Österbottniska Posten (ÖP) nr. 10 1980 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTNISKA

Hur såg den första kå"rle· ken ut? Leif Sjöström har tå"nkt Hg tre varianter sådär på rak arm. Vad 15-åringar kom .mer ihåg av den första . kå"rleken kan ni läsa på sidorna 10-14.

OLIGT i Botniaspåret

Ha..:liat var det inget fel på i Botniaspåret. In

ÖP:s och SÖU:s utmanade åtminstone. in Gretel Pada, Brita Svedlund och Beatri USt:lD4ilD bara så får vi se. ViII_",i'ig,eo är denhär planschen skjuten i V",,,·,,-,r dröse kilometrar kvar till Målet i ~dU'-I_ i alla fall,

ä rbundets och övriga ÖP/SÖU atmanade kan lisas på sidan sju och mittu"".,...JOO.,",'

Torsdagen 06,03

Upp till alkoholdebatt ! * Alkoholen är ett gift! Det säjer nykteristerna. Det inser möjligen måttlighetsförbrukarna. Och det vet antagligen missbrukarna.

* J nykteristkretsar vill man också gå'rna tala om alkoholen som ett m i Ij ö gift. J Replik till exempel skriver Jan Kronholm om alkoholensfosterska dande effekter. Han undrar varför vi är så likgiltiga inför den typen av mil jöskador, medan vi genast protesterar mot andra former av miljöförstöring.

* J och för sej kan det vara en berättigad undring. * En annan sak är att man kan ha olika åsikter om hur det ska gå att komma till rå'tta med "miljögiftet" alkohol.

2 MORALISKT FÖREDÖME Som pedagog - uppfostrare - har man ständigt problemet att det inte är tillräckligt att man rabblar en massa påståenden, man måste också genom sitt föredöme visa att det ligger något i det man säger. Kräver jag helnykterhet, måste jag kunna demonstrera att helnyk terhet är ett bra sätt att leva. Betonar jag icke· missbruk d. v .s. att an tingen helnykterhet eller måttlighetsbruk är acceptabla, kan jag vara trovärdig om jag själv har endera av dess<l beteenden, däremot knap past om jag är missbrukare.

SO LIDARITET Varför serverar ni inget starkare än klass I till lunchen, frågade en utländsk läkare vid en stor internationell kongress i GÖteborg . En svensk läkare svarade: - Vi försöker ordna så au alkohol bara konsumeras av sådana som verkligen har problem med spriten. På det viset får vi lättare aU hålla missbrukarna under kontroll. Dom bli mer olika oss.

Det har skett en åsiktskantring när det gäller inställ· ningen till alkoholproblemet. Om sextitalet var den "liberala" alkoholpolitikens tid, så är ingången till åttitalet den tid då man allt oftare talar om restrikti· oner. Enligt uttryck: man vill komma åt alkohol· missbruket genom förbud och inskränkningar, ge· nom att helt enkelt göra det svårare att komma över alkohol . Resonemanget bygger på att alkoholen är ett mil· jögift: . - ]u mindre spridning ett miljögift har och ju mindre mängder var och en får i sej. desto mindre blir skadorna. Den här texten ska inte bli nån alkoholpolitisk programförklaring. I stället ska jag peka på några begrepp som figurerar i debatten och som man har anledning att fundera mera på. - Förhoppningsvis inom ramen för en debatt i ÖP.

Ett gift? Ett miljögift? Det kan väl vara ål rajt att tala om alkoholen som ett gift. Men man kan också komma ihåg att a II a ke· miska ämnen kan vara gifter - i "rätt" koncentrati· on vill säja . Ämnens giftighet ligger inte bara i deras kemiska utseende. Det handlar också om de doser vi utsätts för. I fråga om alkoholen kan man alltså fråga sej om den är ett gift även vid måttligt bruk, eller om det är bara missbruket som kan kallas en förgifrnings· process. Alla så kallade experter vill inte utdöma det måtthga alkoholbruket. Alkoholen kan möjligen också kallas ett miljögift. Den finns i vår sociala miljö, och människor tar ska· da av den. Men man ska också komma ihåg att vi inte utsätts för samma tvångsdosering i fråga om alkoholen som när det gäller de flesta miljögifterna. Den sprids inte i vattnet, luften och marken. Den intas på frivillig väg (om man frånser ett eventuellt "socialt tvång"). Alkohol i drycker kan förvisso kallas livsmedels· gift. A andra sidan tillhör de sprithaltiga dryckerna knappast våra baslivsmedel.

Totalkonsumtion -

vad är det?

När det gäller att minska · alkoholskadorna, talar man nu för tiden ofta om att vi ska dra ner på total konsumtionen . Mindre mängder alkohol/gift i sam·

hället ger mindre antal skador.

Det är naturligtvis riktigt.

Felet är kanske att man snackar statistik i stället

för att tala om människors individuella alkohol

problem . . Man kan fråga sej om nykterhetsorganisationerna är särskilt smarta när de i tid och otid talar om så abstrakta begrepp som "totalkonsumtionen". - Borde man inte lämna statistiken och vara lite mer lättbegriplig när man ska försöka nå ungdo

men?

Skrämselpropagandan Det har funnits tendenser på sistone att tillgripa sk rämseln som ett vapen i kampen mot alkohol· och drogmissbruk (inte här kanske, men i Sverige och USA).

Skrämselpropagandan kan - påstår en del drog experter - i många fall ha direkt motsatt verkan. Bland annat en holländsk studie från 197') visar att folk som skrämdes för drogmissbruket blev de mest avancerade missbrukarna.

Solidaritet från måttlighetsfolket? När man ska införa restriktioner - till exempel mellanölsförbud - .heter det att måttlighetsför brukarna måste visa solidaritet med dem som har problem . Man måste - för att uttrycka det lite tills· petsat - vara beredd att köpa ut sin bastuöl på Alko eller i grannkommunen för att på det sättet göra det svårare för tonåringen att komma över sin lördags· bärs. SolidaritetSbegreppet är värt en diskussion . En del , förståsigpåare, som Jonas Åberg, socialmedicinare i Umeå, håller inte alls med om att solidariteten kan vara så enkel som att avstå från ett måttligt alkohol bruk. - Hur resonerar nykterhetsorganisationerna?

000

Synpunkterna ovan är bara några korta - (ör att inte säja korttänkta - tankar om alkohol·

problematiken. Det vore intressant att höra vad andra har att säja. I ÖP inbjuder därför till en debatt om alko holproblement

Nykterhetsfolk, "måttlighetsfolk", missb rukare, helt vanliga människor (ungdomar gärna), förståsigpåare - ja, vem som helst är välkomna att skriva inlägg eller insändare! (Inläggen bör ogärna vara längre än två vanliga A4-sidor)

BERTEL NYGÅRD

En farlig form av

MISSBRUK

Chatorpan är en myc"ket svårbehandlad missbruksform som förekom· mer i norra Indien. Den finns utförligt beskriven i International]our nal of the Addictions Vol II Nr l 1967 (Vatuk). Ämnet som missbrukas är gur, ett njutningsmedel som används vid rituella ceremonier, framför allt religiösa fester. Enligt samhällets se der skall det användas under noga övervakade former under ledning av präster. Missbrukarna, chatora ökar sin konsumtion av gur. De blir snabbt så beroende att de är beredda att sälja allt de äger för att skaffa gur. Snart börjar missbrukaren missköta jobb och familj, han blir utstött ur familjekretSen och dras till kriminella gäng. Prognosen för en chatora betraktas som mycket dålig. Den sociala utstötning som drabbar en chatora måste ses mot bak grund av att det i Indien betraktas som mycket olämpligt att inte vara herre över sitt matbegär. Måttlöshet i fråga om födointag betraktas som ett tecken på låg moral. Chatora drabbas av omgivningens förakt. Det intressanta i sammanhanget är att gur består av socker och smör och alltså är en vanlig sötsak utan någon som helst betydelse ur kroppsligt vanebildande synpunkt. Vane bildningen ligger tydligen helt på det psykologiska planet och har troligen kopplingar till kulturens syn på det förkastliga i att kon sumera omåttligt, troligen också kopplingar till detta att gur är något mycket märkvärdigt omgivet att speciella regler och ceremonier. Sett på distans förefaller gur-missbruket att vara heIt "onödigt". Alla söndertrasade familjer och alla individer som går under i krimina litet skulle kunna undvikas med en mindre affekterad inställning till missbruket. Det kan vara värt att fundera över ifall en viss procentsats av de missbruk vi har j Sverige skulle kunna vara missbruk j vilka "gur effekten" spelar in, d .v.s. den kroppsliga bindningen till drogen är inte den enda faktor som håller individen bunden vid sin last. Omgivningens bemötande konserverar missbrukaren i lasten. Dehär citaten är ,h ämtade ur Jonas Åbergs bok "Effektivare kamp mOl inissbruk "ö (Media·Alternativ 1979)

I 31

t ______________~~----______________________T_o_r_sd_a_g_en_ _O_6._0_3________--------------~------

• • • • ••••••••• Manipulerad till kärlek

••••••••••••• la kärlek var ett Stort an kunde ocks~ säja att en offer för omständighe· En bricka i det sociala spe· En individ som inte höll för (1 frm omgivningen. • Det var s~ här: Vi satt bänkade runt dansgolvet. ~usiken drog i g~ng. och jag för· s od att det skulle bli kritiskt. De andra finkostymerna hade [edan lättat från bänken. och jag . te att jag inte kunde bli sittan· ck ensam. Jag måste dansa. Oberoende av hur svårtstyrda finkin gor man hade . Oberoende av hur ställets kvinnfolk

• Dl far.jag se henne. T\'ärs över golvet. iklädd nån

ling rött vill jag minnas. och med den där kännspaka uppsynen som gjorde henne nästan lika lätt att umgås med som vilken pojke som helst.

r-----------------~

BERTEL -..NYGÅRD

- Hon är min enda chans! Det är bara henne jag v~gar prata med. antagligen är hon också den enda det går att dansa med . Hinner jag tänka. Ett par sekun· der senare har jag plöjt genom folksamlingen. bugat mej djupt. slagit ihop klackarna och le9sagat henne ut på golvet. Sen sveper vi fram över vädjoba· nan hela kvällen. Hon och jag och hej tomtegubbar och sju glada gos· sar i en ring . • Varje gång sångarna drar i gång en ny låt. är jag först uppe och dy ker rakt på henne. Inte därför att dans.djävulen plötsligt skulle ha fångat mej i sina garn. Inte heller därför att damen i fråga skulle ha fångat mej. Snarare därför att hon var min enda utväg . Det var obligatoriskt att dansa. och nån annan partner var inte att tala om. Hon var den enda som blygseln tillät mej att tala med . • Sen då till slut, när man raskar över isen för sista gången den jul. festen och lämnar lokalen tillsam· mans med övriga musikanter allt ifrån Skara borg - då kommer reaktionen. Det slår mej att jag kanske har gjort bort mej! Och genast hoppar det fram nån mormors lilla kråka och börjar re tas. - Jasså. du "har" henne' säjer kråkorna och småkraxar sinsemel lan .

SRUrtAN

rtON ~R dlettllnarna . l" {rån me åd . ln agg ". l s tonårsr: __-- i SOu:

EfTER ATT ha tagit del av SCU:s dansutredningsrapport • jag rikta ett tack till utred oingskommitten. ty rapporten är

. uessant och berör frågeställ.

. r som är aktuella både för

ck österbottniska dansarrangö

rana och -besökarna.

verkar att ha tacklat upp

en med både intresse och all

• och jag fann många data.

fÖRST BOR nämnas. att dansu u ed ningsgruppens resultat frimst baserar sig på 200 uppsat· ser skrivna av högstadieelever samt frågeformulär som ifyllts av 9 föreningar av varierande typ . I utredningen kommenteras psatserna och man har gjOrt en anställning på de åsikter ndnga hade gemensamt. ~GA

tyckte:

• Da II' riktigt all kommunikatio _ _ liD dansen finns och funge

.....

• Dansarrangörerna borde erbjuda mer än enbart dans under tillställ· ningarna (ex: minigolf, grill)_ • Lokalen borde vara så stor all man inte behöver trängas.

Så håller det på i flera veckor. Alla har sett att jag har begränsat mitt dansande till bara en dam. och alla uor .att det är henne jag "har". Det hör ju till att man "har" nån. Värst är andra klassisterna som är större och vet att de inte kan få på käften hur mycket de än retas . Men inte ens mina egna anhöriga drar sej för att framställa små förfrågningar. - Du dansade bara meå en flicka. kanske du "har" henne) säjer de och fnissar på nåt fånigt VIS •

• Så håller an på. och till sist bör· jar jag vackla i tron . Är det kanske ändå så att det är henne jag "har"? Är det inte trOts allt hon som är min "brud". fast jag inte har kommit att tänka på det förr? Slutligen har man övertygat mej . Jag börjar själv uo att jag "har" henne! Samhällstrycket har gett mej "min första kärlek" . • Jag "har" henne i flera år efter det. Själv vet hon inte om det, men det oaktat "har" jag henne. På vinterkvällarna när jag är ute och skidar. ristar jag hennes namn

•••••••• •• • • •

nya eller gamla. l det samman hanget kan man hoppas att även sådana som är missnöjda funde· rar ut ev . lösningar. för alla kan säkert dra sitt strå till stacken för att minska på olägenheterna. Ingen hindras i alla fall! O VAD kostanderna för en danstillställning beträffar visar

domsdanser går ihop. Sorgligt nog!

nad betydelse för valet av dans plats.

O DANSARRANGORERNA har också fått poängsätta (1-'7) en rad faktorer och därmed visa vad de tror är viktigt för dans· publikens trivsel. Så här tror de:

O INTRESSANT är. att både dansarrangörer och ·publik vär· desätter god ordning. Dethär reagerar jag på för man kan nog inte sticka under stol med att ordningen på danserna inte är den allra bästa JUSt nu. Naturligtvis finns det undan· tag. men då och då hör man ändå klagomål från det ena eller andra hållet . Hur kommer det sig då att ordningen är dålig trots att båda parterna vill att den ska vara god) Saken borde v'i.l vara biff om man är så enig. Att proble· met anses stort kommer fram i ett direkt citat från utredningens rapport. Man föreslår : - . . . dessutom skall före· ningarna utnyttja sig av att port förbjuda "bråkstakarna" . . Vill vi ha det så??

"Jag accepterar inte en så drastisk åtgärd som portförbud" • Valet av dansband inverkar endast i undantag på besökarantalet. • God ordnir.g ökar en dansplats' popularitet.

ALLA DESSA synpunkter är sådana som tidigare i många sammanhang kommit fram . men så länge som ungdomarna kom mer fram med dem måste vi ar beta vidare och fundera Ut nya lösningar. Problemen finns. vare sig de är

med skidstaven . I En dag i skolan snuddar jag vid hennes hand när hon delar ut räk· nchäften. och jag håller på att bränna fingrarna av mej. En afton då månen lyser strilar t jag ett hjärta i drivan vid föusväg- i gen. • Så tar sagan slut som sagor bru kar göra . Jag vaknar upp. och jag inser att jag nog måste räknas till kategorin "lättledd ungdom ". Så lättledd faktiskt att jag lät manipulera på mej en hel Love Story.

man hur de olika danstillställ ningarna kosrnadsmässigt är oli ka betungande för arrangörerna. Siffrorna som följer innehåller 25 % nöjesskatt .: • En ungdomsdans kostar i medeltal 7.255: • En gammaldans kostar i medeltal 4.205: • Övriga tillställningar kostar i me deltal 1.500:

Det fordras alltså ganska myc ket pengar innan en av våra ung-

Programvalet Ordningen Festplatsens storlek Åldersgränsen Bi ljett priset Serveringen Bevakad klädförvaring

59 P 52 p

43 p

34p Bp 17 P 14p

En jämförelse av uppsatserna och denhär uppställningen visar att arrangörerna tror att prog ramvalet är viktigast medan ung domarna skrivit och menat att or kester och musik är av underord

O JAG VET inte om jag accep terar en så drastisk åtgärd som portförbjudning . Kanske arran· görerna känner sig maktlösa och "grlpel efter halmsmkt" . Vad

Se sidan l ~

Torsdagen

......

06.03

KVEVLAX

......

SE HIT ALLA DANSLYSTNA UNGDOMAR! NU HAR NI IGEN CHANSEN ATT DANSA LOSS I . . .

BUSSAR: • Ekmans från Bock 19.15 via Gerby, Iskmo, Karperö och Smedsby.

• OT från Grillcenter, Orava Is kl . 19.30 via Kaitsor, Vörå kl. 19.45.

• Haidins från Vasa 20.15 och 20.30.

busstation

"'1

KVEVLAX En ordentlig sportlovsavslutning fredag 7.3. kl. 20 i

PU RMOGÄRDEN

ZOTCH

Extra damernas OBS! Ingen åldersgräns OBS!

• Funkt.gr. 5 Biljettgr. K

BUSSAR: Sjönejden fr. J:stad 19.30 - Sjönejden fr. Pensala 18.40 - Jussila _ Monå - Hirvlax 18.55 via Munsala - Nykarleby 19.15 via Jeppo, Markby _ Kronlunds fr. Såka 18.45, Karleby 19.00 via Kronoby - Kållby och Esse.

• Majors från Näset 18.30 via Muns· mo, Solf centralbutik 19.50 via To· by stenbro och Veikars.

BJ.F

och under pauserna WARRICK DISCO Utlottas ELF skivor och Warrick-jeans. Tarantella Joe: ELF:s nyaste listahit.

BUSSAR: Sldeby Trafik, SI· 19.30, Skaftung I de by 19.40, Henriksdal 19.50, Härkmerl 19.55. Wester, HanherJokl 19.30, StorA 20.00, Vanhakylä 20.10, Dagsmark 20.25, Kauha joen Lilkenne, "au"'a""" 19.00, Aro 19.05, Ka 19.10, Äystö 19.20, 19.30, Perälä 19.40, Myrk 19.50, Tjöck 20 .05, KristInestad 20.10.

LUF

Ald.gr. 15 år

ANNONSERA I ÖP

I I

Torsdagen 06.03

~=---------------------------------------------------~

••

LIGEN HÄR! !

efterlängtade kvällen

7·manna superorkestern

Hör ELF "live"

. Deras senaste hit: Tarantella Joe

• WARRICK Jeans Dlsco I pausen

• Lörd. 8.3. kl. 20.00 • Utlottning av jeans och ELF lPs o. singlar

OT:s bussar är bekväma, ta den från Vasa, 19.15 via Kvevlax eller den från ' Kaurajärvi 19.00 via Keskis, Oravais o. Tuckor.

• 15 års åld.gräns

VI FORTSÄTTER MED DISCO·MUSIK onsdagkvällar Dj Paul Wilson

EXOM

VI träffas vid

~IUi>"Jo\IM ;

Kronlund från Såka kli. 19.00 via Karleby kl. 19.15 och SjOnejdens från Vilobacka kl. 19.00, Lillby kl. 19.20, Forsby kl. 19.45 Sennäs.

18200

...************************************

. .. ..

• •

Lördagen den 8.3

20.30-01

KASEVA populärast

***************~ ~

Inträde 17,-. Ahos buss från Karleby 19.30, Nedervetil 19.50.

MUSIKKAFE

I SKAFTUNG

~ ~ ~

il ~

Det var glädje och stlimning på Skaftung uf-Iokal, det var sång och musik för ung och gammal, det var musikkafe.

hos oss

-******************* ****************** ***************1 VÄRLDSBERÖMDA

D Bara två

laget under 20 :1. r . I det segrande Nyby-Iaget ingick Lilian Granlund, Anja Vestcr , Ing mar Vester och Bengt Björklund .

OChristel kommer väl Malaguena, ctJmparsita, de sol, El p asa. Cu • Pa loma

•••

uJlorten SO.BOr IOsas ut i samband med bordsbeställningen, lös ut ditt I t id!

SHOWRESA TILL VASA MED BUSS 77,-. N INGÅR BUSSBESA, SHOWMIDDAG MED INTRÄDE BETJANING. NARMARE UPPLYSNINGAR OCH RE· CE:DUc:DtNGAR FRÅN RESEBYRÅ TOURELLA.

•

TEL. 967-13065

Musikkafe - det är dukade bord i festsalen med folk som sitter och dricker kaffe och folk som uppträder. .

lag över 20 ir - Petalax och Nyby - och bara ett under 20 :1.r ställde upp i sjätte ringens kval i Före ningstävlingen. Nyby vann och gick vKlare till semifinal - liksom det petalaxska

Det är en avslappnad skön stå·mning. Man trivs. I

::.-: KAF~T öppnades av en bö ndäsar~ fdn Österlandet som rabblade.- upp den ena versen efter den andra me.-dan man svängde ett rökelsekar runt om· kring honom . Christer Grannas fdn Skaftung tog sedan till dragspelet och visade.- vad han kunde . Ulla· Britt Ingves och Britt-Marie En· kulla tog fram cykdn och begav sig p~ cykeljippo . Första pris var e.-Il el · ljusspår som man vill ha till Skaftung . Unde.-r den långa cykelfärden dkade d( ut för större och mindre strapatse.-r. bl.a. sågs politikerna Hoxd,1 och Sten · lund i farten på en tandem.

Norrgård blev vald till ny ordförande för ÖN (Österbottniska Nationen vid Abo Akademi) vid årsmötet. Kaj Ek lund hette den första ordföranden . Öv. DANTII HOSIOJA spelade dragspd riga styrelsemedlemmar blev Alice blde framtill och på ryggen och bra lät Backström. Tom Johanson, lars Sol. det. Med sig hade han <).åriga }uha vin, Yvonne Svenn och Monika Fors. , Luoma från Bötom som också visadt man . att han kunde.- hantera dragspel. Arsmötet kunde vidare konstatera Fdn Sideby kom Nitrogänget och d~ att fjolårets verksamhet varit glädjande klämde.- bl.a. i me.-d " Lve.-t i finnsko livlig . garna' ' . IX viktigaste händelserna som sker Ande.-rs Teir sjöng både.- gamla och inom den närmaste framtiden är ett nya visor och tillsammans me.-d Rosic kultursymposium . som troligen kom. Djupsund . Skaftung uf sjöng några me.-r att handla om miljövård , abitu. singer fdn julfesten. Kurirensången rientinformation och årsfesten . och Skolvisan , sångarna var Ull-Britt Vidare har inom ÖN bildats en tea. Ingve.-s, Harriet Lnde.-Iöf och Stefan tergrupp, som hoppas hinna framföra Lassfolk . någonting ännu i vle.

Skaftungpojkarna Mats lngve.-s . Ka· Ie.-tvo Kirve.-skangas och Stdan Ingve! gymnastise.-rade på "Skaftungniekor! vis"· och fick många att skratta. Fdn He.-nriksdal kom Albert Andtfolk med sin fiol och tillsammans med Anden Teir på gitarr gav de prov på fma saker. Ibland sjöng man allsånger så att alla fick vara med och det var omtyckt. Innan' kafet avslutades berättade Ande.-rs Teir att han övar med e.-n blan dad kör i Härkmeri och att han gärna vill ha Skaftungbor me.-d. Det var e.-tt alltigenom I'yckat kale . och många ville att de.-tta skulle.- uppre· pas nera ginger .

D BJÖRKÖ uf segrade i femte ringens pidroturnering och gAr därmed vidare till SÖU:s turne ring. Björkö segrade i zon ett med 14 poäng före . Korsholm på tio poäng medan Singsby vann zon 2 på 9 pinnar före Replot på sex. I slutturneringen klaracle sig Korsholm sämst och stannar utan· för SÖU.turneringen, dit alltd Singsby och Replot ockd kvalifi· cerade sig.

•• ~

_____

i~ t------------------------------------------~~----------------------------~~----------------------------~ Torsdagen 06.03

OsTERBOTTNISKA ..oSTEN

Wild Angels Rå

Vasa~besök:

EXOM TVÅA

Det svängde ordentligt i takkronorna D Det svå'ngde i takkronorna i stadshuset. Det var rock pil gång. Wi!d Angels från Lon don och Linda Nine från Va.. spelade så att det skallrade fönsterrutorna. O Publiktillströmningen val inte stor, men OS till trots ha· de ett hundratal personer sökt sig till stadshuset för att lyss na på en konsert som det svängde om. Linda Nine inledde med en pas· sande inledningslåt, "Turn on the light" . Men trots att de spelade si na 1:1tar skickligt och bra, var pub liken lite trög i början . Publiken tinade upp något dä Wild Angels släpptes in på scen för att spela äkta Rockfi Roll. Men inte förrän .::Roll over Beethoven" eka de mellan takkronorna kom publi. ken loss på riktigt. Bill Kingston spelade så ener giskt att han till och med måste ri va av sig strumpan för att använda foten (!) till hjälp . Publiken jubla de, visslade och klappade i händer na. Det fanm dock en och annan som föredrog Linda Nines musik framför 50-tals rocken och som gärna skulle ha hört Linda Nine spela mera .

DÅJAG efter konserten i en li ten pratstund med Wild Angels frågade om de var besvikna på att det hade varit så få åhörare, svara-

Nyheter på ·SÖFF -- Inför d.~t nya läsåret kan Svenska Osterbottens folk högskola-folkakademi presen· tera ett par nyheter, berättar rektor Trygve Erikson.

O Frit idslcdarinstitutet under ledning av förra Finns·rektorn Olav Storgård kommer att bli tre-årigt. Det första året blir ett brett uppl agt basår , kallad barnlcd arutbildning . Det året är grun den för fortsatta studier till ungdom, sekreterare, verksamhetsledare. om · budsman eller utbildningsledare inorT' organisationer . Men det första året skall också ge en utmärkt grund för fortsatta studier I t .ex . Pedagogiska fakulteten l ' Vasa . Barnträdgårdslärarinstitutet i Jakoh·

stad m .m .

Samhällslinjen under ledning av

poJ.mag . Ole Brommels skall som sagt

kunna ge en stabil grund för vidareut

bildning vid Soc & Kom . eller andra

samhällsinriktade högskolor .

För icke-studenter blir Samhällslin jen två-årig och ett -årig för studenter.

i tjeckisk radiotävling

• Btil KingsIan. denhär gången lila n 0 1110 l å ma lill

hjiilp .

de. de att en liten publik är ofta bätrre än en stor . Wild Angels har spelat förut i Finland. Varenda sommar sedan, 1974 har de varit på turne till olika ställen i Finland. Mestadels till dansplatser , eller "folkparker' , som de kallar dem . Det här var deras första vinter turne till Finland. Den här gången har de förutom i Vasa varit till Björneborg, Hyvinge, Raumo, Åbo och Helsingfors. På somrarna spelar de på mindre ställen också. Bl.a . Forsby har haft besök av dem . Inget prat om för små scener här inte. Bill Kingston har varit med längst i gänget - d.v .s. ända se dan Wild Angels startade 1968 . Då spelade W.A. bl.a. som komp grupp åt Jerry Williams den svens ka rockfarfarn . Efter det har de .turnerat och spelat på collage och privata clubar och dylika ställen. Nuförtiden består W .A. av Bill Kingston (pia no), Greg Tery-Short (trummor), Nick Pea,rson (gitarr och sång), Willie Bathbas (sång) .

JAG FRÅGADE vad det var för skillnad på publiken här och pub liken i England . Fick svaret : - Mera blondiner här i Finland och fle ra som talar finska här än i England . Sedan tillade de lite aUvarJigare: - Publiken är något yngre här . Det förekommer mera fylleri bland minderåriga än i England . - Annars är publiken i Stort sett ganska lika vart man än ,far.

Ulrika Ahlbäck övertalad att bli ordförande fö~ första ringen

klart från början att något återval skulle det inte bli frågan om, men han lovade att hjälpa till i mån av tid och möjlighet.

Ett trettiotal personer hade mött upp till [-ringens årsmöte, som hölls på UFo lokalen i Terjå·rv. Ny ordfö. rande för ringen blev Ulrika Ahlbäck som accepterade ef· ter en mycket lång övertalningsprocess. Lars Andersson, tidigare ord förande för ringen, gjorde det Här vill alltså SÖFF möta det behov studenterna har för att med framgång senare bedriva studier vid någon hög skola .

En tredje nyhet SÖFF kan bjuda på är en journalistisk eller "skrivande"

LINDA NINE, bestående av Alf Tuomela (trummor), Mikko Laine (orgel), Kari Wegelius (solo gitarr), Pekka Jusslin (komp-gitarr), Christer Rönnholm (bas , sång) och Mick Wecksuöm (sång , saxofon) gjorde också bra ifrån sig . De spelar någon sorts disco rock, men eftersom de mestadel~ skriver sina låtar själva så är del svårt att placera in dem i någol visst fack . Men det är inget tvivel om att de gör bra låtar och att del är skickliga att spela. Det var nån som kallade dem Vasa mest lovande band .

Österbottnisk populärmusik har framgångar landet!

Enligt ett meddelande från Prag har "Gruppa

Exom" och låten "Vernis k svoiemu mechtaniu"

blivit tvåa i en omröstning arrangerad av .Östeuro·

peiska radiounionen OIRT.

I klartext handlar det om Exoms singel "Go back

(to your reverie)" och en musiktävling som kallas

"Åtta schlager i studion".

Musiktävlingen - eller musikmö tet som Åke GrandelI på radion hellre talar om - äger rum en gång i månaden. - Vid mötet i Prag var det första gången vi på den finlands svenska avdelningen hade chansen att vara med, och det blev Exom som fick representera Finland. Säjer Åke GrandelI som tycker det är glädjande, att man på det

här sättet kan pulla fram finlands svenska musiker. Kaj Wik i Exom har inte haft en aning om att man varit med i nån tävling, och han är naturligt. vis glatt överraskade av framgången. - Skivan har för övrigt blivit en stor framgång. Den är slutsåld just nu, men vi gör nya som ska vara färdiga om en månad unge· fär.

BETTE

Styrelsen fick följande utseende . Ordf. Ulrika Ahlbäck TUF, Mats Hästbacka TUF , Clen Ahlskog från NedervetiJ UF , Siv Cripström från Kronoby UF & NF. Lillemor Cranberg från Karleby

UF o

De föreningar ~om inte var represen terade vid årsmötet får själva utse sina representanter i ringstyreIsen . Ringens verksamhet har främst bestått av _att arrangera gammaldanser på Emet Folkpark, därtill har styrelsen sammankommit till 6 möten . Man kommer i stort sätt att fortsätta i sam ma stil och eventuellt kommer man att satsa på någon ungdomsdans .

inriktning inom Praktisk-estetiska lin jen. Det är meningen att alla ungdo mar som vill förkovra sin skrivande förmåga här ska få en chans. SÖFF har redan nu ett tjugotal an mälningar till nästa år, berättar sludi "gen rektor Erikson .

• Exomerna på knä ä,. j,.. Il Heikki How och To,.e Carlsson. Exome,. /UJ ; slåetuk ställ· ning ä,. - också jrrJn Iliinster räknat Rolf Kuula, Tom NY17UJn, Kaj Wik och Eddy Å backa.

VÖRÅ SKIDCEN1RUM öppet lörd. o. sönd. 10--16

Slalombacke + lift 45 m. höjd, hoppbackaro. skidspår

Servering, bastu, slalom utrustning. VÄLKOMMEN

I I

Torsdagen

06.03

en humoristiska profilen t

. E nklast kunde man beskriva Botnialoppet genom att tala om graden av skämtlynne. Den humoristiska banprofi. len blir kanske någonting i den här stilen:

Oravais sitter vitsarna löst.

och i Kuckos löper det å'nnu undan med leende . ..

",en framåt Vallvik är det publiken som ler - i l isbildning i mustaschen till exempel. ~-----

• På slagfältet i Oravais formligen haglar vitsarna genom luften. De är väl uttänkta, lätt självironiska och möts av glada skratt. En de! av glädjen bottnar möjligen i lindrig nervositet. • I Kuckos är humöret fortfarande relativt oförstört. Tendensen är dock att de välformulerade vitsarna har förbytts i ett allmänt småskojande. • Vid Norrvalla passerar man med eu tillkämpat leende på läpparna. Man pratar sparsamt och lyfter handen tiII en välavvägd hälsning mot publiken. Det hörs inga vitsar längre. • Vid Lågpelt är det slut också på småskojandet, Glädjen bor nu i saftmuggarna och blåbärssoppan. Och får man en näve russin i mun nen och ett par nyvallade skidor under fötterna, så är den största lyc • Tore Snickars hade oövervinnliga ka man kan uppleva just nu. svårigheter all hålla sig för skralt i • I Vassor börjar man skoja på nytt. Man är helt enkelt tvungen för Kuckos. (till viinster) att klara andra halvan av dagsverket. Det blir en skön blandning av skämt om formen, prat om skavsår och diskussion om nödvändighe ten av att sätta i sej köttsoppa. • Isen bilåmIe sig i Stor·Bullens mus· tach redan på vägen in mot Norrvalla • I Vall vik skämtar publiken om isen i mustaschen, och sedan man och bet sig sedan fast diirsl4des - i har knäckt sej på slätön till Kvevlax blir man väldigt allvarligt under mustaschen inte på Norrvalla - iinda resten av resan. fram till mål. Avlägsnades först i bas • Allvaret håller i sej ända till målet. Men sen bryter det ut ett väl· tun. (nere till viinster) digt tjattrande i bastun. Folk pratar i munnen på varandra, alla försö· ker vara roliga. Det är som i en skolklass när läraren har gått ut för • Djupt koncentrerad åker 1000 att hämta karstäIlningen . kilometraren Per ThomasJolk mot • Sen kommer man hemn och slocknar mitt i kvällens västernfilm, målet. Inga svårigheter all hålla sig På morgonen haltar man till jobbet, och när man ser varandras knyc för skralt inte. Men så skiåmle han kiga rörelsemönster är det upplagt för humor igen, väldigt fort också. (nere till höger)

• På slagfältet sitter skrallandet löst. Till och med rykten om en plötslig möja i V örri (+ 5 grader) tas emot meJ illl stort leende. Smilfinkarna fr. v. . Sture Ericson. Leif Rex. Eki Ifäggman (som tog bilen), Stor·Bullen, Rovan och (uppe till vänster)

... medan löparens allvar håller i sig fram till mål . ..

·Torsdagen .06.03

Från vitsivalen på slag

Jag möter Storbullen Jacobson 'på SÖU·kansliet. Vi småvallar lite nervöst, tejpar ihop laggarna och drar mot bussen. Målarn Sparv ringer och säjer att han far me,fegen skjuts. Vid busshållplatsen väntar FSU·Tverin i dokumentportfölj och konferensöverrock. Men skidorna ser välanvända ut, s·å man kan vänta sej vad som helst. lisakki Erickson kommer klivande över torget med rimfrost i skägget. Sprintern Kallvik trampar nervöst. Sluggern Snickars ser målmedveten ut.

07.30 -

Oravais

Det är som om man hamnat på humoristernas årskongress. Ett tag undrar jag om oravaisborna har flyttat ut vitsivalen till salgfältet . Alla går omkring och skämtar. Det mesta handlar om hur lite man har tränat och hur sent man tänker komma i mål. Man anar att folk håller på och garderar sej för eventuella ge· nomklappningar. Samtidigt är det stimulerande. Man har ju sett hur hockey lirarna i teve eggar upp varandra. Flödet av dåliga vitsar har samma funktion i Botnia·spåret. När man sprintar ut till startlinjen, känner man sej som bofinken på första vårkvisten.

08.000 -

Oravais (O km)

Startskottet går, och precis som tidigare på morgonen far Målarn Sparv med egen skjuts. Han ställer sej i första ledet , och sen ser vi in· te skymten av honom före måndagen. Även ett par andra från ÖP/SÖU·flocken sviker och sticker iväg. Resten samlar ihop sej i "senare delen av fältet".

08.45 - Kuckos (9 km) Så här långt har det varit rena söndagsåkningen. Det är hög fart p4 konversationen. De flesta "hAxar" väl knappast hur långt det är kvar. Vid saCtkontrollen råddar det till sej. Munken Rex lämnar oss mitt i saftkonsumtionen. Det är bra, för han har för bråttom. Storbullen anländer, och vi följs åt i fortsättningen. Tillsammans med Karl·Erik Borg och Sprintern Kallvik som dyker upp och för· svinner på nytt allt emellanåt. lisakki har blivit efter, han håller sej uppskattningsvis nånstans i trakterna av Bouchtin.

09.35 - Norrvalla (20 km) Trion Storbullen, Borgin och undertecknad håller ihop. Det går fort, alldeles för fort. Men föret är så bra, så man glömmer att brom· sa. Borgin vallar om, och vi kör ytterligare nån kilometer i dårfart. Vid skidcentrum i Vörå, där man gör en tillfällig sväng norrut, bör· jar man tänka efter för första gången. Det ligger på norrifrån, och st· räckan fram till vänstersvängen är som att i pissa i motvind. Sen jobbar man sej fram mot Lågpelt, något stum i benen men framburen av påtagliga publikhyllningar.

10.20 - Lågpelt (25 km) Vi dricker saft, käkar russin och vallar om. Vi tar god tid på oss, och Borgin forsar in till stationen. Han har ångan uppe, och själva är vi inte heller helt förbrukade. Efter Lågpelt blir det ett väldigt hojtande i spåret. Gulingarna från Vörå·starten dyker upp, och alla vill förbi. Sammanfattningsvis går det trots allt rätt skapligt ända fram till Vassor.

11.20 -

Vassor (36 km)

Vassor blir en vändpunkt för mej. Inte så att orken skulle tryta, men benen och armarna fungerar inte mera lika ändamålsenligt som i början. Elter omplåtstring och blåbärssoppa fortsätter vi, och plötsligt gör Stor bullen ett omotiverat ryck. I ett huj är jag femti meter efter, och nu börjar jag tänka efter för andra gången.

aR - och mJnga med man undrade om Juha l Mieto hade förirrat sig från Köukarberget sö· derut till. MeR det visade sig vara eR SÖU niirståetuk person vid namn Sture Ericson - Botniabro· der. Hädanefter heter han lisak· ki . ..

engt WesterIund från Pargas gjorde ell strongt lopp - Jag har tiivUngsskit!at tidigare. Deltog i ESS·mästerskapen ännu. 7J. Löd hans ursäkt till den fram. skjutna placeringen.

mvalln;ng på Norrvalla och så gick det /äl/are fram mot K orsbolm till. El/lag åtminstone. Henry Kal/vik beter den vallande.

Torsdagen

06.03

et till placering 561 Borgin hakar på Storbullen, och fram till Vallvjk har jag nummer 556 som riktmärke för mina ansträngningar. •~ jag lyckas hålla ögonkontakten någorlunda, och i VaIlvik återförenas trion.

12.15 -

Val/vik (45 km)

Om Vall vik är inte lika mycket att säja som om det som kom efter Vall vik - släton fram till Kvevlax. Att åka skidor pi Kvevlax-släton påminner om att simma motströms uppför Niagara-fallet. Storbullen spårar och diagonalar på i en fart som är pi gränsen till kriminell. Det är kallt.

12.40 -

if Rex en SÖV nijrsuiende ordförande ler glatt ännu i det· ta skede - j Vassor. Ä ven Om le· Rex var den enda av tk utmana· de som hade egen supporterskara vå'ntande i mål. Vtrustade med '. flaggor och allt. Sven·Gustav Karlsson. en av de utmanade gled i mål utan större trötthetssympton.

Kvevlax (48 km)

Dags för köttsoppan. Efter släton fryser man si det är svir t att hilla i skeden. Borgin och jag försöker värma oss under ett par filtar. Di dyker en av dessa människovänliga första·hjälpare upp och leder oss in i stugvärmen. jag får hett efterlängtade näsdukar att snyta mej med. Borgin kastar sej på golvet och kör i ging med nåsn sorts yoga· övningar. En funktionär kommer fram och frågar 'om 'han mir bra. Det är nu vi skiljs frin Storbullen. Medan vi återerövrar livslusten i uf·.lokalen, stic.ker han iväg. Sen ser vi honom inte mera. Borgin vallar om, och jag återupptar kampen. I skogen efter Kvevlax är jag plötsligt fullständigt ensam. Det känns overkligt. Vad är det jag håller på med? - Är jag faktiskt sist av allihopa? Efter nin kilometer får jag kontakt med en guling och passerar ho· nom. Senare i bastun får jag höra att han har kramp i benen. Men han tioårsjubilerar, och ingenting hade kunnat stoppa honom i det läget ... Sen tappar jag tidsbegreppet - det vill säja jag glömmer att hilla koll på klockan.

Lövhyddan (52 km) Här undfir man dagens andra snytning, och det lättar något när man rensat luftväggarna. - Tack, funktionären, för hushillspapperet! Ute på träsket efter Lövhyddan får jag ögonkontakt med ett helt koppel löpare. En ser misstänkt ut till kroppsformatet.

Kämppä (56 km) Text: BERTEL NYGÄRD Bilder: PETER GRANSTRÖM Paper. det var inga större problem alls. tycks Bengt Lybäck siiga efter välavverkade 65 kilo· meter.

Mina misstankar bekräftas. Det är lisakki Erickson som stretar pi framför mej. Medan vi levde pausliv i Kvevlax, har lisakki passerat. Det visar sej alltså att hans rekordlugna utgångsfart inte har ställt till nigot pro blem alls. Vid Kämppä är han framme samtidigt med mej som starta de i sprinterfart. lisakki är lätt irriterad: - Varenda jävel som kör förbi. undrar hur det gir för juha Mie to. Bara för att man råkar ha skägg! I höjd med Kärnppä har vi slutat med saften och upptäckt kakaons stimulerande effekter. Sen lever man på stora kakaodoser ända in i mål.

, Hös!ves (62 -km) Före Höstves kommer Borgin ångande och svischar förbi som ett st reck. Han har återhämtat sej med besked. De sista kilometrarna är rena fotarbetet. Armarna är slut, så man nyttjar stavarna bara för att känna sej för. Sen får vi syn på flaggorna vid milet. och det är tur för annars vet man aldrig var man skulle ha stupat. Prick klockan tre passerar vi millinjen. Vi spänner av oss laggarna och har märkbart svirt att gå. Som en sjöman pi plötsligt landbesök, föreställer man sej. I bastun stöter vi på Storbullen, som inte är det minsta ledsen för att han tvålade till oss med tjugofyra minuter. Ledbruten och sönderdiagonalad bestämmer man sej för att ställa undan skidorna itminstone för en kortare tid. Pi måndagen ser man i datalistorna att det blev placering 561. Det lär ska bli bättre nästa ir.

•

Torsdagen 06.03

Dehå'r närmaste fyra sidor na i ÖP handlar om den

första kå'rleken - såsom en femtonåring minns den. Objekten för den första kå'rleken vaperar från nal lar, via killar och tjejer till Eino Grön. Det å'r eleverna på nian i högstadierna runt om i Ös terbotten, allt från K risti nestad till Karleby, som sk rivit uppsatser om sin förs ta kå'rlek. Uppsatserna har tidigare presenterats i Lokalradion, och det programmet blev så uppskatt att det gick över riksnå'tet också. Och det förstår jag jag tycker att uppsatserna å'r vå'ldigt bra. Det har varit verkligt givande att liisa igenom dem. Synd bara att ÖP inte har möjlighet att publicera mera å'n ett fåtal. Lås dem- och ha så trev ligt. Teckningarna å'r gjorda , av Leif Sjöström. .. dagskvällen började '01' .......__......~:::;;~ • som bäst. Den iåna t .. ,.. k är på gang imm e över m är • . f"rst4 kllf w . ka en balvt ' de' llång. fIan ~hn o mber c,r , b är me 'a bonom. blå ögon oc, ilie. . att den 9 septe Då tr;iffade J g'ättebl ond , bar t än min dr ömk d mej visste Jag . k d fIan ~~ bk'~;'e: ~ngenting a;:; ocb pratade;::: tog min hand, gIC . drom I m fIan ., fIan se mIn mma so • Och nar tt vara Meddetsa . g väntat pa. . kroPP' h kommer a . en om mIn ,.' bonom Oc var den Ja fIa n '1 aV strÖm ,g blev jag kär, I for vi till ö onbli cket . .. efter dansen det en , Från de t g . håller ,boP· natten, for '11 så länge som v' allt möjligt den " , 'ag lade miirk e t.' e alade o,::mpisars b em ·kärare i bonom'pfp0;':, Factof'Y' att biJd aV fIan s k " are Oc b - Bo . en blev bara ar ma intressen . Jag är tva klassen i gYr:"nasI<'~:ppast;ir jag Jta! hade ungefär sam at pa!!! •r . första . n-tlng· det gör ,nge öka ocb SIl ocb ga I in första l' "1' femton _ men atS om m d n nom fIa a... .1 än fIo . "1' älåre. • \Jr upPS ån \<1lstineSta eckor awre .... fast Jag a kär\ek fr ........, V " hono,,, ~ kolkare an

...

två år fick jag en hund. Den var en spets och vit tiiI färgen. Hennes namn ,var Nätti. Det stämde precis ihop med henne. Hon var så söt. Då hon var glad viltade hon alltid på svansen, som såg ut som en grissvans. Jag kommer också ihåg, att hon var rädd för vatten. Vi bru· kade om somrarna cykla till Ös terskogen och ha henne med. Hur varmt hon än hade, gick

Min första kärlek upplevde jag i fyraårsåldern, Pappa hade nämligen bandat Eino GRÖNs "Ciao Ciao Bambino" och när jag hörde den blev jag så kär som jag aldrig varit. Jag minns att jag alltid sa att när jag blir stor så ska jag gifta mej med mamma eller pappa, Men nu hade jag hittat en ny kärlek som' Ile gifta mej med , När jag sen såg Eino Gröns bild i tidningen var jag säker på att var som gjord för mej , Jag tyckte att han såg så stilig ut att inte pappa sett så stilig u t nånsin , Jag började samla hans bilder och artiklar om honom fast jag im ens kunde läsa, • Ur uppsats om "Den första kärleken" av "P" i Karleby

En morgon fanns hon inte mer - och då kändes allt så tomt

som människor??? Ingen skjuter väl heller en människa, då hon blir gammal och ensam? Det går vM alltid att skaffa ett sällskap på ett eller annat sätt? Är ett djur så gammalt och sjukt, att det lider, borde det nog avlivas, men

hon inte och svalkade sig i något dike. Men en morgon fanns hon in te mer. En karl sköt henne. Det var ju förstås planerat av mina föräldrar, och orsakerna var många.

Hon hade börjat bli gammal, och hon fick valpar så ofta. Jag tyckte alltid att det var så synd, då pappa avlivade valparna. Det hände sig till och med, att jag gömde en i min säng för att den sk ulle få leva.

Jag hade också börjat skolan. Ingen var hemma på dagarna, och det var tråkigt att lämna henne ensam. Det var nog, tror jag, den största orsaken till att hon blev avlivad. Men varför får inte djur leva

helst genom en injektion. Det var den hemskaste morgo· nen jag varit med om. Allt kän· des så tomt. Jag grät flera tim· mar och trodde, att jag till sist inte skulle ha några tårar kvar.

"A" i Närpes"

Torsdagen 06.03

med honom - te vara .. , jag In d -ag gor. _ inte va 1 Jag söndag 7.2:

Dagbok\

...

DagbOk' d honom' lZa ra . g ihoP me ·11 kväll blev la kom (ram u ... de s1l att han d nsa och \ g1lr _ ~gbok' honom att Det bOlla d om vi ~kulle \ .mm e ' . g p.la om or de inte. mig och fr1l%a c... g till siunde I .. cnast ,va Men iag våga \ d:lg län kte l-:l ·,ag flog g . mitt . illar honom : ·11 . kadc han I :ag g.. som ,'anhgl. talat att i-:lg VI \en . . dansade VIS ., h sedan ~l aJ . få dct om .. . g gillar Medan VI . var sot oc s m. \-\u r ska lag \.. nom? for ,a han tyckte lag d n1lgon cha n . mcd "o hon o öra att han ha e , ra IhoP fr1lgade han om dct . h sa atl ~cr~ligcn på mel · v ·ättelycklig oc . 11 en soffa Jag bk .l Sen satt VI p h kra' ch pussades oc hade han VISSt . kvällen o resten av bli ihoP t var s1l lätt att m"3.de s . aS vi T änk att de fall . Jag hopP m I alla , med ho no . ns längc . ska vara tillsamma .. Dagbok~ . inte vara r·ng e' får ,ag. ör. Kara • inte ut a . e vad lag g OCO ag st·~r • vet ·,ag ,nt . \.. mlig' J d h nom s·~ mIn "e me a ~1Igadc intC tala :~er . Min kom' J g.. honom I dag . illar honom . het for . heller att ,ag g Kära Dagbok'· ed honom . .. pis vet ,nte . orde iag slut m dse n men nal \ dag gl at t han blev le f ' r honom Jag s1lg.. re kände n1lgot o att göra . ·,ag inte lang d t var lika b ra . att e tyckte lag . 1Irig kille .. t .. en Ilu sh sIu . ....rlek ar han al 2' . t eket att Min nya "a . klass och ,ag y bok~ . kompis . p1l mIn . klass' lZära D a g (hos mIn f: k ... esöt. 11 fest ull en . t . p1l 1est d· Det lIC d· t \.lndrar ,ust ,at \...11 ska iag p \ kväll ska ,ag " ka 0,ks1l It. \ "va ka ocks1l I · . kväll? . d stort n S kompis. \-\a~ s med honom I 11 mIg · \-\an me . d om iag blir IhoP "B" i Peta\alt iag veta I ag · vad ',ag ska ta p köpte undrar . nsen ,ag Jag där taita ,ea. en blus aV lZanske dc h sen 11Inar ,ag till ny1lre t oc syrran .

2 Torsdag 4 .:

Fredag ,.2:

Lördag 3.4!

Lördag 6..

begäran från ÖP/SÖU-gänget ska vi be öra ett tack till Botnia-funktionärerna. anledning aven service som vi skulle Del pIJer folket som undfägnade oss med dryc-. och köttSOppa. Det gäller också "medicinmän . . liogs spåret, som bjöd på plåtser och värman

måste vara en enorm apparat att hålla åtta ..... ra hunbullar på fötter. Har i fridens namn kan man vara så glad ba _rdII[Jnjlet ännu när den femhundrasextioförs _ _ _ passerar?

. . . .r.-snnl

TJI." .lrAdnllörbundet och alla ut~anade.

Herrar 65 k"1: 54) Bertel Holmst. röm 4.01.10. 68) Bengt WesterIund 4.06.11.91) Torsten Rabb 4.15.07. 93) Jan·Erik SvarIsjö 4.16. 15. 94) Henrik Wistbacka 4.16.16. 103) Guy Furu 4.20.29. 113) Harry Södergård ' 4.23.B. 138) Sture Wistbacka 4.29.00. 221) Rune Paro 4.45.38. 248) Per·Erik Björknäs 4.52.26. 250) Börje Björk. lund 4.52.47. 271) Tor Sparv 4.57.43. 273) Per Thomasfolk 4.58.09. 276) Bjarne Öst man 4.58.18. 290) Anders Knip 5.00.29. 310) Krister Wikstrand 5.05.08. BI) Paul Vasberg 5.09.00. 38n Torleif Tverin 5.26.45. 388) To· re Snickars 5.26.56. 399 Birger Slag. näs 5.29.3 l. 407) Stig Stihlberg 5.33.26. 440) Bengt Lybtck 5.44.28. 468) Martin Stihlberg 5.54.55, 483) Bo·Gäran Westeråker 6.00.56, 486) Tor·GÖran Åsbacka 6.01.11, 489) Lars Bäck 6.01.53. 500) Leif Rex 6.07.02. 502) Holger Nybäck 6.08.23. 504) Tryggve Snickars 6.09.03. 510) Chris. ter Sjöblom 6.10.56. 512) Roland St· rand 6.11.47. 537) Bror Jacobson 6.36.06. 548) Henry Kallvik 6.44.06, 560) Sture Erickson 7.00.18, 561) Ber. tel Nygård 7.00.19. Damer 45 km: 23) Carina Kalander 4.06.12. 61) Beal~ice Östman 5.10. 15.

62) Gretel Pada 5. l .16. 65) Brita Sved·

lund 5.35.44.

Old Boys 45 km:

18 Börje Nordberg 3.28.18,62) Ole Brommels 4.28.07. P.S. Det finns en risk att någon utma· nad trillat bort. Vi korrigerar i så fall senare. Red.

"Sin första kå·rlek ger man aldrig bort" Min första kå'rlek var en liten,

brunvit nalle. Den hade en

svart garnnos, och jag minns,

att jag när jag var ledsen bru·

kade suga på den svarta nosen.

Nallen hade två orange

knappar med en svart prick

som ögon. Munnen varav rött

garn. Jag hade fått nallen av

min mormor när jag var rätt

liten.

Första gången jag såg nallen hade den ett smalt. rött sidenband runt halsen . Så småningom blev bandet skrynkligt och smutsigt. Jag bytte sedan ofta band. och jag hade alltid röda. aldrig av någon annan färg. Nallen fick aldrig något riktigt namn. Jag kallade den bara "till· Nalle" . Alla nätter skulle jag ha "LiIl·Nalle" med mig i sängen. för annars kunde jag aldrig somna. Jag minns hur olycklig jag var. om jag vakna· de någon morgon och märkte. att nalle ramlat i golvet . Jag har fortfarande "Lill·Nalle" kvar. Jag skulle aldrig kunna ge bort honom åt någon . Nallen är ju min första stora kärlek. och sin första kärlek ger man väl inte" bort . "TV"i Närpes

Jag grät när Pia sa:

Vi f lyttar nästa vecka Min första kärlek var en liten flicka. som bodde i granng:\rden. Hon hette PIA .Jag och min kamrat Albert brukade leka med henne ibland. En dag när vi spelade boboII. råkade Pia få ett slagträ i huvudet. Slagträ hade jag haft i handen sekunden före men jag kunde inget gö· ' ra. det bara slant ur handen på mej. Albert och jag var mycket ledsna. Nästa dag gick vi till sjukhuset och hälsade på Pia. som hade Uu hjärnskakning . Men hon var inte ond på mej och då var ju allting bra. När Pia kom hem igen lekte vi med varann som om inget skulle ha hänt. Ända tills den dag då Pia kom till Albert och mej och sa : - Vi ska flytta nästa vecka. Det kom som en knytnäve rakt i ansiktet på oss. Och vi grät faktiskt när flyttlasset och Pia for iväg för att aldrig komma igen.

Torsdagen 06.03

12 körande längs vägen. plöts ligt vinglade den till och kom mot vägkanten, där vi girk. Jag drog i Mia för att få henne att slänga sig i di ket. Men vägen var isbelagd. hon halkade. föll rakt mot bilen och hamnade under ena hjulet. Hon kastades som en trasdocka i dikeskanten och blev liggande där.

"Om inte detdilr hemska 's kulle ha håent, hade vi såekert varit tillsammans åen i dag"

Jag kommer aldrig att glömma min första kär· lek och hittills enda kärlek. Trots att det redan å'r två år sedan jag miste HENNE står allt lika kklrt och tydligt för mi· na ögon. Precis som om det hänt i går. Ofta om kvå'lklrna in· nan jag somnar tänker jag på Mia och på allt det underbara jag upp levde med henne.

skolväg följdes vi ~t till sko- . EN KVÄll var Mia och lan. Vi gick och pratade om jag ute p~ promenad. Vi allting . Mia och jag blev gick längs en skogsväg och snart s~ goda vänner att vi eftersom det var mörkt och JAG LÄRDE känna Mia kunde tala med varann om ganska kallt s~lade jag ar som den blyga nyinflyttade vad som helst. men om henne för att vär· grannflickan. Hon var ett u ma henne. Det fanns Inga andra yngre än jag och gick i ~ttan ungdomar i vu ~Ider där vi Hon ·lade ocks~ ~h ami i högstadiet. Jag gick då .i . boddes~ vi blev bästisar. omkring mej och p~ s~ ~ätt nian i samma skola. gick vi hem k Vi stannade Men vi var d~ ännu bara Eftersom vi hade samma kamrater. utanför hennes hem som vi

alltid brukade göra och d~ hände det. Jag vet inte vem som tog initiativet , men plötsligt omfamnade vi varann i en lång kyss: Den följdt:s av tv~ till innan hon gick .

hennes lillebror tillsam mans, VI lyssnade p~ skivor tillsammans. . ..Vi skulle säkert ha varit tillsammans än i dag dm in· te detdär hemska skulle ha hänt . . .

o .DEl'

EFTER DEN kvällen var vi oskiljaktiga. Vi läste läx' orna tillsammans, vi skqtte

HÄNDE,en kväll när Mia och.' jag var ute p~ en promenad. En bil kom

JAG SPRANG som ald rig förr . Sprang hem och ringde efter ambulans. Se dan sprang jag tillbaka. När jag tog Mias hand. såg hon upp. s~g på mej. Sen drog hon ett' djupt andetag och låg stilla . När 'ambulansen kom var Mia död.

"När vi dansat en stund fick jag en kyss DEMONSTRATION och kående mej som nertrampad i skorna"

1ft .) Roland I vår affär måndag 10.03.80 kl. 14.00 _.~---

DEMONSTRATION I vår affär torsdag 13.03.80 kl. 14.00

UIIIIIOUIII. Storalånggatan 41 Vasa tel. 961-110159

o Det hå'nde på ett konvent när jag stod och dansade.

Jag minns hur jag inte kunde dra ögonen ifrån hen ne. Plötsligt må'rkte hon att jag glodde på henne, och jag biev alldeles röd i ansiktet. • Då tänkte jag att den flic· . kan ska jag ha fastå'n jag ska stå här hekl kvå·lIen. Under tiden jag dansade märkte jag inte att hon steg upp och byt-

te plats. När jag dansat en stund blev jag ganska trött i benen och satte mej ner på en stol och titta de inte alls bredvid mej. När jag suttit där sådär 1-2 minuter märkte jag att det var Carina som satt bredvid mej. Först låtsades jag som om jag inte sett henne, men jag kunde inte hålla blicken bona från hen ne . Jag tyckte att hon var så söt. Hon hade ljust hår. blå ögon och fin och välutvecklad kropp . Hon märkte att jag tittade p~ henne och som en blixt från klar

himmel frågade hon vad jag het· te. Jag stammade nästan fram namnet och hon sa att hon hette Carina. Sen frågade jag om hon ville gå och dansa . När vi dansat en stund fick jag en kyss och kände mej som om jag vore nertrampad i skorna. Hjärtat bultade allt hårdare. Sen när jag gick med henne under armen kände jag mej nöjd. Det finns ingen annan flic ka som jag tyckt lika mycket om . Och ännu tycker jag om henne .

"5" i J:stad

Berätta för ÖP

så berättar Ö p

Suzukl 550 fln ...... . Honda Four 500 fln •• Honda Four 350 fin •. Kawasakl 350 ...... . Yamaha 350........ . Suzukl 500 fln ...... .

10 andra olika, vid byte på avbetalning. Affären ligger I centrum mitt emot R & H Paavola Bil· affär.

- Namn: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ Klipp Ut dc~na kupong o<h ,kicka dcn till SöU. Hand<lscspl. 10 D 6Hoo VASA 10

Ad,css: _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _-.:...._ __

dkr ring 961· \I) 372 o<h

friga c(,cr Bror

hclir O

halvu O •

• HÖR HIT uf·folk, ungdomssekreterare och övriga ungdom· sarbetare! • Vill DU att ditt område och din förenings verksamhet ska noteras i ÖP? - Meddela i så fall redaktionen om vad som är på gång! • GÖR TIll exempel så här: e Ring eller skriv korta meddelanden om både smått och stort! e Skriv reportage eller artiklar om viktigare händelser! Gör det själv eller kontakta nån av ÖP:s lokala korrespondent· er. Skriv hellre kort än långt, då är risken mindre att det inte ryms med. e Skicka en bild (svartvit)! infonnera om en sak.

En bild är det Dästa stättet att

Ring till Malaxred. 961-651514 Vasared. 961-113 522 .Jakobstads~.

967-13 555

Torsdagen 06,03

"Jag var rädd att han skulle märka hur jag rodnade" var ett år å'ldre å'n jag - sjå'lv var jag 13 år. Vi gick i samma skola. Det var nångång i mitten av , som jag blev kå'r i honom. Jag hade länge tyckt att han såg gullig ut och att han verkade så snå'll. Det var av någon vän som jag fick veta att han he· ler Janne. I skolan gick jag alltid och sökte honom med blicken,

I MATKÖN försökte jag alltid komma en bit från honom, Om vi nån gång i misstag möltes i trap pan eller i korridoren såg jag åt något annat håll. Jag var alltid rädd alt han skulle märka hur jag rodnade, därför gjorde jag mitt bästa för alt verka he I t oberörd. Men det ville inte lyckas : En av mina vänner kände Janne "såtlär lite" . Utan att jag visste om det så hade hon berällat åtJan ne att jag var kär i honom.Jag blev först arg på henne för jag tänkte alt nu var nog allt förstört. Men innerst inne tyckte jag all det var bara all han fålt reda på det.

.•

DE FÖLJANDE dagarna var hemska. Det var som om han inte alls märkte all jag också fanns till. Då visste jag inte all han i själva verket var mycket blygare än jag. Följande lördagskväll övertalade min syster mej alt fara ut och dan sa. Fast jag va( fullt övertygad om all han inte skulle komma dit så kunde jag inte hjälpa att det pirra de lite i min mage. Mina vänner och jag var och dansade när jag såg honom. Jag slutade dansa och kände mej knäs vag. - Tänk att han hade kommit dit.

DE FLEST A av mina vänner var tillsammans med någon - så jag stod ensam vid scenen och kämpade med alla möjliga och omöjliga mindrevärdeskänslor. Jag hade inte långt till tårarna . Det gjorde inte precis saken bättre all orkestern JUSt då spelade en lugn bit. Jag kunde inte vända mej om och se på de dansande pa ren för då visste jag all jag inte s!<ulle kunna hålla tårarna tillbaka. Då kände jag hur någon klappa de mej på axeln. Jag vände mej om. Och där stod han framför me'j . Inte ens i mina vildaste fantasier hade jag kunn at tro all det skulle vara Janne. - Ska vi dans, frågade han . O JAG FICK inte fram ett ljud . Allt jag kunde göra var all nicka. Det tog en tid förrän jag fallade att jag dansade med Janne. Vi var först lite blyga och pratade inte så mycket .. Men efter en stund prata de vi som gamla bekanta . Kvällen gick förstås alldeles för fon och det var nog en av mina fi naste kvällar hittills. När jag gick hem svävade jag på ljusröda moln . O DE FÖLJ ANDE dagarna fick jag inte mycket gjort. Jag tänkte nämligen på en viss person .. .

Ibland nå'r jag tänker på honom, så funderar jag på hur en pojke känner kå'rlek. - Är det lika som för oss tjejer. Tänker han på mej eller struntar han fullt och fast i mej. Har en kille kå'nslor för sin tjej eller leker han bara. Ibland blir jag så snurrig av att fundera på ho~ nom så jag måste ut bara ut så att jag får annat att 'tå'nka på. • "En tanke" i lappfjärd

• "M" i Sursik

MORSAN tycker • att Jag är för tuff Morsan tycker att jag är för tuff, Hon tror säkert inte att jag skulle kunna skriva en söt dikt eller en novell, Det kan jag· förmodligen in te heller - men jag har läst massor, Och alla åtminstone veckotidningsnovellerna slu tar lyckligt, som i en saga: , , ,och så levde de Iyckli, ga i alla sina dar, Men verkligheten är annor lunda, t.ex, så här:

Jag å'lskar en kille, l' .. .. som å'lskar en tjej, JAG AL~'KAR E.N \o<ILlk.",$OM ALS~AR EN ]Sj som å'lskar en kille, .sOM ÄLSKAR EN \{\L\..E~SOM ÄL~KAR Mlf, som å'lskar mej.

KÄRLEK en känsla • o som inte gar att beskriva lag personligen blev kär en kalI och regning oktoberkvälI. Den underbara flickan jag blev kär i hade funnits i min närhet j många år, men inte betytt någonting för mej, Ända till den dag då jag plötsligt pi ett oför

klarligt sätt, märkte att jag egent, ligen tyckte väldigt mycket om nenne, Detta är en känsla som inte gh att beskriva med ord, Under den påföjljande vintern hade jag ingen annan flicka i tan, karna, När våren äntligen kom och jag började tänka pi att försö ka fi upp mina vitsord lyckades det inte, För jag kunde inte samla mina tankar därför att hon hela tiden trängde sig på i mitt minne, Denna romans om man si fh kalla det - har pågått drka ett h och ingen av oss har tagit nån ska· da,

• "R" i Smedsby högstadium

Vi "förlovade oss" också Andreas och jag. Jag fick en ring av honom. Den var silverfå'r. gad. Och hade antagligen legat i ett påskå'gg från början. • "E" i Petalax Högstadium

.:\0

!!!!~==~~~=

___~________________T_o_r~_a~ge_n_O_6,O_3

____________________________

Jag ligger på sängen i mitt rum, allting känns så tomt och betydelselöst. Pojken jag är kär i har flyttat till ett land i söder. Jag vet att jag alltid kommer att .vara 'kå'r i honom fastän mamma tjatar om att jag är

----~I

14J

så ung och hinner bli kär många gånger än nu. Men Kim är annorlunda än alla pojkar jag kå'nner. Han kan inte se. Han är blind. F

Första gången vi träffades var i bib

lioteket. Jag satt och läste då plöts

ligt några böcker föll i golvet mel1

ett brak. Jag tittade upp och såg el.

pojke i min ålder stå där med elI

förfärat umyck i sitt .ansikte.

Jag tyckte att någonting int t stämde och märkte då att han, . ögon inte såg någonting. Han var blind ,

D JAG KOMMER alltid att min

nas hur hans händer trevade runt

golvet efter böckerna . Då märkte han plötsligt an någon stod där bredvid honom och han mumlade:

- Ursäkta. - Vänta, sa jag, så ska jag hjälpa dej. Jag böjde mej ner efter hans

Mina kamrater förstod inte hur jag kunde bli kär i en blind pojke . Mamma blev också lite orolig, hon tyckte att jag intresserade mej väl mycket för honom. Men då hon hade träffat honom förstod hon att det var en pojke som inte tålde medlidande och öveIdriven hjälpsamhet . Han ville försöka leva som and ra . D DET HÄRDA slaget kom då han en dag sa att han skulle flytta till Italien: - Jag har en farbror där som vill att jag skall flytta dit och börja i en skola för blinda i Milano . Men tack Eva för den lyckliga tid vi haft tillsammans. - Det är ett minne jag aldrig glömmer. "Ögat "

"Mina kamrater förstod inte hur jag kunde bli kär i en blind pojke" böcker och då jag gav dem till ho nom log han tacksamt.

D PLÖTSLIGT lade han händer na på mitt ansikte och strök med fingertopparna längs mina kinder. - Jag vet inte hur du ser ut,

••••••••••••••••••••••••• Kom och tillbringa ett givande år i

KRONOBY FOLKHÖGSKOLA

Du kan välja en av följande linjer: • PRAKTISK-TEKNISKA LINJEN

radioteknik, elektronik, motorlära, ritteknik m.m,

• HEMTEKNISKA LINJEN

textilslöjd, matlagning, bakning m.m .

• VARDLINJEN hälsofostran, barnavård, sjukvård, fysiologi, praktik m.m_ . • STUDIELINJEN finska, engelska, tyska, franska m.m,

Undervisningen sker i språklaboratorium

Läsåret börjar den 9 september 1980 och omfattar 32 arbetsveckor.

Ansökningskort får Du av studiehandledaren eIler genom

att skriva eIler ringa till Kronoby Folkhögskola, 68500

Kronoby, tel. 968-45017.

BEGÄR SKOLANS PROSPEKT!

JAN JYLHÄ, rektor

m;n jag känner på mej att du är annorlunda än andra flickor : Jag

miste synen i en trafikolycka då jag

var åtta år. Och det finns nästan illget hopp an få den tillbaks. Det jag då i det ögonblicket kände var medlidande - men

också kärlek. Kärlek vid första ögonkastet - brukade alltid Kim säga om vår första träff.

D VI BÖRJADE träffas och jag hjälpte honom när han hade sina svåra stunder. Jag blev hans ögon. Jag förklarade och han förstod.

Åttonde nngen vill ha verksamhetsledare

Ett femtiotal med

på Såkas årsmöte!

D ArrONDE UNGDOMSRINGEN har hållit årsmöte och återval! John Hammarberg tiU ordförande. I den nya. Ett femtiotal personer var niirvarande niir Såka Ungdoms styrelsen invaldes följande personer : och Nykterhetsförening höll årsmöte i ungdomslokalen Fac Arn~ Erlands, Leif Råm, Gustav Lill kelheim. .

sjö, Gunben Nyholm. Lasse Backlund, Göran Andtfolk, Bo Ungvik och Mats Det mest aktuella just nu inom föreningen är renoveringen 1ngves. av ungdomslokalen, som påbörjats. Detta tack vare att man i Arsmötet godkände verksamhetsbe årets början saml4de in pengar och nästan vartenda hem och rälldsen ur vilken det framgick all täv hushåll i byn bidrog med en summa. lingsverksamheten varie livlig. Turne ringar i fotboll, wolleyboll, pidro och Till ny ordförande valdes Mikael Ekonomiska skäl har varit orsaken bordstennis har hållits . Övriga tävling Wiklund, till viceordf. Vidar till att renoveringen alltid upp ar lur varit skidstafell, frågnävling och Hägg, till sekreterare Carola skjutits . Under årsmötet tiJlsattes super-star . Skrabb, till kassör Mary Harju, öv en kommittt som kommer att pla Verksamhetsplanen för 1981 god riga i styrelsen är Johnny Björk, nera renoveringen, ha hand om ut kändes. Ringen kommer som tidigare Frank Rasmus, Stig-Göran Hägg, hyrningen och sköta om fastighe all satsa på tävlingsverksamhet . ev . en Ann-Kristin Björk, Hilding Mo ten j framtiden.

trafiktavling skall ordnas och ev , ung lander och Nils Vikman.

domsrräffar, Arsmölet beslöt också att anhålla om en verksamhets ledare Bror Jacobson från SÖV var när Frivillig arbetskraft har hittills f.o.m. 1981. varande vid mötet och han infor haft hand om arbetet i lokalen, så merade och vägledde den nya sty också i fortsättningen, önskvärt är Ringen bör få högt verksamhetsbi relsen efteråt. ju att alla skulle: vara med på ett drag . man vill ha staden med i arrange .hörn_ manget. Den nya styrelsen kommer att försöka få igång verksamhet, men Fotbollsspelarna kommer även - Det är synnerligen viktigt att få renoveringen av Fackelheim kom framdeles att utgöra en skild sek ·~n verskamhetslrdare till åttonde ung mer ändå att ställas främst. tion av föreningen . domsringen . säga irsmötet.

•••••••••••••••••••••••• r--------------------------...

LÄRA FÖR LIVET

VID LAPPF}ÄRDs

FOLKHÖGSKOLA

I EN PERSONLIG MILJÖ TEATERLINJEN

_ -

träning - utveckling - medvetengörande

dramatiskt skapande & kreativ kommunikation teatererfarenhet

BARNDAGVÅRDSLINJEN

famliljedagvårdarkompetens

mångsidig grund för vårdsektorn

träning av ledarfärdighet i teori och praktik '

(en månads praktik)

LINJEN FÖR PRAKTISK FOLKKULTUR -

musik (folkmusik, viskultur etc.) praktiskt skapande (träslöjd, sömnad, vävning, keramik)

KVEVLAX HEMSLOJDSSKOLA som läsåret 1980-81 flyttar in i nya 'l okaliteter med modern undervisningsutrustning erbjuder elevplatser till följande avdel n ingar: 200 vliv- och sömnadsavdelningen för konstvövare eller för fortsatta studier hem slöjdsinstitutet

195 trIislöjdsavdelningen för yrkesmän inom snickeribranschen

194 m61nlngsavdeJningen för yrkesmön inom m6lnlngsbransehen_ Skolan deltar i den gemensamma eJevantagnlngen, Nlirmare upplysningar erh611es fr6n skolans kansli 66530

Ansökningkort och upplysningar fås frå~. skolan .

LappfjäIds Folkhögskola : 64300 LAPPFJARD, tel. 962/21 144.

KVEVLAX. tel. 961-40036 (40 120)

SVENSKA ÖSTERBOTTENS LITTERATUR FÖRENING kommer att h ålJa sitt årsmöte lör dagen den 15 mars i Jakobstad . Förutom sedvanliga årsmötes förhandlingar, där en ny ordföran de skall väljas eftersom Trygve Erik son kommer att avgå. blir det 18 , 30 en lyrikafton under medver kan av gästtr från Pohjanmaan Kirjailijat, Jakobmtads arbetarins tituts skrivargrupp under /('dning av Solveig Emtö. Eventuellt kom mer o,kså Lars Hulden att medver ka . .

Torsdagen 06.03

VECKANS HÅRDAST D En jeppisbo fick vattenskidor tillju/kklpp. Sen dess har man sett honom aktivt springa omkring och söka en sjö! • Lavr, KarIeby

D OCH sA var det skotten söm gick in i banken för att växla några ord med kassören. Ulrika, Karleby

Vad ska du börja göra när nu 5[0{

som jag?

Bmta. • Marika Björndahl, Karleby

IV A KONSTNÄRER diskute rar, och den ena säger: - Världen kommer inte att lipptäcka mej förrän jag är död. - Kanske det, svarar den and re, men då är du ju redan i säker het. • Ulrika, Karleby

1"0' "

~3d 11UZn ska göra om

Jhppsbroll? - Nej. - SJninga in på toalellen, där ..rer inte "alInet förrän man - 'el . . .

D KAN DU säga mig en orsak till all människorna Mir hjulbenta? - Hm . . ja . . I . ex. om det är vallen i det ena knät och det andra har voltenskräck. • Ulrika, Karleby

• Terechia ScbljoUman, Karleby

i erjärv kl. 19.00 torsdagen den 6 mars. SEMIFINALDAGS för pidron i södra delen är det lördagen den 8 mars. Tro

ligtvis i Nämpnäs.

wp-else håller mÖte fredagen _ kl. 19.00 på hotell Fenno i OEXDEmannaskolningsdag

5OUS:s förtroendemän på lördag på hotel Fenno med början ETÄVLINGEN går vidare, nu cbgs för I·ringen som samlas i

SUPERSTARSKVALEN sätter små ningom igång också, vi börjar i V örå och IV-ringen tisdagen den II mars kl. 19.00. VII/·RINGENS kval i frågetävlingen går den 13 mars kl. 19.00 i Tjöck. FINALEN i Talangjakten hålls i Ger· by fredagen den 14 mars med början kl. 19.30.

Stig Beijar omvald i Vassor uf Ett trettiotal medlemmar möt· te upp när Vassor uf höll si tt årsmöte. Till ordförande återvaldes Stig Beijar och viceordförande blev Yngve Östman. Sekreterare blev Inga·Lill Vestergård, vicesekreterare Carita Norrgård. Birgitta Wiik valdes till kassör med Agneta Aura som vicekassör. Övriga styrelsemedlemmar blev Johan Vasberg, Klas Öman, Peter Rådman, Chris ter Örn och Greta Örnberg. Bland fjolårets aktiviteter kan nämnas ett välbesökt jul. fest, 8 månadsrnöten, 3 gam· maldanser och en friidrotts dag, det sk. VM (Vassor Mäs· terskap) . På årsmötet diskuterades detta års verksamhet och be· slöts bl.a. att anordna en prog ramfest den 15 mars, 3 gam· maldanser, julfest. VM åter kommer även detta år. Tävlingsformen "Superstar", som blivit att mera populär, startar med ringkval i samtliga åtta ringarna. Tävlingen kör igång med ringkval inom IV· ringen i Vörå uf:s lokal tisda· gen den Il mars kl 19.00. Tävlingen kommer att bestå av skild dam· och herrklass. Från varje ringkval kommer segrarna att gå vidare till en fi· nal, som arrangeras under sommarens lopp. Grenarna kommer att vara sex (6) stycken av vilka man måste välja bort en. Dessutom kommer de flesta grenarna att vara showbetonade. Vilka grenar som man kom· mer att tävla i meddelas på täv· I lingsplatsen.

,I LEDIGA PLATS~

~ A6

Mariehamns stad anställer:

2 vikarierande

ungdomsledare

P HYLUÖRSF'

Begagnat Fender EL-PIANO till salu. Tel. 967-15304 efter kl. 17.00. • JAG ACCEPTERAR

KompeteosKrav: ungdomsl~dar- eller motsvarande utbildning. Aven icke kompetenta personer kan komma ifråga. Lön erlägges enligt löneklass y 19-21 (grundlön f.n. 2.434-2.586 mk/mån.) beroende på kompetens.

Ett halmstrå är ingen bra lös· ning, tror jag. Man flyter så kort tid . Jag tror att man med port förbud bara angriper sympto· men, orsakerna till ordningspro blemet är nog det som man bor de 'a ngripa och reda ut. Då kanske vi f<il till stånd en lösning som passar många och har lång livstid .

Vikariaten ansöks senast 14.3.1980 kl 12.00 hos ungdomsnämnden, adress: Neptunigatan 23, 22100 Mariehamn.

ROSE STRANDBERG medlem i tonårsrådet

i arbetsavtalsförhåIlande under tiden 1.4.-11.7.1980 respektive 1.4.

11.10.1980.

Närmare upplysningar erhåIls från ungdomsbyrån, tel. 928/13790. De som antas till befattningarna bör före tillträdet förete friskhetsintyg. Mariehamn

1980

den

Österbottniska Posten

februari StadskansIlet

DET TOLFTE VÖRÅSEMI. NARIET är i ston redan planerat aven aktiv arbetsgrupp i Karleby. Temat i år blir kvinnolitteratur, kåserier och konstnärligt recitati· on . Det blir m .a .o . ett verkligt K seminarium med bl.a. följande gäster: Birgitta Boucht, Carita Nyström, Wava Sturmer. Birger Thölix (ev .). Ingmar Nykvist, Me· rete Mazzarella. Östen Engström, Bene! Nygård och Hellevi SaImi nen . Seminariet blir som vanl.i gt början av augusti, 4-8 augusti .

C NYBÖRJARSEMINARIUM blir del också i år i SÖFF under ti den 2-6 juni. Dragare i år blir också Solveig Emtö. Gäster blir åtminstone Levi Sjöstrand och Rall Norrman . Det går bra att redan nu anmäla sig till SÖFF, 962/%441. Det har ryktats att de allra flesta a\ fjol<ilets kursister kommer igen.

Österbottnisk ungdomstidning Jakobstad, Finland Medlem av tidningarnas förbund Tidningen utkommer varje torsdag Redaktör och ansvarig utgivare PETER GRANSTRÖM Redaktion Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967·13555 Postadress PB 27, 68601 Jakobstad Redaktör i Vasa S-E. Glader, Handelsesplanaden 10 D, tel. 961-1\3 S22 Redaktör i Sydösterbotten Bertel Nygård, Box 21. 66100 MalaJ(, tel. 961-6SIS14 REDAKTIONS RÅDET Alf SneUman, ordförande, Susanne lillkull. Karin BJomqvisl . Brita Svedlund . Ralf SHtar och Lasse Eriksson . PRENUMERATIONSPRIS 1980 Helt år................. . 30,

Halvt

P L U T T

E N

IIAG HA,/? INTE FA'rr ~ÅNA SÅA4YC"'fET

S()M ETTÖIlE PÅ HELA DAN.'.'

Ar......... .......

20,

Skandinavien. . • . . . . • . . •. 40, Lösnummer. . . . . . . . . . . . . l, ANNONSMOTT AGNING SÖU:s kansli, Vasa. tel. 961·113572 och 115372 ÖP:s ANNONSTJÄNST Yngve Bengs, Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967-11827 Annonser bör inlllmnas senast måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967-13 5SS ANNONSPRIS I texten ... . .............. • 2.60 Efter texten . . .. ............ 2,40 BesUlmd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, till/lggspris -,30 spmm och farg. Förenings spalten per rad 1,-. ÖSterbottnis ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tillfogas annonser som In ringts eller som på grund av post försening inte införts i bqlrt num mer. _

Jakobstads Trydtert ocII TId".,s AktIeboIaa. Jakobstad 1910

Torsdagen 06.03

16 o

Skattemyndigheterna klämmer till dansorkestrarna:

Märk~iga bestämmelser

lede.. till högre skatter

taxi, egen bil eller buss. kostnade·r oa inte gör. oigot , pro kestermedlemmarna avdra 30 % Bestämmelserna om in Enligt de nya bestämmelserna som konstnadsaildel innan skat nehållning av skatt på centavdrag. teavdrag verkställes_ Det gör får inga dagtraktamenten och Det innebir all billgaren stilIs i orkestermedlemmars en mycket Slmre$ituatioo in de and instrumentavdrag göras i fort 600 mk - 30 % - 420 mk - 40 sättningen. Som s.k. kostnadsan % i skatt - 168 mk i skau. De och artisters arvoden ra orkestermedlemmarna. får 432 mk i handen __ del får 15 % avdras innan - De nya bestlmmelserna base har ändrats från nyåret. i.r sig pi en lagändring som gjor .förskottsinnehållning verkställs Medlemmen A som äger bilen Systemet förenklas dens redan 1977, säger förskottsins får inte göra något procentavd om framträdandet sker utanför rag och kommer därmed över men blir .samtidigt pektör Stig Granberg vid linukatie den egna hemkommunen och 500 mk i personligt gage vilket Vasa. mindre än 50 km hemifrån_ Om oförmånligare för dessa verked spelplatSen ligger över 50 km innebär aU han måste betala 50 Lagändringen gäller arbete som arbetstagare. l stället inte sker pi 'arbetsgivarens order' hemifram är avdraget för kost % i förskottsskatt_ Han får en dast 300 mk i handen <Lv.s_ 132 för dagtraktamente och och 'arbeten av kortvarig natur'. I nadsandelen 30 % mk mindre än kamraterna_ sidana fall fAr inte dagtrutamenete ett procentavdrag för eller matpengar avdras frAn lönen o Märkligt utrustningen, · inför nu innan förskollukallen beräknas. oFörskottsskatt Det märkliga är au om en av or på resa! Endast reseersällning eller procent procentavdrag gene avdrag fAr räknas bort. kestermedlemmarna äger det rellt. Nu lär det mest vanliga vara au fordon med vilket orkestern A vdraget är 15 % om o Ny tolkning medlemmarna i orkestern till kommit till spelplatsen, och sammans äger fordonet, vanli erhåller normal reseersättning, framträdandet sker gen en gammal buss_ I så fall får får denne inte göra något pro Enligt skattestyrelsens tolkning mindre å·n 50 km från skall ingen av orkestermedlemmarna centavdrag. denna lagbestämmelse även hemorten och 30 % om tillämpas på orkestermedlem kvittera ut reseersättningen Låt oss ta ett exempel. utan den bör för var och en läg Orkestern XZY, som är fem det sker över 50 km mars och artisters arvode. gas på gaget. Därmed ökar pro personer, får 3000 mk för en Hiuills har orkestrarna före hemifrån. centavdraget något. beräkningen av förskottsskatt i spelning. Till spelplatsen är det De nya bestlmmc:serna innehåller i ellllvseende en märklig tillämpning. Den orkestermedlem som äger den bil orkestern färdas i fAr utöver rese·

• Annika som Buky och Sture som Sa';yer i linder en repetition av fao miljepjl1sen Tom Sawyerr äventyr.

allmänhet avdragit 6 % som s.k_ instrumentavskrivning, eu dag traktamente på 31 eller 63 mk '(om resan varat över 6 eller 10 samt reseersäuning för

70 km_ Orkestermedlem A äger fordonet som orkestern kör m~. Han kviuerar 220 mk i re seersättning. Fram gaget på 600 m per person får de övriga or

Om det är fråga om en längre resa kan det leda till aU orkes termedlemmarna betaiar förs kousskatt på reserkostnaderna. Till någon kostnadsandel räcker

i så fall inte ett procentavdrlig på 15 eller 30 %_ ·Det var väl ändå inte menin gen? Det verkar som om _skatte myndigheterna skulle önska sät ta åt amatörmusikerna ganska hårt_ Stig Granberg försvarar sig med att den slutliga skatten bes täms först på basen av deklarati onen. Då har bl.a. bilägaren möjlighet att få rättvisa_ Men har han det? Hiuills torde skattenämnder na i stort ha godkänt de princi. per som Stig Granberg, SÖU och A & M medlemsorkestrar utarbetat i fråga om instrumen tavskrivningar, dagtraktamene ten och reseersättningar. Det är nära till hands att tro att skatte nämnderna nu godkänner pro centavdraget som norm för kost nadsandel. Men hur går det med bilägare-musiker som vid slut beskattningen vill ha en 15-30 %-ig kostnadsandel beaktad? Knappast godtar skattenämn den avdraget i det sammanhan get. SVEN-ERIK GLADER

Att komma in på Teaterhögskolan:

"Man måste vara öppen

och ha inlevelseförmåga"

Skådespelarutbildningen ges på Teaterhögskolan i Helsingfors. Skolan är tvåspråkig sedan hös ten 1979 då den finskspråkiga te aterhögskolan och den svensk språkiga sammanslogs . Utbildningen tar fyra är. För att man ska komma in ska man helst vara mellan 18 och 27 år men åldersgränserna är tänjba ra. Det andra kravet är genom gången skolplikt. Intagningen är vartannat år på

våren och det är inträdesproven det hänger på om man kommer in eller Inte . Proven räcker två veckor. Nästa gång är· de våren 1981. På inträdesproven bedöms ens förmåga att spela teater aven ju ry. Juryn kontrollerar också ens förmåga ~tt utvecklas och fantise ra. Man måste dessutom vara fy-

siskt helt frisk och ha en bra röst. Under proven gymnastiserar man, sjunger, pratar (läser dikt t ex) , och imporviserar olika situa tioner med eller utan mot spelare . Men det är inget kravatt man t ex måste kunna sjunga en sådan sak kan man ju lära sig om man inte är musikaliskt helt urblåst . - Man måste vara öppen och ha inlevelseförmåga för att kom

ma in, säger Annika Miiros. Man

måste våga satsa och göra bort sig. - Före man söker in ska man leva, t ex jobba några år. livs erfarenhet är viktigt, säger Sture Ekholm . I livserfarenheten ingår att träffa och lära känna många olika mänskotyper. - .Det är viktigt sedan när man ska tolka en roll, man måste förstå' olika sorters mänskor.

På skolan läser man fyra grundämnen: Sång-musik-rytm. gymnastik- rörelse, talteknik och scenframställning. Vidare har man teoritimmar i teaterhistoria och konsthistoria. Rösten tränas, för att kunna användas utan att överansträngas. Så analyserar man pjäser . Från tvåan uppåt ar~tar man ihop en pjäs varje år . På ettan gör man bara korta scener.

Det är gans~a svårt att .få jobb som skådespelare på svenskt håll, i synnerhet om man är flicka. Många utdimitterade söker jobb på finska eller rikssvenska teat rar. Andra freelancar, men det är otryggt. Förr när teaterskolan tog in elever bara vart fjärde år var det lättare, nu blir marknaden fort mättad. TUSSE