Österbottniska Posten (ÖP) nr. 11 1983

..

Nr 11 Torsdagen den 17 mars 1983 mk 2,50

NSK UNGDOM•• GER DIG KORTEN VALET AR DITT! __- - - r------'-­ -

~

-------- _.-­

hir will SU

__ österbotten:

2 PETER BACKA 6 STEFAN GRAHN 15' AGNETA STENLUND 2. Sysselsättningen , - Vi ska uppmuntra småföretagsamheten.

. . . .tingen

_

ska förs lärka Va­ högskoleort.

sta slärka yrkes­ . .M.. ,n i norra " 'a ÖSterbotten. o

- Vi ska förlägga pro­ d ukt u tveckl i ngsin 511­ tutet till Österbotten.

- Vi ska utöka läroav­ talsskolningen och skapa fler praktikplat­ ser.

- Vi ska också i fort­ sättningen kunna leva av jord- och skogsbruk och fiske.

4. Miljön

3. Finlandssvensk­ heten - Vi ska kunna klara oss på svenska hos myndigheter på alla nivåer.

- Vi ska bibehålla våra svenska organisa­

tioner.

- ' Vi ska tala våra dIa­

lekter. .

, - Vi ska kunna se TV­ program gjorda av, för, med österbottningar.

- Y i ska förlägga kustkana lens produk­ tionscentrum till Vasa.

- Vi ska slå vakt om vår österbottniska mil­ jö.

- Vi ska vårda våra österbottniska älvar. Vi ska inte låta dem däm­ mas upp av små kraft­ verk som bara är till för kärnkraftverkens drift.

- Vi ska bevara bya­ strukturen.

- Vi ska bedriva ett sansat jordbruk på na­ turens villkor.

5. Kommunen, länet och staten - Vi ska utveckla den kommunala självbe­ stämmanderätten.

- Vi ska ha fler beslut på länsnivå och färre på statsnivå.

- Vi ska uppmuntra kommunförbund kring t.ex. skolor och sjuk­ hus;

ska vi inte?

SVENSK UNGDOM - ANSVAR FÖR FRAMTIDEN

2

--------------------------~-----_._-

••

ROSTA! På söndag-måndag är det allt­ så dags för de som inte för­ handsröstat att gå till vallok.a­ leroa ocb avge sin röst i årets riksdagsval.

OM du inte ännu kunnat be­ stämma dig för parti och kandi­ dat börjar det bli dags nu. Är du osäker finns det ännu tid för frågor.

För. Det kan väl aldrig vara

så att du tänker låta bli att rös­ ta?! Det är en dum tanke.

Man påverkar nämligen inte genom att ställa sig vid sidan av vägen och se på när de andra röstar.

Tycker du att din röst saknar betydelse? Fel! Den är lika mycket värd som aUa andra röster.

Tycker du att det saknar be-

tydelse om du röstar eller inte eftersom ingen i alla faU lyssnar på de ungas krav - på dina krav? Fel igen, för oberoende av om den åsikten är berättigad eller inte så är det klart att ing­ en har skyldigbet att lyssna på dina krav om du avstår fniD din rösträtt.

Vår allmänna rösträtt är en rättighet men också en skyldig­ het. Och skyldigheten - ja, den är mot dig själv!

Låter du bli att rösta avstår du samtidigt från din rätt att kritisera. Liksom frin din rätt att "gnälla" över att ingenting

görs för sysselsättningen, för ungdomen, för... ja det må vara vad som helst.

Du tycker kanske att årets valdebatt varit flummig ocb profillös. Att alla låter som ett eko av varandra. Det må så va­ ra att nyanserna är små, men ingen har lovat att det skall va­ ra lätt att välja. Men, du står väl på egna ben? I så faU måste du kunna sldJja agnarna fniD vetet.

Samma regler gäller också för de som röstar blankt. Är du missnöjd? Vill du protestera? I så fall är det meningslöst att rösta blankt för en blank röst är en kasserad röst och ingenting annat.

Kort sagt: "Soffliggare!" ­ ocb du blir åskådare de närmas­ te fyra åren!

Och - hur kan du ha rätt att kräva att politikerna skall ta ställning om du själv inte ens kan ta ställning så pass att du hittar ett parti och en kandidat som talar ditt språk!?

Rösta! Och du bar rätt att ställa krav på de 200 i riksdags­ huset!

1IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHlllllllllllllllllllllllllnllllIOIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII111111111111111111111111111111111111111111101111111111111111111118111111111111111111U11II181111111111111111111111111110111ll1111ll11111l11ll1.

Såhär röstar Du och påverkar: 1.

På någondera valdagen, söndagen den 20 eller måndagen den 21 mars går Du till vallokalen i Ditt eget röstningsområde.

Vallokalens adress står i det röstningskort som har postats hem till Dig. Of­ tast är vallokalerna väl ut­ märkta.

2.

= ,

3.

s

Du ,går ensam i val båset.

På väggen i båset finns det en sammanställning av kandidatlistorna så att Du kan kontrollera Din kan­ didats nummer. Numret skriver Du i cirkeln på val­ sedeln. Obs! Skriv bara numret. Vik valsedeln på mitten så att numret blir på insidan.

// j

>

se:

Då Ou kommer till val­ lokalen räcker Ou fram Ditt röstningskort eller sä­ ger Ditt namn (röstnings­ kort är inte obligatoriskt).

Din rösträtt kontrolleras i böckerna och Ou får Din valsedel.

,

IL_y"

4.

Gå till valurnan, där Din . valsedel stämplas, varpå Du lägger den i urnan. Så enkelt är det att fylla sin medborgarplikt .

3

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••..

••

KORSNAS ....... ..

••.. .. .... ...... .. .... . .. «

il

il:

«

il il

1.( 6) Words ....................•....................... F. R. DA VID

2. (-) I Wan 't it Loud ...................................... ACTION 3. (-)T N T ........... ...'. ....................................... ~C/DC

4. (-) Om jag skriver en sång ................. EVA DAHLGREN s. (tO) Eye of the Tiger .................................. SURVIVOR 6. (-) Mera brännvin ............................ EDDIE MEDUZA 7. (-) Down Under ................................ MEN AT WORK 8. ( 1) Heavy ..................................... VIKTOR HURMIO 9. (-) Never Again TOMAS LEDIN & AGNETA FÄLTSKOG 10. ( 9) Do You Really Want to Hurt Me ..... CULTURE CLUB

Populäraste etta någonsin i ÖP-topplistans historia? Fransmannen F R David var verkligen i topp i Korsnäs i lördags . Vad mera?

Tjaa, igen får det väl konstateras all en röst kupp ägt rum; nu var det Taklaxgruppen Action som lyckades komma upp på en and­ raplats ... Annars är det ju en skön blandning av gammalt och nytt på listan . Nyare låtar som var nära alt komma med var "Too Shy" med Kajagoogoo och "Sexual Heeling" med Marvin Gaye .

Och' en mycket populär grupp som inte rymdes med var Scorpions

- rösterna sp iilIrades på många låtar. Nästa topplista framröstas på fredagen när Dansrouiellen besöker Iskmo-Jungsund.

il

..... ...... .... ..... . ...... .... .... .... .. ...... .... ..... ....

....

.... ....

...

il

il

.

..

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• •• •

ROCKENS RANDER------.-....

Sassa Nygård tycks anse att rock­ byråkraten och rockaren måste befinna sig i en ödesbestämd konfliktsituation, precis som han också hittar en olöslig konflikt mellan kvantitet och kvalitet. Det ligger mycket av "finlands­ svenskhet" i resonemanget: sök konflikter, motsättningar och klyftor mer eller mindre för deras egen skull!

Sassa har valt sida - och Eki Häggman var inte sen att ställa sig på den motsatta sidan. Jag vill representera dem (den?) som står med skaklarna på båda sidorna

med att de som räcker till små­ ningom utkristalliserar sig. Se på Viktor Hurmio & c:o från SÖU­ rock och Kusktrock!

Alt i det här skedet ha som ledan­ de princip att de medverkande banden på Kustrock-2 och SÖU­ rock tiII varje pris måste bantas ner, som Sassa föreslår, är nog att slå undan benen på många hell okända förmågor och rocka­ re som kanske har gått fram med stormsteg sedan senast. Hur ska vi kunna kräva att andra ska upptäcka att vi LEVER och UT­ VECKLAS om vi själva börjar

gränser i onödan, men behöver förstås inte heller avsluta våra funderingar över felet med svens­ ka som rockspråk som resultatlö­ sa. Det hela är på sitt sätt ett

makrofenomen av syndromet att

den som talar dialekt sjunger på

"högsvenska" !

En tillräckligt stark rock söker sig nog "hemåt" i siom tid. Jag håller med Sassa om att att något alltförkonstruerat aldrig överle­ ver. Vi ska m.a.o. inte skrämma bort dem som räknar sig företrä­ da finl.sv . rock. De må sedan se ut, bära sig åt, spela och sjunga

- med risk för att tril.la i klyftan.

I stället för att alltid definiera ,'ad som SKIUER rockbyråkrat och rockare ÅT borde man i­ bland också definiera vad som FÖRENAR dem, utgående från den gemensamma nämnaren: in­ tresset för rockmusik.

med alt TA LIVET AV oss?

Finl.sv. rock hänger lika mycket på finl.sv. rockare som finlands­ venskheten i Finland på finJ.svenskarna. Ingen annan lyf­ ter upp el-git a rren åt oss än vi själva.

Nåja, det är klart att man ock­ så ska vara medveten om farorna med bredd. Om man inte har nå­ got all fylla längden, bredden och höjden med får vi en lom va­ cuum-kub, och den är värdelös.

Alll så: satsa tillräcklig! brell nu för all stimulera det viktigas­ te: rock musikernas ut vecklings­ vilja. Därefter blir tiden mogen all satsa mera i smalare samman­ hang på de toppar, som hoppelil1.en utkristalliseIar sig. .. .

Nilgons ans masle man borja.

Finl.sv. rock behöver inte PÅ­ BÖRJAS mera, den finns. Nu gäller det att STÄRKA DEN BÅ­ DE I LANGD, BREDD OCH HÖJD - för all få rediga don att FYLLA MED INNEHALL! M.a.o . tycker jag också att de rockare som har finl.svenska som modersmål bör få lalla på engels­ ka om de vill. Om man sedan ska kalla musiken finl. sv. rock el.ler något annat må historikerna be­ döma. V~r identitet som unga finl.svenskar får inte hänga på rockspråket. Vi ska inte skapa

hur som helst om vad som helst.

M.a.o . fram för liberali sm, inte nymoralism!

Antinu,en det gäller rock eller an­ nan musik, finlands svenskt ellt'~ annat , starkt eller svagt, borde ,,; människor inse att alla behövs och bör få vara med. Om bara viljan finns, så finns det nog an­ gelägna samarbetsuppgifler!

BREDDEN är nämligen livs­ nödvändig för kvaliteten, och tvärtom. I dag hallar den kvali­ tetsmässiga sidah av finl.sv . rock, men för att uppnå balans måste vi utgå från bredden . Jfr. med idrotten: inga toppar utan ordentlig bredd , och å andra si­ dan: ingen bredd utan stjärnor om förebilder.

Bredden är nu finl.sv. rocks star­ ka sida. Den ska vi inte gå åt ge­ nom att gallra bort kust rockare eller söurockanmälda. I stället måste vi satsa på bredden - med loppen i tankarna. Genom att sporra och kräva så mycket som IIlÖjligt av så många som möjligt i så många sammanhang som ..ojJigt så kan vi också räkna

kan få: bredd, längd och höjd _

och innehåll. En tungvägande

ku b kan rulla bäll re än en boll

och drar upp djupare ränder ef:

ter sig!

XI

Rock-Berra Lindell

Det är klart all "kriget kommer i morgon"-texter är viktigare än "hjärta-smärta" -texter. Under­ måliga saker får nog den dos skäll de förtjänar i sinom tid. De som har kommit sa långt att de ids och orkar befatta sig med ö­ desfrågor som krjg och fred be­ sitter ofta en grundärlighet som genomsyrar en aldrig så klumpig text. Precis som i "fallet" freds­ demonstrationer tror jag att man bör återkomma till saken om och om igen på olika sätt. Alltid vak­ nar någon, och det är ju det som är meningen. Vi måste komma i­ håg att de nymorgnade måste få grepp om konkreta saker och ting först, innan de kan få utbyte av långtgångna analyser. De re­ dan frälsta mister knappast sin tro p.g.a. en banal "kriget kom­ mer i morgon"-text.

Också i det här sammanhanget vill jag förespråka bredd . För det kommer också alltid all finnas . sovaride och nymorgnade. Tids nog kommer kvaliteten (men som också Sassa sagt : lål gärna våra poeter ta sig an textplitandel!)

Finl.sv. rock behöver allt den

En finlandssvensk rock-poet. Teckning av Francisco Goya.

4

18. 3 kl. 19.30

*

HÖGKLASSIG SHOW

*.

BUSSAR: Oravais trafik från Vasa via Vörå 19.00; Haldins från Jakobstad via Nykarleby 19.00. Österö 19.00.

~

~ROSE

HÖGKLASSIG DANSMUSIK

DANSDEMOKRATI

THE

ÅLDERSGRÄNS 15 ÅR VAR BEREDD ATT VISA ID-KORT [

Din kandidat

HELGE SMEDJEBACKA till riksdagen.

Vi II verka för ett förbättrat sysselsätt­ ningsläge och spe­ ciellt att lindra ar­ betslösheten bland ungdomen.

5

MALDANSPARAD PAWASKIA

YTTERMARKGÅRDEN lörd. 19. 3.

DANSA TÄTT INTILL

*

Q)

*

kl. 20.00

TILL TONERNA AV:

ÖSTMANS-mogetband från Norrland

TJOTABELL för bussen till Oansrouletten i Jeppo 18. 3. kl. 19.00-23.00

Dansrouletten

OGRAMKORT 25,­ JK)RDSBESTÄLLNINGAR VIA SÖV . 961-113 572 ARR: A& M

TJOT ABELL för bussen från s. VaJIgrund till Jungsund fred. den 18 mars 1983 kl. 17.50 S VaUgrund uf 18.00 N Vallgrund uf 18.10 Replot TB - invänta taxi fnin Björköby 18;50 Iskmo 19.00 Jungsund

TIOTABELL för bussen till OansrouJetten i Pörtom 18. 3. kl. 19.00-23.00

18.00 från Nykarleby 18.15 Munsala, via Moni Pensala Taxi fnin Ytterjeppo kl. 18.30 kör runt Lassila och Keppo i Jeppo.

TJOTABELL för bussen till

Westerlines 18.00 Pjelax (Riksens dansrouletten i Terjärv uf-­ backe) lokal kl. 19.00-23.00.

18.05 Böle

18.15 Näsby

Från Kronoby 18.00 (samlingshuset 18.20 Y-mark

via Nedervetll (KNH) 18.20).

18.30 Ö-mark TAXI från Småbönders (baren) 18.30 via Högnabba 18.40.

Retur efter dansens slut kl. 23.00.

TAXI fnin Björköby kl. 17.40 Björköby uf 18.10 Replot TU - byt till bussen Retur efter bussens ankomst ca kl.

23.50.

Det sägs aU sommarplågan som Janames Poporkester utlovade i senaste är OP är skapad ...

Och aU Abba-Agneta som bäst håller på och jobbar med en solo-LP. Den släpps enligt skivbolaget i april. Producen­ ten är inte helt okänd ..• Mike Chapman.

Slutligen ser vi aU det blir en ny omgång med The Kids from Fame i Sveriges dumburk. Den nygamla serien startar på sön­ dagen. De som gick miste om de första avsniUen kan ju alltid spana in dem i Finlands TV där har man visst hunnit med fem avsniU nu.

'Jåånasos arvä' på Wasa Teater Björkö uf gästspelar på Wasa Teater söndagen den 20 mars tJ . 17 .00 med " Jåånasos arvä" . Alla inkomster från g.ästspelet är till förmån för den pågående cancerinsamlingen så förutom Björkö uf är också Wasa Teater och Wasa Teaters damkommitte engagerad.

Teatergruppen har många gånger diskuterat att man skul· le dra sitt strå till stacken för cancerinsamlingen. De tycker att också ungdomar i den mån det är möjligt skall engagera sig. Och när de då fick en sa· marbetspartner i Wasa Teater så behövde de inte fundera på saken desto längre.

III-ringens årsmöte Tredje ringen har hållit årsmöte och fiU en ny styrelse med föl­ jande sammansättning. Ordfö­ rande Kaj Karlstedt (Pensala lIf), viceordf. Kristian Käld (Kovjoki uO, sekr. Monica Suadholm (uf Svanen), kassör Marlene Widner, ordinarie sty­ relsemedlemmar: Anita EnQvist

(Y -jeppo uO, Kjell Henriksson

(Socklot uf), Bo Nylund (NUFS), Bengt Nyblom (Mark­ by uO, Stefan Ljung (Jeppo uO, suppleanter: Henry Kallvik (NUFS), Lars-Erik Backman (Jeppo uf), Mats Karf (Pensala uO.

.

\J~GoO

~/>t.R~

NORDMAN .TALESMAN.

Också regeringen föll för Söderström

Sten Söderström läkare/riksdagsman

Håkan Nordman har ett brett förtroende bland svenskösterbottningarna. I senaste riksdagsval fick han 5.426 röster - endast 99 röster till hade be­ hövts för ett inval. Den gången fick han mest röster i Vasa, Malax, Kristinestad, Korsholm och Närpe. s .

Han var den jämnaste röstsamiaren över hela Os­ terbotten. Vi behöver honom i riksdagen I .

för att Söderström och DFFF röstade mot mera vapen! Österbotten behöver en röst för freden!

Trygga Stens återval!

Listorna 20·37 DFFF/Stödgruppen

I RIKSDAGSVALET 20 -- 21 MARS

Thea Norrgårds morgongym­ nastik - en pantomin, som också bygger på en he,1 del mi­ mik var ett skrattpiller. Direkt följt aven parodi på mannen i det stora vita huset "over there" i Christer Lindqvist s skepnad.

Naturligtvis undgår man inte heller i dessa tider val­ propaganda . Kronobys egen "grand old lady" gjorde sitt bästa för att få röstare över till Nära Dig-partiet på ett sätt som publiken uppskattade väldeli­ ga. Varför inte - när man är iförd päls Qch "päärograftå".

Storstaden Karleby har ett stort varuhus, som det är rena äventyret att bege sig in i. Åt­ minstone om man skall tro Kro­ nobyungdomarna. För de ger ut lärdomar om hur man skall köpa billigt. Johan Lillskrubb har fått ikläda sig kvinnokläder

och gör en helt dråplig käring,

. som är aningen bortkommen

vad gäller nymodigheter i varu­

huset.

Han återkommer tillsam­ mans med Christer Lindqvist och Mårten Holm i ett senare skede som babisar hos dag­ mamman och njuter obeskriv­ ligt att få kladda ner sig. Kille med brett register.

Kronoby har ett sångglatt gäng.

Alf Mylläri har arrangerat den musik som framfördes dels som solo, dels som körsång i större eller mindre grupper. En positiv sak all inte alla sånginslag vilar på bara några få.

Danserna märktes också, de verkade väl inövade och var samstämmiga och varierande.

Det som i någon mån störde var att musiken kom från band.

Den egna orkestern kund e ha

Snedvridna

statsbidrag

- Skall 1983 bli det år, då den skeva fördelnings­ politiken av de statliga amatörteaterpengarna rät­ tas till.? Det hoppas man i alla fall inom Finlands Svenska Ungdomsförbund: (FSU) där man i da­ garna jobbar förtvivlat för att förse belsutsfattar­ na med material i frågan. ~ På finlandssvenskt håll har vi i flera år varit irriterade över den styvmoderliga behandlin­ gen aV-den finlandssvenska amatörteatern . FSU har i l1era år påpekat att fördelningen av de statliga amatörteateransla­ gen sker på alltför lösa boliner, säger Johan Fredriksson, ord­ förande för förbundets teaterråd.

- När Calle Öhman inför in­ nevarande år lämnade Statens dramatiska kommission påpekade han också mycket riktigt att den viktigaste fin­

landssvenska teaterfrågan un­ der 1980-talet blir att rätta till den skeva fördelningen av ama­ törteaterpengarna: Amatörteaterverksamheten i Finland leds och domineras i dag av tre stora förbund . De finland ssvenska amatörteager­ grupperna är organiserade inom Finlands Svenska Ungdomslor­ bund. På finskt håll har man ett stort förbund Suomen Harras­ tajateatteriliitto (SHT) och se­ dan arbetarrörelsens förbund, Työväen NäYllämöiden Liitto (TN2). Den finska uf-rörelsen som har det största antalet grupper är organiserade inom Suomen Harrastajateatteriliit-

to .

Utöver dessa finns det några mindr.e förbund. l huvdsak är det de tre stora förbunden som slåss om de knappa resurser som finns att tillgå, säger Johan Fredriksson .

Statsmakten delar i dag ut två typer av statsbidrag för amatörteaterverksamheten . Det största momentet går till ama­ törteaterorganisationerna. Där­ utöver finns det ett bidrag för amatörteatergrupperna, berät­ tar Fredrik sson.

- År 1982 publicerades en om­

fallande amatörteaterutredning om amatörteaterverksamheten i vårt land. Utredningen som är finansierad av statsmakten ger en klar och entydig bild över verksamheten i vårt land.

Samtidigt är det det enda ob­ jektiva och nedskrivna doku­ mentet över amatörteaterverk­ samheten, säger Fredriksson.

- Utredningen visar att FSU hade 77 (10 DJo) aktiva grupper, SHT 292 (40 DJo) och TNL 73 (10 DJo). Förbunden uppger ett något större antal. FSU uppger 150, SHT 600 och TNL 150 grupper.

hoppat in och gett mera liv.

Men till det krävs massor av re­ petitionstid. Lena Ditzler har liksom i fjol varit den dragande kraften i danserna.

När man har en kille som Ch­ rister Lindqvist i sällskapet tar man också vara på all göra en snygg dekor . Och det har Kro­ noby . Detta år har han fått hjälp av Greger Hagström, Olav Krook och Johan Lill­ skrubb . Killarna har åstad­ kommiten dekor som man rea­ gerar för.

Ett stort gäng, 28 personer, kan ha sina sidor. Det är svårt att få roller till alla och det är svårt all få flyt i en revy. Della har Kris­ tina Ågren lyckats väl med. By­ tena fungerade bra. Hon har också lyckats väl med all ploc­ ka ihop de många numren till en kontinuerlig enhet.

Margaretha Sjöstrand

D "Motionsbingo .. i Jeskoevara.

Det är denna utredning som FSU:arna nu närmast drämmer i bordet för beslutsfattarna, när man vill rätta till den skeva ans­ lagsfördelningen.

- Vi vill att utredningarna skall ligga som en grund för fördelni'ngen av anslagen. Som det är nu beaktas den knappast alls.

Johan Fredriksson berättar att 1982 fick förnundena stats­ bidrag enligt följande. FSU er­ 127.500,SHT höll 796 .000,och TNL 796 .000,-. Därtill kommer att TNL fick 500.000,-, SHT 250 .000,- medan FSU erhöll 59.000,- av de s.k. partiernas julklapps pengar .

Den nuvarande fördelningen är

. synnerligen orättvis och försät­

ter de olika förbunden i en

ojämlik situation när det gäller

all bygga upp verksamhetenm.

säger hedriksson .

- Du kan ju se själv säger han och . radar fram följande fakta på bordet: Ovanstående fördelning be­ tyder all TNJ, med sina grupper erhåller över 10.000,- per grupp, FSU får nöja sig med 1.000,- per grupp. Det över­ lägset största finska förbundet får nöja sig med 2.000,- per grupp. Det kan inte vara rätt­ vist och det får inte fortsätta så, ryter Fredriksson.

- Han hoppas att Statens dra­ matiska kommission som för­ delar anslagen nu skall rätta till den skeva fördelningen mell'an förbunden . Härtill borde det nu finnas reella möjligheter, sedan riksdagen vid behandlingen av budgeten gett ett tilläggsanslag på 500.000,-. FSU och SHT borde nu erhålla en hygglig gropjustering av denna halv miljon.

Samtidigt borde man

inom dramatiska kommissio­ nen bereda klarare direktiv för vilka kriterier som skall beaktas vid fördelningen av statsansla­ gen . Vidare borde man lägga fram en plan för hur man skall trygga de statliga anslagen för amatörteaterverk samheten . De senaste åren har en ökning av anslagen tryggats enbart genom att partierna har gett julklapps­ pengar för amatörteatern.

Fredriksson vill också framhålla all snedvridningen också gäller de statliga anslag som de enskilda amatörteaterg­ rupperna erhåller. De senaste åren är det enbart Närpes Tea­ ter som har erhållit anslag

trots att de finlandssvenska grupperna varit inemot 20 DJo av det totala antalet sökanden. Även om de finlands­ svenska grupperna före 1980 var dåliga på all ansöka om anslag, så är det inget motiv för all inte ändra på fördelningen.

Beskrivande är all 1982 fick TNL:s grupper 71 ,44 DJo av gruppernas anslag.

Fredriksson hoppas att de in­ kommande veckornas möten och aktiviteter skall rätta till si­ t uationen inom amatörteater­ sektorn . Annars måste man fundera på andra åtgärder sä­ ger han .

Eki Häggman

7

Oickan hade inte livet framsig ...

Det var alltid tyst i Rita Karins Hade varit så sen vi var små.

Karin satte sig ensam på en • väldigt ensam och lyssnade allt som var tyst omkring hen­ . Palmen på sin löjliga piede­ • spegeln, byrån med kortet hennes lillebrorsa, de mörka torna, de trista tavlorna.

- Mamma är på sjukstugan.

Det hade jag inte frågat om, det intresserade mig inte det bitt­ ersta, det var klart att hon var på ~j ukstugan, om hon fortfarande de. Hon kom bara hem när hon var trött, så trött att hon,vis­ pade med de vita armarna i luf­ ten, skrek hon inte tålde oordnin­ gen i Rita Karins rum.

Hon hade en farsa också, men det var bara en liten plastfarsa, som måste gå två gånger genom en dörr för att märkas. Man kun­ de ta plastgubben och sätta ho­ nom på middagsbordet,. trycka på ett par knappar, och en eller två fåniga historier rann ur ho­ nom som välling, innan luften tog slut. Då lyftes han ner, link­ ade ut ur rummet, försvann in i sina gömmor. Engång hade han varit ordförande i köpmanna­ föreningen, men det enda han hade kvar var karamellburkarna, fulla av frimärken. Det var aldrig tal om honom i huset. Inte i något annat heller. Han var som en inackodering. Man viskade om honom och sa: Nej, han är visst där inne nu.

Men det var sant, han störde aldrig nån människa. Inte ens Ri­ ta Karin och mej hade han stört.

Vi glömde bort honom. I alla fall hade jag gjort det. Men inte nu.

Nu tänkte jag bara på honom.

För Rita Karin, hon var sig inte lik: välkammad, nagellack, dräktkjol. Men det var väl också det samma. Jag hade ju kommit för att lämna henne en vanlig parfymflaska, som Gunilla hjälpt mig att välja ut i Paris. Men den var köpt i Paris, så den var gans­ ka ovanlig. Mitt besök var inget man kunde nonchalera.

- Hur har du det, Rita Karin? fick jag ur mig till slut. Men hon var som död i ögonen. Hon stir-

Österbottniska Posten Medlem av tidningarnas förbund. Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar.

Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1983

rade stelt framför sig, med ar­ marna korslagna över magen, som en frusen höna. Hon vagg­ ade sakta av och an. Så fick man ta mig fasen, inte s~ ut på körkort ens.

- Tack bra, och själv, hur har du haft det?

- Herregud, Rita Karin, vad är det med dig?

- Hurså?

- Du är dig inte lik.

- Lite trött bara. Jag arbetar ju. När kom du?

- I går kväll, sent, sa jag och kände hur svettig handen var som klämde i fickan.

- Tackför breven, sa hon .

Hon fick väl svara som hon vil­ le, det var inte min sak ett för­ bannade dugg, det var bara det att jag inte har det ringaste lust att ge parfym till en tjej, som man haft så mycket ihop med, och som inte verkar glad för att man är henne nära igen.

- Du kan tro att jag haft det Men det var ingen ide det hel­ ler.

- Förlåt. Hon böjde huvudet lite på sned; kanske såg hon lite nyfiken ut.

- Äsch, det var inget.

- Slipp då.

Vi höll tysta, minst tre timmar.

- Jag har längtat efter dig, må du tro. Är du inte frisk?

- Jag har ju varit sjuk hela vintern, sa hon, det kanske är därför jag är trött.

- Vad säger du, har du varit sjuk, ropade jag, precis som att det var roligt.

- Ja, men det är över nu.

- Vad var det för fel?

- Inget särskilt.

Så var det väl nåt med under­ livet, men sånt hade vi ju pratat om förr. Och jag kom mig inte för att fråga om det var nån an­ nan; jag vågade inte.

- Rita Karin, jag älskar dig.

- Nej, Bernard.

- Jo. - Var inte barnslig nu. Du vet att vi växt från varandra. Är du inte nöjd med det förresten, du och din Mimi, och sånt där.

- Va fasen nu då? Henne har jag glömt. Och vi som har haft det så bra, har vi inte?

ÖP-rådet: Leif Rex ordförande Stig-Göran Forsman, Sture . Eriksson, Håkan Westermark, Lars-Erik Backman och Ulf Johansson.

Chefredaktör och ansvarig utgivare Leif Sjöström tel. 967-13 555 hemtel. 967-18 697 Redaktion Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68600 Jakobstad

- Känner och känner, skall - Jag minns inte.

Jaså, vi hade växt från varand­ det vara nödvändigt det då.

Och det kändes värre än allt ra. Det betydde naturligtvis att hon växt från mig. Tjejer är in­ annat, att hon fortfarande gilJade bilska. Kunde jag inte visa att mig. För det är mycket längre man t.ex. dragit ut visdoms­ mellan att gilla och älska, än hata tanden? och älska.

Men så blev jag sittande och Jag försökte komma på ett tänkte på visdomstand, hörn­ sätt, att bära mig riktigt jävligt il­ tand, visdomstand, hörntand. la åt, för att hon sen skulle säga: Jag hatar honom, till alla som Det var ett bra sätt att koncentre­ ra sig, och när jag svalde, för det ville höra på. Folk skulle då tro, gjorde jag stup i ett, rynkade jag att det var jag som gjort slut. ögonbrynen, flinade upp mig en Hon var så vacker där hon stod aning, att hon skulle märka det. i den snäva dräktkjolen, en vit Att det fanns annat som roade jumper och en mörkblå scarve mig. Men inte heller det bet. kring halsen; hon var mjukare i Om det inte varit för parfym­ rörelserna nu än förr. Fast hon flaskan. skrattade inte. Hon var kanske Sjösvett under armarna reste uttråkad. Och därför borde jag jag mig. göra nåt. En grej, en stor grej .

- Skall du gå?

Nästan som att förgripa sig. Jag - Tydligen. Här är väl inget såg mig om efter nåt att slå sön­ att skaffa. der. Flaskan! Kasta den framför - Bastiano, jag , .. henne och säga: den här hade du - Det är ingen ide . . . fått av mig, den har jag köpt åt Jag kände att jag måste gå ut och dig på Samaritaine i Paris och jag snackade franska och talade om gråta för att jag mistat henne, hur du såg ut och vad du kändes och visste att det skulle ta lång tid att komma över eländet, för jag som, och det var så stort allting, var så van vid att hon kom när och nu ville du inte ha den. Ne­ hej. Jag var för snål.

jag ville och det värsta av alltihop Med lägenhet och gifta sig och var att jag köpt henne en riktigt sånt kunde jag ljuga. Men inte dyr flaska parfym, som jag kra­ med den här flaskan. För den var mat i fickan hela vägen, för att sann. Sann rakt igenom. jag inte skulle tappa den. Och det Så smällde jag igen dörren och hade varit en söt fransyska som rusade upp i skogen. valt ut den åt mig i ett varuhus i Paris; jag vet inte vad jag tänkte - Gräset var grönt och solen sken, då, men bara att den här skall Ri­ och det borde inte ha varit så att ta Karin ha. Och jag hade på tun­ man låg därmed en flaska som gan: jag har en sak, för att be­ ingen ville ha. Jag borde ju skylla veka henne, när jag stod i den mig själv, eftersom jag egentligen halvmörka tamburen och stam­ hade beslutat mig för att säga nej pade, medan jag kämpade med tack till henne och börja ett nytt tårarna. och mycket större liv, där inga - Minns du inte när vi var up­ avstånd . och kringskärningar pe vid Klätten och du sa ... fanns. Där hela Europa var öppet Och jag sa: Vi kunde väl försö­ och var ett med hela världen. För ka ett tag till. såna som jag vill ingenting annat Och sen sa jag i nonchalant än leva och trivas, därför att det ton: Jag åker till Stockholm, har är så bråttom, som om alla män­ fått en asflott lägenhet där, jag niskor måste genom ett krig. Och kanske måste gifta mig i höst. jag hade inte varit det än och Hon var inte intresserad. Flas­ kände att det skulle komma. Men kan brände i handen. jag var inte rädd: för lite grann Och jag kunde inte hitta på fler hade jag i alla fall hunnit med, li­ lögner. Då blev jag äcklig på all­ te hade jag sett. var ocb sa: För min skull. ..

Så skulle jag känna i det här - Jamen, Bernard, du vet att nya större lviet, men det är så jag gillar dig skarpt, men jag svårt att börja, när man inte rik­ känner ingenting för dig längre. tigt vet vad man menar. Jag

Redaktör i Vasa S-E Glader, tel. 961-113522 Redaktör i Sydösterbotten Stig Björkas 66100 Malax

tel. 961-651 603

PRENUMERATIONSPRIS 1983

Helt år .... .. .......... ........ ... . 60,Halvt år. ... ... ....... .. ........... 40,Skandinavien .. ...... ............ 70,Lösnummer .............. .. ....... 2,50

snörvlade in gräs och jord, borr­ ade fingrarna i jorden. Jag låg i skogskanten ovanför hennes hus, ovanför allas hus. Det var sommarkväll; himlen över sjön var röd och vacker, som jag inte sett den på månader, och skogen färgades kopparglansig; tallarna bakom mig höll andan. Några prästkragar skymde sikten mot kyrkan, eftersom det knappast var nån vind. Men nu skulle jag I ge mig ut och fiska och vara en­ sam resten av dagen här hemma.

Morsan var hemma. Halvt bort­ vänd, sa jag till henne.

- Du, det var en sak jag glöm­ de ge dig.

Jag ställde flaskan på bordet.

- Men inte skall jag väl ... i min ålder.

- Dom sa den skulle passa nån i din ålder.

Hon synade den långsamt, så ställde hon den på köksbordets yttersta kant.

- Du har träffat Rita Karin?

5 Mor tröstar son, sen dricker de te.

- Jag tyckte det var lika bra att hon fick tala om det själv.

- Vadå? frågade jag och gnuggade mig i ögonen. Hon har inte sagt nånting.

- Hon är ju... sa hon inte vad hon råkat ut för, och att. ..

- Rita Karin, har hon fått barn? tänkte jag, för det får dom ju då och då.

- Nej, svårt sjuk. Inte om för­ lovningen heller, med Salven, kommunalkassören du vet? Men du gav henne väl ingen chans, förstår jag. Men såvitt jag hört, jag har inte haft mycket kontakt med familjen, började det på la­ sarettet. Hon låg fyra månader därinne; han var också där nån tid, och de tröstade väl varandra; han är ju så mycket äldre än hon.

- Gubbe, nästan.

- Åja, fjorton år äldre bara; de förlovade sig strax efter det att hon Ikom hem; hon låg där myck­ et längre än han. De skall gifta sig snart och jag tror de passar bra för varandra, och han har va­ rit ungkarl alldeles för länge.

Forts. i nästa nr.

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967-13 555

ANNONSPRIS I texten .. ........ .. ......... .. ..... 3,75

Eftertexten .......... ......... .. . 3,75

Bestämd plats -,20 per mm

ANNONSMOlTAGNING SÖU:s kansli Clas Holm tel. 961 - 121 564 månd., tisd . tel. 967-11827 kvällar (hemtel) 961-222 508

Annonser bör inlämnas senast

måndag kl. 16.

. " FÄRGt\NNONSER Minimistorlek 200 mm . Tilläggspris -,35 spmm fär~ . Österbottniska Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inringts

eller som på grund av post försening inte införts i begärt nummer.

I

I

8

För Lisbeth Saxberg betyder de mänskliga relationerna oerhört mycket. Hon tycker att vi mera spontant skulle visa våra känslor. Våga ge en kram. Våga visa att vi tycker om varandra. Självrannsakande medger hon själv inte heller .Iever upp till det här..

- Det är inte lätt att vara människa. Det är svårt att leva upp till alla krav som ställs på en och också att leva upp till sina egna förväntningar, säger Lis­ beth.

I sitt jobb träffar Lisbeth massor med människor. Hon har massor med bekanta men få av dem umgås hon med på fritiden. "Jag tror, också, för att vi skall må bra, så måste vi umgås på fritiden, men det orkar man inte nu." Vi borde ge oss själva mera tid till det här menar Lisbeth.

Lisbeth är ungdomssekreterare i Närpes, 31 år och hemma från Toby i Korsholm. Efter mellanskolan blev det ett år på Norrvalla och därefter ett år på SÖFF. Innan hon fick ungdomssekretararkompetens var hon tvungen att läsa en tre månaders kompletteringskurs eftersom SÖFF på den tiden ännu in­ te gav den nödiga kompetensen.

I yrkeslivet har hon provat på att vara ungdomssekreterare i Korsholm, ca 3,5 år och lika länge var hon ombudsman åt SV. I Närpes har hon nu varit ca 2,5 år.

Arbete och fritid är intimt ihopkopplat, säger Lisbeth. Hon är politiskt ak­ tiv men har först nu känt sig mogen för aU ta steget från SV till SFP. Studier kan också sägas vara ett fritidsintresse och nu senast har hon avlagt en appro­ batur i pedagogik. Dessutom har hon ett a i sociologi.

Lisbeth är intresserad av nordiska frågor och av fredsfrågorna. Kommu­ nalpolitiken tycker hon också är mycket intressant.

På fotbollsplanen har Lisbeth setts under många år men nu har hon slutat.

Lisbeth hör till de som sett till att damfotbollen i alla fall fått ei1 fot i det mans­ dominerade fotbollsösterbotten.

Numera är hon bosatt f Kristinestad med sin sambo Håkan. Är kvinnans plats vid spisen?

- Om hon trivs där tycker jag att vi skall respektera det. Det be­ hövs en omvärdering av synen på hemarbetande. Jag hoppas i var­ je fall att varje kvinna skaffar sig en grundlig utbildning. Samhället förändras så snabbt i dag att man lätt fjärmas från varandra och då är det bra om man kan stå på eg­ na ben. Jag själv kan inte tänka mig att vara hemarbetande.

Tävlar män och kvinnor på sam­ ma villkor?

- På något vis har jag en känsla av att om en man och en kvinna söker samma jobb 'behöver kvin­ nan mera meriter. Vi är inte rik­ tigt jämspelta. Och en kvinna har ögonen mera på sig om hon får en utsatt post, en ledande tjänst.

Jag tror att vi kvinnor har en press på oss. Vi vill viSa att vi kla­ rar av uppgifter som hör till man­ nen. Som kvinna vill jag att vi skall tävla på samma villkor och därför är jag emot kvinno- och mansorganisationer . Som det är nu tiger kvinnorna när de kom­ mer med männen . ..

Går det att kombinera barn och karriär för en kvinna i dag?

- Det beror ju hemskt mycket på hemförhållandena! Om ens man ställer upp och stöder. Men, nog är det ju så att man hoppas att karlarna skulle ställa upp me-

ra. För många kvinnor går det av gammal vana; man avstår efter­ som mannen är viktigare! Det är en värderingsfråga.

Vad säger du om jag påstår att kvinnorna är rädda för att visa framfötterna?

- "Visa framfötterna" har en negativ klang för mig ... Kvin~ norna saknar självförtroende. Är rädda för att höra sig egen röst.

För att ställa en dum fråga. Jag tror inte att vi får mera självför­ troende via kvinno-organisatio­ nerna. Det skall ske i hemmen.

Det är så få kvinnor som är akti" va och de blir kanske för ivriga?

Många gånger upplever man det så själv också. Därför uppfattas

man som en kvinnosakskvinna .

Som man i själva verket inte är!

Varför är vi så könsbundna i våra . yrkesval?

- Jaa, säg det! Jag tror att flick­ orna många gånger har det i hu­ vudet att de skall gifta sig, skaffa barn. · Kvinnor har inte ambitio­ ner. Vill inte ha ett jobb som krä­ ver så mycket; vill inte ha ledande tjänster. Återkommer till det att kvinnorna saknar självförtroen­ de, att de kanske skulle behöva mera stöd.

- Är det tryggheten som man vill ha? Beror det på uppfostran?

Lärs att det är karlarna som skall sträva framåt? Vågar inte sikta

på ledande tjänster för att man är känsligare? Jag har en känsla av att karlarna skjuter problemen snabbare ifrån sig. Kvinnorna tänker mera på det, är inte så ytli­ ga som männen.

Du har ju själv spelat fotboll i många år. Märkte du någon atti­ tydförändring?

- Det var nytt. Uppfattades.som något extra, väckte uppmärk­ samhet. Sedan var vi ganska mycket skadade i början och då blev det litet av det där: "Är det någon kvinnosport?"

Med åren förändrades inställ­ ningen. Det blev mera accepte­ rat. Vår publik minskade på slu­ tet och det är väl också ett tecken på att damfotbollen blev accepte­ rad. Det där gäller förstås Hop­ pet och Sport. Jag tror nog att om vi skulle få damfotbollslag i Kristinestad och Närpes så skulle de väcka uppmärksamhet.

Skall en kvinna rösta på en kvin­ na?

- Man kan inte säga att man skall rösta på en kvinna för att man är kvinna! Jag tror att många av de kvinnor som ställer upp via sina kvinno-förbund ute­ sluter männen. Ännu ett argu­ ment mot dem! De vänder sig till en för snäv krets.

Man röstar på den som passar

en bäst - ideologiskt! Jag har nog också röstat på en kvinna ­ senast i elektorsvalet. Men jag röstar inte på någon för att jag tror att han eller hon blir invald utan jag röstar för att jag tycker bra om det som kandidaten står för!

Varför är debatten inför årets riksdagsval så sällsynt profillös?

Beror det på att folk har så svårt att säga något? Att man vet att vi går mot ekonomiskt sämre tider och att det inte går att lova så

mycket.

Dessutom har det varit val fle­

ra år efter varandra. Fast, debat­

ten inför elektorsvalen var så hög

att man tycker att den skulle ha hållit i sig. Jag själv upplever inte debatten som lam. Men ... det är synd om det är så för det är ju en form av demokrati. Debatt väcker folk. Får dem att ta ställ­ ning.

Kommer den låga profilen att in­ verka på röstningsaktiviteten?

- Jag tror att folk kommer att rösta. J ag tror också att det har betydelse att ungdomsnämnder­ na går ut till ungdomarna med in­ formation. Jag tycker att infor­ mationen till ungdomarna blivit betydligt bättre än förr.

Forts. sid 18

9

• RUlänien (eg. Republica Socialista Ro­ ...m) ligger väster om Svarta bavet ocb har

m yta pl237.S00 m1 • Landet har 19,2 miljo­

• Den politiska utvecklingen efter andra rirldskriget dirigerades av Sovjetunionen . . . nuförtiden brukar man räkna med att . . . .t tillhör de mera oberoende inom öst­ Wecket. Speciellt sedan landet började ut­ .,.nja motsättningarna mellan Peking och Moskva till sin egen fördet • Idag satsar landet hårt på turismen för att locka till sig den nog så viktiga västvalutan.

För oss med akuta penningproblem och med en intensiv lust för utlandsresor så är Rumä­ !lien ett verkligt alternativ.

• Få turistorter är så billiga som de rumän­ ska samtidigt som de bjuder på sol, sand oc,h bav i överflöd för den bleke och frusne nord­ bon. En veckas resa med halvpension till den soliga svarta havskusten brukar gå lös på 1.000-1.300 markocb mycket billigare än så får man inte en södern resa idag.

• De mest kända turistorterna är Mamaia, Eforia och Neptun. AJla orterna gör givetvis reklam för sol och hav men den förstnämnda brukar räknas som de ungas favoritställe, den andra drar de kulturellt intresserade me­ dan Neptum betraktas som ett paradis för bel a familjen. Det finns med andra ord något för en var. .

• Men har då landet något annat att erbjuda en turist från den fjällhöga Nord utom sol och hav? Det måste tyvärr medges att det in­ te är speciellt mycket så den som går omk­ ring med stora förväntningar blir nog lätt be­ sviken.

• Landet tillhör de fattigaste inom öst­ blocket, det märkte även jag under en veckas semester i Mamaia och det plus en del annat har jag tänkt berätta om denna gång.

Semesterorten Mamaia En charterresa till Rumänien gOrs naturligtvis med flyg och det är landets flygbolag som försöker se till att ni kommer lTyggt fram. Ordet komfort existerar tyvärr knappast i det sammanhanget och resan är inget att rekommendera åt någon med flygskräck. Det är givetvis möjligt att min resa var ett undantag från den vanligen nog så trivsamma flygrutinen

men ett riktigt äventyr var det i varje fall.

Jag hade kanske oturen att få såväl dåligt plan som dålig kap­ ten eftersom planet närmast skakade fram genom luften (det berodde inte på luftgropar).

Landningen sköttes sedan tydli­ gen av kapteens 5-årige son för vi landade närmast med buller och bång medan duns följde på duns.

Vi tog oss snabbt ur maski­ nen och nöjda med att ha fast mark under fötterna översåg vi generöst med de något slöa och

långtråkiga tullformaliteterna.

Slutligen packades vi alla in i en buss och transporterades ut till Mamaia.

Mamaia är en mycket smal landremsa mellan Svarta havet och en insjö. Havet är härligt medan insjön är rätt nedsmut­ sad. Sandremsan Mamaia är uppskattningsvis 10 kilometer lång och knappt kilometeni bred och på detta område har man trängt in cirka 50 hotell .

Trots det skall det enligt semes­ terortens reklambroschyr räcka

ungeför 15 m' sandstrand åt varje soldyrkare och det är ju inte så dåligt.

Under min vistelse var jag in­ kvarterad i hotell Astoria. Det var ett ställe som man accepte­ rade med långa tänder. Rum­ met lämnade sannerligen myc­ ket i övrigt att önska men nöjer man sig med en halvskranglig, knarrig säng och en lite bättre toalett så går det riktigt bra.

Balkong fanns det till och med men barrikaden av träd gjorde det omöjligt att avnjuta solbad där.

Jag försökte också jämföra vårt hotells standard med de där tyskar och svenskar bodde och kunde ganska snart konsta­ tera att vårt "place" inte höll samma klass, men det är ju också möjligt att · de hade fått betala mera för sina resor, vem vet?

Dålig service Från resebyrån sida fungerade servicen helt oklanderligt. Det fanns två finska guider på ort

10

Text: Patrik Sundqvist

och ställe och dessutom en ru­ män som visade sig vara en pigg och glad själ som alltid ställde upp.

Hotellpersonalen var där­ emot ett sorgligt kapitel för sig och speciellt under serveringen i matsalen utmärkte de sig hela tiden . Bättre uppassad har man blivit i sina dagar, men sämre?

Ja, jag undrar verkligen .

Eftersom hotellets gäster ät-i flera turer så fick man mera säl­ lan sätta sig till ett rent och prydligt bord när det blev ens egen tur. Servitörerna hann tydligen aldrig - eller s~ bryd­ de de sig inte om - att rengöra borden för de följande som skulle avnjuta måltiden efter de första matgästerna. Bordsdu­ ken var oftast nedfläckad och där kunde det LO.m . ligga halv­ tuggade brödkanter. Hade man tur så dök servitören upp och torkade bort den värsta röran innan man skulle börja äta, speciellt aptitretande var det emellertid inte.

Avdukningen kunde bli nog så . dramatisk. Vår servitör bemö­ dade sig sällan att göra, som sed är, nämligen att tlytta alla

servitören dök upp. På så sätt slapp man få smörjan i famnen.

Maten var också ett kapitel för sig. Visst fanns det dagar när maten nästan var god men i de flesta fall var den alltför flottig och osmaklig. Man stillade hungern genom att äta massor av det goda brödeL Ibland ver­ kadedet LO.m. som om servitö­ rerna tyckte att maten var allt­ för dålig som människoföda ef­ tersom de glömde servera vissa rätter., Man kan bara tacka för deras vänliga omtanke.

Livsmedelsbrfst Eftersom maten på hotellet i många fall var under all kritik så tog vi oss snart in till staden Constanza för att h~ndla lite livsmedel och annat smått och gotL Färden in till staden gick fort och smidigt med buss. Väl inne i staden ·fick vi emellertid leta länge innan vi hittade en butik där de sålde matvaror. Impone~ rade blev vi sannerligen inte heller av affärens utbud.

Någon egentligt köttdisk fanns inte utan korven (det fanns en sort) och köttet hängde fritt in­

• Mamaia kallas Svarta Havets svar på Miami. På bilden ser vi hotellen och den lovprisade sandstranden.

"Den rumänska Svarta havskusten är i första hand en plats

för soldyrkare och simälskare

• • •

"

,

matresterna till den översta tall­ riken när han plockade bort. I­ stället lät han resterna ligga kvar på varje tallrik och lade se­ dan alla ovanpå varandra, vil­ ken röra det blev. Han formli­ gen pressade ner tallrikarna i resterna - ofta med ett fånigt flin i ansiktet - samtidigt som resterna sprutade å t alla håll.

Det kunde ibland bli ett form­ ligt bombardemang men man lärde sig så småningom att flyt­ ta stolen en bit från bordet när

ne i rummel. "Bobbskräcken" . över några kexpaket och ett par fick en att helt hoppa över den­ syltburkar. Det var inte riktigt na avdelning. vad vi hade tänkt oss men "man tar vad man haver". Bil­ Bröddisk fanns det nog men dit ligt var det visserligen, men det var kön så lång att den glömde uppväger nog inte ett brett varusortiment. I det ögonblic­ vi genast. Vi letade nästan för­ tvivlat efter konserver, främst ket . avundades man faktiskt fisk, men det fanns inte i hela våra grannar som förstått att ta med sig lite mat hemifrån innan butiken. Största delen av ut­ rymmet upptogs faktiskt av de åkte på sin utlandssemester. brännvin och vin och det blir man som känt är knappast mätt Jag blev inte alls förvånad när av. Till sist lyckades vi komma jag senare samma höst läste i en

finsk tidning att livsmedelsran­ sonering hade införts i Rumä­ nien på vissa produkter. Det förklarade mer än väl orsaken till att det varit så glest på hyl­ lorna.

I övrigt hade inte heller Con­ stanza så mycket att erbjuda.

Vi passade i alla fall på och be­ söka en trottoarservering där vi törstigt drack en pepsi och åt en söt bakelse. Därefter återvände vi något besvikna till Mamaia och stranden.

Fina träarbeten Där turisten finns där finns också pengarna. Så resonerar säkert en stor del av de rumän­ ska hantverkarna för det vimla­ de av dem i Mamaia. De hade slagit upp sina stånd lite här som där och somliga gick till och med omkring vid hotellen och bjöd ut sina varor.

11

Deras arbeten i trä var verkli­ gen beundransvärda. Där fanns allting från fina vaser och öl­ stop till blockflöjter och fint utsirade schackpjäser. Men för­ säljarna förstod nog sina pro­ dukters värde och begärde räU höga priser. Det gällde aU hela tiden pruta för aU komma ner till en skälig nivå.

En gång handlade jag med en ung flicka som inte ville ge med sig när jag försökte pressa ned priset . I sin "förtvivlan" visade hon mig sina sönderskurna händer där kniven gjort sitt un­ der arbetets gång. Den gången betalade man nog lite mera än planerat.

Det var .underligt nog kvinnor­

na som skötte om försäljning­ en. Under tiden satt gubbarna en bit längre bort "fullt syssel­ satta" med att dricka öl, spela kort och diskutera. Det kallas visst arbetsfördelning.

Se upp för gigolon!

Det råder enligt vad jag erfal inget arbetstvång i Rumänien .

Detta märktes speciellt utanför hotellen där det fanns massor av unga rumäner dagarna i än · da . De var ute efter dumma ad lättlurade nordiska f1ickor~ pengar, i detta fall var de frågan om våra landsmaninnor

Allt kjoltyg var tillåtet bylf~ men det värsta var att alla vall" så himla lättlurade. Det hände att de som Skulle tillbringa två veckor i Mamaia var panka re­ dan efter första veckan efter aU ha spenderat allt på sina rumänska älskare. Då ville de förstås låna av oss andra men si den gubben gick inte.

Pojkar som reser dit med bru­ den har också all anledning att se upp. Gigolon är nog så fräck att han kommer fram och bju­ der ut sig fastän ni håller bru­ den i handen.

Ids inte slå ihjäl honom för det, rumänska fängelser lär nämligen inte vara speciellt trevliga .

Valutabutiker i varje hotell Naturligt är att även Rumänien - eftersom det hör till östbloc­ ket - tillhandahåller s.k. valu­ tabutiker för aU "öka turister­ nas trivsel". Men i motsats till vad förhållandet är i Sovjet­ unionen så är butikernas varor ofta i dyrare laget, det är egent­ ligen bara spriten som är billi­ gare. Så mycket att köpa finns det inte heller, skall ni ha sou­ venirer med er hem rekommen­ derar jag nog hantverkarnas träarbeten.

Valutabutikernas försäljare hör nog inte heller till världens he­ derligaste. Deras valutaberäk­ ningar är många gånger helt åt pipan men protesterna kan ni hålla inne med för de hjälper ytterst sällan.

Det är givetvis strängt förbju­ det för rumäner att band la i valutabutikerna, t.o.m. fast de har västvaJuta. Därför händer det allt som oftast att såväl ser­ vitörer som städerskor ber er köpa ut "riktig" tobak från butiken. Det är ett väldigt hyssj, hyssj när dessa affärer görs upp. Jag Ik öpte ut tobak åt vår städerska och hon var hela tiden rädd för att hennes ar­ betskamrat skulle höra om det och sätta fast henne. Angiveriet blomstrar tydligen i landet.

Svarta börsen är annars inte li­ ka livlig som i Sovjetunionen, men valutaväxling fÖrekommer nog. Gör ni dylika affärer så skall ni se upp, för de rumänska svarta börshajarna är verkligt sluga och luras så fort de bara kommer åt. Dessutom ser inte heller polisen på era förehavan­ den med så blida ögon

Trevlig utflykt i vioriket

Il

är också beläget i Karpaterna. Slottet är byggt på /lOO-talet.

Under semestern i Mamaia er­ bjuds ni säkert en möjlighet att i resebyråns regi göra en utflykt till Murfatlar där man produce­ rar Rumäniens främsta viner.

Det är frågan om en ren vinav­ smakning och fast jag inte är någon stor vän av vin så deltog jag i utflykten och den visade sig vara en verklig fullträff.

Vi packades in i en buss och fördes genom det solstekta landskapet ut till vinfälten kring Murfatlar. En mysig krog hade byggts upp mitt i det väl­ diga fältet av vinrankor och när man gick upp i övervåningen så såg man bara vinrankor så långt ens öga kunde nå. Till en bör­ jan visades vi runt i ställets mu­ seum och vår guide berättade en hel del intressanta saker om vintillverkning och förvaring innan det blev dags för vinav­ smakningen.

Betjäningen på stället fungera­ de perfe'd. Vi bjöds på en sju olika sorters vin och fick smör­ gåsar till. Hela proceduren gick på SO minuter vilket i mångas tycke var lite för snabbt. Tak­ ten var helt okay om man nöjde sig med att smutta lite på varje sort men för de som ville dricka ur gick det alltför fort. Att så varit fallet märktes speciellt un­ der bussresan tillbaka till ho­ tellet.

Alla fick behålla sitt glas och därtill fick alla en vin flaska med sig hem som souvenir. He­ la kalaset kostade turisten ca 70 mark . Dylika utflykter kan varmt rekommenderas efter­ som man säBan orkar ligga i so­ len vareviga minut.

Mina medresenärer rekom­ menderar också varmt en till­ ställning som kan ga under be­ nämningen "rumänsk afton".

Den är emellertid lite i dyrare laget men mycket festlig .

Mest sol och hav Under en vecka vid Svata havet blir det nog ändå mest bara sol, sand och hav. Hotellet är· ett nödvändigt ont där man äter och sover. Mesta delen av tiden tillbringas i den varma och mju­ ka sanden, under en sol som värmer så skönt och ger färg åt ens kropp. För att inte brinna upp kastar man sig ständigt i vattnet där havets vågor svalkar härligt.

Ni skall inte bli förskräckta fastän ni under en simtur råkar på en manet. Dessa geleklum­ par bränner inte och är ingalun­ da farliga, på sin höjd lite äck­ liga.

För motionsfantasten. är Ma­ maias långa sandstränder som en dröm utan slut. Det är här­ ligt att barfota och iklädd bara simbyxor jogga i den mjuka sanden. Blir det för svettigt så är det bara att kasta sig i vatt­ net.

Swimming-pool finns det för dem som inte vågar sig ut i ha­ vet. Där kan man ligga be­ kvämt på en madrass utan att få sand i håret. Tröttnar man . på att bara ligga och lapa sol så finns det nog diskotek och dansmöjligheter i hotellrestau­ rangen.

Men som sagt, den rumänska Svarta havskusten är nog i för­ sta hand en plats för soldyrkare och simälskare. andra göre sig inte besvär.

12 ·

H n · Virt ne ,sI lom

o

re:

• Slalomentusiaster finns det en hel del av i det platta Öster­ botten, men de flesta är soffentusiaster - ser på Stenmark & Co i dumburken.

• Några aktiva finns det dock. Henrik Virtanen i Vörn är en av dem. Vid tioårsåldern började Henrik intressera sig för den svåra sporten och när FSSM nyligen avverkades blev han tredje i storslalom tävlingen.

• Henrik är 18 år och således förstaårs senior i slalomsam­ manhang. Det finns nämligen ingen ungdomsklass i slalom, varken nationellt eller internationellt. Så har man väl fyllt ]8 blir det att fajtas med de "stora" grabbarna i slalompis­ terna. han i backen med vanliga skidor och blev intresserad. Och när farsgubben hade ett par slalom­ skidor så ...

Efter ungefär två år började han delta i små klubbtävlingar och i 14-års åldern deltog han i tävlingar på distriktsnivå. Först säger Henrik att det inte finns någon framgång som han minns speciellt bra men efter en stund tillägger han: - Kanske någon av de första segrarna när man tävlade på dis­ triktsnivå. Jag blev glad när jag vann. Man visste ju inte vad de andra gick för.

Vad har du för målsättning?

- Jag\an-inte satsa så hårt.

Jag Dorde redan ha varit i den finska eliten i så fall. Jag försö­ ker bli så bra. som möjligt.

Vad fascinerar?

- Det är svårt att säga. Det har bara blivit . . . Farten kan- . ske?! Det är en teknisk gren.

Man klarar sig inte enbart med rå 'Alla har börjat styrka eller kondition. på det sättet' Vad krävs aven slalomåkare?

Kondition, styrka och De som följer med vad som hän­ der i den alpina tävl,ingskarusel­ starkt psyke. Det är så tekniskt len känner väl till att de bästa att allt skall fungera för att man startar först och de sämre ranka­ skall vinna en tävling. de ur allt ofördelaktigare posi­ tion när spåren är sönderkörda och eländiga. Skulle det inte bli Inget billigt rättvisare om de sämsta startade i nöje första grupp osv.? En dum fråga, Henrik beräknar att hans utrust­ men ...

- AHa har börjat på det sät­ ·ning kostar omkring 7.()()() mark.

Som exempel kan nämnas att tet.

- En av de bästa slalomåkar­ hans tävlingsskidor kostar 1.600 na i landet trillade av listan och mk paret. Utöver det kostar måste nu starta långt ner i fältet. bindningarna ungefär 500 mk Inte når han lika bra resultat och skorna 800 mk. Och även om nu ... om han alls kommer ner. han får bra rabatt så blir det inget Det är inte som att starta i början . billigt nöje. och köra på ett salsgolv!

En normalutrustning är betyd­ ligt billigare men en hel del slan­ Bästa tar får man vara beredd att ge ut för den. framgången?

Till det här kommer kostnader Nånstans där runt tioårsåldern för tävlingar och läger. Naturligt­ säger Henrik att han var när han vis får han en del bidrag av för­ började med slalom. I början var eningen - bensin pengar, över­

Den här säsongen är något av ett meIranår för Henrik. Han skriver studenten i vår och medan han svettades över studentuppgiftema så gick de viktigaste tävling\lIna för säsongen. Det har helt natur­ ligt inverkan på motivationen.

I år blev Henrik alltså tredje i FSSM i storslalom. I specialsla­ lom avbröt han. I fjol när han ännu tävlade under 18 år blev det seger i både speciaI- och storsla­ lom. Det var under fjolåret han fick sina rankingplaceringar också, 91:a i slalom och 70:e i storslalom. Det betyder att han i FM fick delta i storslalomtävling­ arna eftersom de 85 främsta i lan­ det får delta.

- Det är viktigt att vara med för annars får man starta sist då banan är nerkörd. Och man får poäng endast i större tävlingar om man vill klättra uppåt i ran­ kinglistan säger Henrik.

nattningskostnader och matk ost­ nader vid förbundstävlingar , lä­ ger bidrag osv. - och också av förbundet liksom ÖID. Men, det går ganska mycket ur egen börs.

Mest Tämaby Apropos läger så var Henrik i år på det första lägret i början av december. Under jul blev det igen några dagar.

Oftast bär det iväg till Tärnaby på läger. Det är så pass nära -

båtresan plus 300 km - att det är

närmare än att fara till Lapp­

land.

- Efter jul har jag inte varit .

på läger. Jag har deltagit i några

tävlingar för att känna mig för.

På hemmaplan har det inte va­ rit speciellt goda träningsförhål­ landen. Ungefär sedan mitten av januari har det varit möjligt att träna berättar han.

Stig Björkas

o Henrik Virtanen, vöråpojken som slutade som distriktsmästare efter fullgjord slalomsäsong.

• 13

· . ck Co

• Country musik är ärlig, rakt på sak och inte så till­ krånglad påstår medlemmar­ na i countrygruppen Blue Cock från Vasa. Blue Cock har existerat i ungefär två år och nyligen var de med om en nordisk countrybandstävling i Stockholm. De klarade sig riktigt hyfsat och fick ett hed­ ersomnämnande.

• Blue Cock påstår att de inte är några fackidioter. Har de en äldre publik spelar de "snällare" musik och är pub­ liken yngre så blir det mera ös I på deras spelning - country­ rock.

-

Hur började vi? Det gick av ~äl\'1. Vi tycker om country - om musik i allmänhet. säger de sju i Blue Cock, C ock betyder ingalunda 'D~ ' ock " som man kunde för­ ledas al t tro på svenska utan ' Blå l Upp". I gruppen hittar vi ~tarja l1a Sallinen sång, Kaj Sand Hörn bakom det nya trum· lel. Kjell Lauren sologitarr, Ro. Rabb steelgitarr, Johan Än· german piano, orgel och drags pel - vid intervjutillfället i staten s graa mundering - Juha Wetz bas och Jörn Blomqvi st sång och gitarr. Marjalla studerar, Roy är yrkes musiker och de andra kne­ gar på med "vanliga" jobb.

Jörn är den som pratar mest under intervjun . Nykomlingen Roy har också en hej del på sitt hjärta medan de övriga är relativt tyst latna. ':

Marknaden för countrymusik är enorm, men inte här i Österbot­ ten utan längre bort menar de, Och de spelar countrymusik för alt de tycker alt det är en ärlig, rakt på sak och lättsmält musik.

- Jag minns när jag började I~ssna på musik i slutet av 50­ talet. Då var det rock, dixieland och contrymusik. Lättsmält mu­ . . som man inte behövde funde­ n på säger Roy .

- Det är ' musik som man I.o.m. kan spela på en pensio­ - träff - vilket vi också gjort. \ i är inga fackidioter utan jäm­ rn oss efter publiken. Och vi I~ cker allihopa om rockmusik ­ ilminstone vi äldre säger Jörn, Kjell och Roy samfällt med glim­ I('n i ögat. Men ni yngre gillar kan ke punk, eller hur är det M.arjalta·?

• Blues Cock spelar en mera rak country, någonting el la Nash­ \ ille-count ryrock definierar de in musik.

- Vi sneglar kanske litet åt roc k hållet. Vi spelar counlry, men försöker fä ett tyngre sound .

De har ett 40-tal egna låtar och hålle r hårt på det engelska språ­ ket. ågra nya argument över varför har de inte utan det är det gamla vanliga:

- Favoriter? Det finns så många ... Men, det skulle i så fall vara Willie' Nelson och Waylon Jennings. Bland de många bra kvinnliga ä nu Emmy-Lou Harris en favorit säger Jörn och de and­ ra opponerar sig inte.

Smaken verkar vara enhetlig.

Främre raden: Roy, Marjatta, Juha och Kjell.

Bakom trummorna sitter Kaj och Jörn är den som har en mös­ sa på huvu'.

Längsta bak syns Wi/Ue Nel­ son, det är han som har /lät or.

- Det måste vara så bra om det skall vara svenska. Orginellt. En enkel, banal text låter hyfsat på engelska. På svenska skulle den verka löjlig. Det klingar inte lika bra på svenska. Man ställer stör­ re krav om man skall göra låtar på eget språk - på publikens språk.

Roy säger fundersamt - t vek­ samt också - att man kanske i framtiden borde tänka på att ska­ pa finska och svenska låtar.

Det är väl inte precis övernöd på spelningar för en countrygrupp i Osterbotten men i sommar ver­ kar det att finnas en del att göra för Blue Cock. Några spelningar på festivaler och större dansplat­ ser har de slagit fast . De har fått förfrågningar från Provinssi rock i Seinäjoki men ännu inte beslu­ tat om de skall nappa. De har fis­ kat efter speltillfällen på svenska sidan och tror att det finns chans på några spelningar där.

Yrkesmusikern Roy avviker från frågan och menar att arbets­ kraftsmyndigheterna borde ta sig en tankeställare på hur det ser ut inom restaurangbranschen. En

stor del av musikerna importeras medan inhemska yrkesmusiker får gå arbetslösa. Mindre import föreslår han eller så skall det handla om kulturutbyte - alltså också export.

J samma veva konstaterar han att yrket kan jämföras med idrott.

"Tänker man vara bra så måste man träna varje dag!"

bra där. Det var verkligt hög - Jo, det kommer alt börja

hända saker här i Vasa. Finlands

klass på banden".

I lördags var det inofficiella Nashville!? kommenterar Roy

FM-tävlingar i Jomala på Åland och berättar alt han har mång­

- intervjun gjordes före - och årig erfarenhet av studiojobb

Blue Cock var inte med. De kän­ .som musiker. Med anledning av Janarnes Poporkesters efterlys­ de sig inte kallade heller ... ning av skivproducenter så menar - På det viset var det besvär­ ligt att vi aldrig anmälde oss och i han att det finns anledning att se pressen har man kunnat få den ljust på framtiden. "Jag tror att uppfattningen att vi inte dög. det skall bli bättre här på väst~ Men, inte gråter vi över det. Vi kusten! " har ju de nya trummorna!

Om singeln kan ännu noteras att

..•~ ~iVstnd:iö .•.. . = .".

den utges av PANG-records i

Sverige och att K-TEL troligen

l. Vi~a

distribuerar den här. Också Nor­

Gruppen var i början av året till ge och Danmark räknas till sprid­

Stockholm och gjorde en skiva, ningsområdet.

en singelskiva. Den borde vara i Blue Cock kan inte klaga på

skivafrärerna vilken dag som övningsmöjligheterna, de har all­

helsl. tid haft det bra . Två gånger i vec­

- Vi var en dag i studion från kan övar de och ifråga om hyran

morgon till kväll. Täys meno till Dragnäsbäcks Frivilliga

pääJlä . Ändå var det för litet tid.

Brandkår så har det varit tal om

Det vorde vara minst två dagar alt de skulle spela på någon till­

för en singel. ställning som de ordnar.

När man gör en skiva borde man få göra den på hemmaplan I USA är country&western musi­

eller bo på lyxhotell och ha det ken något aven livsstil och Jörn

bra! tror alt om han skulle' bo "over

Roy Rabb har planer på att there" så skulle han nog anamma

starta en skivstudio. - Music den; gå in i boots, vara något a\'

Mega - i Vasa inom en nära en cowboy .. , Men, skulle jag

framtid och då skall det alltså ges göra det här! ! !

tillfälle för gruppen att jobba i ett lugnare tempo om det blir någon Sti~ Björkas fler skiva, en LP eller så.

. '. JS:<. .

På den nordiska countrybands~ tävlingen i Stockholm den 24 feb­ ruari fick Blue Cock elt heders­ omnämnande för in insats. I täv­ lingen deltog 8 band, eller rältare sagt 8 band kom till final. Från början hade ett femtiotal försökt komma med.

Blue Cock var det enda barnet som inte var från Sverige. Trot s att det var en nordisk tävling så var det endast svenskar i juryn.

Varberg Brothers från Göteborg vann. Inofficiellt har det ryktats att segern skulle ha varit klar från början men några bevis för det finns naturligtvis inte.

Hur som havet. De trivdes yp­ perligt i Stockholm och beröm­ mer konkurrenterna: Alla var II

.

',: . :.

1i.

14

Adress: PB 27 68600 Jakobstad Tel.: 967/13 555 eller 961/113 522

Vi bör öka vår u-hjälp!

De frågor som ställts är . alla mycket intressanta och vissa är svåra att svara kOrl på. Det har därför varit svårt att välja bland frågorna. Men ställ frå­ gor också efter valet - kampen fortsätter också efter 20-21 mars.

- Mot osäkerhet och själv­ förnekelse krävs ideal, en idoe­ logi att tro på och kämpa för.

En allmänt luddig framtidstro duger inte. Man måste veta vad man vill med framtiden. Då försvinner osäkerheten, fast man kan tycka att framtiden ser mörk och hotande ut ibland.

Tyvärr ger varken höger- eller vänsterideologierna hållbara

avstånden. En avfolkning av landsbygden är en · miljökata­ strof). Med tanke på jordens re­ surser är ell skäligt bensinpris högre än det vi har i dag. Men samtidigt måste kollektivtra­ fiken och närservicen byggas ut.

- Jag kommer all arbeta mot ett femte kärnkraftverk .

Jag kommer att arbeta för att all planering för ett sådant omedelbart avbryts. Jag vill ha en plan för hur man kan av-. veckla de fyra k-kraftverk vi har.

- Vi mår dåligt därför att vi är för materialistiskt inriktade.

De fyrtiotvå frågor som fjorton mycket hoppingivande i en österbottningar ställer till riks­ värld där 600 000 mk anslås per dagskandidaterna är mycket s.ekund till armeer. Det finns in­ viktiga.

Eftersom svarsut­ gen miljöförstöring så gigantisk rymmet är ytterst begränsat väl­ som ett allt utplånande kärn­ jer jag ut några frågor. Trots vapenkrig. Därför är jag ytterst att jag anser att ungdomsar­ välvilligt inställd till freds rör­ betslösheten är vårt största elsen, där jag själv är med. samhällsproblem i dag und- .· viker jag den frågan eftersom Johan Storgård, jag både sagt och skrivit så Övermark, frågar om det som mycket om den tidigare. han kallar "den världsekono­ miska krisen" . Det är faktiskt Brita Storbacka, så att det internationella penning- och valutasystemet är Nederlappfors, frågar hur jag inne i en svår kris. Jag tror att förhåller mig till älvreglering­ Världsbanken måste få större arna. Svar: De österbottniska fullmakter för att vi skall råda älvarna fyller många funktio­ bot på det problemet. Stats­ ner. De är råvattenkällor, rek­ minister Kalevi Sorsa har tagit reationsområden och viktiga initiativet tiJI underhandlingar lekplatser för fjällfisk. Men mellan de socialdemokratiska våra älvar kan också betraktas

EBBA

GRÖN

FÖR NÅGRA veckor sedan meddelades det att Ebba Grön upphör. Orsaken uppgavs vara att de inte hade menat bli idoler och eftersom de blivit det så ... Det talades till och med om att grabbarna skulle återgå till sina ci "ila jobb.

Men, men ryktet vet berätta 'it Stry Terrarie, Joakim Thåström och Gunnar "Gurra" Ljungstedt fortsätter tillsammans under namnet Rymdimperiet. En ny singel har redan sett dagens ljus, "Felrätt­ snettfelrättsnett", och i april blir det livedebut.

Det är bara Lennart "Fjo­ dor" Eriksson som saknas från gamla Ebba och allmänt tros det också att han snart skall dy­ ka upp i rock sammanhang igen.

Metropol och Eldorado populärast ideal i dag. Det behövs ett tred­ je alternativ.

- Finlands ekonomiska pro­ blem är små. Vi har resurser som motsvarar ca 34 ggr det som de fattigaste u-länderna har. Våra problem handlar allt­ så om' fördelningen av resur­ serna och arbetet. En vettigare skattepolitik som inte beskattar arbete (nu betalar arbetsgivaren ca 40 CTfo skatt på lönekostna­ derna) utan energi (nu är ener­ giskatten 2-9 CTfo, motorbräns­ lena undantagna) och råvaror, skulle hjälpa upp mycket. Men det viktigaste är dock att vi in­ ser att vi inte kan fortsätta att slösa resurser i samma takt som nu: Vi h!\r bara en jord. Slöseri­ ekonomi är instabil.

- Jag tror på basnäringarna .

Rätt använda ger våra åkrar, skogen, vattnen ständiga förny­ bara resurser. Men politiken måste bedrivas så att det finns folk som vill arbeta inom I.ex . jordbrukel och fisket.

- Med den takt vi använder oljan i dagens värld tar den slut om ca 35 ar. U-länderna är i skriande behov av resurser för att undvika massdöd. De borde kunna få öka sin oljekonsum­ tion. Det betyder att vi borde spara, och det rejält. Ett höjt bensinpris skulle hjälpa tilla.

(Samtidigt måste man naturligt­ vis se till att inte glesbygden drabbas hårdare p.g.a. de långa

Mera penningar, större bilar, video, tuffa kläder till varje pris, det tror vi är utveckling.

Därför glömmer vi bort var­ andra som människor och indi­ vider. Den sociala isoleringen, utslagningen, generationsklyf­ torna osv ökar. Därför mår vi dåligt tror jag.

- Om man tror på någon reli­ gion eller hyllar någon annan ideologi än den facistiska så måste man arbeta för alt vi skall ge av vårt överflöd till U­ länderna. Varje dag dör över 80 000 barn i undernäring.

- Det är riktigt att alla partier lovar nästan detsamma inför valen . Jag tror det beror .på all deras ideologier är föråldrade.

De tar inte ställning till dagens framtidsfr.igor utan till 1800­ talets framtidsfrågor. Vi be­ höver nya ideologier. Och det är allas vår möjlighet och skyl­ dighet att vara med och skapa dem.

- Sedan valkampanjen börja­ de har jag inte varit på länk.

Vanligtvis länkar jag ganska mycket. Drömmen är att kilara av maraton . Valarbetet ger mig goda möjligheter att kämpa för mina ideal. Och det är viktigast för mig just nu. Sedan kan jag börja tänka på mig sj,älv och min kondis igen.

som ännu inte helt utnyttjade energi reserver. Så ser Vatten­ styrelsen på dem. Personligen anser jag att miljöorganisation­ erna har helt rätt då de kräver att statliga medel bör anslås ba­ ra till översvämningsskydd och till vattenförbättrande åtgärd­ er. l det energipolitiska pro­ gram som 'antogs på social­ demokraternas senaste parti­ kongress sägs, att de miljöför­ störande regleringarna som ut­ förs i de österbottniska älvarna måste avbrytas.

regeringscheferna i Västeuropa där man utgår från tanken att ett enskilt land inte ensamt kan ta sig ur den här lågkonjunk­ turen. Nu är länderna så eko­ nomiskt sammanflätade att man med gemensamma insatser bör ta sig ur krisen. Jag tror att statsministern har alldeles rätt.

Tyvärr, nu är min A4-sida slut och många frågor förblev obesvarade. Jag ser fram emot att vid andra tillfällen få ut­ veckla mina tankar vidare.

Mats Nyby

INTE HEL T oväntat visar en nyligen publicerad undersök­ ning av PUB (Publik- och prO'­ gramforskningsavdelningen vid Sveriges radio) att svenskarna lyssnar mest på P3. Men knap­ past var det väntat att skillna­ derna skulle vara så enorma.

Varje dag lyssnar genomsnitts­ svensken 104 min. på P3, 18 min. på PI och l (en) min. på P2.

Undersökningen skvallrar om att svenskarna börjat lyssna mera på radio än tidigare samt att "Metropol" och "Eldora­ do" är de populäraste ung­ domsprogrammen.

Sassa Nygård, Jakobstad, frågar om Finland bÖr öka sitt U-landsbistånd.

Svar: Ja. Under det här decen­ niet bör vår U-hjälp öka tiIl 0,7 procent av BNP. Dessutom bör U-hjälpen ges på mottagarländ­ ernasegna villkor. Med det me­ nar jag att vi inte skall komma vältrande med vår storskaliga teknologi till U-länderna. Of­ tast har de större nytta av små­ skaliga anläggningar. Det är förresten alltför sällan vi tänker på att det i U-länderna går 500 miljoner människor arbetslösa eller undersysselsatta och att 80 000 barn dör varje dag av undernäring.

Anki Lillrank, Terjärv , frågar om min inställ­ ning till fredsrörelsen. Svar: den växande fredsrörelsen är

COUNTRY ROAD ~~

Sommaren~ stora countr}'­ evenemang, COUNTRY ROAD 13, hålles i år för själle gången. Platsen är densamma som förr, Emet folkpark, halv­ vägs mellan Kaustby och Karle­ by längs riksväg 13. Tidpunk­ ten för den stora country träffen är söndagen den 17 juli med start kl. 14.00.

Liksom tidigare vill arrangö­ ren, Terjärv Ungdomsförening

r.r. bjuda på ell mångsidigt .program för alla smakinriktnin­ gar. Som bäst förs underhand­ lingar med country- och folk­ grupper från bl.a. England, USA och Norden. Om allt går enligt planerna, blir det en verkligt tuff show i sommar, varvad med korta prov på . square-dans m.m.

Såhär i valtider hoppas ar­ rangören, all våra nya riksdags­ män och makthavare kunde se med blidare ögon på denna kul­ turform och trygga dess utveck­ ling med bidrag, vilket ännu in­ te inträffat under de sex år kon­ serten utgjort en samlingsplats för musikälskare.

Med bästa countryhälsningar

Boy

15

agnus Lindberg

Oss emellan Mikko, hur står det till med Whitehouze just nu?

- Det är en ständig föränd­ ring, folk byts hela tiden. De som tar det mest på allvar stan­ nar. Det är svårt att ha ett band med fem killar ••.

Har du en känsla av att din röst skulle passa för Whitebou­ ze så ta kontakt med mej (Mik­ ko jobbar på Fazer Musik)! Du behöver inte fundera på det vi­ set att vi är några toppmusiker.

Gör ett försök! Var inte skraj!

• Magnus Lindberg är en av höjdarna inom rikssvensk rock.

• Hans senaste LP "I en hand" ansågs t.o.m. vara en av fjolårets bästa plattor och rock-romantikern Lindberg plac­ ende sig trea när man röstade fram "Arets artist -82".

• Den 26. 3 uppträder Magnus Lindberg i Jakobstad.

Magnus Lindberg blev trea i omröstningen om årets "Svens­ ka artist". Han distanserades av Ulf LundelI och Eva Dahl­ gren.

Magnus Lindberg spelade med i Landslaget under åren ­ 71 till -75. År 1976 gav han ut sin debut­ LP som hette kort och gott "Magnus Lindberg".

Två år senare kom den andra plattan "Natt och dag" och på den skivan tar han de första kli­ ven mot vad vi förknippar med dagens Magnus Lindberg. Som­ maren -78 kom singeln "Tiden bara rinner iväg" och efter den rann tiden iväg ända till våren -81 när" Röda läppar" landade på skivdiskarna. l höstas gav han ut "l en hand" som liksom "Natt och dag" fick ett gott mottagande i pressen. "1 en hand" ansågs l.o.m. vara en av fjolårets bästa rock-plattor. Magnus Lindberg blir ofta jämförd med Bruce Springsteen och Ulf LundelI även om han själv inte är spe­ ciellt förtjust i jämförelserna.

Efter at! nyligen återkommit till österbotten från kära Skåne kan jag meddela Axelbandet att Skå­ ne fort farande flyter och mina ef­ terforskningar visar aU den för­ laring som Axelbandet visade i ÖP nr 10 inte håller.

Att det under yngre silurtid fanns en sänka i Skåne är för de nesta ett känt begrepp . Detta till­ sammansmed efierföljande pale­ ozoikum har medfört den enor­ ma skillnad som finns i Skånes uppbyggnad tyd ~igt visar Skåne som Norden i ett miniatyr . Här linns åsar (liknande fjäll), ur­ skog, vidder och bördiga slät ter som till ski'llnad från de finska slätterna, närmast då de kus~be­ läl!na landområdena mellan Abo . ~h Vasa, helt kvalitativt över­ Iräffar den jordmassa som vi i

I en intervju i rocktidningen Scblager säger Lindberg att ban strävar efter att skriva associa­ tionsbara texter.

- Enkla - men ändå så att man kan associera tiU kärlek, till hat, till politik, tm lycka el­ ler sorg. Om man vill ..• Den 26.3 kl. 19.30 uppträder Lindberg i Handelsläroverket i Jakobstad . Det är Jeppis Musa som ger oss möjlighet att se rockromantikern live ... apro­ på live så slog Lindberg fast i ovannämnda Schlager-intervju att en bra live-artist är en artist som visar upp en känsla som in­ te har med själva spelandet att göra.

Varför slutade Jan Stolpe? Lig­

ger det något i det att ni två är

. alltför starka personligheter för

att stanna i samma band?

framåt! Tyvärr har ban ju inte samma rutin som Stolpe.

När dyker Whitehouze upp på scenen igen?

- Vi är ganska osäkra just nu.

Vi var ju i Korsnäs och gänget gillade vissa låtar medan andra inte alls gick!

Nu klaffar det inte med Sången. Vi har hittat en linje men har Ingen som skulle för­ verkliga den - sången alltså.

Det skall vara en sångröst som kommer fram tydligt för en stor del av publiken vill höra orden idag.

Framtiden är m.a.o. ganska osäker. _ .

- Joo, det gör det väl nog. AU­ tid när vi spelat i samma band har vi brakat ihop. Det är helt OK med konkurrens men i det bär fallet funkade inte den gre­ jen.

- Som tur är bar vi nu ett sådant band att vi på en månad kan anpassa oss om vi hittar rätt persOl1 för sången. Jag är helt säker på att den personen finns i trakterna.

Har ni gång?

Vill du - flicka, kvinna, pojke, man - testa din sång i rock­ branschen så varför inte kon­ takta Mikko Rintanen?

någon ersättare på

Vi har en gitarrist på gång som är jäkligt bra men han sjunger inte. Han är rätt typ, vill

Sb

- Jag vill att publiken ska kän­ na att där framme står en kille som bär på en dröm. Den ger honom styrka och den styrkan har han förmåga att gå vidare med - ut i publiken. Dom ska känna att han inte står där bara för att någon betalt honom för att han ska spela en och en halv timme .••

Sk å ne skulle benämna "mög" skit. Det är helt klart att när man går in i litteraturen och studerar jordarter och den distriktuleran­ de grunden under et t Il andskap, så finns det faktiskt inte mycket att orda om den finska kusttrak· ten. Under miljoner år har "mög" förts upp från Sk åne och

via Östersjö"n byggt upp den fins ­ ka kusttrakten .

Forskare i Lund hittade i fjol en motverkand e substans som ä­ ter upp nämnda "mög" . Med tanke på att " mög" = skit, byggt upp finska kusttrakten och lundaforskarnas resultat att "möget" = 5kiten äts upp av nämnda substans får vi hoppas på att substan sen stannar kvar i Skåne. I annat fall kommer stör­ re delen av mögbelagda rinska kusttraken att bli uppäten och finland ssvenskarna får ny in i de finsktalande delarna av Finland.

Tvåsprå kigheten kan kanske på detta sätt förbättras. Tyvärr kan jag inte finska så i därför vill jag framföra mitt varmaste TACK för den badring som jag erhållit av Axelbandet och som kommer till användning om lundaforskar· na av misstag tappar ut mögätar· substansen i Östersjön så at t jag måste simma till andra sidan pä­ len .

Min fru tackar för ert medli­ dande men måste, om ovan ma­ lör händer, p.g.a. utrymmesbrist i bad ringen ta sig till de inre de­ larna av Finland med våra barn, tills jag hittat en plats på Skånes bördiga jord, så att jag kan odla och bistå Finland med spannmål m.m.

Till sist måste jag också nämna den kvalitetsskillnad på befolk­ ningen som landskapsuppbygg­ naden gjort. Förhoppningsvis är det så som forskare runt om i världen kommit fram till, att Nordens befolkning och troligt­ vis övrig befolkning på jorden, härstammar från just Skåne.

Skulle de humanistiska forskarna ha rät t i detta, är ni alla välkom­ na till Skåne. Det är redan många andra urskållingar som har flyt­ tat til~ baks till sitt gamla land som t.ex. jugoslaver, greker, ira­ nier, vietnameser m. fl. Alla har Je röt ter i Skåne .

Jörgen Undelöf

Åras den som äras bör Berra Lindell har tydligen läst E

Häggmans insändare ' - liksom

de övriga - noggrannt. En an­

märkning bör av allt att döma

framföras. EH:s förslag om

produktionsbyrå med de

flesta föreslagna uppgifterna ­ diskuterades i en 6-manna­

grupp vid SÖU:s förtroende­

mannamöte den 12.2. Huruvi­

da EH haft alla ideerna före

detta möte vet jag inte. Men det

är inte bara en person som står

bakom dem. Åras den som äras

bör. Ocb må fs-rock utvecklas

oberoende av alla byråkrater­

na.

M Sjöstrand

Jag ska kanske hålla mej främst till styrelsen i Nyby ungdomsfö­ rening. Om det är meningen att vi har ett styrelsemöte så bety­ der det att alla ska vara med, om inte så skickas suppleanter­ na. Alla vill ha föreningen kvar, men det är ingen som vill göra nåt åt det. Så där kan det inte stå. Vi måste få upp det, till vilket pris som hel:>t, ur det djup det är i.

Finns det ingen åv allmänhe­ ten heller som vill visa nån slags samarbetsvilja över huvud ta­ get?

Det krävs en kraftansträng­ ning för att kunna klara av det.

Hjälp till nu alla för guds skull annars har vi snart ingen före­ ning kvar. Allt håller på att gå oss ur händerna. Vi måste för­ söka hålla fast det enda vi har kvar. Allt färre blir föreningar­ na, publiken kräver mer och bättre och nyare ställen. Dom tröttnar redan på Korsnäs, så NYBYBOR! Ställ upp på oss. Hjälp till att förändra situationen till det bättre. Vi måste ha kampanda.

Så till styrelsen vill jag säga: Alla ska vara med. Leken är slut nu för allvaret har tagit över. Det går inte att säga att man ska komma och sen inte gör det. Det kallas svek. De som inte kan komma ska han en vettig förklaring och skicka nån av suppleanterna.

Det är dags att VAKNA!

"Tack för ordet" PÅ LISTFRONTEN noteras att Michael Jackson intar tät­ platsen både i USA och England med senaste singeln "Billie Je­ an". Intressant notering är att Bonnie Tyler gör en stark co­ meback med "Total Eclipse of the Heart". En andra plats på Englandslistan var det - om minnet inte sviker alltför myc­ ket - flera år sedan tjejen, med bl.a. "H's a Heartache" och "Lost in France" på sitt sam­ vete, hade.

..

•

16

Skolan för handikappade

- Vi har fjorton barn inskriv­ na i träningsskolan, och vi tar emot barn allt från Bergö och Malax i söder till Oravais i norr.

Våra elever kan nästan vara hur gravt handikappade som helst - hittills har vi kunnat ta emot alla som velat komma.

Såhär berättar Kerstin Åstrand, som är skolans speci­ allärare (med förmanstillägg).

Förutom Kerstin jobbar en barnsköterska, en vårdare, en halvtidsanställd städerska och just nu också en civiltjänstgöra­ re på skolan . . Liksom i alla andra skolor har man 4S-minuters lektioner, mellan nio och tre, fem dagar i veckan i träningsskolan. På lä­ ,ordningen finns modersmål, matematik, orienteringsämnen, gestaltningsämnen, praktiska ämnen och elevhandledning.

- Vad vi mest går in för här är lItt ge varje elev individuell undervisning. Ifall gruppen inte orkar med till exempel gram­ matik en hel lektion sjunger vi litet emellan. Så vi anpassar oss efter vad var och en orkar med, förklarar Kerstin.

Eleverna är mellan sju och tjugo år gamla. Vartefter ålder delas man in i" lågstadium (7-12 år), högstatium (12-16 år) och fortsatt undervisning (16-20 år).

- Liksom i alla andra kom­ munala skolor kostar det inget att gå här. Först efter det att man fyllt sexton år betalar man en liten avgift, men då får man också pension. Efter träningss­ kolan fortsätter de som är lind­ rigt handikappade till folkhögs­ kola, på linjer för utvecklingss­ törda. En sådan skola finns till exempel i Nykarleby.

Kerstin förklarar vidare att de som inte fortsätter studera börjar jobba på den skyddade verkstaden i Vasa, för det mes­ ta.

Text & bild: Barbro Teir

En gång i veckan åker högstadiet och fortsättningskursens elever till boendeenheten i Vasa för alt städa, stryka, diska och koka mat.

- Samtidigt brukar vi pa.,ssa på alt trlina oss alt gå i affärer, banker och post, berättar Kerstin Astrand (till vänster), trliningsskolans Ilirare med förmanstillägg.

En nyhet! .Att ha träningsskolan placerad i Karperö är både bra och dåligt: - Vi, trivs väldigt bra med människorna som bor här. Och de tycks trivas bra med oss också, för på hösten hämtar de sylt och inte sällan blir hela sko­ lan hembjuden till någon på kaffekalas. Dessutom är det väldigt vackert här vid stranden till Karperöfjärden, inte minst om våren och sommaren.

Ett viktigt ämne som barnen tränar mycket är anpassningen till dagligt liv (ADL). Det gäller då att lära sig gå i affärer, an­ vända post och bank, åka buss, kQka och städa åt si2 själv, ja

allt som man behöver ·k unna för att klara sig. Framför .allt gäller det att umgås med män­ niskor som inte är handikappa­ de - kanske lära dessa "nor­ mala" människor att umgås na­ turligt med handikappade. För det finns fortfarande männis­ kor som vänder sig om och tit­ tar efter utvecklingsstörda på stan, berättar Kerstin.

- Nästa år, alltså hösten 1984, kommer vi att flytta till Gamla Vasa där ett nytt lågstadium byggs. Det är bra tycker vi att vi kommer närma­ re tätorten, så kan vi träna ADL mycket behändigare. Här i Karperö finns ju inte så många serviceinrättningar, och det blir dyrt att anlita taxi och buss allt­ för ofta.

Skolan har redan från förr stora reseutgifter, då ju alla barn bor hemma och får taxisk­ juts till och från skolan varje dag.

Värme och gemenskap I träningsskolan tävlar man inte

med varandra, bara med sig själv. Man lär känna sig själv genom olika lekar, sånger och drama. Den kroppsliga kontak­ ten är viktig - genom att röra vid varandra kommer man när­ mare varandra.

- En gång i veckan har vi en fysioterapeut som är här hela dagen, för många barn har fö-

rotorn förståndshandikapp också rent kroppsliga handi­ kapp. Så finns det en psykolog som tar hand om våra barn.

Och en gång i veckan brokar vi handikapprida i Vasa, berättar Kerstin.

Förutom"krop.slekar är musi­ ken viktig. Alla sjunger så bra de kan ,mI Kerstins klinkande på pianot. Det är aldrig tal om att vara blyg eller inte kunna el­ ler vilja - här är alla med.

Det är just värmen och ge­ menskapen i denhär skolan som faktiskt täcker det beho~ SORl finn·s i distriktet, som gör att man önskar att fler barn, in­ te bara handikappade, fick gå hör en tid.

17

--------------------~-------~-------------------------------------------

öPs MUSIKSÖRS l ' SÖU-ROCK I MOLPE

AGNETA STENLUND

live inspelning med 16 finlandssvenska band NU ENDAST 25 ­ Kassett

,

• agronomstuderande • jordbrukare

O

2 KUST-ROCK

ANSVAR FÖR FRAMTIDEN

Studio-inspelning med 11 finlandssvenska band

Kassett O 45,­

• i våra svenskbygder • i freds- och biståndsfrågor • i miljöfrågor

Skiva O 45,­

3 FRAUDULENT (Kompass) Dilemma

Kassett 42,­ o Skiva 42,­

O

EP 18,­

@SFPISU

4 KRÄKKASSETT Innehållande bland annat föl ­ jande risiga inspelningar från 1981 TKB, Alkemedia, Red Fox, Luspank, KRA, Gustav Nord­ lund, slumrande Toner och Slappa Läppen

MED VÄRME

O Kassett 15,­

5 FRENCH KISS Painted Faces

OCH FÖRSTÅELSE

kassett O 45,­ skiva O 45,­

skapar vi tillsammans ett tryggt samhälle

6 CAMILLA OCH DOKTOR MUSIC Håll i Hatten kassett O 40,­ skiva O 40,­

Rösta på Maj-Len Remahi

Nr 108

7 PINK AND BLUE Happy New Year

SOCIALDEMOKRATERNA

kassett O 45,­

8

.LUDICROUS" PARADISE

Kassett . O 40 mk

9 ALLRIGHT BAND

Atervälj

EP-skivan innehållande bland annat TV-narkomanen , Angest , Alkisblues och Skärgårdsblues

Håkan Malm

Därtill kan du beställa töl­ jande singlar tör 12,50:

10 • Ekblad

" FramtIdstro, företagsamhet och Självtillit har vant en hävstång i Österbottens utveckling. Det är viktigt att sådana egenskaper kan bibehållas. Människan har behov av att se framåt. se en framtid bortom dagens problem Särskilt viktIgt är det att ungdomen tror på en framtid hemma, på tryggheten och trivseln här. "

Beprövad kraft med kapa­ citet att även i fortsättningen bevaka våra intressen.

Story/Frag­ ments of Love

11 • Ekblad RunningJl'1I be here tonight

NU lÖP

SFP

12 Höödö 4 monologer med Håkan Granlund kassett O 45,­

Tryggt val för hela Österbotten

FANTASTIFIS1ISKT 13 BALUNS I Sagorna 1-4

kassett D 40,­ 14 BALUNS II Sagorna 5-8 kassett O 40,­

ETT UNIKT TILLFÄLLE KIyss i tör alt_ skiva eller kas­ se1t. Klipp ut annonsen och den till oss eller kom in och hämta_ OBS! För postningskostnader debiteras 9 mk tör skiva ol.~ 7 mk tör kassett.

Namn __ ..__ .____ ._.___ ..__.__ .._._......._...

Adress: _..__.._.._........._...........__ ...

Postnr: ..._..._._ ......._........._..........

SVENSKA ÖSTERBOTIENS OOMSFÖRBUND (SÖU) rf andelsesplanaden 10 D 65100 VASA 10

Bilorientering Allmän klass (20 delt.):

Nybörjarklass (19 delt.):

I) Rögård Nils-Erik/ Roos Jarl 30

1) NymarkLars/ Wikblom Thomas

p. 2) Stråka Ove/ Bert ula Sten 89 p.

3) Häger Guy/ Strengell Bo 146 p_ 4) Siren Jan/ Siren Håkan 159 p. 5) Bäckstrand Tom/ Jungar Stig-Jo­ han 172 p_ 6) Teräs Ingmar/ Ny­ mark Stig-Göran 373 p_

291 p. 2) Finne ~ainer/ SundQvist Olav 334 p. 3) Viklund Peter/ Puu­ ra Aarre 1670 p. 4) Heikkius Ing­ mar / Heikkius Martin 1976 p. 5) Nygård John / Mård Bengt 2616 p.

6) Karv Jan-Anders/ Sola Kennet 2627 p.

Totalt: 1) Teräs Ingmar/ Nymark Stig-Gö­

ran 14 + 10 = 24 p. 2) Siren Jan/ Si­ ren Håkan 10 + 12 = 22 p. 3) Stråka Ove/ Bert ula Sten 5 + 14 = 19 p. 4) Häger Guy / Strengell Bo 6+ 13 = 19 p. 5) Nylund Bengt / Strand Bengt 13 + 5 = 18 p. 6) Rögård Nils­ Erik / Roos Jarl 0+ 16 = 16 p_ 6) Sohlstrand Sven-Erik/ Hagberg Christer 12 + 4 = 16 p.

I RIKSDAGSVALET 20 - 21 MARS

VII-ringens skiddag

Senaste söndag arrangerades VII-ringens skiddag i Nämp­ näs. På programmet stod denna gång endast en styrelsestafett, där ett lag skulle bestå av tre pojkar och två flickor. Sträc­ kanför skidlöparna var 2 km och under denna sträcka skulle vissa uppgifter utföras, bl.a. skulle deltagarna bedöma höj­ den på ett träd och ett avstånd

samt kasta pilar, bollar och rin­ gar, för bommar och missar blev det extra rundor eller til­ läggstud. Fem föreningar ställ­ de upp vid skiddagen och med fÖljande resultat.

1. Harrslröm uf

2. Töjby uf 3. Nämpnäs uf 4. Närpes uf 5. Pörtom uf

Totalt: l) Finne Rainer/ SundQvist Olav 16 + 14 = 30 p.

2) Nygård John/ Mård Bengt 14 + 11 = 25 p. 3) Aarre Viklund Peter/ Puura 12 + 13 = 25 p. 4) BlomQvist Hå­ kan/ Svels Kaj 11 + 8 = 19 p. 5) Ny­ mark Lars/ Wikblom Thomas 0+ 16 = 16 p. 6) Haals John/ Näs­ man Anders 6 + 7 = 13 p. 6) Gran­ lund Janne / Näsman Håkan 7+6=13 p.

D Segrarparet Herberts och Södergård i första deltävlingen, pas­ serar en av de mera besvärliga kontrollerna i bi/orienteringstävling­ en i Pensala.

Foto: H. Södersved.

L

18

Lisbeth Sax berg . . .

Finns det i dag klara partipolitis­

ka skiljelinjer?

- Nää, de närmar sig varandra

allihopa. Alla vill vara med i re­

geringen... !

Och hur mycket kan de skilja sig från varandra? Trots allt mås­ te de kompromissa.

Vad betyder språket för dig?

- Jag är ju finlandssvensk! Det

har stor betydelse att jag får min

röst hörd på svenska. Samtidigt

måste man vara medveten om att

"i behöver lära oss finska för att

kunna bo och leva här. Och där­

för behöver vi en tredje kanal.

Språket är hemskt viktigt! Jag

tycker att jag har två språk ­ dialekt och högsvenska. I mitt

jobb är det viktigt att kunna dia­

lekt. Man når ut till ungdomarna

betydligt bättre om man kan tala

"deras språk" .

Går vi allt mera mot ett förmyn­

darsamhälle?

- Jag tycker att vi har väldigt

mycket frihet. När jag tänker så

här: Vad begränsar mig? - Ing­

enting!

Om vi utnyttjar vår frihet på rätt sätt har vi frihet. Men om vi inte klarar av frihet under ansvar så får vi mera lagar och förbud.

Hur har vi det med våra mänskli­ . ga relationer?

- Mänskliga relationer är något . av det viktigaste som finns - på alla nivåer: föräldrar-barn-ton­ åringar. Där kommer föräldra­ skolning in i bilden. Speciellt för­ äldrar till tonåringar borde gå på föräldraskolning.

Man är mera harmonisk om man kan tala ut med varandra.

På danserna har det blivit ona­ turligt att hålla i varandra. De vå­ gar inte! Hämmas!

Hur ofta ger vi någon en kram för att vi tycker att de behöver tröstas? För att visa att man är vänner? Jag vet hur det var att ha ett bra förhållande till sin mam­ ma.

Stig Björkas

SÅDAN ÄR HAN.

Politik är utbildning, något man inte lär sig i en handvändning.

Mats Nyby har gått den långa vägen.

I början av sjuttiotalet skrev han in sig i Arbetarföreningen med den uttalade förutsätt­ ningen att det inte fick bli några förtroende­ uppdrag.

Så blev det icke.

Förtroendeuppdragen har hopat sig trots hans uttalade avsikt att hålla dftm nere.

- Beslutsfattandet skall vara väl under­ byggt, brukar han säga.

Mats Nyby arbetar som studiehandledare i Jakobstad. Det ger honom sällsynt god in­ blick i sysselsä ttningsfrågor för unga.

- A ena sidan vill iag att eleverna ska in­ se vilka faror som finns. A andra sidan vil/iag inte att de ska mista hoppet och livsmodet.

Dels borde de ha insikter i realiteterna och dels borde de ha kvar framtidstron.

- Det är en svår balansgång.

Mänskor som arbetar tillsammans med honom frapperas av hans vilja att åstadkom­ ma resultat. Han tar sig an frågor och driver dem i samarbete med berörda parter tills mål­ sättningen är uppnådd. .

Han har vyerna och intresset för fram tids­ frågorna.

Mats NybYJ 107

socialdemokraterna

Vid Pensala uf:s årsmöte återvaldes Kaj Karlstedt enhäl­ ligt tiII ordförande för förenin­ gen för nästa verksamhetsår.

Ett IS-tal personer hade mött upp till årsmötet.

När det gäller verksamheten inom föreningen så kommer man att fortsätta i samma spår som tidigare och då bör kanske fotbollslaget speciellt nämnas, någonting rätt ovanligt för en österbottnisk uf-förening. Vi­ dare kan nämnas att man da­ garna innan årsmötet bildade en stödgrupp för ungdomsföre­ ningen. Denna stödgrupp skall försöka i mån av möjlighet bättra på ungdomsföreningens ekonomi. Övriga medlemmar i styrel­ sen blev Bengt EK (viceordf.), Börje Kengo (sekr), Rune Norr­ gård (kassör), Dag Andersson, Marit Karlstedt, Ann-Louise Rausk, Ann-Lis Siren, Jan Si­ ren, Mats Karf, tiII suppleanter valdes Tore Back och Anneli Tiittanen.

....

19

Du som vill bygg'! för din framtid , och samtidigt uppleva något mer än den vanliga skolan erbjuder, kom till en

SALONULIA

ANNORLUNDA SKOLA!

DU!

lnneh . LENA GRAN BERG

Evangeliska folkhögskolan I Öster· botten (1890) vill ge andlig fostran , gemenskap , mognad , kunskaper och inspiration till fortsatta studier. Vi erbjuder möjlighet till mångsidiga studier och relativt fritt ämnesval.

309 MusikIinje, ett-,eller tvåårig , ger möjligheter till utveck· ling av anlag och preparering för yrkesstudier.

344 Allmän kurs (individuell ämneskombination) ger möjlig­ het att fördjupa kunskaperna i basämnen (även studentkur·, ser om tillräckligt många intresserade finns), ger inblick i vårdbranschen på ett sätt som vårdläroanstalterna vill ha det , samt erbjuder praktiska ämnen för utveckling av färdig­ heter och som avkoppling från det teoretiska.

350 Bibelskoia utgörs dels aven tolv veckors höstkurs, dels aven serie temakurser under vårterminen. Den vill ge en fördjupning av den kristna tron åt var och en .

KARPERÖ TidsbestälIn . 961 -32 960.

QUAKER STATE för­ länger motorns Uvslängd

- RPES - NÄRPIÖ TEL. 962 - 43140 PUH. _

. . ~ oc:fI \IIIconmen lbr1

....... IIMII*- . . . . . .,

anv din motor

HERR & DAMFRISERING

Erickson & Erickson

TUldA

Karlav. 3 VASA 961-120311

KVEVLAX

- g ute vind brus och mo­ ~ud i bilen.

L!'SSIIa i stället på din favo­ n usik i en av Sparkorna­ många bilstereoalterna-

BestälIn . 961-40313 .

MÖBLER

Specialaffär i hemelektronik -.

- STEREO · VIDEO. RADIO

Sundom

1\''' ..f,' 31050

Shop

PRESENTER ])re~'ltltiiIl4rt'l Inneh . Lena Wil son

VÖRA "'örmånligl m(,belhu s

Mera om undervisn ing och övrig ver'k samhet får du veta i skolans informationsblad. Där berättas också om kostnader, stipendiemöj· ligheter m.m. Ring 961·118587 (rektor) eller 114913 (kansli), eller skriv Strandg . 21-22, 65120 VASA 12. Nästa läsår börjar den 8 sep­ tember 1983 och avslutas den 18 maj 1984. Skolan deltar i den ge· mensamma elevantagningen, och ansökan görs till länets elevan­ tagningsnämnd inom januari för den som gått ut .grundskola och före den 15 april för grundskolelever. Sökande till musiklinjen bör även ta direkt kontakt för komplettering .

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.

Tel 962·41 423

Kä llarvaningen under Mode Ulrika Närpes

Ola Österbac.ka, rektor

STIGS MÖOEL 66600 Vö ra le\. %1 -56 37IJ

VASA C rkesterförmedl i ng A&M Vasa 961·113572

••••••••••••••••••••••• Förmånl!ga :

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _,,

:

VASA

: :

TILLBEHOR o.

RESERVDELAR

:

:

autosähkö. bi/elektriska

:

musikbranschens specialaffär ~ IKAKA T U 4 1S T O R AlA N n G ATA N

6~ ' OO VAASA

VASA ,O no 11 0 159

~-------------------~

:

!SVEN NORRGÄRD!

SÖKES

: Sepänkyläntie 8 Smedsbyvägen :

en SÅNGARE och en ORGANIST

•• 961.114951 65100 •• till heavybandet Made in Ju thas i : Vaasa 10 : Nykarleby. Ring vard . 967120 325. ........................

Inhemska o. internationella artister VASA .PRODUKTION 961·119920

••

~'"

~

Mats Nyby

~ Jakobstad

Q

Maj·Len Remahi ~Vasa

Q

O!~ Holmberg

~ Narpes

+ många andra toppfilmer att hyra SVENSKTEXTADE ÄVEN MOT POSTFÖRSKOTT Beställ GRATIS filmakatalog genom att ringa el. skriva till:

"Många, speciellt de unga, känner en djup oro för framtiden . Låt oss tillsammans arbeta ­ för att de istället får an­

ledning att känna fram·

tidstro och opt'i mism ."

"Vi måste tillsammans

trygga våra barns fram·

tid genom aktivt freds·

. arbete."

"Det behövs hjärta i po­ litiken . Hjärtat i social­ demokratin . är frihet, jämlikhet, broderskap."

Gemenskap och ansvarskänsla Socialdemokraterna

20

Testa dig

själv!

Hela 12 lag deltog i VIII-ringens kval i SÖU:s frågetävling.

Tjöck-Påskinark UF segrade efter att ha lagt beslag på 19 poäng. J lage/deltog Ulrica Hagback, Tom Kvisen och Kent Ole Kvisen.

Segrarnas poäng

1. Sagofigurer: w-

Vad heter de författare, som har skri­ vit om följande sagofigurer: A: Pippi Ungstrump B: Den fula ankungen C: Sampo LappeiiII

3 3

Om Du själv vill delta i valvakan - i något gäng eller framför TV grund fakta för att kunna följa rösträkningen.

bör du ha reda på vissa

- När röstningen avslutas kl. 20.00 andra valdagen stängs vallokalens dörrar, valurnan töms och rösterna räknas. . - När detta är klart för den lokala valnämnden snabbt rösterna till den centrala valnämnden 100m kommunen ­ där räknas rösterna på nytt.

_ De mandat (riksdagsmän) som står till förfogande inom valkretsen fördelas mellan partierna på basen av dessas sammanlagda röstetal. Det parti som fått mest röster får första mandatet, det som fått nästmest får andra mandatet osv. I fortsättningen delas partiernas röstetal med 2,3,4 osv. var­ vid man får fram ett nytt jämförelsetal för partiet. Det är på basen av detta framräknade jämförelse­ tal som de sista mandaten inom valkretsen fördelas. Det kan t.ex. leda till att ett mindre parti inte alls kommer upp till det jämförelsetal varmed det sista mandatet inom valkretsen besätts. Då får det par­ tiet ingen kandidat vald och partiets röster anses vara "bortkastade". _ Inom partiet väljs givetvis de kandidater som fått mest röster. Detta kan bl.a. leda till att en kandidat som fått mindre personliga röster, tack vare att partiet fått mycket röster, slår ut 'en kandi­ dat inom ett annat parti som fått mera personliga röster.

3. Sport: De olika världscuperna för skidåkare (alpin, backhoppning, längdåkning) börjar vara inne på slutrakan. Vi frågar vem ligger för tillfället i topp i: A: Alpina världscupen B: Backhoppningens världscup C: Längdåkningens världscuJl

När riksdagsvalet är över vill väljarna snabbt ha reda på hur valet har utfallit. Därför ordnas valvaka -eller andra valdagen varvid resultat av valet redovisas.

- Kommunens valnämnd meddelar resultatet till valkretsens centrala valriämnd. Den samman­ ställer resultaten och delger TV, radio och dagstidningarna hur det gått.

2. Olje-världen: Att det händer en hel del inom olje­ världen har väl en och var kunnat konstaterar, vi fI'Agar: A: Vad heter Nestes verkställande direktör (VD) B: Vad heter Saudi-Arabiens olje­ minister C: Förklara kort vad OPEC står för.

Egna poäng

• Hur beaktas min röst?

Det här med riksdagsval är verkligt spännande ­ men för att ha utbyte av spänningen bör man givet­ vis också rösta.

3

4. Geografi: Vad heter hamnarna i följande öster­ bottniska städer A: Vasa B: Jakobstad C: Karleby

"Ett verkligt stort, tungt och allvarligt problem vilar över det finländska samhället idag. nämligen arbetslösheten. Av de 170 000 arbetslösa är tiotu­ sentals ungdomar.

Detta måste av denna ungdom upp­ fattas som ett svek från sam­ hällets sida. Denna ungdom kan knappast se någonting se­ riöst i debatter som förs om högskolepolitik på svenskt 'håll i Finland för att nu nämna ett exempel. För denna ung­ dom är det de verkligt jordnä­ ra frågorna som är aktuella. Vi får inte försitta våra möjlighe­ ter att bibehålla en sund och positiv ungdom. Häri har vi al­ la ett verkligt ansvar; staten, kommunen, församlingen, ungdoms- och idrottsrörel­ sen. "

2

5. Film: A: Det vAras för ·. •• filmerna har en gemensam nämnare, nämligen regissören, vad heter han B: Vad heter de två buvudrollsinne­ hava rna i de s.k . Trinity-filmerna C: Vad heter den manliga huvud­ rollsinnehavaren i filmerna om den Rosa Pantern

3

6: Norge: Norge är just nu på tapeten bland annat p.g.a, president Koivistos statsbesök. Vi frågar: A: Vad heter kronprinsen i Nor­ ge B: Vad heter Norges statsminister C : Vad heter Norges utrikesminister

2' GÖRAN BEIJAR

7: Musik: Senaste höst gav Finlands Svenska Ungdomsförbund ut en samlings-LP med finlandssvensk rockmusik, vilka grupper stAr bakom följande lAtar: A: Evitskog B: Fredag .kväll C: Vargen dansar reggae

Svar:

8: Riksdagsvalet: Vilka är de fyra svenskspråkiga kan­ didater från syd-Österbotten (Kristi­ nestad-Närpes) som ställer opp i årets riksdagsval. Nämnas kan att dessa fyra kommer från tre olika par­ tier.

4 rätt = 3 p.

3 rätt = 2 p.

2 rätt = lp.

SFP

1

2

(S.l!Jluno:> lIU!IJod -x:i Wn.lloJlad J!!.1 UO!IIlZ!ullll -JO) ·llu.t.lPU!!1 .lPUIlJ.l.)opoJd -.lflO .lp J(1.1 U.lUO!IIlS!ullllJO ::> !'IIlZ P.lWIjY :8 trl!IOnwcljl 0'l'lllcr :y " sn!pdo.L SIl!JIl'lIlZ ::> U~SSJ.lpuy :) H :g u.lJlIpu!'! P!JISY :y '1

SJJIIJS J.llad ::> II!H .lJU.lJ.l.L Ij.JO J.lJu;)(JS png :g s'IOIug l.ll\! :y 'S

(Citat ur Göran BeiJan häls­ ningsanförande i Kristlnestad 25.02.83).

Däm»rg

dH,. uos'lJ!J :~ lIU!lJ:i dUS lIJ.lqwloH .lIO d.iS PUnlU.llS Ill.lulIy d.iS IjJs:J UUY-!JIll\! '1/

BI!dXA ::> U.lWIOIjIY :8 IOI'lSCA :y ."

pUBg 11j1l!JIIY ::> JaISJ'IJodOd S.lUJIlU.lr :g lluJllddnu'lI.l.i'Y!wJnH JOI'l!A :y 'L

'IJO,. IIlg ::> uau!!'I ·\N !IICl\! :g .lJIjIll\! I!ljd :y 'f

.';eJIS SUJ~S ::> 1j;)()II!M :8 PICJIlH :V ' 9

,u,,.