Österbottniska Posten (Öp) nr. 12 1983 by Österbottniska Posten

Lc:darskribc:m Pärmbild: Kurt Stem'all

Föräldrastöd Det kan tyckas som en paradox när yrkesvals psykolog Kerstin Lillhannus nedan å ena sidan säger att kärnan för de unga är att de vet vad de själva viD, att de känner sig själva. Att det är det inre som är det viktiga och att de yttre omständigheterna spelar mindre roll när de skall bestämma sig för vad de skall bli.

Å andra sidan säger hon .att samhället och föräldrarna ger de unga alltför litet stöd idag. Föräldrarna är så rädda för att påverka och styra att de låter bli att lägga sig i. Mentaliteten har blivit något av att ungarna skall sköta sitt, föräldrarna isolerar vi totalt. Till den utvecklingen är psy

- Jag upplever aU vi har ett samhälle som ger väldigt litet stöd åt dagens unga. Det krävs så mycket av ungdomen. Det här säger yrkesvalspsykolog Kerstin Lillhannus på Vasa arbetskraftsbyrå. Kerstin anser att föräldrarna mera borde visa att de bryr sig om sina barn. Studentskrivningarna pågår som bäst och småningom skall de blivande studenterna - de som inte sökt mellanstadieut bildning via de gemensamma elevantagningarna - börta be stämma sig för fortsättningen - välja yrke, högskoIutbild ning. För högstadieeleverna pågår den gemensamma elevantagnin gen fram till den 15 april. De måste m .a .o. besluta sig för vad de vill ännu tidigare. Kerstin Lillhannus har job bat som yrkesvalspedagog se dan 1978. Hon har fört många diskussioner med unga männi~ "skor, se!! osäkerheten lysa ige nom men också motsatsen de som känner sig själva och vet vad de vill. Hon är bekymrad över ut vecklingen. Tycker att de unga får väldigt litet stöd av samhäl let och av föräldrarna. - Jag tycker att det är hemskt vanligt att man inte vet vad man vill. Att man väljer gym nasiet för att få tre år till på sig att bestämma sig för vad man vill bli och ändå vet man inte när man kommer ut. Orsaken finns delvis inbyggt i dagens skolsystem med tunga läropla ner; gymnasiet är idag så job bigt att de inte hinner lära kän na sig själva. Föräldrarna är rädda för att de skall påverka sina barn. Det har så länge tutats in i föräldrarna att det inte är deras ambitioner som skal! styra barnesn yrkes val, menar hon, och därför vå gar de inte ge dem det stöd som de så väl behöver. Kärnan för de unga är: den eg na medvetenheten, vad vill jag, vem är jag, vad är viktigt för

mig. Man måste veta vad man vill, vara övertygad. Det är det inre som är det viktiga. De yttre omständigheterna spelar mind re roll när man står inför yrkes valet. Men, för att hitta sig själv behöver man stöd! Hur ser då Kerstin på studie möjligheterna för årets abitu rienter? Ja, först skall sägas aU hon betonar att ett dåligt stu dentbetyg kan vara sämre än et! bra högstadiebetyg. - En ska som försvårat stu denternas situation är kvoterin gen vid antagningarna till mel lanstadieskolorna. Det är att - studenter tävlar med studenter. Har man ett dåligt studentbetyg så är man såld. "Jag kan bättre välja" är en chimär om man får ett dåligt studentbetyg. Då är det bättre att ha ett bra betyg från högsta diet påpekar Kerstin. Rent allmänt sett har de svenskspråkiga abiturienterna en bra situation vad gäller hög skolutbildningen. - På finskt håll är det mycket större kamp om studieplatser na. Det svåra för svenska abitu rienter är det att valmöjlighe terna - studieinriktning, spe cialiseringsmöjligheterna - är betydligt färre. Sverige är ett alternativ som fortsättningsvis finns med i bil den även om intresset minskat efter det all utlänningskvoten vid svenska universitetet blev tio procent. Dessutom har abiturienterna blivit mera medvetna om skill naderna. Om det all man måste

kologerna långt ifrån skuldfria menar Kerstin Lillhannus. Det är de som tidigare gett grunder na för den här attityden. Den utvecklingen har sin grund i att det tidigare ansågs att föräldrarnas egna ambitio ner styrde yrkesvalet för unga människor alltför mycket. Idag har vi det rakt motsatta förhål landet. Vi har aått från den ena

Stig Björkas

guld värt! ytterligheten tiil den andra. Det innebär inte en motsätt ning att man för aU lära känna sig själv behöver stöd av för äldrar, av samhället. Just nu står många unga in för det att de skall välja sin framtidsbana. Högstadieelever na skall välja mellanstadieut bildning eller gymnasium. Stu denterna skall efterdet att stu-

dentskrivningarna är över börja fundera på att sända in ansök ningshandlingarna till högsko lorna. De flesta har säkerligen be stämt sig redan, med eller utan föräldrarnas hjälp. Men det finns med största sä kerhet många som ännu tvekar. Och för dem kan ditt stöd som förälder vara guld värt idag!

Dåligt studentbetyg sämre än bra högstadiebetyg? komplettera och kompensera om man studerar i Sverige. Det som gör Sverige attrak tivt är det att man inte har in tagningsprov där. Att högskolutbildningen på svenska kommit till Vasa ser in te Kerstin enbart som någon ting positivt. - Bundenheten till hemor ten spelar så stor roll. Man stir rar sig blind på vad som finns i Vasa. Det finns abiturienter som inte kan tänka sig någon ting som inte finns på linjen Va sa-Jakobstad! Det är klart att en breddning av högskolutbildningen i Vasa borde ske men samtidigt, man utveckllas när man kommer hemifrån. Innan vi slutade frågade jag Kerstin om studentbetyget är viktigt. Trots allt ger inte el! bra studentbetyg garantier för att man kan anpassa sig till stu dieJivet lika litet som el! dåligt studentbetyg utesluter goda stu die framgångar .. _ - Det är väldigt relativt. Det beror på personen. Det finns sex L-studenter med 9,5 i me deltal som inte kommer in vid högskolan därför aU de inte klarar av inträdesförhöret p.g.a. att det kräver ett annat sätt att studera medan en B-stu dent - en al1betsmyra - käm par sig in. En snabbkontroll i statistiken över högskolor med inträdes förhör visade också att ett me deltal på 6,5 inte är ett hinder för t.ex. juridikstudier. Däremot - som det tidigare påpekades - är det nästan omöjligt att komma in på mel lanstadienivån "sjukis"

Lex. - med ett dåligt student betyg . Och det kan vara något alt hålla i minnet för er som är på

nian och just nu står i bered skap alt välja, mellanstadieut bildning-eller gymnasiet!

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Iskmo-Jungsund \

l ( l) Words .............................. F.R. DAVID

2 (-) Heartbreaker................. DIONNE W ARWICK 3 ( 3) T N T ................................... AC/DC 4 (-) Do You Want to Touch Me ............. JOAN JETT & THE BLACKHEARTS 5 ( 5) Eye of the Tiger. . . . . . . . • . . . . . . . . . . . . .. SURVIVOR (' ) Cat People. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. DAVID BOWIE 7 (lO) Do You Really Want to Hurt Me ... CULTURE CLUB 8 (-) I Love Rock'n Roll ...................• JOAN JETT & THE BLACKHEARTS (-) Take Me Back ......................... F R DA VID (6) Mera brännvin ..................................Eddie Meduza

Många delade placeringar i och med att det inte var så många röst ande i Iskmo-Jungsund. F R David's popularitet tycks vara i stig ande eftersom han nu fick in hela två låtar på listan'. "Nykomling <i!na" på listan är allt annat än nya. Nästa lista framröstas i Lappfjärd på lördagen. '

il il il il il il il il il il il il il il il il il il il il

il il

il il il il il il il il il il il il

...

il il il il il

il il il

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

ROCKENS RÄNDER Ränderna för SÖU-rock i Mol pe 23-24 juli börjar småning om randas . Det ligger onekligen något av Woodstocks "music, love and peace" i luften, eller åtminstone något av Ruisrock då den var som .bäst i slutet aV 6O-talet: en folkfest då de lång håriga rockarna kunde lämna de korthåriga i Vörå, för att träffa andra likasinnade, digga rock ha brudar i tältet. Det gläder mig att SÖU-rock i år blir en tvådagars festival. Det är något extra med en festi

bussen på långt när inte räckte till! I år har SÖU-rock stora chan ser att få ihop ekonomiskt ock så för SÖU. Det skulle i så fall vara SÖU väl unnat efter de magra, men målmedvetna åren hittills i branschen. SÖU-rock har under året (jämte Kustrock) varit "den finlandssvenska rockrörelsens" samtalsämne nr l, och massmedia har också in sett att något faktiskt är på gång i Molpe . En tvådagars festival gör det

Publiken kan ju alltid komma och gå som de vill mellan tält, scen, korv och andra stånd, och banden behöver i princip bara finnas på plats då de ska stå på scen. Skaffa folk som är villiga att sköta marktjänsten i skift, likaså mixare och roada re. Huvudsaken är att det finns ström . Molpe uf:arna har fått beröm för sin andel i fjol, så dem kan man knappast skylla de "barnsjukdomar" på som omnämndes i ÖP 10/83 (interv jun med Janarnes poporkester).

val jämfört med ett fyratim marsevenemang . Det kommer så mycket annat till, liksom .

mödan värt för många att ta sig till Molpe, två dagar och ett par nätter lovar äventyr också ut över de rent musikaliska.

De tillkommer i så fall den and ra arrangörsparten, SÖU . Vil ka var barnsjukdomarna för resten? Det att de som kom sö derifrån höll på att svälta ihjäl natten mellan lördag och sön dag, eller det att det var skralt med program lördag kväll? El ler var det soundchecken och ljudmixningen? Det är svårt att veta eftersom barnsjukdomar na förblev odefinierade, men av frågeställningen att döma lär det råda någon slags allmän uppfattning om det hela. Miss förhållandena borde i så fall rättas till i år, hoppas bara ar rangörerna uppmärksamgörs på dem!

I år är Molpe på god väg mot ti teln Svenskfinlands rockscen. -Redan i fjol var en del av artist gräddan och fansen i Svensk finland på plats, och kommer också ålänningar med i år (och fris-are i Sverige) så är den förs ta finlandssvenska rocksam Iingen värd namnet ett faktum! Ordna bara,f1er bussar från Ny land och Aboland (där ålän ningarna kan kliva på), som be talar sig själva med "festivalbil jettpaket" ink!. resa, inträde ocb camping. För det är klart att rockarna i år, bör kunna campa på området. Låt resp. landskaps uf-förbund sköta de praktiska researrangemangen. Vi måste få ett livligare utbyte liU stånd inom finlandssvensk rock, både bland artister och publik. Behov finns också sö deröver: det visade redan fjol trels happening, då platserna i

Det som ändå oroar mig är pla nerna på att skära ner de med verkande bandens antal, och också dagsdosen till 6 timmar. Varför? En tvådagars tillställning bju der på ännu ypperligare möjlig heter till 'rock around the dock' än i fjol. De tlesta artis ter skulle rymmas med, och det är viktigt. SÖU-rock är nöd vändig inte minst för dem som behöver scenrutin, och ingen orkar heller öva i längden som inte får stå på scen ibland. Men ska bara de som bunnit längst rymmas med i år? Vart ska de andra ta vägen, de som bäst skulle behöva just SÖV rock? Nej, satsa gärna på kvali tet på punkttillställningar , men låt SÖV-rock i främsta hand vara en uppvisning av bredden!

Det skulle vara roligt att få ta del av rockarnas egna förslag till arrangemang i ÖP innan planerna blir så pass fastspika de att inget längre går att ändra på. Samlad erfarenhet parad med nya ideer är den bästa ga rantin för ett gediget resultat.

Visst lär fler rockare än tidigare vara inkopplade på arrange mangen, men ändå.

I stället för att satsa på samar bete med Åminne folkpark med allt vad det innebär av frakter och praktiska problem kunde man utnyttja Molpe ännu mer. Låt rocken ljuda från förmid dag till midnatt, ordna dans, korvgrillning, rockdiskussio ner, Paul Olin-striptease, m.m. inom samma område på en och samma biljett! Jag tvivlar på att folk vill företa sig utfärder till Åminne . Istället blir de kvar i' Molpe utan programalternativ , och bussarna får köra tomma. Varför splittra en sak i onödan? En av grundideerna måste ju också vara rockarförbrödring och -försystring (och allra helst förbrödringsförsystring ... ) I år bör SÖV-rock också vända sig tiO finsk publik. Finlands svensk rock måste ju också sy nas, och framför allt höras, ut åt. Den finska publiken skulle också ge ett välbehövligt eko nomiskt tillskott. Frågan är ändå om det rätta sättet är att locka dit höjdare inom rockvärlden {Sverige?) som tar sådär 20 000,- för ett halvtimmes framträdande? Låt mig spekulera i att biljettpriset blir 50,-. Då behövs 400 EX TRA betalande för att de peng arna ska komma tillbaka! Ett dylikt band per dag förutsätter då 800 extra betalande. Inget säger att de extra betalande dy ker upp, och en ekonomisk krasch av den kalibern kan be tyda dödsstöten för SÖU-rock. l 000 extra betalande skulle också ställa oproportionellt hö ga krav på b'l.a. ordningsar rangemangen. Nu vill jag för stås inte påstå alt rockfolket su per och bråkar mer än t.ex.

XII spelmännen då de kommer samman, men det blir ändå frå ga om en större apparat. Knap past till motsvarande ekono miska eUer kvalitativa nytta. Vi måste istället kunna lita på våra rockare, och på att tvåda garssatsningen gör sitt till för en tryggad, kontrollerbar publik tillströmning. VI FÅR INTE TA EFTER DANSMUSIKENS SVERIGESYNDROM INOM ROCKEN: det att vi utan vida re överför våra egna förmågor till B-klassen. På samma gång ger vi publiken samma spegel \Jild, och publiken är A och O i dehär sammanhangen. Utan publik ingen finlandssvensk rock eller SÖU-rock. Det räck er gott med det engelska synd romet inom finlandssvensk rock. Dessutom är det moraliskt o försvarbart att våra egna rocka re får hålla till godo med enbart ett mål mat i gage, medan de främmande fåglarna lyfter verkligt stora belopp. Blir det 20 000,- över någonstans så fördela de pengarna i stället på våra egna artister som tack för att de orkar kämpa. De behöver dem bäst. SÖU-rock i fjol kändes som en milstolpe som lämnade ordent liga ränder efter sig. I sommar kan SÖU-rock verkligen lyfta! På egna vingar!

Rock-Berra Lindell

~IF~2ER

All MIa!ik

A111\hik

HÄlSAN! Vårkänslorna ha~ vaknat, och då vill ju alla dra ut till "The pläjs of the pop", centret no 1, det snackas om!! Vi kör som vanligt med supermysig kombination, och ni dras med i den störtskööna feelingen!! Och nutta han passar

•••••••••••••••••••••••••••••

•••••••••••••••••••••••••• ~

: I MYS·DISCOT:

~ ~

I SALEN:

~ ~

: Österbottnisk dansmusik :~ ~ ~ när den är som bäst: ~ ~ ~

. ~EXOM l .. ..........................

LÖRDGEN DEN 26. 3.

KL. 20-01

~ ~ ~

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

~ ~

ÖVERRASKNING Fazer Musik i Vasa utlottar 4 Lp·skivor bland danspubliken ·

I sprudlande nyrenoverad : omgivnng, trycker Micke ~ full gas: : ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

•••••••••••••••••••••••••

• Bevakad klädförvaring • Aldersgräns 15 år ID-kort med! • Förstorad parkering

BUSSAR: 19.15 Sundom, Vasa busst. 19_30 Solt Barkamo. 19_30 Långåminne Björkells-Kråk backen, Drop-in, Vias, Lenni Back. 19_30 Näsby via Y-mark, Ö-mark, Pörtom (Dahlbacka).

p Å PUBLIKENS BEGÄRAN I

JEPPO LÖ. 26. 3. KL. 20-01

HARDROCK SALLINEN

15 .års åld .gr. ID-kort

ser till att dans lusten och kärleken glöder!

BUSSAR: Oravais Trafik 19.30 Vörå 19.50 Oravais via Pensala . Ekmans 19.15 Jakobstad 19.35 Nykarleby.

UNGDOMSDANS I LAPPFJÄRD Fr 25. 3 kl 20.00 Topplistan röstas fram

NU Ä-NTLIGEN TILLFÄ-LLETl

SE OCH UPPLEVI

MEDLEMMAR FRÅN BREAK & EKO

BOYS' SCHOOL

(:: cornmodore

Den populära hemdatorn. Även tillbehör, spel m.m. Nu till specialpris.

·COMPUTER

SHARP

FICKRÄKNARE. BORDSRÄKNARE. FICKDATORER.

EN JÄTTEBRA ORKESTER ALLTSÅ . B l ' ~~AR : 19.()() OIl1os,a \ ia Stor'jo. Sideh~, Skafllll1g. Hen f1bdahl. Harkrllefl l a -S)d . 19.00 Korshack \ia [)ag,mark K l a ,..,e. Perw, !9.45 Kr "tilll'stad torget. r JlK·k. l alhy. -

.. Arr: I.l ..

Försäljning och information: Hobby-Data 66270 PÖRTOM Tel. 961-661434 även kvällar och söndagar. .

Hänt sen sist ... och en titt framåt • • •

Dansrouletten

Återuppstår l~ I Sk moJ ungsun d Barbarela? .åre~~

Mimmi •• ny på SOV Ett nytt ansikte/en ny röst har de senaste veckorna mött de som be sökt/ringtUpp SÖV-kansliet. Tölbyj7ickan Agneta "Mimmi" Martin, 23 år är ntJmligen halvtidsanställd som A & M förmedlare fram till den sista maj. Annars studerar hon vid Pedagogiska fa kulteten, på APF-linjen. Studierna beräknar "Mimmi" skall vara avklarade våren -84 och därefter räknar hon nog med all få jobb - en annan sak är sedan om det motsvarar utbildningen. Efter SÖV-vikariatet börjar hon den I juni på länsstyrelsens skolavdel ning som t.f inspektör. Hon är kassör i Tölby hembygdsförening och säger sig tro att det är betydligt trevligare att vara medlem i en liten förening än i en stor. Så fort det händer något i föreningen så får alla vara med och engagera sig och i Tölby handlar det "om våra trevliga julfester, påsk och annat smått" påstår "Mimmi". Musik, film och litteratur intresserar. Favoriter just nu i musik världen är Kajagoogoo och Adolphson & Falk . Och vad gäller btJs ta filmen hon sett så står valet mellan WOody Allens "Annie Hall" el/er "GÖkbo'et". Inom litteraturen har hon inga speciella favoriter och nu handlar det dessutom mest om studielitteratur.

• Senaste fredag var det dags för Dansrouletten, kampanjen för tonårsträf far, i Iskmo-Jungsund uf:s lokal. Tillställningen lockade sammanlagt ett 6O-tal perso ner. • Som dansledare fungerade Britta och Rurik Lind från Singsby. Noise skötte musi-' ken. • ÖP var också med i svän gen och frågade några ung domar vad det tyckte om kvällen, om de hade några förväntningar etc. Carina Luhtala (16 år) var när mast med på Dansrouletten ef terS()m hennes kamrater tillhör de aktivare ungdomarna i Isk mo-Jungsund och alltså funge rade i ,buffen. Nämnas kan också att Carina inte är från or ten utan konuner från Karkmo. Någon infromation hade hon inte sett, dessutom går hon i skola i Kronoby. "Jag kan dan sa och går på ungdomsdans nästan varje veckoslut, säger Carina. Självlärd är hon ifråga om dansens ädla konst. Anne (I2), Lena (Il), Lotta (13), Malin (12), Anki (I I) konuner från Singsby och Kar perö.

Ulrika Jussil (14 år) är hem ma från Smeds by och besökte för första gången en dylik tills tällning. Informationen om Dansrouletten hade Ulrika fått genom skolan, där även affisc her fanns uppsatta. Ulrika efterlyste flere s. k. Öppet Hus-kvällar ' med olika aktiviteter. "Viktigt är att ung domarna har någonstans dit de kan åka för att prata och göra olika saker", menar Ulrika. Dansrouletten eller tonårsträf far är en typ av dylik verksam het. "Dansrouletten är bra, det behövs även dansledare, som får ungdomarna med ,~ip" Ulrika tror också att skivdan ser går att ordna, det behöver inte vara levande musik.

Ulf Johansson

Dansrouletten • l Jeppo En av riktlinjerna för temaåret är att lära tonåringen at't dansa, klokt nog begränsad till snabbt och långsamt. _ Därför har SÖU och A&M tillsammans med uf:arna ord nat dansrouletten i ungdoms ringarna. Föregående fredag 18. mars gick turen till 3:e ringen och Jeppo uf. I Jeppo hade ett 4O-1al yngre och äldre ungdomar kommit för att hämta "kunskåp" om dansen av dansledarna Britt Mari Öström och hennes dans kavaljer.

PROGRAMKORT 25, BORDSBESTÄLLNINGAR VIA SÖU TEL. 961-113 572 ARR: A &M

Dansrouletten kände de till genom informationen via sko lan och via föreningen och af fischerna. Dansa påstod de sig kunna och fått lärdomen via skolan, under musiklektioner na. De ansåg det vara nödvän digt med tonårs träffar , dock nödvändigtvis inte med dans le dare. Dansa i skolan får de göra ungefär 2 gånger per termin, på de s.k. skoldanserna.

Sound stod fÖr musiken. För många av de tonåringar som ställde opp var dansroulet ten den första kontakten med dansen men det var inga svårig heter att få dem med i dansen.

Först drog dansledarna igång med en lekfull uppvärmnings dans och sen gick allt bara av farten. Under pausen var det en fråge tävling till vilken det hade sam manställts en kassett av Frej Högdahl. Täv-tingen gick ut på att när man kände igen låten och artisten som spelades sade man namnet på dem och hade man räll gick man vidare till fi nal. Finalen vanns av Kjell Forsgård. Det var nöjda och glada ton åringar som dansade hem på värkande fÖller. Ett stort tack till dans ledarna och Sound som gjorde dans rouletten till en lyckad kväll, långt över arr. förväntningar.

Text o. bild: P.S.

Inför gammaldansIlarad, som for forsta gången arrange ras på Waskia söndagen den 27 mars, ryktas det om att gamla populära Barbarela skall upp stå på nytt. Följande orkestrar har be kräftat sin medverkan på gam maldansparaden: Lasses, Dans dax, Peters, Husbandeth, Leo Herberts, Eldorado, Tomrnys, och Svängomgänget. Orkest rarna kommer att spela 20-30 minuter vardera. Gammaldans paraden börjar redan kl. 18.00 på söndagen och som alltid är det ett ypperligt tillfälle för publiken-arrangörer att bekan te sig med olika gammaldan~or kestrar. Och för orkestrarna är det ju en chans att visa upp sitt kunnande...

Programkortet koswr 25, och bordsbestäIlningar via SÖU kan göras ännu i dag och i mor gon. Helt omöjligt är det inte att den som har svårt för att be stämma sig kan få ett bord utan förhandsb,eställning också ...

Dansrouletten TIDTABELL för bussarna från Vikby och Smedsby till Kvevlax den 25 mars 1983. kl. 18.15 Tölby-Vlkby skola 18.25 Helsingby Waasko 18.35 Karkmo 18.45 Veikars 19.00 Kvevlax kl. 18.00 Smedsby IAgstadieskola 18.10 Karperöboden 18.20 Koskö 18.30 Petsmo skola 18.45Hankmo Lappsund butik 19.00 Kvev,lax Retur efter dansens slut ca kl. 23.00. Petalax 25. 3. -83

Buss.

• UngAminne (Haltula) 18.10

Paxal

Övermalax (Droppin) 18.20

Harvas

Yltermalax (Lennis bar) 18.30.

Taxi frAn Bergö Purmo 25. 3. -83 Buss (Sjönejdens) Sundby (HLG) 17.30 Sandsund (skola) 17.40 Edsevö (T-market) 17.50 Bennäs (HLG) 17.55 KAllby (Käckos bar) 18.05 Y:esse (KesoiJ) 18.10 Ö:esse (Kjellman & Co) 18.20 LapjJfors (Boden) 18.35 Lillby (Esso) 18.50.

Buss till Petalax fred. 25.3. 1983 Helenelund Harrström Taklax IKorsnäs Molpe

kl. kl. kl. kl. kl.

18.10 18.15 18.20 18.30 18.40

Bussen kör strandvägen, vi ker endast in till Taklax. Re tur kl. 23.10.

- Vi är ett gäng som kan komma att fortsätta att spela länge till sammans - om inte Andropov kommer och bombar radiostatio nen i Malax ... Vem som sade det här i fyrväpplingen som dansorkestern Alp-

ha består av minns jag inte riktigt. Det är inte speciellt viktigt för den delen heller. Det viktiga är kamratandan, sammanhållning en: "Alla skall göra sitt, man skall kun'na diskutera. Vara som ett musikaliskt äktenskap."

Alpha såg det första gryningsl juset den 16 december 1980. Då övade trion Alf-Johan Tuome la, Johan Ström och Jan Jacob son ihop för första gången. Småningom kom äldre bordern Nils-Erik Tuomela med i gänget och sist men knappast minst Johnny Sandsten. Sedan övade de friskt - första spelningen, en skoldans i Smedsby, hade de den 4 februari 1982. Den obser vante har lagt märke till att fem medlemmar räknats upp,. och det var man till inte alltför län ge sen . Då tog Jan" Jacke" Ja cobson sin mats ur skolan.

• Man måste vara kritisk mot sig själv Verkar intervjun virrig? Interv ju förresten, egentligen handla de det om en ·lös diskussion som irrade hit och dit utan fasta riktlinjer. En avslappnad, men givande pratstund och som in nehöll åsikter om det mesta i dansvärlden... Som t.ex . det att Alpha tyc ker att kulturstödsfördelningar na snällt sagt är helt under isen. - Försöker en österbottnisk orkester få pengar för en skiva så är det för kommersiellt, men ett gille får genast!

Andras låtar - skapa egna

låtar? Tjaa, det handlar om

amatörer, om inspiration m.m .

- Så länge man är nöjd med att spela andras låtar går det bra. Men om man tröttnarodl vill vara kreativ . .. - Man måste vara kritisk mot sig själv . Man måste alltid fundera på vad kan jag göra bättre! Får aldrig stanna upp .

Nils-Erik är "veteranen" i sällskapet . 27 år g\lmmal har

han redan valsat runt på de ös

terbottniska dansplatserna i

femton år för 1968 började han

sin dansbandskarriär i Zigano. Idag lirar han gitarr och sjun ger. Kunde kallas kapellmästa re med ett finare namn. Är kanske den som engagerar sig mest, i alla , fall under den avs lappnade pratstunden som jag hade med Alpha-gänget. Broder Alf-Johan är trumvir tous - utstöter också vokaliska ' läten - och tekniskt snille. Samtidigt som de andra säger "där har vi stor nytta av vår trummis" så tillägger de "det är han som ruinerar oss". PAn är en skapelse av Alf-Johan, 20 år gammaL Hans karriär starta de med Linda Nine någon gång 1976-77. Om Nisse var enga gerad så var Alf lugn - även om han ibland tillät sig att "ta eld" . Johnny kom med i Alpha via gammaldansorkestern Nisses (den ids vi inte gå in närmare på). Enda ungkarlen i gänget, 20 år och hemmahörande i Pör tom, Johnny är den som "tar ut" låtarna: "Om jag skall ta ut det som jag ska spela så kom mer .det andra med av sig självt." Gav absolut intrycket av ' att vara den eldigaste i gän get så man kan allt undra hur länge han förblir ungkarl. , . Smedsbypojken Johan är också 20 år. Han spelade i Em pire tidigare, Johan var åtminstone den här kvällen den eftertänksamme i sällskapet. Lirar bas och sköter visst scens nacket. Började svettas över studentskrivningarna i måndags. Ännu kunde nämnas att de tre ynglingarna tycker "att det

• Musiker är dåliga ,på att dansa! är nog bra att ha med pappa" och då avses naturligtvis åldersmannen Nils-Erik även om pappa Tuomela kunde in rymmas i det ovan sagda, för att använda en gammal klysc ha: han är guld värd för Alpha.

• Repertoaren är in te uppbyggd på de senaste hitlåtarna Det tog ganska länge innan Alpha hade sin första spelning. Nu drygt ett år efter den hör Alpha till de mera uppskattade orkestrarna i den raskt mins kande skaran österbottniska dansorkestrar - då tänker jag inte på gammaldansorkestrar na . Då man ser på dagens dansmarknad får man vara glad att man alls har spelningar. Men, inte kan vi klaga, fast för mycket spelningar har vi inte heller. I genomsnitt räknar de· med att de har tre spelningar per månad och det skulle gärna få vara åtminstone en varje vec koslut.

Det att det tog så länge innan Alpha "kom igång" betydde att de inte byggde upp sin reper toar på de senaste hitlåtarna. - Klart vi spelar hitlåtar, men då vi övade så länge hman kunde vi inte bygga upp reper toaren på hits. Seda'1 så är det roligt att spela låtar som inte al la andra spelar, som låtar av Ro ger . Rönning och Dan Hylan der. - Det tycks inte heller. måsta vara hitar för att gå hem! De fyra berättar att de alla kommer med förslag till nya låtar men att det är majoriteten som bestämmer. Den här kväl len testas tre låtar; Don Henley får klartecken om än med viss möda medan "Eye in the Skye" - - Alan Parson Project's senaste hit - inte kla rar ett majoritetsbeslut. Den tredje var en gammal 70-tals låt, "Jennie, Jennie", och ver kade att gå hem. - Det är lätt att hitta lugna låtar som är bra. Men snabba låtar är svåra. Där slänger man bara igång nån rytmbox, alltför kommersiellt - jux, jux säger Johnny något överdrivet.

• Decibelmätare skall tillämpas · på" alla - Vi försöker få bra ljud. Det verkar att göra lika mycket som låtarna. Där har vi stor nytta av vår trummis. Det är han som ruinerar oss. . • På så vis kom diskussionen in på decibelmätare, Med orkes terparaden på Waskia och Äminne i åtanke så tycker de att decibelmätaren skall tilläm pas på alla dansband, också rikssvenska. De anser också att de normer som tillämpas är för lågt satta. - Idag har orkestrarna 1800 W. Medan jag spelade med Gustav Wasa hade vi 100 W. Vi spelade lika hårt då, men vilket ljud! minns Nisse. - Det är underligt. Japaner na tar över allt, också instru mentmarknaden. - Men Yamaha har bra gre jor. - Då jag började spela var man tvungen att köpa ameri kanskt, Gibson eller Fender, sä ger Nisse. Nu har jag en Fender men en Yamaha gitarr men an vänder bara Yamahan. Då skil jer det kanske 3000 mk i in köpspris! (Och det är förstås amerikanskt som är dyrare).

Påsätt och vis tycker de nog att det kan vara tungt att flacka runt till dans platser varje vec koslut. Det är inte speciellt svårt att förstå. Har Alpha en spelning i Nykarleby så måste man starta någon gång på efter middagen och kommer hem när kossorna skall mjölkas. - Det är en viss tjusning med det. Dessutom ger det litet fic,k pengar! • - Dygnet blir bak och fram, det tar ända till tisdagen innan man är uppredd. - Det är svårt att sluta. Det är en sjukdom. Man är som en rökare. Har så dålig karaktär att man inte kan sluta. - Inte finns det ju något att göra om man inte skulle spela. - Musiker är dåliga på att dansa! Jag tyckte att det var ett nödvändigt ont. Med nabben ekande kommer ett udda inlägg just då: "John ny är enda ungkarIn! Ta kon takt! Orkestern är uppbyggd på bra kamratskap. Vi har en bra vi-anda säger de, och menar att det är ett måste. - Det är som med ett fot bollslag. Vad gör det om man har en grömt bra teknisk lirare om han inte kan samarbeta! Det är ett lagarbete. Alla skall göra sitt, man skall kunna dis kutera. Vara som ett musika liskt äktenskap. Stig

Jäkla frimärkssamlare, sa

jag hade sett hobbyut s:Ii~ngen, där han vunnit pris. ar lugn du, du kommer aver det här, du har väl inte alldeles ensam du heller, när du tänker på hur sjuk var.. .

- . .. det vet ju jag ingenting -

... så förstår du att hon er nån, hon var ganska en därinne, ingen av föräldrar gav sig tid att hälsa på henne. - Typiskt. Men i alla fall. - Och hand är duktig, säger , fast han inte har några sko . Arbetat sig upp på egen ? - Vem fasen har inte gjort

- Och så har han en bror att band om, som dricker, det e kännas besvärligt. - Vad har det med Rita Karin göra? Jag har väl en brorsa att hand om jag också, om det är det hon gillar. - En del går det fort för, and ra flyger omkring längre, och du vet väl bäst själv hur du är skapt. Och du skall ge dig härifrån, an nars blir du lik alla här, de stel nar, lova mig det. - Vad nudå? - Ingenting, men du har ju själv sagt. . . Förresten skall du inte dra in Sig frid i det här. - Jag har inte dragit in nån alls. - Det har du visst. - Skitsnack. Här kommer jag hem, och ingenting är som förut, gästhanddukar och idioter runt omkring en. Det är tur att jag skall ge mig iVäg. Jag lägger mig inte i ett dugg vad som sker här, skall jag säga. När skulle de gifta, sig? - Snart har dom sagt. Lägen heten håller på att renoveras. - Över biografen? - Ja, hon får det bra nu stackarn, så ensam som hon alltid måste ha varit i det huset. Något lyckat hem är det väl inte? - Ett jäkla faderskomplex, alltså. Det ringde på dörren. Man får aldrig vara i fred. När man som bast behöver tänka, ringer det på dörrar. - Gamle gosse, skrek jag och spottade samtidigt ut mina klad tankar. Den lille brunbjörnen lufsade mot mig, vadade genom ryamat-

ÖSterbottniska Posten m av tidningarnas förbund. ÖSterbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska ÖSterbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. Juobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1983

torna, sträckte fram handen, ti nade upp ansiktet och log litet grann. Det var som en smal, näs tan osynlig bäck som letar sig fram under en stor klippa. Han var klädd i basker, golfbyxor, ljust skynke: samme gamle Ir wing. På magen hängde min gamla fotoutrustning, som näs tan fick honom att tippa över. Omständligt vände han tillbaka, tog av sig ytterkläderna, gjorde ett hastigt försök att lägga upp baskern på hyllan men räcker in te. Det stod en stol bredvid. Sam ma promenad tillbaka. Till sof fan i burspråket mitt emot min korgstol. - Hur har du haft det Irwing? Har du gått och blivit journalist nu. Var gud jäklig mot dig i Upp sala? - Irwing skall inte fästa sig vid vad Bernard säger. Han fi~k solsting nere i Södern. Eller vad tror Irwing? Och Irwing som redan plockat fram papper och penna med åtta författade punkter på, hejdade sig på skämtets tröskel. Han skulle aldrig orka lyfta foten över den, utan bara snubbla och bli liggande tvärsöver med ett sam manhangslöst kluvet leende. För ett ögonblick hade han misstro get lyst upp, nu slocknade blick en igen, han sjönk och sjönk ner i en tjurig tystnad. - Du har rätt morsan, jag fick solsting, sa jag och letade fram en gammal pepparkaka ur fickan och stoppade i örat. - Du är osmaklig, sa morsan. Om ni visste hur rätt min mam ma har. Hon sätter huvet på spi ken. Inga omskrivningar. Ingen ting annat än en av sanningarna om mitt liv. Om jag inte vetat om det själv så hade jag kanske blivit glad, nu hjälpte det inte vad hon sa. För Rita Karin hade inte varit sig lik. Inte för att det spelade nån större roll. Men hon var sig inte lik. Så skrattsam och rufsig som hon! Förr, alltså. Henne hade man kunnat käka glass i kyrkan med eller sticka från lektionerna ner till sjön och låna hennes far sas båt, sticka långt ut, sitta där tills det blev mörkt och kallt. Det var i april, tror jag, och hon sa: Gud, vad tjusigt. Varför gör vi inte så här litet oftare? - Då skulle vi inte märka skönheten, svarade jag allvarligt.

ÖP-rådet: Leif Rex ordförande Stig-Göran Forsman, Sture Eriksson, Håkan Westermark, Lars-Erik Backman och Ulf Johansson. Chefredaktör och ansvarig utgivare Leif Sjöström tel. %7-13 555 hemtel. 967-18697 Redaktion Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68600 Jakobstad

Och bon satt tyst och nickade åt det där larvet. Så det var ing enting konstigt med henne, och det var väl det jag gillat. Just när Irwing öppnat mun nen för den första gången, sa morsan: - Irwing dricker väl kaffe med oss; jag bjuder upp Bengts sons också, för dom är ju bekan ta. Irwing klippte ihop munnen i gen. Han måste börja om. -Det är bra, Irwing, vi behö ver såna journalister som dig. Han skakade på huvet, en gam lings skakning. - Det är så mycket spring. Ja, han är inte mycket för att springa, det är sant. Irwings mun öppnades igen: -Vad ... - Vill du ha en pepparkaka? Jag är generös i dag ... - Nej, tack. Han var uppen bart irriterad. - Jo, det är klart du skall ha en. Jag slängde den rätt i ansiktet på honom. Vad vill du fråga om? Turkiet? Men skriv att jag gav mig iväg för att de fått kvinnliga präster i Sverige, skriv att min samvetsnöd. . . . Irwing genomgick en svår kris. - Du kan väl prata långsamma re, sa han fortfarande en halv timma senare; när morsan och Bengtssons kom upp. Morsan höll ena armen om det äldsta skrälle jag sett i hela mitt liv med skäggvårta på hakan och elaka ögon som sprutade eld; kroppen var det inte mycket med. Det var onödigt, men där stod de. Hon fick syn på oss. - Är det fru Ottosons pojke, det där? sa hon. Det där stövlade fram. - Hälsa nu George, sa gum man till Bengtsson och gjorde en halv gest mot hans huvud, som för att ta tag och böja det fram, men han var aningen längre än henne, hade väl inte alltid varit det. Han bockade stilla och för synt. Jag fick lust att stryka ho nom över huvet och säga: Duktig ponke, ja, ja. Och han strök till baka de 8få hårtestarna, som inte alls fallit fram i pannan. - Hej, Irwing, sa han sen. - Ta tag här nu och sätt mig, sa käringen. Det var ett livat gäng. Och ef-

Redaktör i Vasa S-E Glader, tel. %1-113 522 Redak tör i Sydösterbotten Stig Björkas 66100 Malax tel. 961-651 603 PRENUMERATlONSPRJS 1983 Helt år ............................ 60, Halvt år ........................... 40, Skandinavien .................... 70, Lösnummer ....................... 2,50

tersom Irwing och Georg tydligen den egentligen assimilerats av den var du, sa jag: turkiska befolkningen? Det mås - Jasså, herr Bengtsson har te ju bli svåra problem. Om inte blivit granne med oss. Hur trivs annat med hänsyn till språket. herr Bengtsson här, eller har herr - Va? Bengtsson nyss flyttat in? - Ja, kanske har jag fel, men - De kör så de kör, sa käring något har väl Freya Stark låtit en. framskymta i en av sina böcker - Ja, det går undan, sa Georg därifrån... Bengtsson. Jo, fortsatte han, och böjde hastigt undan huvet från - Vem? skrället, sen han fullgjort sin - Kanske jag uttalar det fel, plikt mot henne, en månad nu. jag är ju inte språkkunning. Precis i går förresten. Eller hur - Nu skall du låtar pojkarna mor, en månad i går flyttade vi prata också, sa käringen och tug in. gade pepparkakor; hela neder - Det måste bli ett slut på den halvan av ansiktet arbetade me här trafiken inne i stan. Ge mig todiskt upp och ner som hjulen en sockerbit, Georg. på ett järnvägslok. - Vill du ha grädde också? - De byzantinska ruinerna - Du ser väl att jag har. Prata studerade jag, sa jag, för att med pojkarna nu. komma från ett område som jag Min mor forskade in i Bengts inte alls behärskade, den konsten är underbar. sons ansikte, ibland kom det näs tan som ett leende inifrån. Men - Ja, jag har just skaffat mig inte av elakhet. A v grannskaps ett uppslagsverk, en slags konst känsla. Hon höll armarna i knä historia. Det är förresten några et, sköt då och då fram kakfatet tyska ord jag inte kan hitta i lexi eller rättade något i uppställning kon, du skulle möjligen inte kun en. Inte för att morsan är en sån na hjälpa mig? som bjuder tio gånger i sträck - Om jag kan. och säger: Varsågod och ta för - Man skulle ha möjligheter er. Hon säger det en, eller högst tre gånger, och det är jag som har att åka. Men det är så mycket uppfostrat henne. Jag har sagt, som lägger hinder i vägen, och att tar de inte när du säger till, jag börjar bli gammal. Han var fördrömd nu. kan de skylla sig själva. Du och - Men läsa är ju också ett nö jag morsan skall inte vara så jäk je. la svenska. - Nu skall vi gå hem, förkun Den gången hade vi skrattat nades från hans högra sida. och bjudit en dam, som inte ens Georg spratt upp. vågade ta socker i kaffet, men vi - Skulle vi inte kunna träffas låtsades som det regnade. - Ja, sa jag, herr Bengtsson nån dag? - Hör du vad jag säger, du har kanske hört att jag varit i har inte diskat än.

Turkiet, nere i södra trakterna - Hjärtans gärna, sa jag och

alltså. Jag har just, förstår herr Bengtsson, blivit intervjuad av menade det också, inte bara för Irwing. Ni känner ju varandra, att bli beundrad. - Har du tackat? inte sant? Georg tittade ursäktande på - Man läser ju en hel del om mig och morsan och Irwing, så Turkiet i dessa dagar, sa han. tog han oss i hand, och lättade - Politiskt då förstås. henne från dörrposten där han - Mycket intressant land. Han böjde sig fram mot mig, ställt henne. hans raka hållning slappnade ett - Hej, Georg, sa Irwing, du ögonblick, det kom nästan ett tittar väl in i morgon? leende i ögonen, när han harkla - Visst. de sig: De försvann nerför trappan. - Det är en sak jag undrat Irwing sa: över, den grekiska folkspill/ran - Jag skall nog också gå, men där på kusten, just omkring Cni dus, där du var, säg du ni också, vi kan väl ta ett kort först. Det är kan vi väl? Han sträckte fram snart gjort. Men inte för Irwing. Jag fyllde handen, men såg knappt på mig, femtio innan han hade gått. blicken irrade som en solkatt över kakfat och koppar. Hur har Forts. i nästa nr.

KASSA OCH BOKFÖRJNG Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967-13 555 '

ANNONSPRIS I texten ............................ 3,75 Efter texten ...................... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm

ANNONSMOTIAGNING SÖU:s kansli Clas Holm tel. %1-121 564 månd., tisd. tel. %7-11 827 kvällar (hemtel) %1-222 508 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16.

.FÄRGJ\J'o/NONSER Minimistorlek 200 mm. Tilläggspris -,35 spmm fär~. Österbottniska Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inringts eller som på grund av post försening inte införts i begärt nummer.

En liten människa

kan också ·resa sig!

OJOJOJ vilken svår frå ga, är knappast Elisa beth "Bette" Smeds en sam om att tycka.

- Let's put is this way: Om man vill kan man utgå ifrån makterna kärlek och hat, ob servera utan att dra in religiösa begrepp . (Man kan också kalla det gott och ont). Det är upp till var och en att välja vad man vill jobba för, och på vilket av de otaliga sätt som finns man vill göra det. Viktigt är dock att börja med sig själv, att försöka bli en kärleksfull människa . . . Vad menar du nu egentligen med kärlek? - Kärlek är någon man nuför tiden sätter in i små boxar: på en står det sex, på en står . det kärnfamilj, på en annan kyrka, och så vidare. Likadant gör man med hatet - och så krigar boxarna mot varandra. Men kärlek är ju så mycket mer än små boxar ... Kärlek är en liv sinställning.

Vasa värd

Risken finns ju att freds rörelsen också blir (har blivit?) satt i box, alltså begränsad bara för vissa människogrupper.

HUR ARBETA FÖR FRED PROGRAM lördag 16. 4. 8.30-10.00 Anmälan och .. morgonkaffe på Arbis. Öppning, fil.lic. Henrik Os terholm. Statsmaktens häls ning. Vasa SIads hälsning . 10.30 Kapprustningens van vett. Redaktör Juhani West man Helsingfors. Att organise ra folkopinionen för fred. Pro-

Olika storlek på 'kärleksreservoaren '?

- Vilken fråga - väntar du dig att få svar på fem sekunder eller? Nej, handlingsförlam - Jo, ifall ett positivt parti el .Ier kyrkan eller kvinnorörelsen ningen beror väl på många oli ka saker, kanske först och eller någon annan fått monopol främst för litet upplysning, på fredsarbetet skulle det säkert kunskap. Eller på negativa upp ha gått så. Men fredsrörelsen levelser i det egna livet - "in breder ut sig överallt. Se bara gen ska få det bättre än jag har på fredskonferensen i Vasa i haft det"-resonemanget. Sedan .vår: inget parti dominerar mer så är ju människor olika, en del än andra, kyrkan, också många är handlingsmänniskor, andra frikyrkor, deltar aktivt, likaså inte. många olika organisationer och föreningar typ kvinnogrupper Kopplar du då inte ihop fred sarbetet med kärleken? Till och ungdomsförbund. Kort exempel så att de som fredsjob sagt representeras de mest skil da grupper. bar skulle ha "större kärleksre . servoarer" att ösa ur. - Det tycker jag låter olo - Och därför tror jag att fred giskt. Inte vet jag, men hand sarbetet aldrig blir satt i box lingsförlamningen kan också för det berör precis alla männis bero -på att man inte vet om att kor. ens kärlek behövs. - För mig är fredsarbetet så Ändå är det långt ifrån alla bra, inte främst för att man som tycker det, likaså många jobbar emot dåligheter som som nog håller med om funde kärnvapen, utan jobbar för det ringarna men inget gör. Vilken positiva: för fred, frihet och är din förklaring till det? framtid .

Fredskonferensen i Vasa ÅR 1983

- Fredsmänniskor är inte "go dare " än andra. Det finns inga Inträdesprov till fredsarbetet man behöver inte vara "redan fräist " för att delta i en konfe rens till exempel, betonar Hette. Själv deltar hon för att lära sig nya fredsarbetssätt, och bli inspirerad att jobba vidare. - Jag visar vad jag står för. Uttryckt med en kliche, kans ke, så slår jag ett slag för män niSkan. Jag är en känslomänni ska som det alltid har varit an geläget att värna om männis korna i världen för. Samtidigt tycker jag att det är självklart att inte alla människor engage rar sig i fredsarbetet - vi är mycket olika funtade. Del är ju tur att hon tycker så, för annars skulle Hette själv antagligen vara handlingsförla mad av depression och van makt.

VAD hjälper det att job ba för freden - leder fredsarbetet någonstans . - tjänar det egentligen någonting till?

- MEN jag tror inte att man kan utgå ifrån fredsarbetets nytta eller onytta. Istället är det väl en fråga om att välja om man vill jobba för något som är positivt och kon struktivt, eller om man väljer att jobba för det negativa, destruktiva. Det är den goda viJjan som räknas.

och jämt. De som är engagera de i fredsarbetet bet rak tas ändå som någon slags godhetselit, ib land litet löjeväckande också.

fessor Eva Nordland, Oslo .

12.30 Lunch.

14 .00 Psykologiska aspekter på fredsarbete i kärnvapnens skugga. Psykiater/ författaren Claes Andersson, H:fors . Aktioner för fred. Filmregis sör/ författaren Maj Wechsel mann, Stockholm. 16.00 Kaffe. 16.30-18.30 Grupparbete välj mellan 6 huvudrubriker. l. Verksamhet i freds för

eningar och aktionsgrupper. Il. Fredsverksamhet i andra organisationer: a) Kyrkor och samfund; b) fackliga organisa- _ tioner; c) ungdomsorganisatio ner; d) andra organisationer ge förslag! III. Olika yrkesgruppers möjligheter att arbeta för fred (ange om du önskar delta i egen yrkeskategori - vilken? - el ler i en blanaad grupp) IV . Fredsfostran i hem, skola och samhälle. V. Vi i Finland och utveck lingen i världen: a) Fredsforsk ningens betydelse; b) Finlands

Bette tror att det är kärnvap nen som nu har fått människor att börja jobba mot krigs- och utplåningshotet. Atombomben . begränsar inte sina följder en ligt riksgränser - blir det kärn vapenkrig är det ingen skillnad om man vill vara med i kriget eller inte. .

'Inträdesförhör' till fredsarbetet? - Tyvärr har människor säkert skrämts bort från fredsrörelsen för att den till en början upp fattades som extrem. Du vet, människorna som startade job bet tog i väldigt hårt för att kö ra fram sin sak. Men som sagt, det är annorlunda idag: nu gäl ler det att .diskutera sakfrågor på en bred bas. Den breda basen är viktig för Bette. - Själv räknar jag mig som obunden obunden Uämför obunden höger, obunden väns ter och så vidare) . Ingen människa är genom kärleksfull och positiv överallt

insats för fred; c) Norden och Europa 1983; d) Solidaritets och u-landsarbetets betydelse för fredsutvecklingen i världen. VI: Skapande arbete: a) fredskollage; b) Vi gör Freds posten. 2.30 Ekumenisk fredsguds tjänst i Trefaldighetskyrkan. Biskop Erik Vikström. Fri samvaro på rest. ERNST (öppnas kl. 20.(0). 21.30 Kulturell kavalkad för fred med professionella och amatörer, lokala fredsaktiva presenterar sin verksamhet, kvällen avslutas med dans

Den andra finlandssvenska fredskonferensen i Vasa i vår då? - Hoppeligen kommer man att fortsätta jobba för freden utgående från de diskussioner och funderingar som kommer fram på konferensen. Det är väl därför rubiken är "Hur arbeta för fred 1983", också. När Hette plockar i konferen seprogrammet blir det såhär: - Morgonkaffet först. - Juhani Westmans "Kapp rustningens vanvett" är viklig för att just det här vanvettet bar väckt många människor. - Oerhört intressant tycker jag att Maj Wechselmanns "Aktioner för fred" ska bli, för det är just det rörelsen vill göra: Samla människor och vi sa att vi finns tiJI. När del gäller grupparbetena anmäler jag mig tiD fredskolla get i det skapande arbett. För det känns som om jag vill dis kutera mindre och göra konkre ta saker i stället just nu. 19-åringen hemma från Ora vais avslutar, aningen prutthur tigt men med stor övertygelse: - Leve freden, kärleken och människan.

Text & foto: Barbro Teir (inträdesavgift 10,-). SÖNDAG 17. 4. 9.00 Diskussion med repre sentanter för Finlands, Sovjet unionens och USA:s regeringar (deltagandet obekräftat). 10.30 Grupparbetet fortsät ter. 12.00 Lunch . 13.30 Slutsession. - grup pernas viktigaste slutsatser Godkännande av resolution till säkerhets- och nedrustnings konferensen i Stockholm, samt till Finalnds regering och riks dag. - andra uttalanden. 16.00 Avslutning.

OTTENSTEATE säkert många som und r att man ännu inte Iyc lösa finansieringsproble ;id Wasa Teater med tanke l teatern grundades år 9_ Borde inte ett sådant m vara ur världen · för sedan!? Nåja, nu hör till saken ju att em endast till lO-IS % är vförsörjande. Detta är pen som man får in via biljettin ämför detta med 52 % i biljet • täkter för Lilla Teatern i Helsingfors. Vi märker att skill aden är stor. Men, ser vi på . jettpriserna så är WT:s en dast hälften av Lilla Teaterns. En annan bidragande orsak är at t WT har en mindre potentiell publik. Vidare bör noteras att eliten av teaterfolket dras till H:fors vilket tillsammans med höga biljettpriser gör det möj ligt att uppföra dyra och hög klassiga skådespel.

Teatern dyr för Wasa stad Wf:s budget kretsar i år kring 4 mmk. AlItså skalI runt 3.5 mil.i.

Pjäsval Wasa Teater börjar man au slå sig ner och fundera vad man vill att pjäsen U handla om. ar man har klargjort ämnet och syftet med pjäsen försö tt man finna en pjäs som varar målsättningarna. att man hittat ett par lillPliga pjäser diskuterar den ärliga personalen (dvs. pelare, regissör, drama och teatercheferna) och på av diskussionerna fastslår det slutgiltiga pjäsvalet. Rem formellt är det teaterche ema som i sista hand avgör valet. man diskuterat sig fram till Pi :valet kontaktar man regis $Oren . En annan möjlighet är att man blir kontaktad aven re gissör som har ett pjäs förslag. il' man fått regissör, planerar scenografen tillsammans med regissör utformningen av pjä 5al och scenen.

in från annat håll än biljettin täkterna. Det är undervisningsministe riet och Vasa stad tiDsammans med en del kommuner som un gefär fifty-fifty skjuter till summan som fattas.

ra in .på andra u!,giftskonton. På något sätt måste man ju få det hela att gå ihop.

Ungdomen går allt oftare på teater

Styrs aven stiftelse

Ett av problemen är fastigheten

tiebolag till en stiftelse som består av nio privatpersoner. Stiftelsen ansvarar för det eko nomiska medan teatercheferna Dick Id man och Peter Snickars ansvarar för teaterverksamhe ten .

Under år 1982 besökte 30.154 personer WT. Om drygt 200 fö reställningar gavs under året ger det en halvfull teatersalaong i medelbeläggning. Det är ju inte så värst mycket. Vad är det då som gör att folket fjärmar sig från vissa föreställningar? Är den svenskösterbottniska publi ken ovan med pjäser som är mera kon~närliga? Det kan hända att så är fallet, ty det är tydligt att underhållande och roande pjäser går bäst. Exem pel på detta är rockmusikalen Eko kontra Den Vita Ångbåten, som var en mycket djupare pjäs.

Understödspengarna är avsed da för den egentliga teaterverk samheten. 1 löner för 44 fas til. vakanserna och gästarbetare går omkring 3 milj . mk . En del går till scenmaterial och andra kostnader i samband med upp föranderätten av pjäsen. Likt andra företag skall administra marknadsföring och tion, transporter ha sin beskärda del av pengarna. Sist men inte minst" kostsam kommer teater fastigheten. För fastigheten fås inget direkt understöd, vilket har tvingat stiftelsen att uppre pade gånger ta banklån för skötseln av denna. Vissa hyre sinkomster täcker ungefär hälf ten av kostnaderna för teater fastigheten. Man försöker undvika en ökad låntagning genom att spa-

År 1953 ändrade WT från ak

Det är möjligt att det krävs en ändring av det nuvarande syste met för att en överenskommelse med kommunerna i svenska Ös terbotten skalI nås angående understödspengarna för tea tern. Kommunerna skulIe sä kert kräva ett ord med i laget beträffande t.ex. valet av pjä ser. Med andra ord kunde kom munerna kräva att publikvänli gare pjäser spelas för att på så sätt höja biljettintäkterna vilket i sin tur skulle sänka behovet av understöd. En helhetslösning som alla är nöjda med verkar dock vara svår att finna.

Eko fick 7.300 besökare sam manlagt, vilket är rekord många. Den Vita Ångbåten drog ca 1.400 pers. Om Eko kan man vidare säga att det var en pjäs som bröt en hos ungdo men förutfattad mening att tea ter är nånting torrt och gam malmodigt. Ungdomar går nu mera alIt oftare på teater. På

basen av antalet skolbiljetter kan man säga att inemot 30 % av publiken utgörs av skolung dom som går på teater endera under skoltid eller på vanlig kvälIsförestälIning.

Samarbete På WT är man intresserad av ett samarbete med ungdomsfö reningarna ute i regionen. Man är villig att disponera en regis sör samt ett par skådespelare som skulIe hjälpa till vid upp sättandet av revyer och skådespel. Det här samarbetet skulle vara nyttigt för båda par terna då det skulle ge revyma karna sakkunnig hjälp samt re gissören skulIe få en insikt i vad befolkningen ute i bygderna önskar få se på scenen. Proble met är bara varifrån ta pengar. Varken ungdomsföreningarna eller WT har anslag för ett dy likt samarbete. Här igen skulIe de kommunala understödspen garna betala sig tillbaka med ränta. Det är mycket lätt att in se vilken knuff famåt för ung domsföreningarna det här skul le vara.

Sen har man en · pjäsläsning, som är den första repetitionen och då presenterar scenografen och regissören sina ideer. Sen följer läsning och diskussi on kring pjäsen och så småningom börjar man repete ra på scen. Minimiantalet repe titioner är 44 och då räknas en dag som två repetitioner . Men om det är en stor pjäs med mu sik och dans så blir det flera re petitIOner. Det tar ca två månader att öva in en pjäs. Det är bara en liten del av per sonalen som syns på scen, lika många finns bakom scenen och sköter maskineriet och tekni ken. Dessa börjar i ett ganska tidigt skede av repetisionen att stäIIa in ljud och ljuseffekter. Snickeriet börjar i ett mycket tidigt skede bygga dekoren och syateljen börjar sy kläderna tiD produktionen. Allt detla sker under övervakning av scenogra fen. På WT har man den principen att låta premiärveckan /l:å en

•

Inger Strengell i färd med att klä på dockor. Till höger: tysk uniform frön andra vär'/dskrieet som skall användas till släktbjudningen. bart åt till repetition av pjäsen. Man spelar inga andra föreställ ningar. Enligt WT:s . kollekti vavtal skall tealern ha tre gene . ralrepetitioner och den sista skall vara officiell generalrepe tition med publik. Oftast syr man själva men om

d et är någon speciell dräk t eller kostym, kan man kanske· låna från nån annan teater. Men det kan också vara nånting riktigt knepiga saker som t.ex. till "släktbjudningen", som går nu. I den behövs tyska unifor

mer från 2:a världskriget och

dessa har man beställt från Ber

lin.

Till vissa speciala grejor till de

koren krävs det ibland en fack

man. Kläder används flera

gånger. Syateljen ändrar klä

derna efter behov.

Det är svårt att göra seriös teater i ett välfärds samhälle • Dick Idman, 32, är en av teatercheferna på WT, han är utbil dad skådespelare och har gått 4 år i teaterhögskolan i Helsingfors och ett mellanår på Soss & Kom. Ett år har han jobbat som praktikant på Lilla Teatern i Helsingfors . • "I Österbotten är man otroligt intresserad av amatörteater men inte lika intresserad av att ha en konstupplevelse och att se tea tern som en viktig konstform och som en del av en ,människas liv" säger teaterchef Dick Idman på Wasa Teater. Varför blev du skådespelare? Min far är skådespelare så jag har från barnsben suttit och tit tat på underliga figurer i kulis serna bakom scenen och har väl på något sätt växt upp i teater miljö. Det var vid 15-årsåldern som jag bestämde mig för att bli skådespelare. Om det här yrket går det inte att säga: "antingen blir jag in genjör eller skådespelare", för det är ett speciellt yrkes som in te liknar nåt annat yrke - var ken till form eller innehåll. Man börjar inte jobba 8 på morgo nen och slutar 4, utan vi jobbar alltid när aHa andra är lediga . Vad betyder teater för dig? För oss som jobbar med teater betyder det väldigt mycket.

Man har satsat sitt liv, oerhört mycket pengar i studieskulder och möjligheten att bli rik. Ekonomiskt rik blir man inte utan man får en annan slags ri kedom. De människor som tycker att teater är ett tidsfördriv och ser teater som nånting som helt en kelt bör finnas men spelar inte roll i samhället i övrigt vet inte vad teater är. Vi kan inte leva vårt liv som ett tidsfördriv utan för oss är det viktigt att vi påstår något och att ett buds kap med teatern och det vi gör. Är det fysiskt och psykiskt tungt aU vara skådis? Jo, det är tungt, både fysiskt och psykiskt, för man har delad arbetsdag, repetition på dagen och föreställning på kvällen. Sen är det skolföreställningar

och turneer som gör att det blir rubbad arbetstid. Man kan inte vara skådespe lare utan att sätta sig själv i blöt, man sätter dit känslor, mentala tillstånd och man job bar med kroppen som ett inst rument. Detta gör att man måste vara stark både fysiskt och psykiskt. Det är inte, som man lätt vill tro, att man tar en roll och kas tar sig in i den. Vilka roller är svArast aU spela? Det kan vara lätt och otack samt, svårt och tacksamt. Fy -siskt är det en roll där man är mycket på scen och mycket att säga. Otacksamma roller är om man är mager och skall spela tjock eller om man är 20 och skall spela 80.

Lättast är att spela s. k. kos tympjäser där dräkten och kos tymerna spelar en yttre viktig roll. Hur ofta byter en skådespelare arbetsplats?

Det beror mycket på personen men det här yrket är av sån art att man byter oftare jämfört med andra. Enligt avtal följer man i prin cip tvåårskontrakt och det bety der att man efter varje tvåårsperiod förhandlar om ett nytt kontrakt. Det är inte så katastrofalt som det låter, för publiken har ju en viss nytta av det, man ser inte samma ansikten år efter år på WT. Jag tycker att det egentligen inte finns någon Wasa Teater, lilla Teater osv. utan det finns

bara de personer som jobbar där som bildar teatern. Det finns en dramatiker, Samuel Becken, som har sagt att "Här och nu, i detta ögonblick är det vi som är mänskligheten".

Är det svår konkurrens om ar

bete? Det är alltdeles unikt på finl.sv . håll jämfört med andra länder i Norden för det råder ingen ar betslöshet bland skådespelare. I andra länder går det massor av skådespelare arbetslösa. Vilket slag av skådespel går bäst hem? Det är svårt att säga, det beror till vem man riktar sig. Om man riktar sig till ungdo men är det skådespel typ Eko, som går hem. Den pjäsen var

Existerar det extraknäck bland skådisarna på WT! Om man jämför H :fors existe rar det inte på samma sätt. Där har de radion och TV som fun kar som extraknäck . Men här på WT finns det inte i samma utsträckning, men möjligheter till extraknäck är att leda kurser och regihjälp inom uf men det är betungande och man blir inte rik av det. Ni är två teaterchefer på WT. Varför? Jo, det finns två teaterchefer här och ,jag är den ena och Pe ter Snickars, 27, den andra. Peter och jag har ett kont rakt som går ut på att vi skall göra två skådespel per år men ej samtidigt. Så just nu repeterar Snickars och jag har huvudrol len i "Den girige". Vad anser du om amatörteatern i Ö-botten? Jag undrar om inte svenska Ös terbotten har en amatörteater verksamhet som håller världsre kord i mångfald . Det finns knappast så många människor på en sån liten ort bland så få invånare som' är int resserad av och sysslar med amatörteater på denna planet. Det är främst i ungdomsföre ningarna som man sysslar med det. Vad det gäller revyerna borde man spränga formen för risken är att om alla ser lika ut med samma inslag dör verksamhe ten ut.

Guillermo Michel

Kapellmästare på Was a Teater

• Guillermo Michel är född i Barcelona i Spanien 1936 och hans föräldrar var pappa och mamma. Pappa var anställd som vice VD på en stor firma. • Guillermo Michel j7ytt~de till Finland 1970 efter att ha spelat på restauranger i Tyskland, Sverige, Belgien, Frankrike och Österrike i 14 år. • Efter att i fyra år ha spelat på restauranger fick han ett två-årskontrakt som kapellmästare på WT men med rättighet att sluta efter 6 månader om han inte klarade jobbet.

Guillermo, vad har du för ut bildning? - Jag har gått i klosterskola i 7 år och där lärde jag mig att spe la och sjunga. Jag började med tonträffning och så småningom började jag spela piano och kyrkoorgel . Efter klosterskolan gick jag ut i musiklivet och började spe la på restauranger. Jag blev faktiskt upptäckt en gång, som det heter ,på en restaurang av en gubbe och han bjöd mig att åka till Tyskland med en orkes ter. Under årets lopp har jag spelat i trio, kvartetter och i kvintetter och t.o .m. ensam. Är det svårt att vara teatermusi

ker?

- Nej, men man måste ha en ,

speciell karaktär för att kunna

ge sig när det behövs och för att

kunna kompromissa om teater

musiken.

Har du gjort egna produktio

ner?

- Många gånger. Den första

produktionen jag gjorde här på

WT var musiken till Pelle

Svanslös. Men sen dess har jag

gjort många verk och arrange

mang.

Vad tycker du om att göra små

musikprogram typ Femme Fa

tale?

- Roligt. En av de bästa saker

na som har hittats på här på

WT är Musikcafeet på Vasal

len.

det möjligheter att spela mera varierat än när man spelar i ett teaterstycke. I ett teaterstycke skall det vara lika från gång till gång så som man har bestämt. Men vad det gäller teater och musik på Vasallen finns stora marginaler till improvisation. En annan sak är ju också att när man spelar för 60-70 per soner, som ryms in i Vasallen, kommer man i bättre kontakt med publiken. Hur har du det med kärleken? - Gift och tre barn .. . Text:

Patrik Stenvall

Det är förstås en resursfråga, man behöver kanske olika hjälpmedel, men där kan WT hjälpa till. Samma sak om det behövs hjälp med regi. Det vore nyttigt för oss att komma i kontakt med amatör teatern mera för ju mera kon takt man har med amatörtea termänniskan desto lättare är det att komma underfund med vad vi skall spela . Det skulle också bli lättare att undgå missförstånd så att man inte tycker att det är "sex och dår skap". Så ni känner ett visst ansvar för ,amatörteaterverksamheten?

JA . Vad har du för fritidsintressen? Jag har ingen fritid. När man skall sköta två tjänster som är lika tidskrävande lämnar det in gen tid över till fritidsintressen . Då när jag ännu hade fritid spelade jag handboll, ngt som tyvärr inte spelas i Ö-botten. Jag var med i pojklandslaget i 6-7 år. Sen har jag familj och barn och det är ju förstås det star kasteintresset och det största dilemmat . ..

Text:Patrik Stenvall Bild: Kurt Stenvall

På Wasa Teater finns också den s.k. Vasallen, ett litet musikcafe med plats för ca 70 pers, På Vasallen spelas små produktioner som utarbetats i grupp som t.ex. ett musikcafe som just nu spelar Femme Fatale där flickorna på WT har gjort ett musikprogram om några kvinnor som sökte sanningen, lyckan och kärleken • .. och fann. Ett annat musikcafe som nu spelas är enmans produktionen "Gränslösa marker" med Sture Ekholm som handlar om folktro, häxor, troll, vidskepelse och andra oförklarliga ting.

Vill du lära dej sköta barn

får du utbildning i V örå

Vid Vörå folkhögskola-Breida blicks vårdlinje får man utbild ning för ett yrke - man kan bli familjedagvårdare. För övrigt den enda folkhögskolan i Svenskfinland som ger just den na utbildning. Vårdlinjen utbil dar också barnledare för fri tidsklubbar. Familjedagvård i kommunal regi är en relativt ny form av barndagvård. Familjedagvårdaren får sin lön utbetald av kommunen vare sig det är dag- eller nattetid hon (eller varför inte han) sköter barn. Familjedagvård är den enda form av barndagvård som gäller dygnets alla timmar. För äldrar som skiftesarbetar och andra med dem är ju beroende av nattlig bamdagvård. Fa miljedagvårdaren behövs!

sagoläsning, sagogymnastik m.m. Praktik på institution hör också till vårdlinjens läroplan. Elever na praktiserade hela november månad. De nesta var två veckor på daghem och två veckor på kommunalhem. Praktikanter fanns också på fysikal- och tandläkarmottagning. Eleverna praktiserade från 8 till 12 varje vardag. Resten av dagen bestod av vanliga lektioner. Vårdlinjen består i år av 17 flic kor och 3 pojkar. Två av poj . karna utbildar sig till familje dagvårdare . Det vore något att tänka på för de föräldrar som annonserar i tidninga( efter barnskötsel aven tant eller en flicka. Det är ju inte fråga om man är flicka eller pojke! Huvudsaken är ju att man är intresserad av barn!

Vårdlinjens elever är barnleda re på mini- och midiklubbar i olika byar iVörå. Miniklubbar .' Vårdlinjen här på folkhög skolan är rätta vårdlinjen för de är barn från 3-6 är och midi som viII arbeta med barn. Till klubbar barn från 7-10 år. En lärotimmarna hör bl.a. barn Intresseklubb finns också för vård, barnpsykologi och barn de äldre barnen. Folkhögskolan ledarmetodik. I år är vårdlinjen driver klubbarna i samarbete ettårig, men finns intresse, så med Vörå uf. I varje klubb för.längs den med ett år. Det finns en eller två ledare. Klub året skulle man förutom barn barna hålls en gång i veckan, vård även syssl'a med åldrings måndagseftermiddag. Till vård och sjukvård. klubbverksamheten hör: hob by, sång, lekar, internationellt Maria Lönnqvist program (barn i andra länder),

När många ungdomar, pojkar och flickor, bor i internat på en skola som vi gör här iVörå, händer det ofta att någon hittar på olika hyss och upptåg på kvällar och nätter. Ett mycket "omtyckt" upp tåg är det s.k. telefontricket. Det går ut på att man hämtar nån från nåt annat internat och säger att han/hon skall i tele fon. Sen står man beredd med vattenhinkar när personerna kommer utspringande från in ternatet i högsta fart för att hin na tiU telefonen. Besvikelsen blir stor när de får några hinkar vatten över sig i stället för ett "gulligt" telefonsamtal. Om man en sen kväll råkar se ut genom fönstret kan man få se skumma typer som rör sig går den. Det är klädpokerspelare, som haft en aning otur i spelet och som springande i bara un derkläderna söker sig till sina rum.

De första veckorna vi gick här på skolan, så var det en viss person, som väldigt ofta blev duschad, Orsaken var att poj karna tyckte vi var slöa och vil le ha lite extra roligt. De tycker också att det är extra kul att ha vattenkrig. I synnerhet när det flödar av vatten i korridoren, så att han kan "sopa" ihop det med-sopskyfflar. För en tid sedan tittade vi of ta på video här i skolan. Det I'ar förstås på kvällstid. En kväll när vi hade sett en skräckfilm och var hemskt uppskärrade, så knackade det på dörren efter att vi hade lagt oss. Jag gick . och öppnade och fick se mitt livs syn. Utanför dörren stod en vit skepnad med en stor kniv i handen. Jag sprang till sängen och drog täcket över huvudet. Och det tog en god stund innan jag färstod att det var pojkarna som ville skrämma oss. Detta är några av de upptåg vi brukar hitta på här.

Mia och Nina

Det är säkert många som undrar om jazzdans och pojkar går ihop. Flickor

dansar, men pojkar? Norrvallapojkarna och Sussie Hagström har bevisat

att det är en lyckad kombination.

Sussie Hagström är en av Va sa kvinnliga gymnastikföre nings elitgymnaster och funge rar som lärare och jazzdansle dare på Vörå folkhögskola~ Norrvallalinje.

- På hösten var det cirka 10 pojkar som dansade. De träna de regelbundet två gånger i vec kan. Nu till våren har intresset ökat och de flesta av pojkarna på Norrvalla åk 1 och 2 är med och dansar.

Pojkarna ville själva

Elddopet blev succ{~

Vi frågar Sussie, hur hon kom på iden till att få poj kar att dansa jazz. --:- Det har jag funderat på en längre tid, säger hon. När jag "'själv var elev på Norrvalla bör jade pojkarna komma med när vi flickor övade och gjorde dansprogram. Men då rann det ut i sanden, eftersom jag sluta de efter en termin på skolan. Då jag i höstas kom tillbaka till Norrvalla som lärare var det en av pojkarna, som var med förra aret, som föreslog att jag skulle ta upp jazzdans för dem igen. Jag berättade även för ettor na att om intresse fanns så skul le jag ställa upp och leda jazz dans. Intresset visade sig vara stort.

- Vi tränade hela hösten och i november -82 var pojkarna med vid en gymnastikuppvis ning i Vasa. Deras första stora framträdande gick mycket bra.

De väckte uppmärksamhet och

stort jubel bland publiken. Det skrevs om dem i dagspressen och de fick enbart beröm. Vasabladet skrev bl.a. "Den spontana rörelseglädjen kom däremot till u ttryck i de tio Norrvalla pojkarnas pigga och rytmiska program som blev kvällens positiva överraskning och största publiksucce. Nästa succe kom vid de svensk

österbottniska . folkh§gskolor nas årliga träff på SOFF. Där fick pojkarna lov att dansa sin dans två gånger.

Gala på Wasa Teater Den 17 april ska Norrvalla poj karna och flickorna bjuda på

en hclkväll med dans på Vasa Teater. Det blir olika sorters programpunkter, från Charles ton till jazzdans. Även Vasa flickor kommer att medverka. Det blir ev . två föreställningar samma dag. Biljetter ska säljas på förköp. Pojkarna ska också visa sina färdigheter vid gymnastikfesten i Närpes den 2-5 juni.

Varför jazzdans? Vi frågade Anders Wahlberg,

sprinter, Bernt Örså, fotbolls spelare, Jan Niemi, windsurfer, Harry Parkkinen, stavhoppare och Kim Holmqvist, längdhop pare varför de började dansa? Alla fem var överens om att det är bra för koordinationen. Man blir smidigare och vigare. Att lära 'sig att känna rytmen är för stås också viktigt och bra.

Ingen av dessa pojkar planerar att bli heltidsdansare. Men att få röra sig till musik betyder mycket både fysiskt och psy kiskt, speciellt för idrottare. Och sist men inte det minst vik tiga - det är ju roligt att dansa också.

Lotte Talso

•

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• • •

Sportprofiler vid Norrvalla

idrottsintresserade ung ingår ofta ett eller ett

,'id Vörå folkhögsko ~orrvalla-Iinje i planer

För vissa kan det vara

om en del av deras ut

'ng, för andra kanske

ett mellanår under vil de försöker komma till

om buruvida de skall

på en idrottskarriär el

te. • De flesta av Norrvalla f"IIo'l'1'l'lla är under 20 år. Det der aU de fortfarande

eddas som idrottsmän -kvinnor. De har goda - jligbeter till allsidig trä- g under sakkunnig led g vid skolan. Det ställs i .. het inte beller några - der för deltagande i täv .. lingar och träningsläger. : Här nedan presenterar vi .. Digra av de just nu mest : f ramgångsrika idrottsung .. domarna vid Vörå folkhög .. skola.

Anna-Lena Snickars

är 16 år och hemma från När

peso Hon är medel- och långdis tanslöpare och representerar Närpes Kraft. De största fram gångarna är en femte placering i FM på l 500 meter 1982 och SF1- och ÖID-mästare på 800 och l 500 m samma år. Hon tränar regelbundet med målet att nå så stora framgångar som möjligt. '

Asa Lindroos

Monica Kuisma

Dan Eriksson

16-årig skidlöperska från Kimi to SK. Hon var med i det seg rande damlaget från Kimito i FSS-mästerskapen och placera de sig på fjärde plats i sin egen klass, individuellt. Målsättning en är att bli så bra som möjligt men träningsfliten är inte vad den borde vara, säger hon själv.

l7-årig sprinter från Borgå. Hon har en l-placering från FM 1980, en U-placering 1979 och en III-placering från 1983 som främsta meriter. Hon tränar sex · gånger per vecka och målet är att förbättra de resultat hon ti digare gjort.

l7-årig skidlöpare från Tjöck lK. ÖlD-mästerskap och en 15:e plats i FM 1983 är främsta meriter . Han tränar 6-7 gång er per vecka och målsättningen är att komma så långt som möj ligt i sin specialgren.

•.. t!

...« .. •.... .« ...... .. •. il

.. Joban Ramstedt,

: .. .. : .. •

19-årig skidlöpare från Pargas IF. Han är förbunds- och dis uikrsmästare i sin klass denna vinter och var snabbaste skidlö paren från Vörå i årets Botnia lopp. Han tycker själv att han .. U'Inai alltför litet hittills och tar il del bär med skidlöpning "ett år gången".

Kim Holmqvist

Bernt Öst

Mikael Westerholm

Kaj Nyman

l7-årig längdhoppare från Maxmo skärgård och Maxmo SK. Han är SF1-mästare i sin klass åren 1981 och 1982. Per sonliga rekordet är 6,50. Nu tränar han 1-2 gånger per dag med närmaste mål att komma bland de åtta bästa i FM.

hemma från Åbo, 23 år och fot bollsspelare. Var distriktsmäs tare som jun;1r 1976. Han vill lira fotboll så länge som möjligt och tränar varierande, ibland mera och ibland mindre.

l7-årig mångkampare från IF Kraft. Placerade sig som 8:e i FM 1981 samt 3:e i SFI 1981 och 1982. Han tränar l ~-15 gånger per vecka och har som mål att placera sig bland de 10 bästa.i FM.

18-årig skidlöpare från Kristi nestad där han representerar IF Länken, Lappfjärd. Han var förbundsmästare 1982 och har deltagit i Länkens stafettlag som blev 3:e resp. 2:a i FSS mästerskapen 1982 och 1983. Han tranar sju gånger per vec ka och försöker bli så bra som möjligt.

För övrigt m~d fina framgångar För övrigt tycker jag om att delför Vörå folkhögskola. ta i masslopp. Efter dessa klargörande resol matsalen gick snacket om torrvalla eller klister. Efter de nemang medan vi vallade, börsenaste veckornas isföre hade jade det dra ihop sig till start. det kommit nysnö, så nu skulle Vid niotiden börjar löparna det bli torrvalla under skidorsom startat i Oravais passera na. och spänningen stiger vid startVi ställde oss också själva platsen iVörå. 'Hartsport, hartsport och blåbärssoppa, frågan - varför nu dessa 45 km efter tuffa dagar i skolmässalt' ropar serveringspersonalen terskapen . - Vi har ju beslutat åt löparna som passerar och att pröva ett längre lopp här i håller fram muggar. Och visst Pampaslandet, konstaterar Jotycks det smaka bra. han Ramstedt. Och de här öppKl 10 00 lä Th b'" . . s pper or Jorn na tuffa slätterna som alla talar Eh . äg de ä are 200 om. ski~~:r~a som ~t:ar från Vörå. Föret är toppen, tempe- För mej är BotniaJoppet årets viktigaste tävling, konstaraturen _5° C. Alla rusar i väg terar Johan Stark. Det blir tredi fartfyllt tempo.. je året i följd jag skall starta. Vi fick alla tre en bra start. Jag deltog första gången som Vi kom i väg bland de 10-15 IS-åring., första. Fram till Vallvik, efter - När man sysslar med skiddrygt 20 km, gick det. hur bra löpning och är elev på NorrvaI-som helst. Men över Kvevlaxla tycker jag det är naturligt att slätten · började svårigheterna. ställa upp i Botnialoppet, säger En pinande kylig vind blåste Peter Viklund. Det skall bli kul snett emot. Krafterna började att testa vad kroppen går för. tryta.

Efter diverse svårigheter under de två sista milen kom vi i alla fall trötta men nöjda i mål alla tre. Benen darrade och man såg litet dimmigt 10-15 minuter efteråt. Efter bastu och mycket god mat började man faktiskt tänka på att nog skulle man starta nästa år igen.

.. il il

.. : il

: .. Så bär berättar Norrvalla-ele.• a Johan Ramstedt, Johan : och Peter Viklund om si• svårigheter i Botniaspåret. • tedt och Stark var etta : ocb [våa av de som startat i Vö.. d edan Viklund kom på 13:e il bland juniorer under 20 :

_ Det var en häftig väckning i 77:ans barack redan kl. 6.30 denna underbart fina söndagsmorgon, berättar pojkarna. Vi var egentligen ganska möra efter två dagars (fredag, lördag) hårda duster på Hjortlandet i Kyrkslätt, där skolmästerskapen på skidor hade ordnats.

Vi vIII gärna framhålla att vi tyckte att arrangemangen under Botnialoppet var strålande. Arrangörerna gjorde ett storartat jobb. Ett bra spår hade man lyckats ·å stadkomma trots att det fanns litet snö. Om det bara finns någon möjlighet kommer vi igen med glädje. Ett tack till alla som skötte om oss under loppet och ett tack också till alla glada skidlöpare vi träffade under loppet.

•• • ••• ••• ••• ••• •• ••• •• •• •• •• •

• ••• • ••• ••• •• •• • ••• • ••• •• • ••• •• ••.. •• •• •• ••• ••• ••• ••• : • • : • • : • •

• •

! ... • • : • • • : • : •

Johan, Johan, Peter. • Fotnot: Resultat 45 km pojkar under 20 Ilr: I) Johan Ramstedt 2.38,592) Johan Stark 2.39,53 13) Peter ViJilund 3.15,43.

: • • :

l ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• c::

Finländska från Trelleborg

Varje år har Vörå folkhögskola

haft någon elev från utlandet

t.ex . USA, Australien och de

nordiska grannländerna. Ofta

har dessa elever någon anknyt- ,

ning till Finland: Någon av för

äldrarna kommer från Finland.

De har ett speciellt intresse av

idrott eller liknande.

Just nu har vi en elev från Trel

leborg, Sveriges sydli2aste stad.

Hon talar en klin~ande syd

svensk dialekt. Lotte Talso är

19 år och finsk medborgare, nå

got som hon är mycket stolt

över.

Lotte har en kamrat i Finland

som gått i Vörå folkhögskola.

Hon berättade att det finns en

idrottslinje iVörå. Lotte tyckte

att det lät bra, for hon har alltid

varit intresserad av idrott.

.Hennes specialgren i Sverige

var handboll. I Vörå blev jazz

dansen det största intresset, ef

tersom hon inte har någon möj . lighet att träna handboll här. Lotte tycker att hon har lärt sig

mycket under det här året i Fin

land. Hon har lärt sig att åka ·

skidor och förbättrat sin fins

ka.

Hon säger att hon trivs i Fin

land och på Vörå folkhögskola

fast nångång längtar hon nog

hem. Då sätter hon sig ner och

väntar att det skall gå över .

Hon funderar till och med på

fortsatta studier i Finland.

NU händer det! Kom med och känn draget när vi, Norrvallalinjens elever, uppträder på Wasa Teater den 17. 4. Då ordnar vi en dansuppvisning med fart,

humor och ögonfröjd.

Målsättningen med vår uppvis ning är att samla pengar för att understöda pojkarnas deltagan de i gymnastikfestivalen i När pes 3-5 juni . Ytterligare vill vi visa åt allmänheten vad vi syss lar med och hur man får .en som aldrig har dansat förr att "nju ta av dans".

Danser från jazz till reggae Uppvisningen innehåller bl.a . karaktärsdanser: I en dans . föreställer pojkarna t.ex. gang strar, och i en annan, där både

flickor och pojkar deltar, är

rörelserna inspirerade av af

rikansk dans. l programmet

ingår också jazzdanser, disco danser samt gymnastik aven gästgrupp fårn VKG:s tonårs avdelning. Gemensamt för alla programnumren är fart, spänst och dansglädje.

Hård satsning I skolans läseordning ingår det jazzdans 2 x 45 minuter per vec ka. Men det har visat sig att in tresset för jazzdans är så stort att både vi och vår ledare Sussi Hagström har ställt upp med extra träning på vår fritid . Här med vill vi också tacka Sussi för det tålmodiga och uppoffrande arbete som hon har gjort för oss. Till slut uppmanar vi alla att komma och se på vå fantastiska show. Så ta det "cool" och häng med! Vi ses den 17. 4. på Wasa Te ater!

Monica Kuisma Anders Romberg

Elever bistår vid handikappsim

Någon frågar kanske varför Varje tisdagkväll hålles simning vi unga tar på oss detta ansvar. för handikappade vid Vörå Anett o. Eva Lena Det finns nog orsak att fråga. folkhögskola . Gruppen består Många ungdomar skulle kanske av tio medlemmar och åtta tveka inför detta ansvar. medhjälpare. Handikappen är Orsaken till att vi medverkar av olika slag. Både lättare och vid handikappsimningen, är att svårare. Endel av medlemmar vi vill hjälpa de handikappade. na klarar sig så gott som utan Tag chansen att hjälpa till, hjälp och andra behöver full om du får den . ständig hjälp . På programmet står inte bara Helene, Svante simning utan också gymnastik. Det blev även i år en öve"ask domare och som gjort reglerna kan ju själva tänka ut vad vin ningsseger för lärarna i den tra för tävlingen. narlaget "körde" med för ut ditionella Holmsstafetten vid . Det var tävlingsreglerna, som rustning. Vörå folkhögskola. _ var lärarlagets triumf och de Dehär högst originella regler Holmsstafetten är en skidtäv andra lagens fall. Som en väldig na hade som följd att våra FSS ling mellan skolans olika inter tävlingsdiktator bestämde Bjur toppar i skidning placerade sig i nat. 1 år skidades loppet i fem ström att aHa etablerade skidlö slutet av resultatprotokol/et ef etapper på 1,6 km per deltaga pare måste använda slalomut ter våJ:a pojklag och veteraner, re. rustning. För att göra det hela som faktiskt lite diskutabelt Stafetten är ett typiskt taktik ännu mer komplicerat fick de i ordnat sig högst upp på listan. Iopp där det bästa laget inte alls stället för stavar endast ha im Nämnas kan också att lärar På fastlagstisdagen framfördes de inte behövde svälta. Där

bandyklubba. _ behöver vinna. Lärarna vann na utnyttjade Molly Ehrmans ett teaterstycke om Holmsgår emellan porträtteras en rad

ju i år. .. Övriga pojkar fiCk skida med professionella vallningskunska dens historia på Vörå folkhög kända och okända ägare till

Det gjorde de tack vare sin vanliga skidor, men utan sta per - något som de knappast skola. Skolan hade elevför Holmsgården. En av ägarna

ypperlige taktiker Peter Bjur var. Flickorna fick däremot ha skulle ha klarat sig utan. bundsfest och de gamla elever spelade bort mangården och en

ström, som också fungerade fullständig utrustning. Snacka

"Teige" na på skolan var inbjudna. Ett annan lät plantera den ståtliga

som må/domare, tävlingsöverom könsdiskriminering. .. Ni par hundra personer var samla allen som går upp till gården.

de i skolans festsal och njöt av

·den väl planerade teaterföre. En av de längsta scenerna hand

ställningen. För dramatiserin lade om Häxprocessen i Vörå

gen stod Anna-Lena Östern. Flickorna på vårdlinjen ordna Bystrand. 1625. Man hade anskaffat kl~

mikrofoner O. teknik och job Den hade hon och eleverna de en barnfest under sportlovs Efter teaterstycket hade vi der som passade precis till varje

bade med scenografi, kläder gjort mycket bra. veckan, som innehöll teater allsång, stafetter, lekar och till scen. Spöket på skolan "Mam

och smink. sist visade vi en filmsnutt som stycket Pelle Svanslös. Så var det premiärdags! sell-Ulla" presenterades i en Pjäsen innehöll ett tiotal åk 2 hade gjort. Barnen satt med stora och dans som Susanne Hagström längre och kortare scener. Ett Vi började med Pelle Svanslös förväntansfulla ögon och pop Under pausen hade vi olika hade improviserat. De goda lyckat inslag var att diabilder som innehöll bl.a. en jazzdans. verkstäder där vi hade t.ex . . cornstrutar i händerna . Vi var skådespelarinsatserna var mån och smalfilm var inbakat i Med teaterstycket menade vi att också förväntansfulla för vi ha sminkning, metning, gissning ga. Nämnas kan Tage Friman i numren. barnen skulle förstå att inte de arbetat länge med stycket. av antalet kulor i en burk, klot flera länsmansgestalter , Catha "mobba" varandra terplank och målarbord. Saft Ja, egentligen blev vi bekanta rina Smeds som spöket och inte Föreställningen började med och bulla och popcorn fick bar med vår nya dramalärare Pelle spelades av Ulrika Eur minst Peter Bjurström som att kung Karl IX kom på besök nen gratis. , och Måns av Nina Båsk. Bill Gruntvig, folkhögskolans fa Anna-Lena Östern genom arbe till Vörå och såg på förödelsen Barnen såg nöjda och belåtna och Bull spelades av Mia Ek tet med stycket. Vi gjorde katt der. efter de dåliga åren. Bönderna ut när dom for hem igen. svansar, vi målade kulister ström och Helena Kullas. Maja befriades från skatterna så att H.P-A.W Gräddnos spelades av Carina (Jens o. Johan), tränade med Camilla o. Ulrika

Diskutabe

lärarseger

Teater och lek vid barnfest

Luft, jord, d, vatten leka- sitter i en ring. borja:r leken 'står i mit kastar till exempel en _1(III:I1IjI::tb1d näsduk till en av de _1a.1ie- Samtidigt ropar han ut fyra elementen eld, luft, vatten, samt dessutom -........... . vilken som helst.

"ft

näsduken måste nu en djur, vars namn börjar . . agivoa bokstaven och i 11ft nämnda elementet, måste ske in . . fIipde hunnit räkna till ....a ropat 'luft' och ......~. b si kan svaret bli: bo

"._UlOS

fink, backsvala eDer bi, eller nå got annat. Fel är det förstås att svara till exempel björn eller bä ver, som lever på land. Den som svarar fel får bU frågare mitt i ringen. Ifall den frågande nämner ele mentet eld, så kan naturligtvis inget djur komma i fråga. Efter ordet eld måste därför alla delta gare växla platser, varvid den frå gande passar på att sätta sig på en stol om han hinner. Den som blir utan plats stälJer sig mitt i ringen och frågar de andra,

.'ör aU den frågande inte ska gö ra fel och till exempel efter utro pet "Iufl" tänka på ett djur som inle flyger, måste han säga dju rets namn så fort han räknat till 20.

• Vilken väg ska Ringo ta för att· snabbt komma hem och' äta?

Mynt som ror pa sig o

Färglägg ·bilden! Blåsa bom ull

,.. ,....,- ..... ...... .' ... ••-

Lägg ett mynt under ett opp- och nervänt dricksglas. Glaset ställs på ett bord, och under glaset sticks handtaget på två eller tre matgaffiar in . Bordet är täckt av . en bordduk. Myntet ligger fritt under gla set, men i ngen s ka kunna uj det

För denhär leken behövs ett me delstort bord . Runt bordet sätter sig alla deltagare på stolar, som Slår så tätt som möjligt. Mitt på bordsskivan läggs en bomuUs tuss, som det nu är mepingen att deltagarna ska försöka blåsa på varandra . Var och en försvarar sig genom att blåsa tillbaka bom ullstussen. Den som ändå får bomullen i famnen är ur leken, och måste kanske lämna en pant? Spelarna får som sagt värja sig mot bomullstussen endast genom att blåsa på den. Händerna måste hållas stilla under bordet eller bakom ryggen, och får under in ga omständigheter användas till skydd mot bomullen . Den som gör det åker ur leken. Den som längst kan blåsa bort ' bomullen från sig vinner.

.t.

..; _:~/.//))/.//./,.I ,\) _

Ern W3 E ", ELtJf'3 t

"""E1'1II

:Im ....•• .. · ,

• Masken behäver nya glasögon eftersom hans gamla har gått sönder. Vilket par är precis lika stora som de söndrif(a? Svaretlänf(st ner på sidan.

1f.

::- ••

...

•

med handen. Nu gäller det: Den som trollar fram "myntet utan att rycka undan glaset vin ner myntet. Det är egentligen ganska lätt att locka fram myntet genom att med en fingernagel krafsa lätt men ryckvis på bord duken. Myntet glider då sakta fram från sin plats under glaset, om bordduk,en är tillräckligt glatt och man krafsar på en tråd i du ken som går direkt in där myntet ligger. Pröva själv!.

'IIJ1 Jl1wwnu IIIJfJduoll(!rtJ19 :JfJtlS •

Adress: PD 27 68600 Jakobstad Tel.: 967/13 555 eller 961/113 522

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

i! i! i!

: Viktor Hurrnio, Evitskog Records:

i! i!

Vi ordnar frisbeetävling E med de skivor som inte säljer

i! i! i! i!

~ $g) )

A if

...

Rolf Wikström i

i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! .. : .. ..

)

i! i! i! i!

J )) ~

)

i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i! i!

Foto: Studio Airaksinen

i! i! : i! i!

i! i!

.. ..

Konserten med Magnus Lindbluesstorhet, sa för en tid sedan berg som Jeppis Musa skulle ha i en intervju i ÖP all det är inte arrangerat den 26 mars bar inspecieUt svårt all spela mån ställts p.g.a. ell missförstånd skenssonaten så all publiken från den svenska sidan. faller i gråt. Men det är ingen vits all hän- Men all spela "Gubben ga läpp för det. Jeppis Musa Noa" så all publiken rörs · till kommer näml,igen all bjuda på tårar - det är svårt, Rolf Wikström med gruppen Rolf Wikström lär vara en av Hjärtslag den 9 april kl. 19.00 . de få svenska bluesartister som . på Handelsläroverket. klarar av konststycket. Kolla Rolf Wikström, svensk . själva lördagen den 9 april!

i! i! i! i! i!

.. .. i!

Vad heter Lpn? _ Vi hillade inget tillräckligt slående så den heter "Viktor Hunnio & Fetknopparna" .

:' Vad kostar den? i! _ Redigt över 20 000,-, kan i! d I ! kanske säja 25 000, i agens ä-: ge. ' ... i! i!

: i!

i! il

: i! i!

: ... ... i!

: i! i!

Hur finansierar ni plattan? - Evitskog Records. Det är ell öppet bolag, säjer Viktor knapphändigt och tillägger all bolaget tagit ell lån. Skivan/kassellen måste sälja minst (j()() ex innan det går ihop för bolaget. När kommer den ut? - Just efter påsk . .. vi har inte fåll något säkert datum ännu. Hur gick det i studion? Producent?

- Det var tungt. Vi var så orutinerade. Men intressant! Vi har producerat själva. Det är svårt all hitta en producent. Det finns ingen som är tillräckligt tokig. Är ni nöjda med slutresultatet?

- Nog finns det ju jullun som man skulle kunna göra om men i stort sell är vi nöjda. Har ni många spelningar på gång nu för im göra PR för skivan? .- I april kommer vi all ha ganska många.~pelningar, men bara ett par i Osterbollen. Det all Jacobson, Hovi och Sandsten har så mycket andra spelningar gör det svårt. Hur kommer den att distribueras? - Genom finlandssvens k musik. Det där måste du fråga av

Eld, det är ban som sköter det. Själva, så mycket som möjligt. Och genom ' SÖV om det går med på det.

.. : i!

DaVI·d B · . OWI e.

.. , Vad finns det för nya låtar på : DEN MÅNGSIDIGE och ge... nl'aliske David Bowie har de se "Viktor Hurrnio & Fetknop-; å 'å parna"? naste ren mest ägnat sIg t ! filmbranschen. Nu har han i aI-: la fall va'rl't i skl'vstudl'on och I' - Avausbiisin "Innesport" , ... "Taina", "Giftaskandidaten" i! torsdags släpptes nya singeln och "Vårens melodi" är riktigt i! "Let's Dance" i stora delar av nya låtar. AIII som allt finns det : världen. Den här veckan rap13 låtar på plallan. . i! porteras det av finska EMI att : den skall finnas tillgänglig i vaVi ordnar en frisbee tävling i i! ra skivaffärer. Senare i vår vår med. de som inte går åt, sko- i! kommer en LP med samma jar Viktor. : namn att släppas. I samband i! med den pratas det om att Texterna på "Viktor Hurrnio & : Bowie skall ut på en stor EuroFetk!10pparna~' har Hurmio/ i! paturne - närmare detaljer är Hovl som pappa och för musI'- i! inte kända, något hemlighetsk ~n s~år Hovi. Avslutningsvis i! makeri måste det ju vara men vIll VIktor och Hovi framföra : det skvallras om att Sverige "ett stort tack åt pojkan och i! skulle finnas med i turneplanerHäggman " . i! . k nappast i! na. F'In lan d Iär JU sb il komma på tal så den som vill se il Bowie live har att hålla ögonen : öppna på vad som händer i Sverige. Och man tar knappast rik-

! ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

ÖP - Jobn Abläng

•• tigt .mycket fel om man antar att· det blir rusning efter bilJ'et terna om det blir en eller annan Sverige-konsert. Vi minns ju hur det var med Bruce Spring steen, Stones m,fl. av rockens giganter som gjort Sverige den äran'.

Storf r a··mmande

KonsertskvalIret är inte speciellt intressant just nu. Den som har vägarna mot Helsingfors hillar inkommande .måndag Santana i Ishallen. Och den 12 april finns Shadows i Kulturhuset. Vänner av Def Lepard gläder sig förmodligen åt det all det ryktas om all gruppen skall vara k A nnars med På å re ts Kustroc. är det förvånansvärt lugnt vad gäller Österbollenskvaller. Det pratas nog men inga namn nämns ännu i varje fall.

Tonårsträffen

Dansrouletten

Man frågar sig i Vbl om SÖU's anistlmusikerförmedling är in på rätt väg när det gäller Dansrouletten. Visst kan det synas omodernt an lära ut tango, vals, fox, shortis osv., när jazzdans, Dis ro etc. gäller. Men faktum är, an kunnighet i dessa gamla dansformer ännu behövs. Nu mera endast delvis på ungdoms r och diskotek, men då blir äldre är det påkallat litet insikt i hur man tar sig er ett dansgolv . Det är just en en vink i denna dansritual som sOU, dans-orkestrarna-Ie darna vill ge genom Dansrou "omoderna letten. Denna dansform" kommer antagligen att leva kvar på nöjesplatser ett tag ännu. Den här typen av dansundervisning är ingen åter upplivning av gammal god tid, Utan snarare en service för en f() reteelse som ännu gäller. Då föräldrarna inte numera lär sina barn dansa, och då ung domarna inte tar eget initiativ till att lära sig detsamma, är Dansrouletten ett steg i rätt riktning . Det visar senaste om gången av rouletten som hölls senaste fredag i Iskmo-Jung sund Uf-Iokal. Där slöt många unga upp och en stor del deltog med iver och oblygsamfiet i dansundervisnin gen där grundstegen i ett par

danser presenterades. Det klankas på dansorkestrar nas repertoar som består aven del top bits. Det är klart att re pertoaren skall bestå av topp bits. Det är ju för den unga pu bUken de spelar. Det visade sig i Jungsund att de gamla dansste gen är utomordentliga även vid dagens färska tophits. Pardans är ju inget måste, men mång sidighet är väl alltid hemåt. Fenomentet med lyckta dörrar är av nöden för att dansunder visningsmomentet skall få löpa ostört för de yngre ungdomar na som kanske blir litet gene rade om dom "större ungdo marna" som tagit en liten "ja mare" fredagskvällen till ära, står som åskådare. Dansrouletten är öppen för de som aktivt tänker deltaga i Dansundervis programmen. ningen är bara en del av Dans rouletten, som är tänkt mera som en tonårsträff. I denna tonårsträff ingår t.ex.: samvaro för ungdom från olika orter, dansundervisning, musiktäv ling, 2 timmar vanlig dans. Dansrouletten snurrar ännu under följande veckoslut : Ung domar! Kom med på en liten . annorlunda tonårsträff!

DEN singelskiva som sålt mest i världen genom tiderna är "White Christmas" med Bing Crosby. Den har sålt i fantastiska 30 mil joner exemplar medan tvåan BiU HaJey med "Rock around tbe clock" sålt "endast" 17 miljoner ex. Bästa Beatlessingel är "I Want to Hold Your Hand"-12 miljoner och tredje plats. Elvis Presley intar fjärde och femte platsen med "It's Now or Never" respektive "Hound Dog/Don 't Be Cruel". På tio bästlistan finns ännu "I'm a Be Uever" med Monkees, "Diana" - Paul Anka, "Hey Jude" Beatles, "Those Were the Days" - Mary Hopkins (en Lennon McCartney komposition) samt Gene Autry med "Rudolph the Red-nosed Reindeer". Inga ny heter precis. Elvis är distanserad av Bing eros by, Bill Haley och Beatles. Men som plåster på såren IuiJler mr Pres ley sdväl fjärde som femte plats,

L. Eldsjälar behövs! Det var knappast Eki Hägg mans andel i arbetet för den finlandssvenska rocken, som var avsikten med den rockde batt som startats i ÖP.

Clas Holm Noise

Viktigare är att diskutera hur rocken skall komma framåt. M. Sjöstrand bar ifrågasatt huruvida Eki Häggman har kommit på iden om produk tionsbyråinom uf-rörelsen. FSU:s musikutskott har dis kuterat frågan om bur man skall utveckla artist- ocb mu si- . kerförmedUngen inom den fin landssvenska uf-rörelsen i två års tid. Produktionsbyråtanken bar varit framme på fler möten. Tanken är knappast ny och inte heller Eki Häggmans. Knappast var det beller hans avsikt när han skrev insändaren att ta all ära åt sig. .Därtill tycker jag att ordet rockbyråk,rat sitter väl digt dåligt för Eki Häggmans del. Låt oss hellre tala om elds jälar. De behövs. I mAndags var det världsrelease or Pink Floyd's nya LP "Tbe Fmal Cut" . Det var inte precis i som PF senast var i skivstu dion så det är säkert många som väntat med spänning på perfektionisternas nya. Noteras kan att Kick Wright,

key boards lämnat gruppen. Trion som är kvar är låtskapa ren Roger Waters, David GiI mour och Nick Mason. Skivbo laget uppger att en turn~ plane ras i år men den berör tyvärr endast England.

Wille Wilenius

ten, som köper och lyssnar på den. Om skivan är tråkig, så är den tråkig, oavsett- hur mycket kultur man än gör. Kustrock skivan var tråkig, omodern, o jämn och slätstruken.

Kent Sandvik "tar gärna emot skällor"

TRE av Sveriges populäraste grupper på 1960-talet å:terupp stod för en kväll för en tid se dan. Nu har en "uppföljning" skett såtillvida att tre dubbel LP släppts av svenska EMI med 6O-talets guldkalvar Hep Stars, Tages och Shanes. Lanseringen är inte fy skam - stora annon ser i svenska tidningar och dess utom rymdes iu Tages och Hep

Sundom uf:s teateramatörer har igen kommit så långt i sina förberedelser att det är dags för en ny teaterpremiär. Denna gång uppförs Valentin Kata yevs komedi 'Jag vill träffa Mjofsov'. Premiärdatum är fredagen den 25 mars 1983 kl. 19.30 i uf-Iokalen. Handlingen lär utspela sig på ell vilohem, men det är allt an nat än vila de får uppleva på hemmet. Stina Ågren står för regin och det är sammanlagt 12 med verkande i pjäsen.

Stars med i Casablancas sista glugg - och förmodligen kom mer plattorna att sälja hyfsat samtidigt som de väcker många nostalgiska minnen till liv. Det är svårt att sia om de kommer ut i Finland. Knappast alla, men Hep Stars var ju rätt stora också här så kanske den kommer med tiden...

r-S;;';;k-;'-;~~i~~-l

och kommunalhögskolan

: I

Sundom uf:s : teaterpremiär::

Tråkig Kustrock !

Angående Kustrock-skivan, en sak kom tydligt fram. Det beövs inte bara finlandssvenska rockband , det behövs också kunniga och kommersiellt in riktade finlandssvenska produ center! Dessutom när man gör en LP för försäljning för allmänheten -ska man tänka på konsumen-

I I I I I I I

I I

Ansökan om inträde till studieriktningarna för offent lig förvaltning, socialskydd eller journalistik bör vara högskolan tillhanda senast måndagen den 6 juni 1983. För ansökan bör särskild blankett, vilken erhålls från högskolans kansli, användas. Prov i svenska för sökande från finska skolor ordnas tisdagen den 3 maj 1983 kl. 9.15. Provet fortsätter ons dagen den 4 maj 1983. Anmälan om deltagande i pro· vet i svenska bör inlämnas senast den 26 apri,1 1983. Anmälan görs på särskild blankett. Godkänt prov i svenska berättigar till deltagande i inträdesförhöret. Inträdesförhör för samtliga sökande ordnas den 9 juni 1983 kl. 10.00. För sökande till studieriktningen för journalistik fortsätter inträdesförhöret den 10 juni 1983 kl. 9.00. Till de olika inträdesproven utsänds in gen särskild kallelse utan samtliga sökande prövas. Prospekt med närmare uppgifter om studierna vid högskolan, . litteraturen för inträdesförhöret m.m. erhål'ls från högskolans kansli, adress: Topeliusgatan 16 ' 00250 Helsingfors 25, tel. 90-407272.

Gunvor Brettschneider rektor

--.J

- - - - - - - _ _ _ _ _ 1. . .

---------_._---------~---------------------------_

~N~C~A!! IBLAND ~UN \/ER.Io<.UGEN FEM

...,-

,- -

Nufs

Nu är det då äntligen dags att sparka igång den kÖfverksam het som en längre tid funnits i NUFS:s planer. Undertecknad tänker ta en första samling tors dagen den 24 mars 1983 för att utröna om det överhuvudtaget finns intresse för dylik verk samhet inom Nykarl~bynejden. Ifall intresse finns, hoppas vi inom NUFS att vi småningom skulle få fram en liten kör be stående av sångintresserade ungdomar. Inför den första samlingen behövs dock litet reklam och information, därav detta brev. Vi kommer att annonsera i dagspresese~.. men kommer ockå att anlita OP för annons och litet in/o. Denna in formation hoppas vi kan sättas in i följande nummer av ÖP (nr 12 som utkommer just tors 'dagen den 24 mars). Annonsen kunde se ut något i den här stilen: UNGDOMSKÖREN torsdag 24 mars kl. 18.30. Samling i Normens skola. Alla sångin'tresserade ungdomar: kom med! NUFS Information i textform bör innehålla (förutom uppgifter om tidpunkt, plats m.m.) ocksåuppgifter om hurudan repertoaren kommer att bli. Vi har siktat in oss på att försöka få fram en kör som sjunger gla da, svängiga, moderna och trevliga sånger. Alltså sådana sånger som ungdomarna för hOj?pningsvis tycker om. Ar något oklart, kontakta undertecknad. Jag finns an träffbar vardagar kl. 9-15 på Normens lågstadieskola tel. 967-20599 (stadens växel).

e.u. Frej Högdahl sekreterare i NUFSP.S. Undertecknad är också den eventuellt, i fall att om att, bli vande dirigenten för ungdoms kören. D.S.

Country & Western Contest -83 ~.

Den under bildande Ålands Country Club hade äran att stå värd för Finlands första Country-FM den 12. 3. Hela 13 band hade samlats iVikinga hallen på Åland för att kämpa om äran och berömmelse. Stämningen före det hela var en aning nervös och mitt i all brådska stannar Leif Öhman för en liten kommentar. Varför börjar Clubens verksamhet med just Country FM? - Tja, vad vi vet har ingen annan ordnat något liknande så vi måste pröva på . .. Med den här tillställningen får vi samtli ga engagerade från början. Vi har också stor hjälp av andra föreningar, klubbar och företag som ställer upp för countryns befrämjande. Hop pas att det går vägen så att det kan bli ett årligt återkommande evenemang. Ä ven Österbotten var represen-

terat på Åland, Ludicrous, Kari Mäkinen Band och Country Li fe. Orkestrarna hade ett "häst lass" supporters med sig då couritrymusiken erövrade Åland. Så till själva tävlingen. 13 or kestrar skulle framföra varsin tävlingslåt (borde varit fler). Det hela körde igång Vz timme försenat, men sedan man kom mit igång förflöt arrangeman get klanderfritt. The Blossom Band var en av de första som fick publiken med i rytmerna. De spelade en fin country och väntades kliva högt på prislistan. Några andra var Kari Mäkinen Band och Country Forgers. De olika musikstilarna inom countryn var en aning dåligt representerade under Country FM. De Oesta körde med Nashville-soundet. kanske det vanligaste och mest omtyckta.

Efter att alla 13 framfört sina åsikter om hur Country

musiken skall spelas drog sig

juryn tillbaka för att fundera ut

segraren . Under tiden som ju

ryn var borta underhöll Count

ry Express såsom Guest Stars.

Juryn som bestod av Jan Björklund/ Country Express, Juhani Aalto/ redaktör, Timo Laukkanen/ skivproducent, AI po Kettunen/ skivproducent ha de en svår uppgift i att vaska fram segraren. Tävlingen var jämn och standarden glädjande hög . Countryn är på starkt uppåtgående i Finland. Juryn utslag kom enligt Miss Finland-principer. En 4:e plats för Country Forgers (Hesa) 3:e Tauru (Mariehamn) 2:a The Blossom Band (Hesa) och sen uppstod en liten paus. Vem var segraren? Bandet kommer från Helsing fors och heter Horseshoe. De var det första bandet som förlä-

nats med FM inom countryn. Segrarna gav några prov på sin repertoar och publiken stortriv des. I övrigt kan man säga att den 1.200 hövdade publiken fick valuta för pengarna. Ord ningsproblem som är så vanligt i större sammanhang kunde in

te iakttas i Vikingahallen . Tacka ordningsmännen för det! Det är bara att replikera Leif Öhman: Country-FM gick vägen och nu kan man rikta 'in sig på nästa år, många erfaren heter rikare. Text o. bild:

Greger Byskata

19 DAM.'RISERING

1a.F0RSAL-JN1NO BL-EL- a:lC)MS-OC....

, RESEBYRAER RESEBYRÅ

SALONULIA INGVES

GOD ITALIENSK

MAT

Inneh. LENA GRANBERG

KARPERÖ

,[}1ZZ~Rl$

N"RPES

RESOR !:~.uou ,dl),

,i Il S

TidsbestälIn. 961 -3296().

NÄRPES - NÄRPIÖ

TEL 962 - 43140 PUH.

HERR & DAMFRISERING

. . . lir lIIIiIIrIII oc:fI *<DmrnIn hl . . . . . . . tIMIuIoa .........1

TUIJA

DU!

KVEVLAX

SMRKOM411C® ·

Sting ute vind brus och mo torljud i bilen.

Lyssna i stället på din favo

ritmusik i en av Sparkorna

tics många bilstereoaltema

liv.

MÖBI.ER

VÖRA

: :

TILLBEHOR o. RESERVDELAR

. :

VASA

Qrkesterförmedling

A&M

Vasa 961 ·113572

:Sepänkyläntie 8 Smedsbyvägen :

•: 961-114951

Erickson

Karlav. 3 V

961 -120 311

Kermik, porslir" skämtartikla' m.m .

•

65100 • Vaasa 10 :

Inneh. Le na W ilson

Källarvaningen under . Mode Ulrika Närpes

~---------------I

autosähkö. bil·e lektriska :

!SVENNORRGÄRD! •

~11

l»re~1ltltiJlIJ~'1

.......................

Förmånl!{18

I I

STIGS MÖBEL 66600 Vöra le l. 961 -56 379

Shop

I---®------ PEAVEY TNT COMBO-modell 50W Tel: 961-39779

Förmånligl möbelhus

W /I . .• , 31050

SIDES: Basförstärkare

STATE för länger motorns livslängd

Erickson

STEREO. VIDEO' RADIO

Sundom

-- -

din motor QUAKER

Specialaffär i hemelektronik -v -

BeställD. %1-40 3 13 .

JAM är en grupp som upphört att existera. Paul Weller var det starka namnet i Jam och han har nu bildat en ny grupp, The Style Council. En singel är på kommande.

I II I

Inhemska o. internationella artister VASA PRODUKTION 961·119920

VASA musikbranschens . specialaffär

+ m nga andra toppfUmer att hyra

Pl lKA K A T U 4 1S T O R A lAN ~ GAT A N

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ._ _ _ _ _ _ _ _..O..J

6 ~'OO V A A SA

V ASA

'o n

li D ' 59

~ya

SVENSKTEXTADE

ÄVEN MOT POSTFÖRSKOTT

Beställ GRATIS filmakatalog

Namn: .. .. .. ... .................... ...... .. ................. .................... .

Adress: .. ................ .... .. · ············ ··· ···· .. ·· ..... ............. ... ...•.

JATACKI

ÖP bet.lar portot

JAG BESTÄLLER ÖP FÖR

1/2

40 NK ,!

1 AR D 60.NK Skandinavien 1/2

1 AR

D O

SO NK 70 NK

Namn: ••••••••••••• _•• • ••• - - ••••

ÖP

Adress: ••••.•• ___ •••••• _••••• _•.•

PB27

..•..••...•........•....•

Bet. namn och adress ... ... ...... ... ..... .. ...... .

Beställ nu!

68601 JAKOBSTAD S".nfönäad.... 16/12 ....ob.tad

T .

-Testa dig •··1 ,

sJav.. VII-ringens ringkval i SOV-frågesporten i Yttermark resul terade i att Harrström uf avgick med segern. I det segrande laget deltog Camilla Engman, Catharina Båsk och Bill Korsman. Något bestört konstaterar (jP-red. att det endast var När pes uj, Korsnäs uf:s tredjelag och Pörtom uf som kammade hem full pott på filmfrågan. Vad liir man sig i skolan nuför Segrarnas poäng Egna poäng tiden?

(wopuns) 8S8,\ ::) (pJl!fJdd8'1) P81S3U!lS}J)I :& .(cptJ8)1 :V '9 WVHM ::)

p,t\80 H J :V

u,33g w31138U3W ::) J311318111. 1113J8l1J8W :& 3wl8d JOlO :V

01l3nOJ~

llU'W3.... u81 ::)

3,ISIJII:) 81118llV :&

lluB'] 8IJ8W :V

·t

3. Film Bröderna Marx torde vara allom be kanta, vi frågar, vad heter dessa tre i förnamn?

3 rätt = 3 p. 2 rätt = 2 p. l rätt = l p.

dOS ::)

dH)I :&

JJJO :V

03'11:) OMH

-2. Litteratur Följande frigor kommer att handla

om deckarförfattare, vi frågar:

A: Detektiv Christer Wijk och ope

rasingerskan Camilla Martin är hu vudpersoner i hennes deckare, vad heter författaren?

B: Hercule Poirot löser gitorna i

hennes deckare, vad heter författa

ren?

C: Vem har skrivit böckerna om Ja

mes Bond?

u3UO,1821;)13PSI81t\8 818unWWO)l ::)

punCJ.I9J

-""IU3:) spU81U'J '8UJ8t\,lJsJ3CJ.1V :&

UO!l8S,U8l1JO

-18JIU3:) spunCJ.I9Jl138J spU81Ul j :V

00900~VfV)I

1. Idrott

Senaste veckoslut var .det stor skld

fest I Oslo och närmare bestämt i

Holmenkollen med bland annat As

ko Autio, som segrare på SO km, vi

frågar: · A: Hur minga ginger har Juha Mie to vunnit I Holmenkollen?

B: Vem vann I stora backen lirets

Holmenkollen-spel?

C: Vem vann damernas 20 km i lirets

Holmenkol!en-spel?

Svar:

U3SJall3d IIIJ& 'f

u31\1-1& JOIU,OIIS ·t

(WlI os ,d J3ll

-as I 'm'! SI ,d J8JlIas S) J8JlIas9 :V

BankEttans Erbjudande:

Redan med första lönen får du brukslån

4. Utrikespolitik :~

Följande tre frågor kommer alt handla om tre kända utländska poli tiker. A: Vad heter statsministern i Sveri ge? B: Vad heter premiärministern i Storbritannien? C: Vad heter premiärministern i Is rael?

5. Musik ~ Hit låtar just nu A: En fransman har varit oerhört

POPulär just nu med låten 'Words'.

Vad heter han? B: "To Shy" blev en fullträff, för

gruppen, vad heter gruppen?

C: "Young Guns (Go for il)" blev

den här gruppens stora genombrott,

vad heter !truppen?

6. Geografi Att skidcentret "Vargberget" ligger i Närpes torde ni känna till , men var ligger följande skidcentran? A: Köukarberget B: BöComberget C: Öjberget.

3 Att bryta upp hemifrån, att bli självständig och fri är härligt, men dyrt. Allt som du tidigare fick gratis hemifrån måste du nu skaffa själv.

7. Riksda2svalet För vilka politiska partier ställer föl jande personer upp i årets riksdags val? A: Karl-Gustav Ståhlberg B: Peter Kankkonen C: Maj-Len Remahi

8. A vtalsför handlingar Just nu pågu de inkomstpolitiska förhandlingarna mellan arbetstagare ocb arbetsgivare. I pressen förekom mer ofla förkortningar i referat från dessa förhandlingar. Vi frågar, vad betyder följande förkonningar? A: FFC B: AFC C: KAD

Håll fast vid din rätt: välj själv din lönebank. Var på din vakt när du på din arbetsplats kommer överens om din lönebank. Det är viktigt att från början väija rätt bank. Brukslånet från Sparbanken redan med fdrsta lönen. Genast då din första lön har införts på konto i Sparbanken, får du vid behov ett brukslån.

.BankEttan lt1VASP

VASA SPARBANK