Österbottniska Posten (ÖP) nr. 11 1980 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN "Varje förening ed självaktning . borde ha barnklubb' , y~

förening med '"g borde nog i da " ge ha någon form av

_~mt:ram;het!

orden kommer från Andersson själv • sförälder och s!lrel eIletn i Skatila UJ, en . Ur Skatifa Uf har j-.lIilIrhIJ och ÖP är på bea..r.b.bsledare

Skatila

SJnlluJberg och Ann

VI LÅTER dom beräl!a: -: För något år sen så hade man juniorfolkdans i föreningen regi, men der dog ut när ledarin· na fly.ttade från orten för studier. Al! vi nu försöker komma igång med barnverksamheten beror på al! vi tyckte barnen härom kring verkade vara utan al! göra . - Barnen kommer från när byarna Voitby, Veikars, Skat ila och Staversby. Vi brukar teckna. leka eller spela något spel. Och har roligt förstis.

- Pilt.

_..

Se sidan 15

Varje/ö ren in/( med sjiill'aktnin/( bOt'de IM baN/klubb. sä/(a ordförande i Skatila.

intresserade bara 400

En fin konsert i familjevänlig stil, god stämning, inga ordningsstörningar men något för liten publik, rappor terar arrangörerna från Boppers-framträdandet i Vasa handelsläroverk på söndagen.

Det kom mellan 400 och 500 personer. Det borde ha varit 600 för att det hela skulle gått ihop. Det var främst landS'ortspubliken som svek.

• Nör denhiir bilden togs - en tidi$ morgon - /(l'T solfån/(arna önnu in/(en I <inne. Men " of( senare pil dagen. Arstiden ör det inget fel pa. I Finland ger .solfån/(aN/a energi under ålla månader al' året.

Ot...u. ·!Iq alternativa uppvärm'ningssystemen i byggbranschen. Ioordw-._ raknas i dag som det förnuftigaste ·

upp en hus och det förmånligas-

Jordvir

cekommenderas också att kompIet med solfångare vilket ger värmepumpen en e ellekt. Del är de stigande oljepriserna som gjort dehär na li"a uppvärmningss)'stemen att rak liva. Egentligen är det ett ,'eritabelt sug på den mark -ten JUSt nu_ I tre år har Osmo Päiväniemi på ett företag som er Poh janmaan Lämpömetalli i Vele!i åkt land ada rike runt och talat för sina solfångare. - För tre år sedan skrattade folk ännu när jag

talade om att värma upp hus och hem ined solener· gi. I dag skrattar ingen. Solfångarna går åt som smör på solvarma stenar, och jordvärmepumpar säljs mera än vad tillverkar· na hinner. producera. På bilden här invid syns ett hus som värms upp dels med sol. dels med ved. För solvärmen är ännu bara fråga om tilläggs· energi. Det behöver kompletteras med någon an· nan värmekälla. Men solvärmen sparar i 'alla fall en hel del. Mel· lan 10 och 40 % beroende på en massa olika om· ständigheter . ÖP har pratat med några byggare om uppvärm. ningen.

Den här gången kom The Bop . pers i tid. Till och med före ar· rangörerna. Nu var de verk ligen lill sin fördel. THkle att de blev väl omskötta ex·h att Kors. näs uf tog väl emot dem. Efter konserten skrev de tålmodigt autografer åt publiken. Medelåldern på publik~n var låg. Huvuddelen var ton hingar från Vasa. Några fami!· jer sågs också d.v .s. föräldrar hade följ I med sina barn till handelsläroverket. Några ordningsslörningar fö· rekom inre. Både vaktmästarna vid handelsläroverket och polio stn gav Korsnäs uf god kritik. Korsnäs hade el! 30-tal ord ningsmän på plats.

Att landsorspubliken svek tror Roger Bergström j Korsnäs lill stor del beror pi att de unga känr sig lurade av The Boppers . Det var en sortS reaktion på det som hände i Korsnäs för nigra "eekor sedan. En annan orsak var först is att det "ar en söndag kvälJ. Den publik som normalt besöker danstilställningar är vana att söka sig till en tillställning på fredag eller lördagkvällar. - Vi lngrar inre att vi gjor· de det här arrangemanget. sä· ?(er Bergström . Nu fick vlr nublik möjlighet att uppleva "he Boppers.

Torsdagen 13.03

Det tJar en gång - i medlet av sextitalet kanske som stod strax intill och betraktade sitt verk.

som det utgick ett påbud att skolorna i Vasa skulle - Sidu böndrenl sa mästarna. Böndren fattar int

arrangera ett skyltfömter i en klädbutik i stan. sånt hiirl

Stammisar som bryr sig om sina adepter

Vi var några landsbygdsynglingar som kom att pas De såg på varandra, fulla av insikt.

D Mauno Rautonerr. som är sera den diir butiken en kväll, och vi stiillde oss att bas för Vasa militärdistrikt Sjiilva kiinde vi oss om möjligt iinnu mer förundra studera lyceets bidrag till skyltningen. och bekant för ÖP:s läsare för de. Vi hade stiillt vårfrdga helt oskyldigt" utan några

vissa uttalanden han gjorde om Ungefiir mitt i skapelsen stod det en skylt med tex som helst agrikulturella baktankar.

vapenvägrare i höstas - tycker ten MAD på. Den gjorde oss smått förundrade. att de svenskösterbottniska Vi begrep ju inte vad tokskylten MAD hade att göra

ynglingarna borde göra sin - Vad menas med det hiir? frågade vi skaparna mitt i en reklamtavla för ungdomskliider.

OEPISODEN dyker upp i minnet då jag sitter och blädd rar i ett nummer av Otid. Det är den nya skriften från huvudstaden som man bara har tittat i som hastigast tidigare men som man nu läser igenom, eftersom det pratas om den på tidningarnas kultursidor. Jag tycker mej finna ett otal tokskyltar också i Otid. Skyltar som jag - möjligtvis då i egen skap av "bonde" - har svårt att fatta. Det är det allmänna intryc ket. Detta att man förlorar sej i en massa tokeriexperiment med formen och glömme~ bort - eller gömmer bort - mne-. hiUkt. Protesten som en skylt i stället för ett alternativ. Nåväl, det står var och en fritt att bli salig på sin tro. Om en grupp huvudstadsungdo mar gillar att göre obegripliga tidningar, så är det deras sak och därom vore i och för sej in te mycket att orda.

o MEN NU är det ju så att man vill göra Otid-fenomenet till" en ny finlandssvenskhet" " "åttitalets ungdomskultur", "den nya alternativrörelsen"

OTID

För den SOln gillar obegripliga tidningar och allt möjligt annat fint som folk kan hitta på. Och då vill man kanske orda lite. - Otid sedd från malaxhorisont känns inte särskilt upphetsande. Inte heller särskilt finlandssvenskt eller ens nytt. I och för sej ska man väl inte påstå, att det inte skulle finnas läsvärt och -bart material i Otid. Sånt kan man nog hitta.

D MEN INrE njuter jag nu med nån större behållning Otids "förnyelse av reportage formen' '. För att nämna ett av de största frågetecknen. Ta till exempel "Kätting,ar nassång" , denna kaotiska bild av nån sorts discomiljö som det

är ett helt dagsverke att ta sej igenom bara rent lästekniskt: Och när man väl har arbetat sej ut ur ordfloderna, anar man ungefär vad författarna ville sä ja, men bara ungefär. Det är fortfarande luddigt i kanterna. Och d:1 undrar man om det är luddigheten som är det nya: Det är s:1 med det mesta l Otid. Man får står i för att ta sej igenom allsköns tokiga sätt att skriva, och sen v~t man inte ens om det var värt besväret.

OCH FATIAR man så undrar man vad det är för värld de mackar om där ute i den he1singforska obygden. - För även om otiderna gör sitt bästa

för att förklara hur konstlad motsättningen mellan regi~n och huvudstad är, så är OtId själv det bästa exemplet på den motsättningen. Jag läser om "ångande blod ovanför asfalt" i en Otid-dikt, och jag frågar mej: - Vad är det som ångar ovanför kornåkrarna i Munsa la? Lukt av mink kanske, eller avgaser efter skördetröskorna som nyss passerade. Jag läser också om "apati som en följd aven allt avslÖJan de introspektion" • och jag tän ker: " Låt gå för' 'ungdomskul tur" , men vad har allt detta för giltighet om man är 18 år, det är 46 störar kvar, och man bor de ha farit på frias för, en tim me sen?

EVENTUELL giltighet hit tar man kaRske i ett land som ligger klart söder om Björne borg, avsevärt öster om Ekenäs och ett stycke västerut från Borgå. Om ens där. Kanske går gränserna nån stans mitt inne l. den så kallade huvudstaden?

~k-!l~t;

Fur drygt ell Jr sen ansågs del bJde n:"ktioniirt och blåögt alt säga all alkoh ol borde förbjudas . l dag dr ett sådant påstående' 'radikalt". Det dr djupt oroande alt se hur alliJ. plölsllgt. från höger tllll'dm· ta byter åsikt. PlötsliRt är det dalt all f örsök,] resonera om 1'.Jrför m.i'nmjkor, och främst de unga dricker. Plutsligt dr enda lösningen al/ strypa tlllgJng en p å alkohol ad , ~'Jnlil alkoholirter"och narkom,mt:T str.1ng t och " utan tjafs " .

• MARIA:PIA BOETHIUS i veckolidningen Vi"

I Dagens Nyheter finns varje dag Vinoria-spalten. Victoria har i regel tänkvärda saker att berätta. Så här kunde man läsa en dag: " "Världenärskili!Levegraffili!"heler

~ -VÄL\(Ofv1MEfV TILL kOMMERSIALISMENS HöGBORG- DU Of:FER

FöR URBANT TANKANDE.!

NT vA 5TÅOR f ur-JtJl

POJK!

-----------------IIIIIIII_____..______________

en nyulkommen bok från Förfanares bokmaskin av Bengl Dagrin. Graffiti . .

U SKA

är del imernalionella ordel för kloner Men härligasl är ändå del anarkis lis· och här handlar del om inskriplioner ka klolIrel: från anliken och fram till SlOckholms " KroSJa S/lbSI",lIiven - skipp III (hlr· lunneibana och lOaleller. Tl en/ BengIDagrin har jobbal i lunnelba Ly d i"le' nan och hunnil skaffa en imponerande A "arskn'il samling uppiggande kloller. Från av DiJd ål loml,,'J'

delningen Tänkvärdheler väljer jag: Ner med gud i skile n.! . V j r Borg :ir OSJ <'fJ l>,f/dig Glid. Ril' al/a /ing elserl

Slryp Idm Idny' I. ; ,71!

S/öd IÖru;i., //~u " Ji>ns revo/I.' Lev i belong! Påven Icver! Badboll lever!

Al och dö!

Gör uppror kamr,ll/ Bör/q !dSlq i m orgon! "Bryll11 - i"le Sl1,l1"Jfllan !

..1

Öppnq m enlqlsJl,khllJt'n!

(Under: Hllr sJ, /'il/ dll III el/a in?)

bki1!"lpOlller l

Lcclarskribent:

BERTIL NY GARD

Teckning:

LEIF SJÖSTRÖM

värnplikt i Vasa i stället för i Dragsvik. Detta för att de inte skulle ha så bing cx:h besvärlig väg till sin .. militära enhet" . Som ett annat motiv för en förändring ger Rautonen Ny lands brigaJ osäkra framtid . Han menar att der inte är klokt att upprätthålla det svensksprå kiga Dragsvik bl.a. därför att de svenskspråkiga årsklasserna börjat bli så små. Tja. D Det är bra med stammisar som faktiskt bryr sig om sina adepter. Som ser till att de mår bra. inte hunsas i onödan, inte utsätts för en massa neurotisR detaljdisciplin och i fdga om personliga egenskaper som hår och skägg låter dem se ut som de själva vill •.. och förstås är mån om att dc inte ska ha så lång väg hem. n Ett bra samhälle skall sätra individen i första rummer det säger alla par,tier. Individen ska inte uppsluRas av massan . Individen ska själv få välja hur han vill forma sitt Iliv. heter det också. Av någon anledning stäm· mer den här synen inre överens med militärlivet . Den som gör värnplikten förväntas lyda sina överordnade utan arr knysta . fast man inser arr orderna är meningslösa och sjuka. Och riksdagen har ju sank tionerat militärens autoritära principer. Ser man saken från militär synpunkt är det därför - i den autoritära konsekvensens namn och för allas bästa - berätt igat . arr förlägga garnisonerna vart som helst. Till Tana älv om drillningen blir effektivast där. O Ser man saken från fin landssvensk synpunkt är det annorlunda. Då har man att välja "mellan två principer: är det bäst för finlandssvenskhe ten med tvåspråkiga enheter el ler enspråkiga? Möjligen är svaret att det> to talt sett. är bästa att delvis ha enspråkigt svenska, delvis tvåspråkiga institutioner. När principen om enspråkig svenskhet leder till enheter så stora som Nylands. brigad är svaret dock enkelt: vi ska behålla den och utveckla den. Sen kan man ju säga at! i individvänligt samhälle skulle den värnpliktige själv få välja när och var han vill göra sin militärtjänst. Eller välja att inte göra den alls. [ J

C!!

SVENOLOF KARLSSON

To"d••,n 13.03

. .

~----------------------~------------------------------------~~------------------------------------------~-- ~TNISKA ~E':

•••••••••••• •• •• • • ••••• I desperat längtan NYGARD BERTEL

~1IiJI

SLAGRUTAN'

efter

tjöti~å-pärona

EN EFrERMlDDAG då sor j KANSKE får man .åka till len står snett. sitter jag .bakom en Honolulu innan man komme! ananaskotlett i Kristinestad. Jag över någonring så exotiskt nu för har Htt motjljuset rakt P<1. , så tiden. medmänniskorna är lite ot ydliga Det har .nämligen blivit väl i kanten. digt Jnternationelh i matsväng Opersonliga som klippdockor -en. irrar dl' omkring i barens spök ljus. Förr fick man barmaten på En bär på en californiaschnit modersm<1.let. Gick man p<1. kro ze!. En annan kånkar omkring - gen hände det försth att man med en schweizerschnitzel. Och stötte på en del franskspråkigt. en tredje bar kanske lyckats Men de-t gick alltid att peka sej fånga en kinesisk höna . fram 0ch muttra nånt.ing med Det .är rena FN-kongressen på skorrande rrr åt hon som väntade vara mat barer nu för tiden. över axeln. I dag blir man väl klassad som förresO ANANSKOTLETT otillräknelig. om man inte klarar ten . .. ananaskodett ) - Är det Kristincstad dler uttalet på.italiensk husmanskost. indonesiska röror och höna br.änd Honolulu jag har hamnat i? Jag tvekar ett ögonblick. men på Kentucky-vis. d<1. jag sätter kniven i kodemn först<1.r jag att det är hemlandet. o IBLAND när man är mitt in Det är som att 'ta för sej aven .bit ne i något tungvrickningsäven tyr, undrar man om man är den Styrox . Torrt och hån och sönderstekt. . sista .generationen som minns Redan efter ett par tuggor gåt tjöti-<1.-pärona. Och väton och blåobrö. mina tankar till en tallrik tjöti-<1. Och hein'ägg! pärona .

...

- Vet dagens ungdom hur mannagröt utan chokladtillsats smakar)

L. JAG ~IVLAR när jag ser de ras ·belåtna mIner bakom caccia lOran, capricciosan och quattro

staglonm . . Alla pseudonymer för samma italienska var~smörgås .

••••••••• • •••••••••••• med Dan Hå'ggblom i Cleopatra som tycker att . ..

- För Cleopatras del betyder nadsande len ( l 5 alt. 30 %) kan bli km hemifrån utgör 30 % på arvo de1lya bestö'mme1serna att mellan 5000 och 6000 mk . Den det ,bet ydligt mera än vad vi fått Stig Beijar kommer att få summan kommer \'I övriga enligt nuvarande system , säger orkestermedlemmar att få avdra han. 2000-2500 mk mindre i h.an På ett arvode på 500 mk bar Innan förskominnehållet be den än vi övriga, söger Dan ,räknas . vi nu fått dra av 6 % för utrustning

Höggblom. - Stig Beijar, som i vån fall ort! omkostnader + dagtrakta

- Eftersom skattedirektören äger orkesterbussen ensam. får inte mente 73 mk. Det gör 103 mk i

avdrag före inneh<1.1l av skatt. 30 %

göra avdrag för annat än för rese lovat (Dan har pratat med Ro avdrag P<1. 500 mk blir 150 mk . ger Thölix på Korsholms kostnader. . Det betyder att han måste beta Även om hälften av v<1.ra spel skattebyrå) att vi komme" att la förskottSsbtt på hela 'den sum ningar sker närmare än 50 'km behandlas lika vid den slutliga ma vi andra Hr dra av d .v.s hcrnifr<1.n och vi därmed Hr avdra beskattningen. kan ju inte hel 5000-6000 mk. 40 % förskott p<1. endast 15 % (= 75 mk) kommer ler vi andra börja kompe,n sera den summan blir 2000-2500 mk, vi änd<1. att tjäna litet på det här honom för det han får mindre. Det kommer Stig att H mindre i nya systemet.

Skattemyndigheterna

har gjort bort sig

handen jämfön med oss andra un - Dessutom, menar Dan, kan - Han kommer ju att få Iil/ der ett <1.r. det nya systemet få en viss be baka sina pengar. sedan han - Det här är ju horribelt, tyc tydelse vid slutbeskattningen . Så haft dem ".lånade" åt .stalen ker Dan. Principiellt helt felaktigt. vida skattenämnden d<1. godkänner ett par år. N<1.gon måste ha räknat fe! n<1.gon procentavdragel som kostnads Dan Häggblom, medlem av ork('s tern Cleopatra ocb swderande vid Vasa handelsläroverk, har nogg rant satt sig in i vad skatte styrelsens nya bestämmelser om förskominneh<1.I'1 på arvoden för musik- och andra framträdanden innebär. .,..... Med ca 50 spelningar kom mer vi upp till en bruttoinkomst per orkestermedlem på 25000- 30000 mk per <1. r , konsta terar Dan. Pcocentavdraget-kost-

stans . Det erkänner t.o .m . de rep resentanter för skanemyndig heterna jag talat med. - Del här m<1.ste SÖU och or kestrarna försöka göra n<1.got k En framsiäIlning till skatteslyreIsen el ler kanske en "uppvaktning". Annars menar Dan att det här med procentavdrag inte behöver bli någon försämring för vanliga medlemmar (som inte äger bilen - bussen som orkestern kör med) i ,en etablerad orkester, - För spelAtngar längre än 50

andel, Till alla orkestermedlemmar vill Dan Häggblom framMIla : - Det lönar sig att göra e n de taljerad deklaration. Det har det gjort hittills och det kommer dct nog att göra även framdeles. - Men den principiellt fel aktiga och orättvisa bestämmelsen om att en orkestermedlem som transponerar utrustning och kam rater, inte skall H göra kostnads avdrag för annat än resan, mhte vi H ändrat, fastslår Dan Häggblom . SEG

Torsdagen 13.03

................•........................................................•........•.•.•... ~ Fartfylld s·u pershow med DiscoRotation BUSSAR: E. Vasa busst. kl'. 19.30, ·' B·· Sundom, Solf, Malax : och en av S verlges as t a D·IS k·JQC k eys E~~~\nB~C~~ras, : OsTERBOTTNISKA POSTEN

il il

•

N YB Y fred. 14.03. kl.. 20-01

~Skall höstens sensation bli vårens sensation???

Näsby kl. 19.00 via : Norrnäs, TÖjby, il Taklax hlg, Korsnäs, it

Mofpe.

il • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • it

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~1

I .J EPPO släpper vi loss . lörd. 15.3. k· l . . ~.

20.00 . .

--te

: "medS O' U ND SUPERDISCO i .k ällaren · :

: GRATIS BUSS!

Ekman från J:stad 19.15 via Nykarleby.

•••••

Full dansdemokrati !

.~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

~~.~~~

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

'örtoa

Kom tiU .

och släpp loss lörd. den 15 mars kl. 20.00 ~ ~~ ~ . *Tillsa.mmans med E X O M * * ** favontbandet

: :

: il

-,-..

: it it

D' d Isca un er pauserna

Bussar: Strandlinjen från Norrnäs kl. 19.00, Töjby 19.10, Harrström 19.20, Taklax 19.25, Kors.~äs 19.35, via Petalax o. Nyby. Haglund från Kasko kl. 19.30 via Pjelax, Närpes och Overmark.

~~~~ . . ~~~~~

Funkt.gr. 1/80

....

. Aldersgräns 15 år.

.. ...

il il

t t

il il il

KVEVLAX

NU HÄNDER DET IGEN!!!

EN SVÄNGIG OCH MYSIG HELKVÄLL I GODA VÄNNERS LAG •••

dansdemokratr hela kvä • bev. klädförvaring . • . • 15 års åldersgräns • beväring gratis end. i uniform

15.03. kl. 20-01

EXODUS & TEAMET

Musiken sköter dessa Sväng-gäng BUSSAR: • Ekmans från Bock 19.15 via Gerby, Iskmo, Karperö och Smedsby.

• OT från Grillcenter, Oravais kl. 19.30 via Kaitsor, Vörå kl. 19.45.

+- +-

• Haldins från Vasa 20.15 och 20.30.

t t t

il iC

Lörd. den 15.3. kl. 20.30-01

BARBARELA

Ahos buss från Karleby 19.30,

NedervetiI19.50.

OBS ! Follande -:lans först om två veck.',

t******************* ****************** ***************t

ANNONSERA I ÖP

••••••••••••••••••• ~

t· iC iC

• Majors från Naset 18.30 via Muns· mo, Solf centralbutik 19.50 via To· by stenbro och Veikars.

+- +

KVEVLAX

*******************************************************~ il . ~ il Inträde 17,-. ~

busstation

••••••••••••••• iDagsmark lörd. 15. 3.

il il il il il il il il

t t

Haglunds från Kaskö 19.30, Nasby 19.45, Pjelax 2000, Tjöck, K:stad 20.15, Lappfjärd 20.25. Sidebytrafik: Sideby iC 19.30, Dalen, Harkmeri 20.10, iC Uj. via meijeri. -tt iCl il.' ~.z..z..z..z..z;",·.z.·,Z;%.·%."I"'·.&S:S:S:S:OlI."""' • • • • • • • • • • 1f..Jf. • •Jf.I

Tor~dagen

'ämpnäs till semifinal • l pidron Den södra semifinalen i årets - ' oturnering spelades senaste lördag i Nämpnäs. Semifinalen ~\' en mycket jämn och spännan. dr tillställning där samtliga mate· ber slutade 5-4. Nämpnäs uf:s andra lag vann si. na båda matcher och gick därmed

13.03 OSTERBOTTNIS"A POSTEN

vidare till fillal, tvåa blev Kors· bäck ufos lag som segrade över Ö· malax uf, men förlorade åt segrar· na från Nämpnäs. Korsbäck uf har dock en chans ' att komma till final via en upp samlingssemifinal. där tvåorna i de tre semifinalerna gör opp om en finalplats. Nästa lördag spelas den norra , semifinalen i Kronoby där fyra lag deltar, nämligen, Kronoby uf&nf, Kållby uJ, forsby bk och Kovjoki uf. Då får vi se vem av norr· baggarna gör Nämpnäs sällskap i finalen.

Kurser 1 före ningsteknik o

SÖU arrangerar kurser i före· ningsteknik under våren i Solf och Kållby. I Solf hålls kursen tisdagen den 18 mars och onsdagen den 19 mars i uf· lokalen med början båda da garl)a kl. 18.00. I Kållby är kursdagarna torsda gen den 20 mars och fredagen den 21 mars i uf-Iokalen med början båda dagarna kl. 18.00. Som föreläsare på båda kurserna fungerar Kun Söderberg, som till vardags är folkhögskoUärarei Vörå. Anmälningar till kurserna bör göras tiU undertecknad senast måndagen den '17 mars, men gärna

<{:;{

Att söka det heliga landet har varit och är en dröm för många. Tack vare billiga charterresor med flyg är den drömmen numera lättare att förverkliga än förr. Men för många är det alltjämt så att de måste söka något surrogat t.ex. i form av illustrerade böcker. Om en sådan bok handlar denna anmälan.

Funkt.gr. 2

före. Kursen är gratis så det borde in· te avskräcka så många. Tor Sparv SÖU·instruktör Tel. 961/. 113572 el. 961 /11 S 372.

• Geografisk genomgång Judith C1iff gir i stället igenom det heliga landet geografiskt. plats för plats. och tar i varjc enskilt fall upp de händelser som utspelats där under skilda tider. Detta gör att hon använ· der massor med sådana meningar som innehåller grammatiska kon. struktioner av typen .. dct ställe där dct och det skulle komma att hända " ... vilket ger en sorts ödesmättad stämning åt framställ'ning en, Den som vill åka rill det heliga landet och se de srälIen där Jesus från Nasareth vandrat och vistats får bere· da sig på en besvikelse om han eller hon önskar se dessa platser i oföränd· n t skick. Knappa tvårusen år har mer än väl rXkt ull för att mänskligheten skulle

hinn3 placera en kyrka över varenda minnesvärd plats där Jesus vistats. plus många där man tror att han vis· tats. liksom också alla de platser i Pa· lestina där man tror att någon av kris· tendomens. j!Jdendomens eller is· lams andra framstående individer vistats. Pakstina är översållar med heigedomar, Guldgruva Den som skulle ha velat se t,ex, de platser där Jesus varit i oförändrat skick kanske upplever dessa otaliga kyrkor som en sorts ecklesiastisk mil· jöförstöring . Men för den arkitektur· intresserade är Israel en guld gruva. Bland de kristna kyrkorna finns af.. la varianter: koptiska, armeniska . ka· tolska. grekisk.ortodoxa. protestan· tiska, ekumeniska , Det finns inte en tidpsperiod. en geografiskt omdde eller en byggnadsstil 'som inte skulle vara företrädd , • Intressant bildmaterial Biblens Land visar eit försvarligt an· ral av dessa kyrkor. men också en hel del annat intressant bildmaterial. Om Nalbandians bilder kan sägas att han har en förkärlek för vidvinkelob· jektiv och använder dem uran all ta hänsyn 'rill de våldsamma perspektiv. förskjut'ningar som ibland uppstår. För endel läsare kan della vara StÖ· rande i början. men man vänjer sig. I övrigt är bilderna bra. om ock ibland tenderande mot det romantiska , Bibelns Land kan rekommenderas åt alla som är intresserade av det heliga landet, och i synnerhet åt alla som är väl bevandrade i Gamla och Nya Testamentet. RALF NORRMAN

DJ onsdagar

Trio Raimonds

EFS-förlaget har gett ut en barnbok som heter Johan går

underhåller fredagar och lörda gar i mars.

till affären, skriver Sisko Latvus på finska, illustrerad av Salli Parikka och översatt till svenska av Pia Hartman.

'MOTEL POLARIS

Vi träffas vid tel. (967)·18 200

Boken handlar om hur Johan går till affären och överfal·

les av frestelse så att han snattar karameller. Hemma blir

han upptäckt av Mamma, som berättar åt Pappa då denne

kommer hem från jobbet.

J.) h"n Jngr"r >lg ", h har , som mlän· nlllgHn" hr ukJ r uttr\'(,ka ;a k"n . " illa ti I'"r,, " , m" n hJ'" förildrar <ig cr att "II< ir furl l ttt, ", h Pappa tJr h" nom till J fL",' Il ", h be,alar kar amellc-rna , S",I JIl I.1r Pappa "" h Mamma ut att ,a" k l'art' )esus skall alla människors slndnr IJr. förl å,na på samma sätt S0 m

Boken heter Bibelns Land, av Judith Cliff. övers. ,till svenska (frän engels· kal Gun Mansour. utgivare Emilie Ayyoub. foto Dikran Nalbandian. 'Boken omfattar 112 sidor. med 184 färgb ilder. tryckta på bra papper, Judith C1iffs text är mestadels sak· lig och ofta intressant och engageran· de, Hon går igenom det heliga lan· det enligr en annan dimension än man är van vid. och det är ofta detta som ger 'hennes framställning dess karaktär. ' De' texter fdn Palestina som man vanligen brukar läsa. som Lex . Bi· beln. är oftast organiserade kronolo· giskt: dvs, de berättar vad som hände först och vad som hände sedan. och sedan. och se'd an. osv, ' Under en sådan berälIdses gång flyttar sig naturligtvis händelserna fdn plats till plats, men det är tiden Och inte rummet som strukturerar berättelsen.

~ SN ~3l!.20.00~

Johan snattar

Bilder från Palestina

Dans i Replot med

J o hans

~ Il a [[ (' ri .

• Tveksam ÖP :; läsare är antagli gen för gamla för Jtt \'ara intresserade av denhär boken för egen räkning O<. h för unga för att ha barn at; köpa den åt. Men

kanske någo n \' ill köpa den att ee

so m glia å, n,i go n i lämpl ,g l ider, Under alla omständigheter är jag tveksam inför den här boken. Mill eget minne av sådana här böcker från barndomen är all de gjorde mig :leprimerad och all jag kunde lukta mig till deras innehåll på en mils avståJ.d. Jag trer dl'! lönar sig för sådana fö· ' räldrar sor:" I iii ge sina barn kristen kktl'f 3tt tät ' b efter td ginger hu· ru' id" dc önskar att kri stendomc'n Jllt id sbll dras fram i s~mband med n j ~ " t neg3lt\'t. som i detta fall bu·

rrbstöld,

RALF l\:ORRMAN

Matteus 7.12

r.· DEN LATlNAMERJ'v.....,,,,.,. 1"1

MUSIKENS MÄSTARENA pA WASKIA 17.-22.3.

DU KOMMER VÄL I HAG: FlESTA DEL SOL. CUCU RRU CU PALOMA, TAKA TAKA TA, , MALAGENA MENUKORTEN 50,-, BÖRLÖ SAS UT I SAMBAND MED BORDSBETSTÄLLNINGEN, P,S, SHOWRESA TILL VASA MED BUSS 77.-, FRAGA TOURELLA RESEBYRA 967·13065.

Har du ferdomar mot folk som sitter inne? Sa!kert, (er det har de flesta av oss - inte sant. Det verkar skra!mmande det da!r med hega murar och galler. Men har du ta!nkt på att vi skapar ferdomar mot fa!ngelser bara fer att vi vet så lite om det. Bakom de hegamurarna sitter det ju helt vanliga ma!nniskor, det a!r bara samha!lIet det a!r fel på. O BRITA LANG har skrivit en bok som hon kallar Matteus 7.12. Hon bor med sina tvi dettrar i Stockholm och fh en dag syn på en annons i Aftonbladet da!r en fånge seker kontakt med ma!nniksor utanfer murarna. Hon svarar och fh på så Sa!tt kontakt med 25 hige Kent. Under tiden som feljer brevva!xlar de flitigt, Brita beseker honom och Kent kommer på permission hem till dem. Tanken på att adoptera Kent dyker upp i hennes huvud och da!rmed berjar en hhd kamp mot ferstockade myndigheter, ferdomar och misstro. O BOKEN innehåller ganska många brev som Brita sja!lv skrivit men få av Kent. Men man fh en fin inblick i hans liv pi grund av att Brita bera!ttar om vad han skrivit. Hon kan konsten att bera!tta på ett levande och fa!n~lande Sa!tt om både sitt eget och Kents liv. Och man fh reda på många saker som man inte har trott att kan existera i dagens fa!ngelser. O DET lER som Calle Almedal skriver i Dagbladet: - Efter att ha la!St Brita Langs dokument, kapitulerar man. Och va!ljer sida. Min reaktion var: Fram fer ett ma!nskligare samha!lIe fer fångarna!

PURMO O

LILLBY UF

Traditionell skidstafett

söndagen 16.03 mellan gubbar ' ungkarlar utflyttade

kl. 14.00 vid

PURMOG ARDEN

Knattetäv lingar kl. 12 .30 . Alla klasser för både flic kor och pojkar. O JAG HOPPAS att jag skall kunna anföruo dig allt, såsom jag hittills aldrig har kunnat :le nlgon och jag hoppas, att du kommer att bli ett ston stöd för mig . Såhär började den 13-åriga ju diska flickan Anne Franek sin dag bok i juni 1942 och den klassiska dagboken.

ULRIKA O Radion kl. 10.30 på lördag.

t({~";>if ~,_

lU~

Torsdagen 13.03

~~~~-----------~~--------------~ . 6

Värmeläckor i hus upptäcks med värmefotografering En av de första på området meJ värmefolOgrafi:ring var Suomen Etab. vars huvudkontor finns i Va sa. Firman startades 1')74 Dlh har främst arbetat meJ \'ärmdotogra "fering åt industrier ot'h dverk. VD:n på Suomen bab heter Rune Rönn. t.; Knutar och fönster

bristfäll igt isolerade

KRISnJGA FOLKHÖGSKOLAN

I NYKARIEBY erbjuder läsåret 1980-81 undervisning på följande linjer: -

vårdlinje som ger grundfärdigheter för yrken inom virdsektorn och möjlighet att praktisera i virdinrättningar. studielinje för grundskolkompetens. fri fortbildning med bl.a. konstinrikcning erbjuder möjlighet till individuell ämneskombination i vilken även praktiska ämnen kan ingå. En nyhet för i ir är att elever på denna linje har möjlighet att i huvudsak ar~ta med konst. En teoridel på ca 10 veckotimmar omfattar bLa . konsthistoria, färg-, valör- och materiallära och bildkomposition . Tio veckotimmar ägnas praktiskt ar~te under handledning . Undervisningen ger grund läggande kunskaper för personer som har konst som hobby eller ' siktar till fons atta studier.

linje med anpassad undervisning på hjälpskolnivå.

Kostnader: srudieavgift 125 mk/termin, kost och logi 120 mk/vecka. Inträdesålder: fyllda 16 ir inom 1980. L~iret inleds i början av september och omfattar 32 arbetsveckor av

vilka en genomförs som lägerskola i Lappland . Ansökningskort och närmare upplysningar kan erhållas under adress : Kristliga Folkhögskolan i NykarIeby, 66900 Nykarleby, tel. 967-20079. Kurt Cederberg, rektor

- Mätningar på egnahemshus har kommit först nu på senaste ti den. - Det går till så att vi med ka merans hjälp kan mäta tempera turskillnaden som uPPStår när köl den tränger in i ett hus pol. ställen då dol.lig isolering förekommer. På s~ sätt upptäcks värmelätkan. - Värmeskillnader pol. endast 0,2 grader SYllS på fotona . Vanligt

- I Svtrige har man redan kommit så I~ngt att det i några stä der är obligalOriskt med värmefo IOgrafering av nybyggen . I StOl·k holm har hela stadsdelar fotats ovanifrån med helikopter för att få fram värmespillet frol.n takena . - Vasa stad har insett vikten med värmdolOgrafl'ring Ol'h för dem har vi fotat bl.a. hus i Sun nanvik och Jet nya ämbctshuset.

•

EN VÄLBE ungdomskväll SÖKT anordnades på Skaft ung uf-Iokal under sportlovsveckan. ett femtio tal ungdomar hade sökt sig tiU lo kalen. Kvällens progr./, inleddes med fdgetävling och nutidsorientering. Det blev lag nr I som tog segern och laget bestod av Ulla-Britt Ing ves, Birgitta Appel, lnp-Lill Sjö kvist, Ulf Rosengård, Asa Rosen dahl och Johan Grankull. Övriga programinslag var bLa. film~örevisning och det var Skaf tung uf:s jljlfest som visades på filmduken. Efter kaffeserveringen följde discodans.

JO, DÄRFÖR ATT:

1. Elementen utfOrs som storelement med vår nya väggtyp = korsskålad, dubbelstomme och standardisoleringstjockleken från 180 mm IHI 250 mm. 2. Elementens storlek utförs enligt behov och önskemål, för alla hustyper och förslag. 3. Storelement betyder snabb montering och golt resultat. 4. Kunden får själv välja storleken avelementpaketet ; standard leverans == ytterväggar, mellan väggar och takstolar. Kunden väljer själv vilka delar eller kombinationer han vill ha. 5. Elementens färdighetsgrad är en av marknadens bästa. Glasade fönster monterade I ele· menten, likaså dörrar, ytterdörrar och panel (endast färdigstrykningen faltas). T.o.m. lönster· blocken monterade vid panelade väggar osv. osv. 6. Fullständig Arava-betjäning, nästa sommars prislista godkänd av Bostausstyrelsen. Gör Du som många andra ett klokt beslut och kontakta våra representanter: Ov DIA-TOP Ab. Malax - Tel. 961-651413 R. Appel, So" - Tel. 961·35218 Eller vänd Dig direkt till oss!

OY KVEBO AB

vis ;ir det knut~lf Dl h fönstn som ;ir bristfälligt iso!nadt· i egnahems hus . - Jag har många g~ng('[ und rat varfor byggnaJsfirmor som U ' X. bygger 20 raJhus inte värme fOlOgraftrar dn först färdigbyggda o( h p~ så sätt får fram svaga punk ter i isoleringen som sen kan rät tas ti'll på dc övriga husen.

66530 KVEVlAX Tel. 961·40271

Kan användas bara en kort tid Tyvärr ~ å är det en kort tid på' som man kan mäta hus emc Jan det biir vara ca 20 graders tcm peratur~killnad när man mättr (fo IOgrafcrar) tUr att f:l. det bästa re sultatet. Att det kanske börjar var på plats n1l'J värmefotografering forstår man kanske efter att ha hört följande sanna hislOria. - Det var ('(t hus i Lappland som blev värmefolOgraferat Olh den ena av väggarna visade sig släppa in frikostigt med köld . När den togs upp märktes att man helt glömt att isolera väggen. Inget ont om lappar mt'n nog var det d~ligt lappat Lappland TOR SPARV ~rn

Chanslösa andar

iBJÖRKÖBY

Rutom i (jsterbotten lever olika traditioner kvar på fastla$stis dagen, En av de intressantaste och iIIdsta traditionerna fmns i Björköby, en öby med ca 400 invånare belägen 40 km utanför Vasa. (jPbesökte Björköby och tog del av festligheterna.

NÄR ÖP anlände till Björkö var man i full gång med att göra sig.i ordning för "Storvarvet" . Storvarvet går ut på att byns äldre ungdom klär ut sig till oigenkännlighet och sen far runt i byn och gör ofog. Man springer till och med in i stugorna . För att inte tala om vilket eländigt oljud man för. Det finns något som heter "LilIvarvet" också. Det är barnen i byn som går Lillvarvet på dagen innan Storvarv~t börjar. O SEDEN med Lillvarvet och Storvarvet härstammar från 1800-talet och lär finnas bara i Alperna i MeI'larieuropa och i Björkö i KorshoIm. Tro't den som vill. Syftemålet med varvena var att driva bort vargar och onda andar in för fastetiden . Till traditionen hör också att man har dans i lokalen på kvällen efter Storvarvet. O lRO NU INTE bara att man inte sysslar med annat i Björkö än att springa omkring i stugorna . Björkö uf Stjärnans ordförande Kjell Nyback berättar: - Förutom fastlagstisdagens tradition finns ännu en tradition som lever starkt kvar, nämligen Fårskäre!. Det är en festlighet som . vida uppmärksammats av TV, radio och press . - Verksamheten i övrigt i föreningen är tillfredställande.Före· ningen driver bLa. en barservering, som är något av medelpunkten ·i byn. O UF-LOKALEN är i flitig användning . Förutom möten så gott som varje kväll hålls kurser där i Medborgarinstitutets regi. Ekonomin är ju ett ston problem för all föreningsverksamhet, så även för Stjärnan, _ Barverksamheten gir jämt ut och danserna ger ej heller något överskott så det gäller i hög grad att rätta munnen efter plånboken för • oss. Bästa utdelningen både publikt och ekonomiskt ger de program· fester vi har, berättar Nyback. - Glädjande är dt'( att vi här i skären börjat samarbeta med va randra mellan föreningarna. Vi ger bl.a. ut ett gemensamt info-blad och tillsammans med Replot skall vi nu anordna en tonårsdans. Det börjar småningom skymma utomhus och det börjar vara sov dags för ÖP. AIJtemedan Storvarvet går vidare i Björkö med buller och bing. TOR SPARV

Torsdagen

13.03

- De här pojkarna kan det här jobbet och nog får de arbete också om de vill. Efterfrågan på snickare och timmermän är stor just nu. Det å'r taklagsfest på ett av de bostadshus som yrkesskolans elet/er byggt på Prästgårdsbacken ; Gamla Vasa. Den som liigger ut texten är Iiirare Kurt Öster på linjen för timmer må·n. Eftersom intresset för utbildning till timmermän och snicka re inte är riktigt vad han skulle önska, passar han på att bre da på litet extra om denna utbildnings förträfflighet. - När vi varit på besök till olika arbetsplatser under vårterminen. har det första man frågat efter varit om det finns någon bland eleverna som vill börja arbeta i företaget. fonsätter Kurt Öster. Tillsammans med arhetslärare Algot Ahl,skog förevisar han ett par av de hus som skolans elever byggt på Prästgårdsbacken. De två lärar· na försäkrar att i de husen finns in· get fusk. - Allt är gjort grundligt och utan brådska. Det vel presumtiva köpare tydli. gen också eftersom det finns mänga spekulanter på husen. Eleverna på timmerr.~"ns· och snickarlinjerna. som jobbat i hu· sen. tycker att denna form av yr· kesutbildning är menmgsfull. - Det är en helt annan känsla när jag arbetar utanför skolans ram. Dessutom ser man ju själv he· la tiden vad man åstadkommer. De bostadshus som nu börjar bli färdiga är tredje och fjärde huset som skolans elever byggt sedan de med tillstånd från yrkesutbild· . ningsstyrelsen och bostadsstyrelsen

vå'ndning när de byggt husen på Präst· gårdsblUken. F.t'. arbetslärare A/got

Ahl.<kog samt eleverna Jan Mäki. Ketelii. Tom Sjöberg och Bo Beijar.

fick tillstånd att ska~ sig arbets· .~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ praktik på detta sätt.

Tre utbildningslinjer vid skolan

samarbetar vid uppförandet av hu

sen. Det är de tvååriga linjerna för

e~ timmermän orh snickare samt el·

~T avdelningens fortsättningsklass d.v.s. de som studerar till elektri· ker tredje året. VVS-instalering och målning ut· förs av underleverantörer. Sedan husen är helt färdiga säljs de till högstbjudande. Husen upp· fyller bostadsstyrelsens normer för erhållande av statliga bostadslån. Denna lånegivning faller helt utanför kommunens ordinarie kvot. Detta är ett skäl till att det varit relativt lätt för skolan att få tomter av Vasa stad. Mot bakgrun den av alt det är stor efterfrågan på snirkare (X'h timmermän tycker yr kesskolans rektor Erik Ekman att Bekanta Er med den nya ORAVAIS-HUS katalogen, och Nikan konstatera, att ett det är beklagligt att dessa två linjer ORAVAIS-HUS är en hemtrevlig lösning. vid yrkesskolan inte lex' kar fullt an tal sökande. Elever som går ut från betydligt populärare linjer har inte lika lätt yttervägselementen är korsskålade med god isolering och med en "hel"

alt få ett välavlönat arbete.

~", ORAVAIS·HUS·KATA'lOGEIN har kommit

IORAVAIS.HUSEN ÄR ENERGISNÅLAI

SVEN·ERIK GLADER

~_PIE~TALOT

i!DSMAHUS

IORAVAIS·HUS ÄR FÖRDELAKTIGAI bLa. därför aU:

OBS!

låneansökan är tidigare än

förr. Planera byggandet redan

L-______________________________ nu!

VASA

KY KRON-KONSUL T KB, NÄRPES

ING. BYRÅ M. BONDE & Co, tel. 962/41 862 JAKOBSTAD ING. BYRÅ BJARNE HÄGGBLOM,

"Arava"

Oy Kaustinen & Kattn Ab

Representanter: 'KyrI<oespl. 17, tel. 9611110687

tel. 967/11 959 KRONOBY

Priserna pli vilra huspaket ör godkönda av Bostadntyrelsen.

Alholmsgatan 12. Jakobstad. Tel. 967·13077

säker leverans ritningsservice säsongrabatter

kontakt, så gör vi ett besök, tör ARAVA·BYGGARE 1981! .Tag att diskutera husaffärer. Inlämningstiden för bostads·

I ETT BRA HUS AR DET

HEMTREVLIGT.

varav ett tjugotal

fuktspärr.

4-dubbla värmeglasfönster färdigt inmonterade

bjälklagsisolering 300 mm.

elementfogarnas antal är få tack vare elementstorleke·n

därför blir Ert hus tätt och fritt från drag

elementen tillverkas av torkat, hyvlat virke ek-innerdörrar SS-kvalitetsytterdörrar snabb stommontering

Ett, stort antal sm6hustyper. godkända.

• Skivlyft å'r en rätt ny anordning som yrkesskolans elever tagit i an·

TORVALD FINNE KB,

Södermalmsg. 6. tel. 968/45530.

~I' ORAVAIS ORAYAIS ElEMENTHUS U

l'1111'•

66800 Oravais Tel. (961) 53 287

Torsdagen 13.03

_. ANTII MANNINEN. Finby. har dragit in' jordvärme i sitt ny byggda hus . Han kombinerar jordvärme Abis jordvärmesystem med en solfångare som ska spara in på driftskostnaderna för jord· värmen .

HARRY Ahläng , Ahlholm. • Varför vcd? Vi har skog! O, h så fanns dtt ju när vi byggde för fyra h sen . Vcdeldningen blir billig på d skog , närmast avfall som vi eldar räknar på det egna arbetet, och den . Veden skall fy.llas på minst För oss är det ingen skillnad, vi Varmvancnbchållaren lagrar kallt. Men nån längre tid kan ma Anläggningskostnaderna är väl gare i längden - om man inte Men vedd dningen bygger nog man får . 'rcnsa hyggcn" i nån an Jag har 0<. kså funderat på Cll fl ' ta till vara avfallet. En par sakcr kunde man kritisc

• Varför jordvärme? Helt enkelt för att det är bekvämt. Det är viktigt att det sköter sej självt. då man annars redan har för mycket att göra' . Sen ser jag det också . •nationalekonomiskt ". Det är vikllgt att man använder in hemsk energi . 1 mitt hus finns det bara tre saker som är ' ur· ländska : diskmaskinen . dörr och handtagen bastuugnen . . . Kostnaderna med solfångarrn inräknad ligger omkring 30.000 mark . Det är kanske 10.000 mark mer än fpr oljan . Men i längden lönar det sej. Kanske det kan bli omkring 2.000 mark i året att hålla i gång systemet. Solfångaren. som förresten är bara 2 kvadratmeter stOr. kan i bästa 'fall spara in uppemot 30 procent ~ å kostnaderna. Den fungerar så att jordvärme-

KARL-GUSTAV Westersten, Jungsund, har satsat på vanlig ol jeeldning i sitt egnahemshus . som blir färdigt om ett par månader. Samtidigt har han ett ventilationssystem med värme växlare som sparar energi (den utgående luftens värme:hervin nes). • Varför olja? med nånting Det vill säja för ett par ~r sen när det var aktuellt. så låg an läggninskostnaderna för jordvär me så högt att det blev oöver komligt. Jordvärmen skulle ha börjat kosta 40-50.000 på den

• När vi byggde planerade vi in b På det sättct kom "lägenhetsytan tillåtna byggytan . o,h vi fick inte Förmånen an bygga vedförråd tyt ved . .. . slingorna stängs av när tempera turen i solfångaren stiger över 20 grader. Solvärmen går då direkt in i elementen. R!kssvenska experter säjer nu mera. att man inte ska installera

tiden , och det ska jämföras med oljan som går på 20 .000. Så även om jag tänkte på jord värme. blev det till slut vanlig ol jeeldning . • Varför 'värmeväxlare? Ventilationssystemet har jag främst för den behagliga boen demiljön . Det är avgörande när man har allergiker i huset. . Och installerar man värmeväx lare, så sparar man kanske 400 li ter olja i året på våra breddgra der. Men det ska nämnas att instal lationskostnaderna är rätt höga i dagens läge, kanske i stil med 7.000 mark .

jordvärme utan solfångare . När jag byggde hade jag också både olja och flis i tankarna . Flis eldningen föll på att jag inte har nån egen skog. , ,

• Anttj Mannjnen uppe på lakel Ijll. sammans med solfångaren och Trygve Norrgrann från del före lag som jns lalleral jordvärmen ål honom.

• Panmillverkarna borde kanske h' nu går det ut alldeles för mycket Man eldar alltså i viss mån för kr

o EN ÄN sA länge grundvattenvärmen . . - Men intresset har ökat enormt säjer Roy Klemets på brunn Klemets & Son hade ordnat en vecka, och det kom närmare 200 Grundvanenvärmen skiljer Sej f an man söker värmen på djupet i , Grundvanenvärmen bygger på at jorden. På 50 meters djup är tempe det med ungefär en grad per 100 m värmen, borrar man ett hål (en brun par man upp vatnet , tar ut energi I ner i jorden . Värmepumpen är hjärtat i anläggs rikssvenska värmepumparna får du . gamla fick man ett utbyte på högst ' Anläggningskostnaderna ligger i Sf1 men sej med en 50 meters brunn. så. . ytjordvärmens slangsystem . Men dct r re . Risken för an inte hina grundva högtynkssystem för borrningen, vattenådror" . - Grundvattenvärmen är ett g sparar 50 - 60 procent jämfört m

9 r-__________________________~To~rs=da~ge~n~I3~,O~3______________________ ~ ~I iL.._ _~

O.TERBOTTNI.~

: JOHAN Norrbatk, Nyby, värmer upp bostadshuset genom fliselJning sedan rll år ti.llbaka . sedan fyra år tillbaka.

i:!I•.!it"~1)( for uljepriset Jä

-'!__ .

da är it kl' -säl j bar

beror det på h ur mycket man , ker om alt man är ganska hUIl om Jagm. bunJna av minkfarmm .

som fur olja. Sell är det klart btili mytkn på behäml,ghnm. n antingm har egm skog, eller all g . Atr köpa ved ~kullc knappast gå . ,'närmast för.all ännu bättrt kunna

ridrq:m b0stad lXh bostad åt föräldrarna. tR ' ;III tärka större delen av drn totala. a in något vrdförråd i källJfen' ITl;I n ju kunde ges m Stlm eldar med

tu _på nånting. Som dn är n1Cfg' genom skorstenen. 1kaI '1

~t en värme

, ternativ i dag energikälla

är den

så

Anläggningskostnaderna är in te omöjligt höga. Själva flisug nen kostade 3.600 mark . FlislUg gen som jag har gemensamt med brodern. kostade 6.000 mark. När det blev aktuellt att byta från vedeldning till något annat.

var det nog bara flisalternativet jag hade i hu\'udet. Olja är inte att tänka på. Dels på grund a\' stigande pris. dels därför att tillgången kan bli be gränsad . Av andra alter nativ tror jag kans ke att solenergin blir viktigast framtiden.

kallade

.t ban på de fyra, fem senaste månadtrna. ngslirma n Klemets & Son i Närpes. nformat ion om grundvattenvärme senaste lh e' dn den vanliga ytjordvärmen därigenom stä et för på en stor yta . 1Il , ~ mptraturtn stiger då man går neråt i en .5 - 5 grader i våra trakter. Sen ökar etc" . När man ska ta till vara grundvatten nn ) på kanske 50 till 100 meter . Sen pum i ~ iiI mepumpen O<.·h låte r det gå tillbaka :g ll ngrn. säjer Roy Klemets. Med de nya J Ut 4,40 mark per insatt mark. Med de ;t 3 mark. i Si.mma klass som ytjordvärmen. Klarar d f~otsvarar det grävningskostnaderna för ~ t finns ju en risk att man får gräva djupa all : n är mindre i dag än förr. Det finns nya scm gör at! man spränger Ut altnnativ i dag Vi kan lova all man ,cd oljan.

:011

, Helt enkelt fö r att det lönar sej. Man ska arbeta mycktt nu för tiden för att ha råd att köpa ol ja' Det är naturligt med fliseld ning då man har egen skog. O<.h björkarna växer nästan som o' gräs ... Före fliselJningen hade vi ved eldnmg. Flisen är utan vidare ett steg framåt. Det är tyngre att hugga ved än att samla in avfall till flis. Stn kan man ju o<"kså tugga nästan vad som helst till flis, bara dn är av trä . . . Sågavfall till exempel klarade vi oss på hela hösttn. Kostnaderna beror mytkn på hur man räknar, hur mycket man till exempel ~nser all det egna ar betet står för. Hur som helst blir det nog mindre än halva priset för oljeeldning!

Det lönar sej bra till O<. h med fast man skulIr tvingas köpa fli sen av andra.

,k-

• Varför flis?

;_. KARL-ERIK Wik, Petaiax. har flise ldning sedan årssk iftet. Anlaggnigen är gemensam för svinhus lX'h bostadshus . Varför flis?

Pannan i bostads huset var ~Iut. o<"h jag sku Ile otkså dra Ifl v:irme i svinhu Set. Det t'nda alter nativ jag egentli gen tänkte på . var fliseldning. Dl·t är jag ml't'ket nö jd med i dag. fliseldning är på sätt (Kh vis .. grat is" energi . Det ;ir värdelöst virke - just nu gran kvistar som tuggas till flis . lX·h jobbet tytker jag inte det är myrket att räkna på. Det blir ungefär en till td vnkors arlx,te pt'r år.

Man kan j:imföra med oljan . Dn skulle gå åt rirka 10 .000 liter olja i året för mej. Installatiomkostnaderna är -i \)00 mark för flisugnen lX'h (,- 7.000 mark för flistuggen . Det har sagts att en Ilistugg skul le kosta 20.000 mark. men en sån h:ir mindre som jag hH, rärker bra till. N,igot negativt? t yrket n,in det är man är rät! bunden ningen. Det ska ju fl·llas pJ. flis varje dygn. I mitt fall betl"dn det ingen ting. jag är ändå bunden med svinen.

Kanske negativt all med fliseld

POSTEN

'1Id ~ /____________

--!1110-/

To_r_sd...:;:ag;.....en_I_3._03_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

..:o:YERBOTTNISKA POSTEN

-~ yckseles fritidsbudget -)alanserar på 8 miljoner

D En freds och solidariectskvälJ arrangeras på Vasallen i Vasa inkommande tis dag. Bland de medverkande kan noteras Siv ofh Jag. dvs. Tia. Det par som vann Halvå((as Tid("ns Melodi i höstas. Andra bemärkta gäster på Vasal len är Argument. rn sånggrupp och skldespelare från Wasa Teater.

- på 15.000 invånare

ycksele (ÖP)

.v de 850 eleverna i Tannbergskolan Ar endast 40 % hemma

'ån Ly~ksele tätort. Det betyder att 60 % av eleverna bor i

ycksele under veckorna och reser hem till helgerna.

SÖU kommer att ordna kurser om dc nya principerna för förskolIS innehållning på orkestermed lemmarnas arvoden för förenin garnas kasssörer och för A&M:s medlemsorkestur. berättar kans lischef Håkan Westermark. Som föreläsare har han engage rat Dan Häggblom från orkestern Cleopatra. som i detalj sall sig in i vad de nya bestämmelserna inne

bär. De specialkonstruerade kvitto block. som orkestrarna använt un der många år. måste nu ändras. De kommer att bli enklare att fylla i men samtidigt måste några nya uppgifter framgå av k viltot. bl.a. hur långt hemifrån spelplatsen är. Förslag till hur kvittoblocken skall se ut kommr all finnas vid de kurser som skall ordnas.

let innebar ett betydande befolkningstillskott för tArorten är det bor 9000 mAnniskor. -ad sysslar dessa ungdomar med pi sin fritid? Uppstlr det ngdomsproblem i skolorten Lycksele. Hur sköts 'itidsfdgorna i kommunen? - Kanske de inte har si myc ket fritid de som gir pi Tann bergskolan , säger fritids konsulent Lc:nnm Larsson. Jag eror att de jobbar ganska mycket med sina studier. - Vi har itminstone inte lagt märke till de här ungdomarna pi nigot specidlt sätt, fonsätter han _De som kommer frin andra orter och bor här har inte: bildat särskilda gäng som vi lagt märke till. Däremot uor vi att de invol veras i den fritidsverksamhet som kommunen ordnar . Dc:t finns 200 registrerade fö reningar i Lycksele, berättar lars son. Kommunen har 7 personer anställda vid fritidsavddningen. Om ddtidsarutällda vid fritidsgirdarna medräknas blir :let sammanlagt ett 25-tal ans tällda inom fritidssektorn. ;ritidsnämndens budget balan ;erar pi 8 miljoner kronor. I en i(ommun med knappt 15JOO invinare!!? Inom tätorten finns fyra fri tidsgirdar , varav en a1lddes i centrum. Inom ramen för dessa sker den uppsökande ungdoms verksamheten. Larsson berättar om frisksport

projekt, om "stuffa" arrangemang, film-cafer, disko dans osv.

o Rätt problemfritt Som förebyggande itgärd mot drogmissbruk har man satsat grupper kring SANT-tema (SANT - sniffning, alkohol, nar kotika och tobak). - Dc:t är kim att det kan uppsti problem-toppar nigon ging, säger Lc:nnm Larsson . Un der hela scnaste ir har vi dock haft det tämmdigen problem fritt. I friga om eleverna pi Tann bergskolan sker ett samarbete mdlan skolan och kommunen. Pi skolan finns en elevkonsulent och en fritidsledare. Dc:ssa kän ner väl till de föreningar och akti viteter som förekommer i kom munen. - Frin fritidsnämnden gir vi ocksi in i skolan och informerar samt ordnar aktiviteter. T.ex. sporthallen i Tannbergskolan ut nyttjas maximalt även pi kvälls tid.

Ska våra .danskorkestrar sjunga på svenska .eller engelska? "Tyck till" i vår tävling!

Och gör det inom mars!

TÄVLINGSREGLER:

Klipp ut nedanstående kupong och skic

ka den försedd med ditt namn till ÖP. Pb 27. 6860 l J AKOBSTAD före sista mars. Det enda du behövn göra är att sätta ett kryss i den ruta som du ' anser uttrycka din åsikt.

Motivera din åsikt!

Om inte utrymmet räcker till skriv på ett skilt papper!

PRISER: ') st LP :n / kassetter utlottas bland dem som skickat in kupongen före sista mars. OBS' Skriv vilken skiva/kassett du väljer om du vinner!

Namn Adress Jag tycker att orkestrarna skall sjunga på D svenska I engelska Motiveringar _ _ _ _ _ _~---------_ _ _ _ _ _ _ __ _ _ __

~.mn

Klipp UI d,·nn. kupong ()(h ,kllk. dcn 1111 sOU. HanJdst' pl. lOD

________________________

AJrcSl' _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

6 ~ 100 V ASA 10

ellcr ring

•

96 1 · ll~ 3; 2 o,h fd g. eftcr Bror

hd r U

Om jag vinrer en LP/ kasselt . "ljCr jag

Torsdagen 13.03

LIGEN! !Cdomsgården , . Sandsund

ÖP testar Herr chefredaktör! \led anledning av ÖPs medar dares lyckade test av slalom '~Icken i Vörå önskar under ' ,:<knad föreslå att ÖP utför en ,!kadantest inom en for Fin ',Illd numera aktuell sportgren. Emedan Finland vid OS i '.ejk Pläs,id erövrade en guld ;nedalj i backhoppning v<?,re det säkert av intresse att OP presenterade denna sport för sin läsekrets. Sålunda föreslår jag att några stadiga ÖP-medarbetare. ex empelvis Y Bengs, B Nygård och S-E Glader åny beger sig till skidcentret i Vörå och på den där befmtliga backen före visar hur backhoppning försig går. Med vänlig hälsning SJ-H PALM

• Det har ungdomarna i Sand sund vetat i alla tider. • Äntligen har vetskapen re· sulterat i något konkret: se· naste fredag invigdes en ungdomsgård j byn. Efter lång väntan. ' Ungdomsgården. som är belägen i hör· net av Högbackavägen och Bennäs· ,·ägen. är egentligen en gammal egna· hemsgård som rustats upp. Hyran fö r gården är I 500 mark i månaden. Nya möbler har man köpt för 18000 mark. Den som betalar är Pedersöre kom· Vissa föräldrar var dock oroade mun. över att det ska bli bråk och oordning Initiativet filll ungdomsgården togs på ungdomsgården . BI a ville de att för ett par år sedan av områdes· Jakobstadsungdomarna sk u Ile hålla sig borta från den. förening ~n i Sandsund. Men också En tvåvåningskåk finns nu för ung' kommunens ungdomsnämnd har varit · med om saken. domarna i Sandsund. Nertill finns ett På invigningen talade bl a kommun· stÖrre samlingsrum och ett bra kö k. styrelseordföranden Jean Nyström. upptill t"å mindre rum. Han hoppades att ungdomarna skulle På bilden ungdomar i Sandsund. komma att trivas. från vänster: Marie· Louise Kullström. När gården ska hållas öppen bestäm· Kj.;1I Marklund. Ann·Christine Kullst. des på ett ungdomsmöte på måndagen . röm. lis·Britt Sandbacka. Katarine Helst varie eftermiddag och kväll. var Enlund. Katarina Ahlström och Stina det någon som menade. Form. (Är det pojkbrist i Sandsund?)

Bästa J-H Palm

'Kan nån förklara tsen med gaturallyt?" o

REDAN SOM små är barnen medvetna om att alla inte är lika försigkomna . I barn trädgårdarna jämför man byxmärken och för· äldrarna bilar. Där blir också bar. nen hårda och tuffa . - Håll käften. blir ett av de· ras vanligaste uttryck. Sen växer de upp och blir ung· dom som super och bråkar. För· äldrarna har fullt upp med sig själva och hinner inte intressera sig för sina barn tillräckligt. Allt det här orsakar till att ungdomen blir rastlösa och dis· harmoniska. Männsikan blir allt mer härd och känslokall på ytan vilket medför allt flere psykiska störningar .

JA. VAD SKA det bli? Priserna stiger i rask takt men en stor del av ungdomen går fortfarande arbetslös . När dom äntligen uppnår den efterlängtade åldern . 18 år. så uppstår nya problem. Körkortet kostar ju stora summor och sen ska man ha nåt att köra med .

Hur ska det bli med gaturallyt FINNS DET någon som kan nu, sen bensinpriserna stigit till . förklara för mig vitsen med att skyarna? köra runt i stan, gata upp och ga· ta ner. I miljöårets tecken borde I JT den 15 februari hittade vi faktiskt ta oss i kragen och tän jag följande rubrik: ka oss för innan vi hoppar in i bi· - Bensin tar vi som brännvin len för att köra garurally nästa - vi har ändå alltid nid . gång. Vilka stora summor skulle Denna rubrik säger allt, och så vi inte kunna spara in - och på har det ju varit i alla tider. Först samma gång minska på avgaser så förfasar man sig över prise-rna na. men inom kort har man nog ac· cepterat dem. VARIFRAN färden bilburna ungdomen pengar till allt? Klä o I SAMMA tidning hittar jag der och alla andra prylar som en nOtis om hur mycket pengar man ska ha för att vara "inne" Jakobstads\lngdomen lägger på kostar ju en· hel förmögenhet. gaturallyt årligen . Man räknar Betyder det så mycket att ha med att det är 250 bilar som kör det senaste i klädväg och den se varv på varv, tre timmar under naste fr isyren, att vi glömmer . ,en kväll. tre gånger i veckan . Det -bort vår egen personliga stil? gör enligt uträkningen 117 000 Kommer 80·talet att medföra en timmar i ;het. Om man har en fortsatt masskultur eller kommer medelstor bil som drar ca 7 liter i vi att slita oss [oss för att prägla timmen kommer rallyt att med vår personlighet. dagens priser kosta ca 2.3 miljo· ner mk. Då kan man ju fråga sig "ANKI" om det inte är något som gått snett.

I SÖ U:s

förenings tävling. avdelning första ringen. vann Nedervetil klassen över 20 år och Karleby klassen under 20. I den senare klassen måste det till en tilläggsfråga i frågetävlingen för att kora det segrande laget. I Nedervetils lag kämpade Carl· Otto Slotte, Carola Hulden, Yvonne sjelvgren och Tom Fors· ström med framgång. liksom kvar tetten Peter Storbacka, Ulrika Ladbäck. Eva Stenhagen och Tom Haldin för Karleby.

Har delgett nämnda typer in· nehållet i ditt brev men bara fått chockerande stirranden till svar. Grabbarna har varit svarslö sa. Detta trots tidigare historier om bravader i alla möjliga sk hoppbackar runt om i nejder na. Nu är det slut med de histo rierna. Grabbarna skyller på så löjliga saker som: - Snöbrist, Vöclbacken vetter mot söder . - Ja je så limin baket Bot ma . .. - Har int tid, har squash timme just då . . . Sade i nämnd ordning Sven Erik. Rovan och Y nkky. Och Rovan skulle visst på vinterse mester också. Allt hittar dom nu på. Ay förekommen anledning får ÖP:s tappra trio aHtså avbö ja erbjudandet och bollar det till!?aks till frågeställaren. OP levar att ställa upp med kamera - for bilder - och bandspelare - for att fOrslags ställaren ska kunna relatera si na intryck från luftfården. Vad säjs! PETER GRANSTRÖM

SKOLORNA pA KORSHOLM

Hösten 1980

o o

.....

O O

Husmodersskolan, (15-188) Värdinneskoian, (01-013) Lantmannaskolan, (O 1·00 1) Jordbrukstekniska skolan, (O 1-002) med odlarlinje och tekn isk linje Pälsdjursskolan, (01·018) MejerIskolans mejerilinje. (01,021)

O Trädgårdsskolan, (01-022)

Helårskurs 6 mån. vinterkurs 6 mån . vinterkurs 2 årig Helårskurs 2 årig l' årig

Ansökan: Grundskolelever I mars via den gemensamma elevan. tagningen. Ovriga direkt till skolan under vårens lopp. Närmare upplysningar finns i skolornas prospekt, som erhålles genom alt du Sänder in annonsen (sält kryss för önskad skola). Namn : ....... .... : ........................................................ ...................... . Adress: ...,.. .... ... ............ :............................................................. .. till Korsholms skolor,65380 Vasa 38 Tel. dagtid 267506, kvällstid 267605.

'{{as.A{..~b~ ~

~~~:;;~;~;~; " ' ~;':;:W;aNJ _______~________~~~_____T_O~r~Sd~a~g~en~1~3~,O~3~--------------------------------------------~I . 12

Vad är det som gör alt vi trivs i vår klass och skola? EleveNla i klass 5---6 vid Vasa Övningsskola gavs i uppgift skri va om sin skola. Resul- · tatet syns hå'r, två ' si dor med information om skolan och verk samheten inom och utom klass, samt om Lå'rarhögskolans kan didater som genomför u ndervisningsövning en vid VÖS.

att

• Vi var med och skrev: Christian &ckholm, Vlf-Erik BiUkman, Björn ErickJJon. Bril4 Knul4r. Miko Lin· den, Nikl45 Nyqvist. Anna Planting. Ann·Louise Söder/und. Asa TaJI. Pet. ra Ingvesback. Mikael Lillback, Mats Meriliiinen och Anna·Maria Skålar.

Roligt i sko/art När det ringer ut städar vi undan, klär på oss och går ut. är så omtyckt med disco. Vi har två ordningselever som städar på 'rasterna, De öpp På timmarna 'har vi ibland grupparbeten då vi får jobba nar förnstre'n och torkar tavlan, samt städar undan material tillsammans. Efter det redovisar vi vad vi arbetat med. som vi har haft under timmen. Vi får också se på TV. Vi har också gitarrklubb, kör, wol· Ute spelar vi/otholl, leker tafatt och pratar med kamrater. leybollklubb, stafettkluhb och liigerskolverksamhet. na från andra klasser.

Ihland har vi disco, då brukar det vara roligt, eftersom det

PETRA

Roligt" att ·jobba • 1 grupp

Kul att Bara å·ven pojkar flickor å-r med på 'k lk .. handarbete S O oren

vid , . Skolkören VÖS leds av Yngve Svarvar. Vi övar en timme i veckan. V åra sånger bru · kar vi uppträda med när vi på våren åker ut -till någon skola, I höstas var vi till Västerhankmo. i fjol var vi till Esse och året förut till Lappfjärd. I år skall vi åka till Närpes. . Vi uppträder också på vår· och jul. festerna, Varje år ger vi en konse rt i Trefaldighel>l.yrkan, På körö ...·.,i" . . . ·, f·ll Dörjar vi (örst med rösllräning. sedan sjunger vi sångerna. Vi brukar oft ast ha med en rytmgrupp som bC>lår av körens egna medlemmar . ,

Jag tycker det är roligt all jobba i grupp när det fun· gerar - då ingen ' berälIar vitsar osv. Då är det roligt när man Lex, får söka i böck er och lexikon. För en tid sedan var det bro när vi hade grupparbete om Osti" diska övärlden, Jag skulle söka r;i, på gummiträd",. När aUa hade sam lat uppgifter om Malaysia så limma de vi dem på en blå kartong. Någon hade om Malaysias tennindustri då ritade vi en sardinburk. Följande timme re· dovisade vi vårt ar~ bete och till slut ställde vi frågor till de andra om vårt arbete. " MATS ,

.,'

Handarbete är det roligaste ämnet man får göra så mycket med hän· ' derna , I vår grupp håller vi på med plagg åt oss själva. Jag syr en badrock i g~ön frOlle. jag tycker det är kul när handar· betsgruppen . inte består endast av flickor. utan även av pojkar. Handarbetstimmarn. är ofta tysta. för man måste var mycket skärpt s·å man inte gör fel. De olika åldergrupperna gör förstås olika saker. I VÖS har vi en specialhandarbets· lärarinna som heter Ebba Borgmäs.

tars. Hon är myc , ,

ket duktig. . PIPS A

Jag' trivs De/lesta • • i klassen l gltarr gillar klubben wolleyboll

jag trivs bra i , kören.

, PIPSA

Nån5lans i miIJen syns Susanne Lill. kull. liirarkanditlat. som dragil pro· Xktel tillsammans med klaJ5Iärare Jarl SIreng,

Vi har en gitarr. klubb i skolan. Vår ledare heter Gun vor Skåtar. Vi har övning varje tis·

dag. Vi är ca 20 stycken. Vi spelar olika visor och får ofta nya noter. Ibland spelar vi med klangspel till sångerna. Vi får varje år åka till någon an· nan stad och spela. Vi uppträder ock'" på jul. och vårfester. Själv har jag varit med över ett år.

jag har lärt mej . m ycket o ch trivs bra i klubben .

MIKAEL

Jag tycker om all spela wolle yboll. Fö rut spelade vi bara ibland på gymnastik timmarna. men en dag kom vi på all göra ell wolleyboll . V i behövde en ledare som sk u Ile lära oss och ett ställe all spela på. Vår lärare ordnade så att vi kunde spela i jumppa·salen på' tisdagarna. Vi måste dock fråga om lov av rek· torn först - och vi fick ha salen! Kvar hade vi bara all få tag i en le· dare. Vi frågade vår engelska lärare jan·Olof Näs, som också är gymnas· tiklärare. Han sa alt han k"nde bli vår leda· rc om vi fick cn passlig tid . Två flic· kor kom med i vårt ,

lag

NIKLAS

113 I

______________________

T_o_rs_d~ag~en 13~.O~3_ ____________________________ ~1IIl~ ~ t

________

.:'TERBOTTNI8U POSTEN

Roligt i skolan Modernt fast för bråkigt inredd skola på skolgården "N iklas ocb Pipsa gick ut till ~/elJerna med frågor om skol· trh'sel. Petra InglJesback klass 6 ocb Jonas Mastersalo klass l sva· rade så biir: • Vad tycker du om skolan? Jonas: , - Roligt. men det är nog lite bråkigt på skolgården . Peua: - Ganska roligt all vara här fast ibland är det uåkig!. • Vad tycker du om lärarna? Jonas: - Jag t yrke r all de är snälla . Peua: - En del är trevliga. andra mindre uevliga. • Hur trivs du i klassen? Jonas: - Jag uivs bra i klassen. Peua: - Jag uivs bra och jag tylker all jag har bra klasskamrater. • Vad gör du för att det skall bli roligt .o<:h trivsamt? Jonas: - Jag är snäll. Peua: - Försöker uppföra mig väl.

Vår skola är byggd 1913. men är modernt inredd. Gården är asfalterad och inte så stor. Där finns klätterställ ningar för dem som vill känna sig som Tarzan, och regnskydd för • Annika Stendal kl. 1-2 Oth " Mats Meriläinen klass 5-6 svarade dem som inte vill få våta föller. När man kommer in i första si här: ' våningen hör man någon" som slöjdar och någon som syr på • Vad tycker du om skolan? maskin. Ibland hör man orke-s· tern spela imusikrummet . Annika: I andra våningen kan man hö - Jag ty, ker skolan är ' bra. " ra någon som gymnastiserar . Bib· Mats: Det är roligt om man är lioteket finns Olkså i denna våning och fyra klassrum . l nästa pIgg. våning finns sju klassrum och festsalen. • Vad tycker du är dåligt i sko lan? REKTORNS uppgift är at! le· da arbetet i skolan. så att alla Annika: klasser får läseordningar , läro· - Då när man bråkar. böcker och klassrum. Mats: Rektorn måste också se till att - När man är UÖll Oth har något ämne där man borde vara undervisningen sker på det sätt som skolmyndigheterna bestäm!. skärpt för all kunna följa med. och all ta in nya undervisnings. metoder som kommer fram . • Vad tycker du om lärarna? l vår skola har vi dessutom lä rarutbildningen vilket betyder Annika: ~ Jag t)'l'ker lärarna i vår skola extra arbete för rektorn. Han skall se till au varje studerande är snälla Oth trevliga. får håjla vissa timmar i klasserna . Mats: Rektorns uppgift är också all - När de är pigga är de roliga . ge synpunkter på arbetet i skolan c'men ifall de är tröna och på dåligt till andra skolor och myndighe· humör är det inte rolig!. terna. Petra: - Vi skall hjälpa varandra Oth slula bråka med varandra på raster· na.

• Hur trivs du i klassen? TEXT : HOLGER KÄLLSTRÖM

Annika: - Jag trivs mylket bra klas· • Vad kan vi alla göra för all det sen. skall vara trevligt? Mats: - Som klassen är nu tycker jag Jonas: den är jänetrevlig. Jag uivs mycket - Vi skall inte bdka. "bra i klass 5-(L

Träning inför stafettkarnevalen i Helsingfros "

Kandidaterna åer båest nåer dom åer naturliga Vi har många kandidater här i övningsskolan . Dom håller tim· mar i stället för klassläraren. Kandidaterna är ganska bra och riktigt bra är dom när dom ordnar någon inuessant aktivi tet. och när dom är naturliga. Det är förstås inte så läll för kandidaterna all vara naturliga när dom står framför en klass. och Hor att dom inte kan hålla ordning på klassen. Och när del är lärare bak i

klassc:n som ser på varenda rörel· se . Men jag tror all när dom är nervösa - då blir man själv också nervöS. Jag uor all kandidaterna har mera tid än klassläraren all kon centrera sig på lektionerna . De kandidater som berällar med in levelse kommer man säkert ihåg. Några kandidater brukar liksom ordna en ··avskedsfest·'. med frågesport eller liknande tävling ar som handlar om det ämne dom haft . När dom har bestämt reglerna till punkt och pricka brukar det bli rolig!. Men ifall vi har osäkra regler blir det oftast bråk. för det mes ta blir kandidaterna bra lärare.

MATS

Istafettklubben tränar vi löpning varje torsdag har vi tränignar. då " har vi små stafet ter m.m.

På våren delar vi in oss i lag. sedan är vi u te och tränar lagvis med stafettpinne. Ibland är vi i simhallen och simmar. Vi är ca 30 st. öåde poj kar och flickor. men vi är flere flickor. Ungefär en gång i månaden har vi en trevlig k väll. då har vi dans. film. knytkalas m.m. Vi ,har nyligen haft disco-dans med orkestern Snad. På våren i mitten av maj unge fär åker vi till Stafettkarnevalen i Helsingfors. Vi brukar sova i en skola som ligger lite utanför Helsingfors. Vi tävlar på stadion. Efteråt får vi vara på Borgbacken en stund. Jag trivs bra i , , stafettklubben. "

Svenska Österbottens Folkhögskola-Folkakademi (95)

FOLKHÖGSKOLAN: - _ e DaghemsbIträdeslInjen (240). Yrkesutbildning på ett år. • MertulntiIa linjen EtI-årig, motsvarande första klassen i handelsskola. • PraktIsk.estetiska linjen med inriktning på konst, journalistik och prak tisk, skapande verksamhet. " e SpråkJinjen med möjlighet att höja grundskolbetyg eller avlägga prov fÖr språkintyg . ' • Vårdlinjen I med yrkesförberedande utbildning inom vårdsektorn. FOLKAKADEMIN: • FritIdsledarinstItutet: B a r 1\ I e d a r u t b i Id n i n g(1 år) som grund för fritidsledarutbildning . Passlig utbildning för blivande lärare,barnträdgårdslärare, dagvårdare. Grundut· bildning för ungdomsinstruktörer OCh ungdomssekreterare. U ng d o m s e k r e t e r a r u t b i I d n i n g (2 år) för tjänst i kommuner och organsisationer.

• Samhällslinjen I och II för Sådana som ämnar fortsätta sina sutdier vid Svenska social- och kommunalhögskolan eller vid Sf och PF vid Abo Akademi. • VårdIInlen II med fördjupad utbildning inom vårdsektorn. • Fria fortblldninasllnien mRO inoividuellt ämnesval. Inträdeskraven är 16 år (1~ fyllda för dem som söker till folkhögskolan och 17 år fyllda för dem som söker till folkakadernin. Skolans nya prospekt samt ansö'k ningskort fås från närmaste arbetskraftsbyrå eller från vår skola, tel. 962156441, 64220 YT. TERMARK. Tag gärna kontakt Vår andra ansökningstid och intagning av nya elever utgår den 31 mars. De övriga intagningarna sk€!" den 31 maj och den 15 augusti. Trygve Erikson rektor

IDROTTSFOLKHÖGSKOLAN FÖR EN GOD START NORRV ALLALINJEN - FRITmSLEDARUTBlLD~ING a. (ör blivande ungdomsledare

Den nya ungdomslagen har skapat goda arbetsmöjligheter åt ungdomsledare.

NorrvallalinJen har sedan 1966 gen en gedigen ungdomsledarutb ildning där

teori och praktik samspelar i en produktiv helhet.

b. (ör blivande idorousledare

l år koncentrerar \'i oss speciellt på forbo"ll . skidlöpning och friidrot! . Mycke.!

goda möjligheter lill individuell idromutveckling under kompetent .ledning,

VÅRDLINJEN - Den som är intresserad avet! vudyrke fu här en gedigen

grundutbildning. Praktik anordnas på olika vudinstirutioneroch därull lam·

pade sluderande Hr dessutOm regelbundet leda barnklubbar. I kursen ingu

ä,en den a\' socialstyrelsen fasrsrällda kursen för familjedagvårdare '

STUDIELINJEN - språngbräda till handelsskola, folkakaderni m,m.

PRAKTISK-ESTETISKA LINJEN - för dej som vill utveckla dina praktiska

och konslnärliga anlag ,

SKAPANDE VERKSAMHET - Et! tillvalsämne som utvecklar personlighe·

ten genom fäIg. form, ljud, bild samt genom kontakt·, rörelse-o avslapp.

nings·. improvisationsövningar samt experiment omfauande olika möjligheter

au skapa med hjälp av fingerfärg', tygmoddler, oljefärg. tidningsurklipp. bil·

dn . film. drama etc.

Tack vare skolans ämnesvals och nivågrupperingssystem kan Du göra ämnes

kombinationer som passar JUSt Din förut bildning och Dina önskemål , Genom

della smidiga system ger skolan Dig maximal utdelning oberoende av om Du

har medborgaskola, grundskola eller studentexamen som grund .

Om Du vill srudera i en sund miljö och om Du fyllt 16 u eller hinner fylla före

nyuet. så är Du välkommen till Vörå Folkhögskola.

Ansökan sker direkt till skolan på samma tider som centrala elev.

antagningsnämnden använder,

Ifall lediga studieplatser finns antages sluderanden även senare.

VöRAFOLKHÖGSKOLA BREIDABLICK-NORRVALLA Adress : 66600 Vörl. Tel.

961/~6029.

56482, 56382 . Thorbjörn Ehrman, rektor

~ ~·I ____~____________T_or_Sd~ag_en_I_3.o_3_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _~_ _ _ _ _ _ _ _ _ _~1

1.4 .1

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Småfräck och rolig • revy 1 Kristinestad

Men än slår det lokala skvallret

Dessa tider dras Syd österhottllillgama till Kristi nestad för att se Brahes succe revy ..Vate 11 h lallda ", Det evigt sinande vattllet istadells hushåll kall folk skratta åt 1111, trots att to lIgå ngarna var ganska dystra i somras,

Kronobyungdomarnas version i revyform över vad som tilldrager sig i tiden gick av stapeln på lör dag kväll. D ' Eftersom revygänget var på alerten och dialo gerna roliga blev det en skrattkväH av bästa märke. D Kanske har man satt in några extra kol denna gång - i en programförklaring påpekar man att fö

reningen nu nått den aktningsvärda åldern av nit tio år. D Och visst är så många år värda att firas. Ändå hör det till rutinerna art det skall bli en revy i Kronoby s:\ här 1rs. Traditionen är drygt ett .d ecennium gammah och så här dags börjar man veta vad som

sik Allt som har att göra med skvaller och problem inom kom munen brukar gå hem hos publi· ken .. men denna gång har ung dom:una också tagit ett steg in i storpolitiken och är inte mindre roliga för det.

DET ÄR mycket som hinner varvas fram i en hel revy. Pensio närerna är alltid ert ~-:d.lande nummer i Kronoby - så också nu. beh eftersom Kronoby har en

egen olympier så uppstod natur ligtvis storpolitiska förvecklingar med Carter. Bresjnev och Kekko nen inblandade. Upplösningen blev inte så lyc

kosam för Finland. Den omdebatterade skoIpräs ten gästade naturli.glvis också • Kronoby och vann mera gehör hos eleverna än bland lärarna. En moralitet som låg i tiden var fa- .

derns lektion i samlivets svåra

konst för en något till åren kom· men son som hade mera intresse för motorcyklar än kvinnor. S:\ kan vi y!!erligare nämna det lyckliga året för Viktor som fanns sin kvinna eftersom det iir skottår och eftersom . . .

DET ÄR mycket som är roligt i årets iappning av kronobyrevyn och till detta bidrar inte minst de fina s:\ngerna som Sven-Olof Ray övat in - och dansinslagen. Det är en traditionell revy där en röd tråd varken finns eller sak· nas och tack vare goda textförfat· tare - som till stor del är ungdo. marna själva - finns en levo.Ilde dialog genom hela föreställning en. Avslutningen på sketche.rna har inte alltid knorr. men det märker man inte så ofta eftersom dialogen är så rolig.

I ARETS revy Hååleliv med· verkar 26 ungdomar och medel· åldern är inte högre än 18 år. Ändå finns några 'vetenner ' med som ger tyngd åt spelet med obetalbar komik. Men tillväxten är den bästa det fanns ungdomar som klarade av besvärliga mono-loger med både stil och känsla för skådespe leriets svåra konst. fördelningen mellan damer och herrar är också bra - en av de fina sakerna var HBK:s kvinn· liga supportrar - plusen fri bry .. tare - som spontant förmedlat det besvärliga i att vara fans. och inte förstå sig på spelet.

• Danserna utgjorde ett starkt inslag i en rolig Kronobyrevy - vem damen bakom masken iir at'slöjar vi inte.

ORKESTERN Daizy sköter kom

pet och är en fin tillgång för före·

ningen. eftersom de är kronobybor

och alltid till hands. För revyn står Mischa Hietanen. en gång på Wasa Teater men nu länsregissör , 'för de koren Crister Lindqvi~t som är en mångsidig berre och för ljus och ljud Robert Backman. Bengt Lybäck överräckte blom. mor frAn revygängets sida till med

verkande textförfattare och andra förtjänta och revygänget i sin tur pryddes med blommor från många håll. Välförtjänta. det var en fin före· ställ.ning som är värt att ses och hö· ras av aUa dem som vill ha en rolig k väll.

Första akten handlar om vatt~n och utspelas vid vattenverket. Fonden är en idyHisk bild av Ulrika Eleonora. tullstugan. samskolan och vattenver ket. Åke Skeppar står för de konstnär liga penseldragen. Vid pianot sitter Thure Hinds och violinen hanterar Otto Fröberg. I andra ak teD är handlingen förlagd till den planerade R-kiosken. Så till gänget på scenen. som till (öljd av emigrationen är föryngrat i år. De nya förmågorna är minst lika bra som gamla gardet. Stöttepclarna bland aktörerna är rc gissören Roy Stenberg, Robert Axen.

Stina Lindedahl. Mikael Bodman. Ole

Mattila och Magnus Sollvin. Sketcherna är småfräcka och roliga. Man skojar friskt med stadens fäder och andra som utmärkt sig under året. Dessutom har man plockat in en ar· meepisod. samt några tallösa nummer där aktörernas skådespelartalanger slår ut i full blom. K:5tads revyns starka sida är kuplet

terna . De behandlar bl.a. vattnet, fest· fördelningen. olaglig älgjak t.rattfylle· rio arbetslösheten. den Första gången i en romantisk version, emigranterna på semester, insändare och "trätobrö· derna" Närpes och Kaskö. Danserna som är 'välövade är i år tre till antalet. Den första leds a~ Kaisu Stenberg och Mona Bodman. Bland deras dansörer märks främst Kimmo

Heimkoka revy i Petsmo:

"Det lär krå·vas mera t• år" Efter en lyckad revy ifjol så gör ungdomarna i Petsmo i år ett nytt försök. Ända sen sep temher senaste år har man hållit på och arhetat med årets revy. vars namn är "Heimko· ka". Ny ordförande för året i Petsmo ungdomsförening är Sune Österåker . som berä!!ar så här om arbetet med revyn: - Vi har träffats i princip en gång i veckan. Hösten gick åt til.1 att skriva texterna. som alla är eg na . Även sångerna är egenhändigt skrivna, det är endast musiken som är lånad till hets revy. - Nu efter jul nar det blivit Ii · te mer fan p:\ övningarna. dehär två sista veckorna blir det nog at t ta sig till lokalen varje kväll.

• En del av Petsfllo uj styrelse ; arbete. Fr.v. Fjalar Möuts, Sune Österåker, Bernice Ekqvist och Birgitta Karlsson.

- Medelildem pi dem som är med är ca 22 år. l motsats tiH ifjol har vi väl ingen röd tråd i revyn . Senaste år kretsade allt kring älg jakten. men i år är det som sa:gt heimkoka alltihop. Lite tin mans tror .uC:6domarna att det krävs m('~; i år a'v dem jäm fört med IIJU.I. da allt var nytt. Re vyn är ca två timmar lång och körs i ett. utan extra pauser för scen by ten. - Dct är ett krav av Maj·Lis att det inte får finnas någon tom rid.å

att stirra på för publiken. Full rulle skall det vara hela tiden. berättar föreningens viceordförande Fjalar Möuts. Revyn har premiär lördagen den 22 mars. Hur många gånger man spelar uppberor på om det blir Ii· ten e ller Stor succc för "Hcimko ka" . Alltnog. i revyernas förlovade land . Österbotten. står alltså Pcrsmo i tur lördagt'n ,!en 22 mars i Petsmo Uh tre vliga lokal. TOR SPARV

Saarinen. Den andra dansen utförs av en dansgrupp inom Kristiinan Nais· voimistelijat. Den tredje kallas Svart magi och ut'förs av tre "stadsarhetarc" . och är verkligt rolig och effektfull. En revyresa till Stockholm planeras i april.

SÖU:S

midvinterting i V örå den 22 mars kommer att handla om förs"'ars· ' frågor. Knud Möller kommer att berätta om det aktuella världslä· get ur en nationell aspekt. Mauno Rautonen frågar sig om landet behöver en försvarsmakt.

En person - ännu inte klar som gjort civiltjänst kommer att berätta om sina motiv. Varpå det ska bli diskussion. Försvarsmaktens film "För din trygghet" kommer att visas under tillställningen.

D En kurs för unga spelmän kommer Fin· lands svenska spelmansförbund att hålla efter midsommar. Det slogs fast när förbundet höll sin stämma l i Mariehamn. l . Direkt från kursen går det se- I dan en buss till spelmansstämman ' i Närpes 27-29 juni, där deltagar• . na i kursen sedan får visa upp sina färdigheter. Spelmansstämman i Närpes kan visa upp ett pa~ nyheter: En tradi· tionshörna där spelemän, vis sångare eller berättare kan uppträ da. Och där inslagen bandas och acki-veras.

En grupp från Tanzania ska visa upp folkmusik fcån Afrika och en kantelespelerska från Joensuu ska lira kantele. Bland mycket annat. Kurt Sohlstrand fortsätter som ordförande för förbundet.

Disco

Rotation bildades 1970 av 'en Umeåkille vid namn Michael Palm. Numera är Michael proffessio nell discjockey och har ett av de mest eftectraktade discoteken i Sverige. Han säger att det varit ett myc ket hårt a·rbete för att nå så långt som han har gjort, .för han starta· de hela rörelsen -med två tomma fickor. Nu 'har han en förnämlig utrust ning. värd ca 180.000-200.000 kr. Skivsamiingen som består av ungefär 5.000 singlar och 1.000 LP är en av Sveriges mest komp letta diskotekskivsamlingar.

r-__~______________~_______________________T~0~r~S~da~g~e~n~I~3~.0~3~________~~_____________________ ~ ~

OsTERBOTTNfSKA POSTEN

mnare ÖP:s prenumerations· ng blev Harriet Holm från Jakobstad. Susanne Kle melS på SÖV-kansliet fungera de som hennes lyckogudinna under ett noggrann t öve rvaka de öga, tillhörande VIf Jo hansson, han där Årvasbouin ni veit. Lp·skivor vanns av Bo-

Trafikskolor i Jakobstad HALDIN & ROSE

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17~00 . Kanalesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, teL 13003

Trafikskola

varje förening •••

oMISJI Ingen

tlisco kod

-rpes

"'~.Ll

Håkan Sundqvist i Karparö, Annika Storsjö i Vasa, Ralf Skåtar i Nykaabi. Har ry Ranta i Merikart och Ulla G ranström i Vasa Vi gratulerar vinnarna, obe roe nde av om de är lyckliga el le r nä. Priserna lär komma vad det lider.

irslDÖte höll Pjelax

_ .....ri3nmllg senaste söndag. o rdinarie ärendena cbnsverksamheten in som.mar. O.ilIIn-:1e Rainer Nelson: 5iIIa;airll~ pi dans verksam il" kommer att bli den il för föreningen. "id danserna kom illa både utländska _ _ål loppar.

...._!S ..__* ~

,-erksamheten kom· an så (ort som -"P'!P,...... icing med en utbygg ko_Del bland annat all

bygga en ahan och e ll hjälpkök. Om möjligt skall man (örsöka få unga arbetslösa personer via kom munen och arbetskraftsbyrån all utföra arbetet. - Om della visar sig omöjligt görs arbetet på talko. Hela ut byggnaden beräknas kosta ca 35.000 mk . Föreningens ekonomi kan be tecknas som tillfredsställande. Den satsning som gjordes senaste år på disc.o har visat sig vara lyc kad. Styrelsen so m skall hålla i trådarna fö r e u år {ramåt fick fö ljande samman säun ing: Ordf.: Rainer Ne lson. v.ordf. Kje ll Råm. sekr. Ingeborg Råm. I!.as sör Thea Nelso n. Övriga styrelsemedlemm ar blev: Le· na Sigg, Rune Karlberg. Martin Sigg, Stefan Sant amäki och Ann-Krist in P ri nsen .

BRUKAR DU köpa starköl av äldre polare och sd, pi tOfget och hänga på fredagkvällarna . Varför gör du det? l "Snack" kl. 19,05 i P3 berät tar Eva och Mia varför dom brukar hänga nere pi torget pi fredags kvällarna och varför dom inte var med pi en demonstration mot langning. som deras fritidsgird fixade . Andrt. Charlie och Anna tycker inte alls om att vara nere pi torget Och supa , dom åker hellre in till stan och gir på disco, dom vill vara nyktra på kvällarna , - Ungdomar super för att det finns sprit, säger Lasse Strömstedt i programmet och vill ha stopp för langningen och motbokssystemet tillWa , "Lördags-Snack " den här gingen handlar om Ungdomssu periet och langningen . • P3 kl. 19.05 Jördaxen 15.03.

Både Ann-Louise och Asa gir i gymnasiet i Smedsby andra årskursen . Båda flickorna är ocksi med som styrelsemedlem mar i barnorganisationen Vi Un der Sexton (VUS). Skatila Uf är liksom ett 20-tal andra uf föreningar medlemmar i VUS, som är centralorganet för uf föreningarnas barn verksamhet i svenska Österbotten . D JAVISST, Harry Andersson var det ju , Han har egna barn med i barnkJubben och tyckte si här om flickornas arbete : ~ Väldigt bra, no ere' fina flickor vi har , Jag tycker att uf föreningarna glömt bon barnen i sin verksamhet. En uf-förening i dagens läge borde jobba med alla ilderskategorier. - Det är bra att barnen f:is med i ungdomsföreningen redan som smi så att intresset vaknar för uf-rörelsen i ett tidigt skede ,

Största problemet för före ningarna är väl nog att finna le dare. Men ingen kan ju klaga pi att det blir dyrt för det enda som kostar är ju materialet. Si visst slipper man lindrigt undan bar man hittar duktiga ledare. Skatila Uf är ett bra bevis pi att barnverksamhet behövs och uppskattas av såväl föräldrar som barn . För att barnen trivdes kun de man inte ta fel pi. TOR SPARV

Österbottniska Posten ÖSterbottnisk ungdomstidning

Jakobstad. Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Tidningen utkommer varje torsdag

Redaktör och

ansvarig utgivare

PETER GRANSTRÖM

'Redaktion Jakobsgatan 13.

Jakobstad. tel. 967-13 SSS

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

Redaktör i Vasa S-E. Glader,

Handelsesplanaden 10 D.

tel. 961·113 S22

Redaktör i Sydösterbollen

Benel Nygård,

Box 21,66100 Malax,

tel. 961-6SI SI4

REDAKTIONSRÅDET

Alf Snellman, ordförande.

Susanne LiJlkul1. Karin Blomq vis t.

Brita Svedlund . Ralf Skitar och

Lasse Eriksson

PRENUMERATlONSPRJS 1980

Helt år . .... . .. .. . . ..... 30, Halvt 11'•••••••••••••••• 20, Skandinavien ... _. .. . . _.. 40.

Lösnummer. . . . . . . . . . . . . 1,

ANNONSMOTT AGNING

SÖU:s kansli, Vasa .

tel. 961-II3S72 och IIS372

ÖP:s ANNONSTJÄNST

Yngve Bengs,

Jakobsgatan Il , Jakobstad.

tel. 967-11827

Annonser bör inlämnas senast

måndag kl. 16

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13. Jakobstad,

tel. 967-llSSS

ANNONSPRIS I texten .. , . . .. .... . . .. .. . -' 2.60 Eftertexten . ....... . ' .. .. .. 2.40 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg , Förenings spalten per rad 1.-. ÖSterbottnis ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tillfogas annonser som in ringts eller som på grund av post försening inte införts i begärt num mer.

Torsdagen 13.03

PRISKRYSSET

NU FAQ. DU INTE: A'f~ FLERA ;'

VIJl/.D·

FO'rcE

REK

hOJ·

5vflRT

FAR

LITEN

SiDA

F6~

7VGS

D Nu är det da~~ au lösa ett priskryss. Sänd in lösningarna senast måndagen den' 24 mars till Osterbottniska Posten, Pb-27, 68601 JAKOBSTAD. Märk ku· . vertet Priskryss!1 pris utlottas 30, 20" och. 10 mark.

Namn; Adress: .' ......... .................... '... ; ... .

Lycka till!

_ EFTER SIST A VALSEN går en del hem hand i hand, pussas och gör •.. ja, vem vet vad? Och så tar det inte länge f.örrände gifter sig. - Gul'legullehjärteprins, så söt som du det ingen finns, tänker flickan. - Kära lilla gullesnuppa, nu ska vi ivrigt oss förpuppa, tänker pojken. :_' MENEFTER den första kärleken koinmer DET fÖRSTA GRÄ· LET. - Snyft snyft, jag är så olycklig. Varför är han så grym mot mig? tänker flickan. - Lipfia, tål ingenting, tänker pojken. Sen blir det flera gräl, små och stora, elaka och oförståndiga osv. Hon darrar i hela kroppen, bara skakar över lItt han inte förstår henne. Han fnyser och skriker åt henne som är så dum i huvet och inte förstår de verkliga problemen. - Min dröm gick i kras. jag är en paja~ . ,om ' sjunger i schlager· texten. ~ ENDAST Gudfader vet var felet ligger. Om hacl skulle uppenba· ra sig skulle han säga: "Gå ut i hela världen och lär allt IGlket gräla".

- Ty, utlägger profeten, det är grillet som för livet vidare. Endast genQm !tonflikter kan sanningen nås. Att pojken och flickan i exemplet ovan börjar gräla beror nämli· gen på att de inte vet vad de själva vill, än mindre vad den andra vill. \J DE VET alltför lite om hur de själva fungerar och alltför lite om hur deras omvärld fungerar. Men för att kunna komma överens måste man .veta vad det finns att komma överens om. Det får man veta genom diskussion eller GRÄL. Det fina med grälet är att man blir upprörd och säger det man in· nerst inne tänker. Ty det är just det s<>m finns innerst inne som all· tinghänger på. - Dessutom, tillägger profeten, finns det ett annat skäl till att man behöver gräla. Nämligen att allti.ng FÖRÄNDRAS hela tiden. [ _~ NÄR MAN lärt känna en sak hos sig själv eller någon annan är man redan en annan. Gräl fördjupar livet. Lär er det. pojke och flicka i sista valsen.

LÅNG-HANS, filosof