Österbottniska Posten (ÖP) nr. 10 1984 by Österbottniska Posten

Piir

panke

Se sid. 4! ~r 10 Torsdagen den 8 mars 1984 mk 2,50

------------------, Alf Robertson: "Jag har prövat allt från religion till renat" ALF ROBERTSON , en av Sveriges mest populära artister just nu med en skivförsäljning som börjar vara uppe i 1,5 miljoner ex, har betalat ett högt pris för sin popularitet. I samband med ett uppträdande i Sollefteå före julen sa Robertsons kropp stopp. Då hade han legat ute på turne 322 dagar i sträck! En turne som också gjorde att hans äk tenskap gick i kras. Robertsons frispråkighet har lett till att han fått flera mordhot från en person somJv_allt aU «Fima har att göra med den organiserade narkotikahandeln i Sverige. Robertson besökte under veckoslutet Österbotten och närmare bestämt Pörtom och Nykarleby. ÖP:s K-G Olin var på palts och träffade den mordhotade "landsplågan". Se sista sidan.

I I I I I I I I I I I I I I I I I I

______ ____J ~

frisk .. / var titeln på ett av de mera humoristiska in slagen i dansgruppen DAMIM:s föreställning på Vasallen senaste vec ka. En annars så allvar sam föreställning kring identitetssökande och personlighets/ångandet. Se sidan fem!

-GATUTEA Sidan nio!

Veckans ledare är skriven av Karl-Gustav Otin

Massturism på gott och ont

Aldrig tidigare under historiens lopp har det varit möj ligt för människan, och framför allt för vanliga obesutt na, att resa i den omfattningen som idag är möjligt. Det som ännu för några årtionden sedan var förbehål let de ekonomiskt starka i samhället har idag blivit ett varmans nöje. Massturismen - på gott och ont - är ett faktum.

marna inte drar. Också vårt avlägsna, och i mångas ögon säkert exotiska land, har fått sin del av kakan. Men turismen har samtidigt betytt att innevånarna på många orter tvingats. se sin vardag och.omgivning radi kalt förändras till följd av invasionen av utlänningar med .förväntningar och krav på den turistort de valt ut att spendera sina sparpengar på.

Den explosionsartade utveCklingen inom rese- och tu ristnäringen har haft en avgörande betydelse för utveck lingen av många länder och orter på jordgloben. Snart finns inget hörn kvar dit de internationella turistström-

, Många paradis på jorden har .förvandlats till betong getton där turisthotellen lägger beslag på en allt större del av stränderna. Lokalbefolkningen trängs undan av främlingar med li-

tet eller inget alls intresse för annat än soliga san der och billig sprit.

T yvärr är det dock så att en stor del av turisterna nyttjar utlandsvistelsen till att skapa kontakter som bor i det land de besöker. För många turistcc skränker sig de sociala kontakterna till hotellets nal. Många turister reser också ut enbart för att stu eländiga villkor under vilka ortsbefolkningen lever. förelserna inskränker sig till bilmärken, maten ocb teten på toalettpappret. För dessa missnöjesresenärer blir utlandsvistei enda Ilångt frosseri i negativism och självgodhel. vetskapen om att det finns sådana som har det mat. sett sämre ställt, återvänder de sedan till den egna " gen, omedvetna om att de försöker grunda sin egen på andras olycka. Den andra typenav turister är sådana som söker den lokala befolkningen och kanske tiU och med rese deras villkor . Språket är inte i våra dagar något • för att man inte skall kunna umgås och kommu • med människorna i det landet man besöker. Eng har ju som bekant intagit oantastbar roll som språk gångbarisåväl i väst som öst. Det som sätter hinder i vägen är vanligen instiIJJjSUl'~ och inneboende hämningar. På många turistorter si kalbefolkningen och turister omkring som om de huvudtaget inte såg varandra. Den andra gruppen någon form av nödvändigt ont, som man tvingas med.

F ör lokalbefolkningen betyder turismen utkomstmO heter. För resenären betyder massturismen att det bekvämare och framför allt mycket billigare att Utan charterresor skulle utlandsvistelser ännu idag ett nöje reserverat för överklassen. För den enskilde kan resandet och internationella takter bli en stor källa till glädje och medverka till vecklandet' avens personlighet. I ett större perspektiv kan <;let internationella ut medverka till att allehanda fördomar och oku bortarbetas. Förståelsen för andra folk och fö ningarna för en bestående fred blir större i takt med internationella vänskapsband knyts.

"Ibland är själva resan målet" Olle Hammariund "Vad är väl en resa annal än ell liv i sam mandrag" Adolph Törneros

"Ty på en resa hinner man icke så långt. Man ser varann icke längre, än som upptages av det goda. Det är först, när man kommer i långvarigare bekantskap, som manfår tid all bli elaka mot varandra, och finner angelä genhet all hava nycker och göra förtret" CJ.L. Almqvist

Veckans klipp

Ungdomen till motattack

l Jakobstads Tidning har chef redaktör Ole Jakobsson tagit upp innehållet i den resolution som antogs vid SÖU:s midvinterting i Vörå för snart två veckor sedan. Jakobsson har fastnat för de tre inledande franska strecken i re solutionen och kallar sin ledare för "Vår ungdom går till motat tack" . Eftersom ingenting av stor driftens och cenlraliseringens ide er kan anpassas till vardal!sliver i var landsdel så gäller stora delar av den österbOlIniska framtids planeringen en kamp mot dessa företeelser . Nyckeln finns i pri märproduktiorien: man kan inte

centralisera skogsproduktionen : ' spannmålsodlingen, , fisket, älg jakten osv och inle heller i mycket tydlig riktning tomatodlingen, pälsfarmningen och hönsuppföd . ningen . SÖU pekar på den ekonomiska politikens doktrinändring. Stort får inte vara bäst och samman buntning får inte vara vackrast. Vi har inte varit til'lräckligt upp märksamma mot centraliseringen och de smygande stegen till stor driften inom handeln och andra grenar av servicenäringarn och särskilt inom den offentliga sek torn, Lex. skolor och utbildnings anstalter, sjukhus och socialservi cens anläggningar.

Som ett exempel på att vi lär av misstagen till och med i regional skala nämner Jakobsson det att Vasa inte kan acceptera 'att kon servatoriet går till Jakobstad.

"Utaf all folkslag är oemotsägligen intet ~ ra begifvet på resor och utfärder än de svens ka, h varuti som uti mycket annat de röja härkomst från de genom deras flYIlning odl härfärd bekante och namnkunnige ga Göter". Carl Hårleman (17

Entreprenörsanda

Det är naturligtvis alltför djärvt all ens antyda all vi genom svenskösterbollniska åtgärder I Hufvudstadsbladet är Ernst UI och attitydförändringar skulle kunna styra den ekonomiska Je~s inte lika begeistrad i resolu politiken och inverka på dess tionens innehåll och kanske doktrinbildning. På kort sikt är framförallt de förutsättningar det förstås djärvt och orealistiskt kring vilka den tillkom: Hänvimen på lång sikt både nödvändigt och rimligt resullatgivande därför all hela världen plågas av pröva varje ny art av förädling av den överdrivna centraliseringens basprodukterna så att den lokali och den förödande stordriftens seras "nära källorna". För att en faktiska effekter. sådan strategi skall ha utsikter att Det brådskar för Österbollens lyckas måste vi lära oss ännu bät del och dårför måste vi nu sälla ' tre att argumentera för hur lätt upp en del mål. Vad vi än sysslar det är att flytta maskiner, pengar med måste vi göra alll för all och ideer och hur svart och dyrt hindra att ännu mera av den loka det är att flytta råvaror, anlägg la och regionala beslutsrälIen ningar och mänsklig arbetskraft. flyIlas bort . Pä samma sätt måste I enlighet med denhär tanken varje beslut som handlar om pen måste vi se till all ärets minskade gar granskas sa all penningflödei tilldelning av stats pengar för bo härifrån inte stimuleras. städer inte blir en vana, det gäller Basproduktionen och dess vill faktiskt att slåss för ideer som ger kor filr inte utarmas ännu mera . oss den livskraft vi tror pa i de Den förädling som redan centrali österbottniska byggderna. Det är serats kan på kort sikt inte slib fint att just ungdomsrörelsen nu sönder och spridas men vi måste uttalar lösenorden.

sande till det låga deltag,ana:lM vid midvintertinget säger firade de.n unga öste~~~~ generationen sportlov i Västerbotten, täljde ung:OOII111_ guld i pälsdjurs farmer odI hus eller gav de rent ul - Midvintertingels ambiliiisa ning?

Uljens har svårt att försti. uppmärksamhet kring reSll...... nen och konstaterar att d utomstående förblir gåtf de "uttalade lösenorden"

in i en avmattning vars ...--.T1I:ll_= omfattning ingen t) kapabel att precisera i storheter. försiktighet batten kring sannolika vikliga förändringar i 1aIl~__a näringsstruktur, och

B REV FRÅN LÄSARNA

ÖU fel instans

Korsholms-spexarna

i tidernas högform

ing i söder" efterlyser fler bottniska alltså! Det är bara atf ka band på våra danstillringa och anmäla sig. - gar, av SÖU! Det är bra Ett österbottniskt temaår on fattar pennan och skrija! "Förening i söder" var förDer ett dylikt brev. Men "föstås inte med på förbundets hösti söder" vänder sig egentmöte i Vörå 1982. Där godkändes till fel instans. riktlinjerna för det österbottnisFrån SÖU:s sida har vi mycket ka temaåret 1983. Kort gick möjligheter att påverka imtemaåret ut på följande: en av utländska artister eller and. SÖU :s del, eller den ' - danskunnandet skall ökas . 1- och Musikerförmedling - mera tonårsträffar bör arran bedriver , i dansverksamhe geras är att förmedla österbottnis - nedskärning av import av ut donsband till våra arrangörer. ländska musikutbud Det sker helt enkelt på det viset - orkestrarna bör spela mer arrangörerna bokar A&M-or "dansvänlig" musik rama, oftast lång tid i för- dansen skall vara huvudat . Sedan om en arrangör anli traktionen på en tillställning utländska artister, kan vi inte - satsning på mindre och nere så mycket åt. Jag hoppas arrangörer är ner än enbart "förening i - skolningstillfäJlen för både ar D Tor-Göran Åsbacka; " som fattar pennan och rangörer och orkestrar n; se en stjärna". er till om problemet med im - åldersgränsen bör hållas a artister och dansband . Då - ordningen effektiv ke arrangörerna så småning börjar tänka om. Beträffande importen, kom ar . tt många av våra österbott rangörerna emot orkestrarnas be dansband har slutat är be slut om att inte höja gaget 1983, Uagtigt. Ännu värre är, som "fö med att medvetet gå in för att en R:Ding i söder" mycket riktigt pågagera österbottniska program. , att orsaken kan sökas i Hur det hela utföll kan kanske ör stor import av utländska arrangörer och orkestrar ge sin program. Vad det beträffar disc syn på. Att temaåret inte blev till jockeys i knutarna, har vi inte det som var tänkt, tror jag vi alla 5el\ till några inom A§M. Vi vore är överens om . Men vem skall gö " digt glada om A&M kunde ras till syndabock? l"örmedla discjockeys - österUlf Johansson

Förening i söder! Jag hoppas att det inte är SÖU:s ansli utan dansarrangörerna i S enska Österbotten ni riktar er i insändaren i senaste nummer ÖP. Det stämmer att orkestrarna i erbotten känner sig osäkra in fOr framtiden av nera skäl bl .a . att dansarrangörerna inte som - 'gare bokar österbottniska orestrar för ett år i taget på en ~ g utan lurpassar på tillfället I få hit ett showband från Sve och stoppar in dansorkestern d med ett katastrofalt kort I på en vecka eller så. Även man är musiker betyder det att man inte har andra intres på fritiden. Som det fungerar kan man inte planera en lör kväll en vecka på förhand. Detta system bidrar till att or estrarna kanske överväger att a, eftersom deras årsalma ta berättar om ex 2 bok i början av året. Det kan " "isa sig vid årets slut att har varit och spelat på ett - otal ställen. Orkestern är ju inte den enda förändringar skall mötas är i sig både överraskande och oroande. Från 6O-talets mitt och framåt till senare hälften av 70-talet lyste nådens sol över de österbottniska ~idderna . Framstegen inom skol sektorn, näringslivet och kom munalförvaltningen var påtagliga och fullt synliga för alla. Fram gångsepoken kröntes i växande plussiffror i flyttningstrafiken på S~erige.

I dag har ett omslag i klimatet ätt. Stämningarna i kom mu .DUIla präglas inte mera aven crotsig optimism av bästa 60 uJsmärke, utan bär ånyo snudd pa det slags resignat ion som före pek småföretagsboomens början flW drygt femton år sedan. menar att avmattningen i

faktorn som skall bidraga till trivseln på dansen . En arrangörs kurs planeras nu på SÖU och man får hoppas att dansarrangö rerna tar sig dit och funderar till sammans kring våra problem här i Österbotten. En Österbottnisk orkester är inte dyr att anlita idag. En med lem i en Österbottnisk orkester tjänar den astronomiska summan 14,50 i timmen om man är 5 st som spelar och övar två gånger i veckan samt uppträder en gång i veckan. En orkesterparad lär vara på gång inom SÖU där de österbott niska orkestrarna skall visa vad de har att erbjuda imusikväg man får ju hoppas att arrangö rerna mangrant tar del av para den och att den österbottniska danspubliken redan nu börjar at tackera dem i samma ärende som ni i föreningen i Södra Österbot ten. Kom gärna och diskutera låt urvalet med oss spelmän nästa gång Du är ut på dans. Medlem i ett bättre inlwnskt band den ekonomiska dynamiken i Ös terbotten ännu inte är tillräckligt påtaglig för att tjäna som var ningssignal eller som uppmaning till att inventera den beredskap som behövs senast den dag lön samheten i r~ionens kapital vinstgivande specialnäringar för svagas. Vad har gjorts, vad görs och vad kan göras för att återvinna den entreprenörsanda, som varit landskapets särmärke under snart två decennier? Vad kan i bank och finanskretsar göras för att hejda pågående ägarskiften i små- och medelstora österbott niska företag som köps upp av storföretag och där beslutande rätten samtidigt flyttas bort från

"ViII

D Helmer Andersson som Tube.

D Gunilla Sjöholm sjunger

"Nall ; Moskva".

KORSHOLMS GILLE har lyckats verkligt bra med sitt femte spex. Man kallar det' 'Sajanaopasslit" (Sade jag någonting olämpligt?) ef ter en återkommande replik av Tage Asbacka. TOR-GÖRAN ASBA CKA, huvudansvarige producenten och regis sören, har alltid legat lågt och kallat Korsholms Gillets produktioner för spex. Därmed antydande en lägre ambitionsnivå. Det här spexet kan absolut kallas revy. Det finns flera genomgående teman. Det har revyns festliga, glada och musikaliska framtolJing. Allt löper från början till slut inför öppen ridå. Om det här inte skall heta revy, då vet jag inte vad som är revy. Jag tycker att "Sajanaopasslit" är det bästa jag sett sedan de bästa Karleby- och Korsnäs-revyerna i slutet på 60.;.talet. (Jag har börjat tro att det var mitt fel att jag tyckt att amatör spexen blivit sämre på senare tid. Att jag tyckt att de varit ojämna och ogenomarbetade. Att man slarvat med inramning, dräk ter, musik, ljus, övergångar etc . Jag har börjat tro att jag ställt för stora krav. I Gamla Vasa konstaterade jag att det inte är mitt fel. Det går att göra en högklassig amatörrevy.) Och varför är d'å Korsholms Gilles revy så bra? Först och främst är den en hel het. Allting löper från början till slut med omväxlande spex, sång, musik och danser. Sketcherna är lagom buskiga, ibland direkt cra zy, mycket satiriska men också innehållande en hel del lokala elakheter. Det musikaliska dominerar självklart då det är fråga om Korsholms Gille - på ett positivt sätt. Man gör det inte för märk- regionen? Var är det första österbottniska investmentbolaget, den nya små företagarbörsen eller riskkapital bolaget på regional nivå som tar hand om och stöttar nya ideer och tekniska innovationer? Kring dessa frågor hade SÖU:s Midvinterting kunnat ordna en paneldebatt. Publiken hade san nolikt då varit större än knappt ett dussin personer.

värdigt. Detsamma kan sägas om danserna, som är ganska vanliga. Men när de uppträdande fram träder i vackra miljöriktiga dräk ter blir nurnren festliga och njut bara. Effekten av en tyrolervisa är enormt mycket större om man uppträder i tyrolerdräkter än om man sjunger den rakt upp och ned i T-skjorta och farmare . Det samma kan sägas om Tulpaner från Amsterdam, Natt i Moskva, hawaiiåtar , spanska tangon, countrymelodier osv. Och så är det välreperetat med smidiga övergångar - allt inför öppen ridå. Små omställningar på scenen görs inför öppen ridå utan att det stör helheten. Det som också höjer revyns helhetsvärde är de fina soloinsla gen . Åsbacka & co har hittat en ny sångsolist som går långt ut över vad gillet hittills haft - och även det har varit av hög klass. Gunilla Sjöholm sjunger några sånger som får publiken att spär ra upp öron och ögon och tacka med ovantionsartade applåder. Lägg därtill Sheila Ekholm, Svenna Norrgård, och Bertel Stenlund i fina solo- och duett nummer. Tor-Göran Åsbacka återkommer nu med sin "Vill ni se en stjärna... " -parodi. Ett mycket fint solonummer i en revy (om man inte bedömer det musi kaliska). Detsamma kan sägas om Helmer Anderssons tolkning av Evert Taubes "Fritjof i Arka dien". Ett ovanligt nummer men oj så skönt. Ja, detta var mycket rosor. Fanns det då inga svaga punkter alls? Ja, sketcherna blev kanske mattare mot slutet. De tre par

som reste världen runt kunde inte

förnya sig hur länge som helst.

Men nog var de duktiga de två

fruarna Tilda och Fanny, Rose

Marie Engvall och Märta Ny

kvist. Förbehållslöst utspel utan

blygsel.

Ett kapitel för sig är paret Ma

ri/Roger Näsman och Börje/Ek

holm. Det är en liten man med stora maner och stor kvinna med små gester. Och de röda trådarna? Ja, det var tre par som reste jorden runt. Det var att presentera musik och dräkter från olika delar av värl den. Musiken, danserna och so loinslagen utgjorde också ett slags tema.i den form de presen· terades ....:... äkta och oändrade i riktig miljö och riktiga dräkter. Kläderna har sytts av Marian ne Mattsson. Elsie Knuts har må lat några vackra fonder. Pia An dersson har skrivit inlednings och slutsången. Pelle Åsbacka har skrivit sketcherna. Helhets kompositionen bl.a. val av sång och dansnummer svarar hela gänget för. En sak behöver konstateras. Korsholms Gilles spexare börjar vid det här laget höra till de mest rutinerade och samspelta i lands delen. Man har rätt att vänta sig att det de presenterar skall hålla en viss klass. Det är förstås orätt vist att jämföra dem med uf grupper som hela tiden förnyas. Att erkänna att Korsholms Gille gjort ett bra jobb innebär inte en nedvärdering av uf-gängen. Men för all del, de senare kan gärna ta sig en titt på det ÅS backa & co presterar. Mycket bättre än "Sajanaopasslit" kan en amatörrevy inte bli.

Sven-Erik Glader

PIIRPAUKE en frisk fläkt- folkmusik Piirpauke är lika med oljud på gammal karelsk dialekt. Det är ett ord Som gruppens allt i allo,Sakari Kukko, ärvt av sin karels ka farsa. Man fi,r förmoda att lille .Sakari en gång i tiden suttit där hemma i källaren och flitigt klinkat på sina instrument. Så har källardörren plötsligt ryckts upp med en smäll, och farsan har stått där röd i ansiktet och självfallet på äkta karelsk dia lekt - uttryckt det där lilla ordet plus några andra små välvalda ord som det inte är behövligt att upprepa här ..• Lille Sakari fortsatte i alla fall - och sedan jobbar alla på var Kukko:- Vad som är gemen ihärdigt med sitt musicerande, sitt håll en tid, för att igen åter samt? Inte kan jag riktigt förkla och efter att ha sysslat med mer komma till gruppen. .ra. Det är nog musiken det hän Jukka Wasama grundade sena traditionellt (amerikanskt) jazz ger på. Vi talar samma musika jammande, utvecklade han sena re tillsammans med sin bror Olli liska språk. Louis och Badu talar ganska dålig engelska, så vi har re en ny jazzstil i Finland. En Pekka '(också en tid medlem av folkmusikbaserad improviseran Piirpauke), Wasama Quartet. . ganska svårt att förstå varandra på det planet, men på scen funge de stil som blivit Piirpaukes varu Andra tunga namn som deltagit i märke. Gruppen har på ett geni Piirpauke är bl.a. gitarristerna rar kommunikationen perfekt. alt sitt visat vilken oerhörd rytm Juha Björninen och T.T. Oksala. Slumpen har fört oss samman, vi har träffats någonstans och bör- . rikedom som finns gömd i folk Båda är eller har varit med i Pek -jat prata musik, och så har vi musiken, och melodierna utveck ka Pohjola Group. las i långa intensiva improvisa plockat fram instrumenten och tioner. Några melodier är egna, Kulturkrock? provat hur det låter. - Jag kan ju berätta hur jag Badu från SenegaJ men de flesta är folkmelodier från alla delar av världen, Fin för första gången träffade Badu. Den nyaste sammapsättningen land, Grekland, Brasilien, Tur några veckor gammal - är in Året var 1978 och jag hade fått det är att vara musiker iSenegal. kiet, Etiopien, Senegal.. . tressant. Fyra musiker, tre natio för mig att resa till Senegal för att För det första blir det inga skivin Piirpaukes musik saknar naliteter. Alla har de sysslat med söka reda på duktiga afrikanska 'k omster. Folk lyssnar på radio el med några få undantag - text. folkmusik på skilda håll i sitt musiker. Vid den här tiden var ler självbandade kassetter. Skiv Man kunde tycka att musik utan hemland- basisten Louis More Badu kompositör och gitarrist i piratmarknaden blomstrar. Det text saknar budskap, men fak no från Spanien i olika flamenco en av Senegels kändaste uppsätt är ingen som bryr sig om eller tum är att gruppen vid flera till grupper, gitarristen Badu i en ningar. Han hade skapat en helt kommer ihåg vem som skrivit fällen har haft ett budskap att folkmusikbaserad afrikansk upp nu musikstil som byggde på afri låten, vokalisten är huvudsaken. - Allt det här innebär att den kansk kulturtradition. Stilen, sät framföra. Deras första utIands sättning i Senegal med bl.a. tre här utlandsturnen till flera euro uppträdande var vid musikfesti vokalister, tre gitarrister och lika let att bearbeta folkmusiken lik peiska länder som vi nu är på, är nade mitt, ganska mycket fak valen för alternativ musik i många trumslagare. Och så den mycket välkommen för Badu. Stockholm i samband med Euro savolaxiska trummisen och Saka tiskt. Efter det första samman Nu har han möjlighet att få den visionens schlagertävling, och ri Kukko, som spelat ihop en träffandet frågade Badu mig om ryktbarhet han är förtjänt av. Vi jag hade några instrument med LP:n "Piirpauke II" är tillägnad längre tid redan. ska snart ge ut en LP som ·helt de nationella frihetsrörelserna. Alla har de helt olika bakgrund . mig. Jo, de ligger på hotellrum met sa jag, och där började och hållet består av Badus kom Vid den här tiden sysslade dom och kulturarv. Hur går det ihop'! positioner. En annan LP är samarbetet. Jag gick med i Badus också med ett hejdlöst experi Jag menar, jag kan förstå att också på kommande. På den ski menterande med traditionella in rockmusiker från skilda länder band som saxofonist. Bandet be van är den nuvarande uppsätt strument från avlägsna länder slår sig ihop, de har ju ungefär stod av mycket unga killar som ningen kompletterad med två Badu hade lärt upp. gopijantra, lertrumma, katztan samma rocktradition att bygga musiker" . go, fingercymbal - allt i en salig på . De talar så att säga samma - Senare splittrades det här ban röra, . men välavvägt, utan att språk. Men folkmusiken har ut det, och ur spillorna skapades Övergående tendenser splittra helhetsintrycket. vecklats för sig själv i varje kul "Super Etual" som kanske kom 1974 samlade Kukko ihop sitt tur. Vad är gemensamt för dom mer till Finland i mars. Jag kan i Enligt Kukko förändras och ut första gäng Piirpaukemusiker. här fyra killarna? samma veva berätta lite om hur vecklas kulturen i Senegal på ett Det hela började med att multiin strumentalisten Kukko träffade basisten Antti Hytti vid olika till ställningar: på jamkvällar, på Sibeliusakademin osv. Hytti hade tidigare spelat i ett bluesband, och dessutom provat på klassisk musik. Senare fick Kukko till uppgift att samla ihop ett gäng musiker för ett par jamspel ningar . Bandet utökades nu med gitarristen Hasse Walli och trum misen Jukka Wasama. Det här var den sammansättningen som gjorde första skivan: "Piirpauke". Skivan saknade de drag av avantgardejazz som hade utmärkt de första konserterna. Den första skivan har varit stil bildande för alla skivor Piirpau ke gjort sedan dess. Sakari Kuk kos arrangemang har följt i stort sett samma linje genom åren. Det här betyder i alla fall inte . att musiken inte skulle ha förnyat sig med jämna mellanrum. De ofta återkommande musiker byten har alltid betytt en vitamininjektion för gruppen. Piirpauke har alltid arbetat periodvis. Först tränas det, man SaIuui Kukku, stående, hor lyckats sM igenom pd kontinenten med PUrpauke och den folkmusikinspirerade gör en turne - kanske en skiva jauen gruppen spelar.

helt annat sätt än i Finland. I Fi land händer det allt för myc på för ,k ort tid. Vi kastas från dm ena vågen till den andra. BLa.. skivbolagen skapar snabbt ö\~ gående tendenser . Då det k mer något nytt, lämnar det s något djupare spår i vår identitet.. det blir bara en övergående t dens utan att· ingå som en del den nya, förändrade kulturen. I Senegal upptas, assimil nya impulser, och ingår där en del av den nya kulturen. T . jazzen blandas upp med traditionella musiken, och vi en syntes av det hela. Den syntesen känns mer äkta, för är det fråga om den egna id ten som uttrycks i musiken . De: är varken fråga om jazzide ten eller den gamla tradition utan just jag själv sådan jag Utvecklingen sker liksom inif På det här sättet undviks id tetsförvirringen som ofta är följd av kultursplittring.

Trivs utomlands I februari 1980 for Piirpauke i till "Bombay Jazz Yatra" f valen i Indien . Sådär helt blemfri var resan inte. Trots Piirpauke fick en liten ku peng för sin resa , blev de ekonomisk förlust. Pengarna slut helt enkelt, och Pii betalade sin hotellräkning att ge två uppträdanden på let. Men enligt Kukko var u velsen huvudsaken, inte gör en sådan resa med pengar i tankarna. Festivala mangen var förövrigt helt ok_ fungerade såsom det brukar gera på liknande festivaler i ropa. Förutom Indien har Pii besökt Kuba och framf Mellaneuropa . Numera är flesta spelningarna förlagda Mellaneuropa och Kukko köpt sig ett hus i Spanien. Dds det billigt att bo där och finns det större publikundedIr där nere, förklarar Kukko. JlI:l

"Jakten på jaget"

Jakten på jaget kan vara smärtsam ångestfylld men likväl en skön spänning och livets stora utmaning _ . . heter det i en dikt av Viveca iik, en av de medverkande i -'amatördansteatern DAMIM" . Damim utgjorde kärnan i den fö res tällning man kunde åse på Va sallen för en vecka sedan, en fö l eställning där identitetssökan det , person lighetsfångandet , " jakten på jaget" gick som en röd tråd genom de olika numren. Föreställningen --:.. vet inte vad jag annat ska kalla denna bland ning av dikt, sång, musik, dans, mimik . . . - visar fram olika sätt att tolka och angripa små och stora problem, problem som utgår från den enskilda männi skans sökande, den unga männi skans sökande efter svaren och efter sig själv. "Livsorientering" hade de medverkande valt att ta som ge mensam nämnare för och namn på föreställningen. Sammanlagt nio personer medverkade, två av dessa, Teta Haglund och Tommi Hilden, stod -för den levande mu siken, ackompanjemang till Vive ca Wiiks Havannah Gilah" och Anci Holms tolkningar av "Fågel är inte så att Piirpauke skulle va ra kändare utomlands, men i Mellaneuropa finns det fler musikiritresserade. Kukko berättar att han visser ligen har försörjt sig enbart på musik de senaste åren, men det förutsätter att man hela tiden är "on the road" . Så är Piitpauke också ett av dom allra flitigaste utländska tumebanden i Central europa. Filmmusiken till ett par filmer har gett ganska goda in komster, men den här typens ·in komster är ganska sporadiska. Kukko skulle 'inte kunna tänka sig att vara t.ex. länskonstnär , fast utkomsten då skulle vara tryggad . Som länskonslnär är det enligt honom omöjligt att skapa egen musik. Framtiden planerar Kukko aldrig på lång sikt. Han tycker att det är roligt att allt emellanåt prova på något nytt, utan att veta om det leder någon vart. Det är osäkert hur länge den här nya sammansättningen håller ihop. Det kan hända att den splittras av ekonomiska o(saker. - Den här pågående tumen i finland är kostsam därför att vi rest så lång väg. Vad vi nu skulle behöva är fler speltillfällen. Om det fortsätter så här, gör vi snart en uppträdande för 200 mark, berättar Kukko. På det hela taget hör Piirpauke det bästa som finskt musikliv presterat på pop-rock-jazz nten de senaste åren. Som det ser ut håller vi på att förlora här bandet till utlandet. iklivet är inte det enda som ..... ..,lbas aven sådan här "brain • ". Detsamma gäller bild teater, film .. .Tänk bara Pöysti, Donner m.fl. som • till Sverige. Da är dags för samhället att en insats för det improduk apandet.

Kenneth Gustafsson

Fenix" och" Lindansaren". Spe ciellt versionen av Wiehes Lin dansaren etsade sig in i minnet på åskådaren. Samma Anci stod också för "bakgrundseffekter na" till Jonna Kevins dans "X" och en av de humoristiska insla gen : Ragna Weegars "Spegel, spegel ", ett välgen'o marbetat mi mik nummer som slutade i ett uppfriskande utsuddande av på tvingad musik. Två dikter lästes av Monique Slotte, som också tillhör kärnan i Damim . Dans i olika former ut gjorde hälften av "Livsoriente rings" nummer. Solonummer stod Karin Laaja för. Ingen mu sik, inga andra ljudeffekter än egna andningen, stötig, turig och svårmodig. Något annat än den hurtiga "gymping" som man pa rodierade i numret "Jogga ofta - dö frisk!". Laaja gjorde också en koreografiskt intressant "En saga i rummet" tillsammans med Carina Engström. Ytterligare ett nummer som etsade sig in i min net är Ragna Weegars "Kultur chock", där dräkten, gjord av

Wallin leder

Oravais uj

Senaste fredag samlades Oravais ungdomsförening till årsmöte . Det var ett välbesökt årsmöte med närmare 30 medlemmar . Mötesordförande Johan Karls fick det hela att löpa smidigt och snabbt. Ur bokslutet konstaterades ett underskott på knappt 50 000 mk. Större delen av underskott hade orsakats av dansverksamheten. Däremot kunde årsmötet konsta tera att biografverksamheten, serveringen samt revyn ger ett hyggligt netto. Även hyresintäk terna var positiva . Årsmötet valde enhälligt Lars Wallin till ny ordförande för

. Oravais ur. Övriga styrelsemed

lemmar blev Dan-Anders Jusslin

(viceordförande), Carina Hägg

blad (sekreterare), Olav Björk

ström (kassör) och Peter Nyman.

Till suppleanter valdes Magnus

Häggblad, Thomas Malm och

Klut Vienonen . Årsmötet valde dessutom ett tonårs råd med Thomas Malm som ordförande. Till folkdansle dare utsågs ' Ann-May och Olof Nystedt, till bordtennisledare Kaj Saarela och Kjell Stenman . Erik Karls utsågs till ordförande för ekonomisektionen . Därtill gavs styrelsen i uppdrag att tillsätta andra utskott och kommitteer s .s. gammaldans-, revy- och bil sportkommitte . Föreningens intressepokal till delades Magnus Häggblad . Stu diestipendier gavs till Chatarina Kujanpää, Patrik Lönnvik, Lena Olin, Kenneth Nyman och Boris Saarela.

• Identitetssökande gick som en röd tråd genom dansgruppen DAMJM:s Vasallen-föreställning. (Foto: Stefan Påhls) hopsydda tygstycken i olika svartvita chatteringar, utgör en väsentlig del av det visuella. De medverkande är amatörer, det ska man ta i beaktande, men

med vilja och energi kan man å stadkomma det mesta. Visst kun de mycket kanske ha gjorts på ett annat sätt, men "Livsoriente ring" ska väl närmst ses som ett

skede, ett steg i en utveckling. Viktigast är ändå det som de medverkande sätter i centrum för sin verksamhet. Kreativitet. John Ahläng

Byskata leder Terjärv UF

Som ordförande fortsätter Greger Byskata ett år till, likaså viceordf. Christina Ahlbäck . Som sekreterare valdes Ken Tim merbacka och Siv Albäck till vi ce. Folk Granö fungerar som kas sör det kommande verksamhets året. Som styrelsemedlemmar valdes

följande: Erik Nyberg (ny), Kaj Backman (ny), Carina Häggman samt Robert Byskata. Till suppleanter valdes: Ulrika AhibäCk, Dan-Håkan Granö, Ann-Kristin Lillrank (ny), Laila Granholm (ny), Frey Dahlvik och Stina Högnabba (ny).

Söndag 26. 2 höll Terjärv UF års möte på föreningens lokal. Mötet flöt smidigt under sedvanliga års mötesförhandlingar. Förutom den egentliga styrelsen tillsattes ett par kommitteer .

A.L.

SAKEN ÄR BIFF!

FiJrverk/.1ga dina planer med hjälpatI Postbanken,

På resursrik sforbank kan du alltld lita, I stort och smått.

Gör alltså slag I saken / Diskutera planerna med en pålitlig

samtals- och samarbetspartner.

Kommande studier? Vi hjälper till med finansieringen av studierna. Hör dig för i tid

om studielån och läs igenom studiestödsbroschyren.

Med tiden behöver du mångsidigare bankservice. Vi är

beredda att komma dig till mötes i alla bankärenden.

Försäkra dig redan nu om stamkundens alla förmåner

och tjänster.

Värnplikten i sikte? Som vår kund har du rätt till beväringsMn. Du behöver inte börja återbetala lånet förrän du har varit hemförlovad i ett halvt år. Hör dig för om lånet på vår närmaste kundexpedition.

Jobb på lut?

Ditt lönekonto hos oss ger rätt till lån. Med

lönekontolånet klarar du oförutsedda utgifter.

Vi beviljar bosättningslån, lån för egen bostad

(verkligt fördelaktiga villkor för dig som ännu inte

har fyllt 3S!), lån för bostadsbyte och renoverings lån. Med oss kan du diskutera lån för alla ändamål, också om du siktar på ett eget företag. Låt oss hjälpa dig förverkliga planerna!

d&SPLnTS

t**cc.····c~

BUSSAR: Strandlinjen: Vasa busst. 19.30, Solf, Yttermalax, Drop-In, Petaiax. Haglund: Kaskö 19.15, Skrattnäs 19.30, K:stad 19.40, Tjöck 19.50, Pjelax 20.00, Närpes 20.15,Övermark 20.30. Haglund: Kalax 19.30, Nämpnäs 19.40, Norrnäs 19.45, Rangsby 19.50, Töjby 20.00, Harrström 20.10, Taklax 20.15.

• Åldersgräns 15 år • Bevakad klädförvaring • Serv.gr. 2, ordn.gr. 4

Övermal vidare i

MAnI VillMilC.

~====================~~~~~

Den södra pidro-semi.rJDI~ lades senaste lördag i UF:s lokal Solhem. A ledning uteblev ngsc:grz::a] VIII-ringen så uppgörelse mellan lv_ " - _ och Nämpnäs UFo H m _ Övermalax UF siffror 9-0 och gick final. Nämpnäs Uf får sig till final via upp,sam_ .. finalen. Klara för final UF och Övermalax UF för uppsamlingssemi Havsbandet och Närnpa" . Den norra och samtidiga. semifinalen kommer an väll torsdagen den 8 ·fors.

I TÖJBY LÖRDAGEN 10. 3. kl. 20-01 BUSSAR: Strandlinjen från Petalax Nyby kl. TB 19.30 via Köpings K:by, Drop·ln 19.55, Brinken Solt service. Majors: Vikby 19.15 Toby, 19.25, Gamla Vasa 19.35, Vasa Gros Bokhandel 19.45.

MOGENDANS

Närpes Gil'l et .

~------------------------------------~

* G'AMMALDANS*

I REPLOT, den 10. 3. kl. 20-01

KING'S MEN

spelar

VÄLKOMNA!

lJUNGSUND

LÖRDAGEN 10. 3. kl. 20-01

med

LÖRD. 10. 3. kl. 20-01 i NYKARLEBY

spelar_

. .. .. . .. .. .. .. .. . .. ..

*. -

-!L~M~~NA*

DAMERNAS HELA KVÄLLEN .....................................

,."'_'is

Funkt.gr.3

NUFS ........................

WasbergIJas i Vassor uj

Ordförandens spalt

Fortbildning

N NGET SLASARNA"

LLIGATOR

Kunskap tynger ingen är ett gammalt känt ordspråk som gäller även för uf-världen. Föreningsfunktionärer borde utnyttja alla möjligheter som erbjuds till förkovran på kur ser , seminarier etc . Alltid hi tt ar man .någonting nytt som kan komma till nytta i den egna föreningen och att träffa geli kar är ju enbart i sig inspireran de . I samstämmighet med ovan stående resonemang har under tecknad deltagit i FSU :s vecko slutskurs angående administra tion och information i Sibbo. Kursprogrammet var väldigt tätt och intensivt med lektioner till sent inpå kvällstimmarna och man kan undra om delta garna verkligen hann svälja allt som serverades. Många allmän na saker kom fram men en sak fastnade åtminstone i minnet. Det var en av föreläsarna , Gio vanni Cerat i som sa: Lär er att söka lösningar även utanför de . cirklar som ni vanligtvis tänker I' .1

smaste veckan färdigspe alen inom första rin :s pidroturnering. Se till Kronoby U&N:s !IIII....te lag. Sämre gick det Nedervetil UF:s två ____..... beslag på de två sis "'IrllcI2il~ma' Från Nedervetil ,rill man framhålla att _ _le siktat in sig på Europa i pidro, som gick sedan och där blev _ • •:,illIllllCiI plas. Men nu kunde bdtålIa toppformen och man nöja sig med de jIIIIIzri-,,1r som det blev . QKmaobyU&N Sp. 26-192) · 4p. 28-17 3) Öja 2p. 24-21 4) Terjärv 5) Nederveti1 UF I 6) Nedervetil Il lp.

Vad allt ligger inte i detta! Assertivt tänkande kallas det visst att tillgripa okonventionel la lösningar på till synes svårbe mästrade problem. Sådant nytänkande kommer väl till pass inom ungdornsföre

ningarna och SÖU såväl när det gäller verksamhet som ekono mi. Den som kläcker nästa sto ra genomförbara ide inom för bundet vore nog värd en ansen lig hittelön. Det kan även vara så att det stora steget framåt istället be står av många små steg, ty all mängiltiga patentlösningar ver kar inte finnas som kan tilläm pas t.ex. förbundsvis . Måhända bollen ligger hos de enskilda föreningarna som lättare kan anpassa sig till förändrade verk samhetsförutsättningar? Allt för mycket nytt är inte heller bra utan man bör sträva efter att i lämpliga doser tillföra verksamheten nytt blod . Personligen anser jag kursen som mycket lärorik och av kan sliets respektfyllda blickar den na måndagsmorgon har man nog stigit flera grader i rang . Vem vet, kanske vi på nästa föreningsmöte träffas i de ännu oupptäckta tankecirklarnas ring?

3. kl. 19.00 Kaffeservering

LÖRDAGEN DEN 10.3.

nrd 16-22 12-22

pizza fred. slnd.

KLÄDER FRÅN CITY SHOP DANS AV JKG MUSIK AV

. 'f' 19.00

FRISYRER AV SALON GUN· MAJ och FRISERING: HEN· NES & HANNES LANCOME·MAKE UP

Ragnar Hare och Stormbringers INTRÄDE: 20 MK Arr. Salon Gun·Maj

Årsunderstöd

•

KISS

- Ideella, politiska, religiösa och andra lokala ungdomsföreningar i Korsholm kan för år 1984 ansöka om kommunalt understöd för ungdomsarbete.

Till ansökan bifogas bestyrkt kopia av föreningens bokslut, av vil ket framgår samtliga driftsutgifter specificerade på skilda konton . Ansökan om ovanstående bidrag bör inlämnas senast onsdagen . den 4 april 1984 under adress: Ungdomsnämnden i Korsholm, Cen trumvägen 4, Smedsby, 65610 Korsholm . På förfrågningar svarar ungd.sekr. Maj-Len Kuivamäki tel. 222311. Korsholm den 4 mars 1984 UNGDOMSNÄMNDEN I KORS HOLM

OSMINKAD!

•• •.T-Shirt . 0 0 . 45: College 84:-* •

Du kan ackså välja bland dessa grupper :

• ~

OJ Ro 'n bo..... 06 S'Q tu\ Qvo

41 M ,cna., l 45 A( DC

64 Forne

810 C~ So bboth

~( he""er

l ) Jvdm, P' ,e s' 14 Sollun

7 1 Ou'an Dvran 80 Cu hvre Clu b

17 Shol. ,n Slelf~n\

81 Bob Mod e v

1 4 OliV

81 K,n

-,..

Lokala ungdomsföreningar med egen föreningslokal kan för år 1984 ansöka omjJidrag för år 1983 års driftsutgifter.

Funkt.gr.1

Ö~~.t lä sä

\)(\~OO~~!~.~~O\l~ '~'k06aI'a ................... på HandelSläro~ ***************** il HÖGKLASSIG INHEMSK KV~LlTET! * Kh

Driftsbidrag

_:sr,ÄLLET DÄR SAR OCH -.............,. IGANGI

".\tt"'."'.

~~~

Till ansökan, som görs på fastställd blankett, bifogas föreningens verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelsen för år 1983 samt verksamhetsplan och budget för år 1984.

10.3. kl 20-01

............................ : .. ~\1l •

Mårten Lövdahl

KORSHOLM UNDERSTÖD ÅT UNGDOMSFÖRENINGAR

håller

Fredagen den 24 februari höll Vassor uf årsmöte med ett stort antal deltagare. Hela 32 medlem mar hade mött upp. Till hy ord förande valdes Johan Wasberg. Viceordförande blev Klas Öman, sekreterare Bernice Mälsor och kassör Birgitta Wiik . Övriga sty relsemedlemmar är Elisabeth Wik , Allan Örn, Trygve Aura, Håkan Aittamäki, Camilla Nabb och Johnny Friberg. Årsberättelsen uppvisade att livlig verksamhet med spexet och gammaldanserna som höjdpunk ter. I höstas började man med en barnklubb, något som är nytt inom föreningen . Barn i åldern 6-10 år har samlats och fått utö va sina kreativa förmågor i form av hobbyverksamhet. Övrig verksamhet är månads möten som hållits regelbundet, pizzafester , filmförevisning, tea

terbesök och danskurs. Idrotts verksamheten har varit livligt igång både vinter och sommar. Man har arrangerat två skidtäv lingar i elljusspåret tillsammans med Rönnvik hf och i mars repre senterade fem medlemmar före ningen i en skidstafett i Maxmo . Knattarna har tränat hela som maren och deltagit i 4:de ringens fotbollscup samt en friidrotts kamp mot Maxmo sportklubb. Föreningens talkoarbete har främst bestått av att renovera ett vindsrum, vilket avslutades till jul. Rummet togs genast i bruk av spexgänget och barnklubben . Även i år har föreningen upp fört ett spex, "Vass i heimani". Publikintresset var så stort att det blev fem föreställningar. Efter de ordinarie föreställningarna ban dades spexet in på video. Detta år kommer man dessutom att börja planera en utbyggnad av lokalen, men i övrigt följer föreningens verksamhet samma linje som förr.

89 T"",''!i le d 5,\Iel 9 1 kom W oI d e

108 Del leppord 1 15 Accep'

93 MIchae l Jack.son 91 Ir o n MQ,den

116 MOlo, heod

P,e ce 0 1 M md

98 DaVId Bo ...... 'e 99 Spondau Bol!et 107 Edd ,e Gron'

86 Ko1ogo0900

........

112 Wenorn 114 0,0

........

JIIIIIf""

683 Po l,ce

* **

881 S,rnple M,nd s 8S.4 K, s\

........

(hm'nk.od

.......

~ OBS! Nr 93 Michael Jackson!!! ~ SIorlek ar ' 1JO. 140 .

fso.

160. XS . S, M , l. Xl

forger

T-s.hlrl5.

svo;r Colle g e

mar in

• ----------\ i!-! JA TACKt , __ I II

I t

I, I

Sänd mig de ,kryssade produkterna . För beställ n,nga r under 250 mark tillkomm er frakt oc h e xpeditionskastnader . Beställaren har 10 dagars returräll . Namn :

~0·'I" "0".'

'0"·9·

" " 0"0

b,Io 'o

lI I

Adre ss

Te l.

Oy ROACH Ab, PB 207, 65101 Vasa 10 eller per tel. (961)115155 .

----------- Und er 18 år : Kom ,h å g all fr å ga f ö räldrarna o m lo v all bestä lla'

I I

• • • • • • • • » • • • •

Att hitta bra hobby tips för S-9-åringar brukar sällan bereda några svårigheter. Men alla so har prövat vet att det är svårt att motivera 10 åringar och äldre att arbeta med wc-pappers rullar och dylikt. Pia Höglund, ungdomssekreterare i Pedersö re, ger i spalten Praktiskt med P~Lund tips till verksamhet som brukar bli bra. - Någon helgardering för att det skall lyc kas finns naturligtvis inte. Men försöka duger. Och är man förberedd (har prövat det själ först) och en positiv och fördomsfri ledare pojkar skall också givetvis kunna vara med så har man alla möjligheter att lyckas, säger Pia Höglund.

Gör något åt lokalen

• Tre av initiativtagarna till Hagman-GrÖnblom.

Behöver du nyttiga vykort?

Visst hår håret under historiens gång betytt mycket för människan. Tänk bara på Simson t.ex. Men vad kan hårklippning och den nystartade Mi'l jöboden i Vasa ha för gemensam nämnare? Det var så att Thomas Öhman, och andra med för den delen, en längre tid gått ochgrunnat på hur och var man skulle få tag i en lämplig lokal där man kunde öppna en b~tik för all saluföra olika miljövårdsprodukter. Av någon anledning kom saken på tal i samband. med en frisering, frisörsalongen i fråga var på väg till nya lokaliteter och den vägen kom NoM att få den lokal på Storalånggatan 23 som Natur och Miljö nu hyr för ett år framåt. - Nej, huset är faktiskt inte rivningshotat, säger Tomas. Vi blev erbjudna ett flerårskontrakt, men tillsvidare hyr vi för ett år. Vi vill se hur det fungerar innan

vi binder oss för någon längre tid . Givetvis hoppas vi att försälj ningen åtminstone ska inbringa så mycket all vi kan betala hyran. Lokalen har rustats upp på tal ko de senaste helgerna och under senaste vecka ställde UIi-Ann Wolff i ordning allt inför öpp ningen senaste fredag. Lili-Ann verkar för närvarande som t.f. regionsekreterare fÖr NoM i Ös terbotten, medan Gerd Hagman Grönblorn har moderskapsledigt . Till en början håller butiken öppet fyra timmar per dag, var dagar. Tiden sammanfaller med regionsekreterarens, som är en halvtidstjänst, arbetstider. Går det bra kan vi eventuellt

anställa någon som sköter buti ken på heltid, funderar Gerd. Som det är nu kan det bli lite väl mycket att sköta både regionsek reterarsysslorna och försäljning en samtidigt. Det beror på hur mycket folk som hillar in här. Vad erbjuder Miljöboden då? ' Ja, redan nu finns en hel del at't välja bland. Olika T -skjortor och college-blusar, böc~er, breschy reroch en mängd olika kort, de kaler, brevslutare osv . Meningen är att plocka in !ler produkter alltefter. Allt som säljs är pro dukter som på ett eller annat sätt stöder miljövårdsarbetet. Varför inte knalla in nästa gång du behö ver vykort eller liknande . Många bäckar små... '

Kloddat på Wasa-scenen

Miljön påverkar mänskan. Det är vetenskapligt påvisat. De flesta uf-Iokaler runtom i Ö:botten har stora vida målade ytor som minst av allt ser inspi rerande ut. Pröva det här:

Tygapp!ikation Fäst ett pappersark på väggen, t.ex. 1,50 x 1,80 m stort o~h rita fritt (landskap är ganska tack samt). Eller: Låna en bärbar overhe ad från kommungården eller nån skola. Gör en "hinna" (kalvo), aven tilltalande bild ur en tidning eller bok. Sätt den sen på overheaden och förstora så att den täcker pappret. Rita av! Ta ett stort tygstycke, och st ryk det så det blir slätt och snyggt. Ta sen de små restbitar na och klipp ut detaljerna som ni bestämde er för på skissen. Använder ni restbitar är det skäl att sicksacka runt innan ni limmar fast dem. Väljer ni filltyg slipper ni det, men får i gengäld betala mera.

Countrysommar på kommande "

Montering: Ta en trälist, gärna i hörnen så blir det barare, vik över kanten stifta med en stiftpistol spika med småspik. Det här behöver du: - Det stora tygstycket: l..a' karlärft 2O-25,-/m, säckväv el ca 15,-/m. - Tyglappar -i flera f' Filttyg kostar ca 25,-/m, cm bred. - Ramlist eller hel skiva monteringen. Ta framför aHt god tid på Vill man ha en snygg tavla man nog beräkna 3-4 k Lycka till!

har sänts till flera cOUnll1

per och artistförmedlingar.

som tidigare år har också

erbjudanden kommit,

slutliga artistgardet kan ä

presenteras. Även i år k

man att gå in för att bjuda

mångsidig country med

hemska och utländska

danden, begreppet "Coun _

som bekant rätt omfattande..

Trots alla köldknäpparna och de höga drivorna börjar det luta åt . både sol och sommar. Nästan varje dag bjuder på nya vårtec ken, i en form eller annan. Ett säkert sommartecken är Karleby UF:s revy "Kloddar bäst som kloddar sist" har under /6 föreställningar setts av sammanlagt också countrykonserten vid cirka 4.000 personer. . Emet, som i å r hålles söndagen / revyuppsättningen medverkar sammanlagt 76 aktörer och av dem är största delen ungdomar Vil Terjärv Ungdomsför den 15 juli . Country Road 13 ka är nya i revysammanhang. ' .. . som står för arrang:em. .~ konserten startar klockan 14,00, Revygänget gjorde stor succe med sin gästföreställning vid Wasa Teater lordagen den / / f.ebruar.~. hoppas också att vädrets denna gång är det redan den Under två välbesökta tillställningar kunde Vasa-publiken avnjuta "Kokkola-humorn" da den ar tiksom tidigare skall gynna sjunde Country Road 13-konser som bäst. Vid den slutsålda k vällsföreställningen applåderades aktörerna in en extra gång efter väl sertdagen och de trogna beswl:' ten. förrättat värv. (Bild: Kr}ster Björk) . na, vars antal tycks vara Jakten på de rätta artisterna på uppåtgående år för åT. har kört i gång och förfrågningar

Stråka/Bertula etta I i Pensala-orientering Gatuteater lulealer var lema för FSU:s lealerdagar som hölls på • jais i Nagu den 25-26 februari. Inbjuden experl på del var Harry Silfverberg, länskonslnärJ Åbo, som llerillade om gatuteater som han har.flera års erfarenhet • både i Finland och utomlands. .

Andra och avsJutande deJtävlingen i Pensala uf:s bil orienterings cup kördes senaste fredag. Bandragarna J. ·Roos/N-E Rögård har vaJt att förtägga såväl start som mål i Pensala~ Banan var dragen norrut via Jep po, svängde i Åvist och gick bl.a. genom Jussila på

hemvägen. Väldolda skyltar och en tidsmässigt sett svårtmätt sträcka gav upphov till höga minuspoäng i resultatlistan . Deltävling 2:

GllEDleater är inte lika vanlig tea här i Norden som i sydli der. Man "lever inte på sätt på gatan här som gör söderut där gatuteater är

.............r·e. ad skiljer gatuteater från

teater? Största skillnaden bnske att man inte har någon . spelplats, en scen, om inte bygger en, utan man där det passar sig i gathör på bussen, på cafe m.m. En skillnad är att publiken in-

ursprungliga planerna. l annat .faJI kan man chansa och bli haf fad för störande uppförande. Ett problem som man kanske stöter på när man spelar på gatan är synligheten Hur göra för att så många som möjligt skall se före ställningen? De kan man använ da sig av styltor, drakar, pyrami der-scenakrobatik, dockor m.m . Ett annat knep att göra sig syn lig i stadsvimlet är att måla sig ex . . grön i ansiktet. En person som gjort mycket

Allmän klass: I) O .Stråka / S.Ber· tula 16142) I.Bobacka / T .Qvist 2475 3) T .Eriksson / B.Eriksson 2486 4) H .Södersved / H .Södersved 2577 5) S· E Sohlstrand / Ch.Hagberg 2596 6) J.5iren / H .Siren 3150 7) T . Back· strand / S·J Jungar 3160 8) B-E Ny· man / K.Nygård 3205 9) B.Norr gård/ R.Nylund 3570 lO) A .Me· Iin/ M.Melin 3909 II) I.Teräs/ S-G Nymark 4049 12) G . Neuman/ B·G Neuman 4306 13) L· J Eriksson / P .Gunell 4789 14) S.Södergård/R. Herbens 5086 15) B. Nylund / B. Strand 5620 16) K.Siren / K.Karlst edt 619917) A.Tiillanen / B. Lax 713317) R. Finne/ O .Sundqvist 8138 18) J.Ha ga / K.Enges 9304 19) J .Nybäck / L. Svens 9682.

lund 11326 II) j .Näsman/ A· M Ahlbäd 12182 12) G.Sandberg / F.Sandbcrg 12455 13) Boström/ Boströ m 13392 14) K.Nykvist / Svarvar 20136 . Eli par avbrÖt. Cup~resullat: Allmän klass: I) O .Slråka/ S. Benula 13 + 16 = 29

2) H.Södersved / H .Södersved 16 + 12=283) S-ESohlstrand / Ch . Hag

berg 12 + II = 23 4) I. Bobacka / T . Qvist 6+ 14=20 5) B-E Nyman / K. Nygård 10 + 8 = 186) T.Eriksson /

Il.E rik ~o n .1 1 1.1 = 167 ) U.No rrgttrd / K.Nvlund R" 7 = 15 Il ) /l . C; NC lIm 3n / T. H;Jlm 14 I 0 = 14 'J ) .I . Haga / K. Lnge, II t () ~ II 10) .I .Si ren / H.Si· "<' 11 O , 10 = lO II)T.Bäd strand / S·.IJlInga r 1 + 9 . lO 12) G . Häger / I3 .SlIcngclI '} () < '} 1.1) A .Melin / M.Mclin 2 H \ = H 14) i\ .TiillanenlB .Lax 7 + 0 = 7 15) S.Södcma rd / R.Herberh 5 + 2 = 7 16) 1. . .1 lrikss on / P .(j unell 4 + 3 =7 17) I.Teräs/ S·G Nymark () + 5 = 5 18) G .NclIl11an / I3·G Ncuman 0+ 4 = 4 19) B. Nylundll3 .Strand 0 + I = I. Nybiirjarklass: I) J -A Karv / K.So

la 14 + 16 = 30 2) L·E Smeds / T.Hag· berg 16 + 13 = 293) K.Kronqvist / L. Nymark 12 + 12 = 24 4) S. Höglund / H.Norrgård 10 + 14=245)J.Gran lund / F. Hagberg II + 9 = 20 6) J. Haals / J . Bergfors Il + II = 19 7) S. Frcdriksson / P . Lillqvist 9 + 6 = 15 8) U.Stråka / M.Lax 13 +0 = 13 9) S.Berg/ B. Lövbacka 4 + 8 = 12 10) J. Näsman / A-M Ahlbäck 7 + 4 == II II) B. Nordqvist / K-E Hannus () + 10 = 10 12) D-A Jusslin / T .Forslund 0 + 7 = 713) K.JåfslR .Haapamäki 6 + 0 = 614) J .E Boström / K-E Han· nus 5 + 0 = 515)G .Åhman / K. Ny. lund 0 + 5 = 5 16) T .Jungerstam / B.

Storsved 3 + O = 3 17) G .Sandberg/ F.Sandberg 0+3 = 3 18) ,uoström /

Boslröm 0+2 = 219) M.Knipström / A.Hjorlman2+0=2 20) A. Forslund /K.Tallbäd 1+0=121)K.Nykvist /

Svarvar O + I = I.

Nybörjarklass: I) J-A Karv/K.So la 4186 2) S.Höglund / H.Norrgård 4545 2) L-E Smeds/ T .Hagberg 5047 3) K.Kronqvist / L.Nymark 5087 4) J .Haals / J . Bergfors 6677 5) B. Nord· qvist / K-E Hannus 6689 6) J .Gran· lund / F.Hagberg 8337 7) S. Berg / B. Lövbacka 108178) D-A Jusslin / T. Forslund 10871 9) S.Fredriksson / P . Lillqvist 10981 10) G.Åhman / K. Ny-

Rockskola

pa tapeten . i VH-ringen O

• SlJ'itor är ell effektfullt hjälpmedel i gatuteaterns arbete. Här - rkt den välkända gruppen Jordcirkus som uppträder. biljett till föreställningar som vanligt utan hamnar i si

- en om man vill eller inte, man råkar ha vägarna förbi . Hur fångar man publiken in för en föreställning? En illnad jämfört med vanlig ar att publiken inte har tid Slarula upp och se vad som . högst 5- 10 minuter. För ga intresset börjar man of med ett högt tempo på före· - gen, det händer saker och takt. Man kan också an -ig av stora dockor som bra . färgglada tyger m.m . er fungerar inte på samma o mhus, man kan använd a högtalaranlägg ningar för d t är inte bara att sätta j _ och spela teate r på gatan . - vs en hel del förberedel · I ha ett manuskript är lika a:lI~';!aJO i gt som i vanlig teater. få uppföra teatern bör lsa polisens t.illstånd, man n ha markägarens, gatu bl!!aWl'l s, tillstånd och lid och ;r överensstämma med de

gatuteater och är världsbekant i de kretsarna är sydamerikanaren Augusto Boa!. Han lever numera i exil i Portugal och arbetar där, och i en rad andra länder. Han har även besökt Sverige. Boals arbetar med teater, har väckt stor uppmärksamhet och följ s med intresse i många länder. Han skri ver också böcker, som också finns att köpa i vårt land. Exem pelvis boken " En frigörande tea ter" som innehåller övningar och lekar om gatuteater. Harry Silfverberg avslutade siH föredrag med att berätta lite om hur folk reagerar på gatutea ter. Endel reagerar inte alls och andra ser ut som om det regnade . Det kan vara ganska svårt aH få folk intresserade av vad man gör, det beror helt på hur man lägger upp programmet. Silfverberg me nade att den tacksammaste publi ken var hundar, berusade perso ner och poliser - de är nyfiknast på vad som händer runtomkring dem .

FIA

ordförande Revykavalkaden • Larsmo u & nf Årets revykavalkad på Wasa Te D

Stens har valts till ordför Larsmo U & NF . Övriga - ..........""dlemmar är Ingmar vist (viceordförande), Har riet Fagerholm (sekreterare), LeStens (kassör), Asa Ström, Peter Rönnqvist och Agneta Sandvik .

ater går av stapeln lördagen den 17 mars, alltså om drygt en vec ka . Föreningar som är intressera de av att medverka och inte an mält sig ska snabba på. Fredagen den nionde mars är nämligen sis ta anmälningsdag.

Sjunde Ungdomsringen som om fattar ungdomsföreningarna i Korsnäs och Närpes har haft föl jande styrelse: Ordförane Stefan Träskvik, viceordf. Yvonne Ståhlgård, (A-C Wägar), sekr. Kenth Storm , vicesekr. Lena Wilson (Monica Söderman) , kas sör Benita Kummel (Peter Räfs bäck) vicekassör : .Krister Vik strand (Kenneth Gullans) Ledamöter: Leif Ahlroos (Jo hans Sand), Johnny GrandelI (Rolf Erik [vars), Kri s ter Nygårds (Kjell Lind), Kaj Bro man (G. Granskog), Kurt Lindq vist (Rainer Jeppe), Jan-Erik Ny berg (Börje Vik strand), Katrine Ekström (Jan Nyberg), Mats Åbonde (Anette Nord ström) och Ulf Stenlund . Tomat karne va ls kommi t ten bestå r a v följande personer : Ordf. P-O LundelI, O ve Gran dell , Lena Wilson , Benita Kum mel, Leif Ahlroos, Kurt Lillant och Kenth Storm. Siyrelsestafetten ordnas den 11 mars kl. 14.00 i Harrström. Varje lag består av 5 styrelsemedlem mar 3 pojkar och 2 flickor från resp. styrelse . Traditionen med juniorstafetten återupptas. Varje lag består a v två under 12 år, två under 14 år och två under 16 år. En pojke och en flicka deltar i varje åldersklass . På det konstituerande styrelse mötet framkom ett förslag om ordnandet aven rockskola. Verksamheten konstaterades va ra av den storleken alt den hän Kenth Storm sköts till SÖU .

Stefan Påhls är skolungdomens och tonårsrådets representant i SÖU:s styrelse. Han bar suttit ordförande för tonårsrådet de tre senaste åren. Före det satt han ett år som medlem i rådet. Stefan är Vöråbo, typisk sådan enligt egen utsago, även om studierna vid "Hanken" i Vasa fått honom att slå ner bopålarna i Vasa under de två senaste åren. Som Vöråbo bar han givetvis ett förflutet inom Vörå uf, men på senare tid har aktiviteten närmast handlat om revyn , där Stefan medverkat

många år. - Jag tycker att tonårsrådet närmast ska fungera som en slags säkerhetsventil mot alltför högtflygande planer på "gubb nivå" . I och för sig har inget sådant bänt under min tid i rådet. Inget har varit "oppåt skogen" så att säga. Vad tycker du om iden om en utlokaliserad instruktör? - Säkert är det på sin plats. Lyckligast vore väl en instruk tör i norra och en i södra Öster botten. Risken finns alltid att förbundet Mir en "rymdsta tion". En utlokaliserad instruk tör kunde göra förbundet mera

bekant för folk i föreningssty

relserna.

- Hit hör också problemet

med snabba byten av folk i för

eningsstyrelserna. På det sättet

bibebålls en informationslucka.

Instruktören skulle närmast fungera som en injektionsspru ta, och finnas till hands på nära håll då en förening behöver hjälp. Har inte de kommunala ungdomssekreterarna övertagit en del aven instruktörs tilltänk·

ta uppgifter?

- Min erfarenhet är nog att en uf-förening inte har någon större nytta av ungdomssekre teraren l annat fall än när före ningen skall söka medel från kommunen. Här kan så klart också finnas en lucka. Föreningarna vet Inte hur de skall använda sig av sekretera rens tjänster. - Överhuvudtaget tror jag mycket skulle kunna avhjälpas i uf-världen ifall styrelserna vore arbetande styrelser, där var och en har ett ansvarsområde. I stället för en "mötesstyrelse" med ordföranden som verk samhetsledare.

·..,.

Svaren I A: Jan-Magnus Jansson B: Birget Thölix C : Karl-Gustav Olin 2 A: Sälen-Mora B: Tavastehus-Lahtis C: Oravais-Vasa (Gamla sa) 3 A: Sigfrid Siwertz B: Peter Snickars C: Pekka Sonck

4 A: En stående sädes kär B: Sex springande herm

C: Lejon omgivet av 9 r

5 A: Leningrad B: Göteborg

C: Umeå 6 A: Runebergsdagen B: Försvarets fan fest C: Svenska dagen 7 A: Jackson Browne B: Tomas Ledin C: Kim Wilde

8 A: Mikael Sandås B: Ingmar Mannfolk

C: Gustav Skuthälla D: Karl-Johal) Miemois E: Kaj Nyström

Omval i Tjöck Påskmark . Kl LL~R. )Er "R. SLAbS ( .5ALOO~~NI .' ~

••

Asa Oster/und vann Botnia/oppet

om hjärtat långa tider. Hon har Senaste söndag erövrade Äsa Ös hunnit pröva på det mesta, för terlund, Smedsby och IF Fem några år sedan handlade det om man, första platsen i damklas sens 45 km Botnialoppet, med damfotbolL Huruvida skidintres set har något att beskaffa med start från Vörå . . pojkvännen kan man spekulera i. Äsa Österlund som vi från uf kretsar minns som en av aktivis . Han heter för övrigt Mats Slang ar och kommer från Jeppo, terna inom Smedsby uf samt som också han en mycket duktig skid medlem i SÖU:s tonårsråd i ti derna, studerar just nu till fysio åkare. ter'}peut i Helsingfors. Äsa Österlund avverkade de 45 kilometrarna på tiden 3.22,27. Asa har haft idrotten varmt

Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund. Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Ö~terbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. Jakobsrads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1984

• ÖP-rådet: Leif Rex, ordförande Sture Erickson, Stig-Göran Forsman, Birgitta Strand, Lars-Erik Backman och Ulf Johansson Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karl-Dustav Olin Tel. 967-13555, hemtel. 967-21099 Redaktion : Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68601 JAKOj3STAD

Yttermark bjöd på familjesöndag SENASTE söndag arrangerade Yt tennark Uf en familjedag med olika aktiviteter för familjens alla medlem mar. På programmet fanns bland I herrklassen med start i Ora vais segrade för andra år.e t i rad Pekka Hietanen från Saarijärvi. Hans tid blev 3.43,46. Av de da mer som startade från Oravais var Britt Sandvik, IF Femman i snabbast med tiden 4.44,19. Redaktör i Vasa: Sven-Erik Glader tel. 961-113 522, hemtel. 961-32698 Redaktör i Sydösterbotten Johan Ahläng, tel. 961-113 522, emtel. 961-112001. PRENUMERATIONSPRIS 1984

~:\~~~·r·::::::: ::: ::: :: : : :: : :::::: : :::~:=

Skandinavien .. . ... ...... ...........70.Lösnummer .. .......... .. .......... ..2.50

annat skidåkning, snöskoteråkning,

pilkastning, spikning och lotterier. Vidare kunde man under dagen k~ pa köttsoppa, som marthoma stod för.

Leif Ahlroos, tidigare ordförande för Yttermark uf och en utav arran görerna var nöjd med dagen, trots att det sarruna dag fanns en hel del andra aktiviteter på gång runt om i Närpes så räknade man med att ca 15(}-200 personer besökte lokalen under dagens lopp. På kvällen var det sedan dags' för filmförevisning, som samlade 60 personer vilket torde vara publikrekord enligt t.f. Wlg domssekreterare Kenth Stonn.

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13. Jakobstad Tel. 967-13555 ANNONSMOTTAGNING SÖU:s kansli. Handelses· planaden 10 D, 65100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961-121564 Onsd . tel. 967-11827 Hemtel. 961·222508 Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.

VIVAN SÖDERLUND o des som ordförande för TJ På5kmark uf vid föreninge ns möte senaste onsdag . Övriga relsemedlemmar: Arne Erla vice ordf. Bernt Antfolk, Ann-Marie Ahlkulla , kassör, Thomasfolk, Britta Rosen Sven Erlands, ny, Jens Tåg , Gunilla Malm, ny, Ann te Thomasfolk. ny. Suppleanter: Yngve R back, Håkan Blomkvist, H ' Norrback och Birgitta Som buffeföreståndare fu ng Ulrica Ström fors och Lund och Kjell Hulden är ordningsman. På årsmötet diskuterades man skulle få gammaida mera attraktiva under det mande året, eventuellt man på mogendans, maske ler något liknande. Under det kommande samhetsåret ska man dessl:llaa renovera köket som nu vatten och avlopp. Statliga veringsbidrag har sökts. Enligt har det gångna året bl.a. i rit en omfattande renove . lokalen. Lokalen har använ olika fester och en barnklu samlats över tjugu gånger året. ANNONSPRIS

I texten ...... ...... ..... .... ... ..... .. l , Efter texten ...... ... .... ........... .. 3. Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. Färgtillägg -,35 spmm Österbottniska Posten ansvarar för eventuell skada som tillfogas nonser vilka meddelats per telefon d ler som på grund av postförsening __ te in förts i begärt nummer.

Frågesporten

Töjby UF:s lag klarade av att samla 18,5 poäng i senaste veckas frågesport. Kommer du upp till samma poäng? Testa dig själv! Svaren finns på sidan tio. l) Chefredaktörer

Att Björn Hindström är chefre

daktör på tidningen Syd-Öster

botten torde ni känna till. Men

vad heter chefredaktörerna på

följande tidningar.

A : Hufvudstadsbladet. B: Vasabladet. C: Österbottniska Posten .

. Segrarnas poäng

Egna poäng

•

2) Sport

Töjby UF:s segrande lag Cami/la Sjjderback, Patrik Söderback och Jan-Erik Westerdahl.

Töjby UF visste mest · Frågetävling, ringkval I Nämpnäs.

Westerdahl som hemförde segern med 18,5 poäng.

Just nu är det högaktuellt med de otaliga långlopp på skidor som arrangeras både här i vårt land och i Sverige. De långlopp som man kanske bäst känner till är Vasa-loppet. Finlandia-loppet och Botnia-loppet. Vi frågar var ifrån och vart åker man i dessa lopp. A : Vasa-loppet B: Finlandia-loppet C: Botnia-loppet (längre sträckan)

3) Teater

På Wasa Teater spelar /man just nu Mälarpiraterml, som handlar Senaste vecka var det dags för ringkvalet om tre pojkars äventyr på Mä RESULTAT: inom Sjunde Ungdomsringen i SÖU:s fråge laren under en sommar . Vi frågar lJivling. Ringkvalet arrangerades I Nämpnäs l) Töjby UF 18,5 p. 2) Korsnäs UF //14 p. 3) vad heter författaren och de två Korsnäs UF l 13,5 p. 4) Pörtom UF 12,5 p. t F:s lokal och samlade 8 förenings/ag. Den skådespelare, som dramatiserat gång var det Töjby UF med laget Camilla 5) Böle UF 11,5 p. 6) Nämpnäs UF 9,5 p. 7) boken. Söderback, Patrlk Söderback och Jan-Erik Norrnäs UF 8 p. 8) Rangsby UF 7 p. A: författaren B och C: de två skådespelare

4) Vapen

VASA musikbranschens specialaffär alll emellan rockkonserter

söndagen arrangera_111110_11111 dePå Pensala UF tillsam~TKAKATU41STORALANGGATAN

sound check

~ 65100

VAASA -VASA 10 %1'110159

Nöjesarrangörernas och orkes trarnas egen nöjesförmedling.

967 • ]J OJ7

06m

HandelsespI. 10 065100

Vasa 10, tel. 961-113572

PRESENTER

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.

])re~'ltltil'lJrell

DU!

Innen L ena Wil s on

r e l 962 ·41 423

Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes

för-

1111••'11'

REPLOT FÄRJFÄSTE

ck son

& Erlckson

_ 3 VASA, 961 - 120 311

RESEBYRÅ I~ G VES

N4 RP fS

R ESOR ~~~ ' 420U

Gubbarna snabbast i Pensala

• HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO FILMER OCH BANDSPELARE Tel. 961-38 020

I samband med kommunsam

manslagningar uppstår rätt ofta problem med hur kommunens nya vapen skall se ut. Förklara kort hur följande vapen ser ut. A : Vasa stad B: Österbotten c: Finlands (fullständigt)

2,5

mans med byns marthor I--~==~---'"---+-----+-----t och jägare vinterns 5) Byggnader I vilka städer påträffar man föl kraftmätning i form ut- jande kända byggnader? aven skidstafett. 29 st A: Vinterpalatset tävlande och en talrik B:Skandinavium publik, ca 200 pers, hade '-C_:_U_n_i_ve_rs_u_m_ _ _ _ _ _ _I--____-t____-t SÖk t si g ut t i II 6) Flaggningsdagar Lill-Bötet:s fina skidter- Idag tisdagen den 28 februari har

vi kunnat se den finländska flag

räng. gan vaja. Orsaken är att man fiSåväl gubbarnas förs- rar Kalevala-dagen eller den fins ta lag som fruarna Iycka- ka kulturens dag. Vi frågar var des försvara fJ· olårsseg':' för vajar flaggorna under följan de dagar? rarna. Pojklaget hade i A : Sfebruari handicap ett varv, och B: 4 juni ' C: 6 november skidade 4x2,3 km, gente- ---':~-=--=-":"""'_------4---~-I-----I mot övriga Sx2,3 km . 7) Musik

Hur bra känner ni igen olika ar tister och deras LP:n . Vi frågar vem har gjort följande LP:n? A : Lawyears in love . B: Captured C: Catch as catch can

Resultal : G ubbar I 42 .27 U ng karl a r 44,1 3 P oj ka r 44.56 G ubb a r 25 1.17 Frua r 57,09 Frö kna r 60 ,3 L Indivudueila lide r: S li g .Ba, k 7,08 Ke nn el Eri ksso n 7.38 Rune Bj ö rk - 1-_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ lund 8.02 l3ö rje Ke ngo 8.18 Nils Erik sso n 8. 19 Rud e N yga rd 8.48 Fj a 8) Kommundirektörer lar Siren 8 ,5 3 Leif Andersson 9, 05 I denna fråga vill vi ha namnen Roy l3ad 9.0 7 Dag Andersso n 9,3 7. på kommundirektörerna i följanMa rga rel a Jun gar 9.56 I3r itl l3a,k de kommuner. . 10, 01 Karin Nygå rd 10.38 M a rga reia A: Malax Ke ngo 11.37 Ann -M a ri Tiilla ne n 11.45 Dori s 1'0 11 11 .47 Karin Ek B: Korsnäs 12,16 Ge rlru d Rögä rd 12,34 Di sa Si C: Närpes re n 12 .5 1 So nja Ka rr 14. 15. D: Kaskö Ma lS Karr 9.44 S li g Alld e r,so ll E: Kristinestad 9.56 Kjell Nylun d 10 , 12 Kje ll Er liulld ! 5 rätt = 3p. 4 rätt = 2p . 10. 27 Sven Ek 10 .3~ L m Sir':II 10.5 7 3 rätt = lp . Uörje Ny lulld 11 .03 Kaj Ka rl ' led l 11. 22 Kim Ny luml 13 .39 .

+-_____+ ____-1

Frånskild, mordhotad, drabbad av hjärtinfarkt

"]ag har prövat allt ifrån till renat, men inte blev jag mycket klokare för det. Det som hände var att båda två

•

Hur mycket får framgångarna kosta -

Alf Robertson ? Mordhotad, frinskild, drabbad av hjärtinfarkt. Det är det pris som Alf Ro bertson tvingats betala för sin oerhörda popularitet som countrysingare . Pressen har ocksi tidvis gått hårt åt bonom. Efter ett TV-program där han var ledare, skre" Expressen att han ser för bedrövlig ut, ban kan inte sj unga och så stj äl han låtar också.

•

- Act man ser för jävlig ut , det kan j ag inle göra någonling åt . A U jag inte sjunger bra, del kan ban också säga . Men han kan in te skriva att jag stjäl lAtar, berät tar Robertsson. Skriveriet ledde till att han stämde in Expressen och förlora de. 22.000 kronor kostade ho nom rättegången, men så gav den ' en hel del publicitet ~kså. Låten det handlade om i Ex pressen-skriverierna var Robert sons hit "Hundar & ungar ~h hembryggt äppelvin". En li t som man påstod att var stulen och översatt frin Tom T. Halls "Old Dogs and Children and Waler melon Wine". - Jag har alltid presenterat liten som en översättning av Halls låt. I)å upp lod en komisk ituation genom att Expressens recensen t verkade vara den enda som inte kände t.iII det, berättar Robertson.

Alf Robenson knyter näven ål mycket som är rull~t inom den svenska nöjesviiriden. Religiö t h med Carola i spetsen tycker han specieUt illa om.

Verklighetsbakgrund till 'Hundar & Ungar Ute bland folk Nu skaD man inte tro att Robert son är en diva som hiller till en bart uppe på folkparksscenerna. Efter föreställningarna, speciellt efter sådana som hills dagtid, brukar det bli stor folksamling kring countrysi ngaren där dis kussionens vigor gir höga. - Egentligen är det den delen som borde gi pi scenen. Bakom scenen kan vi tala om allt sådant som jag av hänsyn till arrangö rerna inte vill ta upp. Under turnerandet runt om i Sverige brukar Robertson och

hans tvi band ta tillvara ledig dagtid genom att besöka ild ringshem, skolor, fängelser och sjukhus. - Till exempel nu I Pörtom ringde vi upp ildringshemmet och frigade om vi fick komma och hälsa pi med litet musikpro gram, berättar Robertson. Vid ildringshemmet ställde man sig frigande till hur det bela skulle ordnas ekonomiskt, men svaret blev att kaffe och varma bullar är belalt nog. För pensionärerna blev besö ket naturligtvis lika välkommel som överraskat.

, • •

Verklighetsbakgrund Texten om städerskan från Tam merfors, är inte enbart en över sättning. Den har också en verk lighetsbakgrund. Den trötta gam la städerskan möUe han faktiskt pi en bar I östersund. Han själv skulle ta sig en bit mat efter en spelning di det dök upp en gam mal dam som skulle städa. - Hon tit tade fö rst pi mig och sedan pi afrl!idlen pi väggen ~h konstaterade aU det var sam ma person, berättar Robertson. De td började samtala och städerskan berättade hela siU livs historia om hur hon kom mit tiU sammans med familjen från Tammerfors och hur maken iler

~~~~~--~~~~~ vändeoc h l~de henneensam.

- H on var så fi n di ho n berät tade ocb först di förstod jag hur ensam en människa verkligen kan VIlJ'll. 'Pler dethär mötet slun jag ner nigra rader på mitt rum, men alltihop föll i glömska tills jag hörde Halls lit i staterna, be rättar Robertsson.

Fiende till Broman

•

Country-arrangörerna från Terjärv, Greger Byskata (i mitten) och Boy handla med Alf Robertsson om ett engagemang till sommarens Emet-evenemang.

Mordhotet mot Robertson kom troligen av aU han bar gått ut väl digt hArt mot knarklangningen. Han har också angripit knarktill verkaten Flemming Broman och till och med bränt hans böcker offentligt. - Det var en kille med ut ländsk brytning som ringde mig flera gånger och hotade mig med ett skott i nacken om jag inte slu tade att jäklas med Broman. Först trodde jag att det var någon som skojade med mig, men då det upprepades måste vi ta det på allvar. Det aick så lånat

att poliSen flyttade mig ,... lägenhel till en annan ö natt. Även om Robertson !tAr knark och brännvin, är .... med i de svenska artisternas ning mot droger. - Hela grejen är ett skapa PR kring artisterna med. Då till exempel det ... om att lägga ner förellinfpl för att det saknades 12._ nor i postningsavgifter, fä man ju hur det är ställt med • IUeten. Om nu fröken FäI så engagerad i de unps missbruk tycker man j u kunde ta tusenlapparna .. egna miljoner. En annan företeelse- SOla Ro bertson är det religiösa leriet inom den svenska branschen. - Man skall inte ställa bild med bibeln i ena ett champagneglas i deIl och ha de lre översta 0"'_ _ blusen uppknäppta, . . . bertson och hänvisar tiD m ket populär artist I ~ nu.

Hjärtinfa rkt I december ifjol sa Alf

Inle att undra pi. Då legal ut på tume 32.2 räck. En lurne som tor* git alla gamla svenska Efter black-outen '01 välförtjänt ledighet odl till södern på en ~ någon längre vila blev . . han valde att skriva självbiografiska bok farpass i kappsäcken" • Före sammanbrottet IllllriillIIII~ också en aiIDan tragedi i - -"'] sonS liv. Hans äkljenslu. till följd av allt h.n 'H"lI"'r_ skilsmässoansökan f.d. frun med att hon i * dela honom med hela .... .. -folket ..•

Text och b' K-G Otin