Österbottniska Posten (ÖP) nr. 13 1974 by Österbottniska Posten

österbottn iska

posten -

Österbottnisk

ungdomstidniilg

Torsdagen den 23 mars ' 19t 4

25 p -

- oekså , storfestplatserna o SöV BöR som organisatlon , kräva .a tt den fria mellan

ölsförsäJjningenstoppas, anså,g E,r ik H ä g g m a rr vid mid

vintertinget i Vörå på söndagen. Hans förslag om 'ett utta

lande mot ölfi'ihetengodtogs, och tillsammans med Paul

~ekman och Per-Erik Finne sattes han att skriva ntta-

.apdet.

O I DETTA påtalar man främst uen

slappa

kontrollen

från· ~yndigheters och näringsidkares sida , som gjort ölet

lättillgä~gligt för ailt yngre åldersgrupper, uppmilnar nö- _

jesarrangörerna att skär-pa 'övervakning~n och ger slutIi

PD styrelsen som ord på vågen att - "ånyo ompröva" den

fria ,f örsäljningen. . ' '

- Midvintertinget hade lockat ovanligt många ~eltag'are; ett sjuttiotal. Det var debatten bing dans,k risen som lockade; .teot 's om 'också märktes pk de.ltagarlistan dij.r ' var och en fick skriva in om han/hon ville' delta i ' dEm grupp' som disku~ terade dans, · ~ller .i 'jnsttuk-' tionsgruppen. -NästafI alla hade antecknat .!" i dansgruppen. In ledaren i dansfrågan Erik Bäggman -gick hårt ut. Han

ville stoppa storfestplatserna, _ och i stäIlEit skapa mindre och mysigare tillställningar. Han ville också förbättra danskul turen hos de unga genom ,dans som någonting obligatoriSkt i ' grundskolans gymna:stiktinder~ Danskrisen var ett ämne !lom hön att diskutera också i oordnad form. På bilden .fr.v. Ulf ' Hägg . lund, Gustav IJnd, Erik Häggnuin, 'Tor-Le\f Molander,. Roger Lind, Tom östman, ]!:ivor Eklund, ,Per visning, skola ' orkestrar~~. osv. Erik Finne och Una-Maj Staffans. ' . , rian fick dock inte särslOrt mycket medhåll i att stoppa de alternativ _vid sidan om. sätt, Kanske borde man möta· tar den dansande ungdomen t stora; de flesta 'ansåg att stor Ett radikalt nytänkande skul kOl).kurrensen från krogarna hela svenska .österbotten bor:" festplatserna fortfarande be le krävas för att locka publi som går ut med artister och de företas, så ' man fick fram hovs, meri- många var beredda ken till dansplatserna . igen. "strippof " på samma , sätt. I hur många ' som dansar; vad de att' skapa förutsättningar för Kans ke vore programinslag ett En undersökning S0tn omfat- önskar osv. - : >.- Se sid ~9 .

;

Jndinnlek, pyssel

·kul/ör de :minsta

D VISST ÄR pysseldagen på ungdomslokalen någon~ing riktigt roligt! 'De yngsta medlemmarna i Vörå uf försö ker inte dölja sin förtjusning, men så är 'dagens' tema · också ,indianer; man gör dräkter ocb tält oCb annat som bör. ihop medindianliv, och ser ' dess utom film om indian -kultur. -: .. Barnträffar hålls varje vecka i Vör·å, men pysselda gen ' är någonting' som inte förekommer så ofta. I barnträffarna deltar barn från sju till tolv år. En fyraåring har också va rit med, men tyckte väl ,:let gick för livligt till bland de . något äldre och slutade, sä . _ ger- Vörå uf:s verksamhets ledare Eivor B e r g I u n d. I Kos~eby är 61 barn in skrivna ' i barnklubben, i

Rejpelt 20 och vid Norrval la 15. Alla deltar naturligt vis inte alltid, men ' rätt många barn sysselsä~ts i· al Ja fall varje onsdagsefter ~ddag inom ung~omsför- . eningen. _ Denpysseldag temat . var indianer förvandlades uf- · lokalen till indianIandskap .där de små fick håUå till i tält, klä sig' så indianskt de Qnskade, måla och klotta och ~rivas. _ Se ,sidan 7.

öSTERBO'fTN ISKA POSTEN

28 mars

1974

Visst kan vi alla ' påverka miljön *

i veckan som gått

Miljövård. Det. är både ett Skyddsavtal ta naturligtvis databehandlat, modeord och ett / begrepp. för östersjön vilket för många tycks utgöra Det faktum att miljövård har någon form av garanti' för blivit pop ger de ·opinioner Ett färskt exempel är elen - tillförlitligheten. som arbetar ,för en bättre I konvention om skydd för ÖS miljö - eller för att förhind- tersjöregibnen som under Som lekmän vet vi sjelva ra fortsatt miljöförstöring tecknades i Helsingfors den ,Ytterst litet. Därför måste ökad vind i seglen. 22 mars. Här uppträdde de vårt hopp stå till den expet ,Men . hur drar de - . eller nordiska länderna som en 3är- tis ·80m finns och som mera vi - nytta av den utveckling skild statsgrupp, vilkas med- aktivt än tidigare måste stä 1 som är på gång? Hur påver- le~mar i stort kan sägas fö- la sig i spetsen för opinioner, kar vi de politiska instanser reträda samm?- intressen. vilka mera ser till framtiden som ytterst har makt att än till dagens ekonomiska in reellt påverka miljöfrågorna? Ett annat exempel är den . tressen. Sanningen är väl att vi gör ' konventjon om miljöskydd På sikt kan varje / ställ för litet. som Nordiska rådet godkände . ningstagande skapa en rad vid sin session i S,t ockholm i följdföreteelser, vilka kan få Na "säljer" februari i år. Denna konven inte bara nationell utan också miljöfrlgor tion, som väntas träda i kraft internationell bärvidd. i mitten av 1975; ger varje Det är det ,som är den en - ' Ännu för fem, sex år sedlln nordiskt land lagliga möjlig skildes styrka.

var det föga lönt för poHti- heter att påverka miljövårds

ker, att ' "sälja" miljöfrågor, frågor i: andra nordiska län

men i dag bör läget vara i der, t.ex. en finländsk indu

grund förändrat - om poJiti- ' stri i Tornedalen måste också

kerna .tar fasta på de närpro- beakta rikssvenska synpunk

blem som finns överallt och ' ter på miljön.

som sammantagna sk~, par de

stora miljöprobleIl!en. Kärnkraften

Idrotten fortsätter

är farlig MYCket händer. Det är inte alltid så lätt att veta vad som är orsak och verkan, men ' ändå 'få): man väl vara säker på .' en sak: uta~ påtryekningsgrup per, utan opinioner, sku~l~ lagstiftningen, liksom inter nationella avtal, om miljö vård knappast se dagens ljus.

Torsdagen den 28 mars

Det finns andra exempel, t.ex. när det gäller kärnkraf ten, som på grund av det' skärpta energiläget ter sig synnerligen lockande, är det skäl att skapa tillräckligt starka nordiska , opinioner mot en utbyggnad av kärn kraften, som i dagel)s läge ter sig mycket riskabel.

Vid det här laget har dyningarria från Idrottsriksdagen I Vasa ebbat ut. Det blev Ingen fusion mellan det 8Ve~ska och det finska idrottsförbundet den !)är gången. Beslutet var väntat. En fusion mellan CIF och RFIF skulle i dagens läge bli ett slag mot den finlandssvenska idrotten, särskilt då dess lands bygdssektor.

. • Det politiska livet är -rätt att uttrycka dem. '. -Komplicerat. Förr var Ett liberalt och klassiskt synsätt. trodde man . - politik nå gontfng som riksdagsmän Den rätten borde dagens och kanske ministrar dYSS starka sovjetsamhälle också lade med, men så är det 'in- kunna slå vakt om. Omfån galunda i dag. . get av den terror som Sol Nu är det mesta politi1{. sjenitsyn skriver om vet väj Visst kan man / beklaga ingen; att den förekom är att det har blivit såhär. ett faktum, som / sovjetiska Men å andra sidan: kanske ledare också har erkänt. .handlar det ba~a om att me I vårt lan'd tog det länge ra korrekt än hittills be3kri innan vi fick igång en ' deva ett skeende. , batt om händelserna före Med andra ord: vi har och under inbördeskriget. blivit ärligare. Det var en nödvändig de Kanske. batt, som visserligen irrite • Inte minst litteratur bar rade många men som bidrog blivit politik. De finlands till att nyansera bilden av svenska författarna var för vår samtidshistoria. en tid sedan, samlade till Nikita Krustjev fick dö årsmöte i Jakobstad och be som pensic;mär. slöt bl.a. att inbjuda sovje~ , Också det är ett mått på tiska författare för att till- sovjetsamhällets styrka.

Rea.l politiska turer

kring .Solsjenitsyn?

sammans med dem diskute ra synen på författarskap och yttrandefrihet. , Beslutet var en vacker kompromiss. , 'Det var nämligen, ansågs det, omöjligt att samla med lemskåren kring en protest• skrivelse med anledning av den sovjetiska utvisningen av författaren .Alexander Solsjenitsyn. • Den finländska pressen har varit tämligen försiktig i sina uttalanden om den ut visade författaren, även om de flesta som sagt någon ting har beklagat den. Det är sådant som kallas real politik ' och som t.o.m. den svenske moderatledaren fann anledning att berömma. I Sverige har man talat om att det är den finländs ka självcensuren som funge rilt, t.ek. så att Solsjenit syns senaste bok, Guiag arkepelagen, inte utges på

finska ~ i Finland.

Hur farlig och hur nöd vändig är denna själv~en sur? Boken kan ju läsfiS på andra språk, t.ex. svenska i Finland, och inom kort ock så på finska, utgiven i ' Sverige. . Är det mindre "farHgt" att sälja än att trycka ett verk . av . Alexander Solsje nitsyn? Visst 's kall vi vara realister. iii }.fen ' - ,visst måste vi också få hysa en uppfatt ning om det litterära ordets frihet (även om vi inser, att man i västvärlden dragit stora växlar på fallet Alex ander Solsjenitsyn). • Den svenske författaren P. O. Enqvist skrev för en tid sedan, att det inte är nödvändigt att dela Alexan~ der Solsjenitsyns åsikter,

men väl att slåss för bllns

• Sovjetunionen är rikt på .råvaror, unionen har ett väl utvecklat näringsliv och den .kan med tillförsikt se mot framtiden. I den framtiden borde det finnas utrymme också för samhällskritik. En stat , Som på knappa sextio år har förvandlats från nå got som var ett nolläge till en av världens starkaste och kanske på sikt rikaste ~ nationer borde , ha haft råd att låta Alexander Sol sjenitsyn hållas. Också om han av västvärlden använ des som ett vapen mot so vjetsamhället. . Alexander Solsjenit~yn • blev exploäterad, det kom mer att förbli hans öde. En quist skriver: "I en pOlitisk situation där den Internationella reaktionen växer; och där misstron mot demokrati och parlamentarism också nått Skandinavien, -kom mer han att användas.

Det är möjligt att det i fram tiden inte är tillräckligt med enbart samarbete mellan svens ka och finska . organisationer, utan att fusioner -blir nödvän tt priserna på energin har diga. stigit får inte innebära att I dag är vi .inte I den "situa en låt gå-mentalitet får växa tionen. sig stark när det gäller kärn nnan ett stort finlandssvenskt kraften. Tvärtom måste vi i Den Alexander Solsjenitsyn förbund - t.ex. CIF ~ fat som . en gång med förtvivlans dagens situation se till att , tar beslut om fusion med ett • mod förde de förtrampades större tir.ekt för Risk finns för att massvält ' bolag och stater inte genom mångdubbelt och orättvist dömdas talan bund bör hela ld~n ' med fln kan inträda i länder som . olika genvägar försöker sko landssv~nskå särorganisatIoner kommer att blekna bort, och . andra sidor av honom kommer Pakistan och Indien. Ju 'dyra- sig n_å framtidens bekostnad. grarutkas l grund. att exploateras." re oljan blir deSto svårare '" Erfarenheterna säger nämU Ha··r kan alla göra en in får u-länderna att klara sina • Enquist tror att Soleje "gen att tvåBpdklga organisatio

sats. livsmedelsproblem. nitsyn lätt skall kunna över ner, ' av vilka det . finns rätt

många, l praktiken tenderar att

Ungefär så sammanfattar · talas att. bli reaktionens sto vara tämligen enspråkigt finska,

en rikssvensk journalist : sin ra galjonsfigur. Om så sker, Den enskilda riksdagsman Detta medför att den service syn på dagens läge l oljekri ja, då har västvärldens re som ges , på. svenska bUr liten, nen vet ytterst litet om liksom den svenska aktiviteten sen kan i värsta fall betyda aktionära fått ett nytt va överhuvudtaget. mord på miljoner människor. . miljövård i allmänhet och än pen i sin hand och samma I höst blir det världskonfe världs liberala och progres nu mindre om vilka faror 130m Fo~nlngsvls ):Ie~över vi or rens om livsmedel. siva krafter en ny fiende, lurar i de ,kärnkraftverk 130m ganisationer där . finlandssVens kar kan göra en bred insats Ett vfktig9:re konferenste Det som en gång var · so på sitt eget modennnA.l! Därmed ma får man söka. Samtidigt i dag är möjliga att bygga. . vjetsamhällets problem ho är inte sagt att samverkan 'över visar ordet världskonfereJ)s, tar att bli västvärldens: Men språkgränsen . skulle vara onö vilket blir allt vanligare, hur det förändrar i sak ingen Datorer är ingen dig; tvärtom, samarbetet bör ting i fråga om Sovjetunio stora många problem är och byggas ut sA. långt som möjligt, säkerhetsgaranti . För mlnga inom Idrotten kan hur viktigt det är att finna nen. Och framtiden får ut en fusion te sig lockande: man internationella lösningar. visa om vårt lands kultur ju med benen och då Därför finns risk för att springer Blir 1974 det år 4åman i arbetare reagerar i en dylik är det ingen skillnad mellan i-länderna fick dra åt svång. de låter sig duperas av kort situation: då behöver ju svenskt och finskt, men inte ens · inom Idrotten handlar det bara remmen och då man i u-län självcensuren inte tillgripas. siktiga ekonomiska intressen, . om Idrott. Här finns också ad derna började den svära vand Realpolitiken får tala. ministration, föreningsl1v, kam ringen mot allt -sämre villkor. vilka kan briljera med ett ratskap, allt faktorer som talar ALF SNELLMAN

obegripligt siffermaterial, of- för fortsatt (självständighet. L _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ Från nöd till död!

Oljekrisen , /foder svält

öSTERB6TTN tSK A PQSTEN'

.Torsdagen den 28 mars -'- 197'

Ansatsef

Teater-Jacob i ' Jakobstad har fått en ny' goja - den åt tonde.· Revyfågeln skulle få en riktig -pappa denhär gången, en poet, för han var villig, och billig. Lasse Sund, 20, ni vet som snickrat ord och poesi, rätt 10 YaDde tycker många, fick upp draget. Men Gojans duvunge var :nget för publik? För lärd och rent ay akademisk sa gamla revy !'ivar och skakade på huvudet. Gjort var gjort och ändå unge. fick 'den då en ordentlig 8Ceoläxa, lära folkhumor och ...derhållning. är Gojan var klar att visas 1Ipp för folket, då flaxade hon, förvi rrade och förvirrande. Sunds själ.. i g?jans kropp?

Lasse · Sund skrev revy om

ett"" samhälle, ett alldeles nytt

en fristat med gamla . .ters mönster. Han skrev om

veckans debat •

mänskors lagar och deras liv, om deras grannar och deras ' kiv. Jakobstad skulle känna igen sig och inspirerande his toria sakriades inte, också om man bara använde ett år av sanningar. Man kunde ha spe lat fram en bild som kn'appast saknar komiska drag. Men denhär ansatsen har an tingen Lasse eller artisterll,.a ibland lämnat halvfärd iga, ibland varvat med gojiga skämt, sång, musik och dans Resultatet är förvirrande . . Ibland finns i Goja 8 ironi och mer än grund humor som I presenteras i nästan finstämd scenkonst, ibland alldeles för vånande ' lösryckta försök till underhållning.

I en by kommer folket på något vis närmare varand ra. Människorna bör hålla ihop. Kämpa för sin butik, för sin uf-Iokal. Kanske också för ett bibliotek. UNGDOMSFöRENINGEN kan man väl säga, har :>ina rötter i byn . Det grunda.!es många ungdomsföremngar i I

Ungdomslokaler

livsviktig för byn

jag att byborna uppskatta de den lik~ycket som Lex. en butik.

och mer sp.åras överallt i Österbotten. Inte mini!t i Syd-Österbotten. Där hå!ler flera ungdomsföreningar på NU VILL JAG PASTA att med renoveringar. Och i de byakänslan och känslan f,ö r' _flesta fall är det fråga om uf-Iokalen igen har ökat. I att byn skall och bör ha ett slutet på sextitalet var samlingshus. Ex. Korsbiiek många av ungdomsförening uf, Korsnäs uf, Skaftung uf arna overksamma. och Tjöck-Påskmark ufo . Då svepte en ny vår fram Nämpnäs uf har planer på över' Österbotten. BRra de att bygga .ett rilttigt nytt största stod med. På en rus, eftersom det gamla brann. Och talkoanda u lever fortfarande kvar ut i hyn. \ . . det finns det exempel på.

En ny b'ygemensli,ap håller på atl växa frall!

slutet av 1800-talet, jU$t i en ,by. Och de finns i finns i de flesta fall ännu i dag. Men hur är det ' i tätor terna som ex. Vasa, Jakob stad osv.? Tänk vilken gemenskap och samhörighet. som fanns i en liten by när det gällde att bygga första uf-Iokalen. Allt gjordes nästan på talko. När lokalen blev färdig, tror

O Det är ett imponerande scenteam Teater-Jacob ställer upp i gojan - 40-talet aktörer. Kanske hälften är helt nya ps. scenen och det ,.märks tyvärr. Men inte . bara de spelar osä kert, också många som redan spelat mycket är förvånande svaga. Amatörteater, så frivil lig den är behöver skolning och en : ganska sträng . lärare. Det har Teater-Jacob inte haft på länge.

Samarbete-mot koholmissbruk--' o <> En oroväckan~ ökning i umtionen av alkoholdr.y-c ta- Doteras för senaste år. Den de förbrukningen och fdmst missbruket av alkohol ar inte kunnat stävjas :ned de fiiretagna prisförhöjningarna, 'ver SÖU-ordföranden Hans I .' ves g å r d i nykterhets ~ens tidning R e p ) i k. t: ngdomsrörelsen och i syn; Rrhet nykterhetsorganis&tio ..-na har vikti~ uppgifter att Nu behövs en väl genom t upplysning, totalförbud -.,t alkoholreklam, sociala åt Prder osv., skriver han, och taterar att ungdomsrörel och' nykterhetsrörel sen IIorde samarbeta. /.

ORDET by har på nytt bli vit pop. Känslan för byn förändras. Förut for alla från byn. Nu ' stannar man kvar. Några kanske Kommer tillbaka. Gemenskapen -i en by är helt annan än j en tätort. i en stadsdel.

I Teater-Jacobs revy finns många stöttepelare. Tor W en_o ~ick strax fö~~ prem~~r hoppa man visade igen prov på rent lO som Nystroms ersattare och professionella tolkningar, spe lyckades. ~nte ge Lasse Schewe ciellt som permobo som gick lev, det motspel som dehär två med lista för att samla mot-, kära figurerna i halare och ståndare till uppförande av zi- kloakjo?b allti? levat högt på. genarhuset, i en annan roll som . ' prästen som sopade rent på ,O Ragni Ekman, som en gång porrdiskarna, här med en näs- ' hade succeframgång i rollen tan h!mmelsk lyftning i de mest som kvinnan som sä,ger var t t k k · ex a IS a se venserna. skåpet skall stå, har en tenI l J , . ' h gva~kka . god~ gojord haDr u~k dens att ta med den rollen ock varit me. et ar oc I folkhumor _och roller som. Lasse så i . sammanha.~g där ~en pasSchewelev och Eric Nyström sar Illa, som har t.ex. . I en roll burit bra. Loffen AnderssEm som den ensamma gumman i

danstillställning skulle det vara två orkestrar, en ar tist från Sverige samt 1 000 -2.000 un-gdomar på sam ma dansgolv. Men vilken är tendensen i dag? Ep liten byförening håller på att bli pop på nytt. Gammaldansen bHr en riidd ning. Folk har tröttnat för massuppslutning. DENN A TENDENS kan mer

ISkata-gårde~:

Det blev Över spel så nastan medspelare d.runknade. Surr Kronbäck kommer igen fram på scen, och behöver inte göra mera för att alltid vi~lla sin scen, nu som vattenexpert ocn stadsarkitekt.

OCH KANSKE en pos!tiv tendens i det hela: det är oftast de äldre medlemmar na, som kommer med och ställer sig i spetsen. Detta måste ju samtidigt aktivera de yngre medlemmarna. För inte kan ju vi vara sämre. På detta sätt skapas en ny bygemenskap. Och da gens ungdom kämpar vidare 'uch sluter upp kring uf lokalen och butiken. Per Thomasfolk

rutinmässigt ha snickrat musi ken, och vistexterna är i många stycken inte mer än pladder till musik. Bjarne Sneiz har gjort en enkel, stilig och praktisk de kor.

O Ja, man känner sig förv:ir O Danserna som delvis görs rad efter den åttonde gojan._

Den kund'e kanske ha blivit på entreprenad, av dansklubben bra, om den hade fullföljt sina ' Pisto är svaga, utan själ, kO-' ideer, om inte så många rört . ~e~~rafi och ens tillräcklig in-lom; om disciplinen varit bättre ovmng. och om regin varit sträng. Runar Sandvik tycks ga~ska . ' .. ~' . c a y.

''Ulan att nu direkt ' behöva - visa till stadgarna där det DOg klart och tydligt står ut Krivet att\förbundet skall ver b för sunda levnadsvanor och eo nykter livsstil, har ung domsförbundet enligt min me . g ett stort ansvar över-ut vecklil!gen på det ungdomspo - .' ka pla.net. . Det är för flera av våra dans arrangerande föreningar fråga am trivsel för. publiken och ordning P~ dansplatsen. Man bD oekaA. fråga sig pA. vad -.eror det att endast en liten . . av dagens tonåringar besö- \

de traditionella lördagsdan

-.ua.. Har månne alkoholen

-'gOD andel l detta. Detta är

~ som borde diskuteras

en bredare bas. Det är frå

som berör alla ~ngdoms

«ganisationer f landskapet. Det går bara ' Inte mera ått

likgiltigt stA. med händerna i

lrIrs och konstatera fakta,

....-..IPI~meD pA. fältet talar sitt

aprf.k. Samhället mute ur sin likgiltighet. Det amarbete, krafttag och Tor Wenman gör I Goja 8 några av de finaste tolkningarna, bär som prästen som rensar kiosken Idn porr. Dorrit Knutar, hust- Atgärder för att få kontroll på run som skulle representera dubbelmoralen blev en av de o~ö.rklarnga roDerna där man inte kunde studera annat än magImappeo. Gunnel Botll sAlde porren.

Torsdagen den 28 mars -

öSTER BOTTN IS K A -POS TEN

DANS I "

,BUSSAR:

PORTO-M

. Strandl. fr . Vasa busstation kl. 19.15 via Långå minne. Strandl. fr. Vasa busstation kl. Långåminne:- . Stra ndl. fr . Söder fjärden 19.00 Back , PetaIax, Nyby Strand!. fr . Korsnäs 19.15 via Taklax och Frönä s.

- lörd. 30. 3. kl. 20.00-01.UO

CARACAS

1974 "

19.15 via

Solf,

ö-Malax och

via N äset, Solf service, Lenni och R a inebäcrk . . H arrström,

Töjby,

Träskböle, .

H aglund fr. Kaskö 19.30 via Närpes _och övermark.

och , REFLEXBANDET

- =I. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .I. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .~;. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .

._SÄSONGENS FöRSTA

LöRDAGSVANS . I

KA-L L ElY,

KRONAN PÅ VERKET

lördagen den 30. 3. kl. 20.00-01.00

' BUSSAR: Widjeskog från Småbönders kl. 18.45 via Kolarn, Lappfors och Esse. Kronlund från Såka kl. 19.00 via Gamlaka rl eby 19.15 och Kronoby. S'jönejden fr. Vilobacka 19.00, Lillby 19.20, Forsby 19.45 via Bennäs. . ~. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .I. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . .

KVEVLAXI

Bästa danspublik! .

- Namnet talar för sig själv

. , _/' LöRD. 30: 3. KL. 20

ZOTCH -& DANNES

----..........................................

_ BUSSTRAFIK: Haldin kl. 20.00 frä n Centr um via busstation. Ekmans från Bock kl. .19.15 via Gerby, Haldins turbUS8 från Vasa busstation kl. 2030. -

........................

Iskmo,

Karperö,

Koskö. . Arr.: SINGSBY UF

Det var länge sedan sist, men på. lördag3~. 3. kl. .20-01 svänger det till igen i .

I •

H ·ELLNÄS

Exodus

och New Kings

sköter om att det svänger i ·rätt takt

BUSSAR: OT fr. buBStatlon i ·Vasa kl. 19.00 via Kvevlax och Vörå.

DANS l '

·L APPFIARD · 30. 3. 74 kl. 20.00-01.00 .

/ STIG JOHANS o cia WIK TORIA

FUNKT.GR. 1

BUS&AR SOM FöRUT.

SOND.

31. 3. kl__ ' 20.00 ~

Exodus

,"orsdagen den 28 mars -

ö S T E R B O T T N I'S K A P O S T E N

1974

SÖU:s, talangjakt · tortsälter .

,tp.'DSBlJ

Bandningstillfälle i Kronoby Samlingshus fredagen den 29. 3. kl. 20.00, LANDSDELENS UNGA FöRMAGOR TAVLAR IVlSSANG,- SCHLAGERSANG, S~lö~ MUSIK PAPIANQ, BLOCKFLöJT, EGENHANDIGTKOMPONERADE ÖCH ' TEXTSATTA SANGER, OCH UNDERHALLNING PA VALBART INSTRUMENT. (SISTNÄMNDA GREN BEDöMS ENDAST AV PUBLIKEN. )

Fredagsdans 29. 3. kl. 20-01

OMTYCKTA

GAMLA ' VASA

GUSTAF WASA SPELAR

MÖT upp TILLS Ö N D A G S D A N S 31. 3. KL. 20 MED

, C L E O P A T R A som tongivareI

f •

UNGDOMSDANS i

Turbuss 4 ggrjtim. fr. n. torget,

SOLF

MODEVISNING

FREDAGKVALL 29., 3. kl. 20-01

NYBY uf:s lokal SÖNDAGEN 7. 4 . KL, 14.00

BARBARELA

MODEHUSET ASP VISAR VAR- OCH SOMMAR MODE -74

Utlottning "av Prinsessgardin Kaffeservering

SÖU-BINGO ,

Biljettreservering kan göras lörd. 30. 3. kl. 11-14, tel. 61 2,9 2

Hande)sespI. 7

Vard. 11-22. Sönd. 12-22.

Brändöv. 23--25

Folkkultursarkivet söker uppgifter om ~pelmanstraditioner SPELMANNEN har i alla tider h~ en viktig funktion att fyllS. · ' Deras musik har behövts vid- bröllop, danstillställningar och sam manKo mster av ollka s,l ag. Just nu upplever folkmusiken ev 1'& Dässans. Gamla visor ' och lätar ges ut i häften och på slöV:ol " och nAr en allt större publik. Instrumentalmusiken är det omJ'l\. , de som bäst Iyc~ts anpassa' sig efter den nya tidens krav.

Dagens 'spelmansmusik har sina rötter l ett samhälle som var I Korsholms uf: s lokal månd. mycket olika det vi upplever I dag. Vi behöver bara gå ett !!!ekel 1. 4 . kl. 19.30. tillbaka för att finna den gamla byn sOm', en fast ' enhp.t - s jälv försör jande även vad spelmän och

~lånadsmöte

BRÄNDö NONSTOP-BINGO

grunden för den gamla traditiQI)S bundna kulturen försämrades: ': :

Vid tiden , kring ,sekelski(te. märkte man att, de gaml~ mel. manstraclitionern'a . höll på att · dö uf 15.3~ , 2) N-O !sakas P uf l ut. För att motverka detta an. 15.57, 3) B-H Skog K uf ]6.08, ~rdnades därfÖr fr'.o.m. 1907 ' re. 4) S Cederberg FBK l 16.18,5) I musik gäller. Sen följer tider med gelbundet. spelmanstävlingar och N HolmstrÖm P uf n 17.12. skiftesförordningar, Industri a lise stämmor ! olika . landsdelar. Etapp n: 1) B-E Isakas J> F l F l t U : . l a a a a a a a l .ring och folkbildningssträvanden : A.'lffiRA RINGENS staft>tt'dningar avgjordes i Ytte'res- uf l 16.14, 2» C Smeds Y uf Under 1900-talet har spelmans: på lördagen. Som segrllre 16.19, 3) P-E Andersson musiken och spelmännens ställ Iltgick Pedersöre uf :s lag I FBK 16.39, 4) Å Cederberg ning genomgått ' fle~e olika' sked.eD före Forsby bollklubb och Yt~ FBK n 17.00, 5) S Söderbackä av förändringar; 'under det teresse' ufo Pedersöre uf tog' P uf n , 17.10. naste decenniet har utvecklingen dämled sin första intecknin'''' i Etapp nI: 1) N Tarvos P uf varit närmast '1iramatsi~ , Den nya Esse handelslags vandrin;s- l 16.26, 2) ,E Joensuu Y uf II funktion folkmusiKen har fått , g~r - pris. Tidigare har Ytteres&!l uf 17.06, 3) H Cederberg FBK l att spelmännen allt mer gå.r in 81 inteckning. 17.16. ~ för samspel. Det e~ spelmansIa Resultat : Etapp IV: 1) B ..Holmäng get efter ' det, andra bildas ocli 1) Pedersöre ungdomsför- FBK I 15.45, 2) N Soderbacka ,

1969 fic;:k spelmännen en fast ' or .mg l (N-O Isakas, B-E .Isa-I P uf I 16.18, 3) B Jansson Y

ganisation 1-- F;"inIands svenska / N Tarvos N Söderbacka I uf l 16.26, 4) Å Öst ' Kållby uf

spelmansförbund.

Pedersöre uf "Vann ringstafett

cU:JaaQar.n:saaa·1

'A.lnOnSera ÖP

•

~ Söderback!!.) '1.19.42, 2) Fors~ 17.01, 5) S Mård Y u~. 17.52

BK I 1.20.00, 3) Ytteresse 1If l 1.21.39, 4) Kåliby uf 126.49, 5) Ytteresse uf II L28.33, 6) " Pedersöre ut n 1.29.01. .. Forsby n avbröt. Etapptider. Etapp I: 1) J-E Söderlund y

Etapp V: 1) B-E Jarn FBK; l 14.39, 2) G Ena Y uf l 1516, 3) J Söderbacka P uf I 1527, 4) G Rif Kållby 16.04,--5 ) K Klemets Y- uf II 16.51, 6) A Enholm P uf IJ 17.27. UIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

•

Här röker inte ens

Med pristävlan vill Svenska lit teratursälIskapets Folkkultursar kiv samla in ,personliga minnen om spelm ännen och deras tradi tioner. Man vill veta hurn det var l Er ' hemtrakt förr, O"" ' ..'u det är nu. Man behöver in!.., . ... ..1 spelman , för att delta: tä v l, r"".. är öppen för alla. Vem har inte mött spelmän, lyssnat till deras låtar och dansat till deras mu sik?

FILMA

ihåg att. snö reflekterar ljus och att ni ri&kerar få filmen överexponerad. Rådfråga eXpo neringsmätare eller titta i ' det blad som följer med filmrullen - där finns regler för inställ l ning av kameran.

tian .

Det , gäller alltså att berätta vad man minns om spelmän. hur de lärde sig spela, varifrån de fick Instrument, om spelmänne~ ,anseende och allt som har att gö r a med spelmansmusi,ken. Pen nlngpriser utdelas, jämte gram mofonskivor och~ en gitar~.

Filmer i färg, t ag na ' i' fjäl- I len, blir bättre om man har ett / s.k. UV-filter på objektivet. Det I 'I tar bort en viss blåfärgning Adre~en är Folkkultursark'vet, Hur har man hållit fiolen 'l' Hur höU man stråken 'l' Hur stiimde orsakad av ultFaviolett ljus, { men inverkar i övrigt inte på man fiolen 'l' Har man använt ollka stämningar 'l' Det är bl.a. BAda- , Fabiansgatan 7 B, 00130 ' Helsing na frågor Folkkultursarkivet är Intresserat av I sin pristävling. "tors 13. · Tävlingstiden utgår den exponeringen. Han 80m håUer stråken och fiolen på bilden heter Lars Engstrand

I ......... ocII LuIl8hIUldI~_ fOrbund

H. A.

och spelar I Vörå spebnansklubb.

30 april•

ö-S T E R B 0'1 'INI S & A P

o ST g N

Torsdagen den 28 IDars -- 1914

--------------------------------------------------------------------------~--------------------------------~~~~~==~~==~--~~ , -

'Visst är jag teaterintresserad Fyra tävlingsin~lag

..:.få kamrater~Jned det intresset' i ' talanguttagningen

-r

DEN FJÄRDE UTTAGNINGSTÄVLINGEN ' i talangjakten anordnades senas~ fredagkväll i Dennäs. De första uppträ dande talangerna var Vörå-flickorna Ann-Christine Nord qvist, Greta Häggblom, Margit Ahlskog och Susanne Gran nas som deltog i klassen för sånggrupper. Flickorna, ' som själva ackompanjerade med ' gitarr, sjöng Where have -all the flowers gone, Dona, Dona och en rysk folksång, Kat. josja. ,..

VISST är jag intresserad av

teater, och skulle gärna se

varje föreställning...- som jag

kunde nå, varje pjäs på Va

sa teater. Men kaihrat~rna

vill just inte hänga med på

teater, och då är det genast

värre, säger Britta N y , g å r d, nyvald tealersekre

terare. Då ' man inte har bil,

är ett tea,terbesök inte· så

lätt ordnat om kamratt"rna

inte ställer upp. Därför har .

många pjäser gått förbi.

Britta Nygård, 24, säger att .

hon inte riktigt vet' i dag vad

som krävs av , teatersekretera

ren. Men h9n har för aVRikt ~

att ta reda på, saker och tmg

tills bOD< tiliträder . den tjäns

ten 1 juni. Hon tänker höra

sig for med folk som kan tea

ter Qeh jobbar med sådant,

och läsa in på förhand.

De egna erfarenheterna Brit ! ta ' har av teaterjobbet har hon (Att med ' uf-revyerna där hon varit med och skrivit och satt ' . ihop det hela de senaste åren. Men innan hon tillträder tea tersekreterartjäiisten skall hon fungera som in's truktör i de ,två nordligaste ringarna ' Brltta Nyga\rd i två vel'8iol1er. Men porträttet som en gatumt\Ja första och andra ringen - två l Las Palmas ma\la* ' är Inte speciellt likt den blivande teater månader. För den tiden räknar re sekreteraren. hon inte med att söka sig nå gon fast punkt i det ~mrådet, Den ' si!!tnämnda posten över den, men vanlig medlem kunde i utan siktar på att kunna: sköta tas nu antagligen av supplean man förstås vara. ,'mycket av jobbet från Vörå. ten Eivor Eklund, Kimo ufo -Telefon måste hon då skaffa, Hon menar att det där med Britta är också politiskt in SöU och partipolitiken blåsts och dessutom ,naturligtvis bil. Sedan då det blir dags att tresserad, och tänkte ett tag upp -alltför mycket tillträda teatersekreterartjäns engagera sig mera inom politi -ten, räknar Britta IIled att ken. Hon är den förs ta vänster Britta väntar sig att detta 'flytta till Vasa. Då_ skall bon människa bland de SöU:an jobb skall vara intressantare ' 'jobba på SöU:s kansli och räk ställda. än kontorsrutinen, ett arbete där man känner att man ' gör någonting. Och hon tycker att hon är med så mycket redan nu på frivillig väg, att det är lika bra ta det som avlönat 'Rar inte' med -att pendla 'im . I kommunalv.alet kandidera arbete. de hon för folkdemokraterna, Virå i fortsättningen. .Tust nu bor bon i VÖl'å, men de fick inte in någon re Lönemässigt är teatersekre fastän hon jobbar i -VaSa. Där presentant i Vörå-fullmäktige. terarjobbet- också bättre, rnen sitter hon på kontor, som fak - .Tag var i fel fållå för att lönen. är inget huvudmotiv, sä turererska på Paul - Nyho!ms komma in, säger hon. ' ger hon. transportaffär. Sedan dess har hon inte va Som intressen har Britta ti Britta är merkonom och rit politiskt aktiv, och är inte född i Kalapää, "det bästa stä1 medlem i någon politisk orga digare a'ngett ungdomsarbete nisation~ och föreningsliv, men det kan .let på jorden". - F"or samarbetets skull an man väl inte kalla fritidsin Inom Vör4- uf har hon varit deltidsanställd verksamhetsle ser jag att den politiSka verk tressen . i fortsättningen, säger inskränkas då hon och ~ funderar att bon dare innan, deD tjänsten inrät. aåmheten tades . på . heltid. Hon sitter i IDan tar ett jobb som detta, egentligen är intresserad ·av en Vörå uf:s styI!e]se/ är kassör _äger hon. Jag skulle inte kun- ,massa , saker. . i. fjärde ringen och invaldes na tänka mig att dra en folk ( Söll-styrelsen vid höstmötet. 4emokratisk förening ' på fdti Cander'

,-R PORTRATTETB

. Eurovisionens schlagertävling

Inger Jakobsson från Ora vais spelade blo-ckflöjt till pia noackompanjemang, vilket ban dades på annan plats då piano inte fanns i uf-Iokalen. HoJ'i'

som up,p trädde i sin klass, fick publiken rösta på den bästa låten. Pojkarna spelade Lyckobrin garen och Jämtgubben, den se nare vann överlägset och i pau sen fick Stefan och Greger dra Jämtgubben en gång till. Fjärde ringens ordförande Eivor Eklund tackade talang erna å ringens vägnar överräckte blom.mor.

spelade Boree, Sarabanda samt Ann-Mari Sjöberg berättade Sonata och allegro av Händel. om talangjakten och ledde ockStefan Skata och Greger Lindell spelade dragspel i klassen underhållningsmusik , på valbart instrument. Denna klass bedöms endast av publiken och eftersom pojkarna var enda

så tävlingen. \ · Efter uttagningen ' spelade Barbarela upp till dans. Ganska många ungdomar hade .mött upp. ,

att

bör

Norges ''The firat day of love" med Anne-Karine ·Ström och ~ndlk _Singers, Greklands "Krassi, De schlagers som blivit noml thaldssa ke t'agori mou" med Ma Rättelse till slutresultatet I fem~ nerade tlil Eurovlslonstävllngen rinella, Israels "Natatf la khalai" ,te ringens bordtennisturnering~ 1974 presenteras' l tvl s,k. mÖ!lst~ med 'The Poogy Group" JugOsla nngsprogram. Slngerna framf"6rs viens ';Generaeija 42'" med :Kornl Singsby 7 7 O O 90--22 14 i samma töljd som vid . finalen I Group, ' ~veI1gea "Waterloo"" med Solf righton lördagen den 6 april. I The Abba och Luxemburgs bi<!rag 7 l) O 2 75-37 10 Sundom 7 5. O 2 6~1 10 den första mönstringen.-medverkar "Bye bye I love Yau" med Ireen Ut Havsbandet 7 4 O 3 6'7 -45 8 den finländska låten "Keep me Sheer, Matti Paalosmaa är finsk Björköby , 7 3 O 4 47-6.!i 6 warm" med Carita, det engelska konferencier. Töl~y 7 3 O 4 46-66 6 bidraget "Long I live love" med TV 1 lördag kl. 20,00 (färg). Smedsby III spanlensJ nen andra mönstringen sänds på 7 1 O If 28-84 2 10liVia Newton-John, Korsholm 7 O O 7 27-85 O "Ca~ta y se feliz" med PETet, söndag kl 19.1l).

Bordtennis i .femte ringen

Som andra uppträdande var " John-Micael Långs som sjöng en egenhändigt komponerad och textsatt sång som hette Morning glory. Han ackom paIljerades av gruppen Valen cia ' oc}!.- spelade själv orgel.

John-Mikael :tAligs sjöng och a.ckompanjeradee han sjlUv spelar orgel.

F örenhigsfoIk på kurs i syd

av Harry Stenkull 09h Stig östdahl indelades ungdomarna i tre gruprer. Birgitta ,ÖSt<fahl tog band om sekreterarna, 8tig östdabl undervisade ordfötarr TROTS RUSKI?T ~.ider möt dena och Harry Stenkull sko te ett 40-tal forenmgsledare' lade kassörerna.

upp på funktionärskursen senaste t-orsdag på . Lappfjii~8' . SkoTningen. avslutades

fol.khögskola. l\Jla aktiv~ för 22-tiden; Av deltagarna fram emngar från åttonde nogen kom att dessa skolningstifTfäl var representerade. över- len gärna kunde hållas 'över 'ma:.:k nf och Normås ut var ett veckoslut. med från sjunde ringen. . - Det är bara det ytligaste Har~y StenkulT sad'e att nu som kommer · fram på en ställs det storå krav på för kvällskurs. - Om kursen v::.rit eningsfunktionärerna, eftersom tillräckligt lång, kunde vi ha ungdomsverksamheten finns de praktiSka övningar~ Sign. kan finIerad i lag och föreningarna intyga att skolningen av för ål' beroende av både stat och eningsledarehar märkbart för summats. kommun. /

Efter ett allmänt anförande

~agea ~D -28 .mars

öSTERBOTTNISKA POSTEN

19n

Aktiva barflklub~ar inom Vörå uf /

träffar varje o1}sdagseftermiddag I

VöRA UF är en av de få ungdomsföreningar som hit~ tills gått iD för barnverksamhet. Föreningarna kan en ligt nya ungdomslagen ha medlemmar från sju ,år. Med denna _bestämmelse menas ingalunda att sjuåringarna bara skall antecknas som medlemmar, utan att verksam- . heten på något sätt också anpassas för denna ålders grupp. I VöRA arbetar tre barnkluboar. Varje onsdagsefter middag har man träffar i Koskeby, Rejpelt ocb vid Norr valla. Några åldersgränser finns i~te, men de flesta som deltar är mellan sju och tolv år. Träffarna bar pågått hela vintern, och nu har man även börjat -skriva · in d.e yngsta som medlemmar i föreningen. Man erbjöd alltså först en verksamhet, innan man l)ör jade värva medlemmar. - Då vi startade med barnverksamheten skickade vi ut ett papper där -vi in formerade föräldrarna, sä ger Vörå uf:s heltidsanst?iJl da verksamhetsledare Eivor B e r g l u n d. Föräldrarna tycks inte ha någonting emot denna verksamhet; barnen kom med papperen tillbaka undertecknade av föräldrarna på det sätt E'Om vi bett dem göra. . På samma gång uppmana des föräldrarna ta kontakt och ge synpunkter på ·!ad de tycker man borde syssla med vid träffarna. Men det har de inte gjort i någon störr·e .utsträckning. l Koskeby är 61 anmälda · till barnklubben. I allmän het stä1ler dock inte mera än ett 30-tal upp regelhun det. På NorrvaBa ar 15 an mälda och i Rejpelt 20. Eivor leder Koskeby-klub-

ben, och där fungerar Mar gareta Puiras som hjälpleda re. På Norrvalla fungerar Eva Östman och Gunilla Kronman som ledare, och i \ Rejpelt Karin Wikström och Håkan · Lönnqvist. - Vi 'borde ha pojkar som ledare i alla ' klubbar, säger Eivor. Vanligen är det massor med pojkar 80m komID~r till träffarna, men de gillar infe riktigt våra lekar: Vi brukar syssla med kontaktlekar, Skapan~e verksamhet o. dy1., och det tycker många av pojkarna · inte om. . De borde få såga och spi . 'k a och kanske också skruva mopeder. Av ledarna är endast Ei vor avlönad. . De övriga år Norrvalla-elever som - får praktik i barnklubbarna "ch alltså jobbar .gratis. Ibland ståUer man till en större pysseldag. Då· samlas deltagarna i alla barnklub bar på ett ställe. En sådan

Visst tlnns det deltagaN' vid barnens pysseldag I k~kebyll)kaIen. Och visst I.r temat India ner Intrell8ant. Yerksunbet4ledare Eivor . Ber.glund. andra från · höger, IY88llsr tJlJ eD IW ~Ita gamas bekymmer. höger OlD henne Louise Rönnqvist, en IlV dem som går på vårdlinjen vid folkhögskolan oclI fAr pi-akUk vid pysseldagarna.

gavs Klas Klättermus i Rej pelt. -.., • Endast pojkar bland tonåringarna

pysseldag på temat indianliv hade man under sportlovet. Barnen gjorde dräkterna själva Il}ed bistånd av ledar na. De MU till i de tält som fyllde serveringsrumsgolvet, såg Wm (}m Indiankultur ~ch lekte indiilner över huvud tage.!. F1er~ sådana dagar pla ne ras, men den senaste tiden har man ägnat åt barntea terSpelandet. Senaste · vpcka

För tonåringarna h~. lIer föreningen öppet hus varje onsds,gkväll. I den verksam heten är största problemet just nu att inga flickor ·finns med. . . I början mötte också flickorna upp, men nu är

' det enbart pojkar, säger gj vor. Sysselsättningen pa~sar kanske dem bättre. De Skjuter med luftge:irär. -;pe lar . corona, pingpong. 1shoc· keyspel, spisar skivor osv. på öppet hus-kvällarna. - I fjo1 hade man ocl'.så diskoda~ser, men dessa an sågs inte vara så lyckade. och har därför lämnat.s l~ort i år, säger Eivor. Cander

Böte'r för- släckta· lylitor . utdelas' und,e r h·el~ april

l r

•

e [l

t !l [l

tio i topp l

M_~NGA HAR "FATT BöTER för att h~ kört bil med släckt belysning på dagen - också då belysn,ngen glömt!' ander verldigt ljusa vårvinterdagar med starkt solsken. 'len enligt lag · skall belysningt'lI vara tänd från 1 septemiJer tin SO mars i trafik utanför tätbebyggt område. Ocb den be stämmelsen bar "skarvat!; i" genom trafikministeriets be slut så att den gäller till slutet av a.pril. Man måste alltså fortsätta med belysningen på ännu ett tag. MHF-instruktören Carl-Gus tav S t o r g å r d beslöt en dag att reda ut dessa saker. Mångfl, Ilar blivit förgrymmade över laOteslappen som . ett sått att ~märksamgöra·- bilisterna på de borde ha ljuset tänt. Der fjolårets- experiment med - t ljus, har många fortsatt tro att belysningen varit nå poting frivilligt även nu. Storgård hörde sig för med olor i Vasa och fick be IIdftat att många fått böter - sades också att det är fel . . informationen; den vanliga llilisten har inte blivit informe ... om 'b elysningstvånget. lIea si är det med ändring

arna 86m förs in / i vägtmfik förordningen; bilisterna hir en mycket liten chans att få reda HåU belysningen täpd ända frn på dessa, s~des det. lan den 1 september och den Storgård föreslå.r att föränd· ringarna borde göras varje - 3~ april, nämn~~ d~~ar med raknade, utanfor tatbebyggt halvår i den mån de görs,. och då följas upp med ordentlig område am'ändas nirljus även ,annars än under de ; information i massmedIa. förordningen om ·Y ägtrafilc 'Trafikskyddsrepresentanter fiärskilt n.ämnda förhållaDde kunde bekräfta att belysningen na!' skall vara på till och med 30 april. Såhär heter det i trafikmi - Spara alltsA inte på be nisteriets beslut från j ja lysningen om ni -vill undgå bö nuari: ter,såger Storgård. Och fram för allt: hjälp till .att :sn~·.gga "I motordr.ivet ferdon "'kaU[Il PP vår dystra olycksfalissta~ vid körning unfler tiden mel- tistik! '

tiU första maj!

I(ronobyuDP'a ' o ;Ja sparku t' f""ard ~

· ETT T.JUGOTAL UNGA inom Kronoby u & nf ägnade · fÖl:'ra söndagen åt en .sparlmtfärd. De sparkade ut till en .holme i Hästöfjärden, qär de stel(te korv, kokade saft och ägn~de sig åt lekar på isen_ Det var inte någon val.llig motionstur, utan man var ut

Waterl09

Abba 2 Roll away -the stQlle ~ott the Hoople .2 Dark Lady Ch er 2 Everything I want to do Albert Hammond 5 My eoo eå choo Allrin Stardust 6 Giddy up a ding don ;rhe S ensationai Alex H 'l rvey Band 7 Live and Let die Wings 8 KaJ;lSas .Cjty The )-es . Humphrie Singers . -9 Traveller In my .songs Land.sleget 9 .Jampalaya

_Carpoot..er.s

enbart för att få sig frisk luft. Man siktar pli att göra cy'kel utfärder j vår, om man inte hinner på någon ny tur så Vin ge isarna bär~ Över pås~en åker kronoby ungdomårna till fjällen. · lien traaitionella resan till Arv1ds jaur är 34 deltagare anmälda.

ö S T ER B O T T N I S K A, P O S T E N

Torsdagen den 28 mars -

.!-

1974

•

# ' ;---------~---~-~---~---~-----------~~---~~------~------------------------I

}

Mindre- och -mysigare danser? ja, men storfestplatser behövs

' D DAGENS DANSK1ns löser man inte med - att stoppa storfest ....platserna. Visst finns det en och allnan som vill ha mindre m~h mysigare danstillställningar, men den stora pphlikma~san krä~ ver stortiUställningar med två-tre orkestrar. Vid ' sidan om des~a ,

kunde dock mindre alternativa tillställningar ordnas, ' gäJ'na med pr~~i'am. Förutsättningar för i.'ådana tillställningar vid sidan av de stora borde skapas. Så kan diskussionen om dans krisen vid midvi~tertinget .sammanfattas.

, En undersökning inom hela ~gel på danskulturen. Samtidifrt SÖU:s område· borde göras, är de unga mera kräsna, vilk~t där man , fick den dansanta lett till konflikter mellan ' olika ungdomen kartlagd. Femte rin- smakriktningar, t.ex. mellan gens undersökning visar ju att popdiggare' och de som gillar dansen inte alls är så populär "vanlig" ,musik. 'som , man trott på lördagarn~; . de unga stannar hellre hemma. • Skola orkestrarna! Erik H ä g g m a n som var inledare i dansfrågan vid ting SÖU borde starta en orkes et talade varmt för en minsk- terskolning och lära ut SCE'n Ding av antalet danser för stor shower, och därmed höja stan-' festplatserna. Han ansåg ntt darden hos orkestrarna. Då

de unga inte trivs på stortill fick publiken ett jämnare ut

ställningarna. byte av danserna rent musika Kontaktbehovet är viktigt liskt.

för den dansande ungdomen. _ Koncentrationen har också

Femte ' ringens undersökning satt sin p!,ägel på dansstilen.

visar att 45 procent av de sva Nu behövs danskurser.

rande fyller detta kontaktbe~ F emt e · nngens un d erso"k' nmg h~v htmma eller hos någon I visaL en oroande brist i dans mra. kulturens utveckling; ett stort • Slentria,n antal ungdomar ' har uppgett att de varit berusade på, d?n !?en. Medeltalet var hela 37,1 Vi behöver mindre , och my- procent" av dem som varit ,i sigare . tillställningar; menade Korsnäs-hela 54 procent. Häggman. Han ansåg en stor ,/ Fältet skall säkert hitta Jobb åt instruktörerna, konstaterar fr.v. Hans Ingvesgård, HAkan Eklöf, orsak till publikminskninoO'en J'farkku Tikkala och Christer Stolpe. Är det _uf-rörelsens mål , ligger i att danserna blivit för sättning att medverka till slentrianmässiga, det händer rangörerna. Dansen kunde Andra talade för att man i ta upp konkurrensen med kro Inte något nytt ' på danserna, skapandet aven' a;lkoholise- rentav må bra aven konJmr skulle ställa större krav på or- garna som köper artister och _ Häggman räknade med att ::~d:'~~aZeå!~eS:J~f~ rens utifrån.

kestrarna; inte 'bara beställa "strippor". Un&.pomsfören:ng en orkester som spelar sina lå arna måste köra med liknande publikminskningen fortsätter sidan om sina llultureUa mål- • Kommunal dans?

. om danserna fortsätter i sam ... ,/ tar och tar betalt. Åtminstone lockbeten. , sättningar böt ,anta sam-, H . b" d . • IDa invanda -spår,~ ,och samti hällIT ka 01 .. tt ' an VIlle också sluta se dan or e prel'lentera sma låtar.· Thordis S t e n menade att · digt koncentrerås danserna, yt_ spo I IS ma sa DlOgar . s b ' rt . k st'''Il man kan ,köra mindre tillställ: m om h ..1{a a • Olika problem \ i syfte att skapa bättre so..; , sf~n f~.m , ~n a terligare till större och, otriv I '1'" f' " d or orenmgarna; oc andra ningar.- I aridra ringen har, man ."-ma ' re tI·llstä·llnI·ngar.' · cia a mi Joer . or borde agens ungk ' t ,overens .. ......... Atminstone SöU d en 't'll I... enve~k sam h e't s.f orm _\I regionerna om a tt h a en-, dom. omml &n tipp~de' att e,ndast ,Ny tO k .. tt med Jamt spnddamyslgare Vet vaT dansdebattensom dast en orkester per kväil , i - som orgaDlsa lon rava e d tä'll h f'\" t t'll . . t karleby, ' Smedsby, Korsnäs och ' f" b d ' " II "I f 'h anss en, oc var or ID e l , mtresserade. De flesta tings vm er. or u, ' mo. me ano s fl e- ep k ommuns t"'dd ' E r'kl . 'H"aggman:. men~ d e Il tt . , ' , ~ventuelIt ,Närpes -fimis 'kvar ten. o verk.s~m h ets deltagarna , }lade för gruppar-, sOm ,vinterdaIlsplatser om nå~ form, en ungdomspohtIsk ser betet antecknat sig i dansgrup det åtmmstone kravs storre "lr got år; ' M;axmo, Karperö, _Häggman sammanfatta,de sin vice. • pen, varför en del måste fl Yt- betsinsats än nu för ~tt en Aminne och eventuellt Fagerö inledning med att den monoEn PR~kampanj i syfte att tas över till den andra. dans skall bli trivsam, att man tIIOmsoJnma~d,anspla. tser. . polställning SöU-förenin, garna ändra ättityderna . hos den ,Gruppen konstaterade att verkligen .försöker erbjuda nå-, Danspubliken har kraftigt har på dansmarknaden skapat dansa~.ta un~d9me~ t~~l ' .för problemen med dansverksnm- gonting , extra varje dans. föryngrats, vilket satt sin prä- " en slentri)lnmässighet hos ar- !pAA. for , mYSIgare ttllstallnmg heten är ol~ka 'i vasatrakten -. Fel -att de unga _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _.-:..._ _-,-_ _-:.._ _ _~-_____, är ville han också ha, och c;åg ?cl.t ytterreglOnerna. Man kom stannar hemma? 'som , en första åtgärd att tlllå- också fram - till att s~orfestta endast en orkester per dans-platserna måste bibehållas, Benny K i v i n i e m i pitpe , . lillstälhiing, samt en inskränk- samtIdigt som man borde ge kade att han om han vore i ning avannonseringen. de ,mindre en chans att komma föräldraställning i dag inte Föreningarria måste sluta se med . alternativ. skulle vara ~kilt orolig om 'dansen som någonting nöd vän de unga stannade hemIJla från - finn;,/ 'digt ont rent ekonomiskt. 'Dalt • Ännu större? dagens dans. Men det sen måste göras till en , verkI paneldiskussionen böll. ock sämre saker också än dagens I samhetsform som aktiverar så Kaj S m e d s med bro att 'danser som de kan ägna , sig , många grupper inom förening- storfestplatserna behövs, och åt. , Han hade svårt att förstå de ·en. , ' att ,.de kanske måste bli ännu • SVENSKA österbottens tillgänglig. föreningar som kör enbart större och färre. Det publik ~ngdomsförbunds medlems • VI ANSER dessutom att • Lär de -unga dansa unde!,lag och de kvällar som med dansverksamhet ; lika gär föreningar samlade till M'id medlemsföreningar~a och nö_ - i gt'undskolan! finns klarar inte kostnaderna i na kan ju dessa slå igen, me vinterting i Vörå denM. 3. jesarraRgörerna bör skä.rpa Ingen ,kan dansa, man ' så många lokaler som vi har i nade han. Det är inte de stora -74 uttalar sin oro ,ö ver den övervakningen på sina till behöver inte kunna på en van dag. Danse!). tycks dock ha dan inkomsterna som ger netto, . ökade alkoholkonsiuntionen, ställningar. lig dans i dag, menade Ra:lf sat ut sig i dag; ett radikalt utan små utgifter. ~h mellanölsförbrukningen, 'H a m m a r s t r ö m. För att nytänkande krävs - men hur, En undersökning om danspu ,speciellt' bland allt yngre ål- • l\UDVIN!l'ERTINGET ode unga skall bö~ja trivas på ( Per-Erik F i n n-e ville be- bliken skall genomföras i nå derskategorier• uppmanar förbundsstyrelsen danserna igen,- måste de få en hålla storfestplatserna tillsvi- gon form. Dagens danspublik ..- att i samråd med andra bro _grundligare skolning - i - dans , dare, men ville vid sidan tryg- är så ung att t.o.m. femton • MIDVINTERTINGET på- derorganisationer uppmärk Häggm~n tyckte att. ~an ga de mindres existens.' åringar tycker att det är "batalar den slaPPa kontrollen samgöra myndigheterna på borde krava . dans~ndex:'Isn:n~ Paul B a c k m papekade 'ra ungar" 'på danserna. l en Ido myndigh~ternas och rådande förhåJlanden -och som , ett obbgatorIskt .amne l att -storfestplatserna inte ,kan undersökning 'skall man försö-' näringsidkarnas sida som ånyo ompröva den fria mel !~un.dskolans g~mnastIkunder- utökas nu, utan att man mås- ,ka få fram var bristerna i da gjort varan synnetligen lätt- Janölsförsäljningen. ! Vlsnmg o~~ flCkmedhåll av te minska dem småningom. gens tillställningar ligger, och Hammarstrom. Och dansarrangörerna måste vad de unga vill ha. C a n d e r

Skärp ~ölövervakningen -. Oimpröva ~ frihete!1!

Torsdagen den 28 mars - ,1974 .

6STER~OTTN~SKA

POSTEN

Eu,Ilsatt

Visst oykar'fältet' med fyra instruktörer

9: .

..,

S"J/dsh"~ ·

STADSHUSET I VASA '':lIr fullsatt när poppastorn Ing_· mar O I s s o Il, författarinnan Ylva E g g e .h o r n och e.. , ' lång rad andra av Ordets förkunnare i tal och sång frltn... trädde vid en ungdomssamling senaste fredag. Vasa svens ka församlings skolungdumsdagar kring temat "Vad "iU Du, Jesus" samlade på dC'1 hela taget stora skaror å (,ö- rare. Inför vårens .och s.ommarens aktiviteter in.om .olika ung d.omsgrupper i församlingarna har ÖP etablerat k.ontakt med några unga damer från 'Krj ~t liga sk.olungd.omsgruppen i Va sa. Deras första hälsning fra m förs i f.orm aven dikt av Ylva Eggeh.orn s.om de speciellt '"ett om för vår tidnings läsare. Författarinnan .Ylva Egge h.orn är 24 år. Allt sedan liten har h.on i P.oesif.orm fört ut '-. Ordet till--sina läsare. För jet ~a i paneldebatten, övre bilden fr.v. Erik Häggman, Thordis Sten, Paul ,.Backman, Permesta gör h.on det i tidnineen Fbme ocb Kaj Smeds som diskuterade danskrisen. På nedre bilden instnlktionspanelen: Chris Dagen, men varje vecka med . . Stolpe, Per Thomasfolk, 1'oin östman, Eivor Eklund och ··Henry Alni. verkar hon .också med en krö nika i Expressen. ' C BLIR FÄLTET öVERBELASTAT med fyra nya instruJitörer, en teatersekreterare och . . skolnigssekreterare ? Blir föreningarna cetralstyrda från SöU-kansliet? Däremellan förkunnar hon DEr VAR DEN andra frågan som midvintertinget hade att disktuera. Diskussionen här numera sitt budskap gen.om att Wev dock inte särskilt livlig; dansverksamheten~ intresserade tydligen mera. resa runt .och läsa egna dikter samt vittna .om Jesus .och hans Men Börje H e I s i n g me budskap till alla - inte minst S t .01 P e framhöll i visste vilka pr.oblem man hade iDJedning att instruktörer att behandla. Och det var tyd nade att det~nte är ' någ.ot fel till de unga. _ heböver stöd från fältet för ligen fallet för de flesta delta att . en anställd verksamhetsle komma igång, .och att verk gare, efters.om både panelde dare jobbar m~d allt S.om behö _"~d.ormerna s.om skall ge batten .och den övriga diskus ver uträttas i· föreningen; verk oras b.orde k.omma från si.onen blev lam .och knappast samhetsledaren skall k.o.ordine ra .och skaffa fram funkti.onä Det är fältets.om skall ~edde . till någ.onting. vilka verksamhets Tikkala .och gruppen k.om rer .också till danser .och bing.o. instruktörerna skall d.ock fram till att fältet sij.kert Det böll .också Alm med .om. Benny Kiviniemi gav .orkar med fyra instruktörer .om instruktörerna båra .orkar instruktörerna ett .ord på vä med fältet. Instruktörerna skall gen: Då ~ instruktörer någon gång inte verka s.om verksamhe1:s1e ·ungd.omssekrete- dare- åt föreningarna, utan me vis~t sig i , Karleby uf har de Instruktören b.orde ha ra s.om rådgivan,de personer, bara talat .om hur många kväl en dag i veckan på k.om s.om startar vissa a'ktiV'iteter lar i veckan de j.obbar, f!1!stän _ _aDtaIliSJiet tillsammans med .och följer med så långt att det vi som jobbar frivilligt satsar kommunala sekreteråren säkert börjar .fungera. Grup ungefär lika många kvällar. .tt båda skall veta vad den pen k.onstaterad.e .också att fa Därför behöver den - instruktör sysslar med. Det blir ju ran för centralstyrning .inte·be som eventuellt besöker Karleby uf inte alls tala .om hur myc ftDligare · att det är ung hover vara enbart negativ; ge n.om instruktörerna kan man ketoch med vad han j.obbar, få g.oda ideer s.om prövats in utan i stället kan han försöka göra någonting! .om andra föreningar,

Här är Ylva Eggeh.orns h:i I:. ning till de unga i Österb.olw · ten.

Ska vi dela

Det var en vanlig dag vi satt J

Köket och hade köpt en coca-col,,·

Jesus och jag det var varmt och dammet flimrade I solbredorn8lll ska vi dela .s a han vi hade ett småfranska också vi åt och såg på varand~a diupl genom solröken jag var Inte .rädd ens när ha_. gick det stod en tom flas~ kvarpå bordell och lite smulor: vi ses sa hall och jag · såg den diir klara skälvningen I lians steg som betydde: nu r. men sedan ~örstod jag våd alltihopa betydde den där dagen Joh. 14: 1.

Ingemar Olsson & Go hade Ingen 8vA.rtghet att engagera pu • Gruppen tyckte att en vik bUken. ,~_ tig uppgift för instruktörerna v.ore att akti~ra .' t.onårsklub

barna i alla föreningar. Vidare ':;,~ven5ktoppen ', .. , . borde de ägna sig åt att få ig-ång barnverksamhet .och ak 1 Waterloo (ny) tivera flickorna in.om för - · Abba KONSERTEN började från GOSPELSANG kan VAra' eningsarbetet. _ 2 Min kärlekssång . tiil Dej (ny) spontan, det upplevde de ~OO den ,problem&.ituati.on vi It'ver I panelen satt Henry A I m, ungdomar som samlats ti)) i som ungd.omar i dag med · Lasse Berghagen g.ospelk.onserten som anordnnts klyftan· meilan fattiga och rik" Eiv.or EkJund, T.om ' öst-' 3 Håll Igång · I skogen m a n, Per T h o m a s f Q I k av frikyrk.orna och ungdoms Qch hur vi medverkar i ett Lasse Berghagen ~lIttku T i k k a I a som satt .och Christer St.olpe. nämnden i Håndelsläroverkp.t i förtryck endast gen.om att leva i den grupp som Alm såg de fyra instruktö 4 Du lever som du en ~ång Jakobstad. G6spelsångaren JIJL som vi gör. Sedan f.ortsatte har lärt instrukti.onsverk_ rerna s.om någ.onting positivt. gemar O l s s o n från örebro k.onserten att ställa fråg9r och Streaplers konstaterad~ att det liks.om alla de andra. Han an i Sverige gen.omförde tillsam ge svar både i sånger och mel att få fram ett resuI såg .också 'att instruktörerna 5 .::g m aftonen mans med sin kompgrupp Mur lan'nack._ . eftersom man inte riktigt bör känna till den administra i re trUmmor och Kjell bas, en Hootenanny Singer, Ingemar Olss.on har gett ut trivsam och tänkvärd Kväll för tre LP-skivor i Sverige och på tiva sidan. 6 På världens tak dem som samlats. dem medverkar flera av Sveri- . östman ville ha mera ledar Vikingarna ~~ ' "oIning: .och ·h yste farhåg.or Sångtexterna och musi!;.en ges t.oPprilUsiker på p'Opmu~i "ör att man i sk.olningsarbetet 7 Spamika ögon : hade för det mesta Ingemar kens .område. Skivorna heter Stein Ingebrigtsen 'mlitar' så st.ora experter · atf Olss.on som ursprung, texterna "Livslevande", "Helhjärtat" o.· vanliga föreningsmedlemmar 8 Va' har du under blusen Rut? hade innehåll och Il\usiken var ':1 alla fall .•." Skivrubriker ;nte hänger med på kurserna,

engagerande. Publiken \ bjöds na kan sägas väl ge uttryck Läntagare, • St.olpe tyckte att föreningar Streaplers . Då musik i .olika stilar från den för den 'livsåskådning _s.om In':' 9 Brooklandsvägen lönen via nas verksarnhetsledare ' skall

'entimentala schlagerstilen till gemar Olss.on repres~nter?-r. en . Hootenanny Singer~ arbeta med den ideella delen,

.. ~{llld calypso. Allsångspartiet personligt upplevd ·Jesustro. • agshanken .och inte s.om prisanskaffare för 10 Klämmiga Katrin_ med calypso fick .publiken att Ann-Louise ~ansson L. Ji... I bing.o .och s.om dansarrangörer.

; tända _och klappa med.

Gospel

.........•..•....•

öSTERBOTTNISKA POSrEN

Med.ikalvaktmastare - nytt joJJb som ger mannisl{okontal{ter VI KOMMER nog snabbt att bli en stor yrkesgrupp, säger medikalvaktmästarna . Kurt A s p I u n d och Goran - P e r j u s på Centralsjukhuset i Vasa. När sjuktransport Iagen träder i kraft måste alla kommuner . ha ambulans , tjänst. För varje ambulans behövs sex personer. Endast en svenskspråkig kurs för m~dikalvaktmästare har hållits i I vårt land. Nästa kurs börjar i aug!lsti vid sjukvårdsläroan stalten i Vasa. Anmälningstiden utgår denna månad.

nya

Utbildningen för medikalvaktmästare är ettårig. pen är jämställd med hjälpskotayutbildningen, men innefattar även utbildning till ambulans föra re. Inträdesl!:ravet · är genomgången folkskola och att den sökande har körkort. Det senare med tanke på ambu ·· tb·ldn· D t .. l ans f oraru I mgen. e ar dock tal om att inträdeskra ven skall skärpas. Vid Centralsjukhuset i Vasa har vi fem medikalvakt mästartjänster, ,b erättar \ -sjuk husets översköterska Karin K y n t z e Il, tre på paliklini ~erna och två vid .operations salarna.

Man vill ha personal som kan sköta fysiskt tunga uppgifter. Dessutom 'krävs numera myc ket tekniskt kunnande inom sjukhusvården. I det avseendet är manlig · vårdpersonal van ligen ett steg före. Medjkal vaktmästarna har ju också en viss teknisk utbildning. Kurt Asplund trivs bra med sitf arbete på kirurgiska polikliniken. Han har ordnade arbetstider och hygglig lön. Han tycker om att ha att ·g öra med människor. Redan från tonårillg har han varit intresserad av vårdarbete och bl.a. ,deltagit aktivt i det frivilliga Röda Kors-arbetet. .

Göran Perjus och Kurt Asplund har en massa teknisk utrustning kring sig i gipsrummet på kirJlrgiska polikliniken.

lägger gipsförband och tar 'bort förbanden. Vid behov assiste rar han läkare och skötersJwr på kliniken. Även en .del .skru: vande, maskinservice och tek niska uppgifter ingår i arbetet. Asplund är en av de tolv medikalvaktmästare som . ge nomgick den f.örsta kursen ~id

jul.. Han har tidigare arbetat på sjukhuset och på ambulans. Även nu extraknäcker han som , ambulansförare. ' Göran Perjus ' har tjänst på akutintaget vid Centralsjuk- huset sedan i januari. Han är hemma från Kristinestad och var tidigar.e postiljon. Hans . Men fl~re avd.elningar fråg3r Hans huv:,-dsakliga arbete Vas&_ s4ukvår~l~roaJl8talt ~ch tjänst innebär arbete även på au efter sådana befattningar. ' sker nu gipsrummet. Han som blev utdlmltterade fore kvällar och under h.elger, ffi gång i månaden ungefär iltt vaka. Trots detta anser ban själv att det är bättre att arbeta på akutintaget än på -ki rurgiska ' polikliniken.

Hoppsa~

var världen så .ljus!

- Inte dröjde det så länge innan man slutade engagera sig i patienternas problem, 'sä ger ban. Vi gör vårt bästa för att ge d~n vård de behöver. Vi har närmare fiundra patlenter per dag. Trafikolyckor och arbets platsolyckor är vanligast. Mest arbete är det morgon och kväll. Särskilt förstås f·r edag och lördag kvällar. Men DOg har vi märkt br!} att trafik· olyckorna min.skat_ sedan fart begränsning~ till 80 km i timmen infördes, säger Perjus.

Bland de krångligaste pa tienterna är annars ölfulla t ~m åringar. När sådana kommer in ka~ medikalvaktmästaren behövas som moraliskt stöd ~t vårdperson~len. .. .. .. - T~når.mgarna a;, varr7. 3n t.ex. pohgubbarna, sager Perj~s. Iblan~ f~ vi lov. att ta bl~ ett sarskilt fyllerIrum som.. flD~~ I?å a~uten. ., Lonemassl~ hgger medl ~al vaktmästarna en löneklass över hjälpskötarna, men tre klåssei under sjuksköterskor na. De har löneklass y 12 vil ket utgör ca 1.200 mk i må naden. Alla de Som blev klara wed sin utbildning till jul har fått tjänst. Behovet yäntas dock öka kraftigt · när hälsovårrls centralerna börjar inrätta me dikalvaktmästartjänster och efterhand som ambulanstjänsten utvecklas. ~ Till kursen som börjar i RU gusti intas 16 sökande men kursen kan starta med 12. I maj 1975 kommer utbildnin~en att vara avslutad.

UJ-mapp ko,m pletteras I.R,dare, drog riktlinjer DE~ VAlt HEMSKT vad värl den var ljus, och 8tor de88

utom, tycker fölet Lady-VaJen som för första pngen koounlt ut ur siD box för att -upp~ ,v ärlden pA tre ~eckor fiDe

ben eu soU, vloterlJag.

Man deiona

rent bländad 'På

.,1Ir {Ju I

första

opptäektsfärd,

ocb · . - just IngentIDg. ' ,Och IlDÖn är d_tom kall

man

helt plötsligt hamnar I clriv.aD.

LADY- VALENTINE föddes ,på . Bunebergsgatan 5 febrUAJ'l I

Jakobstad. Manlman Patsy Valentlne som. är en ameri· kansk vannblodstravare fAr ägna den ' närmaste tiden åt 81n modersgärnlag; rorst i juli får hon' stäUa upp på travba- . -Dan igen. LADY- VALENTINE var lyDd av upptäckar~lädjc

så

att hon var 8vär aU få på bilden Och meIJao glädjeskutten. Patsy-VaJentlne 'v ar mest oro Ug för avkommans förehavan

den.

DERAS AGARE Sigvara ~ ö n n g å r d hade jobbigt att hålla dem i styr, men han hade hjälp med det av Mi, en åv de mckor 80m ofta ställer upp som frivilliga 8talldrängar på 8in _fritid. Det förklarar också att det på bllden verkar 80m om han hade tre arma.i" och fyra händer; bak'grunden finns Mi som ger PatBy-VaJen tine en lugnande klapp. Men hon kom inte med på blklen.

FEMTON ungdomsledare, förtroende- och tjänstemän tDom FSU och ' landskapsorganisationer.na, jobbade fram grund materialet för ett komplement ,t ill of-mappen då de var samlade på SiikaraDta . kurscentrum måndag-tisdag. För eningsledarbandledningsmaterialet (vilket långt ordJ) .skall börja med historik ~h f~rtsä.tta bl;;. med målsättnings frågor tör den finlandssvenska ungdomsrörelsen. De 'femton på. Sii~a.ranta dr~g alltså upP . nktlm~erna for mappens komplettering. Avsik ten är att dessa sedan skall överlåtas åt någon person som åtar sig att skriva och redigera materialet som skall I utges av FSU. Ledarna diskuterade också verksamheten, bl.a. tonårs-, progI'?-m-, nöjes och teater verksamhet,!m.

Yida~e gjordes ningen för lLl'~~lt::Ui:l.n;t::lj[Ul{""' riet i Vörå i höst. Detta d I b tå t f e s es avet yra långt seminarium för ledare, för uf-rörelsens och dels ' aven tre dagn:r ungdomspolitisk konferens

sedd för kommunala ' och ra ungdomsarbetare•. -,

Torsdagen deg 28 mars -

191(.

,öSTERBOTTNISKA P ,o.ST,EN

IF--orso..k i

;r ' )

--~

Brage i Vasa firade traditioSom , belägg på dettarecite- visan Jungfrun triider fram på nell vårfest i Stadshuset rade Torbjörn G l a d tvA. baJ.- riddarens golv. Melodin till lördagen den 16 mars. Festsa- ' lader. Den förs~ handlade om denna visa är känd som Ora" , . -. " len var nästan funsatt när de herr Helmer och var, mycket vaismenuetten, vilken dansades ' , folkdräktsprydda spelmännen, dramatisk. ~n andz:a. balladen av danslaget. . sångarna och fol kdansarna ' tå- belyste Bendlk och LllJa och deMenuetten,- den sirliga dangade in med fanbäraren i sliet- ras tragiska livsöde. Den se- sen, kallas dansens drottnjng~ ., sen. Spelrnäimen spelade unrler nare balladen dansades av Den kom på 1650-talet till det O intågandet Sol över backen . .. danslaget under ledning av Ru- franska hovet. Den fick snabb och det hela gjorde ett impo- doll S v a h n . I en ballad var spridning i Österootten ' och / det för övrigt vanligt med 60- dansades flitigt, på bröllop, speDel'8Dde intryck. Kören som dirigerades av 70 strofer. ciellt i Oravais och Vörå. FÖR FRAMTIDA långfärder i rymden måste man ,u pprätta F olke N y b e r g sjöng därpå De äldsta ' melodierna som William Hägg kunde e~ter ' ett slutet biologis~t sys tem i kabinen. Där används väder Brages signaturmelodi. Stina frambringades med instrument detta konstatera att det .f.)lk som föda, samtidigt SOlD de syrsätter kabinatlDGsfäreJl. och G e u s t berättade i sitt hdls- var lockropen och vall-låtama, ' liga har kommit tillbaka._ Det befriar den från koldioxid genom fotosyntes. Vid Kiren aiDptal att namnet Bl'1..ge vilka spelades på enkla näver- folkliga är nu pop, ex. ' på detta skijinstitutet för fys ik i fJen östsibiris ka s taden Kras no kommer från en fornnordisk .instrument. ' Ur «essa näverin- är Kaustby-festivalen och 0,ta jarsk har fors ka,re tillbringat eU halvår i en försöksan as och betyder sol. strument kunde man få ca fem liga spelmanslag som tagit läggning med ett sådant '!I-ystem. Den är placerad under Brageför.eningar ' fi~ns förut- toner. Instrumenten utveckla folkvisor på repertoaren. jord mellan institutionshyggnaderna. Efter en lång under _ i Vasa också i Helsingfors , des .så småningom och på 1100 . ' .. jordiSk gång stöter man på anläggningen som är av ros t fauns dylik.a. föreningar talet kom de första stråkin Man fr~gar SIg då, var~or ~et . fritt stål med massiva dorrar~ i Viborg och Jakob~tad. strumenten. F"örst ' på 170ft-tafolklIga har kommit t:!.I Geust berättade. vidare let var fiolen ett allmänt in baka. Många påstår att det ar Uppe på en brygga kan man En av de fyr~ i experimen .. ett romantisllt griller utan överblicka experimentlokä lerna tet, läkaren Nikolaj Petrov, be:' att Vasa Brage ager en h ('m- st'rume' nt. med hjälp aven TV-anlägg rättar: ning. De är uppdelade i fyra Vi bakade bröd själva. sektioner på 75' kbm vardera. Och gott var det! Vetefält et En sektion består av samlings var uppdelat i lotter och var rum, kök, sanitetsutrymmen femte dag hade vi "höstskörd" och -ett mindre privatrum rör och' "vårsådd' ~. Grönsaker fick som uthyres för oliI samband med ' brö!fopsse- verklighet och-, en sorts tz:ån- varje m~dlem av forskarlaget. vi ganska snart på matsedeln. b eftDernang. Nya medkm- derna utvecklades olika musik- sjunka till den gamla ti<Yen. Här finns TV och telefon. Var Experimentet var uppdelat i ..ar till kören, spelmanslaget varianter enormt. Man speJade Brage motiverar med att i je morgon hålls en halvtimmes tre etapper. r två månader tick folkdaIHIlaget hälsades väl- brudmarscher, skålvisor, brud- den gamla folkmusiken fin~s frågestund med teamet. vi syre bara. från vetet och '"-'ahissvisor, skänklåtar m. m ..harmoni, sirlighet och lugn Två av de övriga sektionel" grönsakerna, sedan både från )Il delta sjöng kören Nu ha- Spelmännen gav exempel på en som åagens jäktade männ;'1ka na är s.k. fytotroner ~ anlägg chlorellan och vetet ochslutli • k-omml't . . . brudmarsch som härstammar behöver. Anknytningen tm den ningar med konstgJ'ort klimat gen bara från chlorellan med Jag William H ä g g berättade att från Munsala, samt en låt som levande natur~n är märkbar 'för växtodling. Här odlas vete periodisk tillkoppling av fyto sIår vakt om det folkli- ursprungligen varit en skänk- och ett ord som ofta återkom- på en yta av 17,5 kvm och tronerna. Vad är då det foikliga? låt. Som tredje låt fick vi hö- mer är stillhet. grönsaker på 3,5. Kraftiga Här som så ofta förut i il' den kultur som 'växte -ra en polSka vars text börja.de: Med dessa vackra d I _ xenonlampor ersätter solen. På rymdforskningen har veten konfronterats bland allmQgen på landet " Mosters märrin ha plomv a i tades första delen avo;ro:;:~_ plaStf0kl.~ed har man bfått t-tfr~ skapSmännen .t1ndssamhäilet, då t .ex. tjärri, hur i viida väädin ~ka met och en kort paus tl st ,fina s or ar genom eva mng med att vi fortfarande vet sl t..a_IIII-.mltv4!rk och musiklivet vi fo åpp on"? . . . Efter denna började s:el!a::~ med spillva~ten och konden~at lite om vad människa'll är för laget med tre folklå tar. Den 'av avd~?tmngarna ~rån vax någonting. Många komplicera sade vidare att de på denna verkligt riviga pals- första hett e Esters polka, det terna ' sJalva med tillsats -- av de problem återstår ännu att lösa. YåIorna inte finns bevaka följde spontana applå- knyckte säkert i benen för salter. ... det var först i bör jan på der. många under detta framföranI den fJarde sektionen odlas - Människan utsöndrar <,m •• • Hluet som man började Kören sjöng en vallvisa ~rån de, sedan spelades en schottis chlo~elI~lger. De absorberar kring 500 olika ' slags moleky upp visor och melod ier, Dalar~.a samt en Danslek, vllk~ och sist hörde vi Gra:nnas-Jep- koldioxid och vätskeavdunst ler ocn konsumerar hundra dl var mycket improvi båda ar nyarrangera de av. SI: pas valsin som är en låt från ningar och ger syre i 'utbyte. tals, säger professor Gitelzori _r..1e gurd Snåre. Text och muSik I Munsala. vid institutet. Atommängden i dessa är mycket ·gamla. I vall de element som utsöndras och till uppskat . Danslaget visade sin skick blomsterhyllning. B visorna finns ingen best~imlil Eft de som konsumeras är exakt takt, vilket bevisades av ett lighet i en dans dans som he tade person.~r I rage. , -er densamma. Uppgiften är att så . kt som mOJ "' n'gt som folkdanspar som dansade till ter Alle mains -totur och i en detta . gav koren ett . extranum d S" e k onomls I , om en Danslek, där ingick allt från dans fr ån Pyttis som heter mer och . fprtsat~e me Im- gruppera de utsöndrade ato Fem engelska, och dansaS' en kellot och Skymnmgsdansen . merna i fören ingar som män si.. dansvisorna var myc hambosteg t ill valssteg. Visor som fick en framträ bart av flickor. Pojkarna dan Som värdig avs lutning på' en ~iskan kan konsumera. vanliga, tilI dessa . an sade därpå en skånsk Skobo inga instrument, man daJlde roll var .ridda rvisorna. Det är fullt möjligt att vi dans, och sist fick vi se Trond myc~et uppskattad test sjöngs De högre ståndens visor kom sjöng och hade en fe rheimar som var en norsk ka Slumrande toner uniSO'llt. Stäm om 25-30 år i stället för de ner till folket och omvanrlla Dessa ballader ' som ningen som då rådde i sa ien nuvarande omfångsdka an,.. drilj. år utformade av des. " denna ruskiga vårvini erkv:Hl läggningarna har fått fram ett Torbjörn Grad reciterade det Kören sjöng 'De herdar och kan inte beskrivas, deh m åste portabelt levande '-'tillskott" till dramatiska innehållet i riddar~ herdinnor varpå fö),j de upplevas. AMS människan som är hennes full ständiga "motviktn i fråga ' om ' ämnesomsättningen. ITillSiJT'" ans kan de då vistas utanför jordens biologiska miljö. Inte minst VIktigt är det att detta 1.4. 1974 kau tjäna som modell för hur man mest. ekonQmlS'kt och f y TRYCKSAKER POSTKORl' BREV

swlogiskt fullvärdigt skall 10sa , Övr.hi II lh: r . Hnland ' SkaRdr·, u \lr.la nder Skandi Övr.lä nder PiJtlanö Skanäi Finland livsmedelsprobfemen pA jorden. mk navien mk mk Jlav~n mk n avren mk mk mk mk 0,50 . 0,50 0,50 B o r i s K o n o v a J o v APN) 0,60 0 ,60' 0,70 ( PAKEr inom Hnland 1,00 1 ,00 0.40 1,20 0,35 0,35 1,00 1,00 0,60 0,60 1,60 Viktll i'" 0.60 m~

O,f}() ) ; O,f}()' 2,00 2,00 3,50 0;90 2,50

1,50 3,00 3,00 l>,5e 1,SO 4,00

1.50 3 ' :. 2,60 4,00 8,00 11 ,qo 2;SO Sk ·c 2.50 :'.50

4,40 4,40 ':.00 17,50 17,50' lO kg 4,00

slutet system . h··-I Japer oss att 'lösa vara näringsproblem ~

En samling 'kring det folkliga

1. _- ,.,

·pnSTAVGIFTF~NA

....

, Finland för \'ade roljande SOO g. 1.00 mk.

I Finland för varje foljande 1000 g L50 mk. till lill a övr, länrler 2.20 mk.

15 k g 20kg

.50 ,00

REKOMMENDATION . . ....... föl' paket är 20 kg. . . . . ...,. .'t et för postfinändelser

9d4c..

h ,,(;,ad och lin ull a ndet 2,00 ,mit.

1..- ,

•

U ________________~--------------------------------Ö--S-T--E-R~~-O--T-T--N-I-S--K-A--P _ _O_S~T~E--N---------------T-O-nd--~ag~e-n--de-n--28--m-a-~----t-9--74

USA-stipendia~ •

!n~ressant

•

Vörå

•• ar Norrvalla • ,e XperIment språngbräda för idrottsunga

O FRÅN STADEN The Dalles i Oregon, i det fjärran belägna USA kommer 18-åriga Varal L u k a s. Carol gick i sin hemstads,\ The Dalle~, collag när hon av' en slump fick kontakt med AFS. AFS står för American Field Service, och var ursprungligen en ' arne-' . , I'ikansk ,frivilligkår, som under andra världskriget skötte om ambulanstransporter ' på : krigsskådeplatserna i Europa. Efter kriget tyckte de som verkat på krigsskådeplatserna , . att man även i fortsättningen skulle hjälpa, inen nu genom att ungdomar från hela "ärl i den fick utbyte med varandra.

Det som krävs, för att få ett stipendium, berättar Carol, är att man skriver en uppsats om sig själv och sin familj. Sedan kallas de bästa uppsatsskriben termi till en utfrågning med AFS representant. , , Om man då motsvarar den bild man kan 'ställa på en ung världsmänniska av i dag, ja då är man antagen. Carol' lämnade USA i augusti 1973, och flög- tilf Helsingfors tillsammans med ett tjugotål andra amerikanska kamrater. Hennes hemvist i Finland un der stipendieåret blev Vörå, vil ket berodde på att fru Marga reta E h r m a n själv varit , i USA som AFs-stipendiat. Hon är . tillsammans med sin man Torbjörn Ehrman värdpar för fröken Lukas. Före detta ~tipendiater anlitas ofta just som värdfamiljer åt unga sti pendiater. Det som skiljer Carol från ~e andra stipendiaterna är att Carol bor och lever på folkhög skolans internat tillsammflns med de övriga eleverna. Den vanliga formen är att stipen diate~ är , helt inackorderade hos sin värdfamilj. Denna nya form verkar ha slagit väldigt väl ut, och mel lan Carol. och de övriga ele

När carol plockar fram sin gi tarr ocb börjar sjunga samlas man gärna för att lyssna. . verna har det vuxit fram ett fint samarbete. Torbjörn Ehr mim som är rektor för skolan, är nöjd med detta försök, som dels gör att Carol på ett na

'Vörå, folkhögskola

'flyttar' ,till Öland

o VöRA folkhögskola kom -.. _yöråelevernas buss lämn!ls mer att förutom den redan i Abo för att följande mor gon övertas av ölänningarna tidigare planerade skidvec kan i Lappland i slutet .av som åker till Vörä.. Vörå april äve~ att fereta en re eleverna övertar i . sin tur öläimingarnas buss i Stock sa till Öland. I slutet 'av februari fick holm och åker med den ge skolan ett erbjudande från nom d,et vårliga Mellansve Ölands folkhögskola att ord rige och kör över den drygt na elev'utbyte. Ölänningarna 6 km långa ölandsbron till ville komma till Vörå folk- , Ölands folkhögskola. högskola för att där få en - Vistelsen på öland får for inltlick i finländska förbå1 men aven enveckas läger landen, - studera finländsk skola, dvs. ' nntn kommer ' att kultur, historia osv. Samti genom föreläsningar och digt ,erbjöd ma;n eleverna vid studiebesök bekanta sig med Vörå folkhögskola att kom Sverige i ~lmänhet och ma till öland_ och där få Öland i synnerhet. motsvarande information om Vöråeleverna ser fram Sverige. emot ölandsresan och för Resan till öland företas i väntar sig att få ett rikt början av maj. ' Lördagen utbyte av den. Intresset är den fjärde avgår buss till speciellt stort för ölands Abo varifrån man reser \ vi unika , natur och rika his dare med: båt till Stockholm.. toria.

turligt sätt kommer i konta.kt med jämnåriga, och får en .in blick hur finländsk,a ungdomar lever både inom och ,utom sko lan.

'. Carol som redan pratar bra svenska är med på så många lektioner som hon hinner. Väv ning och matll!1Ining varvas med psykplogi och idrott. Vin-' tern blev en ny upplevelse för Carol, då hon inte tidigare i sitt liv åkt skidor. Det har hon nu i rikligt mått fått prova på. Folkhögskolans sportlq,vs vecka i Äkäslompolo blir nå got av ett mästerprov för - henne. Musik är något av ett livs elexir för Carol. Piano, gitarr och en fin bärande röst gör att man gärna lyssnar på hennes tolkningar av ameriKansk folk musik. Mångsysslaren Carol har även andra konstnär.~iga anlag, främst då målning och keramik.

- Några sysselsättningspro blem har jag inte, säger Carol. Det är nästan tvärtom, ett år är för lite tid, vilket också är ett gott betyg åt v~dfolket och skolan. Hennes framtida planer för , sommare n ar en resa med den övriga AFS.- gruppen till Sovjet och sedan blir det hemresa för hela gruppen. Carol har i dagarna .blivit antagen till ett av Oregons finaste, Collage The ' Reed vilket ' honglädjer sig _ _ _ _ _ _ _ _ _ _.:...._ _ _~-----------~ mycket över.

NAR VöRA folkhögskola star tade i början av seklet 1907 var tiderna och förhållandena betydligt annorlunda. Då arbe tade folkhögskolan tör att jäm na ut utbildningsklyftan mel lan landsbygdens . folk och stadsbefolkningen. Tiderna var sådana att lIP-g domarna knappast hade någon möjlighet till utbildning I en jordbruksbygd där allt gjordes tör hand. Tesen , "andens och handens" utveckling myntades och förverkligades i dåti.iens foikhögllkola. Aren gick. utvecklingen In om jordbruket fortskred och fordrade ' kunnigt folk för att skötas. På folkhögskoll1ivA möttes detta nya med agrono mer och tekniker. klara ' att släcka bildningstörsten. Som man ser förändras folkhögsko . laiJ- i takt med samhällskrav ocp utveckling. . I dag har vi 1974, o~h Vörå folkhögskola står inför en ny tid, Rationalisering .och puto matisering har gjort att !olk har en massa fritid, under vil ken de vill aktiveras. Samti dl~t" har vi på sportfronten hal kat efter, framförallt då efter _ öststaterna. Dessa problemställningar har Vörå folkhögskolas ungdoms och idrottsledarlinje tagit sig an. och löst framgångsrikt. Norrvallalinjen har både en Idrotts- och ungdomslednrin riktning. OM VI koncentrerar oss på idrottens problem, har det vi sat sig att Norrvalla ger ett gott resultat. Under , läsårets 34 veckor har man möjlighet att utveckla sina iarottsliga talanger, och kombinera det med studier, Om man :jämför

med östtyskiand, Idrott~ns fö regåp.gsland nr 1, så är prin cipen densamma: utveckling och ldr'ott hand I hand. , Framför allt för idrottsung domar, som står och klappar på porten till de stora fram gångarna, betyder ett Norrval laår mycket. Den allsidiga idrottsliga utbildningen, p'3yko logiskt stöd av kamrater, och målmedveten motivationsinrik tad idrottsutövning är faktorer som väger tungt. '"",, HUR SER då framtidsplaner na ut för Norrvalla '? Och vad krävs av ' Norrvalla I framti den? De framtidsplaner som när mast ligger på lut ä.r ' att Norrvalla bill' - tvåårig, ett krav Ilom alla folkhögskolor måste ta ställning till. Att kurstiden bill' förlängd men- ett år innebär nästan att Nor~ vallalinjen får institutstat.us Skillnaden mellan Norrvalla och · Solvalla kommer Inte att suddas ut, utan båda !!ikolomas profiler kvarstår. Båda' skC'lor- _ na kompletterar varandra även i fortsättningen. Kanske för bund och föreningar genom ett stipendiesystem ' kunde ge 10 vande talanger möjllghet att studera pI. Norryalla ett A" varefter föreningarna kan 'ut nyttja sina adepter I instruk , tions- och träningssysslor. VAD KRAVS då av Norrvalla för att möta dessa kräv? Främst då att Norrvalla projektets_byggnadsplaner rea liseras, och i takt , med dessa , även föreningår och förburu) får upp ögonen för denna nya möjlighet att skola sina idrotts män.

S· dO •

Gunnar Rosenholm själv 'ltt med....erka. Alla 'som är intresHEMBYGDSFORSKNING. so- serade av hembygdsarbete tiar ciala frågor och de ungas möjliihet att där påverka ;:len rådvillhet och otrygghet nya handledninsens utfcrm skall diskuteras vid det "tu- ning.

dieting som Studiefrämj:mk

Elly S i g-- f r i d s ommer det i österbotten och Svens- a tt ta upp d en nya a"ktenskflps ka studieförbundet ordnar lagstiftningen i ett in!ednings om lördag i Evangeliska anförande i anknytning till folkhögskolan i Vasa. kursen Vår sociala trygghet. Gunnar R o s e n h o l m s stu- Hon kommer bl.a. at~ ställa diehandledning Operation hem- ~ynpunkter på föräldraskolnin bygdskunskap har rönt myc_gen, kvinnans rätt att behålla ket stort intresse under denna sitt flicknamn -efter giftermålet samt fö'rlovningens och lysnin studiesäsong. Ungefär hWidra ens uppgift. Detta är ett äm studiecirklar i ÖBterbotten h ar g , . ' ne som i hög grad borde samlats kring hembygdsfrågor .. tressera de unga. och hembygdsforskning. F or-

slag 'föreligger om att RosenSom tredje inledare medyer

holm skall skriva en ny ~tu- kar Margaretha R y t ö h (I n

diehandledning och ytterligåre k a. Hon skall tala om de

utveckla frågan. ungas situation i dagens

Vid studietinget . kLL.!ler hälle.

tu letlng

Torsdagen den 28 mars -

1974

öSTERBOTT N IS K A PO_ST EN

Trettioårig som blir verklighet" -Fil-m a något begriinsat

- filmen kqnbli rolig.~

lärargärqing Simhallen· projekt premierad O VÄVLÄRARINNAN Elvi G r a n s, en populär gestAlt på Vörå folkhögskola, fide Tälförljänt FiIilallds foJk bögskolförenings -förtjänst tecken i guld på fastIagstis dagen då skolan firade sitt ~Ievförb~dsmöte. Det -är en tungt vägande kulturinsats, ~n lä.rargä~ning omspännande en så lång iidsperiod inRbär framhöll direktionens nlfö;ande William H ä g g iU tal till jubilaren. . , EJvf Grans berättar gärna hur det var förr på sko-~:gare

v-ar

. g

va~nm en

D SIMHALLEN vid NorrvalIs' kommer att byggas i å r, I si~hallsbygget ingår ett modernt kurskök, matsal som I<ltn delas i två -lektionssalar, samt en kraJtba ll. Vörå folkbögskola-Breidablick!Norrvalla- erbjuder nästa läsår en ny stimulerande miljö för sina elever. _Simballen och krafthallell ska ll göra idrottsundervisningen mera må ngsidig ocb ändamål!il'lllig. Det är, nu slut på r esorna till Storkyro ocb Vasa simballar. , Norrvalla kommer dock inte lordnandet av ba sa r, t idning, att sluta att satsa på idrotts- olika praktika rbeten, kna tte anl~ggningar i och" med ~ctta träning, Botni~lopp~t, Norrval prOJekt utan fortsatter dl r~kt ,-Ial. och Breldabhcksta fetten , _med planering aven bOllha l,l,: arrangerat o,lika Skidtäv,lingar, Skolan~ rektor TorbJorn samt lett ohka kurser l med E h r m a n berättar att elev- borgarinstitutet och delta git i materialet är ova nligt gott i barn- och ungdomsverksaluhe år, ?e målsättningar -,sk ~ lan ten iVörå, , haft I ~råga om undervisning-I Stämningen på skolan är c;od en har I stort ~ett uppnåtts, 10Ch öppen, kamratskapet eleI Trots ehtt t~tt Pdrobgram ;'fJar verna emellan är friktionsfritt , e everna unmt me arn le", a r- - A d å" I , kurser, friidrottsdomarkvrs, I lit etta tyder p att VI I rJ1.{iJ f" tah "' l k 'jOO k I kan avsluta ett trevligt och gi ors Ja p urs, sim a rar urs, teater, skapande verksamhet, vande läsår.

YDdintresset, berattar hon, orna måste köras ut ur ri\"Salen kl. 10_på kvällen och I o

•

var tvungen att låsa där- i

ren (ör att de inte skulle börja

ri~a redan kl. 4 på morgonen , !

Under de 30 -år.- som Elve

Grans tjänstgjort på Vörå ;

ögskoJa har mycket för- I

.......ts Eleverna var själv

ni med lärarna och .ilic- ,

då de hälsade, :

lD2Il

* G å

tillräc kligt nära motivet som skal] fUmas!

FILMA ETT PAR-TRE RULLAR kring ett hegränsat 'äm ne! En sådan film h lir håde roligare och intressan ta re än strödda scener utan sammanpang. Det bästa sättet att ,-s malfilma är att välja ett ämne och göra en liten film omkring det. På så sätt når man enhetlighet i filmen den blir inte så ryckig ocb osammanhängande som när man tar några scener då och nl\gra då .

Rektor Torbjörn Ebrman böjd över sitt kanslIarbete.

Sportlovet är ett tillfälle när det verkligen passar att göra en film på -"riktigt", Ämnena ger sig av sig själva. - skidutflykten, kälkbacken, vinterresan ' .. -. Det är bara att välja i högen och ta det som passarde egna förutsättningarna. Ägna gärna ett par-tre rul lar åt detta ämne. Skildra det lite mera ingående än ni kan ske annars brukar göra när filmkameran är i gång. Skillnaden kommer att -när kas, det garanteras. FiJmen blir intressantare.

kramar - en snöboll, av ett skrattande ansikte ... ·Växla /) vidare mellan olikl! scenlängder. En närbild behö ver ofta inte ses så länge på duken - åskådaren hinner än då uppfatta innehållet i scenen. En vidsträcktare bild behöver kanske ligga längre kvar för att alla skall hinna se alla de taljer.

• Motivet skall röra sig

Oftast skäll man hålla kame ran stilla när man filmar. Det är motivet som ~~all _rÖ~a sig, _ sonlighet, alltid öppen för nya Att röra kameran fram och ideer vilket gör att hon lätt • Gör gärna ett enkelt tillbaka _över ett landskap för manus! anpassat sig till den utveck att få med alltiIIg ,är förkastling so'm skett inom folkhcg Snälla ni, avskräcks nu inte Ifgt - - ..sådan~ s :k : "sprutinål- ~ skolan under- den sista · tiden. av detta! Det är inte meningen ning" gör filmen ,- orolig och att ni skall försöka efterlikna onjutbar. _En ,.pånorering öve~ Ingmar Bergman. Det enda Ai ett' landskapsmotiv måste gö- _ behöver göra är att före film-ras 'mycket långsamt och från ningen på ett papper fästa ner den ' ena -sidan till den andra, några stolpar hur ni hade tänkt inte hit och dit./ er att filmen sku'lle göras, Lite Många smalfilmskameror har grann kring inledning; _ hand numera s. k. zoom-objektiv. lin g och avslutning. Det blir Med dess hjälp kan man göra mycket lättare på det sättet "åkningar" med kameran un I att få en logisk berättelse som der pågående filmning. Genom - för handJiilgen- framåt. att vrida en spak eller liknan ', k å tt .. l - J de ändrar man brännvidden på ' F örs ök oc s a vax a me objektivet så att motivet ser lan scener av olika längd, tag ut - att komma närmare eller na på oli~a avstånd, I allmän försvinna bort från åskådaren, het håller' sig amatörfilmaren Den effekten skall användas på respektfull halvdistans, vil mycket sparsamt annars ket gör aTtt flJ~en bh~drtat,! mkt0 blir -'filmen orolig och tröttnoton. a garna VI s rae a F' med zoom , h l' sam. messen helbilder av landskap oc Ik- b· kt' t '. att man kan väl I d å h Il . å o Je !Ve ar nan . e men g annu e re ~p 'a exakt det bildutsnitt man motIv~t med k~m~ran. Titta ~ill ha utan att behöva gå när efter I bruksanvlsnmgen hur d k meran eller avnära ni kan gå och utnyttja mI'.are m~ ~... den 'J' h t ' J t d agsna sig m.,.. . narbIldsmoJ Ig e erna. us e O , . te har en kamera 11 b·'-t m nI In scenerna gor sig a J a a" t t ' kt ställer -, in sig f f k' t som au oma IS narbilder av ros Iga VIS ar ft 1-· f hållandena - kom och grässtrån, av skidbindslen Ie er JUs or som sätts på, av händer som • SE SIDAN Ii -ger hon Rigmor Söderberg goda rAd

Flickorna hjälpte till att filla och stoppa dem. Elvi Grans tycker bättre-om den "gamla folkhögskobn" skulle -det göras _med dess enhetlighet u1.!ln ""_I8d:ra:8SE~r åt eJeverna. 1splittring i linjer och -nivåer,

- -----~~--

IH~n är dock en dynamisk per

I I I

, .

•

ÖS T E R BO T

i' N I S K A- P O S T E N

Torsdagen den 28 mars -- 1974 ------------------------~------------~----------------~--~--------------------------~-------------

•

FOLKFRONTEN och Allen

, de ästadkom bi.a. följande:

gruvindustrin natlonaH.!ler& des, vilket ökade chilenska statens Inkomster med 100 miljoner dollar per år. - över 1.000 storgods tvånp, inlöstes och gavs åt odlarna och IantbruksarbetanJa. - 'kostnadsfri åttaårig grund lIkola genomfördes. Sex anll- . joner böcker delade!! ut gra tis. Högskoleplatsema öka des frän 45.000 till 85.000. - på tre år byggdes SS nya sjukhus. - 1/2 liter mjölk gavs v>lrje dag åt varje barn. _Tidigare tanns I Chile 600.000 un dernärda b$l'Il. minskade _ barndödijgl!eten 1971 med 20,1 %. 800.000 barn vaccinerades mot barn förlamning, en mängd .häl sovArdsstationer grundades och 8.000 personer skolades tör att handha familjernas sociala problem. -:- penslonema steg 1971 med 78 %. - den .mns ta a.r betslösheten I Chiles historia. BI.a. skapa des . i971 200.000 nya ar betSplatser. - 1975 stod 140.000 nya b0 städer färdiga. De bostads !ösa uppskattades tidigare tiu 600.000.

Terrorn i Chi·l e

I DAG har ett halvt år gått ~edan militärkuppen i Chi le. Fortfarande råder undan tagstillstånd. Alla juntans "motståndare" förföljs, bl. a. ger man penningpremier till dem som överl ämnar "motstån darna" döda eller levande. Redan under de första tio dagarna -efter juntans kupp .ar resterades 10.000 personer (en ligt Daily Telegraphs korres pondent), bland dem två FN observatörer som torterades till döds på Santiagos fotbolls!lta dion. De officiella siffrorna an ger nu över 20.000 döda. Mån ga tusen personer sitter inspär rade i koncentrationsläger över hela landet, bl.a. på öarna Daw son, Quiriquina och Alejandro Selkirk. De flesta av fåp garna får aldrig ens e.n formell rätte gång.

römdaste representanterna för ur Chile. Som jämförelse kan den nya sång~Örelsen? nämnas, att denna summa är större än Chiles hela national "Vi bad honom sjunga en egendom. sång för att lätta på stämning en. Han sjöng en cantat - en vanlig folkvisa - .soldaterna M.,OT DETTA arbetade blev uppretade och kros1'lade Folkfronten och Allende. 1970 hans händer så att han aldrig blev Allende överraskande pre mer skulle kunna knäppa på sident efter att ha vunnit en en gitarr. Han fortsatte att knapp seger i valet med 36,3 sjunga, då Slog de ut t änderna procent av rösterna. Detta med en gevärskolv. Senare blev gjorde det möjligt · för Allende att med hjälp av kongressens progressiva krafter nationali serlf en stor del av de utländs ka storbolagen och de inhems ka bankerna. .

• I SAMFU~ET Finland-Chile grundades 29. 8. 1973 på initia tiv av Fredskämpama I Fin land r.t. tör att leda ocb orga ol!lera Chile-soHda.rttetsarbetet I Finland. I - Samfundets verk samhe& deltar organisati'Jner och enskilda personer som re presenterar alla - politiska rikt ningar, med undant.ag av den extrema högern. Tyngdpunkten . I SamfundetS . verksamhet ligger nu vid soH dari-tetsarbetet, insamlingen "Chiles folk står inte aUe na", som genomförs med insam lingsbössor överaiU I landet. Medel kan också Inbetala'! di rekt på Insamlingens pestj!ir(' 50555 - O. . Pengarna frän Finland över· förs till det internationella 80· Iida.ritetskontot I Rom och med len utnyttjas I . enlighet m en Ul!idad Populars önskemäl

Strax före AlTendes makttill träde försökte det nordameri kanska telebolaget ITT tillsam mans med CIA genomföra en kupp för a tt få bort honom. Armens överbefälhavare Rene tid valet och erhöll 43,8 pro . Schneider som var trogen mot cent av rösterna. Då beslöt Juntans metoder har varit grundlagen mördades. Kuppen man sig för att störta Allende att bomba arbetarkvarter, att misslyckades emellertid. med vapenmakt. förlänga arbetsdagen och att bränna stora bål av "farlig" han så illa torterad att hans Då beslöt USA-företagen och Den 11 september omringa litteratur. Juntan har t.o.m. fru kunde identifera honom högern att i stället försöka des presidentpalatset av flan förbjudit quenan, dvs. ett tra: biand de andra liken endast störta Allende genom att sarvagnar. Allende dödades åstadkomma ekonomiskt kaos. -med en maskingevärssalva. ditionellt flöjtliknande musik-o genom förlovnlngsring~n." instrument. Bl. a. ' förstörde . eller gömde Samtidigt "stormade armee)1he man stora mängder matvaror ter arbetarkvarteren och fabri- ' BAKGRUNDEN - för att skapa missnpje bland kerna. Enbart vid textilföreta SA HÄR berättar några TILL KUPPEN folket. • get ' Surnar dödades 500 arbe ögonvittnen om: vad som hän de Viktor Jana, en av de beFöre Allendes regeringstid tare. Vid Tekniska universite kontrollerades ekonomin i L"hiINFöR VALEN 1973 sfrä tet avrättades vid summariska le av några få finansklaner. vade högern att få 2/3 majori rättegångar var tionde student. Aren . 1910-1970 förde de ut- tet i parlamentet för alt på Trots detta fortsatte det ~äp ländska gruvbolagen ut 10,8 laglig väg kunna avsätta Allen nade motståndet i fhira dagar. FRED miljarder dollar i rena vin!'ter de. Folkfronten vann emeller

Andra

r~ngen

vann

Breidahlickstafetten'

DET VAR DAMERNA och de lagmedlemmar som svek . 80m avgjorde åtets Br eidablickstafett i Vörå folkhögskolas el-ljusspår. När Barbro Häggman på tredje sträckan och Ann-Britt Hjerpe på femte sträckan hade sla git till för n ringen var kampen avgjord. n ringens seger ' var mycket . överlägsen. · Dessutom kom ringen lag 2 in på tredje plats. Det var V ringen och I ring e'n som- skulle kunna .tävla nå gorlunda jänit ' med Il ringen Första ringen har aldrig deita git itln Breidablickstafett. l år var VIII ringen mefi första gången.

I V ringens lag måste fem av de herrar som skulle skidat i lag 1 ersättas med medlemmar från lag 2 och 3. Det i:>etyclde att ringens lag var långt ned i kön ända tills Margot Järv på åttonde sträckan förde upp ring~n till fjärde plats. .VII ringen hade toppat gitt lag i början och låg t .o.m j ledningen vid andra- växlingen. Sedan föl! man tillbaka. III ringen skulle med star kare damer ha kämpat med IV ringen om silvret. VIII ringens .lag bestod enbart av ' juniorer. Medelåldern 16 år. I ~V ringE:ns andra lag skidade f~m damer Ann-Britt Hjärpe, längst tm höger, pustar ut efter att ha gett D ringen en betryggande ledning. då ringens herrar svek k9pi Plrjo Halmesmäkl t.v. och Britt-Mari Hjerpe, Ann-Britt dotter, skidade f DI ringens andra lag. Den talt. fjärde damer Barbro Häggman, förde fl ringen till. ledningen på tredje sträckan.

Ett barn kan Ii' mot rött IJuI. En bli kan köra mot rött ljus. Men ett barn kan aldrig

ler. . . en bil TRAfIKSKYDD

Det var en festlig skidkväll _Individuella tider. med fina spår, snabbt före, go Etapp 1 : 1) Yngve Nysten da arrangeinang av Norrvalla eleverna och en glad och hu 8.17, 2) Mikael Blomqvist 8.23, 3) Anders Byggmästars 8.57, moristisk stämning. 4) Helmer Jansson 8.59. Resultat: Etapp 2: 1) Juhani Kuutin'en l) II:a ringen lag 1 91.05, 8.53, 2) Bertel Widd 8.58, 3) 2) IV :e ringen lag 1 95.34, 3) Bror-Erik Kronkvist 9.00, 4) II:a ringen lag 2 98.54, 4) V:e Bror Blusi 9.08. ringen lag 1 99.09, 5) IV:e Etapp 3: 1) Barbro Häggringen btg ' 2 99.43, 6) nI:e man 10.15, 2) Eva Kultalnhti ripgen. l0l.17, 7) VII :e ringen 10.30, 3) Carita Flinli:feldt 104.51, 8) V:e ringen lag 2 10.38, 4) Lisbeth Sundell 10.50. lU.57, 9) VIn:e ringen 115.37. Etapp 4: 1) Sixten Hägg-

man 8.29', 2) Göran Andersson Jan-Erik Söderlund 9.1 1, 4) 8.36, 3) Håkan Dahlin 8.50, 4) Emil Tunis' 9.12. Nils Hedström 9.01. Etapp 8: 1) Birgit E met E tapp 5: 1) Ann-Britt Hjerpe 9.31, 2) Margot Järv 9.57, 3) 10.35, 2) Britt-Mari Holmström Pirjo Halesmäki 10.27, ,4) Vivi 11.13, 3) Christina Asp 11.28, Blusi 10.35. ' 4) Tarja Ikonen 11.40. Etapp 9: 1) Bo-Erik .Järn Etll-PP 6: 1) Per-Erik Kåll- 8.39, 2) Birger Blusi 8.59, 3) ström 8.571 2) Karl-Henrik Bengt Karlsson 9.26, 4) Eirik Blomkvist 9.02, 3) Lars Gran- österåker 9.30. holm 9.09, 4) Carl-Gustav NyEUl,PP 10: 1) Peter Klemets kvist 9.25. ' 8.20, 2) Alf ' Staffans 8.39, 3) Etapp 7: 1) Glenn Fageiudd Oskar Back 8.42, 4) Ener Sund8.16, 2) Bruno Marcus 9.03, 3) kvist 9.07. . -.

Torsdagen den 28 mars -

ÖSTERBOTTNISKA POS1'EN

1974

IlUlmlllllllllllllllllllllllllllnlt~1II1111 och hälsade deltagarna välkom Och tänk, så billiga kläder na till Vasa. I .sitt anförande • DU KAN DISKUTERA 'na skulle bli, med portabla berörde han de senaste nyhe knapphål. Du kunde knäppa detta '-. k terna inom sociallagstiftning- ,I nummer an den som I d . 11 -h" t 'll en, två och tredubbelt till ringer helt ' anförtr ' .. I en, me speCIe ansyn l I samma pris. För husbehov . .. o SIg åt ros- I Nuorten Palvelus ' verksamhet. ten l andra andan kunde man ha, ett brunn- , Funkt'" h' f Nuorten Palvelus generalsekr. lOnarerna _ ar ullstän- , V'l ' K hål, vilket vore klart att dig tystnadsplikt. Problemen I l JO . angas talade om utflytta varefter brunnen tor .. t an VI'lka Som I vecklIngen av verksamhetsfor kan vara nas . . . kar ut. I helst, de viktigaste kanske i l merdna Inom organ~sabonen, Militärt sett kunde hålet alla fall' l-l b - I uqg omssekreteraren l Storky- . . sexue a pro lem I M ' L H 'kk ' . bespara stora kostnader för J z:assligheter i ' hemmet, skola~ ' ~o ar~a- eena ~I men ID-

staten. Pansarplåten skulle och bland kamraterna, alkohol- I o~mte~a e om ~peClalUngdOmshvara ett rätt så ineffektivt och knarkpr bl I ar e e ~ gangarbetet, oc

skydd, ifall du smög dej psykolog Raimo Lindberg från o em. fram och fäste' ett lagom Ibland Qar den Som ringer Gamlakarleby inledde en dis stort portabelt hål på den, inte alltid några direkta be- II kussion med ett anförande om och~ de dina avfyrade en kymmer, utan önskar upplys- behandling av personer som ' är granat rakt genom hålet. ning av nå?,ot slag eller kan-, avvikande beträffand'e sin men-, Inga onödiga skottpengar ske bara VIll prata en stund. ,t ala hälsa.

Alla samtal är välkomna.

l' Hans Svahn Den uppsökande verksamheten - gängarbetet - har som sagt fått en liten början, och I / ett par personer sköter arbe och mörklägga fiendernas här inte. tet, vilket främst går ut på anfall. Och när krogarna nu att försöka ,nå ungdomen på , ger ljussignal, kunde dOm i • • • Också vårt dagliga bröd kunde förbättras avse l-gatan och i ungdomslokalite-I stället blinka med det svar terna, diskutera och vid ' behov ta . ljuset och sålunda spara värt tack vare det portabla hålet. Som det nu är, upp försöka hjälpa och ge råd. ' energi. tar standardhålet . nästan "Automobilförbundet halva brödet. Skulle man ~ Nuorten Palvelus

rekommenderar säkerhetsbälte • • • ~unkt två på mitt byta detta mot ett portabelt rådplägnin-gsdagar

uppfinnarprogram torde va ett, kunde man inlösa detta ra det portabla hålet. Också ungefär som en tomflaska, Den 16 , och 17 mars höll här skulle jag börja i smått och använda det på nytt ef Nuorten P a lvelus fullmäktige med ett knapphål, för att så ter att ha tvättat det. sitt möte i Vasa samt ett 30 . Småningom avancera till Skulle du bli förföljd av tal funktionärer från olika I råtthål och vidare till banditer, är det - bara att verksamp.etspunkter höll , rAd , brunnhål. österbottnisk ur.gdomstldnlng kasta ut hålet, krypa in och plägnings- och informationsda Jakobstrul. FInland Avsättningen- skulle också dra det efter dej. Snopet gar i Ungdomsgården. Ordfö Medlem av tidningarnas här vara garanterad. Alla: för gangstrarna, icke sant? randen för Nuorten Palve:lus förbund naturvårdare kunde ha med fullmäktige socialdirektör Tor TIdningen utkommer va'r je Dethär verkar ju enkelt, , sej ett litet hål i en ,plast Wik höll ' öppningsanförandet torsdag det är väl bara att gå hem kasse, enbart avsett att Redaktör och börja uppfiuna. Därför, slänga ned skräp -i .-I stället kära vänner, om jag plöts . PER-ERIC ANDERSON ' Redaktion: Jakobsgatan 13 för att göra dÖrrar på bilar, ligt försvinner spårlöst, är Jakobstad, tel. 13555 båtar och flygplan, kunde ' det skäl att tro jag lyc~ats. Redaktör I Vasa S-E. Glader till salu. Passande som rid varje resenar förses med ett HandelseSpi. 10 D, tel. 13 522 Med i:- håliga hälsningar h~st. Pris 3.000 :-. engångshål av portalJeI mo , REDAKTIONSRADET: Tel. 13294 Jakobstad dell "alltid klart för bruk. BEVE Alf Snellman, ordförande Gustav Skuthälla. Hans Ing vesgA.rd, Kurt TaXelI och Erik Bärnas.

• • • Ibland har jag tänkt natt genom att knäppa':' på lampan. När nu herrskapet 'hårt på att gå och bli upp finnare på heitid. Inte sån Svensson går till sängs och där allmän, utan en mycket släcker när dom börjar tän da, skulle man i framtiden speciell en. Vanligen uppfinner folk de, i stället' kunna tända när dummaste saker utan någon här mer, på med mörklam, som helst beräkning. T,ex. pan fast mitt på dagen, Allt den jäveln som gick och man börjar ..slockna. uppfann kloc~an,bara för detta tack vare det svarta ljuset. att vi skulle ha nåt att sti Ville du ta dej en afton ga upp efter. Personligen promenad i grannens jord har jag däremot noga ana kunde , detta lyserat de behov som ännu gubbsland, inte är tillfredsställda, och ,lämpligen ske i skenet av en ' mörkficklampa. ' Också alltså kräver nya uppfinnin gar. , Därvidfag haver jag militären kunde ha nytta av uppfinningen, nu skulle man funnit två icke-uppfunna ar tiklar, värda att --uppfinnas. kunna smyga mitt på dan,

Opp/innar-!ycke

Nummer ett på listan är det svarta ljuset. Det finns vitt, gult, rött och blått ljus, så varför- inte svart? Det här verkar rasdiskrimine ring i allra högsta grad. banne mej. Hur jag tänkt gå tillväga är tillsvidare en hemlighet, och så hemlig att 'inte ens jag vet det. Behovet av det svarta - -ljuset är dock så enormt, att det lönar sej att grubbla på sa_ken. I första skedet har jag närmast tänkt mej en iiten fick lampsmodell. Senare skulle jag pröva på en 25 watts mörklampa" och ännu senare på ,en 60 watts. Väl lärd skulle jag som sista fas uppfinna bilmörkkastare. • • • Beh~et ja, det finns . mörkrumsbekymmer Skiftesärbetarna skulle få

Inga

I Kör så

eller så

Österbottniska Posten

,En femårig häst

TRAFIKSKOLORNA I JAKOB$TAD

Trafikskola T. Tuomi Ab

JAKOQSTADS BILSKOLA '

Bilskola HALDIN & ROSE

Ny kurs börjar varje onsdag kl. 17.00. Choraeusgatan 7 tel. 11251

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. Bredvid Hankkija tel. 13003

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00'. Kanalesplanaden 23 tel. ' 12145

- -- ---- --

L E

O ~

@ /

PRENUMERATIONSPRIS 1974

- Helt A.r , •••••••• , •'. , , 6: Halvt A.r .... , •• ,...... 3: 50 KV!lrtal ...•.• , , • •• •• • 2: 25 Skandinavien .• '" ••• , •• 11: övriga länder ........ 17: Lösnummer ,.,., ••.-,. -:25 ANNONSMOTTAGNING: SöU:s kansli, Vasa, tt'J, 13572 ocb 15372

öP:s ANNONSTJ AN ST: JT-expedltt6nen, Jako~ad Jakobsg. 13. tel. 13 555 JT-kontoret. Nykarleby, tel. 20024 . Annonser bör Inlämnas lenast måndag kl. 16, tllI_sött-kansllet senast kl.' 19

KASSA OCH BOKFöRING:

Jakobsgatan 13. Jaltobstad,

tel.

13~5

ANNONSPRIS: l texten ... . . . ... . ....

1: 15

Efter_ te~en . ........•, 1: Minsta annonsavgift . . Ui: Bestämd plats ,-:20 per . m~ FARGANNONS'ER:

MinImistorlek 200 mm tilläggs pris -: 30 spmmocb fll.rg Förenlngsspalt-en per r~ 50 p, ÖSterbOttnlska\ P08ten ansvarar Inte för ev. skada sOm tillfo gats annonsör på grund. av fel I annonser 's.om Inrln~ eller som på grund av postförsening inte Införts , begärt Dummer Jakobstads Tryckeri ' och Tidnings

Aktiebolag, Jakobstad 1974

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 28 mari; -197'

syfte telefohdejourering i mars utlovat bidrag. ,Det lokala be 1911 och ganSka snart konsta- .s lutand,e organet i Vasa . är '!en . terades att ' behovet av sådan delegatiön beståehde åv rept e , ~rksalnhet var stod. I Vasa sentant-er 'för social-," ~ykt~r~ i örekommer förutom telefon hets- och ungdomsnämrtderna • , tjänsten , numera_ ä~en" pock B.oparn!is :-sjukh~s menfa! vår4s ännu i rätt tinga utsträckning, byrå, stadensuppfostringsr~-' uppsökande ungdomsvårdsverk givningsbyrå, Martn--er heiros 'samhet och un'dersökningsverk barnskyddsförbunds väsaavdel NUORTEN PALVELU UNGDOMSTJÄNST - vad !ir det för en organisation, som det samhet (huru ungdomen beter ning; ' Folkhälsan, skolhäfsoVår då och då. talas om i tidningspressen, och som med jämna mellanrum kungör sin telefon sig på ölbarer och' liknande den, iänets hälsQ- och soeial tjänst? Nuorten, Palvelu r .y. 'ä r en riksomfattande ungdomsvårdsorganisation som grunda ställen) . vårdsavdelning, ' A-Imniken. des år 1969 av Suomen Opiskelevan Nuorison Raittiusliilto benämnt nykterhetsförbund. För t!llfället finns - i -Vasa vårdpoliseri, församfingar~1tS I ' och sedan 1910 , fungerar som självständig registrerad förening med i detta nu ' 12 verk åtta personer som på 'sin fri telefontjänst samt ' repr! ' för samhetspunkter ,runt om i landet. bl.a. i Vasa. tid sysslar med denna form av Nuorten Palvelus personal Vad sysslar då Nuorten Pal- sonliga besök samt undersök ket ,är fall~t i stor utstr1i<,k ungdomsverksamhet. De har Vasa. velu med? Organisationen för- ning av de miljöer där ungdo ning även i dag. En liten for samtliga deltagit i en ungdoms söker hjälpa och stöda ungdomarna rör sig och använcer mell ersättning har dock på vårdskurs i finska arbetarim~ti- • Tel.nr. , 241888 sina håll kunnat ordnas. Nuor tuteth samt deltagit i Nuorten mar som har olika slags r-ro~ sig av ,rusdrycker. ten Palvelus verksamhet finan Palvelus skolnings- och råd blem och som önskar kontahler Det ar således fråga om ung De som ringer till telefon och nägon att anförtro ~g åt: domar som hjälper ungdomar. sieras till största delen av plägningsdagar. jourens nummer, 241888 Sedan maj J972 sköts verk tid måndagar, söndagar Telefondejoureringen var jen Nuorten Palvelus centralbyrä kommunernas bidrag, och i första verksamhetsformen och samt arbetar- och medborgar mindre skala med statens och samheten i Vasa med omnejd fredagar kl. 17-21, är olika , organisationers 'hjjilp. självständigt. För närvarande ungdomar i åldern 14-17 år. utgör ännu i dag !len mest insfituten har främst skött är de medel som finns till för-I både finsk- och svenskspråkiga• " centraia delen av verksamhe- skolningen av de ungdomar • Verksamhetspunkten fogande av ' Vasa stad bevil- både från staden och från de ten. Härutöv~r har man även som sysslar med detta arbete. för Vasa med omnejd jat understöd om 5.000 mk.\ närligga nde kommunernll. På börjat med uppsökande ung- Till en början gjorde ungdo ' • SE SIDAN 15 I Vasa , påbörjades i försöks Vissa organisationer har även domsvård och grupparbete, per- marna jobbet helt frivilligt, vil

Dukaridiskutera problemen

med folket på Ungdomstjänst

(

BI-VNP

. . , .................. . . ...... .

o Vi löser ett 'bildkryss igen. Lös det i vanlig ordning och sänd

Namn:

in lösningarna senast måndagen den 8 april. Adressen 'ä'f. Öster.

bottniska PoSten, Jakobsgatan 13, 68600 Jakobstad.Märk ku·

vertet Bildkryss! 11 pris utdelas 25, 15 ~ 10 mk. Lycka till! -

Adress: .......... .. ............ .

.. , .............. .