Österbottniska Posten (ÖP) nr. 12 1976 by Österbottniska Posten

österbottn iska Östt>r.hotinisk iin domiitidnjn

'P:' o ' s t 'e' n

Torsdagen d,-'n _ ___ ,1976 ' 25 mars _ _

SOp-LZ

Orkesterforum som gav mersmak FiN" MUSfI(UP PVISNING -

SöU:s

Korsnäs

IIrkesterforum

lovordades ,ay ..erna

'som

bekanta

o ETT PJ\R 'av de österbott

fredagskvällen

på

niska banden går att sälja I

dansarrangö

kommit

Sverige, menade «re rikssvens

ka förmedlarna som fanns p

14 Or kestrar som ställde upp. Det

plats i Korsnäs.

var en fin nppvisning, mens

satsa mera på sitt scenfram

sig med

för

de- flesta.

En publik på

1.200 personer

mötte

Scenframträdandet

DansarrangöreI"

från

någonting som

hela

landsdelen fanns på plats. De

lande på allva :

Arrangemanget

frågningarna var mångdubbelt , "

del ,kritiska röster fanps

Orkestermedlemmarna klaga de i allmänhet

för

tigt

stökig, eftersom så stor publik mött upp. De hade hellre före, dr<l.git en konsert där de fått sitta och lysane i lugn ocl\ 1"0

KAN

* ED Intr

rad publik på

Både arrangörer och lyssnade till

1.200 personer följde femtJmmarsuppvls ningen I Korsnäs.

publik

och

' lAN LEVA LIVET och samtidigt vara

marna på Fria kri8tli a folkhögskohm ellsta"kl - JA!' A tt vara kristen är alt leva livet! Att få ut något vettigt ur det.

o OFfA HÖR MAN all d'el kristna liyet är torr I detsamma och gravaI1yarliv { . Men kan DU säga '

sjUlv ha pl·övat. på det?

kristna ungdomar tänker

kan

Lite om vad

läsa

,å

sid_ 10--11.

Ganska <l11

bt kom vi und erfund mr att jcurnaUstik är

inb'e8sant! Fr.v.' Gret.a-Lls, 'nger, Rätt, Ulla,

Maria,

er, Max-Ola och Tom. Ernst Jacobson, stl'Wm' In.stroera:r "leverns.

PIrjo,

tjO höger,

främmande

högtalaran

inMälld

efter egna:

önskemål.

Men i stort var orkestermed1 band

livet

'läggning

fem timmar.' Vi presenterar al öP. -

n onstopmusiken i la

KRISTEN? Som s :ar på den fråg,lp g r un do

utan att

alla

utrustning ..

'samma

och, speciellt svårt .var det ,att,

få

reaktionen va!" viktig att se för

,tt de inte rik

lyckats ge det bästa:

körde

utan, att trängas.

den som skall beställa orkest

Korsnäs

flere.

dock i mäng.den. Några ansåg

Men an,tlra ansåg att publik

löpte fint. Ett tiotal spelningar 'såldes under kvällen. men för

olika banden,

L eva

en..

sade att de går in för sitt spe

Många tog tillställningen på allvar, och "loterade noggrant plus, ocht minuspoäng för' de

rar.

för..

hetIiga scenkläder. Och alla vi

regelbundet

att b ela , tillställningen blev

dot'!t

ka baI}d. Nu hade de flesta

var representerade.

är

avsevärt

. bättrats ho s våra österbottnis-'

flesta föreningar som arrange, danser' ml',ra

de måste

trädande,

också

upp.

rar

Musikaliskt

är flere bra, meJ)

som

Läs mera om forumet lemmarna också deltog i dagens på sid. 7 och pa mittuppslaget! tillställningerr.

ända

positiva till

vara k rlsten-_? .

ÖSTE

å BOTTNISKA

POSTEN

Torsdagen' delL 25 mars

19'76

ÖP Sy sla med v sentligheter vinnan 25 t 1976inte mednon s ensuppgift er ;.:.;�,.,; mars

hö'

*1 Österbottniska Postfm ingick lör en tid sedan

e n artikel som klart gjoril&. reda för hur ineffekI tivt lörsv , smakten använder den tid som de 'unga - männen - enligt lag ,skall ge fm.terlandet. -' * Den ovilj(l om flertalet visar infö, tvånget aU fullgöra i,örnplikten är inte 'obekant ,för någon. ordfö ande ,. Den s k. forsvarsmaktskommitten Lars Dufhulm - läster i ett aktuelle betänkantle uppmärksam,heten vid tjänstgöringen.s karaktär. -_

gen inträder

En annan betydelsefull fak

de bevärin-gar som årli

tor

i tjänst har

dem

:lV

bottningar,

men

är

öster

pråkstudier.

under de se

naSte åren har Nylands bri inte

gad

ha.ft, fler

än

ungdomar

har

avtjänat

gadens

anser

nuvarande

att

sin

man 'ytterli flesta

bri

den som bortkastad. Så' länge,

numerär

man

att

i garnisQnerna inte kan

erbjuda meningsfull verksam het

fttllgöra

skolninp: - måste mari

sin värnplikt i fiIiska trup p

räkna

enheter

upplevs

r:)t" på flere orsa

ker. En viktig sak är avstAn

ont.

?et; det är ' låll;gt mellan öaterbotten

och

våra

långt.

Ekenäs

som

Dett.a

ett

värnplikten nödvändigt

faktum,

under

framtida, "krig'

rimli

gen måste utkämpas med po

uppleva avståndet mellan hu /)ClJ

att

stryks av vetskapen om att

Dragsvik.

T.o.m. en, helsingforsare kan vudstaden

med

litiska och, inte militära va

som

Alltså

gratis- p

mittens

Ordet bor de älT

All

antal finskspråkiga bevii:ring

ar. Risken rör att spr

gor

deras

föräldrar

'krav. Så, som

st4ilr3

läget är 'i dag

inbjuder de.t, föräldrar a t ta tjäq.stgöring

f ör

den

utnyttia

för

att

lära

beväringsti sig

finska

agt, klokt, men frå: an ,är - om IDan' inte, också i

är ärl gt

, 1>ragsvik kunde satsa en her

del tid och pe ngar' på övning .

ar i finska -' en stor del av fäle't 'är ju finsksp råkig t

ä.ven om m'l.n k nske skalL t

Fatti"8

. _ ka enugratlonen, som ar be.

garni

orten.

ligt mycket 'liker också svå ra hinder.

Kurator, till Dragsvik

Kommitf:en föreslår också. 'lndr8. sake.; ,: för att motver

soner som ligger nära hem ' Att

för det omstridda och miljö farliga överljudsplanet Con corde. Satsar man tillräck

bar.

fria resorna är ett rättvlse

tydligt

större

bland

svensk att

Dragsvik, skal) få en- hel tids anställd sQcialkurator. DessutQm ' vill

ning

bevärinl?arna

samt

sänka

kommitten dagpen

värnplikts

åldern till-19, Också de här !lV

eliminerar

sade

Ahti

nyligen att' vi

många

problem1. - .,

inte minst flV familJenatur. Av

'vi:irnpliktsåldern

'dagens 20-åringar familjeförsörjare.

tv-inter..vju

Karjalainen

------

,förldagen tf;>r sig vettiga; en sänkning

...

borde ha kurage att erkänna

•

att ingen är fattig' i dagens ' Finland. Det finns dock inte är rikå.

Bra. höja

lnt e

.' •

••

sp åkiga än finskspråkiga, re-

kOrnnlenderar kOmmittfn

mera

bokstav,

OckSå JohE Kennedy-fly'g , fältet i New, York öppnas

mil

jön helt förändras är uppen

sUmln r. En utökning av de,

mån

Concorde landar

de?, del

'l$s portar fö.r ett kvoterat

tUl

ut- _det gäller att öppna Dra.gs

issioner bör

österl).') tnj ngarna,

försl'lg

inw ' värdera

och kvinnor olika.

gas - och. det anser kommitten viIra viktigt.

, en smula f5rsiktigt på- k o m

pen.

Vår tid bord!:' hålla på män -

, vilka måste lösas om brigadens framtid 'skalLtryg

anser att antal

niskovärdet.

den i dag kämpar med en rad speciella problem,

Kommitten

nej

flertalp,t -sade

finska stiften.

skild uppm.ärksamhet. Det är bra, t/.örlör att bri1(a

många sön<'lagsresor till hem:

värnpliktsti

arbetstjällstgö ,

orten, 6Ch detta kostar dem

re lägga att de

upplever

riteten för kvinnopräster, me dan

* Kornmit en ,äg;"ar Nylands' brigad i -Ekenäs sär

så ersätter

kaUar

ring i nonsensuppgilter.

och

Att så pass många svensk väljer

k an Till de här - faktorerna ,

bör bevaras. språkiga

l t för det som Bor1(åbladet

att de flesta' beväringar, ,oc'{

värnplikt i fin ka förband. Kommitten

använda'

,bDoDer

finlandssvenska

350

att

'*Samfal

kring 1.600 b 'Taringar.

kring

vi1j n

det svenska stiftet var majo

Kommitte't vill ha en meningsfull utbildning i stäl

värnpliktstiden för praktiska 'ökas. Det är viktigt.

2.000' svenska som moders

1l!fl.1, 700

är

f,.mö

vårt la,ud. I

överbuvurltaget ger, betän kandet intryck av att kom

mittemedlemmarna 'inser Nu har utvecklingen fått - Vilken - statl'S har ditt yr en ny inriktning. I dag är ke? :' , '. Rätan) gllge!1 då företrä- , det överlag ganska lönsamt dare för tio kom ;merdis 'att ,vara j('lrdbrukare, ..Qch myc!ret av knorret i jord- , kuterade lantbruksutbildnin brukarieden har tystnat. ge i norra svenska öster Men-fortsättrJ.ngsvis tappar botten -; Lnnnäslunds lant näringen folk, vilket är na brUksskolQt' kom' man

så in på jordbrukets sta

tus. '

Den är ganska låg.

turligt.

ra 'orsaker.

• U der 50- och sjönk jordbrukets

60- talen

status

kraftigt.' Yrkesk åren blev ofta kril:iserad och snäva

föränd

ras, :mekaniHeringen och ra

Vad ger då ett yrke hög status? Utbildningen spelar in. Det gör 'också iönen . , Säkert finns måilga and-

Struktut,en,

Om yrket får'tillräckligt hög status. ,

De nämnrlll kommunrepre sen,tanterna ansåg att yrkes ut\lildningen är en väg' 86m leder till högre status.

!II I dag får inte ens tio pro

- cent av jordbrukarna i -nor ra. svenska ·österbotten

Klagan ger ingen tionaliseringen segrar. JordbrU et

folk.

vinner beMver

nya

ordentlig

för sit dock

grundutbildning

viktiga, yrke. I de

allmänna målsättningar som finns för lantbruksutbild ningen bör omkring 30 pro

• Nu har också statsrådets - cent av jordbrukarna erhål la en t-yååriK grundutbHd ramar skapade kansli' slagit till reträtt: nu ning. pessimism bland jordbruka:r;· ,kan. man också "använda re 'na själva; många klagade 'gionplaneförbundens beräk " Vägen dit är mycl�et lång. högljutt över näi-inge _vill ningar om arbetsplatsernas kor och detta ledde till att • E n talare framhöll, att framtida fördelning. Kanske de unga borjade flynärin betyder del: här att vi un det är märklfgt att kommu ekonomiska

gen.

Vem vill satsa på ett yrke som inte föder :sin man?

nerna är villiga att satsa ,der det kommande , de cen niet "sparar" tiotusen jord ,stora beloPl) på gymnasi brukare. utbildningen - samma kom-

muner satsar i dag inte 9n penni på larctbruksutbildnin gen, ä,ven om en stor pro

och, de

också armp.n se människovär

varje

värnpliktig

ocp

framför allt en målmedveten

I -

re. Ja, nu anser m!l-nga ta j rn r ten skatt, mendel: är strän t

§ :;

Ii-I.

taget en annan sak. För al la SOIY. vill ha en levande låndsbygd är det' viktigt att lantbruksutbild-

Med andra ord: ge jord bruket en högre status. ALF SNELLMAN

IlWUIlUUJl!lllUWlllIlIlIlIlIIUlIlIIlIIlIlIlIlIIUlIlIIUUllllllllllllllllllllllllllllllllUlllllllilllllllllllUlIIlIlI1II1I111J1111111J1111111J11J11l11l11iJIIlllllllllllllllllinIllIlIllIllIlIlIlIlIllUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1I11111111111U1W11I1UIIIUllllllllllllllllilllUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIW .

hll-Ildla därefter. Det betyder

Den kommun_ som utbil dar jordbrukare kan räkna med att få e,n skattebetala-

på

med.

naturligt

=-='_== _ :::�: ::: .EE::�� I-

tatUS'

Dingen

kämpar

kunde

förr_ i världen. I dag måste

det

satsa

vil

försvarsmaktcln

vis . ha gått b€tydligt längre,

gymnasiet komDier ' sällan som utbildade till.hemorten, därför, att det inte finns ar betspb tser för dem.

: :e :

unga

Kommitten

cent elev l" i, grundskolan kommer från jordbrukar hem. De eiever som går vIa

:!:b

problem

strävan

lösheter

bort från oeh

satsning på

menings- ,

markerad

sådant som den

enskilde har 'nytta av också

T "rtJa ···nstgormgen. .. .. _ef ter Dlllta

En' 'ta' ru.7er l·,g_,' en r ."-

För en dryg vecka sedan bröts den' i, januari have rerade 'grekf..;ka supertank

itu utamor- Frankrikes kust. _En tanker ilen! ,

mft.MI-

Torsdagen dp.n 25

pn rP.:N

n T'FRRnTTNISR'"

1976

------

-I'asarforum, ' .

. "

-J

-------�- . ---

Vissf behöver .

Jo Iktin g et!

•

-dumpade priserna till

' entar Erik Frostdahls komm - m.in insändare 1 senaste ,ÖP.

det att

aldrig kritiserat

o kestrar

terbottniska

södra

Dingar

Finland.

ÖS-j

södra .Fn6and

rangörerna

nog räd att betala mera

har

förmedlingen, var att orkestrarna

tnstltUtl01l

omfattats som

som

folktInget.

Det

tetsproblem,!!n

MlnoritE'ten

namn.

.vaktM.Jlnlng

tid

kräver

och

gen

Över 120 anmälda

enstäm.'nlg

rit

partipolitisk

oberoende

Eller

I fortsättnhgf'n också.

med

b;;rjat

vårsolen

till SöU:s amerikaresa nu när

upp

värma

för resan på SÖU:s kansli. Det är framför allt yngre per:.o

den institution som s,ist av alla

ner som brukar anmäla sig vid den här tid"n. De slår tyd

borde få sargs." har också bli

ng n fast "in a resplaner för sommaren senare än vad äldre personer gör_

ningar in med god fart. Om al förhandsanmält

som

den ordning bmdande anmäWn

krIs tveksam .

Arets ·SöD-resa

skulle komma moo skulle alla ver

blir vid åsynen av folktingets

den

"kommer- först

till

15372

e VAREN är en aktiv p riod då det händ7 saker

och ting runt en i naturen så gott som hela tiden. Det samnia-är det med skolung domsförbundet, där våren. är en ständig rusch' med mån ga olik,a aktiviteter. Så där finns det ingen vårtröttHet, utan

ständiga

vitaminigjek

Som bäst pågår n,amninsam den

ling pA.

s.k_

Stockholms

som

apelIep. Denna) är en s

påminner

fredsadressen.

Initiativtagare är

reds

värl

rådet och 'adressinsamllIlgen är

Adressen

världsomfattande. att

kommer

FN i hi,lst.

överlämnas"

till

- Appellen vädjar för en ned

rustning I världen och- för sam.

mankallandet av en ::världsom

fattande

rans. Det

för

nedrustningskonfe

finns mAriga motiv

dylik -adress,

för

det

farsta kan man ju' konstatera

att världen rustar sig alldeles

för 'mycket

när,

krigsmasklneriet. Dagens

ungdom

det

gäller

anser

att

emot

anmälmngap.

ville

Åbo

speku

ideologi av<;!k1ld från de parti politiska

id ologierna. Jag bör-

Helsingfors-författar.e av

självhats-smittan? oss Så

strö

ut' åt

01'8

och

världen

inte

förstörelsevapen.

Dä,rfÖJ

nion mot up'prustning. Senare

i vår kommer denna adressin

s8!llling att anknytas tm den temadag som kommer att hål

las ,om den europeiska säker

h i:s- - och

samarbetskonferen

sen l vAra ,skolor.

• VARENS

i samband med aktionen. Det

arbefs

uppgift just nu är dock insam blinda

och

synslutdade i vårt land. Denna

botten och en röd blomma, på

som komrrier att säljas för' tre mark.

man

aktion som går under namnet

För

bygga

intäckterna Finlands

synvårdsanstalt. .

skall

första'

Dessutom kommer man un

der

största

lingsaktionen för

den artikel som skall sälja

ta är ett bröstmärke med svarl

går vi ut 'för att genom aktivt

arbete få folk att visa sin .opl

Denna_ kommer att figurera

Detta kO"mmer att ske

undervisningen. på

- ett

informera

synskador och blinda J sko

lorna.

att

kampanjen

basen av

undeTVlsnitlgspaket

sammanställts kommitten.

som

av' insamlings

Undertecknad

sitter. 'med

"Annas ögon"-aktionen . kom

kommitten och

sodagen den 7. 4. Namnet, för

digt viktig och nödvändig mot

Annas

lan-ds olika arbetsPlatser hän

,mer

att ordnas

på världshäl

är

svensk In

samlingschef. Aktionen- är 'lät

aktiotren är symboliskt valt ut 'bakgrunden av att det på vårt gäende

öga.

frän

blomman

der !!6.000 ögon1>lyckor ärligen

-på

över

FSU-orcUörande

vilket ansvar

glt sig

Som kärn::, öf<

på

a.tt

bäva

att

påta

man

-r bottni ng

viII

jag gärna 1,8 sagt - låt vara I

smula

akbmtsamt:

det

är

nog 'inte bara östll botten som

,kan ·det-dä.r 'med kultur. Pä återhörsr.de '

Gustav.' Skutft·ölln

Och trots 1et slåss de finlands

tanke

ja det kan få den mest garva

djup klangbotten som I nutid.

med

,1\,

muslksk"IIl. I

Egentligen har man den käns , lan av att dE'.D finlandssvenska

och

Ett

imponerande

har en någorlunda ekonomi,

kun

------------------------

det

finns 16 miljoner blinda i värl ,den. Om' intet ,görs ,kommer

dessa att vara 30 miljoner om trettio år.

Q.tes

- också A. • VAREN är

tider för skolungdomsorganisa tionerna.

Finlands,

svensk1!.

skolungdomsförbund håller sin, Elevriksdag I

slutet på april,

men '-nera om detta

senare.

- Det viktigaste- just nu är att fA. mera medlemmar till för bundet. Ty det är viktigt att vi skolungdomar försöker pä verka skolan och utbildningen. Det är ock,sA. viktigt att öka

vArt

inflytande på VA.r.JIkola

och skolmiljö. För att vi skall

kunna pA.verka beslutsfattarna behöver vi medlemmar. Det

är

nämligen

så

att

'spelar teat.er,. ordna.r utflykter m.m. - f)ch trots allt detta

W"l\'a Stiirmer, Las se Sund osv. Listan på. finlands

sädan

Det

skednf' uf: s årsmöt'

som' driver

strikt

Ågren,

kulturen altirlg ha'ft 'e

Esbobygden8

Det var

de:r: så mycket för vår 8jälsliga

helst.

ktivitet.en.

enlng

hälsa. Jag tänker på författare Andren och L eo Erik som

de göras !tur, lång som

händer·

av den nyländ.ska ungdomsför·

bety

svenSka kulturaktiviteter

• Avslutningsvis något trev, ligt. Jag hil.!' upplevt vågorm'

• Vär ..skall vi då' placera alla

------------------------

krig

och

finska kUlhtrgemenskapen?

de impulsgivare.. som nu

finna oss I at!

" sposta

na" oCh göra det själva.

av_den

smulor

------.---------..

detta är fel ty vi vill ha -fred

här

än en gång

gri_

lHIlå

FredsapelI och 'synskatlade . aktuella skolungdomsprojekt och

tioner.

tar

här

, lerade I början av 70-talet- I dssvensk behovet av en finl

mera huruvida en resenär fÖr som

Så

En' journ'ilist

inte jul i. Om pianet blir fullt kos

SöU;s tar resan 1.600 mk. bandsa nmält sig eiler inte. Den kansli i Vasa, teL 13572 e llet

väl ändå In e ha dill.'

till Vancou 14 juni med

återreSa från Vancouver den 8

beaktas

skede

detta..

startar

den

som v ari t med I partipolitiken

in.

kommer

parti

rackartyg. Även

politisk

sig

inte få 'plats i planet.

tummelplats' för

120 resenärer har nu kvarnen får först mala", d vs. anmält sig bindand till resan . platserna i planet reserveras i

vit

Över

Just nu strömmar nya anmäl

Det känns trist. Folktinget

de. Vi får vä

också,

så aU

l sin famn för att då och då

tagit decenni"lT att bygga upp. -.

förberedelserna

sköter

sinnena. Det 1"ägel' Inger Eli som

i sitt partipolitiska taktikeran

. anda slute!'.Dss derllg beskyddar

nader bröts d<>t sönder .som det

det

är

vils('

de gått

dem a f

för

för att hjälplösa som möjligt . maj_orlteten ' någon slags mo

det inte längre' På några må·

anmälningsrus}l

Näja -:- oet är väl .ett. hopp löst företag att-försöka" förk.a·

umgänget.

skall ' göra

• Det är bal'a det att så är

DET SKULlE vara välkoinmet

'pits

Ila det

gärna

för geri

andra än nJ,gra flnlandssvens

varudekll&,tation.

Och så ville vi

finlandssvenp.kn .gemenSkapen'

andssvensk

1p.n

'den

perspektivet

sett

minoriteten f.nhart l det parti

o,msorg

har uppfattningen va-

politlsk

all .

för att 'kunna utvecklas. I d

cennier

in d all nödvändighet

umgås med partiPOlltillj{

vokabulär.- Jag _bävar

folktingets

rast. Egen';ligen är de ganska små och löjliga allesamman

tid då man sköter vakthållnin

minorl

dlskut ra

att

för

man

skall

elV

och vack,

dem som är störst

då för något?

Det finns ju redan I folktInget

så-odelat

var klart .. att man skulle sam:

JQJn Björklund

fin

,svenska politllferna om vem

för' folktinget

. Vad är nu det

är som· bäst_ S,ällan hittar man

las

samarbete"

"tväl;Politiskt

ersättnln:g

som

återkom

landssvensk gemenl!lkap då den

sinnet. Trevlig vA.r öns

något

(folktlnget ).

• De som blåst till, strid talar '

decennier

har-"I

viPter

rartier!'a)

dan ,gräset

sA. dör kon

folktInget

mande, dokumentation

sedan .dess har my ket' fallit och vårkänslorna får

Nåja,

kar

tänker

varit

Här finns nog jobb för alla så: snart 'övertaget och alla inänskor

helst, Det jag tyckte var 'märkligt, då jag kontaktade A' & M-

Jag

Folktinget

att orkestern drar' publik.

de är hjärtligt välkomna när som ! har sol

jar. en smula tro på Iden. Så

här får de.! inte ,fortsäj:ta: ,I,Ie

finlandssvensk

annan

Men

Inte

ungdomsrörelsen.

och dess kris.

anser .att det är värt priset dvs.'

snö

skall jag

äng

institution som är "lIkIl viktIg.

digt 'som de stred' om minimipri-

spel-

får

.samti

ser på 1.500,-- i österbotten. Ar

I punkt B kan - han livligt påminna sig saker och ting.; Samti digt ger han dock prov på rätt så livlig fantaSi. Jag har nämll gen

resor)

-inklusive

(1.400,

• Denna

kommentera

här

priser

dumpade

med

En liten kommentar till Jan- körde

* Erik Häggman, ordförande Finlands svenska skol ' ung domsförbund.

-I

fler

mer

hör

är ' tillsammans desto ' de som besluter 'om

saker , och ting pä oss. Vi är

,många

och vi skall bli fler. ..ID bara säga

Till ,sist får jag

'på åtel'seende för jag 'hoppas jag

skall

denna

fA. äterkomma

skolungdomsruta

jämna mellanrum.

med

. : Erik .Häggman

öSTE"RBOTT-NISKA

... --'-----_ .

POSTEN

Torsdagen den 25

mars -

1976

POPKONSERT i·· NYKARLEBY

IDROTTS· OCH UNGDOMSGÅRD

, /

POP!

FRED. 26. 3. kl. 20-01

ÄNTLIGEN POP!

FYRA ORKESTRAFla

Sun-Fal.yan Fl ·PI sma Erectio Fl Piratos *- Efter konserten 1 ��

HALDINS BUSS

FRÅN:

tim. DANS-

JAKOBSTAD

KL.

19.40. -

EXOD·US.J· ,1 -DlSCOT:

OC'TOPUS .

BUSSAR: Strandlinjen från Vasa busst. kl. 19.30. Från Långäminne kl. 19.30 via Paxar och Vias. Frän övermark kl. 19.30 via Pörtom, Rainebäck. rån Norrnäs kl. 19.30 via TÖjby,' Korsnäs och Molpe.

. "

T R Ä F F-P U N K T LöRDAGE-N 27. 3. kl. 20-411

L U F

.. ·-LAPPFJJtRD .)0

uf-Iokal * -sköter musiken

Wester från Hozi ajoki 19.30, Kodesjärvi 19.45, Sto å 20.00, D:mark 20.15. Frän Överinark 19.15. Närpel" 19.30, Tjöck 19.55, ,.... Kaskö 19.30, Pjelax' 19.45. Frän Sideby 19.30, S:{ung 19.40, Dalen 19.50, H:meri 19.55.

BUSSAR:,

••

•

, 'SOU:S .'fr.g F,RED.

lävling

26. 3. kl. 19.30 i

A-R 'R S T-R'Ö M

TÄVLANDE FÖRENINGAR: Korsnäs uf, Malax uf, Peta lax uf, Molpe uf, Norrnäs uf, Nämpnäs uf, När pes Lif, Närpes skblrYlUsikk r, Taklax . uf, Töjby uf, Lappfjärd uf och Harrström ufo EFTER TÄVI,.INGEN.

I5KO

4NS

K: stad .

Hell dudanvilkim· söndagsdåns 28. 3. ... . SOUND . -

kt 20-01 .

'W.OO.

Från

ORDN.GR.

K LL-ay

ANNor�SERA

IÖ'P

Torsdagen den 25

ÖS T ER B OTT N IS K A

mars '- 1976 --------

POS TEN

---------------------------------------------------------------

----

. --

•

VI/DANSAR till tonerna

4"·

a-v S)l:R.V.GR.

REFLEXB'ANDET .g

BILI.GR. 4

., .

LöRD. 27. 3. 20-61

Och' nu ska li åtet träffas,. frum;elifrumbas det .

•

BUSSAR: • Haldin. från Vasa, Centrum kl. 20.00. Från, busstation 20.30. • Ekm'an fr. Bock 19.15 via Ger. , by, Iskmo, Karperö och Koskö

LöRD. -27 mars 20-01 .

-I

Vi ,ska hoppas det blir en riktigt kul kväll! - J

.OT

från

Grillcenter, via

19.30

Oravals.

Kaltsor,

Vöra

kl. 19.50. 1/ ,

• Majors fr.' Sundom, Näset kl

19. 0 via 'Munsmo. Solf central.

butik bro,

kl. 19.50 via Toby stenGIa

Vasa

kl.

via

20.15 01

Veikars.

För kul ska vi väl ha't ? ! ! ?

WASA TEATER DANS t

Fr kl 19 FIGAROS BRöLLOP tö kl' 19 V ALBORG OCH BÄNKEN

OV·E·R M,A'R K

VASALLEN, Kyrkoespl. Fr kl 18, Iö.kl 15 o 18 tam. förest. NICKO OCH

TRICKO

Biljett.I{assan

tel

14 661

lördagen den 27. 3. kl. 20--01 /

Dansrlelning i åboländska kär ården

.För musiken svaraF

Z. C • -:L-.C /

BUSSAR: Haglund från Kaskö 19.30. vi Pjelax 19.40 o. Näsby 19.55. Ingves från Töjby via linjen från Petalax kl. 19.15 via. Malax, Långåminne .och pörtom. \

Nämpnäs

kl.

19.30.

Strand·

• VINTE,RN rasar fö

fullt i den åboländska skärgården oell snart-är våren bär. I alla fali

ESSEGÅRDEN

tror uf-mänskc·rna så, för den

13 mars samlf.des de i Korpo ror

att

diskutera

evenemang.

sommarens

endast Nagu.>

och

Korpos

presentanter. Det var synq att

inte flere infann sig. De per' soner som fanns -på plats dis kuterade vågade

desto' flitigare,

inte

Tyvärr infann . sig

sjå

fast

men

KOM

PÅ EN

•

3. kl. _20-01

GAMMALDANS.med TERJÄRV SPElMANSLAG

MYSIG ·

Överraskni"gar att vä"ta. Bl.a. Erik Jflärn m.,d .in prisb,.[ör,tv vals Morgonsol. Nyreno ,p.rad lokol ..

stället

fi)r'sökte

gö:a

upp ett förslag som· sänds tiI:

somma föreningarna föl

rens danser tiU 100 procent.

Crd. t:! 7

go d kän nan de .

sak är klar. Det är önsk-

värt att inte flere än två dan

ser .

ordnas

väståboländska

samma

kväll

skärgården.. '

undantag.

i K9rpo, I

sommar.' Midsommar-aftonen ii.r

[)A

-Na !l

dansas

och

det

i arrangör

Houtskär

på

Houtskä.,. sommaraftonen vilar sig

Näsby .. Björi<G-föreningen

mii I år.

som.

förut om åren. stått .som dans-

JÖi

' ERBOTTNISK A, POSTEN öST , ,

··························· ···· · ",

"-"I KTORl LORD. 27. 3. kl. 2().......61

, ketta . p

FEM LAG stlpld

-DANS-

' Närpes sko.zmu ikkår lYor sIn andruskiva \ ••

N"ÄRPES skolmusikkår skall 'göra en andra LP-skiva, be rät dirigenten Frans M a t t a n s vid musikkårens vår -'öte. Skivan kommer att innehålla såväl kyrkomusik som profan musik. Låtarna kommer att bandas under den dr maste tiden., ' - ,

Hela'_ 180 medlemmar deltog sitt program.

i skolmusikkårens vårmöte. As

Musikkårens största problem pirantkåren zpelade ...... och den just nu är brist.en på lärar nya drillflickgruppen visade krafter.

Terjärvrevyn iill verige

- bm vi inte får ett till

skott av lärarkrafter kommer verksamhet.en att lida ett av

bräck nästa säsong, ,konstate ,ordförande rar musikkårens Sigvard T e i r bekymrat. Nya strömmar till och ungd'omar vill börja spela men nu måste-

, vi börja _ avvisa dem om vi inte , ' , TERJÄRVREvYN drar fort får tag i lärare. Musikkåren och drillflickor farande fulla hus. Och så län

'!pp i frå fredagen i en mycket

järna tävHng med' alla fem lagen inom sju 'poäng. P ' ets mo, of 'visade sig ha det sta.r

E-- ])S

getävlingen, p1 Nyby. Det var

ka.ste-

1$76

amn

.............................................

tsm

. l. Y Öb i: SJ·..Örk ' , IJ ' ,

Torsdagen den 25 mars

get denna gång:

, PetSmo gick till ledningen ef ter sex frågor och behöli den'

'tävlingen ut, Petsm 1aget sam lade 29 poäng . Två blev, Por 'tpm uf med 28 poiing;'NybLut fick 27 poäng, Sundom uf 25 poäng oCh Uf Strilriman 23 po äng. Historiafrågan, "de{l knepiga frågan" h aktuelJ:tfrå.ga nr 15 gav alla lagen fulla 'poäng. Sportfråga' nr 2 och I musikfrå ga nr 13 var de' sv4raste,' och

\ ':-'

gav lagen sammanlagt tre po * Petsmo-Iaget, l förgrunden fr.v. Bernice Enqvist, Ann-Katrlne Fant och BJarne Fra oJm; i övre raden fr.v. Ilans-OOran Rönn äng per fråga.

och

Jan-Ola I Akerholm.

I det segrande Petsmo-Iaget" Bernice Ekqvist, Ann tävlingen deltog

var ungd01rulSekr. gen diskodans efter frågetäv lingen. Petsmo uf hade Qrdnat Bjarn e Frans_ Fredrik Hannus. : KatriDe Fant' holm, J an-oi Akerholm' och Eftersom SöU ordnade or- buss och for-efter tä.vlingen vi Hans-Göran Rönn. DOmare kestedorum i KtJrsnäs hölls in_ dare till Korsnäs. De av publi ken, SOm var' intresserade fick gratis skjuts. dit med Pe,tsmo

FRÅGORNA

./bussen:

Inkommande fred'ag hålls det nästsista kvaltillfället i fråge tävlingen i Harrström. D€t är 1: a) Vilken dagstidning är bergen. c) I, ovisshetens ledI 12 föreningar från de tre sydSvensk.f.inlands äldsta t!!Ining? band? ligaste ringarna som skall vara .. b)' Vilken dagstidning är den 7 : a-b) Telp-fonen ar en upp med _ B E . . . mest spridda i SveJl8kfinland?tinning som jubilerar j år. När ______________ c) Vad heter den svenska uppfannas den och av vem '] dagstidning sem utkommer i e) ,Telefonens' föregångare te ter som var daterade 642 f. Kr. legraferi uppIånns 44 år innan. I lIans koHegor var strax på det Ekenäs? hette uppfinnaren som klara med 9.tt detta fynd inte ' Vad 2: a) Vilken österbottnisk också gav namn åt det spe var. åkta. Var{{'.r? förening vann herrarnas sta 12: a) M.elbm salutorget och ciella alfabete 'som används när erska ' . fett 3xl0 km i FSS-mäst Esplanaden i Helsingfors finns man telegraferar'? b) Vem vann SO pen i Kimito? , 8:, a) Man kan, öka hastig en känd kvinnostat .. Vad he km:s 19ppet?c) Vem segrade ,b) Vid iploppet till. beten hos en kemisk reaktion ter den? på 15 km? genom' att tillsätta s.k. Kata" New Yor s h mn hälsar ett fruntimmer välkom 3: P!' den politiska ärlds lysatorer. I Jf)n levande orga- -mäktigt he er denna staty? Vad men. man 'kartan som ämnen finns nismen upptriider_ en mindre

g e det är fallet är det ingen na har under året 1ippt ätt ett risk att man skall sluta e 5?-tal gånger. En resa ..bll S e- mängd självstii.ndiga neutrala la. ,Det säger i varje fall rlge och Norge har foret':,glts stater. Nämn tre utomnordis TUF-ordförande K. Långbae under året. ka nEmtr8.la stater i Europa! Den 3 april håller skolmu kB som kommentar til! de

oroliga frågor om revyns va. ra eller inte vara man i, da gama disk!lterat i Tefjärv. Varför man tar en paus nu inkommande helg beror helt enkelt på att man spelar på ,annan ort då, närmare be stämt Norberg, utanför' Fa. gersta i Sverige.

Redan för ett par år sen var lilan nere och gladde terjärv borna i förskingringen. Nu är det åter dags. Intresset utom lands är stort för terjärvrevyn,

-Aktiviteter för-!800 unga Sportlovsaktiviteterna i Kris tinestad samhde i år ca 1.800 personer. De mest besökta ar

rangemangen var frjluftsdagen på Bötombergell där man fick åka pulka, skida sJaJolif. åka motorkälke ellf>r vara med om och bygga Kristinestads störs ta snögubbe,

ven i Köpenhamns hamn bi6katalysatorer e) kunde -=-kalla och som' är av proteinnatur. finns en förtjusande kvinna i V8.d kallas dessa ämnen?b) , brons sittande på 'en sten. Vad t nära samband med essa _ h ter denna? I med mu sikkåren vårkofJserl på SöFF. 13: a) Vad -men som gruPP. ämnen 4 : Musik. ä) Vilken ton mar står en Första maj blir det sedvanlig kerär -basklaveii?b) Vad är kroppen inte producera 'siktermen ,intervall? b) Vad kan v basar och hälsande av vå glissando?c) l vilken takt går själv. Ett otillräckligt intag av 'kallas intervallen C-A? c) ViI ren i Närpes centrum. I som masurka.? dessa ämnen kan leda till svå ken ton avgör om det är dur , mar skall musikkåren bl.a . del ra bristsjukdomar. Vad är den eller moll? 5: a) I vil,ket svenskt v.at a) D€t blåser kring Fin ta i den finlandsSvenska sång ' 14: samlande benämningen, för des tendrag fiskade nyligen presI yla och dess trä. ishock Om en?c) och musikfesten i Gamlakar lands sa livsviktiga äm dent Kekkonen och kung Carl leby. man vill avlägsna mikroorga- nare. Vad hetel:' han?b) Vad Gustaf med in Silvia?b), Vil nismerna från ett föremål, kan heter ishöckevf(\rbundets' verk är Sverige ken sjö _ i södra ,båda De man upph"etta det så 'mYCket' :samhetsledare? c) mellanlandnings-' naturligtvis vi*-man ge I känd och som bakteriern'lS biokatalysato- jumbolagen i årets FM-serie att svenskarna ett prov på d e äs 'plats för f lyttande fagIar. där rer bryts sönder. 'Vad kallas och de båda topplagen i div. I terbottniska kulturen av i dag. bl.a. tranorna är, en stor sekvalar som b<ist , om två plat ett sådant förfarande? är' värdhet? verkligen Att intresset 'c) Vad heter Nor 9 :" I en rättegång talar man ser i FM-serien, Vad h.eter de stort -vittnar den iver varmed dens största naturpark för viI om svarande of'!:. kärande. Vad fyrå ishoclteyklubbår som del man förbereder revygäng;ets an da djur? ,Parken finns i Sve de begreppen?et Nå-tar i kvalserif')D? I ' betyder komst på andra, sidan potten . rige. '15: Cancerföreningen .i Fin gon kan dömas till vite. Va Annonserna hal' gått ut i två . . . har startat en stonns det? r land betyde a) 6: Vem har sknvlt dagstidningar, och man ordnar ll ti pengar ge skall har veckorna 10: D€ senaste ling som , 'på Trollstensvägen. b) Fran busmransport från V"asterås. cancerforskningen. Den påbör industrietablering diskut en Klippiga Hemmapubliken har man in- HovrättsbackelI till rats li.vligt. Det är den statli- 'jade insamlingel! är den tredje te glömt. Sverigebesöket blir en ga, bildrörsfabriken 'det gäller . storinsamlingI!n av detta slag parentes, varefter man fortsät \ a) Vad hetar bolag,et? b-c) i vårt land. De två tidigare in ter så länge intresset räcker. till�i har man som sagt haft har orc:inats av . er får de två Iabri samlingarna Vilka ol\t Man har bl.a. planer på en pen_ slutsålt. Men så är det också kerna? Finlands lionsförbund och gäll sionärsföreställning på någon de kampen Dlot ,hjärtsjukdo många som säger att det' a"r 11: Knepiga frågan. En ar söndagseftermiddag, likaså har och cancer. Vilka ij.r tre mar bästa' revyn de, sett på keolog kQm hem från en expe man diskuterat besök på antin- den symboler som använts som f/fr han gen Gillestugan eller Jungs länge. dition och berättade a säljningsobjekt ': gjort ett enastående fynd i det borg. Svaren på sid. 15. Bewe han hittat några gamla skrif Publik tycks inte saknas. l!!.t-

LIV:t

Ö S T E R B O T T N I S II A

Torsdagen den 25 mars - 1976

POS TE

------- -----��-•

Svenska förmedlar e i Korsnäs:

usikali l\t ar, flere bandbr .. l , J , - ]0' · bha J)a scen.fl·a.mt.ra(' an( ete o

ETT PAR av de österbettni\lka banden skulle gå att sälja i Sverige, s r Kent Ka--r l s från Folkparkernas arlistfönnedling i Stockholm och S ure S J ö d j. från Svenska musikerförbundets förmedlin sbyrå i Ume å. Musikaliskt skulle flera band klara Sig i kon-, kurrensen i Sverige men när det gäller scenframträdande och rellt aHm iillt sättd att f,örl' ot musik e n är det bara två s m någorluuda fyller måttet. s o Il

K ar lsson berättar att få r vi 10v.aU håHa 'Oss til l moStoekholm för' att vara med på man vid Fol'kparkernas artist,: d ern dansmusik.' Ett pro lem

Kent Karlsson kom ända f.rån

Ken

konstaterat att 150 ,är

förmedlin

SöV:s Orkest.erforum.

långa

bOkningstidern;-l

- Jag kom för att höra om svenska .parker urder de senas_ hos oss, Många 'arran gör er har här skulle komma f ram n ågon- te fem åren har upphört att redan 'fullbokat för liela 1977

tiBg nytt, säger han . Det har ordna danser. Under samma tid Men det finns väj ännu någon inte hänt någonting, med daris- har

det

skett

u t vec k li !l g tiJlg ledigt i sommar .Nuskal.!

en'

j j

reda ut hu r det blir med * När en fjärdedel a" ork..s\:'rp".',. : ,: .. " , '" 'rstoJ hade .1''''1 ••11. kör' ' s atten och så k n vi för öka .t mp.cI s 'u Soini, JU&!ili Perttilä 'och Julla Tro. '!pari (,f>'-',I;,nat "'-OR . håva komma några nya friska dansbanden m hoga priser bjuda ut någr.a osterbottDlska orkestrar för spelkväJlar på P,",Jikl�ns!u!.rJ. I Ar btir det l 'm rlan kvällar med svensköst.er.boftni.......", orl<l'f'<t,r!cU'. nii,sta å-r 12 pi rlen här " . vindar inom svensk dansmusJk. medan många artister som ha- band,

musiken

Sverige på >firycket från

satsning

på

lange. Det skulle verkligen be- satsni!lg på-dansba

art ist e'r t.Hl vi

de hundratals bokningar wuler _ Han vä'nt ade sig knappast en säsong för ba ra 2-3 år Beatt få uppleva någo nting nytt an nu går nästan helt utan i Korsnäs. Han satt långt in JObb. .• IlA k vällen och hörde mycket - Ett par av banden spela noga på de band som spelade.' de nästan "moget " enligt vårt menar han.

Knut K a r l s s,o n. or-dföran-

dets avd.e l n ing i.. Umeå. var o:k så med I Kor sn as. Han var for-

vånda över den, unga publiken , tyckte att arrangeman gen löpte - Det var intressant att va sätt att 5le, 'säger Sture Sj ödi n : verkligt smidigt men konstate ra med på ert forum, sade han Jag skul l e inte våga ta över de rade a t det blev lite stö'lcigt och efteråt. banden. SkalJ..-det bli ett utbyte dålig luft, _

sommardansplatsen

de för Svenska .musikerförbun,

•

Kyr., il h'

E n annan gang.' oorde

kanske inte ha sil m y c et pub och kanske också färre o r.kestrar : En bra k(;)Dferensier som småpra.ta iite mellan var-

' lik

och berä t tar litet dem; tycker jag det skall vara. Och så bör det finn as en särskild tekniker som ser tiH att d,et blir jämn ljudkvalitet och att 'allt fu nkar' Nu var det

P,UKKILANSAARI

näs.

* De rikssvenska iör_edl&rna satt och följde med GrkilStrama 8å gett Som . hela kväDen. Ock8å de k& arraDgVreraatogtillstä.ll1lillgeD p. allvar. 'Här di.'druur&r_ de sveaska runt Mlaaiapmape p n Sture 'Sjödba, Ke!lt KarlSllon och Kaut K:arissoo. J bak,gruDd. cn Nils Krstqvist och Leif BJörklD&n från N:yka.r.1eby.

mänga I minnet vill

Inte'län e som förut. utan bättre! -. ---

'fram

' .

DET

AB LIl.T'l'

4,Atä

att

rad

mycket

•

bakåt,. utan

frami\t.

•

!116

•

men

MEN ,NU til.nlrer

bakåt

gamla goda

jag trots ,det ,smula, pa\ '''den

tiden". Anledn

en tID detta är orke8terforumC1 Korsnäs. Förr,

på

den

tid

som

stund

efter

F örst spelade

tidpunkt.

tango

i sa mma Vanha ,?e· oftast War ]

.m(jll -Däi-pä ,följde en samba.

är betydUp enklare /inatt se ,framåt. Men framtiden Ar Vik •

qcen

framstäl orkestern

largonia-tak.t.'

·om hor bra det var förr; det

tigare än ,gårdagen DARFöB AkRll vllute

steg

den en va:ls, ocbsedan en !!å'ng

blicka

mlonet ,Jura

goti

på

utsatt

bakAt , oob

som

;Sedan.

tog -en

orkestern

PAUS.

-tU!

llV

or.da

gossarna j

och

9&ce

att

den

flyttas ,

all tid. •

den

men

det

bilen

inle

då '? Ja. -den "'ur ibland bättr ch iibland :säm re, precis -iilGml l <mg, Men 'V& nationerna var 'mt-e stora 1 usiken

reperti a ren.

efter publik

• Det finna inget ;skäLun ,att pästå_att "det var bättre1'örr".

• Efter en dryg ,halvtimme blev det dags .för en vals, ett dussin nya låtar I mon och t angot&kt, seåan en vals, ocb -

.så var det -da,gs .

tör

,mera prat.

nen här gAnlen var OI'det DA

MERNAB.

Allt ,det yttre 8i en r gUt

Säkert

finns

:det

dan Jml

bra

'f.r

al.'t

ma.!l80r

. göra ännu, men jämfört med hur det .",ar .se 'dan. måste man .et'kanna ,att

för

orlte8trarna

v;eMugen

(t git

,kritiken som t.,ex. framförts 'I 8å ' fortsatte tangetak terna tills t blev dags för öF' på allvar. 'ännu mera prat. Den glngen' Nu har sä gott som alla en uttalades I)r.det herrarnas. Och

Ville

det

,sIg

rikt gt

v.;u

kun.de man ytterli g are tala om

hetliga

scenkläder.

som

af.W.

:,tt

.le

va,

(Ich pengar.

DE BLEV den här kv,älJ,'ll storkund. -

inlressel'ar

Många

ett oc h

varje

spelJdngar,

larna

gj or de

från

ra!'

mer, !,il

Pukldla

resohl affär skrev

Man

sn3-c;,;\;.:

med ork{',._ i

"\:II'i

--"- 'Str:1'\:.

liontrakt

lIu'd

Zotch föl' i sommar och' <l ii 1' tet ö ver Kvarlfen skall ,bli öm • SE STD.\N :5 sesidigt. ,Till ett nytt fo rUm i Ö erbotte'n vill han försöka få . -----� -----med arrangörer f rån Sverige. ket med öste rbottniska musi Tidi gt på hösten skulle vara Lennart ger gärn a ett ker . bästa tiden, Det är dådet meS ,gotl.råd om utru stn in.g och om , åga om pro ta hä nder ' j f r hur m8in bör uppträda på sce sättning. j nen. Fj e g från Sveri Man får inte gömma, sig Ko as v,ar , Rolf Lennartz ka-: seenan säger han. Det: ska Il på . , pel1ma : Lennart E d v l L vara ljUsa kläder, och ljust rå Han bOI;Jar vara .:<!u -<och .b ta .scen n. Man bör hela tiden t än e bror ed aUa os1erboUmska" ka på SItt leva m d i den musik aI"nlJlgGrer efter att ha mån framför. ett 26-t&lgånger här. Seg l KorSRäs pratade han myc-

direkt s ' nygga. Nu gåT gossar.

dess

utom i de ali ra flesta fall *llr

tango

na på allvar också in för alt prata

mellan

kolit akt

låtarna, att få

med publiken ,på r.i-k

kan

, man

är

.kl'll,g&

på iljuiW.o1y,men ] ,en ,del men det :är

,Rent musikaJiakt

'inte heUer

mwa.t iI.D :att

dag:eIIB 'odcest-el)gäng myCket Jiimflh'elser med pr

ren är I.tmlD11tone 'litet

sidigare, även Gm det 'lWenBk

toppssöta h 9.r 'en miidigt star

andel.

Men det är väl så publiken

vill ha det,

precis

SQm

med

Ii.tt .&1l:t ,fc.rtsätta m:ed.

'J;{en ,efter orkestert'<mum et I

&DJlB

Kcmmia ty.ck r jag att orkest a cockd. 'är Ivärda llI08or. De

�eIl ftmla ;det

d t också förr., Gd1 ,

motiysat.·

,rat dem Urt, och · de t :åkall de

kan jag

variationer D'U., men det

V8iI'.& , än!lu

&pplåGler rillA det

rar l!.ar G:tt massor .-ed ri s ,l ,öP:,. Q8ilter ile- senatibe åren. ,lnBändal'Jik,rJbcnter hu kritisc

väl -W

dageu.

are med'

• Vk& &der'bottniska iGrkest

,n&nDafIt 'OVJl 'som gö r :att 'öronen Il'e&

,gerar.

•

moll tidigare.

golvet kdmde. gätma. flit

'VåJrIJet'lig

Publik reagerar också me ra än tidiga re. Men gänget på

tlgt.

na:n

kring

rent -ut

hård

spelati

måste

hände

gj or de

tiO i (\'()r...

mall

Orkesterforum

SÖU:s

Knut Karlsson är mycket in_ tress era d av att musikerutby

festplats

i Storkyro sände tre

väldigt st öran d e a.tt musikerna själva skruvade hit och dit på förstärkarna

e. Utbyte

•

;

je orkester

e lO ' ' ,· · k, O pt e 1 7 orkest' ra,r

;BOm v.ar med viSade att ,de går

3D ,för altt jebb på aU'Var, oen att ae ikel8:' 1:iden förslater bli bättre/ Det är rätt väg. Fortsätt pä

det viset!

•

PER-ERle ANDERs01'l

------------

ö!'; T

--------------------------

fl' fl

P (\ T T

J{ .4

p fl

T pr 1\1

Torsffagen d n. 25 ml\rs - 1976

-------

�� RENA MA KNADEN!Fjorton orkestrar vi

sade vad de kunde. Arrangörern

tog

bästa kännarminen och 'kru,xade för ' . band. Och en del kö te di rekt

Spelmännen klagade i allmänhet

Arrangemanget

sitt

bästa:. med

och

annan

lånade

utrustning

instrument

som

inte

prövat tidigare, blev. det svårt att få den rätta balansen i allt. * till

ZENI*,

et, ungt , gäng\rrän l'Itämpnäs, spelade först av aUa och hast w> .v ag e'n annan spelning. Frän vänste . r är 'de Stefan Kamsttm, l p, Kmmeth W.lson. 18, Birgit Westerbaek, 16, Ralf Nordström:· 16 orh MiI<ael Eriksson, 17.

TE A l\IET,

o Stämningen vår det inget

över att de inte lyckades med att ge

Många önskade att 'de hunnit träna på

att

ställa in anläggniiiga-rria på

förhand.

blev

löpte

tidsschemat inga

banden,

störande

utan det

oväntat

kunde

!bra.

hållas.

pauser

var ren

-spelning i fem timmar. Roger

ergström

och

Lasse

strÖm hjälpte till att hålla upp lingen"':med litet mellansnack

fortsättning på

New

Kings

och

kommer

frän Jakobstad

o< h

Oravais. l Teamet spelar Bjarne öst, Ralf Nyman (ban -ar från Oravais), Thomas Lindström. Kenneth IsakssOn och Johan Hedman.

REFLEXBANDET håller på med sin sIdva, som 's'nart är Idar. De har. också blåsare med, och är fr.v. Clark Jacobsson, Yngve Lolax, Roll Nordman, Ellillor Wikman,

David Thölix,

Kenneth 'Lolax och Kjell

Lolax.

1ioIrNo-·' BLI. BAND ,kommer från Vallgrun'd, och har de färgrikaste skjortorna ;"v alla. Det är ett rätt nytt band och består av Tore Björkman, Bjarne Ström, Roger

, *

Stolpe, Stig-Göran Berg och Jan-Ole Granholm.

( * SPElS är också ett nytt gäng, men cn 'del av mt'.dlemmarna har spelat tidigare. , De kommer bl.a. frän undom och PörtO!)l och heter Ole Westerqvist, Charles Hemdahl, Christer RönnhollJ!. Stefan Öst"rg-ård. o('h Ro-Leo Hortans

n_....... tIP. !.'l

mars -

1976

lL.JI.J�TERFORUlVIETlovordades över lag.

_.......

arrangörerna i lanrtsdelen fanns med

p"Jblik p _1.200 personer. Alla önskade t

forum nästa år. Och

det

lyckades

de.

t i början då det hela

aJTaDgörer var smått kri korsnäsborna jobbat på

publik till tillställning

i lugn och ro, och inte behövt _trängas tand

massorna.

Arrangörerna

satt

i första hand uppe i serveringen. Där blev det varmt och ma sor med stö rande ljud.

O -Här presenterar vi de fjorton ,or kestrar som. deltog

borde' man tia ·ordnat en' . fill ,godo. åhörarna fått sitta .

Text:

forumet.

Håll

P-E Anderson, ""

bilder: Kaj Sandelin.

* ZOTCIJ om blev tvåa i rkestertävling('n I<ommer frän Vasa o('h hn.r r"'ö"at

den sydfinlaDllsl<a och s sl<a. marl 'J:lad"n, men mindrt> elen helfinsl'a, I :l.oti-h sp •••

&ar Ilkka N iem i,

MarkIm Niemi, Kari Laaksoharju. Hei ki Mäl,elä o,

Mik!<o 'dlllan,'n.

(

Nykarleby och Jeppo. Gruppen gilla.r ,intl' svensk "'IIIII ;i'k, utan har n mera pro gr ss iv repert ar. f'ojlmrna hecter S tefan KuJa, IIdsing, Peter Sie gfri ds, Harry Holmberg och Sten Sandvik. '

* OPJJS är' ett. rätt n)'tt vasabamt som sa tsa·r på litet eg ,n stil m( d bl .a blåSare. Opus b.'stär av h e la sju man: Rh·.hard Nygård. Fr('dri!< Hj"rl)pe, Höstlt J .'...-",.T''''. Juhani Ha rju , ohan Kärkäinen, Hannu Kypärä och Pekka Kypärä.

;

• -OLA..t; är den enda gruppen i svensl<a Österbotten som har s tee J A"i ta rr. ' ...,.... kommer från Vörå och Smedsby, och het.t'r Rainer :\-Jäldnen. Per-Erik __ ..,., Stefan S kata (ha.n är bara 15), Hans Bergström och Håkan Backman.

* SOUND

I<ommer från Mllnsala. Jep.po, Jakobstad. och KJ'onoby. Bandet har spe

lat dn'gt ett halvår i den här uppsättnipg-en . Sound bestA.r av Kent Granbacka

jeU ,Norrgärd, Alf Auderson , Leif Andersson och Bengt Lillmåns.

" E.'XOOUS är frän N ede rve til oe·h K ar leb y nejden i övrigt, och uppger s ig vara I ig å.lder. Exodus bestär av Henrik Wiik, St ig-O le Nyman, Gey AhJtoos. Sten Botmhä k. Ralt Wiik och F:f'ro' Palo. 0';'0- sistniimnila är ·Jr8.nska ny i gruppen.

* EXOM är ett. ungt gän frän Vasa, om spelade pA.: skoldans l stan -före orkes terforumet. Och det klarade de bra, eftersoin de lottats att· " spela sist.·l. l!;xom spelar Tom Nyman, 14, Kaj Wik, 17, Heikki Hovi, 16 och Rolf KuuJa, 18.

STE

- .

BOTTNISKi\

..................................................... " .

lUnga-röster- i PÅ DETTA UPPSLAC får vi möta några stuå(; rande vid Fria k ris tliga flokhiigskolan i JIasa.. De studerar vid den s.k. bibellinje . Bibeln står , gi vetvis i celltrum, men också andra ämnen finnS med på schemat, bl.a.. journcdisti'k. Inom ramen för det ämnet har ungdomarna skrivit artikkU- just med tanke pa ÖP: s läsare.

POSTEN ".4'

Torsdagen den 25

·+4. .'•••

•••

'•••

mars -

----.

• •• .'••• .'••+4'.�"+4��"�

kristen miljö-

O KRISTEN TRO oclJ. övertygelse od, tacksamh t över aU få studera vid en kristen slwla präglar ungdomarnas framställn; g.

Det bästa san kan handa -örlMelse

alla

för

..sina

_Och du kan bara b

synder.

en 'k.ort bön

Ulla och Golle åker

.111 J esus, bekänna alla dina syn

ier och t;>e honom förläta dej. Då

ocks å. Det här .

:örlå.ter han dej

åter kanske alltför enkelt.

men

-'vårare är det faktiskt Inte.

.:J C O TA EN 'l!-lTT

världen i

över

Läs första bästa

dag.

dagstidning eller s

I i

på nyheterna

krig,

katastrofer värld

hungersnöd, .

vi' lever

Vilken

Då ,känns

otrygg det

.ryggt att få tillhöra Jesus. Och

• Varför kom ni tiD FKF?

snart kommer Jesus tillbaka hit

o O O

ner

JAG VET INTE vad du

och hål

du kanske bar för dej att det är nägon torm a v självsuggestion. Man Inbillar .sej

tInnär nägGll

att man är lycklig och sen man .pä

ker

himlen,

svärtghet dyker uPP' När

jag

kom underfund med·

vad det verklige!! v1ll.säga att vaHppnade,sej en -belt

ra' kris ten.,

ny värld för mej. Att vara kris-

att leva tillsammans

sa skulle ha en kurs i swahili.

samlingar för det här trycke

vad du har att välja mellan. ,

studerat engelska och ue andra

Den intresserade

ämnen

KOM TILL .JESUS just

Så har vi

skolan som hör till

mängdens.

möta

SOM KRlSTEN kan

sv.ltigheter

man

problem, men under allt klnner man ändA att ilet finns en

som

Och

mening

sker. Jesus är den

att du

borde säga ja tm Frälsaren. Läm

får se hur Herren leder oss i

dina händer och be till Jesus. Det

. så ollndllgt skönt att veta att det finns en som aldrig någonsin mker. Det är Jesus, _

Du kanske

det

man' -inte.

Jag tick veta om .FKF ge_

nom att läsa nAgra artiklar om

hjälpa de nationella, så att

en dag kan överta ansvaret

keriet och Ulla inom sjukvår ' den.

arbetet

Genom 'att bo (Ich

mig

leva

krisUla är ' ID-.

äD .jag!"

Nej,

är vI inte. Men -vi har av nåd

fått ta emot frälsningen i Jesus

Kristus, -Att bli frälst är att få

Josef Esselström

oc h

närmare upplysning ..

begärde

Jag har a11t1d längtat efter att

fä studera vid er skola som ger

levan e

kristna

grundkunskaper

och

tankarna 'f

• Hur länge kommer ni att ra i Tanzania?

- Vi far inte ut på eget ini utan på Gu5is kallelse.

_ Beror Vet inte. .. .§.tandig heterna o . Vi har sökt Guds vilja och fun nUtg. . .. . . att \Tår uppgift ar Just den .n

Vi vill leva ett livsom

kristna.

I .grupp

en bättre social

församlingens verksam

het i Vasa.

Maria

·octt sköta

.gifterna- själva.

lirt känna mAJ;lga kristna ungdo-

mar

och bli oberoende

missionärerna

tala svenska,

har jag Uirl

Att

verka

kort.

let med' missiDnsarbetet är

- Det finns planer., att vi

skolan I den finska ti dningen Ris- ar.passning. I den svenska pingst /' tin V oltto. Jag ringde till rektor törsa och i skolan bar jag -

tror atLdu klar&r

te _ett .dugg bättre

vet

Varlör valde du FKF?

att

med litteratur är effektivt.

talallde ruCka, samt studier t allmänt bildande, ed allt O MARlA., . f Vilppula, 50 km sö- ämnen. Jag vUle också lära mlg som kall kommer t

vid -min sldava:rje -dag. Det kII.nDs

dej ...... .uoe . ... _-... Jesus. _ 'OT'>

iie

och tiU viss del också i Finland.

tiativ

'tiden

Tanzania kan' vara

• Hur har ni kommit på delUir

.,- Inte har vi något bestämt ännu, men plamir finns det. Vi

na nu bort_all din tuffhet och se ·ealistiskt pä livet. Knäpp Iho

. ge mening M allt, och han BUr -der om Jyvukylä.

-verkligen "vill"

. - Huvudsaken är att få

evangeliet.

äl)da ut material. In

riet pågår som bäst i Sver

, nia. Afrikanerna saknar litte inte f r8t du än ber. ratur och framför allt kristen har. frl.m8t irAga om en massa Max-OIa NordluRd .litteratur. Vidare ska missionen känslor. Visst är det känslor ocksA, men det är- Inte det viktl . -----.,--:-

gaste.

det att

ska dit och jObba: Jag på tryc

ner,

dej solsken varje dag, men ändå, är sl mlng

DSS.

• Ni har en del framtidspla-1 AJ' Il'te fcau som.8kilj- er """

kan hända dej! Jag kan inte lova

'på

bibelli.!tjen,

nu. Han är det absolut bästa som

fördel

missionärer? Vad ligger

tivt sätt att få ut det-.kristna

inte för att skrämma dej, det är

O O

.- Varför vill

IBRA-radion, ett mycket effek

av radiDprogrammen och tryc

lyi:ka. l>ock är det

och

skoJan, s()m' vi ska bekanta oss

börja sända kristna program i

också hört att "arbis" här i Va ka Dch

fortsättningen. _ Till hösten -76 finns det pla. med Jesus varje dag och varje behöver inte vara någon inveck ner på att starta· ett trycken " stund. Och det betyder att man känna t. e. lad bön, Jesus förstäl' hur enkelt för kriste n litteratur i Tanza å i d f r fr try:gghe , glädj

ten innebär

pal' här på

att studera bibeln . . , Vi hade

bara fakta för att du ska veta

t.rev1igt

budskapet i denna tid. Trycke ut till -ett främmande land! , - Vet inte, säger GDtte. För riet . ska tjäna som uppföljare

ro I helvetet. Det här säger jag

vara riktigt klok om- man är en

tän k inte fu göra. Eller

- Jag kom med dej, GDtte,

du får svara.

Inte är redo väntar en evig tillva

kanske tycker att man tate kan

och be och läsa bibeln. Och vad mycket det är som man

sQm då är

med honom i himlen. För den som

. ning till kristna mäIiniskor. Du

la pi

Den

redo får etF evigt liv tillsammans

som läser det här har för inställ

kristeD. Att gå i kyrkan

till' jorden.

OVällJigt

med lite närmare. Det äl' Ulla och Gotte (Gottfrid) Stenroos frän Åland. Vila utbildad inom sjukv81-den. Golle typogl'af.

natur

kans-ke -till_ ,Tanzania o DET FINNS ett

. TV. Genast möter dej en masIla dände:

-* Funderingar på att åka till Tanzania jalahti för tillfället -preparerlU'- sig på. FKP.

öSTERBOTTNISKA

POSTE

våldelsamvetet'IlUtl.EK tvingar mig

__•

. • •

j.der mig att bära vapen ' tringar mig till broderskap, kärlek" omtänk t mot nlin nästa. Det står ju också i femte

* Tom.

-""D. skall icke dräpa". JII!..lBIiiga tro' och över fick den förmånen. Jag anser att jag inte un för övrigt att civiltjänsten i hu ersätta värnplik helst omstan vud ak kunde p med på att lä ten, eDer skada näs MAX-OLA: Värnpliktsvägran sista utväg

* Gret&:-IJs.

BESOI(I BIBELNS

....R

Kristi kärlek mot mig bety der så rr.ycket att jag är be redd att göra vad han begär av mig. Begär han vägran mot myndighet, måSte jag lyda. tt lyda Gud är utg ngspunkten

(ten

Golgata och. den tomma gra

tllI

I AND

de' gamla profeterna har yandrat "-

lade mig mest av allt.

Det var så naturligt_och verklig-

hetstroget. Det var' en ·underbar.

upplevelse ,att fä gå In i den tom

där. Jåg hade en känsla av att

f ' andas helig luft.

Bönetimmen

som

fiirstås vara. .,civiltjänst. altenJativ godkänner jag,

nH'e tacksam om jag

för min tro. , ! . . I den händelse av att det inte är en verklighe .. ke, att vi som kristna skulle be för mig är möjligt att göra ci mycket mer till Jesus än vad vi viltjänst, skulle en sista utväg TOM: , nu gör. Det skulle ge 088 en stör vara total värnpliktsvägran. re frimodi het i vardagsUv t. Min övertygelse siiger. att jag - Att fA å omkring pli. ga bör göra allt för att handla i torna 1 Jerusalem. Veta att jag PIRJO: sanning och rättfärdighet. Guds har gått där , min Frälsare, Jesus rike och hans- rättfärdighet går KristuS, och llaiis lärjungar en - Jag skulle kunna berätta, före myndigheter och "mänslt gäng vandrat. OCkså män a av om mänga pl8:tser, men en sär liga maktresurser". .

Inga fritidsproblem!

D DA MAN går i en folkhög skola som ligger I en sta<I; är

man i medelpunkten av'alIt

FKF ligger nära simhallen,

varför den som vW simma kan

gå dit. För den som är intres

serad

församlingsarbete

finns flera kyrkor i närheten av

skolan.

NAgra

med I barnarbete

av oss är ogh

domsarbete.

fätt

för

studera

dä

också

skall

ka håll I österbotten.

IPftersom skolan har inter nat I lägenhetei' nära skolan,

sådana

har vi stor frffiet att ha trät

far och ta hem kompisar. Som

det heter: -svar", •

språkliga miljön har lit

"frthet

under

Greta-LIs Stenmark

På

samma gå;ng har jag fått en in blick i vårt lands svenska förhål

landen,

som

tidig are

ERB.JUI)ER, studielinJer 81\-_ kanta för mig.

BIbeI- och mlssionslnstltutet,

varit

obe-

Gemenskapen med olika kam

och

rater har' varit lärorik.

Guds und.e rbara t)jälp och uppen barelse, Kort sagt har denna tid varit

ErT ÅR på,FKF ger möjlighet en fördjupningens och stUlheten,; Svenska språket har gett mig \ vidare utbildning i någ on yr tid till bön och själslig styrka.. vudbr , IliesskoJa eller en grund till det mera arbetE' och mera h

Jnlitiska

liv et.

Jag upplevde där en

h4>l!g känsla., Han tog

på 'sig domen också för mina syn

och ha ett överflödande liv.

ULLA: ,

- ,Själva landet var för mig

uppleve·lse. Lsrael är ett kontras .

temas land' med hö a höjder och

djupa datElänkor.

Det är fantas

hur 1Sraelerna byggt tiskt att ' upp sitt land I en, På dessa plat-

ser blir bibein en s8.nn bok In I

mJ.ns t a detalj

men.., : allt detta har jag"upplevt'

De får'· en ny start!-·

D VI HAR ALLA säkert läst och hört om den katastrofala ' jordbävningen i Guaternala. Men det finns verklig nöd också

i vårt eget land. Många män niskor har upplevt, hut alkoho len fått ö.verlaget·i deras liv. Familjer har blivi splittrade, män .har förlorat sitt arbete. De har det åbilinstolle svart under den kalla årstiden.

. Också de }tristna haz: velat sträcka' ut en kärlels-ens arm, mot dessa utstötta i samhället. Alla känner vi tiII FrälsningS armens och kyrkans gatumis

förlåtelse i -Jesus, Kristus.

hemmen erbjuds--i mån av möj-:

lighet inat, bastubad, rena klä.,

der, tidningar och kristen Htte.,· ratur samt tillfälle till samtal om problem och svårigheter....Yi sionsarbete i städerna. har ockslksett resu1tat av al"'o Också vi frikyrkliga har nå betet, då alkoholister fått en got som heter KAN (Kristliga ny start i tillvaron genom det narkomanför nya livet i Jesus. alkoholist- och finskt,håll har På tiundet). Vi har Också en infonnerande

och tidning" man ett hem i Helsin,gfo . "Räddningsarkeri" ett annat i Åänekoski utanför som utkommer 4--5 gånger om Jyväskylä. året.

Den svenskspråkiga "'socialJes. 58: 7 säger: "Ja, att du missionen" har i samarbete bryter ditt bröd åt den hungri.. med myndigheterna och 'kyrlÖ!n ge och skaffar de fattiga och tre aIkoholisthem, ett i Veck- husvilla härbå{ge, var du ser järvi utanför BorgA, det· andra honom, och ej drager dig' undan i 'Pargas samt "AndreasheD!:: -för den -Jlom är ditt jtött och met" på Åland. Målet för verk- blod." ' samheten är att de hjälpsökan Rainer Lindqvist de skåil uppleva frigörelse ochl

vidgat_-mU1 1j.VBäskådnlng, och det

i Vasa, Sko lans rektoJ' EsseIström och för' närs10demr här 26 elever.

linJen.

evangellsaUonstillfälle

skall vi också ha möten på oli

SI:a har varit en rik upplevelse.

tredje verksam-

praktiska

ett

Aland,

mig, t.ex. psykologi.

åI'dlinjen.

skall

arrangeras snart

några möten. Några söndagar

ämnen, som alltid har intresserat

Den

olika, samlingar

b1.a.

pli. att planera en skolresa till

.... eda cmt

skolungdomar. Vi häller också

HAR JAG fått forska helt, som har varit min största mig in J Bibeln mera ön &kan efter min frälsnin g. Jag

skoJans

Ull

hållas;

inskspråkig - Iev: ag upplever ett, rilit

ung

Vi fär vara med och hjälpa

och kanon

också

var där Pillltus dömde Jesus till

, Tom Hellsten

bar

jU d&ria _dem' skull, ·att 1ag skulle få frid

dtf ett djupt Intryck på mig, Det

äkta och

ånger ,pe dag, Pet , tyckte jag gav mej en djup tan-

nia graven och veta att Jesus är höll flera

uppstånden. Hal) l ever , i dag! Han

skild plats l Antonla-borgen gjor

korsdöden,

GRETA-LIS: . -

* UUa.

* PJrjo.

PirJO

Siponen

12 -

T F. R R,O T T,N 'S K'A ,

)

ö'

P fl !i; T F. N

Skall k vinnorö I elsen jobba -skilt politiskt? -

und'-I

helt

mappar

IIndl'll

8 ·rt)fioträu. del ha., de europf.I-lia kvinnoriul "'-t'dan fått. in· heller 'IIU tillkämpa sig rätten till :att ekaffa i etlYI'ke elit" . vara ekono· te miskt obe O('nde De formelJa rättigheterna finn", för dagens kvinnor, at· ""':'

käft, därför

att

har

det

skilda omräden, på.--arbetsplatser na, inom Kommunala

beslutsor

'gan, Inom forskning osv, bra, menar en del. Vad skriker de Man har kommit en bit på

egentl1gen för 1 Det stora flerta let

rödstrumporna Jsom

och

från

deras, medsystrar

faktls t

medel

bra, de

eller

, denna sista fas, men, en hållbar

och an vän bar teorI som oelYljer

har

listiska samhälJet saknas fortta

kvinnans

kommer

a,tt

överklasshem,

utbildning,

Inte så liten del,

Så

mentera

skriker

de _ dä

Problemen är I dag

röstar

och makt

rättigheter

•

let, lyckas göra karriär vid sidan av' männeh.

Den'

kvinnorörelsen

det' som

tör

tycker

att man

inte

det

sin

efter' en

u I sökan-

kvlnnol dentitet

yttersta uppgift att göra om sa

hället i socialistis.k riktning, del betyder

bLa,

att

kritisera

hällets

ekonomiska

kämpa

mot

förtryck 'som

sam,

former

och

alla; OI;ättvisor

och

är

sväija,

och

kvinnorörelsen med

den

Uten. kaka

större, problem

arbetsplatsen.

Att, det

privIlegerade fram

sitt

missnöje

sä' mycket llgtvis

kvinnor

är

betyder

mycket en grundforsknln . Inge!!

har intresserat sig för kvinnans historia

inte

tidigare"

heller

politiska teorierna beaktar kvin

gruppers sida. NaturUgtvis finns

norna, de utelämnar stora områ

rörelsen s.k. salongskommunister,

miljen,

det ocksA inom den nya kvinno 'den av kvinnornas "

kUghet,..fa

ställning

kvinnans

i det

sAdana som sviker när de egna, mans dominerade samhället osv, ' ' fördelarna hotas, men . målsätt • M-ellan 20: -och 60-talet har ett ilingen är given och mAnga kvin mycket ringa ar be e,L lagts ner på nor arbetar seriöst efte' den. . att förbättra kvinnornas möjlig

Ett politiskt

heter att vara med och bestäm ma, och kvinnor

och

ideologiskt

örenlngsarbete utvecklas alltid i

olika faser, så också med kvlnno-

rörelsen.

Det

speciella när

en. ny

kVinnogrupp sätter igång 'är att pen lSolerar sig, årbetar sig fram

ett, kan man kalla det, kvin-

110- och samhä llsmedvetande, och

•

det I form av aktl9ner.

För att komma vidare krävs

et. a,tt

. ' ,.

mim går frän sig själv hellietssaminanhang och

till en

sammanlagt

timme

20 timmar 45 'min.). Det

utvägen att or-

'--''-__ _

sommarläger,

som

rödstrumpor

na ordnai varje sOll1mar för kviD

nor och barn på den danska ÖD

Fem0; där kvin norna kan kombI , 'nera sin semes er med att bli be-

kant med och någl,"a veckor leva

samman med andra kvinnor och

Hur nå ut tiD mänskor?

•

höst-vårtermin.

•

ningar. " '

medför

generaldirektör

realistiska

eller

som tidigare var falelt.

och ett

En annan f åga som sysselsät-

'deras barn. ' Det här med' teol'i är naturligt

är gift med en småbrukare., Där

skalf nå ut till alla kVinno17, ock

gaste av allt, om' kvinnorörelsen

sannolikt

andra

normer

än 'öm 'hon

annat liv f.ör kvinnan

ter

för, menar de socialistiska kvin· noforskarna,

är

det

kvinnorörelsen

är

hur

den

att man är medveten om vilken " vlnnor man ar samhällsklass'

skall överleva, är att den prak

tis.,!l:t kan visa att den har en upp

Som kvinnorörelsen arbetar I 'dag ' gift att fylla \' samhället, Kritik . är äen ganska isolerad, Ictäifpr att

och nytänkande är

fär samma sociala miljö och trots

handlingar.

medlemmarna kommer ur

• De s. k. femlDlsterna finner or-

allt

arbetar

Inom

ganska

unge

ork

kvinnorna,

Männen

Det

kvinnorna

är

inte

skall

frågan

använda

ter maten.

Det är ändå med samarbete vi

kommer längst.

Men ett samar

bete som fAr oss att tänka om på vissa punkter.

Åsa Stenwall

Terhi " är e,n-� ' gen'u'i-n , finländ'are

behöver

än

Det· kan hända att det

också har

förhAllandtwis få

varit

engagerade

partl- eller kommunalpolitsikt ar bete.

I den nya,

kvinnoforskningen

borjar man nästan helt frän böl' jan. SprA){et, speciellt det offlclel

fattari

I den nya Terhi 1976utombord motorserien ingår många självklara finländska fakta. Finländska fördelar . för den finländska motor- ocnbåtintresserade.

tör

a son. stirivit en bok om

"Kvinnornas

befrielse",

menar

Det mångsid!g 'Terhi-:,urvalet har vuxit.

med att kvinnor skall "ställa fe ministiska komma

frAgol', men försöka

fram

till

marxistiska!

svar". "

•

Enskild elle r gemensam

Nu har de kända 3,5 och 5 hkr samt 1 5 hkr och 20 hkr fått en följeslagare nämligen nyheten 9,9 hkr, Terhi 40 ·hkr har i år också fått sällskap av de nya , i 50-. knlftn1askinerna Terhi 23 och Terh Kom.in och titta, ,

kamp?

, . En annan viktig pr}nclpleU trA

; i

ga inom den nya kvinnorörelsen har

varit

förhållandet

nen och de, politisk tierna.

Skall

till

man

v!!-nsterpar

solidarisera

oss

med männen i kampen för ett so cialistiskt

samhälle

och

kanSke

riskera att vAra erfarenh ter och vAra

krav

som

kvinnor, kanske

'inte beaktas - eller skall vi ar beta för oss självå; bland solida

la och vetenskapliga språket, har riska. likställda" men utan möj I hög grad utformats av män. ,Uet . gäller' alltsA att hitta nya begrepp

) och ett nytt sätt att förhälla sig till omvärlden på. /

Hur den nya kv1nnot . eorin skall

vara uppbyggd

har

man

deIäd

Iigh ter

att

via

politiska beslut

delta i samhällsutveckllng-en?,

• En del av rödstrumporna har ansett det första, o.cb anslutit sig

meningar

till

politiska' partier.

A.ndra har

bra,

srrlink eller inte, låta bli att äls , ka sina män eller vägra diska ef

att delta .1 gruppmöten och

också

men det måste följas av positiva

små;

samhällsekonomisk 'kvinnoaktioner. En möjligl) t att Ingen av dessa har träffa andra kvinnor är på det

vikti

vis väldigt viktigt, men d

sä till äldre kvlnnor.bAde I me . delklassen och I arbetarklassen,

nödvändigt

om' I kvinnorörelsen. bildat e a socialistiska kvinno tär' p,erBP.ektlv på sina egna erfa Det som man är enig om_ är, att grupper som inte bryr sig om att r<enheter. Den slstJ fasen I kvln begreppet nlkvinna Inte kan ta ' up p kvinnoproblem lika .ruyc oarbeM-iDnebllr att man hittat ses lösryckt frän det ö,vrlga sam ket som rödstrumporna gör, p eoi1 och vl1nder sig ut Wl hället; -Kvinnoteorin måste vara Det är' möjligt att kvl2,nogrup andr", mänskor I sanihäUet,' arbe -en: torlsk teott, dvs, analysera perna om tio år Inte existerar, lp.[ W1 4erlna teori p-A. de mest kvinnans ställniilg . utgående !rån därför att de- sett det som deR

Pu ett

årsskifte

behöver det Inte. Att .. ara hUHlru

.iet' Michel), en amerikansk

kvinnorörelsen

hitta en teori

F-mappar kvar och FSU-kan .

(l'

erna. Det kan hända att kvimlOr j innan'" dess I\ittat andra lös

värt samhäl

"ätta alternativet är det som Ju

tör

måite

der samma villkor

K vi,nnorna,

på

'ställer sig pA andra undertryckta

Kvinnorna

)

ker

80m sAdan)' som att de i sin-kamp

•

under

enda

mte ha ett dugg lättare

(även om det natur

präglar

--dlstrlbuerades

,gamsera sig I di:> politiSka parti

männen som sAdana som förtryc

int-e

som

den.

mte allt, lika lite som att det är

redan

som

godkänd

vJlrje F-rpapp finns en studIe

fÖDenin s-

kanske rätt: Ekonomin fÖrklarar

sådana

fördelar och, större makt

är

mojligt

handledning (('1-12 sammanträ

'liet vill ingenting hellre än att

lika

Men alla o'kvlnnor lever inte un

synvinkel).

att

som, gAr ut pli. att skaffa sig eg, na

där·tör

,<I'betar i hemmet, vilket inte ,är

därför

än

dflt inte

. lönsamt

re'(olutlonära

MOttas

F-mappen

i föreningarna kring de ämn,,m som F-mappe:> behandlar, bl.a.

dessa för med sig'

ingen

som

19'76

underlag för studiecirkel och i

är . saken till kVlnnof örtry ckel 'män slutna gruPRer, Fele_t med de här , nen och ser dessa som syndflb.oc 'grupperna är ocksä att, de arbe kar, medan socialisterna I stort tar på - fritiden och inte ute' på . " klarl'ngen I kvinnans sett ser t'or arbetsplatserna. ' ')I ts I ekonoml!l (kvinnan har s . ,säker stälining därför att hon • Alla kvinnor har inte tid _och

pA det Ideologiska planet. Det

• Alla har

vär,

ett helt annorlunda

betar med och för. .... - '

Att börja frän början

D et som ske ; . jus t

revolutfonära

ser

varför man

man talar om,

det rådande samhäl

ner

tt de är tvungna tlll det, andra

att t det

riktigt är p!\ det- klara med vad

liga kvinnokämpar, och ocksä av mer djupgående art, I dag gäller att fä

d'et . svårt

ställer en mot väggen och kanske

nan art än för l800-talets borger

det int,e bara

för

med

ct.tt , de levde 51amn' ä lle"

nuvarande"- le. En del rörvä'lvsarbetar därför

si,eller så. Det finns alltid de som

tör?

helt an-

'!lv

att

prakt iska framtida arbetet '·argu

vad

Kaplta

\' dare iTl

kvinnorn';U'

tör annars blir

tiva Inom kvinnorörelsen är ak a

•

det

och tidigare ställning 1- samhället.

gissar på över hälften. av de ak demiker.

det är oerhört viktigt

man a.rbetar

forska

jag

situation

och

rand.e.

bar fMt en yrkes- eller högskole

rars, situation

äg

Jag

berättade om t en tidigare artl· kel)

mängd

föreningens administration, ar- räcker med 5 dE'ltagare som är kiv, kartotek, E'konorni och bok fyllda 15 år. S tudi ebid rag et är -Wring, lnöten (Ich inötesteknik, i år 140, mit per cirkel. Cirdagens kapitalistiska samhälle. VI öreningsjl.lri+·k m.m. kerverksarnhe',,: 1') kan genomI kan inte nämföra ,'åra morrnödy' , . Det finns ännu massor av ras under ett år oberoende av

instone ylligt sett. -

kvinnorörelsen I dag h 'lY rde hålla

murs

Bestämmelsern för studie fran 'cirkelverksamheten har nume FSlJ-kansliet 1jr.de 'fjolår t. Av ra ändrats. F1r att få statsbi dessa har en, del gått till tt drag för studiecirklar skall cir20-tal studiecirkiar som 'bildats keln sammanträda 10 gånger

•

om 'BU tillkämpa

OMKRIN.C\. 400

så

(25.- mI).).

F-m ppen!

villkor än 1800-talets kvinnliga friheflokämpar-gjOl·de. I dag är dt't inle rrl6a

De kvinnor som är aktiva Inom

sälja

I Studera ,

o-KVINNORN inom' den . nya kvinnorörelsen lu·belar --------..,...----------

Torsdft, en den 25 -- ,-"

---------

TERHIS NYA

VÄG 10976

Taras] ::..:..-----_.�"'-, /

(

Torsdagea den 25 mars - 1976

öSTER80TTNISKA

TF.N

ya produktioner i syd l " Österbotten

l Om

'rE.ATERVERKSAMUET

o FSU:shar' varit föremål för diskussion inom organisationen på senaste tid inom styrel; sen, arbetsutskott.et och, teaterrådet, Uur sl<all teaterrådet

•

program dler pjäser program

!;om

medan

senaste

ommer

med

nya

öSlerbottniska' teatrarna köl' med samma '

år.

, fjottons

. tredJe

fungera i' förhållande till st yrelsen,

vilken -.r..ä.tt har rådet

att. oosluta, '"ad är teaterselireterarens uppgift

an ännu

inte bestäm. om det skall bli något krönikespel. '\-Ien det blir sommarteater på Sagalum! i Kimito. Samtliga gruppel i södra Finland

teatersektorn?

•

klart. I Esse har

------

är FSU:s roll

Sommarte;atrarna:

SOlUl\URTEATR:\Rj AS progl;am hörjar' var

och

.-- FSU ha, en å omfattaJ1(fe internationell' veflisamhet ' teatersektorn som .nu är fallet? där

randen

Han tycker också att teater

Vid ett teaterrådsmöte nyli'

gen,

skall

inom

iörbundsordfö sekreterar n borde lära känna

ny"!.

Gustav

Skuthälla

fältet

var

och

:len

teateraktivitet

äiskuterades en som förekommer i föreningarore närvarande, ' I'l. Tre f"' Pargas den 16 JU . na litet bättre, Teatersekretel del av dessa frågor. proto I ställnin r g s Sattmark och året. . . . kollet från mötet står att en raren har t.ex. , ännu irrte betre l Graggnas, KImito. pjäs som Teater-Jacob hade . GLIMS l Esbo tar 4PP en pJas lång principdiskussion fördes sökt österbo':.t n trots att hon på sen ste vecka, For av Gustav af Geijerstam som I NÄRPES', skall Hästupproret om . teaterrådets 'uppgift och varit i tjänst over ett halvt r. å på Lurens svarar Helen . . spelats mycket I Sverrge och TV-filmas i juni. Den ro juli ställning, men det sägs ingen . r ' E ld ,"' 3 JU - Men ni f "eks ju klara er Premiaren e. bllr aven hos oss. Den het er Lars spelas pjäsen upp för publ'k ' " "' SJUtton ', · ' I . om ' VI'Ikl'\ resu It at man b ra d"' tIng ar uppe oeh "ar akt'lvare ' p Iaf"' oresta nmgar ar ' . . "' Anders, J an -Anders och deras p A STUNDARS i Solf blir det kom 'fram till. fl ågonsm Inom 't ea terseK an nerad e. Nisse Brandt skall regis fem Anval' med ,bö'rjan den 3 barn. Vid 'en kontakt med GustaV torn. konstaterar Skuthiilla. FöR POSTBACKEN nära sera. Första fö,reställningen är juli. Skuthälla medger denna att det Teateraktiviteten är obe-

PÅ LURENS i Pernå framfGrs Spelman på taket, alltså sam.ma

pre�llar regin

Borgå har Offe Söderling fors

specialskrivna pjäserna för Ra

'(fe och Bosse' -Andersson gör

seborg som slagit bäst. Texten

musik. Korpstenen går i samma

har gjorts av Kai Brunila och,

folkloristiska stil som de proSöderling

Börje

Lampenius. Den sist , nämnda skall s vara för iscen

tidigare

för Postbacken. Premiä:.

sättningen.

ren blir 25 juli och sju före-

ställningar planera . På Postbacken

ockSå.

spela

skall

tidigare

RASEBORG tar upp Kungen och Kristina. Det är den_av de

Han står, själv för 'regin.

gjort

inga ·planeras .. '

folktro och spökerier· Produklianen har han kallat Korpste

...

redan 3 juni. Femton föreställ

ht och skrivit om svart magi,

duktionen

1'1"'

IL.

det

blir

del

Premiären blir

juli._Elva för.eställningar skall,

spelas.

man

sommar-

ett gammalt

bearbetat

man

manu

: !:: : ::

RINGEN

eningsskidningar

i Sagalunds hembygdsmuseum.

12 juni.

Premiär

for-I

öjberget

Weckis svarar oGkså för regin.

ordnade

pä

också att ha när den spelas upp

182 Sk·l d ad e i femte riugen

FEMTE

Man räknar

' fyra fo med att spela endast " 're,.

st"'ll' a ' nmgar.

Sundom i sondags. Mälsattmngen

med

Stockflottarna.

av ' internatio 'ramen för oenna verksFl.mh€t, nella kontak>er och aktiviteter tycks dock 'lUra något oklar.

Ny- som inte eng<tg'p.rar föreningar-

ställningar skall ges.

och tea eridresserade

fältet, m'ooger han.

--__ ___ ' __

p.lratos ' l . N y karleh y

, '-

En diskussion i öP kunde kan

på

ske

värdefulla

synpunkter.

Seg

.... ,

_____-"-________ --: :;,. ___

_'-:-

•

onödigt mycket

fortsätter

premiären blir 11 juli. Sex före na

skript av Adele Wenman, skri sjätte året, i följd som Bembö vit sånger och gjort musik. Ur lingarna framförs. Fö ti t un pj t' Donae

JUTHBACKA

' Tt?r " va,rlga gossa, r, l Il,. "J_ rtt, b.an, d !: förs,öker få tips, at,' dp' st(}ra

REINHOLD-WECKSTRöM har

program, nämligen Bembölinga.r:na och Donafjotton. Det blir

\ tycks råda e,n viss oklarhet om stridIig en s"j)"f> ( "' den \" !"it NYPREMIÄR' på Storklas och teaterverksamhetens inriktning på (ånga tider inom den fin Lillklas blir 'det på Korsholms och målsättning inom förbUD' landssvenska -uf-rörelsen, -! Fin teater den 2 juli. Tio föresti1ll- det. , 1l. lands svensl{ ungdomsför ningar_ planeras. ,_ Vi har \'ä: tagtt på oss bunds roll 'o h uppgift inQm

•

DET 'KOM FEM unga skriv.a- Iitd om oss, vi

' raska gossar inklivlIfldes till mig en kvälJ

spelar i

n orkester!

Pojkarna var Anders

"...

och

ade:

Engström,

Hej.

vill

sologitarr,

sång, ("kapellmästare'), Anders Fors, koinpgitarr. sång{ Stefan Sandås. orgel, sång, Peter Forsgård, trummor och Ulf S oI' vm, b as.

Pojkarna_ kallar sig 'Piratos ungdoms- och har spelat tillsammans i ungdomsföreningarna skall fä förbund produceras s b m' bäst ungefär en och en ha.lv månad. medlemmar ut i friska luf- !;!tt program som man kommer" Sitt första r iktiga uppträdande Dessa skidningar är en po- att kalla Abolänningar. r spethar de nu p{{ fredag, vid orkes INOM'

med föreningsskidningarna är att

sina ten..

ängtävlan

mellan

ABOLANDS

sen för produktionsteamet står

ungdomsför-

terkonserten i Nykarleby. Det som skiljer den här ora rrangöre as häpnad ställ- och Rainer Alander. Det kom kestern- frå a:lIa- andra är fak de 182 deltagare upp fr n 10 för- mer att han6.la om seder och tiskt åldern! Alla pojkarna 'är eningar. bruk i en åboländsk skärgårds- nämligen bara tolv år var! De eningarna i ringen.

Till

Ingeborg

Ulf Törnroth

Spik,

del dramatik och ro 'har, 'som sagt endast 'fSpelat j by., E , mantik vä.ys också in kring en en och en halv månad men de ringspekalen f r alltid, men Böle röd tråd. är 'desto ivrigare att ö a. Varje ut k9m och överraskande knep blir i Sattmark, dag hör man toner från hög, Premiä,ren segern. Böle fick nu sin första stadiet där de håller till. inteckning i pokalen. Slutresultat: 1) Böle uf 168 p, Repe rtoaren är förstås liten Iskmo-Jungsund t. o m. 2) Sundom uf 163. 3) Wasa uf hade än så länge, men, som en av Iskmo-Jungsund Ifall vunn\t denna gäng -hade de fätt ' vand -

ordnat buss till

tävlingen.

Skatila'

107,

153,

5).

Iskmo-Jungsund

Havsbandet

90,

och

•

' masso r

Bekanta

sevärdheterna

DiR med

Amster,

dam och blomsterparadi.set Keukenhof. Avfärd

by, Jakobstad och Vasa 30, 4. Aterkomst 8. 5, fullstandigt

progra

Researrangör:

r es e

samma bit i en timme så är Vi 1) Mar-got Ahl- så trötta på den att vi kan bäck Böle 19.07, 2) Bojan Träsk den . '. . Så nog skall väl re· Böle

21.07.

Stina

Ekholm pertoaren ' bli, större.

Sundom 21.27, 4) kIlDa-Lisa Pätt

8.katila

22.01,

Havsbandet 22.40.

från Gamlakarle·

Hämta

Solf

Uf Hoppet 3 p.

Damer 5 km:

Kom med på en. Hollands· resa.

Smedsby

Vi vill inte lämna någon,

låt på hälft, utan vi övar och 10) övar och när vi' har övat p å

Singsby uf 43. 7) Tölby hf 19, 8)

och tulpaner i

dem sade:

Annika

Back

Varje' lördagskväH

när

det

är dans v id Idrottsgården bru

'kar de här piraterna gå dit i * Det skall börjas l tid, och det är inget fel på. humöret hos grabgod tid och hjälpa örltesterkil barns i P'iratos. I förgr'unden fr.v. tefan Sandås, Peter Forsgård Åbacka Havsbandet 17.34, 2 ) H-O larna att bära in grejor. Sam och Anders Engström, bakom dem Ulf Solvin oen Anders F4?rs. Hortans Sundom 18.04, 3) Mats tidigt passar de på att fråga I _ _ Svevar Sundom 18.16, 4) J-O Ingo de 'stora det för det gillar vi al ra m n tyvärr för sent, s pojkarna om olika' rock, Skatila 18.21, 5) M-E Bäck Ska ackord, 'instrument, för tärka- meat, säger andersarna. blev i get de agande för deras Pojkar u. 18 är 5 km: 1) Eddy

, När jag frågade om de hade del , den har gången. re osv. , Herrar Ö. 18 år 10 km: l,) Ei - ' De här fem p jkarna spelar -Det går inte att vara \;>Jyg några IdOler, sade alla HUR rik österåker Böle 33.53, 2) Bir säger Anders ' . bju' er r till a t inlevelse, Engström; vi GANE:3, med en mun, och se- me ger Boij BOIe 35.07. 3) S Wistbac brukar hålla på och fråga och dan kunde de inte komma på, vad de kan, har m resse , or ... ka' Böle 36.38, 4) Roland Back fråga, så att munnen går som I någon enda liten idol till. c-h har hJartans rolI musik , man Tölby 38.23, 5) P-E Sabel en symaskinsnål. Vad månde bhtiden, orsn as hela rkesterforum i TiH . . s Singsby 38.41. T e1: a - Me t spelar vi pop 9ch hade Plratos också anmä:lt SIg, ya • • • ? tiIa '18.24.

dr.

1 97L 6 __________

%5 ma rs !..:

SVAREN:

a-b)

Samuel

Ö S r fr. R B () T l' !IV ,

1811), Gl'apam Bell, ej toner" b J sext,

Morse.

a) -Enzymer,

14: a)

vitamill r,

K " ,P () tt:ust!n,

_____________=l

____ .;...-._...;;; T_E_N

Seppo Liitsola, b) .Göran

:K R VS S V I N N A R.E " ,

Stubb. el Kieko·Relpas. Sport ., e) steriliser ng. " FoPS, Olun K1irrät, altw'llll1llDl!!s bblC1e l. e) Västra Ny-9: al Den tR.lade. 'anklagade, 15: Röda hjärtat, rödä fjädern, b) äklagarparten, mälsägande. c)

nderrättelser,

böter, ltiänlilsll:a

rep bliken,

10:

Schweiz,

11:

F, b) d 1<alstakt, 3/4:

glldanqe frän ton

a,t.t

t,den

Olof Grat:holm, bi Chrls

642

frue.

13:

Av tändet

mellan

_____________

Att .arbeta bland barn och

ungdom.-är stimulerande.

LÄRKKULLA - STIFTELSE ' NS' -FOLKAKADEMI' instundand

höst en extra två årtg'

kurs för', att sk la

UNGDOMSLEDARE

KanUden är fyra terminer, med praktik under de' mellanlig sommarmånaderna. Genomgången' me:Ilanskola, eller demi samt erfarenhet av barn ,eller ungdomsarbete

pade

tIiInIbätts.. rönta. studieåret samordnas med den nu Qågående ung ch, ung. +-Warutbildningen och omfattar bl.a. jun te, bibelkunskap, psykaiogl., S6Clala ämnen, grupp

. Under andra -året ges fördjupade kunskaper i bl.a. bibel lamskap, troslära, själavård, barn och ungdomspsykologI.,

barDarbete (teori och praktik). , , Utbildningen är ay 'kyrkan fastställd och - ger kompetens försam inom ordinarie tjänst i barn- oc;h, ungdomsarbete eller förening. I analutning ti,ll ungdomsledarutbildningen kan också pre puation-för -vi1;sordet approbatur i, allmän teologi erhållas. lingdomslectarexamen jämte ovannämnda vitsord och kunska i ett modernt språk, motsvarapde kraven I studentexamen, pner som grund för icke-studenter att inleda studier vid

Teologiska fäKUlteten vid Abo' AjtademL Närmare uppgifter jämte ansökningsblankett från Lärkkullastiftelsen, 10300 Karis. tel. 911/30 112 eller 30 498. AnSökniDgstiden utgår den 15 maj. Inträdesprövning 26 21 maj.

Harry Weotzel Direktor

TRAFIIlSKOLORNA JAKOBSTADS BILSKOLA

y In.r- börJar varje m kL 17.()(), Kanalesp L 8 tel

13003

år •

hetsgudinnan,

Ahlö.

två

KÖPTE

med "-var programmet för '1976 . fullspikat. Och man skrev kontrakt med minst. .sex orkestrar för 1977.

säger : Juha T r o ni p a r i Om vi räknar Laihela med kommer ungetiir hälften av vår publik från Vasa-regionen. Det är a ca 50 km mellan Vasa och Storkyro. l"rån Vasa----g år två bussar til1 våra festkväl lar. Från Vörå äi det inte' mer än '20 km till Pukkilansaari. Vi vill vinna ännu större publil{ från det svenska området och börjar köra, med annonSering i de svenskspråkiga tidningarna . "' . ' Yl vet att ra orkestrar sm llngo få.!> tras ak av att' åka r.?l!t l d t- begransade om :åde som s,-venska österbo. tf;n ar De vlll , k mma t over :. .. en granserna. PUKkllansaaz: ar . ,a de få po rtar som opp r . sig mot det f a <?mrå( t, sager Tro pan. ,

__"': I

Kanale.-splanaden 23

Första pris,SO mk, i marskrysset 'går till Stina S a n d m Il'n, Karperö, andra pris 20 mk får Gurli K I a v u s, ' _Rep lot. och tredji pris 10 mk Svea B a c k m a n, Terjärv . Pengai-na kommer med pj) ten. o

takt mellan orkestrar och dans arrartgörer. Motsvarigheter finns heller inte på finskt hål!. Gänget från Pukkilansaaii gav forume t myclIet gott v tsord. Skall man kritisera något så är deC infonnatiönen ,om orkest rarna _som helt uteblev. Man fick själv sno runt och fråga ut, vem som var i farten och vad det 'va; för gäng, sägt'r Trompari och hans affä ompanjoner. _

Han menar att man inte kan De menar också,... tvarten ot ,tala om skillnader mellan många andra. att det ska fln : svenskj)sterbottnisk och finsk d nspubljk med. Den ar en dansmusik och publikreaktio- nas a barometer på \'ad orkestrarna . .. ner. Nytt går m, over allt, frl\.n går (ör, menar Trqmpari & co väst till öst, s1iger han. som intresserade sig lika. myc ket för pubUkreaktioner, som Orkesterforum är en ny kon orkestrarna och musiken.

IJAKC»B5TAD

, Trafikskola HALDIN & HOSI< Ny I!:'lrf bÖFjaJ Varjf_ måndag kl. 17.00 teL 12 14f"

mus"

11'111111111111111111111111111111111111111111,"

visste ingen

födas

skulle

12: a' f Havia Amanda. b) FrI, cl Den lille havs-

dj ur

...___________

Vid den

Kri&tus

8 'lare,

Horn-

KAlmå"rdens

Iinatra,

_Sotkamo.

�!!'CIlo'!:a1riell,- Ost.E'rrike. IliilT'nnsån,

-plikt" påföljd. al Val""> Oy, b-c)

fr;fik8k a T. TUOMJ Ab

"ly kurs börjar varje onSdag kl 17 ,()() , Choraeusgatan 7 tel. 11 25

TILL SALU: \

UH COMBO 100 W

gtr.först. samt ENDER tang basgtr. med låda.' Tel. ' 967/12 685- -efter kl.

Mus

16.

Österhotfniska POs.ten /

OsterbottDlsJl ungdQmsUdnJ!lg , Jakobstaa J:tlnlltnO' 'Medlem sv -tJdnlngRrnlU'

Mrtlund

_ rtdntngeD

uU<ommer

torsdag

l7arjl'

Redaktör

ocb ansvartg - utg wr..r e PER-ERK oUIUEH.80N

Il) te! 967/1::1 fll\1\ P08tadrett8: PB 2'l G86Ql • akobst8 o

Reda non Jakobstaa

lako08gatan

Redaktör Vasa S-I!. Glaae:r HandelBesfllaDaden 10 D te1 - 1161/1.3 522

REl>AI<TlllNSHAOIL'T Alf Snellmu,

Hans .lng:.vesgliro lund.. Karl-Gusta"

rdfö:randE' PhU1p t-IäI·

Ek.strOm

0110.

l..asse

PRENUM1!;J{A fIUNSf?RIS

191t'

Helt, Al Halvt ar ............. Skl!-Il<11navf® o oo o o , o o Ovrtga

länder

8nur.nlDer

• o o o o ,

13: 8:

18:... 2 : -:30

••

• • • ••••• • •

AN 1\ JNSMUTT AGNING

80U:'8 kanan. Vasa.' ,tel 001/13 72 octI lä 372

L E

OP;.

ANNONSTJANST:

IT -expedItionen. J akobsta4. 13,. te1, 007/18 06l)' AnnoDl!er t!ör InlämnaE senast mändag Id l6 till SOUkanallet Jakobsg

KASSA

0<-"8

80KI< ORll'iO

-l3. J akobatlU2 ,967/13 äii5

Jakpbsgaw

te),.

AN.NON8.PtU8: 'texteD ' ....'. Etter texten . . .... . . . . . • • _

P . -L U T T EN

Bestäm<l

plate

_. . .

_:20, per

1:60 1 ; 4() mm

FAKGAN NON 81!i.K: MlhunlBtorlell 2'1{ mm tUläggs pMB - :30 tpmm 'lCb färg Föremng&8pl:Llt per' r-a<l :i(), p ,0000erOOttmskl! Post D a.nsva. -ar ,<Dte ,,(ör ev kaQa som ,Ull·

rogats 'IlnDOnSÖl pA grund av ' 'eJ , 'lIlnOnller .r,m ,; n nni;t \ ej·

tofJl pA ip'unl'l ily ' posTför, gart selluig mte, l.cJ'örtJ! l nummer

- ,er

Jakot>stadf'

fryckerl och

Aktlet>ol,ag, Jakobstaa,

I"dninglil

itn6

ö S T ,E R B O T T N I S K i\

------------------------------------------------

:••••".••••.•••••••••,

POS TE N

---------------- --------------

............ .. .. ......

•• ·

........... .

·....

------

. ... .'...4

-- ---- --

Torsdagen d ..n 25 mars -

--�-

· ••

·•••4�.... 4�.......

I Brusarby experimentskola I för nya lantbruksundervisningen

. ' .

.. • HALV /II . .- '" på varc:tttgsnlOrgmuna

..iulI.f>r

\'äckarklo korDl

sko la och !fil h"r d..t ,liv och röre l se där oli.krin, _:

fem år kring en g y m nasiesk o l a n. .

skall räcka

Den

c.,

jordbrukstekniska

flko-I är

lan är en ny skolform som

ny, typ , den

Just nu

på l Bru"liby

på går . ett

Illntmanna

p ' peri me nt

l ant hruksskol a som' ska 1 fll\';SIt in i d .. n.

S.K.

st>m

nya'

grundundervis kiga pojkama ,men jag försö

ningsperioden. Da ges baskun

m- I

ker hålla' "kuri" på dem sa för del andra året. gott det går. Men Ulla trjys Hr-n . ,'lm kallfl$' "pecialundervls nog b;a och hon siktar på art nomföras i. hela land,et prövas pu vid ett anta i l'inl· .. r1l n!.':. per\Oden. Dä skall man la öv:er hemgård€'n sen när hun bruksskolor, och ,av dem ar kunna' välja rr.el!an en. 'odlar , är färdig men skolan. Brusaby lantm naskola i 1(,. I en teknisk ,cr. en yärdinnelin Åldern varit-rar" mellan, lo I je På Brusaby har man en och 24 år ocn -t:lp. triv t,>ra. 1<'6r mit.o den end"! !wp.nska. - . odlarimje. Andra året kajl el e att citera dem själva': )'int' Ii: " Skolan har lsc',m mål att H-. verna sedan byta skol!). bero der vi nån nöd här int'." För . "I' " >. blIda yrkeskunmga. odlare :l.ch ende p" VI'Ikp-n IInJe d e va Jer. att få ha besök på rummen " . , a nstallda mom Jordbruk.:!! och I år ar .. ' eIeVf'rna 17 , En dabt måste 'de för t· fråga lov av " • detta narstaend€' grenar: Sam 't " frleka. en ar någon lärare. _ ' att ge den no "dvan " d19a f" orsk0I Fritidsproblem finns sällan. ningen för .,ökande till . lan tIHur känns det att vara en-o Man går på di.sko. spelar pin . bruksläroverket. 'såm flicka, T.rUa-Britt Hamgis och cOI;ona och kaffepan Den jordbr'lkstekniska sko- brudd (Åland) '; nan är nästan alltid varm. lan är tvåårig. Det första året De är nog ganska brå i Man kan börja i. B usaby som 16:åring. g-eh st efter full gjord läroplikl:. Sommarprakt i om de narma.;t? åren skall

<;f""

; :ikaperna

ken (två somrar)' kan man delpå hemgården.Efter vis gör

...

Musikaliska

g08sa.r

HolmIund.

på

BruSBlby,

Carl

Armfeldt

Och

två år i Brusaby k n man fort- Hgt får. de ta till borstskaftet helst så kommer den' nog med sång och aHt;.. Carl skriver eg sätta direkt till lantbruksläro själva.

na sånger som Greger ibland Pojkarna 'ir nöjda med ma. s pelar och SJälv spelar Carl I detta nu finns dEj!t' tre orten och husm or Merja: L i n dp' iano. Frank är skicklig ps dinarie lärare pia Brusaby och s t r ö m och -knksbiträdet Elsa på olika flöjter och bJ.a. tvärflöjfrån hösten 197f blir .de f ra, I Il m a nkJagar inte heUer k 5-6 t ed Im essutom m ver ar D pojkarnas uppför,ande. På som ten hor till hans musikintres se. " " larare. Rektor' Tor-Goran· rarna när "Sl{uffis" sommarmycket poin trö Ko stnapetna på Brusaby är kurs och, sk01jordbrukets prak" m _ SI lvt InstalId . till denna nya leveri1a kommer till'lammans tikanter uppgar obetydliga. skolform. till ett 30-tal skulle det inte i år' från Helsingfors i öster Undervisningrln omfattar myc vara så illa med en köksde till Åland i \'äster. Pargas iir ket praktisk'!. övning ar (nii.;!- jour, tycker kökspersonalen. också repres'"nterat och ett verket och ':lli agrolog:

(

Rekt.of

man.

Tor-Göran

•

tan hälften av lektionstiden) På Brusaby f inns också muoch i år ingår huslig ekonomi bl:a. . Greger . första gången på läsordningen', sikbegåvning'l.r, Matlagning är er. sak sOm poJ- Norrby, Pargas, Frank Holm Carl lund, . Helsing-fors och karna gärna sYSslår med. Armf ldt. Halikko. Grege spePojkarna är bortskämda . men om de. lar gItarr ,Oc.h man får nastil.il med . städerska,

Heinström 'diskuterar med eleven Mats Hag-

s kräpar ner alldeles förskräck önska

sig

vilken

melodi

som

flertal komm r från Kimitoön_

Några få reagerat

serna

i 'viss

ka-Kalle

SI(ÖNT i fjällen!

plockade

(Wikman)

oss

va.rt.E'fter

ända

lllån,

speciellt minne har vi från 're3an. Helmer King

Vasa i söder till Gamlak arleby landade nii"Inligen efter en lång norr. Eftersom vi var så och krokig utförsbacke i n

många

som

!'J7j

några I bäck och fick et( ofrivillig! bad

måste

sitta på ,Pallar i mittgången i med kläder och skidor på:

bussen, men trot8. det gick am han fortsatte modigt efter att Raitismaj

varit många. Finlands svens

har i höst blivit

och ka nykterhetsförbund arran tillybggd gerade också I år en resa till bäddplatser. D

Den utsikt har nu 'ca öO I fjälltopparna nya

ha bytt till en torr .tröja.

bra på vägen mot Ylläs.

D Sportlov aktiviteterlla har

rummen, en

är flera

man· har

från

omgivning gånger. värd den over

till den mödosamma klä.ttringen upp sin stuga Raitismaja i Äkäs är byggda' i vinkel lompolo. I resan 'deltog 55 gl:\.mla byggpa.den. Stugan har till toppen.-Solen svek oss .'in

duschrum och te heller utom,de två första personer, av Vilka de allra för övrigt bastu, toalettrum i Idi,l\aren. I sam flesta var ungdomar •. dagarna, Det var' aningen kallt Iingsrummet fmns en fin öppå morgnarna men senare på s där vi grillade korv Soka-Kalle vid ratten pen s pi, M ed värmde solen skönt. . _ "' . "11 arna efter program dagarna och· Helmer King, Lars Fors- på kya . m en ' man och Signhild Kempe som På torsdag morgon :var det ledare åkte 55 personer upp Varje dag var 'vi ut på lån dags att lämn'a Raitismaja och . mot Lapphind och AkäSlompoga länkar over fjällen medan de sköna dagar.vi naft. Vi reslo för att sportlo et fira v . Re- en del for till Ylläs för att åka . te med hopp om att få åter , . arta gerades al[ n1an ds , , . slalom. På :tvällarna hadA vi T komma nästa år igen' och 'åter SVenska . nykterhetsforbund, . som också stod med sin stuga progr am av olika slag. De som uppleva Ls,pple.nds härliga naville fick på söndag och ons: tur . . RaiWsmaja till förfogande, . ! Lördag.-m den . 28 februari dag kväll gå. p dans till Rie-

ltartade bUSSeilmot norr,

go..

muI H.t ri , er

i byn.

*' Forita I'IUitplptsen på vägen M a r i t höger ledaren .(.aJ'tl FoftlDlnn

men

ingen

...............,

Ett

I i

från fått

har

,ansökningsannon

har ändå sist ("Ich slutlig n vå gat sig ' hit n r till Brusab(

.................................................. _ .......................... ............ ..........

upp

österbottningar

på

upp till K.esänkl. •

. ö S T E R B. O T T N , !öl K i\ ..

teaterrutan o Det

är

faktiskt

Då ljuset &Iäcktes l salongen ' 'och orkestern klämde· i med

väldigt

svårt det "'ir! - Bara super

loatlver! - Far

det ingenting

--------�--

Nu håller jag er inte längre

eå sträckbänken! Jag

avser

revygänget

från

in på prest'ltlonerna eller

gå

Håkan

s!D andra

feststämning Vem

Vet

publiken bliken.s

int

b!and

spelglädje el er

men

<!n·

smittade

var

förtjusning

publ'l

kanske

det

som

pu-

lnspi

Det vet jag

växelverkan,

Barbro Lindqvist,

med

har gett. ut

titeln

tåget,

och

för

är

positivt inslag på den kristna

- skivfronten ner. ay

på

alla

gospel-musik.

skivomslagets

titt

av irineh \Iet visar att de fles

trevliga. ungd{'mar

efter

det är. bra. Dessutom är' mån

Vilke:l

spelglädje.

kamratanda! VI

var

t1Hsamman.s

stod

vilka

och

vilken

mellan det

Söderkulla

lång dag. då man byggde upp

ce!

dekoren.

repeterade,

fepaus,

ordnade

(om ,nu

sina

och

salong

ridåfallet

kunde

på·

alla

med glädje l<on.statera - suc

he)

höll

scen

sista

kaf

lockar

All

trötthet

var

n\gc.n

bortbläst

ens

v:isat

HedA.sen

strand. Det

på

mest

k\lgt rolig kam

I Gumbo

förvånande

dagsrepetitioDcn

var

under

med

vil-

Ungdomarna

packMe

ihoV dekor och re

och

glädje

som

Treklangens

Upp

texterna finns med pi. ett text-

gör skivan mera egen"

än

den

"Tre

på

skivan

"samlat

O. I

Treklangen kommer med den

musiken

är

det

säkert

ken,

helhetsin

Treklangen

solostyckena'

är

men

som

för

är

med

gospel-musi

man kan ändå \ inte

låta bli att undra hur det skul

le låta ifall Treklangen gjorde

_en

skiva

med

strument som se

FRÅGA om själva sång

och

att

inte

instrument

blad.

och

att

hövs

tryck". Bra är också att säng-

förra

Skivtiteln Ta tåget är också sången

ett

et ·, VO· r S"·I

för många. Orkestern, eller de

t de andra sånger

klangens

vilket

bra

.på skivan och ger på det

"treklangen" och därför är det

är

maningen och budskapet finns också med

kommer bäst till sin rätt i just

band med -de , med samma in

le:velse

uppfattning

sam

sättet

första

ta I, bussen, embarkerade den och 'så bar '11!t av till Hedåsen, I en . ungdomsföx:eningslokal

ratsits

snabbt

f!ångerna

i81.

bo. och en v

på Söderkulla l Sl

budskapet

egna eller egna !>versät ningar

var.

trött).

restäIlning

och

vana att se hos gruppen

ta sångerna har svensk text,

sig

och anletsdrag för kväIlens fö

presentation

en odefinierbar stämning upp

sagt:

tåget,

II iJ t1f1la,

na uppmaning om det kristna

vän

:nsla:

J'\LI,

ett

(den har ju recense rats tldigar ) vill .jag bara ha va re'7n

p binIn.itU ;J kr:

LP. Den' nya skivan,

;

n. 1l!;tl· vt

:�;! JLV!t,

Djupsjö

ken.

rerade en.sembiep...

jäl

studerandena

e V

ouvertyren - blev det en verk

semblen.s

K ronoby! !Tt!lD _ tt närmare

: :r

backa, Johan·K1ingenberg och

lig

som var negativt?

ru p

.Torsdagen den 25 mars - l

P O !ö; T E N

-------��--

dem

uppträda

publik.

min

enbart

vi är

vana att

med

Inför

Valet av sånger? Många av

i samma stil men

sångerna går

trots det är inte skivan lång

tråkig. Nummer fem på sidan

Gumbostran1.

A, Om nån vill bli en stjärna, och nummer' två på sidan B.

En hastigt improviserad korv

Familjen, upplevde åtminlltone

jag som pigga och lite annor

spelgliidie

Vilken

lund inslag. övriga bitar som man speciellt läggeT märke till

är Tanja, med verklighetsbak

i kronobyg ng t! ..

ket

gick

allv.ar

och

igenom

disciplin

hela

man

r vyn,

från

början till finalen - utan att. knota

eller

slarva,

utan'

att

snacket utanför_scenen susade

som en sakta bakgrundsmusik. mellan replikerna på scenen. Scendisciplin.

åsikt

som

enligt

förutsättningen ·

är

för

att man skll,B kunna Skapa gud

teater!

Före

föreställningen

,champot. tången hand.

hårtorken

. gick

började

från

medan

och

lock-

hand

stämningen

till·

sU·

ga Inför kvällens föreställning. En

pOSitiv

förväntan att få och ut för oss bär I Nyland Iystli' ur aUas ögon.

och smörgås.

grund?, och Gud

stämni.ng trol

och

havd

magnetofon. Nästa

skulle

kronobygänget

Borgå

spela

Våra vägar Skiljdes

sentimmarna

strand.

Med

här nya

vänner

jag

hem

längs

mot

träffas

vårll

kontakter.

varann

och

måste

spänningen

elektrisk gnista som

bliken smittades av. nl jag strax före fc;reställnlngen aäi· lade'

jag

riI.lg

Wl Askldarna, kände

publikens

positiva., ,glada

förväntan inför kvällens revy.

ett

ocn

bos varandra andra,

praktisk

oss

med

här och

var

är jag också au vAr återkom mande teat rm önstring är mo

andra.

Därför

med

folk

Treklangen

få höra me I t.ex.· ra

bra

'tag

ännu

och

Finngospel

sJtivan i Finland.

Åb

bjuda

ger

utveCKla

...:::.. lära

k9.llta.

gemensamt

ursprung,

på mera av samma sort.

måste

bergsäker

g - en

cksl

rätt,

litet

kanske

känna

Jag är viss om att det

är- en

som

dion. Gruppen har kommit och _ vi hoppas a t den skall stanna

på

nattyst

lära

men

första

verka

KOMMER säkert, efter

ra. av

Helsingfors

Kontaktsvårigheter?

bar a

kan

Närmare

vid

O-VI

-nya ansikten att minnas körde· I-andsväg

som

den här LP:n, att

genomförbar ide, att gästspela

Men

sång.

Gumbo

mycket

psalmens

dag

PI. min fråga om nMon v.ar nervös svarades det "nej de e' värre att spela hemma,

-o

har

improviserade danser till med

e'!"

trådde egna

spela upp'

då di veit V':ml man

främmande

nande ljus bänkade vi oss ner bordp.?)

p;almen

dig

bekantskapen

lades fram.' l skenet av brin·

. kring

till

tiverad.

FöR

teatermÖllst,l'ing. INGRID

l(ristinestad

•

pa finska och· svenska o

UNGDOMAR.. i

Kristi

nestad fanns ockSå· i år möj lighet att åka till Lappland· under sportlove.t. För andra året

Välkommen till Åland den 14 -16 lJUlj 1956. ·På vär egen

Skolning

Sportlov i Lapplana

var

UNGDOMSNÄMNDEN i Knstinestad "har bRllit skolnings träffar för ungdomsföreningsfolk. Den första träffen var

ungdoms · nämllden

'med om att arrangera en resa till Lappiand fÖr ung

för de finska funktionärerna. Som föreliisare fungerade LUsa P i i r t o från länsungdomsnämnden. Piirto informe

domar-under sport ovet till-.

med ungdoms nämnderna I finska Syd-ös

rade om vilka möjligheter en ungdomsorganisation har att kommunalt verksamhetsbidrag från kommunens

erhålla

sammans

terbotten,

d,,·s.

Kauhajoki,

ungdornsnäinnd, hur man ansöker om bidrag och hur blan

ketten och dess bilag,or skall se ut.

Teuva, Storå, Jurva och Bö

På

,tom.

skolningsträffen

deltog

En av dem sc:m var med i år de man problemet_att få tag är Kent Rosenback från Lapp- på . Det fjärd. Kent var också med för finns föreningar .med mycket . ra livlig verksamhet som inte har Kent berättar för oss hur egen. lokal' där de kan bedriva'

ungdomsutrymmen.

året.

det är att fira sportlov i Lapp

land.

de många gånger är i

behov

sex föreningar. Bl.a. diskutera- av en lokal, de har inte plats

Ett

fyrtiotal

verksa

mhet

ungdomltt halvaret.

hade anmält sig till resan, mest från de finskspråkiga k ommu

t ,

t.ex.

. exempel

under

.. ar

där de ka.n ordna någon fest, samkväm ellel' seminarier. Skolningsdagen för de

föreningarna

svens

lockade ett

stort antal deltagare,

hela 35

vinter personer från 10 olika förenin

.. . forem

gar. en

J motorcykhster

. Ungdomssek:. Harriet Linde

löf

informeradfl om det kom Krist mestads n arna. Tre åkte från Kristine. , munala verksamhetsbidraget, i dag har -e medlemskår so stad, nämli e n Kent, Anders om tillvägagångssättet vid an- men som Inte har lokal sökan om bidrag etc, och nämn Wahiberg och. Peter KroIU11an. pa 46; att bedriva verksamhet i. Hit dens ordf. Rune Lindstedt in På dagarna skidade man fran tills har man Sammankommit formerade om bOkslut och re morgon till kväll. Vi startade i medlemmaruM hem, eller un: . dovisning. varje mor on kloCkan tio och der sommartid ute.· Detta gör

.. . -

* Kronobyspexarna med sin revy FrUtt farm blev väj mot tagna i Borgå och Sibbo. Svarsvish. från Sibbo planeras re dan.

edait

bar det av till

slalom att föreningen har svårare att

backen eller ut till något skid fungera under vinterhalvåret.

spåt.

SlalombacJten

h ög och 1.000

är

lång.

160

De politisk"l ungdomsorglllnI'

Medlemmen i

nämnden

formerade

Per

länsungdoms

Tho'masfolk

in-

länsungdoms

sationerna ..,p åpeka de också att nämnden och aess verksamhet.