Österbottniska Posten (ÖP) nr. 11 1984 by Österbottniska Posten

ÖP synar denna vecka:

HD.~smellanölsutslag

samt ordningsmännen Riksdagsman Boris Ren/und frågar i riksdagen kring HD:s utslag om mellenölsdric kande på offentlig plats. - Jag är orolig för ordningen på de österbottniska dansplatserna, uppger han som en motivering för ÖP.

Länsman Bo-Sanjrid Höglund

redogör kring de långtgående rättigheter som ordnings mannen har. Tillsammans med rättigheterna följer samti digt ett skydd som gäller också efter själva tillställningen.

Härad$hövding Lennart Johansson l

reder ut det här med mellanölsutslaget och hur det skall

Iillämpas på danserna. Aven om HD:s utslag kanske

skulle kunna tolkas så att det var fritt fram för öldrickan

de, Jtlovar Johansson böter oth butka som tidigare.

Dessutom: Ordningsmannaveteranerna berättar

om hur popen slog ut tangon och om hur melle

nölet kom istället för brännvin.

VeckaDS ledare är skrivea av Karl-Gustav OtiD

Hur uppmuntra företagarandan Den resolution som antogs vid SÖU:s midvinterting i, Vörå för en tid sedan har ,gett upphov till eftersnack på dagstidningarnas ledarsidor. Jakobstads Tidning har i .tre ledare uppmärksammat resolutionen och har med hövliga adjektiv stämt in i dess anda. Däremot har tonen varit mera kritisk i Hbl och Syd-Österbotten. De österbottniska specialnäringarna, deras framtid och hur den nya tekniken på frammarsch påverkar regio nen, är tacksamt ämne för kommentarer. Speciellt om de är landskapets framtid i formen av ungdomsförenings rörelsen som tar upp de brännande frågorna. I sin ledarkommentar i Hbl frågar sig Ernst Uljens hur det är ställt med entreprenörsandan bland de österbott niska ungdomen. En fråga som samtidigt som den innehåller en nypa kritik, måste tas som en direkt fråga.

(En fråga som f.ö. riktades direkt till ÖP). I Syd Österbotten frågar man sig om den bristande företagar- · andan kan bero på förändringar i det samhälleliga eller psykologiska klimatet.

skulle tro, är det väldigt sällan som de för,eta:gsslLDII" ekonomerna startar egna företag. Företagaran vanligen bland vanligt folk med kännedom bransch.

Man kan verkligen fråga sig varför det inte finns flera krutuppfinnare -i de österbottniska stugorna. Är det verkligen så att vi lider av det som facklitteraturen kallar brain drain, det vill säga att folk med högre utbildning flyttar bort. Säkert har snedfördelningen av högskoleut bildningen lett till att Österbotten tvingats avstå från en kännbar del av sin ungdom, inte enbart till Sverige, utan även till södra Finland. Men man skall inte för den skull låta sig luras att tro att det råder en korrelation mellan akademiska slutvits ord och företagaranda på en ort. I motsats till vad man

M en hur skall man kunna ta tillvara denna företllip;:... da bland helt vanliga människor? Skolundervisningen spelar otvivelaktligen eu roll. Undervisningen som den nu är utformad, den yrkesutbildande som i den akademiska nivån. vara helt inriktad på att tillfredsställa storind hov av arbetskraft. Varför lär till exempel yrkesskolorna inte den kunskap som en svetsare eller sömmerska behöva kunna driva ett eget företag. Naturligtvis skaU röra sig om några djupdykningar i' ekonomiska ler redovisning. Det som behövs är snarare enkla ra råd om de krav företagandet ställer.

Också handelsläroverken, som borde vara vri=__

la för företagarna, har en utbildning som siktar in sig att förse storföretagen med ni\dvilni:_ torspersonaI. Handelsutbildningen tenderar U\:1.a ~. 'för mycket inrutas i olika ämnen, varför eleverna den helhetssyn som skulle behövas för drivandel eget företag.

f ..

•

AKE BOlTNING -Oirektör - Personalchef

. ..' .... .. .,..., .-.". .. . , ....

F rån statligt håll, och närmast då från handels

, ,,

dustriministeriets sida, anordnas en hel del SK()IDl"' blivande företagare. Den stora nackdelen med dessa ser är att också de gör det felet att sikta allt för

Föreläsare med ringa eller ingen erfarenhet av företagsamhet föreläser i diffusa terminologier, hemma i mera avancerade kalkylsammanhang. kurser måste tyvärr anses mera ta kål på än UPlpm__ den eventuella företagaranda som finns i kursdieit. .. . .

-Reklamchef

--,B0kföt.6re

- 5täde'Y.Ska

-SpringpoJ.ke

• - Ctaau,fför •

..•, .

Det som skulle behövas just nu är lättfattliga för blivande eller nyetablerade småföretagare. vars innehåll skulle utgå från de behov mc,ttaprs och vilka skulle uppmuntra de spirande företaga.J:fnI~ Kurser med föreläsare som själva varit med om fllIs• etableringar och -drift i mindre skala.

....... ......:..., ,4

•

....... ."

Kort sagt: Man skall inte göra det svårare än redan är.

._---------------------~-------------------- Företagandets Teknologin Veckans klipp Regionalpolitiken Under rubriken Nytänkande i re gionpolitiken fonsätter Ole Ja kobsson 'sin kommentar till SÖU:s resolution från Midvinter tinget. Om man försöker fånga upp den ungdomsopinion kring oron för förändringar i det regionpolitiska tänkandet som framkommer i SÖU:s midvintertings resolution kan man peka på några speciellt angelägna delar i komplexet: I alla utredningar om allmänna utvecklingsbetingelser framförs utbildningen som avgörande . Trots en del viktiga förbättringar har vi ännu svåra luckor i den svensk österbottniska ungdomens mångsidiga utbildning. Vi bör gö ra utbildningen för jord och skogsbruk med specialnäringar mångsidigare. Vi bör eftersträva olika typer av specialiseringar och nivåhöjningar i de allmänna yr kesskolorna. Vi kan ännu ta fram

viktiga specialiseringar, t.ex . rör förvaltningens och företagsled ningens behov i handelslärover kens utbud. Vi måste utveckla nya djärva grepp för lärarutbild ningen. Vi har väldigt mycket o· gjort inom vårdsektorn där vi än nu får ny~ tjänster och yrkes områden. Inom konst och konst hantverk finns utbildningsbehov att tillfredsställa. Detta vida utbildningsfält bör bevakas med särskild ständig uppmärksamhet av de unga. För den är också bostads politiken viktig på samma sätt som den ligger högt när det gäller en aktiv utvecklingspolitik. En u områdesdimension och bosätt· ningspolitiKen är en ungdoms fråga av största vikt. Samma gäl ler för en rad socialpolitiska åt gärder, hittills ganska obeaktade. Här krävs just det nytänkande SÖU efterlyser. Hittills har vi inte hunnit med mera än utryckningsfall inom re gionalpolitiken. Det som främst behövs nu är åtgärder som verkar på djupet och vars effekter är varaktiga.

I en tredje ledare tar Jakobsson upp den nya teknologin anpassad i liten skala. De regioner som nu kallas u-om råden blev efter andra regioner när näringslivet hade siktet en vetet inställt på stora enheter och långa produktionsserier. Den sto ra strukturella omvandlingen skedde kring de första otympligt stora dataenheterna som ansågs kräva fabriksjättar som ett första steg till industrirobotarna. Det blev inte så. Dataanläggningarna har blivit mindre och förutsätter inte alls de stora enheter som man trodde så blint på. Den andra "storhetsfaktorn" var det låga energipriset. När energi priset steg - vi är faktiskt långt från toppen ännu - fick stordriften den första ordentliga knäcken. Den tiden fanns det gott om riskvilligt kapital och om den mänskliga arbetskraften behövde man inte oroa sig och eftersom energin kostade så litet så kunde , man slösa på energin och på kapi talet. På båda punkterna gick det annorlunda. Kapitalhanteringen skedde under en kritisk period på helt andra än det industriella ny tänkandets villkor och energins pris blev en faktor som man

villkor

Under rubriken "Företagandets villkor" tar Syd-Österbotten upp SÖU-resolutionen och den dis kussion den väckt. Det g~ inte att förneka att det ekonomiska klimatet i regionen verkligen 'förändrats och att ett par av våra viktigaste näringar nu inåste beakta och försöka hantera med samma allvar som man oupphörligt spjärnatemot löne kostnaderna. .Nu är den regionalpolitiska ekonomin inriktad på "nlista" struktur och det är allt tydligare på en decentralistisk linje. Data utvecklingen visar att också de små enheterna självständigt kan exploatera även denna tekniska utveckling. Kapitalmarknaden har upptäckt att det inte är de sto~ ra talens lag som gäller. Och marknadsfolket har åter upptäckt det självklara, dvs. att företag som har en bra närmarknad är avgörande. Nu tycks det vara viktigt alt vi inser vad som händer, att våra be slutsfattare inte fortsätter alt läg ga hinder för den naturliga ut veckJingen och att vi vågar vara optimister.

befinner sig på defe gäller såväl pälsdjurs:r.:_1IIIIIIIII med tyngdpunkt landskapet, som väJtlhusc..... med tyngdpunkt i ten. Därtill kommer del andra företag utv·e ddll. en punkt där gränserna Inr_ _ digare ägarinsatsen nAns nya ägare, lokaliserade landskapet, har träll Irts . _ " har ju två sådana fall nyligen fOrd:li_ _j Kristinestad, menäveo i förestår generationss par av ortens ledande

re.

----------------------------------------~--

finns eprefJ,örsandan? resolution som gavs från Midvinterting har upp _m2DIllJlats på ledarhåll i flera -'EIÖdni'lngar, av vilka Hbl:s Er liens förhåller sig relativt - till innehållet i densamma. ordkriget går vidare vill förbundets sida klargöra .-lIåltm med själva tinget och reID ungdomsföreningar siu starkaste fotfäste på -gden är det av vitalt in rör förbundet hur framtiklas för våra österbott byar, ty utan ungdomar inga ungdomsföreningar . ~:sä_n med tinget var att defs ...._,..", nuläget och dels sia om f!:ICEä:n för våra österbottniska lIIPI::iailmtr·in · gar, pälsdjur , växt odJ specialodlingar inom l el , som gett arbetsplatCD stod del av ungdomen år bakåt i tiden. kan bara konstatera fak tinget trots detta inta ämne lockade totalt 18

tten kastar sig läsaren över re solutionens substansinnehåll jör att jå en orientering i hur ungdomar vill tackla jram tidsjrågorna. De blinkandejyrarna slock nar emellertid utan jörvar· ning. I jortsättningen jöljer en PR-inlaga jör minkjarm ning och växthusod ling . . . "

Vår avsikt med resolutionen var

inte att göra ett nytt färdigt be slutsförslag till regional- och national politisk t handlingspro gram, utan att med enkla, lätt fat tiga termer ge ut information om överlevnadsvillkor till presumtiva D Det ärJart och fläkt över Arbetets Vänners musikal. Siv Ågren står jör musiken och Kristina Agren jör företagare i respektive bransch. text och regi. Uljens anklagar även indirekt ungdomarna/ landskapet för pas sivitet och resignation inom nä ringslivet. Vidare anar han ett nytt emigrationssug till Sverige som en följd av idelöshet och svi kande entreprenörsanda. Dessa åsikter får han själv stå för, likaså för det han säger att " Jakobstads Tidning ägnar Mid vintertingets resolution en när - JAG behöver en såd!!n här personlig utmaning varje år som jag skall orka mast lyriskt betraktelse .. .". hå)lapå, säger Kristina Agren. Det bon talar om är den musikal hon själv skrivit Var och en kan själv bilda sig · och som hon nu håller på att studera in tillsammans med Arbetets Vänners i Va;. · en uppfattning om landskapets framtida utveckling utgående sa teatergrupp. Arbetet sker i Vasa arbetarinstituts regi. I början av maj, troli inledande frågekomplexen från vår resolution, vars fråge gen den 5:e, kommer man att ha premiär. Dlrmast ses som en övergri ställningar möjliggör lika många Tidigare har det varit'JQunsos gammal nyhet " , säger journalis inledning till uttalandena tolkningar som det finns läsare. arve' i Björköby - där hon gjor- terna. de olika specialnäringarnas Vår förhoppning är att debatten de storyn tillsammans med grup- En musikal behöver inte vara Därefter följer kortfattade kan föras i en konstruktiv och pen och Drömardröm med tidsbunden på samma sätt även ~Iorwh""elser för specialnäringar verklighetsbaserad form Lilla Aura i Jakobstad som Misc- om den behandlar dagens prob uläge och närmaste fram utgående från österbottniska rea ha Hietanen gjorde texten till och lem, förklarar Stina Ågren . iltter. liteter. som Kristina Ågren regisserade. Den är kanske lika aktuell efter I anser att Ernest Uljens skju Den förra kan betecknas som da- fem eller tio år. Och kan tas upp 6ver målet när han skriver ill sist har Hbl en intressant ramtisk fars, den senare en ama- igen efter någon tid. Vi räknar ju röljande om de tre inledan fråga: törmusikal. med att vi skall spela den här mu ekomplexen: _ Jag tycker att det blir för sikalen även i höst eftersom vi "Var finns det jOrsta öster _ Teknologin, automationen mycket med spex och revyer här i blir klara för premiär först i maj. bottniska investmentbolaget. informationssamhället. Österbotten . Nog bör ungdoms- Kristina berättar att muskika den nya småjöretagarbörsen ekonomiska politiken föreningar och övriga teater- len handlar om vanliga österbott eller riskkapitalbolaget på re förändringar i dess dokt grupper göra någo't annat också. niska människor, som är på väg gional nivå som tar hand om till Hawaii på en semesterresa. Sommarteatrarna är ju ett bra al- och stöttar nya ideer och tek ternativ. Några helaftonspjäser Mitt över den s.k. Bermudatri dringarna i det regionalniska innovationer?" görs också varje år. angeln får planet motorfel och • ka tänkandet.

just det här lättsamma måste nödlanda. Det leder till Men Ja, var finns de?

med sång och musik och spex och O Under en teaterjestival i Lon- märkliga och oväntade upplevel 'F~ av jörväntan på en ut . g av dessa etiketter Mårten Lövdahl Ulf Jobamson litet djuplodande debatt däremel- don fICk Kristina Agren inspirati- ser för resenärerna vars nerer och lan sånt som revyerna on att jörsöka sig på både text personlighet ställs på hårda prov. 'brc/Q till dagens Osterboordförande sekreterare innehåller. Det kan nog också och regi till en österbottnisk mu- Innehållet är allmänmänsk göras i något fastare form och sikal. ligt och - hoppas jag - mycket med en ordentlig story. roligt. Musikalen har samtidigt Det gäller bara att sätta ned Många revyer är inte långt en allvarlig underton. mera tid på ideproduktion, vida- ifrån musikal. De har ett eller fleNågot namn har musikalen in rebearbetning, dramatisering och ra genomgående tema och de te ännu. Efter den här vintern skall inövning . Så har vi en musikal. innehåller sång, musik och danHemgjord österbottnisk. Som ser. Men de är en dagsländeKristina ta ett sabbatsår från re gisserandet. Hon viII helt ägna sig behandlar frågor som är angeläg- produktion. Efter någon tid är de var nya ordförande Ole ' Norrback som fick na för oss. Och med vanliga ös- inaktuella. Ett revynummer blir åt att skriva. Det finns mycket hon viII få gjort. Fortsättningen terbottniska människor som roll- snart som en gammal nyhet. teaterverksamheten i Arbetets Vänner på nytt, figurer och rollinnehavare. "Ingenting är så gammalt som en beror sedan på hur "skrivaråret" . .rittu medlemmarna i gruppen. Vi började med utfaller. Det här beslutet bekymrar A V in pjäsen "Fint folk", som bade premiär 12 Vi har sysselsättning och det är ka. Inte går det i Österbotten gruppen och även andra teater _ftIIl.be.r i fjol. Den bjälpte Stina Ågren oss med på avkopplande frin de ofta stressi som t.ex.. då FaJlegänget i Esbo ga jobb som flera av oss har. När spelar operett, sades det. Men grupper. Vem skall då sköta re _ .... Det ledde seda~ till att vi började med den bär vi satte Igång här på scenen fanns dem skall vi ju inte jämföra oss gin i amatörgrupperna? AV ju ingenting att ta i händerna. med, sade någon. Fast det har gruppen har just kommit i gång . ._ . . i AV-gruppen utgörs frin pensionärer till tonåringar Möblerna till Fint folk får vi lov förstAs hänt att revyer spelat och skulle gärna fortsätta samar betet med Stina Ågren. Operati ildre förenlngsmedlem att släpa med oss hemifrån varje omkring 20 gånger. - ser ut att trivas utmärkt till on övertalning har inletts. Men _.Tir pjäsen Fint folk Iycka- sammans. gång vi skall spela. Det skall bli spännande att se der har andra grupper också • fl med sig några yngre, - Men den här musikalen - Vi har haft och har så fan hur Stina och AV-gruppen lyc gjort. fria föreningens danslag. tastiskt roligt, försäkrar flera av skall vi nog ta in pengar på, säger kas. I början av maj är det pre Skall det hända någonting .... började med musi- de medverkande. Mikael Kukkonen och får miär. Då går det väl inte att spela inom föreningssektorn i Öster tom ytterligare några rik medhåll av de andra. - Det är så hälsosamt att trä så mycket före sommaren. Men botten borde det finnas flera re aktörer med, bl.a. de na hjärnan, säger Kalle Genberg. Sedan började man diskutera om man skulle starta på nytt i ok ..._ _ och sjungande flickor hur många gånger det möjligen tober kunde det kanske gå aU gissörer av typ Kristina Ågren, - Och härligt med hemlagat, som viII och vågar experimentra Weegar och Viveca utropar Ragna Weegar. skulle gå att spela musikalen. Allt spela några föreställningar . med någonting nytt. t några unga frin PF. mellan två och trettio tippade - Vi tycker det funkar bra att SEG blandade sällskap Sven-Erik Glader man på. Många var dock skeptis- göra allt själva, säger Erik Bengs.

Steget inte så långt från revy till musikal

lt från tonåringar

I pensionärer i AV

Alf Svahn och Göran Hurr kan räknas till veteranerna inom ningsmannaskaran i Österbotten. ' .. ' Alf började nångång på 60-talet och slutade då man började "popdansandet" som han uttrycker saken. Göran har varit med ända tills man slutade med danserna i K lax senaste år. ' ' Alf: Då vi började var det väl egentligen bara vi två. Då på 60 talet hade ordningsmannen en annan ftmktion än i dag. Mest stod man i klädlogen' och tog emot folks ytterkläder. Göran: Jo, det var rätt besvär ligt ibland. Alla var klädda i hatt och man hade en knagg att hänga paletån på och sen skulle man få hatten att hållas där ovanpå. Och sedan gällde det att hålla reda på galoscherna också. Det var kläd seln, kostym och slips, hatt och galoscher. I allmänhet rörde det sig om 300 personer på en dans, utom nyårsvakorna . Då kunde det röra sig om 400-500. Men städat gick det till i alla fall. Folk hade klätt upp sig och gått ut för att dansa . Alf: Sedan mot .§Iutet av 60 talet kom denhär "anti" -kultu ren. Det började med taggtråds banden. Jag tror att The Slippers var det första vi hade här i Kvev lax. Sedan kom studentupproren

I samband med att HD

utslaget gavs offentlighet talades

det också om att städernas ord

n.~ngsstadgar skuJle sätta stopp

for offentligt öldrickande. Men

Johansson är inte helt· säkert att

så är faUet:

- Egentligen borde det sägas preciserat att det är förbjudet att dricka' mellanöl på offentlig plats .i staden. Men eftersom de flesta av städernas ordningsstadgor är föråldrade finns det inte många som har med mellanölet. Och har man bara ett generellt förbud mot alkoholförtäring, är det ju precis det samma som i alkoho'l lagen. Johansson tror att utslaget i HD skulle ha blivit ett annat om man samtidigt som det aktuella fallet vid busstationen, också skulle ha haft andra fall som fal lit tiUbaka på ordningsstadgor och nöjeslagen.

Mellanölet. Göran : Visst drack man också då vid danstillställningarna, men man smög mera, var rädda att det skulle synas. I dag är det lite annat då man går omkring med öllagret i rockärmarna. Alf: Dessutom drack men rent brännvin. Det var före mel lanölets tid. Visserligen var jag för mellanölet själv då det inför des, men tyvärr måste man nog inse att mellanölet borde bort. Det skapades argument, som att landsbygden diskrimineras då man måste in till stan för att kö pa mellanölet osv. Levnadsstan darden steg, alla skulle ha lika bra osv. Göran: En annan märklig sak inträffade då WC-et flyttades inomhus. Det var som natt och dag. Inte stod man därute och slog sönder inredningen . Nu har WC mera blivit som en träff punkt, där man tycks tillbfinga en ganska stor del av kvällen . Alf: Jag brukar tycka att det verkar som en slags anti fason till Nobelfesten . Där sitter en massa människor och äter fint. Både drifterna är ju i sig lika primitiva. Det är som i Hemsöborna. Där satt man också en rådgjorde på skithuset.

Slagsmål

- Men man brukar ju säga att det är bara "rokåt" folk som inte kan ändra sig, avslutar Johans son med ett menande leende. Så kanske HD illa kvickt går och ändrar sig. Slutligen varnar Johansson al la dem som har tänkt sig aU fritt börja pimpla meJlanöl på dans platserna: - Det är nog risk för både bö ter, och vid behov butka, precis som hittills. HD har uttryckligen inte sagt något annat än att det varit tillåtet att dricka mellanöl på den busstation, som det varit fråga om i det aktuella fallet. K·G OLIN

och dethär med att man skulle sätta sig upp mot alla auktorite ter, fri uppfostran osv. En tid var det vanligt att man hade två orkestrar. En orkester med dragspel och en med elgit arrer. Visst blev det en viss reaktion den första tiden bland folk som var vana att dansa vals och tan go . Jag kommer ihåg en som kom in och stod och såg på en stund och sedan gick igen. Senare berättade han att "di bara sto tär å hoppa å råska".

Alf: Visst slogs man förr också, men man tycker att det på något sätt var rejälare {ag förr. Det hände aldrig att det skulle ha bli vit tingssak av det. Då fanns givetvis också dehär typerna som alltid finns, de som inte kan låta bli att ställa till bråk då de fått lite "starkt". Göran: I och för sig hade vi i allmänhet ganska små tillställ ningar tidigare. Det är ju helt klart att ju mera folk som samlas på ett ställe desto lättare uppstår bråk . • Alf: Jo , men nog var folk mera städade förr, den kan man inte neka till. Göran : Så är det väl nog . Dess utom såg man aldrig att en kvin na eller flicka sk ulle ha tagit

starkt. Det fic:k bara inte ifall så var fallet. • Överlag fanns dessutom annan respekt för polisen • re. Alf: Jo, det var många höll andan när polisen k 10kalen.Men det försvann med den allmänna instäJb..... att alla auktoriteter skulle sas, självförverkligandet OSI' Visst var poliserna ute \ ' flesta tillställningar , men de inget att göra. Möjligen sk" man hem någon eller s någon enstaka böteslapp.

Rökförbudet Göran : Ett fenomen, som till mycket besvär och tror är en bidragande o att danserna kom bort var • rand et av rökförbud i lo Inte är det väl föreningens få folk att sluta röka. hursomhelst tror jag inte specie'llt långt med enbart bud . Det är föräldrarnas oc

lans sak att sköta den sak

vet exempelvis om många

ningsmän , speciellt äldre •

som slutade i samband med

förbudet. Vem vill väl s .

cafeterian en hel kväll

cigarrettrök. Cigaretterna

under bordet och så fon

vänder ryggen till kollUl'leJ'

fram.

Alf: Det vet man väl

själv att vore man en

" glyt" så nog tog man alla

ser alt "gälnas" . Det 1iggeJ'

människans natur dethär.

Alf: Men visst har man

rit med om både ett och

lustigt under åren - annan

man väl aldrig hållit

kommer ihåg en gång IdI:

stod och slogs i ett hörn

ropade åt dem att sluta.

blev så rädda alt de slutade

omedelbart. Och själv ,'ar :

fanens rädd ...

Göran : Vi fick elt

brott en gång, någong~

tolvtiden på kvällen. Panik

de ha utbrutit, men sedan

en av ordningsmännen so

de "Farin heim nu, he b

åter nu". Och folk såg de

ristiska i alltsammans

hem, lugnt och sansat.

Alf: Visserligen finns som en äldre har svårt atl tera, men det är nu en g nya generationer - nra Det finns så mycket som rerar med ungdomsföre'D-~E3a i dag . Televisionen har ~~6. nerat hela vårt umgänge. inte dröma oss tillbaka att vi ska kunnat åter ma förhållanden .

Renlund lämnade in ·spörsmål om mellanölsutslaget Akta dig för denhär killen! Till Riksdagens Herr Talman Bland de synliga effekterna av alkoholmissbruket i vårt sam lri1Jle utgör våldet det kanske mest skakande. I de allra flesta - handelsfallen finns alkoholen på ett eller annat sätt med i bilden. Antingen är våldsverkaren, våldsoffret eller båda oholpåverkade. Det här intygar ordningspolisen på de flesta orter i landet och framhåller samtidigt att ungdomen mest beru sar sig med mellanöl. Mot den bakgrunden måste Högsta domstolens avgörande nyligen rOrande förtäring av mellanöl. på allmtin plats anses olyckligt, trots att det juridiskt sett tirriktigt. Högsta domstolen ansåg att lagen om mellanöl tir en speciallag som måste tilläm pas före·en allmtin lag, i detta fall alkohollagen. Följderna har redan visat sig i praktiken. Medvetna om Högsta domstolens prejudicerande beslut har i synnerhet ungdomar demonstrativt utnyttjat den nya tolknin gen. Detta har skett i såväl allmänna fortskaffningsmedel som på allmtinna platser. Detta försvårar möjligheterna att upprtitt hålla ordningen och inger verkligen anledning till bekymmer med tanke på framtiden. Andra negativa följder kan tydligt skOnjas. En viktig sådan iir huru förttirande av mellanöl på nöjestillsttillningar och i nö jesplatsernas omedelbara ntirhet skall tolkas. Är lagen om mel lanöl också en speciallag i förhållande till nöjeslagen? Är med andra ord förtäring tillåten? Alkohollagens förbud kan dtminstone inte anses gtilla. Nöjesplatserna bör anses vara en allmän plats. Lagen om mellanöl skall således tilltimpas och i denna finns inget förbud mot förttiring på allmtin plats. Nöjes lagen innehåller endast förbud mot för/tiring på allmtin plats. Nöjeslagen innehåller endast förbud mot innehav av berus ningsmedel. DessUtom bör vtil nÖjeslagen tiven anses som en all män lag i förhållande till lagen om mellanöl. Frågeställningarna är många men allt tyder på att Högsta domstolens tolkning innebar t.ex, att förttiring av mellanöl på åra utedansplatser tir efter detta ·tillåtet och ordningsmakten Iuu ingen möjlighet att ingripa. Detta kommer med stor sanno likhet att ytterligare försvåra ordningsmaktens redan svåra ar bete med att upprätthålla ordningen vid dessa nOjestillställning ar. Attforbjuda förtäring och innehav av mellanOI på offentliga och allmänna platser 10ser givetvis inte alkoholproblemet, men det skulle åtminstone under/ätta ordningsmaktens möjligheter att upprätthålla ordningen. Då det inte heller behOvs någon spe ciell utredning för att täppa till denna lucka i lagstiftningen bor de regeringen snabbt vidta sådana åtgärder, som skulle elimine ra denna brist i vår lagstiftning. Samtidigt borde man också med större allvar börja diskutera möjligheterna att överföra all försäljning av mellanöl till Alko. Om mellanölet skulle överföras till Alko skulle det med all sä kerhet innebtira en sanering av alkoholkonsumtionen. För att understryka mellanölets natur av alkoholdryck och under/titta tillämpningen av alkohollagstiftningen borde lagen om mella nöl upphtivas och stadgandena om mellan 01 fogas till alkoholla gen.

Hänvisande till det ovan anforda vill vi i den ordning 27 § 1 mom. riksdagsordningen föreskriver till vederbörande medlem In' statsrådet ställa fÖljande spörsmål: Vilka åtgärder tänker regeringen vidtaföratt kunnaförbjuda fOrtäring av mellanöl på allmän plats med anledning av Högsta domstolens utslag och vilka åtgärder ttinker regeringen vidta för alt upphäva lagen om mellanöl och överföra stadganden om mellanöl till alkohol Iagen? Helsingfors den 13 mars 1984

BORIS RENLUND

Bindeln med orden Ordningsman-Järjestys mies finns inte där enbart aven tillfällighet. Han eller hon som bär den är godkända av länsmannen att upprätthålla ordningen vid en nöjestillställning. Samtidigt har hanlhon fått långtgående befo genheter och ett skydd som gäller även vid andra tillfällen än själva tillställningen. Till ordningsmannens rättigheter hör att han kan beslagta alkoholdrycker och vapen. Och det inte enbart i nöjeslokalen utan också, som det heter i lagen "dess omedelbra närhet". - Vad som sedan är omedelbar närhet är en tolkningsfråga. Klart är att benämningen om fattar också parkeringsplatsen och det intillig gande området, berättar vicehäradshövding Bo-Sandfrid Höglund, länsman i Pedersöre. Ordningsmannen har rätt att gripa eller av lägsna en person som är påverkad av alkohol eller narkotiska ämnen. Det räcker till och med att någon i publiken stör ordningen genom ol jud eller genom ett kraftfullt uppförande och trots tillsägelser inte upphör, för att han skall kunna gripas eller slängas ut. Det lönar sig med andra ord att lyda ordningsmannen om han

uppmanar en att hålla tyst eller lugna ner sIg. Men inte nog med dethär . Lagen - som var mycket omtvistad då den tillkom - ger ord ningsmännen rättigheter att till och med vägra inträde till sådana som man antar kan begå brott, äventyra säkerheten eller åstadkomma oordning. Det är med andra ord helt möjligt att en dansarrangör vägrar släppa in en känd bråk stake, eller ett okänt gäng. Däremot går para grafen inte att tillämpa på personer aven anna ras. De vapen eller alkoholdrycker som ord ningsmännen beslagtar skall överlämnas till polisen. I praktiken brukar det gå till så påmånga österbottniska dansplatser att ord ningsmannen och den som haft alkoholen med sig, häller bort den tillsammans. Till vapen hör inte enbart skjut~ och egg vapen, utan allt sådant som kedjor, glas, avs lagna flaskor och annat som kan pli f(!rligt i händerna på en bråkstake. - Jag har själv varit med om att åtala en person som hade haft en motorsågskedja med sig in på danstillställningen. Det är ju ruskigt om man tänker på vad som skulle ha kunnat hända om mannan börjat slå omkring sig med de den, berättar lansman Höglund. Till ordningsmannens befogenheter och skyldig\leter hör att han skall avbryta tillställ ningen om ordningen eller· säkerheten äventy ras. Han kan också, som det heter i lagen, "av hysa" tillställningen, vilket betyder att den inte fortsätter den kvällen och att publiken måste söka sig hem. Lagen ger ordningsmannen ett omfattande skydd, motsvarande det som polisen har. Blir det ett handgemäng mellan ordningsman och bråkstake, leder det oftast till en dom om våld samt motstånd mot tjänsteman. Ett grovt brott som leder till minst villkorligt fängelsestraff. Endast vid mycket förmildrande omständig heter kan det bli böter. - Det finns exempel på fall där ett slag mot käften på en ordningsman har lett till tre månader och 15 dagars villkorligt fängelse, be rättar länsman Höglund . . Enligt Höglund har det flera gånger vid för hören framkommit att den som slagits med en. ordningsman inte varit medveten om det grova brott han gjort. - Egentligen borde det i varje nöjeslokal finnas stora tavlor med information om dehär sakerna, menar Höglund . Även om det är viktigt att ordningsmannen är iförd bindel vid nöjestillställningen, betyder det inte att han helt kryper ur ordnings manna rollen i.o .m. att han tar av sig bindeln. Det ju ridiska skydd han har som ordningsman fort sätter också på andra tider och på ~ndra ställen än vid den egna nöjesplatsen. Det går med andra ord till att ta hämnd på en ordningsman vid ett annat tillfälle då han inte är i tjänst. - Naturligtvis kan det vara svårt att bevisa att det rör sig om en hämndaktion, om man in te har vittnen som kan intyga att det rör sig om att "ge igen", framhåller Höglund. Sammanfattningsvis - följ ett gott råd: - Akta dig för ordningsmannen och lyd ho nom då han säget till. K-G Olin

"Finlands bästa gosp elkör "

• Evangeliska Ungas UnfldorJm.ski.ir

dag; Forssa var höjdpunkten.

en stund innan det uppfatt Pojkarna tycker särskilt my om den sången. De behöver sjunga: "Skynda dig kom och Jesus kommer på vägen" ett f gotal gånger.

EU:s Ungdomskör på turne söderöver Evangeliska Ungas Vngdomskör var igen ute och levde bussliv under det sista veckoslutet i februari. Den här gången åkte man till Helsingfors för att delta i Evankeliset Musiikkimessut och till Forssa. Evankeliset Musiikkimessut ordnades för tolfte gången i år. Platsen var Finlandiahuset. Förutom EV-kören uppträdde bl.a. Jukka Leppilampi & co, Auli Vuorela och Livingstone. TV var på Plats och de lovade visa programmet i TV förutsatt att bandningen lyckades. Att bandningen lyckades, sade de. Det verkade i början som om den inte alls skulle lyckas. Det var något fel på kablarna, be rättade ljudmixaren för kvällen, dekoratör Kråk ström. Han var så snabb att skylla ifrån sig så . man skulle kunna tro att han hade någonting med felet att göra. Körens resetidtabell började med start från Terjärv kl. 4.35. Där steg de första morgonpigga på. Tidtabellen höll man ända till an komsten till Helsingfors . Den var utsatt till kl. 14.00. Visserligen var man 10 minuter försenade men TV soundchecken som skul le göras då måste skjutas upp med tre timmar så det gjorde inte så mycket. Felet var som sagt i kablarna . TV-männen beundra de i varje fall den uppgjorda tid tabellen och att den hållits med ett kast på 10 minuter. Livingsto ne som stod först i turen med soundchecken borde ha börjat kl. 10.00 men de hade inte börjat

ännu kl. 14.00. Programmet

skulle börja kl. 19.00. Alla var nervösa och stressade runt, kören skulle byta kläder , ingenting ville klaffa. Dekoratör Kråkström OtQg det lugnt. Han berättade att han gav upp dekoratörskarriären efter tre månader och satsade i stället på ett mixer bord . Han berättade också att han just återvänt från en turne i Polen och Västtysk Iand med Pekka Pohjola. Man förstår nog honom. Vem vill stå i ett skylt fönster och tejpa upp God Jut skyltar när man kan åka runt med den finska musikereli ten.

• l trappan utanför sceningdngen sitter A och tar · försiktiga ackord innan hon skall gd in på scen. Nervös? Naturligtvis, säger hon.

Man lyckades i alla fall börja konserten i tid. EV-kören var första programpunkt. De inledde

med att tåga in i salen bakifrån sjungande en afrikansk melodi. Orden var på svenska fast det tog

Inte bästa dagen Kören hade inte sin bästa dag lördagen. Resan hade varit och de sista minuternas stress de satt sin prägel på uppföraodlL Det märktes inte så mycket själva uppförandet men

märktes på stämningen. De sj

i varje fall sina fem sånger

svenska och en på finska. Medan kören sjöng satt Vuorela på trappan bredvid

ingången. Hon tog några ac

på gitarren och såg lite nervös - Det är klart att jag är spänd, säger hon. Det är ju

slufsåld sal . Det går nog över

jag får ta de första tonerna. berättar att hon är fråri Hel . fors, farmaceut-studerande att hon sjungit i sex år. Del andra gången hon medverkar denna mässa . Före Aunli Vuorela skulle •

konen Miira och Laura- Sippola uppträda. Laura-l

spelade piano och Miira sj

Pappa Hermanni var med

stöd och han försökte ännu"

tera med flickorna och ge

tonbildning. Pappa Herm

berättade att de var från La

och att Laura-Liina själv s .

en av de sånger de skulle Upp" ra. När EV-kören kom ut bia scenen gav programledaren Takamaa publiken en lekti svenska . Han ville att den rel

7 publiken skulle säga tack på . Det gjorde den och det h ögt och tydligt. . . t er syskonen Sippola blev Aulis tur. Innan hon gick in en hann hon ännu berätta själv skrivit de sånger hon sj unga. Auli visade sig vara )"cket välsjungande truba Efter pausen uppträdde ---~ Livingstone . Det är en - il känd grupp bland finsk .ga gospeirockanhängare . . l gitarristen Jyrki Saarinen

UNGDOMENS Konstevenemang har kört och senaste veckoslut tävlades det i konsertmusik i Kar leby. Bland de deltagare som utsågs aU gå vidare till riksfinalen märks systrarna Pia och Anu Komsi från Kronoby. Pia Komsi representerar länet på cello i åldersklassen födda 1960-67. Tillsammans med violinspelande systern Anu kvalificerade hon sig också inom kammarmusikgruppen,

es. a Leppilampi & Co var ro ren. Gruppen spelade ock men de hade blandat in :a.;..;~iJdI av annan stil i musiken. o Kantola på piano märktes gru ppen . Jukka själv sjöng. Efter konsertens slut hade Rei Takamaa tagit kontakt med en EU:s dirigenter , Göran Sten . Reijo hade blivit impone a den ganska lama sången ersom han fällde uttrycket : men paras gospelkuoro (Fin bästa gospelkör) . När Gö berättade detta för kören gav n Veka upp ett Sibbovarg kratt . Vekas dag var räddad. Pi söndagen sjöng kören i Mika el Agricola kyrkan före färden t startade. På färden norrut ännu en konsert i Forssa I

Bland de som gick vidare återfinns också Cecilia Björk från Vasa. Björk tävlade i pia noklassen för 68-71 födda. Bland de solister som fick he dersomnämnande kan nämnas Mikael Nygård från Oravais, Bri ta Smeds från Korsholm, Johan na Ögård från Kristineslad och Denice Sjöbacka från Pedersöre. Totalt deltog omkring 500 ung domar i uttagningarna. Uttagningarna fortsätter in kommande lördag i Närpes där man tävlar i schlager. visor och

Det riksomfattande konsteve nemanget hålls den 27-29 april i Lahtis .

Utställning i Oravais

\arggrin Det som inte hade getts ut i Fin diahuset gav kören åt de när nrande forssaborna . Enda prob lemet var kanske de allvarliga mi Der som sångarna hade. Detta problem löste dirigenten Fride Hlggblom genom att med jämna mdlanrum med fingrarna dra upp ett varggrin. Det såg så löj ut att sångarna måste dra på unnen. Enda undantaget var några basar från Terjärv och Overmark som konserten igenom såg lika allvarliga ut.

popmusik och samhällelig sång. På söndagen blir det folkmusi kens tur och den uttagningen hålls i Kaustby. Rockoch popgrupperna strålar samman i Seinäjoki lörda gen den 24. 3. och det femte och sista evenemanget på länsnivå hålls i Lappo lördagen den 25. 3. Den gången handlar det om and lig musik.

Lappo vism' inga tecken nervositet. MUra och skall sntlI't in på see medan pappa Hermannl tlinker htlJJo sig bland pubUken.

Speciell' kör Evangeliska Ungas Ungdomskör är i några avseenden en ganska speciell kör . Den har verkat se dan 1971 men av de sångare som var med då är det kanske 10 kvar. Någon egentlig hemort har kören inte för sångarna är samlade från Karleby i norr till ömossa i söder dvs. hela Svenskösterbotten. Av praktiska orsaker brukar de fles ta övningar hållas i Vasa . För att bli medlem av kören behöver man inte provsjunga el ler vara musiker. Den som vill va ra med får vara med brukar man

säga i kören. I dag består kören av ett hundratal ungdomar från Österbotten och några från Å land och Nyland . Kören har gett ut fyra LP-ski vor. Den femte har bandats i mit ten av februari och den väntas komma ut runt midsommaren. Dessutom brukar kören ibland åka på turneer utomlands. Man har gjort flera resor till Sverige, . en till Norge och en till Västtysk Iand. I sommar skall kören åka till Danmark .

Oravais uf ordnar en utstäUniilg i uf-Iokalen .nu inkommande lördag den 17 mars. UtstäDningen kretsar främst kring litveck lingen inom videobranschen, men dessutom ska Ouf ha en egen "prylbörna"• Motorcyklar ställs ut och "NiCke" Nils-Gustav Wök kom mer att föreVisa sin tävlingsbil under dagen. Till det övriga pro grammet kan ocksl räknas filmförevisning för barn och vuxna kl. 11.00 och 14.00.

Böle satsade på elljusspår

Rock begravning

Det är inte första gången Före ningen för levande musik i Seinä joki (KEMU) har fått lov att ord na begravning för sin klubbverk Föreningen Böle uf I Närpes höD samhet. Sedan klubbverksamhe Arsmöte torsdagen den 8 mars .. Några forssabor kom efteråt ten körde igång för sex år sedan Ett tjugotal aktiva förenings~ och tackade kören för sången. har man två gånger hamnat byta medlemmar mötte upp för att En del av dem försökte sig fak miljö. dryfta aktueUa problem. - l på att tala svenska. Det var Den levande musiken har ett Alla f.ormeUa ärenden kJarades en prestation som nästan över starkt fotfäste i Seinäjokitrakten snabbt av med hjälp av förenin uaffade körens framförande för med rika traditioner som t.ex. gens mångåriga och kunniga ord ka talas sällan i Forssa . Ren Provinssi-Rock . Festivalen anses förande Rainer BöUng. Den om deras svenska däremot inte vara en av de bästa i landet och fattande verksamhetsberättelsen den hade. en stänk av engels kan år efter år stolt visa upp nya inneböll bl.a. iordningställandet i sig. publikrekord . Förutom att festi Johan av ett elljusspår , för vi1ket före valen ger staden rock-kultur ger ningen rentav e~"ållit dpsvinst den även e\(onomiskt stöd åt den medel. Ca 43.000,- hilr spåret övriga musikverksamheten, som kostat. t.ex . rock-klubben. Verksamhetsplanen godkändes .Att klubben fyller en funktion omgående, det enda man funde finns det inget tvivel om. Den sis rade på en stund var huruvida ta kvällen var lokaliteten fylld till man skall laga om serverings bristningsgränsen och stämnin golvet eDer taket i serveringen gen nådde höjder som jag aldrig först. förut upplevat i vårt fördomsful Styrelsen blev s.g.s. helt om la land. Det var rökigt, trångt, vald. Endast två nya ledamöter · hett och sve~tigt alltså ungefär invaldes. Rainer Böling fortsätter just som det skall vara på en som ordförande ocb ö~riga i sty rock-klubb - och musiken flö relsen blev John~y Grandell, Siv dade. Fyra band gjorde sitt bästa Granskog, EIse-Maj Lindqvist, att krama ut den sista svettdrop Jarl-Gustav Aspelin, Jarl-Erik pen från den dansande publiken. Sund blad, Rolf-Erik Ivars, Jan Kolmas Nainen inledde för att ef Erik Krook, Harriet Hari (ny), terföljas av det redan relativt Henning Bergström, Ove Gran kända Siberia. Kvällen avsluta de", Guy Svahnström, Lasse des med vasabandet The Roots Unis och Olav Nordberg (ny). och vid det laget dansades det Kenth Storm ohämmat förutom på dansgolvet i gångarna och på borden samt i vissa fall även under dem . Efter en sådan kväll frågar man sig att varför måste del bli ett slut. Sva A v olika orsaker torkade rötter ret är det vanliga, de som äger • N basen av den här bi(den skuOe man tro alt Fred Abackafrtln Smedsby tröttnat på att vara reseledtue. na i fjol, dvs någon Rotrock blev restaurangen anser att ett sterilt aldrig av. I år är emellertid för " . varit reseledare så många gånger som han har hår ... eller? Jockl ()sterbacka från Jakobstad hjäJ disco är mera passande för ung a. att riikna. . hållandena annorlunda och da domen och kanske framförallt _ _ _ _ _ _ _~-------------------------'--------- tum för Rotrocken har spikats till hämtar mera pengar. fredag 27. 4. N ärmare uppgifter En ny födsel är dock att vänta om medverkande band, eventuel och Kemu har redan satt igång la bussar osv ges senare. Klart är i för föreningarna att r!!.turnera ve!ksam jakten efter nya lokaliteter. att Rotrocken ska ske i alla rall . hetsrapportena till SOU:s kanslI, ronnie rehn Petalax uf-Iokal.

Rotrock i Petalax

"r det dagS. • • a Nu

................ ,..

•

PIRATSÄNDNING I PAMPAS!

•

• IT - . •

IOOGEOP~OI

LÖRDAGEN 17. 3. kt 20-0

FREDAGEN 16. 3. • kl. 20-01

W BROAD· CAST

\ \1 \ 11I" h

~ - mUJi~ilvtröm

. •. ' * *

•

BROADCAST

- Bandet som Inte behöver någon presentation, det räc· ker ju med att de vann "Battle of the Bands" så vet vi alla vem de är.

KOPPLA AV MED EN DANSKVÄLL I

,KORSBÄCK Lörd.17.3.kl.10-01 Dansmusiken sköts av

GAMMALDANS LÖRDAGEN 17. 3. kl. 20-01 med

TARZANS POJKE SÖNDAG 18. 3. KL. 18.00

Gösta Ekman J4AII!I'" 10M RIV fI'II,JOIID

FÄRGFILM

. . . . . . . . . . . at . . . . .

Ada... Fllmi

TONARS '~

~~.~:rLi~!~ ropu'äraTunneldans

NORRNÄS

Qffi~: ...

I SUNDOM UF:S LOKAL 16. 3. kl. 19-22.30

Orkestergrupper

Fri entre

GRATIS BUSS: 18.25 Solf Service, via Sparbanken i Solf och Munsmo RETUR 22.40 ------VÄLKOMMEN!

~ VASP

BankEttan .

VASA SPARBANK

bands i England deltog Broadcas ti Måndagsbörsen - vilket bru Knappast kunde någon undgå att , kar betyda en hel del för mark höra att det skrällde till för Bro nadsföringen av ett band här i adcast i september i fjol. Bandet Norden. Mycket riktigt. En turne hade redan före finalen i "Battie i Sverige är på gång, men innan bandet försvinner dit, - och of the Bands" fått en del ögonb vem vet hur lång, - har vi chans ryn att åka i höjden genom att fiima vinna den Skandinaviska att se och höra Kim Lönnholm och resten av bandet i Nykarleby uttagningen . och Korsnäs nu inkommande Efter segern i Battle of the helg.

... ldsberömda ar d' f the original

HerbRee o

!1~~!~_24~3.

Golden Hits:

MY PRAYER ONLY yOU TS iN YOUR EYES ~~~~;T PRETENDER ~.~ TWiLiGHT TiME )jo.. ' " Programkort 60:

-S\'enskspråkiga AA :: Fin land 30 år enda kravet på medlemskap i AA är uppriktig önskan att sluta dricka. Så det varit alltsedan verksamheten tog början i USA år 1935. Därifrån har den snabbt spritt sig nästan hela världen. I detta nu le~ ca en halv miljon människor ett ert och meningsfullt liv med hjälp :s rehabiliteringsprogram. _ liTAA? ingen politisk, ideell eller religiös anknytning inga medlemsavgifter. Vi är självförsör !'CDom egna frivilliga bidrag. Vårt enda syfte är oss själva nyktra och att hjälpa andra .:uDlrx-lSIer att sluta med spriten. Vi har inga ledare, eller regler. Ingen som vänder sig till AA för !iaJp behöver vara rädd att det skall bli känt av Anonymiteten ställer princip framom person. Almtdrsmen är ett av de äldsta problemen i'mänsk "lIeIims historia. I AA betraktar vi alkoholismen tilltagande sjukdom, vilken inte kan botas, kan hejdas och inkapslas. Som alkoholist är . k mot sprit och däri ligger inget moraliskt sockersjuk person måste undvika sött och en blir sjuk av alkohol.

."alist

skall jag veta om jag är alkoholist? en kan bara Du själv avgöra. Man behöver - vänta på ett socialit haveri. En del av oss fruktansvärda upplevelser med spriten. And mian i ett tidigare skede förstått att det är en sjukdom, som tydligen hela tiden förvär de dricker. Endast Du själv kan avgöra när rit ett olösligt problem. Det är mera en fråga Du dricker, inte hur ofta. Du märker kanske efter första glaset måste få flera. Du dricker borde vara nykter. Du märker att spriten stör a:rl:Jckt och Ditt liv - fyller det med lögner och undanflykter. Kanske Du då inser vart Du är på väg.

...... ,. ....... .

HOTEL

\\'Å\SI~IÅ\ ••••

VAASA VASA

Hur hjälper AA alkoholisten? Vem kan bättre förstå och hjälpa en drickande alko holist än en annan människa, som varit i samma situation. I AA följer vi det s.k. "24-timmars pro grammet". Vi avger inget nykterhetslöfte. Vi koncen trerar oss på att vara nyktra under de närmaste 24 timmarna, att klara aven dag i taget utan sprit. Om vi känner spritbegär uppskjuter vi drickandet till i mor gon. Tidigare resonerade vi tvärtom. Vi lovade oss och andra att sluta dricka nästa dag, vecka eller månad. Eller så skulle vi dricka bara på veckosluten, eller ba ra ett par öl. Vi skulle sluta till semestern eller efter den. Men alltid fann vi oss med glaset i handen när vi _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ inte borde ha gjort det. När den ena nyktra dagen så läggs till den andra i AA, med kamraternas stöd och hjälp avtar det fysis ka begäret och vi kan börja försöka tillämpa det pro gram, som AA erbjuder. Programmet som får ångesten att försvinna, som ger oss glädjen över att finnas till tillbaka, som 'ger oss en ny syn på omvärl den och oss själva.

Vilka tillhör AA? Vi är en gemenskap av män och kvinnor i alla åldrar, som representerar alla samhälllsklasser, social- och bildningsskikt. AJJa trosbekännelser är företrädda i vår krets runtom i världen, också ateister och agnosti ker. ' Vårt gemensamma problem är spriten. Vi är ingen nykterhetsrörelse. Vi värver inte medlemmar. Vi har ett enda mål; att själva förbli nyktra och att hjälpa andra till nykterhet.

Hur kontaktar jag AA? Svenskspråkiga grupper fungerar alla dagar i Helsing fors. På flera orter i landet finns det svensk- och två ' språkiga grupper. Du kan ringa: AA-jour kl. 19-21 tel. 90-626 749 söndagar även 10-12 ,AA-auttava puhelin 09-21 90-750200 . Genom dessa får Du närmare information eller kon takt med en svenskspråkig AA:it. Du kan tala ano nymt. Det finns AA jourtelefoner på flera orter i Fin land. Se efter i telefonkatalogen. Kanske det finns en på Din hemort. Svenska AA-gruppen i Vasa, tisdagar kl. 19.OC Wolffskavägen 36 (ingång från Finlaysons övre port) Tel: 110 886. • •

• » • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

VAD ,rA

JAG f7L/~

Direkt dikussion i studion i Hel singfors och Åbo med elever, ·Iä rare och representanter för ar betskraftsmyndigheterna och facket. Vilka möjligheter har ungdo mar på arbetsmarknaden? Får man arbete om man utbildar sig

och varit flitig? Varför låg- och höglöneyrktm? Bl.a. det här dis kuteras i det sjätte programmet i skolradions yrkesutbildningserie . Producent Malou lImoni. Radion måndag 19. 3. kl. 10.05, repris lördag kl. 13.00.

Fräck ,

denna gång har men en hemlig gästartist som dels kommer att vara svaret på en fråga, dels ställa frågor själv ... Gästande artister är gruppen Buffalo Soldier, och programle dare är Paul Olin. Redaktörer är Pii Berg och Ingegerd Pesonen. TV 2 kl. 19.15, måndag 19.3.

I den andra omgången av frågesporten Fråck är det Sibbo grundskolas högstadium och Väståbolands högstadieskola från Pargas som är i elden. Också

D "Finlands fyrkantiga radio" besöker Vallvik Spex Hotell. Reportern Peter Fin".!! längst till höger. Da merna på krog är Lisbeth Sandvik, Monica Häggblom, Christina Paro och Inger Ohman.

Vallviks-spexare tog in på hotell Vallvikspexet är en ganska snäll historia. Kommungubbar och andra kändisar klarar sig helt o nämnda. Istället satsar man som sagt på komiska situationer av större allmängiltighet. En återkommande figur är stä derskan Per-Ole Sandvik, som håller balansen bra i alla situatio ner. En annan man kommer spe ciellt bra ihåg är Göran Paro som den mystiske hotellgästen med sin "goda vän" i resväskan. Ett nummer som går den svåra ba lansgång "buskis" alltid innebär

utan att trampa alltför långt utanför spåret. Sven-Erik Häggblom som por tier utanför hotellets restaurang lyckas bra få fram urtypen för den finländske portieren - väl kommen in bara om du har råd att köpa slipsen här. Väl inne i restaurangen får man besök av "Finlands fyrkan tiga radios" reporter (Peter Fin ne) som hamnar i svårigheter när en av restaurangens kvinnliga be sökare får tag i mikrofonen. Restaurangen bjuder också på

spexets suveränt populäraste och en liten förening vill vi enga nummer: nio unga förmågor .gera så många som möjligt i före (medelålder tippningsvis tio år) ningen. Entusiasmen bland de som visar upp några av de mest medverkande har det inte varit typiska scener man kan få upple något fel på. Vi började skriva i va på krog - men vilket obarm oktober-november nångång. Allt härtigt avslöjande att se verklig har skrivits på talko, men små heten i den tappningen. Dess ningom utkristalliserade sig ett utom ett lovvärt initiativ av spex gäng på ca tio personer som varit gänget att aktivera ungdomarna i med hela tiden och övriga har så tidig ålder. medverkat i enlighet med tid och Som ordföranden och "mo möjligheter. torn" Dan Häggblom sade efter Sainmanlagt ca 40 personer är premiären. engagerade i spexet. Detta ska då - Eftersom vi är en liten by ses i relation till att det samman-

lagt bor 131 människor i byn. De som inte medverkar i spexet satt förmodligen mangrant i publiken premiärkvällen. Ett stort plus vill man också ge för spexets sångnummer. Från byns blandade kör har man fått med ett dussin sångfåglar som möjliggör stämsång och vällju dande "doakör". För arrange mang och musikalisk instudering står Dan Häggblom.

Jobn Abläng

Welmu flyttar in

på Storalånggatan

Vasa stad har slätat ut sina tidigare smått bistra mi

ner gentemot Welmu, och har nu äntligen gläntat på

plånboken. Staden äger nämligen ett trähus vid Sto

ralånggatan 36, och nu står det här trähuset till Wel

mus förfogande från morgon till kväll. Ingen hyra,

men så är det ju inte heller någon lyxvilla.

Welmus ordförande" Jonna" Dahlkvist, är entu siastisk, och menar att lite tapetklister här och lite

målfärg där gör susen. Och jag' kan inte påstå att

han har fel. Väggarna inne i konsertsalen är maffigt

tapetserade med planscher och tidningsurklipp.

- Till att börja med skall vi byg ga låsbara förvaringsskåp för ins, trument och övriga grejor som orkestrarna som tränar här an vändeF. Flera orkestrar använder nämligen samma utrymme, och då måste dom kunna städa un dan sina grejor då dom spelat färdigt, berättar Jonna.

Allaktivitetshus För tillfället tränar fem rock band, två teatergrupper och en dansgrupp i Welmus nya lokalite ter. J onna tycker det är bra att föreningen har lyckats aktivera andra än rockbanden, och Wel mu skall från och med nu vara en förening med bredare verksam-

hetän tidigare.

De som tränar i huset betalar

ingen hyra, och de flesta gör två till tre besök per vecka. Speciellt rock banden skulle önska ännu fler utrymmen. Det D Welmus nya lokaliteter är tapetserade med affischer och tidningsurklipp. finns ett tjugotal rockband i Va satrakten och fem av dem står nu ka fort, trots att de. inledde kväl dare per kväll. Nu kom det 50. bra akustik. Vi har ju förstls i kö för att få utrymmen i det liv Ernst, men det kan vi inte all . len som första band. Banden spelar till självkostnads fulla Welmuhuset. Psyyke skiljde sig från de två pris så det lär inte bli fråga om boka i tid, någon annan har of övriga mer traditionella punk några stora kassaförluster för hunnit före. En utländsk artis!. Programkvällar banden genom sin PIL-influera kommer ofta med endast oss. Varannan lördag är tillsvidare till - Vi kan inte ta in fler än ca veckas varsel. Jag kan ju nämna för scenframträdanden. Senaste de, moderna stil. Psyykes ar rangemang var mer raffinerade 100 personer, och biljettpriset är att Wiehe skulle besökt Vasa lördag var tillägnad punken, med med inslag av bl.a. syntetisator. 15 mark, så det säger sig självt att det inte varit för bristen på kon Psyyke och HexeIlhaus från JQnna är nöjd med den första vi inte kan ta hit dyra, berömda sertlokal. .. Björneborg och Swankers från programkvällen: artister. Vi skulle behöva ett stort Vasa. Kenneth Gustafsso. - Vi räknar med 10-100 åskå- och billigt konsertutrymme med Swankers tände publiken gans-

Kineserna Lyss~a och skriv!

'Öddar ~~rs~~.

pandorna

första gången i ett kom istland har en frivillig niJlgsaktion startats för rädda en djurart. Detta e den 22 december i • då man i i Kina starta en penninginsamling från tid kinesiska folket för att - da Kinas pandor! älet är att just i år lider pan dorna hungersnöd i Kina. De k\ er av bambuskott och kan alltid finna föda, då bun som regel bara blom på några områden samti digt. Men den här vintern blommar bambun över hela a Kinas bergstrakter, och lrOl5 att pandorna ströva om kring kan de inte hitta några bambus kott. Förra gången det hände var 1975-76, då man . lade 139 pandor ihjälsvult na. Den härgången är katastro fen större, och man tror att mella n 300 och 400 pandor kan ko mma alt svälta ihjäl. Totalt fin ns endast ett tusental pandor i ilt tillstånd, alla i västra Kina. Pandan är symbol för de ut rot ningshotade djuren över he Ja världen, genom att den också är symbol för Världsnaturfon d n WWF. WWF har hittills satsat 8 milj k ronor på att räd da pandorna, sedan 1979, och den kinesiska regeringen 16 milj kronor. I dag finns det 8 panda reservat och två forskningssta tioner i Kina. Nu behöv~ det emellertid yt terligare räddningsåtgärder för pandorna. Man behöver pengar till nödutfodring, flyttning av pandorna från katastrofområ den, skyddsforskning och in" formation till befolkningen . Den 22 december bildades dArför Kinas första frivilligor ganisation för naturvård, CW CA (China Wildlife Conserva bon Association). Hedersord flkande är Hu Qiao Mu, med Irm av sekretariatet i kommu - 'ska partiets centralkommit . CWCA kommer nu att väd - om pengar från det kinesiska et genom TV, radio, press och brev. Även om pandorna blir det fi5fit a föremålet för CWCA:s rldd ningsaktioner, kommer puppen också att samla in pengar för att rädda andra ho tade arter i Kina. Hit hör några världens sällsyntaste djur, _ fyra underarter av tigern, parden, gyllenapan, flera lROarter och takin .

EBU, europeiska radiounio nen, arrangerar nu för tredje gången en skrivtävling för barn mellan 7 och 12 år. Det gäller att lyssna på ett ljudcollage och därefter skriva något utgående från det man hört. Här kommer reglerna för att få delta i tävlingen: Du måste ha fyllt 7 år men in te mer än 12 år den l januari detta år. Bara helt på egen hand skrivna bidrag får sändas in, antalet ord får inte vara mera än 600 och bidraget ska vara handskrivet. Du behöver inte tänka på antalet ord medan du skriver - skriv på bara och räkna efteråt! Rättskrivningsfel

är inte så farliga! Kom ihåg att skriva namn, adress och ålder på ditt bidrag. Tävlingen arrangeras både på svenska och finska, och i juryn sitter Lea Pennanen, Christina Andersson, Kari Vaijärvi och Cita Reuter . Bidragen måste sändas in före den l april och adressen är : Radion Lyssna och skriv 00002 Helsingfors 200.

. Choklad -

medicin mot brus·tet hjOrta.

Kärleksbekymmer

Ät choklad!

Hör du till dem som tröstäter choklad då du bar kärleksbe kymmer? I så fall gör du all deles rätt. En amerikansk forskare har nämligen kommit fram till att den bästa medicinen mot brus tet hjärta är just chokladen. De hela hänger ihop så att Amors pilar framkallar ett äm ne som heter phenylethylamine. Dethär ämnet påminner väldigt

Lyssna och skriv sänds första gången i radion torsdag- 15. 3. kl. 17.00 och därefter söridag 18. 3. kl . 17.10 och måndag 19.3. kl. 17.10.

Bröderna Lejonhjärta i TV

mycket om amfetamin och gör att man blir "hög" på kärlek. Liksom andra droger ger det här ämnet en baksmälla och det är då man känner sig nere och deppig efter att kärleksbanden upplösts. Men hav tröst - choklad är ett billigt och effektivt bote medel mot baksmällan. Vem skulle ha trott det?

Listig som en mus

Krasnojarsk, APN.

Vströdda här och där i de sibiriska skogarna ligger små jakt stugor, som yrkesjägarna använder som "baser" på sina jakt turer. Innan jägarna ger sig ut i skogarna brukar de noga se till

att mössen inte skall komma åt de kvarlämnade matvarorna,

som brukar hängas upp i någon trädgren eller i krokar i taket i

själva stugan. .

Så gjorde också jägarna fi'ån Irbejskoje i Sydsibirien, innan de

gick ut för att jaga i Sajanybergen. I taket hängde de i en säck

bl.a. upp vinterförrådet av makaroner. När de kom tillbaka låg

ändå säcken t~m på golvet med snöret avgnagt.

Boken Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren har bUvit~världsbe Nästa morgon skulle en av jägarna byta om till gummistövlar.

Det var dock omöjligt att få på dem - de hade blivit för

römd och översatt till flera språk Uksom hennes övriga böcker. Berät telsen om Jonatan och Karl som blev bröderna Lejonhjärta och om trånga. När jägaren vände stövlarna upp och ner rann hela

allt det underUga som hände sedan fdr vi följa I TV under fem lör makaroniförrådet ut! Efter att ha ätit sig mätta hade mössen

dagar, det första avsnittet sänds i TV l lördag 17. 3. kl. 17.00. FUmen tydligen utsett stövlarna till lämpligt "hemligt" skafferi.

är regisserad av Olle HeObom och produktionen är Svensk Filmindus

tris.

Lyxkryssarna Om man var ung år 1962 och ville ut och se världen tog man jobb på en båt, helst en lyxkryssare. Att ta - eller få, för arbets kön var lång - ett diskjobb gick an, att städa var bättre, men alla hoppades att få tillhöra serve ringspersonalen. . . Ryktet visste berätta -att de amerikanska passagerarna ströd de dricks omkring sig, så det gäll de att hålla sig framme . Det stora landet "over there" på bara ått<C dagars sjöresa från Sverige hade en magisk, lockande dragnings kraft - det var dit alla "måste" resa. Anders Ribbsjö, nu producent för Sveriges TV, var en av de ut valda som fick jobb på ett kryss ningsfartyg i lyxklass och på så sätt tog sig jorden runt . Filmen 'Lyxkryssarna' är' en samman ställning av gamla fotografier, smalfilmer, arkivmaterial och in tervjuer, som ger en bild av livet ombord för över tjugo år sedan. Finlands TV 2 lördag 17. 3. kl. 15.05.

Vinylnytt

Van Halen: 1984

Också Van Halen tycks ha drabbats av den masshysteri vi fått i år p.g.a. George C. Orwells klassiska sf-roman 1984 och döpt sin LP till 1984 eller MCMLXXXIV om man så vill. Van Halen är ju kända för sina -cover-versioner av gamla "go dingar" som t.ex. Pretty Wo man från förra LP:n Diver down. Men denna gång har bröderna Eddie och Alex Van Halen, Michael Anthony och Dave Lee Roth lagt boTt denna fula ovana . Och resultatet är betydligt bättre än föregånga ren. 1984 är tung och synthig. Jag trodde inte synthentizers och keyboards skulle passa så bra i hop med Van Halen, men det

fungerar. Tro inte nu alt Van Halen är något "piip-piip" synthband , de har barautveck lats framåt, i positiv bemärkel se. Sångaren och bandets sex symbol Dave Lee Roth och su pergitarristen Eddie Van Halen (en av de bästa i genren) har helt egna stilar som är typiska för just detta band; och det hål ler de på med än. Producent är som vanligt Ted Templeman och han har gjort ett fint jobb . Enda nackdelen med en superb LP är den korta speltiden, en dast litet över en halv timme.

Framtidens offer En supergitarrist är också Gary Moore, snart Finlandsaktuell, som kommit ut med en ny LP. Victims of the Future (Framti-

dens offer, ungefär) heter den. Västtyska hårdrockstoIthe tema Scorpions har också kom mit ut med en uppföljare till Blackout, Love at the First Sting. Heavy metal-jättarna Ju das Priest (djävulsdyrkare eller inte) försöker göra en lika bra LP som Screaming for Ven geance med nya Defenders of the Faith. Nya LP:n i heavygenren kommer också bl.a. av Ted Nu gent, Saxon, Blue Öyster Cul! (de intelligenta l!eavyns mästa re) samt av jenkarna 38 Special som är tämligen okända i Nor· den. På vilka LP:n ska pengar sat sas undrar säkert många? Det är aldrig för litet, men ibland för mycket, sa en bekant, vilket passar in på alla nya heavy LP :n .

Mr Bläckmåår

--------------- Den ·halverade

II _Ny 16-ventils SAAB _ _....,·II INTELLIGENT ___ ~_~......-.-~~~--_~

I I I I I I I I I I I I I I I

I I Hur är det?

väl inte redan hunnit slå

I er Nitill har ro för att vänta på att vår

I tröttheten skall slå ut i full blom?

Nej, tänkte väl det! För aU

I förkorta er väntetid kommer bär

I en ny INTELLlGENTSI(d)A

med allt vad det kan innebära av

I små förströelseplock. I Det här påminner kanske mer om

berg- och dalbana än om 5

I en stycken 50 p. slantar, men hur

I som helst sa skall varje slant pla

på detta vis för att de skall

I ceras beröra varandra. I

SI(d)AN

I I

I I I I I

·1 I II I

I I

Saab Aero-modellen har bl.a. aerod)!1Ulmiskt utformade sldospoilers och special/älgar, som bidrar till alt minska luftmotståndet.

Med över 100 000 tillverkade Saab Turbo ligger Saab främst bland de europeiska biltillverkare som har turbo-modeller på sitt program. Var tredje Saab 900 som säljs är en Turbo. Nu presenteras en ny turbomodell med Saabs nya 16-ventils motor. . Nya 16-Aeronhar tre dörrar och det som utseendemässigt skiljer den från de tidigare turbomodellerna är en ny karosskosmetik. Spoiler fram och bal, "kjolar" längs sidorna och nya fälgar med en däcksdimension på 195 / 60 RI5V ger Aeron fem procent lägre luftmotstånd samtidigt som det naturligtvis ger bilen en "sportig image".

sporthistoria och styrningen är serviassisterad.

Motorn Den nya 16-ventilade motorn är I den största nyheten på Saab I Turbon. Efter att tidigare ha funnits i Saabs rally- och rallycrossbilar har l6-ventils motorn I nu gått i serieproduktionen. I Ett nytt topplock med dubbla överliggande kamaxlar och I fyra ventiler per cylinder har I Inredning gett konstruktörerna möjlighet I Säten och stolar är klädda med att placera tändstiftet mitt i föräkta läder och framstolarna har bränningsrummet. Detta ger en fått extra stoppning runt kan- effektivare förbränning samtiI I terna . Baksätet är även det skå- digt som det i viss mån sänker lat och främst tänkt för två per- bränsleförbrukningen. KomIsoner. pressionsförhållandet är för en I turbo-motor höga 9: l. Utrustning Basen i den nya turbomotorn I 16-Aeron är, som utseendet utgörs av Saabs H-motor som är en vidareutveckling av 2-1iförpliktigar, välutrustad. Den tersmotorn som kom redan har t.ex. soltak, fönsterhissar och backspeglar som manövre- 1972. I I ras elektriskt. Centrallås, förEn till nyhet i motorn är hyddröjd släckning av innerbelys- raaliska ventillyftare som gör I ningen och Cruise-Control hör att servicebehovet minskar. Viäven till standardutrustningen . dare är motorn försedd med en I Cruise-Control innebär att man "intercooler", en kylare som kyler laddluften . I ställer in den hastighet man vill Ur den här motorn har man att bilen ska hålla, urkoppling lyckats krama 175 hk (DIN) vid sker genom att trampa på gas- 5300 r/ min. BränsleförbrukI eller bromspedal. ningen anges till 9,0 liter/ lOO I Glasen är som tidigare tona- km vid 110 km / h, vid 120 km / h • de. Ratten är en tre-ekradär den 9,8 liter/lOO km.

Enligt Saab är de främsta fördelarna med den nya motorn: - ökad effekt, från 145 hk till 175 hk . - ökat vridmoment, från 24 kpm till 27,8 kpm - sänkt bränsleförbrukning - mindre servicebehov - kan köras på blyfri bensin . Växellådan är som tidigare 5växlad . Prestanda 175 hästkrafter förväntas nog ge mer än en hög toppfart, och 16-Aerons accelerationsvärden står sig bra jämfört med övriga tillverkares turbomodeller.

0-100 km/ h klarar den av på 8,7 sek., 0-160 km / h tar 24 sek. och en omkörning från 70

km / h till 120 km / h tar 7 sekunder i anspråk . Toppfarten ligger runt 210 km / h.

Den nya 16-ventilsmotorn från Saab kommer också i de vanliga 4- och 5-dörrars model lerna parallellt med den gamla 8-ventilsmotorn. Saab 900 CD F I d' I . b d

In an la evereras en art me den nya 16-ventilaren.

4- och 5-dörrars Turbo 16modellerna kom ut på marknaden i februari och Turbo 16 Ae ro kommer ut i April.

I Sen till polisassistent Laxell.

I Hur kunde kan veta vem mörda

OPERAnON HARJAKT Två fäder och två söner gi på jakt. Under denna sköt de harar, som de senade delade att de alla fick varsin. Hur k det vara möjligt? Kan du också tala om för vad den här mannen egen! . köper? Han kommer in i en affär köper aven vara som kostar _ p/ st. Ge mig 100, säger han. - Det blir 15 penni, säger trädet. - Förresten, jag tror jag tar till, tillägger mannen. - Jaha, säger biträdet, det 10 penni till i så fall. Vad är det som han egent håller på att köpa?

var? Jo, han utgick ifrån att I ren mordet hade utförts av någon in

I I

I I I I I 'I 'I I I

om offrets bekantskapskrets, ef

tersom offret hade öppnat och

släppt in mördaren vid den sena tidpunkten. Dessutom fann Lax ell hemmagjorda cigarretter i

askkoppen och Edvin var ju den

ende som var känd för att rulla i hop sina giftpinnar själv. Att lille Edvin sen inte kunde visa upp den andra träskon (som han hade gtömt kvar vid brottsplatsen) när han ombads om detta vid arreste ringen underlättade ju det hela. Kan du nu byta ut 6 siffror från nedanstående tal mot nollor så att summan blir IIII i stället för som nu 2775?

111

333

I I

555

777

Hur många gelekuber d sig i denna formation? Sen har jag också en liten gift för de äldre barnen. K noga in de detaljrika teckni na här nedanför Uag ÄLs att teckna, speciellt plumpar! syns kanske?) En av dessa p nämligen inte riktigt in bland andra. Kan ni gissa vilken? Ingen panik, ni har hela veckor på er (ifall det nu s behövas) att plocka ut agnet vetet, ifall ni startar genast ga. HEJ till dess

999

2775

I '

______________________,______ .-------_..:..._---------------_"1 FEBRUARI LP-LISTA Ny heavyplatta på topp. Van Halen på tillbakagång, den som säljer säkrast tycks vara Michel Jackson. Queens nya nådde nästan upp på listan. Försäljningsuppgifterna från Bigi & Vesa i Närpes, Soundside, Fazer Musik och WesterIund i Vasa, Musik Wikström i Jakobstad samt Rexin Musiikki i Karleby.

1 2

(-) (5)

3 (1) 4 5

(-) (-)

(2)

7 (-) 8 · (-)

Slide Il In •••••.••.•••••••••••••.•.••.•••••••••••••••••••• , WHITESN_ Thriller • • • . . • • . • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •• MICHEL JAC 1984 ...................••......•••.....•.....•...•........ , VAN .UOII.L&.o'. Little River. • • • • . . . • • • . • • • • • . . • • . • • • . • • . • . . . • • . • • • • •. AUDREY LAND

Love at First Sting. • • • • • • • • • • • • • • . • . • • • • . • • • • • • •• • • • • . • . • • • • •• SCORPIO Välkommen till folkhemmet. • • • • • • • • • • • . • • • • • • • • • • • • • • • .• MAGNUS U Defender of the Faithl •.••••••••••••••..••••..••••••••.•.•• JUDAS P Can't Slow Down ......................................... LIONEL RI

(4)

90125 ......•...............•••..............•...........•....••••••

(6)

Eliminator . • • • • • • . . . • • • • . • • . • • • • • • . • • • • • . • • . • • • • • • . • • • • . • . • • • • . •• ZZ

Teaterdagar i Seinäjoki Seinäjoki amatörteaterdagar arrangeras i år den 1-5 augus -ti. Arrangör för teaterdagarna är Suomen Nuorisoliitto, Etelä Pohjanmaan Nuorisoseura och Seinäjoki stad . Det är i år elfte gången som teaterdagarna an ordnas och förutom teaterföre ställningar förekommer också kursverksamhet under dagarna. Teatermönstringen FSU har möjlighet att sända en teatergrupp till teatermönstrin gen . I mönstringen deltar ca 12 teatergrupper och en jury be stående av 4-5 personer tittar på föreställningarna och ger ett utlåtande till gruppen. I år för söker man frångå tävlingsmo mentet och delar inte ut speciel la stipendier utan i stället får grupperna resebidrag. Teaterforum Förutom själva teatermönstrin gen ordnas också ett forum dit vilka grupper som helst kan an mäla sig. Forumet kallas för Hyde Park och för dessa före ställningar ges inget juryutlå tande. Lite uppmärksamhet får grupperna i alla fall eftersom de som deltar i kritikerkursen skri ver om föreställningarna i orts pressen.

Kurser Förutom alla teaterföreställnin gar hinner man också med kursverksamhet under dessa dagar. I år ordnas följande kur ser: - Kritikerkurs. - Förberedande kurs för NAR:s specialkurs i skådespe larteknik. (Liknande som SÖU ordnas på SÖFF i slutet på mars). - Kurs för barnteaterIeda re. Och speciellt för barnen ord nas teaterlek. . Som jag nämnt tidigare har FSU möjlighet att sända en grupp till teatermönstringen. De övriga evenemangen är öpp na för alla. Finns det bland de föreningar som spelar en teaterpjäs intres se för att delta i teatermönstrin gen bör Ni anmäla er till FSU senast den 31 mars . (Anmälan till Seinäjoki går ut den 30 ap ril). Det är så FSU:s teaterråd som avgör vilken grupp som får representera FSU. Mera information om teater dagarna fås av undertecknad el ler direkt från FSU/Grandell, tel. 90-644 959. Anmäl er i tid! Fia Ingves

Pidro

• UNCA ~gänget samlot kring /ilten som skall gå till bamen i Calcuttas slum: fr. v. Ake Fors, Benita Lund berg, Helene Björklund, Mill Kock och Tata Ahlström.

UNCAS-gänget utmanar

"Unckas" ärsandsundungdomarnas samlingsplats, ett gult hus mitt i byn. Här samlas gänget åtminstone tisdagar och onsdagar varje vecka.

Redan på höstterminen satte vi igång med att sticka lappar till en s.k. "Calcutta

filt", d.v.s. en filt som skall sändas till Moder Teresas arb~te i Calcuttas slum.

Nu är filten färdig och nu utmanar alltså Unekasgänget alla ÖP:s läsare och

, andra ungdomsgrupper att börja sticka (el. virka) lappar till filtar. Lapparna kan göras hur stora el ler hur små som helst , vi gjorde dem 15xl5 cm, men de bör stic kas av helyllegarn . Ibland regnar det också i Indien och ylle värmer ju även som vått. När vi har era filtar färdiga kan ni sända dem till den här adressen: Svalorna i Ekenäs, Västervik, 10600 EKE NÄS, därifrån förmedlas filtarna vidare till Indien. "Beni" , "Lenus" , "Tata", "Mia" och"Anei" som jobbat mest med filten tyckte det var .både tröttsamt och roligt på sam ma gång. Tröttsamt att få ihop 96 -lappar men kul att få den fär dig och kul att få jobba för "Cal cuttabarnen". Fast det mest är flickorna som stickat så betyder det inte att pojkarna struntade i alltihop. Det hände sig då och då att de stickade en stund, så killar - greppa stickorna och friska upp era handarbetskunskaper.

Markby UF vidare i pidro

Den norra och samtidigt den sista semifinalen i årets pidro-turne· ring spelades senaste vecka j tappfors. Semifinalen blev en mycket jämn och spännande till· ställning där alla tre lagen kunde bokföra en seger och en förlust. Det blev Markby UF, Som kvali· ficerade sig direkt till final och

Kronoby U&N, som får försöka ta sig till final via uppsamlingsse· mifinalen. Uppsamlingssemifina· · len kommer att spelas fredagen den '16 mars på SÖU:s kansli j Vasa och söndagen den 25 mars är det sedan dags för årets pidro· final, platsen bestäms senare.

Resullai från norra semifinalen:

La ppfors UF-Kronoby U &N .. .. .... ... .. ..... ... .... ...... ....... .... 2-7

f\ro noby U & N-Markby UF... ..... .. .... ... ..... ,..... ... .. ...... ..... 3-6

uppfors UF-Markby UF ......... ... .. ... ..... ... ... ..... .... ... ... .. ~ . 5-4

'Iällning: I. 1ark by UF..... ... ... .. ..... .... ... ..... .. .. .... .. .. ... ... .. I seger 10- 8

Kronoby U & N.. ...... ..... ... .. ...... .... ...... .... ...... . 2 seger 10- 8

3. Lappfors UF....... .... ......... ... ...... :... ..... .. ... ... .. I sege r 7-11

Rysk leaflon för brändöunga yskt te och specialbeställda rys ka piroger - ja, en dylik exotisk delikatess kan man förtära på nya ungdomsgården i Brändö i Vasa på kvällen torsdagen den 22 mars. Samfundet Finland-Sovjet unionens Vasa-avdelning har nämligen startat en ungdomssek (ion, som på olika sätt försöker

profilera sig och nå ut till ungdo marna . Man har visat rysk film på Ungdomskällan och en resa till vänorten Pärnu planeras. Torsdagen den 22 mars blir det alltså te och piroger, medan Klas Fransholm och några andra ung domar visar diabilder från ung~ domsfestivalen i Sovjet i somras och berättar om sina upplevelser där. Tillställningen anordnas i sam råd med ungdomsnämnden i Va sa och adressen är Levonsgatan 2, Vasa Tvåls gamla lokaliteter.

Några av pojkarna snickrade i hop träbilar efter egen design men det visade_sig att hårda lek saker inte gärna tas emot efter som de är så svåra att packa. Vi diskuterade lite mer om u hjälp just när vi höll på med det sista på filten och Beni sa att om hon vann t.ex. fem miljoner på lotto skulle hon ge två miljoner till u-hjälpen, men hur är det? Kan man ge av sina pengar fast man irrte vunnit på lotto? Många tyckte nämligen att u-hjälp är viktig och alla borde hjälpas åt. Ronny sa också att speciellt bar nen borde få hjälp från de rika länderna, t.ex. Finland, Sverige, Norge och Danmark. Stefan tyckte att skolorna borde ha mer undervisning och information om u-hjälp, det är inte något som t.ex . kyrkan har monopol på, det är något som angår oss alla. Vi borde lära oss att visa hänsyn mot de som inte har lika bra ställt som vi. Alltså - gnugga geniknölarna och tänk ut lämpliga u-hjälps projekt eller ta upp utmaningen! Bettan Pettersson

Femte ringens representant i - För kontakten mellan fö SÖU:s styrelse beter Susanne reningarna och ringen skulle en Karlsson, med för första Aret i . . fältbandledare kunna göra styrelsen. I uf-sammanbang är mycket. Givetvis också för kon hon emellertid ingen okänd för takten meDan föreningarna ocb måga efter åtskiUiga år. inom kommunernas ungdomssekre Petsmo uf och ett par Ar i femte terare. Som det är nu finns of I ringens styrelse. tast ett glapp som till stor del Just nu har hon några skäl beror på att föreningarna inte vande mAnader kvar av merko vet vad ringen egentligen är, el nomutbildningen i Vasa. På ler vad' ungdomssekreteraren grund av studierna har aktivite egentligen bar för funktion. ten inom hemföreningen de se Susanne säger sig uppleva att naste åren mest handlat om re det verkar som om en del före vyspelande. ningar hIUler på att dö ut, dan Susanne sitter dessutom med serna fungerar inte och enda in i en av de kommitteer som pla komstkällan blir revyer/teater. nerar för evenemangen i sam band med femte ringens 75-Ars - Till en del beror det säkert jubileum inkommande höst. ocksA på att det finns för få ak - Vanskligt att uttala sig då tiva i föreningarna. Det blir man suttit såhär kort tid i sty några få som får ta hand om relsen, men sådär allmänt tyck alltsammans. Dessutom tror er jag att man borde undvika en jag att föreningarna borde för alltför bård uppdelning före söka samarbeta mera, hlUla en ningar - ring - förbund. Man livligare 'k ontakt. Redan det att borde försöka komma närmare man känner människor från varandra, fungera på ett jäm olika föreningar gör mycket för nare_plan. ' -_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _uf-rörelsen. _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _"

•..

D'I'\{I\R.lJA ÄR. LEDIGA ~ÄR.. DE ~"-~/'I.

Svaren

Af>p! DET utI( An [;LI EN S~1\l

UPPTA~I\IA ~ ~LEI.(TQ..II.{~~ VAR. PROPPMÄTI I. HI' ~II

Svaren på frågorna på sidan 15.

RliOGItAFEN ~ADE E:N AR.. MOT5AT NEGATIV I NSTAUJJING [ c;'EN TILL ""0

UA' II~I. r

. 11

DEIZ.'5MJOl-\.<., FARVATfEN'?

I) Walter Mondale, Gary Hart, John Glenn, Jesse Jackson och George McGo vem.

2) A: Seine

B: Thamsen C: Elbe 3) A: Pirmin Zurbriggen

B: Phil Mahre C: 3 gånger 4) A: Väinö Linna

B: Edvin Laine C: Rauni Mollberg S) A: Raj Montana Band

B: Segla på ett moln C: Sverige 6) A: Marcus Junius Brutus

B: Eugen Schauman C: John Booth 7) A: Jack

B: Frusen is C: Sömnen S) A: Karleby

B: C: D: E:

Esko Lankila Kronoby Gösta Svenfelt Larsmo Jan-Erik Frostdahl Jakobstad Hans Finne Pedersöre Hans A. Enkvist

Rock-konsert i Pörtom Pörtom uf kommer att arrangera en rock-konsert måndagen den 30 april, alltså Valborgsmässoaf ton. Med rock-konserten vill man ge de olika nybörjarbanden en möjligbet att visa upp sitt kun nande. De som är Intresserade att del ta i konserten bör anmäla sig se nast den 15 april till Yvonne StåblgArd tel. 962-59 125 (efter kl. 18.00) adress: 64 250 PJE LAX. Yvonne StåhlgArd som är ordförande för Pörtom uf ger också närmare information om själva konserten. Så pass på nu och bör av er, här bjuder man på ett spel tillfälle

::::::~~========================~~::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::~

l 800 har sett , Närpes-revyn Närpes Uf har hållit sitt stad geenliga årsmöte. Det skedde den 26 februari. Styrelsen har under den gång na verksamhetsperioden 'varit samlad till IS protokollförda sammanträden, samt ett antal ar betsmöten. Dessutom har man hållit två medlemsrnöten utöver årsmötet. Ett av dessa medlems möten diskuterade en eventuell utbyggnad av Närpesgården . Verksamhetsberättelsen visar

Österbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund . Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. Jakobstads Tryckeri och Tidnings Akliebolag - 1984

att det gånga året varit mycket aktivt. Öppet Hus har hållits, un der våren med en avlönad ledare. Revyn gavs i elva föreställningar med sammanlagt ungefär I SOO åskådare. En danskurs hölls våren -S3, Sea-Side Rock ordna des tillsammans med kasköbor na, dessutom ordnades på hösten en rock konsert till förmån för UNICEF. För övrigt bedrivs inom föreningen det som kan kallas normal föreningsverksam het liksom bordtennis, pidro, schackklubb, motorklubb, teater modelljärnvägsklubb, klubb och annan dylik verksam het. Verksamhetsplanen upptar i

ÖP-rådet : Leif Rex. ordförande Slure Erickson. Stig-Göran Forsman. Birgitta Strand. Lars-Erik Backman och Ulf Johansson Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karl-Gustav Olin Tel. 967-13555. hemtel. 967-21099 Redaktion: Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68601 JAKOBSTAD

stora drag samma verksamheter

som det gångna året, dock med den preciseringen att rriandetta

år skall satsa mer på 7 till 12 åringar. Den nya styrelsen har följande sammansättning: Michaela Esch, ordförande, Lena Wilson, Inga Britt Söderman, Karl-Gustav Bergström, Jan-Ola Klåvus, Mo nica Söderman, Susanne Hägg blom, Nina Gjäls, Kimmo Rauta nen, Pirk ko Manninen, Leif Sand backa, Jan Lindeman, Fredrik Nygård, suppleanter Anna-Lena Groos, Lars K1oc kars, Leif Filpus och Peter Ös terback .

Kenth Storm Redaktör i Vasa : Sven-Erik Glader tel. 961-113 522. hem tel. 961-32698 Redaktör i Sydösterbotten Johan Ahläng, te!. 961-113 522, emtel. 961-112001.

för Er.

Kulturfestival för Ungdom

i Norden, behövs den?

. .. är rubriken på ett semina rium som ordnas i Lahtis i sam band med Talangjaktens final i slutet av april denna månad i nå dens år 1984. Seminariet börjar onsdag 25. 4., den dagen med verkar bl.a. prof. Matti Berg ström_ Bergström har i sin forskning sysslat mycket med frågorna kring kreativitet och ungas konst utövande, dvs vilken betydelse detta har för en allsidig utveck ling. Peter Dueland, från nordiska

ministerrådet kommer att be handla det nordiska kulturutby tet, specieUt från ungdomens syn vinkel. Meningen är att seminariet ska diskutera och lösa problem i sam band med en nordisk "Ungdo mens Kulturfestival" . Deltagaravgiften för femda garsseminariet är I 200 mk. En ligt Eki Häggman finns möjlighe ter att söka olika bidrag för att täcka en del av avgiften. Anmäl ningarna vill man ha senast IS. 3. till FSU:s kansli .

KASSA OCH BOKFÖRING

ANNONSPRIS

Jakobsgatan 13. Jakobstad Tel. 967-13 555

Ilexten ............. .................. 3.75

Efter texfen ..... .... ......... .. ...... 3.75

Bestämd plats -.20 per mm

AN NONSMOTIAGN ING

SÖU:s kansli. Handelses planaden 10 D. 65100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm PRENUMERATIONSPRlS Tel. 961-121564 1984 Onsd . tel. 967-11827 Helt år ........................ ........65. Hemlel. 961·222508 Halvt år ......................... ..... 40, Annonserna bör inlämnas senast Skandinavien ..•........ ... .. .. .....70. måndag kl. 16. Lösnummer ..........................2.50

FÄRGANNONSER

Minimistorlek 200 mm. Färgtillägg -.35 spmm Österbottniska Posten ansvarar inte för eventuell skada som tillfogas an nonser vilka meddelats per telefon el ler som på grund av postförsening inte införts i begärt nummer .

15 ,

Frågesporten

1) Politik Att Ronald Reagan kommer att bli det republikanska partiets presidentkandidat torde vara helt klart. Men att förutspå det demokratiska partiets presi dentkandidat är betydligt värre. I detta nu tävlar fortfarande fem personer om denna plats. Vi frågar vilka är dessa fem. 4 rätt=3 p. 3 rätt=2 p. 2 rätt = lp . 2) Geografi Vad heter de floder, som flyter genom följande städer. A: Paris B: London ' C: Hamburg

Segrarnas poäng

3) Sport Den alpina världscupen med bröderna Mahre, Ingemar Sten mark och de övriga stora kano nerna rullar vidare . Just nu be finner man sig i USA. Vi frå gar. A: Vem leder för tillfället Ringkvalet inom Första ringen i l) Kronoby U&N ..... . ..... 14 p. världscupen. B: Vem hemförde totalsegern i SÖU:s frågetävling blev en mycket 2) Småbönders UFo . . . . . . . .. 13 p. fjolårets världscup. j ämn och splinnande til/stlillning. In 3) Karleby UF I . . . . . . . . . . .. 13 p. C: Hur många gånger har for sista frågan så hade hela fyra lag 4) Kronoby U&N II.............. 13 p ; Ingemar Stenmark vunnit världscupen (totalt). m öjlighet att hemföra segern. Nu 5) Terjärv UF .............. 10 p.

• Kronoby U&N I:s segrande /og fr. v. TiM SkuthölJa, Mikael Fröjdö, Robert Lybäck.

Jämn kamp i I-ringen

blev det sist och slutligen så att hem 4) Film 6) Karleby UF II ........... 10 p. En utan de mera kända fil malaget Kronoby U&N I kunde hem 7) Kronoby U&N III . . . . . . . . 7 p. merna i finländsk filmhistoria, f öra segern med 14 poäng, på delad nämligen "Okänd soldat" andra plats finner vi hela tre lag, det kommer att filmas i en ny ver Svaren finns på sidan 14. sion. Vi frågar. WIr med andra ord jämnt så att det A: Vad heter författaren. förslog. B: Vad heter regissören, soin

Yl HYR UT!

Luftgevärsskytte inom Bertby uf

VASA musikbranschens specialaffär

fil" allt emellan rockkonserter ed! friluftsmöten

sound check 967 • 7.' 0.17

_l1li110__

PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN VASA ~o %1'11.0159

ar..65100 VAASA -

NÖjesa'rrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesförmedlIng.

HandelsespI. 10 D 65100 Vasa 10, tel. 961·113572

PRESENTER

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.

JIrese'ltltiJI'rnr

DU!

·Inneh len" Wil-son

Tel 96~ · " 4~3

Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes

STATE för motorns livslängd

IIII_W REPLOT FÄRJFÄSTE • HAMBURGERBAR

RESEBYRÅ

I I~ GVES ",;RPE~ RESOR ~~~ ' 420tll

Bertby ungdomsförenings nya styrelse består av omvalda Gus tav Ollus ordf. Gunilla Thors, sekr. Eva Sigfrids kassör (ny) samt medlemmarna Ann-Christi ne Svenns (ny), Rolf Thors , Anna-Lena Thors , Alf Back (ny), Bror Staffans och Leif An tus. Suppleanter Håkan Söder gård (ny) och Christer Rönniund (ny). Under det gångna året har man bl.a. återinvigt den nyrenoverade lokalen, färdigställt elljusspåret och ordnat öppethuskvällar en gång per vecka under hösten. Kvällarna har lockat 20-40 del tagare per kväll som sysslat med unihoc, wolleyboll, pidro, pingis och schack . En barnklubb har verkat i föreningens regi varje måndag . Barnklubben och öppet-hus kvällarna ska man fortsätta med under verksamhetsåret, dessutom är två gammaldanser inprickade, förutom julfest, påsk brasa och julbasar. En nyhet på kommande är luftgevärsskytte som ska påbör jas så snart som möjligt . .

• CAFE • UTHYRNING AV ViDEO FILMER OCH BANDSPELARE

Tel. 961·38 020 '

Bröderna Niklas

och Mats Ek

o Niklas och Mats ck har en lI tet . annorlunda dansbakgrund jämfört med andra dansartister. De började båda träna först i de övre tonåren, trots att deras mor heter Birgit Cullberg. Pojkarnas far, skådespelaren Anders . Ek, tog en sommar Niklas, som då var 19 år och Mats, 17, till den första, seriösa danslektionen. Finlands TV2, fredag 16. 3. kl. 18.30.

gjorde den första versionen av "Okänd soldat". C: Vad heter regissören, som kommer att göra den nya sionen. 5) Musik Sveriges rock drottning Anne Lie Ryde har nyligen besökt svenska Österbotten och när mare bestämt Pörtom. Vid ett tidigare besök under hösten tur; nerade hon med ett känt svenskt band. Vi frågar. A: Vad hette bandet. B: Vad hette Anne-Lie Rydes genombrottslåt. C: I vilket land är Anne-Lie Ryde född. 6) Historia l världshistorien har det rätt of ta hänt sig att stora män fallit offer för mördare. Vi frågar vem mördade följande perso ner. A: Ceasar. B: Nikolaj Bobrikov. C: Abraham Lincoln . 7) Litteratur Författaren och musikern Ulf Lundell är aktuell just nu, bl.a. har en utav hans romaner helt nyligen fIlmats. Vi frågar. A: Vad heter Ulf Lundells ge nombrottsroman. B: Vad heter Ulf LundeJls se naste roman (utkom hösten 1983). C: Vad heter romanen, som nyligen filmats.

. 8) Kommundirektörer Vad heter stads- eller kommun direktörerna i följande kommu ner i norra svenska Österbot ten . 4 rätt = 3 p. 3 rält = 2 p. 2 rätt = I p. . A: Karleby. B: Kronoby. C: Larsmo . D: Jakobstad. E: Pedersöre.

Egna poäng

ter de i stället i lelcfonea

h allarna.

Ett ämnen som ar

vanligt är ..work-ex----......

Ifall man väljer det Imnel i

lan får man jobba ~ två timmar på skoltid, fOr

arbetserfarenhet - dock

betalt .

Skolan organiserar ocksl

massa aktiviteter utan f Or

mat. Man har möjlighet lIlt

ta i olika idrotter kansk fotbon, fOlbol~

bon, korgboll, tennis, IOP....I.

brottning och simning.

kan också delta i olika sk

serter och teaterpjäser.

som helst, om man e~ sig i något får man rakna

at1 det innebär träning

das, genast efter skolan Ii

15.30- 18.00 för en tid a

tre månader. Jobbigt , men

ligt. SjAlv hade jag möjr

att delta i en musical under

ten. Det var toppen.

lo.

ÖVerlag deltar ungd skorans aktiviteter i stallet att vara med i andra or lioner . Dessutom grundar egna klubbar i skolan, CXl:DII_ vis German-club, Ski science-cluh, AFS-club (It för utbyteselever). Inom ~... ~. barna försöker man få . pengar på olika sätt för alt k na organisera olika akuvitdlr

Amerikansk skoldag: Fåfänga och primalskrik

t.o.m. en dam som sitter och spelar piano förutom dirigen ten. Mellan varje lektion har vi endast en fem minuters rast, så man hinner inte annat än rusa till nästa lektion. Eftersom ung domarna ej hinner prata med varandra så mycket i skolan sit

Så denna morgon var början på februari och på en ny termin. För min såg terminen lovande ut. IlS tråkiga är bara aU morgnar-. alltid är lika jobbiga, o~ de av var på jordklotet man • finner sig.

"Sussi, it is 6.3D!" Stöön! En ny morgon. Jag drog täcket över huvudet, men kom samtidigt ihåg att en ny termin hade börjat, en ny termin med nya skolämnen! Spännande! Då jag klev på skolbussen (vil

ken lyser gul som en sol, det är omöjljgt aft låtsas att man ej ser den och "i misstag" missar den! De är fi ffiga, amerikaner na! ) gled mina tankar iväg till min aUra första amerikanska skoldag. Ni må tro att den da gen var en upplev~lse ! Mi n första chock fic k jag redan med' detsamma jag anlände till sko· lan. Jag gjorde nämligen miss taget all jag gick in på nickor nas W . När jag öppnade dör ren tappade jag nästan andaJl av att en fruktansvärd parfym stank slog emot mig.

.lo

Nåja, jag samlade mig och gick runt hörnet där nästa chock väntade. Där var nämli gen tjockt med nickor, som stod och lockade håret och må lade ig!! Visst visste jag all många ameri kanska flic kor var fåfänga, men jag hade aldrig väntat mig något sådant! I san ningen en sevärd syn. Hur som helst hann jag svänga om och rusa ut därifrån innan jag brast ut i skratt. EIl av mina favoritämnen under första terminen var dra ma . Det ämnet fick en häftig start första dagen. Efter all vår lärare hade tagi t upp våra namn bad han oss tänka på en seriefi gur . Därefter måste vi stiga upp, en åt gången, och förestäl · la det vi tänkte på. Plötsligt var del mi n tu r, usch ! Jag steg upp, kupade händerna för munnen och krek allt vad jag orkade. (det var ett helhjärtat försök all skrika om Tarzan , vilket dock ej lyckades alldeles bra). En to tal tystnad lade sig över klassen och jag hade själv velat sjunka genom jorden . Vår lärare titta de chockerat på mig, men sedan log han och sade: "Good!" Det var på darrande ben jag gick ut ur rummet den dagen , men el'· ter en tid vande jag mig vid att

varje dag föreställa exempelvis elektriska a.pparater, grönsa ker, godis, möbler, kända hjäl tar och mycket annat. Redan första dagen märkte jag att hela skolsystemet är helt annorlunda än systemet i fin land. Senior High School över sätt s ofta med gym nasi um, men i praktiken motsvarar det mera ett högstadium än ett gymnasi um. Senior High School är 4 årigt och obligatoriskt för alla. Eleverna är 14- 17 år. Var och en väljer själ v sina ämnen för varje termin, vilket innebär-att eleverna inte grup peras i klasser som vi är vana vid , utan varje elev studerar till sammans med olika människor i varje äm ne. Det betyder också all I.o.m. elever frå n olika års kurser blandas ihop. 1-4 am nen är obligatoriska för varje år kurs. De övriga ämnena är valfria och valmöjligheterna är otroligt många. Man väljer en dagsläsordning med 7 timmar varje dag (allt å inte en vecka läsordni ng som vi har). Fastän skolan jag går i anses vara liten (c. 700 elever) har de t.o .m. ett ri ktigt dansrum med speglar längs väggen och ba lansstång. Jag blev också förvå nad över körlektionerna. Vi har

• lhn am_rilcanska skoljlkkans vanlag börjar framför ...._ ..