Österbottniska Posten (ÖP) nr. 12 1982

ÖSTERBOTTNISKA ·POSTEN

Din insats för freden

- Vad kan ufrörelsen göra för freden? Jag kunde göra det enkelt för mig och såga allt - det är snarare en fråga om vi vdl, sade Erik Häggman, FSU i sitt förberedda debattinlägg om aktionsplanen för fredsarbetet inom ufrörelsen. - Ingen insats år stor nog för freden OCH ingen insats är för liten för fre­ den, fortsatte han.

Eki Häggman framförde FSU:s tacksamhet för att SÖU tagit upp freds temat på årets midvinter­ ting .

- Det finns fortfarande för­ domar mot fredsarbetet i vårt ,l and . Det är viktigt att vi agerar nu for vi måste förändra världe.n innan den förändrar oss. Egois­ men är tilltagande. Vi behöver

mera solidaritet, mera empati människor emellan .

Häggman koin med några konkreta förslag på vad uf-rörel­ sen kan göra för fredsarbetet.

Han sade bl.a. att varje ung­ domsförening kunde ta ett fad­ derbarn och därigenom skapa in­ tresse och förståelse för och kun­ skap om landet ifråga .

Myeket kan göras om viljan finns

- Kommunala vänorter ,i u­ länder har inte tilltalat kommu­ nerna. Därför kunde ungdoms­ foreningarna, tillsammans med andra organisationer, inleda en sådan verksamhet. Uf-rörelsen kunde också delta i dagsverkesar­ betena och procentrörelsen tyck­ te Häggman.

Ett annat förslag som Hägg­ man framförde var att forenin­ gama kunde bygga in freds temat i discokvällar . Föreningen Pohjo­ la-Norden förbereder en disco­ diashow, som med fördel kan be­ ställas även av de österbottniska ungdomsföreningarna.

Se .sidan 5

Tolv orkestrar på gammaldansparad

Se sid. 6 7!

Alla på bild i ÖP

2

••

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

OP 25 mars

Ledarskribent Stig Björkas

Nej till tbyggd kärnkraft!

Kärnkraftsdebatten i vårt land har a.!drig kunnat kallas för liv­ lig. Andå (eller kanske p .g .a.) är Finland ett av världens "bäs­ ta" länder när det g~ller att producera el med hjälp av kärnkraft. Det beräknas att atomenergin svarar för tre pro­ cent av elförsörjningen i värl­ den - i vårt land svarar den för 33 procent . Det oaktat lär pla­ neringen på ett femte kärn­ kraftverk i vårt land vara långt hunnen .

Och vad värre är .

Statsbolagen NESTE och IVO, som konkurrerar om energiförsörjningen, har . båda en ordentlig överkapaCitet i dag . När nu gällande energipo­ litiska program har som mål­ sättning att spara energi samt att öka användningen av in­ hemsk energi har IVO och NESTE som målsättning att sälja så mycket som möjligt.

Och oljan importeras som känt.

Kätnkraftverkens in­ hemska självförsö~ningsgrad ligger i närheten av femtio pro­ cent .

Målsättningarna är m .a .o . varandras motsatser.

Men. Förespråkarna för en u(­ byggd kärnkraft påstår att prognoserna om el behovet vi­ sar att den överkapacitet som finns i dag kommer att vara uppäten i början av 1990-taler.

Om de prognoser, som byg­ ger på det högre behovet , slår 10 vill säga. Om det blir lågvat­ tenår. Om inte om vore ...

Då glömmer förespråkarna den reserv som IVO måste hålla sig med utöver den direkta överkapaciteten . _ Förespråkarna påstår också

att kärnkraften är nödvändig för vår östhandel . De vill hemskt ogärna se att det kan­ ske finns andra alternativ för att bibehålla balansen i östhan­ deln.

• Miljöviinligt?

Förespråkarna säger också att kärnkraftverken är miljövänli­ ga. Då glömmer de vad radio­ aktiva utsläpp betyder. Avfalls­ lagringen .

Inte ens vetenskapsmännen kan ge klara besked vad radio­ aktiva utsläpp kommer att be­ tyda för miljön. Alla är på det klara med att radioaktiva ut­ släpp kommer att gå hårt åt vår miljö, men hur oerhörda kon­ sekvenserna kanske kan bli går man inte i land med att säga i dag . .Sovjetunionen är beredd att ta vara p å kärnavfallet. Hur länge?

Vad gör vi den dag när våra grannar i ÖSt säger njet? Har vi en egen beredskap då?

Sänkt biljettpris medel motdanskrisen?

I senaste nummer av ÖP fanns två inlägg om den s.k. danskri­ sen, det ena aven dansarrangör och det andra aven ur publiken .

I dessa två fick vi ta del av de­ ras åsikter om danskrisen och jag tänker här bygga vidare på några av de åtgärder de förde fram.

Om vi först tittar lite närmare på det förslag som "Några flitiga

dansbesökare " för fram, alltså all inträdet bör sänkas, måste man tyvärr konstatera all ur arrangörers synpunkt är detta . knappast lösningen på proble­ met. För vi måste här minnas att dagens publik är mycket kräsna och att program kostar pengar, så för all man ur arrangörs syn­ punkt ekonomiskt skall klara en

Eller? Blir det ett beslut över huvUdet på gemene man då?

Avfallet dumpas i någon kom­ mun någonstans i landet och beslut fattas om det innan kommuninvånarna hinner säga ja och amen?

Så länge kärnkraftsenergin är full med "kanske " måste nyt­ tan av utbyggd kärnkraft ifrå­ gasättas. Vad händer om det sker en olycka vid ett kärnkraft­ verk? Det finns ingen evakue­ ringsberedskap. Risken är ju så minimal. . . Kanske det inte händer .

Hur säkra är kärnreaktorer­ na? Tidningarna anklagas för att blåsa upp, förstora drifts­ stopp vid kärnkraftverken .

Driftsstoppen behöver inte va­ . ra farliga . Men p .g .a. de oer­ hört stränga säkerhetsbestäm­ melserna så händer det att det blir driftsstopp med jämna mellanrum . Ingen skriver nå­ got när det blir driftsstopp i ett kolkraftverk påstår de . Det är klart - det är en viss riskskill­ nad mellan de olika alternati­ ven .

danstillställning går det inte att sänka biljettpriset. Här vill jag också hänvisa till undersökningar som gjortS angående prissänknin­ gar och hur många procent nya konsumenter det behövs för att erhålla samma resultat som in­ nan prissänkningen . Denna un­ dersökning visar att vid 5 % pris­ sänkning är 20 % nödvändig vo­ lymökning, 10 % prissänkning är 50 % nödvändig vol ymök­ ning , 20 % prissänkning är 100 % nödvändig vol ymökning .

Dessa siffror visar tydligt att publiken måste öka avsevärt för att täcka en prissänkning. Vidare rror jag knappasr att inträdesav­ giften är den avgörande faktorn när man väljer "helgens dans­ ställe" .

För att sen återgå till arrangö­ rens synpunkter så tror jag att den enkät som Kenneth Finne

Bra

ide

Är det inte vansinne att fortsät­ ta att bygga Ut atomenergin med alla dessa frågetecken och "kanske" som finns? .

Vore det inte skäl att satsa men på inhemsk energi? Vi har ju reserver. Stora torvtäkter.

Skog.

Det som saknas är den rätta tekniken . Men kan det vara så svårt att få fram ordentliga pannor för inhemska bränslen?

För är det inte trotS allt så att vi alla vill ha en mjukare och mil­ jövänligare teknik?

Och i dessta tider när vi talar oss varma för ett kärnvapenfritt Norden får inte sambandet mellan kärnkraft och atomva­ pen glömmas . Eller som kär~- . f~sikern Michio Kaku har skn­ vit : " Atomenergi och atomva­ pen är olika sidor av samma mynt . De behärskas av samma människor, ptoduceras av sam­ ma bolag, och vardera erbjuder . samma politiska och ekonomis­ ka fördelar. De sprider samma radioaktiva gifter, producerar samma dödliga avfall och båda hotar oss med en katastrofal kraft. . . " Låt oss alltså säga nej till det femte kärnkraftverket. Nu. Och samtidigt ett nej till det sjätte, sjunde... Medan vi tvekar tas det igen beslut över våra huvuden och snarr är pro­ jekteringen av det nya 1000 MW kärnkraftverket i full gång. Och kom också ihåg att det inte räcker med nya kärn­ kraftverk. Gamla föråldras.

Nej, med den elreserv som vi i dag har bör vi satsa de teknis­ ka resurserna på att utveckla användningen av inhemsk rå­ vara .

I

efterlyser skulle vara ett mycket viktigt steg i kampen mor dans­ krisen. För ur arrangörens syn­ vinkel skulle der vara oerhört vik­ tigt att få en klarare bild av vad publiken vill höra/se . Men pro­ blemet i det här fallet är väj också pengar, ty en undersökning av det här slaget kommer troligen att bli ganska kostsam. Men som sagt, en marknadsundersökning behövs för att man skall få reda på vad publiken vill få ut av dan­ serna och samtidigt kan arrangö­ rerna undvika att göra direkta fel­ satsnmgar.

En enkät av det här slaget skulle också vara en bra början på den diskussion som så väl behövs mellan dansföreningarna och dansbesökarna .

En annan sak som SÖU skulle kunna ta initiativet till är en om­ ordning av festfördelningen så

Kenneth Finnes inlägg i dans­ krisdebatten i senaste nummer pekar på en konkret arbetsupp­ gift för SÖU. Han påtalar att det borde utföras en marknads­ undersökning bland dans­ publiken. För som Finne säger, det är farligt att liO sig veta vad ungdomen vill ha. ben dansutredningskommitte som nu sitter och skall komma med förslag, inom en snar fram­ tid, diskuterar i första hand med arrangörerna om jag har förstått uppläggningen rätt. Det är alltSå en diskussion mellan besluts­ fattare som dansuuednings­ kommitten för.

Den här marknadsunder­ sökningen borde sättas i gång å det snaraste . Detta för att så snabbt som möjligt ge arran­ görerna en fingervisning om vad publiken vill ha . Idealet vore att den kunde utföras så snabbt att resultaten kunde läggas fram vid det planerade stormötet. Men, det lär man inte hinna.

Det är rv:\ månader kvar av skolåret. Under den tiden bör marknadsundersökningen utfö­ ras. Analys och sammanställning av undersökningen bör därefter göras och presenteras för dansarrangörerna under somma­ ren . att de små arrangörerna inte all­ tid skulle bl i överkörda av de sto­ ra. För principen är ju nu att när man gör upp festfördelningen till ett nytt år så ligger fördelnin­ gen från året innan som grund .

Detta gör att det blir väldigt svårt att göra ändringar i fördel ­ ningen . Summan av det hela blir att en liten förening som dansar mot en stor inte har något annat val än att dra sig ur, om de inte vill ,dansa med förlust. Slutet kan då bara bli ett och det är att de stora arrangörerna är de enda som har möjlighet att ordna dan­ ser och de kommer då att vara i oligopolställning .

Till sist vill jag påpeka att i årets festfördelning finns en (l st) helg som helt har tillägnats de små föreningarna, alltså en helg där bara små föreningar får ord­ na dans .

Sören Kock Maxmo Uf

~

Torsdagen den 25 mars . .

------------~------------~------------------~~---------------------------------------------------- ~NISKA

POSTEJ

Svenskt kometband i Peta/ax

'Idealismen har försvunnit'

UNG

profil

idrott, men det är numera mest fråga om "bänk idrott".

• Vi blev Stora på oss"

=

För drygt ett år sedan valdes Hasse S.tagt.täs till kommundirektör i Maxmo. Han blev da, ullsam­ lrulJlS med Håkan Nordman, den yngsta kommun­ direktören i Österbotten.

Nu har Hasse suttit på kommundirek,törssto 1 en ett års tid -- och trivs förträffligt. . l .

Hasse Stagnäs är 27 år ~ammal och gift med Mayvor, soclalsekre­ terare i Maxmo kommun. De har en två år gammal dotter. l dagar­ na har de flyttat in i en egen ak­ cielokal i ett nybyggt tadhus i Maxmo.

Hasse blev student i Vöd.

1973. Forrsatce studierna vid Soc. & Kom . i Helsingfors och 1976 blev han socionom med huvud­ ämnet offentlig ekonomi och bi­ ämnena kommunal rätt, statS­ kunskap. nationalekonomi och bokföring_ Efter det blev del värnplikten.

19 kallade förvärvslivet och­ blt \· det en kanslisekrererar­ sederm ra planeringssekreterar­ tjänsten i Maxmo. Planering fortte han också med på nästa ar­ bnspbIs. Korsholm. Därefter et all tså kommundirektörs­ en i Maxmo.

rom

• Man måste ha en egen målsättning if pratstund kretsar mycket kring det kommunala, helt na­ roeligt. Och har man en kom­ m u ndirektörstjänst så finns det

Publiksiffrorna ökade nästan 100 på Wasa Teater

inga fritidsproblem -- det ger diskussionerna med Hasse (eller kanske snarare Mayvors IOlagg) klart belägg för.

-- I genomsnitc är väl nog tre kvällar i veckan bokade för det kommunala. Det betyder art man m~te ha intresse för arbe­ tet, säger Hasse, när jag undrar om vi inte kan räkna tjänsten som sådan som etc intresse . Det är en självständigt arbete. Man kan rätt långt forma det som man vill.

Man m~te ha en målsättning för egen del, inte endasr för kommunen.

Smalfilmsfotografering hör till Hasses intresseområden. Liksom

Han var otdförande i ungdoms­ förening under tre år på 70- ralet.

-- Då gICk det väldigt bra . VI körde kanske litet för hårt i bör­ jan på 70-talet och blev stora på oss . Dagens problem inom uf kan kanske delvis skyllas på det­ här, tror Hasse.

U ngdomsföreningen gör rätt i at! dra ner på antalet ungdoms­ danser nu när man är i en vågdal.

Han tycker an mentaliteten hos dagens ungdom har ändrar och arr det nu är dags för ung­ domsföreningarna att pröva på någor nytt för att aktivera ung­ domen.

- Art samhället har ragir över många funkrioner ha.r passiverat ungdomen och letc ull att Idea­ lismen försvunnit. Visst är det positivr att kommunerna stöder ungdomsföreningarna ekono­ miskt, men samtidigt har det medfört att man skall ha betalt för art göra något.

När det gäller uf-arbetet me­ nar Hasse också art det finns ert överutbud på fritidsaktiviteter i dag. Det är konkurrens om sjä­ larna som han säger. Der räcker inte åt alla .

• Bostäder viktiga Annars tror Hasse benhårt på en bra framtid för kommunen trotS att man JUSt nu har en del pro­ blem. Arbetslösheten brukar in­ te vara något problem i Maxmo,

men dagen IOnan jag hade min pratstund med Hasse drabbades kommunen hårt genom nedlägg­ ningen av textilhallen i.Särkimo.

Det här kommer kanske att bety­ da att ett tioral kvinnor blir ar­ betslösa, vilket är mycket i Max­ mo.

-- Men vi kan hålla srånd bara vi skapar grundförutsänningar­ na. Då är bostadsproduktionen oerhön viktig. T.ex. ökade be­ folkningen 1978-1980 genom an det byggde~ radhus, som fyll­ des med 20-25-åringar.

-- Vi har hopp om an 1982 skall bli ett betydligt bättrC än 1981, och det är väl ett lämpligt sätt att av~luta samtalet med da­ gens unga profil med.

STIG B)ÖRKAS

. J~

~:

;

SVENSKA ÖSTERBOTTENS

__FOLK'HöGSKOLA-FOLKAKADEMI

~~

" .: .

Direkt in på Svensktoppen Topplistan och Europaroppen. In­ te dåligt föt en debutsingle . 6 000 personer vid premiären 19/9 i Vä­ geskeds Folkpark. Et( av det mest efterfrågade banden JUSt nu. Favo­ rit på diskoteken Sverige runt. Allt detta för låten "Vackra Damer".

Men City är något mera också.

Fem ambitiösa förorrsgrabbar från Stockholm som har repeterat hela sommaren för att kunna möta publ.iken med en färdig, proffsig scen-shoe med toppljud-ljus och eget material.

Medlemmarna i Citv : Dennv OIlsson sång, Arild Moc gitar~, Thord Widlund piano, Peter Mik­ ko'la trummor , Ake Strandberg bas.

".

64220 YTTER MARK

--

Tel. 962/56441

Bli

UNGDOMSSEKRETERARE UNGDOMSLEDARE/FRITIDSLEDARE g~.nom att gå vår tvååriga ungdomssekreterarutbildning på SOFF. Utbildningen ger kompetens för kommunala ung­ domssekreterarbefattningar, instruktörs- och ledarbefatt­ ningar i organisationer m.m.

lnträd'eskraven är 18 år, grundskola och del av gymnasium eller f olkhögskola, alternativt studentexamen. Erfarenhet från barn- och ungdomsarbete är samt yrkeSlivserfarenhet tilläggsmeriter.

Begär studieprospekt, ansökningsblankett och tilläggsupp­ gifter från SOFF. Ansökningstiden utgår 30. 4.

Lön

ger lån

- i Sparbanken!

%

Wasa Teater kan redovisa en pu­ b1ikökning på nästan hundra pro­ COlt för år 1981 jämfört med 1980.

Publiksiffran för 1981 blev sam­ manlagt 31 392 personer för de eg­ na produktionerna (1980: 15814).

Skolteaterns föreställningar hade l ~6 besökare (1980: 6600) och e . ::len 2332 (1980: 1567). anlagt hade teatern - in­ lJu:;- 'e Skolteaterns föreställningar ' ) ~80 besökare (\980: 23981).

Av 1980 års föreställningar gick re .'n Kustkanaljen bäst publik· mäss igt med ert medeltal på 228 besökare per föreställning. Farbror Fedja hade likaså ett medelral på 228 besökare. Som god trea kom Prästens familj med et( medeltal på 227 besökare per föreställning.

Du blir Stamkund genom aHIåla lönen gå till Sparbanken.

En av dina förmåner är ett säkert lån.

Exempelvis KÖR­ I<ORTSLÅN. Väl­ kommen till oss så ordnar viden saken.

Bankkortet är nutidens bankbok -en stamkundsrörmån fOr 18 år fyllda.

Vålkommen som stamkund.

[tJ SPARBANKEN

till din tjänst.

Torsdagen den 25 mars

4

.**

1(

***

.

Vårens pangöverraskning n:o 1.

Kom och kolla in Stockholmsbandet CI,TY med de superpopulära låtarna Vackra Damer, Det brinner, Sexbomb m.fl. Den engelska versionen Lovely Lady ligger just nu på Europa·toppen. Discomusiken drar U M EÄ DISCO och dans· musik liras av CANARIA.

* CITY * C'A NARIA

* UMEÅ DI' SCO~LÖRDAG 21. 3. KL. 20.00

C I TY

BUSSAR: Nr. 1: 19.15 från Näsby, Nämpnäs, Rangsby, TÖjby, Harrström, Taklax, Korsnäs, Molpe. Nr. 2: Näsby 19.30, Yttermark, Övermark, PÖrtom. Nr. 3: 19.15 Sundom, Vasa, Solf, Barkamo. Nr. 4: 19.30 Långåminne, Björkells, Kråkbacken, Drop In, Vias, .Lenni Back.

Åldersgräns: 15 år.

Inträde 25,­

Discofrämmande fran Sverige

Mars, 'Mars, Mars ...

\Fred. 26. 3. kl. 20-01 MRG·DISCO

"Frassdans" i

Malax BYGDEGÄDEN FREDAG 26 MARS KL. 20.30-01

D

ORKESTER:ALPHA Åldersgräns: 17 år

Mister frass utses!

.'*

GARDEN

BUSSAR: Sjönejden fr. J:slad 19.30 via Forsby. - Svanbäck fr. Pensala 18.40-Jusslla-Monå-Hirvlax, 18.55 via Munsala-Nykarleby 19.15 via Jeppo, Markby. - Kronlunds fr. Såka 18.45, Karleby 19.00 via Kronoby­ Kållby och Esse.

-iC-iC

** Serv.gr.4 Bi/j_gr. 5

. 'ng i JEPPQ

SäsOngavs\utn\ _01 med Lörd. 27 . 3 k\. 20

EXODUS it .. iC

\ Kä\\are n:

underground

Plats på scen för lokala band ijakobstad

ÖN behöver tak över huvudet

Inkommande fredag arrangerar jeppis Musa dans i TT-hallen i ja­ kobstad . För musiken svarar tre lo­ kala orkestrar med tre olika musik­ stilar.

Dead Legend , som spelar heavy i egen tappning. De framför vanli­ gen egna låtar och har spelat ihop i ett år . Sammansättning : Patrik Snellman, trummor , Nylli Ny­ lund , gitarr, Gustav Bexar, bas och Kim Granlund , orgel.

Nu återkommer också två or­ kestrar som spelat på disco i Svens­ ka gården. Det är Ragnar Hare (Mikki Sundqvist, trummor , Peter Emas, gitarr, johan Granlund, gi­ tarr och Lasse Strömberg, bas) . De säger sig representera den nya vå­ gen och musiken bör då likna något i stil med Magnus Uggla. De har spelat ihop i ca 4 månader.

Senaste fredag fanns Midway på disco i Svenska gården. Nu tar de i med nya tag i TT-hallen. Midway består av Pasi Nyrönen, trummor, Tom Laine , gitarr, Kari Sillanpää, gitarr och Veli Syrjälä, bas . De spe­ lar rock och för det mesta egna lå­ tar Fredag den 26.3. från kl. 20.00 var det och platsen är TT·hallen i )akobstad .

PET som ligger närmast hjärtat. for Osterbouniska nationen vid Abo akademi i detta nu är att få tak över huvudet. ÖN har länge sak­ nat ändamålsenliga lokaliteter for sin klubbverksamhet och jakten på en nationslokal fortsätter med stegrad in tensitet.

____________________!!!!!!!!!!!!_----------------.I GRATIS BUSS: Ekmans kl. 19.30 fr.

Jakobstad via Nykarlebv

Min syster eller bror är handikappad "Med min allra bästa kompis kan ;ag prata om min bror. Ibland när vi pratar i telefon kommer min bror och rycker luren Ifrån mig och då kan hon hålla på och pladdra

med honom fast han inte svarar.

Ho" bara pladdrar på i andra än­ dan fast han inte svarar och det tycker jag att iir skÖlJt. " (Syster till en utvecklingsstörd pojke). .

Det är viktigt att vara syskon och att ha syskon. Syskon kan antingen stödja eller isolera varandra - helt

konfliktfritt är förhållandet aldrig .

Den här tematiken granskas i det nästsista avsnittet av program­ serien 'Mitt barn är handikappat' som redigerats av Christina Kuos­ ma.

Radion lördag kl. 14 ,30, repris 30.3 . kl. 11.00.

Österbottniska nationen höll sitt årsmöte för några veckor sen, var­ vid man bl.a. valde ny styrelse för det kommande verksamhetsåret.

Den nya styrelsens sammansätt­ ning är : Ordförande Stefan Bred­ backa från jakobstad , viceord­ förande: Ebba Dåhli (Lappfjärd). sekreterare: Stefan Ingvesback (Lappfjärd) . skattmästare: Iris Lin­ dahl (Korsholm), värdinna: Chris­ tel Gripenberg (Kronoby) och klubbhövding: Bo-Gustav LaxelI (Malax) . Professor Göran Pensar fortsätter på si tt andra år som kura­ tar.

En annan viktig punkt för natio­ nen är att få igång ett system med seniormedlemmar och (åter)upp­ rätta kontakten med (och mellan) forna ÖN :are, men även med and­ ra österbottningar i Abo oc.h annorstädes . Största problemet är dock att vistelseorten för f.d. ÖN :are i många fall kan vara svår att luska ut .

~

Torsdagen______________________________________den 25 mars _ ,~__5__~i ______________________________________________~~~~~ - - - - - - - - - - - - - - - - ;~NI.KA ~.TE~

Srure Erickson:

Arbetet för freden . borde vara en självklarhet Arbetet för att bevara freden på jorden har blivit en angelägenhet ror alla människor. I vårt tidevarv, då Slormakterna och en del mindre stater förfogar över kärnvapen, vil­ kas sammanlagda effekt kan förin­ a allt liv på jorden flera gånger om, kan arbetet for fred karakteri­ seras som ett arbete för individens ria till livet. Så sa förbundsordfö­ ande Sture Erickson i sitt inled­ ~orande vid tinget.

I ack vare enskilda personers, or­ - 'oners och yrkesgruppers .p plj,srungsarbete om följderna av en eventuellt kärnvapenkrig, har Oca människor engagerat sig i fOr nedrustning och fred .

Di kimnpenupprustningen fort­ går i allt intensivare takt och den psykologiska krigföringen mellan Slocmakterna håller på att brutali­ seras, har människorna insett att deras fortsatta existens är hotad.

Upprustningen måste mötas med aktivitet. Aktivitet skapar självfonroende och fostrar de del­ tagande rill att försrå samband mellan urvecklingsskeden i sam­ hället. Dessutom får man med att vara med ta anSl-ar fOr urveddin­ gen.

Arbetet fOr fred får inte hämmas av allmänna fordomar mot politis­ ka åskådningar, kön eller nationa­ liteter. De som är villiga att arbeta ror fred och nedrustning måste stÖ­ Ws i sitt arbete .

Norden är en kärnvapenfri zon.

Finlands forra president Urho Kek­ konen tog under sin ämbetsperiod initiativ till att Norden skall beva­ ras fritt &ån kärnvapen i framti­ den.

En medborgar adress for ett

Handlings: JllQgrammet

Dethär

kan vi

•• gora: - jag hoppas att deltagarna skall börja förverkliga aktionspla­ nen i sina föreningar så snabbt ~~ möjligt, sade Sture Erickson.

SOU vill peka på aktiviteter som "i kan göra i närmiljön . I vår egen f6r~ning, i vår egen by.

- IOsterbotten är vi inte så munviga när det gäller att stiga upp och debattera. Vi är mera den funderande typen. Därfor behövs det material som sätter igång diskussionen, sade Erick­ son om aktionsplanen.'

Akrionsplanens ' mål är att aktualisera fredsrörelsen och fredsarbetet bland den österbott­ niska ungdomen. I samarbete med Finlands fredsf6rbund , lit­ terarurföreningen i Österbotten, kommunerna, Wasa teater m.fl .

Temaaftnar i föreningarna kunde bestå av inledningar med

kärnvapenfritt 'Norden har under närmaste framtiden skriver på en längre tid cirkulerat i vårt land. medborgaradressen. Listor för äJ.1­ Organisationer, kommuner och damålet erhålles från förbunds­ enskilda medborgare har uppma­ kansliet. nats stöda tanken på en kärnva­ Dagens tema är "vad kan jag penfri zon i Norden genom att göra för freden . " Midvinteninget konuner att vara inledningen på skriva på medborgaradressen. ungdomsforeningsrörelsens kam­ Bland enskilda personer, organi­ sationer och yrkesgrupper har panj för freden . Vår målsättning är adressen vunnit gehör. Hos kom­ att aktivera och intressera ungdo­ munernas fullmäktigeforsamlingar marna i Österbotten for fredsarbe­ har stödet for adressen om ett tet . kärnvapenfritt .. Norden mottagits Ungdomarna ser med oro på med skepsis. IOsterbotten har ma­ framtiden. Massmediernas stora joriteten i fullmäktigeforsamlin­ bevakning av krigsskådepl.atserna garna hänvisat till paragraf 5 i och kärnvapenupprustfl1nge~ I kommunallagen, där stadganden världen håller på att normalisera om kommunens kompetens eller tanken på ett eventuellt storkrig i beslutanderätt behandlas. framtiden. Eftersom besluten om Fullmäktigeledamöternas tolk­ kärnvapenupprustning fattas på de ning har överlag varit den att kom­ politiska världsscenerna har en munen in te har rätt att ta ställning känsla av vanmakt gjort stora ska­ • &n Sandvik underhöl/med sånger av Cornelis Vreesvijk, Dan Berg­ for eller emot ett undertecknande ror av ungdomarna passiva <;lå det 1111Jd och Viktor fara . av Nordenadressen. gäller att påverka skeendet I sam­ Rent juridiskt har jag svårt att ta hället. Vi vill väcka intresse for ställning. Då politik också handlar aktivitet och ge ideer till verksam­ om moral, förefaller den utbredda het som kan bedrivas i ungdomar­ passiviteten bland våra fönroende­ nas närmiljö, d .v.s. ungdomsföre­ valda i kommunerna tl// ett kärn· ningen eller hembyn. vapenfritt Norden som rätt be­ Vår förhoppning är också att de tänklig. Speciellt de unga kom­ munpolitikerna borde visa mera organisationer och institutioner aktivitet än hittills for fredsfrågan som vi vänder oss till for att söka samarbete skall finna vårt arbete och medborgaradressen. De folk­ för fred intressant och ge oss sitt valda är satta att värna om det aU­ stöd . männas bästa. En vädjan om fred­ ning av Nordensområde från käm­ Arbetet för nedrustning och vapen och arbetet for en fredlig ut­ fred kräver en bred uppslutning veckling av samhället borde vara hos de breda folklagren . Det är vi en självklarhet för kommunernas själva som måste ta ansvar för vår fullmäktige. Namninsamlingen egen och kommande generationers håller på att komma in i sitt slut­ framtid. Vårt gemensamma mål är skede. Min förhoppning är att att skrota vapnen för att uppnå ett ungdomsforeningsstyrelserna och samhälle där det råder sämja mel­ enskilda uf-medlemmar under den lan folken.

!

t.ex. kommunens befoiknings­ skydd, läkare, representant från den lokala fredsföreningen, uf­ foreningen, veteranerna eller kyrkan. De här skall ge sin syn på krig och fred och åstadkomma debatt.

På forbundsnivå finns en kam­ panj som inleddes med midvin­ tertinget. En skrivar- och teckne­ tävling skall utlys.~. Skrivarnas alster publiceras i OP under hös­ ten. Teckningstävlingen hoppas forbundet skall utmynna i en af­ fisch för forbundet.

Ungdomens fredsmarsch pla­ neras att gå av stapeln i Vasa i höst.

- Är vi forblindad av våra in­ tressen, frågade sig Erickson när det gällde fredsmarschen. Freds­ karavanen, med bilar, kan börja i Sideby och Karleby och fyllas på vartefter, så att alla skall få vara med .

Marschen skuJle avslutaS vid Wasa Teater. Programmet vid fredsfesten där kunde bestå aven rockkonsen, debatt, teater el. ut­ ställning. Utrikesministern skulle inbjudas och en fredsskrivelse kunde överlämnas åt honom.

Andra konkreta förslag i hand­ lingsprogrammet handlar om lördagsöppet med Wasa Teater kring freden och rockkonserter kring temat, fredsrock .

STIG BjÖRKAS

MIDVINTERTINGET

UF­ vänort

i u-land

• Fredsfostran ­ en självklarhet Carina Engström fdn SÖU :s tOnårsråd ifrågasatte det rättmä­ riga i att kommunens befolk­ ningsskydd skulle delta i de te­ makvällar som föreslås i aktions­ planen . Tingets festtal are Maria Bergom-Larsson menade att syf­ tet med att ta in civilförsvaret in­ te framgått klart. Det borde framgå att inget befolknings­ skydd i världen klarar av ett kärn­ vapenkrig sade hon. Även Lena Nyren från NYT­ rörelsen ansåg att det var en risk att ta med befo ~ kningsskyddet.

Det finns risk för att ungdomar­ na tror på dem och i stället för att arbeta för freden börjar förbere- . da sig för krig.

Carina undrade också om lä­ karna redan accepterat ett krig . I stället för att berätta om vården

• Freds/ostran i hemmen borde vara eli självklarhet, tyckte Carina Engström. av offer från ett kärnvapenkrig . borde de berätta om och visa hur offren ser ut efter ett anfall.

Carina satte igång en intensiv diskussion om civiltjänstgörin­ gen . Hur kan vi hjälpa dem, frå­ gade hon. Varför är armen en självklarhet? När man frågar ungdomar som rycker in i armen varför, så får man inget klart svar av dem .

• Sprid information Hans Honans nappade på och sade att civiltjänstgöring om nå­ got är ett konkret fredsarbete .

Här har vi, SÖU, en viktig upp­ gift - att sp'rida information om civilrjänst i ÖP . Det borde skrivas in i handlingsprogrammet.

- Hur skui'le det vara om nå­ gon på SÖU:s kansli avdelades för att informera om frågor i samband med civiltjänstgöring? undrade Ben Sandvik.

Kaj Karlstedt, Pensala trodde att det skulle vara negativt för SÖU och ÖP att ta någon mera omfattande ställning för civil­ tjänst , och menade att det mera är en fråga för militärdisrrikten .

Lena Nyren ansåg att uf-rörel­ sen har alla möjligheter att bygga upp en stark fredsorganisation, eftersom det redan finns en orga­

nisation och det finns lokaier.

Studiecirklar skulle vara viktiga att få igång. DessutOm sade hon att det är viktigt att vända sig ut­ åt i fredsarbetet. Ett samarbete med skolorna är nödvändigt.

Nyren presenterade även NYT-rörelsen och berättade bl.a. att det blir en cykelmarsch för ett kärnvapenfritt Norden i sommar .

Apellen för ett kärnvapenfritt Norden hade under diskussionen cirkulerat bland deltagarna . Kaj Karlberg ansåg att det var onö­ digt att underteckna apellen ef­ tersom man hade "glömt" bon en viktig del - Kola-halvön .

Han ansåg att Sverige och Fin­ land i första hand borde tänka på närmiljön och därför kunde de först arbeta för att få Östersjön kärnvapenfri .

- Kola-halvön brukar inte ' annars höra till Norden , replike­ rade Maria Bergom-Larsson.

Den oppositionella Karlberg fick inte stöd från något annat håll heller ifråga om apelIen .

- Vi kan inte bara se det som en nationell fråga. Vi måste se det internationella i frågan , sa Lena NXren.

STIG BjÖRKAS

k

~,...

=p

__n...........~., ..

Torsdagen den 25 mars

-1

.-oSTaNt

TAMBORITO, bakom fr.v. Stig-Göran jansson, Boy Rönnbacka, och jan-Erik Emet, framför jan-FJof Högnobba.

61I

LEO HERBERTS, bakom Håkan &cklund, Rolf Wikman och Kurt Nyman framför Leo Herbert Österb/ad och Gustav Molander. .

jä'mft

stanllard jUKKAS, bakom UlfSundvik och Helge Sundström framför john Wickman, Folke Ny­ holm och Hans Wikman.

Gammaldansparaden i Vörå förlöpte till största delen lyck­ ligt och bra . Det var lämpligt mycket publik. Man dansade flitigt genast från början.

Dansbanden presterade spel­ glädje och gott humör. Tack vare att ett band uteblev blev det inte alltför stor överdrag­ ning i tid. Arrangemangen löp­ te som de skulle.

På den negativa sidan kan noteras att banden tog för myc­ ket tid på sig vid byten och att de flesta spelade för länge. Det ledde till att största delen av publiken hade farit hem när de två sista banden spelade.

Något nytt i musikväg eller i uppläggningen av kvällens 'pro­ gram förekom inte heller. Arets parad blev i stort en kopia av fjolårets, frånsett det där med större och aktivare publik.

Det ungdomliga inslaget i publiken var påfalJande stort.

Till den delen var det rena 'mogendansen'. Men när Tam­

borito som första orkester spe­ lade upp var det gammaldan­ sarna som tog golvet i besitt­ ning. Allmänt taget var medel­ åldern på dansgolvet hela kväl­ len högre än hos publiken i sin helhet.

Arrangörerna var välrepre­ senterade vid paraden ­ unge­ fär 25 föreningar. De satt och skrev och bedömde. Till den delen får väl paraden anses motsvara sitt syfte.

Stickprovsföd'rågningar bland arrangörerna gav ungefär följande bedömning av ban­ den: - Ramona sitter stadigt för­ ankrad på toppen. Bandet ha­ de ingenting nytt att komma med denna gång men spelar en dansvänlig musik, rutinerat med tonvikt på sången som går ut klart och förtjänstfullt.

- Jukkas var en friskfläkt och för många en positiv över­ raskning. Det kom både harn-

DANSERO, bakom Hannu Rauma, Risto Kalliokoski och Som Raivio, framför Esko Va lo.

TOMMYS, bakom Bjarne Martin, Mikael VendIiII och Hasse Martin, framför Ham Wik. Curt-Erik Lindql'lst.

ADIOS, bakom Pauli Pajula, TapaIIi Riippa och Kauko Kivilehto framför Timo Tikka­ ko.<ki.

-~

~__7__~_______________________________________T__O_G_d_a~g~e_n__d_e_n__2_5__rn_a_r_s_________________________________ ::::::tJtN''''~.!

LlSSES. bakom Kaj Grannas och johan Bagge framför Clas Granholm och Lars Svens.

. EWORADO, b~kom Charles Hemdah/ och Håkan &ckmfln framför Boris Ahman, Bo­ ns Dah/ och juhant Toivio.

på gammal

dansparaden

bo och- Lus HuJden-låw. En - Tamborito, Tommys och 601 i dagens dansband är ert Dansero är rutinerade band piggt inslag. som inte 6ck det aCt slå iVörå.

- Raimo Erkinheimo slår på Särskilt Tommys verkade ha en ca. spccidlt säu. Ledaren själv dålig dag.

- - IIPP en fantastisk spel­ - Janes, Adios och Iasses, på med trumpeten och som avslutade paraden, kunde singare. Många sätter Rai­ inte hålla upp den fina stäm­ Edcinheimo på fOrsta plats ning som rådde i mitten på biand banden. men medger kvällen. också art de kan bli ~-äl tunga Allmänt taget var standar­ och takt&su en hel bäll. den jämnare i år än i fjol . Inget - Hosbandeth och Eldora­

band föll ur bilden men inget do är unga band som båda glänste heller speciellt och på &jorde väl ifrån sig. Musikaliskt något extra framträdande sätt. liga Husbandeth i den abso­ Det går bra att upprepa loppeo men har ännu inte Gammaldansparaderna i den­ ca iIdrr ~dansorkesters na tappning år från år . De är - Eldorado drog upp ställ­

intressanta tillställningar som vid tillställningen ge­

hädanefter säkert har garante­ en frisk satsning. Musika­

ra.~ publik. Men nog borde inte lika bra som Husban­

SOU också forsöka få in något cIedt . nytt element i tillställningen - Leo Herberts lyckades in­ for att det inte skall bli slentri­ le lika bra som i fjol. Det blev an. låJm for blandad kompott med t.o.m. inslag av jazzkon­ SVEN-ERIK GLADER senmusik.

RAMONA , bakom Rune Sjöblom, Stig Back/und och Svante Sandström jramför jarl Ka.inberg, Peter S/olte och Toro/f Boniis.

HUSBANDET, bakom Thorleif Ny/und, Håkan Ah/vik, Reijo Seppä !ramför johan Granqvist och jörgen Furu.

jANES, bakom Lasse Gran/und, Stefan Sundqvist, jan-Uloj Sundqvist jramjör UloJ Sundqvist.

RAIMO ERKINHElMON YHTYE, bakom Raine Pajamäki, jouko PirttinelJ och Timo järve/ä, framför Raimo Erkinheimo, Esko Erkinheimo och Voilto Erkinheimo.

Torsdagen den 25 mars

8

Avfall för

kommande

• generat10ner

Kärnavfall har producerats i ungefär 40 års tid, allt sedan de första kärnreaktorerna körde igång. Hittills har ingen kunnat visa på något säkert sått att uppbe­ vara kärnkraftsavfallet. Nu producerar Industrins Kraft e/energi och högaktivt avfall med ett tillfälligt driftstillstånd.

Avfallet är dock allt annat än till­ fälligt. Imatran Voima har "löst" sina avfallsproblem ge­ nom att exportera Lovisakraftver­ kens avfall till Sovjetunionen ef­ ter en fem års avkylningsperiod.

Det verkar dock osannolikt att Sovjetunionen är berett att för all framtid ta på sig ansvaret för Lo­ visakraftverkens avfall.

Förutom det använda bränslet uppstår det en hel del annat så­ kallat kraftverksavfall i kärnkraft­ verken . Detta avfall uppstår bland annat vid reningen av kyl­ vattnet och ventilationsluften. I samband med att ett kärnkraft­ verk rivs uppstår också stora mängder avfall. Strålningen från kraftverksavfallet är inte lika kraftig som det använda brän­ sletS strålning men det rör sig ändå om ämnen som bör isoleras från omgivningen i åtminstone 600 år!

Ingetdera av kraftverks bolagen har kunnat prestera någon lös­ ning för uppbevaringen av kraft­ verksavfallet. Antagligen blir det frågan om uppbevaringen på kraftverksarten , trots eventuell t motstånd .

Kylningstiden 50-100 år De nuvarande kärnkraftverken är mogna att tas ur bruk omkring år 2010. Därefter måste de radIOak­ tiva delarna svalna i omkring 50-100 år.

Förvaringen av kärnkraftsavfall på kraftverksområdet är redan nu en riskfaktor som fallit i skymun­ dan inför de direkta olycksrisker­ na. l avfallslagren finns en be­ tydligt större mängd farliga äm­ nen i själva reaktorn, säkerhetsar ~ rangemangen inför deffek(er I avkylningen är också sämre.

Material­ trötthet Bränslestavarnas skal drabbas lätt av materialtrötthet på grund av strålningen, värmen och gasbild­ ningen som sker. Gasbildningen som förorsakas av strålningen kan ge uprhov ull en verklig storka­ tasuo . Gasbildningen kan leda

till explosionsrisk. En katastrof kunde förorsakas av att avfallsbe­ hållarens kylsystem sättS ur spel för en längre tid.

Transport­ risker Transporterna av använt kärn­ bränsle är ett annat faromom ent mellan lagringen, den eventuella upparberningen och den slutliga förvaringen . Avfallet måste ned­ kyl as också under transporten , om inte det före transporten lag­ rats i flera år. Transportbehållar­ na är inte heller planerade för att tåla alla tänkbara trafikskador.

En eventuell upparbetning in­ nebär inte heller lösningen på avfallsproblemen. Vid upparbet­ ningen avskiljs plutonium och en del av uranet för återanvänd­ ning. Kvar blir dock nästan lika långlivat och farligt högaktivt av­ fall som dessutom är upplös( i frätande syra .

Mot kärnkraften. Inte så vanligt i dag som för några år sedan. Inte så vanligt i vårt land som t.ex. i Sverige.

Men samtidigt som planerna på ett femte kärnkraft­ verk framskrider så växer också opinionen mot kärn­ kraft. Det är tid att spara, tid att köra fram alternativ.

Några föreningar och förbund som gått samman i en

Sprick­ bildningar ' Det finländska urberget pastas vara äldst och stabilast i världen .

Geologerna har dock påvisat att inte heller i Norden är berggrun­ den helt stabil utan det sker kon­ (inuerJiga rörelser bland annat på grund av markhöjningen. Det uppstår spänningar och med några hundra års intetvaller re­ gelrät(a jordbävningar. l berggrunden finns sprick­ bildningar på samma djup som varit tilltänkt för kärnbränsleIag­ ring . Dessa sprickzoner skulle Ut­ vidgas på grund av kärnavfallets värmeutveckling och strålning.

Grundvattne( kommer förr eller senare att tränga in i avfaHslagret och avfallet kan denna väg kom­ ma i kontakt med människan. . Det är möjlige att vi under vår livstid undgår en kärnkraftsolyc­ ka. därför kan också kärnkrafts­ producenterna lätt tala om säkra . lösningar och glömmar vårt an­ svar för framtiden. Det är över­ människotro att hävda att det är möjligt att garantera trygg förva­ ring för kärnavfalle( i tusentals år. Det är ett ansvar ingen kan ta.

Natur och Ungdom var ute en tisdagseftermiddag i H:fors och gjorde en liten gallup för att få veta bl.a. vad folk tycker om det planerade 1000 MW kärnkraft­ verket.

Här är ett plock bland åsikter­ na:

Vad gillar du tanken på ell j:e kärnkraftverk i Fin/and?

Esko (27 år, fil. stud.): - Nej tack - inga fler atom­ kraftverk . Vi måste satsa mera på de alternativa energikällorna .

Kyösti (30 år, DI): - Nationalekonomiskt sett är det bättre att vi producerar el­ energin själva än att vi importe­ rar den . Vi måste se realistiskt på det hela' ­ behöver vi mera el­ energi skall vi väl skaffa fram det så förmånligt som möjligt. De al­ (ernativa energikällorna skulle vara bra - om de visade sig fungera tillräcklil!'t bra .

Nissa (B'Osatt nära k-krafrverk) : - Nej fy sjutton heller! Mera folk till skogs och hugga ved och ta upp tOtv . På så sätt får vi ju också gott om arbetsplatser.

Merja (23 år): - Jag är emot, i princip. Vi behöver inte kärnkraften särskilt mycket, dessutom är den risk­ fylld .

Dagmar (pensionär, 7l år): - Nej - inga fler k-kraft­ verk! Kärnkraften är för inveck­ lad och farlig.

Avfallsproblemet du om det?

vad vet

Esko: - Avfallet är det största problemer. Behandlingen av der högaktiva avfallet är inte nöjak­ tigt lösr.

Lasse: c- Ryssarna skall väl ta hand om vårt avfall. lågt och me­ delaktivt avfall lagras troligen i vår berggrund. Men - avfalls­ frågan är ännu olöst!

Kyösti: Jag upplever avfallet som kärnkraftens svåraste pro­ blem - långe värre än de drift­ problem som kan uppkomma.

Nissa: Avfallet är skrämmande - det är mer. än nog det vi redan har. Att börja bygga k-kraftverk

utan att ens veta vart man skall göra av avfallet, det är verkligen höjden!

Dagmar: Såvitt jag vet är av­ fallsfrågan ännu olöst.

Tror du all kampanjen mot det planerade 1000 MW kärn­ kraftverket kan ha någon inver­ kan på beslutsfallarna?

Nissa: - Mitt hjärta blöder ­ jag tror inte det, tyvärr.

Merja: - Kanske, men be· slutsfattarna bestämmer obero­ ende av folkets åsikter.

Kyösti: - Kampanjer av detta slag inverkar mera på lång sikt ­ man måste så småningom börja ta allt mera notis (iII vad alterna­ tivrörelserna tycker.

Esko: - Jovisst kan kampan­ jen ha en viss inverkan . Jat tycker dock att kampenjen är riktad till fel grupp av mänskor. Den borde 'vara riktad till beslutsfattarna och mera fackfolk med kunska­ per om alrernativa energikällor borde finnas med .

Lasse: Nej . Förstås. om alla vo­ re emot skulle det vara en annan sak.

Dagmar: - Javisst kan kam­ panjen inverka på beslutet ­ till och med gatuavgifterna skall ju ändras p.g.a. folks protester.

-r:orsdagen den 25 mars

9 /

:.;

..' f !

/.,," /

/il tY

,'" ./,,"./

Argument

mot k-kraft

~,

,

((

Vårt land är världens bästa åtminstone i ett avse­ ende - när det gäller att producera el med hjälp av kärnkraft. Senaste år producerades ca 33 av all elkraft i landet våra kärnkraftverk i Olkiluoto och Lovisa. Det är världsrekord!

Beslutsfattarna har inte i någon större utsträckning låtit sig påver­ kas av den kritik som kärnkraften har fått sig tilldelad under det gångna decenniet. Kraftverken i Olkiluoto och Lovisa har färdig­ ställts enligt planerna (men försenade) och de producerar el som planerat (med undantag för de ofta återkommandedrifrsstoppen och störningarna).

kampanj mot ernå på ett nytt kärnkraftverk är aror och Miljö, Natur och Ungdom, Skolungdoms­ förbundet, S ,Minemörbundet och EAK. Texterna ~ dethär uppslaget är ~.n del av deras kampanj mate­ riat. Läs också veckans OP-Iedare.

Göran v Bondsdorff:

Det plutonium som bildas som biprodukt vid kärnkraftverken kan vara råmaterial för bomber, Har man tillgång till plutonium ar steget kon till framställning av atomvapen: i praktiken finns in­ ga hindrande faktorer.

- Nej, det är klart att utan kärnkraft blir det 'inga kärnva­ pen, säger professor Göran von Bondsdorff, ordförande för Fin­ lands Fredsförbund, Men det är en känslig fråga. Finland. har ju undertecknat ett avtal som för­ bjuder utvidgning av antalet kärnvapenmakter. Problemet är hur man i praktiken skall få reda på vad länderna använder sin brnteknologi till.

Pengarna eller livet?

Handel och ekonomi spelar in.

Finlands kärnkraftverk är jämför­ elsevis säkra - i fredstid - och det kunnande man fått fram är en bra exponvara. 25 finländska företag är inblandade; man har fört provreaktorkomponenter till bland annat Irak och planerar att utvidga exporten. Libyen kan komma i fråga .

- Finland har utan vidare ett ansvar, säger Göran von Bons­ dorff. Exporten av kärnteknologi kan på sätt och vis jämföras med vapenexport. I båda fallen kring­ går man problemeu genom att säga att vi bara exporterar delar,

men var går nu sedan gränsen?

- Finland har ingen anled­ ning att bedriva vapenexport el­ ler på annat sätt bidra till sprid­ ningen av vapen. Man kunde också tänka sig att all vapenhan­ del skulle ledas via FN, vilket Ja­ pan har föreslagit , påpekar pro­ fessorn.

Klotet som krutdurk I krigs- eller krissituationer blir riskerna med storskaliga kraft­ verk ännu rydligare. De är tack­ samma mål för sabotage, terror, bombanfall. Genom att sätta kraftverken ut spel omöjliggörs kommunikationen och informa­ tionssamhället kan inte fungera ..

Kärnkraftverken ökar på så sätt genom sin blotta .existens, jordklotets sårbarhet. Och det är inte vår enda utväg, om vi inte vill.

Förspråkarna för en alternativ energipolitik anser dock inte sla ­ get förlorat. Motståndet mot kärnkraftpolitiken lever kvar.

Varför motsätta. sig kärnkraft) - Under den allra senaste tiden har man ofta ställt denna frå­ ga . Frågan är egentligen ingenting att undra över, eftersom debat­ ten om energipolitiken inte längre är vad den var. Argumenten börjar vara glömda - kanske mest för att andra frågor (fredsfrågan t.ex.) har funnit ett större intresse bland de aktiva debattörerna.

Låt 055 därför återkalla argumenten i minnet' - Uranet, som används som bränsle i dagens kärnkraftverk, ut­ gör ingen stor energireserv .

Så I~ge dagens termiska reaktorer används kommer uranet att ha endast en marginell beryde'Jse för världens energiförsörjning . Ura­ net kommer att förbrukas utan att man vet vad man skall ta sig till med avfallet.

- Men om den s.k. bridtelrniken utvecklas, d. v.s. om man lyc­ kas göra det, kan uranet få en relativt stor berydelse. 'Bridtekniken är farlig.

Dagens termiska kärnkraftverk kan inte fungera som atombom­ ber - men det kan bridkraftverken. Bridtekniken kräver dess­ utom storskalig upparbetning av kärnavfall - ett problem som ' man inte till dags dato har kunnat lösa tillfredsställande. Bridtek­ niken förutsätter dessutom att tonvis med världens farligaste ämne - plutonium - transporteras kors och tvärs över jordklotet.

- Riskerna vid normaldrift av termiska kärnkraftverk är inte försumbara, vilket kärnindustrin ofta låter påskina.

I Harrisburg kämpar man fortfarande med den havrerade reak­ torn. Vi kan inte utgå från att Harrisburg var en engångsföreteelse.

Vi kan inte heller utgå ifrån att en katastrof kan undvikas lika "smärtfritt" som i Harrisburg.

- Kärnkraften av i dag och speciellt bridtekniken är typiska exem­ pel på den mammutsjuka som är betecknande för den storskaliga, gigantiska teknologin_ AlIt fler människor längtar bon från denna teknik. Livskvalitet och småskalighet har fått en central ställning i nutidsmänniskans värderingar. .

- I vårt land domineras energibehovet av uppvärmning och transporter. För detta ändamål är kärnkraften direkt olämplig.

Detta,både av ekonomiska och tekniska orsaker. Med kärnkraf­ tens hjälp produceras e1energi - en energiform alltför värdefull för att användas till ett så lågvärdigt ändamål som uppvärmning av bostäder.

- I vårt land kunde vi öka andelen inhemsk energi med relativt enkla medel.

På samma gång skulle sysselsättningen speciellt i glesbygden kunna förbättras avsevärt. Men dagens situation med överkapaci­ tet på elförsörjningens område och överutbud på olja kommer den inhemska energin i kläm, Varför skall vi satsa miljarder och åter miljarder på en kortsiktig teknologi med långvariga riskmoment?

- Kopplingen mellan "fredlig" kärnenergi och atobomber är synnerligen stark.

Indien fick sin atOmbomb med hjälp av den fredliga kärnkraf­ ten. Pakistan försöker rrots misslyckanden - gå samma väg. li­ byen har i sin tur planer på den islamska atombomben.

- Kärnkraften förutsätter att människan är perfekt, ofelbar och lojal i alla situatio,ner.

Men sådan har människan aldrig varit - och man får hoppas att hon aldrig kommer att bli der. Kärnkraftsarnhälllet kräver åsiktsre­ gistrering för art säkerheten ska'll kunna garanteras. Den tOtalitära staten är nära.

Torsdagen den 25 mars

10

Jordnära

Någr~

säger orkester parad . Varför inte något motsvarande? Samarbetet mell.~n de befintliga föreningar­ na for levande mUSik är Inte hel­ ler så intensivt. Detta kunde kanske förbättras genom t.ex. ut­ byte av gruI,>per mellan de olika städerna. Mlka påpekar att detta inre hjälper. Ett okänt namn drar ingen publik.

killar stegade in till OP och meddelade: Vi spelar svensk rock!

Med den senaste ti­ dens debatt i huvudet tycktes ett besök hos gänget vara befogat och vi kom överens om tid.

På detta sätt blev jag bekant med gruppen Jordnära i Jakobstad.

Tillsammans med ett par av medlemmarna stiger jag 10 i de­ ras "kämppä", som är fullbe­ lamrad med instrument och slad­ dar. Rummet är inte stort - om de har tre gäster är där för myck~ et folk.

De har fixat väggar med berg­ ull och skaffat ett element så där är varmt och behagligt. De upp­ ger att utrymmet faktiskt kan an­ vändas som studio.

Namnet på gruppen har sitt ursprung l,) år tillbaka i tiden.

Då bestod den av fyra medlem­ mar. Ett par avhopp. gjorde att den försvann för en tid. Med en massa addition och su btraktion består Jordnära nu av åtta perso­ ner, som spelat ihop i ca 3 måna­ der: Siv Ågren, sång, Tomas Lundberg och Robert Fors på gi­ tarr, Matts Nygård, akustisk gi­ tarr, Kari Pihlajamäki, bas , To· mas Haldin, piano, Mika Fager. udd saxofon och Pekka Pelkkala, trummor. Huvuddelen av med­ lemmarna har ett musikaliskt förflutet i någon annan grupp .

Robert påpekar dessutom att de tidigare spelat ihop vid kortare 'keikkor' .

Hittills har de gjort ett fram­ trädande inför publik - på Va­ sallen för några veckor sedan . De har å tmins~one ett par keikkor i sikte - i Abo på Kåren samt i. påskhelgen vid en happening arrangerad av Jeppis Musa .

Eftersom de spelat för publik ville jag veta vilket mottagandet blev.

Alla samstämmigt: Bra, fint' Mik'a (förtydligande) : Superbt (följt av skratt från samtliga) .

Vårt budskap Varför spelar ni just finländsk rock (de har även finska tex[er)~ Robert svarar : - Det är en lång historia .

Men korrfattat kan vi säga så, att vi anser det vara ett ansvar att

Rockseminarium

• Imagen är viktig, amer Jordnära. Vi vill gärna bjuda på musik och ha en show som komplement.

Vi har svensk rock

men vad ska vi

göra med den?

sjunga på sitt modersmål. Vi har ett budskap att framföra och vi vill göra det så att folk förstår och reagerar.

Tomas H: Det går dessutom väldigt fint att sjunga rock på svenska, dvs. att kombinera mu­ sik och text. Svenskan är inte i vårt tycke alls något styvt språk att sjunga.

Siv: Tomppi (Lundberg) hade gjort en text på engelska, som vi översatte till svenska och den blev bättre.

MaltS: Det ställs en massa krav på eget material. Vår repertoar beslår helt och hållet av egna lå­ tar. Jagtycker man bör ge musi­ kerna tid att satsa på eget.

liga ele/anter", som fått vackra rosor. utströdda över..sig. Ratata, pop JUSt .nu med.' 'Ogon av is",

ARETS GRAMMY - skivindus­

trins motsvarighet till filmens Oscar - har utdelats. John Len· nons "Double Fantasy" fick pri­ set som 1981 års bästa LP. "Bette Davies Eyes" med Kim Cames

har ocksa kommit med en rätt uppmärksammad plaua . Gamla bekantingarna Boppers sviker in­ te fansen i år heHer. "Följa John " heter en LP med Strasse, som Calle Lindholm i Halvåua nyligen korade till veck­ ans LP.

Gänget uppger att samtliga skriver och komponerar. Ar­ rangemangen görs som gruppar­ bete. De har en bred repertoar - enligt egen u tsago från reggae till funk . Kommersiell musik är ingenting för dem - de vill spe­ la progressiv musik som får folk att tänka.

Mans : Vi är såtillvida ovanliga att vi har en kvinnlig solist och en saxofonist. Vi har eget material - i vårt tycke bra musik. Vi spe­ lar finländsk rock - men vad skall vi göra med den!'?

Österbotten räck~r inte Hans frågeställning leder direkt rill diskussion om varifrån rock­

några veckor med senaste singeln "Town Called Malice" tagen från deras nya LP "The Gljt ".

Den släpptes nyligen i England och dyker väl upp på våra skiv­ diskar rätt snabbt också.

NME utgick ifrån att den här plattan skall komma au koras som en av årets plattor av exper­ tisen.

••

• • •

•

grupperna skall få hjä,Ip med lan­ sering. Alla anser att Osterbouen är för litet område att slå sig fram . på. Man måste få igång ett sam­ arbete mellan Nyland och Öster­ botten . (En sidoanmärkning : Gruppen uppger att bl.a. före­ ningarna för levande musik inte fick någon information om semi­ nariet i Ekenäs ). De vill helst spela inför publik - för att ha kontakt med musikintresserade människor.

Här finns alltså ett gäng musi­ ker (bland många andra), som inre vet via vilken kanal de skall nå ut. Kunde inte t.ex . SÖU gö­ ra något för de mängder av rock­ orkestrar som existerar? Någon

Geils Band eu ytterst populärt namn. Det blev tyst om dem ganska snabbt och sedan har de inte fört mycket väsen av sig.

Men, nu har de slagit till med dunder och brak. Singeln " Centre/old" har toppat länge i USA och på Englands listan i slu­ tet av februari återfinns de efter två veckor på listan på en sjätte plats. LP:n "Freeze-Frame" top­ par USA listan också den (och ligger förmodligen länge på fors­ ta platsen) men däremot hade den inte börjat sälja i England ännu.

Det finns ju både i Österbotten och Nyland en countrykavalkad .

Varför inte något motsvarande för rockintresserade ~ Matts: Man kunde ju ordna en festival med en seminarium.

Men vem arrangerar?

Robert: Skriv att vi är "rock­ työläisiä " ( rockarbetare) , som för tillfället är arbetslösa .

När jag fö in samtalet på framtiden blir det liv i luckan .

Matts för ordet: - Vi planerar att göra någon form av musikteater. Storyn finns redan på I?apper och 2h av musiken är färdig. Men vi vet in­ te hur vi skall klara dels det eko­ nomiska och dels maJknadsfö­ ringen av vår grej. Hoppeligen kunde vi uppföra den inom ung­ domsföreningar och i skolor. Vi borde egentligen få kontakt med någon auktoritet inom musik­ världen, men vart skall vi vända oss?

Siv: Dessutom går det an dan­ sa till vår musik . Men vanligen har folk förutfattade meningar om dansmusik. Nya låtar, okänd musik resulterar t fnysningar om att det inte går. Vi kan förslagsvis då också spela på danser.

Efter ett par timmar ber jag gänget plocka fram instrumenten och sätter mig att vänta på smak­ pro:-. J ag ~lev inte besvi~en . Me­ lodiösa, mjuka och rytmiska låtar med texter som 8er tankeställare .

Stämmosån~ (SIV. Tomppl, Ro­ bert och Mlka) som får mig att tända på deras musik . Improvisa­ tioner som får mig an sluta ögo­ nen för att bättre kunna koncen­ trera mig . Tyvärr strejkade Mikas saxofon, så jag hann bara få höra den i en låt. Senare i bilen på hemväg lade MattS i en kassett, som de spelat in. Där fanns saxen med. Mera ingående bedömning överlåter jag åt andra - jag njöt och trivdes . Mika låter hälsa att hans telefonnummer är: 967-12 128.

MARGARETHA SJÖSTRAND

tigt ut i den svenska etern är

Simple Minds och deras senaste LP heter "Sons and Fascination' '. Dessutom finns det en färsk samlingsplatta med gruppen, "Celebration ".

••• ETT AV DE stora namnen inom punken var The Stranglers. De lever och har hälsan fortfarande.

Ny LP: "La Folie".

JOHNNY G var en ny bekant­

NÅGOT för nostalgin? Simo,.

••• skap för mig när han var med i

and Gar/unkel återförenades i HUMAN LEAGUE ligger fortfa­ Måndagsbörsen och den som . fjol vid en konsert i New York in­ rande tvåa på den engelska LP­ blev begeistrad över mannens . för 500 000 människor. Natur­ ••• listan med "Dare" (i slutet av förmåga känner kanske för h'ans ligtvis finns den här konserten på valdes till årets singel och Sheena EN LP SOM kritikerna strött ota­ februari alltså). Nu fmns dess­ senaste LP som heter' 'Water In­ skiva nu, "The Concert in Cen­ Eoston blev årets nykomling. liga rosor över är XTC's senaste utom en annan LP med gruppen to Wine". tral" och med finns "Sound o/ ••• verk. "English Settlement" he­ på Top Thiny listan, nämligen Silenee ", "Mrs Robinson " och ••• ''Travelogue'' som befäster hur ter plattan och de senaste veckor­ SKIVFLODEN är igen lika strid hela raden andra gamla topplåtar ENGLANDS populäraste grupp oerhört populär gruppen är. Om na har det bjudits på mycket mu­ som vanligt efter uppehållet i med duon . de två senaste åren, The Jam, har jag inte misstar mig är det här en sik från den plattan i P3. början på årel. Dag Vag har I.ex.

I DET TIDIGA 70-talet var J lOppat den engelska singellistan äldre platta än "Dare ". . En annan grupp som gått fli­ ,fommit med en ny LP "Sju Iyck­ -,., .... ...... .. w .... ~~

_-~

T_o_r_s_d~ag~e_n__d_en__2_5_ma_rs __ _____________________________ ~ ~ .

11 ,__________________________________

Ö.TERB~;TNI.KA PO.TE~

_ _ _....:

Poängjakten:

Jämnt, spännande i åttonde ringen Poängjakten i VIll-ringen blev en mycket jämn och spännande historia. Hela 12 föreningslag ställde upp vid ringkvalet, som arrangerades senaste vecka i Hä'rkmeri VIs lokal.

Ttllställningen blev en spä'nnande tävling där tre lag kunde hemföra segem inför sista nmgången.

I den sista omgången valde Kors· bäck Uf II att komma upp till 65 poäng med en 5 poängare , som laget också klarade av. detta gav laget 66 poäng, de två övriga la· gen som hade möjligheten att komma upp ti.11 65 poäng var Korsbäck Uf I och Svenska Före­ ningen Brahegården i K:stad II, men dessa lag var tvingade att ta chansen för att hemföra segern, detta lyckades för Brahegårdens lag som klarade av chansfrågan och kom därmed upp I 69 poäng

vilket betydde seger för kvällen.

Det segrande laget bestod av To· mas Swrås, Sussie Svenns och Tom Österberg.

• Tomas Storås, Sussie Svenns och Tom Österberg vann i Härkmeri.

RESULTAT: l) Sv.för. Srahe II 69 p 2) Korsbäck uf II 66 p 3) Skaftung uf II 56 p 4) Korsbäck uf I 51 p 5) Skaftung uf I och Härkmeri uf 45 p 7) Lappfjärd uf II 42 p 8) Lappfjärds uf I 38 p 9) Srahe I 35 p 10) Korsbäcks uf III och Lappfjärds uf III 33 p 12) Dagmarks uf 31 p.

För få flickor i II ringens poängjakt • Purmo ufgår vidare från Il ringen. Med i laget är Stig· Göran Fors1TUIn, Carina Nyman och Kaj Smeds.

Andra försöket med poängjakten i andra ringen lyc­ kades bättre än det första där endast två lag var på plats. Nu senaste vecka när man gjorde ett nytt för­ sök i Puonogården så var hela åtta lag på plats och rin&halet kunde genomfOras. Lite problematiskt 1'aI det å\'en denna gång eftersom Lillby och Forsby bade bara pojkar i sina lag så dessa fick delta så att säga utom tävlan.

Det visade sig också an Lillbys lag med de (re gossarna var först upp i 65 poäng. Men på grund av an laget inte riktigt klarade bestämmelserna så blev det Pur­ mo UF:s lag som kom på andra pl21S som kommer att gå vidare till den österbottniska finalen, som arrangeras i samband med

Frågorna: l) NYA TRAFlKLAGEN )p) När träder den nya trafLldagen i kraft i vån land) lp) Vad är slogan på den broschyr, som delats ut till alla hem i vån land?

9p) Hur många fastställda uafik· märken kommer att finnas när den nya trafiklagen träder i kraft)

SÖU:s våren.

vä"rmöte

senare

under

RESULTAT: l) Lillby uf 65 p 2) Purmo uf l 45 p 3) Pedersöre uf 42 p 4) Forsby SK III 39 p 5) Purmo uf 1lI och Forsby SK II 30 p 7) Forsby SK 129 p 8) Pur­ mo uf II 10 p.

TEATER )p) Vad heter teaterchefen på Dra­ maten i Stockholm) 7p) Förutom de fasta teatrarna i Svensk· Finland så finns en turneran­ de teater, som arbetar med Ekenäs som utgångspunkt , vad heter denna teater.

9p) En amatörreatergrupp i Esbo har sp'e cialicerat sig på musicals och operetter. vad heter denna amarör­ grupp?

RADIO OCH TV 2) STATSMÄN OCH LEDARE­ )p) Vad heter Sovjetunionens presi­ dent? ?p) Vad heter förbundskanslern i Osterrike) 9p) Vad heter Libyens starke man och ledare?

3) JOHN LENNON )p) Vad heter John Lennons fru' 7p) Vad heter John Lennor.s sista LP-skiva ) 'Jp) Vad hette John Lennons sista komp· hand under ?O-takt )

~p) Den svenska radioredaktionen i

Osterbotten sänder under vardagarna tre gånger, under vilka tider sker det­ ta) 7p) Den österbottniska redaktionen deltar i produktionen av två regel· bundet återkommande TV program.

Det ena programmet sänds på lör· dagseftermiddag och det andra pa söndagseftermiddag, vad heter dessa två TV program) \lp) Vad heter Rundradions svenska programchef och vem innehar mOl· svarande tjänst för de finlands· svcnska Ty.programmen) 6) POLEN )p) Vad hetcr dl'n oavhängiga bck­

,

-

Ernst A West ny ordf. i Bergö Drygt 20 personer mötte upp på Bergö ufs årsmöte. En av hu­ vudf:-ågorna på årsrnöter var hur man skall få de äldre arr sräIla upp för föreningen innan det är för sent. En aktiv värvningskam­ panj för att få folk arr ställa upp skall köras igång.

föreningen, som numera är förbju­ den att verka och vad heter ledaren för fackföreningen?

7p) Oroligheter startade i Polen ien hamnstad vid Östersjön, vilken stad är det frågan om?

9p) I Polen råder för tillfället undan­ tagstillstånd och makten handhas av mtlllären, vad heter den general som är den egentliga ledaren i dagens Po­ len)

7) BILFÄRJOR ) p) Rederiet Jakob Lines köpte tidi· gare under vintern en bilfärja, vad heter denna fäfja) ) el. 7p) Rederiet Folkline har också fått i ordning sina färjaffärer, vad he­ ler den bilfärja som kommer att trafi· kera mellan Kaskö och Gävle denna sommar) 9p) En jättefärja trafikerar mdlan Helsingfors och Travemlindc, vi frågar vad hetcr färjan, vad heter re­ deriet och vad heter den l:gentliga ;igaren.

8) HISTORIA )p) Yilken känd tysk ledare har skri· vit boken Mein KampP 7p) En framgångsrik aml'rikansk ge·

Barröre Isen d isku terad es .

Föreningen funderar att even~u­ ellt börja med en uteservering sommartid.

Föreningens barnverksamhet går bra och ett tjugotal barn bru­ kar ställa upp på träffarna. Ton­ årsuäffarna som ordnas en gång i veckan är också välbesökta. Gam­ maldanserna går någorlunda , men en utmärkande drag är att det är för få Bergöbor och många "utbyss" på danserna .

neral under lI·världskriget blev sena­ re president, vad hette han) 9p) "Aldrig har så många haft så få att tacka föt så mycket" sade en känd politiker under II-världskriget, vilken politiker handlar det om)

9) GEOGRAFI )p) Vad heter världens djupaste sjå) 7p) Världens största vattenfall ligger mellan två stora insjöar I nord­ Amerika, vilka är dessa två sjöar?

Yp) Om vilken finländsk insjö har Z .

Topdius skaldat " en lina brast då ljöd en sång, jag är så djup som )ag är lång. sen dess har ingen mätlt det djupet än ("n gång . Vilken sjö är det frågan om)

10) LITTERATUR )p) Vem har skrivit Högt bland Sa:.­

rijärvis moar.

7p) Vem skrev bokcn om Don Qui. jOle) Yp) En känd svensk författare har skrivit mänga böcker om Stolkholrn. bl.a. Stad i forvandling . vad heter förfat taren) Il )

AKTUELLT

)p) En löntagarorganisation har un­ der vcckoslulet hållit sitt svenska

Den nya styrelsen dras av Ernst A West med brodern Hilding som viceordf. . Brita Sjöberg är kassör, Maria Abonde vicekassör , Gerd Backholm sekr. och Ulla West vicesekr. Ledamöter i Sty­ relsen blev Ann-Kristin Östman, Markus West, Nina Söderholm och Annika Backholm. Supple­ antplatserna innehas av Britt­ Marie Granlund , Katarina Bäck och Kenneth West.

jubileum i Vasa. ge fullständiga namnet på organisationen samt för­ kortningen.

7p) Vilket jubileum firade maA i Va­ sa senaste veckoslut (hur många år)l 9p) Festtak·t vid jubileet hölls av or­ ganisationens sekreterare. vad heter han)

12) SPORT ) p) VM i konståkning arrangerades senaste vcckoslut, i vilken stad och i vilket land) 7p) Var kommer VM i konståkning att arrangeras nästa år, i vilken stad och i vilku land) 'Jp) Finlands största medalj hopp Kristina Wegelius blev även denna gång utan medalj . vilken placering blev dct for hennes del i årets VM ­ tävlingar )

13) RYMDFÄRDER )p) Vad hett"f den amerikanska rymdfärjan. som om allt går väl kan återvända lill jorden och användas på nytt) 7p) Att de amerikanska månrakctcr· na heter för Apollo torde väl dc flesta känna t iII men vad heter dc mOtsva· ran de ryska) ()p) Vad står förkortningen NASA för'

Torsdagen den 25 mars

12

Ridsetnestrar och hälsobad

lockar turisterna till Ungern

Hästar finn s naturligtvis lite var­ stans i landet och nyttjas även som dragdjur. Som turist stiftar, man lättas t bekantskap med de ungerska hästarna genom någon av de turistbyråer som arrangerar ridsemester. För den riktigt häst­ bitne lönar det sig att söka sig till Btikkbergen i nordöstra delen av: landet , där man i närheten av den gamla kulturstaden Eger hit­ tar byn Szilvåsvård, som helt le­ ver på de fantastiskt vackra lippi­ zanerhästarna .

men, vilket gjore an hästarna för­ lorat mycket av sin styrka. Bland annat i Wien har man försökt av­ la bore det höga nosbenet, berät­ tar herr Måtytis. Även om man inte specialiserat sig på försäljning har en del häs­ tar gått ut från stuteriet i Szilvås­ vård . I Holland, USA, Danmark och Sverige finns det numera, stammar av lippizanerna. Från SziIvåsvårds statliga stuteri, vil­ ket vår värd förestår, säljs varje år 10-20 hästar från utlandet.

Efterfrågan är emellertid mycket större och hela tiden måste man tillbakavisa köpare med höga an­ bud.

Vin, flickor och hästar Eger-regionen är känd för tre sa­ ker: gott vin, vackra flickor och hästar. Efter att ha fått de två första påståendena bekräftade inne i staden, tar våra ungerska värdar från resebyrån Ibusz oss ut till landsbygden och byn Szilvås­ vård . Här skall vi få möta inte enbart de otroligt vackra hästar­ na ' utan också en av ungerns största kännare på området, Vik­ tor MrityuJ.

Turistattraktion Efter besöket i museet tar oss vår värd med till det egentliga stal­ let , där man håller 250 av StU[­ 'eriets hästar. För hästarnas sköt­ sel och träning finns 32 an­ ställda . Hästarna ägs av ett stat­ ligt bolag och endst ett fåtal häs­ tar finns i privat ägo .

Då man kör genom det vackra • Från SziJvrisvrird kan man som turist åka upp i den ifJtiUrRJlande nationalparken i hästkäml. landskapet har man inre svåre au förstå varför de första människor­ na slog sig ner i dehär trakterna.

Uppe i berget, inte långt från den plats där lippizaner-stuteriet finns, har man hittat lämningar efter våra tidigaste förfåder. Här bodde för cirka en halv miljon år HÄSLOBAD OCH HÄSTAR är det moder­

sedan den stenåldersmänniska na Ungerns två främsta turistattraktioner.

som sedan fån det välklingande Men båda företeelserna har också en lång

namnet "Homo palaeo hungari­ cus" . historia.

Sex hingstar .Vår värd Viktor Måtyus tar oss med til stallet där man håller de sex avelshingstar, som är utvalda au föra stammen vidare . Stallet ligger alldeles intill det museum som visar rasens fyrahundraåriga , :~toria .

Med stolthet i rösten berättar .vår värd om de framgångar som stuteriers hästar har haft i olika tävlingssammanhang . I Szilvås­ vård' koncenuerar man sIg (Jllsvl-. dare helt på att tävla i den för oss : ganska okända hästbsportgren . ,om går ut på att köra ett fyr­ eller fem-spann längs en bes­ tämd bana . Under de femton se­ naste åren har Iippizanerna pla­ cerat sig på medaljplats i VM ­ tävlingarna i denna sPOrt .

Av ståIlets sex hingstar är feer. vita och en svart. Proportionerna stämmer också in på rasen i sin helhet då cirka 80 procent av lip­ pizanerna är vira, eller " grila" som ungrarna själva föredrar att kalla dem.

Varje år väljs sex avelshingsrar

ut som skall föra rasens olika gre­

nar vidare . De sex grenarna kal­

SÄGNEN BERÄTTAR att magyarerna kom över det första området i det nuvarande Un­ gern genom ett köp där en vit springare ut­ gjorde betalningsmedel.

Text: Karl-Gustav Olin Bilder: Erkki Sillanpää

VARMVA TTENKÄLLORN A med de bevis­ ligen hälsosamma vattnet gjorde att de hy­ gienmedvetna romarna fann sig väl tillrätta och anlade de första baden i trakten av nu­ varande Budapest fOr cirka ettusen år sedan.

las Pluto , Conversano, Neapoli­ tano. Favory, Maestoso och Sig la­

Renrasig

vy .

- Varje häst i der här stallet är värd minsr en halv miljon fo­ rint , upplyser oss vår värd. Om­ räknat till våra pengar innebär det att de sex hingstarna till­ sammans är värda cirka 1,3 mil­ joner mark .

Den 400-åriga historia som lippi­ zaner-museet berättar om åter­ speg~ ar i mångt och mycket lan­ dets historia . Under oroliga tider har uppfödarna tvingats utom­ lands . Det var förresten först ef­ ter andra världskriget som lippi-

Inne i det stora stallet visar oss herr Måtyus de ännu mörka fölen .

- Fölen är alla svarta under de tre första månaderna , sedan byter de färg till grått. Då de är sex månader gamla förs de upp till bergen , där de stannar till tre års ålder , berättar vår värd.

Tack vare lippizanerna och en vacker nationalpark har den lilla byn blivit något aven turist­ attraktion . I parken finns bland annat ett utemuseum, som be­ rättar om bergshanteringen ge­ nom tiderna och som sagt platsen för fyndet av urtidsmänniskan.

För turisterna bjuder man dessutom på hästuppvisningar på en speciell arena i utkanten av byn. För framt,iden plane~ar ~an en ridskola i stil med den I Wien.

En hall för ändamålet har redan uppförtS , men det dröjer ännu något år innan man kan komma igång med verksamheten .

Pusraridturer

zaner-uppfödarna slog sig ner I Szilvåsvård .

På de orter där uppfödarna vistades under de oroliga tiderna finns det i dag lippizaner, men enligt vår värd finns de mest ren­ rasiga här i Szilvås­ vård.

- På andra oreer har man för­ sökt föra in annat blod i stam­

Som turist får man naturligtvis inte heller missa att göra en U[­ flykt på den berömda. ungerska pustan . Det finns mö)1tgheter att tillbringa hela semestern- på häst­ ryggen, eller varför inte i en häst­ dragen husvagn.

Ridsernestrar går längs be­ stämda rutter och man övernatt­ ar på stationer. En åtta dagars se­ mester på hästryggen koster cirka 1.500 mark och inkluderar då kost och logi. Den som inre kan rida behöver inte slå turen ur

13 1

r­

__________

~________________~T~o~r~sd=a~g~e=n~d_e_n_2~5__m_a_rs__________~________________ ~ ~

= N I S K A POSTE;

Harri Huhtamäki, Amerikaresans ledare ••

SOU-gruppen får service •

som Ingen annan

• Harri Huhtamiik; ser tdl alt ·resenärer som skall anslut· 1/;lIgsf!yga från Seattle kOlIImer på rält plan.

• b: ridtur eller en dktur ; hiistkii"a på pustan är en upplevelse som man inte fdr missa tfall man besöker Ungern.

bIgm. Det gir nämligen att åka run i bistkirra.

Der finns od:s! en resebyrå som specialiserat sig på rid· ~mc:strar

för tonåringar.

Hälsobaden Efter en dammig och het ridtur kan det ju vara skönt med ett dopp i oigot av landelS samman· . . .. O baIsobad.

inneh:\1ler alkalier, sulftder och väte karbonat.

I närheten av sjön ftnns ocW en statligt kurbadhus, vilket ocW tar emot utländska gäster. I sjöns närhet fin.ns ett toppmod· ernt hotell, men oen som finner de jämförelsevis I:\ga hotc:l ena höga kan hyra in sig någon familj bosatt i närheten av sjön :

långt från den enda" rik·

öga" sjö n i omr:\det , Balaton , ligger det mest kända badet, el· ler ränare sagt sjön, Heviz. Sjöns namn betyder hett vat· ten. en namn som den minsann fiX sIW för. Inte ens under de vinterdagarna sjunger t tllcmperaturen under 24 , vilket betyder ate man bo simma här året runt.

--..: Sommartid är här mycket vackrare. D:\ växer det fullt av blommor i vattnet, Berättar Peter från re~byr:\n IbUsz .

Omklädningen sker i ganska anspråkslösa rum i. en av de äldre byggnadern~ ute på sjön. Man kryper ner i vattnet inomhus och simmar ut genom en öppning i väggen. Utomhus kan man se· dan simma rum i det varma vatt. net under bar himmel .

Under bar himmel rn

vi besökte Heviz senaste vin· ter var det minusgrader och inte alltför inbjudande att tänka sig en simtur. P:\ avstmd verkade sjön något skräckinjagande med tunga dimmor som stc;g upp från ·:attenytan .

Vattnet svider lätt i skinnet och påminner p:\ n:\got sätt om liniment . Efter simturen känner man hur musklerna släpper och ' ett p:\fallande välbefinnande i kroppen. Dessutom är man törs· tig och trött och skulle gärna sova en blund.

Det varma vannet strömmar upp fr:\n en källa på 35 meters djup. TiUströmningen är s:\ stark au man har beräiu-:at att sjöns vatten byts Ut varannan dag . Sjö· ar av denhär typen är någonting. väldigt unikt. Faktum är an det ftnns endast en annan motsvar· ande i hela världen, närmare be· Stämt på Nya Zedand.

-

Sjön har blivit en vallfårdsort för reumatiker från alla världens hörn på grund av de goda resul· tat man konstaterat att vattnet har på aUa former av reumatiska sjukdomar. Andra kt.ä mpor som lindras i det varma vattnet är bland annat ischas och gyneko· logiska sjukdomar. Mao har också kunnat konstatera läknir a v skador efter olyckor.

Sjöns yta är 45 .700 kvadratmeter och är utbyggd med badhytter mi.n ute p:\ sjön. Gyttjan i sjöns botten spelar en avgörande be· tydc:lse fe: vannelS läkande ef· fekt. Vattnet är radioaktivt och

• Efter ett dopp i Heviz' varma vatten kiinner man hur kroppens al/a muskler släpper. Tillströmn;ngen av varmt vatten gör att man kan sim. "tfI i sjön året runt.

- För mindre vana resenärer lir ankomsten till Amerika inte utan problem, konstaterar Harn Huh­ tamäki, Finnairs flygtjiinsteman i Kronoby, Karleby oc.1? Jakobstad och den som i många år följt med SOU:s gruppresor till Amerika som ansvarig resele­ dare. Det skall fyllas i en hel del papper, man skall passera pass- och tullkontroll och det ställs en heldel frågor på engelska som en stor del av resenärerna inte förstår. .

Att de här problemen finns insåg SÖU redan p:\ 6Q·talet och började lägga stor Vikt Vid vem som var re· seledare och att n:\gra biträdande reseledare före resan fick informa· tion om hur de kunde hjälpa ova· na resenärer.

Småningom började SÖU ställa som kravatt en Finnair·tjänsteman skulle följa med gruppen som rese· ledare . Från början var det Kai Gädda, tjänsteman i Vasa som nu finns i Seattle, Ut'h sedan mitten på 70·t~let Harri Huhtamäki.

- SÖU :s grupper är nog de bäst förb eredda och omskötta av alla som reser från Finland, säger Huh· tamäki. Andelen ovana resenärer är förstås också ovanl.i,gt SlOr, men de som reser med SOU vct också all de blir väl omhändertagna.

Ett samtal om resor med Harri Huhtamäki ger m:\nga roliga histo· rier och episoder . - Jag har nog varit med om all mata folk med nitro när de har blivit nervösa . sä· ger han . Han har agerar medlarc när resen ärer grälat orh han har hjälpt utländska flygplansbesätt· ningar all reda upp problem som de haft med resovana österbott· nmgar .

På en resa med Air Canada mel· lan Vancouver orh ·Montreal råka· de en kanadensisk flygvärdinna ut för en extra frågvis SOU·grupp, Hon kom till Harri och bad formli· gen på sina bara knän al( han skul· le hjälpa henne med al( informera SÖU·arna . Han fick t.o.m. använ­ da planets högtalaranläggning för alt reda ut de problem med mat och fönsterplatser och landningsti· der som gruppen hade . Värdinnan och besättningen visste inte all Harri var Finnairrepresenrant. Det är någonting mycket unikt alt en vanlig reseledare får använda eu plans högtalaranläggning.

Nio (immar En flygresa från Helsingfors till Se·

attle räcker drygt nio timmar. Det gäller nog att hålla upp stämning. en hela tiden, säger Huhtamäkl.

Det visas film under resan och det informeras en hel del från planets besättning. Vi brukar förvissa. oss om all den som är kapten på SÖU· planet kan svenska. Det finns ock· så en mängd rad ioprogram all väl· ja på .

I det plan SÖV.gruppen skall resa med j år finns det plats för 275 passagerare. Det är en DC· 10 med nio s(()lar i bredd, fem på mitten och två på vardera si· dan om sidogånga~!1a. Planet är fullbokat men SOV har än· nu ett antal platser ~.om för· bundet reserverat. Over 50 platser är sålda och eu 20·tal återstår.

Passagerarna får el( huvudmål uno der resan och ett läl(are mål mat strax före landningen.

Papperskrig Räl! mycket t id går åt all fylla i de papper som resenärerna skall ha klara vid ankomSlen till Seal(le .

Det är viktigt al( pappren är räl( i· fyllda . Det här hjälper rl'seledaren orh biträdande rescledarna samt även flygvärdinnorna till med.

- De här igenkänningslecknen som SÖU kör med är väldigt bra, säger Huhtamäki. Tack vare dem VCI vi vem som hör l iii vår grupp.

Dct ta gäller också när resenärerna skall gå genom passkomroll och I ull och även när vi skall samlas på ll\' ll för återresan till hemlandet. . Såväl i passkontrollen som vid tUllen måste resenärerna svara på vissa frågor. Där brukar jag eller någon av biträdande reseledarna assistera . Ibland blir det nog alt svara på frågorna så som rcsenärer· na bör wara för att det hela skall löpa undan.

Se sidan 16

---~-r

Torsdagen den 25 mars

I

Margareta Kartano återvald Korsbäck uf har haft årsmöte och Margareta Kartano återvaldes som ordförande. Övriga i styrelsen blev Paul Nygård, viceordförande, Britt Kaskela sekr. (ny), kassör Guni)en Nyholm, husmor Mariana Bergst­ röm och medlemmar Katarina Nvgård, Folke Sten, Irma Berg­ slröm, Alvar Kankaanpää, :'au l Nygard och Kim Stenlund.

Tonirsrådet består av Kim S ;; n- , lund, Renita Tasanko, Sw,,' li ne Ny gärd, Alvar o. Kjell Kank~an­ p;iä, Hela 26 personer nade mött upp p;J årsmötesförhand i II1garna, ?a programmet nästa ar Slår en sommarfest och 6- 1 dan, cr 'Kil även i ÖVflgt fortsätter man ,iled verksamhelen som tidigare.

Fredskonferens i Åbo Den 11-18 april arrangeras en finlandssvensk fredskonferens i Åbo. Bakom arrangemangen står en medborgarkommitte som bil­ dats speciellt för ändamålet. l kommitten ingår representanter ­ för fredsorganisationer, kyrkliga samfund, fackföreningsrörelsen och också enskilda medborgare.

Kommiltens ordförande är profes­ sor Göran von Bonsdorff.

Programmet, som inleds kl. tio på lördagen, kretsar mest kring grupparbeten. Bland olika teman som grupperna kommer att arbeta med kan nämnas Kärnvapenfria zoner, Finlands försvar och 'ned­ rustningen, Fred och miljö samt Fredsfostran .

Vill du veta mera om konferen­ sen går det bra att kontakta sekr.

Mikael Böök, 90-142 158, Mona Hallbäck tel. 90-15 021 eller Bern­ hard Reu ter tel. 921-20 421. Men dct gäller att skynda på för anmä­ lan skall vara arrangörerna till­ handa senast den I april.

Revykava!k~ld

kallar

KL i 'J.\)i) il" ")IId.I.~~\,i i l Ill,r dt:1 ;lIlh.1 rC"i!;;;V;likld pa \XI"sa Teater. lh ge:, ,k; i1IJLd k "" "I dt:1 .(v dl:; '''''I.I ",ni nlllbt IOJv t\irl:ningar

bJudl:

.tr.., :l .... [\..'\ \ :-.1\.(;r<...l.

H;cild, ;,,,r reV\' e '~il:! I'ran K;nleh\', J"k,)b'iall. Munsala, Ora\,IIS, V"r", BJ',r""by, ,,,L,,.(~, i'iHtolll. ÖV~fli,ark, :\J;l[pes, Krisrinesrad och K,L,ko ,1,"II.d l ,;g. l,,\c!n kdning a\ l'ell'r Snickars och Alf Mylläri k" "lllll'r dl' h;i .. ,I; ; Ih'fI" 1111,lip" kv:iIJen" program redan kl. 12.00 p å ," "I,L'.~ L·.". !:'i i)(, 'g'," I" llInlllll'r .)(11 l'ii ,anginsLIg från varje förening

i) l;r ~k;

1\;;" , ".; ",L', "':... ,,,hllt:,,;ilb, (etil 1t:,lIeflb b,ljeuk""" och alla ,ir r).l.

I

Discokommitte i Närpes Närpes uf har haft årsmöte och nyastyreslen har också hunnil med att ha ett sammanträde re­ dan. På det ajournerade årsmötet kunde man komma överens om delningen av lösegendomen.

Skulderna fördelades och Rangs­ by och Närpes andelar blev 68000 mk vardera medan Ytter­ marks andel bkv 82 000 mk, men då övertar de bingolagret.

Den nya styrelsen i Närpes uf drar Alf Bäckström. På det första styrelsemötet fördelades övriga funktionärssysslor inom styrelsen och J an-Ola Klåvus blev viceord­ förande, Lena Wilson sekr. och Leif Lassfolk kassör. Övriga styrelsemedlemmar är Pirkko Manninen, Mari-Ann Esch, Do­ ris Norrholm, Karl-Gustav Berg­ ström, Per-Erik Norrgård, Susan­ ne Häggblom, Monika Söder­ man, Karl-Gustav Frantz, Jarl Backman och Fredrik Nygård.

En kommitte tillsattes av sry­ relsen för att uppgöra hyreskon­ trakt för grillkiosken. I kommit­ H'n är Lassfolk, Bergström och Bäckström medlemmar och de skall i första hand kontakta advo­ kat Bccker och därefter utannon­ seras grillen rroligen för anbuds­ givning.

Ett frågeformulär skall utsän­ das till närpesungdomen. Hur skall diseot se ut' Hur vill ni ha det' Hur få det mysigare? Vilken inredning? Det här och andra frågeställningar aktualiseras i formuläret som kommitten be­ stående av Monika Söderman, Susanne Häggblom och Doris NorrhoJm skalJ sammanställa.

De fem bästa förslagen kommer sedan att belönas med en biobil­ jett.

Senaste fredag startade en danskurs som dras av Tom JusJin och Pirkko Manninen.

MedJemsvärvningen diskute­ rades också på styrelsens första sammanträde. Även här tilJsattes en komrnine. Wilson, Lassfolk,

Delikat faderskapsmål i Sundom

Vad gjorde du på Gotland, kära gubben, vem friar med vem, vem är egentligen vems pappa, Det är några frågor i en mycket delikat intrig som dukas upp i morgon i Sundom Uf:s lokal.

Pjäsen, som heter "Hur skall det gå för Pettersson" , är en komedi skriven av Sigge Fischer högst an­ tagligt under 30- eller 40-talet, men sund om borna har med Kristina Ågrens hjälp omplacerat hela handlingen till 50-talet. Au närmare gå in på handlingen är på grund av dess krånglighet och bristen på spaltmillimeter i det närmaste omöjligt. Det är nog bäst att intresserade själv ser den.

Sundomborna började öva re­ dan i slutet av september i Vasa Arbetarinstirutsregi. Under de­ cember vilade man, och övar nu flera gånger i veckan, men så börjar också replikerna och ge­ stalterna att sina där de skall.

Premiär blir det den 26 mars kl. 12.00, och då bjuds publiken också på dans.

Manninen och Norrholm skall avfatta ett värvningsbrev där bl.a. föreningens verksamhet närmare presenteras. Medlems­ avgiften är 10 mk för de som är över 16 år. För de yngre fastStälJ­ des.en frivillig avgift om 5 mark. Öppet hus, barnverksamhet, disco- och maskeraddanser är an­ nat som finns i föreningens verk­ samhet.

~_~S'TTER LILL[

14

Klart för ptdrofinall Nu är det dags för final i årets pidroturnering, det fjärde laget blev klart senaste lördag när upp­ samlingssemifinalen spelades, Denna uppsamlingssemifinal där tvåorna från de tre semifrnalerna mötS blev mycket jämn där alla tre lag kunde hemföra en vinst, Sist och slutligen blev det Forsby BK som tack vare bästa målskill­ nad lade beslag på den fjärde fi­ nalplatsen, De övriga finafugen är Kronoby U&N, UF Havsban­ det (Södra Vallgrund) och När­ pes UF, ") Finalen kommer att spelas lör­ dagen den 27 mars med början kl, 10,00 i Gerby UF:s lokal.

RESULTAT från uppsamlingsse­ mifina1: 1) Forsby BK .. , 2) Bertby UF .. , 3) Korsbäck UF

seger 10- 8 seger 9- 9 seger 8-10

") Sammanlagt har 61 före­ ningslag deltag,i,t i årets pidrotur­ nering inom SOU,

, 'Livet är ju som ett sidene tyg" M.A. Numminen är en mångsyss­ lare. Han skriver, sjunger, håller föredrag och spelar. Också på svenska.

Du får i det här 'Prick fem'­ programmet höra plock ur hans sk. barn- och' ungdomsrroduktion.

Radion torsdag k . 17.00.

PE­

TER. \.AO KoJ(.S80Rf)ET LASER..lÄ.XO~ NA.R..

Svaren på frågorna: l: 'lp l. 4. -82, 7p tryggare tag med ny lag, 9p 210 st (r;d;gare 17'i).

2: 'lp Leonid Bresjnev, 7p Bruno Krcisky, '.lp Muammar Gadaffi.

3: 'ip Yoko Ono, 7p Dubel Fanta­ si, 9p Plasric Onoband.

4: 'lp Lasse PÖYSfI, 7p Skolteatern, 'Jp Fallegänger. 'i:

'lp 6".30-6.40, 730-740, 7p Regionalen och Sondagsöppet , 9p Bengt Bergman och Joan Harms.

1~.4'j-1900,

Rymdskeppe( Aidemekla

JAG HAR ~ÖPT ÅT' oss EN MARSIANSK KAkTUS .~

1 MIN

5 MIN

6' 'ip SoliJamcl och Lech Wale, I -J Gdansk, 9p WOjlec )arllzelskl ' .. 7: 'lp Polar-Express, lp OJau Finn, rmnparrner 9p Finnjet, Finnlines, Enso-GlI tzei l.

8: 'lp Adolf Hitler, 7p Dweigth Ike Eisenhower, '.!p WinslOn Chur­ chill. '.!: 'lp Baikal-sjön, 7p Lake Onta­ rio Lake Eire, 9p Enarc·lfäsk.

10) 'lp Väinö Linna, 7p Cervantes,

., p Per-Anders Fogelsrröm.

Il: 'lp FFC Finlands Fackförenings nrralförbllnd, 7p ;'i är. ()p Per­ Erik Lundh.

Il : Sp Köpenhamn I Danmark. 7p H lsi ngfors i Finland 9p lJ plats.

15: 'lp Columbia. lp Saljut, 9å "- alionai Aeronaurics and spate ad­ ministration.

-'I.

15

~

I~------------------~--------------------------~~------~------------------------------------------ ~NI.KAPO.TE! Torsdagen den 25 mars

.. ..

NOJESSTALLEN

ARTISTER

MOTORCYKLAR

ORAVAIS

VASA

Orkesterförmedling

A&M

Vasa 961-113572

ska o- internationella artister

VASA PRODUKTION

961-119920

. .

I\Y RAIINt\SrO ~r----

Moderna tel. 961-53 142.

Oravais ut

Honda mot07e.k/ar, service och e/ar.

PURMOGÄRDEN Rddio & TV firmor

'.

RESTAURANGER

som mötesplats

ELECTRO-CAR

PURMO UF

O/ympiogatan Vosa tel. 961-120793

JAKOBSTAD PHILIPS • PIONF.FR

VÖRÄ

GlSTAFSSON AB clh usn meJ service

TEL

l)(,7 - 10

Den ledan~~ restaurangen i norra Osterbouen

)44

TASSEN

VASA

_ _ _lIUtChens

Tel. 961-56 150

SKIDSTUGOR

\1\\ ARIEA ...... .\RER ,

Ylläsjärvi

Pedesi -Pörtci

,

Boka skidresan i tid

OBS' Ny skidlifl

BILAFFÄRER

KRISTINESTAD K ristinestads Akvarieajjå'r Östra LJnggatan 7 tel. 962-12504

I1-UNGDOMSRINGEN lel. lJ67 I (,lJ 762 efter kl. 16.00

Här

J

VASA

Mötesarrangörer

Välj:

TV

.

~ Teuva tel. 962-71 290

ARVASGARDEN

ACB MOTOR &

MP

o

I

RESEBYRAER NÄRPES

VASA

Ny adress . '~

-,-or och od;esl'elUtmstrung.

PRESE NTER Närpes Presenter, skämtar­ tiklar m.m.

tPrese'I.'ltiU.rIq Tel. 962·41 123 Ingång genom Mode Ulrika, Närpes

lNGVES .BUSSAR lNGVES RESOR Tel. 962-42 MR

MÖBLER VÖRÄ förmånligt möbelhus

.STIGS MÖBEL 66600 Yörå tel. 961-56379

Lust att skriva?

Kom på kurs! i\H du illlresserad av a(( skriva?

Skulle du Lex. kunna län.~a dig ' III bli korresp.mdent för OP? l sa fall skall du hänga med på korrespondent kursen som hålls veckoslUleI ';-4 april i Vasa.

Kur'plats blir hOlel Aswr . Syf­ fel Illed kursen :ir a(( få fram lo­ kal.a skribenrer för ÖP. I synner­ hel behöver tidningen folk som kan förse tidningen med texter f~;1Il ungdomsföreningarnas akli­ VI!Cfer. för a(( kursen skall bli av bc­ hön:r vi llIinst 15 deltagare varför du med dCI snarasIe bör anmäla dig till SÖU anling~n i Närpes tel. 962-41 221 d. SOU i Vasa 961·115 572 .

För dig som kommer långväga ifrån urdnas övernalllling lYd As­ f.,r. Deltagaravgiften är 150 mk . per dellagare. Försök få din före­ nin): a(( belala!

S,i t,)[( du anmält dig fill kur­ ,cn far du e(( delaljprogram för kursen, så la lag i telefonen och ring in din anm:i1an! Anmäl­ ningslidcn utgår 31 mars.

,

..

Osterbottniska Posten Österbounisk ungdomstidning och spr:l.krör för Svenska ÖSlerbouens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar .

Utgivningsort: Jakobstad .

Medlem av tidningarnas förbund. ÖP-rider: Alf Snellman ordförande och ansvarig utgivare, Leif Rex. Sture Eriksson. H:l.kan Westermark.

Lars-Erik Backman och Ulf Johans­ son.

Red.sekr . J-E Widjeskog Redaktion Jakobsgalan 13 , tel. 967-13 555.

P~stadr~ss PB 27 68601 Jakobstad .

Redaktör i Vasa S-E Glader. td . 961-113 522 .

Redaktör i Sydöst er bOllen Stig Björkas 66100 Malax tel. 961-651603 PRENUMERA T10NSPRJS 1982

~rparens

gärningar

Helt år .. ... .. .. ......... .. ........ 50,-

Halvl år .. .... ............... ... .. 30,­ Skandinavien.. ..... .... .... .... 60,­ Lösnummer .... .. ...... ... .... .. 1,­ ANNONSMOTTAGNING

SÖU:s kansli. Vasa .

tel. '961-113572 och 115372.

Raymond Wesander,

Jakobstad tel. 967-11 827.

Närpes 962·42 530.

Annonser bör inlämnas senast

m:l.ndag kl. 16.

KASSA OCH BOKFÖRJNG

Jakobsgatan 13 . Jakobstad.

lel. 967-13 555.

ANNONSPRJS

1 texten .... ..... ......... ....... ... 3,40 Efter texten... .. .. . ... .. .. ... 3,40 Bestämd plats - ,20 per mm.

FÄRGANNONSER MinimislOrlek 200 mm . tilläggspris -,30 spmm och färg. Förenings· spalten per rad 1,-. OsterbOllniska Posten ansvarar inre för ev. skada som tillfogas annonser som inringts dler som p:l. grund av postförsening inre införts i begärt nummer.

JakobSlads Tryckeri och Tidnings

Aktiebolag - 1982

1

Torsdagen den 18 mars

Vörå u[:s krismöte

Inga löften om kommunalt stöd Förvånansvärt nog lyste alla kommunens förtroende­ valda utom en med sin frånvaro vid Vörå uf:s kris­ möte senaste onsdag. Annars var mötet välbesökt och uppskattningsvis 35 personer visade sitt intresse för Vuf:s framtid.

Ungdomsnämndens ordf. Anna­ Lisa Östern öppnade mötet efter­ som det var UN som sammankal- ,

lat det hela, Hon valdes också till mötesordf. och Magnus Lind­ holm blev mötessekr.

Bo Nongård och Jan-Erik 01­ lus redogjorde i korthet för före­ ningens bekymmer. I ett nötskal kan de sammanfattas som så, att det mest trängande behovet är kontoskulder på ca, 53,000 mark, Dessutom finns ettbank­ lån på' 75,000 mk som det är tungt för Vuf att just nu betala amorteringar och räntor på, Vi­ dare finns ett missnöje i före­ ningen mot de äldre, som inte ställer upp, I den inledande diskussionen kunde också konstareras att loka­ kn är flitigt i användning, men att man på senare tid har hafr be­ kymmer med att hålla den i prydligt skick, - Vi har haft en anställd stä-

uÄR DET En FAKTUMI

FOL I E

HAR En Fl TFARTYG

OC TRAFIKE I LEDS

Vi är glada att äntligen kunna slå fast det, som så många gått och väntat på.

Färj-trafiken Kaskö-Gävle börjar den 28 maj 1982.

Spekulationernqs tid är förbi!

Vi har en rejäl flirja. Det enda hon behöver är ett lämpligt namn.

En reiöl föria.

Vårt fartyg f.d: Finnpartner är ursprungligen byggd för den krävande Ostersjötrafiken. vilket syns och känns i båtens inredning och välplanerade utrymmen, 1400 personer får rum på denna storfärja och hyltplatser finns för dryga 800 personer.

Färjan tar 340 personbilar, alternativt 30 långtradare och 160 personbilar.

Med denna fina kapacitet skapar vi alla förutsältningar för en lyckad sjöresa med Folkline,

Färjan trafikerar så här.

28.5.-31. 8. 82

~~~~~ Mån ans Fr. Lör Son

21.00­ 21.00­ 10,00 10,00 ­ 10,00 ­

Ankomsl

GÄVLE T~

Tor Fr. Lör Son

08,00 011,00 19,00 19,00 19,00

Avpng GAVLE los

To< Fr. Lör Son

21.00­ 21.00­ 21.00 21.00 21.00 -

Ankomsl

KASKÖ ans Fr. Lör Son Mån

10,00 0800 0800 08,00 10,00

Alla lider ar lokala,

Närmare upplysning om färjtrafiken ger resebyråer eller Folkline Ab/tel, 1962127911. 64260 Kaskö,

107k/ine

Vi har knutit en ny kontakt. och den håller. Kom med!

I •

Menvad ? skall förian heta.

En trevlig tävling för Er alla,

Hilta på ett rejält namn åt en rejäl färja ,

Genom alt delta i tävlingen är Du automatiskt med vid

utloltningen av 100 båtresor.

Bland dem som varit med och föreslagit det valda nam·

net,. utloltas dessutom

I. Kryssning för 2 personer 2-5, Kryssning för I person Kryssningen beslår av båtresor, hytt samt måltider tur

och retur.

Tävlingstiden går ut den 2, 4, 1982,

Namnet väljs av rederiets styrelse,

Resultatet publiceras under maj 82,

Vinnarna får dessutom skriftligt meddelande,

Returnera denna kupong eller Dill förslag t.o,m, den 2,4, under adress: FOLK LINE AB, 64260 Kaskö,

16

dare, men när pengarna tog slut så blev vi tvungna at( försöka kla­ ra det på talko , sade ordf. Bo Norrgård, Det gick bra i början.

Men, lokalen används så flitigr att en efter annan föll bort - in­ gen orkar komma och städa på talko varje kväll.

bestämt nej, Ett årligt drifrsbi­ drag behÖvs forcsarte hall, Åt­ minstone några år - dansL:fna gav ett plus på 30,000 år 1l)7<J men ett minus på 15,000 år 1981.

Om danskrisen svänger kan föreningen således klara av drif­ ren, - Är det möjligt arr få ihop en ny styrelse , undrade Lilje­ ström, Finns det garantier för att verksamheten löper om kommu­ nen lyckas sanera ekonomin med extraordinarie medel?

- Det är svårt att garantera, svarade Norrgård , vi var tio på årsmötet, som förresten fonsätter efter det att det här mötet är av­ slUtat.

• Kommunal fritidsgård

När ordf. Östern sedan samman­ fattade vad mötet kommit fram till beslöts att hon tillsammans med Magnus Lindholm skulle av­ • "Vi-anda" saknas fatta en skrivelse till kommunen å mörets vägnar. Härvid skulle Kommunens representant Benel man framhålla att kommunell Blusi tyckte att det förefaller som bör känna sin ansvar för lokalen, om det skulle saknas "vi-anda" i Att der behövs ett större en­ Vuf idag, gångsbidrag för att få bon konto­ - Svårt att komma med några skulderna men alt det också be­ löften, För om vi stöder en före­ hövs årliga driftsbidrag, ning är der självklart att vi bör l skrivelsen skulle också intas stöda alla andra föreningar, sa ert förslag om atr Vörå kommun han, skulle överta lokalen - att den Norrgård ifrågasatte att kom­ skulle fungera som en kommunal munen stöder föreningarna lik­ fritidsgård i framtiden, värdigt, men den kastade hand­ sken ville Blusi inte ta upp, Ös­ • Äldre med i styrelsen tcrn undrade om inte lokalen kunde sättas i en särställning, Efter det här avlägsnade sig ett varvid Blusi menade att det är i tiotal närvarande medan återsto­ kommunens intresse att sam­ den fonsatte de ajournerade års­ lingslokalen finns, mötesförhandlingarna, Någor Det framfördes också förslag ordförande lyckades man inte på alt övre våningen i lokalen vaska fram och det beslöts att sty­ skulle byggas om för andra ända­ relsen utser en ordförande inom mål och därmed kunna ge före­ sig, ningen hyresinkomster. Men de Man lyckades också få några flesta var av annan åsikt , efter­ äldre med i den nya styrelsen som utrymmena nertill är stora som fick följande utseende : Ca­ och oändamålsenliga och dyra att ro~ a Smeds, Kent Smeds och To­ värma upp, mas Kattil sitter kvar från den gamla styrelsen, Nyvalda blev Mikael Sandås, Guy Clärk, • Ett årligt driftsbidrag Christer.

Brors, Jan-Erik Ollus, behövs Anne Pesonen, Sune Carlström, Bengt Staffans och Carina Höi­ Komm. dir. Liljeström undrande jer. Suppleanter blev Bo Norr­ om föreningen skulle klara verk­ gård och Irma Nyman, samheten om de skulle bli skuld­ fria, Kassören Ollus svarade ett STIG BJÖRKAS ..y ..................................J'.................t'. .~••J'••••••••JI••" ••••••••"'.......

SÖU-GRUPPEN

IllIlkll :ir dCI likligt 'III IlUll ill­ 1(' lur Illnl ,ig kiit t. ,t:riill,,,kn din Iriill.

Lä(( för

finländare l .t1IIll'inhn t::ir del t:an,b Ull t Li finl:illlbr~' kLm',,;dl" t:t'lhlll' p:", k'"llrllll "lh tllll. <ign Hl/hta, Ill:iki, ,\ndra IUli"Il:t1itt'lt'r har dl"1 ht'l I'd Iigl bl" hm tllt'r"IIllIlU rl", ~l'lLt'n n1.1I1 k,'llllllil <i Lint:1 :itcr,t:ir f,ir ~ÖL ':, rl"l"lnlnillt: ~'Il 1ll1'~t'l liktigl lIppgilt. Dct g:i1kl ,lit h'lili:t rnla p:t dl' pn',lllt'f ,,)111 "kall I~HI<ilt . 1 n1<',1 n,'it:"l 'IIHUI plan fL'in ~t':lIlk ,h'" ,k "Illl ,bil ,ln,llIlll iIlt.!, illg'I, - D:i 'Lh ',iun Ihlt: 1"1 ,lit I',IU lill"1 h,'ird, <igt'f HlIh;alll:iki, ~l"'lIt­ le ,\irplHI :ir t'1l "I pet"~ 'llH thg­ pLII' :11 t \lm tlUll Llpp'tr, b,)rI Id­ g,"l "I ,ir dl"! 'I','irl '11 t fl Llg p;i ,km igl'n, \'i brukar <.UrtJr placera lk ',H11 ,k:llI fOf[s,itt'l p:l nlgvt ,'isst -

,II

SI:i11e- ,'t h lUr !':i r lk lov :11 t halla sig Iilb dna' pbll sbll ,II'g:1, B,If:1 dl' f,iljtT ":tr'l ill~trllkli,)(ln kummer dl' Ih'!,: "11:"lIling"lll !J'"I r,itl :lllSlut· Illllg,lhg , Dl' "'111 inle re't s:'1 1111', kl'l upp­ "bilar flllg i ,t1IIll:inlll'l dell hjälp I'i ger <" Il :ir illll' Inbn:! P:'I ,", fJ~t ,"i jr litcl ~tr;illg.1. ~:ir I'i "1mb, I,ir ,llnrt""fl ,ir :II· b rl'd an Ij Id ig I rl"I',ln:1. S:'i rl'''',ln:1 1,Il,m , 'Ut del Il:indn :lIt dl' k,)fn­ Illt'f :dltfiir 'l'llt lill uPp~'lInliflg,­ pl:u't'Il , Dl'1 gn rt',elnlningell t'X!­ r:1 bl"blllllll'r "dl ,kt h:tr hilll :111 rl',enirn nj'I.lll (0rse11.l1 ,ig,

Yngre Harri Hulll :lI11jki h:!r l:.tgl mirke lill :lit ~ÖL;.gruppl'n blir b:tr:.t I'Ilg­ rl' "dl I'ngrl" ,h tör :!r, H:.tn 1':lr med redan 1',1 ()(l-t:llt-t n:ir 'l'lrlt'n sked­ dl" i Krdlhlbl', D:I I'ar dn intl' ,)\':Inlit:t :111 'dt'! (:Inn, r't',en,ircr 'dill liU,tl' 11(1,,, dlllb,Hd pel pb. nl't. "kil n:i r dl' k,'111 t i1lb'lb gilk ,',II11nU rt"l"ll :i rt'f 1':1 l'gn:1 hen , ~,'t :i r ,It'( mnl r('"wdt'. "ign IUn, Dl"1 pigg:tr upp ,)lh ,förl'llg. r:If, :':i tsk iIt :.tll rt" :.t mnl SO L 01 h :i n,LI l iii Ij-I r.t L'S,\ ,h il C.lll:"b , S\'E:\-ERIK GL\DER