Österbottniska Posten (ÖP) nr. 12 1980

D Behållningen av sjlllva tllvlingen lir en synnerligen lovande 12-årig sångerska ­ Ca­ milla Holmgård från Vasa - kantor Rainer Holmgårds dotter.

Det var iisterbol/­ lIisk final i talangjakt pli freJag kvllll i Gerby.

Det var inte annonse­ 1711. Ftirhandsinforma­ lumen har vant mycket sjwt'SIIm.

Nligon ''jakt' , På I4hnger har knappast förekommit.

D Dllr har SÖV en fin talang att sllnda i elden i den finla.ndssvenska finalen på Aland.

Ändå kom det både tk/llIgare och publik liII Gerby. Uf-Io~alen ,; det IliJrmaste full­ SItt III1r Håkan Wester­ f1IIIrk och Tor Sparv drog i gång.

O Märkligt!

O Det tycks åter finnas intresse för denna form av underhållning. Tyd­ ligen har SÖV -a"an­ görerna, alltså - mis­ SlIt nllr man inte backat upp evenemanget bill/­ re.

• De här glad4 ung­ domarna äro från vänsler: Calanna Smeds, M"j Kronqvisl, Ann-Kal­ nn Back, Hele ..

KrOM och Camilla Holmgård.

"Vi flyttar int från Purmo" Det säger några purmoungdomar som slagit sig samman och planerar att bygga ett radhus.

• Gruppe" Wi""ers /rå.. Esse hlev pub­ lik/avon­ ler i /emli­ tals-look mimaouk lill play­ hack. Till och med pllhlikre­ aklio..erna var /örul­ sedda . ••

D Två fI'!itspelande flickor, Helen Krohn från Purmo och Catha­ rina Smeds från Oravais

kan om de övar och finslipar göra goJa in­ satser. Frllcha Ann­ Katnn Backs kuplett på Jungsund-dialekt kan göra sig bra i en fin­ landssvensk final.

Se sidan 16

Folkhögsko är annorlunda Det skriver eleverna på Evangeliska folkhögskolan i Vasa.

!!!!!!~::~:::::

___________~________________T~or~S~da~g~en 2~o~.O~3 __

______________-----------------------------~II

ARMEN

Radhuset

En skola för småpåvar • FrJn mi/itilrt hJII ilr fIIIIn oroad över det öliande anhllei

vilrnpliktsvil~rare .

2

-

är det landsbygdens räddning?

FörsfJarstnQkten kommendör, general Lauri Sutelas utta-

a.e". ~r to/~als som en önsRan att sRilrpa politiken gentemot ClfJ,lt",tlstgörare.

• Det ilr som o~ ett varuhus istilllet för atl förbiItIra en tvive­ laRtig vara sRuIIe tvinga Runden att Röpa tlen lagstiftningsviI­ gen.

• Vad förlorar försvarsmakten pil att sRapa en mer huflllln och naturlig miljö baRom Rasernportarnil? . · Efter avtjilnad vilrnplikt ilr fIIIIn Ronfunferad.

Radhuset. Är det svaret på frågan hur landsbygden ska räddas?

Håkan Ahlskog, en av de fem som vill bygga radhus i Nordanå, tror att det i alla fall är en del av svaret.

Ty hellre In att flytta bort till någon annan ort för alltid vill de flesta bli kvar i hemkommunen.

Bara de får bo i en egen lägenhet.

000

OM RADHUSETS BETYDELSE har Håkan egentligen utvecklat en hel filosofi.

Utgångspunkten för hans resonemang är att det inte kan bli något av landsbygdens framtid om där inte finns ungt folk som vågar ta ini­ tiativ.

Han framhåller att avfolkningrn inte bara har ekonomiska orsa­ ker. Ofta är det psykologiska skäl till utflyttningen: man vågar inte stanna därför att man inte tror på framtiden.

- Se nu på alla ungdomar som flyttat till stan och där grundat småföretag med 5-10 anstillida.

- Men varför grundade 4e inte sina företag i hemkommunen i stället? Jo ofta bara för att de tänk te att företagen inte skulle klara sig här, säger Håkan.

000

EN ANNNAN viktig sak i sammanhanget är det faktum att barnen, .nlr de kommer upp i 20·årsåldern, vill börja leva ett eget liv. Utan förilldraberoende och med eget hushåll.

Han hänvisar till något som är ganska vanligt i jordbrukarfamiljer: att barnen flyttar bort när föräldrarna är 45-50 år - och kan hålla i gång jordbruket 10 år till.

Under dessa 10 år hinner barnen stadga sig på annat håll. När det är d~ för generationsviiXlingen på jordbruket är barnen så hårt bundna till sina nya hemort att de inte kan komma tillbaka.

Många hemman har sålts och lagts ner på det sättet.

000

OINFORMATIONEN om bevä­ ringens rättigheter fungerar uru­ selt.

Det första intrycket rekryten får är att han är helt udämnad ~t ett godtyckligt system. Han blir ideli. gen plmind om vad han inte får göra och vad han m~.te göra.

Däremot känner han inte alls till gruppchefenlas och stamperso­ nalens rättigheter och skyldighe­ ter. .

Det är lögn att p~tå att "pims­ ning" inte förekommer inom ar­ men och tyvärr är det personer med de största anpassningssv~­ righeterna som blir de värst utsat­ ta.

I ett system som bygger på blind lydnad kommer maktmissbruk all­ tid att förekomma.

Därför borde det vara självklart att den nyinryckte får absolut klar­ het i hur långt förmännens rättig­ heter utsträcker sig och hur han skall göra för att klämma ~t makt missbruket och maktmissbrukar­ na .

o

ARMEN skulle inte förlora någonting på att luckra upp bland sina föråldrade paragrafer.

När man ständs in i en förlägg­ ning upplevs mycket av reglemen­ tet som rena löjan .

Varför "ar det t.ex. nödvändigt att buga för de stamanställda?

VadOr är det så viktigt att alla

MEN OM det fanns bostäder på hemorten skulle barnen kunna bo kvar och kunna upprätthålla en lagom kontakt till föräldrahemmet.

Och förbereda sig pi att ta över det.

Man kan ju sedan tlnka sig att föräldrarna skulle överta sitt barns (radhus}lägenhet, när det övertar hemmanet.

000

- HERR FÄLTVÄI)EL! ERT HUS STÄR l LJV~AN

lÄ&A!

- VEM TVSA)J HAR 6ETT 01& T\ '-'-STÅND ATT TILL:­ TALA MI&- 1!

knappar är knäppta när man marscherar över kalhyggen stekhe­ ta sommardagar?

VadOr måste man anhållit om nådigt tillstånd för att få tilltala en stamanställd?

Och varför bör man inte ifrågas~!ta saker och ring inom ar­ men? N det för att vettiga svar saknas?

Vad skulle hända om man försökte skapa en mera utvungen stämning bakom kasernportarna?

Skulle armemarkineriet säcka ihop?

Knappast.

Men trivseln bland beväringarna skulle nog stiga märkbart.

O DET VORE också bra med mer allmännyttig skolning under mili­

"

tärtjänstgöringstiden.

Slopa den komiska undervis­ ningsfilmen som låter p~kina att man visst klarar ett atombomgsan­ fall bara man hastigt slänger sig omkull ned ansiktet mot marken och radioaktivt nedfall är inget problem om man drar regnkåpan" över huvudet.

Visa istället hur man skall be­ kämpa ett oljeutsläpp!

Ge beväringen bättre möjlighe­ ter att ägna sig å t specialintressen när tjänsten är slut för dagen!

Vore det en katastrof om man fick byta om till civila kläder och syssla med "civila" fritidsaktivite­ ter efter klockan 18.00?

O MEN HUR skall man kunna lö­ sa några problem så länge armen kör med sin osunda hysch - hysch mentalitet?

ETT SÅDANT system skulle också lösa den svåra frågan om jord­ brukarnas semester. Det är ju i dag nästan omöjligt att finna avbyta­ re som skulle kunna sköta ladugården under semestern.

Därför har de flesta jordbrukare aldrig någon semester.

Men om barnen bodde i närheten skulle de kunna ställa upp som avbytare - och i stället kanske byta till sig tjänster av föräldrarna.

Ett sådant system skulle dessutom motverka ett annat, psykolo· giskt betingat fenomen: att det inte är uppmuntrande att bli ensam eller nästan ensam bonde kvar i en by.

Om ens grannar slutar bruka jorden är det inte sA klart att man själv vill fortsätta med det, fast man skulle ha den möjligheten.

Man behöver jordbrukande grannar för att kunna diskutera siu eget jordbruk.

SVENOLOF KARLSSON Ut~t får inga missförhållanden synas.

Ett talande exempel upplevde jag under ett skjutläger: Men väntade besök av pressen.

Lägerkommendanten samman­ kallade de närvarande och höll en olycksbådande paroll där han var­ nade oss för att ge en negativ bild av lägerförhållandena.

Därefter anlände en journalist som gick med tre eller fyra stam­ anställda i släptåg och höll "spon­ tan intervjuer" bland skjutläger­ deltagarna.

O FRAM FÖR en friare insyn i den militära problematiken och "ge plats för öppen debatt om de frågeställningar som borde kunna disku teras och lösas i vanlig de­ mokratisk ordning!

O DET .ÄR armen som m~te för­ nya sig. När det nu engång är på det viset att vi har allmän värnplikt i vårt land skulle man önska att ar­ men blev en skola för människor och inte - som nu - en lekskola fö~ småpåvar.

LEIF SJÖSTRÖM

To"d'••n 20.03

_

~,..,

~------------------------------------------------~----------------------------~----------- ~NI.KA POST.~

Bra konstigt om inte Miehen Tie ska lyckas så·tja i 2000 ex.

med Fyrklövern som återuppstår efter ett års paus

"Vi borde ha friare stil på danserna" Vi spelar gammalt och mo· clirför att vi vill hålla oss publik i vår egen ålder.

II' kontakten bäst, och där Yi den tacksammaste ea! medlemmarna i Fyrklövern, Viking Heir Bengt Enroth.

Och si börjar vi bli gamla tycker det är dags att släp. &am yngr~ förmågor på 811iI!lQllllSd;anserna.

er

Rainer

Mäkinen,

il' den nya medlemmen i 6get'11.

S"IEN Pensar heter Fyrklö· fjirde llnk. Han spelar 1nI_lanr och Ar hemma från YI"!dI.m kmo. Viking Heir, ÖKahankmo, spelar gitarr odt sjunger. Bengt Enroth, BICM', spelar dragspel och Och Rainer Mäld­ Smedsby, sköter basen ada sjunger.

o

FÖRVANTANSFULLT pillrar jag iglng hilin. Sträcker mej lättjelullt ut pi sollan och avnjuter St Petersaaris "Mie· hen Tie" - deras allra nyaste och allra lörsta LP. Jag somnar.

Med andra ord är det en bra LP. För mej är musik till 90 pro­ cent bakgrundsmusik, sint som man slölyssnar till medan man gör något vettigt. Eller nAt annat.

Fyrklövern "dog lite grann" för ett år sen, då solisten tog pappaledigt. Han blev så be· geistrad av den branschen så han slutade med orkesterspe­ landet. Nu har Rainer Mäki­ nen trätt in i stället, och sen ja· nuari existerar alltså Fyrklö­ vern igen.

o

o

DET SOM Fyrklövern spe· lar, kallas ju vanligen gammal. dans men är i praktiken det som i Sverige menar med mo· gendans. - Vad tror man då om att satsa på mogendans i Svenska Österbotten?

- Det är bra, säjer Bengt, men i så fall ska det nog till mera ansträngningar. Det räc· ker inte med en annons, man måste satsa på något "extra".

- Små program, tävlingar och sånt kanske ••.

- Man borde få fram en fri· are stil, med bord där man kan sitta och snacka utan att det är

något tvång att dansa, säjer Vi· king.

- Kort sagt: man borde bryta sönder det maskinmässi· ga på danserna.

Pojkarna i Fyrklövern tror att det kan gå att åstadkomma, Aven om man klasar på att folk inom föreningarna är pas· siva. Det har varit en våg inom

Int no men·n o

revypremiär i Södra Vallgrund •

lAt no men no, sägs det • Vallgrund.

Oda si blir det revypre­

DD pi lördag i stället

i december som plane­

h har revygän­

Vallgrund övat

_ _enra - som de be-

den - under

Maj·Lis Gran·

uf-rörelsen då allt frivilligt har varit mindre lockande. Nu håller det kanske på att vända.

- Man kan jämföra med amatörteatern, säjer Bengt. för några år sen var det hopp· löst på många hAll att få i ging nånting. Men nu plötsligt går det!

BERTEL NYGÅRD

Gåtor:

som har sitt hus inom sig?

l) Vad är det som går upp och ner, men aldrig rör sig?

3) - Var använder man bäst glasögonen?

2) Vet du vad det är för något

Se sidan 15

MIEHEN TIE är skön bak· grundsmusik.

Det lörsta intrycket jag lick - när jag lirade plattan andra gIngen, i vaket tillstlnd - var att det där hade jag hört lörut.

Kari IImonen, han som sjunger, har en röst som är lör­ villande lik Heikki Harmas ­ Hector alltsl - och musiken är rätt lik den hector ska den ocksi.

Detta sagt om man nu nöd­ vändigtvis ska hänialla lt det där typiska lådtänkande när det gäller musik - att lörsöka placera in all musik i ett I)e. stlmt fack. Så att man vet var man har den.

OK. Miehen Tie lir skönbak­ grundsmusik men nog hiller den att lyssna ordentligt pi ocksi. Texterna är ritt byl­ sade - smAkI uriga.

Och ett givet plus är att gruppen sjunger pi modersmI­ let - dvs. linska. Och inte bänfaller: till de dir vanliga en· gelska klyscbtexterna, pi sA dir 23 olika ord sammanlagt.

o

DET VORE bra konstigt om inte Miehen Tie skulle Iyc. kas sälja i de 2000 ex som be­ hövs lör en fortsättning. För St Petersaari har delinitivt ett eget sound - trots att sång­ arns röst plminner om den där Hector.

Kan väl inte han rllör_

yt

ocks1 en utbyss Wa1I.Ining av minire· på vanligtvis " '. .m .lttat håll.

--lia~g,en

-

det är

.....nlfIiI!:a egna texter till pi lördas kloc­

o

OM Nllunderar pi att ban. da LP:n - gör det inte!

Köp den i stället.

Det lir St Petersaari delini­ tivt värda - sA kan vi kanske till och med eventuellt Il en fortsättning. Eller vad säger Chrisse S. pi Kompass re­ cords?

PETER GRANSTRÖM

• Pojkart14 i St PeterSllllri äro frå" vä"stra bållet riikut: Keijo Kart/o"e". Heimo Riihimiiki. Kli­ ri I/mo"e" och Mark"s FagenuJd. I weekefUl" k""de ma" höra e" låt jrtJ" Miehe" Tie i Sveriges ra· dio ockSli. I"te illa alls i"te. (Foto: Ari MieI4laj

.......

..................... i

Torsdagen

POeTEN

~

f

:1

~P-~~~~~~-'-

I

~

'4 2'

I· ' I ,.,

~

i

I

~

~

: ~

...............

4

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

...........

Kom och fi,ra din toppenkväll i

:

d'lj I'Dt:KI' r, 7t s:~;~~.:

'\ iil

~

~

:

pr

~~~~

20.03

LÖRD.

~

22. 03.

e:a ~~:gg- ~'1

/

i

~

/

•

E

~

EXODUS o. NOISE

BUSSAR: Stadslinjen från busstation kl. 19.30 via Bocks hörn, Singsby, Karperö, Smedsby BP och Kvevlax. Majors från Näset kl. 19.30 via M'unsmo, Solf Centralbutik, 20.00 från Toby stenbro.

Oravais Trafik från Grillcenter kl. 19.30 via Tuckor, Vörå City och Vallvik.

~

BEVAKAD KLA" DFO" RV . :~ A 15 RS ALDERSG RÄNS:

... ........................... ..........................................................

~

.

~

f!F;

~

a

~

•

Du -

~

Musik för alla med

~

kom! Lyssna l! Dansa o.Trivs!

på lördagsdansen i ,..n C!J f,'):') y

~

. :

NYBY 22.3. kl. 20.00-01 ' c::;

CIeopatra

BUSSAR: Vasa busst. 19.30 via Sun· dom. Soll Molax Drop·ln Havas; lennl Back. Nilsby kl 19.00 via Nllmpnös. NorrnIls

,. :' .

O.

Lazy

~!~:.~okol0' hl•. Kono',

.

KARLEBY<C1*

}1>y

o LÖRD.

22. 3. kl. 20.00 O

f\lti~tl1

~B A RAf~S~g.D A Z I e Titta ' vilken orkester!! Allt talar för att det

"

~y,\.~c.~SC.O

, O

svänger ordentligt i Nyykaabi på lörda'.

• Vi vet ju av erfarenhet att där BARACUDAZ spelar där trivs alla. HÄNG MED! !

Finlands dlscorockband Inga pauser

H611igllng hela tiden

ANIMAL DISCO

dör man

korar kvöllenl

D Bli inte förvlnad om det ur din radioapp • . rat vid !ilS-tiden pi torsdagen plötsligt strömmar ut en doft av nygrlddat bröd. Dl bakas det nlmligen - pi olika sitt.

BUSSAR: Sldeby Trafik, 19.30, Skaftung deby 19.40, Henriksdal 19.50, Härkmerl 19.55. Wester, Hanherjokl 19.30, Storå 20.00, Vanhakylä 20.10, Dagsmark 20.25, Kauha· joen Liikenne, Kau 19.00, Aro 19.05, Ka'l n""tn.; 19.10, Äystö 19.20, 19.30, Perälä 19.40,' 19.50, Tjöck KrIstInestad 20.10.

LUF Vi berger oss till Ekenls och följer med hur Ludde Lundström bakar sina brön pi biodynamiskt odlat sid. För honom Ar det vik· tigt att med sina händer och sin tanker forma varje bröd skilt för sig.

BUSSAR: Haldins bussar fr6n Jakobstad kl. 19.40.

Fr6n Karleby kl. 19.00 via Kronoby. Edsevö. Fr6n Esse kl. 19.00 via lappfors-Purmo-Forsby-Ben. nös-Kovioki. Fr6n Oravais kl. 19.15 via Jeppo.

TONÄRSDANS

i Övermalax Solhem

FRED. 21.3. kl. 20.00-01.00 c1 leopatra

Bussar: 119.15 Korsnäs via Molpe 19.40 Petalax TB, V-Malax, Vias ' Aldersgräns 13år Inträde 15:­ - Arbetet Ar det viktigaste, jl& bakar med klnsla. Skulle det I rutin i bakandet si skulle jag slu ta, sl&er ban.

Han och hans familj har vint

ryggen pi prylsamhället och för· söker sig pi alternativa sitt att le­ va ett meningsfullt liv.

Frln den idylliska trlklken i Ekenls förflyttar vi oss till ett

tatet av rationellt, konkurrens­ kraftigt företagstilnkande. Hur Ar det att vara bl&are pi en sAdan an· liggning som spottar ut ISO 000 bröd om dagen frln det löpande bandet, skall vi ocksl ta reda pI. Redaktör Ar Tua Ranninen.

• Radion kl. 19.30, i dag, torsdag.

Torsdagen 20.03 ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

~~~

DJ

ul Wilson ar

rio Raimonds

......-rh.;Uler fredagar och lörda-

träffas vid

MOTEL POLARIS, tel. (967)-18 200

D Lappfjärd

D Tredje

och SkaItung utkämpade en ädel kamp i SÖU:s föreningstävlingen.

Sammanlagt slutade det - kan man väl säga - oavgjort.

Detta eftersom SkaItung segra· de i klassen över 20 år och Lapp· fjärd under de 20.

I det skaItungska laget medver· kade Ulla·Britt Ingves, Britt· Marie Enkulla, Ulf Rosengård och Mats Ingves.

I det lappfjärdska laget medver·

kade Kristina Eränen, Äsa Back·

lund, Peter Andtfolk och Esa

Högnäsbacka.

ringens långa övertalningsprocess är till ända. Efter långt övervägan­ de skred en ordförande fram ur mörkret - påstår elaka tungor ­ i )eppo.

Ulf SundelI heter han som ska stå i spetsen för tredje ringen in­ nevarande år.

Viceordförande blev Kaj Karl­ stedt från Pensala.

o

VERKNINGARNA efter stor· lägret Kare1ia 79 syns på många olika sätt inom den finländska scoutverksamheten. Kårerna fick ny inspiration för sin verksamhet, man fick i praktiken pröva på in­ ternationalismen och de större scoutevenemang som arrangerats efter lägret har besökts av ett överraskande stort antal scouter.

- Också i den instundande sommarens verksamhet syns verk· ningarna av Karelia 79. Samman· lagt 300-400 scouter kommer då att ge sig i väg u trikes för att på lä· ger och övriga evenemang pröva på den internationella vänskapen över gränserna, berättar Finlands Scouters internationella sekrete· rare Pirjo] ä r v i n e n.

Midvintertinget diskuterar m iiitå-ren

=

Vad tycker flickorna inom SÖV om förslaget om kvinnlig rirnplikt?

-= Och pojkarna ­

= =

eD

vad har de för åsik ter i frågan?

Skall uf-rörelsen i Österbotten stöda förslaget' om att bilda svensk avdelning vid garnisonen i Vasa? '

Och hur är det riktigt med att man som alternativ värnp­ likt kan välja civiltjänstgöring?

De hir mycket aktuella och .ande frågeställningarna kommer upp vid SÖU:s mid· - rening i Vörå inkommande den 22 mars. Tinget in· leds kl. 12.00.

Koauner flickorna att lägga ~ i fråga om kvinnlig plikt? Eller kanske poj· ? Knappast vill de att den tillbedda skall springa omkring med knallpåk?

Eller ir det sånt det handlar OIII? Vad innebär riktigt det med "vinnlig värnplikt?

Da. som kommer till midvin· raUn&et får veta vad det hand· om.. Även icke·SÖU-are är omna.

Debatterna om kvinnlig dmplikt, civiltjänstgöring, al· nv värnplikt, fredsarbete, -wustninglnedrustning osv. k ommer att föras på basen av ingar av överstelöjtnant o Rautonen och redak· K;eu Evaids.

Rautonen är chef för militärdistrikt. Det är

de svenskösterbottniska Qma:iilttiga skulle få avtjäna - drDplikt i Vasa. Han har Fn sig känd som _Dl:ldllldiU'e till alternati v (Det är väl alla yr·

kesmilitärer).

Kjell Evaids är redaktör för den kristna skolungdomstid· ningen Senapskornet. I den har han framfört en humanis· tisk syn på ·f reds· och försvars· frågornas och är avgjort för al· ternativ värnplikt.

Redan inledningsanförande­ na kan arta sig till en spännan· de duell mellan två personer med synnerligen divergerande syn på försvars· och fredsfrå· gor. Rubriken för denna del av debatten vid midvintertinget lyder "Försvarsmakten också för Din trygghet?" Förs· varsmaktens informationsfilm kommer också att visas för tingsdehagarna.

Innan dagens huvudfråga tas upp till debatt skall förbund­ sordförande Leif Rex hålla ett inledningsanförande och re­ daktör Ingmar Kommonen ett TINGSTAL. Det sistnämnda skall handla om "Afganistan i fokus" och baserar sig förstås på de upplevelser och intryck Kommonen fick under sin vis· telse i landet.

Det är stora, viktiga och ak· tuella frågor som behandlas på årets midvinterting.

En chans för de unga i Öster· botten att få sin röst hörd.

.'

Ska våra danskorkestrar sjunga på svenska eller engelska?

"Tyck till" i vår tävling!

Och gör det inom mars!

T Ä VLINGSREG LER: Klipp ut nedanstående kupong och s~ic . ka den försedd med ditt namn till OP. Pb 27. 68601 JAKOBSTAD före sista mars, Det enda du behöver göra är att sätta ett kryss i den ruta som du anser uttrycka din ;\,sikt.

Motivera din åsikt!

Om inte utrymmet räcker till skriv p;\, ett skilt papper!

Namn Adress Jag tycket att orkestrarna skall sjunga p;\, [J svenska :J engelska Motiveringar _______________________________

. Vad skall du göra i höst? serod av vö><thus samt tröd, buskar, blommor och grön­ I kontakta oss!

_I

-t,.._

Mortens Trädgårdsskola

pnå och utbildning i branschen, Skolan ör l-lIrig och av Nörpes kommun . Goda studiemöjligheter ges i moder­ ·Sfting$utrymmen och betydande vö><thusanlöggningar, dör -UIooIo' ~"'i ngor bedrivs. ,.,._ tas till Direktionen för Martens Trödgllrdsskola, 64610 o.__n.. 8eg6r pt'ospekt och nörmare upplysningar per tel. 962­ ~p1!ift!!.6Ils

PRISER: ) St LP:n/kassetter utlOttas bland dem som skickat in kupongen före sista mars.

OBS' Skriv vilken skiva/kassett du väljer om du vinner!

Om jag vinner en LP / kassett väljer jag

Torsdagen 20.03

6

Alf Sund är känd som spelman, färgstark social­ Gille diir han speJar fiol. demokratisk politiker och tidningsskribent ­ Han räknar med att fortsätta med politiken Grodan Alf i VasabIaået. ännu en tid men å'r numera mest intresserad av Han är briindöpojke av renaste vatten fast han kulturfrågor. hor i Gerby. Efter att ha jobbat 20 år vid Vasa I sitt rena, snygga och luktfria kontor nere vid elektriska iir han nu driftmästare vid Vasa stads Påttska skatan tar Alf Sund emot ÖP och berät­ reningsverk. tar om sin barndomstid och sin kå'ra uppväxtmil­ Musicerandet sker numera mest i Korsholms jö - Brända i Vasa.

• - Jag de i"get lämp­

ligt kamera­

kort av mej

själv, säger Alf

Sutul. Me" här

har jag ett rik·

tigt ateJjefoto

tillSllmma"s

med syster

Gu"vor. De"

dislig"eratule

herrenum"e8 i

sjömatlSkos­

tym är förstås

jag.

Redan som barn

ALF

SUND "Det räckt

• • tnnanJag helt åters

efter en lunginflammation"

Mina två största intressen i livet, musiken och politiken, fick jag i mej så att säga med modersmjölken. Min far Gunnar spelade i dansorkestern Sundarna och var en politiskt vaken arbetare. Det' spelades och det talades politik i det Sundska hemmet på Brunnsvägen i Brändö.

Själv började jag min musikaliska bana i Brändö kyrka. I 9-1O-årsåldern gick jag med i en blockflöjtsorkester som Oskar Hellman ledde i församlingens regi. Där fick vi lära oss noterna från grunden. Ungefär samtidigt började min bror Jarl och jag spela med far på arbetarfester.

Aktiv politiker blev jag på grund av ett vad. Det var först på 6O-talet, så då var jag inte barn mera. Jag följde aktivt med kommunalpolitiken i Korsholm och slog vad med någon att socialdemokraterna skulle få minst två platser i fullmäktige om vi bildade en förening och ställde upp.

Vi fick fyra eller fem mandat.

Jag hann sitta åtta år i fullmäktige i Korsholm före kom­ munreformen. ,

Torglivet och tjärdoft i Brändö på 30·talet.

Livet på torget och här nere vid båtstranden är mina första minnen från Brändö.

Torghandeln var en upplevelse för oss barn på den tiden.

Bönderna kom från landet, främst från Malax och Sundom, till torget för att sälja mjölk, potatis, smör, bär och allt möj­ ligt. Där skötte familjen huvuddelen av sina inköp.

Men det fanns också många små butiker. Vi handlade hos Kankanpääs. Det är mycket glesare mellan butikerna i Brändö i dag.

Här nere vid Påttska skatan hade familjerna sina båtar.

Mest tvåmastade segelbårar. De skulle tjäras varje vår. Då

var det livat här. Gubbarna hade små eldar för att värma tjäran och så "smaka" de så smått.

Då hade vi pojkar roligt.

Vid Brändö bro metade vi abborre och braxen på våren.

Mor gjorde ett metspö åt mej aven alkäpp, björntråd och en vanlig kork. Men mycket fisk fick vi.

Från nuvarande Frihetsvägen, f.d. Fångvägen, var det mest skog åt Gerbyhållet. Kråkfjärdsgatan hade tidigare utgjort gräns mellan Vasa och Korsholm. Bortom den var­ det ganska glest med bosättning. Endast längs stranden och Vikingavägen samt längs Brändövägen fanns det samman­ hängande bosättning.

Vid pojkarnas "simmanhus" här vid Påttska skatan höll vi också till. Flickorna hade sitt simmanhus i Brändö sund.

Nu simmar ingen på de här platserna mera.

Ett ärr kvar ännu efter slagsmålen Jag gick i skola snett mittemot Fågelbergs hörnet där Tek­ niska läroanstalten nu finns. Det gick mycket bra för mej i skolan.

Vi arbetarbarn fick matbiljetter och fick gå till Settle­ mentet vid Metviksstranden bortom nuvarande yrkesskolan och Wolffska parken och äta ett mål mat om dan.

På den vägen kom vi i slagsmål med ett gäng finska poj­ kar nästan dagligen. Kamperna utkämpades vanligen kring de knotiga tallarna på Brändö sportplan. Min kamrat Hans Libeck var gängledare för oss svenskar. Jag var stotväxt och kvick och kämpade vanligen "i främsta led".

Jag har ett ärr här ovanför ögat ännu efter de slagsmålen.

Våra eventuella framgångar fick jag sedan "äta upp" när jag skulle till Kuhnas hörnet efter vatten. Vi bodde ju bara där nedanför backen och hämtade vatten från vattenposten

vid hörnet. Otaliga gånger blev vattenämbaret utsparkat för mej av mina finska antagonister.

Det var språkstriden bland de äldre i slutet av 30-talet som återspeglades på detta sätt bland oss skolbarn.

Skäriliv på sommaren Min far var en genomärlig och snäll människa. Han hade alltid barn omkring sig. Själv var vi fyra barn, två flickor och två pojkar.

I den gård där vi bodde, Brunnsgatan 5, fanns det fem familjer. I huset fanns 26 människor. Min mor bor kvar fortfarande. Nu finns det 7 personer i huset.

Den lägenhet där jag växte upp bestod av ett rum och kök på 32 m 2 • Där bodde sex personer. Levnadsstandard och krav har nog förändrats sedan dess.

Vi hade en liten stuga i Gerbyskären. Far skaffade ganska tidigt motorbåt. När vi for dit ut plockade han alltid båten full med ungar.

Där var vårt paradis. Vi hade mycket roligt vid skäristu­ gan. Sommanidbodde vi barn där nästan hela tiden.

"Långa tider visste jag inte om jag levde" Medan jag gick i folkskolan blev jag svårt sjuk. Det tänkte bli slutet för Alf då. Jag fick lunginflammation, vatten på lungan och varbildning i lungsäcken. Då fanns inget peni­ ceUin. Man tog ett hål i ryggen och tappade ut varet den vä­ gen.

Långa tider visste jag inte om jag levde.

Det räckte 5-6 åF innan jag blev helt återställd. När jag kom från sjukhuset kunde jag inte ens gå.

Det blev också slutet på min idrottskarriär.Jag var lovan­ de simmare, löpte en del och spelade fotboll.

To,"'..... 20.03

. .

'i~

jr__~------------------------------------------------------------=--------------------------------------------- ~NISKA

L -_ _

POSTE':

En orgie i krom och glitter -- En orgie i krom och färg, så presenteras årets

Hot Rod show i Danvikstull i Stockholm.

Och vad annat än orgie kunde man kalla det? Är man van med enfärgade, lite trista och enformi­ ga personbilar, bländandes man nog av allt krom och glitter som fanns i mängder på dessa överar­ betade mekaniska konstverk.

o

DET HANDLAR alltså om ombyggda bilar och motocyk'lar, där ägarna har lagt ner oräkneli­ ga arbetstimmar och en stor hög med tusenlappar för att få fram en så snabb och häftig bil som möjligt .

Bland de lite över hundra hot­ rodare och mc-na i mässhallen, fanns det montrar uppställda däl det således allt från reservdelal och tillbehör, till affischer och dekalförsedda mössor och tröjor.

Varje litet utrymme var tillva­ rataget.

Bland de äldsta bilarna kunde man beundra en T-23:a Chevy Small Block, en Ford Lowrider -~O:a med V8 i. Där fanns flera' Corvetter bl.a. en Corvette Cou­ pe -74 350 motor, accelbrytaIe, med e1fönster, servostyrning. ser­ vobroms mm .

o

DE FLESTA bilarna var nog enbart gjorda för att se så impo­

nerande ut som möjligt. En av de få som var gjorda för att verkli­ gen användas var en Volvo 142:a med borrad 820 tiU 2,2 liter.

Kammen var 8,42 med 328 gra­ ders lyft. Metallic-grön med flammor .

"Vägens dröm" titulerades en Cadillac Coupe de ville -59 med motorn ~OOc. in och med Turbo Hydra 400 automatlåda, eker­

fälgar mm.

Inredningen på' konstverkan

var mera prålig från den ena till den andra. Största' delen hade stopapd plysch med guldbrode­ rier som matchade m:Uningen på bilen. plus en massa annat onö­ digt krims-krams där det mesta inte var tiU någon användning alls .

Inredningen man kanske glod­ de så där alldeles extra på var vad en viss Krister Andersson hade åstadkommit i sin Bedford van 70.

Se sidan 15

Tack vare påtryckning från min lärare i folkskolan Karl August Wenman. kom jag till Svenska lyceet i staden sedan jag gitt fyra ir i skola i Brändö. Di var det ännu ganska ovanligt att en arbetarpojke sattes i lärdomsskola.

Jag hade frieIevsplats så det bJev inte så dyrt för far. l lyceet fick man nog uppleva att det fanns klasskillna­ der. En kamrat frin Brändö gickpå samma klass. Vi höl'l oss till landspojkarna . Stig-Erik Ström från Singsby var en bra pojke. Men på det hela taget gick det bra för arbetarpojken i lyceet.

På skridskobanan fanns V öråstads-flickorna På Metvikens i~ fanns tidigare alltid en skridskobana på vin­ tern. Där hölls alla möjliga slags tillställningar och där var musik på kvällarna. Ungdomar kom från halva stan till skridskobanan. Vi skrinnade till musik och dansade. Däl lärde jag mej dansa .

Jag var ungefär i 12-irs:Udern när jag började Mila mej med några flickor frin Vöråstan. Hemvägen gick den tiden via Vöråstan.

Senare blev det också brändöflickor. Fru Maj-Lis hittade jag i kören i Dragnäsbäck uf. Jag spelade teater med brö­ derna Broström och spelade i en strikorkester som Hellas hade och som leddes av Oskar Hellman.

• 5 Chevrolet Bel Ai,. -56.

• Varfö,. i"te gö,.a om folltl&are" till tuigol i de" hii,. slile,,?

Bytte åt mej fiol mot två kaniner Jag lärde mej spela fiol av far och noter av Oskar Hellman när jag var med i blockflöjtsorkestern. Någon gång under krigstiden bytte jag åt mej en fiol aven äldre man i Brändö mot rvå kaniner.

Vi tyckte båda att vi gjorde en bra affär. Han hade rvå fi­ oler och ville ha kaniner. Jag har nog haft längre utbyte av fiolen . Det är den jag spelar på ännu i dag.

Oskar HeUman gav mej privatlektioner i fiolspelning.

Det ledde till Hellas stråkorkester och senare kyrkoorkestern i Vasa. Där lärde jag mej mest av kantor Lars Ryde.

Bötade för tjuvdans i villa i Vasklot Efter mellanskol'an arbetade jag som el-montör under kri­ get. Hösten 1947 började jag i Industriskolan och läste till maskintekniker .

Under krigsiren rörde vi oss mycket ute på landsorten där det ordnades tjuvdanser. Jag var med både i Gerby och pi Kesämaa (en holme utanför Vestervik där det fanns en dansbana) när poliserna kom.

Båda gångerna hann jag springa undan.

Men i en villa på Vasklot blev vi fast. Vi var ungefär ett

20-tal ungdomar som togs av polisen. De förhörde flickorna först så efter det var det inte lönt för oss pojkar att försöka neka till nigonting .

Det blev ganska dryga böter för oss den gången kommer jag ihåg. .

I barnaåren formades ens liv Vi led ingen nöd i vir familj. Far hade ett fast arbete som eldare på Vasa elektriska . Han arbetade i tre skiften. Av spelanpengan blev det knappast så mycket över.

Det var bra sammahiJlning inom vir familj. Det är det fortfarande. Far var inte politiskt aktiv, men han var en solidarisk arbetare som gic~ på arbetarrnöten och fester och som följde noga med världshändelserna. Han var t.ex . alltid emot tyskarna.

Jag minns nog att barn kom in till oss och tiggde mat. De fick alltid nigonting av mor. Också om vi inte själva hade något överflöd.

Tack vare musiken fick man ett livsintresse .

Det är mycket man har att tacka föräld- , , rarna, familjen och hemmet för här i li­ vet.

Berättat (ör

SVEN-ERIK GLADER

Torsdagen 20,03

'VI VILL INT FLYTT FR - Nä, int vi/I vi flytt hå'Nfrån. Purmo bäst.

Så säger de, Per-Erik Ahlskog, Håkan Ahl­ skog, Steve Sundqvist, Karl-Johan Bodbacka och Christer Käck o, de fem ungdomar som lagt in papper om att få bygga ett radhus i Nordanå.

I det hårt utflytt­ ningsdrabbade Purmo å'r detta inget å'n en sensation.

Det började i höstas. Man satt och d iskuterade vad man kunde göra för att inte behöva flytta bort frm orten .

Viktigast var att hitta någon­ stans att bo. Därför att tre av de fem redan gift sig och behöver "familjeutrymme" .

Också Per-Erik ligger, enligt Ste­ ve, "nära till " att gifta sig.

Någon sa, mest på skärnt, att om man sku bygg ett radhus .

Ju mer man tänkte efter, desto bättre föreföll iden.

Visserligen finns det en del tom­ ma gamla gårdar i Nordanå, såda­ na som har "lämnat" då folk har flyttat bort.

Men de flesta av de gårdarna är i dåligt skick. Och det känns inte tillförlitligt att börja renovera ett hus efter eget huvud på hyresbasis.

Så man började helt fräckt att föreställa sig radhuset mer i detalj .

Man fann att radhuset skulle passa alldeles utmärkt strax intill Nordanå gamla skola, numera byagård, där en övergiven såg än­ nu står och skräpar.

Den tomten stod på samfälld mark. Husbyggarna fick arrendera tomten för 50 år framåt till det in­ te oöverkomliga priset av 30 mark per år.

Ritningarna till radhuset var det inget problem med . Karl-Johan, en av de fem, läser nämligen för närvarande för byggnadsingenjörs­ examen i Vasa .

Och om det är något blivande byggnadsingenjörer får lära sig så är det just att göra upp ritningar.

~ Där ska vårt hus stå.

Per-Erik Ah/· skog till tJänster, Steve Sundqvist till höger. . .

Man bestämde sig för ett ele­ menthus . Fyra av lägenheterna ska bli på 78 kvadratmeter (tre rum, kök och bastu) och en på 64,5 kvadratmeter .

Något slarv blir det inte Pappersarbetet - allt det där med byggnadstillstånd, ansökningar om Im osv - var inte heller något problem . En annan av de fem, Håkan , förestår nämligen ett bankkontor i Purmo.

Och som bekant får banktjäns­ temän lära sig det här med pap­ persexercis.

Håkan säger att man iilte kan sä­ ga säkert när tillstånden kommer.

Men han tror att allt ska vara klart inom maj månad.

Kommunstyrelsen i Pedersöre - som Purmo numera är en del av - gav positivt utlåtande om pro­ jektet redan för tre veckor sedan .

Själva byggnadsarbetet lär inte heller bli något problem. Alla fem har nämligen jobbat inom bygg­ nadsbranschen - eller gör det forrfarande.

Man kan ana sig till att de inte; kommer att slarva när de sätter i gång och bygger .. .

Uppvärmningen kommer de att sköta med inhemska bränslen.

Ved, flis och kanske torv. Sånt man kan köpa upp billigt hur myc­ ket som helst i Nordanå.

30 procent billigare Som synes har det sina fördelar att slå sig ihop om projekt på det här

.A Där står den och skräpar, den g radhuset.

Då Gud Fader en gång i t' löt han sig jör att göra ett kallas i tUzg NortUznli.

Liksom Rom å'r NortUznli Nybacka, Steisbacka, Hög och Ängsbacka). Men i stå'llet i Rom, flyter genom NordInj Och i stiillet jör Roms still ut sig jrodiga blomstratule

sättet. Teamwork som det heter i finjargongen .

Man slipper kostnader för pap­ persarbetet och ritn ingarna . Man slipper betala för själva byggnads­ jobbet eftersom man själv gör det.

Nu kan man ju räkna kostnader på många sätt. Men Håkan säger att ifall man inte räknar med sitt eget arbete blir det här radhuset kanske 30 % billigare än det an­ nars skulle bli.

M

Tyvärr har det moderna tii turjörstöringar. BI.a. mudd ån i NortUznli upp jör nligra å vattenkontor som menade all och onödiga slingor i mode

Butik till byn? Ännu för tio år sedan fanns det butik i Nordanå. Numera är den indragen .

Men kommer det ett radhus till byn - och med det köpkraftiga unga familjer - är frågan om det inte skulle gå att driva en butik igen .

Och finns det butik i byn är det troligt att ännu fler flyttar tillbaka till Nordanå. Faktum är att det re­ dan nu märkts ett visst intresse för att "skarva i" radhuset med ytter­ hgare några bostäder.

- Det skulle finnas utrymme för tre lägenheter till på tomten , säger Håkan Ahlskog .

Kommen så här klngt ; min att jag skulle håll4 mig till

o

PA ETT av de vackraste ställe­ na i Nordanå byggde man 1925 en skola - en stor kåk med bl.a. slöjdsal, en fyrarumslägenhet för läraren och en enorm vind.

Ett vackert hus.

Men på 50- och 60-talen flyttade en massa nordanåbor bort - till andra länder och bättre löner.

Småningom tog också barnen slut

~__________________________~_______T_o_rs_da~ge_n_2_0_.0_3_________________________ ~ ~ ~~

r­ ,:",,_ _- ,

~RBOTTNI.KA

N PURMO'

• t

POSTEN

• Det iir tack IJQre de iildres (här represen­ terade av Arne Sundqvist, Di­ sa Kikko, Else Svarvar ol'h Grete/ Sund­ envisa ,qvist) tro på sin hem­ by Norda1Ul som den kun­ nat övervinna

50-och

60­

{Q/ets kris.

,1I• •g." som ska rivas för att ge plats åt

e1J

kapade himmel och jord bes­

't4IIe särskilt vackert. Det stället

'Yggt på sju kullar (Spännbacka, uiret, Kiillbacka, Löfsnårsbacka 't för den fula Tibern, som de har JUi etI liten slingrande vacker å. ~,griinder breder i Nordanå i1Jc! lir (åtminstone på sommarn).

•1u':1ldet medfört vissa fatala na­ -tJdlS ­ jullstiindigt ; onödan ­ jr Jedan. Det var någon på något Itt kt inte passar sig med forsar nul åar. skJldring ingrep min chef och sa saA:. Alltså:

o:h i mitten av 6O-talet mhte man dra in skolan.

Där stod ett vacker hus till ingen nytta alls.

De enda som fick ut n:1got av det var de f:1 kvarvarande barnen So)ffi ibland smög sig dit och träna­ de p:1 gymnastikredskapen.

MEN

sA

blev det 70-tal. Män­

niskorna i Nordan:1 sökte sig ett nytt sätt att leva. I Käcko (bydel av Nordan:1) tog sig de företagsam­ maste t .o.m. för att starta sm:1industrier.

Och p:1 70-talet kom Arbetarins­ titutet till Nordan:1. Och behövde utrymme för sina kurser. Natur­ ligrvis gick man till skolan . Samma elever som förut - bara n:1gra de­ cennier äldre.

S:1 fick man iden att göra om skolan till en byaghd. Man bilda­ de Nordan:1 byaghdsförening. i vilken s:1 gott som alla nordan:1bor gick med.

1976 köpte föreningen byag:1r­ den av kommunen för l 000 mk .

o

TYVÄRR är vintern kall ocks:1 i Nordan:1. Särskilt kall var den d:1 man satt i byaghden vintertid .

S:1 för ett par h sedan började man renovera ghden. En oljepan­

• Det ii,. JUUlppt Qtt ",.,. se,. byQgtJrrkfI fö,. "'''' triid.

na köptes. batterier sattes in i rum­ men. Innetoaletter byggdes .

Det mesta gjordes med talkoar­ bete.

Och det var m:1nga som kom varenda g:1ng. Och roligt hade vi, säger Disa Käcko som är med i 'fö­ reningens styrelse.

- Det enda som kanske var lite dumt var att vi satsade p:1 en olje­ kamin ­ nu när oljan blivit s:1 dyr. säger hon.

För att finansiera renoveringen tog föreningen ett Un p:1 10000 mark. För att korta av p:1 l:1net ar­ rangerar föreningen emellan:1t tillställningar, bl.a, basarer.

- Vi skänker bort en massa sa­ ker som vi själva köper upp, säger Disa.

MeII

dii,. su,. ktI,

eII

QII

de wckraste sluJpe/.serrUI ; ktIwckN by_ Nort/QtIIl.

Föreningen har ocks:1 haft rv:1 bidrag p:1 vardera 3 000 mark av kommunen.

Oljeräkningarna betalar man med de hyror man fh in av kurs­ verksamheten och av hyresgästerna i förra lärarbostaden - för si den är ocks:1 renoverad.

o

I VINTER h:1lls fyra arbiskurser i byaghden. Bl.a. har man i tre h h:1llit p:1 att bygga moraJclockor ­ som stolt ligger utsträckta i ghdens slöjdsal .

Ocks:1 manhorna och söndags­ skolan använder ghden .

o

I SKOLAN fick man läsa om Roms uppg:1ng och fall. I Nordan:1 har man numera fr:1ng:1tt Roms exempel. Nuförtiden gh man bara upp.

Industrier, radhus, en snygg byaghd och i framtiden kanske en egen butik. Kan man begära mer?

Hur ett s:1dant uppsving är möj­ ligt? Ja, är man "einhaldo" s:1, som nordan:1borna säger.

ÖP:s man i Purmo: SVENOLOF KARLSSON

II

Torsdagen 20.03

10

4H kör in på gröna vågen

D Kan man påstå att en så 'naturniira' rörelse som 4H kör in på 'gröna vågen'l O Ja, ingenting å'r ju så bra att tht inte kan bli bättre.

D Med anledning av 'Miljö­ året 80' satsar 4H i alla fall på en naturtävling och på insam­ ling av gröna växter, frå'mst björklöv. Desstuom skall man plantera miljöårets tematräd masurbjörk och ordna lokala naturskyddsveckor.

O Till miljöårets aktiviteter hör ytterligare utfordring av fåglar och djur, uppsättning av jJgelholkar, jJgelbord, foder­ automater och joderbiickar, insamling av gödselsiickar, papper, tomflaskor och me­ tallskrot, m.m., m.m.

- Det är faktiskt så att vi imponerar blad och vlxter till vårt land frAn Mel· laneuropa, siger Bengt Barkar, 4H:s verksamhetsledare i Österbotten.

- Vi har tidigare försökt oss pA det här med lövinsamling. Men dA hette det att det mAste vara löv frAn vårtbjörkar.SAna finns det litet av och resultatet blev inte sA bra.

- Nu får vi också samla löv frAn glasbjörkar. DA blir det Ilttare. Vi får ocks.' samla lingonblad, nlsslor, blad frAn hallonbuskar, rölleka, smultron· blad, ljungblom och maskrosor hela vAxten.

- Vi vet inte vad vi kommer att fA för björklöven och övriga gröna vAx­ ter Annu. De kommer au anvAndas för framstlllning av naturprodukter, ete­ riska oljor, mediciner och te. En del p beha\llningen mAste stanna inom 4H. distriktet.

- Vi har nimligen levt över våra tillgAnpr ett par år och har tvinaats uppta IAn.

. Distriktet hat inte sA stor omsitt·

ning, drygt 12000 mk, men har inte heller några stora in komster .

- Staten gav i fjol 5 000 mk och sA fick vi ungefär lika mycket för den skogliga aktivitet vi bedriver. Bokslu· tet visar ett underskott på nlstan 2 000 mk. FrAn nlsta år mAste vi ocksA börja bära upp en mindre medlemsav· gift frAn klubbarna.

O

Naturtävling inom hela Svenskfinland

Vid de instruktötsdagar som ordnades förra veckan på Vöd folkhögskola. berlttar agronom Henry Gustavsson. verksamhetsledare för Finlands svens­ ka 4H om den naturtävling som skall ordnas under miljöåret 80.

Tävlingen ordnas mellan enskilda 4H·medlemmar och mellan byklubl!ar inom en större klubbs - vanligen en kommun - verksamhetsområde. De lokala sparbankerna kommer att ge pris till de bista medlemmarna och byk lubbarna.

- Avsikten med tävlingen är att vicka 4H·medlemmarnas intresse för natur· och miljövård samt att öka de­ ras kAnnedom om naturen.

Mest poäng i tilvlingen får man om man publicerar artiklar och bilder i tidningar om natur· och miljövård.

Det ger 40 poäng/st. 30 polng får man om man utfordrar vilda djur under vintern och om man för en arbetsbok över sina naturvårdsinsatser. 10-20 polng får man för en massa olika akti· viteter.

O

Tusen macks bankbok som aktivitetspris

Nir det österbottniska distriktet av 4H höll sitt årsmöte fick Nykarleby 4H.klubb överraskande ta emot ett pris som segerpremie för visad aktivi­ tet. Instruktören Barbro Björkvall var helt överraskad över priset och stod formligen stu.m av häpnad. Priset ut­ gjorde en bankbok med innestAende ettusen mark.

- Nu kanske vi får rAd. att köpa

Aktivare

femte ring

Föreningsskidningar, en .ord­ förandekonferens, ordnings­ mannakurs och de traditionel. la påsk tävlingarna i bordten· nis står på Femte ringens verksamhetsprogram unikr den niirmaste tithn.

Att ungdomsnämthn ; Kors­ holm äntligen kunnat anställa en få·/tledare kommer att vara av stor betythlse för ringens aktivitet.

Den nya fäldedaren är Kemh Stonn fnin Bobäck, Vasa. Han har g~tt ungdomssekreterarlinjen p~ SÖFF och varit t.f. ungdomssekreterare i Malax i över ett år. Efter militär­ t)ansten och ett portier-jobb ~tervänder han nu till ungdomsar­ betet .

o

Föreningsskidningarna ordnas i i Iskmo inkommande söndag med första start kl. 10.00. Det är ~r

• - Dit ska man Aka om man vill ha mycket fisk. Roland och Mattias Semskar från Risöhäll i Larsmo är närmast experter i fråga om fiske. De brukar regelbundet Aka med sin far ut pl sjön och lägga ut egna krokar. Senaste år kun· de de i 4H:s regi bokföra för fAngster till ett vlrde av 40000 mark! den bildprojektor jag önskat mig, var henns kommentar sedan den största överraskningen lagt sig.

Egentligen har instruktörerna nog vetat att andels bankerna i landsdelen skulle ge priser både lokalt och inom distriktet. Men det har varit litet si och så med kAnnedomen om tAvlingen pl andelsbankhAll. SA man hade glömt bort hela aktivitetstllvlingen.

Det hade dock inte Österbottens an· delsbanksförbunds sekreterare Kurt Häggblad. I samrAd med Bengt Barkar har han rlknat aktivitetspoAng och kommit fram tiU att Nykarlebyklub. ben var aktivast under fjolåret.

Närmast medtAvlare var Oravais 4H·klubb.

bl.a. danskursverksamhet enligt svenskt "V~gar Du Stuffa"· mönster skall diskuteras . Mogen­ danser och ordningsfr~gor tas ocks~ upp till diskussion .

o

Den l april skall föreningarnas ordningsmän H träffa den nya länsmannen i distriktet. D~ hålls en ordningsmannakurs i ämbets­ huset i Smedsby. Även represen­ tanter för vasapolisen kommer att inbjudas .' Flera av ringens med­ lemsföreningar sorterar nämligen under polisinrättningen i Vasa. fniga om en massmönstring där antalet deltagare fr~n varje före· ning har stor betydelse för utgmgen. Skat ila uf försvarar vandringspriset.

Vid föreningsskidningarna täv­ las i endast tre klasser. Seniorerna skidar 10 km, damer och juniorer u"nder 18 :lr 5 km. Segrarna i res· pektive klass erh~ller 20 poäng . De följande f:lr 19, 18. 17 poäng osv.

Alla som fullföljer Hr en poäng .

o

Den 26 mars samlas ringens fö· reningar till ordförandekonferens i Sundom. N~'a verksamhetsformer

o

p~ p~kannandagen blir det sedvanliga bordtennistävlingar i Smeds by med Femte ringen och Smeds by uf som arrangörer. Täv­ lingarna är öppna för spelare inom SÖU:s medlemsföreningar .

Det finns klasser för längre hun· na spelare och för nybörjare . Dess­ utom en handicap·klass . Vid smedsbytävlingarna brukar det de­ las ut verkligt värdefulla priser.

Tävlingarna börjar kl. 9.00. An­ mälan en halv timme före på täv· lingsplatsen.

Inom Österbottens distrikt av 4H fanns under fjolåret 2538 4H· medlemmar som slutförde 2446 före· tag. Medlemsanatalet har ökat med 82 st.

O Halv miljon marks behållning Beh4llningen {rAn· företagen har bokförts till 405 000 mk. Till detta torde ytterligare komma behAllningen frAn vissa aktiviteter t.ex. insamlingen av gödselsäckar.

Det finns 15 instruktörer inom di. striktet, av vilka 13 är heltidsanställ· da.

Insamlingen av handelsgödselsäckar

gav till resultat 239439 säckar. Dl priset per säck är 8,4 penni betyder det att inkomsten för samlarna blir dryg 20000 mk. ' Traktortekniktävlingen hörde till de populllraste aktiviteterna för året.

Elera hudnra förare deltog samman. lagt. Två traktorkurser för pojkar loc· kade fullt deltagarantal_ En traktor. kurs för flickor samlade Atta deltagare.

Förteckningen över kurser, läger, klubbmöten och fester är imponeran~ de lAng. Satsningen pil heltidsanställd.. instruktörer i klubbarna börjar ge allt kraftigare utslag i distriktets verksam­ hetsberättelse.

Berätta för ÖP

så berättar Ö p

• HÖR HIT uf·folk, ungdomssekreterare och övriga ungdom­ sarbetare!

• VIll DU att ditt område och din förenings verksamhet ska noteras i ÖP? - Meddela i så fall redaktionen om vad som är på gåna!

• GÖR TIll exempel så här: • Ring eller skriv korta meddelanden om både smått och stort!

• Skriv reportage eller artiklar om viktigare hände.lser! Gör det själv eller kontakta nån av ÖP:s lokala korrespondent· er. Skriv hellre kort än långt, då är risken mindre att det inte ryms med. . • Skicka en bild (svartvit)! informera om en sak.

En bild är det bästa stättet att

Ring till Malaxred. 961-651514 Vasared. 961-113522 Jakobstadsred . 967-13 555

~<?~<'>:W

TQfsdagen 20.03

_ _ ~~---------------------------=~..:..:.~.:...---=--=.:...-_----------------

~ ~

~TNISKA

POSTE!

frågor kan handla om samlevnad, livsåskådning, samhället, miljö­ eller nånting annat intressant. skickar du - anonymt, med namn eller signatur - till: • JIB 2 • 68601 jIkobstad.

- - arebefodrar frågorna till Karl-Erik.

En helt

''--~''

Om Gud verkligen existerar hur kan han då två tredJedelar av jordens befolkning svå'lta, II resten lever i överflöd?

: Gud har överlämnat ansvaret för livet på jorden åt mänskan . En­ Bilxln skedde det redan i paradiset. I första Mosebok 1 och 2 kan l2sa följande: - Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild han henne, till man och kvinna skapade han dem ... Så tog Herren Gud mannen och satte honom i Edens lustgård, till arr och bevara den."

Kam och ,kombinera!

Bildens Iltt· skOtta blazer I flere olika fårger

219" Y...\NSKAN är alltså skapad till Guds avbild och satt till ,förva!r::.i-e - den. Förvaltarskapet innebär frihet, självständighet och ansvar.

Gud har gett oss mänskor stor makt. Han respekterar oss som fria sb.pande varelser. Gud vill inte manipulera oss . Han gör det inte air vi missbrukar vår makt och ställning. Det tycks vi mänskor - . en ha gjort ända från första början .

Vi har mera skövlat och fördärvat än bruklIt och bevarat. ~n ~knMa fördelningen av jordens resurser som i dag rider är vi själva ..,lWira tin, speciellt vi som hör till den vita rasen.

OTS syndafallet har Gud dock inte tagit förvaltarskapet och

_ ....- ifdn oss. Inte har han heller totalt velat förgöra sin skapelse det gitt snett.

Bibeln måste dock Gud ibland gripa in med fast hand , och _1l-allJlllmer i framtiden att göra det. Det är det som talet om Jesu _DlXOSl handlar om. Han kommer arr sätta en ,gräns för det onda . drar sig in i det längsta för arr göra dot.

D il demokratisk. Därför vill han inte som en diktator eller ty· [n och med våld ställa till rätta.

Gud är inte heller likgiltig för situationen på jorden . Han har hand ifrån oss. Han har redan gripit in på ett sätt som in~ an märka. Det är det som vår kristna tro mest centralt

är Guds sätt arr gripa in och göra något åt det onda i "Guds son" men han kom inte"ovanifdn" utan CD av oss. Gud valde att gripa in utan att ta friheten

oss.

JC_ ........::;n~;u:t: .

Det betyder att han kom för att befria oss fdn hiJler oss bundna i själviskt tänkande och hand· an befria oss till ett riktigt liv i solidaritet med och ~. Jesus levde i enkelhet. Han levde för andra.

- i svårigheter och lidande . Han tog på sig bördan '&1ick1Da n det onda i världen , ban förllta och befria från skuld . Och så kallar han oss efterföljd ta upp kampen mot det onda för att hela och byg.

Gad vill arbeta tillsammans med oss. Målet för det samarbe­ rirldens befrielse frän orättvisor, våld och förtryck.

.. mmgas friga om varför Gud inte med kraft griper

_ _••_ _ 1iD Fina U, IItt han väntar på att du och jag skall enga·

......~ föc rittvisa. Det är genom oss mänskor Gud vill

. . . .1. .1. . . . . . . .8 i rielden och arbeta fram den utjämning som be·

~ fred.

Atrium, Vasa Fabriksbutiken Oravals

Country­ festival vid Emet Den tredje country­ konserten vid Emet folk­ park kommer I 'ar att ar­ rangeras söndagen den 13 Juli. Liksom under tidigare ar, kommer man att pre­ sentera ett mangfald olika stilriktningar inom coun­ try-musiken.

I detta skede har ännu Inte alla orkestrarna till sommaren konsert bokats, men sa langt är det klart, att konserten ocksa i år kommer att ra intermitio­ nella Inslag. Bl.a. kommer delar av den svenska stor­ satsningen Swedish Count­ ry Music Tour att besöka Country Road 13-konser­ ten.

Det man nu närmast är ute efter är nagon lämplig country-artist fra n coun­ try-musikens hemland, , dvs. USA. Årets konsert ordnas liksom tidigare av Terjärv Ungdomsförening r.f., för vilket denna konsert är arets största satsning. De tva tidigare konserterna har besökts av sammanlagt

06 YRKESSKOLAN I JAKOBSTAD erbjuder följande IJtbildning: Maskinbearbetning-montör............ 2 år Plåtslagare-svetsare................... 2 år Bllmontör ••••••••.•••••••• : •••••••• ~ 3 år Elmontör•••• o• oooooo•• oooooooo• ooooo 3.år TeleConmontör oooooooooooo. oo. oooo'ooo 3 år Husbyggnad ooooooo. o•• o. o. o.... o. oo. 2 år Kock. o oo••••• o••• oo.. . o'....... o... 2 år -117 Beklädnadsteknik.... o• • • .. .. .. .. • • ... 2 år -136 Industrilaborant (mellanskolgr.)........ 2 år Skolan har modernt, hyresfritt elevhem. Skolresor över 5 km er­ sätts. Eleverna kan erhålla studiebidrag samt statsgaranterat studielån.

Närmare uppgifter ger: Yrkesskolan i Jakobstad, tel. 967-10 522.

Rektor -032 -033 -053 -086 -081 -105 -152

0 '0

..

KVEVLAX HEMSLOJDSSKOlA som läs6ret 1980-81 flyttar in i nya lokaliteter med modern undervisningsutrustning erbjuder elevplatser till följande avdelningar:

200 väv· och sömnadsavdelningen för konstvövare eller för slöjdsinstitutet

fortsatta

studier

195 träslöjdsavdelningen för yrkesmän inom snickeribranschen 194 m61ningsavdelningen

för yrkesmän inom m6lningsbranschen.

Skolan deltar i den gemensamma elevantagningeno Närmare upplysningar erh611es fr6n skolans kansli 66530 KVEVLAX, tel. 961·40036 (40 120)

hem­

"'.

Torsdagen 20.03

12

FOLKIS.

De flesta av eleverna på Folkis är överens om alt denhå'r skolan inte går att jå'mföra med grundsko· lan.

- Det som gör den annorlunda å'r bl.a. det alt den är en intenatsk ola. Internatslivet ger nya be·

Illlntsllllper och god gemensIlIlp.

en annorlunda skola

Skolan å'r en kristen skola, diirför känner man också att den är annorlunda. Någon sade att de inte skulle ha kommit hit om den inte skulle vara en kristen skola. Många har fått uppleva en andlig mognad hå'r.

Endel tyckte att de fått mera allmå'nbildning, alt

de fått bygga på tidigare kunskaper.

Andra tycker att de fått ut "mytsci", och hade svårt att definiera det närmare. Hade upplevt både positiva och negativa saker. Blivit mera sjå"lvstå'ndi· ga.

- Internatlivet är show.

De som sysslar mest med musik här på skolan,

tycker att de fått lära sig massor. både teoreti,\ kt och praktiskt. Men några tycker också att vi sjun. ger för mycket k ristan sånger. PedagogikkörelI kunde gärna ta med också annat i sin repertoar.

Några lösryckta kommentarer: • folkisåret går så fort • bra att få igång diskussioner på internatet • gäsp, gå'sp, morgontrötthet. .. sena vanor • några extra kilon • pojkvå'nljlickvå'n • kå'rlek, vå'nskap eller gemenskap Av Solveig, Maria, Jan·Erik, Kim och Agneta.

.,. Caroline Gran· -riolm försöker ö~'erbevisa Elisa· beth Nedergård om all hon nog får ur ljud saxofonen• ..

o

En folkhögskola en annorlunda skota.

Det märks inte minst på fritiden.

••

Ova

Foto: Kerstin, Erik och Tom

o Internatslivet är den mest märkbara delen av en folkhögskola.

o Internatslivet är kul, jättekul. Att bo på in· ternat innebå'r att en massa människor bor tillsammans i små sk· rubbar med rum för två sängar och ett bord, som alltid är överfullt av diverse sm;åprylar.

jammar på sina instrument.

Improviserade maskerader och inofficiella tävlingar om vad som helst bör vanligtvis till

Ifschackbrädet är aktuellt i Holken denna gång. Fr. v. Jan· Erik Finne, Kent Andtfolk, Mats Grönlund och Anders Kronlund.

LIVAT på Folkis

där till förmån f! ,lissionen, Dessutom finns det massor av klubbar och kommiueer av olika slag, En fotoklubb finns på skolan. Den har tillgång till eu mörkrum med god utrust· ning för fotojobb.

En del aktiverar sig själva genom att gå ut på stan, besö­ ka bio, spela ishockey och co­ rona, besökll biblioteket i stan eller på skolan, .

programmet på internaten och under fritiden. Följden av det, ta "hektiska nattliv" resulte· rar ibland i sömniga mornar och "gäsptävlingar" under första lektionen.

D BASTUBESÖKEN på tors· dagskvällarna brukar höra till veckans höjdpunkt.

Torsdagar före hemresebel­ ger bar vi nånting som kallas för S-timme. "S" står för

#SOlveig Nylund kopplar av från sina pianotimmar med all dunka i vävstolen.

~Skrallmusklerna någonting okänt. S-timmen dras av några elever, ca. 5-6 stycken varje gång. Program­ met varierar allt efter eleverna i gruppen, men allsång och le· kar och annat skojigt i massor hör till.

Skrattmusklerna får minn· sann vara i användning då.

Våra samkväm har lite mer allvarsamt program än S· timmarna. Filmer och diase­ rier tittar vi på och diskuterar allvarligare saker.

D IBLAND kan det bli jobbigt att bo så tätt inpå varandra när man har så olika vanor. Endel elever är nattsuddare, andra igen är fort färdiga för "status horisontalis" d.v.s. sängläge.

Det skapar lite problem ib­ land, men vanigtvis kommer vi elever bra överens ändå.

Det verkliga internatslivet börjar tiotiden på kvällen efter det att största delen av elever· na har infunnit sig på respekti. ve internat.

D EN NATTMACKA smakar brl på nattkvisten, "and tben the show can begin".

Allt som oftast är det nigra som sitter imusikrummen ·och

hungriga magar att mätta? Jan Lönnqvist tillverkar piua pi pojklnternatet.

D ONSDAGSKVÄLLAR be­ söker en stor del av skojans elever Luthersalen några kvar­ ter från skolan. Där brukar inbjudna talare hålla bibelstu' dium.. Med jlmna mellanrum Inordnas också missionsjobb

ÖVA, Det är musiklinjen i ett nötskal . För att lyckas som mu­ siker fordras det goda övnings­ möjligheter - vilket finns här p:l. skolan, Skolan har ett StOn antall gi­ tarrer, str:l.koch blåsinstrument, en tiostämmig piporgel och en stor el -orgel samt sex pianon till sitt förfo­ gande .

Nu väntar vi bara p:l. flygelns ankomst , Undervisningen sker delvis i samarbete med KuuJa­ institutet, där också kursexami­ na kan avläggas . Till undervis­ ningen p:l. skolan hör bl.a , mu­ siklära, gehörslära, musikhistO­ ria, generalbas, körledning och tOnbildning , Eftersom vår skola är en kris­ ten folkhögskola har musiklin­ jens elever några obligatOriska ämnen til.lsammans med allJ­ männa linjer, inalles femtOn timmar per vecka , Musiklinjen har tv:l. årskurser, men man kan gå också endast ett år. Undervis­ ningen är upplagd så att en längre hunnen första hets stu­ derande också kan delta i andra årskursens ämnen.

Vidare kan man påpeka att folkis ger goda förutsättningar för vidare utbildning vid t.ex , Sibelius· Akademin , För dej som vill satsa p:l. mu­ siken är musiklinjen ett idea­ liskt ställe , Av Elisabeth, Johan, Alf, Rod· ney och Eddy.

övar endel av S· timsbesökarna - med vad övar egentligen Lasse Backlund och Gun­ da Svensson? Jo - all äta äpple i vallenfat! på TV, simma i simhallen, spe­ la pingis, träna med skivstång eller siua i Holken - (vårt sällskapsrum) och läsa dagstid. ningar eller spisa musik.

D NÄR FOLK fyHer år är det skoj med barnkalas. Folk fyller år med jämna mellanrum, så barnkalas är verkligen något som vi ser fram emot. .

Det finns alltid någonting att göra på fritiden i drat FOLKIS. Kent Harriet David Abc) Chatarill2

f1il~

_____________________________To_r~_~~e_n_20_.0_3

____________________

~!!!!~~~~.~~ ..

POSTEN

Askah Nyakerario från Kenya går andra året på Folkis i Vasa:

"Måenskorna verkar vara stela här uppe i Norden" • Var det något som speciellt gjorde intryck på dig när du kom hit till Folkis?

• Hur kom du på den tanken att - Människorna verkade vara en gå pli en folkhögskola och just aning stela här uppe i Norden.

Varför skulle vi inte kunna vara denna?

- Jag fick höra om Folkis genom mera öppna mot varandra? missionärerna på missionsstatio­

nen Atemo, där Evangeliförening· • Varför nöjde du dig inte bara en har missionärer. Jag ville lära med ett Ar här pli Folkis? mig mera om musik och de rekom· - Då jag gått ett år här insåg jag menderade den här skolan, som en att jag bara fått en liten, liten glimt av vad musikstudier går ut grund för mig i musikstudier.

- Först och främst namnet p3 skolan, Evangeliska Folkhögskolan i Österbotten gav mig en positiv bild och i övrigt verkade ämnena vara in tressanta .

En intervju med Askah Nyakera­ rio.

ta alldeles för länge. En sak som jag mest reagerade mot i början, var det att alla duade varandra; rektorer, lärare, elever o .S.V.

"Borde man inte nia en som är äldre"

• Varför måste du åka utom·

lands?

- Skulle det därhemma i Kenya

finnas möjligheter till likadan ut· _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _- - - - - - , . ; . - - - - - - - ­ bildning som jag har fått här,skul·

le jag inte ha kommit hit.

på, så jag beslöt mig att ännu stan­ Bordt" det inte vara så att na ett eller två år. den som är äldre än en själv, så ni· • Kunde du svenska innan du

ar man?! kom hit?

• Har du tänkt stanna ännu flera - Jag förstod nog lite svenska, fÖl Ar? • Vilket språk lir ditt modersmM? genom missionärerna hade jag - Nej, jag tror inte det.

- Språket Kisii. kommit i kontakt med språket .

Det första ordet jag lärde mig Val • Märkte du någon speciell skill· • Talas det ocksli i skolorna i Ke­ nya? "hoppsan" - dt"t måste tydligen nad i skolförhMlandena? ha inspirerat mig att lära mig - Jo, skillnaderna är stora . Skulle - Nej, det är i regel förbjudet på jag gå in på olikheterna skulle det rasterna och under lektionerna. Så språket.

•

Annorlunda

undervisning

Man brukar tala om Folkis som en annorlunda skola. Inte är det sko­ lan som är annorlunda utan det är undervisningen och arbetssättet.

Som nu då vi varannan onsdagseftermiddag inte har några vanliga lektioner. Istället jobbar alla elever kring ett tema eller projektarbete.

Vi delar in oss i olika grupper så man får jobba med del som man är intresserad av. l hÖSlas hade vi ett projektarbete där vi själva fick välja ämne .

Vi behandlade bl.a. sjukvård, anstaltvård, hälsokost, musik, polis­ väsendet och barndagvård.

Själva skaffade vi fram material och information.

Vi som jobbade med sjukvård var till centralsjukhust"t och besökte några avdelningar och intervjuade personalen om arbetet.

Vi fick själva bestämma på vilket sätt vi ville redovisa arbetet.

Några föredrog att visa diabilder och ge prov på uppspelningar av intervjuer. Några höll ett vanligt föredrag.

Hälsokostarna ordnade till med en utställning .

Dessutom gav musiklinjens elever en egen liten konsert, som be­ handlade Barockmusiken .

Projektarbete kan vara både arbetsamt och roligt. Dessutom så lär vi oss att arbeta mera självständigt när vi måste ta reda på saker och ting kring arbetet själva.

Lena

• Askah var årets Lucia och hälsade tillsammans med tärnorna Kristina Lasen och Vivan Nordman på i internaten i ar­ Ia morgons­ tund på lucia­ dagen.

man måste antingen tala swahili eller engelska . På så vis lär man sig ett språk ordentligt och det kan man vara tacksam för senare i livet.

man bör kunna för att få kontakt med både utlänningar och de olika stammar som finns i Kenya.

• Vad händer om man talar t.ex.

kisii under rasterna?

- Man blir bestraffad vid dagens

slut med stryk eller dylikt.

- En liten kloss, där med tec­ ken "MODERSMAL" , brukar cir­ kulera omkring bland eleverna.

Om man råkar få denna kloss någon g~g under dagens lopp, så lyssnar man alltid noga bland kamraterna för att kunna kasta den vidare, ifall man hörde någon tala sitt modersmål.

- P.g.a. denna lilla kloss, fick man lära sig de mest nödvändiga språken engelska och swahili, som

Tårdrypande

avsked

Folkhögskolans verksamhet är även i viss m~ utåtriktad, som t.ex. de programresor som görs till elevernas hemorter.

Programmet under dessa resor består av körs~g, strängband. dam­ kör och pedagogikkör, som ibland dirigeras av körledningsdeverna.

Mindre s~ggrupper brukar också uppträda och även solos~g. piano­ och gitarrsolo är vanliga programinslag.

Någon direkt svårighet att få ihop program till ett möte är det inte.

I samband med Finlands folkhögskolors 9O-års jubileum utkämpa­ des en landsomfattande volleyboll-turnering. Vår skola spelade en my(ket spännande och högljudd match mot SÖFF och Kaustby Evan­ geliska folkhögskola.

Trots att laget och hejarklacken gjorde sitt bästa gick vi inte vidare i turneringen.

I slutet av maj åker folkisfamiljen på skolresa tilll.eningrad. Resan varar i sex dagar, och när vi kommer tillbaka återstår endast det sorgli­ ga och tårdrypande avskedet.

• Vad har du fått ut av de här Aren i Finland?

- Jag tycker att jag har fått ut en hel del. Jag har gått bra framåt i musikstudierna, speciellt i år. Allt detta har skett tack vare min Fräl­ sare Jesus Kristus, som skänkt mig hälsa, styrka, inspiration och triv· sel med Nordborna.

• Och så den sista frågan: "Läng. tar du tillbaks till Kenya?"

-

Ibland! När jag barå hinner.

Av Gunlög, Vivan och Stina.

Nattsudd

populärast

Vi elever, ville veta vad som är mest populiirt här i vår skol4. Vi sammaIJStiill· _de några frågor, som ele­ venuJ själva skulle poäng­ sätta. Resultatet ser ut så här: 1. Att vara uppe länge om kvällarna.

2. Att sjunga i kör.

3. Att vara på flicka och pojkinternaten.

4. Att spela något instru­ ment.

5. Att handarbeta. Sam­ kväm och S·timme.

6. Övrigt: sbom diskus­ sion med kamrater, körled­ Ding eller att vara ute på stan.

7. Att spela Corona.

8. Att slöa i "Holken", vArt sällskapsrum.

9. Andlig musik eller popmu~~

I

10. Att se på TV. Av Kerstin W, Ann.Jeanette, Jan och Mona·Lisa.

... Mats

Marina

Caroline ~

Torsdagen

2 0 . 0 3 /

&!!:!~~-~-------';:"----------l.

14 ./

debattforum

Har du inga

KURS å föreningsteknik i Klllby uf-lokal 20-21 mars med början kl. 18.00

Det som S-E Glader skriver om stuffandet i Umeå är helt okej, men då han med stora rubriker för artikeln slår upp att discon är ute i Umeå är det bara eget önsketänkande.

För den som studerar i Umeå förtäljer de lAnga köerna onsdag· och lördagkvällar sitt eget språk. S·E Gladers inställ· ning till discon är ju bekant men han borde trots ant inte blanda ihop det som är sant och det som han vill att ska vara sant.

LÖRDAGEN den 22 mars är del sA dags för SÖU:s midvinterting j Yörå med början kl. 12.00.

TEATERKURS blir det i Skal· tung helgen 22-23 mars.

I ISKMO-jungsunds ul-lokal blir . det superstartävlingar tisdagen den 25 mars kl. 19.00. Detta lör Y-ringen.

TORSDAGEN den 27 mars blir det lrAgetävling inom YIlI-ringen i Nämpnäs kl. 19.00.

Bä..ta Esch .•. etc. Den där rubriken ;-ol Stuffarepet hade jag gjort - och kollega Seg är alldeles oskyldig till densamma. SA det där med önsketän· kande faller därmed till marken.

Att säga vad som är ute och inne kan vara rätt svArt - egentligen beror det pil vem man snackar med.

Att reda ut de begreppen och feno· menen skulle ta alltför mycket utrym· me - så det fAr va.

De personer som ÖP talade med i Umeå pratade i alla fall om stuffa som den nya innegrejen.

Att det förekommer lAnga köer utanför discon i Umeå tror jag

LÖRDAGEN den 29 mars upp­ samlingslinai i pådro på SÖU:s kansli kl. 12.00.

SAMMA HELG (29-30 mars) är det tonlrsledarkurs på SÖFF i Yt· termark.

____________________

~

Adrcss: ________:--____________

ella ring

961·115372 0<h friga d«r Bror

hdl r D

- Hur har ni det nu som studeran. de i Umeå?, undrar redaktören, och får svar. Det visar sig att de flesta åker tåg emellan Öster· och Västerbotten.

Man reser ju mellan Vasa och Umeå på en timme med de nya snabbtAgen.

Den finska föreningen USO, jobbar främst med sina krav pA ökad finskspråkig undervisning. Nog har både finska och svenska österbottning. ar ännu fritidsverksamhet på sina före­ ningars program, men eftersom det är lätt att ta sig till andra sidan Kvarken om man vill svänga sina lurviga beo en helgdagsafton, är den här delen av verksamheten mindre viktig numera.

Dessutom fions det västerbottning. ar som bor i Vasatrakten och jobbar i Umeå eller tvärtom. Och på det nya fi· na kärnkraltver.ket i Södra Vallgrund, D NU ÖVERGÅR jag till nytt finns det ju nästan lika många väster. bottningar som det finns österbott· . tempus: _visionärt presens.

Dir, d.v.$. på StorskIr stannar re­ ningar. daktören och tar sig en paus, skAdar nat.ren och intar kaffe och medhavda o - JA, NOG har vägbanken betytt smörgåsar. En skylt SOQl meddelar att mycket för oss finländska stiiderande j det rAder stoppförbud inom natur­ Umel., slaer en belåten student som är skyddsområdet, har nAgon vän av djur hemma j Nykarleby. Det är Iltt att åka och naturobservationer vint bak och hem och allt det där. Den enda hos oss som är sur är farsan som jobbar pi fram.

Som ett spikrakt streck som löper kärnkraftverket.

- Han hade hoppats på ett verk rakt in i horisonten, ligger den, via­ banken. På ena sidan löper jirnvlaen, hemma. Nu har han gåll med i en ak­ på den andra landsvägen. Ett bälte av tionsgrupp som vill ha småskaliga små vindpinade tallar växer mellan vig och kärnkraftverk i alla byar i svenska ÖS­ terbotten. järnvia.

Bellten vänder sil redaktören kosan Vid den största av Kvarkenbroarna gAr riksgränsen, men nAgon tullstati­ mot Malax. Färden hem gAr fortare on syns inte till, bara en skylt som ta· och i skymningen återförenas han med lar om att tullpliktiga varor ska dekla­ tofflor, hustru och middag. reras j Umeå eller Vasa. Det är dock BOTTNING ytterligt sättsynt att nAgon resande över Kvarken far till tullkammaren Red.kommentar: och visar upp sina flaskor. Dessutom BN befinner sig. den jäkeln. pil vin­ är tullens intresse för att jaga flaskor tersemester il okänd ort - kanske och obefintligt. pimplar fISk (eller annat) il Kvarkens is och har inte kunnat skrida i svarom:l.l. o DET T AR redaktören ungefär två Han lär eventuellt ilterkomma. timmar att avverka sträckan Ma­ För övrigt meddelas alt du - Bolt­ lax-Umeå. Då har vi dessutom räknat ning - borde ha skickat med namn & in det faktum att Berlel N. stannar adress. i fall det är nilgot vi pil red. an­ mitt på Västra Kvarkenbron för att ser oss behöva kolla. meta, men misslyckas, eftersom han Det var andra okända insändare i har glömt metmasken hemma. dag. V:lr principiella inställning börjar En stund senare rullar redaktören in kanske vackla. verkar det som. pl Umeås esplanader. Björkarna stAr I Kanske är det solen? knoppiga, ty det är vAr och han glöm mer snart sitt förtretliga fiskafänge.

PETER GRANSTRÖM JAG TYCKER inte att vi ska vän· ta i tusen år på att ett kvarkensiskt Punkaharju ska höja sig över Kvar· kens böljor. Jag anser att vi ska bygga broarna och bankarna nu!

Tänk på vad det skulle betyda för sysselsättningen, kommunikationer· na, kulturen och mycket annat I T.ex. fiskerinäringen. Vad är det för fel pA mujkor?

Om vägbanken funnits i dag, hade Bertel NygArds reportage om studen· ter i Umeå sett annorlunda ut. Du kunde ha embarkerat din lilla bil vid passlig tidpunkt i Malax, snabbt ha krånglat dig genom Vasa och än snab­ bare susat över bron från Alskat till Replot och vidare förbi Björköby mot Valsörarna.

PS. Nästa gång du skri ver en insändare ska du sätta med namm och adress om du vill ha den publicerad. Vi på red. måste känna till ditt namn - och na· turligtvis respekterar vi din önskan att uppträda under signatur.

Visst har vi snö iVörå.

- Vi har till och med sno 1 stora backen och ska hålla täv­ lingar där i kväll... OP-' gossarna är välkomna.

- Vi har en förstahjälp pa­ truU på plats. försökte Benel Grind uppmuntra.

Någon större entusiasm upp­ bådade dock icke testpatrullen.

OP har i veckan som gått för­ tvivlat sökt efter förslagsställa­ renJ-H Palm och har lyckats lo­ kalisera honom till Vmd.­ trakten men inte kunnat få kontakt.

Vi hoppas dock att han läser de här raderna .

- Det finns snö i lilla bac­ ken länge än. lovar Benel Grind i telefon.

9611115372.

hal,år li

______________

~

__________

PS. Timo Repo vann allmänna klassen i backtävlingen efter hopp pil 45 och 45,5 meter. Lars Björk vann klassen under 14 Ar - de hoppade i lilla backen - med två hopp på 22 meter, före Peter Öst· man och Ove Bergman.

Tom Nyman vann klassen under 12 Ar. 22 och 21 meter hoppade han och skulle därmed ha placerat sig som trea bland 14-åringarna. I

Om vi väntar till år 3000, slipper vi dock käftas, ty då har na· turen skött om saken på egen hand och folk kan gå (d.v.s. kö· ra bil eller åka tåg) på terra firma mellan Vasa och Umeå. (om folk inte har tagit kål på folk då, förstås!)

o

PETER GRANSTRÖM

Bertel Grind i V örå viftar bort de ursäkter som ÖP:s testpatrull krysatde fram efter att J-H Palm fÖresla· git att patrullen skulle testa lAngflygning på' skidor.

Den ~9-30 mars är det dags lör tonlrsledarkurs på SÖFF i Ytter· mark. Om det linns intresserade i er lörening så bör de anmäla sig till kursen löre tisdagen 25 mars.

Anmälan göres till Tor Sparv pi SÖU:s kansli tel. 9611113 572 el.

Nä! Ty när juniorhandelskammaren i Vasa föreslog en väg· bank över Kvarken, resulterade saken bar i ett allmänneligt kvarkensiskt gapflabb. (Nå, Sveriges ÖB skådade nog ryssens ordnande hand bakom och nöjde sig med ett fnysande.)

säkert •.. finns det nAgra andra alter· nativ?

Stuffa·kurserna körs rätt sporadiskt Atminstone i jämförelsen med de alle­ städes närvarande discona.

Och för att du inte ska I<omma och påstå att jag har nAgonting emot dis· . con ber jag vänligen att få framföra: Det har jag inte.

-

OHOJ, OHOJ FÖRENINGAR

Klipp Ul dmna kupong och ,kicka den lill sOU. Handd,c'pl. 10 D 65100 VASA 10

Hör du du du, BertelI Vad är det för fel på visioner? Får man inte ha sAna nu för tiden?

Visst finns det snö i Vörå

DEN 29';""30 blir det teaterkurs i Terjärv.

~amn:

V1S10ner, Bertel?

• "Escherichia coli cultivator" Red. ko.nmentar:

SÖNDAGEN den 23 mars har vi pidrosemifinal i norr i Kronoby.

• •

:•.••................................................••• i

·

••

ANNONSERA I OP : s.............................................::

5

rl __________________________________~T~or~sd~~~e~n~2o~.o~3__--------------------~!!!!~~~==~ • pOSTEN Uthyres D TALA OM dyr hobby! Det är

bl.a . 2 svängbara b .. bord med flaskställ åpan, konsol i taket • radio, färgteve, en .-':IIII:IJIm:u·scrad miniöltunna ocb:å (förstås)! .!Ung, rn litrn kristall· • w et och litr annat smått &OU ' Idädsdn var i ozelot­ - - och guldplysch. om man fick röka i den

=,

Bland motorcyklarna var Har· ley Davidsson det dominerande märket - inte oväntat. Många var också helt i original.

En äkta "snuthoj" från Cali· fornien och Mexiko hade man släpat dit: HD -67 Skovdhead .

Skivbromsar på båda hjulen och belt·drive.

D DEN SOM vill vinna 25 ODD, skall åka dit den 16-19 oktober, för då är det en Bike·show med tävling om snyggaste mc:n.

Ville man sen återgå till något betydligt mera alldagligt, kunde man köpa en kaffekopp och säna sej ner i cafeterian som fanns där.

INGER OSTMAN

2 RUM+KOKVRÄ 48,5 kvm Ansökningsblanketter och närma·

re upplysningar Ids från SÖU:s

kansli tel 961·113572 eller disp.

Stenkull tel %1·117224. Ansök·

ningarna bör vara oss ttf/handa se­ nast 25.03.1980.

Vill du sälja, köpa eller byta prylar?

Då kan du annonsera i ÖP:s prylbörs! För tio mark får du en annons på högst fem rader (ca 20 ord) Annonsen måste betalas kon­ tant. Skicka därför med en tio­ markssedel eller en check.

Pryl börsen är avsedd endast för privatpersoner. Sätt gärna ut varans pris i annonsen och glöm inte uppge vart intre;sera­ de skall vända sig, Lex. telefon· nummer.

Klipp här! -_.__••••••••••• _ ••• ­

OBSOBSOBSOBSOBS Veckans smasch - dvs den bästa vitsen i Flabbet - belö­ nas hädanefter med en LP­ skiva.

Goda juttur kan skickas till Robert Wiik på Tjärgränd 4 i Karleby. Det är han som är ju­ ry.

Med vitsarna kan du skicka namnet på den LP du vill höra om du råkar få in en fullträff.

nit salu

r

LEDIGA

PLATS~

BASIST sökes till etablerad gammal­ dansorkester.

Tel. 968·40475 efter kl. 17.00.

Österbottniska

Posten

Tidningen utkommer varje torsdag Redaktör och

ansvarig utgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsgatan 13,

Jakobstad, tel. 967-13 SSS

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

Tel. nr Namn: Adress: •••••••• • •••• • •••.••

TRUMMOR för nybörjare. Pris: 500.-. Tel 967·10055/ 25 efter kl. 13.

I

Österbottnisk ungdomstidning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Svar till gåtorna!

1) trappan 2) äpplet (kärnhuset) 3) på näsan

Disponenten

ANNONSTEXT: .......... .

(Var god tuta!) .......... ..

PRYLBÖRSE!'i Gissa om bilarna där ute i snöslasket såg ointetsägande ut sen när man lämnade skönheter­ na och gick ut?

J Fastighets Ab Bisatsen i Sunnan·

vik, Vasa uthyres

Men det var inte bara bilar med glans och färgring som fanns att beskåda. Europas snab­ baste procamp funny ear: Bifrost Corvetten . Under karossen fanns ett M & S race ear chassie ,med en Sid Vaterman byggt 484 cu.in, snabbaste tid är 7.00 sek . med en slutfart på 298 km/tim .

Det ni!

En Ford Crown Victoria -56 ­ alla raggares dröm för 15 år sedan - som enligt ägaren var en av de 604 med plasttak som tillverka­ des det året. Snygg.

ATf man skulle få den fttlingen dånade 50-tals bögul:arna. Rullskrid­ _:a:.IKI!da ungdomar åkte om­ eldade ut sprcialerbju­ pi lJl-skivor.

Dr Ocsu. baökarna hade och brykreme, och _-iaJ1ris' en obligatorisk pop­ 'CllCIIIIIbc i handen. :.pcmköIdar med ägarens • milade pi sidorna av ....aKlOODile Cudass ·68. Plus &DI~1a i äkta bladguld. Skall "":ar nödvändigt?

PRYLBÖRSEN

ju inte klokt vad folk lägger ner för pengar på något som skall stå i ett garage nånstans mellan showerna. Ett brinnande intresse är nog lite svagt sagt, snarare börjar det gränsa till an bilarna blir behandlade som en liten ny· född baby, eller bättre.

Postnr: •.•••.•••.•••••••••• Ja. bifo.ar 10 mk sedel/cllec:k.

Adrasea är: Prylbörlea Öslerbotuaiska Posten

PBl7 61601 Jakobstad

Redaktör i Vasa S-E. Glader,

Handelsesplanaden 10 D,

tel. 961·113522

Redaktör i Sydösterbotten

Bertel Nygård,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961-651 SI4

REDAKTIONSRADET

Alf Snellman, ordförande,

Susanne Lillkull. Karin Blomqvisc .

Brita Svedlund . Ralf SHtar och

Lasse Eri kWJn .

PRENUMERATIONSPRlS

1980

Helt år.•. • . .. ..... . ..•. 30,­

Halvt Ar•••••••••••••••• 20'1

Skandinavien ..........• . 40,­ Lösnummer. . . . . • . . . . . . . 1, I ANNONSMOTTAGN ING

SÖU :s kansli, Vasa .

tel. 961-113572 och 115372

ÖP:s ANNONSTJÄNST

Yngve Bengs,

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967·11 827

Annonser bör inlämnas senast

måndag kl. 16

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967-13 SSS

ANNONSPRIS

l texten . . ..... . . . ........ .' 2.60

Efter texten .. .. .......... .. 2,40

Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER MinimistorJe'k 200 mm, tilläggspris

-,30 spmm och färg. Förenings­

spalten per rad 1,-. Österbottnis­

ka Posten ansvarar inte för ev . ska·

da som tillfogas annonser som in­

ringts eller som på grund av post­

försening inte införts i begärt num­

mer.

Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aktiebolag, Jakobstad 1980

J

Torsdagen 20.03

Massuggestion och 1jJnos

• BehAllning

Ett 20·tal unga tävlande med 12 nummer i tre klasser i Gerby.

Denna g;\ng har man "buntat ihop" talangjakten till tre klasser fri instrumentalmusik, underhillning och vokalmusik.

Hur dessa hopbuntade klasser skall kunna bedömas i en fm-

landssvensk final är svut att först;\. I voblmusik-klassen kan ju ing;\ allt frw arior och kyrkoswg till slagdängor och nidv isor.

I klassen . fri underhillning kan det ocks;\ bli SVllt att jämföra t.ex. en bukta· lare eller trollkonstnär med en som läser dikter.

I tävlingsreglerna sägs visserli­ gen att tävlingsmomenter inom talangjakten inte skall överbeto­ nas. Men avsikten är i alla fall att peka ut n;\gra nummer som bätt­ re än de övriga. l Gerby hade juryn, som be­ stod av Chrisse Suominen­ Blomberg, Henrik Berg, Gösta Hjerpe och Clark Jakobsson , inte n;\gon svu uppgift (även om programledaren Tor Sparv trod­ de att de m;\ste ha det svettigt).

Utöver de fyra nummer som föreslogs för riksfinalen kan det ju bara ha varit problem med hur show gruppen The Winners skul­ le bedömmas.

The Winners blev n;\got av publikfavoriter. Gruppen bestod av tio pojkar fdn Esse . Fyra age­ rande ljud- och ljustekniker. De sex övriga agerande swgare.

Förebilden för gruppen var The Boppers eller n;\got liknande femtitaIsband. De var klädda i mörka kosrymer, slipsar och hat­ tar och gjorde entre llande p;\ cyklar via salongen. Swg- och musikframträdandena var play­ back, agerandet nog s;\ äkta.

Gruppen hade en fin ide, de hade arbetat med sitt nummer, det var fart och fläkt över fram­ trädandet.

Dessutom hade numret effekt.

När appUd;\Skorna frw högtalar­ na dwade genom salen stämde publiken in i de ovationsartade appUderna.

- Var det framträdandet som appl;\derades eller var det' 'Följa John"? Numret gav en nästan kuslig tankeställare om vad det handlar om i dagens showbitz.

Det är massuggestion och hyp­ nos, glitter, färger och ljudeffek­ ter.

Pojkarna borde f;\ resa till Åland för att visa numret. Men det skulle nog krävas mycket regi och finslipning.

- Kanske borde SÖU satsa p;\ det!

Fy'ra nummer skall SÖU sända till Åland.

Camilla Holmgud borde ha största chansen att uppmärksam­ mas. I Gerby sjöng hon rv;\ seriösa visor. Dinpe dopp och Banane! är alltid hananer.

Instrumentalisterna Catharina Smeds, 13 u, fr;\n Oravais och Helen Krohn, 16, Purrno, är b;\da Ungt p;\ väg och kan bli fi­ na solister. M;\hända hade Cat­ harina Smeds valt ett n;\got svut nummer. l en tävling av det här slaget kan det vara tilJ fördel att välja n;\gonting lättare och svängigare.

Helen Krohn hade gott stöd av sin ackompanjatör (p;\ gitarr) Maja Kronqvist. De fick det att svänga om "Summertime" .

Ann-Katein Back sjöng kuplet­ ten om Emil Käck mycket person­ ligt. Det är Nils Hilden fr;\n Jungsund som gjort texten till melodin "Drömmen om Elin" .

Inför finalen borde Ann-Katrin slipa textuttalet. Det är ju viktigt att s;\ m;\nga som möjligt av do­ mare och publik p;\ Åland förstu vad visan handlar om.

I klassen fri underh;\lIning del­ tog förutom The Winners en grupp 11-12·uingar frw Ora­ vais som framförde en egen I;\t samt 60-uiga Agda Nyberg fr;\n Kronoby, som läste I valet och kvalet av Gustav Fröding. Ora­ vaisgruppen kallade sig Mandlar­

na.

Förutom de som gu vidare deltog i vokalmusikklassen sex ungdomar med fem nummer.

Viveca Wiik fdn Vasa sjöng en eevergreen, Those Were the Days, ackompanjerad av Bo Broström . Ann Westerberg och Anders Granvik frw Pedersöre sjöng Cuncry Road till Anders ac­ kompanjemang.

Ann-Sofie Köping, Vasa sjöng .Visa vid vindens ängar till eget gitarrackompanjemang. Deseree Nordström, Harrström, sjöng Halleluja ackompanjerad av Kjell Lolax. Asa Nyman frw Jakob­ stad sjöng Du är den ende, också hon till Lolax ackompanjemang.

16 Karleby:

Evenet.nangskrock stal publik från ELMU-konsert Elmu i Karldy gav. åter ett tillJiille för nya förnuJgor inom musiken att komma fram och visa upp sina tal4ng­ er.

Pga. att det på samma gång var d;sco på Ungdomsgården var publiken inte så stor som den brukar vara och som man hade hoppats.

Arrangörerna var lite sura ef tersom tillJiillet var menat för ungdomar just i 13-15 års åldern.

- Kontakterna mellan stans olika föreningar är s;\ d;\liga att ingen fu veta n;\nting i tid, menade de.

Men den publik som fanns p;\ plats fick se och framför allt höra fyra olika band uppträda. Den första gruppen The Rockefeller var ti.llfällets yngsta. P;\ den ba­ kersta raden satt stolta föräldrar, syskon och släktingar som sprang fram och fotograferade sina musi­ ker.

Jukka Annan, 14, stod för gi­ tarrspel och swg - han har spelat i 3 k Tommi Lehtonen, 13 ­ trummor och swg och bassisten Jouni Myllykoski var gruppens gamling med sina 16 u p;\ nacken.

Pojkarna kommer fr;\n Yxpila­ trakten och har spelat tillsammans i ~ m;\nader. Dire Strait är ett band som The Rockefeller gärna lyssnar p;\. Själv spelar de helst rock och de spelar bra.

Jag blev verkligen imponerad . .

O KARl.EBYBANDET The Slight fick vi höra sen . Jari Hirvi­ koski, 16 - gitarr och s;\ng, Kari IIIanvuori, 17 u - trummor och swg, Bengt Löfroth, 17 - basso har spelat tillsammans i ca l ;\ r.

Detta var ett av deras första uppträdanden. Publiken fick höra bI.a. It's so Little to Fall in Love och andra dansstycken.

O SEDAN uppträdde gruppen The Overdrive som redan hör till de mest kända mindre kända Kar­ 1eby grupperna. Esa Tarvainen, 18 trummor + swg, Ari Tarvainen, 16 basso och Pekka Sipilä, 17 spe­ lade gitarr . Pojkarna spelade rock och har verkligen utvecklats sedan jag hörde dem sist. De har f;\tt mycket mera säkerhet och börjat satsa mera p;\ spelande t.

O THE BURNS, en nya v;\gen grupp (ni vet punk: kedjor och säkerhetsn;\lar) fdn Kalajoki. De­ ras framförande var säkert och tyd­ de p;\ att pojkarna inte var precis nybörjare . T .o.m för en som inte gillar nya v;\gen var det roligt att se (och kanske ocks;\ höra) dem. Mat­ ti ViitaJa, 18 s;\ng + gitarr, Simo Sauvola, 17 gitarr, trummor, Han· nu Sauvola, 17 orgel = The Burns.

Själva bandet är ca l, ~ ;\r gam­ malt men den här uppsättningen har spelat i ~ m;\nader.

O JAG talade med Jukka Annala i The Rockefeller efter föreställ­ ningen. Han tyckte det var" jätte­ fint" att det ordnas tillfällen som dessa.

- Det finns just inga möjlighe­ ter att komma upp, menar han.

Dessutom önskar han att det i stan skulle byggas utrymmen där mindre grupper skulle kunna öva.

- Just nu övar vi i ett bilstall och det är ju inte det allra bästa stället, säjer han och flinar. Och i stan finns ju massor med mindre band s;\ att utrymmen skulle säkert bli använda .

Här f;\r ju stadens herrar n;\gonting att fundera p;\!

Text: Gingo Stenhagen Foto: Robert Wiik

Demonstration mot kärnkraft Det kommer att bli en lokal antikärnkraftsdemonstration Vasa lördagen den 22 mars.

Demonstrationen är på sätt och vis en förlängning av de demonstration som ägde rum i Helsingfors nu ' senaste lör dag. Det har visat sej att öste.rbottniogama inte gärna sej ner till huvudstaden. I stället ska man nu ge folk en chan att protestera på lokalplanet.

Energipolitiska föreningen - Alternativ till kärnkraft (EAK) och Vasa miljöförening har tagit initiativet till de monstration i Vasa. Ett flertal andra organisationer har sluti upp och medverkar i förberedelserna.

Ii"",.

• I The B,."IIS ,u; UlUimillt; (g;I4".), S;",o s..,vou, (1,."",,,,0,. (Kb StI"g), MillI; V;;14l4 (StIlig ocb g;l4rr) ocb H_"" s."vou, (StIlig (Kb bas). E" "",s",,,,,,/ö,, hlge" lIfIf' MI.

"y"