Österbottniska Posten (ÖP) nr. 11 1975 by Österbottniska Posten

österbottn iska, posten •

. Österbottnisk

un domstid1.lihg

Torsdagen den 13 mars' 1975

80 p

ALLA HAR FIMP:4T' DE'I"I'.\.

ÄR

""je

den

manliga

i Peltmo, Munsala

be -

fa]) merparten av män

femton är f.d. st rrölmre

bort

cigarretterna.

slutat någon i taget. Röblev till sist' så få, att de "I�ri;ades

majoriteten.

bara en rökare kvar, men hari peltmobo, han bor i Ny

....!In-. säger de . ....... t bar. aUtså fimpat, och bar

1Iir.

aldrig

Bland

varit

stor

männen

finns

par sönda.gsrökare, som

......sbag

I mnat cigarretterna.

FEMTON har rökt

till tre tobakspaket om da är nu nästan till 100

___

rökfri by. Vilken by e!ler

den siffran?

. Ungt -svar -

• Kronobyungdomarna

gav

kritikerna i den älc:tre gene rationen svar f sin revy som hade premiär I lördags. l

BILDEN

t.v.

"småbarnen" I

på gammaldansen; fr.v.· Pla Amipne, 'Slv Gripström, Ann Christine Levander och John Erik JussiIa. - Se sid 3!

Byhövding • Johan Slotte från Nedervetil hår' under tre år jobbat som Sida-anställd betare,

som

utvecklingsar "byhövding"

Zambia. Bilden till höger Jo han' tillsammans

med

sin

dräng och sin hund utanför . .sitt hus. - Se sista sidan! .

öP

. o,ch världen-

ungdomsrörelsen

och

sär:

arna är det närfrågorna medlemsrnöten,

teatergrupper'

som tilldrar

ten av publicitisk verksamhet.

det

en.

finns..- i' ungdomsförbun liksom· i

ungdomsförbundet i sin verk

många

'Internationella

få

sa.mråd

fÖ!:fattarna glädje.

infimnation,

inte utdömmas .

utforma.

Här

. '

...-

kund.e göras.:O;;t fmDS 'också många, mycket

förmåga

.. landsdelen aktivera de unga.

utskottet

finns· onekligen myCket- so.m

att rörelsens ,styrka fu- ,dess om

red8JmoneD -

.som

. själva . skulle

Men man får inte gJömma,

rumt

med

lägga upp _en :lokalt förariknId

Helt skall resolutioner dock

att - i föreningar

vad

som sälhin ger andra. än text"'"

mångsidighet, . dess

än

sprida sina ideer 'och u;ppfatt " ningat: \ Utskotten kuDde t.ex. - i

resolutioner,

som är lätta att s ' kriva -

utsträcknigg

'som

rörelsen har: man glädjande nog inte offrat särskilt myc .granna

Följ J{ro,noby

är faUet använda ,sig av ,ÖSterbottniska P.os1;en för aU

rörelsens styrka. I ungdoms

åt

len.

gÖra det, syssla med ,fältarbe

större

beten som varit och som är

ket

och

te, men de kWlde oCkS!i långt

närverksam

kunniga

ung

,många 1ynvinldar

sett

i "domar som kunde ,emgageras i dethär arbetet.

Detta är det primära.

vore det önskv,wt aU bredda

Sedan man liar sagt ,detta . och varnat för ensidigt re

debaten i _ÖP och detta kunde

solutionstänkande - kan det

vara skäl att erinra om vik-

Sälen'

fridlyst

•

. ra;pport

Tänk

-om

den _15.

.någGt

hb'Ds -pA KlMby .

då

sådant

som

sainlingshus lörd.

kunde

,ttD, gdomsdans! Man· kunde

,ha en Udersgräns på t.ex. 17

skldle

säkert uppskattas av

Tänk om man kunde lA.

vill

,gä '

(

dansa i

en miljö.där det är ordnlng<OOh. Det vore väl något tör oss ärer reda. Det har lu tjatats _ myc- ' oss .som- pensi på en' vanlig dans, tör det har ket om att det bara .är lbanl 'på jag hört att jag itrte .!il" ,ensam danserna, -så det borde Väil gå att göra nåt! . om att göra.

år.

Men

ingen vet väl' vad det hand-

.på eld vis ,konto. 205 milj0ner _ . väldigt 'bra ar 1i' g .ammet amerikanare äger i qa.g 9Q 001 joner skjutvapen. med ,sAng och sketcher 'Och man

också llan programin Nu ropar, många pA. vapen-, 4 ntroll, -men :mäkt ga intressen.. slagen. TrevUgt var det arrange ' sager att en dylik kontroll in-: . . rat, men var f ns alla yngre kränkter på individens ,konstitu " som kunde ha vaTit me:d_ och bi tioneHa rättigheter. ' , .. dragit till ..tr.ivseln ? . •• f'h ara vapen dyrl eten att b" Varför var det ann oril!erat som . rare än rätten· att leva. om när ' maldans" ga m en person skjuts ihjäl var tju- "Annorlunda . gonde minut betyder det tr-e per det ändå' var gammaldans i Nysoner ,per timme och 72 personer karleby? Mån kunde v.äl åtml nsPer dygn, Det bIlr en s tor o h to e försöka , ordna en dylik ungonödig siffra Innan ett är är

tllJäDd&.

Det

jas för trivselns skull:

•

' äldre un domar" som inte

domsdans

tör

omväxlings

skull.

uo e-V ....mscIan . .

• Du har rätt att röra dig I na1lUren njut av det, unna anara .s:amma rätt • sinutsa int '114!lr natur och stuigar ---,. dl. triva -dU bättre ..

själv

• Fäll iint-e

- ,spara pA . W'deIl p .öppea • UndWk · et gära. eld . det äT <O\IDdviikJi,gt,

ploc 1IOIIl ,använd· kas upppl marken. Lämna .huggen ved etter <tig ,j - stu

- Allt denna

Qf14.re

t'd 1 ning

s'f"

om·

- det \:I:an rädtla ditt liv

• Låt inte ditt dåliga humör

gA. ut över naturen 'eller stugan, tala om din åsikt i gästboken. Nästa gl\.ng du kommer är den brist du på talat kanske reparerad.

Hur vope det med en fjäll vandring i sommar? Dags aU b?rja pknera nu • Det är mycket i världen som förvånar. Tidningarna' berättar att fyra amerikans

ka metorologer hävdar att många t<ilrnad-os framk las av den hårda högertrafiken

enkelt ; ' l:lnn a, 'h'1storier, k >

mte Kan,: -,eller inte vm '-ka dn'.... "II' L 'b . -.-.. n·t utan a"'"

omgivning

själva. Men detta beror

på

dagens g . dom. Och mget ont 'I det, T vart

om, man behöver bara besöka en

' ' en för a tt få VISS jI dans i österbott

en del människor helt·

på gator och . vägar i Ameri ka. Enligt forskarna förorsa

kar trafiken 14 pr.ocent av alla tornad@s; som ofta be står av motsolsvirvlar. Me teorologerna säger -att lös ningen är fltt - övergå till vänstertrafik: då skul1e man inte bara undvika att . stimu lera tornados utan också"" minska antalet naturliga vir " velstormar:

kollektivtrafik Utbyggd skulle . också verka u,tjäm nanoe på naturen. .. öID har hållit årsmöte. Det var ·en lugn ,och stabil medelålders försam:ing som möttes för att fastslå att det

österbottnisk inom mesta idrott är bra: här är mera idrottSku:ltur är i' drottskult, I}et iå'ter, "tryggt. - < iågot "besked om bur t;nan,

skaU "trygga_ ,en tjugo{lroc eller &n 'skan ,bredda täv hur ,llngsidrott tl' - kliDd-p mötet inte g.e. Men så är det 'ock entig självfinansiering

så svåra U!gor..

dag .kommer år. .oc'kså dd.

wnmer

och

ökade n&l'k@t4 a.brotten. Var ningar JS(!)m "se upp tör k rket". "var tuff - säg n j m,fIl.. dyker de

allt oftare upp i pressen.

torier;-- om berusningsmedlens ne

att

• skdv ditt namn i gästboken

ter n@tera 'p(i)!isens uppgi1\t.oer -om

gativa

het

ker. anmäl om de stora till . stugskötaren

sA. aivligt omd sk.uterade knaJr'Jtet.. Mab kan läSa, förfärade .skriben

mera eller mindre farliga för sin

.• Reparera själv små skavan

_ =======:;=====:;:==============

ibland också rent fantastiska his inv rkan

tör

knarket

får ..man också: i

I" asa

till

j .fr-ed -

Information behövs också

är

renskö

vandrare, inte för folk med motorfordon

gan

'. Lät renarDa 'vara

Fram för ett törsök' till!

"Pensionär ...& 1"-

ibesitt.min.g. , Bokningarna giirs på tu ristcentra. ;stugorna För att freda ,och fjäHen har jiorststyrel sen gjort upp ett PM, vand rar)las tio b'ud, som bör föl

8om·-kän.ner

rb1 FiWenta sta i .

Många 'dödsfall- ,slcJrlv.s

pA. krog eller känna sej som ord , ' ningsman pA. dansen v.arje roag.

åstadkommas

tema . berattar.. var t - ; de om pA. Klllby llamUngshus . andre minut blir DAgGJl ihJäl- ' t var det ju bara 'äldre ' ' ör .där skjuten och år mister 'om , d l o t , et_ var små -I:!ord ord , . J kring ,200.000 personer tivet pl' -o k und av mord., sjäJvmord e1:ler. nat i' resta.urangstil, men inga olyckshändelser.' .Btarkv.a:ror ,serv.erad s . naturligtvs,P-nen&

• ödestugorna

arför -inte plan:era -för en f;ällvartdring

Sjögräs ooh vass hotar att :; grunda : ödelägga våra fjärdar. För något ii- .sedan' gjordes de första försöken' I ' med slåtte r i sjön. Resultatet bedömdes på sin hån som go - '-' da. : , Nu har Km"'oobyfiskelag besluta:.t att inköpa en ;bil :eller Iglä.ona kommuni" as:kin för att kunna kliPpa �'ationsm.edel. fjä".1d.arna, JD. i- Kronoby är mycket grunda. mma:r finns det:-" • Också i österbottningar ,som plane Dethär är en åtgärd som· bör följas upp i andra kom. rar-vandring.sturer i Lapp muner. Kronöbyborna hoppas land; där for.ststyrelsen un med ett. p.U klippningar per I derhAUer ,ett OO-tal varid om!llar ·ku n.na håHa v.ä.xtlig SomHga, - t.ex. ringsst1J1g r. beten borta och 'f ken kvar. de som finas i närheten av KupisjårVi, kan bestäl1as, medliJn and,r a fritt kan tas i

' d . ' modell 'lK01lb y ans ' I: for uno-dolllsdan's?

'oorjan.

'Frihetens

Litet annorlunda är det alltjämt med vandringstu rerna, bl.a. därför att de kräver mera planering: de går ju- vanligen från .en ort till en . annan. Vill ,man inte vandi-a. tillbaka krävs att .man har tillgång till egen

läsarforum

Det l usnar för sälarna. REl. , gen gel!l har beslutat a u,nder t , iden 10 mars-31 maJ, fridiösa _ gråsälen. 'Det är en

god

Att vinterskida i Lappland ij.r vid dethär \aget så pass vanligt ,att det börjar bli någ0ll. gång' man, gör när lusten kommer på. Om mdn · hittar en bädd,plåts - nå gonstans.

mativt material, som via ÖP / skulle ..nå de u'nga i landsde

da kan mycket väl, oeh de bör #

dethär resone

' kunde arbeta fram ett infor

MiUö:vårdsutskott. Dehär bå

glädje

Det är också

utskott

på

manget och som självständigt

Ta t.ex. ungdomsförbundets

* Resolutioner ger

de haka

•

arbeta via ÖP

aktiviterar

nga. ,

. lingdomsgrupper $om 'kun

* Utskotten kan

samhet skall främja verksam

men vårens alla lappländska "härligheter finns kvar och de lockar .fler och fler. Än nu en .god bit in i maj är . det skidföre i fjällen och -där.efter ,föIJer sommare :' ·myggens, hjortronens och de ljusa nät;.ternas tid.

Sij.kert finns det. också andra

pa opinion.

naturligt är det _att .

som

föreningarna,

'dA underlättar tarnas arbete

• Sportlovsveckan är f,Örbi,

de informativ debatt i tidning

väSentlig del består i att ska

Det är naturligt.

hetsformer

Torsdagen den 13 mars - l

en rad utskott och kommit ,teer, vilkas· verksamhet till

danser,

sig det livligaste intresset. Lika

S T E N'

j bl.a. ske genom en fortlöpan

Det

skilt då i ungdomsförening

t.ex.

Ungdofnsrö· else

13. mars 1975 I

S T E R B O T T l1l1-S K A

d ssu..t.om

för

sig

i de allrll

flesta fall på att de är för omog\ , na att kunna hantera spriten på "rätt" sätt. Detsamma gäller också. det nu

Och jag bå.ller med. ha Ca

Knarket

i 10 år. Det är mera an vad funnits i österbotten redan

myndigheterna

känner

till.

Och

knarket har använts och används också idag i österbotten i mycket större utsträckning än a:llmärtbe

• BE Bl

AN 6

'hndagell Mn 13-

•

DA !IAN fotograferar bor_

veta -på törband bur

....

...

POSTEN

ånga faktorer påverk r enhild genting hör . lämnas åt slumpen

4Ir

öSTERBOTTNISKA

maJ'S - 1975 .

atliga

bild",n

kommer

at. Ingenting borde åt slumpen-_ Man bör

alla

arbetsfaser

under-_

II. Dirför ar det vik .tt man känner tm f.,to paliias grunder och uttrycks

trots att man inte tälJer sina bilder själv.

. verkar på

den

-€> .

slutliga

men det är absolut nöd

ifall man själv vill av-

Iwrudanna bilder man vill Det är nödvändibrt med el,l

M"�lbild och överhl ick av fotografiska processen in går in på detaljer. fotograferandet

kan

.-J-. I-

___ --

eJa i tre fasp.r:

Det som sker frgmför ka innan maJl f'()tog-raferar. Det som sker i ltameran själva fotograferingen. Det som sker efter att är belyst_ • ....r ...ro kameran "" motiv och pe rs on r e _

till det viktigaste då

fotograferar. Lyckas man

* FRAMFöR KAMERAN

* KA.MERANS INSTliLLNINGAR ,

- personens förmåga att, posera och per . sonregin. - miljön. - rekvisitan. - klädseln och make-upen. ljuset styrkan fä ' rgen riktningen

• OBY-UNGDOMARNA

premiär

lör

ljuskänsli a

objektivets konstruktion objektivets brännpunkt objektivets ljusstyrka, bländaröppningen exponeringstiden . _ avståndsinställningen försättslinser och mellanringar filter J>ildvinkeln bildbeskärningen själva kameran

självt

gjort

med

stätt

för

regin,

och

manus med litet ,hjälp ut

första

gängen

har

gänget

avgörande

vid· .tex.

Skärpedjupet är

por-

som

störande.

StDrt vid liten

Framför

• DET LOKALA är det centrala

i revy. Mest handlar det om vat . tenproblem, om l u ftm as f nen: (ett

inslag .som

var

långt,

men

som

Mänga inslag är långa, men pu"

bliken

det

fullsatta.

huset hängde med

samlings

h verkade ha

publiken verkligen hängde - med I) president och om älgjakt' väaar b ., besöket vid Seljes. Det sistnamnFrån TV har gänget lånat Tjad

den ett

Hellströms inslag

som

tandläkarbesö ,

• Kamerans inställninga!: In n an

säg rt

gensvar . om

hur roligt som helst också åt de

helt. annat

längsta inslagen,

många känt igen det. '

som ingick gen

förbi

Mycket

av det

i dessa gick antagli

utomståeude

vara tankeväckan- .inte känner till allt som tas

gett

ett

inte

så

Bom

upp.

slag var -Ann-Cathrin Fröjdös te-

ETT

TANKEVÄ-CKANDE in

,. -.rnlintr över huvud ta lefonpåringning, den _ e samma Tl!s:1I!nI8 90ID de fyra sjöng • VARJE UMMER --:- 25 inal damen som hade telefon men In __ II!II.xIgl! de flrde rymde les - presenteras på vers av Leif gen som ringde och ingen att torbjörk. Dessa texter har skri

vits

Beda, Lillbrolinda

också gjort en del !längtexter. koren som

som

De-

gjorts av John Fors-

ringa till. D

vara

erna, som gärna' hade fått flere,

har

inövats

Gun

Maj Sjölind och. Linnea Tallgård.

revy i - Kronoby. man är bra, men krävande, efter Jlytt gäng som trätt som man måste ändra scenbild • DE UNGA i 1r- --·'ygänget .&lIdra-.a Ar antagligen re ett flertal - gånger under revyn. kan gott vara nöjdll. med sitt några fA av de Därför må.ste också ridån halas spex. fram och tillbaka, någonting som

Ca n d er

de i n orll motivets djupled, in om vilket allt' åte r ges skarpt p å bi lden .

sl luett uppst-år.

filmen :

fädrdig_ j _ fÖr et f ere at· exponeras . kravs å ' . . .. _ . . Med. litet regihjälp har dock en 'nstallnmgar for att kunna n . 'hel del inslag kunnat slipa.<; ytter .. on!'lkat res \l ltat - en bdd som . ' .:, .. . . da inslaget blev avgjort för långt. ligare: , lyckats riktigt bra med sitt spex.

_....BdI:..1Ie ur IIpebt revy tidi

oftast

riktning' och hårdh tsgrad - är upplevs

helt

trättfotografering. En person bländare, kort brännvidd· och ser lo. lt olika ut beroend e på av !ägsn a. motiv, meda skärpe gare. TotalVmedverkar ca. 40 per från vilket håll ljuset faller på dju-pet är litet 'vid- stor blända ridån fyller bl.a:: - J-an-Olof Gran soner. henne. Kommer ljuset bakifrån re, lång. brännvid och nära mo Dessutom har gänget i stort backa ut med några sånginslag. ärped j up.e t är det områ blir\. personen i fråg:\ svart - tiv_

ifrån:

liten

materialen

framkallningen kopieringen fram allningen av kopian speCialbehandling av bUderf I labara toriet - beskärning av bilden ---, bildserier. reportage och collage

leker med. Rekvisitan berättar up en persons ' utseend e . karak fera. Litet bländartal innebär . stor blä ndaröppning. Bländar :vad personen i fråga gör och här oeh ålder. . ppningens storlek avgör den hur hon f rhåller sig till den. Direkt avgörande med tanke ö Klädseln och make - u pen på- på den slutliga bilden är Iju mängd IJ'us som e.xpor.e-rar filmen. Även belysningstiden 'av verkar även de den slu tlig a bils t._ Ljusstyrkan avgör vilken gör mängden ljus som Iyser Det finns möjlighet· att den. lj usmäng d ma n lran exponera filmen bort pJldra rynko r och ärr, i lu . sets färg_ färger . j f lmen och dessutom framhäver en make temperatur är av betyd lse då Rätt avståndsinställning in man fo tograferar i färg eller n ebår att motivet avtecknas Oskärpa i s,fart-vitt med filter. Ljusets SkarPt och tydligt.

dock går rätt smidigt.

, Med tanke på att aktörerna är

* EFTERBEHANDLINGEN

rekordungt gäng

sett

hade

__________

• Allt detta på.verkar den slutliga bilden. Det gäller att veta vad man gör - för . att få önskat resultat.

... detta så har nm.n goda ,. i ntres -,...tsaJ:b:u · ngar att fii ExempelvIS kan man uppfat · r e g oth natur)"I b ld' . M I· I - · I I .. t ta _ skogsmilj ön som lugn, roman ock s å t ankR p å, - h monument aI me mantisk oc berätta · · · r var bllden ar -d an s tadsmilJ· ön är bullersam , dramatisk och rolös. Miljön är rum där moti vet det symboliserar mil. aJ."' -;l, och in- finns. Av stor betydelse är ocks' rekvisitan som t.ex . ett barn

Bra gjQrt

r l

____________

motsvarar forvantnmgarna.

Obj ektivets brännvidd är av stort intresse. Ju l:; 'l gr e brän!! vidd en ' är, ju mindre är bild stör re är av vinkeln och des b il dnin gss-kola I? (förstoringen} vid samma avstånjsins tälJning . Etn vrrlv in kel t_ex. används då m::1.D vill ha med hela landska pet i bilden, medan man där emot använder sig .av et t tele (. :, ktiv då man vill ha en de talj ur helheten.

B' l e ns slutliga' kar a k tär avh"·<rs i h ö gsta grad beroende på . ur- VI·Ik en vmkeI man fot ogra7 · f t d ' erar. Ur e t gro perspekt IV .. verkar en person stor och mak. tig medan samma pp- "., f o to-

graferad upp:från verkar liten och ihopp-Iattad_

...

Efterbehandlingen i labbis

Då filmen ät. exponerad så/ skal) den framkallas. Framkall_ ningssättet lir beroende av om

det är frågan om negativ eller omyändningsfilm, svart-vit eller

Iårgfil'm. Efter framk l1!1ingen

ljusstyrka så förstoras negativ t och man förstås hur många gånger blän_ får en pappersbJld. -Bilden be

Med

kameras

och _därefter kan man darens diameter går på bränn skärs '··dden. I praktiken betyder det skapa reportage, bi ldserier el

bländartal ett ler objekfiv har, i dess sämre Ijus_ .förh landen _ kan mari. fotograatt ju mindre

colla

ge.

i-i s ti an

O Is s o

öSTERBOTTNISKA . POSTEN

Tors agen den 13 mars

1975

Kom, och släpR/losS 1 LöRD. -* 15. 3 .' kl. 20---01 '}

GUS"AF' WASA I

DISCO:

f.d.

Rauli

Baddings

kompgru p

,BUlCK-2

VUF DANSAR' VI, IG·EN LC?RDA EN DEN I

15. 3-. K ., 20-' 01· "

S P'ELAR *ZOTCH -f( BUSSAR: OT trån Vasa busst. kl. 19.00 via Kvevlax. OT från Kaurajärvi kl. !J. 9. 00. via Keskis. K;mo. Oravais och Tuckor. Ekmans från Bock kl. 19.00 via S.ngsby, Iskmo och 'Karperö (Syrings butik) ,

Alla

tiders s ow i- LAPPFJÄRD

lördagen

den

med

15. ·3.' kl.' 20-01

ARSKA SlLMVNEN&COLOMBO .

FR.

Specialföreställningar m d Finlands

•

TAMMERFr -

lurvigaste' apa, - R mis Dössis, Miss Olliver, Mr Hyde,

samt en för kräckli

Rock'n Roll cirkus

( Öron- och ögonföda for nela slanten. En k äll dU inie" ',glömnler i fö sta tag t! ,

BUSSARNA: Wester från Honkajoki 19.30, Kodesjärvi 19.45, Storå 20.00, Dagsrn.ark 20.15. Från övermark 19.15, Närpes 19.30, TJöck 19.55, Kristine tad 2 .00. Från Kaskö 19.30, via Närpes, Pjelax 19.45. ST från Side by 19.30, Skaftung 19.40, Dalen 19.50, Härkmeri 19.55,_ Mäkelä från Bötom 19.00, Teuva 19.30, rälä 19.40, Mörtmark 19.50, Tjöck 20.00.

ORDN.GR. Il

Vasa på k turdagar? 500 till

VILKEN

kulturverksamhet

i medborgar- och ett Ja, arbetarinstituten ? ' svar på den frågan ges j Va-

. har ,man

dagar i Vasa. Cirka 500 r- ka för de österbottniska' institu-:' . söndagen kl. 11 I ' "svenska Iy<;eet. soner från vårt la.nds 265 in- ten. stitut väntas till Vasa.

Föreläsargäst från Umeå är Ta

' 'programmet uPRtar musik, re citation, talkörer, solo och ör· ång samt folkdans.

rungar

visar

åstadkommits

Tre utställ

elevarbeten av

som

Arbls-elever

sa inkommande veckoslut. På runtom i landet - det är både . lördag och söndag . hålls näm- bildkQnst, st } aralster och hob . lig-en MCdbo.:ga.r- och arbetar byarbete . En av utstäl'lnfilg-arn a institutens-förbunds

kultur-

vi ar edeval'beten som är specifi

Martin Hörling, som skall in

Vid huvudfesten på söndag landshövding

Han berättar om -vHka akti"iteter

samma

konstateljeerna

i Umeå.

övriga

inledare är Viljo S. Määttälä, som

talar om dagens' musikuppfostran i värt land, och Jorma Heik!tilä,

som tar upp skapande och mental hälsa,

Föreläsnirigarna

hålls

på

kl.

Geografiskt, kan

Martti Viitanen.

festsal

hålls

också

öpp

ningsfesten ' på lördag kl. 14 och kvällsfesten

på

lördag

kl.

18.

Samtliga festprogram upptar rik ligt

med

elevuppvisningar.

uppträdande amatörartisterna har utvalts med omsorg och )

n väl

l vissa fall kallas professionella.

man

säga

att

praktiskt taget hela Finland-flOns representerat i

14 i sta:'dshusets festsal festtalar

leda en av de tre diSKussionerna. som förekommer i de kommunala

t,adshuset och

programutbudet.

.Wasaspelmännen

hör

till

,'\,-.

svenska AIj>is-elever som fått en

chans att visa, upp sig. De spelar

under, Th odor Sterilund,s i

samband

lednin'g

med konstutställning

ens öppilånde på lördag kl.' i3 -I Konsthallen, /"

MAIF: s 'kulturdagar hälls. vart tredje är" senast i Borgå 1972.

Torsdagen den 13

.!Dar.;:

1975

ÖSTERBOTTNISKA

POSTEN

•

\ "

Iiörd. 15. '3. kl. 2"1

BUSSAR: pörtom.

Vester

fr.

Lappfjärd

1'1. 19.10,

Haglund fr. Kaskö kl. 20.00, Ingves fr. Töjby via Nämpnäs kl. 19.30. Strandlinjen fr. "Dropp-In"

via

Petalax

och

ORDNlNGSM.GRUPP

DET VAR HÅLLIGÅNG' I

PREMIÄRKVÄLLEN -

Därför fortsätter vi lördagen den 15.-03. 1975 kl. 20.,lllJ med "

«:X.'Ifi=C•

BUSSAR: Svanbäcks:

........

.4.. ......

............................

.4..

** I

Oravais kl. 19.00, Jeppo i9.25, Nykarleby 19.40 via Muns la.

Arr. UF Svanen

\ .

....--_ ........................

BEN:N.S - Lördagen deIl1,5. 3. kl. 20.00

1fi=:X::- -

--V-:S'

BUSSTRAFIK Widjeskog fr. Småbönders 18.45 via Kolam, Lappfol'S och , Esse. fr. Såka' 19.QO via G:kby 19.15 och Kronoby. Haldins fr. J:stad 19.40.

====-

SPELAR

R'E fL'E'X BAN D E T l, B1ÖRKÖ,B'F 'löRDAG 15. t kl. 2 "

Färjan trafikerar som ni vet

dygnet

IV RIN,GEN

, Pimpeltävling i

Si?U g r,GR TIS

Funkt.gr.

. fred. 14. 3. kl.

ZOTCH _

LLIR

STAMNINGIN PA' TOPP PA

SÖNDAGSDANSEN I

N'Y'KA'RLEBY

på rätt sätt.

Vad då,

rätt sätt,

frågar sig säkert många. Kan-det ten h överhuvudtaget användas på rätt tt'Il. sät ? Jag säger . ja.! M kan . Men 'det är först nu som faror . . knarka på rätt satt, precis som na har blivit större. t ", ber:o ende på att knarket nu har kom-, lian kan dricka alkohol p 'rätt myndlghetem'a känner

mit ut _bland

den,

stora

lmän

sätt

och det är inte Sällan jag ,_

många intresserade hittar ---vä1 gen ut till .Österö. Kafeserve1

sor, Tuckor.

Biljetter fås i bussen

ring och korvförsäljning kom

mer att ordnas på f.d. Österö

skola. fred. o. lörd. kl. 19 _ NI MINNS V JöRUNDUR? BUj. tel. 14661.

200 anmälda

biern"· som

heten, d.v.s. också till soldana som inte har (örständ a:tt använda 4.e

• INFORMATION

hoppas på vackert väder :så a'tt

mossa, Kimo, Oravais, Kait .

för att rädda så många

till 'Firrmärrän' ETT PARHUNDRA'

hade

'l.n

och mält sig till "FirrmäITän". i Krono det är någonting mån, borde redb. by då anmälningstidel} 'gick ut. Det ut och verkligen satsa hårt på betyder -att det finns plats ännu nu, sA..-Iänge vi är någotsånär fria på den annorlunda gammal- o h

SöND. 16. 3. -KL. 20.00

01111111111111111111111111111111111111111111111

o,rdförande

fiske. Tävlingen ordnas vid; ÖS1 terö d' n 23 mars,' om isarna håller då' mera. Arrangörerna

Bussar: OT fr. Kaurajärvi kl. 17.45 via' Keskis, Ko

föreningen står nu förberedel1 serna för en ;ävling i pimpel

19.00

på Astra

till

Före' Hagberg har föreningen haft tre kvinnliga ordför n]:ien "Närmast på programmet föl'

GENER LE

-,,-

När nya styrelsen för He1l1

Hagberg

�.J

runt

ellIl:äsnejden

näsqejdens uf höll konstitue1 rande möte valdes Christer

föreställning av

Söndagkväll kl. 20--0 l .

Kronlund

möjligt

från ,.missbruk

blir arg över att behöva läsa all från missbrukare. den sk!räckpropaganda som skrivs _ Men en sak ä,r, helt klar. om !knark. Föralldel, den kan 'ju Man kan .!nte, som föreslogs i ÖP en ha positiv effekt på endel den 27 februari, bygga upp ett människor. De blir 'rent av rädda fjSrsvar, mot langare och ligor oc.h' fö ordet knark. Men andra åter tro att det a skulle förhindra bhr ,bara mera intresserade., spridningen av preparaten. Nar - Det är svårt att veta, på viI kotikan har kommit och den har ket vis man skall ta itu med

ro- kommit för

tt stanna. Deti som

folkdaRsträffen I Kronoby. Greta

Snåre hoppas att det skall bli en tillställning som ger , jag tror,

sku1le

ersmak.

hjälpa

många"

annars redan dömda offet;- är helt

.enk'elt en rent-sakJig up lySning om dess verkningar '- både goda.. och dåliga.,

Peter'

öSTERB-o-TTNIS-KA

i"lOrs4agen den 13 mars - 1975

P:O-8-TEN

-FRÅGORNA 1: a) Vad heter den gl'uvstad t ransporterar syrerikt blod, som Finland och -Sovjetunionen respektive syrefattigt?c) Vad bygger tillsamamns i ödemar heter den a.11ra -minsta typen ken i ryska Nordkarelen? b) av blodkärl? Vilken malm,skall brytas där? 9: Vilken idr.ottsform repre c) Vem har skrivit Kalevala- senterar idrottsutövarna i föl sagorna? :!ande rubriker: a). Arne Ny /

* !)et segrande forsbylag'et, ft,v. Qm-Johan Inbprr. !IJeleoa Bonde, 8 611 -orh Kul-6W1tav Otin.

1- MicelangeJo

F<H.tSBY bellkJubbs lag vann den -sista uttag.nin-, om gången 'i SÖU:8 fdgetävling. ForsbyJaget tog 29 poäng, mot 26 för Lillby uf:s lag som blev det andra finallaget från uttag ningen i tiroDoby. Kronoht' tog 24 poän , Högnabba 21 och Markby 19 pt>äng.

Lars Berghagen

4 Bang en boomerang Svenne & Lotta fl Gråt inga tårar Thorleifs

6 Han är el). clown

Forsby tog ledningen redan j mast. Efter tolv frågor ökade ett tidigt skede., av tävlingen, Forsby försprånget till 24 po Efter fem frågor hade ForSby äng, mot 20 .för Kronoby oCh

Lars Berghagen

'1 Något att ge

8 Man lär så länge man· lever

tio poäng mot nio för Lillby Lil ' lby som höll samma poäng

Moonllghters

och Kronoby.

9 KaIiforniens guld ,

tal fram till trettonde frågan,

Efte.r åtta .frågor hade wr- På denna tog dock Lillby två / språnget ök,at till. 16 poäng mot poäng, och säkrade in, final

Lenå AnderSson ;::::.-;..

9 Sommaren med dig Annica Risbel'g

;

si.sta .fillulisterna

Björn Skifs

2 Kors I Jösse namn Jlga 3 Jennie Jennie.

Kjell Hansson

3: a) Vem vann årets Vasa,b) Vil n inländare pl lopp? . eerade SIg bast . c) Från yiI. ke..n r 8 r Vasaloppet, och v r ar målet ,

EOTslJy och Lillby

svensktoppen

Forsman, Johan WaI-

14 för de båda som låg när plats.

Mu8ikerförinedlingert tema på ,midvint

ting

man i täten i EM, b) Hagman trion glänste, c) Rodnina tog 7:e VM-titeln i rad.

10: a) Med anledning av kvinnoåret finns en kommitte för FN :s kvinnoår i vårt land. 'Ordförande är en kvinnlig riks

dagaman. Vem?b) Vad heter vår kvinnliga undervisningsmi nister?c) Vad heter vår kviiln liga hälsovårdsminister ?

11\' 'l l' a) Vem e Il Vl'lka beVI_ ? " JU lDternatiOllelIt orkor . ) . k" ' t, b' .Antal et döda i trafiken senast år är omkring 1000 personer. Hur stor procent av dessa be räknas ha omkommif på grund av alkoholens inv:e.rkan?c) Vil ken tiindföljd har i allmänhet en rak iyraeylindrig motor?

: a) Vad avgör ett motor fordons ske.ttepliktighet? b) Hur många axlar finns i en 12'' De vindar som blåser vanlig fyrväxlad växellådtl?c) runt jorden kan grovt indelas i Vilk n är den bög8. til låtna några stora grupper. a) Vad hastigheten på Åland . kallas de vindar som blåser p å inlands båda sidor o m ekvatorn, på 5: Det "blåser" i bollförbund. 1\:) Vad het r ord norra halvklotet från nordost . forand,n som suttit endast ett oeh'på södra från ydost?b) år och som vissa krafter vill få Vad. heter de vindar som väx bort?b) och c) Omstridda per lar med årstiderna och som på soner är den s.k.projektchefen verkar klimatet i syd- och syd samt ,förbundetSförra .ehefsträ ost-Asien?c) Söder och norr om de i fråga nämnda vindar nare. Vad heter d ssa? . na vid ekvatorn f.inns två vind 6: a) Viika två personer bält.en som blåser mot' öster. . skrev manuskriptet till Amiri ad ka·llas dessa? y . ka-serien.som gått i TV?b) En 13: a) Blåsrnusikanterna konstnär som verkat som teck-, nstring i Vö till samlas stormö ningslärare i Nkby, Jstad och i början ·av juni. Liknande Vasa, bor just nu i Vörå och rå samlingar har ' hållits bl.a. i ,har fått ett treårigt statsstiNärpes och Solf.. Vad kallas han 1974 hade ,)1östen pendium en?b) Vad heter det en uppmärksammad konstut- samling d omfattan hela svensk!Finlan V heter Våsa. ad i g ställnin står bakom konstnären, vars förnamn är de förbund som samlingen? c) Det ·förbun et Carl?c) oet fjnns en statlig sammar en stor bildkonstkommission som 'be ordnar senare i st. Var? sångoep musikfe av landets n" står -liv "grädda

konstnärer. En svensk konstnär 14: a) Vilken ton ger en nor i Vasa. representerar länet. mal stämgaffel. Tonen har 440 Vem? svängningar och är ton nr 6 i b) Samklang e text och C-dursskalan. 7: a) V m sk ev musik till Fridas visor?b) E- melaln olika toner, vad kallas vert Taub s visor handlar ofta det med ett främmande--ord? om resor och sjöliv med honom c) vilket är det moderna ord t själv under annat namn. Vilket för o_mkväde?

AB'IlIST- .och musikerförmedlingen skall ställas under debatt vid-årets midvinterting inom SöV. Tinget hills pi v.örå folkhögskola-Breidablick sönda gen den 16 mars. Andra f,å- or som ,skaU diskuteras är "moaendanserna" och SÖU:6 för'bållande till stadungdomen. DET ÄR TRE ytterst ak4JeIla frågor '-80'" skall kuter . Kanske skäl att komma Ihåg att diskWl8iÖRerna 'vid .midvintertinget DUa 'arit avgörande för bur' en fråga utveck . . lats.

2: a) Fram till 1500-talet hade man en ;geocentrisk världs bild, ansåg att solen och plane ,terna. rörde sig kring or.de.n. Vem var han som kom 'med den revolutionerande teorin att det ä 'jor.d n och pl etemaJOm rör Sig kr $olen b? Vad hette : vmna den örsta, som for ? runt JOrd 1- satellIt . c) Vem v r den forsta man som satte sm fot på månen?(både föroch efternamn kravs " ).

natnn?c) Vem skrev text och Arhundradets största 15: musik till visan l3rooklandsvä- flygpla affär har under vin ns gen som Hootenanny Singers tern diskuterats mellan fyra sjöng på .svensktoppen för en Nato- ' "n Sverl' 'ge,' och la der \ tid sedan? Frankrike och USA. Affären 8: a) Vilket ämne i de röda gäller inköp av 350 stridsjakt . ,ning av-SöU. Nu vill förbunds Vilka tre plantyper är blodkropparna avses?Det for plan. ledningen diskutera dessa saker drar järfi' för sin funktion och. aktuella? . med f"orenlOgarnas representan- sköter syretransporten i blodet. b)' Vad kallas de blodkärl som Svaren på sid 11. ter.

Just DU iinnlt många aktU I 'Detta är .några av de frå frågestä llningar \ . med an gor som kanslichef Jan- Erik la . knytning till artist.. och musi Frostd-ahl för fram i .en be, k..rfo"r""'''' 'gens werksa mhe, mng m t red' " Dll'dvm ' t' ert'mget I ' .. or _....dlm ' Är medlemsorkest-r.arna f>ör Vörå. I . "Mog anserna" gör just nu fA? __ Hur' borde minäre kända sitt segertåg genom' Sverige. På andra sidan Bottenviken orkestrar backas upp? orkestertävlingen'till samlas varje tördag stora ska _ Leder standarden förbättra.s rOr ungdom över 20 år till att och blir Dier nilndre danstil1ställningar med orkestrarJ.la

sedan gav vissa aspekter på' hur uf-rörelsen kunde verka bland stadsungdom. En sats ,, ' nmg p å tätorterna innebär dock en betydande konomisk sats-

...:...

-------' ----, =--

.en något stillsammar:e musij{ än .den poporkestrarna erbjuder, l Bö r att ti l medve ka SÖU r _ a erna är åldersbegränsade f ler orke trar tas från Sve- D I,ls till över 20 eller 21 år, . rige och övriga Finland? Detta slag av danstillställ _ Bör orkestrarna marknadsningar kommer säkert också föra's effektivare av A & M? till österbotten. Förr eller se_ - ..... Bör A & M utbyggas till en nare. V ringen vill att det- skall ' produktionsbyrå ? , bli förr, Ringen liar utarbetat - Bör SöU gå in för en een ett förslag till hur mogendan. tr!i1iserad fakturering av ser skall läggas upp och vill u orkes rarn.as gagen' och, fö.ra 'ut diskuss onen· till·' hela därmed ikläda sig arbetsgi- SöU:s verksamhetsområde, varens skyldigheter gent . SÖU-ordförandens kontakt m vasaungdomen för en tid ... emot orkestrarna? kända!

--.::... .:.:..-:.....:

-----------------

- ---

SKIDKUNGARNA MÖTSpA "

15.3.-16.3.

lördag 15. 3 k!. 14 - söndag

6.3. kl. 12

Tomas Magnusson, Juha iE?tö, Magne Myrmo, Oddvar Br§, Övriga toppäkare:. Bölling,Äslund, Koivisto. Pä daQ1sidan: Unni Fossen, Helena Takalo oc.h Hilkka Kuntola,

______________

.1.

_______ ____ ___________

To"l'Sdagen den 13' mars

1975

FSU och·. SöU ,

Stort intress,e, för

kilda vägar .

sekreterarutbildningen ,

att

utarbeta FSU:s utlåtande. Utan att höra utskottet har ordföranden

generalsekreteraren Tor, Holm

formulerat

och

sänt

arbe

rinstitutet

Olav

Stor.gård

in FSU:s utlåtande.

Från österbo

skall

lat sig för att ungdomssekrete_

S 'U:s representanter

beslöt

att som

komplettering till FSU:s utlå

att ut-

rarutbild'ningen skall förläggas bildningen borde förläggas tande även sända in det litta till Vasa. I FSU:s utlåtande till Pedagogiska fakulteten i lana€ ,SÖU har gjort. stöder' man förslaget om at -Y.asa . I ett seiar skede gjorde orav Storgård ,är inte an

utbildningen skall förläggas tilI SÖl] . ett uttalande om samma träffb3;l' för en kommentar. Tor ' , Holm påp'Efk att en detalj som Helsingfors ' sak. Olav någon m n ändrar si uationen St rgård har suttit Vid FSU:s AU-m!ite för la. . . . med i den statliga kommitte rade Olav Storgård att det \Dte ar att enhgt uppgIft ar det av som har utrett frågan om ut- var möjligt att få samman rent misstag; som det L betän

bildningen av ungdomsarbetare. Kommitten föreslår att den

finskspråkiga utbildningen skall ske' vid pedagoo-iska fa-

kulteten vid Tamm1'!1 ors uni versitet och att den svenska ut bildningen sk,all ske vid,Social

väcker

enormt 'intresse. en enaktare.

n deltar KarJeby of med

korsnäsamatörerna med hela revyn, SöFF-eleverna m,ed sin pjäs Källarkafeet och NäJ!pes 1lf med . valda delar av'

och

Vid AU:s möte senaste vec och kommunalhögskolan i Hel skriver ett utlåtande om betän . kaIidet, konstaterar Jan-Erik ka protest1'!rade SöU:s medl-em singfors.

i utsk ttet, Jan-Erik Frostdahl, Req,an vid behandlingen i FrostdahI. FSU:s AU mot förfarandet. SÖU har utta- FSU:s styrelse' framförd!l-

TEATERMÖNSTKING

FSU:s

EN NY KONFLIKT mellan SöU och FSU är på gAng. Denna gång gäller det utlåtandet

om ungdomsledaruthildningeD:' Vid senaste styrelsemöte beslöts

te,atermonstrlngen ..

nyårsrevyn. Dessutom är, det meningen teaternämnd sItall delta. FS'U resor.

sfår

för

att

hela SöU:s

deltagares

, TEATERMöNS'.rRL GEN hålls i D-ragsfjij.-rdl under påsk helgen den 27-30--:- mars. -Teatermönstringen ltålls i Dra gs fjärd i Abolnad ulider påskhelgen 27-30 mars. Det blir sammanlagt 14 förevisningar. Dessutom df,.lmssioner

en stor 'påskbals-maskerad" på lördag. kväll. Deltagarna samlas på Drags

fjärds uf:s lokal Furulund på

torsdagen kl. 12-13'. Efter en inledning startar förevisningar na omedelbart. Först på scenen är hemmaför

FSU:s AU i februari. När ut- kB;nde t stårl att den finsksprå eningen som visar 15 minuter låtandet' sk lle in 'skrev han ki a utbildningen skall ske vid av en re.v.y. Så följer dramalek ned det i samråd med Tor pedagogiska fakultete i Tam med publiken och så en enak· Holm. I utlåtandet nämns in- merfors. I verkligheten är det tare. Föreningen för Nytta och ' genting om PF i Vasa. ' meningen att den även i fort visar Väder , Nöje i, Nouxs -IDet är märkligt att den sättning,en skall ske vid stats kvarnen av Henning Nielsen. som' själv suttit kom{llitten vetenskpliga-i.akultetell. Samma eftermiddag skaU'- man ännu hinna med enaktaren Att

och

net med Kartan av Wn .. - Sti.ir_ mer, Postbackens somm''lrtea ter med en del av Donnfjo'ton

och' Kimito uf med Fritt svallar havet av Reinheld Weckström.

Den

pjäs€n spelas på Kirn;to

uf:s lokal' Vrethalla inför be tald publik' på ,lördag eftermid dag. På lördag kväll är det sen påskbals-maskerad ,

etc. På söndagen

har

med, dans

Reinhold

Weckström en utställnin o h du inte skäms? som framförs en uppvisning och som' i;g a dv Abo amatörteatrnörening; grupp under teatermön!ltr'r en

Med 300 spelmän i· toppform.·

För

blir t.o.m. Finlanditlh:us,-et lit,et

kvällspro-grainmet

på

torsdagen svarar SöFF-elever

framträder Sveri

två

fiickor

från

SOm visar 'dockteater.

n Kvällen avslutas med en . För evenemanget h r uppd kussion. gjorts en budget' som slutflr nå F"Gl"'St i elden p å: freda n är konstkom ro; s Kazrleby, of medi en-aktaren:, Trä 16 300 riik. Från Finfandiahg-, NÄR FOI.HiMUSIKEN tonar ut i sin fulla styrka - då börjar till och med sionen i Nyl nd bar-manfMt <kt. Sedan följetr Närpe,g' uf sels konsertsal bli för liten och anspråkslös. Trehundra finlandssvenska spelmän" och lika '""' 1.800 mk. For grupperna från '" re.Ju 'som· f ramf"or en deI av .. många. instrument samlades - s.enaste veckoslut till storspelnmg - 'fjärde i or nin '- i ldr" ansokt :, om har "Röstupphovet". Dragsfjärd uf SÖl! . FilflaRdiahuset, och, på söndagen inför publik. Igen bJev det' en stOl!, folkQIusIltmamfesta_ . ... I Vesa n&t:kommlSSlonen k ,från t ' -" VIsar en -l av hel"'1 onsp)3SeJl. .. .. . ' d'" tion. lan. Publ'kt'll l StäUlUngarna v3 n.1 ' . " "Lyckliga dagar". Från S\U:llnen. ' tas ge VISsa Inkomster men h e_ r " .. TrehuniJra: spelmän - det Vad är det som gör att folk_ det stora med så mycket pu , - Nuonsplutto kommer en u pp . tillställningen väntas -do,.k var ungefär gränsen för vad musiken alltid lyckas,? Är det blik. från Tammerfors· med pJas.en la . "tt stOr satsmng f" b" ' or mne ara ra konsertscenen kunde b} em0t. oförstÖrdheten, samspelet? Vis_ l uun M an' t a. I sommar blir det spelmans- Huht'k . FSU. Salongen kunde inte heller serligen, i Finlandiäfiuset på t stämma i Pargas. Tur det, att Efter två diS'kuSsioner' är det emot mera publik. Det var all söndagen fanns ett otal indi I budgeten finn anslaget man inte tar risken att prän sedan tid för Naturreservatet,' t.ex. KUsk-Hugo deles fullsatt och det hade va_o vidualis-ter, ga: Finla:ndiahuset, utan l4t;er korsnäsamatörernas erkänt fi. 5,000, mk: Nu hal' teaternämn_ ' som speladoe med fiolen på ryg rit slutsåltTångt i förväg. a:nhållit om ytterligflre publiken sprida ut sig över he na revy-produktion. Den 'Visas den eller sjuåriga Ben Även om det var fullsatt blev gen" i sin ,helhet som en kväHsföre 5 000 mk. Det finns medel ,som la pargasbygden. ' det mycket rum även för toner- E w a-l d s som haiterade pap • ställning inför betald publik. reserverats för. en teater;n H å k a. n na - toner från Nyland, Öster pans hemgjorda nyckelharpa, Under lördagen finns Kyrk struktör inom förbundet men botten, ÅboIand och Åland. Men för att nämna några av förmå - slätt mellersta ufpå program som änuu inte utnyttjats. när alla 300 spelmännen i slut goroa frå:n tre generationer vinjetten klämde i med Hejsan grabbar, kändes det nästan

Sekreterare

spelmän.

allt är de t nog , M1'!n trots hela massiviteten som, i Jeppo-menuetten;, imponerar som golvet gick i vågor av fötter mest. som stampade takt och åhörare Ungdomssekreteraren i Kro Och d-essutom: amatörens öd ' noq.y,_ som applåderade. Clara K r o h qv i s t mjukhet inför publiken som gör lämnar sin S u\n d s-t r ö m folkmusiken till d t som den tjänst den 1 april för att bli var i Finlandiahuset på sönda kurator på Kårkulla central n, en glad musikfest. anstalt i Pargas. Clara om är Att" rycka ut enskilda fram- socionom på vårdsidan säger

repertoaren är att hon siktat på en sådan trädanden ur I en hop av äldre \ tjänst, men att hon"trivts bra orättvist. garvade spelmän, alla med sin med ungdomssekreterarjobbet spelstil och sitt personliga sätt -de sista mån!l-derna, I även om

PASKRESA TILL LE

att ange takt och rytm, f inns hon i sin utbildning inte' inrik bevisa unga även som _ r att tat sig på det arbetet. folkmusiken inte kommer. att:

NINGRAD 27. . 5 dgr I kl. hotell. Sista an miilningsdagen 10. _3.

dö ut.

LENINGRAD 19. 4. 5

M1'!n det är inte enbart 'spel glädjen och hurtigheten som åtminstone, gör folkmusiken, Det är , inte i Finlandiahuset.

dgr tur stklass.

TALLIN 18. 4. 3 dgr

I kl. hotell.

det ofö störda,

FINLANDS

det är folket

från bygden, ja det är t.1'!X. ' Es ter Ojalammi från ,Oravais som

A.B, RESEBYRÅ '

Jakobstad tel. 13277 ' Gamlakarleby tel. 12 766 Vasa tel. 245232 Närpes Resebyrå. te!. 96 244/577

blir klWator

, står på samma scen där Demis Rossous kommer att stå på

söndagen, men utan all elektro nik, utan konStlad koreografi. Det är rätt och slätt. Ester o_c h dragspeiet som' drar. ner enor

ma applåder, och d'e t är "Ester

som inte är riktigt van med allt

Några platser lediga på påskr san tiH

Lappland

VARENS 'MOD,E ,NU HOS VARUS

jackdräkter e_ klänningar" e västar + kjola,r (fara>. e jumprar e farmare Kom in och se! (

- 27.-31. 3. Helpensionspris 325:-

Närmare per tel. 961/ 15726:'

Otavais Trafik' 'Al) _••••••••••••

'=- Rödhu g. 5 Tel. 11059 Jak6bstad (

öSTERBOTTNISK A --------�--�

POSTE N --

Torsdagen . den 1.3 mar<i - 19'75

--------------

------

---------------

_ .. . '

var storrökare r

.ATT ,SLUTA. QK.A ar. inte direk.t'nytt o Men tt' 'aUa ' lu at ,ä , nyti, och sant. De flesta har hållit pauser, under eller kortare perioder,_' men aldrig så

•

i Pelt

nästan längre många som nu, och: de- :neslil. inie så lål1l: tid,wm n .

'* KRISTIAN CALDf:N, 70, slutade röka senast. för sju ",r sedan. Han hade försökt sluta, FöR NÅGRA SEDAN sa Martin Antell ,tidigare, men efter pauserna röl{t så mycket mera än tidi att det bara var han och' småpojkarna som gare. ,Kristian var 22 år då han blev rökare. rökte i "Peltmo. Men "småpojkarna" växte till ,Han rökte en ask Saimaa om dagen, och förbrukade tre sig och fimpade, och själv niåste 'han sluta av askar. tändstickor. Då han hälsoskäl. Han' vet att , rökningen är, orsaken " körde lastbU, oCh mötte butiks , bilen, visste expediterna, ge lill hans sjukdom. nast om n var utan tobak. .. Hade 'han\. mgen,-cigarrett i munnen, betydde det att hus trun mäste påminnas om att ,köpa cigarretter! , En svårare förkylning gjor ,. de det lättare för Kristian att sluta. Han hade, 39, graders fe- . "ber nägra dagar ' och fick en penicillinkur. Då smakade to- / baksröken inte bra.

ÅR

•

'Lättare sluta,v '

*' TORSTEN BRO, 59, slutade , den, 5 maj, 1974. Svår förkyi ning, hosta och feber gjorde att lian inte kunde röka på en tid, och sedan han blev frisk igen beslöt han fortsätta rök

* VE NER ANTELL, 68, har rökt i 50, är. Han 'började i 6 -7-ärsl\ldem så små.tt, och fortsatte från det. f:ör, n-l2 år sedan slutade han dock. Häls08Iili.1 gjorde att, han mås te sluta., eftersow det IDte gick

fri som de flesta andra

först,

och

honom

som

läkaren

l byn.

'Han räknar att han varit rö

att minska som ',han' försökte

oU är, sedan fortsä t

kare i

bett

nin

öra.

kolan.

Peltmohorna Såhär sIn

dermannen, Kristian C a I d e n menar att penici!linet gjorde

på nytt. Nu menar de att de,

nu tycker jag att jag hinner

det och

alltid

moborna har aldrig förr sam , ',så få a.tt de tog efter majori

för en tid så han fick början.

kan hända att de skulle klara

- Jag kunde 'inte ha bu

vanan, säger han. Jag började

• Den manliga gruppen på

första sidan har in

Samlats

för att fira kvinnoåret, Pelt \

lats i det ärende de ställde upp den här gången, De hade fått

skriftlig anmodan

att , ställ

upp en söndag förmiddag. Vi

hade

diskuterat - frågan

en tid, räknat och fund!lrat och

kommit till att rökstrejkarna'

ett

kunde var

du s

i Pelt,

mo. Men när' det kom till kri !

tan,

var det ,inte mindre än

femton

giada

ställde upp.

fimpare

•

som

• Det fi,nns' bara en storrö

har

nämligen

och småningom blev rökarna

teten.

tiksbilen 'allIlB:n

rade Stig' Anteils kök denna

söndag förmiddag. Man kom mer

inte

samman j byn på

samma sätt som förr numera. Man träffar

inte

graruiarna

så ofta som tidigare. •

• Och nu fl!-nns ju ett gemen

samt ämne att diskutera, man hade int\! diskuterat ,rökstrej

ken i så stor grupp förr. Man

köra

rökte,

tobak

när

ingen

sa Sven' C a l

tiksbilen stänga tobaksfacket

l Peltmo. De

bådat

söndagsrökarna

hade gänget -gärna tagit med j

sin

rökfria

grupp.

Dessa

är'

sådana som kan röka då de

vill och låta bli emellan.' De

bor i Nykatleby, ,menade nå

sionssugna hertar som iIivade

att

d e n och fimpade. Nu får bu

lag.

Det var' en samling diskus

mej varje vecka,

röker

gon.

slutat

grupp här, utan någon i gängen

kare kvani Peltmo, och han' är ingen riktig peltmobo, han

inte

någon ,cigarrett

någon

gång bara, men inte (vardags

• De femton rökfria som vet

vad ,de talar om varnar dock

,för detta: det blir sä lätt me ra, värre är att minska än att öka konsumtionen.

Också Stig Antell som sä

ger att han rökt någon sedan

nyår varnas av gän&:et: gy , la inte, det går inte i läng den!

Snart

lika stor

är

gen.

dagsransonen

.' Var och en berättar om hur

det gått till dä han fimpat. Al-

susen, kuren tog bort behovet

inte tar en cigarrett igen: det låta

det stanna

med, eit massa saker, att jag

- Men värre var det med,' denna ena, men det är ett onö di, gt experiment.

äta pastiller i stället. Och det hände att jag tog tändstickan och f!>rsökte tända: en Sisu!

,Det ser han som ett bevis

på att vanan är besvärligare

att komma ifrän än behovet.

Nu bor " hemmet.

pensionärs-

han j

- Om nägon rökt hÖs oss,

fär hustrun vädra en halv dag

för att fä bort röklukten. Och

jag fär söka mej 111' hos gran nar -för att inte frysa ihjäl!

• Alla femton konstaterar att

Risken för att

bli

igen vill de inte ta. Det

största

bara

det

känqe

inte alltid sä kry själv.

alla det var litet petigt med

folk som inte gillade att man

rökte i deras bilar.

Men nu

förstär alla varför. nu vet alla

av det ganska länge om nå

gon suttit- I deras bil och rökt.

Bengt säger att råd

ur ,en

han

tidning:

sluta

rökandet.

Men

det

kääe att opera onen gär lät

tare om han försöker minska

före. Martin rökte tre cigar

retter om dagen ,j tre' veckor, och fimpade helt därefter.

starkt.

,* GöSTA FORS, 27, var sön dagsrökare ett par år mnan ,han i maj , eslöt pröva hur länge han klarar sig helt utan. Och d t har gåt! bra hittills. Då man kör, lastbil· blir to baken en. rutin:, kör man 100 jordlass m dagen" går det också 100 cigarretter, säger han. Tidigare' rökte hän två Paket om dagen.

tänkt

gjorde denna inte, utan påpe

vud taget' hitta på någonting

* NILS CALDf:N, 28, började röka i skolan octi var storrö kare totalt i sju år ung fär med ett års paus i 17-års åldem. Han slutade för åtta är sedan då. han kQm frål ar-

hade

bli

e lungkancer. Dä hop

förbjuda

dricka vatten och att över hu

säger Sven Calden. Förr ville

Jag

jag

padeS han att läkaren skulle

kasta upp fönster och dra in

har nästan alla försökt

sluta röka tidigare, och b,örjat

Skulle

kunde

• Hösten 1973 uppdagades att

han h

frisk luft djup j lungorna att

- Energin har kommit igen,

träna.

Konditionen

te, säger Martin A n t e l L

att

är inte- så säkra på det. De

äldre

fic

då tobaksbegäre1 blev alltför

föi·bättrats.

änga är - men det bl v in

slutat. Men man har ju tänkt

goda

tankar,

Och nu känner jag mej

toppidrottare ännu.

ställt sig. detta sedan de kom

De flesta menar a t de kom-

mit ifrän behovet nu/, men alla

börja

lättare 'att sluta än de töre

sluta mänga är'; ..

Förr tyckte

har

• De flesta tycker att det var

dan de fimpade.

se--

sig

mit sä långt att de verkligen

märkbart

och

på tobakbegäret, utan, gör nå

frisk, sliger han

na som kom om tobakens ska;; och

fingrar

gänget med.

Man följde med informationer deverkningar,

ät

- gonting i stället. I det häller

mera.

både luktsinnet 'och smaksin

net förbättrats

ning

att man inte sitter och tänker

r s s o n. Hur man än rök· krävdes

te,

som

• Han menar 'att det är vik

problemet'

fredsställt, säger Bengt

någonting

tigt att man hittar sysselsätt

rökare

var att begäret aldrig blev' till

hittar

måste uträttas.

vid.

- Sambandet är klart,' sä

ger han. Det är tobaken som gjort mej till invalid.

jag helst sitta och vila,' me

Martin är i, gott skick nu,

- ,

* JAN-ERIK FORS, 3S; "slu tade i gl\r", det var den första mars, Han har tidigare hål lit pauser på två år, nio må. nader o.s.v., bållit upp totalt S-4 år. Han började i skolan och rökte ordentligt -I må.riga Ar. Orsaken till att han slutat är att han inte vjIl röka, och lDJ;e vill vara sämre än de and , ra.

*J!VEN

FO 3J., rökte ock så redan som sexåring tobak '

som han rullat i tidningspap per

o.s.v.

I trettonårsåldern

hade han en ettärs paus, men

rökte den sista tiden

två pa

ket om dagen. Nr. har han varit rökfri i tre år och siktar. på att fortsätta med det.

_ --.-:._-___.... --.-

-.-.

men. Orsaken till :Jet var att han kände att han inte bra ov

tobaken,

att

det

Inte

var bra åt luftrören.

----

* ANDERS CALDf:N, 27, var rökare sedan 4--5 . års å.ldern. Men 1966 slutade h&n. Han var förkyld och, i dålig! skick och beSlöt. lämna cigarretterna. Att mal: inte röker märl{s bra på' konditionen, Anders jobbar i

skogen,

och

menar

att

to-

baken märkbart skuUe påverka arbetsresultatet.

.-J

-----.

Torsdagen den 13

mars

ö S T'E R B O T T

- 19'75 .......".....,.,

I S K A P O r. T E M

........

* BEliGT ANDERSSON, 58, var storrökare i 40' år. Han började i skriftskolan. 'Nubar ban varit" rökfri tre ,år. Jag slutade därför att behovet ald rig blev fyllt, trots tvi paket

....

* MARTIN ANTELL, 66, rök te 48 år. Han började i snu\ skolan, men var förstAs Ingen storrökare dA ännu. Många gånger tänkte ban sluta, men ' det blev inte av. För drygt ett år sedan rnA8te ban dock fim pa: ban hade lungkancer och blev pererad. Han säger att sambandet är klart, attban är tobaksinvalId nu.

om dagen i genomsnitt, och dt\

jag kände att Jag inte mådde bra, säger h8.n. Fimpade på ' nyårsafton för tre år .sedan •.

1·

milD klarar Inga större fysis-' p ansträngninga ",efter ope ra/jonen,

Efter dry

uppehåll

finns

ett

tobaksbegäret

numera

gär

le som röker ut för att röka, !\.tt sitta

pä sammanträden

{riiver väl tobak för en rö a e,'

Antingen är en- fråga så

'iIlp'essant

att

man

behöver

.idsfördriv , eller så spännande ltt

man

behöver stimulans?

>i:ctiv finns alltid. ._'

Ofta trodde man att man

lehövde

cigarretten

för

att

änka bättre i en hård debatt,

äl er Eric. Men det var inbill

Igar,

• Han tycker att sammanträ lena gätt bättre änJ väntat Ibm tobak, mycket kanske lä"för att allt flere sådana , - rökfria. yärre har det va

( Jlä

kvällarna då man kom

ler bern och varvar ner fram.

hälla

tersom det gick allt för

säger

Sven

och

, pä

myc

eftermiddagen

och

kände sig ännu ,nöjdare.

* KARL FRILUND, 49, bör jade röka under krigsti"en. En gång hade han en pa08 i rö kandet på 14 år, men . började ' Igen. Det var in.", svArt att lära upp sig pA nytt. Nu fim pade ban för tre-tyra måna der sedan. Det var av' hälso skäl: vill Jag fortsätta leva mäste jag lämn bake . 'sä g rbari.,

har

det gått tre

är, så to-

baken som en del.av vardags

arna?

rutinen blev' för. besvär Hg. Ef-' , ' .. Det' är Inget' prpl;>lem, säger

varje ' jordlass skulle' det' gänget. Bankerna finns ju! • Man riskerar tngent1n med vara en cigarrett. Var det kort,

ter

man kän det

gick

....

Peltmoborna' sparar in 15-20.000 i äi'et, ja mera, sä bake!) alla dagar, ger Niis CIl,I d e 1)., " .. Gösta 'Fors menar' att > t9-' .', Vad gor lnan med de peng-'

F O r s. F.ör

de/ sig duktig. Sedan

....

, nu tänker man iIite ens p ä

middagen gi,!:k

mej.

ket normalt, två paket om da

:le.

men

försök e

utan tobak en förmiddag, ef

1l', men han säger att det miå gätt lättare än han trod

;tällnlngar,

Jag

gen,

för tv:n och med tidningar.

ärs

• Rökkulture n häller faktiskt )ä, att förbättras, 'säger Eric [i' el r s, som en stor, del av sin id sitter pä samamnträden. :;'arr röktes det pä sädana till

....

* ERlC FO!lS, 54, började röka dt\ han började skolan. För fyra år sedan bamn8.de han in pA sjukhus för 'brosten blindtarm och må.ste vara o rökt en tid. Han beslöt lämna tobaken \id det. Eric rökte t.o.m. på nätterna, vakn8.de på bestämda tider för en cigar rett, och fortf-atte sova efter At.

stilen

världsbäst i Finland' adede ene-fter en •

•

man

I den

väg att köra,

hann Q'len med

mänga jprdlass

och

många ci

garretter. Han lämnade vardagsrökan., det

I tv ä år, tnnan han helt

fimpade i maj.

t\itt

sluta.,

säger

Jan-Erik

' F o r s, som slutat pä lördagen.' Det

är

nämligen; Ingen

konst

att lära upp sig igen Ifall man skulle komma fram till att det var fel!

CeIsela G·· e astriD: AI.LA -TIDERS!-

• ALLA TIDERS, utbrister dr. Gisela G ä s t r i n, vl\rt lands ledande forskare dä det gäller tobakens skadeverkningar, dA vi ber henne om en kommentar. Det är bra att folk får veta att hälsan stär i samband' med r Ökninge!" och att folk verkligen slutar. , l en grupp s öder man var MAN VET att det finns något andra. Där'för är gruppen yt under 2.000.000 rökare I Fin terst värdefull.

land. Från Ameri, ka vet man att ungefär l hälften av rökar

Män över hela världen visar en benägenhet att de vill sluta

röka, 'säger

betyder! att

G,.ästrln .

Där

mot tycks kvinnor vara me ra

resistenta

dare

mot informatio-

tat

röka,

fortsätter

påverkas

på

informationen.

samma, sätt

inte av

Det

vara

villiga

förhållandet är

att Ii

i första hand stöda 'den delen,

kvinnliga

De tyck

sluta,

miljon finlän

V A..R UPPGIFT är då att

på senare år ,slu

sjUksköterskor.

borde

att

kadant hos oss.

Medan t.ex. _de flesta man läkare

villiga

fimpa.

nen. liga

är

den miljon som vill sluta, sä

•

ger hon. Detta främst genom information o.dy •. -

Det är ingen ide att in

rätta en rökavvänjningskJinik

l en huvudsta , säger dr Gäs trin. I stället gäl vi In rör en .. ' , rökavvänjningsdagbok

och

anc!ra hjälpmedel för dem som vill sluta."

et materialet kan

riå alla V'ia 'Folkhälsan.

I de flesta fall klarar röka, ren

att

sluta

på

egen 'hand.

Men om det lnJ;i)-går Skall det ,

ocksä

finnas

å 'hjälp av

STIG AN'tELL, 24; . har i :t sedan han var sex år. Om f r slutade han - åtminsto till 'vardags. Dä vi lobbade -revyn drog Jag nägon, leD klarar mig utan 'på var I boll lprna., säger han. lubben slutade många om ny :. I tonärsklubben som Stig r

der 'lyckades det inte sA bra,

möjligheter

att,

läkare och hälso ,

... Gisela Gästrln gillar att folk lämnar cigarretterna. -' \ ning. Folkhälsan nar prograw

non.

Den

nya

..,'

tobakslagen

och snart kommer en ny vägg-

måste ta tasta på upplysning

affich ut. * RUNE FRILUND, 23, var F9LKHA.LSAN har gjort en - VI måste Inrikta oss pä fem är då han började, men aktiv Insats för rökavvänjning. var förstAs ingen rökare dA, att hjälpa så stOl del av be ' Me om det tnte gär skall det Men gänget säger att han var folkningen som möjl1gt. säger bara fyra; Rune var yngst och oCksä finnas möjJtgheter att , dr. GästrIn, som JObbar med skulle förstAs hänga med I allt. fä hjälp av Iäl,!:are och hälso Informationsmaterial bäde för ' ,J Småningom blev ban en av de , värdare. , Sverigt' o h Finland. värre rökarna i gänget. I no-' FOLKHÄLSAN har gjort en - . RöKARN A måste fä en vem ber 1973 slutade han och aktiv Insats för ,rökavvänj motivation 'ltt 'lluta. säger mår mycket, bättr.,-, nu.

en. Man fär Inte folk att slu

'v:ärdare.

ta av tvång,

darna

Inte

(llåste

det

med

går på.

finlän stället

fä Information om

varför. - Den fÖrorenade uteluften är småpotatis jämfört , meld In neluften där rökare häller till, säger dr

Gästrln.

öSTERBOTTNISKA

TOI'sdagen> den ·Ilf ma.rs - 19'75

Dagf$ , erkänna att Val/rid' lyckats ' Svaneris·tartade mot många odds D VALFRID BACK och gänget runt honom som började

med det 'omöjliga'" projektet Uf Svanen har'

lyckats.

kan man erkänna att Valfrid & co lyckats få igång domsverksamheten

ung

Munsala igen, efter en .längre downpe

riod .och tidigare misslyckade försök.

O l\IANGA RAR SKAKAT b etänksamt på huvudet at sats ningen på. en helt ny förening, då det redan fanDs närma re tiotaleLJl-ngdomsföreningar på. oden från förr, 'men ing

en verksamhet. Ocb det har va'rit motigt ibland, men Val

frid var envis. Eller hur förklarar han d t?

O SKALL SANNlNGEN FRAM var. jag inte alla gånger så övertygad själv om att. vi skulle Fyekas, Säger Svanen--ord föranden. lUen vi va,r i en sådan situation att någonting

lJ.låste göras. Och nu kan. man säga. att vi startad tid; nu finns ett aktivt g ng att fånga in.

i rätt

e' väst" ar några toppintresserade, som se : föreningens största dan drar gänget med sig. Valfrid, Svanen-ordföranden sis_ den Före hittills. framgång 2.300 40, liar tidigare varit verksam ta föreställningen hac:lp. personer sett revyn--:- Kritiken inom uf"rörelsen. I 1 &-;-- 19-ärs har varit positiv och spexet har åldern var han or.dförande i då Revyn

. den

.'"

unga

"Munsäl

välbehövlig föreningen gett goodwill. . .. Men Valfrid ser andå det faktum a . att man fått de. . ung ' " :. at t sluta upp so..JXl de gJort l

varande Munsala vä!!tra uf, han -har spelat teater osv. Också de andra inom styrelsen, de som

.dragit igång föreningen är i . huvudsak " aIdre. "* Valfrid. Back, I mitten, har skfi;i att V81'a nöjd. Nu om inte tIdigare kan man ko.n tera att .. . . - Vr måSte hanga I?ed e hans "omÖ]Jigå" pro1ekt Ur Svanen lyckats. Men det är mångoa som jobbat och gJort att det föreningen som kanske en ännu . lyckats, säger haR,' br... tom\rs.ledaren Stig AnteH- till höger och. Fredrik Nybäck t,.v. . VI större framgång Föreningen ·tid ännu, menar VaifrId g fär förenin dragit igång som 200 medlem har redan över' inte backa ut nu och lamna en har en viktig' uppgift att renoveringsskulden Vadfrid tänker do k heJlre har för- l mar. skeppet vind för våg. Men ·vi fylla. Där skall unga skolas eningen 27.()OO kvar. Revyn gav på verksamhet och aktiviteter - Vi har faktiskt lyckats få! miste jobba på att göra oss upp för_kommande styrelseupp än på lokalfrågor. gott och välbehövligt netto. de unga med nu, säger· han. i överflödiga småningom, 'succes drag .och andra uppgifter. Ung Detta att man lämnat. de alla byar finns medlemmar, mvt ge plats för. yngre folk. domsrådet var ett lyckat drag, • Underhåller gamla föreningarna och loka ,fr nsett Pensala-. Och vi glelt ja rentay en nödvändighet som Monå-lokalen lerna i byarna som stå oanju inte in för att få Pensala • Ungdomsrådet kontaktorgan mellan oss 'äldr : e vända åt sitt öde, har gjort med, eftersom man' där aktive_ lyckat dra-g i styrelsen och de unga med Lokalkostnaderna får att det varit lättare att lyckas rar sin egen f1kening på nytt. lemmarna, säget" Valfrid. dock inte äta upp allt det vi med Svanen. ' Det är dock viktigt att l Tonåringarna: från Pe-nsa-Ia yckas ta in genom olik:a verk UngdOlnsrådet arbetar som Hade vi börjat med pap är visserligen med på Svanens vi äldre inte helt vänder församhetSformer, menar ValfHd. ' en självständig styrelse me-d perskriget . att lösa upp de gen VI g · r då å eningen ryg träffar, och det får de gärna sina frågor. Det är t.ex. ansva Intäkterna skall också räcka gamla föreningarna, samman styre }seposterna, sager . .. vara. Valfrid ser detta som ett från ngt for ungdomsdansern;l.. Men till verkflamheten, dit bör pen- slå, och försökt hitta uppgif g r de. . l "flesta f'" e bevis på att man upptäcker be:. h.an. I vid behov kan rådet söka hjälp gama i första hand gå. ter för de gamla lokalerna, haa hovet då man får igång en fmns !l ägon a dre m ' l Han förfasar. sig så smått I de vi haft jobb mera än nog / - av styrelsen. Från rådet skall å d grunden, n gon som e yngre . . 'verksamhet. småmn,gom slussas över att- det fordras så fruk- med detta, säger han. Då hade "d hos·och- få råd de unga "k a sto . .. k·an so . . I tansvärt mycket pengar i da- vi knappast lyckats- åstadkom over till andra uppgIfter. ' -Id re Be-' av. VI'd behov. Men de a • Äldre måste, DIlga: med gens verksamhet jäm4!ört med ma någonting påtagligt. höver inte sitta i styrelsen och Svanen är ägare till inte tidigare, någonting som är li I Det var inte så lätt 9Jtt få; bestämma; utän kan finnas,som Monå- okalen i juridiilk bemär tet svårt att smälta. Men han • Tonårsverksamheten medlemmar i VexaIa h:eIter, en fntresserad reserv att ta till kelse. Men föreningen förfogar påpekacr också att det i myc viktig inkörsJ)ort men llU har man kommit igång 'Vid' behov'. / över lokalen. och har ansvar för . ket är stor skillnad mell"an förr även där. I aHa byar finns Ungdomsrådet i förening- underhåll, skulder o.·-dyI. Av och nu, att man inte bara skall . Han ser tonå'rsv.erksamhete tala om hur det var förr. som någonting av det vikt ga!? '

te föreningen sysslar med. Del'

• Kyrkbyhuset

kom letterar

Nu 'uppför:>

kommunala

också

det

är en inkörsp rt för de unga till föreningen. Träffarna är

populära

och

drar tonåringår'

från hela Munsala. Stig Antell

Idrotts-. och sam fungerar som ledare. -:- . ' i kyrkbyn. Svanen Nu skall en teaterpjäs ock får alltså en samlingslokal till, så inövas. Allan Helsing dr r vilket väl är välkommet. en ung teatergrupp. Intresset -. Visst,-säger Valfrid. Men för deta väcktes av revyn, där - det. huset inrilrtas främst för speciellt många unga flickor idrotten. Förlmingen behpver medverkade. nog en egen lokal. Det nya Och, så blir .det båda-gammel huset skall vara öppet för al oc ungdomsdanser, la, och det kunde bli svårt för danser ungdomsföreningen att komma sex gammaldanser finns inpric dit när som helst. Föreningen kade och fyra vanliga danser lingshuset

behöver

ett

ställe

där, man under året.

komm r in oberoende av and

ra. Skal( föreningen börja hyra

in sig för varje träff och öv ning, skapar detta många pro blem. . Monå-lokalen

* öP: s nya redaktIonsräd, böU sitt första sammanträde' senaste vecka. På- bilden studerar de en logG vid ÖP: 8 ombrytnlllgsbolXl, fr.v. Jan-Erik Fr08tdahl, Christer Eriksson, Hans Ingves gA.nI, Erik Häggnuw oclI Steu BIomqvist.

Till' sommaren siktar man på en rejäl sommarfest i semester

tider.

Man

kan

bara

konstatera

behövs alltså, att Svanan-projektet trots att liksom det nya huset. Det nya de flesta odd-s talade emot, har blir något större, så de båda lyckats.

husen

skall

komplettera. var

andra utmärkt.

Torsdagen den 13 ma.rs -,1-975

öSTERBOTTN SKA

POSTEN

Pidro

Taize ett nytt orkesternamn som

Svaren: .ZON 1

blivit pop bland. de yngre

1. Replot I 2. Sin gsby

10 9 1 57-33 9

't'

3. N. Vallgrund 10 8

51-39 8

5. Björköby I

10 6 4 pl-39 6

6. Västervik II

10 1\ 5

'5--:.41 (;

7. Karperö II

10 4 6 43-47 4

8. Srne'dsby II

10 3 7 36-50 3

9. Kve;vlax

10 2 8 3

10. Korsholm II

10 2 8 33-57 2

11. Koskö

10 1 9 31-59 1

ZON II

10 8 2 51-39 8

1. S. Vallgrund 2. Hoppet

10 7 3. 54-36 7

3. Västervik I

10 7 8 52-38 7

4. Replot II

10 6 4 51-39 6

5. Singsby II

10 5 5 44-46 5

6. Tölby

10 5 5 40-50 5

7. Björköby II

10 4 6 42--48 4 10 4 6 4.2--48 4

Skärgård,en

* kriD&" kakelugneu l sin övlllDgsstuga, fr.v. Freclrlk Eng, Olav Sundqvist) Yvonne Dahlbo, . Johan Nor g och Leif Ström. . . D

-10 4.6 4.2-48

10, Karperö.l

10 3 7 89-51 3

11. Korsholm I

10 2 8 37--43 2

De två bästa från varje zon går vidare till SöU:s turnering.

ET FINNS ETT ORKESTERNAMN, _som ni säkert redan har .sett fig�lr ra i OP:s dansannonser ett par gånger. T a i z e var namnet och' bakom det .

Ringen mellan

döljer sig fem ungdomar från Nykarlehy. Nu kan man ju faktiskt fråga sig vad det här är för ett gäng egentligen? Det \ tog ja hastigt reda på: För

'det

örsta

- Skriv för all del- inte att !!kall vi en gång för alla-Iä-ra oss att nam vi har några s,k, "stora pla . net skal! uttalas "Taitse". Det ner", utbrister Olav förskräck 't, var Fredrik E n g, aldrig kallad för det har vi då rakt inte. .

annat än Feddi, som rAkade'se - Nää, instämmer de, andra, namnet i en film i"TV en gång. vi spelar bara för att det är Han tyckte att det lät roligt, så roligt att spela.. Det är kul

. och så T9.ize.

fick

orkestern

heta på övningarna,.det

är kul att

spela på tonårsdanserna. Ja, -Det är .egentligen namnet på det är roligt· nästan jämnt . en .kinesisk skördeby, berättar Vad spelar'ni helst för slags han vidare. musik då? , Feddi är

spelar

17 år gammal och

- Hm, säger Vonna med be-

sologitarr.

toning på varje stavelse. ton

ordnar två

dubbelserle

bästa

lagen

fr.

varje zon för att kora ringsegra ren.

3: a)

4\:

Gert-Dietmar

Paim Siitonen, Mora.

a) bränslet, b)

km/h

5:.a) Ove

Neil

Klause,

Sälen;'

st, c) 90

Rehn, b) Seppo

Nuuttila, c)-Qlavi Laakso . nen.

6: a)

Lars

Hulden,

Gösta

Agren ; b) .carl War:gh, c)

Kurt Björk. 7: a) Birger Sjöberg, b) Fri_ tiof Andersson, c) Dan Andersson. S: a) Hemoglobin, b)'artärer,' vener, e) kapillärer. 9: a) travsport, b) ishockey,. c) konståkning. 10: a) Pirkk o Aro, b) Marjat., ta V.ä.änänen, c) Seija Kar., kinen. 1:1: a) polismyndigheterna på .' . boningsorten, genom Auto mobilföl'bundet, b) 25-30. /. procent, c) 12. 12: passadvindar, b) monsun 'vindar, c) västvindar. 13: Trumpetens dag, b) Fin . lands svenska sång- och niusikförbund, c) G mta karleby. 14: a) A (ettstrukna), b Il kord, c) refräng, I 15: a) Viggen, b) Mirage, c) F 16.

....

I{al vare elionollli för SöUpa den ekonoorlska sektorn för SöV, kupde styrelsen konstatera vid sitt mött> senaste ,vecka. Visserligen visar bokslutet fpr 1974 ett' gott l'esultat men vinst marginal;m för bingoverksamheten ,,-åller på atf bli noll. AlJtoMatbingon har finaJlBier.at en stor del 'av in!'ltruktionsverks mheten. Försämrad ekonomi inverkar i första hand på anta let instruktörer.

, DET KÄRVAR TILL SIG

miljövårdsutsltottet att ta ini

Pro gramme t

fö r midvinter

{inget slogs fast. Beslut fatta ett kontaktmtöe mellan des ·o styrelsen och de anställda.

__....;,_...... -

______....;

Mu-.!J-instrurnen' " lUfi; f' OrllUln.l'19qre · ..

1ges

Dagsm !k uf

tiativ till en miljöaktivitet der våI;.en.

e från mk 69:- och

"il-gitarrer frålY 3iO:

Förstärkare 60 W. med eko k;om,plett mk 2.100:

Elektronorglar från 1.550:

Orgel!) har. egen förstärkare Tru,msatser fr.å.n ')5O:

hade

Elektronpianon . fr. 2.450..:-

MUSIKCENTRAlft4· k.b. JAKOBSTAD

na handh88 av. Ingol1 Guss 001) Leif just fått tag på en vilket evenemangen ...bl . basgitarr. Specialaffär i musik-radio och: Ruben John " Hammarberg Vonna och hennes karlar, har ny låt, som de alldeles strax landsdelen skall presenteHIs. TV-foto näs fick kassakistan. blivit väldigt populära bland de skulle börja öVll :in. _ folkFRÅN LAPP FjÄRD år i branschen. 40_ Över Ti11 · verksamh'ets led aTe . ut I!hS yn gre å rgå ugarna - ,Men nu skall vi fara .på högskola hade anlänt ett brev nejden, i O in 'TIgen import = oslagbara Hittills .hAr d e sp e'l-a,t ,på ton en kaffe tycker jag,. sa Fesldi med anhållan om att SÖU skall "Ehn S;ckiund samt PeT- le L -: pris. Arsel"" '!'-' konvent och småtill_ och slängde in en' vedklabb i ställa' sig bakom' skolans -sats delL Som cheftö erd'11I.lgSmak ---";"L_ ställningar.. fungerar Sten Hemberg. ten !ll ,, IS . I kakelugnen: e . . ""!" Sty på teaterlinje ning a t e T '

Ann-Mari Sj öberg avgår

Om vi sedan fortsätter med åringarna ·gillar. mest jytä. Styrelsen hade att godkänna uttalade en positiv inställning presentationen: Yvonne Dahlbo. -,- Jag håller på lugna, skö en avskedsansökan av instruk men ansåg att .man ·visste al l S j ö b p r g. deles för litet -konkret om vad Hoppsan! En flicka mitt ibland na bitar, säger Leif 'och Olav tören Ann-Max;. Dl8.DSkapet? Denna godkä.ndes. Det innebar utbildningen SKall innehålla och nickar gillande. omedelbar lättnad på det. hur den skall utformaS f-ör att - Jodå, .och jag har ,klarat -= Men så är Jpk.ka och jag en 'try ket. man skulle kunna fatta beslut ekonoiniska b ökande hittills, sä .F hon. er s g mig ra blue älskare, säger eddi be . Styrelsen beslöt att tillsvidane. om. några konkreta Atgåfder. Vonna, som hon kallas, är 17 låtet. . tillsattes Ar och sjunger och spelar tamkontaktgrupp inte .anställa .någon ny instruk- En Jag lade märke till att Tai .skall följa m ed soth närmare tör \i stället för AMS. hurin.. spelade litet svenska iåtar ock fick i upp hur planerna " UJ..vecklas . i Lapp Servicenärimden - Fast J'ag tyller nog snart . så. Det har ju annars verkat drag att klargöra den ekono: fjärd och som skolan vid behov aderton,.påpekar hon. som om texter på svenska miska\.situationen .och även ror kan ta kontakt med för disJukka Nordling, 17 år han sp råket varit bannlysta hittills. T gruppen inva.. söka / komma med förslag till kus&ioner. I" med, är bandets trummis och Den gamla, . välkända rDck ya inkomstkällor om automat- Susanne Lagström, Allan Hel erhöll i dopet· namnet Johan, .n " n'roll-biten "Blue suede shoes , an· och Jän bingo-verl!;samheten m ste ned sing, .Erik-Häg som sällan begagnas till var blev nästan som ny, när Olav , Erik Frostdah'l. läggas. dags sjöng den med en sv .$k, festellt be _. Sjunger inte, säg er han NÅGON VÄSTKUSTEN i 6s Styrelsen fattade fo lig, nästan smålarvig text: "Ge orkestertävling en att 'Om. lIlen doar. till i lan det slut getts där som turisttidningen ter, d , . f-n i min mustasch". heter den ta .k yaltillfäJ . be1.o - s. ut de senaste' åren, bl·Ir d ' et I'nte skall ordnas._ F'ors ,. v .·.då. Leif, också 17, utnämndes i år. Det måste löna sig om man let hålrs i Nykarleby på .Iång vningslok e för kvällen till bandets "skru al B: ,�tt gam skall hålla ilå med sådant, kon- fredagen. malt hus på Nygard I Nykarva-ljudet-man". staterade styrelsen.. En utr,edStyrelsen beslöt uppmana tre' ning visade att kost:naderna För att han liT bäst på leby och .där vistas gänget _ det. förklara r Jukka, han he-' kvällar i veckan med -sina to: skulle stiga till drygt ·30 000 ner, Det är tyvärr litet trångt mk och ter nämligen Ström så mycket ilr det svårt efternamn. Leif spelar ks>mpgitarr i lokalen, vilket gör att det blir att få loss i form av annonser. litet problematiskt med ljudet, Styrelsen beslöt att i stället gå Stig Rosengren kCV&l"står som och sjunger ibland. verksam in för ett större specialnummer bu l föreningen för Sjunger gör också Olav Sund men det är överkoml igt. -' hetsåret 1975 .. Sekrete.r:.a.rs-ysslorNär jag var oc hälsade .på, av ÖP under försommaren qvist, 20, som dessutom nöter .

tina Teresjkova, Armstrong.

10 8 2 54-36 8

4. I skmo-Jungs. 10 7 3 56-34 7

Smedsby

1: a) Kostamus,'b) järnmalm,' c) Elias Lönnroth. ' 2:'-a) . Kopernikus, b) Valen

.....

ö STER BOTT • S K A POS TEN Torsdagen dp,n 13 ma --------��--�--�

Över ,- '-500' irklar'

Ny i grundskolan:

Studiehandledaren e l evsto --d -får trampa upp egna fotspår '

:,Slamla '

---

"STUDIEHAND EDAR N , skall vara ett stöd och en väg ledare för, den enskilde eleven i den ofta stora och- (ör ele ven främmande skolan". Jo.. O\' ANSTAENDJ!; citat är saxat ur Svenska lärarförbun dets i Finland medlemstidning Skolnytt (heter numera Lä ' raren), DtUTlmer 9--10 1974.

• 'D YGT

mälda till Svenska 'studie förbundet. Av dessa var över 450 från österbotten. In

tresset för studier i cirkel alltså inte mattats a"

-:- har

det på sam a sätt j praktil{en? Vad är egentligen e6 stu diehandledare? - Vad gör en sådan? Hur u,tbildas sådana?

utan ser ut at gå mot ny rekordnotering vad antalet cirklar beträffar

och

ärenden?

vilka

år.

Det gäller att trampa riing, elevvård, inlä,rningssvå upp egna spår att gå i, ibland righeter och-'studieteknik, bland tycker man att man trampar annat. DesslItom ingic:k studie andra på tårna, ibland tycker besök, praktik i högstadiesko man att man ljtampar alldeles I lor och utarbetande av uppsat för mycket på stället utan att ser -i kursprogrammet. Därtill komma nånvart. Det kommer skulle alla läsa tre lkademis nog att ta sin lilla tid innan, ka vitsord, i t.ex. ped agogik, begr", pet studiehandledare. psykologi, och sociologi, "ln blir helt inarbetat bland elever, trädeskrav" till kursen var lä

II I

MARTH.ORNA är som gare de som är mest intres

serade av cirkeJstudier. För österbottens

lärare, föräldrar let i övrigt.

och

ledare. Hon !lar geI\ojllgått specialkurs och har även tjänst som 'motsvarar utbHdningell,.. vid gr ndskolans högstadium i Kronoby.

B US S I G',I!

Wj)))Jirj' , med

17 cirl lar, producenterna och lantbrukssällskapet cirklar. Resten av de bottniska cirklarna var

Inskolningen börjar förres ten redan på våren, innan eleverna slutat i sexan. De får då infortnation om hög stadiesko a' " Ian, får beso ka ensamma oc h

18.00 20.30

ÅBO B: BORG

Bussbyte B: BORG K:STAD NÄRPES VASA

..;,;;..

ST:ER

.;;;,;;;:.; ;;;. ;;;.;:;;;; ,

kvällar kring

'-.

s kall välja nivåer ,o h t!ll alsFinns det .. öv,erhängande . .. .. amne l sam åd med foraIdrar problem, kommer de nog fram; . .. och laTare mfor kommande . fastän den ske1lbara avsikten . 1" asår I sJuan. med - samtalet :a'r en annan. Nivåvalen ger studiehandle- Märker jag att något '!lurar daren en hel del arbete. Valen bakom", försöker jag hjälpa verkar de eleven på traven. ' skall gia,ns4as • ud hon. s&6er ,rmg, . .. ... . . misslyckade klargors mOJhga ' Mobbningsproblem av, allvar 'VarJe . klass, ' från s uan och , ' och eleven kan ' få byta ligare art . 'nmg,. " orsaker örekommer inte i ' ' , uppåt, har "elevh'andled . ' ' l slutet av en termm. ' d . ' kroIlObysko an. DEm hör inte ( -: tv å två timmar per deka beller till de allra största, anveckor ). Vad· gor · man under de • För hög nivå talet elever är ca 400 timmarna? , Största bristen här är att - I sjuan blir det mest frå överlag 'väljer eleverna . .. .. . mtc har, studi teknik - sånt för böga nivåer. tycker studie speClall rartJansten ga om . som skumläsning, djupläsning . handledaren. Fastän mellanni någon mnehavare. De all !l sva ' gaste eleverna, skulle mmsann t'k konsten att göra anteckningar vå'I f' nska och ma_e t ma l o kC behöva hjälp av sperisiHärare . och strecka under och en hel' l;å galler som melIan ko . , ' . R -lkur ,f" or att kunna klara sig , l f ramc del annat . Under hösten åtgår rI 001 alIt fler att' va !'ler, ten"erar '--. . t. tiden' ' av timmarna till j annars en nel a de fördjupade nivåerna. Det, / inskoJN.ng.; är inte alltid så lätt att Skak\,- . ' " "l'dra,kon \ ta kt/;ons Fora '- kas"t ' - Insk . ? . olnmg fram en lärare, då en under_

23,10 20.4{)

visningsgrupp inte får bestå av

• Anpassning krävs

20.25 18.55 18.25 17.00

- Eleverna vänjes vid sko lan, ja. Nästan alla---kommer ju från en relativt liten skola med klasslärare, där n!la i klassen läser samma sak, alla käp- o ?h al ? ha : ' relativt ner all . . kort skolvag. ,Har mots- de då

Åbo--B : borg trafikeras j samtrafik medSatakunnan Llikenne. På sträckan Lapp fjärd-Vasa aV- och påstig ' ", ning 'var som helst." Upplysningar: ler busstation.

lägset populärastet. re hundra cirklar möts

Kaffepaus

20.45 22.15 22.45 00.10

AV CIRKLARNA är :-iv,,,,n,;;'" ka studi eförh u nde ts cirkel Tems,kvällar den

Resebyrå el

L.HES

sedan av ett stort tegelhus 'mecr-många klassrum, de har många ämneslärare, är indela de i -nivåer; "irrar" från klas rum till klasSrum, åker buss Ull skolan, all d där och __-

fler an ,32 elever . : .

- I åttan och nian går- lev handleqningstimmarna Ipest åt till yrkesorientering. I åttan blir det mest 'klassundervis ning, jag berättar om olika yrvad yrkesomr den, ken oc .. . et. som kravs osv. I nlan a:.;: . . . l uell vagmer fråga om mdlv d ledning. I dessa klasser utnyttjas också mottagningEltimmar en per vecka och klass na

mera därtill fordrar minsann Vasa, 24JS. Nä.rpes 96 244/77. Telex 74-724. I anpassning. Ren bara att man •••••••••••••••••••• Iprat;ar om det gör att eleverna l man.'gå för att. .. _

Elevvården' ligger Else-Maj varmt om hjärtat. Likaså öns kar hon mera föräldrakontakt. Alla föräldrar har- via eleverna fått information om mottag 'ningstider och telefonnummer, men få har hört av i'ig.

"För att s olan skall funge a behÖvs .-samarbete på alla hill>' , , .. . triv bara bor ar ag J _ } :: . mera och mer , egenthgen ar ' Det börjar bli -det ganska rohgt att få tram- mer effektivt. pp fotspår, påstår Elseaktuelit med vidareutbildning: pa J, och ser mycket hoppfull vad skall jag göra', vad passar jag för, i vilka.skolor skall ut.

","

olika

Pensionärs och gymna,stik är -populärt.

par' cirldar krin detta '!tar ,lockat ett '70-tal uer sammanlagt. Olp Jnkobssons

- ett leva,nde studeras i 2 cirl{lllr.

från f""rfars tid i21 Hembv dskun"kafl

b)W.

historia samlar måm!'!' lar. Likaså reli,:tiösa ;;n,np"

-som t.ex.

FRAM till

anmäJnin lI,r_ på n emot. Cirkla,r som ..... 'fn'''.... före 31 mars erhå 111'1" bidraget änn,! i vår. måste väcta till hösten_

fjol

statsbidraget

var

mark.

FöR DELTAGARNA, '

vår två studietinjr. Det

,ta hålls på Lapllfiärds högslwla

den 22

mars,

andra på Evane:eliska hÖjrs'kolan' Vasa den' ....

Pidro Slutresultat från- III pidro-turnering:

te rbottn i ska cirklar Ordn

april.

Martha

dvs.

tio stillhörighet. ;1 Til l väg ande del är ' det docl{ _om martllacirldar.

talen, går alltså mest åt till framtidspl'aI!ering och upplys ningshäm.tande. Kommer inte eleverna fra med andra pro , blem?

ÅBO-VASA

mäld l!> som ö-cirklar bar inte uppgivit

FREDAGAR söNDA<\,A R (ss)

351

var

- Yrkesvägledningens förbindelselärares uppgifter har i grundskolan övertagits av stu Men andra diehandledaren. uppgifter har tillkommit, an gående nivåval. undervisning i * 8tudiehandledarens mottagningsrum skal) vara ombonat och tudieteknik, utarbetande av, avstressande, har någon sa,gt. Huvuds8,ken är \lä) dock ('n studieinformation, 'med mera, så handledare som ser ut att "gå, att tala med", exempelvis EIse-Maj mycket man Qrkar, nästan. Karlsson,' här i' sitt areht,srum i högstadieskolan i Kronoby. Klarå direkt' v finns nog . säger . Else-Maj och drar fram bet n känner att någon i alla fall • Framtidse plane ri ng kanden och skolstyrelsens .r . Ir Q.ryr sig om dem i detta stora I kulär och diverse andra pap komplex,' s ger Else-Maj. _De så Kallade enskilda sam-

Hittills har endast 16 svenskspråkiga studiehandledare ut bildats i Finland - det tycks ta tid inn n nästa kurs ordnas. Kursen för "de sexton" avslu,:, per. Bland aIlDat anses 1et aU en tades i 'mars 1974, och, varade dledare inte skall ,ha studiehan sammanlagt tre månader. andra uppgifter ino.m skolan behandlades kursen .' Under än de som ankommer på den -vägled yrkesorientering och __ tjiinsten. I detta fall 'har Else :...___ ... \ _--l _....:._ Maj kompromissat; hon har •••••••••••••••• "gett bort" några klasser åt andra lärare att handleda. me , dan hon undervisar lite i svens ka och engelska. Men nästa år blir det en änd-

del

cirklar anmälda som mar thacirklar. Uf-rör lsen

samhäl- nirexamen.

Så säger hum .kand. Else-Maj K a r l s s o n i Kronoby, med rätt att kalla sig studiehand

550' stu(!iecirklar

vl'r i mitten av februari aD

,TILL PAPPERS verkar det mycket omtänksamt. Fungerar

Vem får vända sig till en s udiehandledare,

197-5

ÖSTERROTT

'l'orsdagen den 13 mars - 1975

OSTEN

.....

Kondili_öfissk. öt'a e.- 'ny, ., :· y.rkesgrupp

Jobbar .... ....

å d

v r

h ahilit erin g

ny yrkesgr

p -i vårt land. Finskspråkig

INTRÅDESKRAV är mel lanskola, 18-29 års ålder och god allmän hälsa. Kur sen varar ett år. Undervi's ningen är avgiftsfri, men bo städ, mat, böcker, arbetsklä der och dylikt bekostas av eJeverna själva.

URVAI,.ET

av. ,st)Jderande basen' av skol och arbetsbetyg. En del av de sökande kaUas senare till inträdesprövning, som" om fattar I plighetstest och intervjuer. Tilläggspoäng vid intagnmgen får man om man genomgått gymnastik ledar kurs; likaså för "ådagalagd verksamhet inom gymnastik eller idrott". Närmare 25 % av de sökande intogs 1913. sker· förSt p

nastik - och grundämnen i stil med anatomi, fysiologi, sjukdomslära, mikrobiologi, 'praktisk psykologi, moders . mål och samhällslära. Den andra terminen tillbringas mest med praktiskt arbete på olika sjukhus, hälsovårds centraler och a,ndra liknan"de 'institutioner... DEN UTBILDADE kondi tionsskötären arbetar på in rättningar som de. ovan nämnda, . underställd en fy sioterapeut. Konditionsskö tarens uppgift är att utföra de vårdåtgärder - massage, rörelser, värmebehand ol ling o.d. - som planerats av en fysioteraptmt för att reh,abilitera patienten. Själv- . ständigt kan en konditions skötare arbeta' endast som massör.

Den försui terminen av utbildningen ägnas främst åt teoriundervisning. Ämne 08 är både yrkesämnen hälsovård,

utbildning

Vidareutbildnin smöjlig- .

sjukvårdslärans

heterna är i dagens läge be

grunder, massage och gym-

gränsade. Via kurser, utom-

Sex, sex, gran - hur översätter man det riktigt? - 011 NU SEX är l,tlsi och paa är kusi - .hur blir det jag säger "nain,en on ".ai-nen" - blir flickan en l' Tor-Erik B e r g .är .........Il.... ., . Han vill ha 'klart ... am som rör flickor. å SOM DU tänker irer jag . finnar säger

----- on sexilainen", säger

H o I m q vi

s t.

yad är det ,egentlige ? Den fl·å-. gan har jag så ofta fått höt:a, all jagil tar ehansen . att f.å ·besva. . ra den' i denna' spalt. , . KONDITIONSSKÖTARE (på, finska kuntohoitaja) ,är. e relativt o

KONDITIONSSKÖTARE

och allt bar läst på sin läxa or _.-l!i2t oeh har bildat sig en attning om hur öv __IPn-Ir.. t skall översättas.

det här inom nt jag sen när ..;o.�","" snll'et kommer, Bä1:U"""ll.SIlaY K a r I S s O n. då mesta blir det dock Ulla-Britt föreslå,r.

sent som hösten 1972. Den för ta svenskspråkiga kursen 'stal·ta' de; i januari detta år. Ansökningstiden till de 'kurser som vidtar i ugusti i år. pagOå s m bäst: D-en' svenska' 'utbildningen c:es vid Helsin fors svenska sjukvåtdsinstitut (ansökningstiden. ntgår 4 april), finska kurser ordnas i Helsingfors,' Björneborg Villbörjade så manstrand och Jyväskylä (amiölmingstiden utgår 31 mars.. , fysioterapeututbildningen på

2,5 år fastän man är kondi

tionsskötare med liknande utbildning, vilket knappast är ekonomiskt. .

YRKES-

J"esterback :

YRI{ES,

VÄGEN

och"

utbildmngs

möjligheter är någonting aktueift för mänga unga just nu. Därför startar öP . l dag en serie där' ett a.n.tal . yrken "kall'presenteras un der vären..., A1Ia yrken och iI!>bUdnl!lgsvägar _ kan . na-: , turlIgtvis .inte presenteras, , men den som är Intresserad av' nägonttng som Inte är med här kan alltid vända sig tiD en yrkesvägledare.' Givetvis vet dessa också mera om de yrken. flm pre senteras l denna serie. yrkesvÖ,glednlngsserlen' skrivs av Märtha V e s t e r , b a c k, biJ(len, yrkesväJrle

)

darpraktikant Ieby.

Gamlakar-

lands kan man utbilda sig

att kunna fortsätta till fy-

till idrottsmassör. I framti

sioterapeut.

den blir det troligen möjligt ,

måst

I dagens läge

man gå g nom hela ,

IllTTILLS har konditionS" skötare haft relativt lätt tt få arbete. Arbetsuppgifter kommer knappasyatt saknl;ls i framtiden heller, meqtl;ln ke på alla olycksdrabbade som k0Irlmel\ i behov av fy siSK rehabiliterin'g.

Se för övrigt nästa num mer av öP, då 'fysiotera peut' behandlas.

de inte klarar sig utan finska. Redan tIu har de haft nytta av det de lärt under fem kvällar. De _.övriga cirJ{elmedlemmarna ä1' också på det klara med att de "måste lära sig finska. Man kla sig inte lå!lgt utanför Maxmos gränser i dag innan man . behöver kunna det första . inhemska. . - Det är nog svårt tycker Anita- S t a g n ä s· och Karin F r i m a n. Vi har gått igenom ett bIe : v per vecka och det br tyder nog att vi går 'snabbt framåt. . De två_språkcirklarna i Max mo hör till et 'fåtal inom Svenska studieförbundet som sänder in svar och (år'dem till. b ka rättade. Vid sjätte träffen går man igenom svaren på brev * Studiecirkeln Totte8almen i Maxmo har besök av studiekonsulent Ingrid Saxberg. Fr.v. AnIta tre och konstaterar att det var S tagnäs, Ove Holmqvist, Tor-Erik Berg, Karin Friman, Ing rid Saxberg, UUa Britt Holmqvist oeh I egentligen rätt få fel man ha Sven-Gustav Karlsson. de gjort. , . • _: Man borde hä läst på I svenska grammatiken innan man böi-jade med den här cir keln, säger Ove H ö I m q v i s t. , . Det skulle vara lättare om mari kunde svenska grammatiken in • nan man börjar lä.Fa sig finsk grammatik. . Cirkeldeltagarna slänger om kring sig med olika -nolJlen och -tiv så den olärde blir grön aV CirkeImedlemmarna tar myc avund. Tycker att det här bor Tio medlemmar har. studie len, så det gäller att vara fli cirkeln Tottesalmen (det är tig om man skall inna med ket allvarligt' på sitt studeran de vi' alla lii,ra oss. . med .salmen kommer från tolv studiernöten . nan våren. de, fast de gnabbas .och har, roFör några år sedan' var vi ligt när de träffas. -sund i Tottesund). Den. sam "ljtigar att läsa finska såväl Cirkeln går i 'Maxmo uf :s· re mankommer en gång per vecka . '''m medhorgarinstituten som ort Kax:.Isson Sven-Gustav gi., Föreninge har också' en ./ kommunal,gården på Totte studiecirkel i engelska mes! fem Tor-Erik Berg har en nY,st!l.l'--ad i studiecirkel. S eg att målarfirml. De har insett sund. Cirkeln startad efter ju_ deltagare.

. Maxmogäng lär

,en -av

sig

finska

KONDITIONSSKöTARENS lön är jämställd med hjälp skötarens, d.v.s: löneklass y 12. I skrivande stund mot svarar det ca 1 300 mark i grundlöp i andra dyrort&.: . klassen. (på landsbygden i Österbotten något lägre, ef tersom s.g.s. allå landskom muner tillhör III dyrorts . klassen.)

som studerar finska, �lIIIo IIl&JIlk mmer. Ulla-Britt är ledare och kan rätt bra.

de få språkcirJua na

_14

________

______________

S ' _,_' _ . B - -- --- ------ ---------------·- --

o ALDRE fin.Jändska fdmär ken

verkligen

kan

so m rariteter.

betraktas

Detta

på

auktioner

Man

ofta frågan

s!väJ

hör

Finlands

? .. ställas.

Frågan

"Vilket

dyraste

är

frimär

verkligen

ovalmärkena

vagt

det:-på sidan av huvudtyperna våra

hel

del

frimärken

varianter

finns

d.v.s.

stämplar

på

eller' använda

respektive

rer.

färg

samt

frimärkena

penni

varial'lter, fr·imärken med sär egna

•

mark

länderna . på

feltryck, som kan bli verkliga

laget

få

kontinenten

konstruerade

s.k.

med

och

ned' vänt

kors ·o.s.v.

posthorn,

f.tak

och

lO'

för, att

aIl'

ZEPPELIN

"luftskepp"

VARA FöR�lTA frfmärken

är

prisklassen

med

egentligen

varmlafisbMlong.

detta

poststämpelns

1 O'O'(),-2 0'0'0'

k alitet.

bläckstreck, vilket var synner

namn.

OLA

också

ett

dubbelalbum

dad

ler

bJ.a.

"Jesus",

TExr OM MUSIK

succen

med

LINDERHOLM

tand

och

snart

'. y H E T E R- • .

sin. and

va.

allt

egna visor.

MICK

sig

premiär

Las

Lp.

tilsammans

och

har

7Q.7

på

Vegas.

ännu

show

sa Elvis

tiU en. jorunaJist och

_blåste l'ök i ögonen' på Iwnom. Elvis - som tidigare inte bru

kade

varke

alkohol

nikotin.

slagjt

eller brudar - syntes t,ilJsam

IAN

slag, vars namn inte är känt

HUNTER. De skall bJ.a. g.!>ra. en, turne

Han

"Jag ska visa dem vem·som

S"UPERGITARRISTEN

THE' HOOPLE

fetma

är kung i den här branchen"

ihop' 14

har

hans

eremitliv.

skall han. i slutet av. mars ha

en mest kända är

RONSON

och planerar en nära förestå -ende värIElsturne. -Dessutom

mans !l'led ett hlont bombned

ihop med f.d.. ledaren för

MOTT

Stor

samlat

• • • • • •

nyligen köpt sig en B<:>ei-ng

v-äP "Going To The ZW'.

•

är

har

tal'

påstådda

ut med sin första barnski Han

• •

vit rent ut sagt förbannad på

• DEN a. merikanske folltsång

mit

• VIDARE kan det berättas

fått blo

vid

•

att. ELVIS PRESLEY, 40', bli

"In

har han

• • • •

•

aren TOM .PAXTON har kom

innehål

"Låt

. ... ...

S C E, N

ra LP som soloartist.

JANNE Det

,:.

lagt sista handen

lJka

RAIN-

och

EFTER

MAGNELL

med.

Kommer Gösta". så har GöS

efter

heter den och

superpianisten

och

för allmänheten.

Tiderna förändras, men El

vis består , , .

skon 'scenbild RoIf Lennartz l)e gilla-.: att spela .i Finland '

mark beroende på kvaJ'itet och

market dessutom. försett med

hm'!

tillfälle

- vändas p' å brev och kort som

mars ät 1851;- är sällsynta och

(

och

turligtvis

finländskt

frambefordrades

de s· .k. ovalmärkena utgivna

•

"LUCAS" PERSSON finns na

marks bruksfrimärke med tex ten

Till"

s.amma

ROCK

ett

guldskiva

är inspelad under succeturnen

Zeppelin ren i topp tenstämpel kan' även ferekom

för vidare

jazzfestivalen i

lämpligt

"Ett Steg

trycktes

den

Till".

• PUGH ROGEFELDT kom-

Värdefulla feltryck "

vid

K}.v 0:R, ..... .. _

• • • •

segler Gå" och "Bara Ett Steg

mer snart ut med en ny LP.

zeppeli-,

l ante'dnirrg" hå'rav' pir"

!TaTe'.

Q.llKa typ';r av vat

USA

till

he komsten. 9

nordiska J'än

hette. Det var med av tyskar

rariteter och' betinga ett sky

ma på; mår)f,el\l, som t.ex. upp

Reno, Nevada. I t.io dagar ska hon v ra. där. Hemma i -Sveri

valö

derna med inftskepp, som det

vudtyperna är' det just dessa

b,efordran

samt

AR 1930' företogs flygresor

samt melJan" de

högt pris'.

ge putsar under tiden skivbo

under en speciell tid samt . s·.k. felbyck. Om vi fränser hu

•

- : J.; • • ' �"S

ANN -KRISTIN

Francisco

stortanda

kopek

•

--1975

O N dageBden13. T<

------

T�XT Or.,. MUSIK

• • • •

,MARK har nu avres till San

formulerad. VI bör beakta att av

. .,: t.

aktuellt

hemlandet· som . utomlands.'

är

TE T C .MUSIK 'ij'?V,:WP; . .d3 : ' J A R N. E B,Y.';

" • • ,

': ,...- :

bevisar

prisnivån

;'.

P_O S-T-E-N ------

O T T N SR

TER

____

<'"

ligen vanligt på den tiden ar priset

kan

billigare.

bestå 'av

Bläckstrecket

den

....nsvarfge

postmästarens' slgnaturbolt · stä ver' å.v.s. initialerna. Stortandade

och

med

kopekmärken

frimärken.

stortandaae

penni

respektive

valer står även' bra

bör'

beakta

att

det

mark

I pris. Vi är

svärt

att · finna. d)"lika frimärken, t.y nästan aHa· gamla vinasskr

Ill(

nomsEiktaJ

del

bar. 0cbl hus börja,J.' vaJ.'a ge samt

hel

bl'änder har inträffat d

myc

ket värdefullt filatelistiskt ma upp. ( D essu tom

terial brunnit

har

vi upplevat tre krig, var.

myCket

material

säkert

gått

förlorat Wd- t.eX!. bränder för or.Balkade av bombal'demaJlg.

<> BILDEN en sats> äldre, fins . ka frimärken började med

Frimärket har .en liten upp

laga,

endast

exemplar

0'Ch fÖl'ekom i ark om 100 st.

f * Ro lf-Lennanz _ frän. v änster Lasse. San'dgren, bas och sän g; Bengt Göran sson , orgel; Christ.er i varje ark. det 24:e IIoIrnström,. gitarr och säng; Lennart Edvall _ trummor; PU Addo,· saxofon, congo8'_oclI sång; kil

P.g.a. ett tekDiskt miss

rekorner

i!rimärken

ett

feltryck

med

finns.. det

500

årtalet 1830 istället

tör 1 3O':

GlJstavsso n, sAng.

z. Ett modernt band - det är' den ril(ssvenska hade nyligen besök' -av . Rolf-l.enn existerat med grundmurad' popularitet på andra. sidan K varken. Gruppen har termen stycken' dyl!.ka feltryck varav' ga marknad. så.ombytH dennp på Id'e" hög värt förvånans en ar. 10 in i inte mindTe' det båller_ sig med' egna ku PA SCENEN ger grabbarna ett verkH'gen stiligt intryck. Bl.n med en enhetlig, refJel(te on t l- eller kombinat. i Dessa det. kana ska ll1I man li_ . skapar en skön' scenbild. li.Jnssken . rande klädsel, allt i ett spra liande . . .:......--Något föl" de österbottniska sig p,å \Tåra grejor. De finländs ca 30'0' st. finns bevarade hos orkestrarna att tänka på. Qet ka dansl'ystna är inte så burrd postmuseex: filatelister, och , kan väl inte- vara varken dyrt na vad det nu kan bero på runtom 1: världen. slik en inhandla att svårt 'ener Och det lade man också mär ZEPPELINAREN även med scenkostymering. ke - tilf i' Vörå. När Rolf-Len Fe-'l}aktllgen

VöBA.

vad

det rätta årtalet 1930' betrak verklig

dyrgrip

ZEPPELINAREN

kostar

som

tas

iktig I:aritet anses fel

och en

trycket vara..

ca 30'0' mark och feltl'ycket ca 5 O'

t·IVe

_mark. På kuvert respek till' Tyskland

k 0.rt

. med

ankomststäm Frie" '. .u'richshafen pel - riktigt fluget kuvert 2

Fatta mig mr rätt - någon slags kiädsel måste 'man väl i ha namn anständighetens och då k unde väl denna skaf fas 'enligt en gemensam malL Nog. om <1etta.

• Tycker om den finländska publiken

kort

och -betingar p.g.a. denna an-

,ledning

förutom

ett

fUatells

tiskt värde även ett posthls{o riskt värde.BILpEN: 2 ad6

och

st ämp

ett _08tämplat ZEP

PE}.IN-frlmärke.

TorbJör..

M J

• MusjkaUätare Vad

det ·gäller

den

""rsont'

la att de gillar den musik de spelar,

med

en viss modifika

tir :, som det gå'fint heter. försöker plocka in 'egna prylar '

de inte , 'missminner sig, och tycker fak också, lite mera avancerade sa . tisk bii ttre om den fintändska ker, som. pUbliken kanske inte l ub iken äIi om den rikssvens tycker så'mycket om. M en som p den i alla fulla fall hänger med : ka.· land,

R ör grond

Det . på". Vilket märktes i bl.a. ett Lasse' S a n d g r e n : • SE SLDAlV Iii är lättare att få pu6liken med _.

Malmberg

Hasse & Tage plägar nttrycka

sig - ett j-la hålligång.

liga' musiksmaken försäh"Tar al

Två gånger tidigar.e har Rolf_ ett -frfmärke . varit över till Fin - är märket ännu säJl yntare Lehnartz frimärken,

n 'rtz stampade igå:!lg sina frä naste rockbitar var det - som

Torsdagen de

mars

" - 1975

....11111111111111111111 .. 1111111illIIIIIIIII , 1IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIflllllllllll • ROLF LENNARTZ

gen. Johan 'var den som fick

• 'HAN VAR

par klassiska sty.cken i faktiskt: högklassiga arrangemang.

Hårdrock, storban smusik och

tredjedel

d.e flyttat. Två zambier skötte den

Han

tiHml;i.ter

dock

1lite

Svensktoppen någo,Dstörre _be tyde'lse nuförtiden. Annat 'var det tiiin- då det var. . e ha varit med4 på .listaa. -

li_ikti:g:t:

Finland

ADa -j Rolf-Le nartz 'är icke-o yrkesmusiker, eTler vad man ntr[ ° ska 'kalla det. - Vi tar

.3.000

kr per spel

men . adala, Ding nemma i 'Sve v ri räcker det. Exempelvis ;n utrustnlng _ hammondor gel, piano och diverse andra behövliga atteraljer - kostar: ' risch, 'säger 50.000 k en-gt G ö-' r a n s s o n. or anisfj

Fredag-lördag är de popu

läraste danskvällarna, vad an-

ntl1gen--att vänta, nat-är nu keikor' sina har Man ·0. främst i Norrländ', vaen det har turneer', ä..en blivdt ett M:lta

neråt södern - Stockh.(j)lm - i sammnd med grammof@iI1inspeJnin 'Tre singlar ocb en LP, på kommand.e. • Nära _

SvensktO,ppen

• . ----__:_

:' D&fe

pJ.bilfta.lum

DSdag

rid. 1:1.00.

Cboraeusgatan 1, teI 11 '25J

att han 'gjort ålit han kun

de.

fastän man

Cander

j,::ng Q

�.v PERNÄ j

i .

\''DCh n-ykterhe

,ÖSler',tlens . . Go'li ,'

".' .

\f.asa ·tel. 1:8 732 N-ä.rpes tel:' 696

nya'

:- . .

nämnderna:.

K'Va1ifika o!1skrav

;

tjänSten. Kun

den går ut den -

april

1975.

Or'LSK OLA"-

Ny kurli" börjar varje torsdag kl .. 17 . 00. Bredvid Hank4ti';a 'tel. :l3003

,m · ,

I .Trafikskola

HALD.ll'I _& ROSE Ny kurs b6rjaJ' .varje måndag -kl. 17.00.

Kanalespla·nacien 23 ,tel. 12 1

'tJ

Ansökan:

Ansökan

mer tförteckning

. och

A:1f,snel,lmall. ,or OO:and.. e. 'SIom , H.aml l g.v.ei\g'år.d,.St qvist, , Ch rister !j::riksson ocH' Erik H!iggman.·

j mte

övriga

handlingar som s'Gkande.n vill åberopa, tillställs kommunal kl. 1MK). Nltrmar-e uppI-ysn1ng

Helt

1975

• • • • •

• ••• • •

••• • • •

sOvriga länder .. ...

1975

Lösnu mHi e r . /. .

KommunalstyreJ en

1. :

. . . . • . . . . • • . • .

'Skaindinavlell

den 1.0 .mars

'år

.R.alvt >Ar

å,r Qm tjänsten erhålies .per tel.

91'5-37 272. .

AnQNSPRIS

. PBENU

fullmäktige 1 Pernå, 07930 . senast den 10 april 1975-.' P.ernå

. . .

16: '22:

...

-: 30

. . • .

q..: SOU:s' kansli, V.asa.. tel. 961/1.:- 572 ocb 'U'> 372

ANN,QlIlISiMOTfA-GlI' I

1 .1 "

(GP:s A:N GN:S,[,.JJANST:: . Il, , ""' PitiO tad. la. tel. 13 5"5f1 Jakobsg JT-kontoret, Nykarleby;'

te.

20024

nas 8ellast . , . Ann onser böJ, D1 mändag "11:1. 10, 'tU! ·söU ·'kansllet _ sen t kl . 19.

. ,

Ja.kQbs.gatar

A:N

.oo NG: .

J kGlba!&d.

13;Q55.

ON.sP

' ;' ,l t-ex.ten ... " .texteD Eft

P L U T T E N

!Ii

idrotts

'"i'

ungdo

:,Ii '-

FernA .k0mmJm ..lök'er·eJi

: gi: fter "för.

aY OU .. .Jag't,ä.

I .r--.:-JY'...eX.

L E

____

.,...-

" tar -:1_ T:eaterSKO'1: alf lever ; 'H.e ontar in

JAKOBSTADS

Ny kur:s bÖrJar v.a:rje

.:!

TRAf.,KSKOIaORNA-I-JAKOB5TAD

Trafikskola r. Tuomi Ah

Nille' gå

'3kuifade på

len verkligen var slut innan han yckades öllertyga o

firet1inga.r ohs

des, och Johan var tvungen att' skaffa bevis- från myn li.gheternr. på att tändspo

i nt e

Jakobstad tel. 10.612 Ung . d<HDSaTb ets.examen på instituis inI . 1_ . ' _ ' , VeUSKa. ; i nivå ler :anDaD för uppgift n r------------....\ .:. •• I \lämplig xamen' :etler ·genom e ste'rbottniska ' ,praktiSk verksåmhet. förvärvad f. . rO . , '.Poste;n för Sve < nska 'Teater.skel.'l i nya skåd espe ",! ,I 'kompetens s i v.enska och ,finska.:, Osterbottnls , !Ilng.dQmst�c\4ing , larele v-er . !{lJtb:B " : ngstideD är '1: Ar: Jakobstad,'Finland -! ,Lönefonnåner : Y '20 {:gnund ,... ' .. • . ' . . .. . , . Medl em a, 'tldmnga-rnas . m . .l ' lmi a.rDa ibö . ItU g;aJ3 amb ' et_tyg , lakar u å aön !l._ mklmån.}; dyrQrt's .N>rb.ttnd : tande o er ;sokan:iies 'h a18o b , llståmd (blank-ett T),. kopIOr . : ;grupp III. I }@nen i år ersätt av '8k-ofbetyg, uppgli!.t.er <om 1idigare studier och ametser-, :" lIliDg ifi.ör sekret-erarSkapet i nyk l'idning.en utkomme,!' ,v..a:r3e . . ag. . tol'sd ort redogmlse öv:er >varför Sökande . ; t<erhetsnä.m:nde;-vil1i:et :arbete f&renhet sam t ,en ,. börja .Q?ed teater. ' utf r-es utöyer .den egent'l:iga . Redakt'Öf . ,arbetstiden. : . tOOO l8.DI:Ivarig utgiv;8.lle �lgal" .Ant; . 'ut den '1 april 1915 Ansökl'l1ngstiden P&R-ERlC .ANDERSON Anstä lningsvillkor : Tjänsten An na, sändes _till Sv e nska Teaterskolan iljelsingfors, ' Redak'tion: Jakob,\\g.atan 13,' instruk fastställda underlyder negatan 26, 00100 Helsingfors 10. 68600 Jakobstad, 'tel 18555 tioner och reglemenlen. Reda!.kt'liir I Vasa S-,m. Glad er 'S ökande kommer' skriftligen att inkallas till gaHrings .fia4lalelsesp.laM:dell ;1'( 0. 'rillträde:' Snar t. Den. som , 'kurs som ·hålles. i Helsingfors 1:9-=-31 maj 1975. . ,,tel. ;961j.13 .522 . .Qlir vald' t l tjänsten bör rore skådespelare1ever - Suomen TeatterikoJ..llu tar förutom .te godfu;gbart läkarinty.g:'Bo REDAK.ITONSR1illET: Ansökningsti också in nya re i- och dram turgielever. . . stad kan ordnas.

- Nä, vi har inte lyckats få' ,

någon platta på Svensktoppen.

--:*:

inte

. , hi.:rl.de e-'t1oorn f dde&l: .. . ERARE 'ET s :St; 1r I).OM.S UNG ' " han i[ .fi&k: " . pi ._ a å' l :. 'Wll" . 'ti ' Arbetsuppgifter: Administm P ,e G . a baa. ----:....-tt-·v.äDd-. - . tiv.a ·och 'or,ganisatoriska Ut>P det--JU -.,... --",- --az-- .,.. -..-

kaUa -det.

Amat-irer

'. hj lp be)lövdes,

igen.

Men en gång' , bilen att gå och m'an måste till stan för Tänd. ', n svår foÖrlossn.ing. '�polen i bilen hade gått, men man trodde det var Johans ovilja som gjorde att bilen hemåt

fick

Det fanns 1 ngen m ö pighet -En sjukklinik fanns i byn att ,kG - m.ma ,4:iH stan tUtan .----.,-- "�led infödd pusonad..·· Men ärkunde' man inte uträtta l , tä.ndspole. ; . il .r.s..lcili mycket, och man ha...:, mis y.cka Förlossningen -'. .. de större tiIItro till de tta-I ---, ge. 'kunde J.ohan .bletter I V ,utf@r kut. tNlIg och ,slip, _ ' ana !pilfastän det· var likad ,samt ila-ekering och lI1d I

Jigtvis tt modernt och ett s.k.. N�gon' gå;rig till sonunaren' moget dansband. M en det är envi igen. På ac:de .sig;i :::; 's e k ' p om ar rna dac;t de största eiik-6mWJlera("f 'Semester oehl dristar sig tiIl dylikt. d-e :behagar' arhetS'1:riipi .sor

•

Det lhiade, att ban fick iD t'Ör att .reda upp .tl'y slagsmål, han fick träda till och för sjukdomsfaJ! vid då och alltid lossningv,

Jlla-:

jazz ligger högt på Hstan. direkta jordbruksri.dgivnin E.fter en stunds ka!1prat kom_' ------- mer vi in på de svenska förhål-' D et dena på dansfronten. "Puh , M en det var nära en gång. e ar platta gjort hade i n vi v U: det blir faktiskt t ngt att stå er Himmelstna_ Studio. ' och lira 7 ti mm a r en 'kväll, en' P.et annan är ju van vid fyra':.. Säger..... ' kapellnUi:staren och' De nkssvenska . danstilIställ_ batteristen Lennar t Ed v .a T-l.:

Dingarna brukar vanligen vara - kl. 09 tm 01.00. i Och oftast "oarå" en ork _ ter. I . undantagsfall brukar . IDan )1OI;8. med tV.å band, yan-.

natt liksom dag.

höV.d av .stammen

alltid då nan be

rycka in

• • • • ", • • . ., _

:..

. . _ .. _ .

.l:.0 .i.: 20 20: -

Minsta annor.-s.a:v,gift" '. Bestämd p!at!> "- : 20 per

l: 'I

·f.A.RGA.NNDN:;

· .

gs tU M,inlmistOrlek 200 pmm och fjj,rg. ,:31J prIS För.enin,g.sspalteD , p er rea :'>0 p. . ost!ln an varar o'stefbottmska on. tUlfo mte för, ev. 'skada anner;lsör på gram .ay fel . •gats .I -anA<IDSel .som ,lnr..w.gtf -eller ..som tPå gr.und .ay po&tför.sAAlng : , m1e- iJ;1fÖrts . · begärt numr(ler.. . I . _ .. '..

Jakobstads rrycken OCI1 I'HlnlflgS AktIebolag, J ko st d 197:>

a b a

I' 16

Ö S·T E R

BOTTN I

SKA

POSTEN

I 1! 1111111111111111111111111111111111111111111 UJIIIII U HQ 11111 i llllllllllllllllllllllllllllllllll

nt II IIIlIIiU/lI IIIIIII II HlIlIIlIlIlIIllIIlIlillllllllllll lllll/lIllIIllIIlIUlIIlIIllIIl/llll1l11 llll/nllllllllllllllllllllllu . .

lIan· 'Var, 'II rhö.'dinll" · Zambia tre tir ,för Sida i u-landsl;ljålp

' JOHAN SLorTE, 28, från Nedervetil har de senaste tre fungerat åren som "byhövd 'ng" i Zambia. Det ·Iåter spännande, och 'är nästan sant. Men han gilla.r inte riktigt tit leringen byhövding: stam · inen hade sin hövding, som Johan h u"a att samarbeta med. Visst'uppfattades ocl{så Johan som nå

got Jlv en h ';vding, "'fastän han intf' ville det. Han ' byn där 150 familjer-bodde då han kom därifrån. .

var

den

enda

vita -

JOH

N . KOM till Zambia på ett tvåårskontrakt med svenskllc bistånds

rganet Sida. Han skulle jobba som jordbruksinstruktör ansvarig' för ett

landsbygdsutvooklingsprojekt. Men i praktiken blev det myCket annat jobb det blev mest annat. Fa

än jordbruksinstrulition han fick ägna sig åt;

miljerna som flyttade in vande sig vid att komma till honom med alla si na problem , , han

skull

hjäJpa i alla bekymmer.-'

Zambia är ett utvecklings arbete med stamhövdingen land{ med. en befolkning går arbetet inte, menar Jo-, han, som är ungefär lika stor som· Finlands, Stora delar av be-o I • . Modell/arm folkningen i utvecklingslän \ der lev,er på landsbygden, så Då han kom till Zambia ock i Zambia. var "hans" by redan igång. Barnen är felnärda och un_ Nio familjer hade flYttat in. dernärda, även om Zambia Då staten satsat så mycket hör till de länder som hun· den bo t på området, skul nlt längst i Afrika, Men le ma,n också sl;arta . "en de skillnaden mellan rik och monstrationsfarm, en lika fattig, är enorm. f rm som de ÖVriga där stor . - Staden är rikedom för man skulle odla och visa vä många av. de fattiga på gen, ' landsbygden, säger Johan, Johan kom för att sköta Deras dröm är att komma demonstrationsfarmen. Man . ifrån fattigdomen, att k6m odlade bl.a. majs, soja och ':: ma till staden. solrosor, och för .att undvika - Men ,urbanise!ingen är iU. traktorer som kräver stort - . gen -lösning. Genom en snabb kapital introduceraqes Qxar inflyttning skapas fruktan}. som dragdjur. Oxar är både värda slumområde . n. State'n billigare och säkrare, Zambia försöker motverka flyttningen till städerna ge· Därtm introducerades svin nom stöd till landsbygden. skötsel. Under tiaen. april Då Zambia blev ·självstän. oktober har man inget regn. * Johan framför sitt hus I Z a mbia, klar för n, motorcykelutfärd. digt 1964 satte', regerihgen Regntiden och odlingssäson , upp höga målsättningar för infaller från oktober till gen med. p l'röjningShjäl fick I Zambia: talas 72 språk . man' då in för att dra ihop - landsbygdens utveckling, torrperioden april.' Under Dessutom fick de en dörr eller dialekter, föruto.m eng folk till vissa byar som 'kv.n Presidenten; Kenneth aun. karm, två' . fönsterkarmar "- har de som t.ex. odlar grön elskan. Då man drar ihop de utvecklas bara de fick en da, ansåg kooperationen va· " saker ingen inkomst, och takplåt så de kunde byg: folk måste språket och så primär njälp, en hjälp tiII ra den bästa lösningen. Man ga riktiga hus. dana saker tas i qeaktande, självhjälp. satsade stort, röjde och ny. • ,Svin nyhet så man får människor som - Och dessutom fick' de odlade och importerade dy. . .Ny linje: kan komma överens till byn, , Demonstrationsfarmen sål Tva · . rare murarhjälp. ra maskiner, och allt var' ' säger Johan. Primärhjälp smågrisar till kraftigt de hade Jag anställda. fanns' frid och fröjd. subv nfionerade priser, och åt enskilda aldrig tänkt på at f ' det skuJ. Men småningom visade det • Bevarar: den fick 'befolkningen att börja' le vara svårt att. mura en sig att alla inte val' lika in Det var inom ett sådant sociala strukturen med svinskötBel. rak knut, men, det: vår tt tres erade av arbete, men projdkt Johan arbetade. problem u!;.a'n yrke5 sJo Man försöker behålla den Det gällde att få en att alla ändå hade samma Staten ger en bashjälp så murare, säger J o· unnig a k utdelning från det gemen· ' att man drar vägar, borrar 'sociala strukturen från by penninghushållning at slå han. samhället också i de .nya by_ som samma projektet. Schismer igenom, säger Johan, efter vatten, ,bygger skojor, arna, men flyttar'mäninskor_ D å follt flyttar in till' utuppstod och folk lämnade höll kurser för befolkningen sjukhus, lokal domstol osv., na till platser som har bättre vecklingsbyn, är det också om l}ur de kan odla för !lem sitt· företag, flyttade ifrån samt 'tilldelar varje familj utvecklingsmöjligheter .. viktigt ,ah de är ur samma sälja det bara och ämnade stora som bor i stan och som flyttar in en jordbit, ett stam. Man måste komma skuld kvar. produkter om ,de satsar ock. Varje familj som flyttade skogsbevuxet område, djun så på annat än de behöver , - Försöken med koopera utvecklin )'11 fick 15- ·överens med stamhövdingen, gel, som 'staten med cater·. till ha hans 'medgivande innan själva, Men det är inte så tj , företag misslyckades, acres (drygt 6 ha) jord att pillare hjälper till att rödja lätt att lära ut fördelarna folk Jtan flytta U an ·sam. säger Johan. I stället gick lUPP, bruka, skogsområden som de : . "-.. med penninghushållningen. _

:c:

Fredsl{årist

B,arn bevis

Joha.' arbetade som fredskå riåt i Zambia, Mätt med afri kanska mått var lönen som han lyfte från Sida bra, och även jämfört med' nuvarande var den. relativt god. DessIltom hade han gratis bostad och' tjänstebiL Enda utgiften var mat och dryck.

Fem-sex barn per familj är vanligt I Zambia. Barndödlig heten är stor, barndödligheten fungerar som en säkerhetsven til. Men I "takt med utvecklin gen . förbättras spädb_ arnsyär den och, dödligheten mir.skar.

, ,

Johan har spende at allt ,han, tjänat under Zambia-tiden .på resor, Resor är hans paSsion.' Han läser flitigt Sidas Infor mationsblad, och det är inte omöjligt att han tar liknande jobb igtn. Visst verkar utveck

hopplöst,

mänga

men

då

gåIiger

händer

nä

gonting . ibland som får en' att

tycka med

Födelsekontroll man vet dock inte ·om. Kanske har man hört. talas om nägonfing sä dant, men att tillämpa nägon ' form av barnbegränsl1ing' är · omöjligt,

lingsjobbet

att

man

nägonting,

IIIIIIIIIIIIJU 11111111111

ändl

lyckat.Q

Man

* Johan Slotte är försiiJJare på SOK I Vasa sedan I 'som Han har Jobbat där ett halvår, vilket är den ,längsta - tiden han haft got, arbete I J hemlandet. O!!h, det är Inte så säkert att han Inte tar Slda-Jobb Igen. Men man kan Inte ägna sig åt utVecklingsarbete hela - Hvet, säger han.' . Man måste utveckla sig själv också.. Före ZaR.bla:.jobbet, arbeta de han I USA två Ar

Inte

meningen

• Folk i kö

Andra året kom tolv fa 'mifjer till, och då Johan ef och' hus!ru 'är som de skal ', ter re år lämnade byn' stod folk i kö för att få flytta in: va,ra. Uteblir en graviditet ett D f8.l)ns 160 familjer i byn, är, tolkas dE),tta genas t som om • 81!J 8IDAN/l6 någonting är på tok med

ras.

förstår

Då Johan kom' hade man kört igång. Nio familjer bodde på området.,. men and. ra var inte så riktigt pigga på att f9lja efte·t från sina byar. Men då de såg hur de s,om' flyttat fick hjälp, bör. Jade det småningom gå bätt_ re. Johan hade t.ex. den en· da bilen i byn, en paketbil med - fl e. Den SOrrf hade viktiga -ärenden till stan fiCk följa med. och ofta fick bi len användas som ambulans.

detta,

barn

är. ett bevIS

pä att" relationerna mellan man

U 1IIIIIIIIIIIIIIIIIIIi 111111111111111111IIIIII/IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIJIO hllllllllllll111'"11"11111"1111111111111111111111111lUllIIIII iIUIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIII111111111I HIIIIU'IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII -