt. Med royalty. Och nu går hans översättningar i Sydamerika också. Jag träffar Martin Lexell på Café Comercial vid Plaza Bilbao i Madrid. Det är ett av de äldsta kaféerna i Madrid. Det sorlar omkring oss. Här sitter människor och pratar i timmar, i så kallade tertulias, långsnack. Federico García Lorca satt här. Kyparna är så där högtidligt artiga som om de ville markera platsens historiska tyngd. Martin Lexell brukar gå hit. – Här kan man prata i fred.

Om en stund ska han i väg till sitt lärarjobb i den statliga språkskolan Escuela oficial de idiomas. Över 100 elever i svenska har han. I slutet av 80-talet kom han själv till Madrid för att plugga spanska. Han blev kvar. Nu är han själv lärare. Alla hans elever har läst Stieg Larsson, på spanska. Nu läser de Doktor Glas, på svenska. De kanske vill lära sig svenska för att åka upp till oss. Sverige är inne. Den gamla Sverigebilden är spräckt. Den där präktiga socialdemokratiska välfärdsstaten uppe vid polcirkeln har visat sig vara ett intressant helvete med korrumperade snutar och domare och maffior från Balkan som styr Stockholm. I alla fall i Larssons böcker. – Ibland undrar jag vad som hänt, säger Martin Lexell. Han har översatt ett trettiotal svenska böcker ihop med sin vän, spanjoren Juan José Ortega Román. Många på förlaget Destino, samma som Stieg Larsson. Ingenting spektakulärt mer än hövliga och uppskattande recensioner. Men så kom Larssonpsykosen. – Jag hade läst Millenniumböckerna rakt igenom på svenska utan en tanke på att översätta dem. Han hade gjort som många andra blivande Larssonläsare: tagit i böckerna lite försiktigt, det var ju ändå kriminal-

”VISSA DAGAR KUNDE JAG RÄKNA TILL TIO LARSSONLÄSARE I EN ENDA VAGN PÅ TUNNELBANAN.” 82

Westman 3.indd 82

romaner, läst två sidor, blivit fast och sträckläst resten. Så fick han översättningen, ihop med Juan José Ortega Román. Det gällde förstås att hitta en jargong på spanska som svarade mot Stieg Larssons. Det funkade. Det som sedan hände var sagolikt. – Det satt folk och läste Millenniumböckerna överallt. Vissa dagar kunde jag räkna till tio Larssonläsare i en enda vagn på tunnelbanan. Han intervjuades förstås i spanska media. – De intervjuade mig i Olof Palmeparken. Jag visste inte ens att det fanns en Olof Palme-park här i Madrid. Antagligen är namnet på parken en relikt från den tid då Palme och Sverige var den stora ledstjärnan i världen, innan världen storknade. – Alla undrar om livet i Sverige är som i böckerna. Jag har en hälsning med mig till

Martin Lexell från bokhandlaren Josep Castiñeira nere i min stad Villajoyosa på kusten. När jag berättade att jag skulle upp till Madrid och träffa Millenniumböckernas översättare, sa bokhandlaren ”tacka honom från mig”. Aldrig har han sålt böcker i sådana mängder som Stieg Larssons. Bokhandlare Castiñeira var häpen men glad. När jag sa till honom att Stieg Larssons Sverigebild är överdrivet grotesk, trodde han mig inte. Det var bara nyttigt för oss svenskar att se att vi inte levde i ett paradis, tyckte han. Och så är det; i Larssonböckerna är TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 12.11

FOTO: LARS WESTMAN FOTO GÖRAN OLSSON

man tvungen att testa sin egen bild av fosterlandet. Jag själv är så gammal att jag klamrar mig fast vid en Sverigebild som möjligen inte stämmer längre. Här i Spanien försvarar jag, delvis mot bättre vetande, Folkhemmet till sista patronen, som om vi vore i krig mot själva historieskrivningen. – Jag tror att det är Ingmar Bergmans Sverigebild som är i gungning, säger Martin Lexell. De där Bergmanfigurerna, som i filmerna dryper av melankoli och svårmod, har präglat spanjorernas bild av oss svenskar. Spanjorer är inte melankoliska på det där bitterljuva viset som vi svenskar. Om spanjorer har någon melankoli i sig ligger den närmare raseriet. Och om spanjorer skulle börja grubbla som hos Ingmar Bergman, skulle det bli inbördeskrig igen. – Därför var det befriande när Stieg Larssons böcker kom. Den där rasande Lisbeth Salander, TIDNINGEN VI NR 3 2010

Westman 3.indd 83

ÖVERRASKADE, MEN GLADA Två häpna Stieg Larsson-fans: spanske bokhandlaren Josep Castiñeira i Villajoyosa och Larssons svenske översättare Martin Lexell, här på Café Comercial i Madrid.

hjältinnan i böckerna, skakade om hela Sverigebilden. Vi svenskar var tydligen människor av kött och blod. Och Sverige hade sitt eget helvete, precis som Spanien. Stora artiklar i spanska tidningar

om Stockholm, med snitslad bana på Söder efter Larssons böcker. Charterresor för 91 euro, tur och retur. Det är värre än Astrid Lindgrenfebern. Och kanske är hackaren Lisbeth Salander någon sorts grym korsning mellan Pippi Calzaslargas/ Långstrump och Don Quijote, riddaren som slogs mot väderkvarnar.

Borgmästaren i Madrid, Antonio Ruíz Gallardón är en så hängiven Stieg Larsson-fan att han bjöd på fest när den tredje och sista delen kom ut. ”Hjältarna i Stieg Larssons böcker slåss för en ny moral i en epok av skeptiker och liknöjda”, tyckte han med adress till det spanska etablissemanget och alla härvor av korruption och mygel. Ja, vilken underbar cirkus. Man tar sig för pannan. u

lars.westman@vi-tidningen.se 83

2010-02-15 12.11

VI-BUTIKEN

Skaffa ett

Exlibris Märk dina böcker med ett personligt exlibris. Först då är boken riktigt Din. Exlibris-stämpeln köper du här. Välj mellan motiven uggla, versaler och rosor. Design: Lotta Kühlhorn, en av Sveriges allra främsta formgivare av bokomslag. Självklart ingår MÄRK stämpeldyna. DIN

FOTO LINDA GREN

BOK!

FAKTA MATERIAL: Trä och gummi. STORLEK TRÄSTÄMPELN: 3,0x5,5x 2,0 cm. STORLEK SJÄLVA TRYCKET: 3,0x4,0 cm. STÄMPELDYNA (EN STYCK INGÅR): 5,5x9,3 cm. Välj mellan svart, grön, blå och röd färg. LEVERANSTID: Beställningsvara 2–4 veckor. PRIS: Prenumeranter 349 kronor/set. Icke prenumeranter 369 kronor/set.

STÄMPELDYNA INGÅR Välj mellan svart, grön, blå och röd färg.

Vilket motiv passar dig? FÖR TRADITIONALISTEN FÖR STILISTEN På äldre exlibris förekommer ofta djur som symboler för kunskap och visdom. Här i modern tappning.

Blommor och ornamentik. Inspirationen kommer från franskt 50-talsporslin.

För samtliga stämplar: På prickraden skriver du ditt namn efter att ha stämplat.

Vi-butiken 03 84

Handgjorda, kantiga versaler klippta med sax. För den som gillar form.

FÖR ROMANTIKERN

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 17.10

STÖTTEPELARE. Löst hängande Petra.

Lyft garderoben! De gör ett riktigt segertåg över hela Sverige, Mariedals mjuka stickade plagg. Perfekta för alla kroppar, din med! Köp dem här i Vi-butiken! BÅDA PLAGGEN: Material: Ull. Färg: Lila och grafitgrå. Storlek: S, M, L och XL (se måttabell nedan). Design: Maria Källmén. Svensk tillverkning. Leverans- och betaltid: 2–4 veckor. pris: 999/1 199 kronor

(pris på stan 1 250– 1 750 kronor).

n VACKRA VÅGIGA PETRA

Löst hängande kofta utan knappar. Vacker vågig kant och dekorsöm i samma färg. Kan användas omlott, fäst med till exempel en stor säkerhetsnål. Perfekt på kontoret, på kvällen när du vill vara lite lagom festfin eller som ett litet sommarytterplagg. Välj mellan lila och grafitgrå i fyra storlekar. KÖPINFORMATION n Vi nummer 3/2010: Exlibris-stämpel Uggla med en styck stämpeldyna 349/369 kronor. Exlibris-stämpel Versaler med en styck stämpeldyna 349/369 kronor. Exlibris-stämpel Ros med en styck stämpeldyna 349/369 kronor. Vågiga Petra Mariedal design. Lila eller grafitgrå. Ull. 999/1 199 kronor. V-ringade Vera Mariedal design. Lila eller grafitgrå. Ull. 999/1 199 kronor. n Beställningsvaror. Leveranstid cirka 2–4 veckor. n Beställning av stämplar kan göras till och med

n SMICKRANDE V-RINGADE VERA

A-linjeformad tunika i tunn stickad ull med trekvartsärm och empireskärning. Ger lång hals och slankande silhuett. Veckad över bysten. Rullkant på ärmslut och nederkant. Färgställning lila eller grafitgrå, fyra olika storlekar. Bär en T-shirt eller ett linne under, så syns inte glipan mellan brösten.

vågiga petra

V-ringade vera

RYGG

LÄNGD

OMKRETS

LÄNGD

Storlek

S 46 cm M 48 cm L 51 cm XL 54 cm

S 64 cm M 64 cm L 65 cm XL 65 cm

S 70 cm M 75 cm L 80 cm XL 86 cm

S 55 cm M 57 cm L 59 cm XL 60 cm

(ej omkrets)

(under byst)

PERFEKT PÅ RESA. Skrynklar inte, tar liten plats.

BESTÄLLNINGSKUPONG .…… styck EXLIBRIS-STÄMPEL UGGLA med en stämpeldyna (välj färg nedan) .…… styck EXLIBRIS-STÄMPEL VERSALER med en stämpeldyna (välj färg nedan) .…… styck EXLIBRIS-STÄMPEL ROS med en stämpeldyna (välj färg nedan) Färg på STÄMPELDYNA (stämpeldyna kan ej beställas separat)

(Ringa in valt alternativ) VÅGIGA PETRA

svart

grön

blå

.…… Lila (ringa in storlek) S

röd M

.…… Grafitgrå (ringa in storlek) S

V-RINGADE VERA .…… Lila (ringa in storlek) S

.…… Grafitgrå (ringa in storlek) S

XL XL

En expeditionsavgift på 29 kronor + porto tillkommer.

n När beställningen kommit oss tillhanda får du en

Skicka beställningen till Vi-butiken, c/o SRHB, Box 99, 272 22 Simrishamn eller e-posta till vibutiken@srhb.se eller beställ direkt på nätet på www.vi-tidningen.se under ”Vi-butiken”.

n Beställer du flera varor samtidigt sampackas de. n Porto för försändelsen varierar beroende på försändel-

Prenumerationsnummer (för rabatt) .............................................................

25 april 2010. Klädesplagg till 28 mars 2010.

orderbekräftelse.

sens innehåll och vikt. Exp. avgift på 29 kr tillkommer. n Ångerrätt gäller i 14 dagar från det att du fått varan, under förutsättning att varan skickas tillbaka väl förpackad, hel och oanvänd. n Vid returer, är det du som kund som betalar returfrakten. n Med reservation för slutförsäljning. n Frågor? E-posta info@srhb.se

TIDNINGEN VI NR 3 2010

Vi-butiken 03 85

Namn ............................................................................................................... Adress ............................................................................................................. Telefonnummer ............................................................................................... Mobilnummer (för sms-avisering) ................................................................. E-post ..............................................................................................................

2010-02-15 17.10

Reseklubben Storslagen resa med många möten.

Latinamerika i Che Guevaras fotspår 25 DAGAR: 5–29 NOVEMBER 2010 24 DAGAR: 4–27 MARS 2011 1952 begav sig Ernesto Che Guevara ut på en motorcykelresa i Latinamerika med sin vän Alberto Granado. För Che var resan inte över förrän 15 år senare. Nu har du en unik möjlighet att följa med på en omtumlande resa i Ches fotspår genom Argentina, Bolivia och Kuba. Ciceron är författaren och Latinamerikakännaren Stefan Strömberg. Argentina, början på äventyret

Vår resa börjar där Che Guevara började sin – i metropolen Buenos Aires. Här finns La Bocas färgglada konstnärskvarter, tangon och den fotboll som vi lärt oss att älska. Via Che Guevaras födelsestad Rosario kommer vi till staden Cordoba där Che växte upp. Stefan Strömberg

är frilansjournalist, föreläsare och författare till flera böcker om Chile, Bolivia, Uruguay och Guatemala. Stefan har djupa kunskaper om, samt bred erfarenhet från, länderna resan går till efter fyra år i Latinamerika, fördelat på 24 resor. med reservation för ändringar

VI0310 Reseklubb 86

Vi besöker museet där Ches kända motorcykel finns utställd. Vi möter indiankulturer i den norra delen av Argentina, och i Anderna njuter vi av spektakulära vyer över snöklädda bergstoppar. Bolivia – indiankultur på den andinska högplatån

Vi upptäcker ett myllrande La Paz där aymara- och quechuakulturen samexisterar med det moderna. I gruvstäderna Potosí (en gång Sydamerikas rikaste tack vare silvret) och Oruro träffar vi gruvarbetare nere i någon av gruvorna. Här finns Latinamerikas mest intressanta museum, Casa de la Moneda, som visar såväl mynttillverkning och kontinentens konsthistoria, som arbetsvillkoren för de svarta slavar som arbetade där. Kuba – La revolucion

I Havanna möter ett land i förändring. Vi besöker Revolutionsmuseet som berättar om såväl förhistorien med nationalhjälten José Martí som själva revolutionen. Här finns bland annat 86

båten ”Granma” som förde Che och de andra från Mexiko till Kuba. I Havanna besöker vi också Ernest Hemingways gamla finca som är omgjord till museum. Resan avslutas med besök vid Grisbukten, Trinidad samt i Santa Clara som är platsen för Che Guevaras mausoleum. Här har man till och med bevarat kulhålen på hotellet där de avgörande striderna stod.

RESEFAKTA » Tid: 5–29 november 2010 och 4–27 mars 2011. » Pris för prenumeranter:

42 500 kronor. » Info och anmälan: Världens Resor, 08-669 55 25. info@varldens resor.se www.varldensresor.se/vi. » I priset ingår: Flyg Stockholm– Buenos Aires, La Paz–Lima–Havanna, Havanna–Stockholm, svensk färdledare, alla transporter enligt programmet, del i dubbelrum med halvpension, alla inträden till museer och sevärdheter enligt resplanen.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 14.59

RESEkluBBEN

16 DAGAR: 13–28 MAj 2010 Och 16 SEptEMBER–1 OktOBER EXtRA AVGåNG: 17 DAGAR: 9-25 SEptEMBER. Fyra världsstäder: Kyoto, Tokyo, Beijing och Shanghai. En praktfull resa! SuMOBROttNiNG Och hEtA källOR

Resan börjar i Japan där den urbana ungdomskulturen tar sig de mest spännande uttrycksformer. Vi går på sumoturnering i Tokyo och besöker geishakvarteren i Kyoto. Med expresståget Shinkansen färdas vi mellan städerna och bor på lokala gästgiverier. tRäDGåRDAR Och MODERN kiNESiSk kONSt

Vi ägnar två dagar till världsutställningen i Shanghai. Vi jämför den sparsmakade japanska estetiken i den zenbuddistiska mossträdgården i Kyoto med den mer utsmyckade kinesiska trädgården i Tongli. I Beijing ser vi det mest spännande inom modern

Glaskonstnär i arbete.

Shanghai, vackrast på kvällen.

kinesisk konst när vi besöker konstgallerierna i fabriksområdet 798. Vi besöker Mihomuséet utanför Kyoto och när vi promenerar i skulpturparken i Hakone beundrar vi Picassostatyer samtidigt som Fujis majestätiska topp avtecknar sig i bakgrunden.

RESEFAktA » tiD: 13–28 maj , 16 september– 1 oktber, 9–25 september 2010. » pRiS FöR pRENuMERANtER:

33 800 kronor. » iNFO Och ANMälAN:

VärldensResor, tel. 08-669 55 25. » i pRiSEt iNGåR: Internationellt flyg från Stockholm inklusive flygskatt. Alla utflykter inklusive inträden beskrivna i programmet. Del i dubbelrum i 3–4-stjärnigt hotell. Frukost alla dagar, välkomst- och avskedsmiddag, samt ytterligare några måltider. Svensk färdledare. Samtliga transporter enligt resrutten. Visum till Kina.

BOKA

NU!

COLOURBOX

japan, kina och världsutställningen i Shanghai

Konstrunda på österlen

4 DAGAR: 5–8 ApRil Österlens konstrunda är lika populär i dag som när den startade för över 40 år sedan. Nu är det dags att boka! Missa inte årets upplaga av konstrundan på Österlen, den 42:a i ordningen. Var med när hundra konstnärer öppnar sina små ateljéer och dessutom bjuder till en gemensam utställning på Tjörnedalagården. Konstrundan tar oss också till hantverkare och glaskonstnärer. Reseledare är Cia Rimmö, före detta chef på Västerås konstmuseum, numera ordförande i Upplands konstförening. Bussen avgår från Cityterminalen i Stockholm på morgonen och kommer fram till Simrishamn strax före middag. Vi bor på Hotel Svea som ligger fint vid hamnen i Simrishamn.

RESEFAktA » tiD: 5–8 april 2010. » pRiS FöR pRENuMERANtER:

4 530 kronor.

» iNFO Och ANMälAN:

OmniaResor, tel 021-12 90 90.

» i pRiSEt iNGåR: Bussresa i

modern turistbuss, reseledare, två bussfika, 3 nätter i delat dubbelrum på hotell Svea i Simrishamn inklusive frukost, 2 två-rätters middagar på Svea, lunch i Tomelilla och Skillinge, entré till Tjörnedalagården, besök hos olika konstnärer. Enkelrumstillägg (per person): 3 nätter, 1 050 kronor.

japan i full blom.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

VI0310 Reseklubb 87

mED REsERVaTIoN föR äNDRINGaR

2010-02-15 14.59

reseklubben

Natur- och kulturresa till Island 5 dagar: 10–14 augusti 2010 Drömmer du också om att resa till Island? I augusti visar sig sagoön från sin bästa sida. Upplev glaciärer, varma källor och mäktiga vattenfall! Reykjavik bubblar av liv och energi, här finns en spännande blandning av kulturevenemang. En resa fylld av naturens underverk och nordisk historia. Varma Källor Och Författarhem

Vi besöker det varma och mineralrika badet Blå lagunen. Det är en speciell upplevelse att sitta i det turkosgröna vattnet omgiven av lava och karg natur. Lagunen håller cirka 36–39 grader. Alafoss yllefabrik står också på vårt program liksom utflykt till många av naturens underverk, bland annat nationalparken Thingvellir där det isländska Altinget grundades år 930. Vi reser till vattenfallet Gullfoss i glaciärfloden Hvitå, ett av Islands vackraste vattenfall och vidare mot källorna i Geysirområdet där källan Strokkur sprutar en kokhet vattenkaskad högt i skyn. Vi uppehåller oss också i växthusbyn Hveragerði samt stannar vid nobelpristagarens Halldór Laxness hem, Gljufrasteinn, numera museum.

Blå lagunen. För både kropp och själ.

Arkitektur, mystik och jordens mitt

Reykjavik, som är världens nordligaste huvudstad och en av de minsta, bjuder på smakfull arkitektur och vi kommer att se både de äldre och de modernare stadsdelarna. Vi besöker Nordens hus – en institution som stärker kulturella kontakter mellan Island och de övriga nordiska länderna, och som har massor av utställningar och evenemang. Vi gör en heldagstur till halvön Snæfellsnes på västra Island, en plats omgiven av mystik. Över halvön blickar den sovande glaciärklädda vulkanen Snæfellsjökull, omgiven av en natur som formats av havet och lavan. Snæfellsnes har fascinerat människor världen över allt sedan Jules Verne beskrev den som ingången till jordens mitt i sin bok Resan till jordens medelpunkt. Därefter fortsätter vi till Djúpalónssandur, en svart lavastrand som kantas av mäktiga klippor

och berg. Vi bekantar oss med uppkomsten av den isländska nationen och hur människorna historiskt levt på ön under ett besök på nybyggarmuseet i Borgarnes.

RESEFAKTA » Tid: 10–14 augusti 2010. » Pris för prenumeranter:

12 645 kronor.

» Info och anmälan: Ansgar

Resor, tel. 031–17 36 90.

» I priset ingår: Flyg med Icelandair

tur och retur Stockholm. Flygskatt. Transfer och bussresor enligt programmet. Del i dubbelrum med frukostbuffé. Det gemensamma specialprogrammet. 2 luncher och 2 middagar utan måltidsdryck. Bad i Blå lagunen inklusive handduk samt förfriskningar i och efter badet. Gemensamma entréer angivna i programmet. Svensktalande färdledare under hela resan.

Schwarzwald i döda filosofers sällskap 8 dagar: 21–28 augusti 2010 Vandringar och diskussioner med idéhistorikern Sven-Eric Liedman.

Här ska vi prata, tänka och gå.

med reservation för ändringar

VI0310 Reseklubb 88

Tillsammans med professorn, författaren och idéhistorikern Sven-Eric Liedman reser vi med tåg till Freiburg och det natursköna Schwarzwald. Här föddes existentialismen när filosoferna Martin Heidegger och Edmund Husserl vandrade i bergen och diskuterade den traditionella världsbildens 88

upplösning. Vi följer i deras fotspår på jakt efter moderniteten, njuter av hisnande vacker natur, provar Alsaceviner och det lokala fransk-tyska köket.

RESEFAKTA » Tid: 21–28 augusti 2010. » Pris för prenumeranter:

Cirka 16 500 kronor. » Info och anmälan:

Voyage tel. 08-24 75 97.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 14.59

RESEkluBBEN

Historisk färd i Spanien 5 DAGAR: 6–10 OktOBER 2010

Med Madrid som utgångspunkt besöker vi fantastiska historiska platser. Författaren thomas Gustafsson är vår ciceron. Resan börjar i landskapet La Mancha med sina vidsträckta slätter. Här ser vi bland annat de vitkalkade väderkvarnarna som var Don Quijotes inbillade fiender, och vi besöker den historiska toledo – Spaniens stolthet.

kinesiska muren.

staden Toledo som Miguel de Cervantes beskrev med orden ”Spaniens stolthet och den starkast lysande stjärnan bland spanska städer”. Resan går vidare till bland annat klosterslottet el Escorial, Valle de los Caídos – De fallnas dal, den magnifika staden Segovia och Cervantes födelsestad Alcalá de Henares. Vi avslutar i Madrid.

RESEFAktA » tiD: 6–10 oktober 2010. » pRiS FöR pRENuMERANtER:

13 485 kronor.

» iNFO Och ANMälAN:

OmniaResor, tel. 021-12 90 90.

Guldkantad resa till det mystiska Egypten 8 DAGAR: 2–9 NOVEMBER 2010 Upplev pyramider, faraoner och res genom en fantastisk öken. Vi går ut hårt och inleder resan i Kairo med de imponerande Gizapyramiderna, ett av världens sju underverk. På Egyptiska museet bländas vi sedan av Tuthankamons sarkofag i rent guld, varefter vi smälter intrycken på Nilen ombord på en seglande felukka. Resan går vidare med buss rakt ut i öknen till oasen Bahariya, omgiven av olivträd och dadelpalmer. Här njuter vi av den egyptiska öknens stillhet, bad i varma källor och fantastiska solnedgångar. Dags för äventyr på sand-

En bländande upplevelse.

TIDNINGEN VI NR 2 2010

VI0310 Reseklubb 89

dynerna – med jeep! Vi åker till de märkliga svarta Magmabergen och vidare till den Vita öknen med sitt fantastiska månlandskap, skapat av naturen. Kvällen spenderas vid elden under bar himmel med beduiner som gärna underhåller med sång och musik. Till sist lyx och shopping i storstaden Kairo där vi äter middag på Nilen och får uppleva klassisk egyptisk magdans.

RESEFAktA » tiD: 2–9 november 2010. » pRiS FöR pRENuMERANtER:

14 290 kronor

» iNFO Och ANMälAN:

OmniaResor, tel. 021-12 90 90. » i pRiSEt iNGåR: Reguljärt flyg i ekonomiklass med Austrian Airlines Stockholm – Wien – Kairo tur och retur, exklusive flygskatt och bränsletillägg. Alla utflykter, inträdesavgifter och transporter som nämns i programmet. 4 nätter i delat dubbelrum på 5-stjärnigt hotell i Kairo inklusive frukost. 2 nätter i delat dubbelrum på 3-stjärnigt hotell i Bahariya och Farafra inklusive frukost. 1 natt i delat dubbeltält inklusive frukost. Svensk reseledning under hela resan i Egypten. 7 luncher och 5 middagar. Visum för EU- och nordiska medborgare. Dricks till restauranger, lokalguider och chaufförer.

BOKA

NU!

tåG till tiBEt

Upplevelser i det antika och moderna Kina och en hisnande tågresa på världens högst belägna järnväg – till Lhasa i Tibet. » tiD: 13–25 april 2010. » iNFO Och ANMälAN:

AnsgarResor, tel. 031-17 36 90. FilOSOFiVANDRiNG på kORSikA

Med Ronny Ambjörnsson till Medelhavets mest spännande ö. En av årets mest eftertraktade resor! » tiD: 8–15 maj 2010. » iNFO Och ANMälAN:

Voyage, tel. 08-24 75 97. upplEV SOlENS MAt MED BO hAGStRöM

En smakfull resa i Italien.Vi följer det populära tv-programmet. Ciceron: Bo hagström. » tiD: 3–9 oktober 2010. » iNFO Och ANMälAN:

AnsgarResor, 031-17 36 90. kAliFORNiEN – ”thE GOlDEN StAtE” & lAS VEGAS

Vi tar det bästa ur San Francisco och ur den soldränkta delstaten Kalifornien, och lägger till Las Vegas. Med på resan Vi:s reseredaktör Bodil Sjöström. » tiD: 7–16 oktober 2010. » iNFO & ANMälAN:

cable car i San Francisco.

OmniaResor, 021-12 90 90. DEttA äR RESEkluBBEN

Vi arrangerar ett tjugotal resor varje år till världens mest spännande hörn. Dagsprogram finns på www.vi-tidningen.se. Ännu mer information, och vad som ingår i priset (mycket!) får du genom att kontakta respektive researrangör.

2010-02-15 14.59

storkrysset Reseklubben

mars

Kompositörer Hans Christian Nygårdh och Stina Berge Bild Helena Davidsson-Neppelberg

GALLERISTENS BENVED Detta protesmaterial kan omstuvat bli själva varandets omständigheter.

Fyll i korsordet och sänd det tillsammans med kupongen till Storkrysset mars,

Storkrysset mars

Senast 25 mars måste vi ha lösningen. 1:a pris = 10 stycken Trisslotter 2:a pris = 5 stycken Trisslotter 3:e–5:e pris = 3 stycken Trisslotter Lösning och vinnare publiceras i majnumret 2010.

Namn..............................................................................................................................................

Tidningen Vi, Box 2052, 103 12 Stockholm.

Adress............................................................................................................................................. Postnr........................................... Postadress............................................................................

VI1003 90

OBS! Stor- och Mellankrysset kan skickas in i samma kuvert.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 16.38

storkrysset

VINNARE Storkrysset januari AnnMari & Lars Andersson, Höör 1:a pris 2:a pris Göran Nordlund, Märsta 3:e–5:e pris Tore Jonsson, Karlstad Lennart Jönsson, Alingsås Sören Möller, Vittaryd

TIDNINGEN VI NR 3 2010

VI1003 91

2010-02-15 16.38

vi-skogen WWW.VISKOGEN.SE

Mikrobank bra för kvinnorna Systemet med mikrobanker stärker de afrikanska kvinnornas ställning betydligt, berättar Sara Gabrielsson, som snart blir doktor i ett helt nytt ämne.

Så stödjer du Vi-skogen

Sara Gabrielsson – fick banken på banan.

Hon sökte och fick pengar av Sida, Vi-skogen bidrog med att bjuda in samtliga sina klimatansvariga från hela Victoriaområdet och betala för dem. – Det är svårt att ändra traditioner och bryta ner oviljan till förändring, men kvinnorna går i bräschen där – de har just inget att förlora, påpekar Sara Gabrielsson, som väntas bli klar med sin avhandling om knappt två år. INGEMAR UNGE 92

ViSkogen 3.indd 92

Vi-skogen har i 25 år arbetat i länderna runt Victoriasjön med att plantera träd och lära ut agroforestryodling, vilket bland annat ger större skördar och bättre miljö. Ge bort träd till bemärkelsedagar eller till minne av någon. Eller ge en gåva varje månad genom autogiro. Träden kostar 20 kronor styck. Vi-skogens plusgironummer är 90 05 08–3. För mer information ring 08-120 371 70 eller besök www.viskogen.se. Adressen är Vi-skogen, Box 302 27, 104 25 Stockholm.

FOTO: PEO OLSSON

– Kvinnornas ställning stärks betydligt genom arbetsgrupperna kring byarnas minibanker, berättar Sara Gabrielsson, nyligen hemkommen från Kenya. De stöttar varandra, utbyter idéer och information, stärker lagandan och rycker åt sig en försvarlig del av familjebeslutandet. Och de får en värld utanför familjen. Beslutsgrupperna kring mikrobankerna består nämligen mest av kvinnor, men även manliga medlemmar finns. Sara Gabrielsson är doktorand och ska bli doktor i ett helt nytt ämne, hållbarhetsvetenskap, något som Lunds universitet är först i världen med. Sara Gabrielsson är i botten antropolog och miljövetare och har bedrivit omfattande fältstudier i länderna kring Victoriasjön, bland annat intervjuer med bönder inom och utom Vi-skogens hägn, ja även bönder i områden dit Viskogen ännu inte nått men planerar att etablera sig. För att kunna jämföra. Före och efter. – Min avhandling handlar om vilken kapacitet småbönder har att anpassa sig till klimatförändringar, berättar hon, som nyligen arrangerade en konferens i Kisumu, Kenya, där hon sammanförde så många av aktörerna som möjligt inom området: Vi-skogen, andra hjälporganisationer, forskare, universitet, myndigheter, FAO … så många afrikaner och så få européer som möjligt. – Tanken var att stärka samarbetet och informationsutbytet mellan alla tänkbara aktörer. Till och med Kenyas största bank var med – den har nämligen upptäckt att mikrobankernas styrgrupper skulle kunna duga som grupplåntagare … Mycket betydelsefullt när större investeringar är på tapeten.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 16.33

TESKEDSORDEN FÖR TOLERANS, MOT FANATISM www.teskedsorden.se

PRISTAGARE 2: multimusikern Ale Möller.

PRISTAGARE 1: Vi på filten, här representerade av Kalle Westgårdh, Sebastian Malcus, Erik Strannegård, Karolina Berntsson och Sandra Liscano.

Stolta stipendiater

Teskedsorden delade för andra gången ut sina stipendier: denna gång till föreningen Vi på filten och musikern Ale Möller, detta vid en ceremoni i Norstedtshuset på Riddarholmen i Stockholm, en glad ceremoni som snabbt övergick till en lika glad fest.

Pianisten Mats Öberg inledde ceremonin och festen med en egen komposition.

Diplomaten Jan Eliasson och Lill Lindfors, som sjöng.

Författaren Lennart Hagerfors och regissör Peter Schildt.

Susanna Romanus, förläggare och Agneta Pleijel, författare, samt Förläggarföreningens ordförande Kjell Bohlund. TIDNINGEN VI NR 3 2010

0310_TSK.indd 93

De två inledande föredragshållarna drog både skratt och applåder.

P1-chefen Cecilia Bodström och Jannike Åhlund, knuten till det blivande Bergmancentret på Fårö.

Anneli Rogeman och föredragshållarna Börje Ehrstrand, rektor och Anders Carlberg, Fryshuset.

Anders Franck på Jonsereds herrgård och förläggare Camilla Nagler, en av Teskedsordens grundare.

Lars Leijonborg med Vi:s marknadschef Helena Styrelseledamoten Jan Nygren, Anneli Rogeman, Gunilla Steinwall, Moderna museet, Johansson, kommunikationsdirektör Kerstin Lager och provkökschef Sara Begner, båda KF. Ale Möller och Ales son Jens.

2010-02-15 17.14

Reseklubben mellankrysset

mars

Kompositörer Hans Christian Nygårdh och Stina Berge

Fyll i korsordet och sänd det tillsammans med kupongen till Mellankrysset mars,

Tidningen Vi, Box 2052, 103 12 Stockholm.

Senast 25 mars måste vi ha lösningen. 1:a pris = Blomstercheckar värde 200 kr. 2:a pris = Blomstercheckar värde 150 kr. 3:e–5:e pris = Blomstercheckar värde 100 kr. Lösning och vinnare publiceras i majnumret 2010.

Mellankrysset mars

Namn............................................................................................................................................... Adress............................................................................................................................................. Postnr........................................... Postadress............................................................................

VI1003 94

OBS! Stor- och Mellankrysset kan skickas in i samma kuvert.

TIDNINGEN VI NR 3 2010

2010-02-15 16.31

mellankrysset Reseklubben Kyla i både kryss och brev Mitt i maffigaste snöyran vill vi göra några klarlägganden. Akka är ett fjällmassiv i Stora Sjöfallets nationalpark i Lappland, därav dubbeltydighetsvitsen med att kalla Selmas ledargestalt för fjällgås. Diabilder kan i pluralis heta både dian och dior och den chanslöse har inte en suck. Ingalunda omedvetna om att samerna liksom alla andra ursprungsbefolkningar har behandlats skändligt av överhet och majoritetsbefolkning, använde vi nyckeln LappMarie om sångerskan Marie Boine, vilket gjort en lösare ledsen och upprörd då hon menar att ordet är belastat med övertoner av förakt. Enligt våra erfarenheter kallar många samer sig själva och varandra för lappar och vi har inte haft någon som helst avsikt att vara kränkande eller nedlåtande. Vi har dock tagit invändningen till oss och ska i fortsättningen bara använda ordet samer. Lev Väl & Sov Hårt önskar

Hans Christian och Stina hc.nygardh @vi-tidningen.se

VINNARE Mellankrysset januari Ulla Hansson Forsén, Luleå 1:a pris 2:a pris Ulla & Gunnar Lignell, Västerås 3:e–5:e pris Inga-Lisa Ericsson, Gävle Gunnel Ahlén, Västervik Siri Dahlberg, Björkö

TIDNINGEN VI NR 3 2010

VI1003 95

2010-02-15 16.31

Synpunkter Kära läsare! Vi vill veta vad du tycker. Skriv till oss! Adressen är Synpunkter, Vi, Box 2052, 103 12 Stockholm eller redax@vi-tidningen.se. Vi förbehåller oss rätten att korta i inlägg.

Tack för Nina Solomins artikel om Jonas Karlsson (Vi 2/2010). Jag blev verkligen fångad. Och så gillade jag att Solomin hajade till inför sitt eget ordval – ”traggla”, ”haha”! Men – kan det verkligen ha varit någon av de två Sinatralåtarna som brudvalsen tråddes till? I min värld förutsätter vals tretakt, och ingen av de låtar som nämns går i tretakt. Hoppas äktenskapet går som en dans, i vilket fall. Eva Björk Svar: Jag vet det. Men vi dansade egentligen swing, som vi är lite bättre på. Vad kul att du gillade intervjun! Nina Solomin kulturredaktör

Spelande kryckor

Apropå den lilla konserten framför Lasse Lucidors gravsten (Vi 2/2010). Jag undrar som före detta valthornist vad det var för instrument Lasse Grundberg spelade först – ”en kantat på sitt franska horn”? Något franskt naturhorn kan det väl inte

ha varit om han spelade en hel kantat (kantat är ju ett sångstycke förresten). De franska naturhornen är väldigt speciella, närmast lite råa i klangen. Jag blir en aning ängslig – kanske det är valthorn du avser? Ibland har jag sett direktöversättningar av valthornets engelska namn French horn. Ann-Marie Nilsson

sant, ansträngde jag mig för att också läsa dessa partier, men det var jättejobbigt. Jag har annars utmärkt syn – läser pocketböcker med liten grad utan problem. Men det här var värre! Snälla, gör något snarast! Ingrid Lane Svar: Ja, vi har gjort något sna-

rast och jag hoppas verkligen att du och ni andra som hört av er om texten som blev för liten i förra numret, nu kan läsa varje bokstav i detta nummer. Jag är ledsen över det som blev fel. Anneli Rogeman chefredaktör

Svar: Jag har missuppfattat någonting väsentligt i förvissningen om att det var kryckan som var det viktigaste instrumentet. Jag är långt bort i världen och får inte tag i Lasse Grundberg, musikern. Men kolla själv: framför Lucidorstenen står en lur i snön: är det ett valthorn? Vackert blåste han i alla fall, på krycka och horn. Lars Westman redaktör

Varför oemotsagd?

Jag blir så upprörd så jag har svårt att skriva! Vad var syftet med artikeln i 2/2010 om Tobias Billström? Han får stå helt oemotsagd! Jag har mött Billström i olika sammanhang då jag arbetar på en vårdcentral och tar emot flyktingar. Han försöker förvirra begreppen och vill prata om arbetskraftsinvandring enbart. Påståendet att många från Afghanistan, Irak, Somalia med flera länder kommer

Gör något!

Nu har jag fått det nya numret och vad jag blev besviken! En del saker var rediga och snygga, men den lilla tunna grotesken är VÄLDIGT SVÅRLÄST. Eftersom det som stod med grotesken verkade intres-

VINNARE JULTÄVLINGEN

FULLT HUS NÄR VI INTOG DRAMATEN

Den litterära jultävlingen i Vi 1/2010 var knepig. Rätt svar var Hemsöborna av Strindberg och följande rad: 1q, 2i, 3j, 4m, 5l, 6r, 7d, 8o, 9b, 10c.

Svar: Tobias Billström är mig-

rationsminister med ansvar för ett av regeringens viktigaste uppdrag. Det är därför självklart att Vi porträtterar honom och också berättar om hans åsikter. Och helt oemotsagd är han inte i artikeln, faktiskt tvärtom i flertalet frågor. Anita Kratz politisk reporter

Tio år för lite

Ryska bomber över Pajala (Vi 2/2010), hände för så länge sedan att det är svårt att greppa. Men inte är det bara 60 år sedan – då skulle jag vara en något gisten 54-åring. Som avlad i krig och född i fred, är jag nog betydligt äldre. Håkan Olsson Svar: Du anar inte vad vi våndats över felaktigheten. 70 år ska det förstås vara. Vi kommer aldrig att slira på årtalen igen. Möjligen gör vi nya fel, men aldrig det. Dessutom är det cirka tio kilometer från Pajala till finska gränsen inte tio mil, som vi skrev./RED

Gösta Ekman, Johan Rabaeus och Marie Richardson.

600 Vi-läsare vimlade, åt och såg Molières Den Girige under vår speciella Dramatenhelg 23–24 januari. Efter föreställningen blev det paneldiskussion med de medverkande.

Sonia Åberg-Miranda i Rimforsa hade alla rätt. Övriga pristagare är: Kersti Wijk, Uppsala; Maria Fahl, Borås; Helene Jonsson, Nacka; Ingrid Ivarson, Lindköping; Bengt Rattamaa, Norberg; Lotta Wedar, Halmstad; Rose-Marie Gustafsson, Uppsala; Stefan Sandelin, Lund och Elisabeth Westerlund, Karlskoga. Grattis! Ni får var sitt exemplar av Michael Nyqvists bok När barnet har lagt sig.

VI0310.indd 96

hit av ekonomiska skäl, är helt absurt. Låt honom inte få stå oemotsagd! Kerstin Ånevall Lind

FOTO: JOEL NILSSON

Sinatra i tretakt?

tidningen vi nr 3 2010

2010-02-15 17.29

Svenska filminstitutets vd Cissi Elwin Frenkel i Harry Scheins special byggda biograf Julius i Filmhuset, Stockholm.

NÄSTA NUMMER 25 MARS VI ZOOMAR IN CISSI

Sitter man på Filmsveriges mäktigaste post ska man kanske tåla sexistiskt skitsnack på nätet och utfall från kritiska kollegor som tycker att Svenska filminstitutet har blivit alltför kommersiellt. Eller alltför smalt. Eller fullständigt kraftlöst när det gäller jämställdhetsfrågor i en bransch som länge dominerats av manliga genier. ”Stunden i bilen till jobbet har ibland räddat mig från att bli tokig”, säger Cissi Elwin Frenkel som porträtteras i nästa nummer av Vi.

FOTO: BOBO OLSSON

STORHETSVANSINNET

I Dubai finns världens tre högsta hotell, världens högsta byggnad, en av världens största inomhusskidbackar och världens största konstgjorda landmassor i havet. Det blir många rekord när man ska beskriva emiratet på den arabiska halvön men här finns också en skrämmande berättelse om slavarbete, brist på demokrati och storhetsvansinne. DESSUTOM: Senaste nytt om litteratur, konst, film och musik; recept på temat ägg, krönikor och mycket mer!

tidningen vi nr 10 2010

0310_NASTANUMMER.indd 97

97 97

2010-02-15 16.34

Till sist

a n d e rs franzén , avgående operachef

I decennier har Anders Franzén varit bas i svenskt musikliv men har nu avgått som vd för Operan i Stockholm. Han ersätts av Birgitta Svendén.

Kort om din bakgrund och karriär. – Uppvuxen i kyrkomusikerhem i Stockholm, Adolf Fredriks musikklasser, olika befattningar på musikradion i 13 år, sju år som chef Norrköpings symfoniorkester, där jag bidrog till att De Geerhallen kom till, ett modernt konserthus efter 75 år i Hörsalen, en ombyggd kyrka. Sedan chef för Malmö symfoniorkester, 2002 chef för Oslofilharmonikerna, Norges nationalorkester, och därefter Operan i Stockholm. Ingen formell musikutbildning, frånsett några betyg i musikvetenskap under 70-talet. Jag har aldrig fattat några direkt konstnärliga beslut, men att få arbeta med en elit av dansare, sångare, musiker, dirigenter, koreografer med flera har alltid framstått som en drömtillvaro för mig. Särskilt om man som jag är fascinerad av gruppens psykologi kontra individens.

Vad skulle en biljett kosta om inte subventionerna fanns? – 2 500 till 3 000 kronor.

Anders Franzén i Operans Guldfoajé.

Hur ser vår operas ekonomi ut jämfört med andra operahus? – Svårt att jämföra. Köpenhamn betalar inte sociala lönekostnader eller hyra via bidraget. Tyska operahus finansierar ofta orkestern genom att den även är en symfoniorkester. Men generellt sett är vår opera mycket kostnadseffektiv.

Hur är det med kvaliteten? – Jag tycker vi håller hög kvalitet – uppsättningar som Ringen, Orpée och Elektra håller mycket hög internationell klass.

Ångrar du ditt yttrande om italienskt temperament vad gäller sextrakasserierna från balettchefen? : SVAR PÅ NR 6 ”3 000 kronor – Ja, det gör jag. Och ryckt ur Några glädjeämnen och sitt sammanhang framstår det som om subventioner inte fanns.” bekymmer under din tid än mer absurt. Min uppfattning på Operan? om sexuella trakasserier eller omdömeslösSkulle du ha velat sätta upp fler – Att få vara med om iscensättning heter som gränsar till det, är tydlig för dem moderna operor? av en ny Wagners Ring! Har bara skett vid som känner mig: fullständigt oacceptabelt. – Jag har beställt tio operor som ska fyra tillfällen under de senaste 100 åren. I branschen förbereder vi nu under våren spelas de kommande åren. Fem har kvinn– Göteborgs stad äger Göteborgsopeett seminarium med Svensk Scenkonst och liga tonsättare(!) – ett trendbrott i operans ran vilket ger mer lokalt stöd, en helt annan Teaterförbundet kring sexuella trakasserier. historia. Dessutom har jag ärvt tidigare motivation! Stockholmsoperan saknar lokal chefers beställningar, Sandströms Batseba, anknytning, den ägs av staten, vars bidrag Vad motiverar prisskillnaden till exempel, urpremiär för två år sedan. Att inte tar hänsyn till ökade hyror, renoveringar mellan en Opera- och en den inte tas upp nu under våren har enbart och dylikt. Det Konglige i Köpenhamn Dramatenbiljett? ekonomiska orsaker – uppsättningen är dyr. har till exempel sina pensioner och hyror – Varje opera- eller balettföreställning liggande på ett annat departement. sysselsätter 150–200 artister på scen och Nytt operahus på önskelistan? i orkesterdike – dessutom är uppsättnings– Den mest angelägna framtids Är inte operan som konstform kostnaderna högre. frågan. Operan är 112 år och knappt moderotidsenlig och för storvulen?

– Jag tror att operan har en väl så stor förankring i dag som någonsin tidigare. Men uppsättningarna är kostnadskrävande – därför är samarbete mellan operahus i Europa nödvändiga för operans fortbestånd.

niserad. Scenen är för liten för samarbeten med andra operahus – anpassningen till vår lilla scen innebär att det inte blir någon kostnadsbesparing. Dessutom behöver vi en andra scen – i Göteborg bygger man redan på sin tredje! 98

0310_TILLSIST.indd 98

Och hur ser framtiden ut? – Inga konkreta planer. Jag tänker inte gå in i någon formell ledarroll men gärna ett styrelseuppdrag där jag kan vara till nytta. Och så är jag en ivrig amatörfotograf. INGEMAR UNGE

FOTO LINDA GREN

tidningen vi nr 3 2010

2010-02-15 12.07

POSTTIDNING B TIDNINGEN VI c/o Titeldata 112 86 Stockholm

Naturskön resa till Gardasjön! Som en oas lockar Gardasjön med sitt milda klimat, glimrande vatten och vackra nejder. Längs en storslagen resväg genom Europa tar vi tåget till Norditalien. Vi bor centralt i Garda och har nära till vingårdar, marknader samt Verona och Venedig. RESAN TILL GARDA. I Lund möter tågvärden upp. Ombordstigning på nattåget

Miljövä n nyhet! lig

GARDASJÖN inramas av alptoppar i norr och dofttyngda terrassodlingar i söder.

Vi bor på hotell Palme, centralt beläget med gångavstånd till strandpromenaden. Hotellet har trädgård med pool. Dubbelrum med tv, telefon, luftkonditionering, hårtork, dusch/wc. Balkong eller terrass. UTFLYKTSMÅL. Här når du enkelt vingårdar, marknader och vandringsleder för natursköna strövtåg. Många av Italiens mest sevärda städer ligger i närheten, så som Venedig, Milano och Verona.

som avgår sent på kvällen. Tidig frukost i Berlin och byte av tåg, till München. TYROLEN. Vår miljövänliga färd går förbi böljande odlingslandskap via Alperna.

Ankomst till Verona sent dag två. Reseledare möter upp för transfer till Garda. Under en veckovistelse njuter vi skönt klimat och gästvänlighet vid Gardasjön.

Avresa från Lund 26/5, 9/6 och 8/9. 10 dagar. Pris fr 7.595:- inkl. tågresa till Verona t/r, tågvärd, del i liggvagn 2 nätter, transfer, del i dubbelrum 7 nätter på hotell Palme, halvpension, Interrailbiljett med 2 resdagar tillgodo. Skandinavisktalande reseledare. Anslutningståg - hör med våra resesäljare.

Ring Grand Tours 020-78 33 11. Boka även på www.grandtours.se

VI0310 Grand Tour 100 GT_VI_03-10_217x248_Gardasjon.indd 1

2010-02-12 10.33 10-02-04 09.18.05