ÖP (Österbottniska Posten) nr.4 2022

VAD ÄR TUSEN TALKOTIMMAR VÄRDA?

VI

ÄR I BÖRJAN av december. En tid som många förknippar med julstök och julförberedelser. För en del människor är det årets intensivaste period. Inte på grund av den stundande högtiden utan för att revypremiären närmar sig.

REVYERNA HAR en lång tradition i Österbotten, olika spex och pjäser har framförts lika länge som rörelsen existerat. Den här vinter uppförs över tio revyer i Österbotten, innan våren är antalet förmodligen femton. Tidigare hade de flesta premiär kring nyår och revyerna var spelade senast i februari eller mars. Numera är säsongen betydligt längre. Det handlar mycket om att föreningar inte kan värma upp sina stora hus när vintern är som kallast. Att spela revy en bit in på våren är mer ekonomiskt lönsamt.

EN REVY FYLLER flera funktioner. Verksamheten i sig är otroligt givande för alla medverkande. Gemenskapen. Publikens jubel. Att själv få utvecklas som aktör.

För föreningen är det betydligt mer än verksamhet. Det är i många fall årets största inkomstkälla. Intäkterna bekostar övrig verksamhet, renoveringar och fasta kostnader. För besökarna är det en ljuspunkt när vintern är som mörkast. En skrattfest med låg tröskel. En stund då man får glömma vardagen (eller karikerat påvisas absurditeter i den samma, något revyerna brukar vara experter på).

EN REVY ÄR ett hantverk. Det man som besökare ser är en marginell del, själva föreställningen är resultatet av ett långt arbete. Allt som framförs på scen har skrivits av någon. Kulisser, rekvisita och dräkter ska skapas och hittas. Regissörer och musiker anlitas, det övas flitigt under helger, kvällar och ibland nätter. Allt för att få en så bra produkt som möjligt.

UNDER MÅNGA ÅRS tid var jag själv aktiv med att spela, skriva och regissera revy. Otroligt roligt varje gång men samtidigt krävande. Ett år bokförde jag tiden jag satte på skrivande, övningar och produktionen i stort. Det var långt över 200 timmar enbart för mig. Då fanns det två–tre andra som drog minst lika stora lass. Förutom aktörerna fanns det ett stort antal personer som skötte allt från smink och kaffekoning till musik och teknik. Det besökarna ser på scenen under en föreställning är ”bara” halva produktionen. Något som gäller för varje revy och evenemang som uppförs, i Österbotten och i resten av världen.

MAN BEHÖVER INTE vara något matematiskt geni för att konstatera att tusen timmar försvinner i ett nafs för en revy. Många människor blir många timmar. Allt utfört på fritiden, oavlönat. Eller åtminstone oavlönat i reda pengar. Glädjen, samhörigheten bakom scenen och publikens respons går inte att värdera i euro och cent.

Däremot måste föreningarna värdera sina produktioner i euro och cent, själva biljettpriset. De revyer som spelas i vinter har ett pris på kring 20 euro. Då ingår oftast programblad och servering i pausen, utöver två timmar högklassig underhållning. Det är svårt att hitta ett billigare nöje.

EKONOMIN ÄR i gungning nu. Hushållen har mindre att röra sig med då levnadskostnaderna ökar. Det finns en risk att vintern blir svår för många. Den risken finns även för föreningarna, även där syns de ökade kostnaderna. Varje skruv och bräda som måste skaffas kostar mera än ifjol. Likaså lokalens uppvärmning, pausserveringen och

TRE RÖSTER I DETTA NUMMER

"Att förbättra en fastighets energieffektivitet är ett långsiktigt arbete."

Lea Hämäläinen tipsar om hur man kan hålla elräkningarna nere.

LEDARE

mycket annat som är oundvikliga kostnader för att producera exempelvis en revy.

DET ÄR BRA att biljettpriset är relativt lågt. Många kan delta, roas och skratta tillsammans. Speciellt i tider som dessa. Samtidig borde inte föreningarna sälja sina produktioner och tjänster för billigt.

En eventuell prishöjning handlar i första hand inte om att föreningarna behöver mera pengar. Det handlar om all tid som ligger bakom. Om att revyn som produkt i sig är värd betydligt mer än en tjugolapp.

Jag hoppas föreningarna funderar och justerar sina priser för följande säsong. Och att både deras och samhällets ekonomi i stort är bättre då.

Kvalitet ska få kosta, också i ett föreningshus.

Österbottniska Posten SÖU:s medlemstidning

Chefredaktör: Caroline Mård (caroline@sou.fi)

Ombrytning & layout: Jonas Rönnqvist

Pärmfoto: Jonas Bergqvist

Där fotograf eller författare ej anges har materialet i första hand producerats av SÖU.

Annonsförsäljning: CJ-center

Tryck: Botnia Print

Upplaga: 40.300, utdelas till svenska hushåll i Österbotten

Ansvarig utgivare: Jonas Rönnqvist/Ab Sidwill Oy

ISSN 1455-111X (print) • ISSN 2737-1077 (online)

Axel Åhman skriver om kärleken till gamla hus.

"Tacka vet jag lyhörda träväggar framom instängd betong där det enda ljudet jag hör är min tinnitus.

Isa Lindgren-Backman som fick sin hobby som yrke.

Jungsborg."

"Kvalitet ska få kosta, också i ett föreningshus. "

Jonas "Josip" Rönnqvist Verksamhetsledare

"Det var folkdansen som först fick mig till

FYRK FINNS FORTFARANDE

Regionförvaltningsverket beviljar varje år understöd för lokal hobbyverksamhet för barn och unga. Syftet med understödet är att i enlighet med de mål som undervisnings- och kulturministeriet ställt upp öka barns och ungas jämlika hobbymöjligheter.

Av verksamheten förutsätts att den innehållsmässigt är av hög kvalitet, att den ordnas regelbundet varje vecka under läsåret och att alla ska ha jämlika möjligheter

15.12

Ska ansökan till RFV vara inlämnad.

att delta. Den organisation som arrangerar verksamheten får inte kräva att deltagarna ska vara eller bli medlemmar i organisationen, och eventuella deltagaravgifter ska vara skäliga för att alla ska ha möjlighet att delta. Ansökningstiden går ut den 15 december klockan 16.15.

I JANUARI är det ansökningstid för KulturÖsterbottens projektbidrag till registrerade samfund, organisationer och föreningar för regionala projekt. Projekten ska ha verksamhet i fler än en kommun, vara samarbetsprojekt eller på något annat sätt ha en regional betydelse på samkommunen SÖFUK:s område (Svenska Österbotten).

I ansökningen ska det framkomma hur projektet främjar skapandet av partnerskap och nätverk.

Projektet ska överensstämma med KulturÖsterbottens verksamhetsmål, främja det svenska i Österbotten och basera sig på det regionala kulturprogrammet och någon av dess tre prioriteringar: tillgäng-

lighet till kultur, stöd för barn- och ungdomskultur eller stimulans av en kreativ atmosfär.

FÖLJANDE BIDRAG HAR FORTLÖPANDE ANSÖKNINGSTID

 Svenska Folkskolans Vänner - projektbidrag för bildning eller kultur på svenska.

Eugène, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse - understöd för litterär och kulturell verksamhet som främjar det finlandssvenska kulturlivet, främst i form av projektverksamhet.

Aktion Österbotten - Projektstöd för allmännyttiga utvecklingsprojekt och investeringar.

Svenska kulturfonden - “Kultur tillsammans”, för växelverkan och möten där svenskspråkiga och personer från andra språkgrupper lär känna varandras kulturer.

Svenska kulturfonden - Självfinansieringsandel för EU-bidrag.

Missa inte Österbottniska Podden

I det senaste avsnittet av Österbottniska Podden hälsar Jonas Bergqvist på i Korsnäs UF och pratar med styrelsegänget som fick utmärkelsen årets ungdom på Johannesgalan. Föreningen var i skriande behov av nya krafter och i våras kom ett stort gäng ungdomar med i styrelsen. Hör mer om ungdomarnas planer för föreningen i podden och läs intervjun längre fram i tidningen.

Alla avsnitt av Österbottniska Podden finns på Soundcloud och Spotify.

ÅRET LIDER MOT SITT SLUT MEN ÄNNU HINNER MAN ANSÖKA OM BIDRAG FÖR BLAND ANNAT HOBBYVERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGA.

ENKÄT OM DRIFTSKOSTNADER

ÄR NI OROLIGA FÖR FÖRENINGSHUSETS DRIFTSKOSTNADER I VINTER?

SÖU diskuterar regelbundet med myndigheter och finansiärer för att underlätta föreningarnas situation men för det behövs konkret fakta och statistik. I våras lanserades en enkät om föreningshusens driftskostnader. En enkät som är extra aktuell med dagens energipriser. Föreningarna ombeds redogöra

för sina uppvärmningskostnader, samt fylla i sina kostnader för försäkringar, vatten och el. Dessutom samlar vi in uppgifter om föreningshusens användningsgrad och renoveringsbehov. Alla SÖU:s medlemsföreningar som inte redan har svarat på enkäten uppmanas göra det så snart som möjligt. Varje svar är viktigt! Enkäten hittas på SÖU:s hemsida, sou.fi.

Grundkurs för ordningsvakter

Vill du utbilda dig till ordningsvakt och ha möjlighet att jobba för både föreningar, barer och evenemangsarrangörer? Kom med på vår grundkurs för ordningsvakter i Purmo i början av nästa år. Kursen hålls under fem helgdagar i januari–februari och består av 40 lektioner med teori, räddningsverksamhet, första hjälp, maktmedel och slutprov. Kursen har obligatorisk närvaro och efter avlagd kurs och godkänt prov kan deltagarna ansöka om ordningsvaktskortet från polisen. Mer info om kursen och anmälan finns på SÖU:s hemsida, sou.fi.

PÅVERKA VÅRENS KURSER

Just nu planeras vårens kurser vid SÖU och du har möjlighet att påverka utbudet. SÖU planera kurser utgående från medlemmarnas behov och vi kan hålla kurser både fysiskt och digitalt för minst sju deltagare. Svara på vår korta enkät på hemsidan för att påverka kursutbudet och var kurserna hålls.

25.2

Den 25 februari delas nästa nummer av ÖP ut. Vad vill ni läsa i den? Tipsa oss om eldsjälar, spännande projekt och evenemang som planeras i föreningarna. Hör av er till caroline@sou.fi.

SÖU & ÖP ÖNSKAR ALLA EN RIKTIGT GOD JUL!

Uppdatera föreningens kontaktuppgifter

Nu uppmanar vi alla SÖU:s medlemsföreningar att uppdatera sin styrelse och kontaktperson i SÖU:s digitala kontor Desky. Styrelsen uppdateras under fliken Föreningspersoner, och kontaktpersonen som även syns utåt för allmänheten uppdateras under Basuppgifter.

Vid byte av styrelsemedlemmar lönar det sig också att beställa föreningsposten till de nya medlemmarna. SÖU:s föreningspost sänds ut en till två gånger per månad och innehåller aktuell information om kurser, bidrag och evenemang för föreningsaktiva. Föreningens kontaktperson får föreningsposten automatiskt.

Övriga intresserade kan beställa föreningsposten på SÖU:s hemsida, sou.fi.

SÖU:s pidroturnering är i full gång och på hemsidan kan man följa med ställningen i ringkvalen i femte, sjätte och sjunde ringen. Övriga deltagande ringar inleder spelandet efter årsskiftet. Finalen äger rum på Bridgeklubben i Vasa den 11 mars. Kommer Petalax UF att försvara titeln eller kommer något annat lag att spela hem vandringspokalen?

11.3

Hålls pidrofinalen 2023.

18.00. FRITT FORMULERAD ANSÖKAN (OCH EVENTUELLA FÖRFRÅGNINGAR) VIA E-POST TILL JOSIP@SOU.FI .

ARBETET FÖRUTSÄTTER KÖRKORT OCH TILLGÅNG TILL EGEN BIL. ERFARENHET AV TREDJE SEKTORN, IDROTT OCH KULTUR SES SOM POSITIVT.

PROJEKTET ÄR ETT

VID ÅRSSKIFTET ÄR DET MÅNGA FÖRENINGAR SOM BYTER STYRELSEMEDLEMMAR, SE TILL ATT KONTAKTUPPGIFTERNA ÄR KORREKTA.

PÅ SÖU:S HÖSTMÖTE som hölls hos Forsby På Toppen i samband med Johannesgalan blev det både omval och nyval

SAMARBETE MELLAN SÖU (SVENSKA ÖSTERBOTTENS UNGDOMSFÖRBUND, ÅUF (ÅBOLANDS UNGDOMSFÖRBUND OCH FSI (FINLANDS SVENSKA IDROTT).

PROJEKTET FINANSIERAS AV REGIONFÖRVALTNINGSVERKET

LILLBY UF VAR GALANS STORA VINNARE

Lillby UF har flera gånger nominerats till Johannespris men gått lottlösa från galan. I år hade lyckan vänt och föreningen som är mest känd för sina Klacken Partyn kan fira titeln årets förening.

DET FÖRSTA KLACKEN Partyt arrangerades 2010 och det var Johan Lasén som kläckte idén att satsa på ett stort ungdomsevenemang med artister med 90-talskoppling. I dag är det hans bror Joakim Lasén som är ordförande i föreningen och som just nu håller på och bokar artister till sommarens party som blir det elfte i ordningen.

Johan Löv kommer ihåg att det var många som var skeptiska till partyplanerna i början.

– Flera i styrelsen tyckte att det var hutlöst att betala ett femsiffrigt belopp åt en artist. Förköp av biljetter var inte så vanligt på den tiden och Facebook var inte lika stort så det var väldigt osäkert hur många som skulle komma.

Hela 1600 personer betalade in

sig och skeptikerna fick äta upp sina hattar.

– Jag hörde till dem som inte trodde på idén, men jag är glad att jag hade fel, säger Barbro Häggman.

Under det senaste dryga decenniet har Klacken Party blivit något som förenar byborna och där tre generationer arbetar tillsammans. Bland de 150 funktionärerna som hjälper till på föreningens evenemang är många inte ens bosatta i Lillby.

– Det blir bara roligare och roligare att ordna Klacken Party, den bästa stunden är då funktionärerna samlas efter att alla besökare har gått hem, säger Joakim Lasén.

Antalet besökare har stadigt stigit under åren och börjar nu nå maxgränsen.

– Det är häftigt att stå på parke-

ringen och se buss efter buss rulla in, säger Löv.

Klacken Party har oftast internationella artister från Norge och Sverige och Lasén berättar att det inte bara är en gång som föreningen med kort varsel har fått fixa fram ett privatplan då någon artist varit försenad.

FÖRUTOM KLACKEN PARTY ordnar föreningen årligen flera mogendanser och en sak som förvånar styrelsen är att ungdomarna på senare år hittat också till de här danserna.

– Vi kommer att ordna en danskurs tillsammans med Purmo UF och Pedersöre MI i vinter eftersom det har kommit så många förfrågningar från unga som vill lära sig dansa.

Även de allra minsta får dansa i Lillby. I höst har föreningen för första gången ordnat ett babydisco för barn i åldrarna ett till sex år.

– Det blev en succé med hundra inbetalade i Liitto. Det här gör vi om men nästa gång ska vi vara i paviljongen, säger Nadja Holmäng.

Juldisco för lite äldre barn ordnas i början på december.

I SKRIVANDE STUND väntar föreningen på stödbeslut från Svenska kulturfonden och Hembygdsförbundet. Taket på paviljongen är i dåligt skick och borde åtgärdas.

– Vi har hela tiden något renoveringsprojekt på gång men vi har främst satsat på det som syns åt besökarna, men nu kan vi inte vänta längre med taket, säger Löv.

AV TRADITION brukar årets förening vara värd för nästa års Johannesgala, och Lillby UF ser fram emot att bjuda in föreningsmänniskor från när och fjärran till Lillby nästa höst. – Vi har börjat spåna på vad vi ska ha för tema och program. Vi lovar att det inte blir en stel fest – det blir party, säger Lasén.

TEXT: CAROLINE MÅRD

Grattis Vörå UF!

För ungdom, av ungdom – så lyder Vörå UF:s motto och den tanken har präglat föreningens arbete med Miniuf. Ungdomsutymmet på vinden har renoverats grundligt under otaliga talkokvällar vid sidan av föreningens övriga verksamhet. Efter öppningen för ett år sedan har kommunens ungdomar ett tryggt ställe att samlas på flera kvällar i veckan. Miniuf kan förhoppningsvis knyta ungdomar till föreningen och trygga föreningens framtid.

Årets förening vet hur man ordnar bra fester så boka redan nu in Johannesgalan på Klacken nästa höst. Joakim Lasén, Marcus Backman (skymd), Johan Löv, Nadja Holmäng, Fanny Vikström och Josefin Törnqvist tog emot diplomet i Forsby i oktober.

Klacken Party har blivit ett fenomen som lockar publik från hela Österbotten. Just nu bokas artister till nästa sommar.

Styrelsen i Lillby UF konstaterar att gemenskapen i föreningen och byn är god och att det hittills inte har varit svårt att få med funktionärer.

ÅRETS ELDSJÄL GILLAR HISTORIA OCH TEATER

Stig Finnholm har varit aktiv i Stiftelsen Torgare i femton år och sedan han blev pensionär för ett och ett halvt år sedan har engagemanget trappats upp.

– Jag bor mittemot prästgården och jag hade bestämt att då jag blir pensionär ska jag börja elda. Jag eldar på förmiddagen och skjuter spjällen på eftermiddagen.

Sedan prästgården totalrenoverades 1979 har kakelugnarna inte använts, men efter sotarens granskning var det bara att börja. Tack vare de dagliga brasorna har stiftelsens elräkningar sänkts betydligt

och luften i prästgården har blivit bättre.

FINNHOLM ÄR intresserad av lokalhistoria och han är också aktiv

i Kronoby Hembygdsförening. Det var där han gjorde sin skådespelardebut i det lokalhistoriska skådespelet ”De fattigas rikedom” sommaren 2010. Pjäsen som skrevs av Lolan Björkman och regisserades av Bo Kronqvist handlade om människoöden kopplade till spetälskehospitalet på Korpholmen. Skådespelandet gav mersmak och Finnholm har medverkat i en rad uppsättningar på Torgare sedan dess.

– Gemenskapen är väldigt speciell, man blir nästan som en familj.

DET FINNS ALLTID något att göra på musieområdet som Stiftelsen Torgare förvaltar, inte minst på prästgården som byggdes 1796. Just nu håller talkogänget på att fixa till kvisten och nästa år står fönstren

och panelen på tur.

– Det skulle gärna få finnas fler talkoarbetare. Det är mycket jobb men det är också väldigt givande. Det känns bra att förvalta museiområdet åt kommande generationer.

STIFTELSEN TORGARE blev medlem i SÖU så sent som ifjol och Finnholm var inte närmare bekant med Johannesprisen innan han fick reda på att han själv blivit nominerad.

– Det var en total överraskning att bli nominerad och ännu mer överraskande var det att jag vann.

Något firande har det inte ännu blivit, Finnholm var förhindrad att delta i Johannesgalan där pristagarna tillkännagavs.

TEXT: CAROLINE MÅRD

 KORSNÄS

UNGDOMLIG KRAFT BELÖNADES

Den tidigare styrelsen i Korsnäs UF hade varit med länge och för att verksamheten skulle fortsätta behövdes nytt folk.

I våras kom ett gäng ungdomar med och med hjälp av tidigare styrelsemedlemmar lär de sig nu hur styrelsearbetet fungerar.

– Vi ska välja ny styrelse nästa vår men vi har inte så bråttom eftersom de gamla ännu orkar vara här och hjälpa oss. Vi är inte riktigt redo och vet inte så mycket än. Vi vill gärna lära oss och med hjälp av de gamla får vi information om hur styrelsearbetet går till. Hur lokalen fungerar har vi också behövt lära oss, allt från uppvärmning till belysning och avlopp. Det är också bra att vi är många, då hjälper vi varandra, säger Felicia Wasström, som är styrelsemedlem och blivande kassör.

– Då de visade hockey-VM här på lokalen blev vi tillfrågade om vi ville komma med. Vi diskuterade tillsammans och for sedan på krismötet, säger Alexander Westerlund, som är föreningens vice ordförande.

– När de hotade att lägga ned föreningen tänkte vi att vi går med i lag eftersom vi ändå umgås allihop,

säger Elin Rosendahl, styrelsemedlem.

DEN NYA STYRELSEN började försiktigt för att hålla i gång verksamheten och testade först att ordna en tacobuffé som gick över förväntan då det kom många bybor som ville stöda föreningen.

– Vi ville prova något lätt och därför blev det tacobuffé. Det var lantdagen i Korsnäs samma dag och nära för folk att komma, säger

PUBKVÄLL OCH halloweendisco för lågstadiet har föreningen också ordnat i höst.

– Pubkvällen var riktigt lyckad, alla ungdomar som var i köket skötte sig jättebra trots att de inte har någon tidigare erfarenhet av att stå i köket och servera drinkar. Jag jobbar själv inom kök och bar och har många idéer kring vad vi skulle kunna testa, säger Wasström.

– Högstadieungdomarna får hänga i ungdomsrummet så vi har något för alla åldersgrupper, säger Rosendahl.

DET UNGA STYRELSEGÄNGET har som mål att hålla i gång verksamheten och så småningom förnya en del saker. Genom egna kontakter har de fått fler deltagare på evenemangen och ungdomskvällarna har varit populära. Med glimten i ögat säger de att hela Johannesgalan förhoppningsvis hålls i Korsnäs om något år då de kommit i gång ordentligt.

TEXT: JENNY NYMAN

STIG FINNHOLM FRÅN STIFTELSEN TORGARE UTSÅGS TILL ÅRETS ELDSJÄL PÅ JOHANNESGALAN. TITELN ÄR SÄRSKILT PASSANDE EFTERSOM FINNHOLM VARJE DAG ELDAR I PRÄSTGÅRDENS KAKELUGNAR.

PÅ JOHANNESGALAN TIDIGARE I HÖST UTSÅGS KORSNÄS UF:S NYA STYRELSEGÄNG TILL ÅRETS UNGDOM. NITTON UNGDOMAR KOM MED I STYRELSEN NÄR NYA KRAFTER BEHÖVDES TILL FÖRENINGEN.

HELA NITTON UNGDOMAR gick samtidigt med i styrelsen i våras när föreningen efterlyste nytt folk.

Alexander Westerdahl, styrelsemedlem.

Stig Finnholm trivs med att vara hustomte på Torgare. Foto: privat

En stor del av det nya styrelsegänget i Korsnäs UF var med och tog emot priset Årets ungdom på Johannesgalan. Fr.v. Tobias Bergman, Joel Lindholm, Elin Rosendahl, Samuel Matkoski, Andréa Westerdahl, Felicia Wasström, Benjamin Hofman (skymd), Alexander Westerlund, Rabbe Rusk, Robin Holtlund, Emil Rosendahl, Filip Sandholm och William Sandvik.

 PÖRTOM

TILLGÄNGLIG TEATER LOCKAR

och sköta tekniken under föreställningarna.

Tidigare var det en hörselförening som skötte textningen och teleslingan under revyföreställningarna i Pörtom, men för några år sedan tog ungdomsföreningen över arbetet. Teleslingan finns tillgänglig i hela salen under alla föreställningar, men textningen ges endast under två av föreställningarna.

Elisabeth Bergström som har skött textningen de fem senaste åren berättar hur det går till.

– Textningen projiceras på en duk som dras ner från taket. Jag sitter med en laptop som är kopplad till projektorn och trycker fram replik efter replik i takt med föreställningen.

DET KRÄVS INGEN avancerad utrustning för att genomföra textningen, bara lite tid för att redigera texterna

– Jag får texten på förhand och redigerar den så att det är vit text på svart bakgrund i ett vanligt word-dokument. Jag är alltid med på de sista övningarna och genrepet då man går igenom hela föreställningen. Då korrigerar jag texten med de ändringar som blivit gjorda från det ursprungliga manuset. Det är också lättare för mig att sköta textningen då jag har sett revyn några gånger före. Timingen är viktig, textningen får inte avslöja något skämt på förhand.

DET ÄR INTE bara personer med hörselnedsättning som har nytta av textningen. Det är lättare att hänga med och ta till sig innehållet och när man både kan höra och läsa det som sägs ökar engagemanget.

De textade föreställningarna är populära och vana besökare vet var de bästa platserna finns. Duken som texten projiceras på finns en bit in i salen, så om man sitter på de första raderna ser man inte texten.

– När vi tog över arbetet med textningen hade vi bara en textad föreställning per år, men vi ökade det till två för att den var så populär. De textade föreställningarna brukar också höra till de som blir först fullbokade. Nästa år spelas de textade föreställningarna 22 och 28 januari.

FÖR DE SOM använder hörapparat är talavståndet ofta avgörande. Hörapparatens mikrofon fungerar bra på korta avstånd, men om ljudkällan är längre bort blir ljudet snabbt för svagt och fångar upp alla störande bakgrundsljud i lokalen. Men om ljudet från en mikrofon kopplas till en teleslinga och sen går vidare direkt till hörapparater som är inställda på t-läget så hörs det bra, även om användaren sitter långt från den som talar.

– Teleslingan kan användas i hela salen under alla föreställningar. Utrustningen finns på plats året runt men används främst för revyn.

TEXT: MALIN ANDTBACKA

Bo granne med skog och mark och ha endast 15 minuter in till Vasa. Ta del av pulsen på landsbygden, med idrott, kultur och näringsliv. Det låter som en dröm, eller hur! Då är drömmen här för att stanna.

Söderfjärdsbacken i Malax erbjuder nu stora och härliga bostadstomter med en omgivning som andas hållbarhet, upplevelser och en vacker vardag. Området är beläget vid randen av Söderfjärden och rymmer totalt 130 st tomter á ca 2000 m2 Priser från 10 €/m2

Välkomna och välj er drömtomt i Malax!

För mera info kontakta Monica Asplund tfn 050 401 2405 monica.asplund@malax.fi

Välkommen till

God Jul och Gott Nytt År!

God Jul och Gott Nytt År!

TELESLINGA OCH TEXTNING ÄR ENKLA VERKTYG FÖR ATT GÖRA TEATER MER TILLGÄNGLIG FÖR PUBLIK MED NEDSATT HÖRSEL. I PÖRTOM UF HAR MAN REDAN LÄNGE ANVÄNT SIG AV BÅDA UNDER FÖRESTÄLLNINGAR AV REVYN.

Två föreställningar av Pörtomrevyn textas årligen och det är Elisabeth Bergström till höger i bild som sköter om att alla repliker och sångtexter kan läsas. Här säljer hon biljetter tillsammans med Åsa Blomqvist.

Har du idétorka inför julklappsköpen? Då kan SÖU tipsa om att revybiljetter är en utmärkt gåva. Åtminstone följande föreningar ämnar spela revy i vinter och vår. Besök deras hemsidor och sociala medier för mer information.

Svenska föreningen Brahegården: Bränn it proppan. Premiär 31 december.

Pörtom UF: Svindel. Premiär 7 januari .

Smedsby UF: Vassa Bladet. Premiär 7 januari.

Karleby UF. Premiär 14 januari.

Terjärv UF: Revy. Premiär i mitten på januari.

Lappfjärd UF: Revy. Preliminärt premiärdatum 11 februari.

Byarevyn: Revy. Premiär 25 februari.

UF Svanen: Revy. Premiär någon gång i februari eller mars.

Teater Jacob: Bonde söker brud. Premiär i början av mars.

Småbönders UF: Revy. Preliminärt premiärdatum 15 april.

MER VERKSAMHET FÖR UNGA

Samarbetsprojektet Unga har ordet hjälper föreningar i Österbotten och Åboland att ordna verksamhet utgående från de ungas egna önskemål.

PROJEKTLEDARNA Malin Andtbacka vid SÖU och Nora Möller vid ÅUF har under det gångna året hjälpt förbundens medlemsföreningar att ordna lockande ungdomsevenemang. Projektet har tillsammans med föreningarna bland annat ordnat ungdomscafé, matlagning, konsert med lokala band, bubbelfotboll, lazertag, en workshop i kreativ elektronik och LAN.

– Syftet med projektet är att höra ungdomarna och låta dem påverka vilken typ av verksamhet som ordnas i föreningarna. Vi har skapat en enkel enkät som föreningarna kan be ungdomarna svara på. Enkäten kan fyllas i både digitalt och på papper, och innehåller flervalsfrågor med olika förslag på verksamhet och öppna frågor gällande ungdomarnas önskemål, säger Andtbacka.

I ÖSTERBOTTEN har bland annat

UF Hoppet i Korsholm deltagit i projektet. Föreningen hade sedan tidigare ungdomscafé för unga i högstadieåldern en gång i månaden och tog kontakt med projektet för att få hjälp med att utveckla verksamheten.

ENKÄTSVAREN VISADE att ungdomarna vid UF Hoppet främst var intresserade av matlagning och av spelkvällar. Utgående från ungdomarnas önskemål ordnade föreningen en tortilla- och spelkväll. Ungdomarna var nöjda med evenemanget och deltog aktivt i tillredningen av maten och avslutade kvällen med att tillsammans lösa ett escape room-spel.

– Under hösten har flera av våra medlemsföreningar startat upp öppet hus-verksamhet och ungdomscafé där de har testat enkäten. Några kommer nu att ordna evenemang med hjälp från projektet. Terjärv UF planerar till exem-

pel att renovera ungdomsrummet tillsammans med ungdomarna och vid UF Havsbandet var ungdomarna intresserade av en gruppresa.

PROJEKTET AVLUTAS under våren och då publiceras en handbok med tips på hur man engagerar och motiverar både unga och äldre att delta i föreningens verksamhet. Den innehåller tips och råd om hur man kan göra det både enkelt och attraktivt för nya intresserade att delta i föreningsverksamheten. Handboken kommer delas ut till medlemsföreningarna och finnas tillgänglig digitalt på förbundens hemsidor för alla intresserade.

PROJEKTET Unga har ordet genomförs av SÖU och ÅUF och finansieras av Regionförvaltningsverket.

TEXT: JENNY NYMAN

KARIN COLLINS

Snart har sommarn blommat ut

Med Snart har sommarn blommat ut sällar sig Karin Collins till finlandssvenska episka berättare som Lars Sund, Ulla-Lena Lundberg och Kjell Westö.”

– Henrik Othman, Österbottens Tidning

MARCUS ROSENLUND

Det stora lilla livet

“En flyhänt skriven och faktaspäckad bok om ett viktigt ämne som man får hoppas blir en populär farsdagsgåva och julklapp.”

– Bo Petterson, Hufvudstadsbladet

Giraffens hjärta är ovanligt stort

“Tillsammans har de skapat en fantasieggande bok vars fantasifoster når långt ut över bokens sidor. För vem vill inte ha en bil som producerar blåbärsmuffins istället för avgaser? Detta är en lekfull och skojfrisk berättelse med ett djupt allvar.”

– Helena Andréasson, BTJ

ELLEN STRÖMBERG

Vi ska ju bara cykla förbi

“Greppet är briljant och gör romanen till en av de mest trovärdiga jag läst. Att Strömbergs prosa dessutom är både rapp, rolig och suggestiv gör boken till en av vårens bästa.”

– Lydia Wistisen, Dagens Nyheter

SOFIA (TEXT) & AMANDA CHANFREAU (ILL.)

Boken är den bästa julklappen till barnbarnen, barnen och förstås till dig själv

UF Hoppet ordnade en ungdomskväll med tillagning av tortillas och spel av ett escape room–spel utgående från ungdomarnas egna önskemål.

UT MED DET NYA, IN MED DET

rådande standard 1891, men på den punkten får man nog tillåta sig att fuska en del. Man får gå till K-rauta, man behöver inte koka målfärg själv.

Renlärighet är inte för alla, men respekt borde vara det.

Jag har ett väldigt blödigt förhållningssätt till gamla byggnader och saker. Jag bor i ett 131 år gammalt trähus och skriver den här texten på ett skrivbord från 50-talet, i samma rum som Vasas första finskspråkiga tidning en gång hade sin redaktion. Äldre hus fyller mig med vördnad. Jag känner historien i dem, de talar till mig. De har något att säga. Där finns historier, och som författare är det dem jag lever av och för.

Jag har bott i endast ett nyare hus i mitt liv och i varje tänkbar rangordning av boenden åker det ner på sista plats. Nå, en studielägenhet i ett betongkomplex i Helsingfors är väl inte det mest representativa för vad nya byggnader har att erbjuda, men det avskräckte mig från att pröva fler. Tacka vet jag lyhörda träväggar framom instängd betong där det enda ljudet jag hör är min tinnitus.

“Det sitter i väggarna” är ett SVT-program om byggnadsvård, titeln är gullig men får mig likväl att tänka på mögel och fuktskador. Relativt sällan handlar avsnitten om det dock, det är historia, berättelser om människorna som bott där tidigare och omvårdnad av byggnaderna som är den röda tråden.

Oavsett om du som föreningsaktiv tänkt på det eller inte så har du troligen sysslat med byggnadsvård. Ett lager rödfärg, ett golvbyte, en reparerad glasruta eller bara ett pass på vedbacken. Allt är pusselbitar i att vårda ett hus.

De som är hardcore byggnadsvårdare bygger och reparerar allt enligt

Jag må romantisera gamla hus, men faktum är ju att nya byggnader blir gamla i något skede. Långt ifrån alla kommer att åldras med värdighet, massproducerade själdöda klossar på stenbeströdda bostadsområden där den enda biten personlighet är en tafatt gräsplätt och en skrytgrill har jag svårt att se som stora kulturhistoriska arv till eftervärlden.

Jag hoppas att vi börjar bygga vackrare igen, hållbarare. Vi lämnar 70-talets skolådor, asbest och plast bakom oss och går tillbaka till trä och stenhus av kvalitet, byggda för att stå kvar i generationer. Att vi tar vara på de hus som redan finns och inte alltid river för att bygga nytt, att vi spanar efter gamla möbler och skippar en runda till Ikea.

Att renovera och sköta om sitt eget hus eller lägenhet är givetvis vackert, men i slutändan själviskt eftersom vi gör det främst för vår egen trivsel. När det kommer till föreningshus gör man det för andra, det är byggnader som rests för att ge folk en plats att samlas och uppleva något tillsammans. Ett ställe där man kan mötas och skapa.

Det är något ödmjukt i att husen stått där länge före vi kom och att de i bästa fall kommer att stå kvar länge efter att vi är borta. Vi har ansvar för dem en stund, skriver in oss som ett namn i den långa listan av människor som skött om huset genom tiderna. Det betyder något.

UNGDOMSLOKALERNA STÅR DÄR PÅ SINA BACKAR, MITT I SINA BYAR, ÅR EFTER ÅR. BAKOM SIG HAR DE KRIG OCH ELÄNDE, FLER BÖRSRAS ÄN JAG ORKAR RÄKNA OCH NU SENAST EN ENERGIKRIS. LIKVÄL STÅR DE DÄR. UTHÄRDAR. VÄNTAR PÅ FOLK OCH LIV.

AXEL ÅHMAN, FÖRFATTARE OCH MEDLEM I KAJ

 KOLUMN

Axel Åhman värmar om gamla hus. Foto: Frank A. Unger

Från UGT till X3M

– Finlandssvenska popprogrammens historia Författare: Kjell Ekholm. Pris 35 €

Mycket har gjorts för att få ungdomar att lyssna på radio sedan 1965. Radio X3M:s start 1997 var vändpunkten. Boken är en djupdykning i den finlandssvenska

Författare: Henrik Ekberg. Pris: 39 €

Som den militäre ledaren i en småstat belägen i skärningspunkten mellan mäktiga maktblock höll han flera gånger bokstavligen världens öde i sin hand.

DUBBELEXPONERAT

– med Christoffer Relander

Författare: Christoffer Relander. Pris: 35 €

En felexponering ledde fotografen in i det internationella rampljuset. I sin första fotobok delar han med sig av äldre och nya dubbelexponeringar och tar också med läsarna bakom kulisserna.

RÖSTER FRÅN EKÅSEN

FRÅN KANAL 8 TILL RADIO X3M

Österbotten föddes.

– Jag visste att Radio X fanns före X3M, men då jag började söka bakåt i tiden hittade jag Kanal 8 och det blev en stor aha-upplevelse för mig, säger Ekholm.

Redan år 1965 sändes de första popprogrammen på svenska i Rundradion. Under de följande 32 åren gjordes flera försök att få ungdomar att lyssna på radio, men det var först år 1997 då Radio X3M startade som det riktigt gick vägen.

Boken ”Från UGT till X3M – Finlandssvenska popradions historia” innehåller intervjuer med människor som varit med och gjort ungdomsradio under de olika årtiondena.

– Det som förvånade mig mest under arbetet med boken är hur lite av de klassiska popprogrammen som har sparats. Arkiveringen har varit dålig och man har ofta bandat över gamla inspelningar, säger Kjell Ekholm som skrivit boken.

EN AV FÖREGÅNGARNA till Radio X3M var Kanal 8 som SÖU startade i samarbete med Yle. Då SÖU:s tidning ÖP lades ner 1985 behövdes en ny kanal där ungdomarnas röster kunde bli hörda och idén om en regional radiokanal för ungdomarna i

KANAL 8 STARTADE hösten 1989 med ett tiotal ungdomar som knåpade ihop en femton minuters sändning till varje fredagseftermiddag. Följande år övergick man till att sända direkt från Yles studio i Vasa och sändningstiden utökades till fem timmar per vecka. Samtidigt anställdes Roland Rantschukoff som programchef över de cirka 50 ivriga ungdomarna. Uppdraget var att sända fräck och provocerande ungdomsradio, gjord med ungdomlig entusiasm och med ett visst överseende för redaktionella brister.

– Initiativförmågan i Österbotten är enorm. Grunden till hela X3M lades i Vasa kan man säga. Det är klart att det fanns olika program som innehöll popkultur på riksradion på den tiden, men kanaltänkandet startade i Vasa.

I SÖDRA FINLAND startade en liknande verksamhet under namnet Radio Nojs som var ett samarbete mellan Nylands Svenska Ungdomsförbund och Yle. Senare började Kanal 8

höras över alla de regionala svenskspråkiga frekvenserna och det första steget mot den nya kanalen Radio X var taget. Yle bestämde sig för att ta över verksamheten helt och hållet och många av Kanal 8:s redaktörer dök senare upp på Radio X3M, och en del av dem jobbar på Yle än idag som till exempel Pia Lagus och Jukka Isojoki.

KJELL EKHOLM var själv med och startade Radio X3M och jobbade på kanalen i tre år innan han gick vidare till andra uppdrag inom Yle. – Det var bara av en händelse som vi startade Radio X3M just den 1 oktober 1997, men vi kom in i det bästa tänkbara tekniska klimatet. Mobiltelefonerna hade just slagit igenom och redan 1998 ägde hälften av finländarna en mobiltelefon. Det gjorde det möjligt att ringa till alla radioprogram varifrån som helst. Man hade mobiltelefonen med i bilen, vid sommarstugan, i båten – överallt. Interaktiviteten växte något enormt. Samtidigt började internet växa och X3M var faktiskt den första radiokanalen med egen internetsida som dessutom streamade alla program live. Både mobiltelefonerna och internet inverkade stort till att X3M blev en succé.

TEXT: MALIN ANDTBACKA

RADIO X3M HAR VERKAT I 25 ÅR OCH FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA DETTA PUBLICERAS EN BOK OM POPRADIONS HISTORIA I SVENSKFINLAND. FÅ KÄNNER TILL ATT SÖU VAR MED OCH STARTADE EN AV FÖREGÅNGARNA TILL KANALEN.

Kjell Ekholm var med och startade Radio X3M för 25 år sedan och nu har han skrivit en bok om den finlandssvenska ungdomsradions historia. Foto: Julian Ekholm

Max Jansson var en av de många ungdomarna som producerade radioprogram till Kanal 8, föregångaren till Radio X3M.

ANVÄND ENERGIN EFFEKTIVT

ENERGIRÅDGIVARE Lea Hämäläinen vid Thermopolis ger regional energirådgivning till kommuner, konsumenter och små och medelstora företag i Österbotten. Tjänsten finansieras av Energimyndigheten.

– Att förbättra en fastighets energieffektivitet är ett långsiktigt arbete, men det finns många små insatser man kan göra nästan gratis, säger Hämäläinen.

Då man förbereder föreningshuset för vintern lönar det sig att kontrollera tätningen av dörrar och fönster, stänga av onödig elektrisk utrustning, minska utomhusbelysningen och se till att gardiner och möbler inte täcker värmeelement. Frosta ur kyl och frys om det behövs eller stäng ner dem helt om de inte används.

HÄMÄLÄINEN SÄGER att man med små investeringar kan effektivera energianvändningen.

– Om uppvärmningen sker med direktel lönar det sig att installera luftvärmepumpar. Byt ut glödlampor till ledbelysning, förnya elelement och termostat som är över 15 år gamla och dra nytta av nya inställningsmöjligheter.

Större investeringar som effektiverar energianvändningen är bland annat att byta värmesystem eller investera i solenergi.

– Om man väljer att investera i förnybar energi lönar det sig att bekanta sig med Business Finlands energibidrag. Också lokala Leader-grupper och NTM-centraler kan ha passande stöd.

Tilläggsisolering av tak är ofta lönsamt för energieffektiviteten, men det är viktigt att ventilationsöppningar inte blockeras.

– Föreningshuset är en helhet där förändringar av en sak ofta påverkar en annan. Till exempel kan tillläggsisolering göra att byggnadens

täthet ökar, vilket i sin tur påverkar byggnadens ventilation. Det här gäller även vid fönsterbyte. Det lönar sig därför att använda en kompetent expert då åtgärderna planeras. Att byta fönster eller tilläggsisolera fasaden är sällan ekonomiskt lönsamt endast med tanke på energieffektivitet, men om man ändå tänkt gör det är det bra att beakta energieffektiviteten.

UPPVÄRMNINGEN STÅR för den största energiförbrukningen i föreningshus. Mängden uppvärmning som krävs för lokalen påverkas av många olika faktorer, bland annat byggnadens skick, ventilation och värmesystem, hur mycket solen kan värma upp lokalen och interna värmealstrare som elektriska apparater och antalet människor som vistas i huset. Typen av värmesystem, hur gammalt systemet är, hur väl det har skötts och hur det regleras har också stor betydelse för energikostnaderna.

– Sänk inomhustemperaturen med några grader då föreningshuset inte används genom att justera värmesystemets styrsystem och den mekaniska ventilationen så att den passar situationen. Ta hjälp av en VVS-entreprenör eller fråga i samband med underhållet efter instruktioner. Om temperaturen är ojämn i olika rum kan det också vara nödvändigt att balansera värmenätet.

Kontrollera ålder och funktion för oljebrännare, oljepanna och cirkulationspumpar och byt system vid behov. Genom att förnya termostaten för värmeelementen kan man göra besparingar.

Om man använder en luftvärmepump kan man snabbt höja rumstemperaturen tillbaka till önskad nivå. Med värmeelement eller golvvärme tar det från några timmar upp till ett dygn att värma upp utrym-

mena på nytt.

– Speciellt vid eluppvärmning lönar det sig att sänka rumstemperaturen och överväga om vissa rum kan isoleras från andra, till exempel genom en innerdörr. Då kan värmen i dessa rum sänkas ännu lägre. Fundera över om eluppvärmningen kan flyttas till natten.

Vid uppvärmning med luftvärmepump som huvudsaklig värmekälla bör man ställa in värmeelementen och eventuell golvvärme ett par grader lägre än värmepumpens inställning. Kom ihåg att rengöra innedelens filter och kontrollera att det inte samlas för mycket is i utomhusdelen.

– Sänk inte inomhustemperaturen under 10 grader i rum där vattenledningar, toaletter, diskmaskiner, tvättmaskiner och likande kan frysa. Kontrollera temperaturinställningarna för varmvattentanken, men observera att temperaturen på hushållsvattnet inte får sjunka under 55 grader. Om varmvattenberedaren är mycket gammal eller för stor för användningsändamålet kan det vara lämpligt att byta ut den.

FÖR ATT SPARA energi är det värt att fundera på om man kan samla evenemang och verksamhet under en kortare tidsperiod, till exempel under en vecka, för att inte behöva värma upp lokalen flera gånger. Den här vintern är det om möjligt också bra att försöka hålla evenemangen vid tillfällen då tillgången på el är god och elpriset inte är så högt, till exempel blåsiga och milda dagar. Följ med föreningshusets energianvändning i elbolagets onlinetjänst och se vilken effekt sparåtgärderna har på förbrukningen.

FÖR ATT FÖRHINDRA ansamling av fukt är det viktigt att det finns tillräcklig ventilation i lokalen. Om

man använder dusch, diskar, lagar mat eller torkar tvätt är fuktbelastningen hög och då är det viktigt med god ventilation och en tillräckligt hög temperatur. Människor producerar också fukt i inomhusluften. Fuktig luft förflyttar sig lätt från ett rum till ett annat, speciellt om duschen, köket eller tvättstugan ligger nära ett rum som är något svalare. – I de utrymmen där det inte finns vattenledningar eller annat som riskerar frysa är det möjligt att använda en torr lagringstemperatur som är bara några grader högre än utetemperaturen. Då kan innetemperaturen också gå under frys-

punkten. Det här har främst testats i timmerbyggnader. Under långa perioder av blött och milt väder kan det vara nödvändigt att tillfälligt höja temperaturen för att avlägsna överskottsfukt från lokalen. Se alltid till att ventilationen är effektiv och att innerdörrarna är öppna för att förhindra att fukt samlas. Höj temperaturen om det till exempel börjar samlas fukt på insidan av fönster eller på andra ytor. Tänk också på att vissa enheter, som kylskåp, inte får startas när de är kalla.

TEXT: MALIN ANDTBACKA

Lea Hämäläinen ger regional energirådgivning till kommuner, konsumenter och små och medelstora företag i Österbotten.

 YTTERMARK

FEM FRÅGOR OM UPPVÄRMNING

VAD HAR NI FÖR UPPVÄRMNINGSSYSTEM I FÖRENINGSHUSET?

– Vi har en oljepanna med ett vattenburet värmesystem och tre eldrivna luftvärmepumpar.

HUR HAR NI FÖRBERETT LOKALEN INFÖR VINTERN?

– Vi har lagt kylvätska i det vattenburna värmesystemet för att undvika att rören fryser. Lokalen har tjocka tegelväggar med dålig isolering så vi har varit rädda att rören ska frysa. Vi håller kring tio till tolv grader i salen och har lite högre temperatur vid toaletterna.

NI REDAN GJORT ELLER PLANERAR NI NÅGRA INVESTERINGAR FÖR ATT EFFEKTIVISERA ENERGIANVÄNDNINGEN?

– Vi har nyligen bytt oljepanna. Den gamla var från 1989 och nu hade vi möjlighet att köpa en bara några år begagnad panna för en symbolisk summa. Som det ser ut nu går det faktiskt redan mindre olja då den nya är mycket mer effektiv än den

gamla. Även om själva pannan var billig kom det förstås kostnader i och med inkopplingen. Vi har också bytt några lister kring fönstren och funderar på att söka bidrag för att eventuellt renovera fönstren.

HUR PÅVERKAR DE HÖGA ENERGIPRISERNA ER VERKSAMHET?

– Vi kommer ha mindre verksamhet i vinter. Vi har haft mycket billig hyra för utomstående tidigare, men nu har vi bestämt att höja den. Flera har ringt och varit intresserade av att hyra lokalen men de tycker nu att det är för dyrt. Det är nästan bättre att inte hyra ut lokalen för någon verksamhet och bara hålla en låg värme än att gå på minus. Att värma upp lokalen för bara en kväll från 10–12 grader till 20 grader kostar ganska mycket.

ÄR NI MER OROLIGA FÖR VÄRMEKOSTNADERNA I ÅR ÄN TIDIGARE?

– Det är klart att man är lite orolig då man inte riktigt vet vad elen och allt annat kommer att kosta, det gäller bara att följa med läget. Med priser kring 30 cent per kilowattimme skulle det nog bli över 1000 euro i månaden för bara elen.

Vädret har också stor inverkan. Om det blåser mycket och är 10–15 minusgrader går det mera olja för oss än om det är -25 och vindstilla. Det finns egentligen ingen traditionell isolering som bergull i fasaden. Det är tredubbelt med tegel och bara luft emellan som isolering. Så finns det något hål i fasaden så funkar inte isoleringssystemet när det blåser.

TEXT: MALIN ANDTBACKA

Anna

och drivkraft bland kvinnorna inom kvinnosaksföreningen Åbounionen.

Hon bröt mönster och gifte sig aldrig – för att kunna verka aktivt i yrkeslivet. Hon drog i många trådar och skötte affärer bland professorer, rektorer, gårdskarlar och springpojkar.

Hennes liv under dramatiska perioder i finlands historia finns lyckligtvis bevarat i närmare tvåtusen brev, som Pia Heikkilä använt som utgångspunkt för sin biografi.

Allan Wallenius (1890–1942) satte allt på ett kort när de röda gjorde revolution 1918, och brände alla broar till Finland. Han hörde till den grupp röda som efter inbördeskriget flydde från från landet.

Han rörde sig i Sovjetryssland, Schweiz, Sverige och USA och försökte verka för revolution i Finland och i hela världen. Han råkade ut för Stalins utrensningar på 1930-talet; dömdes 1938 för förräderi mot Sovjetunionen, och dog i fängelse år 1942. Annvi Gardbergs och Matias Kaihovirtas biografi kastar ljus över en finlandssvensk kommunist som verkade i Kominterns innersta kärna och vars livsöde sträckte sig till flera länder och kontinenter.

ÖP BER BENNETH TEIR SOM ÄR ORDFÖRANDE I YTTERMARK UF BERÄTTA HUR LOKALEN VÄRMS I VINTER.

HAR

Yttermark UF har nyligen bytt till en bättre begagnad oljepanna, men de dåligt isolerade tegelväggarna orsakar vissa bekymmer. Foto: SÖU:s arkiv/Ken Kackur

Benneth Teir är ordförande i Yttermark UF. Foto: SÖU:s arkiv/Jonas Bergqvist

Behöver du en hyreslägenhet ? Tarvitsetko vuokra-asunnon ? Vi har radhus- eller våningshus Meillä on rivi- tai kerrostalo asuntoja lägenheter i Smedsby, Kvevlax, Sepänkylässä,

uthyres för kortare eller längre tid, även paketbil uthyres. K.Wikman Oy Ab Tel. 044-7068870 kent.wikman@pp.inet.fi

Transport & Jordbyggnad Grusservice & Sprängning Virkeshuggning & Utkörning Maskinflyttning & Bergskross Bergskrossning med larvkross Vi saluför även krossprodukter God Jul och Gott Nytt

KARLEBY

HOBBYN BLEV DERAS LEVEBRÖD

DEN SOM NÅGON gång har besökt en revy på Jungsborg vet att musiken spelar en huvudroll i produktionen. De medverkande sporras att spela och sjunga, och några av dem upptäcker att musik är något de vill syssla med på heltid. Två av dem är Isa Lindgren-Backman, som bland annat är sångare och skådespelare, och Mika Mylläri som arbetar som jazztrumpetist och kompositör.

– Jag kom med i revyn som ung pojke på 1980-talet, mycket tack

vare dansflickorna som hade egna nummer i revyn på den tiden. Jag spelade i bandet och medverkade på scenen, säger Mika Mylläri.

– Det var folkdansen som först fick mig till Jungsborg på 1990-talet. Så småningom gick jag med i Lotta Sundells barnteatergrupp och 1996 var jag med i min första revy, säger Isa Lindgren-Backman.

BÅDE ISA OCH MIKA hade ett musikintresse redan innan de blev in-

volverade i revyverksamheten, men de säger båda att de knappast hade arbetat med det de gör idag om de inte hade fått upp ögonen för möjligheten i ungdomen.

– Karleby UF har haft ett nära samarbete med Karleby Rockskola med Alf Mylläri i spetsen, och musiken har alltid skötts väldigt professionellt. Föreningen satte också upp några stora internationella ungdomsmusikaler och det var väldigt inspirerande, säger Lindgren-Backman.

ISA REGISSERAR Karleby UF:s revy i vinter och hon säger att hon strävar efter att de medverkande ska våga utmana sig själva och att hon pushar de unga att de ska säga det som de själva vill ha sagt.

– Att medverka i en revy är en jättebra erfarenhet, man får umgås

med likasinnade i olika åldrar i en trygg miljö. Man har stor nytta av erfarenheten senare i livet och jag rekommenderar att alla som ens har lite intresse att gå med i en förening och testa, säger Mylläri

VÄNSKAPEN mellan Isa och Mika har hållit i sig under åren och nu är de aktuella med en gemensam jazzskiva på Karlebydialekt, det vill säga grundsprååtji.

– Texterna blir mer personliga på dialekt, när man skriver på engelska finns det alltid en viss distans, säger Isa.

Skivan Villoveega släpptes i höst och de flesta låtarna har en lokal förankring vilket bland annat titlarna Träästaan och Harrbåda skvallrar om.

musik på dialekt har blivit

allt vanligare, och det är en utveckling som Isa och Mika applåderar. Trots att de är vana att jobba med dialekt i revysammanhang är det här projektet helt nytt för dem.

– Då vi skriver våra jazzlåtar behöver vi inte sträva efter att hitta humorn i dialekten, utan det här är riktig ordentlig musik som vi vanligtvis skulle göra på engelska, säger Mika.

De musikaliska temana varierar mellan låtarna och duon har varit måna om att engagera lokala musiker på skivan.

– Det svänger väldigt bra på dialekt och vi har redan börjat fundera på nästa projekt, säger Isa.

MÅRD

TEXT: CAROLINE

Mika Mylläri och Isa Lindgren-Backman har gett ut en jazzskiva på grundsprååtji. De säger att föreningsverksamhet är en bra skola och att de hör till dem som hittat sitt yrke under otaliga revyrepetitioner. Foto: Rebecka Sretenovic

"Att medverka i en revy är en jättebra erfarenhet, man får umgås med likasinnade i olika åldrar i en trygg miljö."

Mika Mylläri

SIDEBY BF SAMLAR

BYBORNA

Bror Eriksson är ordförande i Sideby byaförening och han är glad att verksamheten är igång igen efter några lugnare år under pandemin. Byaföreningen har en kiosk och en minigolfbana som är öppna sommartid och det är tradition att ordna en loppisdag i samband med Kilens barndag. Under vinterhalvåret hålls det möten, pidrokvällar och MI-kurser i Byacentret och en nyårsfest är i planeringsstadiet. Byacentret används som mötesplats för flera föreningar och hyrs regelbundet ut för privata tillställningar.

– När staden bestämde sig för att lägga ner skolan köpte byaföreningen byggnaden för en symbolisk summa år 2005.

BYACENTRET ÄR i relativt gott skick, den största åtgärden var att byta till bergvärme i samband med köpet. I ett hus finns det ändå alltid något att göra och nyligen har bland annat ett läckande avlopp reparerats med talkokrafter. Eriksson konstaterar att de höga elpriserna kan bli bekymmersamma i vinter.

ALLA SIDEBYS 150 invånare räknas som medlemmar i byaföreningen och föreningen har valt att inte uppbära medlemsavgift. Föreningens

inkomster kommer i stället från uthyrning av de lägenheter som finns på vinden i byacentret. Räddningsverket hyr också ett garage av byaföreningen.

– Byaföreningen är viktig för sammanhållningen i byn, speciellt i och med att invånarantalet sjunker och de flesta är pensionärer.

Utflyttningen och den höga medelåldern var en av orsakerna till att Sideby UF gick i vila 2018.

– Det är viktigt att det finns en plats att samlas på och att det finns anledningar att komma sig ut och umgås med andra.

CAROLINE MÅRD

Medlemskap i

Medlemsföreningarna får råd, stöd

gällande föreningsfrågor som tillstånd för evenemang, mötesteknik, projektadministration, bidragsansökan, bokföring och IT. Medlemmarna kan delta i SÖU:s kurser och evenemang och får en hemsida med digitala verktyg som evenemangskalender och bokningssystem.

Föreningen kan ta del av SÖU:s pro-

jekt som gynnar föreningar, barn och ungdomar samt handböcker och mallar för t.ex. räddningsplan och styrelsetestamente.

SÖU:s mötesrum och kopieringsmaskin kan användas av medlemsföreningarna och de kan hyra förbundets mobila biografanläggning och ljudoch ljusutrustning.

I utbyte mot dessa förmåner har medlemsföreningen endast två skyldigheter: att betala medlemsavgiften, som för tillfället är 70 euro, och att årligen lämna in föreningsstatistik över medlemsantal, verksamhet och aktuell styrelse.

SIDEBY BYAFÖRENING ÄR NUMERA SÖU:S SYDLIGASTE MEDLEMSFÖRENING. FÖRENINGEN HAR EN BRED VERKSAMHET OCH HÅLLER TILL I BYNS FÖRE DETTA SKOLA.

TEXT:

Loppisdagen lockade många besökare till Byacentret i somras. Foto: Bror Eriksson

Bror Eriksson ä rordförande i Sideby BF. Foto: SÖU:s arkiv

ÖP har tidigare skrivit om Isabel Flemming och hennes initiativ att flagga med regnbågsflaggan i Övermalax UF och skapa inkluderande verksamhet i föreningen. I höst blev hon verksamhetskoordinator för Regnbågsallians Svenskfinland som jobbar med att sprida kunskap om hbtqia+-rättigheter i Svenskfinland.

– Jag koordinerar skolbesök, planerar evenemang och skapar samarbeten. Målet är att komma ut på vägarna i vår. Skolor får gärna ta kontakt och boka in oss.

Regnbågsallians Svenskfinland, tidigare Regnbågsankan, är en förening för alla som tillhör en sexu-

ell minoritet eller en könsminoritet eller som är intresserade av frågor som berör sexuella minoriteter och könsminoriteter i Svenskfinland.

– Vi är den enda organisationen som arbetar med de här frågorna i Svenskfinland, och vi vill sprida kunskap och lyfta saker till diskussion. Trots att läget för sexuella minoriteter i Finland är bra jämfört med andra länder så ska man inte förminska de högerextrema vindarna som blåser.

Flemming nämner bland annat att prideflaggor har stulits och att prideparader har hotats.

– Trots att året är 2022 så är arbetet inte färdigt, vi måste fortsätta tala om och tänka på inkludering och mänskliga rättigheter.

FLEMMING ÄR aktiv inom en rad olika föreningar och hon säger att det finns mycket föreningarna kan göra för att få besökarna att känna

sig välkomna, om inte annat så kan man signalera att man är solidariska med hbtqia+-rörelsen.

– Det gäller att fundera på vem som är målgruppen för ens verksamhet, är det möjligt att locka med andra än de som alltid brukar komma? Det kan vara smart att testa något nytt och slänga in ett wild card i verksamhetsplanen.

I NOVEMBER hölls en Regnbågshelg på Malakta i Malax. Evenemanget var ett samarbete mellan Regnbågsallians Svenskfinland, Malakta, Folkhälsan och Finlands Svenska Idrott. Omkring 50 besökare tog del av en föreläsning om normer inom idrott, diskussioner om familjenormer och om konst. Besökarna fick och ta del av en burleskshow och så tillkännagavs vinnarna av årets Guldanka. Utmärkelsen delas ut för att lyfta fram personer, projekt eller instanser som jobbat för sexuella minoriteters och könsminoriteters rättigheter inom Svenskfinland. I år gick priset till Julina Rosendal och Jessica Söder som tog initiativ till Sydösterbottens första prideparad som samlade över hundra deltagare. Paraden genomfördes under Tomatkarnevalen i Närpes och förankrades därmed i det lokala på ett sätt som signalerar att hbtqia+-personer inte bara finns, de är också en självklar del av det samhälle de lever i.

REGNBÅGSALLIANS är till för människor i alla åldrar och Flemming uppmanar att man tar kontakt om man har förslag på verksamhet som föreningen kunde ordna – målet är att det ska vara låg tröskel att höra av sig.

– Föreningen har en aktiv och motiverad styrelse och vi är redo att trappa upp verksamheten efter några lugnare år.

TEXT: CAROLINE MÅRD FOTO: JONAS RÖNNQVIST

ISABEL FLEMMING ÄR VERKSAMHETSKOORDINATOR PÅ REGNBÅGSALLIANS SVENSKFINLAND OCH HON VILL SE MER VERKSAMHET I ÖSTERBOTTEN.

Isabell Flemming hoppas att alla, också föreningarna, stävar efter att vara inkluderande.

Tarja Krum från Finlands Svenska Idrott höll workshop och diskussion under rubriken ”se till att alla trivs” under Regnbågshelgen. I förgrunden med ryggen mot kameran Catariina Salo, Regnbågsallians Svenskfinlands ordförande.

Vi gör städning, handlar, fönstertvätt, trädgårdsarbete, vedarbete, byggen, renovering, flytthjälp, mm.

KULTURFONDEN BELÖNADE LOKALA ELDSJÄLAR

”Vägskälstango” (2021). I motiveringen betonas hans personliga stil, varma engagemang för ungdomar och insats för det österbottniska föreningslivet.

Illustratören, speldesignern och bildkonstläraren Ludwig Sandbacka fick det österbottniska priset. Sandbacka är tidigare ordförande i i Korsholms Teater och återkommande pjäsförfattare i föreningen. Han har skrivit pjäserna ”Skolka Spela Dansa Dö” (2019), ”Hjärtlös” (2020) och

SKÅDESPELAREN RIKO EKLUNDH fick det åboländska priset, och det nyländska gick till Jan-Erik Till, lektor i historia och samhällslära. Svenska kulturfondens svenska dagen-pris är på 5 000 euro vardera. Svenska dagen-pristagarna utses av Kulturfondens regionala direktioner.

JULKLAPPSTIPS FRÅN SÖU

Varför inte överraska någon med SÖU:s omtyckta resultatblock och spelkort i julklapp? Resultatblocken kostar 3 euro och pidroreglerna finns tryckta på baksidan. Kortlekarna kostar 5 euro. Postkostnader tillkommer och fakturan skickas per e-post. Beställningarna görs på ett formulär på SÖU:s hemsida. För att du ska hinna få din leverans före jul behöver vi din beställning senast måndag 12 december.

LINJEN #HÄSTLINJEN #VERKSTADSLINJEN #BIBELLINJEN

PÅ SVENSKA DAGEN BELÖNADE SVENSKA KULTURFONDEN PERSONER SOM GJORT INSATSER FÖR KULTUR ELLER UTBILDNING PÅ SVENSKA I SIN REGION.

Ludwig Sandbacka fick det österbottniska svenska dagen-priset. Foto: Frank A. Unger

NY BRO VID HÅLLDAMMEN

Den förra bron som byggdes för femton år sedan hade sett sina bästa dagar och det var hög tid för en ny. Arrangörerna av Botniavasan,

Komossa UF och markägaren KWH slog sina påsar ihop och tog sin an projektet. Bidrag söktes från flera håll och i höst har talkoarbetarna rivit den gamla bron, röjt på området och byggt ett nytt brolock som lyfts på plats. I vinter kommer skidspåret att dras över den nya bron nedanför Hålldammen.

– Broprojektet passade bra in i föreningens schema eftersom verksamheten har varit lugnare på sistone i och med att renoveringen av skolan börjar vara klar, säger Gabriel Ståhlberg som är ordförande i Komossa UF.

CAROLINE MÅRD

MEDALJ ÅT KULTURKARNEVALEN

– 240 ungdomar deltog i karnevalen i Borgå, av dem kom 100 från Österbotten och det är fler än vanligt, säger Eva-Helén Ahlberg som är producent för Kulturkarnevalen.

Kulturkarnevalen är ett årligen återkommande evenemang för skolungdomar och har arrangerats tjugo gånger på olika ställen i Svenskfinland. Kulturkarnevalens syfte är att främja konst och kultur bland unga på svenska och erbjuda deltagarna möjlighet att prova på olika kulturuttryck.

FÖRRA ÅRETS karneval ordnades i mycket mindre format och som hybrid, i år kunde den ordnas i större skala.

Deltagarna kunde välja mellan 23 olika labb och flera av labbledarna var före detta deltagare i Kulturkarnevalen.

– I utvärderingen har ungdomarna skrivit att de har uppskattat att få samlas och träffa nya människor, pröva nya saker, utmana sig själva, utvecklas och växa. Det är extra roligt att många har lyft fram att Kulturkarnevalen är en trygg plats där man får vara sig själv – det är något vi och våra volontärer har jobbat hårt för att åstadkomma.

SVENSK UNGDOM har delat ut Svenska Natten-medaljen sedan 2003. Utmärkelsen tillkom som en skuggmedalj till Folktingets förtjänstmedalj för att uppmärksamma unga personer, projekt och föreningar som gör en insats för det svenska i Finland. Tidigare har bland annat Bold Projects, Tim Sparv, Regnbågsankan och #Övistoo blivit tilldelade Svenska Natten-medaljen. – Det var jätteroligt att få medaljen. Kulturkarnevalen kommer att fortsätta så länge det finns intresse för den bland ungdomarna. Nästa år ordnas Kulturkarnevalen i Österbotten!

ETT GÄNG FLITIGA TALKOARBETARE

HAR SETT TILL ATT MAN I VINTER KAN SKIDA ÖVER EN HELT NY BRO VID HÅLLDAMMEN I KOMOSSA.

TEXT:

Ungdomsföreningen och flera andra aktörer i Komossa har samarbetat kring brobygget.

I ÅR FIRAR KULTURKARNEVALEN 20 ÅR.

SVENSK UNGDOM TILLDELADE FÖRENINGEN ÅRETS SVENSKA NATTEN-UTMÄRKELSE.

Hallå där Adde Malmberg!

år uppåt, barn hittar andra saker att skratta åt än den vuxna publiken. Nu i dessa dystra tider är skratt medicin för själen.

HUR ÄR DET ATT JOBBA I ÖSTERBOTTEN?

– Jätteroligt, det är en fin teater och bra medarbetare. Det känns som att Wasa Teater har en viktig funktion i Svenskfinland och det gör arbetet meningsfullt.

– Farsen är skriven för Sverige, men det visade sig att det finska och svenska föreningslivet har många likheter. Ann-Luise Bertell har gått igenom manuset och ändrat vissa grejer och benämningar som skiljer sig åt.

– Alla! Den passar från ungefär

SÄG ATT DU SKULLE GRUNDA EN FÖRENING, VAD SKULLE DEN HA FÖR SYFTE?

– Om jag skulle grunda en förening så skulle det vara för att samla ett gäng som tittar på gamla Charlie Chaplin-filmer tillsammans.

ÖKA FÖRENINGENS SYNLIGHET 25.1

Tillfället är kostnadsfritt och riktar sig till styrelsemedlemmar, föreningsfunktionärer och föreningsentu-

siaster, fler från samma förening får gärna delta. Workshoppen hålls den 25 januari klockan 18–20.30 i Österbottens föreningars lokaler i Vasa på Korsholmsesplanaden 44, andra våningen.

Tillfället ordnas av projektet Ung i Förening och mer info om anmälan fås via mona.groop-sjoholm@centria.fi.

kan du gå på kurs om sociala medier.

JUST NU SPELAS FARSEN MAN FÅR VÄL STÄLLA UPP PÅ WASA TEATER. DEN SVENSKA KOMIKERN ADDE MALMBERG HAR SKRIVIT OCH REGISSERAT FARSEN SOM UTSPELAS I ETT FÖRENINGSHUS.

FARSEN HANDLAR OM FÖRENINGSLIV, HAR NÅGOT I MANUSET ÄNDRATS FÖR ATT BÄTTRE SPEGLA ÖSTERBOTTNISKA REALITETER?

VEM TYCKER DU SKA SE FARSEN?

åtta

TEXT: CAROLINE MÅRD

Adde Malmberg har skrivit och regisserat farsen Man får väl ställa upp som spelas på Wasa Teater. Den skarpögde ser att väggarna på scenen är tapetserade med gamla ÖP-sidor. Foto: Wasa Teater / Frank A. Unger

KOM MED PÅ EN INSPIRERANDE FÖRENINGSWORKSHOP DÄR DU FÅR LÄRA DIG HUR DU KAN JOBBA MED DIN FÖRENINGS SOCIALA MEDIER FÖR ATT SKAPA ENGAGEMANG OCH INTRESSE FÖR FÖRENINGEN.

Nya pjäser för barnteatergrupper

sammans med barn.

FSU arbetar under 2021–2023 med projektet Hugin/Munin som är ett nordiskt samarbete med syfte att råda bot på bristen på spelbara manus för barngrupper i åldern 9–15 år. Åtta organisationer i Norge, Sverige och Svenskfinland genomför projektet tillsammans. Fem manus av professionella dramatiker har beställts och dramatikerna har följt varandra på vägen under skrivåret i Hugin/Munins digitala dramatikergrupp.

Alla har de på olika sätt skrivit sina texter i dialog med referensgrupper för att inspireras, få respons från och vässa sina berättelser till-

ETT TRETTIOTAL barnteatergrupper i tre länder får genom projektet möjlighet att spela pjäserna gratis fram till sommaren 2023. Barnteatergrupperna som väljs får delta i en digital träff med ”sin” dramatiker och med andra grupper som ska framföra samma pjäs. Författarnas metoder för dialog med barn har varierat och erfarenheterna kommer att samlas i en skrift och diskuteras vid en konferens i Helsingfors den 22 april 2023.

PROJEKTET HAR möjliggjorts genom stöd från många stora och små bidragsgivare, förutom de stora Nordisk Kulturfond, Nordisk kulturkontakt och Svenska kulturfonden i Finland har bland andra

Letterstedtska föreningen, Centrum för Dramatik och ATR Gävleborg bidragit. ATR:s dramaturg Isa Schöier fungerar som projektledare. Följande organisationer deltar: Amatörteaterns Riksförbund och Ung Teaterscen i Sverige. Finlands Svenska Ungdomsförbund FSU r.f. och Labbet i Finland. Dramas, Noregs Ungdomslag, Frilynt Norge och Norsk Amatørteaterforbund i Norge.

MER INFORMATION finns på projektets hemsida www.huginmunin.nu. Om du är pedagog kan du nu beställa manus för läsning och ansöka om att få vara med och spela pjäserna och vara med om den kollektiva urpremiären. Om man har frågor kan man vända sig till Sofia Wegelius på på adressen sofia@fsu.fi.

Juthbacka Teater får produktionsstöd

Finlands Svenska Ungdomsförbund delar årligen ut produktionsstöd till föreningar med revy- och teaterverksamhet. I höstomgången får Juthbacka Teaterförening och Tenala Ungdomsförening 800 euro var. Nästa ansökningsomgång för FSU:s produktions- och marknadsföringsbidrag avslutas den 3 april. För att kunna beviljas understöd bör föreningen vara ansluten till FSU och ha lämnat in fjolårets teaterstatistik. Föreningen bör också använda teater.fi. Mer information om bidragen finns på fsu.fi.

Heidi Jousmaa (Börje Henriksson)

Ida Lillqvist (Maria Österberg) Stefan Drugg (Dick Lindroth)

Jörgen Backman (Dick Lindroth)

Frida Söderback (Joakim Österlund)

Jörgen Backman (Kjell Westerholm)

Christian Rönn (Richard Nylund)

Mikaela Sundqvist (Alex Sihvonen)

Zacharias Kalm (Didrik Svahn)

Teaterstatistiken samlas in och sammanförs sedan med de finskspråkiga organisationernas uppgifter och bildar tillsammans Finlands officiella statistik. Sista inlämningsdatum är 1.2.2023 och formuläret finns på FSU:s hemsida.

NYA MANUS FÖR BARNTEATERGRUPPER VÄXER INTE PÅ TRÄD, MEN NU ERBJUDER FSU NYSKRIVNA NORDISKA MANUS SOM FÅR ANVÄNDAS GRATIS.

ALLA SVENSKSPRÅKIGA AMATÖRTEATRAR OCH REVYFÖRENINGAR SOM SPELAT UNDER 2022 OMBEDS FYLLA I TEATERSTATISTIKEN.

Tony Karlsson omvaldes till ordförande för FSU.

(Kurt Smeds)

Fia (Eva Brunell) diskutera. Foto: Juthbacka Teater

Albumet Nånstans längs en bortglömd breddgrad försenades på grund av pandemin och lång väntetid på vinylskivor. I höst var det äntligen dags att ge ut den nya musiken som spelats in i Umeå.

– Mottagandet har varit bra och det har varit roligt att flera har hört av sig och sagt att de tycker om texterna, säger Markus Bergfors.

DET ÖSTERBOTTNISKA är ständigt närvarande i Månskensbondens musik, på den första skivan sjöng han om att bli döpt i Kyro älv och om att susa fram längs Riksåttan. På den

nya plattan hör man bland annat följande rad i låten Rauhaa ja Rakkautta: ”Ha de nånsin hänt nå bra vid en ungdomslokal?”.

– Haha, mycket bra har hänt vid ungdomslokaler. I ungdomen tillbringade jag mycket tid på Solf UF:s parkering och vi hade vår bröllopsfest i en ungdomslokal. Jag har funderat att det skulle vara roligt att göra en UF-turné någon gång.

BERGFORS ÄR uppvuxen i Kvevlax. Han har bott i Åbo, Stockholm och Göteborg och är nu tillbaka i Vasa. Som Månskensbonden sjunger han på sin egen dialekt, ett grepp som många österbottniska artister använder sig av och som uppskattas både i Finland och Sverige.

– Jag vet inte vad det beror på att musik på dialekt funkar så bra, kanske man idag är mer van med att höra

artister sjunga på sitt eget språk. Det viktigaste är ändå att musiken och texterna bär i sig själva.

SKIVSLÄPPET SKEDDE på Ritz och han har också spelat på Musikcafé After Eight och i Sverige i höst.

– Jag har börjat jobba på nästa album och den här gången ska jag försöka skriva om också annat än Österbotten.

TACK VARE ett arbetsstipendium har Bergfors kunnat satsa helhjärtat på musiken i år, men nu frilansar han för YLE samtidigt som han jobbar på nästa album. Artistnamnet Månskensbonden kommer att hänga med ännu ett tag.

– Månskensbonden har mer att säga.

TEXT: CAROLINE MÅRD

MALIN HAKA ÄR ÅRETS NÄRPESBO

Till vardags håller hon till i stadshuset i sitt jobb som planläggningsingenjör på tekniska avdelningen.

Förutom att vara ordförande i Svenska Österbottens Ungdomsförbund så innehar Malin Haka samma post i Pörtom UF. Hon är också viceordförande i Närpes OK där hon bland annat har hand om juniororienteringen.

I motiveringen står det att priset i år går till en otroligt driftig kvinna som är aktiv i många olika föreningar och som är en eldsjäl i det hon företar sig. Hon är en sån som inte bara hittar på massor utan som också får saker genomförda.

Utnämningen offentliggjordes och Malin uppvaktades på julbasaren vid Oasen i Kalax den 20 november.

MÅNSKENSBONDENS NYA ALBUM HANDLAR OM ATT KOMMA TILLBAKA TILL ÖSTERBOTTEN. NÄR MARKUS BERGFORS SKRIVER TEXTER PÅ SVENSKA PRÄGLAS DE AV PLATSERNA HAN KÄNNER BÄST.

Platser, minnen och stämningar har inspirerat låtarna på Månskensbondens nya album. Foto: Laura Mendelin

SÖU:S ORDFÖRANDE MALIN HAKA KAN

TILL TITELN ÅRETS NÄRPESBO

KONTAKTANNONS

Här finns: Traditionell servicestation invid Riksväg 8 i Kvevlax. Vi har det du behöver. Bränsle, biltillbehör, nya däck, biltvätt mat och kaffe. Barn och famlij inget hinder, alla är välkomna. Kom in efter en kopp kaffe så träffas vi och diskuterar. Kanske det leder till något mera? Eventuellt ett byte av ringar.

VINTER I FÖRENINGARNA

Julen står för dörren och för att komma i stämning rekommenderar vi att man besöker några av alla julevenemang som SÖU:s medlemsföreningar ordnar. Man kan kan välja bland allt från julmarknader och luciafester till danser och mellandagslan.

10.12 Musikcafé After Eight: Jul på Södermalm, julmarknad kl. 10–15.

10–11.12 Dockteatern Lilla Åsnan: Föreställningen I trollflöjtens skugga lördag kl. 15. Visuellt språk 30 min. Söndag kl. 13 Julgubben på plats (på svenska och finska 40 min) och Julgubben minns kl. 15 (på svenska och finska 30 min). Gratis inträde, men kräver bokning via pikkuaasi@pikkuaasi.org.

11.12 Ritz: Julbasar på Ritz kl. 10–14 med lokala försäljare på plats. Caféet har öppet och säljer julgröt, varm glögg och pepparkakor.

11.12 Fagerö folkpark: Julmarknad kl.

12–15. Närpes Lucia på besök kl. 13. Jultomten delar ut godis.

11.12 Singsby HF: Traditionellt luciatåg med start kl. 17 från Klasosvägen mot luciafesten i föreningshuset. Musik och ringlekar med Korsholmsgillet, tomten tar emot barnens önskelistor, glögg och pepparkakor.

11.12 Nämpnäs UF: Traditionsenligt Julkalas kl. 12–14 med bland annat besök av Närpes Lucia kl. 13.45.

13.12 UF Havsbandet: Luciatåg med hästar startar från Sommarösundvägen 378 kl. 18 till handeln där det blir allsång. Vid Sommaröhallen bjuder Byarådet på värmande glögg. Delta i tåget med lyktor eller placera facklor vid gårdsinfarterna.

13.12 Purmo UF: Lucia kl. 19. Program med tal, sång, lotteri och servering. Programmet hålls på utsidan vid parkeringen utanför Purmogården.

14.12 Eloria: Online sykväll kl. 19–21

på föreningens Discord-server i röstkanalen Runt lägerelden.

14.12 Musikcafé After Eight: Culture Club med Josefin Sirén kl. 20. Artist och låtskrivare med rötterna i Vörå som gör låtar på sin dialekt i en melankolisk popmundering med influenser från Singer/Songwriter och Country.

15.12 Västerhankmo UF: Förmiddagsträff för daglediga från kl. 10. Kom och drick en kopp kaffe i gott sällskap med pensionärer, vårdlediga och andra lediga. Öppet hus för barn i åldern 8–12 år med julpyssel kl. 18–19.30.

15.12

Ritz: Open Stage Night kl. 20.

inträde, men kräver bokning via pikkuaasi@pikkuaasi.org. 25.12 Sundom UF: Juldans med Guns Rosor kl. 21–02.

25.12 Nykarleby, Stjärnhallen: Juldans med Carisma kl. 20. 28–29.12 Replot UF: Mellandags LAN för föreningens medlemmar, två kvällar med start kl. 18. Evenemanget är alkoholfritt och gratis, för deltagare från högstadiet och uppåt. Anmälan till Frej Lindfors tfn 044 5241 994. Ungdomsrummet är också öppet.

och km-service Bilservice, även hämtservice från Vasa med omnejd samt ersättningsbil AC-service

Års och kilometerservice

fixar (nästan) allt inom bilservice”

och fälgservice

MATTS ANDERSSON

SOM EN ENSAM FÅGEL PÅ TAKET

15.12

Skaftung UF & 16.12 Replot UF: Julkonsert med Tomas Enroth, Susanne Sonntag, Heléne Nyberg och Kenneth Sonntag kl. 19.

31.12 Svenska föreningen Brahegården: Nyårssupé efter revypremiären för 30€/kuvert. Anmälan till tfn 040 038 3030 senast 22.12.

6.1 Nykarleby, Stjärnhallen: Trettondagsdans med Dansdax kl. 20.30.

VINGSLAG FRÅN VÄDERSKÄR TILL VÄRLDSKULTURARV

17.12

Malax UF: Juldisco med Hotshots kl. 21–02.

18.12

Svenska föreningen Brahegården: Brahegårdens julbasar kl. 11–14.

20.1 Oravais UF: Unga Scenkompaniets föreställning Lovlig frånvaro av hälsoskäl kl. 19. Gratis inträde men obligatorisk förhandsanmälan, se evenemanget på Facebook.

Pedersöre UF: Servering av julgröt kl. 13–15. Förhandsanmälan till Benita på tfn 050 585 1794.

18.12

18.12

Eloria: Brunch & boardgames kl. 10–15. Mer info på eloria.fi/evenemang.

20–22.1 Malax IT-förening: The Encounter 2023 Lan event vid Pixnehallen. Turneringar i CS:GO, Warzone 2 & Rocket league. Mer info och biljetter på theencounter.nu

18.12

Markby UF: Andakt med de vackraste julsångerna kl. 14. Kyrkoherde Mats Edman och kantor Magdalena Ringvall medverkar. Servering.

21.1 Munsalagården: Midvinterdans med Tomas Fantz kl. 20.30–01.

28.1 Nykarleby, Stjärnhallen: Dans med Guns Rosor kl. 20.30.

18.12

Dockteatern Lilla Åsnan: Julgubben på plats kl. 13 (på svenska och finska 40 min), Julgubben minns kl. 15 (på svenska och finska 30 min). Gratis

28.1 Eloria: Lajvet Medan snöstormen rasar vid Kimo bruk. Lajvet är ett värdshusstämningslajv för 15–25 spelare. Anmälan senast 13.12. Mer info på eloria.fi.

Bokens huvudpersoner är Sven Andersson och Otto Andersson Genom deras brevskrivning får vi en unik bild av livet i den åländska skärgården och de finlandssvenska forskningsmiljöerna inom ämnen som folklore och etnologi under 1900-talets första hälft. Upptäckariver, kamp om resurser och hopp om erkänsla präglade pionjärernas arbete med att förvalta ett kulturarv som idag upptagits på Unescos nationella världsminneslista.

286 sidor | ISBN: 978952-94-6415-9 | Utgivare: Arap Group Ab, Matts Andersson

December och januari är fyllda av föreningsevenemang. Det bjuds bland annat upp till dans med Guns Rosor i Sundom och Nykarleby.