Österbottniska Posten (ÖP) nr. 11 1981 by Österbottniska Posten

••

OSTERBOTTNISKA [P OSTEN ••

SO FF-blaskan Eleverna

Nya förtnågor gav allt

på Lepplax-konsert

på

Sydösterbottens oordning i ÖP, ta lO:an till exempel, allmänt sidan för uf-info som idag är uppspjäl SQ!F. gör en åttasidig tidning i kat på sidan 2 och 5, men adderar man ·f tdcans OP. det (och lånar lite härifrån och Dn handlar om plugget på skolan, därifrån) så blir det ju faktiskt IO,e! de! om handikapp och en massa D SÖFF-materialet startar på sidan t. Dc-t har också ställt till med Lite sju! -~kola-Folkakademi,

Tonårsklubben i upplax ord • Den här killen heter Kenneth Sand nade en lyckad konsert på {re· vik och lirar trummor i terjiirvbandet Idicrous. dagskviillen. Etthundratal ung dOfllllr hade samlats för att hö ' - - - - - - - - - - ra nejdens nya förmågor, som Se siJtln 17! verklixen gav sitt yttersta.

"Var finns unga skribenter? ' , Ungdomen och d~ unga litteraturen i Österbotten tillhör det som Svenska Osterbottens Litteraturförening vill slå ett slag för framöver. Bland annat kommer åretsyöråseminarium delvis att anknyta till de·t unga skrivandet iOsterbotten. Det här bland annat framhölls vid litteraturföreningens årsmöte i Vörå. Årsmötet omvalde Gretel Silvander som ord förande. Se sidan 51

Torsdagen 19. 3. 1981

~~~~fl=.N----------~--------------12 1 När man var 13 år gamma/ fan1lS det ett säkert recept att ta ti/I, då man ville kän 1111 sej vuxen och ka1lSke utmärka sej i kamratkretsen. Man skulle smita in på en {um som var förbjuden under 16 år.

"Jag ger inte någon fullmakt

att bestilmma över mitt tevetittande.

Ingen år tillräckligt kompetent."

o LYCKADES man därtill nån gång ta sej in på en F. IS-film, så var det inte bara en akt ningsvärd prestation . Det var ert hjältedåd . PMalla'nde ofta hade man ett ganska ma gert utbyte av de där F. ls·filmerna. De gav inte mera än de vanliga äventyrsberättelser na , och ibland förstod man dem inte ens . Men det var kanske inte själva filmen som sådan man var ute efter. Man var ute för att knäcka Det Mest Förb judna .

o MED FÖRBUD och resuiktioner är det som med så mycket annat i livet, att de har fler än en sida och de kan vara både bra och dåliga. En del förbud vänder vi oss spontant emot. Andra accepterar vi därför att de känns riktiga. Håkan Hellberg påpekade vid Nykterhets förbundets temadagar i januari, att det finns vissa förbud och tvång som vi aldrig skulle komma på tanken att ifrågasätta. Det gäller till exempel högertrafiken och ' skolplikten. Man bryter inte mot "paragrafmoralen" i de här båda fallen . Visserligen skolkar man från skolan ibland , men också en skolkare inser vanligen att skolan är nödvändig. Likaså inser vi att uafIken fungerar bäst om vi undviker att köra bil på vägens vänstra sida. Någon sa i en diskussion att vi accepterar såna här förbud och påbud därför att vi har vant oss vid dem.' Men hela sanningen kan det ju inte vara, för i så fall skulle rikssvens karna ha vant sej vid högertrafiken över en natt . En djupare förklaring finns säkert . Kanske det än en gång är så att gränsen går vid det som den vanliga medborgaren upp fattar som rätt och riktigt , som samhällsmora liskt acceptabelt. Detta i motsats till resuikti oner som upplevs som utifrån och uppifrån påtvingad styrning. Högertrafiken och skolplikten är påbud som har en förankring i folks rättsmedvetan de. Andra påbud kan uppfattas mera som polispolitik och skydds tänkande ovanifrån .

"Kravet på

totalförbud

för videovåldet

verkar

hastigt tillkommet"

D OM DEN pågående videovåldsdebatten nu mynnar ut i ett totalförbud, kan man räk na med att den framtida F. IS-hjälten kom mer att återfinnas bland dem som smyger sej genom tullkontrollen med orena varor i påsen . Då han tidigare svettade sej genom tullen med två konjaksflaskor i stället för en, är det riska att han framöver utökar synda bördan ytterligare med en lämplig uppsätt ning videokassetter. . Debatten om båtspriten får göras om till en debatt om båtkassetter.

••• D I VIDA KRETSAR kräver man nu att ett

D OM VIDEOVÅLDET som sådant kan det totalförbud mot videovildet, och man har sk

knappast råda några stora meningsskiljaktig

heter. Videovildet är ett ohämmat frossande

. i blod och sönderslitna mänskokroppar , och

därmed handlar det naturligtvis om en film

konstens analprodukter. Det eventuella

frågetecknet kunde vara gränsdragningen ,

och det är uppenbart att mycket av det som i

dag visas på bio och i teve, också kan hänföras

till samma frossande i vild . Pasoiini till exempel har laborerat en hel del med blod och lösa kroppsdelar i sina fil mer. Då har det motiverats med att det gäller seriös ftJm , men för den vanliga biobesökaren har det ibland varit svårt att se några högre syften bakom slaktseenerna. Men på det hela taget är det inte svårt att instämma i en karaktärisering av videovåldet som något förkastligt, som något omänskligt man med fördel kan uttala sin avsky för.

rivit på olika listor till stöd för kravet . Andra talar om ett delförbud, om någon forma av i1derskräns. Precis som i alkoholdebatten är vi alltså in ne i en situation där det handlar om krav på förbud eller restriktioner, och där det skulle gälla att överväga innebörden i vad förbuden skulle leda till och h ur de skulle upplevas av medborgaren i gemen . Det sistnämnda är inte minst viktigt.

••• D OM KRAVET på ett totalförbud kan man med risk för att missförstås säja att det verkar vara lite hastigt tillkommet. Det är inte svårt att förstå motiven tiU att ett sådant krav väcks, men det bör vara tillåtet att betvivla ändamilsenligheten . På något sätt tycker man att förbudskravet

lämnar ett intryck av hopplöshet och uppgi venhet efter sej . Det är som man inte skulle lita på att det finns några positiva krafter kvar i världen, som det inte fanns nånting att sätta upp mot den annalkande vildsfloden . Det är som man skulle tvivla på att med borgaren själv har någon som helst förmåga att sortera bland det han bjuds på. Ett motargument som måste tillåtas i dags läget , är att man pekar på faran av det all männa tvångstänkandet och de underström ningar av paragrafmoral som spökar i så många sammanhang . Ska vi börja tillverka stentavlor med påbud från överheten i varje svår fråga som dyker upp, kan det lätt leda till en regelhysteri. Det kan bli lika absurt som då gammallaestadianerna slår fast att teve-tittande är stor synd medan radiolyss nandet tillhör det som himlarna kan accepte ra .

••• D DET ÄR INTE tänkt ah den här texten ska utmynna i någon proklamation om vad som är rätt eller fel i videovildsproblematiken . Det är ingen lätt fråga, och knappast handlar den bara om ja eller nej , förbud eller icke-för bud. Frågan är antagligen mer komplicerad än man just nu hiller på att göra den . Ett bland många sätt att se på problemet är det som en diskussionskollega gav uttryck för här om dagen : - Det låter bra att tala om rättvisa och opartiska myndigheter som drar upp regler och utfärdar förbud, men man ska komma i håg att det är vanliga felbara mänskor som sätter de där gränserna. - Tag är inte beredd att ge någon annan fullmakt att bestämma över mitt sätt att an vända min teve. Tag har nämligen inte ännu upptäckt någon som skulle vara tillräckligt kompetent för uppgiften! .

!: in r- och hcr'; it l Cl (, ir

Hänt sen sist

ID Video våldet och FSU har diskuterats i in säncWc: i d2sstidninpma. l notiserna om massadttssc:n mot vidc:orild uppgavs i tidnin,ar na att FSU skulle tillhöra un dertc:dminpma. Det är inte fallet, och FSU-ordfOranden lWf Grahn har meddelat detta i en sJuiyc:lsc:_ UBF:s vicc:ordlo ande Monica Rönnholm har dc:ldaRrat art UBF står fOr en annan uppfattning. Mao har skrivit på adrc:ssc:n, och Monica menar att lWf Grahn borde: överriga sin inställning. I Vasabladet skriver sipatu ren "B. V." art FSU har med

delat sin uppfattnin, "art fOr bundet inte skulle ftr1l mot yidc:ovåldet" , och "B. V." fin ner det uppr6rll.nde. Mao talar alJuå fOrbi varand ra . lWf Grahn har naturU,tYis mc:dd~t en uppfattnin, om ett FORBUD MOT VIDEO .vÅLD, inte om vidc:orildet SOM SÅDANT.

D Sparbankerna i Svenska Österbotten har do nerau en pokal som ska fOriiras det segrande laget i årc:u bordtenrusturnerin, inom SÖU. Turneringen har avan cerat fram till semifinalstadiet. från fjärde ringen norrut ploc kas det ena finallaget fram . Femte till åttonde ringarna

• • • och en t i t t framåt

,ör utt om den andra finalplat sen . Nu på sönd2g, 22 man, k ä mpar Oravais uf och Teater-Ja kob om den ena finalpla tsc:n. Det andra finaUaget tas fram i en "kvalturnc:ring" mellan Smc:dsby uf, Härkmeri uf och Närpc:s ufo l morgon kväll tor de finalisterna söderifrån vara klara . Finalen äger rum nästa vecka. FjoJårc:u segrare heter Smc:dsby ufo Det innebar att föreningen for i väg med poka len, eftersom man då fick sin tredje inteckning. Nu triider sparbankerna till med en ny buckla .

D Kjell Hc:il har valu till ny ordfO rande fOr Maxmo ufo Ann Christine Kock är vald till se kreterare, Sören Kock till dans ana.n,ör och kassör samt Qan Glasbc:rs till vaktmästare. Ov ri,a styrelsemedlemmar är Lars-Erik Härus, Göran Blom och Peter ÖIin,. Christina Ka lander och Bror GIasbc:rs är suppleanter_ MlllUllO uf:s dansYc:rksamhet gav senaste sommar ett litet nettoöverskott. Bäst har det gitt med ,ammald2nsc:rna. Det rapporterades att <hosan det har fOrlöpt lu,nt utan o2,ra vidlyftigare bråk och 02 gon skade,örelsc:. Till som

~ ' ch

•

v ':.HI

S 0 11 1

S l..: il

l- l)

h ;i ncl o .

v ad

som h i ~ll":

Te l e f o n l ir

I 1 C)('7-l 3~~ 51 IC)(, l-1l ;~~~I 19(,1 - (, 5151'JI Ii' ör~tr ii ll c

mam ska Kc:t1en byoas ut mot d2l1SJolvet . Maxm.o uf ska ocbi satsa på vintenerksamhet framöver. Mao disponerar en kväll i vec kan i den nya ungdoms- och idrotugården. .

~!C~

rlt lIf-lllo'l lcl"i o"d .

D Leif

Ahlroos har med rösterna 9 mot 6 omvalu på ~rande posten inom Närpc:s ufo Mot kandid2t var Lc:if Lassfolk. Sty relsen i övri,t: Ann-Cathrine Lassas, Leif Lassfolk, Per-Erik Lönnqrist, Catharina Söder I Purmo på lördag kl. 12.00. man, Hans Ånäs, Carl-Johan Knatteskidnlngar i alla Bergman, Carina Svens, Gösta Träskvik, Johan Sand, Dennis klasser, alla får prls_ Skidstafett mellan gub Pellfolk, Karl-Göran Andtfolk, bar och ungkarlar från Ann-louise: Inres och Johan Över· och Nederpurmo Silfvc:rsten .

D Skiddag

samt utflyttade. Årsmötet beslöt att mc:dlc:m Arrangörerna Falken och Purmo uf och lillby uf mar i åldern 7-24 år är befri har också fixat till ser· ade från mc:dlemsav,ift, Äldre mc:dlemmar betalar 10 mark. vering.

~______________~~~__~~~~~~~TO~~~W~ge~n~19~.~3~.!19~8~1________________-----A~-------~ ~~ ~

;;....__---=

"Vad man får låera sej mycket på teve" ,

Vad man fir lära sej mycket i teve. Här om kvällen såg jag en grupp miljöaktivister

fria Scinäjoki, och nästan alJa hade en sån där arab llahdok på sej, den där sonen som håller på att bli ~ ~ga som den smalbränade tangohanen var pa scxntalet. Genast fOrstod jag då vad gamle vat lalbyggaren Age Ahnger menar då han skriver i tid llingarna att miljövårdarna är terrorister. Han har dömt hunden efter halsduken. d.et. är förståe~igt. Den där pophalsduken börjar bli sa pass vanlig att man inte behöver vara siakiJt framstående hök för att se PLO-agenter lite ur 50ID helst. .sarsk:ilt om man är utrustad med Moshe Dayans mrscrinkt spanande högeröga. Inpring av det där skulle jag ha fattat utan teve. fal hade väl gått omkring och betraktat herr Ahnger lOIIl e.n oresonlig extremist - nästan på gränsen tiU ICfiOOSt - men nu förstår jag att han bara har sett fOr många popbalsdukar .

BERTEL

NYGÅRD

_<?ch

••• Vad har jag län mej mera i teve? . bar län mej att påta i blomkruksjorden med s.m Gren, och jag börjar inse att den gamle far b rom ke:n hd livsfilosofi. När han smeker lökar och kupar h2n.dema runt sina sticklingar, är kärleken in ~ långt bona. Och då han borrar in sitt plastspröt i jorden, är det som an läsa en stycke ur Höga visan. S"e:n Grens kärleksakt med blomkrukorna väcker rillli" samma ömma känslor som då man tänker till baka på aUa de morgnar man som tonåring har suttit och svurit åt märrfan som inte viUe dra !lånrnnaskinen. Sen liser jag i Husis att en jordbruksprofessor vill ~ ':rarionelJa men fårre enheter", och plötsligt fOr:sår PI an SYeIl Grens blomkrukor är det mest re wluåoaäa 50ID teve har visat på länge. II:idninp Vi skriver man om en jordbrukare som " aI. ~ jorden som en nära anhörig". Han verkar __ ' medveten och självkritisk. Men han påtar l ~ med.SO kor och 800 grisar, så man kan ju Dsti an det IOte är så svårt att kän.na det lite anhö

laI

å&t.

Sftn Gren får en oansenlig kruka jord att kännas

--.q.

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Leve den stillsamma revolutionen! Leve Sven Gren!

••• Det var dagens predikan och den kunde hållas tack vare teve. En annan sak som förunnats mej genom teven är lördagsmorgnarnas umgänge med Hacke Hackspett. . Nu hör jag att Hacke har hamnat i blåsväder. Rikssvenskarna tycker han är grym och omoralisk och sånt hör inte hemma i familjeunderhållningen. Själv brukar jag se på teve så jag vet att det där är samma tjafsiga indignationskritik som här om året då Kalle Ankas bara rumpa valsade runt i pressen. Det ~te vara ~ som underskattar publiken, nån som mte tror att lag och de andra knattarna har nån förmåga till eget tänkande. I Husis skreven tant an barn och teve inte alls paSsar ihop. Vad vet hon om det? Fanns det teve när hon var liten? .~on kommer .väl inte ihåg hur man gick och dromde om att fi se Barnens brevlåda i bild, eller hur man trots Sevons engagerade referat helst hade velat. leva i teveåldern när det drog ihop sej till Lahus-VM 1958. Med vilket mandat snackar den där tanten för oss som gilJar Hacke och tycker om att sitta framför dumburken? • - Teve-gu,bbarna är så platta, säjer tanten. Och sa luk~r de~ ID.get om dem, och de hör inte på när man sal er nantlOg. Vad är det för tjafs? Visst kan man känna tydliga dofter då Sven Gren fröjdar i växthuset!

Sill in [e hemma och vänra all del skall flyga stekta sparvar i munnen på dej, del ä.r just ungdomar i åldern 12- 16 år som vi behöver for all Sol· hem och Bygdegården skall leva vida re . Och om du inre lycker all du kan göra något själv så "stand up" och [ac ka de få ungdomar som gör del möjlig[ för dig all nån gång ta gå på IOnårs· träffar. Svar [iII "bi[en" Tycker inre du också som jag all del yad du vill ha sagt med din insändare i vore bäme om du, som jag formodar är i åldern 12-16 år kom och framforde OP den 12. 3.81 fors[år jag inr.~ rikligt men [cor all du lycker all vi i O·Malax dina åsikter om IOn:irs[räffar i ställe[ för all jag en 25·åring (ej [onåring me· uf har for Ii[e ronårsrräffar . Hur var del då vi hade årsmöte i Sol . ra) gör de[ ! Så har vi då båda lälla[ våra hjänan. hem, var du "Bi[en" där då och fram foide din åsikt! Årsmö[e[ är ju till for KENT HERRGÅRD alla in [e bara for s[yrelsen. ordf. i Ö·Malax uf

Vad vill du ha

Mera ståhej i teologi svängen! Någon vänlig själ gjorde mig uppmärksam på Benel Nygårds fjna kåseri om teologisvängen i OP 5. 3 . Bilden var inte heUer så ilJa, men Nygårds text var verk ligt flO. Så skall ett kåseri skrivas. ·Nu vet jag inte om ordet "husbe hovskristna" är Nygårds eget ord eller om han lånat det, men må lande är det. Om man tänker på bilden som hör till kåseriet så är det kanske gubben med händer-

na i fickorna som är husbehovs kristen? Han ser riktigt nöjd ut, men struntar i den där gamla boken som berättar om vem Gud är. Han behöver inte engagera sig. Nu hoppas jag bara att det in te i allt för många sammanhang skall dyka opp folk med händer na i byxfickorna. Allra minst öns kar jag att den kulturella ung domsrörelsen skall få allt för många oengagerade påtittare . Jag kan nämligen tänka mig att också någon förtvivlad ung domsföreningsordförande ibland konunit ihåg de där gamla orden från den svarta boken: "vi har spelat för eder men I haven icke dansat, vi har sjungit sorgesånger men I haven icke gråtit." Inte sant, den gamla boken ger en bra beskrivning på husbe hovskristna, modell 1981? BERNT MÅRTENSSON

I I

Torsdagen 19. 3. 1981

~~~=~N----------~------------~4

,*** Toppenplejset med ös slår te' igen! ! ! ! N i hänger väl me' lördagen 21. 3. ,kl. 20.00-01.00! ! I salen:

I discotheguet:

ZENITH

TOMPPI AND STUTTE

Närpeskillarna me go!

* Inträde 20 mk

med nya ljuseffekter!

BUSSAR: Norrnäs kl. 19.15 via Töjby, Harrström, Taklax osv.

* 15-års åldersgräns * Tjamba-haald-i-gaang!

Sundom kl. 19.00, 19.20 Vasa via Solt osv.

lörd. den

21 mars kl. 20.00 Vasanejdens pangorkester

MASH DISCO FR':AKS BUSSAR: Ingves fr. Korsnäs kl. 19.30, Strandvägen, Östra linjen.

ÅRVASGÅRDEN

10 mk tur o retur

Lörd. 21. 3 kl. 20.00

EXODUS 'och SNAD BUSSAR: OT:s 19.05 Vasa (husst.) - Kvevlax - Vörå. Haldins 19.05 J:stad (husst.) - Nykarleby - Jeppo.

Häng me på dans i

ESSEGÄRD'EN,

lördagen 21. 3. kl. 20.00

TEAM ET

står för musiken

BIO-GRAFEN 20. 3 kl. 19.30

"Svart söndag"

22. 3 kl. 15 .00

"Den ljusröda pantern"

och

kl. 18.30 och 20.30

"Den stora smuggeljakten "

27. 3 kl. 19.30

"Svänggänget "

29. 3 kl. 18.30

"Borta med vinden" . (Med paus)

'D Konsten i länet h2r Btt pengar frin konstkommissionen. Bland sumoiorna kan noteras: Närpes Teater 5000 mark fOr avlöning av regissCX, SÖU 2 000 mark fOr ett film- ocli fotosemioa· rium, Svenska Österbottens wdskapsfOrbund likaså 2 000 mark fOr ett filmseminarium och Svenska Österbottens Lit· teralunorening 15 000 mark fOr skrivarsemioariet iVörå.

Torsdagen 19. 3. 1981

. .

--------------------------------------------------------~----------~~---------------------------------------~

7.TERBOTTNISKA

FRASSDANSEN MALAX, BYGDEGÄRDEN

~----RllDIOJ

lörbag 21/3

20.00

, , r~I.I_N_D_.a_ _NINIJ

fred. 20 mars kl. 21-01 * dekorerad sal * varma smörgåsar * åldersgräns 17 år *

EXODUS

sköter om musiken

• Var finns

Nu satsar vi på ett toppenband igen. Också denna grupp från Sverige.

För några år sedan var den unga ös terbouniska Iiueraturen väldigt framträdande i debauen, och på skri varseminarierna var många a v profi lerna unga mänskor . Ungefar så har litleraturforenin gens styrelse resonerat , då man nu vill ha med fler aktiva un!!domar. Vid årets Vöråseminanum kom mer M A Numminen all medverka, och det namnet ska kunna locka ungt folk med. Mycket ska handla om munt·ligt framställd dikt, med anknytning tiU vis- och sångtexter. Professor Lars Lönnroth bidrar med synpunkter i de frågorna.

Reservera FREDAGEN DEN 27 MARS tör ännu en danskväll i KORSNÄS!

Det en är också tänkt att man ska ordna kvällsdiskussion om ung österbottnisk litteratur. I panelen kommer att medverka unga skrivare som var aktiva inom foren ingen för några år sedan Lars Hulden och Carl W , Mester- . ton är två andra namn under årets seminarium i Vörå. Ett annat led i den unga satsnin

I NT ERM EZZ O,

PAUL OXLEY engelsmannen på stark uppgång. PAUL OXLEY'S RADIO lottar ut ett tiotal skivor bland publiken.

Bio Viking sönd. 22. 3.

Cabo Blanco, i huvud

rollen Charles Bronson .

G130

Var med och vinn!

(J~~ ~ t2~ L

<) _'gen är som under tidigare år nybörjarseminariet på Söff. Det leds av Solveig Emtö, och gäster är Kristin Olsoni och Katarina Torfasson.

'Smebsbg uf

Ikillarna från Sverige som nått ända till Japan med sin musik. Dessa gossar har hits som: "Kom och ta mig" och Vårt land, vår mark". Gossarna kör hårt med mottot: "Vi kör så länge hängslena håller". Vårt inhemska band för kvällen är TEAMET, gänget från Jakobstad.

~ - - /~ -

En tredje tyngdpunkt under året blir de kontaktmöten som är planerade for de lokala skrivargrupperna. Tanken är att man sku'lle dra igång

Bussar från torget 20.10, 20.40, 21.10, 21 .40.

'a'

..====:9BG_=:55E..===_Mle:==:a'GBE'====euae====aM5==5:3SI

rvus

För att testa hur nyordning en börjar fungera har man kön i gång en försöksverksamhet i Femte ringen . Försöket ska på gå under en månad . Efter del g:l.r man vidare med f järde rin gen. och fram till höstsäsongen · ska hela VUS-området vara av verkat.

'Se====aSE'====all:====

•

0 p vad so m h ~ nt. neh Vild S011l ska h;lndn . TclcColl ti r //9('7-135 55/ /91\ 1-1 1352 2/ /961- 65 1 51 t,j / Före tr iid e !!' CS ;"1 t ur- ma terial.

Jockedans i Kvevlax

föreningarna

- Föreningarna ska inte be· höva skicka sina barnledare p~ kurs till VUS. säjer ordföran· den Toffe Sparv . VUS ska gå ut till foreningarna och utbilda barnledare lokalt. . Det är den ena nyheten i den "omorganisering" som VUS hiller på med . Den andra är an alla kurser framöver ska vara enbart praktiskt upplagda. - När vi i1cer ut till träffen med barnledarna. har vi med lidor med färdigt material, be rättar Toffe. Barnledarna ska ha nånting konkret att börja jobba med .

'al

!l in g oell !)e r ii t tn fö r

Hänt sen sist ••• och en titt framåt

Med VVS och dess med· lemsforeningar är det som med Mohammed och ber· get. Kommer inte berget till Mohammed , så fål Mohammed traska i väg till berJ!:et. Något åt det hållet har man resonerat inom VVS , då man nu går in ror att traska i väg till roreninganu mycket mera än hittills.

Nygård omvaldes för tre år. Gretel Silvanders omval på "ordlorandepos ten gäller Ior ett år. Ovriga mecUem mar: Anita Wikman (suppleant), Yvonne Hoffman, Erik Granvik, Vi vian fngblom (suppleant) och Doris Björkskog. BERTEL NYGÄRD

skrivargrupper på de områden som ännu är vita fläckar på litteraturkartan . Det gäller till exempel VöråMaxmo· Oravais och Malax-Korsnäs. Nya i litteraturforeningens styrelse är Harry Stenlund, Kristinestad, och Kut GuUberg (suppleant), Korsholm. Ulla Launonen och Bertel

=====ruge====aas====ns~.e===~IE====3'~BIE==aE

aO:an)

~STEN

[PAUL OXLEY'S~

Nu är det åter dags för den årligen .återkommande populära

~~ t

Femte ringen har delats upp t fyra områden. och i dessa hålls en barnledaruäff dit varje' förening i1äggs an skicka tv.l. barnledare . Sen är det mening en att ledarna under fyra kvällsträffar ska dra igenom det genomgångna programmet lo kalt inom respektive barnklubb. . Träffarna inom de fyra del områdena utformas aven le dargrupp inom Femte ringen. Gruppen, som har utbildat sej själv " vid en möte i Skatila. besdr av Toffe Sparv, Kent Storm , Asa. Strandberg, Ann Louise Pått och Carita Kotka

vaara. BERTEL NYGARD

D Gerby hiller på att bli stället där det händer-saker nu igen efter den påtvingad stängningen av loka len Ior en tid sen. Man kör med fullt program varje kväll i vec kan . Bland kommande Iorenings aktiviteter kan nämnas påskfes ten den 19 april, .en allsångs kväll den 25 april och Gcrby Vestervik-dagen den 25 juli. Gcrby uf satsar på att utbil da foreningsfunktionärer ge nom att man låter ungdomarna själva driva cafeverksamhet . Man ska lära sej foreningsan svar redan i tonåren.

Förenings skidning i femte ringen

Söndagen den 29 mars ordnar Femte ringen en efterfrågad . 170 deltagare från 6 föreningar jockedans i Kvevlax UF lokal. mötte upp till förenings Alla de som har deltagit i skidningarna i Södra ValIg JOCKEKAMPANJEN är väl rund. Iskmo-jungsund Uf som komna att svänga sina lurviga . hade trofcn från senaste år an och kanske rentav friska upp si försvara gjorde det också. om na kunskaper . än segern blev knapp . Inträdet till dansen kostar 10 Endast 4 poäng skiljde ettan mk . men har du kvar rabatt från rvåan Skati'la Uf som är konet slipper du in för 5 mit . Siu ungdomlIr Itom till den triJff som SÖU Ort/ut för all 111känt för att hela by n ställer Vi börjar dansa till tonerna röu intresset för en ungdomsförening i DragniJsbiJ&lt-om,JJet upp. Trea blev arrangören Uf av CLEOPATRA kl. 19 och ; VaSll. Man sita starlll {Orsilttigt med en ungdomsItINbb som Havsbandet som ställde upp 43 fortsätter så till kl. 23 . Hilm Horlllm (siltande pil bordet) JU dN. skidare . alla blev dock oplace Om du är intresserad att del Runt bordet jriln IJiimter Ham Söderholm, Tom Seigfrids, rade. så man erhöll lika många ta. så skall du ta kontakt med AnJers No"bll&lt, Kann lIw;a, Moni&a Grahn, Marlene Leh poäng . den dansledare du hade under tiniemi o&h Lisbeth Grahn. Fyra blev Böle Uf 14 deltaga hösten. eller den person s~m är re , 20 p, femma Sundom ordförande i den ungdomsför Uf 19/19 och Sexa Singsby Uf ening där du lärde dig dansa . 13/1 7. satsar som känt ' på lokaIhi Samtidigt vill vi meddela att storien. Ett krönikerspel som vi bjuder in Inde Över- och Yt omfartar urvecklingen från me termalax dansande ungdom till deltidens digerdöd fram til( ska bli Wdig tiU den 19 april, dansen. 19OG-taIets tomatodling, har enligt något Iorvimde men

skrivits av Trygve Erikson . Det vanligtvis tilUOrlitliga källor.

- Vi har bara lite stolpar än, kommer att regisseClIS av -Peter har haft sitt Iorsta möte, och sa källorna i lom veckan, men Snickars. blir pjäsen på Juthbacka dess sammansättning har såle det lär ska ha skrivits en hel del Teater också inkommande des Idarnat. Ny TN-ordforande sennaste lördag natt. sommar. Nypremiären är den är Lasse Andemon , Karleby uf 12 juli, och man har tänkt sej (och i teatersammanhang lite sju Ioreställningar. En foresräll Terjärv också) . Viccordrorande ning görs på teckenspråk, detta är & Broström, Dragnäsbäck har inte bestämt något defi med anledning av handikapp nitivt om sommarens program ufo Övriga medlemmar är Olav året . Fjolårets Ioreställning a v Pensar , Oravais uf, och Lasse ännu i det här skedet. Man har LP håller på att bli verldig har också videofil Törnrosa Eriksson. Närpes ufo Fia, tea en pjäs i tankarna men man het. Den finska versionen är re tersekreterare, sköter protokoll tvekar lite, och Tage Äsbacka dan Idar, både själva LP:n och mats . &ris Bränn fortsätter som skri~~ingen . ska tillsammans med regissören den singel som man har ploc SOU-representanter i FSU:s M'ischa Hietanen resonera om kat ut från LP:n. Motsvarande ordlorandc for Juthbacka Tea ter. lloreningens planer ingår teaterråd är Marianne Winter saken. svenska skivor är under pro och Gunlög "Fia" Wester Äsbacka har återvalts som duktion . De svenska texterna fortsatta sonderingar om möj ligheterna att få till stånd en Iund . Lasse Andemon är supp ordforande Ior Korsholms Tea spelades in Ior ett par dagar se inhomhussccn. leant. ter. dan.

Närpes

D Gerby revyn

D Törnrosa

Korsholms Teater

D Reflex bandets

D Teater

nämnden

I BI

Torsdagen 19. 3. 1981

En bubblande

diskussion

Största behållningen av SÖV :s revykavalkad blev sannolikt de kon takter som skapades bakom scen och ramp samt det meningsutbyte som följde efter det revynumren .presenterats. I diskussionen formligen bubblade det av synpunkter och åsikter. Det gavs ros och ris, formulerades målsättningar och krav, uttalades förkastelsedomar och pekades på utvecklingsmöjligheter. Debattledaren Sven-Erik Glader lyckades inte styra debatten i be stämda fåror eller hålla den inom vissa sektorer. Några ståndpunkts taganden lyckades han ändå slå fast och några saker konstaterades debattörerna ha olika åsikter om. Avsikten var väl inte att debatten skulle ge svar på en massa frågor. Den skuIJe ge riktlinjer och impulser och nya infaIJsvinklar på revy verksamheten. Till den delen uppfyllde den säkert målet. Ett 4O-tal mycket initie rade och intresserade revyskapare och -tolkare följde uppmärksammat med vad som sades. Mycket av det som diskuterades kunde SÖV följa upp t.ex . genom ett seminarium kring revyverksamheten. Nu fanns inte tid att reda ut vissa väsentliga begrepp. .. En så stor uf-aktivitet som revyerna har SOV nog anledning att uppmärksamma och försöka utveckla .

• Hiir iir det lime Eriksson och Ingll·Britt Eklund som tiinder på tItIns i en kuplett ur Niirpesret/yn.

Ett blandat intryck Revykatlfllkllden som helhet gllv ell bltlndllt intryck. Det iir inte så liill 1111 brylll ut ell en skilt "ummer ur en helhet, om pltlcerll det i en friimmllnde miljö och rlikna med IItt frllm forllndet på något slltt skilD spegltl ret/yn. VIII" inrIImning i helheten hgr numret också små förut siilln;ngllr 1111 ' 'slå' '. Bäst lyckade sångnumren. Inga Britt Eklund och Lasse Eriksson vi sade ett festligt nummer ur Närpes uf:s "Folklinjon" . Men numret speslade inte revyns huvudtema utan behand.bde "Jag tänder på dans" -kampanjen.

Ulf ,obanstoas kuplett på Ora . vais-dialdu hade både tema, ide och humor.

En dili:t om biosrafproblcmen i Malas var också ett lämpligt kaval kad-insIas . A\Jmånt raset ,jooie de medver kande vad de kunde av dc IllHllJDer dc pcåenterade. Men roruUitt ninprna var- inte på dcns sida. GeotemiK dca -riU takib vasapu blikea i l!eqarqatans sköla kavalbdea BO, inte riUYisa åt uf revyerna.

,av

Skall man rolja upp den hir idåa

bofde fGraiagama själva få pre !entera sin produktion, berätta Rå

got "m hur den kommit till och vad man viU Ii fnm med myn. Och sA boroe en revy presenteras ~ ,enOBJ en bleck med 3-5 num mer eller ett koUa,e speciellt ,jort ror en sådan bär presentation. 'a, minns att det fun,erade Ul omordentli,t när Närpes of ptaen tetade all .koUa,e ur en revy vid fSU:s teaterDlÖostring på Aland ror Råga år sedan.

I kavalkaden medverkade UF Svanen, Vöd uf, Pörtom uf, Ora vais uf, Björköby uf, P~o uf, Närpes uf, Terjärv of och Overma. lax ufo

- Vad vill vi med revyerna - vilket viir de har de för de medverkande och för publiken? - Hur elall får man vara - vem drab· bas? - Kan revyerna påverka samhiJllsut veclJingen? - Hur kan man utveckla revyerna nya uttrycksmöjligheter? Dessa frågor hade teatersekreteraren Gunlög "Fia" Wester/und formulerat som underlag för diskussionen om re vyerna. Kring dessa rörde sig paneldelta gamas inledande inliigg.

D Börje Backholm: - Revyn var för oss en form av teater. Vi ville ha pengar. Vi ville skola upp teateraktörer. Lära dem teater. Vi gisslade inte samhället som man gör nu . Vi gick in för att roa publi. ken . - Revyerna förr stod nog på en lägre tek· nisk nivå . - Elak får man vara inom vissa gränser . Pamparna i samhället nog lov att tåla en hd del. Men vi skall inte göra illa åt enskilda människor. Och bon med lyteskomik. Man bör vara elak med ansvar och omdöme . - Nog skall man suäva till att forbättra världen . Men också vara beredda pli att inte lyckas så särskilt bra. - Vår målsättning an skola unga männis kor hiller fonfarande - för teateruppgifter, för arbete inom gruppen och föreningen och för en samhällsinsats. Tekniskt finns i dag enorma möjligheter att utveckla revyerna ge nom bilder, ljus, dräkter, ljud osv.

O Peter Snickars: - Vi spelar revy för an det är en form av tea ter och för att vi gillar teater. Själva arbetet har en viktig funktion att fylla - vi möj ligheter att skapa någonting själva. Man kan säga vad man vill ha sagt genom revyn. - All teater pliverkar mer eller mindre särskilt revyn . Det skall vi fortsätta med och tro på . Revyn biter revyn har en funktion. - KJ~t att vi skall vara fräcka i en revy. Men inte lyteskomik. Det fräcka och elaka är till för att spegla det som vi anser är fel i sam hället. - Vi borde pröva nya former för revyska. pande.

D Håkan Granlund:

- En teaterpjäs har aldrig samma funktion

som en revy . Därför har det blivit revy .

l revyn får vi vara oss själva , det får vi inte i en teaterroll . Jag tror att revyerna har mera värde för de medverkande än för publiken . - Vi skall tackla de som bestämmer i sam· hället. Men står revyproducenterna och de medverkande för vad de säger i revyn? Vi måste hålla oss till sak . Vi får inte vara osakli ga mot kommunalgubbarna. - Vi måste tro att vi kan skapa attitydför· ändringar genom det vi tar upp till behand ling och diskuterar i revyerna.

D Lasse Hjelt: - Jag spelar revy och teater för att jag är en " rarnphora" (Eller "fond bock" , sufflerar Dick Idman) . Jag vill stå där i rampljuset och agera, klä ut mej och spela . Sådana ~o vi ju vi människor. Det är värdefullt for me) att va· ra ramphora . - Elak får jag också vara - men jag försö ker var elak med hjärtat - inte för att såra. - Nog påverkar vi - klan vin påverkar . Först i den krets där vi jobbar och skapar, se dan i gruppen och slutligen publiken.

Stdr iii för vdra tex/er? -

Vi bör scl för vad vi säger i revyerna! Kring den frågan diskuterades ganska myc. ket. Man var i ston eniga. Man framhöll re· vyernas värde. Det är någonting eget . Som är specieHt för oss. Som har vår egen stämpel. Pengarna spelar en betydande roll. Ock~ traditionen . Närpes och Karleby har svårt att låta bli - då blir det folkstorm. Tävlingen att vara lika god som grannforeningarna - spelar en stor roll . Men också att man behöver program och man vill ha en aktivitet i föreningen. Men "horeri"? - Jag det inte att passa, sa Börje. Ett behov av att skapa finns dock som drivfjäder bakom för de som återkommer som producenter år efter år.

Har vi för fIII1nga revyer? - Jag tror det håller på att bli för mycket av det goda, sade Lasse Andersson i Karleby uf. Intresset hos publiken håller på att minska. - Är ni rädda för konkurrens , undrade Anna·Lisa Svenns, Övermalax.

Andersson blev ensam om sin åsikt. Re· vyerna är tydligen en " helig ko" . Särskilt de mera etablerade revyföreningarna .

Ide och tema? Nya former? - En ide skall det finnas i en revy - helst i de flesta nummer, tyckte Peter Snickars. Det är inte nödvändigt att man skrattar åt alla nummer. Viktigast är att man får någonting .sagt. Att iden kommer fram . Försöken att styra debatten till att behand la, ide, tema och röd tråd lyckades inte så bra . Kanske var det självklart. Vi skall ha stOra ambitioner. Vi skall inte begränsa oss. Ett tema flr inte verka begrän· sande. Och så plockade man fram några exempel på fina temata i revyer.

Är dilllekt för verbalt? - Ni är för verbala i amatörrevyerna. Ni drar hårt på dialekten för att den ger lättköpta poänger och skratt . Ni borde skapa mera si· tuationer - göra mera teater. (Verbalt = för mycket Qrd - för litet handling) . Det var en kritik som sved . I fråga om dialekten som språk och ut· trycksmedel i revyn fick Lasse motstånd och förklarade sig. - Nog ska ni spela på dialekt men inte skall dialektuttryck bära upp en revy, mena de han . Börje underströk betydelsen av att anlita yrkesregissörer. - Ska vi utveckla tekniskt måste vi ha en sakkunnig ledning. SÖU bör hjälpa med att ordna kurser och engagera experter.

Kanske vi fått impulser och ideer Detta är bara axplock ur en bubblande och spontan debatt. - Hoppas debatten gett impulser, infalls . vinklar och nya ideer, sade Sven-Erik Glader som avslutning. Några mål och inriktningar har vi kunnat enas om . Några saker har vi haft olika uppfattningar om. Debatten och revyverksamheten gir vidare - på producenternas (revyskrivarnas) villkor - de måste ha omdöme och ansvar. För ideer, tema, innehåll och utveckling .

~__~_.~~--------------------------------------------r-O-r-S-da~ge-n--l-9-.~3-.-1_9_8_1______________________________________ ;~NI.KA ~O.TE~

aS Det händer på Söff På en folkhögskola händer en hel del som inte sker på en vanlig skola. Här är ett plock ur den senaste tidens händelser.

Full ·

delaktighet och

jämlikhet

• Trummisen Matti Oiling besökte skolan i februan', hiir instruerar han en hastigt ihopsatt ryt morkester. MIItti Oiling lir en av vårt lands mest rutinerade trummisar. Han har varit yrkesmusiker i över tjugo år och spelat i en massa grupper under årens lopp. I mitten på sextitalet var han trummis i fen-y Williams kompgrupp. Han var också en av medlemmarna i formas, en smått klassisk finsk popgrupp, på sin tid banbrytare inom fin liindsk popmusik. • På fastlagstisdagen åkte hela SÖFF-gllnget ut till Vargberget på en friluftseftermiddag - en gammal god tradition som man htiller fast vid. Vargberget har en alldeles förtrllfflig pulkbacke. Backen kom naturligtvis flitig anvllnd ning. Dagen avslutades med att vi tog mått av varandrars styrka meddeist dragkamp. Drag kampens enviildiga domare var allas vår rektor Trygve. - Vem som vann dragkam pen? ? ? ? fa, inte vet jag!

• SÖFF:are tänder också på dans! Under en veckoslutskurs ·llIr de dansliirare Wim Fan Der Koj ut Östeuropeiska, Hol liindska och Israeliska folk danser. Kursen blev mycket upp skattad av kursdeltagarna, trots att det inte alla gånger var sJ liJtt att hänga med i dansernas mJ"ga turer.

D Temat "full delaktighet och jämlikhet" för det internatio nella handikappåret 1981 för utsätter bl.a. att handikappade barn ges samma möjligheter till utbildning som andra barn. D Huvudsakligt mål i vårt land bör vara att utbilda handi kappade barn tillsammans med vanliga barn. D Skolgång i vanliga skolor och kontakter med barn utan handikapp och en vanlig om givning hjälper det handikap pade barnet att finna sin egen

Bra att •

mlnnas • Varje människa är unik. • Försök att inte stirra på en handikappad eller på det som gör att han/hon är avvikande. • Du kan hjälpa en handi kappad men gör det inte om han/hon inte själv vill. • Hjälp alltid en människa som fått en sjukdornsattack, många har någon symbol runt halsen, handleden eller på kra gen, t.ex. ett SOS-pass, en identitetsbricka eller något an nt kännetecken som visar vad för slags attack det är. • Gör inte något som du in te är helt säker på att är rätt. • GLöm aldrig att det fUlns

identitet och som fullvuxen sin plats i samhället. D Då handikappade barn går i vanlig skola får de andra barnen mera försråelse för olik heter. Det här är viktigt för de andra barnens och samhället skull. D Handikappade barn i skolmiljön kräver i första hand att Iärrare och skolmyndigheter har en positiv inställning till det hela . - Om lärarna är be redda att ta emot de handikap pade kan många hinder över vinnas.

D Praktiska hinder för han dikappades skolgång i vanlig skola är t .ex. svårigheten att klara skolresan, olämpliga skol byggnader och svårr handikap pade barns behov av praktisk hjälp. D Man bör söka och flflna lösningar på dessa hinder till- o sammans med barnets familj. många olika handikapp med olika svårigheter då du är med och fattar beslut som gäller Al LA människor. Om du inte känner riII de olika svårigheter na som handikappade har kan du alltid ta reda.på det . • Försök att lära dina barn redan nät de är små att accepte ra människor som har något handikapp. • Föregå med gott exempel. • Människors inställning till de handikappade, miljön och den service som erbjuds påver karmycket den handikappades liv. • Det som är bra för handi kappade är ofta också bra för andra. T.ex. där rullstolen kommer fram kommer också barnvagnen fram. Carina

Fredsforuln

Ungew en gång .! månaden ordnas ett s.k. SOFF-Forum. Varje forum har ett speciellt te ma, nu senast hölls ett Freds Forum. På förmiddagen hölls ett par lektioner som tog upp fredsfostran ur olika perspek tiv. Man gjorde också grupparbe ten, man fick fritt skapa land skap - antingen ett fredens el-

ler ett krigets landskap. Land

skapena gjordes med sågspåns

massa. papper och kartong,

styrox och allt vad vi kunde hit

ta på. Dessutom använde vi

pulvenarg.

På kvällen diskuterade en

panel bestående av SÖFFare

och inbjudna gäster. Temat för diskussionen var: "Vad kan jag göra för freden?"

Torsdagen 19. 3. 1981

' .".:.~ . "" . .:~ v :

....

,.-,,~

. ... . "

••

, :. ~~.

·SOFF

Skolan som lever i nuet

och ser framåt .

Svenska Österbottens folkhögskola folkakademi (SÖFF) är en skola som lever i nuet och strävar framåt. I Söfffår man faktiskt pröva på allting. Det är ett bra mognadsår, när man liir sig att våga stå på egna ben och göra som man s;älv vill. Man får lära sig att vara med i diskussioner och våga använda 'armbågarna' för att komma fram i livet. Men det iir också en tid när man skaffar sig många nya vänner och måste liira sig att ta ansvar och visa hänsyn till sina kam rater. Man får också en chans att bli kamrat med lärarna för de är faktiskt som några

.vänner - de förstår en. Skolan i sig siIJlv är trivsam och mo dern. Ett fel är att den ligger så långt bor ta från centrum av Närpes, där det finns bättre fritidssysselsättningar - bio, sim hall, grill m.m. och diJr är bättre med färdmö;ligheterna till olika stillIen. På skolan ordnas många fritidsaktivite ter, kurser av olika slag - keramik, folk dans, gita", gymnastik m. m. . Men alla är inte intresserade av sådant. Så för dem blir det väl mest att sitta på in ternat och försöka hitta på något att för driva tiden, med den fördelen att det sät ter igång tankeverksamheten.

Vart är folkhögskolan på väg? - Är folkhögskolan ett al ternativ? Den frågan är det skäl att ställa sig i dag. Under de sista tio åren har det skett en märkbar fOränd ring i våra folkhögskolor. Så gott som alla 17 finlandssvens ka folkhögskolor har i dag sin

egen linje~ sin egen proftJ. Det här specialiseringen sa des vara nödvändig for att folkhögskolorna skulle ha en chans att överleva. I början på 70-talet fOrut spåddes att man om ett tiotal år skulle ha endast två-tre folkhögskolor kvar i hela

svenskflnland. I dag vet vi ju att alla 17 sko lorna fonfarande lever och det är ju vacken så. Men hur står det till med våra folkhögskolor i dag, bör jar dom inte snan se precis ut som vilken annan pluggskola som helst?

Nytt för det här året är blockveckorna. Det innebär att varje förmiddag en hel vecka IiisII., samma ämne. På eftermidda garna har vi vanliga lektioner. Visst är det bra att få ett ämne läst så fort som mö;ligt och så sitter det bättre i minnet från dag till dag än när det blir flere dagar mellan ämnestimmarna. Men det är klart att det är tungt och det krävs att man skall vara intresserad om man skall orka hänga med på timmarna. Söff är en skola som man kan söka till och veta att man kommer att trivas om man h;älper till en aning s;älv också. INGELA

Fjärmas vi inte allt mer från den ursprungliga folkhögsko letanken? Enligt "folkhögsko lans fader", dansken Grundt vig, skulle folkhögskolan vara en skola for det "levande or det", folkhögskolan skulle va ra mycket praktiskt inriktad, ge möjligheter till självfof verkligande, eget skapande. Var finner vi dessa målsättningar i dag?

Nu vill Jag inte kategoriskt bannlysa allt vad sk. "prep" kurser och direkt yrkesutbil dande kurser heter på folk högskolorna. Ungdomsledar- och fritid sutbildningen är Lex. en kate gori av utbildning som alldeles bra kan finnas inom folkhög skolans ramar. Folkhögsko lans flexibilitet är just vad den na utbildning behöver.

Tondagen 19.3. 1981

~_~ __~--------------------------------------------------~~~~~~~--------------------~~------------------ ~NISKA

pOsTEN

Sirkku: ''Jag harfått mycket"

Jag länRle på del länge: -- Lö1lllr del sig all efter Ivå år pil folkhögskola Iiim1lll familjen i södrQ Finland och sticka upp lill svenskQ Öslerbollen och SÖFF JOO kilomelet hemifrån. Utifrån, yrke och Ivåspråkighet med aUI vad del innebär vann. Jag har inle ångral mej en slund. O DET HAR många gånger varit svån att säga hej till min man och mina barn och veta att den enda kontakten de närmaste rvå veckorna är breven och telefonsamta len. Men väl framme vid SÖFF har det lättat. Man märker att man egentligen har rvå famiJje~.

Daghems biträdeslil'ljen:

"En ganska

intressant

linje"

Jag är lite äldre än man brukar vara när går på folkhögskola, hela 27 år. Andå har jag aldrig känt mig för gammal - och hoppas att ingen annan heller gjon det. Jag har fått mycket och förhoppningsvis givit något. ~

O EFTER ATT ha jobbat många år och med olika ströjobb börjar detdär med att skaffa sig ett yrke betyda allt mer. Senast jobbade jag i kosthållet och inspirerad av det började jag på Perheniemi folkhög skola i Iittala för fyra år sedan. Där fick jag det stöd jag behövde for att fullgöra min läroplikt, den som jag en gång Iäm "nato När betygen var bättre än någonsin växte studiemotivationen. loternatslivet

Vårdlinjerna

"Vi borde få ha

gav mycket och mänskorna där gav impul ser att fortsätta. Med statens studielån som trygghet be slöt jag att fortsätta studera - det blev Valkea1a folkhögskola och dess grundskol linje.

O MÅNGA av folkhögskolorna är religi ösa - bland andra ovannämnda. Jag är inte nån ivrig troende men jag trivdes ändå. Jag tror inte att religionen skadar nån heller. Det enda svåra var de stränga reglerna - man qWte vara på rummet klockan 22.00 till exempel. Men när man har sitt drömyrke i tankarna kan man stå ut med dem. Och så finns det ju alltid möjlighet att kringgå reglerna, det gjorde väl 80 pro-

Merkantila linjen

"En bra grund för merkantil utbildning' ,

cent av eleverna mmne.

med lärarnas goda

O JAG RIN9DE upp Trygve Erikson (rektorn på SOFF) och fICk besked om att det fanns plats på ungdothssekreterarlin jen ... SOFF är den bästa av de tre folkhögsko lor jag upplevt.

O JAG TYCKER att internatskolorna forsvarar sin plats genom att lära ut ett ge mensamt ansvar fOr varandra. I alla åld rar. Att mogna som mänska slutar inte i en viss ålder. - Oppia ikä kaikki, som det heter på flOSka. SIRKKU

Barnledarlinjen

Dockteater pa gang

i Yttermark

En ny linje på Söff

För ett tal sedan hölls en dock teatedrurs på l.appfjärds folkhög skola_ Ett par Söffare var med på kursen och de blev så inspi rerade av kursen så den beslöt Dl1ghemsbitriideslin;en iir en Merkantila lin;en 11IQtSf/l1rl1r i på stående fot att en dockte stort selt l Jr i en hl1n glInska intresSllnt lin;e, den iiI atergrupp skulle bildas på sko glInska kriJf/l1nde men diJremel delsskola. 'Efter elt tir pJ denna Det finns två vårdlinjer på Söff, lan_ men det år inte mycket som skiljer "lan b;uder den pJ mycket prak lin;e kan du fortsiiltl1 i hl1ndels Barnled~rlinjen är en ny Just nu håller man på med dem . skolans I1ndrl1 klass eUer vid elt tisktl1rbete. linje på SOFF. att göra dockorna och aooao re hl1ndelsinstitut. Det är för det första åldern, I:or Det är fråga om en ettårig kvisita som behövs för att man Man behöver inte nödvändigtvis na kommer oftaSt direkt från hög utbildning, som kan läggas skall kunna spela dockteater_ bli daghemsbiträde, barnträd stadiet medan II:an kräver att man Om du är student och senare tän som grund for blivande lä Dockteatergruppen består av gårdslär.u:e el. barn vårdare för att gått ett år till förutom de nio obli ker söka till en handelshögs~ola, rare, barninstruktörer, fri ett tiotal entusiastiska flickor. gatoriska skolåren. Man kan t .ex. man gått på Db (daghemsbiträdes kan du ha nytta av ett år på SOFF. gått det tionde skolåret eller ett I år är vi åtta elever på linjen. De tidsledare, barnträdgårdslä Iinjen) _ Det duger som merit till Gruppen har stora planer inror gymnasieår ellet i husmoderskolan flesta av oss kommer att fortsätta ritdskolor och så har man fin kun framtiden, i maj lär det bli rare m.m. ellc;, något dylikt. studierna inom det merkantila och skap om hw man skall sköta hem dockteaterpremiär i Yttermark. tycker att året har varit både nyttigt met och barnen i framtiden . De hoppas kunna "åka ut till I år är vi endast två elever, Amnen som vi läser är sjukvård, och roligt. både lågsradier och daghem barnavård, .psykologi, hälsofostran, Vi är 25 flickor som går på dag eftersom linjen är ny. Anne, - Om du ål inuesesrad: tvivla och för att ge föreställoiogar_ första hjälp, anatomi och fysiologi hemsbiträdeslinjen i år. Pojkar får som kom hit ror att fa meriter inte, vi garanterar att du kommer samt näringslära. Det år typiska nog också gärna söka hit men det är - För det första så är det ro att trivas. ror lärarutbildning och Lisa ror vårdämnen. Sen läser vi också van mera sällan de gör det . Den är en I läroplanen finns: svenska, fins ligt att spela dockteater, sen att få meriter ror barnträd som finska, svens liga skoliimnen en-årig y(kesutbildande linje. ka, engelska (basämnen), kontors tror vi också på dockteater som gårdslärarutbiJdning. ka, matematik, samhällslära. lära, redovisning, företagsekono ett pedagogiskt hjälpmedel i Till huvudämnen hör : barna mi, ekonomisk geografi, maskin rird, psykologi , arbetsplatskun II:orna läser mera i finska, skri undervisningen_ Genom doc Praktiskt skrivning, handelsmatematik (mer skap, anstaltvård , matlagning och ver en fack uppsats i svenska, har korna kan barnen fora ur sina kantila ämnen) och övriga ämnen arbete bamsysselsättning . I utbildningen vårdmatematik med procent-, pro känslor på ett mera som rättskunskap, livsåskådning, mille- och läkemedelsräkning samt ingår 30 timmars praktik under " anonymt" sätt än om de själ fysisk fostran och slöjd. En tredjedel av alla timmar kemi. srudietiden och så skall vi ha två Under blockveckoma läste vi re va måste stå på scen, säger har vi fått jobba med praktiSkt månaders praktik före eller efter dovisning och kontorslära . I början Vi har också möjlighet till till arbete dvs. skapande verksam I medlemmarna i teatergrup sk~t,för att få kompetensbe av april har vi ännu blockkurser i pen. valsämnen som t.ex. trä- och textil het, barnsysselsättning och tyg. svenska. slöjd och maskinskrivning. teckning. Redovisningen passade bra att Vi trivs riktigt bra häl på " Db" På skapande verksamhet har läsa i block_ Därför att man från Nytt detta år år att vi läst vissa och far en väldigt bra kontakt med vi fatt jobba med olika material rorSla början fick ett bättre grepp ämnen i block. Det innebär att vi 'fUaDdra genom våra diskussionet. på ämnet. (lera, fmgerfärg) som passar åt hela förmiddagen läst samma äm Visserligen borde klassen vara lite Der andra blockämnet, kontors barn i daghem och förskola. På ne . Vi på vårdlinjerna har läst soci mindre, det år så svårt att ordna lära, handlade bl.a_ om hur ett alpolitik 2 blockveckor , l vecka barnsysselsänning har vi fått aå&oc när vi år så många. kontor bör inredas på det mest anatomi, närinplära l vecka och information om hur ett dag Den vcdw praktik som vi har rilI inf7lra en vol,mbegräns praktiska sättet. Dessutom fick vi första hjälp I. barn fungerar och lärt oss att under studietiden tycker vi att är lära oss Olika arbetsrutiner och oli ning av al.koholf"orsäljningen göra pekböcker och mjukisar. fOr kon, det borde vara två på hös Ännu skall vi läsa i block anato Iill personer under 20 år. Detta ka slag av hjälpmedel som finns på Bland de teoretiska ämnen ten och två på våren, S<\ att man mi och första hjälp U. ett kontor. Vi fick även lära oss att enligt Heikki Koski i tidskrif skulle få en bättre överblick ÖVet är barnpsykologi, lbarnavård fylla) blanketter på rätt sätt. ten Alkoholpolitik. Koski tror Första hjälp gick der bra att läsa i dqhemsbiträdestjänsten_ och pedagogik de viktigaste. ute på SOFF-e1everna är mycket inte på straff när det plIer block för vi hade så många praktis Vi tycker an vi har fått en ganska f.iltet. Merkantila linjen var just ef Viktigast for oss är att kom langnill8 av alkoholdrycker ka övningar - !äga förband, spjä nån problem här på linjen, efter ter julen på ett studiebesök till Va ungdomar emellan . En volym ma ut och praktisera i ett dag la ben osv. som det inte anställs dgra dag sa Sparbank. Vi kommer ännu i vår begränsning av inköpen kunde hem. En gång i veckan få vara Men- de andra ämneru var rätt hemsbiträden mera, i stället skall att göra några studiebesök, men vara effektivare. " med i en barnkIubb. svårt att hinna smälta allt som lär man ha bamskötarutbildning. Det målen är ännu oklara. ANNE & USA des ut på en png. tycker vi år fel. "MERKANTILIST"

praktik "

D Alko

Vi ål ju utbildade an ta hand om

4--6 åringar medan barnskötarna ål u.t bildade att ta hand om späd

barn_ Der skulle vara roligt an veta om näson har &ågat vad de som är an ställda på en daghem tycker. Vad anser barnträdgårdslärama? Men trots detta trivs vi bra och rekommenderar alla som är intres Rrade att gå på Db. Det är en bra grund för vidare studier.

"VI PÅ DB"

Vi har också en del praktis.lta lek tioner med olika övningar t.ex. hur man byter sängkläder i en sjukhus säng, flyttar patienter och badar barn. Vi har det riktigt bra på vår linje och der mest tack vare vår huvudlä rare Maj-Len Hedström som är den bästa lärare man kan önska sig. Det enda vi kan klaga på är att vi inte får ha någon praktik, men det kanske ordnar sig till ett nytt år. "VARDARNA"

Dessutom har SÖFf följande linjer, D Språklinjen

På språklinjen bo man t.ex. hö ja grundskolvitsordet i språk (en gelska, finska, tyska).

n Praktisk Ka linJen

Estetis.

Här gar man mycket

för de

skapande ämnena, slöjd, teckning, målning, konsthistoria.

fi1.F ria fortbildnings lnp,edn a en h"ar I"inI en f:'ar de stude rande fritt komponera ihop en läs ordning. Man läser helt enkelt de ämnen man är mest intresserad av.

Ungdomssekreterar linjen, som är indelade i två års kurser. Ungdomssekreterarlinjen är en av två linjer på SÖFF som ger yr keskompetens. När man genom gått den tvååriga ungdomssekrete rarIinjen är man kompetent fOr att söka kommunala tjänster inom ungdomsarbetet. Den andra yrkesutbildande lin jen är daghemsbiträdeslinjen.

Torsdagen 19. 3. 1981

KAC i Närpes är till för hela Syd österbotten . De som har längst väg till arbetet kommer fdn Ömossa, Skaftung och Töj by . I KAC har fyra ledare ansvaret för verkstaden med plats för 27 arbe tare. Det är en ganska trång verk stad och de arbetande börjar näs tan g~ i vägen för varandra. - Vh högsta önskan att f~ stör re utrymme s~ att vi ska kunna ta hit alla som vill arbeta, säger före ståndare Anja Hindsuöm. • Krister och några andra hjälper också till att paketera in pIastlistema.

någol av en maskinmiisIare. Han är lysltJlen men en Irevlig man. Han malar med hjiilp aven maskin. '

D Trivs bra De som arbetar där trivs bra och skulle inte vilja sluta . De behöver hjälp för att H mera och nya arbe ten s~ att de ocks~ fh känna att de gör n~got. Margareta Vesander och Henrik Södergran hjälper till och som v~rdbiträde arbetar Margareta Knif, hon sth ocks~ för arbetet i köket. Hindström berättade att hon började för 10 h tillbaka dl man startade dagklubbar som varade 4 timmar per dag. Hon hjälpte till att f~ dagklubbarna utbyggda till ett dagcenter 1972 och slutligen 75 fick hon den verkstad färdig som hon ville ha och som nu är i full gång . - Alla handikappgrupper skall ha möjlighet att f~ göra n~got. På KAC i Närpes finns fem finskspråkiga . Många har talsvhig heter men det spelar ingen roll för de försth varandra ändå . Flere av de som arbetar på KAC har kämpat tillsammans nu i 8 h och de vet att de kan men det tar tid . Men då blir det också noggrannt arbete med fint resultat. - Vi måste tro pi oss själva om vi ska lyckas och det gör vi, säger hon. Det är ett mycket avancerat jobb som vi gör här. De som har n~got tilläggshandi kapp har det ännu svårare men med tålamod och tid så gh det att utföra arbetet .

Låg lön

Sö~"merSJ~OI'l"a RIlkeIoch Milj-Jjisa gör ett myckel finl arbete. de syr engångs-lviiI/lappar liII Unuef och skyddsrockar till sjtdhusen.

Arbetsdagen börjar klockan nio och slutar klockan tre . De som har lång väg till arbetet arbetar endast tre dagar i veckan, eftersom det blir så tungt med resandet. De fh 3-7 mk i dagspenning och därtill mat på dagen . - Visst är det små summor för det fina arbete som de gör. Men de är trots allt nöjda bara de får göra något som de vet att de klarar av . De har sjukpenning och då får de inte föttjäna för mycket så att den faller bort . Hindström hoppas på att arbetarna skall börja få minimilöner så småningom. I februari fick KAC tre nya arbe ten och det tack vare det särtryck som de låtit trycka, där de olika ar betsformerna som de kan utföra

finns presenterade - t.ex. me arbeten, monteringsarbeten, plast bearbetning, träarbeten, textilicl:. tomatkrokar , förpackningsarbe osv . Ibland kan de ha så mycket ar bete att de inte riktigt vill hänga med . Hela verkstaden är fullprop pad och trång s~ nog skulle det behövas större utrymme . - Alla utför de ett mycket fint arbete som verkligen är värt att se. De rycker om när människorna vi sar intresse för deras arbete. AUa kan göra alla arbetena.

- Det finns de som har MI vä"e. SJ säger Inger Storbiic!. ö"ermarkjlicka, nu 19 mI!II snart 20 dr. - Fast ibland känns som om man ville gå under jor den. Inger Storbäck är ha_ kapad. Hon har medfött ry~ miirgsbråck vilket innebär hon har svårigheter att röra och stå IIJngre stunder u stöd. -

Jag lärde mig gå då jag var 2

och 3 månader, berättar Inger. var mer än vad läkarna hoppats Men som liten kunde jag röra ganska lätt. - Med åren har det blivit rare men än så länge kan jag -mig utan hjälpmedel och jag inte att jag kommer att rullstolsbunden, fastän endel ' re har sagt att jag kommer att . i rullstol då jag är 20. - Nu springer jag på .. . Säger In~er som är mycket g och ser positivt på det mesta.

D Pluggar på SOFF Inger går i år andra året i SÖFf . Yttermark. Senaste år var hon e~ på praktisk-estetiska linjen. I • studerar hon på fria fortbildninp linjen. Senaste år bodde Inger hemma och åkte varje dag till odt från skolan. - I år vågade jag mig på att bo på skolan och det har jag ångrat. Jag trivs här. Lärarna är vänliga och förstående och jag mr fått många nya vänner. Jag känner att jag förändrats. . Som 9-åring fick In$er plötsli&r hög feber. Det var urUlvägsirtf~ tion och hon måste bli opererad.

mrr

111 1

Tooo.gen 19. 3. 1981

~..

~------------------------------------------------------~--~--~~~-------------------------------------- ~NISKA

POSTE!

Vad kan man göra

för att hjälpa

en kamrat med astma?

Daghemsbitrå'deslinjen och vårdlinjen från SÖFF besökte Kårkulla Arbetscentrum (KA e) j Närpes när det var öp pet hus. Också från skolorna på Mosebacke var man dit. Hela dagen var där mycket folk som ville se hur de handikappade D Du vet ju au vi får mer och mer luftföroreningar hela tiden. har det på sin arbetsplats.

D Men visste du det au det finns människor som verkligen lider av detta och att fler och fler människor fåz luftvägssjukdomar och annat otrevligt.

Bra kommun Hindström berättade ocksol om saviceformer som Närpes sdr för. Varje fredag kommer bib lioteket (iU KAC sol att de handi kappade kan lolna böcker. Man ordnar simhallsbesäk och hälso och tandvolrd. - Servicen för de handikappade är pol toppnivol i Närpes. På sommaren ordnas läger på Seljes och Replot bJ.a . I fjol var man till Kuopio, Joensuu och till Valarno kloster. Man ordnar ge-

mensamma fester med Vasa KÄc. Personalen väntar sig mycke't av handikappåret. Vi behöver framför allt uuymme och bättre arbetsmöjligheter. - Att folk i samhället ska se pol de handikappade med " andra ögon. - Samhället ska ge mera infor mation om de handikappade . - Människorna skall inte se pol de handikappade med medlidsam ma ögon utan ge dem uppmun tran.

e som har det värre. . .

land vill Eller.. jorden ,.,

" !

I Sverige har folk en sundare syn pol de handikappade än här . Mycket behöver förbämas för de handikappade och man ska fram för allt fdga vilka förbättringar de vill ha. Alla bör lära sig att våga ta kontakt med de handikappade och tala med dem. De tycker om alla som volgar ta kontakt. De handi kappade är de finaste människor att lära känna för de lär en sol myc ket och man börjar förstol en hel del som man inte visste om förut. INKO OCH INGELA

- Och jag vill gärna vara till sammans med äldre människor. - Tidigare ville jag utbilda mig till något som har med biblio tek att göra. Numera tror jag att jag skulle tri~as bästa bland äldre människor. Annu är mina fram tidsplaner ovissa. - Nästa år skall jag vara hem ma. Sedan kanske jag börjar i Evangeliska folkhö&skolan i Vasa. Där fmns en musiklinje och där har jag möjlighet att få sångunder visning. Just nu håller jag på att ta körkort. - J!!-g kan avlägga teoridelen här i SOFF och sedan hoppas jag få en invalidbil så småningom. Då skulle jag kunna röra mig mer. Och träffa nya människor. - Jag tycker om människor.

't ~

Nej, inte tänker samhället på oss som har röreJsesvårigheter. Tänk bara på butiker och banker. Massor med trappor, trånga korri dorer och tunga dörrar. - Inte är SOFF speciellt handi kappvänligt heller. Här finns aJJt för många trappor och ibland är jag alldeles slut på kvällen då jag gått hela dagen . - Mitt handikapp hindrar mig . inte från att delta i livet här på sko lan. Jag brukar ibland uppträda med sång och jag har varit med om maskerad och aJJt möjligt roligt. - Jag var också med på en ut f.ird till Vargberget där vi åkte pul ka. Och sen har jag en egen cykel så att jag kan fara ut och motionera när vädret tillåter.

• Ir

"L & 1

o :r

Sedan dess har hon urinpåse på magen.

I början var det svårt för mig dethär med påsen på magen. Sär sIrilt i lägre tonåren. Jag 'ville inte berätta för någon om den och jag kände mig besvänd. Numera går det så mycket lättare.

e z z :r

Trappor!

- Jag brukar berätta om mina handikapp ' och folk accepterar mig. Ibland kommer människor

K viivningskänslor Det finns flere olika slag av astma men det är främst orsaker.na till anfallen som varierar. En anfall betyder att luftrören drar ihop sig så att man får väldigt svårt au andas ut den luft man har i lungorna och som du kanske förstår är der väldigt svårt att andas in ny luft om du redan har lungorna fyllda av gammal luft. Då uppstår en rätt så obehaglig kvävningskänsla. Den vanligaste orsaken till astma är an man är allergisk mot något. Kanske också du är allergisk, det är väldigt många människor och det betyder inte att du har astma för der. Allergi betyder att man är överkänslig för något och det kan vara damm, djur, olika matvaror och pollenkorn.

Ärftligt Allergin är ärftlig men du eller dina barn kan fol det i alla faU fas tän dina föräldrar inte har haft det. Det finns 10-20 % risk för att ett barn skall fl astma fastän ingendera av föräldrarna har haft det. Om ena föräldern har astma är risken 30- 50 % och om bolda har är risken sol pass stor som 30- 75 %. Om ett barn har astmatiska anlag kan modern skjuta pol utbryt ningen av det t.ex . genom att amma det. Men troligen bryter sjuk domen trots det ut när barnet blir lite äldre .

Hur hjälpa? Vad kan man då göra för att hjälpa en kamrat som har astma? Jo, du kan se till au det fmns annat att välja på, t.ex. på en bjudning kan du skaffa hem sådan mat som den aJJergiska får äta och så vidare. Också vm kommunalpolitiker skulle kunna göra en hel del för au hjälpa dem som har svårt med sin astma. De bortle lära sig att förstå siu ansvar. En sådan enkel sak som an ta bort de heltäckande mattorna i bibliotek och andra offentliga byggnader skulle hjälpa många män niskor.

l1iger för astmatiker Lungskadeförbundet har tillsammans med Folkhälsan ordnat tre lä ger ror astmatiker där man har funderat på sådana hilf problem. Det första lägret hölls i Vammala, 1979 ordnades det på Aland och i fjol var det Vörås tur au bli besökta av barn och föräldrar, läkare, fysiote rapeuter, socialkuratorer, sjukskötare och lekledare. Den största uppgiften dessa läger har är an ge tillf.ille åt både fö räldrar och barn att träffas med andra som har samma problem som en själv. Dessutom fmns det heJa tiden sakkunniga personer som ger råd och ideer. Barnen lär sig sådana saker som rätt andningsteknik och av slappning. Kan du tänka dig att astmatikerna får lära sig andas på nytt.

Litet intresse

Attityderna ändras

- Jag tror nog att attityderna till handikappade håller på att ändras. I grundskolan var det gans fram till mig och frågar varför jag ka svårt för mig. Jag var också har svårt att gå. Det tycker jag är ganska känslig och kände mig ofta ensam. Kamraterna och eleverna bra. förstod kanske inte riktigt hur jag kände det. Nu är det så mycket lät Bittert ibland tare. - Det är klart att. det flnns en Nu hoppas Inger på körkort och del jag inte kan göra. Ibland känns bil så an hon kan börja resa och se det bittert att sitta hemma när jag vet att andra är me och har roligt. sig omkring. Eu jobb och egen bo Men jag läser och tycker om att stad står också på Ingers önskelista. BIRGITTA SNICKARS-VON handarbeta och så tycker jag myc

WRIGHT ket om att sjunga.

En grupp av människor som verkligen lider av de ökade luftförore ningarna är astmatikerna. Vet du vad en astmatiker är för en grupp av människor? _ Eftersom jag själv är astmatiker kanske jag kan beräna litet om den na sjukdom.

Från senaste läger skzev deltagarna en resolution som man sände till alla tidningar men den togs in endast i en. Deua visar på eu markant sän vilket litet intresse det fmns för denna grupp i vårt samhälle. Resolutionen behandlade sådana frågor som luftföroreningarna och hur man skulle kunna minska på dessa. Dessutom togs upp ekono miska frågor. Det blir nämligen väldigt dyrt för en familj att riva ut hela inredningen och köpa allt nytt för att barnet i huser lider av ast matiska besvär. Man kräver också varudeklarationer på varenda matvara. Det är ju så väldigt viktigt att veta vad man ger åt sitt barn när det till exempel .kan bli väldigt sjukt av ett par vanliga karameller för att det fmns några konstiga f.irgämnen i dem. Har du någonsin tänkt på sådana här saker och vad du kan göra för att hjälpa dina kamrater som kanske lider av allergi eller astma? KERSTIN HINDSBERG

Torsdagen 19. 3. 1981

Scouting l vatt 'och torrt •

"lIir man inte ar doitlt ~tringer man tig mera" L-ment Hus satsar på kvalitet. Med vårt flexibla elementsystem har vi möjlighet att ge offert på det hus du beslutat att bygga. Har du egna ideer om hur ditt hus. skall se ut låt oss hjälpa dig eller bekanta dig med våra typhus. Utöver BOSTÄDER tillverkar vi • Svinhus • Fähus • Pälsningshus m.m.

TAKSTOLAR av olika modeller för direktförsåljning med spikplåts konstruktion, som gör det lättare att isolera.

-ment lIus

[

Finna H. Simons, 66600 Vörå, tel. 56 525 eller 56 686.

Representant: Huskonsult Christer Östman Larsmo tel. 82 022

I Finland fanns år 1978 4.628 scouter som hörde till Finlands Svenska Scouter (FiSSc). Ar du kanske en av dem? Eller skulle du vilja vara en av dem? Är du en person känner dej sådär "redo" for en massa skoj och också en massa . Hna, allvarliga saker? Då tycker jag att du skall läsa vidare så kanske du får en liten inblick i vad scouting är ror nå got.

Jag har just praktiserat två vec kor i Scouthuset i Helsingfors och där lärde jag mej en hel del om vad det egentligen handlar om. Finland var ect av de första län derna som införde scouting och sen dess har verksamheten fortsact aktivt och starkt. I nästan alla fin landssvenska städer finns en kår och i end el , som exempelvis Va sa, finns flera . Det finns två olika slag av scou ter just nu : Sjöscouter och land scouter. Men vad sysslar de med då?

Kaj Berts Malax, tel. 961/651331.

I vått ... Jo , sjöscoutema sysslar med så dant som hör till friluftsliv och spe ciellt sådant friluftsliv som sker på det våta element i vår natur. Flere sjöscoutkårer har egna båtar som Je använder som skolningsbåtar och där har man då möjlighet act lära sig en massa saker som är nyt tiga att kunna till sjöss. Sen är der naturligtvis sådant

som knopslaining och annat trev ligt som står på programmena . I fjol sarnras fick FiSSc en jätte fm donation - skolningsskeppet sly Navigator . Nu har scouterna möjlighet att lära sig sjöliv på ect riktigt skolningsskepp. Det är för eningen Navigaror som äger 'båten men den ställs till sjöscouternas förfogande då de ordnar skolnings tillfällen .

de här i vårt eget land och också på andra ställen i världen och att vi skall göra vårt bästa för act hjälpa och stödja dem som har det svårt . Scouterna har samarbetat gans ga mycket med en sådan organisa tion som UNICEF och hjälpt till att sälja deras uderbara korr och planscher.

... och torrt

Som medlem av FiSSc har man räct att få deras tidningar . Det . fmns flera olika och vilken man får Iberor på om man av vanlig scout , ledare eller patrulledare . Men hur blir man då scout? Om du är över sju år kan du ge nom dina kamrater försöka ta reda på vem som är kårchef eller annars ledare inom scouterna och sedan är det bara act gå med. Får du inte reda på det genom dina kamrater kan du ringa till Finlands Svenska Scouter i Hel singfors och fråga. Där fums bara sådana människor som är till för act svara på dina frågor och hjälpa dej att bli en god scout .

Landscouterna sysslar med så dant som hajker och läger. I år har man tillfälle att delta i ett verkligt srorläger. Den 4-12 sugusti ord nas nämligen FiSSc -81 i Skutviken nära Ekenäs och i det lägret kom mer att delta ca 1. 500 scouter. Tänk vad trevlig,t det skulle vara att delta i ett sådant , eller hur? Också utländska gäster kommer till Skutviken. När man hör ordet "scout" kommer man att tänka på sådant som "var redo" och hjälpsamhet och sådant , inte sant? Det är just det som scouting egentligen går ut på. Att vi ska lära oss att förstå andra människor, bå-

Tidningar.

Kerstin

Bra begagnade Merzedes Benz 300 D .. . . . ...... • . . ........ ·76 körd 140000 km priv. bruk mörk grön

SOLIG ~~ESTER VID SVARTA H~ . NU ANTLlGENPA SVENSKA! Svenskfinlan.ds första sällskapsresa till Svarta Havets paria; Jalt,a på Krim, går med Westerlines lyxbuss från Vasa via Närpes, Kristinestad, .L.appfjärd, Bjömebors, Helsingfors' och Borgå till Leningrad och därifrån med dir:eldflyg till Simferopolpä Krim. Palatsens förlovade stad Jaka är resemålet för Dig. som viH fö rena vila, sol och bad med intressanta sevärdheter. Vi bor med halvpension på högklassiga hotell Jaha med egen strand simbassäng.

Avfärd varje fredas kvlDfr.o.m. 3.4. från Vasa tet• . följande söndag. Pi lterresan övernattniDa i

Helsinafors.

April~maj

1220, Juni-september 1495, April-maj 990, Frln Helsingfors Juni-september 1240,

Fr. Vasa

Visum och avbeställningsskydd 30, H E '~

f, l H A } } .

BOINUI

VAc.,A ,::,t"t,Ofl,qdl ~, AHPE::::'

:'1

4hl~lL71

1("

9bl 1' ,'1 12

BMW 320/6 . ............ . ... 79 I körd 39000 km, snygg grön BMW318 .... . . . . .....•.... ·78 välhållen röd BMW316 ................. . ·79 körd 60000 km, gul Saab 99 L .. . ........ • .. , . .. ·78 körd 75000 km, ljusblå Saab99L ........... . •... . . ·75 körd 130000 km , mörkblå Saab 98 V4 ............... . . ·79 körd 45000 km, met. grön 131 MivaflorI4·dörr.........•. • • ·77 . fln, met. blå Volvo 144 aut..... . •. • ...... ·73 bra hållen, dubbla däck, orange Ford Granada 2,0 L .•.. . .... ·76 met. brun, fin Mazda 818 ........ .. .....'.. ·71 snygg Peugeot 204 ............... ·72 Pris: 2000,

MED OSS 1981 SOMMA'RRESOR! I • SLÄKTRESOR TILL AVESTA (S:holm- Eskilstuna Västerås-Avesta)

20-29.7. • PARIS Modets och kons!ens huvudstad. .. Stora DANMARK· 5-14. 6. resan Fira stugsemester i det dejliga landet!

Avresor från Finland: 13.3, 19.3, 27.3, i.-4~1Ö'-( ·16. 4,29.4. Avresor från Sverige: 18. 3, 23. 3, 30, 3, 8.4,13.4,20.4,3.5.

• TRONDHEIM OSLO Syd-Norge med Gudbrandsdalen

• Vår resebyrå säljer.

i=fNNÄrR - - - -- InrikesbIljetter BATBILJEnER - Vasa båtarna - Vlklng·Llne - Silja Line - FolkUne Vi uppgör reseprogram och om· besörjer aUa bokningar för gruppresor m.m. Kom In och diskutera Era res· planer eller kontakta oss per tel. Bokningar och förfrågningar:

4-11.7.

• TRONDHEIM 12-15.7. Staden vid den vackra Nidälvens utlopp. 10-13. 8. • LENINGRAD . . Den vackraste staden i Sovjet. • SILJAN RUNT 2- 8.8. Mora-Rättvik-Leksand. • ÖSTRA FINLAND 28.8.-1.7. Kuopio-Ilomants Nurmes- Viitasaari. Välj hög standard till vettigt pris RESOR med tanke på Er!

INGVES=~~~~R Sf-64200 NARPfS

Tf I . 962 - 1204H

')62 -:'2612

1_ _ _ __ __ _ _ _ _ _

~_ _ _r:. .:o:.:.: rs=da:S!.ge=n:. . :l~9:. . :3. ~. . :.:19: . : :8~1_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ~ %STERBOTTNISKA POSTEJ

Vi måste

tacka nej

till knark

Fö~

några veckor sedan var SÖFF-arna på {tImen ' 'Ett anständigt liv". Den som sett filmen vet säkert att man känner sig en aning olustig efteråt. För den som inte sett fil men, skulle jag på det var maste rekommendera den och. berätta att den handlar om sådana saker som knark, liv och död.

D FILMEN berättar om ungdomar i Stock· holm som aven eller annan orsak råkat på sned i livet och hur fle· re av dem dör av över· doser av knark. Det låter kanske en aning överdramatiskt men jag tror all i fråga om sådana saker kan man inte försköna utan måste se den hemska sanningen i vitöga!. D DET SOM gjorde mej och minga andra så väldigt chockad var bilden av den miljö som knarkarnas barn växte upp i. De dagliga scener de vänjer sig att se skulle knappast du eller jag stå ut med något längre. Hur, tror du, all ell barns tankevärd u t· vttklas efter all ha vu· xit upp i en miljö där pappa har, suttit i fän· gelse, mamma ahr sut· tit i fängelse:, där pap· pa röker hasch och mamma dricker sprit? De flesta som hör till föräldrarnas umgän. geskrets är knarkare el· kr "åtminstone" alko· holister.

Hjälper den lilla su·

pen all få bort proble·

men den lilla stunden

och hur är det när problemen växer och vi behöver större och stör· re mängder för all överhuvudtaget orka existera. Ja, det leder väl till all man så småningom super ihjäl sig om ell antal år. Jag tror all om VI överför dessa tankar på ungdomar som har en svår utgångspunkt i Ii· vet, som växer upp i en dålig uppväxtmiljö och i den obefintliga ge· menskap som är så ty· pisk för idag så kan man fömå at! man kan ta till knark. Men jag har en liten fråga kvar. - Varför fortsä ller kamraterna till den som dött av överdos all knarka' För all det är omöjligt at! sluta?

Alkoholen ids man

för övrigt inte ens näm·

na som problem - den

är ju endast något som

man dricker för all för·

Men varför i hela länga knarkets

världen börjar mera verkan ..

. och mera ungdomar all Kan man vänta sig

knarka då? För ingen all dessa barn, som of·

kan väl komma och tast dessutom växer

påstå at! de inte i da· upp i en steril fötorts·

gens Sverige och också i miljö, kan utvecklas till

Finland vet om vad trygga och ansvarskän·

knarket för med sig. nande samhällsmed·

borgare? Det är väldigt viktigt Knappas!. at! vi är medvetna om de faror knarket och D VARFÖR börjar uno också alkohokn för ga människor knarka med sig. ( = förstöra sIna liv)? Det kan komma en Det finns in te ell svar dag då vi som är unga på den frågan. Ptoble· måste säga nej tack till men kring knark kan et! erbjudande om vara väldigt svåra för knark. Knarket sprider oss at! förstå, för den sig visserligen lingsamt som har ett tryggt hem, men ändå i hela Fin· möjligheter till utbild· land och då bör vi veta ning, gemenskap och at! den där ena gingen så vidare. kan vara prttis en ging Men har du tänkt på för mycke!. varför man ibland gär· na kanske skulle ta sig Det är med knark en liten sup? Är det in· som med mycket annat te för att koppla bort att förebyggandet är världens bekymmer hundra ginger enklare och problem och för all än at! börja reparera känna sig fri en liten där skadan redan sket!. stund? Eller är det för KERSTIN HINDS· att kompisarna tar? BERG

Lång backa och Vienonen o vann Arvas bilorientering I snöyra och dålig sikt startade över 21 tävlande från Årvasgår den i Oravais Uf:s biJoriente ring i fredags. Av dessa tjugoen startade fem i den allmänna klassen och sexton i nybörjar klassen. Det blev en sträcka på ungefär 100 km som grabbarna fick kurva på runt hela Oravais och även lite utanför kommungränserna. Starten gick från Oravais UF:s lokal och därifrång fortsatte färden mot Kaitsor, tillbaka till Oravais, dvs. fabriken, vidare mot Pensala, Harjux, än en gång till Oravais ()(h

,DI Vid Vörå folkhögskola har man planer på all starta en konstlinje. Det har rektorn Torbjörn Ehrman meddelat vid elev lorbu~dets årsfest. Konsten i vid be-

slutligen tillbaka ull målet vid Är vasgården. Första platsen i A-klassen knep R. Långnabba och K. Vienonen med 466 poäng. Tvb blev H & H Södersved (820 p) och uedjeplat sen intogs av S. Södergård och R Herbens (837 p). I nybörjarklassen blev B. Jusslin och H. Fridlund förstepristagare med 302 poäng. B-E Nyman och H Häggblom kom rvåa med 765 p. 955 p utgjorde en tredjeprisplace ring i denna klass och kammades in av P. Lemberg och T. Välimäki. - Detta var första gången som Oravais UF har ordnat en bilorien tering av den här sonen, berättade Oravais UF:s ordf. Ole Vik. I höst blir det nya tävlingar och de torde då bli något i cupformat. Oravaisborna utgjorde förstås ett dominerande inslag av de täv lande, men också korsholmare och munsalabor kunde den här gången inräknas bland de startande. märkelse mr en viktig plats i skolans undervisnins., inte minst teatersidan. Anna-Lena Ostern är eldsjälen på den avdelningen. I direktionen ror Vön folkhögskola. Breilbblick representer2S SÖV av Leif '1cx.

Att göra det bästa av livet o

Varför går du i skola? O Är det för att du mJste göra det eJler finns det nJ gon annan orsak? Kanske du är en av de ungdomar som kommit så långt, att du tänker på vad du skall göna när du slutat skolan och tänkt ut ett fär digt yrke åt dej. Jag vill här ge utlopp för nJgra tankar som ofta slagit mej. D EFTERSOM vi lever här på jorden en rela· tivt kon tid borde vi väl göra det bästa möjliga av vårt liv. Men ges vi möjlighet till det i sko· lan eller annars i ar· betslivet? Och hur lever man livet på rätt sät!? Det finns väldigt många böcker om lev· nadskonstens regler men kan man verkligen leva sitt liv efter skrivna regler - skall var och en mänska själv funde· ra u t vad hon vill göra med sitt liv' Varje ung människa ställs någonging inför det faktum, att nu måste hon välja vad man vill göra i fortsätt· ningen. Men har man möjlighet att som ung bestämma vad man vill fortsätta all göra i fyr. tio år? . Eller skall man leva sitt liv här och nu? D DET HÄR med at! leva sitt liv här och nu är kanske något som man gärna skulle vilja

göra men det är inte många som vågar det. Visst har man många gånger suckat när man hört berättas om ung· domar som har packat det viktigaste i ryggsäc· ken ocn stuckit i väg till Indien för all studera yog.a eller något dylikt. Ar det så man skall leva eller hellre sitta på skolbänken tills man är 22 år och sedan kanske stå arbetslös? Nu överdriver _ jag förstås men jag tror all om man verkligen skul· le våga lite mera och frigöra sig från alla gamla regler som säger att så och så skall man göra för at! bli fram gingsrik, så skulle man leva mycket lyckligare Vi kan säkert leva mycket bättre här hem· ma om vi bara vill. Re· dan sådana människor, som är redo att göra nå· gonting på sin fritid, utan att begära lön el· kr arvode för det, är värda mycket beund· ran.

- Nya deltagare är alltid väl komna, menar Ole Vik och hoppas på bärue väder till nästa gång. EUSABETH

Musikkännare med kvalitets varor Rocky elgitarrer

fr. 295:

D DET FINNS annars en !iten historia om Buddha som jag gärna skulle berätta. På den tiden då Buddha vand· rade här på jorden hän· de det sig en ging all han kom till en liten by. När han gick om· kring i byn kom han all gå över en lerig åker och när han vandrat över åkern ställde ~ig människorna och titade förundrat på hans fot· spår. Det var nämligen så att ur varje fotspår växte en blomma upp. Då sade Buddha: - Det är sådan var· je människas levnads· bana skall vara. Ur var· je människas varje fot· steg skall en god gär· ning växa upp.

KIDEn DEN VERKLIGA SPARBILEN

TYSK TOPPKVALITET VÄLJ DIN EGEN MODELL: SEDAN. KOMBI COUPE ELLER CARAVAN. MOTORALTERNATIV: 1.2. 1.3 OCH 1.3 S. ·LÄGSTA FÖRBRUKNING' 6.0 1/100 KM (90 KM/H) YPPERLIGA KÖREGENSKAPER.

TA TILLf"ALLET I AKT. PRIS

FRITT IMPORTHAMN

[] Jag tycker att den historien är väldigt fin och den säger oss själv· upptagna människor mycket. Om vi följde Budd· has råd skulle vi vara mycket lyckligare än vad vi är nu före VI stressar ihjäl oss. Livet är visserligen mycket svårt ibland men det är därför vi människor finns här på klotet. Alltså för att gö· ra livet så enkelt och meningsfullt som möj· Iigt för våra medmän· niskor. Kanske VI sku lle kunna ,en dag komma till det all vi inte behö· ver ekonomisk ersät!· ning för varje sak vi gör utan i stället ge lite av oss själv och i gengäld få lite aven annan människa, för det är den bästa ersättning man överhuvudtaget kan få. KERSTIN

BYTESBILAR Kadett de luxe .... ·80 km 22 t. Opel Rekord 2,3 ... ·80 72.500" Ford Taunus 1,6. ·78179 33.900, Lada 1200 LS km. 1700. ·80/81 Lada Niva km 31 t .. ·78 19.500,· Fiat 127 Bella ...... ·77 17.400,· Renault 18 n 12 t .. -80 55.900, Volvo 142 Diesel. .• ·73 28.500. Kadett Coupe C km 39 t. Gul·77 Mazda 3231300 DX 24 t. Blå ·80 Morrls Marina C•... ·75 10.700,· Renault 12 TL. ..... ·77 26.900, Mazda 323 1300 DX km 25 t ••..•..•••... ·79 29.300, Mazda 323 1000 E..·77 20.900, Lada 1200 L•••..•.• ·78 18.400, Dodge Aspen 44 t... -79 59.900, Mazda 626 1.6 DX.. -80 47.250, Polskl' Flat. •..•..•. -79 17.600, Saab 99........... -73 14.500, BMW 520, snygg ·76 Renault 5 TL. ...... ·78 27.500,

gr.~ ~~~~.~~~~ .. -68

HINDS· HERr.

Lagertömnings försä Ijning bl.a. bäddsoffsmöblemang fr. 1190,- , soffmöblemang i plysch fr. 1 500,-, soffbord m.m.

39.9SO,.;.r===c__I

Möbelfabrik

L MÄNTYLÄ KY

66370 Närvijoki

tel. 961-636161 (fr. Pörtom 11 km mot Jurva) Öppet även lördagar och kvällar

Du får större färgfoton

KYMPPIFOfON i övermorgon

8.900,· Opel Rekord, snygg Röd ·75 Saab 96........••. ·77 23.800,Wartburg std...... -77 7.900, Renault 14 n, snygg ·77 Renault 18 n ...... ·79 43.500, Lada 1300......... ·76 11.400, Lada 1200......... ·75 9.500, Saab 99, snygg.... ·73 14.900, Saab 96........... -73 7.800, Taunus 1,6 Coupe. ·74 17.800,· Fiat 850........... ·75 4.600, Ford Taunus 1,640, snygg ............. -78 36.400,Cavalier 1,910 t. km-79 39.900, Peugeot 504 farm.. ·73 17.500, Renault 12 n ...... ·76 15.900, VW 1300........... ·73 5.500, Datsun 100 A...... ·72 7.700, Toyota Carina..... ·73 12.200, Opel Rekord farm •. ·72 14.800, Lada 1200......•.. ·74 4.800, Lada 1200 Combl .. ·75 3.500, Lada 1200......... -72 2.000,Elite 1500 Combl ..• -75 4.400, Elite 1300........•. ·75 3.500.· Volvo Kartano..... -67 6.500,· Opel Kadett....... ·73 7.900,· Renault 12 TL. ..... -72 6.500,· Fiat 128 farm ...... ·71 4.900,Fiat 128........... ·71 4.900,Wartburg farm.· ...• ·76 6.900, VW 1600 beslkt. 81. -66 2.500,

TILL SAMMA PRIS SOM SMABILDER Speclalaff"ar lör snabb blldservlce

PAKETBILAR Mersedes Benz 207 0.............. ·77 34.500, Peugeot 404 Diesel Pick·Up km. 66 t. -75/76 Elite Pick·Up....... ·79 9.500, Bedford Blitz D k. 79 t........... ·77/78 22.500,

MUS'KAFFAR

Närpes Fototjänst

""-;:::1 Dim -ea ,lVesa

AUTO-RAUTAMO

Häggiund kb 64200 NÄRPES ~ 41305

Rocky basg itarrer

fr. 345: I

Stor efterfrågan på bra begagnade OPEL·bilar

Det verkar ibland va· ra väldigt få men när man börjar stU'dera oli· ka områden lite nog· grannare uppbyggda på frivillig basis.

\11_

Närpes tel 42064

lom du lämnar in dina filmer ma-to)

Kuva-5ampo slår för bra färgfoton

Vaunusepäntle, 68660 Pietarsaari Tel. 967·14788

.,.

Torsdagen 19. 3. 1981

Ulla Holmberg;"

Hoppet till pidrofinal I den mellersta semifinalen i irets pidroturnering deltog Oravais UF frw fjärde ringen och hela tre lag fdn V-ringen , nämligen UF Hoppet , Replot UF och Korsholms UF . Det var ocksi dessa tre lag som klart dominerade , di i första hand UF Hoppet fr1n Hdsingby , som segrade i sina samtliga tre matcher och där med lade beslag pi en final plats. Replot UF kunde bokföra tvi

segrar och en förlust och det betydde att laget fick en chans att vill uppsamlingssemifinalen ta sig till final i irers pidrotw· nering . Korsholms UF med en seger och de aniga värdarna frw Oravais UF med tre klara förluster flr komma igen i näs

,'Svårt att få folk

'!ned i fredsarbetet"

tak

- Det ilr gammal tradition alt har eleverna fått skriva dikt och teckna affischer. Tävlingen är ett Nilrpesborna stöder vårt freds arbete, men det ilr svårt att få bra sätt att få ungdomen att tänka på fredsfrågorna. dem att fiktivt ta del i verksam - Teckningsuppgiften med ru heten. briken .. Fredsaffischen " gör att - Att t.ex. få upp milnni ungdomen är tvungen att sätta sej skor på våra möten ilr vii/digt ner och fundera på symboliken, på • UI/a Holmberg. svårt. den symbolmiljö som omger dem . tillställningar med internationell Det · hilr silger Ulla Holm - Ofta använder sej ungdo anknytning . Nu på våren anordnas berg, ordförande för Nilrpes marna aven massa symboler utan en Etiopien-kväll , när en av med att veta vad symbolerna betyder. nejdens fredsförening.

O Slutställning: UF Hoppet. .... ... Replot UF ... ..... . KorsholmsUF .... Oravais UF .... . ...

3 P 20- 7

2 P 16-11 1 p 13-14 O P 5-22

KAUHAJOKI EV. FOLKHÖGSKOLA

Ansökan för perioden 1981-82 1. Allmän linje I:s elever har möjlighet att antingen för bättra vitsorden på grundskolbetyget eller genomföra hela grundskolans läroplan . Ansökan t ill linjen sker genom samintagningen . Ansökningstid för grundskolest,uderande 1. 3-15. 4. 1981 . Skolans kod är 1792 och linjens 303. 2. Hushållslinjens målsättning är att utföra hushållsskolans läroplan . Studerande har dessutom möjlighet att ut bilda sig till fam iljedagvårdare. Ansökning direkt till sko lan fö r 31 . 7. 1981 . Ansökningsblanketter från skolan . 3. Praktisk linje är avsedd för ungdomar vilka har haft psyk iska problem eller som behöver stöd i människorelationer er. Ansökan som till hushållslinjen . För betyg från alla linjerna fås tilläggspoäng vid ansökan till skolor som hör till den gemensamma elevantagnrngen . Närmare uppgifter om linjerna, innehåll, studier osv. fås från skolans kansli. Adress: Kauhajoen Ev. Kansanopisto kp 3, 61850 Kiwhajoki as. Tel. 963-21220 (kansli) och 21191 (rektor). Anl1i Ala-Opas. rektor

lemmarna återvänder till Etiopien'.

Närpes fredsförening hör till de första fredsföreningarna som grun dades, redan 1929. Nu har före ningen ungefär ISO medlemmar. Ordförande är Ulla Holmberg. Hon berättar att föreningens främsta verksamhetsform är en täv ling, som varje år ordnas i Närpes skolorna . - Vi har under många års tid ordnat en uppsatstävling , men i år

Andra linjer

Civiltjänst

Det verkar som om mötes verksamheten inte skulle fungera så bra i Närpes. Det finns så myc ket som konkurrerar om folks in tresse. Här i trakten verkar det som om det skulle löna sej att jobba en ligt andra linjer, Lex. tävlingarna, säger Ulla . Hon berättar vidare att förenin gen ibland brukar ordna öppna

FörmånIig utbi Idni ng för Dig! Martens Triidg6rdsskola ar en 1-årlg trAdgårdsyrkesskola med goda studlemOJllgheter I moderna undervisningsut rymmen och vAxthus. Begar prospekt per tel. 53331 . Postadress 6461 OÖvermark.

....-STOR V,INTERREA,-

.....

denna vecka Välkomna från stad och bygd och gör förmånliga inköp. Några prisexempel:

IDROTTSFOLKHÖGSKOLAN

FÖR EN GOD START

NORRVALLALINJEN - FRITIDSLEDARUTBILDNING a. för blivande ungdomsledare Den nya ungdomslagen har skapat goda arbetsmöjligheter it ungdomsledare. Norrvl!lIalinjen har sedan 1966 gett en gedigen ungdomsledarutbildning där . teori och praktik samspelar i en produktiv helhet. b. fOr blivande idrottsledare med barnledar- och familjedagvårdarkompetens . I k koncentrerar VI oss speCIell i 'pi fotboll , skidlöpning och friidrott. Mycket goda möjligheter till individuell idroltsutveckling under kompetent ledning . VARoLINJEN - Den som är intresserad av e~ virdyrke fir här en gedigen grundutbildning . Praktik anordnas på olika vårdinstitutioner och därtill lämpade studerande fir dessutom regelbundet leda barnklubbar. I kursen ingir den av socialstyrel· ,. sen fastställda kursen för familjedagvirdare . STUDlELINJEN - sprwgbräda till handelsskola , folkakademi m.m.

PRAKTISK-ESTETISKA UNJEN/KONSTLINJEN - för dej som vill utveckla

dina praktiska och konstnärliga anlag .

SKAPANDE VERKSAMHET - Ett tillvalsämne som utvecklar personlighe

ten genom färg , form, ljud, bild samt genom kon.takt·, rörelse- , avslapp

nings- , improvisationsövningar samt experiment omfattande olika möjligheter

att skapa med hjälp av fingerfärg, tygmodeller, oljefärg, tidningsurklipp, bil·

der. film, drama etc.

Tack vare skolans ämnesvals och nivigrupperingssystem kan Du göra ämnes

kombinationer som passar JUSt Din förutbildning och Dina önskemål. Genom

detta smidiga system ger skolan Dig maximal utdelning oberoende av om Du

har medborgaskola, grundskola eller studentexamen som gru'nd .

Om Du vill studera i en sund miljö och om Du fyllt 16 ir eller hinner fylla före

nyiret , si är Du välkommen till Vöd Folkhögskola ~

CClarion BILSTEREO

. _. . t

Adress: 66600 Vöd.. Tel. 961/56029, 56482, 56382. Thorbjörn Ehrman, rektor

Clarion PE 695 A

525,.

LENA

HEMBRANDVARNARE

Ansökan sker direkt tiU skolan pi samma tider som centrala elev

antagningsnämnden använder.

Ifall lediga srudieplatser fions antages studeranden även senare .

VÖRÅ FOLKHÖGSKOLA BREIDABLICK-NORRVALLA

f - .-

En annan verksamhetsform som föreningen bedriver är att ge infor mation om civiltjänstgörjng. - Det förekommer stOr okun nighet på det här området, de un ga pojkarna vet inte hur de skall gå till väga då de ansöker om civil tjänstgöring . - Vi försöker uppmärksamgö ra ungdomar på ått vi från fören ingens sida kan hjälpa blivande ci viltjänstgörare . Det är nämligen viktigt att understöda ungdomar som tänker i den här riktningen . - Vi kan hjälpa dem att samla mod och ge praktiska råd om till vägagångssätt vid ansökning om ci viltjänstgöring, berättar Ulla. Efter att ha snackat om Näroes fredsförenin~ glider vår diskussion' över på ett mera globalt plan . Ulla talar om den ökande upprustning en och om FN-truppernas ställ ning . - Det är FN som egentligen borde upprätthålla ordningen i världen . Det bästa vore att vi inte hade andra militärinstanser , utan att varje land skulle utbilda för FN:s behov, säger Ulla. I dagens läge slösas 1600 miljar der årligen på upprustning, den här summan motsvarar över 30 ggr Finlands årliga budget. Den här utvecklingen fongår hela tiden ökas de militära anslagen och däri genom ökas hotet mot freden . - Det känns så meningslöst detta slöseri på upprustning när man ser hur stor nöd det är på många håll i världen, säger UlJa. Hon påminner också om att vi inte bara kan skylla på andra län der och stOrmakter. Vi i Finland lägger också ner stora summor på försvaret. - De här summorna verkar kanske små då man ser tiU andra länders militärbudgeter • men det är ändå pengar som man kunde å stadkomma mycket gott med , t.ex. genom att använda pengarna till någon vettig form av u-hjälp .

195,. Fredag 20. 3 kaffeservering

Belysnings- -20 % armaturer Specialpriser på kassetter, batterier, lampor m.m.

esse elektriska

68820 ESSE

Tel 967-62 105

SÖFF VARDLlNJERNA ger DEJ god grundutbildning samt dessutom Vårdlinj II utbildning ti'11 en HEMHJÄLPARE OCH F A M I LJ EDAG VARDA RE. Begär prospekt. 64220 Yttermark, tel. 962-56441

Full fräs på mask rosorna Tag kontakt, är Finlands

__......d andra dehär bjuder Jeppis Musa • pa••l var:

Pobeda Hanoi Rocks Pelle Miljoona

u har verksamheten tagit fart igen i Jeppis Musa efter en tids tillvaro av den lite tystare arten. - Vi har fått mycket aktiva yngre medlemmar som faktiskt visar intresse, ~er Hannu Lindblom, ordförande i fOreningen. För ett tag sedan gick föreningen ut med en enkät till föreningsmedlem ,.ama ror att ta reda på vad de tycker Jeppis Musa och dess verksamhet. bOrt kritik från ungdomarnas sida, som o2nsbgs hämyn som bara tar hit band progressiv musile - Dirliic har vi bc:slutat gå ut och kolla vilka är inuesserade av. D r dJ K2ri llmonen, känd från bl.a. St. Petersaa g mm'lOställt enkäten med all den erfaren bc:ttcndevetenskapliga studier vid Uleå 'retkan uppbåda. bar andrar programinriktningen en aning c:rbjuda nigonting åt alla och envar. 51 hr programmet blev klart började snacket gå l

- Nu har de börjat göra nåt. . .

Åt de lokala banden har Jeppis Musa ordnat kon serter så att två band spelar per kväll. Dessutom har några band möj ~ighet att visa sin förmåga som upp värmnings band när de stora pojkarna kommer på besök.

- Musa har också kartlagt de band som finns i - bmno och Pedersöre. 15 band är med i Jep jam nu. 2Y dem spelar väl egentligen konsenmuDe 5>YalSb banden spelar rock och rikssvenska a b M2gnwn Bonum och Strix Q medan de 60sb bandt:n lirar Pelle Miljoona och Hassisen Ko DI:.

Musi.kst:ilar som egentligen är rätt lika varann. . .rlgen börjar ~gom glida över i äkta heavy ippl .

D Konsertlista Och den konsertlista som Jeppis Musa har plockat ihop går minsann inte av för hackor.

D Start på lördag med Juice Leskinen och Slam. - Hans senaste LP har fått väldigt bra kritik, dessutom har den sållt bra också. Dom som brukar kika på program typ Euroviisut på teven kommer säkert ihåg hur perplex den gode Juice gjorde en stackars tafatt programledare.

D 27. 3: Hard Rock Sallinen. Kauhavabandet som är hårt på gång. Med på en samlings-LP från en Tammerfors-konsert och en första LP på gång. - Folk på stan har frågat efter dom så vi tar hit dem.

D 29. 3 Delta Corss band, en dansk grupp vars ledare är nånting alldeles ext ra, ingen mindre än Bob Dylans förra gitarrist. - De spelar en slags svängig rock'n'roll.

D 4. 4 Pobeda, Dair bD drag i Jeppis Musa nu just. Medlemsan sögiI märkbart från de 300 redan det en - dn var vid tiden för enkätens postning. Och yngre kommer med på möten och

• Errol Dixon rensade pillnot från al/t onödigt triivirke innan han drog igång en konsert som karlebypubliken sent sRa glömma.

Svenska Ungdomsförbunds uppmaning till alla musikgrup per som vill höra mer om kam panjen Maskrorrock, som nu kör igång. Meningen är att hjälpa fram unga musikutövare och samti digt se om det går att slå hål i myten om att det inte går att göra popmusik på svenska. - I Sverige ser det nog ut att vara möjligt. Samtidigt är det ett experiment i det som borde vara en självklarhet - ung domskultur på ungdomens eg na villkor, säger FSU-ordföran den Ralf Grahn. - Det viktiga nu är att få fram musikgrupperna ur sina gömmor, säger verksamhetsle daren Eki Häggman. I - Den som tar kontakt kan hänga med i fortsättningen. - Iden är att hjälpa musik grupperna, fortsätter Hägg man. Det wrsöker vi göra ge nom a tt granska texter och kompositioner och ge goda råd. - Det kan vara viktigt också för nybörjare, som ofta saknar stöd och feedback. - Vi försöker stimulera skri vandet av svenska texter gär na om ungdomens egen världs situation - genom stipendier för personliga funderande och originelIla bidrag. - Full fräs, säger Häggman, och hälsar rocken, bluesen, reg gean, heavyn, punken, rocka billyn, jazzen, skan och folk rocken på svenska välkommen.

ett f.d. nyavågenband som numera mera och me ra har gått över på heavy, åtminstone om man får döma av deras nya LP.

D 10. 4 Hanoi Rocks, en grupp med två finnar, ett stycke engelsmän och lika många svensk. - Dethär är ett band som bedöms ha stora chan ser att slå igenom internationellt. De lirar rock i stil med Rolling Stones och satsar hårt på en riktig scens how, nåt som man inte brukar vara alltför van vid.

D 10. .5 Pelle Miljoona Kesiisirkus, Pelle M:s nya storsatsning. Med hela tre band: Pelle Miljoona Oy, Problems och Tresshold. - Dethär är den verkliga toppen. PETER GRANSTRÖM

Errol Dixon bjöd på hellyckad blueskviill Direkt från eR riksomfattande täv ling i Labtis kom West Park Dixie men till Jungsborg och söndags kvällens konsert i Karleby . Killarna går i Västra Parkens ly seum i Karleby så därav namnet West Park, De här killarna visade hur dixiemusik skall spelas och he la kroppen var med i musiken. En av deras bättre bitar var "Doktor Jazz" men också den sis ta låten "When the Saints Go Marchin In" drog väldiga applå der. Elter lite omändringar på scenen anlinde kvällens stora dragplåster

bluessångaren/pianisten Errof Di xon. Han var en skämtsam lnan som kunde berätta historier ur II· vet tiD ackompanjemang av gam_. mal god blues. Innan han satte sig vid pillnot plockades de mest löstagbara delarna bort från pianot . . . - Welcome to the show, det var hans inledning tiU en bluesaf ton som mången åhörare länge kommer att minnas. Han visade att han behärskade pianots rörtiga delar och. efter hand kunde inte publiken längre hålla sig, uWl sjöng med i refrängen. Man kunde tro att Enol Dixon och publiken hade övat tillsam mans flera veckor innan koncerten. Någon stelhet kunde inte mär lkas bland publiken, utan man lev de med i musiken. Den här konserten som anange rades av föreningen för levande musik "Kokemus" i Karleby kan utan tvivel anses vara hellyckad.

!!!!!!!:~=·~' ~ :PO:·fl~~;~:N _____________________________TO_G_W_g_e_n_l_9._3_._19_8_1_________________________________/ 16 I

Sagt

- Föreställ dej all man skulle bygga ell föreningshus med en luc· ka i taket som enda ingång. Hur många trör du skulle känna sej väl komna tilllokalJen? Kanske bara de allra bästa stavhopparna ... Res ten skulle vara handikappade!

• Karl-Oskar Skogster

- Slår man ihop alla sovjetmed borgare och USA-medborgare. får man 500 miljoner mänskor. Det är mycket folk. och det är precis lika många som antalet handikappade i \·ärlden. Della bara som en påmin nelse om hur många det handlar om.

• Bernhard Reuter -

Ta med oss i festfördelning en ... Inom Vasainvaliderna pla nerar vi bland annat en utflykt till Åminne paviljong.

• Göran Lindholm - En synskadad kan mycket väl gå på revy eller teater. Det bästa är om man före föreställningen skulle la gå upp på scenen och känna sej för hur det ser ut. Har man blivit informerad lite på förhand, så går det bra med teater.

• Karl-Oskar Skogster - När jag kom med i uf-rörel sen som arg ung man och var aktiv i deballerna, hade jag nog tydliga men av min hö~elskada . Man hade inte tänkt på all det går alt använ da högtalare. Så då mina deball motståndare talade, hörde jag ing enting. Jag stod där och debalIera de med mej själv!

• Erik Häggman - Det är klan all den fysiska miljön är vjktig, och an man till exempel bygger uf-Iokalerna så de passar rullstolsbundna. Men det handlar också om inställningen. Om en rullstolsbunden kommer till en uf-Iokal och det siller femti tonåringar i discorummet, så exis terar det inget rörelsehinder! Det är bara att ställa upp och hjälpa till lite.

• Erik Häggman - Det borde finnas många fler inva-taXi. Om vi ska på dans en fre dag eller lördag oth beställer mva taXi på to~g , så Br vi nästan ald rig nån bli. Vi Br ta vanlig taxi, och det är svån ror våra kompisar som ska lyfta 055.

• Cllro1i1 Lilhe" - Jag har hört all SÖV har 23.000 medlem~r. Reot mate~

tiskt borde ~n då ha ungmr

2.300 handikappade medlemmar.

Mao kan rormoda all det inte är så

i praktiken.

• BemlNmJ Reuter - Min i allt det negativa vill jag

koouna med något positivt. Det är

Årvasgården som är byggd med

tanke på handikappade. Det finns

inva-WC, det finns ramper och så

vidare. Där kunde andra som byg

ger lokaler ta efter.

• GösIII Li/hin - Jag sall med i byggnadskom

milIen ror Årvasgårdeo, och det

var aldrig nån diskussion emot all

vi satsade på det handikappvänli

ga. Alla var med på det direkt .

• Erik Lassus - Jag har tre grundkrav på uf lokalen: en entre utan trappor, en hiss i flervåningshus och ell slut på byggandet av olika nivåer inne i lokalen.

• Karl-Oskar Skogster

- Det viktigaste är inte att ordna handikappfester och kus ka omkring med busslaster av handikappade. Det är mycket viktigare att få med dem i vanliga aktiviteter. - Här ligger uf-rörelsen väl till. Det är i närmiljön, ute i by arna, man får kontakt med handikappade ungdomar. Och uf rörelsen finns just i närmiljön. - Ni måste dra oss med i föreningen. Handikappade Ilar som andra ett behov av att behövas, att kun.~a fylla en uppgift. Det är några tankar som kom fram vid SOU:s midvinterting i Vörå. Tinget hade samlat ett 40-tal deltagare, mest tonåring ar. Temat var handikappåret och ungdomsföreningarnas roll i sammanhanget. - Jag minns med glädje .när jag själv fick vara med i uf-rörelsens frågespåruävling på min hemort. sa tingstalaren Karl'Oskar Skogs ter som själv är synskadad och verkar som konsulent för handikappade i Borgå stift. - Det finns också mycket annat som kan göras. Handikappade kan vara med och dansa folkdans till exempel. och man kan också ·delta i vanliga danstillställningar till och med f~t man är rullstolsbunden. Det sistnämnda kunde systrarna Annika och C;uola Lithen intyga. De är båda rullstolsbundna men de är ute med sina kompisar och dansar nästan varje vecka. - Det är inga problem, sa Ca rola. Våra kompisar ställer upp, och vi är ofta först på dansgolvet.

Handikappade med i ·vanliga aktiviteter! En grundtanke vid tingsdiskus sionen blev kravet p:i en integre ring av handikappade, alltså detta att handikappade "dras med" i de vanliga aktiviteterna inom till ex empel en ungdomsförening. Ut gångspunkten i resonemanget var det som tingstalaren Karl-Oskar Skogster så om handikappet som n:igot relativt. Handikappet som något de flesta mänskor har i en el ler annan form . - "Vi är alla lika, vi är alla an norIunda" har Bo Carpelan skri vit. Men oftast vill vi framMIla ba- . ra likheterna och tona ned olikhe terna. Vi har ett mänskoideal som vi kräver att alla ska leva upp till, men det är kanske bara en minori tet som representeras av det där idealet. - Samhället är planerat för den minoriteten. Det är inte planerat för barn, :ildringar, ungdomar och handikappade. - Vi talar om mänskliga rättig-

heter och vi säjer att alla har en plats i samhället. Trots det har vi praktiken en massa normer som in te ger aHa rätt att ställa anspråk. Karl-Oskar Skogster gjord en ut vikning till debatten om dödshjälp och fosterdiagnostik och sräJlde frågan om vilket samhälle vi vill _ Karl-Oskar Skogster håller tingstalet, han är synskadad och kiser h:.:;a:;·_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ upp från en utsknft i punktskrift.

Elitmänskor eller olika mänskor? . - Man söker fram fel redan på fosterstadiet , och sen börjar man kanske sortera bort dem som inte håller måttet. Vad är det för män skor vi vill ha i samhället? Vill vi ha elitmänskor eller vill vi ha en värld med olika mänskor? Skogs ter menade att handikap pet finns lika mycket i omgivning en som hos de handikappade. Det kan till och med finnas hos en ungdomsförening. Så länge en ungdomsför ening inte har handikappade med lemmar. är föreningen själv handi kappad . Det handlar om attityder och vår oförmåga att hantera handi kappet som en naturlig del av till varon. Skogster menade ändå att mycket kan göras, inte minst inom uf-rörelsen. - Jag misstänker att handikap frågan inte har upplevts som något problem bland uf-ledarna, helt enkelt av den orsaken att vi handi kappade har visat oss för lite. Nu ska vi börja visa oss. - Jag tror att man kunde gå så långt att man började beakta han dikappvänliga lösningar som ett plus när renoveringar ska beviljas . - Vad föreningarna kan göra är naturligtvis att bygga handikapp vänligt. men lika viktigt är det an få med handikappade i styrelser och kommitter och att f:i dem en gagerade i verksamheten. Ni måste söka upp dem för de vågar inte komma annars!

Era medlemmar är unga mänskor som håller på au forma sin livsåskådning, och de har möj ligheter att komma bort från den FSU :s verksamhetsledare Eki gamla attityden att man inte ska Häggman är själv hörselskadad tala om det avvikande. men ändå sedan m:inga år för Bernhard Reu ter sa sej ha ett bra eningsaktiv . recept i fråga om atrityderna . - Det var en kompis som drog - Om du tvekar och inte vet mej med, sa Eki, annars hade det nog inte blivit av. När man hade hur du ska ställa dej i en viss situa upplevt sitt handikapp så negativt. tion , så går det mycket bra att frå en viss mobbning framför klassen ga. Det krävs en viss teknik att bland annat, så kändes det oerhört hantera en rullstol, även om det är befriande att H veta att man kun enkelt. Det är inget fel i att fråga de ta del och fullgöra en uppgift. om sånt . Kort sagt att känna att man behöv -'- Sångkvällar, teater, revy, kul des i ett sammanhang . turprogram, dans - det är aUt ak -Glöm aldrig det personliga tiviteter $Om en handikappad kun initiativet! Det är bra med kam de vara med i inom en ungdoms panjer och fester, men det är bara förening, sa Göran Lindholm fr:in en del av det hela. Vasa-invaliderna. Gärna kunde Erik Lassus, som representerade man också försöka få till exempel de psykiskt handikappade, såg po rullstolsbundna att medverka j tea sitivt på årets tingstema: teruppsättningarna. - Jag har varit ute i skolorna och informerat, och jag har märkt - Vi måste nog aktivt ta itu att unga mänskor har mindre för med den uppsökande verksamhe domar och kan pherkas lättare. ten, menade SÖU-ordföranden Därför är det bra att SÖU tar upp Sture Erickson . Vi har ju en vittför detta. Det är ju de unga mänskor grenad apparat inom uf-rörelsen i na som ska st:i för attityderna i de enskilda byforeningarna . Det framtiden . gäller bara att se lite utanför den vanliga kretsen .

Känna att man behövs

Tveka inte att fråga! Det är långt viktigare att SÖU engagerar sej så här än att man ordnar en handikappfest, me nade Bernhard Reuter som är aktiv inom handikapporganisationerna i Abo.

- Vi uf-aktiva löper en risk att bli ett sällskap av inbördes beund ran, sa Eki Häggman. Vi är super aktivister på det vi behärskar, men glömmer den krets som inte nor malt kommer till lokalen . Det är dem vi bör nå i vår utåtriktade verksamhet . BERTEL NYGARD

f17l

Tomlagen 19. 3. 1981 _ ~------------------------------------------------------~~--~~--~------~----------------------------

~ c::.n:R!!.OTTNISKA

pOSTEN

Finländsk jazz

av bästa kvalitet

=: J:u.kb Iinkola Oktett!

För jaz:ni.o.ner blev det namnet a:åzol at' ett begrepp fOr ett par år sedan. - Jukb Iinkola Oktett. Det r.u de som utgav skivan ' Protofunk" oingåog -79. ::: Hill SOM är speciellt med den

..*"- är allui an den il gjord av

_ 6a&Ddsk juzolaen, en sättning _ _ är s:idär överdrivet allmänt " ' ' ' _II:III'IIi - kle. lote desto mindre T ' '';'pYiR är an oktetten --.I -menl at' aummisen - hål

_ _ ifaDiaåd! . P spelningar har

'riIIaiiJen inte, natwligtvis pi rruJlIPeD5 storlek - åtta SÖ' an gagerna stiger i t.iijcka., ckaa lltan att man tar några _ lIdsI: osaklip gager. Samtliga L .ma r är nämligen yrkesmusi m med annan huvudsyssIa vanor 1Ibmm närmast är an betrakta som en esperimeo t. En ~eDl med harmonier, CD nperiment med egna komposi ~ och arrangemang och en expe med en säruUng som är något en melboring mellan storband ~

...

och jazzgrupp. I oktetten ingår fyra blåsare varav speciellt de två saxofo nisterna är något av multiirutru· menttalister varför arrangemangen innehåller en förbluffande mängd olika variationer. D KONSERTEN i Vasa i PF:s festsal . bjöd på idel nytt material och likaså idel eget material rorutom extranum· ret: Miles Davies' "Miles Stones". Ledaren Jukka Linkola står själv ror det mesta av produktionen. Hittills har han skrivit och arrangerat CI 60 kompositioner ror oktertens räkning . Linkola är bara 25 år och har fått sin utbildning vid Sibeliusakademins ungdomsavdelning. Pianot började han traktera redan som · barn då för· äldrarna såg tiU att han fick lekrio· ner. Senare - i tonåren - vaknade intresset på allvar och samtidigt blev han intresserad av jazzen. D ATT HÄR närmare presentera al la medlemmar skulle ta ror stor plats, men speciellt en vill man gärna näm na . Det är då frågan om saxofonisten Teemu Salminen. Han tillhör den yngre generation saxofonister som vuxit fram under senare tid. Liksom alla övriga blåsare i oktet ten tillhör han också UMO, alltså Rundradions "experimentstorband"

Uuden Musiikin Orkesteri. En orkes ter som består av gräddan av ftnländ ska jazzmusiker. Teemu spelar samt liga saxofoner samt flöjt och stod för Vasakonsertens mest framträdande solon både på tenor- och sopransax.

Det lönar sig att hålla u tkik efter jazzkonserterna på PF. Före julen gästades vi av Edward Vesala Band. Nu Linkola. Vad blir nästa? JOHN AHLÄNG

• Endel.lv J.L. OktelI i Vasa på Peffan: Fr. v. Jukka Linkola pia no, Ilkka Hanski blIS, Pentli Lah Ii s/JXlf/ö;t, Teemu Salminen saxlf/öl,!, Esko Heikkinen trum peter, lom Billdo basuner. . 'W_'

"Det syns

på betyget

hur mycket

tid det tar"

Min vecka

• Nya förmågor

Både publik pch arrangörer var överens om att liknande tillställ ningar borde ordnas oftare . Orkestrarna Rock Craft från Kållby, Taste från Sandsund och Ludicrous från Terjärv stod för musikutbudet. Stig-Göran Forsman Första orkester på scenen var Rock Craft bestående av Stefan Sund Purmo uf

qvist trummor, sång, Kalle Dahlin D Vi Il1r oss en lill på vecka 11, sologitarr, sing; Jan-Anders Streng en hell norfflill vecka i Purmo uf kompgitarr och Lasse Granlund på Torsdag bas. Måndag Bandet har hållit ihop i ca ett år - Vi sliillde till for fredagens och spelar svensk disco (Magnum sj diskuterade ffIiIskeraddisco och - Vi hade slyrelsemöle på kviil Bonum , Gyllene tider) men även vi fiiillresa med alla ;om skulle len och diskulerade Jocke-kam rock finns på deras repertoar . komfflil med. pan;ens forlsällning. Och lile om Bandet har också egna litar av Hela kviillen gick JI. vilka orkesIrar vi ska Illhil. vilka en framfördes, Number 641. - Kan bli aRluelll med Sleepy Nästa band var Taste. I Taste O Fredag Sleepers. spelar Jari Vinanen bas, sång, Mi Av slyrelsens nio medlemfflilT D/JX för ffIiIskeraddisco. kael Grankvist trummor, sång, Ka var Ivå personer borIII. Mötena - Jag måsle förstås vara med ri Björn sologitarr och Sven Van näs brukar vara rätt utdragna hisIo och se lilltIII aIIl fungerar. på orgel. Hem vid ell·tiden. ner. Endast fyra m:l.nader har de spe - Vi bruRar hål/a på från lat tillsammans, men kunde ändå Lördag halvs;u liII liotiden. Ikväll blev prestera en så bra musik att publi ;ag försenad en halvlimme. . . ken hängde med på noterna. Gän Då blev det alt hqppa i bilen och get tänker också ställa upp i Mask susa iviig till SÖV:s midvinter· Tisdag rosrock som arrangeras av FSU. Iing med handikappåret på pro· - Vi skulle ha haft en sludiecir Det två år gamla bandet Ludic grammet. Diskussioner och 1111 kel i föreningsleknik ViiJ rous kommer från Terjärv . Där hela dagen och en liten kviillsbit miitt! - men blev instiilll efter återfinns följande: Hans Wistbac på kviillskvisten. som del var så dJligl viider all in ka sologitarr, sång, Kenneth Sand - Det iir intressant all vara gen vågade sig ul. vik trummor , sång , Peter Widjes med på dehiir tillstiillningarna. Så stiillde vi till för kog bas och John Fagernäs komp bingon. ..del log viii en limme. gitarr. 01 Söndag På dagen var Slig-Göran dess· De spelar coumryrock och s.k. Efter en rillt sen hemkomsl kvii/ utom efter köpkorten till omda West Coast-musik . Största delen det all dra iväg ul len före blev gens bingo och så ringde han av deras repertoar bestod av egna upp ÖP och fick in en puff på till Purmogården och della i låtar som verkligen gick hem bland stiidningen efter fredagskviillem lO:an om Jockekampen;em fort publiken . ffIiIskerad. sättning, trols 1111 tidningen var i Det här bandet satsar hellre på Det var riilt lile ;obb nu, slort sett spiJwJ vid dellagel. konsertmusik än på dansmusik men annaTS brukar sliidningen av men Hans påpekar att: 101M/en vara en heldags;obb. Onsdag - Det går att dansa till vår mu I Purmo stlidas niimiigen helt sik också, om man bara vill. - Jag sall i 'elefon i två Iimfflilr och hållet pJ talko! Summan av det hela var att arran pJ eftermiddagen och ordnade - Jag trodde aldrig det skulle görerna hade lyckats med att få en med bussar, försiJkringar och alll gå, men det funkar ;iillebra. Vi större aktivitet till samlingshuset annal pikelskap som skulle fixas sparar viii en 20.000 ffIiIrk i Jr pJ och hade verkligen varit värd en före Lapplandsresan med Ired;e all stlida upp s;iilva. större publiktillströmnine:. ringen. Text o. bild: PETER GRANSTRÖM Kviillen var faktiskt ledig. GREGER BYSKATA

med

föreningen

- Del SJ1lS på betyget hur mycket tid fåreningsjobbet tar. Det sä SIi&-<Jöan Forsman, ordfOrande ror Purmo Uf när ÖP tentar ho ' - I!i Iuos ftåa med fåreningen. - Ar da inte Dåt möte är det ert jävla ringas. lid ar diet men det ger massor också, roreningsjobbet. Frågan är _ det p ioinst lika mycket som det dagliga pluggande på i er nu - Jakobstads hande1slärovetks institutsavde1nings mark K+ iopliuje. Tredje och sista året på gång. - lIaa lär sig allt marknadsfåring i praktiken när man jobbar med

ca-

- Sm. j r det intressant också. sn,..GönP är onIf"orande får andra året i Purmo uf, rore det satt CD lIIr år i SlJIdsen. wabr r.lCl en tacksam rorening att jobba med. -Bua man adminisrrerar 'lite löper allt av sig själv. Det är den stor som pr det.

- De är ottOIit douli.

Torsdagen 19. 3. 1981

--.

med

Martin

Uddestrand

äger rum den 22 mars och

inte en vecka senaxe som ti

.digare uppgavs i OP! Det handlar alltså om in

kommande söndag, .. och

platsen är Solhem lOver

fekterna av stuffa-kampanjen i Sverige.

. Dansledare, ungdoms sekreterare och nykterhets: sekretQ:are kan anmäla seJ till SOU-kansliet den här veckan. Hittills har ett tioral in tresserade hön av sej.

•

SKODA MITSUBISHI Erkänt fina bytesbilar:

Ex: Volvo 343 ....................... -78 rik!. extra utrustning, mät.st. 43.000 km Volvo 142 GL .................. -73 motorenov. gjord Volvo 142 GL .................. -72 met.guld, fint exemplar Volvo 142 .............._....... -70

i gon skick, p. 14.500, Saab 96 met.brun ........... -76

Seeb 96 röd ._.................. -75

fint exemplar, p. 15.500,Saab 99 GL ..................... -73 gul, bra p. 16.500 Detsun 100A .................. -77 1 ägare, garanti Detsun 100A .................. -73 fint exemplar, p. 8.500,Detaun 1200 Fln .............. -71 röd. p. 8.500,Reneult 12TLfenn .......... -79

mät.st. 35.000 km, met.guld Cltroen CX 2000 ............. -76

vit, mät.st. 85.000 km Ford Conaul2ooo ............ -74 ovanl. snygg Ford Eacort .:................... -77 mät.st. 77.000 km Ford Teunua 1.6 .............. -77 mät.st. 21.000 km, som ny Flet 127 .......................... -75

röd, 1 ägare. p. 11 .500, Skode120 LS ........ .......... -79

mät.st. 23.000 km, som ny Skode 120 ...................... -78 mät.st. 140.000 km,p. 13.500,PAKETBILAR MB 206 D. fln .................. -77 mät.s!. 101.000 km Slmce Ven ...................... -77 bra, p. 10.500,Toyot. Land Crulaer D .... -72 rikl. extra. utrustn. Volkswegen öppet flek ... -71 p.3.ooo, USA-BILAR: Plymouth Fury 2 D Sport HT ......................... -75 som ny, mät.st. 75.000 km Ford Broughem LTD ........ -72 toppenfint exemplar Plymouth Fury I .............. -70 varit i repr.bruk Ford Flrenne ................... -64 fint exemplar, p. 5.500, m.m.m.m. Vii'kom". I bIIeffiirer,

smidige bete'nlngsvlllkor

f \

inalax.

Utom Uddestrand med verkar dansledaroa Gun och Fred Lindgren samt Knut Karlsson, samtliga från Umeå. Samtidigt som man lär ut danskunnande ska kursen vara ett informa rionstilllalle för ungdoms och nykterhetssekreterare. Stuffa-gänget från Umeå kommer att redogöra ror ef

Dansledar

kursen

TROTS A TT MÄNGA intres Ytterligare ett Qlock fjolårssKivor: santa plattor så småningom börjar dyka upp på musiR af!ärer11lls skivdiskar kommer nedan ännu ett plock blanti skivor som utkom under 1980. Det är tre plattor som har samma tema, men som dessbättre har många olikhe ter . ..

ANY TROUBLE: "Where Are All The Nice Girls" ( Stift) "WHERE ARE ALL THE NICE GIRLS" är Any Trouble's debutal bum . Any Trouble är en engelsk rockgrupp, som egentligen kommer från Stoke men som numera är bosat ta i Manchester. Gruppen best~r av Clive Gregson, s~ng , gitarr och key boards, Phil &mes, bas och sVlg, ChriJ Pllr/u, gitarr samt Mel HllrJey vid rrummorna. Gruppen har ännu inte fin det stora genombrottet i popvärlden, men är enligt min isikt värd an stifta bekantskap med. O ANY TROUBLE spelar en rak , glad. sorgfri och fartfylld rockmusik . Deras stil är kanske inre riktigt inne i dag. vilket ocks~ mlliända är förkla ringen till arr den breda publiken in te ännu up.ptäckt dem. O DET AR GRUPPENS s~ngare Clive Gregson som Stir för I~tskrivan de p~ den här planan. Det är inga kluriga texter som han har kn~pat ihop. utan precis som musiken är det ett enkelt och' charmigt innehäJl i texterna. Clive Gregson verkar an ha flick tycke , för det är giris, girls och ~ter girls som texterna handlar om. Fyn diga rexter som ~rminstone f~r mig att dra p~ smilbandet när jag lyssnar p~ Any Trouble. O SER MAN TILL de enskilda mu sikerna i Any Trouble s~ är utan vida re gruppens bildare, ledare och s~ngare Clive Gregson det stora nam net . Förstagitarristen Chr is Parks läg ger man ocks~ märke till utan au han för den skull briljerar. O ANTINGEN TYCKER MAN om den här plattan eller inre. Jag föll för den direkt, kanske JUSt p.g.a. den fan och charm som präglar LPn . Bland de enskilda I~tarna har jag fastnat för "Foolish PrUIe ", där s~ngen kJin~ ren och klar. Chris gitarrspel p:1.rninner mycket om de toner som suömmade ut i popetern i mitten av I%O-taleL Phil Barnes s~nginhopp komplerterar Clive Gregson p~ ett snärtigt sätt . Jag har roat mig med att plocka ut sm~ "budskap" i texterna och i "Foolish Pride" är Any Trouble's uppmaning till den kärlekskranke den, an han gör bäst i att svälja sin dumma stolt her. Ett annat spir p~ första sidan som jag gäma hör p~ är "Nice Girls ", som efter en lugn början smVlingom växlar över till eu rappare tempo. O "ROMANCE" inleder andra si, dan. Det är en snabb, rätt omväxlan de l~t med sm~ trevliga gitarreffek ter. Det bästa spiret har jag sparat till sist, nämligen "GirIs Are AlwllYs· Righl ". Der är en av de lugnare I~tarna p~ albumet men den är abso lut inte slö . Här lyder Clive

och fick en plarinum i USA . Der här fick skivbolaget att visa trumpna mi ner. "24 CII"ols" kommer nog att dem au dra p~ smilbandet igen, skuIJe jag tippa. Skivan är pigg och fräsch med l~tar i varierande tempo . Al Stewan och ChriJ Desmond, som producerat· LP:n, har gjort eu bra jobb. Soundet är betydligt bäme än p~ föregånga ren, där det var för sockersöu. Al Stewan är en skicklig textförfat tare. Hans texrer om historiska hän delser visar au han besiner enorma kunskaper, medan de andra texterna Gregson's sanningsord ;, ... One man märke till Cllrlos SIInl1l11ll (gi visa prov p~ värme och känsla. thing you bener now, girls are always tarr), DIIvid PIIich (keyboards, syn "Shol in Ihe Dllrk" är Al Stewans right .. . " och med en viss modifie thesizers), Jelf POFCllro (trummor), nya kompgrupp. Den besclr av fem kation s~ ligger det väl n~got i det, CNvid Fosler (keyboards) och Sletle mycket skickliga musiker och man fv eller hur?? LuÅillher (gitarr) . hoppas an samarberet fomäuer. En O TEXTERNA SVARAR Bol Scaggs av medlemmarna. Peler White, har i allmänhet för själv. Däremot har tillsammans med Al Stewart skrivit LEO SAYER: han haft mycken hjälp av David musiken till fyra spk De övriga har "Living In A Fanta Paich och David Foster med musi Al Stewart själv tonsan. ken. De b~da har ocW svarat för Skivan inneh~ller flera godbitar sy" (ChrysaJis) srräJc· och blisarrangemangen. bl. a. "PIIini By Numbers ", där jag O DET FINNS EGENTUGEN inre speciellt fäste mig vid de ~terkom O EN purrA SOM helt präglas av en enda d:Uig !it p:\ den här plattan. mande härliga el-gitarr riffena . I den producenten Tllmey, som ocks~ en Bra l~w vimlar det däremot av . Förs sköna balladen ..Midnighl Rocks"

dera ensam eller tillsammans med ta sidan inleds med den melodiösa finns en raspigt saxsolo, som får vem Sayer StV för 1~lSkrivande!. Det här och svängiga "Lowdon" (1976) och som helst p~ knä. är ingen bra skiva! Den är nämligen fonsäner med "You MaRe II So Det rockigare materialet, som sak· alltför inneh:Ulsfartig, fanrasilös och Hllrd (To 54y No) "(1974), en l~t där nas p~ de föreg~ende skivorna, fir slälSlruken . producenten Johnny Bristols infly

representeras av "Mondo Sinislro ", O TEXTERNA HANDLAR om kär tande tydligt framträder . en lit i "Bryan Ferry-stil". När man lek. antingen är den lycklig eller Tredje spvet, "Miss Sun", är en sen lyssnar p~ "Merlim Time" med olycklig och efter art ha hört den här ny Ut som för närvarande klämar körs~ng och spansk gitarr, inser man skivan n~gra g~nger är jag rädd för upp~t p~ den am~rikanska försälj hur stora kontrasterna är p~ den här au du troligen placerar "Living In A ningslistan. LP:n. FlInIIny" i skivsamlingen för att sam· Förurom Boz Scaggs, som med ett Stora konuaster som absolut inte

la damm . härligt darr p~ rösten ger I~ten en stör.

Visst finns här en och annan I~t extra touch, lägger man märke till 24 CarrolS gick inte au f~ tag p~ i

som är värd alt lyssna p~, Lex . "Mo Lisa Dal Bellos s~ng i sluret av I~ten Vasa i början av februari , om det se

re Thlln I Can SIIY" och "Millionai och den spröda gitarr klangen som dan berodde p~ strykande ~tg~ng el re" . Den sistnämnda l~ten avviker Steve Lukather frammanar. ler ignorans från försäljarnas sida m~ markant från de övriga med drag av

Kanske plattans mästerverk? vara osagt. sydamerikanska rytmer . "Lido Shuffle" (1974) har bra O LEO SAYER har en bra röst men "go" och starka blisarr. "We 're All SPYRO GYRA: skall helst avnjutas i mindre ponio Alone" som avslutar första sidan är ner . En. singelplatta är m.a.o. helt en lugn kärleks ballad även den med Carnaval (MCA tillräcklig . En hel LP med vännen eleganta stdk- och blisarrangemang.

Leo blir för mycket av det goda . O EN RIVIG BÖRJAN p~ andra si dan fv vi höra i "BreaRdoUlfl DetJd Efter an ha hört Spyro Gyrll i Sveri

Ahe""" (1980). Steve Lukathers ges Radio eu par g~nger , beslöt jag BOZ SCAGGS: giwrsolo p~ pricken över i här. Se

mig för an snarast inhandla deras se "Hits" (CBS) dan följer tv~ vackra, lugna kärleks naste LP . Den mOlSvarade inte helt ballader, "Look Whlll You've Done mina förväntningar vid första O BOZ SCAGGS är mannen som To Me" (1980) och "WhIll Clln I genomJyssningen, men nu efter 54y"(1976). "Di11llh Flo "(1972) är många anser skriver de vackraste kär ynerligare nigra genomkörare har lekss~ngerna i dagens popvärid . Här en rätt fartfylld l~t som jag har sv:Ut jag kommit fram till att det är en rän att f~ grepp om. har man i samlingsplauan "Hils " hyfsad plana. Slutligen har vi "You Can Htlve samlat det mesta av sina bästa verk Det är svirt an placera Spyro Gyras Me Anylime" (1980) som inleds under ~ren 1972-80. Här finns als· musik i nigot fack. En blandning av med skönr pianospel av David Fos ter fr~n "My Time" 1972, "SIow soul, funk och jazz-pop skulle väl in ter. Det är en lugn, lugn , härlig I~t DIImer" 1974, "Silk Degrees" te vara s~ I~ngt ifrån sanningen. Om

som ocks~ inneh~ller eu verkligt 1976, "MUldIe Mgn" 1980 liksom dena var n~got osäkert s~ är följande snyggt gitarrsolo av ingen mindre än fr~n sounduacken "UrbIIn Cowboy" desto säkrare: gruppmedlemmarna Carlos Santana . 1980. vet minsann hur de skall hantera sina STlr. Har du inre tidigare bekantat dig lOsrument. med Boz Scaggs s~ passa p~ och gör D~ LP: n är helt instrumental har . D AL STEWART AND det nu! i stället för s~ng använt alla SHOT IN THE DARK: man O DET ÄR SANGEN som är det tänkbara instrument i en massa so viktiga hos Boz Scaggs . Det är vack lon. Dessutom använder man blås

Carrots (RCA ra, charmiga texter som oftast hand· och strllinstrument p~ en mycket PL25306) lar om kärlek och som BOl Schaggs förtjänstfullt sätt: inte för mycket

med sio variationsrika röst framför p~ och inte för liter. en utsökt sätt. TrolS alt s~ngen hela Den hllr LP:n uppenbarade sig Den överlägset bästa biten är "Bil tiden är i förgrunden är musiken vik· på skivmarknaden redan i oklo lersweel", som p:1.rninner om temat tig i alla l~tarna . ber senasie dr, men ;ag lycker till TV-serien Taxi, om nån rikat läg

Speciellt i inledningarna har man ga märke till det. Uten är lugn och ilndå den ilr vilrd all skrivas om chans att lägga märke till enskilda med lanke på all del ilr rilt/lugnl domineras ·av ett makalöst saxspel musiker, men de ges även ut.rymme kryddat med el-piano och gitarr med skivulgivandel iusl nu. att briljera inne i I~tarna . Andra ut solon. I och med sin hit "YelIr oflhe Cal" märkande drag är att doakörer nästan LP:n har en riktigt däJig l~r och 1976, bytte Al Slewllrt fack fr~n alltid finns i bakgrunden och att det är "Dirzy". Man kunde faktiskt folk- och popsångare. LP:n s~lde bra srräJc- och speciellt blisarrangemang tro att skivan hakar upp sig . De övri och blev trippel platinum i USA , vil är viktiga ingredienser i Boz Scaggs' ga spven gv i en n~got snabbare ket betyder att den s~ldes i över tre I~tblandningar . takt och svänger om möjligt ännu O MANGA MUSIKER HAR omge!! miljoner exemplar. Uppföljaren "Ti mer. ERIC BOl Scaggs under ~ren . Bl.a. lägger me PllSSllges" hade mindre framg~ng

Ett par nya band som man bör kolla in'·

5149)

/19l_______________T_or:. :. :Sda.:.:!g~e:.:. .n

...:.19:.:8~1_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ~

.:.::19.. :. . .:.:.3.

1;;;!E=NISKA .-oSTE.!

ARTISTER VASA Orkesterförmedling A&M Vasa 961·113572

BILAFFÄRER

RESTAURANGER

VASA Ny adress

VÖRÄ.

TASSEN

SE RVICEST ATIO NER TJOCK Tjöck biIservice Serv.station - Bar Bil el.avdelning Tel. 962-23586

Tel. 961-56 150

Vasa Olymplagatan tel. 961·120 793

VÖRÄ

ORAVAIS Moderna · ARVASGARDEN tel. 961 -53 142. Oravals ut

Dam- och herrfrisering

SALONG HEIDI tel. 56760 el. 56 742 LAPPFJÄRD

Dam o. herrfrisering

NÄRPES

SALON-PIA

ToppeostäIlet

Tel. 962-21920

y ttermarkgården NärpesUF

MOtesarrangörer Valj: PURMOGlRDEN som mötesplats PURMO UF

G U I

T &

BLOMMOR

SOLlFER husvagnar,

Tel. 962-42048

Gästgivars -

VASA

.. .. KLADAFFARER

'111;!::.J! 1'11

NÄRPES

Tel. 961-221 155 Tel. 962·42 445

Jeansställe Jannes Klädshop

musikbranschens specialaffär

.IIII'~.III.

Tel. 962-42540

MÖBLER

. Österbottniska

PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN 65100 VAASA VASA 10 1! 110159

Radio & TV firmor . JAKOBSTAD PHILIPS • PIONEER GUSTAFSSON AB e1huset med service TEL 967-10544

BLOMSTERTJÄNST Vörå tel. 961-56460

Tel. 962-41480

Blommor & Gåvoshop

RESEBYRÅER

VASA, NÄRPFS

Närpes Philips återförsäljare JANNES VIDEO-TV KB

vöRA

CARAVAN SHOP Bennäs tel. 967·77 373

NÄRPES

MUSIKAFFÄRER

HÅRVÅRD

Teuva tel. 962·71 290

INGVFS BUSSAR

INGVFS RESOR

oyhaldinab

:\'ÖJESSTÄLLEN

) cc:=. .MP ~E~ ..=:SJ

NÄRPES

Tel. 962-41421

~ FJÄllVAGNEN ~ och FLIPPER

KY RAIINAsro

Den ledande restaurangen i Sy· dösterbotten

VASA,NÄRPES Nya Volvo och bytesbilar

Tel. 961·118 344, 962·42321

Jakobstad

Den ledaQ(~~ restaurangen i norra Osterbotten

Inhemska o. Internationella artister VASA PRODUKTION 961·119920

MOTORCYKLAR

H l fSVAG'AR

Posten vöRA . Förmånligt möbelhus

STIGS MÖSGL 66600 Vörå tel. 961-56 379

~----------------~

Österbottnisk ungdomstidning Jakobstad, Finland Medlem av tidningarnas förbund Tidningen utkommer varje tond..

NÄRPES MÖBELAFFÄR och TAPETSERING

Redaktör och ansvaril utlivare PETER GRANSTRÖM Redaktion Jakobsllatan 13, Jakobstad. tel. 967-13 ~~~ Postadress PB 27, 68601 Jakobstad

Redaktör i Vasa S·E . Glader, Handelsesplanaden 10 O. tel. 961-1 13 S22

,I@~I~rJ!~B teL 962-42 130

Redaktör i Sydösterbotten Sertel Nygård ~ Bo" 21. 66100 Malu, tel. 961 651514 REDAKTIONSRADET Alf Snellman, ordförande,

Susanne lillkull . Karin Blomqvist . Bri( ~ Svedlund . Ralf Skhar och lasse ErikWln .

PRENUMERATIONSPRIS 1981 Helt.år .......... ..... ............. 40,

Halvt år . . ........ .. :...... ..... . . . 25. Skan<linavien ......... ... .. ...... 50. Lösnummer ......... ...... ._..... 1. ANNONSMOTTAGNING SÖU :s kansli, Vasa . tel. 961·113 572 och II ~ 372 ÖP:s ANNONSTJÄNST Raymond W c:sander Market ing Jakobsgatan 13. Jakobstad, tel. 967·11827 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13. Jakobstad, tel. 967- \3 555 ANNONSPRIS I texten ......... ............ .... .... 2.90 Efter texten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.90 Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistor.le'k 200 mm, tillaggspris -.30 spmm och färg . förenings spalten per rad 1, . ÖSterbottnis ka Posten ansvarar inte för ev . ska da som tillfogas annonser som in ringts eller som på grund av post försening inte införts i beglrt num mer .

.....

~!!!!~~~::: ii:

~.,....

______________________T_O_mh_~ge_n_l_9_.3_._19_8_1 : ____________----------------------~I 20 FJÄLLVAGNEN och FLIPPER Caravan-Shop Husvagns uthyrnjng

Bennts 'el. 11 373

Nytt år.

-.-..

a modeller. Och Datsun är fortfarande. populärast. Bilregistercentralens statistik för ianuari har nyligen publicerats. Den berättar återigen om Datsuns obestridliga framgång. Datsun är fortfarande den mest köpta personbilen i Finland. OOSUN 120A/14OA. CHERRY hor också i år varit den populöraste bilen i model/ statistiken. Nörmare vor tionde av de personbilar som köptes i januari vor en Dotsun Cherry. Nya Cherry erbjuder två motorolternativ: 1200 respektive 1400 cm 3 .

DATSUN KÖR FÖRBli MÅNGT OCH MYCKET: Registrering av personbilar enligt märke Ar 1980 Datsun Tovolo Volvo Loda Flat Saab Ford Tolbot Opel V'N

St.

Morkn. andel %

17237 11030 6139 9409 8627 6720 5892 4325 4564 4051

16,7 10.7 6,0 9,1 8.4 6.5 5,7 4.2 4,4 3,9

Registreri1g av personbb- en~ modal

Januari 1981 Markn. SI. andel %

15,1 11.1 8.5 8 .4 8 .3 7.1 6,5 6,0 5,0 3.6

1500 1107 847 832 823 708 645 598 502 354

Da(sun 120A/140A Cherry Loda 1200-1600,2)05 Toyolo Corolla Volvo 242-245 Flat 127

Datsun 120Y/150Y Sunny Saab 99 Volvo 343-345 Ford Escart Talbot 1510. Solara

3B.980r

16QJ Viol.. fr.

50.980r

,Januari 1981

10426 9255 5193 3440 5184 4650 3871 2633

867 824 542 490 489

1109

2001

De två senaste åren har Datsun varit det mest köpta personbilsmärket i Finland. I fjol var marknadsandelen hela 16.7%. I januari i år var den 15,1%.

120Y/150Y Sunny fr.

Ar 1980

~428 345 329 296

De rnålga förmå-lemas Dotsu1 1. Datsun är förmånlig i inköp. 2. Dotsun hor riklig utrustning - det ökor kör· och possagerarkomforten . 3. Datsun är ekonomisk I användning - det Inne bär billigare körkilometrar. 4. Datsuns hållbarhet är redan ett begrepp. Varje ny Datsun beviljas två års garanti utan kilometer begränsning (närmare om garontin hos Datsun handlaren). • 5. Ett tätt, landsomfattande servicenät Innebär att Datsun·ägaren kon känna sig trygg i 0110 situa' tioner. ' 6. Datsun hor et! högt andrahandsvärde. Det be rättar ytterligare om hur hållbar, ekonomisk och gedigen bilen ör. Och om nöjda Datsun·ägare.

Datsun erbluder mera ekonomisk kraft. Datsun-urvalet är nu bät1re och fullständigare än någansln. Idag finns det över 20 olika modeller p6 marknaden . Och varje Datsun är ett ekonomiskt under.

1808 alu.blrd fr. 6O.980r 2.0 alueblrd OL dl... fr. 69.980r

2001. Laurel fr. 64.980r ,.,I••r,.,. , . . , Importhamn 'n"'''''''. ut....,n'....

145.000 finländare har redan va~ Datsun. Datsun håller och sparar OY K.G.65100Fl 10,NI 113022 AB NÄRPES BILI....... lk. 64200 \. 42485 B LFÖRSÄUNING T•• NYSlED' Permoavängen, 68600 Jakobatad, tel. 16890 MJölnareg.tan 13,

Vasa

tel.

Närpes, t