Mohammed Rezwan, Bangladesh, SVE

Page 1

Varför nomineras Rezwan?

Mohammed Rezwan

nomineras för sin 25-Ă„riga kamp för barns, inte minst ïżœlickors, rĂ€tt att gĂ„ i skolan, trots översvĂ€mningar och ökad fattigdom till följd av klimatförĂ€ndringarna.

UTMANINGEN

Varje Är förstörs tusentals skolor och skolvÀgar av översvÀmningar i Bangladesh, som förvÀrrats till följd av klimatförÀndringarna. Miljoner barns skolgÄng pÄverkas och mÄnga kommer aldrig tillbaka till skolan. De tvingas i stÀllet att arbeta och flickorna gifts ofta bort.

ARBETET

Rezwan och hans organisation Shidhulai Swanirvar Sangstha (SSS) driver 26 flytande skolor pÄ floderna. BÄtskolorna hÀmtar barnen dÀr de bor, sÄ att de kan gÄ i skolan Àven om vÀgarna ligger under vatten. SSS har Àven flytande bibliotek och hÀlsokliniker, samt yrkesutbildning pÄ bÄtskolor för unga kvinnor. Varje by med bÄtskola har en tjejrÀttsförening som kÀmpar för flickors rÀttigheter, och mot barnÀktenskap

RESULTAT OCH VISION

Sedan 1998 har 22 000 barn fÄtt utbildning genom bÄtskolorna. 150 000 bybor nÄs varje Är av de flytande biblioteken och hÀlsoklinikerna. 15 000 unga kvinnor fÄr yrkesutbildning för en bÀttre framtid. BarnÀktenskapen minskar dÀr bÄtskolorna finns. Rezwan vill starta fler bÄtskolor. Hans idé om flytande skolor har spridit sig i hela Bangladesh och till Ätta andra lÀnder.

Nominerad barnrÀttshjÀlte

Mohammed Rezwan

– Vi har alltid haft översvĂ€mningar hĂ€r i Bangladesh, men nu Ă€r det betydligt vĂ€rre. Tusentals skolor förstörs i översvĂ€mningar varje Ă„r, sĂ€ger Mohammed Rezwan, som kĂ€mpar för att alla barn ska kunna gĂ„ i skolan i det katastrofdrabbade landet.

Bangladesh Àr ett av de lÀnder som pÄverkas mest av klimatförÀndringarna. Allra hÄrdast drabbas barnen. NÀrmare 20 miljoner barn i Bangladesh utsÀtts för extrem hetta, torka, cykloner och översvÀmningar.

De kraftiga regnen kom varje Är under monsunen i byn Shidhulai nÀr Rezwan vÀxte upp. Allt svÀmmade över. FÀlt, Äkrar, hus och vÀgar. Husen av lera, halm och bambu drogs med i flodens vattenmassor och mÀnniskor förlorade allt de Àgde. MÄnga dog. Skolor förstördes och stÀngdes. Och

RIGHTS! OUR

FÖRÄNDRING FÖR BARNETS RÄTTIGHETER

eftersom vÀgarna lÄg djupt under vatten gick det varken att gÄ eller cykla till de skolor som fortfarande var öppna. MÄnga barn blev helt utan sin utbildning.

– SĂ„ hĂ€r var det för mĂ„nga av mina kompisar, men för mig var det lite annorlunda.

Eftersom Rezwans pappa arbetade i huvudstaden

Dhaka, bodde resten av familjen hos mormor och morfar i byn. Morfar var gymnasielÀrare och Àgde egen mark med odlingar, och huset var stadigt och byggt av tegel och hade plÄttak.

– Vi hade Ă€ven en bĂ„t som vi transporterade vĂ„rt ris och andra grödor frĂ„n odlingarna med. SĂ„ nĂ€r vĂ€garna svĂ€m­

Rezwan bidrar som förÀndrare till att uppfylla barnets rÀttigheter och till att nÄ globala mÄl som: MÄl 4: God utbildning. MÄl 5: JÀmstÀlldhet. MÄl 7: HÄllbar energi för alla. MÄl 13: BekÀmpa klimatförÀndringarna.

52
52–67

Trygghet för

flickorna

– I Bangladesh hĂ€nder det att flickor utsĂ€tts för övergrepp av manliga lĂ€rare, eller pĂ„ vĂ€gen till och frĂ„n skolan. Det gör att mĂ„nga familjer vĂ€ljer att inte lĂ„ta sina döttrar gĂ„ i skolan. Vi gör allt för att familjerna ska kĂ€nna sig trygga. NĂ€stan alla lĂ€rare Ă€r kvinnor, som Ă€r omtyckta och lever i byn dĂ€r dom undervisar. BĂ„tarna hĂ€mtar och lĂ€mnar eleverna dĂ€r dom bor, och körs av kaptener som ocksĂ„ kommer frĂ„n byn, förklarar Rezwan.

made över kunde jag Äka bÄt till skolan. Jag var lyckligt lottad, men det kÀndes ÀndÄ inte bra eftersom mÄnga av mina kompisar inte hade samma möjlighet.

OrÀttvist

Skolan var mycket viktig för Rezwans morfar, som uppmuntrade honom att plugga hÄrt.

– Jag Ă€lskade skolan, fick bra betyg och stipendier som gjorde att jag hade rĂ„d att fortsĂ€tta hela vĂ€gen till universitetet i huvudstaden Dhaka, dĂ€r jag utbildade mig till arkitekt.

Rezwans 54 bÄtar

‱ 26 skolor

‱ 10 bibliotek

‱ 6 yrkesskolor

‱ 6 hĂ€lsokliniker

‱ 4 transportbĂ„tar

‱ 2 lekplatser

Varje gÄng Rezwan besökte Shidhulai trÀffade han kompisarna som hade tvingats sluta skolan pÄ grund av översvÀmningarna. Han sÄg vilket svÄrt liv de hade fÄtt. Det fanns inga arbeten, ingen hÀlsovÄrd och fortfarande dÄligt med skolor i omrÄdet. Allt var bara en stenhÄrd kamp för att överleva.

– Det kĂ€ndes orĂ€ttvist, och jag ville hjĂ€lpa till pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Som arkitekt ville jag bygga skolor, bibliotek och sjukhus och vara med och skapa arbeten i byarna för att livet dĂ€r skulle bli bĂ€ttre, berĂ€ttar Rezwan.

Flytande skolor

Men han förstod att det egentligen inte var nÄgon smart idé att bygga vanliga skolor, eftersom de ÀndÄ bara skulle förstöras vid nÀsta översvÀmning.

– NĂ€r det var som vĂ€rst hamnade tvĂ„ tredjedelar av Bangladesh under vatten, sĂ„ jag kom fram till att skolorna mĂ„ste kunna flyta för att inte förstöras. Och om skolorna var byggda som bĂ„tar, skulle skolan kunna komma till barnen nĂ€r dom inte kunde ta sig till skolan, eftersom vĂ€garna lĂ„g under vatten.

Med hjÀlp av en gammal

Rezwan inte ensam

Organisationen Shidhulai Swanirvar Sangstha har 213 anstÀllda och 315 volontÀrer. BÄtskolan har 78 lÀrare och 58 kaptener och bÄtsmÀn.

53
Varje bÄtskola tar emot tre klasser med 30 elever per dag. Klasserna fÄr undervisning i tretimmarspass.
c TEXT: ANDREAS LÖNN FOTO: JOHAN BJERKE

Familjens heder

– Om en flicka utsĂ€tts för sexuella övergrepp blir det Ă€ndĂ„ ofta flickan som till slut fĂ„r skulden. Familjens Ă€ra och heder Ă€r förstörd, och skvallret gör att ingen vill gifta sig med vare sig flickan eller hennes systrar. En av anledningarna till barnĂ€ktenskap Ă€r att familjen inte vill riskera sin heder. Det Ă€r en fruktansvĂ€rd situation, sĂ€ger Rezwan.

dator och 500 dollar som Rezwan hade kvar frÄn ett skolstipendium, startade han 1998 organisationen

Shidhulai Swanirvar

Sangstha (Shidhulai klarar problemen), för att förverkliga drömmen om sina flytande skolor.

Första bÄtskolan

– Jag satt uppe pĂ„ nĂ€tterna och sökte pĂ„ nĂ€tet efter organisationer i bĂ„de Bangladesh och utomlands som kunde stötta mig med pengar. Jag skickade hundratals mejl! Samtidigt samlade jag och frivilliga in skrĂ€p i byarna för Ă„tervinning som vi sĂ„lde till fabriker för att fĂ„ ihop pengar.

Till slut gav skrÀpsamlandet och nÀtterna vid datorn resultat. Pengar började komma in. Rezwan anstÀllde ett par medarbetare, och 2002 kunde han rita och bygga den första bÄtskolan.

– Vi anvĂ€nde material och skickliga bĂ„tbyggare frĂ„n byarna. Folk blev stolta!

Förutom att bÄtbyggarna fick arbete och barnen utbildning, anstÀllde Rezwan bÄde lÀrare och skeppare frÄn byn.

– Det blev allas skola, inte bara min! skrattar Rezwan.

Flickors rÀttigheter

Rezwan lyckades fÄ in mer pengar, sÄ antalet bÄtskolor och elever ökade för varje Är. Och för att sÄ mÄnga barn som möjligt skulle kunna gÄ i skolan, var utbildningen helt gratis, Àven skolböckerna. Barn som tidigare aldrig kunnat gÄ i skolan, hoppade nu ombord pÄ en av Rezwans skolor nÀr den kom till deras by.

– Det Ă€r alla barns rĂ€ttighet att gĂ„ i skolan. Men hĂ€r betyder det kanske allra mest för flickorna. Var femte flicka gifts bort före dom fyllt 15 Ă„r. Det bĂ€sta sĂ€ttet att stoppa barnĂ€ktenskap Ă€r att se till att flickorna fĂ„r gĂ„ i skolan sĂ„ lĂ€nge som möjligt, förklarar Rezwan.

– Min mamma giftes bort nĂ€r hon var tretton Ă„r. Hon födde mig nĂ€r hon var femton.

54

Flytande bibliotek med internet

Rezwans tio flytande bibliotek gör tre stopp om dagen och varje by fÄr besök tre gÄnger i veckan. PÄ biblioteken finns Àven datorer som drivs med solenergi.

– För att kunna fĂ„ en bra framtid mĂ„ste man veta hur datorer fungerar, och det kan vi hjĂ€lpa till med hĂ€r. Allra viktigast Ă€r det att flickor och unga kvinnor lĂ€r sig om datorer och internet. Vidareutbildar dom sig och fĂ„r nya kunskaper höjs nĂ€stan alltid Ă„ldern för nĂ€r dom gifter sig, förklarar Rezwan.

I Rezwans bibliotek finns bland annat böcker om flickors rÀttigheter och om natur, miljö och klimatförÀndringar.

Hon offrade sin egen barndom, sina egna rÀttigheter, för att ta hand om mig och mina bröder. SÄ kampen för flickors och pojkars lika rÀttigheter Àr personlig för mig! Vi har alltid Àgnat mycket tid Ät att förklara för alla i byarna att flickor och pojkar har samma rÀttigheter och att bÄda mÄste respekteras och tillÄtas gÄ i skolan.

Rezwans 26 skolor Idag, tjugo Är efter att den första skolan sjösattes, gÄr 2 340 elever i 26 skolbÄtar pÄ floderna i nordvÀstra Bangladesh. Förutom de flytande skolorna, har Rezwans organisation flytande bibliotek och hÀlso­

kliniker som nÄr 150 000 bybor om Äret. Fler Àn 22 000 barn har fÄtt sin utbildning i bÄtskolorna och Rezwans idé med flytande skolor har spridit sig till andra organisationer i hela Bangladesh. Men Àven till Indien, Pakistan, Vietnam, Kambodja, Filippinerna, Indonesien, Nigeria och Zambia.

TjejrÀttsföreningar

Det finns tjejrÀttsföreningar i alla byar dÀr bÄtskolorna finns.

– Vi stöttar varandra, informerar i byarna och försöker stoppa barnĂ€ktenskap och tidiga graviditeter, sĂ€ger Maria, 19 Ă„r, i röd-blĂ„ huvudduk, pĂ„ uppdrag tillsammans med sina kompisar i föreningen.

55
LÄng kö till lÀkaren pÄ en av organisationens sex flytande kliniker.

– Det gör mig jĂ€tteglad! Och med tanke pĂ„ den globala uppvĂ€rmningen kommer det behövas Ă€nnu fler flytande skolor i vĂ€rlden, sĂ€ger Rezwan.

Farligt arbete

Men det Àr inte alla som gillar Rezwans arbete.

– Det finns dom som inte tycker om att fattiga barn fĂ„r en bra utbildning som gör att dom som vuxna börjar krĂ€va sina rĂ€ttigheter. DĂ„ gĂ„r det inte lĂ€ngre att utnyttja dom som billig arbetskraft och att stjĂ€la deras pengar. DĂ€rför har jag och mina arbetskamrater mĂ„nga fiender. Vi blir polisanmĂ€lda pĂ„ falska grunder, fĂ„r vĂ„ra kontor och hem

genomsökta. SjÀlv har jag utsatts för tvÄ mordförsök och sover sÀllan mer Àn en natt pÄ samma stÀlle.

– Jag Ă€ger inte mĂ„nga saker eller mycket pengar. Men varje gĂ„ng jag ser alla barn i bĂ„tskolorna som lĂ€r sig viktiga saker, som gör att dom kan uppfylla sina drömmar och fĂ„ ett bra liv, kĂ€nner jag mig lycklig och rik! c

Klimatet och barnets rÀttigheter

– KlimatförĂ€ndringarna leder till att mĂ„nga av barnets rĂ€ttigheter krĂ€nks i Bangladesh. Det hĂ€r Ă€r min lista över krĂ€nkningar, sĂ€ger Rezwan:

‱ Barn fĂ„r ingen utbildning eftersom skolor förstörs och stĂ€ngs.

‱ Barns familjer blir fattigare; sĂ„ mindre mat, ingen hĂ€lsovĂ„rd och barnĂ€ktenskapen ökar.

‱ Barn tvingas pĂ„ flykt.

‱ Barn förlorar sina hem och familjer.

‱ Barn blir sjuka.

‱ Barn dör.

Arbetar jÀmt

Rezwan Àr hela tiden i kontakt med sina skolor ute pÄ floderna. Har de allt som behövs? TillrÀckligt med lÀrare? Kaptener? Böcker?

Bangladesh försvinner

Bangladesh har alltid haft översvÀmningar under regnperioderna, men klimatförÀndringarna gör situationen mycket vÀrre. UppvÀrmningen gör att glaciÀrerna i Himalaya smÀlter och ökar vattenmÀngden i floderna som rinner genom Bangladesh. NÀr monsunregnen kommer rÀcker flodfÄrorna inte till för allt vatten utan de svÀmmar över och mark

försvinner. Samtidigt gör den globala uppvÀrmningen att havsnivÄn stiger och lÀgger mark vid Bangladeshs kust under vatten.

Regnen och översvÀmningarna Àr kraftigare, kommer oregelbundet, oftare och hÄller pÄ lÀngre. Det blir svÄrt för mÀnniskor att sÄ och skörda.

Trots att Bangladesh bara bidrar med mindre Àn en

tusendel av vÀrldens utslÀpp av vÀxthusgaser, Àr det ett av de lÀnder som drabbas vÀrst av den globala uppvÀrmningen.

Forskarna i FN:s klimatpanel rÀknar med att nÀstan en femtedel av Bangladesh helt kommer försvinna under vatten redan Är 2050, och att 20 miljoner av landets invÄnare kommer att vara klimatflyktingar.

3 miljoner hemlösa

ÖversvĂ€mningarna i Bangladesh 2022 gjorde att:

‱ NĂ€stan 11 miljoner mĂ€nniskors liv pĂ„verkades.

‱ 145 dog.

‱ 3 miljoner mĂ€nniskor blev hemlösa.

‱ 6 676 skolor förstördes.

‱ 1,5 miljoner barns utbildning pĂ„verkades.

56 XINHUA/TT

KĂ€mpar för ïżœlickors rĂ€ttigheter

– Min storasyster tvingades sluta skolan och gifta sig nĂ€r hon var femton Ă„r, och hon Ă€r redan mamma, sĂ„ jag vet hur viktigt det Ă€r att kĂ€mpa för flickors rĂ€ttigheter, sĂ€ger Chobi, 13 Ă„r, och medlem i bĂ„tskolans tjejrĂ€ttsförening.

Det var nog tÀnkt att det skulle bli likadant för mig men mamma och pappa Àndrade sig efter att bÄtskolan och tjejrÀttsfören­

ingen började informera om problemen med barnÀktenskap. Men jag tycker synd om min syster som inte fick samma möjligheter som jag

Flicka i Bangladesh

‱ Fler Ă€n hĂ€lften av flickorna, 38 miljoner, gifts bort före 18 Ă„rs Ă„lder, och var femte, 13 miljoner, före 15 Ă„rs Ă„lder.

‱ 5 av 10 bortgifta flickor föder sitt första barn före 18 Ă„rs Ă„lder.

‱ Flickor som gifts bort utsĂ€tts för mycket vĂ„ld, Ă€ven sexuellt vĂ„ld. Men en majoritet av befolkningen anser inte att barnĂ€ktenskap Ă€r sexuellt vĂ„ld mot flickor.

‱ Mer Ă€n dubbelt sĂ„ mĂ„nga flickor som pojkar slutar skolan i Ă„rkurs 6 och 7.

‱ Det Ă€r fyra gĂ„nger vanligare att en flicka som Ă€r gift inte gĂ„r i skolan, Ă€n en ogift flicka.

‱ Fem miljoner kvinnor och flickor har dött till följd av diskriminering, som mindre mat, sjukvĂ„rd och omvĂ„rdnad Ă€n pojkarna, samt av aborter av flickfoster.

fÄtt. Det Àr för att skydda andra flickor frÄn att rÄka lika illa ut som henne som jag Àr med i föreningen.

Vi trĂ€ffas ungefĂ€r tre gĂ„nger i mĂ„naden och lĂ€r oss om flickors rĂ€ttigheter. Och vi stöttar och skyddar varandra. Att vara med i gruppen gör att vi kĂ€nner oss starkare tillsammans. Vi vĂ„gar sĂ€ga vad vi tycker. Det Ă€r jĂ€tteviktigt eftersom vi pratar med vĂ„ra familjer, grannar, barn, ungdomar, Ă€ldre
 ja alla i byarna runt omkring!

Fler börjar förstÄ

Vi informerar om att det Àr förbjudet med barnÀktenskap och att alla flickor i stÀllet mÄste fÄ gÄ i skolan precis som pojkar. Vi berÀttar ocksÄ att en ung flicka inte Àr redo att fÄ barn tidigt eftersom hon

Det Ă€r 15 tjejer i Ă„ldern 13–19 Ă„r i Chobis förening. Hon och nĂ„gra till gĂ„r kvar i bĂ„tskolan, andra har börjat gymnasiet eller gĂ„r i Rezwans yrkesskola. Genom tjejrĂ€ttsföreningen hĂ„ller de kontakten och kan fortsĂ€tta stötta varandra. En vuxen kvinna frĂ„n bĂ„tskolan i byn leder mötena. Det finns tjejrĂ€ttsföreningar i alla byar dĂ€r bĂ„tskolorna finns.

Chobis viktiga tjejlista

DÀrför Àr det, enligt Chobi, viktigt att en flicka fÄr gÄ i skolan:

‱ Hon lĂ€r sig viktiga saker.

‱ Hon fĂ„r vĂ€nner.

‱ Hon fĂ„r leka och ha fritid.

‱ Hon kan fĂ„ ett arbete och en bĂ€ttre framtid.

sjÀlv Àr ett barn. Att det Àr hög risk att bÄde mamman och barnet dör.

Jag tror faktiskt att dom lyssnar pÄ oss, för det Àr inte alls lika vanligt med barnÀktenskap hÀr lÀngre. Jag behandlas bra i min familj, och det gör dom flesta flickor i det hÀr omrÄdet numera. HÀr börjar fler och fler förstÄ att pojkar och flickor har samma rÀttigheter.

I framtiden Ă€r min dröm att Ă€ga min egen mark att odla pĂ„. Jag skulle ocksĂ„ vilja ha nĂ„gra getter och ankor och leva ett lugnt liv. Jag skulle vara lycklig om det blir sĂ„.” c

57
’’
c TEXT: ANDREAS LÖNN FOTO: JOHAN BJERKE

BÄtskolan rÀddade Rakhiya

– Utan Rezwans bĂ„tskola hade mitt liv sett helt annorlunda ut. Jag hade varit bortgift och tvingats sluta skolan för att ta hand om hemmet. Min framtid hade förstörts, sĂ€ger Rakhiya, 11 Ă„r, som gĂ„r i femte klass och drömmer om att bli lĂ€kare i byn.

NĂ€stan var femte flicka i Bangladesh tvingas in i barnĂ€ktenskap före 15 Ă„rs Ă„lder, mĂ„nga pĂ„ grund av fattigdom som förvĂ€rras av klimatförĂ€ndringar. Rakhiya var nĂ€ra att bli en av dem 


Det hĂ€nde förra Ă„ret. Jag hade klivit av skolbĂ„ten och gĂ„tt upp frĂ„n floden till vĂ„rt hus. Precis nĂ€r jag skulle gĂ„ in genom dörren hörde jag att mamma och pappa pratade om mig. Jag stannade till och lyssnade, försökte vara sĂ„ tyst som möjligt. Först trodde jag att jag hörde fel. Det kunde vĂ€l inte stĂ€mma? Dom pratade om ett bröllop. Mitt bröllop? Jo, dom sa mitt bröllop. Mitt hjĂ€rta slog snabbt. Allt snurrade. Jag fattade ingenting. Mina förĂ€ldrar satt och planerade att gifta bort mig
 Först visste jag inte vad jag

LÀrare mot barnÀktenskap!

Rakhiyas lÀrare Rowsonapa Àr en förebild för mÄnga av barnen vid floden.

– Det kĂ€nns som om jag kan berĂ€tta allt för henne, sĂ€ger Rakhiya.

skulle göra, men till slut gick jag i alla fall in. NÀr jag klev in genom dörren slutade dom prata direkt. Jag lÄtsades som om jag inte hade hört nÄgot, och dom lÄtsades som om allt var som vanligt. Jag visade

ingenting, men jag var sÄ besviken pÄ mamma och pappa. Och arg.

Fröken rÀddade mig

I bÄtskolan har vi lÀrt oss att det Àr förbjudet med barnÀk­

58
’’

tenskap. Att det Àr mot vÄra rÀttigheter. Min lÀrare pratar ofta om att alla barn har rÀtt att fÄ gÄ i skolan, bÄde flickor och pojkar. Men nu kunde allt det dÀr vara över för mig. Jag sa ingenting till mamma och pappa den kvÀllen, men jag pratade med min lÀrare direkt nÀr jag kom till skolan nÀsta morgon. Hon blev vÀldigt orolig och följde med mig hem efter skolan tillsammans med nÄgra frÄn bÄtskolans tjejrÀttsförening, som hon hade bett att följa med. Dom förklarade för mamma och pappa att det Àr fel och olag­

Flytande skolan kommer

Klockan Àr snart Ätta pÄ morgonen och Rakhiya stÄr och vÀntar pÄ skolbÄten tillsammans med nÄgra av sina klasskompisar. BÄten gör tvÄ stopp till för att hÀmta upp resten av klassen innan undervisningen börjar.

– I min skola har vi inga uniformer, och det tycker jag Ă€r bra, eftersom vissa familjer inte har rĂ„d med det, sĂ€ger Rakhiya.

Bortgift vid 13

– Det kĂ€nns otroligt skönt att vi tĂ€nkte om och inte gifte bort Rakhyia. SjĂ€lv var jag 13 Ă„r nĂ€r jag tvingades gifta mig. Jag hann gĂ„ klart femte klass, men nĂ€r jag blev bortgift fick jag aldrig chansen att gĂ„ i skolan igen. Jag önskar att min dotter fĂ„r ett bĂ€ttre och enklare liv Ă€n mitt, sĂ€ger Rakhiyas mamma Saleha.

ligt med barnÀktenskap, och bad att dom inte skulle gifta bort mig. Dom sa att jag mÄste fÄ gÄ fÀrdigt skolan, leka och vara barn, inte gifta mig.

Jag var orolig och nervös men mötet slutade faktiskt med att mina förÀldrar lovade

att inte gifta bort mig. Det Àr svÄrt att förklara hur lÀttad jag kÀnde mig. Men jag hade fortfarande svÄrt att förstÄ vad som hÀnt. Allt hade gÄtt sÄ fort. Jag fattade inte att

mamma och pappa hade varit beredda att göra sÄ mot mig.

– Jag gör mina hennamönster sjĂ€lv. Jag gillar att teckna och rita och jag gör det i mina skrivböcker ocksĂ„!

59
BĂ„tskolan Shidhulai Swanirvar Sangstha
c TEXT: ANDREAS LÖNN FOTO: JOHAN BJERKE

RAKHIYA, 11

BOR: Vid floden Gumani.

ÄLSKAR: Ärlighet.

HATAR: Lögner.

BÄSTA SOM HÄNT: Att min lĂ€rare rĂ€ddade mig frĂ„n att bli bortgift.

VÄRSTA SOM HÄNT: Att mina förĂ€ldrar planerade att gifta bort mig.

VILL BLI: LĂ€kare.

SER UPP TILL: Rezwan. Jag vill bli som han!

Floden tog allt

För nÄgra Är sen bodde vi i ett litet hus med vÀggar av vass och bambu nÀra floden. Det var monsun, sÄ regnet vrÀkte ner och vattnet i floden steg hela tiden och nÀrmade sig huset. Det var sent pÄ kvÀllen men ingen i familjen vÄgade gÄ och lÀgga sig.

Först kom lite vatten in under vassvÀggarna och vid

Bananïżœlottar

Solen ger lÀxljus

– Alla elever pĂ„ bĂ„tskolan fĂ„r varsin solenergilampa för att vi ska kunna göra vĂ„ra lĂ€xor i ett bra ljus. Vi har fĂ„tt en solpanel pĂ„ taket ocksĂ„ sĂ„ att vi kan ladda lampan. Jag slutar plugga efter kvĂ€llens sista böneutrop, ungefĂ€r 19:30. Böneutropen frĂ„n moskĂ©n Ă€r som min klocka, sĂ€ger Rakhiya.

dörren, men plötsligt forsade det vatten in genom alla springor i huset. Till slut kom det rakt genom vÀggarna. Jag och mina bröder höll fast i mamma och pappa sÄ hÄrt vi bara kunde, samtidigt som vattnet blev allt djupare. Efter ett tag blev mamma tvungen att lyfta mig sÄ högt hon kunde eftersom vattnet hade blivit sÄ djupt inne i huset.

NÀr vi tog oss ut genom dörren var det som att kliva rakt ner i floden. Vi skrek nÀr vi hamnade i vattnet och trodde att vi skulle dö. Men pÄ nÄgot sÀtt lyckades vi alla ta oss in till land. DÀrifrÄn sÄg vi hur vÀggarna och taket slets loss frÄn vÄrt hus och drogs ner i floden. Hela huset försvann.

Ingen egen mark

Vi var utomhus hela den natten. Regnet fortsatte ösa ner och det var vatten överallt. Sen minns jag inte sÄ mycket mer, jag vet inte varför. Men mamma har berÀttat att jag bara grÀt och skrek. Ena stunden satt jag i mammas knÀ och nÀsta hos pappa. Ibland somnade jag av utmattning, men sÄ vaknade jag igen och

– NĂ€r vattnet stiger i floden och översvĂ€mningarna Ă€r pĂ„ vĂ€g, bygger mamma och pappa en plattform av bambu högt ovanför vattnet som vi flyttar till. DĂ€r lagar vi mat och sover. Det Ă€r ofta fullt av ormar i vattnet under plattformen. Vi gör Ă€ven flottar av banantrĂ€d för att kunna ta oss fram. HĂ€r mĂ„ste man bĂ„de kunna simma och veta hur man ska ta hand om ormbett, annars överlever man inte, sĂ€ger Rakhiya.

Livsviktig ormkunskap

– I bĂ„tskolan lĂ€r vi oss hur vi ska göra om nĂ„gon blir biten av en kobra eller andra ormar. Först binder man en tygtrasa eller ett band hĂ„rt ovanför bettet sĂ„ att giftet inte sprider sig vidare i kroppen. Sedan ska man ta sig till kliniken eller sjukhuset sĂ„ fort som möjligt. Det Ă€r vanligare med ormbett vid översvĂ€mningar. DĂ„ tar sig ormarna in i husen och söker skydd frĂ„n vattnet. Min morbror blev biten av en farlig orm men som tur var överlevde han, berĂ€ttar Rakhiya.

60
ADI SHAA/AFP/TT RAGNA JORMING

skrek rakt ut. Jag hade lÀnge mardrömmar och vaknade mitt i natten, grÀt och ropade pÄ mamma och pappa.

Vi bodde hos slÀktingar tills pappa hade byggt huset dÀr vi bor nu. Men vi fick det vÀldigt svÄrt efter översvÀmningen. Vi Àr jordlösa och förlorade det lilla vi Àgde nÀr det gamla huset försvann. Grannarnas fÀlt och odlingar, dÀr mamma

brukade arbeta, blev ocksÄ förstörda. SÄ hon kunde inte arbeta och tjÀna pengar. Mamma har förklarat att dom tÀnkte gifta bort mig för att fÄ en person mindre i familjen som behövde mat och annat som kostade pengar. Dom trodde att det var nödvÀndigt eftersom alla jÀmt var hungriga. Hon sa att det var en tanke som gjorde

vÀldigt ont. Och att det var ett misstag. Nu vet jag att hon Àr glad nÀr jag tar skolbÄten varje morgon, och pÄ nÄgot sÀtt har jag förlÄtit mina förÀldrar.

Flytande skola

Vi har översvÀmningar hÀr varje Är under monsunen. SÄ hÀr har det alltid varit, men allting har blivit mycket vÀrre. Vi fÄr mer regn och

Nu Àr du fast!

– Jag har roligt tillsammans med mina kompisar. Vi trĂ€ïŹ€as varje dag efter skolan och badar och leker, sĂ€ger Rakhiya.

Den ïżœlytande kliniken

– Även om min dröm Ă€r att starta ett eget sjukhus nĂ€r jag blir vuxen, skulle jag ocksĂ„ gĂ€rna arbeta som lĂ€kare pĂ„ den flytande kliniken, sĂ€ger Rakhiya.

HÀr fÄr bÄtskoleeleven

Sumaya, 11 Är, och hennes lillasyster Choya, 4 Är, sina halsmandlar undersökta av lÀkaren Khalilur pÄ en av Rezwans flytande kliniker. Det finns sex flytande kliniker som besöker patienter i byarna lÀngs floderna dÀr bÄtskolorna finns, och den hÀr kliniken passerar Sumayas by varannan vecka.

61

allvarlig torka. ÖversvĂ€mningarna kommer pĂ„ konstiga tider och hĂ„ller pĂ„ lĂ€ngre. Jag kan se sjĂ€lv att det hĂ€nder, men vi lĂ€r oss mycket om den globala uppvĂ€rmningen och klimatförĂ€ndringarna i bĂ„tskolan ocksĂ„.

MÄnga barn tvingas sluta skolan i Bangladesh eftersom skolorna blir förstörda i översvÀmningarna. Och Àven sti­

garna och vÀgarna till skolorna förstörs eller hamnar under vatten sÄ ingen kan ta sig dit ÀndÄ.

Men det drabbar aldrig oss. VÄr skola Àr pÄ en bÄt som alltid flyter pÄ vattnet oavsett hur mycket floden stiger. Vi kan fortsÀtta gÄ i skolan under hela monsunen eftersom vi blir hÀmtade hemma i byn av bÄten pÄ morgonen,

och sedan blir vi skjutsade tillbaka nÀr skoldagen Àr över. Det spelar ingen roll om vÀgar och stigar svÀmmar över. Som tjej Àr det ocksÄ mycket sÀkrare att bli hÀmtad och lÀmnad sÄ hÀr. Vi kan rÄka illa ut om vi behöver gÄ lÄngt till skolan eftersom en del pojkar och mÀn inte Àr snÀlla. Nu behöver inte mina förÀldrar vara oroliga att det ska hÀnda mig nÄgot utan kan lÄta mig gÄ i skolan.

Vill bli lÀkare

Det Ă€r viktigt att gĂ„ i skolan. Eftersom jag vill bli lĂ€kare mĂ„ste jag lĂ€ra mig en massa saker. Om jag inte gick i skolan skulle det aldrig gĂ„. Jag vill starta ett riktigt fint sjukhus hĂ€r i byn dĂ€r alla ska fĂ„ hjĂ€lp. Det ska inte vara dyrt pĂ„ mitt sjukhus, utan helt gratis. Min lĂ€rare pĂ„ bĂ„tskolan rĂ€ddade mig och gör att min dröm skulle kunna gĂ„ i uppfyllelse. Jag Ă€lskar henne för det!” c

Dator för framtiden

– Varje dag har vi datakunskap i skolan. Vi lĂ€r oss bĂ„de skriva och rita pĂ„ datorn. Det mĂ„ste alla kunna som vill studera eller arbeta i framtiden, sĂ€ger Rakhiya, som fĂ„r hjĂ€lp av sin datalĂ€rare Jahidul.

Datorn drivs med hjĂ€lp av el frĂ„n solpaneler som sitter pĂ„ skolbĂ„tens tak. Även lampor och flĂ€ktar i klassrummet drivs sĂ„.

62
Rakhiyas storebror Àr ute och fiskar, men det blir ingen stor fÄngst för Rakhiya att ta hand om idag.

HjÀlps Ät

– Jag hjĂ€lper mamma med matlagning och stĂ€dning. Jag kan laga ris, friterad potatis och goda omeletter! Vi Ă€ger ingen egen mark, men nĂ€r mamma arbetar i andras fĂ€lt och inte Ă€r hemma, Ă€r det jag som lagar maten. Min storebror Bijoy gĂ„r pĂ„ gymnasiet men han hjĂ€lper till att fiska ocksĂ„. Jag Ă€lskar fisk! Men det Ă€r inte alltid han fĂ„r nĂ„got. DĂ„ blir det bara ris och grönsaker, sĂ€ger Rakhiya.

Rakhiyas klimatlista

– I bĂ„tskolan lĂ€r vi oss mycket om klimatförĂ€ndringar, sĂ€ger Rakhiya och visar sin klimatlista:

Vad hÀnder:

‱ Högre temperaturer.

‱ Torka.

‱ GlaciĂ€rer och isar smĂ€lter.

‱ Mer regn, pĂ„ konstiga tider och som hĂ„ller pĂ„ lĂ€ngre.

‱ Mer översvĂ€mningar, pĂ„ konstiga tider och som hĂ„ller pĂ„ lĂ€ngre.

Orsaker:

‱ Föroreningar frĂ„n bilar, flygplan och fabriker.

‱ Skogsskövling.

‱ Att vi inte Ă„tervinner sopor pĂ„ ett bra sĂ€tt.

Rakhiya, mamma Saleha och storebror Bijoy utanför huset som familjen byggde nÀr det gamla förstördes i en översvÀmning. Pappa Abul arbetar pÄ en bananplantage lÄngt frÄn byn, och Àldsta brorsan Rakibul arbetar pÄ en textilfabrik i huvudstaden Dhaka.

Slut för idag!

– Vi har skola i tre timmar om dagen och jag tycker jĂ€ttemycket om att vara hĂ€r. I skolan trĂ€ïŹ€ar jag alla mina kompisar och jag Ă€lskar det! Mitt favoritĂ€mne Ă€r bangla.

63
– Det Ă€r sĂ„ dĂ„ligt! Vi mĂ„ste börja ta hand om jorden om vi ska överleva, sĂ€ger Rakhiya.

Jibons hem försvann

Jibons familj utanför det nya huset som pappa byggt, pappa Gulzar, storebror Jony, Jibon och mamma Ranjana.

– Du mĂ„ste vakna! Hela huset Ă€r översvĂ€mmat, vi mĂ„ste ut NU! skrek Jibons mamma och försökte ruska liv i honom. Precis som mĂ„nga andra jordlösa bodde Jibons familj i ett enkelt lerhus nĂ€rmast floden, dĂ€r det Ă€r billigast att bo.

’’Det var sent pĂ„ kvĂ€llen och alla hade somnat nĂ€r mamma plötsligt vĂ€ckte oss. Flodvattnet forsade in i huset. NĂ€r jag stĂ€llde mig upp gick vattnet Ă€nda upp till midjan. Jag blev sĂ„ rĂ€dd. Kanske allra mest för alla ormar som finns överallt i vattnet nĂ€r det Ă€r översvĂ€mning. Det kan vara livsfarligt att bli biten.

Fick panik

Jag fick panik och kunde inte sluta grÄta sÄ mamma lyfte upp mig och sprang. NÀr vi kom upp pÄ en liten kulle sÄg vi hur hela huset hamnade under vatten och sveptes med i floden. Mamma och pappa lyckades fÄ med sig lite pengar, men det mesta av det lilla vi Àgde försvann. TvÄ av

Jibon matar korna som överlevde översvÀmningen.

Klass mot barnÀktenskap

– BĂ„de lĂ€rare och elever pĂ„ bĂ„tskolorna kĂ€mpar mot barnĂ€ktenskap eftersom flickor lider och tvingas sluta skolan. Det Ă€r fel och orĂ€ttvist. En gĂ„ng lyckades vi stoppa ett Ă€ktenskap för en flicka som bara var fjorton Ă„r. Hela klassen pĂ„ 30 elever gick tillsammans med vĂ„r lĂ€rare till flickans familj och förklarade för förĂ€ldrarna att barnĂ€ktenskap Ă€r fel. Till slut bestĂ€mde dom sig för att stĂ€lla in bröllopet, och det kĂ€ndes jĂ€ttebra! Jag kommer aldrig gifta mig med nĂ„gon som Ă€r yngre Ă€n arton Ă„r, sĂ€ger Jibon.

64
c TEXT: ANDREAS LÖNN FOTO: JOHAN BJERKE

vÄra kor drogs ner under ytan och drunknade i vattenmassorna.

Vi Àr jordlösa, alltsÄ vi Àger ingen egen mark. Och den lilla bit mark som vi hyrde för att kunna odla grÀs till vÄra kor, drÀnktes och förstördes. Men vi hade ÀndÄ tur eftersom hela familjen överlevde. För den natten trodde vi att vi skulle dö.

BÄtskolan hjÀlper

Efter nÄgra mÄnader hos mormor och morfar hade pappa byggt klart huset dÀr vi bor nu. Jag gillar mitt nya hus. Det ligger högre upp och lÀngre frÄn floden, sÄ jag Àr inte sÄ rÀdd att det ska hÀnda igen. Men jag har fortfarande mardrömmar och ibland vaknar jag svettig mitt i natten.

Vi har tvingats flytta tre gÄnger pÄ fem Är pÄ grund av översvÀmningar. Varje gÄng det hÀnder förlorar vi nÀstan allt vi Àger. Vi Àr ofta hungriga. Det enda vi Ät efter

senaste översvÀmningen var torkat ris. Jag bad mamma om att fÄ lite fisk till riset, men hon sa att vi inte hade rÄd. Vi hade ingenting.

För oss Ă€r det jĂ€ttebra att jag fĂ„r gĂ„ i bĂ„tskolan eftersom vi har förlorat sĂ„ mycket i översvĂ€mningarna. För i bĂ„tskolan Ă€r allt gratis. Undervisningen, skrivböcker, pennor 
, allting! Nu gĂ„r jag i femte klass och i framtiden drömmer jag om att bli ingenjör och bygga stora broar och byggnader.”

Jibon, 11 Ă„r

Älskar cricket

– Jag spelar cricket med mina kompisar varje dag efter skolan. Jag hejar sĂ„ klart pĂ„ Bangladesh, men tyvĂ€rr brukar det gĂ„ bĂ€ttre för vĂ„rt grannland Indien i matcherna. Och det kĂ€nns ju inte bra! sĂ€ger Jibon och skrattar.

65

BÀsta vÀnnerna Sabina (till höger) och Nupur.

SjÀlvstÀndig

– Jag gĂ„r den hĂ€r kursen för att lĂ€ra mig sy, eftersom jag vill bli skrĂ€ddare och ha min egen butik i framtiden. NĂ€r jag har lĂ€rt mig ett yrke kommer jag kunna ta hand om mig sjĂ€lv, tjĂ€na egna pengar och bli sjĂ€lvstĂ€ndig. Mina förĂ€ldrar kan ju inte ge mig pengar i all evighet!

Trygg pĂ„ bĂ„ten ’’

Sabina Àlskade att gÄ i bÄtskolan nÀr hon var yngre. Men nu Àr hon 17 Är, och eftersom det inte finns nÄgot gymnasium pÄ bÄtarna, gÄr hon i en annan skola. Men under tre veckor Àr hon tillbaka pÄ floden i en av Rezwans flytande yrkesskolor för kvinnor.

Jag Àlskar att vara hÀr. Jag trÀffar vÀnner och har det bra. Nupur, som Àr min bÀsta kompis sedan lÄgstadiet i bÄtskolan, gÄr ocksÄ den hÀr kursen. Vi gör allt ihop faktiskt! Det gör oss modigare och starkare och ger oss en möjlighet att kunna röra oss friare. Som att ta oss till gymnasiet i stan. Annars kan det vara svÄrt för flickor att göra det i Bangladesh. Det Àr inte sÀkert för en tjej att vara ute ensam pÄ stan eller andra platser. MÀn och killar skriker dÄliga saker efter en, förolÀmpningar. Man kan till och med bli kidnappad, bortförd och utsatt för övergrepp som vÄldtÀkter.

MĂ„ste vara fri vilja

Jag önskar verkligen att mĂ„nga saker var annorlunda i mitt land. BarnĂ€ktenskap mĂ„ste stoppas till exempel. Alla mĂ„ste fĂ„ gifta sig av fri vilja. Och flickor och kvinnor mĂ„ste kunna fĂ„ röra sig fritt och ha rĂ€tt till utbildning. Vi mĂ„ste fĂ„ utrycka vĂ„ra Ă„sikter i familjen, i byn och i samhĂ€llet, och Ă„sikterna mĂ„ste sedan bli respekterade. Jag tror att hela samhĂ€llet skulle bli bĂ€ttre om flickors rĂ€ttigheter respekterades. BĂ„tskolan och den flytande yrkesskolan Ă€r sĂ€kra platser för tjejer. Det kĂ€nns underbart att vara hĂ€r! Hela samhĂ€llet skulle vara som bĂ„tskolorna. DĂ„ skulle alla flickor och kvinnor vara sĂ€kra och trygga.” c

66

MONIRA, 12

BRA PÅ: Att sy och brodera.

FAVORITÄMNE: BGS (Bangladesh & Globala Studier) för jag tycker om att lĂ€ra mig om vĂ€rlden.

FRAMTIDSDRÖM: Att bli lĂ€kare.

Drömmar pÄ Rezwans bÄtskola

SAMAD, 12

BRA PÅ: Att fiska.

FAVORITÄMNE: Bangla och lyssna pĂ„ berĂ€ttelser som den om Elefanten och RĂ€ven.

FRAMTIDSDRÖM: Att bli polis.

OMOR, 10

BRA PÅ: Fotboll! Messi Ă€r min idol.

FAVORITÄMNE: BGS (Bangladesh & Globala Studier) eftersom vi tittar pĂ„ kartor och lĂ€r oss om vĂ€rlden.

FRAMTIDSDRÖM: Att bli ingenjör och bygga vĂ€gar hĂ€r i byn.

JIM, 10

BRA PÅ: Att plugga och leka.

FAVORITÄMNE: NO, dĂ€r jag lĂ€r mig om vatten- och luftföroreningar.

FRAMTIDSDRÖM: Att bli lĂ€rare.

RASEL, 11

BRA PÅ: Att spela fotboll. Argentina Ă€r mitt favoritlag!

FAVORITÄMNE: NO.

FRAMTIDSDRÖM: Att Ă€ga en stor klĂ€dfabrik.

SHIMLA, 15

BRA PÅ: Att laga mat, speciellt fisk.

FAVORITÄMNE: Bangla.

FRAMTIDSDRÖM: Att bli lĂ€kare.

SIGMA, 13

BRA PÅ: Olika lekar och spel.

FAVORITÄMNE: NO, dĂ€r jag lĂ€r mig om djur, vĂ€xter och miljön.

FRAMTIDSDRÖM: Att bli lĂ€kare och hjĂ€lpa fattiga.

RIMA, 11

BRA PÅ: Att gĂ„ i vĂ€rldens bĂ€sta skola!

FAVORITÄMNE: Bangla.

FRAMTIDSDRÖM: Att bli lĂ€kare och ge gratis behandling till alla i byn.

RATUL, 12

BRA PÅ: Att plugga och göra mina lĂ€xor.

FAVORITÄMNE: BGS (Bangladesh & Globala Studier) dĂ€r jag lĂ€r mig om klimatförĂ€ndringar.

FRAMTIDSDRÖM: Att bli polis.

KEYA, 13

BRA PÅ: Att dansa.

FAVORITÄMNE: NO, eftersom vi lĂ€r oss mycket om miljöfrĂ„gor.

FRAMTIDSDRÖM: Att bli som vĂ„r lĂ€rare, hon Ă€r sĂ„ bra och jag gillar henne jĂ€ttemycket!

67
c TEXT: ANDREAS LÖNN FOTO: JOHAN BJERKE

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.