Österbottniska Posten (ÖP) nr. 12 1979

Page 1

öster ottni a

osten IIn~domstidnin~

Österbottnisk

Torsdagen den 22 mars 1979

80 p -1%

F NAL STER i

'rågetävlin~en

D LAPPFORS I'F:s yngre lag vann den för.; ta semifi­ nalen j SÖU:s frågetävling i Pensa la pil fredags!,dllen. SQIllifinalen blev en jämn Immp, som Pens ula uf:s yngre la g ledde näs tan hela tiden. Men i shta frågan paNsera­ de Lap pfors Pensa-Ia och vann med en halv poäng. P å tredje plats kvm Överesse uf:s yngre lag, men eftersom reglerna sä­ ger att ett av de lag som går vdare skall vara ur den andra åldersgruppen, fick J ppo uf:s äldre lag de trej je semifinalplatsen. Det var över huvud t~­ get en mycket jämn täv­ Jing, där flere lag ofta de­ e det högsta poängtalet. E f ter tio frågor stanna­ de d ock Lappfors på högs­ t a p~änglalet 23,5. före

Pensalas yngre lag på 23, Övercsses yngTe lag på 22,5 och Jeppos äldre på 21. På femte plat~ kom Pu rmo uf:s äldre lag m ed 20,5 poäng. följt av Kar­ Ieby uf:s äldre lag på 19, Nedc'rvetil uf:s äldre lag på 18, Karleby uf:s yngre lag på 17 och Pensala uf:s äldre lag på 16,5 poäng. Frågeledare i PellS3.la var Rolf Storgård. Läs frågorna på sid. 12, och svaren på sid, 15!

*

T~närjng8r 80m Bett film,," l· ör!ntelscn, och som betraktar den som lärorik. fr,v. H:1I,an Björk. Stefan Påhls, Hans Bagge, Bl'itt-~larie Häggmall, Elisab31h Smeds, Susann Johansson och Synnöve Svanström.

Förintelsen nyttig film o Vi maste få veta mera

om det som händer nu!

D TONÅRINGARNA. på bilden är elever i högstadieskolan i Vörå. De har sell Förintelsen, filmen om j.u!cförföljdserna. i teve och de tycher alt den Iwr påt'erkat dem rätt mycket. De har börjat fundera på l,ad som verkligen hände under llitler-luum, och dc säger att filmen gör det lältare att förstå fU­ darnas lidanden. Vi samlades i elvrådets kans­ li en eftermiddag och pratade om förintelsen _ Under samtalet satt man ibland och förvånade sig över hur mycket eleverna faktiskt visste, och hur filmen kunnat engagera dem. - Det är en bra film. säger eleverna, därför att det finns känslor med i handlinge n. DE.>t får folk att reagera. Det finns -förstås saker att krit isera. men vi tycker att vi vet mer nu än före filmen.

*

Oe tre första finalla!>"n i frliget<1vung clI ; langs t fl am (UPI'­ forsLaget Gun-Viol Vik, Henrik n~k och l\lUl'lt vestcrbacka,

bakom dem t.v. Jeppos L8r~-Erik EJenius, Marit Dahlstcn och Henrik Bro, och tiU höger Pensalas Jan Anders Karv, Mar­ gareta Norrgård och Bengt Ek.

Förintelsen sändes i Sveriges teve för ett par veckor sedan . Finlands teve sände det första avsnittet i går kväll. Mer om Förintelsen på mitt­ uppslaget och i ledaren.

[(tll, tyckte eleverna

e.I

om

kqmpanj i sliolan

D KAMPANJEN Vårsn skola vill skapa ett bättre för­ hållande mellan hemmet och slwlan. Vid starten i I{ors­ holm ordnades en fest, där eleven-;- stod !'ör programmet. Och det tyc]{te ' de var roligt, lm-mpanjen fic], en start som gicli hem. - Se sid. 11!

4H~

Se sid ID!


öSTERBOTTNISKA POSTEN

(lP 22 mars 1979

Torsdagen den 22 mars 1979

Ta efter

F örintelsen, vad lärde den oss om nazismen?

Sverige! I Sverige har det kommit <l_t förslag till ny läroplan för grundskolan. En del tankegån­ gar känns igen också från skol­ debatten här på sidan om viken:

* Mer än halva Österbotten

måste ha bänkat sig vid apparaterna förra veckan då Förintelsen, fil. men om judeutrotningen, gick i Sveriges teve. Så verkar det då man hör diskussionerna runt om i bygden.

* Vad lärde vi oss under de dä,.

fyra film kvällar. na? fick vi någon inblick i det ofattbara mördan­ det, eller blev vi lurade aven nazism i "hollywood­ för packning"?

* Kritikerna har talat om billiga filmeffekter och

felaktiga vinklingar, och det är inte svårt att hitta underlag för den kritiken. Å andra sidan måste filmen ha betytt något: folk diskuterar den, och i bästa fall kanske man funderar vidare på det som hände.

Någon har sagt att "de som inte minns det förflutna, är dömda att återuppleva det". Förintelsen är e t t sätt att minnas. Det är tydligt att filmen har gått hem också hos ung­ domen och tonåringarna. Vad som kommer ut av det; beror på om ungdomarna har kun­ nat uppfatta filmen som nå­ got mera än en spännande "äventyrsfilm". - I teve sa en skolelev, att det; blev rik­ tigt intressant först i det sis­ ta avsnittet, då pojken Aron fick en egen k-pist att skjuta

med. Är det så att vi minns ArOns "hjältedåd" i Warsza­ wa"ghettot bä.ttre eller hellre! än de "anonyma" avrättningarna vid. massgra- ' varna? Förintelsen ha.r kritiserats just för att den gör nazis­ mens helvete till etttevemäs­ sigt intressant spel om en ju­ .defamilj och dess öden. I det spelet används en mängd bil­ liga filmeffekter, som man tyc!i:er sig ha sett tidigare. Ett exempel är det töntiga

I debatt

* ''Hundra är mer ä.n en miljon" Man får inte förbise det faktum att filmens personliga grepp. det att den handlar om en enskild familj, är ett sätt att nå fram ' till fler männi­ skor. En fyra kvällar lång dokumentärfilm om nazitiden hade nog inte samlat lika många tittare. Adolf Eichmann, en av chefsmördarna, har sagt: Hundra dödade människor är

1933 Polen 3.000.000 Rumänien ... . . ...... ..... . ........ . 900.000 Tjeckoslovakien ....... . ...•........ 850.000 Tyskland ... . ........ . ............ . 600.000 Ungern . . . . ...................... . . 500.000 Holland .. . ...... . . . .•.......•. . .. . . 180.000 Grekland

105.000 . Jugoslavien

80.000 Belgien

80.000

1960 30.000 180.000 18.000' 30.000 80.000 23 .000 6.000 6.000 33.000

- Man kan göra statistik av judebefolkningen före och efter nazismen. Siffrorna säger Inte så mycket om mördandet. En siffra berättar ingenting om ryggskotten vid massgravarna eller skriken I gaskamrarna.

en katastrof, en miljon är sta­ tistik ! Mitt i sitt människorförakt träffar Eichmann ett korn av sanning. Vi har svårt att fat­ ta och lätt att glömma när morden räknas i miljoner, och de mördade är anonyma. Det rör oss mera när vi ser en­ skilda människor lida. ' Kanske det är Förintelsens styrka - och ett försvar för att den presenteras för 06S våra varrlagffnUn.

*

Den starke och den svage Förintelsen har också kri­ tiserats för att den förhärli­ gar motståndet i Warszawa­ ghettot. Det får, .menar .man, folk att fråga sig varför ju­ darna inte gjorde motstånd på annat håll. Kanske man till och med lastar över en del av skulden på judarna själva. - Ni får skylla er själva som inte förstod att försvara er! Ralf Norrman har sagt i Vasabladet, att sådana reso­ nemang är de dummaste man

- ökad frihet för kommuner och skolor att bestämma om tillvalsämnen. Vi brukar kopiera det mesta som kommer fr ån Sverige. Hur vore det att ta efter lite den här gången också?

Inte bara

Hitler! • Då vi ser Förintelsen i teve och talar om nazismen, får vi inte tro att det hand:ar bara om Hitler och Tredje riket. En liten påminnetse om det fick man för inte så länge s ~dan, då Fria Ord. en extrem ist: idning i Sverige, skrev om Rudolf Hess och vllle ge honom Nobels freds­ pris!

kan Mtta på i fråga om ut­ rotningslägren. Nazieuropa var inte, skriver Norrman, någon gata i Vilda Västern där en jude och en nazist möttes med revolver i han­ Rudolf Hess var en av de tvs­ den. Utrotningslägren var ka krigsförbrytarna som dömdes efter krigsslutet. slavlägec, där de svaga, ju­ darna, trampades ner av de starka, det tyska "herrefol­ ket". Judarna hade inte någon a~ar , chans att försvara sig. Lär S diskuterade barnaga Förintelsen något annat, så •härStudio om kvällen. Där satt två är Förintelsen en dålig film. medelålders män och en yngre Vad man kan hoppas på är kvinna och intygade, att de ger sina bärn . stryk därför att de att folk vet eller tar reda älskar dem. på vad nazismen ' egentligen Där satt en av herrarna och var och är. Att det inte berättade - utan att skämmas - hur hans son själv fick skära handlar bara om ' Tyskland björkriset som han skulle straf­ och utrotningen av ett helt fas med. Där satt den andra och talade om "respekt" som om folk, utan att nazismen är en det var något man mAste piska In I folk. Där satt kvinnan oC!h form av ett allmänt tänkan­ talade om hur hon "lär" sin ätta . de, som säger att den starke månaders flicka. IIl.å3te trampa ner den svage Strax intill saU en moderat föl" att ~'klara sig". . riksdagsman och pästod. att his­ torien lär oss hur viktigt det är Nazismen förhärligar styr­ med stryk. kan och föraktar svagheten. Klokast av dem var kanske Sådant tänkande hör inte ba­ pojken på ungdomsvärdsskolan. ra trettitalets Tyskland till. Han sa så här : - Jag har ock­ så slagit människor. Men jag Det förekomme,r fortfarande. har tänkt Igenom det och vet att det inte leder till någonting. Ledarskribent: Jag skulle Inte kunna slå mina BERTEL NYGARD barn.

Den man älskar man

1'1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111I11111111111111111111111111111111111111111111111111111UlllllllUUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1I11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111!1I1II1I1I1I1I1I1II111II1II1111I1I1I1I11II1I1I1I111I1I1I11I1I1II1I1I1I1I11U

Naturligtvis billiga kläder

I.

Den bristande intellektu­ elIa förmågan hos en del människor, i jämförelse med andras prestationer, är inte medfödd. Den är alldeles tyd­ ligt inlärd. . Det tar lika många är, lika mycken möda, kamp och självövervinnelse för den ena att bli dum som det tar för den andra att bl! klok. Men slutligen - lyckas de bäda.

Gösta Agren i Vasabladet

slutet med en överlevande Rudi Weiss som lär grekiska flyktingpojkar hur man ska spela fotboll. Ett annat är den finstämda giit~cenen med Rudi och Helena som ­ naturligtvis! avbryts av att fienden närmar sig. Och så vidare. Men trots alLt: Förintelsen har nått fram till folk. För­ mår man dessutom gå vidare och exempelvis titta på de fina ' uppföljningsprOgrammen i Sveriges teve, så måste det komma ut någonting gott av de där filmkvällarna.

Antal Judar

- Alla kurskombinationer ska bli lika mycket värda vid inträ­ det tU) gymnasieskolan både praktiska och teoretiska linjer. På "finländskt språk": ämnes­ och nivåvalen ska inte vara hin­ der för inträde till gymnasiet.

I

O En historia om amatörtea­ terns villkor berättas i senaste nummer av Teaterforum. Det gäller en kommun i Sverige, men det kan kanske lära också oss något. Även om det inte i första hand handlar om lokal­ problem för österbottniska .tea­ teramatörer. "I HUM-teaterns oförtröttli­

ga jakt efter lokal till verk­ samheten (vi har jagat I 10 år

nu . .. ) ringer jag en dag till den kommunala tjänsteman som har hand om kommunens lokaler, för att fråga om ett visst hus i byn tilthör kommu­ nen. Huset i fråga skulle med diverse reparationer och omLåt mig understryka. att jag inte sätter "praktis­ ka" yrken lägre ä n "intellek­ tuella" på något sätt. AHa rik­ tiga yrken är både praktiska och intellektuella. Att bli en bra båtbyggare kräver lika många är som att bli en bra läkare. Gösta Agren i Vasabladet

ändringar passa utmärkt till teaterhus. För närvarande är det uthyrt till en dam från Stockholm som säljer kläder där. (Alltsä inga skattepengar eller annat till Vingäkers kom­ mun, där arebtslösheten är stor.) Den kommunala tjäm:te­ mannen säger lunder utövande av tjänst): "Nej, den lokalen är inte kommunens Men det huset ska ni låta vara i fred. det ska ni Inte ha. Får iag välja meHan att köpa billiga kläder och det där som ni hftl· ler. på och leker med så väljer ji g naturligtvis billiga . kläder. Så låt det där huset vara, det säger jag."

~--------------.

Är stålmannen en bra film för dagens ungdom? J ag säg en liten pojke som efter föreställningen försökte stoppa ett tunnelbanetåg för hand ne­ re på T-centralen. Men det verkar som om för arna kan tiderna när filmen slutat·: i alla faIl kröp det hä r tåget in på stationen. Varför gör man inte en film Kronblom ?

Ol""

Bakvagnen, tidningen Vi (Lars Westman)

I!W!!UMHWI"IWW'l'lWUlUlIUlIIIIWIWIIIIIHUIIIIIIIIUlllllllllllllllllllllllllllllllllllllilllllllllllllllllllllllllll11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111' qlllllllllllllllllllnllllllllllllllllllllllllnllllll~mllmnnnllrmlHHlrmllllnnrmllllllllllnrllnrlllmnnnlll!!lImllmmrmHIHllmllllnnmmnrnHlllllllnrnll1flnll1l!11111rmnml1llWUUHIIRI


ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Tol'8dagen den 22 mars 1979

Tonår~-

rutan

D SÖU:s tonårsråd höll un­ der sportlovet sitt första sammanträde för året. Vi diskuterade bl.a. fylleriet­ ordningen och den s.k. fem­ tonårs åldersgränsen vid vå­ ra dansplatser. Vi var ense om, att ordningen i allmän­ het var god, men naturligt­ vis finns här också undan­ tagsfall och plats för bätt­ ring. En mycket stor del av den dansande ungdomen tycks ha fattat det här med rökning förbjuden i våra lo­ kaler. vilket man ka.n ske in­ te kan säga om gammal­ dansarna. Är ni annars trög­ tänkta, eller är det faktiskt så, att det är svårt att lära en gammal hund sitta? Kan ungdomarna gå ut och röka, så kan väl ni också?

o Åldersgränsen väckte en livlig debatt. Den följs inte

alls, och en skärpning mås­ te fås till stå nd. Kanske nå­ gon säger att det är omöj­ ligt, men det är det inte. Alla ' har vi sjukförsäkrings­ kort, dessa går att visa upp och använda som identitets­ bevis. Det är bara att gå in på ortens folkpensionsanstalt eller annan social inrätt­ ning, få en stämpel på d et

eller sjutton år. Ska ffa beviset, annars kan det mycket väl hända, om föreninga rna följer de re­ kommendationer som kom­ mer att ges. att du någon kväll inte kommer in, utan får stå på trappa n.

D Och finns det föräldrar som medvetet släpper iväg sina ännu inte femton år

Skärp kontrollen Id .. e n., av aersgrans· o

'

......

på sjukförsäkringskortet, fastsatta passfotot ,och när det sen bevittnats med två namn är allt i sin ordning. Det kommer småningom att skrivas mera om det här i öP, och då hoppas jag att du som är i åldern t 5-18 år inte har körkort eller an­ nat riktigt bevis på att du är äldre än femton, skaffar ett. Som ni själva vet är det i dag mycket svårt att Se om en person är fjorton

fyllda barn på dans, så ta er i kragen! Det är direkt ansvarslöst· Vet ni inte vad era barn sysselsätter sig med på lördagskvällarna, så ta reda på det. Visst borde det väl ligga i ert intresse? Väl mött på ungdoms­ dans, men inte före du är femton år fylld, det vinner både du och ungdomsför­ eningarna på i läng~n! PETER HÄLLBACKA ordf. i tonårsrådet

Vilka histori,er berättas i din by? 'I I

S'! 'UNDARS är ett fint exempel på närkultur och närkllltur är just vad SÖV:s seminarium den 31 mars på Evangeliska foll,h()gskolan i Vasa ska handla om. Seminariet ska inte lära deltagarna hur man bygger upp ett Stundars - nej, långt därifrån .

Seminariet vill bara få delta­ garna att bli intresserade av bygden runt omkring sig . Varje by och gårdsgrupp, hur liten den än är, har sina egna histo­ rier, sina egna skämt, kanske nå gon nästan bortglömd fäbod nånstans gömd l skogen. Seminariet vill lära oss att skriva upp, teckna ner uppgif­ , ter om hembygden, men inte bal'a det. Det finns mycket upp-

-------------_._._

I

~

• Landskapsradion hade ett program om österbottnisk miljödebatt i förra veckan. Widjeskog citerade Rachel Carson, ni minns hon som gav ut Tyst vår redan 1962. Rachel C. blev en chock ror mig i ett tidigt skede. Jag reagerade inte därför att jag skulle ha vetat sär­ skilt mycket om "miljön". Det var snarare för att jag hade sett en gråspett hamra

beslut på att ingen männi­ ska någonsin skulle få plats på mina bilder. MänniskOr, hus och bilar var monster. Att fotografera sånt var att hädoa. • Höll det på att gå snett för mig? - Eller var jag på väg tillbaka till naturen? Var det en ny Rousseau som växte upp i vöråskogarna?

Det var en kUllerbytta i logiken kanske, men för mig var det ett uppvaknan­ de. Jag slutade att jaga jägare. - Jag tog itu med kvicksilverbetat utsäde stället. På rosenrött brevpapper som jag lånat av brevväx­ lande syster, skrev jag en insändare i Kuriren Om män­ niskans dumhet, Det var mest om kvicksilverbetat.

Tacka R·achel för det!

=

en torrtall vid Tavuma och k öpt en kikare som var så 'stark" , att man från föns t­ ret i Toppa rs urmal!:araffär kunde se ett möss springa öve r Grannasberget ! O<:t va r i mitt få gelliv.

Skulle jag bli en vägvisare för mänskligheten? I mellanskolan skrev vi uppsats om " Våra rovfåglar". Alla rovfåglar skull e skjutas, för de härja r och förstör i na turen! skreven av kompisarna. - Alla jägare skulle skju ~ t as, för de hä r jar och för­ stör i naturen! skrev Rous­ sea u . Han hade väl hinnit gl ömma den där gången då han sj ä iv var mf.t och häl" jade i Kimo b:.· .lks skogs­ skifte. Det val' en trastkopp som låg för hö gt, så Rous­ seau och pojkarna tog ner den genom att fälla en av de ståtligare stamma rna i skiftet. (Förlåt Bruket, s f:! här i efterhand!)

Men det var en bit på vägen, och till slut insåg R ousseau att människ a n och husen och vägarna och till och med st a n var en del av det som ha n ka llade "mi lj ö". Han b örjad e se s ig om­ kring ,och i sam ma veva upp täckte han att T ys t vär v a-r viktiga re ii:1 n åg o nsi n .

Du som är intresserad, ring och anmäl dig till SÖU :s teater­ sekreterare Helena Udd-Ståhl, tel. 961-11 35 72. - -- -- .. - - ' - - - -- --

I

Beluämmande att se

kohögen på danserna

'la~rutan ~DDDDDDDDDDDOODDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDDOODDDDOOODDDDDDnOOODDDDDDD~ . C

________________

tecknat, men för det mesta stannar det i någon bortglGmd mapp på en da mmig hylla. Var­ för inte göra teater av de upp­ gifter vi saml a t in? Även det vill seminariet lära ut via Kris­ tina Agren.

-

Inte mot människan, men

för människan. • Det kan låta som om man håller på och skriver sirra memoarer, men jag har inte ecknat ned det här för att berätta om mig själv. Sna­ rare är det så att Rousseau i vöråmarkerna var ganska typisk för det tidiga miljö­ enga gemanget. - Ma n såg ganska snävt på omvärlden. Debatten handlade mindre om en värhlsomspännande miljöfara än om bristen på hästdynga på våra landsvä­ gar. Hästdynga var mat för gulsparvarna, och gulspar­ varna höll på att minska ... I dag är "bristen" en värl ds f råf~a . o ch var.i e skol­ elev h a r hört or det "miljö" . Tacka Rachel för det! BERTEL NYGAH.D

C

Är det Inte pä tiden att vi fål' dan's demokratl genomfÖrd I norra österbotten? Det är beklämmande att se att flickorna fortfarande är 1979 stär och trängs i s.k. "kohopar" hela kvällen. Som det nu är räder det Ingen jämlikhet pä dansgolven. Det är killarna som väljer att de vill dansa med oss. VI "damer" får vär futtiga chans att bjuda upp vid midnatt. Otaliga flickor tycker att det är obehagligt att "ställa upp" 8i~. Det går an då man är berusad I för då känner man inte hur för­ nedrande det är att bli utvald, precis som någon handelsvara av "god kvalitet".

E C C

C

E E E E C E e

e

E, E

En förändring kan fås till ständ s.k. "sekahaku" då alla bjuder upp alla eller genom att killar och tjejer bjuder upp var­ sin halvtimme. Då skulle OCkså flickorna fä välja och vraka. Det senare förslaget gär kanskE' bätt­ re fram här (?) eftersom vi t je­ jer troligen inte skulle väga t,; u­ da upp vid "sekahaku" (Vi är upp fostrade I den andå n att flic­ kor int e ska ta in; t i "- t iv l

C genom C

e

~

e

~

§ e

E e e C c C c

E

I börian gll.r sa k c' rt de t nya F'OTNOT: Rou s se u \'ar den E t par dagar efter ki­ där franska 1700-tals tän karen D systf'mE't lite trögt mf' n danspu­ som ville g å "tillbaka till na­ e o bliken vlin jer si ~ sn art k:a.r'köpet så g jag min första t !l r en " . O

~ fiskgjuse. Jag samlade ar­ D

Med vänlig a h älsn i n g ar C ter. och talet om en tyst C kom som ett slag på 1J "N ågra utvalda" q käften. J a g tror jag blev lite vär dsfrån vänd. ' Mil jö n" var lika med na­ turen och fåglarna och fjä­ Resultat frän sjunde ringens ril a r na. Någonstans på sidan pidroturnering. P, stod människan och spe­ ,­ bovens roll. Pörtom uf-övermark uf 4-5 Var 'e vår då sol en börja­ ~-... N ämpn äs L-Nämpnäs uf II 5---4 drma. reste jag min barkbock och försökte halv­ NämpntiS Il- Pörtom uf bvermark- Nämpnäs uf I 2-7 bar a m.ig till en småbilds­ kamera. Men säsongen tog • Jag la av moo att skjuta Pörtom uf- Nämpnäs ut I s ut för fort, och det blev jägare efter en tid. _,~_'I övermark-N ämpnäs uf II "u någon kamera. - Det går inte att svär­ Kameran skulle ja g ha ma för na turen, vi måste ~ NämpntiS uf l 3 3 O 18- 9 6 f t tiJJ att avbilda fåglar tänka på människan, sa en ~; Nämpnäs ur il 3 2 1 14-13 4 ~ . övermarIt ut 3 1 2 11-Hi 2 med. Jag gjorde ett princip­ kompis i skolan. '. .1 P".... ~m ut 3 O 3 11-16 O n " " I I . I I ' I U-P II u-'uuuuuwuuuUUUUUUL.uuuuuuu:.JuuuuuUUw....wUUWUL ....uuuwuuuuwuuuuuuuuuLJL.lUUUUUUUUUUUULJl..J

S '"

P idro

G

I

~

I

v.....

!=:


öSTERBOTTNI~Kt\

4

POSTEN

Torsdagen den 22 mars 1979

LÖRO. 24. 3.

kl. 20.00 I SALEN:

101SC01:

TEAMET

ERIC & ULF

. '• •I • • • • • • • • • •

~

• • • •'

III •

" ,

\.

••

...

BUSSAR:

7-manna finländsk lopporkester från Kajana

al

l

STORGÄST1~RNA

FRED. 23. 3. kl. 20~01

Il 'III

l

Norrnäs kl. 19.30 via Töj· by, Korsnäs och Mo lpe. Vasa busst. kl. 19,15 via Sundom, Solt CentraIbu­ tik, Malax Drop-in, Hav­ ras, Lenni Back. .

.K VEVLAX UF • • • • • • • • • • • .• • • • • _ ,

7,N NY HET KVÄlJ.. ÄR PÅ GÅNG jVTED

. 1

a

BUSSAR:

300 första hl!taland,' I~r vara med om ett lottl!ri. ;P011S ()('h '~P:n delr/s ul. I pauserna håller W'arrick Disco igång. PONU k · ". som d IS 'JrlC ey.

• ";kmans rrän Bock 19.15 via Gerby . lskmo. Karperö och Emedsby • Hal<ims frän' Vasa bussra­ lion 20.15 och 20.30. • Majors frän Näset 18.30 \'la Munsm:>, Solf centralbutik 19.50 via Toby stenbro och Veikars • 01' frän Grillcenter, Oravals kl. 1930 via Kaitsor, Vörå kl 1945.

• •

• • •

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••., •

.

'

BEVI\KAD KLADFöRVARINO

K.oi'!fl och få dig

frt..:n vår

•.

tm ..

"$

nyrenovera G ~

och förstorade servering!

Har du hoppats på n&got speciellt den hör . lördagen?

Kom då till LÖRD, 24; 3, -79 kl. 20-01 Där kan det hända saker Bara det att

Haglund fr. Kaskö kl .20.15 via Pjelax o. Näsby.

OANSOAX spelar ör vört att höra och se

... .... .. ...... . ......... ............

'

MISSA INTE DANSEN

LöRDAGEN den 24 mars kl. 20.00=-01.00

Pausorkester:

HOPE

B:J S S A R: OT:s frAn Vasa busst, kl. 19,00 via Kvevlax. OT:s fr. Kaurajärvi kl. 19.00 via Keskls. Kimo. Oravais. Tuckor,


öST ER BOTT N IS K" P O

Torsdagen d'e n 22 mars 1979

~

T F. N

f""-----.. . - -.. . ----.. . . . .--.. . . . .-. . . . . . . . . . --.. . . . . . . . . .----'-".. . ---.. . --11­ ~

HIE LFESTLIG FREDAGSDAr~Z ; DISCODt~~JS PÅ SÖ'FF

YTIERMAUK fl'f d. 23. 3. kl. 20.00 MED POPULÄRA ~

#

l!

BAR~ARI!LA :..'r - I KA L L Y

Di. rrOMPI nrh .lOCKE

BUSS : fr . Näsby kl. 19,00 via Nämpnäs. och ö verm a rk

I~___A .r. ; #1

FRED. 23. 3. kl. 20-01

Norrnäs.

Rangsby

E1 evrådc_t/_SÖ __F_F_ _ _lN_T_R_A_D_E_1_0_,_ _ _ _ _....:

;

, ....._ ....._-------_.........._------_....._---....._ ....._

....._,__, _ 1

SÄSONGENS SISTA OCH "BÄSTA" dans I l if"-D. 24_. 3. kl. 20.00

* *

f~

~

*

DISeO I MYS LYAN

DANS )\.'ffT~ IK

TAM80R1T O

I S,\.I .1":r

JYTÄ I KÄLLAUEN

spelar på GA1VLVIALDANSEN i TEHJÄHV lörd. 24. 3. kl. 20.00 på UF-Iokalen

B -SS: fr. J :stad kL 19 _00 via Nykll rl eby. Mun sala och Y-Jeppo.

- --_ _- __ _-"""-----"""_..... , -- -.......

i

.......

.......

VÄLKOMMEN!

~--~-­

I ~----------------------------------~

D ... var liir p'e se '!, sist, men i ställe! blir det bäUre nu an på läi .<1e TY &

I

,

NYKARLEBY , tel. 20 046 FREDAG

.GAl\1:J\lALDANS

Ramona LöRDAG -

PRIVATBEST.

SöNDAG

l tyg. Det är Magnus Solvin som får brevet och han är bra! Hos massören funderar Kur­ re Lillhannus bl.a. över varför fiskarna har blivit så lata att de inte enB ids simma? De skjutsas nämligen omkring i ba­ gageutrymmet på bilarna. Un­ der tiden han får massage läser han också Vbl, kyrkliga med­ deianden. om LBK som stigit till "ätton" o. om Närpesrevyn som packade sig till :-iverige fast ingen ville ha den dit.

S:å kring saunan

• Lappfjiirdsspexet • _

S.-\L~A-SJÅ

beter Lappfjärd uf:s revyamatörers spex bade premiär i fredags. O('h \;sst är det sjå kring sau­ Det är kring bastun som finns uppbyggd på scen som . . lIIrSta bänder. Bastun., det är dels Lionsbastun på Bö­ .....- - dels riksdagens nya bastu. Den första delen av il" -&ut lam. den går mest i sång- och danss!il. Den ...ar. il' däremot laddad och innebåller många fina

----

mbillqj:SUI8JlLDen från Härk­ och pappa har bl.a. "papp'a s" l på cch träffar på saftflaska gömd i vedbon Det ~!UJl: - 15 invid riksdagens är Kurre Lillhannus som spelar Xy komlingen får go­ lillgrabben och det gör han fan­ av Alenius som uppma­ tastiskt bra! att ta emot mutor ban bar tillgång till • Andra delen inleds med att trymmen. Riks­ Sten Evars spelar piano. Om te­ !l iIp. .:noeJ1 från Härkmeri me­ lefonautomatise!'ingen har man blir problem hemm~ en bra sång som heter "auto­ för på han!. hus i mats~hottis:: oc~ sju~gs ~v ~å~­ "id:..elt'i. är taket flat och in- ! ra fhckor . . Prelve tl helm ar Yi!d!atJrj,rmm(n . Riksdags­ mycket rolIg, det handlar om ____ av Kurre UlI­ brorsan i Sverige som skriver 'us av Magnus hem. I sitt brev berättar bror­ san om Sverige, om sitt jobb er är "papp-vå­ på socialen och om frun som liJlgrabbcn som jObbar på s yfabrik. Han skriver ')m hur de investerat i rörtän­ ö"er ett och annat , ger och kättingar och avslutar - t tar bl.a. '")m sin pap­ brevet med att bjuda brodern köra bil och om i Finland på besök till Norrkö­ !rJ1!d:lr:shi~lI1li8 då man kör SJlIIlDlr.arstugan. Där ping. Men han uppmanar ho­ m y cket intressant nom att ta med ordentliga verk- .

SMÖRGÅSDORD

vecl{an

kl. 12-16

22. 3. Kurs för dansarrangö­ rerna i sjunde och åttonde ung­ domsringen i Nä,r pes, Mosebac­ ke skolcentrum kl. 19.00. Skidstaf~tt 22. 3. kl. 19.00 Semifinal i frågetävlingen i Smedsby för lagen från femteocb fjärde ungdomsringarna. Gubbar och ungkarlar utkäm­ 23. 3. kl. 19.00 VUS styrelse­ par sin sködstafett i Punno på möte på SöU:s kansli. lördagen . Dels är det gubbar 26. 3. kl. 19.00 Ringträff i och ungkarlar wm tävlar mot sjunde ringen, Nämpnäs. varandra, och dels tävlar Ne­ 27. :>. kl. 19.30 Kurs i för­ derpurrno. överpurmo och ut­ Storfors Viktor Rom spelns cnings1eknik på SÖFF i Ytter­ flyttade mot varandra. Ett lag består av nio män orh en kvin­ av Magnus Solfvin är också ett mark. bra nummer, han funderar bl.a.l 29. 3:. kl. 1.9.00 I\.~~S för dans­ na. och varje etapp är 1.7 km. på varför inte UKK vå gade arrangorer mom fJarde. femte träffa Dayan mellan "tre ögon". ocb sjätte ungdomsringarna i Knatta rna tävlar före sta­ l revyn ingår flera danser, den Smedsby uf:s lokal. fetten. Deras tävling gäller alla bästa är Travolta i Kina. För 29, 3. kl. 19.00 Frågetävling- klasser. både ~?.il~ar och .. fl.ic­ flera goda s å nginslao, svnrar en i Töjby fiir lagen från sjätte, kor. och den tavhngen börJar Nils Sved och Marianne Sjö­ sjunde ocb åttonde ungdoms-112 .30, Stafetten börjar kl. 14.00 ström. ringarna. vid Purmogärden.

i Purmo

--------------

• Det är Solfvin och Lillhapnus som är grundstemmen . spexet. de återkommer med jämna mel· lanrum och är alltid lika bra. Dessutom blir de bättre för var­ je år. Mer.. övriga goda medver­ kare är också Maj-Lis Gran­ skog och .3jarne Ahlkulla. Mu· siken sköts av Thure Hinds & Co. För tex terna svarar Solfvin. Lillhannus & 00. Dekoren har Nils Sved och Pia Berglund I 1 gjort. .1

l

NU!

....

_---- - - ­

NU!

LP & K4SSJ<:TT

TEL US

YEST ' R

2 topporkestrar från ,.Iland

sm

I S pdplan ;

MUSIC ALAND

Ö ~ terl)Olwl1:

YESTER: 6 n pril Lappf';,\rd, '7 april Nykarleby. • TELLUS: 16 juni Ca rp,·! la. 14 iuli For!<by. •

H.L. . .. . . . . . . . . .~. .. .. . . .. . . . . . . . . .. . .


• Rockopera

i Halvåtta

I PARGAS med omnejd finns det många aktiva amatör­ grupper som sysslar med mu­ sik. En av dem är ANIARA. en grupp som består av fem killar. Gruppens dragare är Folke Pahlman, 29. som ock­ så är ungdomsledare på del­ tid i Pargas. Halvåtta följde med då Ania­ ra hade premiär på sin rock­ opera ROCKSTJÄRNAN den femte mars. Rockstjärnan är resultatet aven lång tids hårt arbete. Folke Pahlman står för både text och musik och berättar att det tog honom ungefär tre, fyra månader att skriva musiken medan texten gick på en vecka. Musiken har gruppen övat in i ett år och teaterdelen har man hållit på med sedan hösten. Rockstjärnan hand.Jar 0'IIl en ung kille, som står vid sitt en­ formiga arbete och dagdröm­ mer. Han drömmt>r att han blir en beundrad popstjärna. som älskas av alla. Men, men ... efter en tid märker han att det kanske inte alltid är så lätt att vara ett ideal för alla sina fans och han gör många illa genom sitt ansvarslösa handlande. Nå, vi ska kanske inte avSlöja hur det går tin slut. Det får ni höra i Halvåtta torsda­ ger. den 22 mars kl. 19.30. Halvåtta bandade hela före­ ställningen, som samlade ett stort antal ungdomar till för­ eningsgården. Aniaragruppen har nästan bott där de senaste veckorna för att få allt att fWlgera till premiären. Så lätt var det inte alla gånger, fö-r alla var nybörjare och visste inte hur man gör teater egentligen, så föreställningen föddes enligt principen försök o.ch misstag. Skådespelaren Ulf Törnroth har ett par gånger koJJUDit till Pargag och ·, gett goda · råd At gruppen, men an-

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 22 mar8 1979

Aktiva tonåringar z Jeppo

bjöd på barnfest, våfflor

INOM de flesta föreningar finns väl nu ett tonårsråd. Ett sånt finns också i Jeppo ufo troligen den tredje i ordning­ en. Men det tycks vara något speciellt med årets tonårs­ råd. för det verkar s()m om dess medlemmar gett till ny­ årslöfte, att nu ska det börja hända saker och ting vid "Samlingshusi". Tonårsrådet tillsammans med övriga tonåringar i Jeppo började med att inreda ett rum åt sig. De fick i stort sett fria hän-der att inreda uf-lokalens klubbrum. Färggranna affischer och plancher sattes upp på väggarna, jättelika kuddar tillverkades och några gamla bord sågade man benen av så

att de kom ner på "kudd-nivå". När de så hade rummet klart satte de sig ner på kuddarna och spisade lite musik. Men verksamhetslusten kom åter över dem, vad skulle de nu hitta på? Jo en fettisdagsfest . Sagt och gjort, de kom att tänlm på att tonårsrådets kas­ sa var ganska mager så de beslöt försöka tigga ihop in­ gredienserna till ett våffelka­ nars har den fått sköta sig las, vilket visade sig vara en själv. Nagra pengar har grup- fin ide. (Tack Milka och buti­ pen naturligtvis inte haft till kerna i Jeppo för ingredienser­ förfogande. Amatörkultur är na.) ju inte det första, som de komPå fettisdagskvällen var det mun~.la myndi~?eterna .~~mmer i en jämn ström som kom och att tanka på nar det galler att åt våfflor eller köpte hem, det lätta på penningpungen. såldes ca 400 våfflor med Aniara består förutom av I gräddvisp och jordgubbssylt på Folke Pahlman, a~ Tryggve som tonåringarna tillsammans Bergman, 20 år, Christer Berg- med några äldre kockar till­ mall, 21 år, Jörgen Bergman, verkade. 24 år, Tom Lindblom, 18 år Då våffelfesten var över och för teaterinsatsen har Hen- började de fundera på nåt nytt rik Hankalahti, 20 år och Tina och någon sa att 1979 är bar­ Ehrström, 18 år, dessutom en- nets år "så nåo sku vi kuna gagerats. Henrik är popstjär- · ha et bånfest tå". Alla var nan Johnny Land och Tina spe- med på noterna och förberedel­ lar av hans fans, som det serna kom igång någon vecka går tokigt ~?r och som får före sportlov. Det tillverkades Johnny att tänka om. maskeradhattar,övades in en Halvåtta försöker stöda ama- teater och bakades hemma­ törkult,u r genom att ge plats gjord gräddtårta. fö.r så4an i programmet, men Så kom då söndagen den 4 svårigheten är att hitta den där mars då det hela gick av sta­ den utövas., så om du håller på peln, testen började med att med nånting som kunde In- . Jeppo ungdomsorkester fram­ tJ"essera a.ru;ITa, ta då konta~t förde några stycken. Sen hölls med redaktionen. Adressen är välkomsttalet av tonårsrådets Oy Yleisradio Ab, Halvåtta, ordf. Lena Sandström och .s å PB95, 00251 Hel~ingfors 25. var det dags för Trasan och barnen de spexade, sjöng och Radion torsdag kl. 19.30.

en

--------­

, * UH SundelI öveJTäcker första priset vid maskeraden

åt clownen

Katarina Grahn.

ledde allsång m.m. Under pausen efteråt såldes Hotell- och Restaurang­ saft och gräddtårta i serve- . skolan i Vasa (kod 10) ringsrummet och utanför loka- StudiellnJen för restaurangservltör

len kunde barnen åka hundsIä- (k_d 176)

de. Sex medlemmar från Hund- Inträdeskrav:

sportföreningen i Nykarleby - uppnådd IS-Ars A.lder (under

var där med tre hundslädeski-studieäret)

- genomgången grund- eller mel­ pagen. I lanSkola Efter pausen var det dags _ godkänt inträdesprov . . för teaterstycket Serverat Ers Ansökningstid: 1.-31. 3. 1979. Majestät vilket barnen verkli- Ansökningsblanketterna fäs frän , grundskolorna, arbetskraftsbyräer­ gen tycktes uppskatta om man na eller direkt från skolan. får bedöma direkt efter skrat_ _ __ _ ten och applåderna. När de OBS! UTANFöR DEN GEMEN­ gick hem tror jag nog de tyck- SAMMA ELEVANTAGNINGEN. te att det varit t uSd:le linje n fo"r restauro.ngkock . .. d en ovanligt I °SB hä!1d~lserIk son ag. (l-årig)

Under sportlovet ordnades Inträdeskrav:

bl.a. en maskerad med 80 mas­ - uppnådd IS-års ålder {under

studieäräptl k k la 2­ kerade och en del omaskerade· ..' .. - ~enomg ngen yr ess o , For musiken stod dls~:]Oc~eyna årig näringsekonomisk linje Christer & Folke. Stammngen AnsDkninrrstid: Pägår fram till var den rätta men lite för lite 31 . 3. 1979.

folk trots att det var ordnat Ansökan jämte ?etygs- (j~lbe. .... tygs- ) och arbetsmty/!,savskl'lfter med buss. Priset for bast m~s- kan sändas direkt till skol an utan kerade gick till Katarina ~peciell An~ökningsblankett Grahn. Hon fick ett 50 rnks AdreSS: Krutkällarvägen 2. 65140 köpkort för sin clownkostyme­ VASA 14. Tel. 961 1246555 P. B. Jan Koskinen. t.f rektor ring.

I~--~----~-------.

I

* FOlke Pahlmans rockopera Ro"kstjiirnsn hör Halvätta on} torsdag Trygve Bergman. Ht'nrik HankaJnhli, Folke Pllhlman, Chriswr Bergman, vi i

22. 3. kl. 19.30. På bilden

Tom LIndblom, Jim Karlsson 000 Jörgen Bergman. J.iingst framme roclt"tjiirnans fan Tina Ehrström ocb progrlUJlJDa­ fr.v.

karDa ClaUe lindholm och Toa ita.nninea från

HaJvå.tta-redaktlon(~D.

Tipsa ÖP om vad som händer! Tel.

JAK()H~TAD

967·13 !'55

VASA 961-11 3522 MALAX 961-651 514


öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 22 mars 1979

Femte ringen på skidor:

Sk,atila bröt nu

Böles s,eLaerrad

) FEMTE RINGENS föreningssl<idningar samlade inte rik­ tigt lil,a många deltagare i år som de senaste åren. Det var i alla fall 94 deltagare från 11 föreningar som ställde upp i Solf. lUärldigt nog hade värdföreuingen iute en enda delta­ gare. Efter tre raka segrar fick Singsby uf , Iskmo-Jungsund Böle uf denna gång se sig be- uf 19, 9) Uf Hoppet, Tölby hI segrad av Skatila ufo Böle hade 18, 11) Kvevlax uf 13 poä~g . \'1.sserligen fått upp hela 26 Damer 5 km: 1) Margot Ahl­ skidlöpare, men från Skatila bäck Böle uf Vikingborg 18.27, kom 29 tävlande. Det var fram- 2) Elisabeth Sandås Smedsby för allt Skatilas damer som fäll- uf 21.48, 3) Anna Bella Thölix de avgörandet. Uf Hoppet 22.52, 4) Anna Lisa Skatila fick nu först?, inteck- Pått Wasa uf Skatila 24.18, 5) Dingen i ett nytt vandringSpris.! Maj Britt Pörn Wasa uf Skatila Poängen räknas så att segraren 25.58, 6) Annika Back lIf Havs­ lir 20 poäng, tvåan 19, trean bandet 26.15, 7) Evy Finne Wa­ ~ osv. Alla d~ltagare får åt-I sa uf Skatila 26.58, 8) Britta minstone en poang. Klockars Korsholms uf 27.27, Andra ringen vann nreidablkk~tafett en för tredje g:\ngen ol:b lo g bf'm vandringspriset för gult. 9) Susanna Berg Uf Havsban­ Här är det tredje ringens Leif Eriksson som växlar över tIll Ann Uritt Lönnqvfst. Resultat från lagtävlingen: det 28.02, 10) Elvi Martens 41.46. 1 ) Wasa uf Skatila 179 poäng, Korsholms uf 28.04. 2 ) Böle uf Vikingborg 149, 3) Herrar 10 km: 1) Eirik ös­ Herrjuniorer under 18 år 5 Km1lholms uf 90, 4) Smedsby teråker Böle uf Vikingborg km: 1) Veli Matti Jakobsson ut 58, 5) Uf Havsbandet 53, 6) 32.05, 2) Jan Erik Hall Smgs­ Korsholms uf 18.03, 2) Jan ' arra Vallgrund uf 42, 7) by uf 35.58, 3) Rolf Erik Ny­ Engman Böle uf Vikingborg dahl Norra Vallgrund uf 36.01, 19.27, 3) Mats Påls Tölby hf 4) Börje Sten Norra Vallgrund 19.53, 4) Håkan Karp Wasa uf uf 36.50, 5) Johnny Örn Iskmo- Skatila 20.20, 5) Tom F'ors DEN TRADITIONELLA Breidablickstafetten skidades se­ Jungsund uf 37.44, 6) Dan Ahl- Smedsby uf 20.28, 6) Tomas naste vecka igen efter något års paus. Stafetten 80m är c'll bäck Böle uf Vikingborg 38.33,! In.go Wasa uf Skatila 21.39. .7) tävlingen mellan ullgdomsringarna skidas vid Vörl foll , hit~­ 7) Folke Boij Böle uf Viking- Kjell Pått Wasa uf SkatIla skola med Norrvallalinjens elever som arrangörer. Varje borg 39.00, 8) ,Rune Paro Kvev- 22.00, 8) Karl Erik Norrsjö ring ställde upp med 8 personers lag, varav tre damer och lax ut 40.02, 9) Leif Ahlbäck Smedsby uf 22.39, 9) Dan Pörn fem herrar, Böle uf Vikingborg 40.30, 10) Wasa uf Skatila 23.22, 10) Hen­ Arets tävling blev en uppvis­ Mari Hjerpe också från andra Valdemar Munck Korsholms uf rik Ingo Wasa uf Skatila 24.26. ning a vandra ungdomsringens ringen. la~ som ledde stafetten frå,n Tävlingarna skidades under helt, vilket man nog kan säga start till mål. Genom segerr. tog idealiska förhållanden. Trots har varit en skam för den an­ andra ringen nu sin tredje in­ det ställde endast fyra lag upp nars så snygga och moderna teckning i vandringspriset och fastän alla ringar fick ställa upp med obegränsat antal la g. lokale,n. Toaletterna byggs på tog hem det för gott. talko under ledning av Alf Lind Tvåa blev tredje ringen lag Resultat: och Bengt GrondahJ som också 80m slog trean fjärde ringen l) Andra ringen 1.30.02 (Tomas utfört det mesta renoverings- med nästan 4 min . Fjärde rin- Wannäs, Britt-Mari Hjerpe, Johan Dagsmark ungdomsförening arbetet i lokalen . Föreningen gens lag bestod av ett för- I Lind, Eva Granberg, Jan-Erik Hö­ har hållit årsmöte och där väntar r enoveringsbidrag från eningslag från Vörå uf liksom derlund. Carita Nordberg, Peter åt~rvalde man ordförandl'n staden nästa år. också fyran sjunde ringen som . Klemets. Sixten Räggman) . 2)

I

*

Andra ringen vann

Brei.d.u,blickstafette1!

Förhandstitt på F,nrovisorna

Dagsmark uf återvalde Hammarberg

I'

!::r:ls~~, "::;::r;~ D~~e:~~ förande !\fiJmel Nelson. I<as­ sör lIans-Erik Norrvik, se­ kreterare Lasse Ba('klund. samt lians Linde ll. !\Iarina I l , 1\1"i"ae I G T'mua ··.l Il \ 7"\ ,I,Um J. E/?: il R os r.nb ac l<, l\h j-fl riti LilJlmll. Alf Lind och Dick Hemberg.

representerades av Töjby ufo :I~:~e T~~~enSi:~~~!~ ~~fOIfEI'~~~~ För. de bästa indiv.iduella son. Ann-BrItt Lön'nqv!st. Karl­ prestatIOnerna s,,:arade l ?err- : Henrik Blomqvlst. Monika 8 ,,\.10. kl~ssen~ andra ringens SIxten : Kaj Finne. Tage Back). 3) Fjä rde Haggm~n som ha de den snab- ringen 1.37.20 (Håkan Dahlin. Asa Klemets ' G UD J ansson, ba s t e tiden samt Peter .. . .. I Grm d, D an F riman. som hade 5 selL samre tId an Gunder Härtull. Agneta Hedlll r.d. lhggman, Emil Tunis, Sune Dahlin) . 4) Av damerna var f järde ring- r S}Unde ringen 148.35 ( B c!1gt ens Agneta Hedlund snabbast : Norclmyr, Ann-Mari öst prd " h l. Tor N ågot bin gospel blir clet inte oeh slog andra ringens Eva I Ju thm an, Carina St enhOlm, Peter heller för att också de visat Gr~nberg med 12 sek ,..Hon v~nn STöderback, M8rie Smeds, Ralner sig vara förlustpringan de. 1 Sin tur med l s ek. over Brltt- Nylund, Alf Nordmyr) .

I

Några ungdomsdanser blir det troligen inte under det kom­ mande året, för att dessa har visat sig gå med förlust . Gamm aldanser blir det d ock • fre0. r.gsk vä ll en bl.a. på lang blir det dans med Kv ev b x ~ il . let och på Valbor gsmäss.J a rton blir det b ordsbeställning.

i

I

.. _ re Israel. En for-I :.;;;z.-J:::OU'''l: p arets eurov isor Den stora huvudfrAO'a n på m3]Tgh e t.. att ta oss på: års mötet var byggande; a v in· ~n och lordagen d å de ! netoaletter. Sådana ha r sakn a ts o de1 ta~ ande ländernas me­ presenteras. I den första delen sänds föl­ åtta länders melodier: gal, Italien, Danmark, Ir­ F"(roJa nd. som representeav Katri-Helena, Monaco, ' GnS. a och Schweiz. , Lörda!!'ens program presen'raT följande tolv länders me­ lodier : Förbundsrepub1ik~n Yl d.mon.t.....or flSrstlrkare. mlx.rs••ynt.fll:&.rs. gitGrr.r:-. .... Israel, Turkiet, pedal.r m.m. m.m.

rike, Belgien, LlIxem­ P6 kYllI.n Ir det POp·FM I Stad.hus.t. dir du ockt6 . ., l1li1­ bm-g. Ho and. Sverige. Norge. IIgh.t att •• v6ra gr.lorfr. o. m.ld. 17.00.

EJ:l?land. österrike och ~pa­ nie . Programvärd är Marjatta 5and6gotan 13. Vasa Lenuänen. Tel. 961-110159 TV 1 torsdag kl. 19.15 lör­ dag kl 18.45 (färg).

I

11'

i

l

I

MUSIKER OBS I Stor MUSIKUTSTÄLLNING på

Onsd. 28. 3. kl. 13.00

I'

UIIIII!lUM_ ,. 1 _ ______

, MUSIC '---------------~ MAN


ö~TERROTTNI~K~

8

POSTEN

Torsdagen den 22 mars 1979

Diskussion .med elerer som sett Förintelsen

FILMEN MAs'"fE AVSI(RÄ FRÅN ATT LÅTA DET I: I

.

'.

o FÖRINTELSEN var en bra film därför aU den avskräcker oSS från att låta det hända igen, det som hände i Tyskland under nazismen. Filmen be· rättade inte hela sanningen, men den fick oss alt reagera genom aU del var mycket ·känsla med. Ungefär så kunde ml!n sammanfatta de synpunk·

ter som kommer fram dä jag diskuterar Förinte/· sen med en f(rllpp elel,er i hÖ,(!stadie."k"lon i V örn Det finns också mycket a't kritisera i filmen, nw,' på det 'wla taget lycker eleverna att den har fun, gerat bra.

De fick lyda order. - Fast jag tror inte att det handlade bara om Hit· ler, säger Britt-Marie (16) . Synnöve (14): - En en· da man kan inte ha åstad­ kommit så mycket ont.

inga vapen och ingen vt'rk lig ch'\!1s "tt göra motstånd Britt-Marie: - Många r '· ka judar köpte sig fria oc!: ställde sil.? nästan på ty!': karnas sida. - Jag tycker inte vi S" tala om tyskarna i a!lrr:ä:~ het, säger Susann. Det " H nog högre män som b ~ stämde. och vanliga tyska' var rädda att råka illa u' själva. - Men hur kan man b5r ja hata så? frågar Eli>l~ beth. Bertel Granström : - J ~ . tror inte att vanlig-a tysk " s:>l-dater stod ut. Vakterr~ var nog särskilt utvalda s"\ dister. - Det VA.r väl de stvr" ~ de som bcstäm<:le. säger P ' kan. De S'ltt b'l1{nm sk - ' b()rdet och beMvde intf själva sköta mördanrld

,.

'.

*

Elisabeth Smeds, 15 är, Ors­ vais: Känslor päverkar mer äD fakta!

- Egentligen är det en alltför snäll film, säger Eli­ sabeth (15). I verkligheten var de ju bara benrangel, de som fanns i lägren. Men det var väl svårt att få fram i en film. Förresten kan det inte ha varit så roligt att vara tysk heller. Stefan (15) håller med: - Vanliga tyskar hade in­ te så mycket att välja på.

• Vi kommer in på frå!2"a.n om det var en bra eller då­ lig film. Alla tycker att de vet mer nu än före filmen. Susann (15) säger att hon har hört mycket om naziti­ den, men hon har inte kun­ nat tro att det var så hemskt. - Det var ju hemSkare i verkligheten, säger Elisa­ beth. Jag har läst böcker och sett andra filmer. Det förekom ju till exempel grymma medicinska experi­ ment' på lägerfångarna. Det var hemskt för dem som var med, men folk tror inte att det har varit så svårt, säger Britt-Marie. Då är det bra att man visar Förintelsen. Bertel Granström, lärare i historia, sitter med en stund i diskussionen. Han säger så här: Det fanns ett fint grepp i filmen. Man hade valt att låta det handla om två familjer. en judisk och en tysk, och det fick titta­ ren att engagera sig. Man reagerade mera på känslf)r· na än man skulle ha gjort på kalla fakta.

*

Stefan Pähl§, 15 är. Vöril avr'.i.ttaoo folk vid massgravfU'lla, I"('agerade jag m:o.st försts R"\n~cn. Sedan var det nästan så att man vänJde sig. Nä.r man

• Håkan (13): Under transporterna tycker man de skulle ha gjort något. Det var ju en massa judar mot några tyskar med ge­ vär. Men annars var tys­ karna förstås överlägsna med vapen och sånt. -Judarna var förföljda, säger Hans (15). De hade

• Jag undrar om någon har synpunkter på varför judar­ na inte gjorde motstånd. Varför lät de sig frivilligt ledas in i gaskamrarna? - Det var konstigt. sä~er Britt-Marie. Judarna i ghe't· toi sa ju själva. att "tys­ karna dör ju som alla and­ ra". Varför gjorde man då ' inte mera?

- Dc borde nog ha för­ sökt, menar Synnöve. De dog ju i alla fall.

*

HAkan Björk, 18 är, Vöm: Nynazlsterna är väJ bara eD bep "baJvmjölogs" typer. Fil· men kan .kanske avskräcka 088 frAu dot. ­

Elisabeth protesterar: - Tänk er in i situatio· nen. Var och en tänkte på sig själv. Alla hade väl be­ stämt sig för att just han eller hon skulle klara sig med livet i 'behåll.

*

Susann .JohanssoD, 15 är, OravaJs: .Jag reagerade abso­ lut mest pä första avsnittet. Sedan blev man faktiskt van vid avrättningarna.

• Alla tycker att det var viktiga scener i filmen där man visa:)e hur de höga na­ zistpamparna mådde illa. då de såg avrättningarna vid m '1 ."S"T8Varna· Vi börjar fundera över om samma sak skulle kunna hända igoen och på andra ställen än i Tyskland. - Int", i rlal.? trnr Ha!"!!. Jag misstänker att folk sku'­ le protestera. TyskarnA. goiCK med för att de var rädda. - Inte var det bara rä-l.<:;­ la.. sä~er E Ii s abet.h. Hitler hyllades ju redan från bör­ jan av folkf't, Det var mån­ ga som stödde honom. . • Vi måste se på Tysklands förflutna. säger Bertel Gran­ ström. Landet var slaget ef­ ter första världskriget. och det var svåra tider på mån­ ga sätt. Då steg Hitler fram som en stark man som skul­ le ge Tysklanä en ny fram­ tid. Det var inte svårt att locka folk med sig. Britt-Marie: Nazister­ na skyllde bland annat på att judarna hade dödat Kristus. Man lurade folk . med sig heLt enkelt. Håkan: - I dag tror jag att något liknande lättast skulle kunna hända i Sve­ rige! Man har ju börjat

Ill..i!'!shandla invandrare då nu. Bertel Granström : - Del händer grymma saker många ställen. Hur är d i Chile? Och vad sker i Iran i religionens namD _ Om man tar upp nazisme till grundlig behandling i skolan, så borde det: i si

*

Synnöve 8vanström, 14 år• Orsvais: Man fär höra att • miljoner judar har mördats. Men vad betyder det dä mu knappt vet vad 6 miljoner är! Man reagerar mer på känslor än på siffror.


_____ T_o_rsd_"..;;g;..e_n_d_e_n_2_2_m_"_r_s--=l.:..979..:...::.._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _Ö=-S:.,.T.:...,:(I;.:.".:R~R OT T N I S K .O\

I' (J S T ..: ~

.... .

Önskemål· om

hisforieundp.n)i.~nin,~(>.'l·

I-Iur Gell varför vil{tip:are ~:~.'

äp att bara få veta nar o

VI KOMMER IN på. skolundenisningen när vi sitter och resonerar om Förintp.hen. Alla är eniga om att det skulle visa~ mycket mera film I högstadiet. Man vill ha mer "kän..la" i skolundervisninJ:en.

NDA IGEN

- Ta andra världskriget, säger Synnöve. Vi talar om att det var "attacker" hit och · dit, och vi använder en massa konstlga uttryrk . Men hur var det för vanligt folk under kriget? - Fast tiden räcker väl i.nte till för film och sånt i högstadiet. menar f;tefan. Man kan ju inte göra skolan hur lång som helst. - Det är för myckE't siff­ ror, sä~er Synnöve. Och så talar vi allmänt om län­ derna skövlades. Man tycker synd om att det brann upp så och så mycket skog där och där. men varför brann den där skogen?

att

Och vems skog var det? fyller Elisabeth i. Vems arbetsplatser var det som förstördes? Håkan: - Det var roli­ gare j lågstadiet, för där hade man mera t.id att be­ rätta på lektionerna. Hans och Stefan håller med . De minns när Nestor, läraren, bjöd på karameller och drog historier från kri­ get. . -

nynazistiska rö­ ;ra länder. bero på? ha makt, sä­ ~ara

en hop '"1IiPrmtjöllog:a" typer, menar

ker att judarna skulle ha gjort så och så. Men hur hade vi själva gjort? Håkan: - Alla tänkte på sig själva, både judar och tyskar. Judarna ville klara sig levande genom förföljel­ sen, och tyskarna ville göra karriär. T"ånk på scenen där Dorf börjar tvivla, och hans hustru säger att han måste

I England det en mas­ mej arbetslöshE't och då vill man skYlla på. Man svarta tar ar­ "E3ia%::aI!!I:m8. frin de vita· Eliialbeth : -

.1I!Irl"'.

'8 1!81!pe·1

ar

för

karriärens jllllllUlIllIlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllli

• Det som fanns bakom, främst Hitler och hans roll, borde ha kommit fyram bättre i filmen. Det är alla eniga om~ - Jag skulle vilja veta lite mer om vem Hitler var, och vad han gjorde, säger Hans. .

!1I111111111i1l1l1ll1ll1l1l1ll1l1l1l1l1l1ll1ll1ll1ll1ll1l1ll11ll1l11l1ll1ll11l!

De -.et inte vad det

*

man talar om krigen, att man konstaterar: "och så stupade IlA och så Och så

pr

mån~a

vi vidare!

soldater".

• Nu har vi sett Förintel· sen och vet att det ,'ar hemskt. Men det händer ju •

BE B/DAN 11

HIM:LER: Alla kände till namnet 1nnan de såg fU­ men. Man vet också att han var en av "de styrande" under nazitiden .

..

I

Någon har hört hans namn I teve. Stefan vet också att han sitter i Spandau-fängelset än I dag. HESS:

Alla vet att han var Hitlers "motsva­ righet" I Italien. Stefan känner också tU! att man talade om faelsm I italien, Inte nazism

TREBLINKA: Inget vet vad det var. även fast de har sett filmen . BABIJ JAR: OkälJt både före och efter .filmen.

- Skriv det här till sist, säger Elisabeth:

Britt-Marie Häggman, 16 år, VÖn\: Otta blir det så när

EICHMANN: Alla minns

honom från filmen, men det

är bara· Britt-Marie som

tror att hon har hört nam­

net tidigare Nli,r jag be­

rättar att Eichman flydde

till Argentina och dömdes

. först 1962. är det fler som

kommer ihåg honom.

AUSCHWITZ: Alla viSb"te redan före filmen vad det var En av lärarna har be­ sökt Auschwitz och berät­ tat och visat bilder I sko­ lan.

- Det finns ju hat mel­ lan många olika folk, fort­ sätter han. Se på finländar· na och ryssarna. Men inte är det ju vanligt folk som har ställt till krigen här heller, . det är de som be­ stämmer!

........

efter tevefilmen ? VI ställde oss den frågan vid diskussionen I Vörå. Jag nämnde några centrala per­ son.. och ortnamn från na­ zitiden, och eleverna försök­ te erinra sig om de hade hört dem före fIlmen och vad de I så fall visste om dem

MUSSOLINI:

Det kanske var bra att det pratades engelska säger Synnöve. Då kan man skilja på mördarna . i filmen och vanliga tyskar i dag!

ungdomar i dag omkring med hak­ halsen eller ritar på tavlan i klass-

II Vet vi mer om nazitiden

I :'::IO:;;:d I

Elisabeth: - Nu handlar det om tyskarna i allmän· het, och folk kan fatta det fel. Det är risk att man bör· jar hata alla tyskar.

att det kan ",ar som helst minoritets­ Iand, säger

säger Stefan. - Jag tycker för det som sig ! fundera \' skulle reagerat, man hade 't i ett utrotningsläger. Vi sitter här och tyc­

fortsätta skull.

Det var intressant, och

det stannade i minnet, säger Stefan. AHa är eniga om att det ' är viktigare att fråga h u r och var f ö r än att fråga bara n ä r. - Vi får nog be Nord­ qvist berätta lite om Ausch­ witz på nytt .. .

*

Hans Bagge, U år, VÖn\: Man har väl tänkt mera på vad som hände än på hor Ju­ darna själva klinde det. Det har varit bara siffror.

• Elisabeth lägger till: ­ Jag har hört om ett annat läger. Jadwlga. där man gjorde experiment med fån­ garna. Det var en f!lm om en av läkarna I teve. Stefan: Något som man visste ganska lite om var, att tyskarna också vU­ le utrota andra folk än ju­ darna, till exempel polacker och ryssar.

..

"


öSTERBOTTNISKA POSTEN

10

...

Torsdagen den 22 mars 1979

....................................................... ..........................................................

(

!4H planerar aktivt Jeuhileu,msår i

i i

i Alla tretton ledartjänster besatta I JUBIL EUMSÅRET ser ut alt bli ett aktivt år inom Österbottens 4H..distrikt, konstaterar distriktskort­ sulent Bengt Barkar efter de instruktörsdagar som hölls senaste vecka på SÖFF i Yttermark. 4H fyl­ ler SO år under 1979. 1 år är d",t första gången som alla 13 in.~truktörsvakrmser i Österbotten är besat­ ta vid tUm här tiden på året. Nya instruktörer för året är na, men Bengt Barkar tror att

Barbro B jörkell i Nykarleby, det skall ordna sig.

Gretel Nyman i Vörå-Maxmo. övriga instruktörer inom ös­ Matts Beijar i Korsholm och t bott B 't Th~-> . . M' ) B r 'K D , er en ar erl vuen I I an ur mg I orsnas. en K I b H I D hl 'k . T sistnämnde har tidigare varit ",ar e y, e e~a a VI. I erCaby, Wickman d e ItI'd sanst"lld a ' F"or V"or å -Max­ Jarv-Nedervetll. , . . d t ' t h It kl rt I Kronoby, Bntta KJellman I mos d e, I ar e In e e a E sse- p urmo, G un E ase I strom I med bidragen från kommuner- Ped "La L' H" ersore- rsmo, ISe agg­ lund i Oravais, Daga Granholm

i Replot-Björköby, Måns Ek­

holm i Malax. Hans Wickman

i Närpes och Margita Sjöstrand

i Kristinestad. 00

00

I

00

00

En gammal

dröm som +

,

I

II'

.5o.-årsjubileurn

*

m-instruktörer och ledare diskuterar hur de skall ställa sig inför utsIktema att bH förmedlare av

Det blir ingen större fest barnvakter, fr.v. Hans Wickman Nllrpes. Sigurd Enholm Lappfjärd, Barbro BjörkeU, Nykarleby, Mar­ gita Sjöstrand Kristinestad och BrItta Kjelbnan Esse.. Bakom dem dlstriktsinstruktören Beng1 Bar­ under jubileumsåret, säger kar. 4H:s verksamhetsledare Henry Gustavsson. Vi firar i arbetets band med årsavslutningarna dersgriins för deltagande är' någon dag ledig sku}!e det vatecken med en fotatävling, en och utställningarna på. hösten, 14 år. ra bra om de skulle kunna rek­ Ö ·;TERBOTTENS antikva- uppsatstävling och en fråge­ virera barnpassning från 4H. riat heter ett nyöppnat stäl- tävling mellan klubbarna. För , Nordiskt kontaktAr Insamling Sigurd Enholm, Lappfjärd, le i Vasa där man får köpa övrigt hoppas vi att klubbarna av plastsäckar nappade genast på iden och fö­ eller sälja böcker, skivor, uppmärksammar jubileet i sam­ 4H-klubbarna i hela Norden reslog att .distriktet .o mgående postkort, frimärken, tavlor, ; har gått in för att fira år Närmare 200.000 handelsgöd­ skulle ordna en kurs för 4H­ foton, grafik med mera. Det 1979 som ett nordiskt kontakt- selsäckar samlade 4H-medlem­ medlemmar som vill lära sig bli ett ställe bara för samlare. år b "tt H G t . öst bk tte 'h aOOr laoonskonstnä'ren Christian Man vill satsa på en ung pu' era ar enry us avs- marna 1 er o n I op un­ sköta barn. Olsson som tillsammans med .son. Det blir stort 4H-Iäger i der fjolåret. Det gav en inblik, och man vill ha en öster­ Vinterverksamhet fem konstnärskolJeger för­ bottnisk linje. Väderkvarnen i Danmark, en fototävling och komst på drygt 16.000 mk. ToSundom har fått stå modell för en teckningstävling samt talt samlades i Svenskiinland i klubbarna verkligar en gammal dröm. gruppkontakter över gränserna nästan 700.000 säckar. antikvariatets "firmamärke". i form av att klubbar från ett Denna aktivitet fortsätter Distriktets årsmöte tog ock­ Jag har samlat böcker, postkort, frimärken och liknan- På samma sätt som den land gästar en klubb i ett an- även nästa sommar. Priset per så upp frågan om vinterverk­ ' gamla kvarnen var en sam- nat land. . säck höjs då till 9,2 penni. samheten inom 4H. Det hävda­ de i många år, säger Christian. des att föräldrarna på en del Gamla saker är intressanta lingsplats i byn, viII vi att ös- Till lägret i Danmark tän­ därför att de . ger en bild av · terbottens antikvariat ska bli Videkampanjen häll tycker att det blir för sin samtid. ker vi ordna en buss från ÖSmycket aktiviteter- och att oc-k­ ett ställe där man kan räffas terbotten, säger Bar . kar. AI- . 125 4H-m?dl~mmar i Svensk- . så andra organisationer .·inte Antikvariatet ska ändå inte och prata.. . f mland var I fjol med och sam-I alltid ser med blida ö ~on på lade skott av vi1ebuskar som i aktiviteterna in om 4H. Henry växer snabbt. I hela landet var' Gusta vsson sade att det var a'1talet 2000 deltagare. Från otänkbart att 4H skulle åtp.rf-Tå plant- kolan i K a nn~ls m ed dehs till den tiri då instruktörer na att 30 av pr ~ven forefaller va- I var anställda endast under ra värda att sats·a på som l s:)mmarmånaderna. snah'tJ 'äxande vide för energi­ produ ktion. Det längs.t 'l årsBengt Barkar sari e att 4H, skottet i K:tnnus var 193 cm . som har flE'st un ["doIDs<lrbd'l­ Av skott från stubbarna var re i landsdelen. bör vara med det läng-sta i landet 3()9 cm. och sk:ma verk s,~mhet för de Videkampanien f(}rt.'lätter y t­ ung-a. Men inte behöver vi gå terligare två år, Enligt beräk­ i vägen för andra orv,anisatio­ nin.gar kan snabbvä'Cande vidE' ;ner. Vi kan gå ut till mindre ge en tillväxt om 40 kubikme­ byar och samla de ungdomar ter ve1massa per år. Den nor­ som finns där, sade han. Våra mala tillväxten i skogarna är instruktörer, som har god 10­ 3 kubikmeter per är, kalkännedom. kan ordna verk­ samhet på s.ådana orter där det inte finns så mycket utbud. • B!lrnpassning Närvarande instr1lktörer var ny akthitet helt eniga med Barkar och be­ 4H-d'istriktets ordförande Hol­ rättade om mac;sor av oJioka ak­ ger Knös meddelade vid års­ tiviteter som de dragit igång mötet att de organiserade lant­ i perifera byar och om verk­ husmndrarna inom ÖSP har fö­ samhet som 'inte förekommer reslagit att 4H skall ta upp inom någon annan organisa­ barnpas'3ning pä programmet. tion. När lanthusmödrarna vill del­ Seg ta i möten och kurser eller ta OlrlsUaa Olsson framför en mi niutstäJlning av gamla postkori med bammotiv.

ft~ rverldigats

+

+

I+

I

+

I

I

JI

*


Torsdagen deu 22 mars 19'79

ÖSTER80TTNI~R~

POSTEN

fl

Kampanje:z Våran skola skapar brygga mellan skolan och hemmet - DET HÄR VAR ROLIGT! Det blev en strålande akti­ vitet! Det är imponerande att se hur eleverna går in för uppgiften. Sånt här återvf'rkar också positivt på skolarbf'­ tet. Allra bäst är det att vi lyckats få med hela familjen i aktiviteten. Kampanjen skapar en brygga mellan skolan och hemmet och mellan högstadiet och lågstadiet. Rektor Helge Ahlström vid Korsholms högstadieskola vet inte riktigt hur ban skall formulera sin tillfredsställelse· Det handlar om "Kampanjen Våran skola" och den aktivi­ tet den utlöst i kommunpn. I sex av kommunens lågsta- i Vidare bestämdes att kam­ diedistrikt ordnar högstadiets I panjen skulle genomföras i låg­ elever någon form av tillstäl1-1 stadiedistrikten. En elevgrupp ning. I alla lågstadiedistrikt utsågs inom varje distrikt. De blir det någon form av aktivi- fick till sin hjälp en föräldra­ tet och insamling. Eleverna hål- grupp som skulle bistå vid pla­ ler arbetsmöten eller slöjdar neringen. Centralkommitten fö­ och bakar på skoltid. Det kon- reslog att insamlingen kunde kreta målet är att samla in II göras i form aven familjefest, pengar fÖr en stereoanläggning , en basar eller genom minOre till skolans korridorer. lotterier. - Det är skolornas klubbÅtminstone i norra distriktet central - ett halvstatligt or- (Karperö - Singsby - Jung­ gan - som står bakom Kam- sund Iskmo), Kvevlax, panjen Vår skola. berättar Hel· Smedsby-Böle, Karkmo, Vei­ ge Ahlström. Det är fråga om kars och Solf blir det någon en årlig kampanj. I fjol var form av fest. Det kan bli fle­ temat "Hyfs och Hänsyn". re· I övriga distrikt ordnas nåÅret innan "Arbetsron l sko- gon form av lotteri. Vil.rdparet Sune G1ader och SUna Back sköter lottdragningen, medan Manta L1thlm hannar IIID lan". vinst. På lokal nivå är Föreningen • Buskul i Karperö skola hem och skola, grundskolrå­ des ytterligare "sticklotterier" i Karperö, Annika Sund, Annika ra-Lisa Backman, som berätta­ det. elevkåren och lärarna inÖVer 200 persone,r - föräld­ vilka de medhavda varorna ut- Pada, Siv Klemets och Marina de litet om förhållandena vid kopplade. rar, högstadieelever, lågstadie- gjorde vinster. Koivunen, sJong schlagers. skolan. Väl'dpar vid festen var Den övergripande må.lsätt- elever och lärare - hade samEn förälder med anknytning Kristina Beijar och Caroline Stina Back, Iskmo och Sune ningen för kampanjen är att lats i Norra distriktets låg- I till ett bryggeri hade ordnat Stenbacka från Karperö fram­ Glader, Karperö. Behållningen blev ungefär stärlre. elevernas samhörighets-I stadieskola i Karperö när hög­ fem korgar läsk. Eleverna. ha­ förde en jazzdans. Elever från känsla och ansvar för den eg- ! stadiets elever hade ordnat de bakat 400 bullar som såldes tsk mo och Jungsund framförde 1.250 mk - några hundralap­ par mera än vad som skulle na skolan samt att öka kon- "Stereo-vision", lätt vårunder­ till kaffet och läsken samt som två sketcher. takterna mellan skolan och fa- hållning inom ramen för Kam­ lotterivinster. Något inträde Högstadieskolan represente­ utgöra distriktets andel. Seg miljen och den bygd där sko- panjen Våran skola och i syfte till festen togs inte. rades av biträdande rektor KIa­ I fyra timmar pågick showen. lan finns. att samla pengar för en 8te­ -----------------Allmänna riktlinjer för kam- I reoanIäggning till högstadiet. Till hög stämning bland de un­ det ir inte aJJa som vet vad det handlar om• panjens genomförande inom Redan på förhand hade ele- ga bidrog i hög grad ungdoms­ • FILMEN Korsholm utarbetades aven verna sålt lotter på fem listor orkestern MASH, som spelade - I'lan borde ta reda på centralkommitte med represen- i byarna. De gav 500 mk. Till gratis bMe f programmet och .nästan lika grymma saker vad som sker I dag, säger tanter för berörda organ. En fsten hade högstadieeleverna till dansen. · , på andra ställen, som i Syd. Stefan. Anna r" bli, tfpt 'lek­ länge efterlängtad stereo till med sig lotterivinster a ca 10 övriga programinslag: Rolf afrika och Chile. . Vi vill se så något som vi får läsa om skolans korridorer är ett lämp- mk värde. Slöjdalster och ka­ Back, Jungsund häLsade väl­ filmer om det i skolan. Vi ligt kampanjmål, slog kommit· kor, som eleverna producerat, kommen. Per-Henrik Lithen, i historieböckerna lå.ngt sehar varit inne på det i sam­

tlm fast. Den skulle kosta om- utgjorde huvudvinster i list-, Singsby, spelade solo på violin baDd med Dagsverket, men

kring 5.000 mk. l lotterierna. Vid festen ordna- och dragspel. Fyra flickor från

I

*

...

EUROPAS JUDtR

~, & "

*woeu.

,

100 000 judiska personer fö re nazi,men

r11 )00 000 judiska personer l!J l>om överlevde nazismen

En f1ickkvartett sjunger tiU ungdomsorkestena Ma8h, I förgrODden flw. Siv K1emets, Marina Kol.! ~ Kartan . .visaI' bur antalet judu minskade A.onika Pada och·ADoika 8uD.d..


12

ÖSTERROTTNISKA POSTEN

_AIlllfttHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIil:III'I"I'III·I··

" " " '''' IT' '

Torsdalten den 22 mars 1979

····""III!III!!"'I·,·,·,·,·,'I·!',·,',·I"'I'!'!'I:ml11111!1!I!1:llllilllllll!'!TI"'!"I"""" " " '·\'/ I""" 'I'I"! "" I'I'!IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII:m"'I'!"" " " """" 0"

. """I'I' I "'I "

' ! '!' I ' I ~ I ! l l llIlIIt'I~~

=

"'- . . '

§ (\.

\

"

...

'" : :

=

DETT4 är den första flt; en serie rapporter vil­ ka f)('handlar nii".o! så k tinsligt som Firdands ar­ me. ~-1itt farofyllda .,i ifrn r! rle e/ler mZli 'ära hem­ li~!hf!tpr har dpnna !.!(i fl ~ '('tt till avslö ;andet (IV den l'ik ( i ~ast ~, (J rh mt'st upp ..,Nrksamnul'le de­ len i repllMi.1.ellS jörsvarsnwskineri nämligen:

KNAPPEN "SiiUarr har ~å må1!gfl skrihit för så litet sa 111 yclw' ." Win stone C'mrchwiU "Knäpp Knappen {{fl"'!" är den mest förekom­

mande befa Jlnin~elJ inom det milittl1·a.

Att dl.'lta till SYIlC"S oh"ly{Hi~(l f(;/'C'miil vikker så­

d 'ln IInp!'tAndd~e iir ..vårt atl fatta för en ulom­

ståpn1}!'. Men f: ·k'tun är att en olm~ippt f' 1I!'f hort­

tappad knapp d:'iver iil't>n dpt mest dis('iplinera­

de befäl till hystf'rit"kl i'>ammanh~·o·t, Varför?

För all kunna avslö ja denna försvarshemli~het har .ia!! fördjup!lt mi~ i knappolo~i. Mina undcrs()knin~ar ledde mi~ i första hand 'till föJ.jande resultat: Krurppens betydelse är betydligt överdriven! Exempel: Den store härförari'n Napoleon Bonaparte (1769-1821) into~ vanJigtvis en uppknäppt pose då han grunnad.. över strate~in för sina be­ ryktadt> fålt,å~. Vår nationalskald (IH04-1877) skulle sanno­ likt aldr~ lyckats skapa sin krif!iska diktsamling "Fänrik Ståls ~el'" ed alla knappar knäpp­ ta. De fortsatta forskJlin~arna förde mi~ län!!l"e bak­ åt i tidf'n tiIJs jruz stötte på ett datum som jag mi",,,tänker innehåflt>f !!åtan8 1(;8nin~. Tidpunk­ ten är den 30 Ilm'f'mher 1718. Krie:arkonun~t>n Karl den tolfte t)f'finllf'r sie: i en IÖJl~rnv i si.drn NOr!!e. Hans avsikt är aH på kri~ares vis erövra landet. Ett skott och ko,...m~ens huvud s~unker ner mot brö"tf>f där fOn av hans uniformsknappar saknas. Knrl den tolfte har blit,i, sk;ltfen med sin egen knavp!


ö~TF.RnOTTNISf\i\

Torstll\l!'P.Jl c1p.n 22 mllJ"fJ ] 979

POSTF.N

I

en lovande sångersli3 RAUA HIETAKANGAS är ett av de nyaste fynden bland finska k\innliga solister. Rai­ ja delt~g i tidningen Apus "lskelmäbaa\i". som är en rilkänd sångtä\ ling för unga .-b nya solister. Hon place­ rade sig som trea i sluttävlin­ ~n. Uttagningstävlingen Seinäjold \'ann hon.

*

i,

l

* .-

i

t,,-"

.'$

et.""'"

IJCI

n'. r:u

Frågorna

1)

Europamästerskapen i e Uer Eurovisionsschla­ - - .. ", en som det heter när­ sig. Arrangör är det land YaDn fjolårets tävling. a) I vilket land arrangeras täv­ lingen 1979? ) Xär går tävlingen av sta­ peln? ) Vem representerar Finland tävlingen? Centralidrottsförbundet

har nyligen haft sin iIf:~t5rmidag

och valt nya fiiI:a:oei!::dmLä.n för sina special­ ordföranden i:

SH !

( Svenska Finlands tt..<;förbund) c. FSKG? ~nds svenska krinnogymna,.,,-:tikförbund)

Vasa län har fått en ny övding. ad heter den nya lands­ llöniingen? e) Vad hette hans två

det senaste året har

nya färger, i dagligt tal e!" de · r" som finns a\-bildad€ på sedlarnaVem finns avbildad på 10.-, 50.-. 100.- och 000.- sed.larna. Kombinera

'

.......

~ . ,

.,;;; :-;....,.

;.. ''

o Vasa har fått en ny bl<J" l1ar nagon far ett barn. som graf. Utvecklingen . är . in­ aaknar fötter. Men alltför of­ tressant så tillvi<la att den ta fär man det intrycket att tyder på att man åter tJör· visst är det besvärligt att jat . gå på bio och också föda !)am, men när det är börjat ställa krav på filmer· över, då är allt glömt. Fil· na Va~s Dvkomlipg har lo­ men handlar om kvinnor och vat satsa på nya kvalitf'ts­ om systerskap. för män fö­ filmer och nu återstår bara rekommer mycket sällan och för VaM-borna att visa vad när de gör det är det ingen de vill. ,;ympatisk bild som förmed­ Början var lovande: Den las. De är den stressadeöver­ första film som kom upp på läkaren eller den gnällige repertoaren var Astrid Hen­ äkta mannen. ning-Jensens "Vinterbarn".

o3!=1erad på Dea Tri€ r Morchs roman med samma namn. "Vinterbarn" har genomgå­ ende prisats. den har fä.tt regi pris och man talar om den. Säkert kommer den­ också efter en tid a.tt visas på andra orter. Den är värd Men visst är "Vinter­ att visas! barn " annorlunda, för den ' "Vinterbarn" har karak­ skildrar nagot som väldigt täriserats som en kvinnofilm många vet för lite om. Ef· och på gott och ont har den tersom inspelningen skedde blivit det. Filmen berättar i en autentisk miljö. känns om hur det är att föda. barn, filmen så äkta . Därför var om svårigheter före och un­ det så lätt att med Ann­ der förlossningen, om 'kvin-­ Mari. Max Hansen gråt.a nogemenskap kring det man av lycka, när hon fött ett har gemensamt - att kun­ välskapt barn. na fooa barn. Handlingen Gå och se "Vinterbarn" utspelas på ett sjukhus, där om inte för annat så för att kvinnor me<! en komplicerad få en inblick i hur det kan graviditet ligger intagna. vara att föda barn . Filinen skildrar kvinnor­ nas tankar och oro, men CHRISTEL HOLMSTRöM också deras kollektiva sorg

V·Interb.arn

Raija Hietakangas hade tidi­ gare. i tre år, egen orkester, t Raija lLet.akangll8 sjunger I radion på mändag. hette Cannencita Utom att Kai - sjunger. spelar hon orgel I et bra och lite grann gi- känsolfU;l la låtar till fartfulla varen. På måndag kan man hÖ-, rocksty c~ en. ra henne också i radion. Hen­ Raija:Hietakangas har inspel- nes radioband spelar i paraJlell­ Kai Hietakangas är en mlD;gsi-di g tlångerska. Hennes ningsavtal med CBS-bolaget . . programmet kl. 19.10 under ru­ rtoar varierar från mY:iiga Skivan Qorde komma ut under briken "Musik trån landska­ pet" (Musiikkia maakunpista). Som Raija Hietakangas or­ kester fungerar Matti VäJimä­ kis band från Lappo. som har spelat på dansställen redan r.:tånga år. Till orkestern hör' fyra yrkeskunniga musiker. In­ strumenturvalet är mångsidigt oc~ tre av musikerna sjunger också. Det garanterar att mu­ siken blir omväxlande. . Raija Hietakanga5 & Matti Välimäki Band strävar till att spela så mångsidig dansmusik Ili Val.lllalUs Iland, u.v. "';Ijo som möjligt, något för envar. rik Gräsbe<'k och Esa Jukantupa. •

----._. Filmbitenl---~

-..;;....;._ ,-'

RAIJA,

...

18

rätt gubbe med rätt sedel! (2 rätt=l p, 3 rätt=2 p och 4 rätt=3 p)

att lyssna på den Österbottnis­ ka regionalradion'. T.ex. Öster­ b()ttnisk journal. Vilka andra svenska regio­ nalradioenheter finns det i Finland?

FM-stafetterna i skidåk­ ning arrangeras i Karleby. Se­ 5) Utöver Stora utskottet naste veckoslut · arrangerades finns inom riksdagen två grup­ en annan FM-stafett på skidor per av specialutskott, de lag­ i österbotten. Nämligen skid­ bestämda utskotten och de ex­ skytte. traordinära utskotten. De lag- I bestämda utskotten är fem till a) Var skidades FM-stafetten i skidskytte? antalet. b) Hur lång sträcka skidade Vilka är dessa utskott? varje åkare i stafetten? En poäng för varje rätt c) Skidskytte är numera en namngivet utskott. olympisk gren. Vilket år kom skidskytte med på vin­ 6) Finlands svenska 4H har ter-OS-programmet? nu verkat i 50 år. 4H står för fyra olika begrepp eller sym­ 10) Många äter nu c-vitami­ boler med anknytning till or­ ner för att klara sig undan för­ ganisationens arbete och mål­ kylningar. Men vilka vitamin­ sättning. brister lider man av om man Vilka är dessa fyra symbo­ får ler? (2 rätt=l p, 3 rätt= a) Synrubbningar? 2 p , 4 rätt=3 p) b) Kalkbrist och fel i benbygg­ 7) Finlands och Sveriges TV naden? har tillsammans gjort ett TV-I program i sex delar, där några c) I binjurarna produceras ett hormon som ökar hjärtverk­ lärda från Sverige oeh Fin­ samheten och blodtrycket. Iland svarar på kvistiga frågor. Vilket är detta hormon? a) Vad heter programmet Finlands TV? Svaren på sid. 15! b) Vad heter programmet Sveriges TV? c) Vad heter programledaren, som också är en av de lär­ da?

I

8) Vi har dagligen möjlighet

värd att se!

o

-teknik i bild~T~Ä

9)

IO~YMPE

R

OC.H BEROEN­ DE PÅ VATTEN­ SVÄLLE~

~ALTEN

TRÄ FRÅN ETT NYFÄLLT TRÄ.D MÅ!>Tä OFTA~T TORK'" iNNAN

DET

ANVÄNDE 5

~~J~~

,1,000M"'l,

,I.OOM~,

OM

KRYMPER

DET ,sÅ ~ÄR

T. EX. NYTT GRANTRÄ MED

30 Y. FUI<Tl<vOT

...... vr,\.(C" - ·

L':"TER TRÄ TORKA FO",> ,...., .. ' U~ I :?"'-A F~ SAMMA FU .KTI-IALT ~OM OMGIVNINGEN .DAR DI?=T SI<ALI.. ANBRiNI:-:>-S _ I.)Å eEHÖV~.R M .AN INTE: RIS­ KERA KRYMPNING ELLER SVALLNING

MAN

.

UUR EN BRÄDA KOMMER ATT DEFORMER.AS GENOM IC!iYM P­ NiNG BEROR PÅ VAR i TRÄDSTAt--I­

MEN DEN

~UTTiT •

10 Annonsera

'.

• l

ÖPu


öSTERBOTT NIS K A POSTEN

TorsdageR den 22 mars 1979

zwtl

tiv; t.ex. vintersport, sjöfart, mässor & utställningar.

UTE I l NATUREN D HON KOM liksom av sig, Europas minsta - har, me·eI Moder Natur, just när en sina ca 5 grams kroppsvikt, och annan måhända började mycket svårt att klara sig tro på våren på allvar. Från vintertid. Eftersom värme­ förlusten ökar, proport.io­ den 24 februari höll sig tem­ peraturen mera över än un- . neIIt sett, ju mindre en der nollstrecket och diverse kropp är förstår man att regnartad nederbörd gav kölden går hårt åt kungs­ Stränga snösmältningen en extra fågelpopulationen. skjuts. Vårtecken började vintrar kan det hända att den övervintrande inrapporteras och själv hade hela jag nöjet gå på gräs för stammen stryker med. Det verkar som o·m någonting en dryg vecka sed,a n. Ja, fjolårsgräs visserligen och sådant har hänt i vinter, med gummistövlar på, men även om nu inte alla har gräs var det IikafuHt. Det gått åt. Att arten trots hårda för­ får väl också tas som ett hållanden ändock lyckas vårtecken lika gott som nå­ överleva beror dels på att got annat. en del av populationen flyt­ De första stararna och lär­ korna iakttogs i de södra tar söderut på hösten, dels på stora kullar. Med två delarna av landet redan för flera veckor sedan, men som det plär heta: "En lärka gör ingen sommar". Ss. rätt, så rätt. Det fick vi nog­ samt erfara. Och ytterligare en vinter ska vi väl hinna med ännu i april innan det lossnar på allvar. Vinterns köldknäppar har för övrigt orsakat något av kullar per år och upp tiIl tio ungar i en kull kunde en tra.gedi inom fågelvärl­ den. Kallast brukar det i. ett kungsfågelpar, i teorin, på sex år ge upphov till en allmänhet vara i medlet av avkomma som skulle väga februari, så ock i år, men 13 ton! Trots denna oerhör­ då är dagarna redan så lån­ ga att småfåglarna hinner . d a reproduktionsförmåga tar det flera år efter en kata­ söka tillräckligt med föda för att klara natten. Under strofvinter innan sta.m men åter är uppe i sin normala de korta decemberdagarna storlek. däremot har många småfåg­ lar ett evinnerligt bestyr med att klara livhanken. D Men även om en del li­ Köldperioden omkring ny­ der av kölden finns det ock­ årstiden gjorde att situatio­ så de som inte alls verkar nen blev synnerligen kritisk, besvärade. Vad sägs om att speciellt för kungsfågeln. börja bygga bo och lägg~ D DENNA LILLA fågel- ägg i februari? Det är pre-

<> Då det norska postvf>rket 1955 firade 100-årsjubileum av den första norska frimärksut­ gåvan utgavs en jubileumsse­ rie "NORVEK -55". 1980 har det förflutit 125 år sedan de norska frimärkena utkom för första gången och i anledning därav anordnar det norska postverket och Norges filate­

cia vad korsnäbbarna gjorde i år. Korsnäbben ja. Han har sitt namn av, som man kan .förmo:ia, en specialkonstrue­ rad näbb. De båda näbbhal­ vorna är krö-kta och korsa­ de, en anpassning som gör den speciellt lämpad att öppna kottar och pillra ut de oljcrika fröna med. HäckningssäsO'ngen är myc­ ket lång och varierande, men i allmänhet förläggs uppföd­ ningen av avkomman till den tid då barrträdsfröna mogna.r. Att häckningen bör­ jar mitt i vintern tycks inte genera. Honan måste ligga på äggen oavbrutet under hela ruvningstiden, lämnade hon boet frös äggen snart

v

Kölden gick hårt

sönder. Härvid matas hon av hanen. Givetvis är också ungarna be1ydIigt härdi.g arc än flertalet fågelungar.

D DEN specialiserade die­ ten medför också att kors­ näbbarna måste företa om­ fattande flyttningar då till­ gången på kottar är dålig.

,

I år är den emellertid, tack vare god tillgång på grankotta.r, tämligen allmän här i trakterna. Man behö­ ver inte vandra särskilt vida omkring för att stöta på spår av deras måltider. Mar­ ken under en gran kan vara alldeles översållad med till synes orörda kottar. Det är emellertid lätt att se vem som varit framme. En del ' av kottfjällen är ituspiälkta och dessutom sitter ett par centimeter av grenen, pryd­ ligt avklippt, kvar på kot­ ten. Om ekorren har varit framme och kalasat återstår bara "stjälken" av kotten medan fjällen ligger "sking­ rade för vinden".

SUOMI

I '

I

I: I

I

I'

,'

Därför är den så oregelbun­ det förekommamle. Som den dessutom är en utprä~lad

barrskogsfågel och sällan

har ärende till människor­

nas boningar har den förbli­

vit gan.ska . okänd för den stora allmänheten.

visar

Bi ! d~n

POSTKOPl'

POSTlKORTTI

lIstföI'bund en utställning av Internationell karaktär NOR­ VEX 80. Tiden är 13.-22. 6. 1980, men förberedelserna som alttid tar länge i anspråk för dylika engagemang är r€(jan i full !<än~

åt kungsfåglarna

<> Intressant makulatur hitta­ des vid genomgången av ett försäkringsbolags gamla kor­ respondens. Postkort modell 1930 valör 1.25 gul har sku­ rits på ett synnerligen sällsynt sätt och lyckats undgå pos­ tens kontroll och kommit ut på ma.r knaden. Dylika objekt är alltid synnerligen intressan­ ta och förekommer i lltpn ska­ la. För säkerhets skull har både vänstra och högra hörnen stämplats.

igen kiin::;' ngs­

symbolen.

N orge har som sa.gt då gett ut frimärksutställningsmärken endast två gånger. Jämför Finlands 1928, Pro-Filatelia. vilket inte egentligen är ut­ ställningsfrimärke, utan ett märke för understöd att till postmuseet köpt In en bet y­ dande samling, ut st. 1931, utst. 1948, utst. 1955, 1956. 1960. 1966 och 1975. I Finland är det som sagt nästan Infla· tion av utstiillningsmärken då våra nordiska grannar kör en synnerligen sparsam llnje.

<>

Det sägs ofta att filatelin är den allmänn.aste hobbyn, man kan inte förneka att den är det och l en amerikansk tidning fanns det nyligen en artikel där man redogjorde för de sociologiska studier, vil­ ka företagits bland de ameri­ kanska familjernas fritidsin­ tressen. I ca 30 miljoner ame­ rikanska famUjer idkar mll n !'om nr 1 trädgårdsskötsel och ~ Om' god tvåa kom filatelin . ty i ca 16 milj. familjer finns det åtminston'e en filatelist Därnest följde bridge o. schack

<>

Norska nyheter: Holmen­ kollen 100 År 2. 3. Tre fri· märken i valörerna 1, 1,25 och 1,80 kr utgavs. Bilden. Eftersom de övriga nord is· ka ländernas utgåvor bprört~ j denna spalt må det nor;;ka programmet för 1979 nämnas: 26. 4. Barnaåret. valörer J 25 och 180 öre. 13. 6. Frimär};s. häften med naturmotiv j " V[\. lörerna 100 och 125 öre. 4 q Joh n.n Falkberger 125 o('h lQ(' öl'e, 5. 10. de nämndfl N0 p . WEX utst. frim iir!,ena R'-P" tr ~

T,,""\{ " '1

fi>r

~ tt

h o r'ro

,.

o

Specialstämplarna komm ~' 1979 ut i större mängd än nl\ gonsin tidigare. Bilden ViS8' några aktuella. Enda rådet ä' nu att börja gallra bland cl r r>

I

o"h

IV

~H"!

tjq

b~st8mr.~

rro "

l.

' ·. ~ n jör s kon s t e n

\", ; .

2.00 och 10 kr . Drn si sta Ilte:åvan sker 22. 11. dA jul­ märkena utkommer i valörer­ na 80. 100 och 125 öre. 1.~~5.

Torbjörn M J Malmberg

JOHN AHLÄNG

Annonsera

• l

ÖP


ö S T E R 8 O T T N l S 1{ A P O S T 1<_ N

Torsdagen den 22mare 19'79

I

PRYLBÖRSE .

Vin du sälja., k.;pa

ej I~r hyta prylar?

\lW cJu tllUJa. k~ byta eJ/er ..kAnka bort ollka pryl&rT DI kall du ann()~ra I OP :. prylbörs' För Uo mark rAr c1u ..,

aDDOJUl

pA

ItÖJrSf

anno~....

b1nna med 8&lDJlaa

I

söv

I

I,

I

1:....---------1 l Intre~rade

l DAN~IARKSRESA

Klipp . & , . 1 - - - - - - - - - - - - - - ­

BlCWrA.J...J...IDR JCN ANNONS l PRYLBORSEN TOftS.

I

•••••••••••• _ . ............... _ ••

&.NNUN~:

BOKföRARE

. .,e-et. .~_~ ........_. .,. .i. _ ••,...,..·......·...\...i...:. .:......

-771

I KANSLIHJÄLP

PrylbönIeD A.r avsedd endast för ,,~vatperllOner. Sätt ut varans pr18 I anrioruten. och glöm tnte uppge vart Intresserade akall vända 81g, t.ex.. telefonnummer,

DEfII

,I l

KASSöR­

i

Ii

,arna

DAOI2"I

SV~t\REN

Jako~stad

Saab 99L .. . . .. ... .. . -78'

II Saab 99 GL Combi Coupe . . 1. a) Israel, b) 31. 3. 1979, c)

Saab 99 GL . . . .... . . . .. .... -77 ~ Katri Helena.

I Saab 99 GL ...... . ...... .. . -76 2. a) Nils Erik Nyman, b) Mag-

Saab 99 L . . . . . ....•.. -70, -75 nus Ståhlberg, c) Hjördis Trygge.

på lediganslås ånyo. saab 96 GL Super . . ..... . . . -78 3 . a) Mauno Kangasniemi, b) Ansökningstiden utgår 29. 3. I S!l2.b 96 GL .. . . ........ .. .. -77 e) Antti Pohjonen, Martti Viita­ kl. 16.00. Tidigare inlämna­

Saab 96 L . . . . . . . . . . . . . . . . -76 nen.

de ansökningar beaktas. An­

Saab 96 V4 . . .. .. .. -68, -72. -73, 4. 10.- Paasikivi, 50,- Ståhl­ sökningarna sänds till SöU, Saab 95 V4 Smygf. . ....... -71 1 berg. 100.- Snellman, 500,- Kek­ " HandelsespI. 10 D, 65100 Honda Civie . ..... . . ........ -77 1 konen .

VASA 10.

MorTis MarIna Coupe ...•.. -75 5. Grundlagsutskottet, Lagut­ Datsun 1200 Flnn Coupe ... • -74 ] skottet, Utrikesutslwttet, StatsutRenault 212 . . . . .. ... . ...•.. -73 skottet, Banktltskottet. behöver omedelbart Foul Cortlna 1600 ........•. -72 6. Huvud. hjärta, hälsa, hand.

Volkswagen 1300 .... , ..•.• -73 7. Professorsrundan Fråga

Dataun 180 B .. . . . ... . .....•72 Lund. Jan öyvind Svahn.

Opel Commandore Aut. . . .. -69 8. A..lands. Abolands. östra Ny-

för c· 1 mån. Ring inom Opel Reeord 1900 ... . . . . . . . -69 lands och västra Nylands regiodenna vecka till SÖU, tel. Opel Recor~ 1700 ........•• -68 nalradlo samt Radio Mellannyla nd.

961/11 53 72. Datsun 1600 .. . . . ........ .. . -69 1 9. a) Juna. bl 7.5 km. el 1960.

Volvo 144 ...... . . . . ... . . . .. -68 10 al A-vitamin. b) D-vitamin, c) Adrenalin. av r

söv

v~k&.

"nn(lo_n n/&alte ~tal&8 kontant. Sklcka dllrtÖf med eD UomarJuuoedel eller eD Check.

lAG

SitAB !Dy~~biiar

Tjänsten som

l

tem rader (ca ZO ord)

prytbörsen A.r enKelt. Ou tyller bare t ku­ pongen har ottda.R fÖf. ,OCh skickar to den UU OP. Senast pA m&ndag mAalte bf!lltAllnangen vara lIme. tör att annollllen 81tal) A.tt

I

IS

3.-12. 7. kontakta 967-72125.

Begränsat antal bussplatser! Purmo Folkdanslag

OYScan- AUI O Ab. JAKOBSTAD

Tel. 13 200

Kv. 14390fRönn

t)~t~rhott.ni~ka

1 ; Trafikskolorna i .JaJcobs'ad

Posten österbottnisk ungdornstldntng JakobStaa. ii'lnland Medlem av tidningarna" förbund

I

. . .. . . ... . . . . . . . . . _1. . ~ .. . . . . . . .l........I _

l. ._~, ...

Trafikskola HALDIN & ROSE

JAKOBSTADS BILSKOLA

Ny kurs börjar varje

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. Kanalespi. S, tel. 13003

måndag kl. 17.00.

Kanalesplanaden 23, tel. 12145

*-= ....... •••••

lCJ<I. . . . . . . .______. ... .;.. . . . . ..._ ~-.:. . . ~...,.

• e . ............ :e 1

••',.,-._ _......=-..........._:...:........... :iII!I ..........

.......

=--~

~ bItopJ' ~

/ilMell.s&MP

rldntngen utkommer var)f torsdag RedaktöJ ·ocb ansvarIg utgIvare PER· ERIC ANOEH.SOl\' HedakUoD Jakobsgatan 13. j akobstaa. tel. IJ6'/ -l;; 55~ E>.ostadTes.s PB 27 • dtl601 Jakobstal'

Re.d a1ttör I lIasa S-~. GladeT. HaDdet8esplanaden 10 D. tel. 961-11 3n 2:­

1I••lIIe,.

10 mir eedellchecJt. PryIbörlleD OsterbottD18ka POIItea

ar.

Redaktör I ::;ydÖBterbotten Bert.e l Nygara. Box 21" 66100 Ma laX. tel. 961.065

68601 Jak0beta4

~"

~l>AKT10.NSHAVEJ.

-.,,.relllbtl

PB 2'7

\n

Alf ~Jlejlmarl. ord1'ö~a.r)de, Margareta 8meds. tJelt Rex, Chrlstel Holmström. Harriet Llndelöf. Boy Wtstbacka. rore Snickars, Karl-Gusta v Ol1n

PRENUMERATlONSPRIS

1979 tielt ar .. ..•...••.• _ _ tia/vt

~TUUT ~ 1-----­ TUUT UT ----­- u..-~~~")fh :~.: "­. TUUT °TUUT -" C . TU UT

\ \ I

'

17,­

lixand1Da vleD _ _ _ _ Lösnummer ..... ._ _ ._

TUUT

//"......,..

20,­

ar ..... _ _ _ _

~. ­

-.80

ANNONSMOTTAGNINu SOU :8 kanalt. \I asa.

teJ. 961-11 3b

n

Xli

Il 53

n

OP :s ANNUNS'I'J ANS')

I

~ttg (Junmu JakobSgatan 13. /akobstaa tel \167.11 "2',

.i __

AnnonseJ

001

mlalJlfJab Kl. If

~enast

mADd~

.~

KASSA

J CH

~UKfo-OH.tN('

Jakot:>sgatan 13. Jllkobstad. tel. 967.1:~ .,!\ ~ ",N NUNSPI{11:­

l texteD . . . . ... . . . . . . . . :t ,all ~rter texteD ........... 2.10 ~e;;tama plats -.20 peJ mm

S4NNINGEN A7T SAvA, TATER, sA' YET JAC INTE R/K­ T/C;T J/AA' VI ÄA'. _, JAG TROR V/ C;A'7T nLSE/

to' AKUANNUN :-; I';L

Mmulll:<lorlE>}( l U l l l U l l, [jU ,ag gs!,I'I.' . .;S\) "Pill'" wh ting _'rn'e nmg":<pa,t"r, '> '" rllc l . ­ .J~t~rootUll.~K,a

" al

Llllt' "01 ~ y

r'l):oO l e.l

tn.";V8­

~KH tlö "fUll I olJ ·

'o ~a>­

'Ulnonser <0'(, tnrlng-t.' pA grutl c 3,v post· 'or:<enmg Inte Illförts . oer ärt

~ll e r

. O lf'

l1J1Ul1ler

JaKoDsT.a(]S l ·rycKerJ .'CI

I

nunmgs

AKuebolag, Jakoblttaa lV19

..


ö S T E R 8 O T T N I S li;\ P O S T E N

16

------------------------------------------------.--------------------_.

Torsdagen d'en 22 mars 1979

-------------------------­

NSV-ju.bileum i Finlandiuhuget:

afton samlade 1700 NYLANUS svenska ung­ domsförbund fyller 75 år. 8Cb man ilar firat med en "Nyländsk afton" i Finlan· dia-huset i Helsingfors. Del var första gången nylännin· gar från hela landskapel samlades till en kulturfest I . det här formatd. Dr~'gl , " 1.700 personer hade löst bil· . jett til: "aftonen"

Det tre timmar långa pro grammet gick i folkkuitu rens tecken . Det var en im pont;rande demonstration a' nyländskt kulturliv, · som programledarna Nanny Wes terlund och Kurre österberi' ku nde presen '.era. NSU;s ordförande Nih Ma lmberg höll ett finstäm hälsningstal om den ny ländflka 'Jf·rörelsens insatse. genom tiderna. Malmberf. poängterade ' särskilt uf-rö relsens roll som samlande ·' . faktor för svenskheten i ett ' • geografiskt splittrat Nyland :· ' Programmet gav ett tvär· i snitt av det som händer in' •. om det svenska kulturlivet i i Nyland just nu. Där ingicli . speimansmusik. folkdans blåsmusik, vissång. teaterin· slag med mera. Ett särskilt omnämnande förtjänar Gropmor, 93 år, från Tenala. Hon kunde inte närvara på grund av sjuk­ dom men medverkade i stäl­ let med sång per telefon!

*

Unga frän Helsinge kyrkby uf speJade ett avsnitt ur Nalle

Vid en efterföljande supe uppvaktades 75-åringen av sina "syskon" i övriga från SöU. ÅbolänniIlgarna

('uh

Svenskfinland. Leif Rex och Christel Holmström gratule­ rade och överlämnade gåvor representerade3 av 1{urt

v.d NSU-jub.leet.

Stoor och Bengt WesterIund, och Åland uppvaktade ge­ nom Fjalar Eklund. Torbjörn Tverin och Tor

Holm framförde FSU:s häls­ ning. Från Statens Ungdoms­ råd uppvaktade Björn Måns­ son.

NU KAN DU ÅTER BESTÄLLA DEM! ÖP:s populära "land vi ha ändå" deka.1 och pla­ kat har nu blivit tröia. För bara 25 mark får du en vit, kortärmad T-skiorta av känd Terituote­ kvalitet med märket i blått och rött. För 50 mark får du en långärmad college-tröia med samma mörke. Till priserna tinkommer postningskostnaderna. Jag bestöller per postförskott: __ st T-skjortor 6 25,--+ postavgifter Storleksönskem61: (xs, s, m, I. xl) ____

---------------------------------__ st collegetröjor 6 SO,--+post­

avgifter

Storleksönskem61:

(dam 34, 36, 38, 40, 42, 44) _ _ _ __

(herr 46, 48, 50, 52, 54, 56) _ _ _ __

Namn ~dress

Skicka iväg kupongen till ÖP, Pb 27 68601 Jakobstad


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.