Österbottniska Posten (ÖP) nr. 13 1981 by Österbottniska Posten

-ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Roligt i skol världen D Dehär tre daa heter Lena Långbacka, Kers.tin Weckström och Asa Nylund. De uppträdde - var det meningen under en skapandets dag i Korsholms gymna SIUm.

Hur det gick kan du läsa om på sidan 11. D D Mera skola för resten: Kvevlax hemslöjds skola satsar på kreativi tet. ÖP har besökt skolan och talat med några elever och några lärare. Vad de tycker och tänker kan du läsa på sidan 8.

O O Och ännu mera .....'""'-!"'" skola: Radion har gjon ett program om skolor i Moskva, Stockholm och Vasa. ÖP har talat med henne som gjort pro grammen. Se sidan 12. O O Och så till sist en li ten juttU med anknyt ning till skolvärlden och denhär gången den akademiska. ÖN - sgm uttytt be tyder Osterbottniska Nationen, och som verkar vid Åbo Akademi pas sar på och fyller ojämna år i helgen. 55 år blir denna oas för österbottniska studerande i kulrurvaggan i Åbo. Se sidan 9!

Då österbottningar ko-mmer sam-man kan vad som helst hända.

Ihns roIipste film hittills, skriver Leif Sjöström om ' Brooks skr2d:-komedi Höjdskräck. Sidan 14!

Sidan 8/

'i~ !!!!!!~==~PO~sr: . :aN:

_______________~__________T_OG_~~ge_n_2_._0_4_.__19_8_1__________________________________~,1 2

Vad är egentlig nykterhets verksalllhet? Och finns det lllöjligen oegentlig?

U DET STOD i en tidningsannons att man kunde söka kommunalt bidrag för

Egentlig Nykterhetsverksamhet. Det är möjligt att det är det sedvanliga sät tet att skriva då man lediganslår nykterhets pengarna, och kanske vill man därmed för hindra att de små anlagen splittras på för mänga föreningar. Hur som helst undrar man ju lite över vad det där ordet " egentlig" står för. Hur ser den egentliga nykterhetsverksam heten ut? Och vad är egendigen en oegentlig nykterhetsverksamhet ? Det kan se ut som en lek med ord, men det är nog mera menat som en antydan om att vårt finländska sätt att se på nykterhetsfrågor na möjligtvis är ganska enkelspårigt. Vad man erinrar sej i sammanhanget är något fall i höstas då det var trögt före i port gängen när man i en kommun ville ha nykterhetspengar till "Jag tänder på dans" -projektet. Del ordnade sej till slut efter klartecken från länsnykterheten, Kanske är det så att nykterhetsarbetet blir "egentligt" först då det står nI efter före ningens namn. Gärna ska man väl också stå och sparka ölflaskor till skogs, hellre än att gå ut med förebyggande insatser. D MED DET förebyggande nykterhetsar betet är det mänga gänger så att det är svårt att se den di·r ekta kopplingen till " totalkon sumtionen ", Effekterna kanske uteblir i ett kon tidsperspektiv , och när effekterna börjar uppträda handlar det om attitydförändringar som är svåra att upptäcka och mäta , För den som är satt att dela ut samhällsstöd för nykterhetsverksamhet, behövs det en viss klarsyn tör att kunna inse att exempelvIs en danskurs kan vara nykterhetsarbete .

Ljuga om verkligheten Debatten om alkohol och knark kommenteras i Aftonbladet-Ung av Farbror Sven, som ;täller sej tvekande till vissa inslag i kam panjerna. "Jag har naturligtvis inget att in vända när det gäller alla kampanjer och slagord som syftar till all den svenska ungdomen ska leva ett sunt

"Är det egentligen nykterhetspolitik

att sparka debilr åt skogen?"

Våld på

videon

- TÄNK ATT få jobba med video! Att kunna stå för musi ken ocb att få tänka i bilder till den! Det är där framtiden finns - att göra en förlängning av låtarna i bild! Så här säjer Kai Martin & Stick, svenskt rock band på väg uppåt, i en intervju i Aftonbla det-Ung_ Den musikaliska framtiden i video? - I så fall är framtiden här redan, och man har hunnit tröttna på den för länge sen_

D I SVERIGE tycks man vara så bra på att koppla att man kan betrakta danskurserna in te bara som nykterhetspoliti.k utan också som brottsförebyggande verksamhet. Vi berättade i förra veckans ÖP om Fred Lindgren i Umeå som ägnar 30 procent av sin tjänstgöring som polisman åt att hålla danskurser i grundsko lorna, Vi berättade också om polismästaren i Umeå som var eld och lågor över "Jag vågar stuffa" -projektet,

"Är det bättre

att sparka

ölflaskor

till skogs

än att förebygga "

Säkert är den österbottniska polisen också positivt inställd till Jockekurserna - intet ont ord om dem i det här sammanhanget! men vägen fram till polismän som valsar runt i högstadierna, betalda med brottsförebyg gande pengar, är nog ganska lång . , , D "BROITSFÖREBYGGANDE "enhe ten - finns det någonting sånt i vårt land? Det enda man hört om är vissa försök med kvarterspoliser, men den verksamheten ses ju ' med ganska oblida ögon i vissa po'liskretsar. Jag talade en gång med en österbottnisk po lismästare som tyckte att kvarterspoliser var socialt tjafs som andra ska syssla med, Polisen

och friskt liv och därigenom undvi ka droger i alla former. Men ibland blir det jävligt tram sigt. Det senaste äf att ett gäng social arbetare går till storms mOt vissa långfilmer på bio för att man tyck er att de gör knarkpropaganda. Ta filmen "9-5" som exempel. Det gör nämlien socialarbetarna. I den filmen lär det förekomma en scen där Dolly Parron Jane fonda och en tjej till sillet och röker mari juana. Och i filmen är det inget konstigt med det. Som jag ser det så skildrat filmen ell mycket vanligt fenomen i USA - all många människor röker ma rijuana.

att ett är väl synliga uniformer hålla borgarna . , , Nåja, det handlar inte bara om polisen, Det handlar om pengarna i stOft, om nykter hetspolitiken, om alkoholpolitiken, om vilka vägar man ska gå för att nå fram till ungdo marna. Och följaktligen om vilken form av nykterhetsarbete som kan fungera och vara värt samhällsstöd. Kanske är det så att det behövs både "egentlig" och oegentlig" nykterhetsverk samhet, och båda borde få förekomma i kom munernas bidragsannonser , D DET BEHÖVS säkert både propagan dakampanjer och danskurser. Det förstnämnda är inte nånting som nyk terhetsrörelsen är ensam om , Den österbott niska uf-rörelsen kommer i en nära framtid att gå ut med en omfattande kampanj. Det viktiga i den blir inte att peka finger. visa upp alkoholist/evrar, kasta bort ölflaskor. av bilda slocknade fyllon i storstadsmiljö eller tala om hur måttlighetsförbrukaren förkortar livet , Det viktiga blir att informera så tonårsnära som möjligt, så "praktiskt" som möjligt. På tal om samhällsstöd kan det ju noteras att det i nykterhetspolitiken så förtalade Alko ställer upp med pengarna, BERTEL NYGARD FOTNOT: Missförstå mej rätt i fråga om nf och uf. Nykterhetsförbundet och dess före ningar bedriver mycken förebyggande verk samhet, Det ska poängteras även om det kom att bli bara i form aven fotnot!

Del är naturligtvis inte bra om människor röker marijuana, Men om man gör en film om människor som då och då röker marijuana så måste man för fan visa det! Annars är det ju helt menings löst all göra film, eller ge ur tid ningar eller på något annat säll för söka beskriva den verklighet som omger oss och som tyvärr oftast är tämligen jävlig, Men så är det i Sverige . Nymora lism kallar man del. Jag tycker all det är ett dåligt ord, Vad det egentligen handlar' om är at! ljuga om verkligheten, All censurera den, All inte tala om hur det år,"

"Jag dricker inte mycket. Över huvud taget tror jag att man har blivit mer försiktig med alkohol i den här branschen, Det går väl igen i hela samhälle!. folk har blivit försiktigare, dricker mindre. tänker på vad de äter och joggar, Men så blir man betänksam - allt har ju en tendens alt slå över i Sverige. Bara för alt man vill röra på sej behöver man ju inre jaga li vet ur sig i motionsslingan och man behöver inte bli absolutist bara for at t man vilJ dra ner på drickande!. Jag brukar säga: i Sverige finns det inget mellan förstoppning och diarre... • lAsse Berghagen

i Altonblodet

1 _

D I DEBATTEN om video våldet har ingen talat om det våld som videoproclucenterna begår mot rockmusiken. Det är kutym i dag i England att man lanserar sej som rockband via videofilmen_ Vad det hand lar om är nån sorts miljöför störing i musikvärlden. Jag har inte sett en enda rockvideo i teve som skulle ha varit nå got annat än en valhänt bildbe rättelse som förtar musikupp levelsen. Det har varit att lägga till rätta för lyssnaren-tittaren och servera musikupplevelsen som ett färdiggrillat bildspett. Och vad vore väl för illa att säja om det, ifall bilderna fungerade. Ifall bilderna Ih ade nånting med musiken att göra och kanske kunde fungera som en förstärkning till den. Eller ifall man skulle visa rockban det rakt upp och ner under själva musicerandet. Men sånt är för mycket ford rat i detta bildvansinnets tide varv. D ROCKVIDEON kan aldrig berätta rakt på sak. Rockvideo ska vara sneda vinklar, vansin niga dubbelbilder och ett age rande som ine har nån anknyt ning till musiken för nån an nan än en videoproclucent på värsta skaparhumör. Någon har sagt om pekora. let (det betyder ungefär "enfal dig skrivprodukt"), att det är mera anspråk än språk. Så är det .o ckså med de rockvideo program nw;t bjuds på i teve, Det är konstiga bilder som gör anspråk på att besitta ett visst dJUp och tas på allvar, men som i själva verket är sliskig bildkosmetika smetad över rockmusiken. Musikspråk är det definitivt inte. D OM JAG SKA se en is· hockeymatch i tev~, .så förstår bildprOducenten i de flesta fall att jag vill kunna följa med det som bänder i rinken_ Då det blir fråga om rock-konsert, är det däremot fritt fram för all· sköns proclucentfrosseri i in· billad bildkonst. Man blir lika glad varje gång man fh se ett rockprogram där fotografen förstår att hålla ordning på ka· meran. Det förstår han nästan aldrig när det gäller videorocken. Bevare oss för rock-video våldet!

BERTEL NYGÅRD

P.S. Några listor har jag ändå inte tänkt börja gå omkring med. OS.

8D . :-

Torsdagen 2. 04. 1981 --------

1_,.. --

'. 'iAA"~f"f:

c~(.af~

!!>"

... . .

Y.TERaoTTNISKA POSTE':

Allting är tillgängligt

BERTEL

Ett språkr;ir för ungdomen?

NYGÅRD

TANKEN PÅ en ungdomstidning för svenskfinland är inte ny. Den är gara inte förverkligad. .. För SOU:s och Osterbottens del är läget inte så skralt nu heller. OP är en fräsch ungdomstidning med en klar förankring i landskapet . In formationen löper. Svårigheterna finns på annat håll. Tre av de fyra landskapen har in get motsvarande språkrör för ungdomen. Det är deras problem. fun derar kanske någon . Så kan man säkert resonera, men också andra tankar är möjliga. O DET ÄR sannolikt att behovet av information och läsupplevelser finns bland ungdomen överallt, också där kanalerna inte nu existerrar. Kanske det finns skäl att fundera på möjligheterna att gå från tanke till handling . Det är senast i det här skedet det också blir en österbott· nisk fråga. Såvitt jag kan se finns det två huvudsakliga modeller. Den ena lösningen kunde vara alt bygga på en gr!!nd som redan är lagd. I klartext skulle det betyda en utveckling av OP till en rikstid ning för den svenskspråkiga ungdomen . Det skulle innebära en breddning av tidningens läsa r- och annonsunderlag samt en satsning på redaktionella resurser i " kolonierna". Också innehållet skulle i ökad mån få "riksfårg".

• Lägg tak på Finland! Finns det så mycket annat att göra en vinter då fo.Lket försvinner i snödrivorna, och vattenbyggar. na inte kan samla upp något f1ödvatten i de konst· 'orda sjöar som de har byggt för alt samla upp ntidvatten i? Har nån ett annat recept en vinter då man kan rukta att anstalterna ska Översvämmas av gårds· lar som går omkring och knycker med armarna i ' Y1IOd snöskoltarvinkel? tak p~ landet eller bygg åtminstone ett litet över Osterbotten! otwingen sprider sej som en farsot. Alla o r talar om den , och alla får något odefinie

Idsfrånvänt i blicken bara man nämner ett om snövintern. När jag vaknar om morgnarna gnuggar liv i optiken, är det första jag ser en - oltare i full aktion. - Men nog är det en konstig vinter! brukar jag då jag går ut till bilen. - Vad har vi gjort för fel i år då? brukar han men jag har inget svar. - Ja ja, det kommer bara mer och mer, säjer jag. tycks det sluta nån gång. Del är kanske inte så fyndigt sagt, men vad ska en pratare ta till en vinter som denna? Jag har uttryckt min förundran över snömassorna om 67 morgnar redan, så jag förstår att det är att förnya konversationen. • Som sagt, bygg tak över eländet. Annars är det risk att snöskottningen blir en så

populär hobby, alt den får bemötas med insändar· storm i JT. - Snöskottandet är stor synd, kommer någon "förälder" att hävda. Förbjud oskicket! I varje fall ska det inte hållas i gång med skattemedel! - Snöskottningen är förförelse av ungdomen, skriver väl nån ung teolog nånstans. I och för sej behöver det inte vara synd att skotta snö, men då ska man skotta inför Herren. - Det värsta är, skriver man i en resolution från . en paneldebatt, att snöskottningen nu inte utövas bara av vuxna mänskor. Också de allra yngsta tar allt oftare till spaden. Och till och med flickorna! - Stäng gårdsplanerna! kommer nån radikal att utropa i Replik. • Som jag ser det har vi bara en lösning. Snö kom mer alltid att produceras, men vi får sätta stopp för eller åtminstone begränsa tillförseln. Med vissa res triktioner som alla bör kunna acceptera - ett tak över Finland, ett utsjeft över Österbotten - ska skadorna kunna minimeras. Snöproblemet i stort kan vi knappast komma åt. Därtill skulle behövas insatser av global omfatt ning. Den internationella snöproblematiken är en komplex sak. Befinner man sej i fel ända av meteorologiens bowlinghall så får man acceptera att det blir strike varje gång himlarna skickar i väg ett lågtryck. Men vi kan göra snöskottningen mindre lättill gänglig. Vi kan bygga tak och hålla snöfritt på gårdspla nerna.

KAUHAJOKIEV.FOLKHÖGSKOLA Ansökan för perioden 1981-82 -n linje I:s elever har möjlighet att antingen för a vitsorden på grundskolbetyget eller genomföra hela _ skol~ns läroplan . :"nsökan till linjen sker genom tagningen. Ansökningstid för grundskolestuderande '. 3-15. 4. 1981. Skolans kod är 1792 och linjens 303 'lIsUnlens målsättning är att utföra huShålls~kolans '"!. ~tudera~?e har dessutom möjlighet att ut· sig till familjedagvårdare . Ansökning direkt till Sko· 31. 7. 1981. Ansökningsblanketter från skolan. ......id: linje är avsedd för ungdomar vilka har haft psyk. eller som behöver stöd i människorelationer ......_odD som till hushållslinjen. ån alla . linjerna fås tilläggspoäng vid ansökan hör till den gemensamma elev':mtagningen. Närmare !'Jema. innehall, studier osv. fås från skolans kansli. ,aen Ev. Kansanopistokp 3, 61850 Kauhajokias . Tel. nsl i) och 21191 (rektor). Antti AIII-O~IIS, rektor

Oordning Man kan inte låta bli att rea· gera på att ordningen i Kors näs går brant utför. Detta trots en hel skara betalda ordnings män!!! Vad gjorde de i fredags t.ex.? Inget! Får man uppifrån servering en sitta och bombardera dans· publiken med flaskor helt fritt ut~ att slöfockarna ingriper? Ar det inte heller tillåtet att dansa där utan att få på käften eller att oskyldigt råka i slags· mål? Allt detta och en del trasiga speglar och nedblodade kava· jer därtill! Skärpning alltså!! • Vågar vi tro p. dansens fram/id.

l . DENNA MODELL kan vara möjlig 9m viljan finns ':" på alla håll. Det kan vara skäl att utreda saken. I Osterbotten t.ex .: En hur stor tilJgång är ÖP:s lokala förankring? Sku'lle en satsning kunna lyckas? På annat hålJ t.ex. : får man redaktionella resurser för bevakningen i "kolonierna"? finns det rum för medbestämmande för att utforma en tidning som t.ex . en nylänning viJl läsa? O DEN ANDRA modellen kunde vara en ny ungdomstidning . fSU skulle vara betjänt liven informatiqnskanal. Samma sak kan gälla uf rörelsen i Nyland, Aboland och på Aland. Likaså kunde t.ex . skoIung dopen vara intressemd, liksom vissa andra organisationer. eventuellt. A andra sidan bör man komma ihåg att det inte alltid är s:i lätt att börja från noll. Lysande vinstmöjligheter hade nog fålt kommersiella krafter i rörelse för länge sedan, får man anta . Behovet av ett språkrör finns. Om och hur det skall täckas får dis kussionen - och realjteterna - utvisa. O RALf GRAHN

. . debattforum. . Här frågar man sig varför inre nyk· också var kaltade till derta lillfälle ) Danskampanjens alkoholpoli Iiska sida har deklarerats så varför skall då bara ungd .sekr. diskutera den) Jdeerna kan vi gärna la från Sverig~ och iden med danskampanjen var UI märk!. Men all komma och diskutera med " Sruffapappan " om Sveriges Svar till "Var vara/kl ungdoms ekonomiska satsningar ligger inre i vårr sekreterare"? Inrresse.

Våra budgelcr gh inre all jämföra. Man gM hårt åt ungdomssekreterar

Vi vet från tidigarc all S.g .S. all ung na i senaste numret av ÖP. domsverksamhet i Sverige är kommu I Mala. ordnades senaste veckoslul en forrsältningskurs för dansledare-. nal och deras miljonsalsningar på Sluf· Meningen var tydligen art också fakampanjen är ingel som vi har någol IOtresst' av.

ungd .sekr. skulle närvara och la del av Vi vet vad vi har art röra oss med och den informalion som " Sluffa pappan"

vi vel arr vi måste genomföra våra Manin Uddesrrand gav om hur dans danskurser utan miljoner. kampanjen genomförts i Sverige . Och till Ulf Johanssons påslående Men inga ungd .sekr . var med och om arr vi kunde visa åtminsrone lite in därför skriker ÖP nu i högan sky. tresse vill jag säga arr den karlen inre I SÖU-världen tycks alla tro art vet vad han pratar om. Skulle inre vi ha ungd .sekr. är personer som skall närva visat det inrresse vi gjorr skulle inga ra på allt som ordnas. Det är ingalunda danskurser ha hållits . meningen art ungdomssekr. skall fun För K:stads del har jag som ordf. för gera som fäldedare . ej heller Ulnyrrjas

ledargruppen satsat allt som var möj· för alla möjliga tillfällen .

ligt för arr danskurserna skulle kunna SÖU och alla andra borde veta arr genomföras . ungd .sekr. arbetsuppgifter också upp

Då SÖU i höstas kom UI och sa arr tar annal än bevakning av frågor som

det ska ordnas danskurser i ringarna var rör ungdomsförbundet . J kallelsen lill detta lillfälle kommer jag den som utförde del mesta för arr det inre heller fram all ungd .sekr. dessa kurser faktiskt blev av. Och dct betydde en massa som Lex . all skaffa skulle träffas inom ramen för någon speciell "ideologisk grupp " som ÖP Se sidan 161 skriver om .

"Vi har inte råd att satsa

t~rhetssekr.

Torsdagen 2. 04. 1981

~~ . - ~ • • ~ • ~ • ~ DANCE CENTER .). .~ ~ ~.

ÄNTLIGEN!! NU INLEDER VI DEN FANTASTISKA FEST -MANADEN!! BUSSAR VI BJUDER ER TRE DANS·CHANSER I APRIl! De ni . HALDIN, från Vasa busstalion kl

KVEVLAX

' OBS!

'. •

•

LORDAG 04. 04. ·81 KL. 20-01

. * Bev. klädförvaring

~~~. TH E NEW SOU N' D

~..t):~..q,

•

MAJORS, trån Näset' 19.30 via Munsmo, Solt via Toby stenbro och Veikars.

+ .

BIO-G·RAFEN

ÄRVASGÄRDEN

3. 4 kl. 19.30 "En stjärna föds" 5. 4 kl. 15.00 . "Speedy" och . kl. 18.30 o 20.30 "Den vilda hopen" 10. 4 kl. 19.30 "Våldets fiende" 12. 4 kl. 18.30 o 20.30 "Udda och Jämt"

,***

tur o retur

Centra~butik ~19.50...

Säsongavslutning i

Lörd. 4. '4 kl. 20.-00 .:. CL'E OPATRA o'c h EXOM

10 mk

OT, trån Grillcenter Oravais kl. 19.30 via Kaitsor, Vö'rå kl. 19.45.

4- 4-4 - . ~ KVEVLAX UF 4- 4· 4.

** **

::~~::~BOCk19.'5VlaGer. l

by, Smgsby, ISkmo, Karperö och Smedsby.

* 15·ars aldersgräns

VA,D SÄGS OM NÄGONTING HETT FRÄN SVERIGE!

" Missa inte öppningen på PAVILJONGEN den 23. 5!

BUSSAR : OT:s 19.05 Vasa (busst.) - Kvevlax - Vörå. Haldins 19.05 J:stad (husst.) - Nykarleby - Jeppo.

'.~

*•• ***

SISTA CHANSEN - SÄSONGAVSLUTNING 4. 4. -81 OBS! FÖ "R LÄNGD TID!!! 20.00-02.00 I DISCOTHEQUET: MRG-DISCO fr. Umeå med: - GO-GO GIRLS - LJUSSHOW - VIDEOSHOW

1SALEN:

Direktsändniflg av Melodifestivalen. * Tjamba-haald-i-gaang * 15-års åldersgräns

REFLEX Favoriter på hemmaplan med hits från nyutkommen LP

BUSSAR: Norrnäs kl. 19.15 via Töjby, Harrström, Taklax osv.

Sundom kl. 19.00, 19.20 Vasa via Solt osv.

TONARSDANSIJEPPO Fred. 3. 4. kl. 19.30 HAR~ ROCK SALLINEN , & SPACE Bussar: Ekman 18.45 fr. Jakobstad via Socklot, kl. 19.00 Nykarleby. Svanbäck kl. 19.00 fr. Munsala via Hirvlax, Jussila och Pensala.

BUSSAR 10,- TUR/RETUR

I: SERVERING·EN:

* ......................•

:DAMERNAS~DANS~:

*** ••

** * Lörd. 4. 4. 81 kl. 20.30-01.00 * * SAARINENS ORK.

* IR2

arr.

Evijärven Alapään N.S. Bilj. 15,

ok )I

* * RV2 f

rooo.g<" 2. 04. 1981

5 I-I--------------------.::~---=~----------

i.:r:::ZNISKA POSTEJ

EXODUS

Finns det mera att säga! Se vidare på 10:an Overraskningar under kvällen. TUFFARE UTAN SPRIT

Bussar: Kronlunds fr. Såka kl. 19.00 via Karleby kl. 19.15, Kronoby. . Sjönejdens fr. Esse 19.30, Lappfors 19.40, Lillby 19.55, Purmo 20.00, via Nybränn till Forsby 20.10, Bennäs (Nya vägen) 20.15 riksåttan via Edse· vö.

....

Finlands absolut bästa toppband just nu! Finlands genom tidena populäraste band med bI.a .Moottoritie on kuuma, Lanka palaa, Näyttämökuvia m.m., m.m.

BUSSAR:' Westeriines från Honk~joki 19.30, Isojoki 20 .00, Vanhaky lä 20.10, Dagsmark 20.25, Westerlines från Teuva 19.30 Perälä 19.40', Mörtmark 19.50, Tjöck 20.05, Westerlines trånKaskö 19.45, Närpes 20.00, Pjelax 20.10, K:stad 20.20, Sid'eby TraHk från Sideby 19.30, Skat tung 19.40, Henriksdahl 19.50, Härkmeri 19.55.

Pelle Miljoona Oy. •••

..• BJUDES

MATTI VÄLIMÄKI BAND

HASSISEN KONE

l2J

GÅRDEN

DANS I REPLOT :~~.

lörd. 4. 4. -81 kl. 20-01

~ '~ med omtyckta DAIZY funkt.gr. 1

rvera nästa lördag, 11. 04 alltså, för

Oravais UF anställer

VERKSAM H ElS· LEDARE för sommaren. Anställning· en börjar 1. 5 . eller enligt överenskomme lse. Lön 2650,-/mån. Skriftlig ansökan senast 20. 4. under adress Oravais UF ./. Ole Wik 66830 Ora· vaisfabrik .

m~~$~ ffre~@@;~1TIl OCH

IEMPIR,E

k1.20.00

BUSSAR FIån taget 2110, :!J:l), alm, 21.10, 21.:1), 21f.O. OBS! FIån Oravais Grilla:nter 19.:1), Vörå 19.45, Kve.Aax alffi.

NYKARLEBY och FACTORY

FACT ORY • FACTORY FACTORY • FACTORY

3.4

Äntligen kommer de till Norra Österbotten!

FRED. 10.4. I YTTERMARKGÄRDEN

kolla bussar och program i nästa ÖP

!!!!!!~~==~

____________________T_O_mh__ge_n_2~.~~.19_81 _ ____________________ ____________~~ "Bra att de skapar nåt eget"

• Speciellt förfallen är den inte - bygården i Bertby i VÖrå. Men nu ska den renoveras så att den blir användbar igen. De båda i förgrunden är Gustav Ollus, ordförande i interimsstyrelsen, och Stig Broo.

- För det första vill vi få till stånd ett ställe för de yngsta att hålla till på, så att de får något annat än teve att syssla med. ' - För det andra vill vi att byn ska få en byagård och en mindre festplats. - För det tredje vill vi att huset ska räddas. Och för det fjärde har man nu börjat göra något åt saken! Vad det handlar om är Bertby biblioteksförening, alltså byns 'u ngdomsförening, som nu står inför en uppryckning. - Det har varit t~1 om det här i flera år, säjer Gustav Ollus som är ordförande för den. nyvalda inte rimsstyrelsen. Intresset för en åter

upplivande har nog funnits länge, och nu 'ser det också ut söm ' folk • skulle sluta upp kring en komman de renovering. Vid ett första möte för några veckor sedan mötte 28 personer upp, och många som har varit in tresserade var förhindrade den kvällen. Gustav Ollus hade till sammans med Stig Broo tagit ini tiativ till mötet. - An folk sluter upp nu tror jag har med tidsandan an göra, sä jer Stig. Det börjar bli så att man vill ha något eget i byarna,

Göra något eget - Det har varit en tid nu, me nar Gustav, då man har ' velat få allting färdigserverat. Det där hål-

"Byn S få en bygård

och en festplats"

ler på att svänga. I dag vill ungdo marna göra något eget också . Bert by biblioteksförening har inte haft någon verksamhet att tala om under de senaste tjugo åren. Sedan 1969 tillhör byn verksam hetsområdet för Hellnäsnejdens uf. Bertby bblf har dock inte upp lösts, på papperet finns föreningen fortfarande . Vid den återuppliv ning som nu förestår kan det bli aktuellt att ändra namnet till Ben by ungdomsförening . Namnfrågan och den övriga pla neringen kommer man att ta ställ ning till vid ett årsmöte den 10 ap ril. Eventuellt kan det också bli frå ga om an ändra stadgarna. Dena. för an föreningen ska kunna tas med bland dem som beviljas sam hällsstöd för ungdomsverksamhet. - Vi har fån klartecken om att bidrag kan sökas så fon stadgeför slaget är inlämnat, säjer Gustav och Stig som preliminärt har räk-

nat med an en del grundarbeten kan utföras på lokalen redan i somFörst mar.

serveringsrummet Lokalen är inte· i något hopplöst dåligt skick . Visserligen behövs det en grundrenovering , men väggar na är stabilt timrade och plåttaket har hållit huset fritt från läckage . - Vi räknar med att som en första åtgärd renovera serverings rummet och köket. I och med det skulle vi få en mindre tillhåll för ungdomarna, och det ser vi som det viktigaste i det här skedet. Några problefl) an få folk med på renoveringstalko tror man inte det ska bli, Totalt finns ungefär två hundra invånare i Bertby , och siffrorna har varit någorlunda sta bila under senare år . Bertby är ett område där det har hänt ganska lite på uf-fronten un der en längre tid. Visserligen har man varit med i Hellnäsneidens

uf, men det har ändå inte va~it en egen byförening. - Men vi vill ju betona att vi in te vill ha nån konflikt med I-kll näs. Det är upp till var och en vart man . vill. höra. Vill nån, vara kvar inom Hellnäsnejdens uf så har vi ingenting m,o tdet. Vad vi ser som det mest akuta behovet är ett sam lingsrum för barnen och en lokal för byamöten och byafester. - Vi har börjat se avigsidorna av an vi inte har nån egen verk samhet i byn. Det är knappt så man känner barnen i byn mera!

Ekonomiska problem Att föreningsverksamheten dog ut för tjugo år sedan , tror Gustav och Stig beror på de ekonomiska problemen . Det var omöjligt för en liten förening att få danserna lönsamma och det fanns inget

Vår försijljning hos Rinta-Jouppi Se till vilka priser: Oataun 180 B HT ·72. besikt. 2/81 p. 8.700 mk, Mazda 1800 reg. 10173 besikt. 10/80 p. 8 .200 mk, Ford Cortlna -72 besikt. 11/80 p. 6.800 mk, Mazda 1500 af -70 p. 1.600 mk, Ford Eacort·71 p. 3.900 mk, Oataun Finn -72 p. 5.800 mk, Morria Marina Coupe -71 p. 7.500 mk MS 200 D -65 p 6.200 mk, Opel Kadett reg. 10f72 besikt. 11180 p. 7.600 mk, Opel Kadett -70 körd 120.000 km p. 4.800 mk, Renault 12 -73 p. 9.800 mk, Skoda -78 p. 3.600 mk, Saab 99 -71 besikt. 9/80 p. 8.200 mk, Saab 99 -80 besikt. 3/81 p.beg . 6.800 mk, Toyota Corona Sprinter -88 bra motor p. 4.200 mk, Toyota Corolla -70 besikt. 3/81 p. 4.000 mk, Toyota Corolla -71 p. 4.500 mk, Toyota Corolla -70 besikt. 12/80 p. 1.900 mk, Toyo

ta Corolla -70 p.beg. 4.500 mk, Vauxhall Ventora -88 besikt. p. 3.700 mk, Toyot~ Corona MK 11-71 besikt. 11/80 p.beg. 6.800 mk, VW 1200

-88 besikt. 10/80 p.beg. 2.800 mk, VW 1300 -72 p.beg. 6.500 mk, Ford Anglla -88 besikt. p.beg . 1.500 mk, Cltroen ID -88 p. 3.600 mk, Ford Cor tina -67, p. 1200 mk, Oataun 100 -88 besikt. 11/80 p. 3200 mk Oahun 1800 af -70 besikt. p. 2.800 mk, Oahun Slueblrd -87 besikt. p. 1.400 mk, Fiat 125 P -74 p. 3.300 mk, lauzu Bellet -88. besikt. 9/80 dubbla däck p. 3.60Q mk, Flat 800 -72 p. 1.000 mk, Flat 800 -72 besikt. 6/80 p. 3.400 mk, Flat 800 -72 körd end . 68.000 km, besikt. p. 2.800 mk, Flat 800 -73 p. 1.500 mk, Flat 810 -72 renov.motor p. 3.700 mk, Mo..e -74 p. 1.900 mk, Mo..e .73 p. 1.600 mk, Mo..e -74 besikt. 3/81 p. 4.800 mk, Maner -72 p. 2.700 mk, Mlnl-87 p. 2.500 mk, Mlnl-84. Mlnl-84 besikt. 9/80 p. 1.200 mk, Opel Kadett 1_100 -89 p. 2.600 mk, Opel Rekord -88 p. 4.300 mk, Peugeot 204 -70 besikt. 10/80 p. 3.900 mk, Peugeot 404 -86 p. 2.900 mk, Peugeot 404 af -70 p. 2.700 mk, Renault 870 p. 2.800 mk, Renault 8 -88 p. 3.900 mk, Renault 10 -88 p. 2.300 mk, Saab H -70 p. 3.100 mk, Saab 98 -72 p. 7.200 mk, Saab 88 -71 p. 3.400 mk, Saab 88 -72 besikt. 10/80 p. 8 .300 mk, Toyota Corolla -87 p. 2.800 mk, VIva -70 p. 1.500 mk, Viva -72 p. 3.800 mk, Viva -73 p. 5.800 mk, Wartburg -73 besikt. 7/80 p. 2.200 'mk, Toyota Corona -88 besikt. 11/80 p. 5.800 mk, Ford 17 M af -88 besikt. 3/81 p. 3.100 mk, VW 1200 -69 besikt. 7/80 p. 2.100 mk, VW 1300 -88 besikt. 1/81 verkligt bra p. 5.200 mk, VW 1300-89 p. 1.800 mk, VW 1300 -67 bra motor p. 2.200 mk, Toyot. Corolla1270 besikt. 3/81 p. 4.500 mk, Volvo Amazon -71 besikt. 1/81 p. 10.000 mk, Corolla -88 p. 2.600 mk, Mazda 1300 -72 p. 4.000 mk, SMW 1800 -64 p. 3.500 mk, Ford Cortlna -89 besikt. p. 2.900 mk, VW 1600 TL -68, p. 2.100 mk, Opel Rekord -84 p. 1.600 mk, Ford 17 m af -70 p. 4.200 mk. Kom genaat. Öppet Idag kl 9-18. torsdag kl 9-20 och fredag kl 9-20. Handpenning ca SO "la och vi byter glrn.

Rinta-Jouppis Bilaffär, RINTA-JOUPP l eRINTA-JOUPPI

•

Tervajokl. tel. vlxel H1-71142

Inom Hellnäsnejdens uf ser man enbact positivt på aktive ringen i Bertby, även om ett återupplivande på sätt och vis begränsar underlaget för före ningen. - Det är bra att de skapar något eget, säjer ordföranden för Hellnäsnejdens uf Maj-Lis Niemi. Byarna är så nära var andra så vi ska väl kunna sam arbeta och fWas till båda loka lerna. - Vi kommer ju sams i frå ga om skolan, så de,t ska säkert gå bra också i uf-sammanhang . (Lågstadiets l:a och 2:a års kurser finns i Kaitsor, medan 3:e till 6:e årskurserna finns i Bertby). För övrigt är det en aktive ring på gång också inom Hel' näsnejdens ufo Man har långt framskridna planer både på en grund renovering ' och en ut byggnad. Statligt renoverings· bidrag har sökts via FSU, To talt ska arbetena gå på om· kring 130.000 mark. - Lokalen är väl inte i så dåligt skick, säjer Maj-Lis, men det är ju framför allt värmer som saknas. Ingen viii ta på att gå dit och elda när det ska vara nån tillställning. . - Vi har talat om en renq-'

vering i flera ,år, men der h ..

inte blivit. av. Det behövs aH nån kan d~a det hela, och det kostar mycket pengar. Vi hir ju inga inkomster. Gammal danserna som ordnas ett P8f gånger i året, går med förlust. Man räknar ' med att köra Ii gång så fort statligt och kom· munalt stöd kan erhållas, D~t är inte sagt att det blir detta år_ Får man inga , pengar måste renoveringsarbetena naturligt vis begränsas. - Vi har inte diskuterat äD hur vi gör om pengarna in~ kommer. säjer Maj-Lis som vill passa på och komma med en ef terlysning: - Var finns Hellnäsnejdens uf:s gamla protokoll och tid ningsurklipp? Jag har spårat dem till 1964, men sen vet ing en vad som har hänt. - Den som vet kan höra av sej per telefon 55 580l

samhällsstöd att ta till. Över hu vud taget skulle allting göras i stor skala, och då hängde de små byar na inte med i konkurrensen. Nu tror man alltså på ljusare ti der. - Om tre år får ÖP komma hit på jubileumsfest. Vi fyller 50 år 1984, och då måste vi väl ha fått i gång nånting ... Det första steget blir årsmötet

J den 10 april. Interimsstyrelsen som förbereda återupplivningen av O ska Bertby bblf/uf består av Gustav

P P I

RIN I A-JUUt't'IWRINTA-JOUPPI

Ollus (ordf.), Stig Broo, Per~Erik Kock, Gunvor Ahlnäs, Bror Staf fans, Stig Back, Helge Thors, Gu· nilla Thors , Rolf Thors och Leif Antus. BERTEL NYGÅRD

7 ~______~_______________________T_O_~_a~ge_n_2_._o4_._19_8_1________________________ ~ ~~

ÖsTERBOTTNISKA PO$TEN

Dans i vilken ilder som helst Yroa det vackra vlrvädret '-Ile en försvarlig samling ~or samlats för att tito a. pi danstlvlingarna i IdrottsgIrden i Karleby. Ca 130 par deltog Karlebyk1ubben (;orte med U ,.., Vaasan Viuhka med U par och slutligen Ja· kobstad med 2 par

FÖR ATT LÄTTARE föcsti . . ea daosllvling gir ut pi lir det lr:.IIae skII .u nlmna följande: DIS finas blde standarddanser tl&L orals. tango, quickstep, foxt· och I.tin.merikanska (t.ex. ~ samba, jive, ptiO- doble). Dm lIpta serien (F) lir nybör. ;..rie. Sedan gir det uppit i ........... E-A och mästare. Va· l'åIer lIIUl Sliger frin en serie till &II .anan ökar ocksi kraven och ~m •. EN SAK lir dock klar. Man kan lI6rja dansa vid vilken Alder som WR.. Dans passar för alla Aldrar. Der f..as deltapre i Karleby· lhIiDcen, van förlldrar varit eUer lir aktiva tlvlingsclansare. Man fir dessutom fin kondition. Numen erklnas tlvlingsdans .,.. sport och vII lir det. Scatistikem. bar nlmligell rik· . . ut, att 2 min. quic:btep mou· .... 400 m IIYJi.a&slöpning. Daoseo Ir en bedömninpsport och parea cI&as med placerinp Jilfror (som t..eIl. koDSdkning).

O DET ÄR underbare aU se dessa eda ...pomar gi in för sia ~ __ sldant allvar. Orkar ....... med i cirkusen bar . . . . ed hobby, som bAller dem &in olrevligheler. Si myc· ils _ gr dmsea för dem som vill -1tOpe. I .,.ww;.kJasseo delcog bl.a. de frin Jakobstad. I Mllenpuppea 14-16 ir place .... si, pacel K.i PAvaII pi en . . . . . . . ..dra plal5. De kom upp i _ poIDg som segrarna, men • i' .. inaarna avgjorde till ............ fördel. T rea i kl.ssen blev J.n ~Aane Ummi frin Vasa. P.· _ ~Y och Ev. Fredriksson PiKo Uakobstad) hade inle sida denna ging, men

.... ,..ea

........,·.-Leea.

"sån

. . fik ;.. ne.-a

tig.

behöver omväxling efter Tänk om Du skul· en tid på kibbutz i . . . . .1">. Du skulle få en upp· _ _• av rang! Vi har bl.a. " . l e avresedata 4. 4.,18. 6.5.,30. 5.,13.6.,4. 5. 8., 5. 9., 19. 9., 3. 7. 11., 5. 12, 19.

IESEBYRA

SÖFF är som förut DE MANGA VALMÖJlIGHE· TERNAS SKOLA. Läsåret 1981-82 kan vi erbjuda DIG följande alternativ:

vi berättar

».«

FOLKHÖGSKOLAN: • DaghemsbiträdeslInjen (240) är med i den gemensam· ma elevantagningen. Ettårig yrkesutbildning meriterar för utbildning till barnträdgårdslärare. • Merkantila linJen. Ettårig, motsvarande handelsskolas första årskurs. •. KonstlInjen, NYHET! Inriktning på konst och skapande verksamhet. • SpråklInjen l, SÖFF har rättighet att utfärda grundsko· lebetyg I språk. • Vårdlinjen I med yrkesförberedande utbildning inom vårdsektorn . • Fria fortbIldningslInjen med möjligheter till stort timval i praktiska ämnen, s.s. handarbete, vävning m.m.

KRISTLIGA FOLKHöGSKOLAN ett meningsfullt alternativ

På skolans VARDUNJE kan du få praktik inom

vårdsektorn samtidigt som de teoretiska ämnena ger

kunskap som blir till nytta vid din framtida yrkesutbild

ning. lEtt folkhögskolår kan hjälpa dig att komma under

fund med om barndagvård eller Sjukvård är något du

vill satsa på.

Den FRIA FORTBILDNINGSl.INJEN ger dig möjlighet

att komponera en läsordning enligt personliga intres

sen och önskemål. Skriv eller ring så får du närmare

upplysningar om vår skola.

Kristliga Folkhögskolan I Nykarleby 66900 NYKARLEBY, tel. 967/20079

FOLKAKADEMIN: , Samhällspeclagoglska linjen med följande Inriktningar: . - Ledarutbildning, som preparerar för PF, ungd. sekr.

utbildn. m.m.

- UngdomssekreterarutbIldning (2 år), också passan·

de för dem som ämnar utbilda sig till kultursekreterare .

Samhillsinriktning (1 år) för sådana som ämnar börja

studier vid social· och kommunalhögskola, PF och SF

vid Abo akademi m.m.

• Språklinjen n för sådana som vill bygga på grundsko· lans språkfärdigheter, finskspråkiga studenter m.fl. • Vårdlinjen II med möjligheter att få hemhjälpar- och familjedagvårdskompetens. Inträdeskraven är 16 år (1981) för dem som söker till folkhögskolan och 17 år för dem som söker till folkaka· dem In. Skolans nya prospekt samt ansökningskort fås från närmaste arbets kratts byrå eller från vår skola, tel. 962·56 441 , 64 220 Yttermark. Skolan har kvotintagningar 15 aprU, 15 maj, 15 juni och senast 15 augusti. De som söker I tid får också bekräftelse på studieplats i tid. Trygve Erikson, rektor

AaOLANDS FOLKHÖGS'K OLA Inleder läsåret den 14 september. AnSÖkningstiden utgår den 31 april. Den som ansöker får resultatet i maj.

• StudielInje • Vårdlinje • Turlstservlcellnje (för stUdenter)

M. S.

_"lina.

SVENSKA ÖSTERBOTTENS

FOLKH,ÖGSKOLA

FOLKAKADEMI (95)

SOLIG S~~ESTER VID SVARTA HA NU ANTLlGENPA SVENSKA! Svensktinlands första sällskapsresa till Svarta Havets "arla. Jalta pA Krim, går med Westerlines lyxbuss från Vasa via Närpes, Kristinestad, lappfjärd, Bjömeborg, Helsingfors och 80rgå till leningrad och därifrån med direktflyg till Simferopol på Krim. Palatsens förlovade stad Jalta är resemålet för Dig, som vill fö rena vila, sol och bad med intressanta sevärdheter. Vi bor med halvpension på högklassiga hotell Jalta med egen strand och simbassäng.

Avflrd varje frcdq hlll fr.o.m. 3.4. från Vasa

retul-följande söndag. På ltcrresan övernattning i

Helsinafors.

Frln Vasa

April-maj Juni-september

Frln Helsingfors

April-maj Juni-september

Visum och avbeställningsskydd JO.·iI ,f f ,1/;,

»e«

BOINUI

Vackert läge vid havsstrand i skärgårdsstaden Pargas.

Begär prospekt. Adress 21 600 Pargas, tel. 921744 621 eller 921-744 654.

PEDIGOGISKA FAKULTETEN V,ID BO AKADE'MI '

1220, 1495,990,1240,-

"f. ,;,

,I,'

... ~~ H ~ f ') '.

,;,d.'

" I

h ~

.!.

"o'

18-34-åring!

Du får

80%i lån

för första egna bostaden.

utbildar: - 1t.1Jus,.,.,. (CIII-4rlWII'tudIn) - """al4",,~ I tdltblt.t tu""~ (111,m mtll"', "~,tm 1911) tutlbl6}d - 9«1IIIlbtu~ (I-4rl,II'tudlW)

- ,tu~ (I-4rl6ll'tudIn)

- lmIIa"'tu~/~, ,nurtblt.oIII och WymllllSlum, "UIt.II/~tt sm ImIraIItbUdnIn, vid ""tIG/II""'tnn (I-4rl,II'tudln)

-/{Jr MPp,l/tnmomll4mblblnldon. pill"."" odr /onlt.nJn,

pd Ut pdtI,o"," OIIUddn (CIII-4rl,II,tudllr)

I Sparbanken.

-""tIG""'"

F~mera

• c;;;:~~ ... Ir"",,' llJ1HU IMUlftPl.

Fakulteten anordnar s k fristAmde studier i pcdaaogik, special. pedagogik och vuxmped.,ogik samt i vissa Ovriga Imnen. Fakulteten Ir den enda svensksprikiga llrarutbiJdningsenheten i vin Jand. Studieplatsema utannonseras i borjan av maj 1981.

Bealrbroscbyr ocla'a'ormaUoa 'ria

Ped..opka '''ulCelea, Kyl"koaplaaadeD Il-I", 65101 Vua10, teI. 961-117177. -

' .

l' L'"

Största bankgrupp i Österbotten -

!!!!!!!!!!::::~:~::ST~.~N:

___________________________T_o_r_sd_a~ge_n_2_._0_4_._1_98_1_________________________________________1 -

OP besöker K vevlax hemslöjdsskola

,'Skolan ska locka fram ,, kreativitet och eget skapande

• som No"gård visar upp iir en gardinkappa av blekt bomull. På den har hon handmålat tio olika grekiska kilrlformer. Ver ket beundras av Carina Karlsson, Björn Petterson och Ehrengard Hög niis (fr.v. sett).

D D Yrkesutbildande eller konstnärligt utveck lande? D D Kvevlax hemslöjdsskola står vid en skiljelinje. D D Skolan kommer att försöka vara både och, d. v .s. både yrkesorienterande och konstnärlig. - Skolan bör erbjuda hantverksglädje och ska parglädje, är eleven Björn Petterssons recept. Den ska lära eleverna utforma en ide till en fårdigt arbe- . te. Kvevlax hemslöjdsskola flyuade för en dryg månad sedan in i nya utrymmen. För att få synpunkter på det gamla och det nya, på vad skolan har au erbjuda och hur den borde utvecklas , har ÖP samtalat med tre elever och en lärare vid skolan. Eleverna är Marit Norrgård och Carina Karlsson från Kvevlax , samt Björn Peuersson från Jakobstad. Läraren är Ehrengard Högnäs . - Det var nog egentligen inti mare och hemtrevligare i den gam la skolan, säger Björn . 'Här är Ii tet sterilt och opersonligt . Fast nog blev man ju nästan chockad när man kom till skolan första gången och såg hur gammalt allt verkade vara. - Jag har nog längtat till det här nya, säger Marit. Här har vi bällre utrymmen, bättre utrust ning och bättre belysning . Tidiga

re rymdes vi varken i vävsalen eller sysaJen Ulan fick lov att väva i gam la vävstugan och sy i sällskapsrum met. Björn framhåller att det också kommit många nya maskiner ti U snickarverkstaden och måleri verk staden. Utrymmen finns också för plåtbearbetning och keramikarbe te. Alla tre är överens om alt för nya elever är den nya skolan säkert in bjudande all komma till. De har ju aldrig upplevt det gamla mysi ga .

o Rätta att satsa å·ven konstnärligt Kvevlax hemslöjdsskola var tidi gare en yrkesutbildande skola. Där blev man målare, snickare och sömmerska. Många flickor gick i

• Björn Petterson ornamenterar ett gustavianskt sol/ben. skolan för att lära sig väva och sy och för att göra någonting åt sig själv. De senaste åren har man arbetat på att ge skolan även en konstnär lig profil. Länskonstnär Leif Eriks son och textilkonstnärinnan Ehrengard Högnäs har knytits till skolan som timlärare .

I informationen till blivande elever har man framhållit att sko Ian är en god merit för fonsatta studier i konstnärliga ämnen, för formgivare, designare och terapeu ter. Men tyngdpunkten ligger för stås fortfarande på att ge yrkesmäs siga kunskaper i skolans huvudäm

nen - vävning, sömnad, träbear betning och målning. - Jag tycker nog det är rätt att satsa på en konstnärlig inriktning vid den här skolan, säger Björn. Alla människor har väl ett behov av att skapa med händerna. Det har ju med människans identitet att göra.

Torsdagen 2. 04. 1981

bör de( finnas en skola _Ili~ =r~,>r

mban för indus· sägcr MariL Inte miirmllSb_ jobba i industri 'Ii bdk r ha bara ....lIlItIIt nu___1r produkter. nIIPilllIlIg som är mera bnl:öpa det är '1 IIr!I(;m_Il!IKI §bpn och gjort själv. , ~:D:Ibl-OI,

Vad lir oss.

s\c.o\an •

"Det bör finnas ~ skola. som inte ltIbilt/Qr enbart lör industriell produktion"

- Det fi nns en swr grupp män som vill göra någonti:lg som - ooas eget. Som de kan känna Ung för. Den här skolan är f« de människorna. - }:ag har alltid varit intresserad arbeta med !fä, säger Carina. - ör sökte jag till den här sko cn inte visste jag då vad jag bli och vad jag ville arbeta jag del. R>r den som ·1ISa:!I!lD:lIid paktistt arbe t e är ,..,rd.... ~... cu bra stille an fm . som dn beler.

Lltqs:kbUldcl av en skapande rkar an vi alla blir Det är beklagligt biIIErI:aj~,es status har för __.... 'r.eKaT;" har utveckling 'tioner är vär au göra med idau.itet som . Man kan ordentligt all också hu u med .

ADam",'W,'liga

GaIBrl-

skrämma an skolan

på det Ehrengard sb:ämma bort ft:Ib svårt och

Carina Karlsson håller på med en möblemang i bondrococo. Fyra stolar har hon färdiga, håller på med bordet och ska ännu hinna med en skåp. 'Det är en imponer ande samling verktyg hon har upp radade när hon håller på an skära ut mönster i sidorna på bordet. Långa kvällar, lördagar och sönda gar har gått åt och ska fortfarande utnyttjas innan möblemanget är klart.

D Skolan är meriterande Björn håller på med restaurering av ett gammalt kIockskåp och arbe tar jämsides på en soffa i gustavi ansk stil. - Jag tror att man i informatio nen om skolan skall understryka meritvärdet om man tänker studera vidare samt att skolan ger goda grunder för ett skapande yrke, sä ger Marit. Till exempel stundenter som tänker sig till konstindustriella högskolan kan skaffa sig meriter genom att gå här två-tre år. - När linjedelningen genom förs kan ju eleverna välja inrikl ning efler vad de är intresserade av, påpekar Björn . Då har de ju möjlighet att helt koncentrera sig på utvecklandet av praktiska fär digheter. ' - Men skolan bör nog också in formera om an här förekommer rätt mycket teoretiska ämnen, sä ger Carina. Yi har finska matema tik och samhällslära. Det är ju lika vid alla skolor men de ska inte komma till Kvevlax och tro att här får de bara slöjda eller väva.

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

ON laddar för lördagens 55-årsfest:

När österbottningar

kommer samman kan

vad som helst hända

Föreningen för österbottniska studerande vid Åbo Akademi, Österbottniska Nationen, befinner sig som bäst på slutrakan med förberedelserna för sin 55-årsfest som skall äga rum lördagen den 4 ap ril. . För österbottningar som med studier i blicken nalkas staden där kulturens vagga lär ha stått är Österbottniska Nationen, eller ÖN, den förening som man främst kommer i kontakt med. Eller borde komma i kontakt med . Av de omkring l 000 öster bottningarna vid Åbo Akademi är det endast ca 300 som är in skrivna medlemmar.

D Verkstäder och

specialtekniker

Med nya utrymmen har Kvevlax hemslöjdsskola gem nya möjlighe ter alt bredda undervisningen. De tIe eleverna berättar att det kom mer att finnas s.k. grundläggande verkstäder i keramikarbete . kop pararbete , fotografering, målning och slöjd för flickor och sömnad för pojkar. Längre fram även grovsmi de. Dessutom kommer olika special tekniker an läras ur. såsom textil tryck. bandvävning, knyppling, tovning osv . Det är också mening en an man ska ordna kortkurser i olika ämnen t.ex . korgflätning, porslinsmålning och sävarbeten . - Det bästa med en sådan här skola är friheten , säger Björn . Man får jobba nästan hur mycket som helst. Man får också låta bli. Man måste själv ta ansvar för det man håller på med . Man lär sig också att ta hänsyn till kamrater och lära re . Här skulle man aldrig ens kom ma an tänka på an slå sönder en bandsåg eller någonting annat. De tre ungdomarna OP pratade med h.ar framtidsplanerna klara .. Manr Norrgård tänker sIg till hemslöjdsinstitutet i Åbo. På sikt vill hon börja med något eget. Carina Karlsson skall söka till Carl Malmstens verkstadsskola i Stockholm . Hennes framtid är att jobba med trä . Björn Penersson tänker jobba en tid . Drömmen är att komma in på Capellagården på Gotland. Där sysslar man med konstslöjd.

Text och bild: SVEN.ERIK GLADER

- Så e sko nou finns ti taa ååv, säger ÖN:s ordförande Tom Johansson. Målsättningen för ÖN har än da sedan starten varit att i olika former sammanföra österbott ningarna vid Åbo Akademi och tillvarata deras gemensamma in tressen. Då österbottningar kommer samman kan vad som helst hän da. - Yi har en bred verksamhet som sträcker sig från lekfull mo tion till allvarligaste kultur. Till de mer kulturella aktiviteterna hör de kultursymposier i debatt stil som vi brukar anordna. - Till det övriga utbudet hör ständigt återkommande sångaft nar , söndagskaffe varje vecka , pidrokvällar och teaterresor. Och inom kort skall vi också göra en resa till ishockey-YM i Stockholm. har - Motionsidrotten nästan den största uppslutningen av våra aktiviteter. Där har vi lag med i fotbolls-o bordtennis- och volleyboll turneringar . - Sedan lite över e[[ år tillba ka verkar inom ÖN också en tea tergrupp som bl.a. framförde en egen revy senaste vår. - Och så skall vi ju inte glöm "Blade" . ÖN:s medlemstid-

• Tom Johansson är ordförande för ÖN, sa1."/ande orRal/ för /lIrriRa österbottniska studerande i ku/turvaggan. (Abo alltså)

••

SOFF UNGDOMSSEKRETE· RARUTBILDNING som också samtidigt är pas· sande för blivande kultur· sekreterare. Begär pro· spekt! 64220 Yttermark, tel. 962·56441

ning, som utkommer två gånger per år och där medlemmarna har en chans att ge utlopp för sina litterära böjelser. - När vi anordnar dessa akti viteter är det ju främst med tan ke på att österbottningarna skall ta sig u t och få träffa andra öster bottningar . - Men ÖN :s verksamhet ins kränker sig inte enb~rt till de som redan studerar i Abo . - På senare år har ÖN också haft studeranden utsända som informerat om Åbo Akademi. för abiturienterna vid de öster bottniska gymnasierna. - På våren när studentskriv· ningarna är över anordnar vi bussresor hit för abiturienterna så att de skall få se sig runt i aka demi-miljön. - Men tyvärr visar man inte så stort intresse från skolhåll som vi hoppats på - om det sedan be ror på att abiturienterna börjar arbeta genast efter det att skriv ningarna är över eller vad det är .

D Passiva

studerande

Om det förhållandevis lilla medlemsantalet säger Tom: - Det är svårt att få med de studerande i aktiviteterna. - Förutom ÖN finns det inom studentkåren en hel del specialföreningar som konkurre rar om studerandena och därtill kommer naturligtvis den ökade studietakten som gör a[[ det blir allt mindre tid över för "tidsför driv " . - Men visst bottnar en hel del också i passivitet hos de stude rande . Det är inte på modet att bara samlas. utan för a[[ samla i hop folk måste man anordna program i någon form. Det som Tom Johansson dock mest går och hoppas på är a[[ ÖN skall få en eget klubbrum. - De utrymmen som vi har nu är inte ändamålsenliga och dessutom är det osäkert hur län ge vi får använda dem. - Egna klubbutrymmen skul le underlä[[a verksamheten avse värt och kanske skulle det stimu lera österbottningarna till större aktivitet , vilket skulle göra det mi.:ijligt all utöka ÖN:s verksam het ytterligare . B-G LAXELl

VAGA SATSA pA DIG SJÄLV

VÄLJ

LAPPFJÄRDS FOLKHÖGSKOLA öppna ögonen för ett nytt sätt att lära sig pröva nya vägar att skapa något eget inom: - teater - musik - barnledarskap - praktisk folkkultur Tag kontakt under adress: 64300 Lappfjärd el. tel. 962·21 144 Ellinor Silius, rektor.

...

!!!!!!~~~PO==.=I&N= ________________________T_O_~~g_en_ _2._~__.1_9_8l-----------------------------------,f1OIl Hinp,' och hcriitto för Öl' vad som h a.~ .

Hänt sen sist ••• och en t i t t framåt

Ungdomspolitiken är viildigt fin i teorin men he tydligt torftigare i praktiken, - Sko man uträtta något som ungdomssekreterare får man glömfIUI teorin en tming och hitta på egna fu.n deringar. SÅ ungefär gick CarI-GlIStav Nykv;sts fu.nderingar 1Iijr htm ;nledde en diskllSSi01l som länsungdomsnämn den hade ord1Ull för tJngdomsarhetarna och ungdoms niimnderna.

Söndagsdansen gör come-back i Purmogirden. - Vi tror att söndagsdansen kommer igen, säger ord förande Stig-Göran Forsman . Det har inte varit n~ra söndagsdanser här i Österbotten p:l ett par ir, s:l aet börjar bli dags igen. . Inkommande söndag bjuder Purmo uf p:l Matti Vält mäki band fr:ln Lappo . Förra g:lngen de var här i Purmo gjorde de dunder succe. De skulle säkett komma tv:l eller trea bland de svenskösterbottniska banden. Dethär är ett tillfälle for dom som verkligen vill dan sa, inte s:l tr:lngt som en vanlig lördagskväll .

- DET ÄR mycket som är nämnderna ska syssla med . positivt i paragraferna, sa Carl mcn det kräver att ledamöterna Gustav . Man f:l.r nog lov att se är orienterade och arr sekrete mera praktiskt p:l. det hela och rarna har f:l.tt en allsidig utbild ' ning. engagera sej i föreningsproble men på fältet. D STURE Erickson från SÖU • Han kommenterade ocks:l. framhöll arr ungdomssekretc- I fr:!.gan om hur ungdomsnämn rarna kan göfa mycket bara ge den ska få större tyngd i kom nom att h:l.lla uppe kontakten munpolitiken, och han in till andra kommunala tjänste stämde i princip i kraven på arr män och blanda sej i "korri nämnderna ska vidga verksam dorsnacket ' , . heten . - Det har sagt> många O KOMMUNDIREKTÖR gånger att ungdomsnämnden H:l.kan Nordman sa i sin inled ska syssla ocks:l. med annat än ning bland annat att ungdoms - Det tir otrevligt dti d4.sgolvet wa fö,.svi.fIer, ",etMf" Ole nämnderna inte ska vara s:l. fritidspolitik . Det är lärr arr sä Wik, ordföra.de fÖ,. OrllVllis uf, dti btM bett"tllttar tlet biir kvicka att ta :l.t sej äran för alla ja. men svårt att omsätta i eliifukt i Å roasg<irtl4nJ, ideer man kommer med. Ut praktiken . Vidgar man arbetet Det tir • •t;'g so", i.te stiim",er ",ed d..sparketr- i tIett gärna en kommunpolitiker dri betyder det att b:l.de ungdoms .yalolude•• A.Ii.gett bar tlet gioriS ruigot fel, eller oc/aMi tir sekreteraren och ledamöterna va den ide man har kläckt. Det tlet mllleri4Jet so", fallerar. l vtnje fallluM tlet i.te VMa som viktiga är resultatet som upp bör vara insatta i fr:!.gorna. . tlet slca dti parkettbitatwll tiM,. omk";.g bkllUl dtM.-de föt - Annar är det inte sagt att nås. ter om liWt/4gskvjjJltmuI. - Alla först:l.r nog arr ung man utan vidare v:!.gar g:l. och VM felet ligge,. iir • •14 ;'Ie kkl,.klgt. ~ btiJle,. /Ni och re domsnämnden och - sekrete uttala sej om till exempel tie,. ut vnn som slca slli fö,. fiolenu - omk";.g 70 000 _k. raren är aktiv och utför ett bra markdispositionsplaner . KIIwt iir i fJtWje fall 1111 fö"";.getl ",.;s'e frJ ersiill.i.g fÖ,. slca arbete, när man Ser att det bör Carl-Gustav menade att allt do,.... det här nog är fr:!.gor som jar komma resultat.

Träff for folk

som gillar gammeldans

i Purrnogården

- Det blir en träff for folk som tycker om gammel dans. En helkväll ror vänner av sång, musik och gam meldans. Derhär berättar Greta Sruite, en av de i folkdansdis triktet som håller i trådarna ror arrangemanget. Dragplåster UJlder Iördagsevenemanget i Purmogår den är 33 spelmän och folkdansare från Hälsingland. - Nu har alla chansen an se hur man dansar Häl sinJehambo. Ovrigt i programväg bjuder Larsmo och Hembygdens vänners sångkör, Pedersöre spelmanslagoch andra spel män från n~den. Och så ska det bli allsång också - UJl der Carey WlkUJlg5 ledning.

Helnykter dans i Kållby En helnykter dans tänker Killby uf bjuda på inkommande lördag. - Det har börjat gå så långt detlW med spriten på danser na arr vi måste försöka göra någonring . - Vi hoppas naturligtvis att folk ställer upp och visar att de kan ha roligt utan droger, säger Barbro Johansson, ordförande i Killby ufo Nån fonn av kontroU ska det bli i dörröppningen. - Vi ska bjuda på några överraskningar också. Exodus svarar för dansmusiken.

iii tillvaro på senare tid. Nu har man bestämt sej för att rycka i gäng med förnyade krafter, och i spetsen går Hans Heinrich som valdes till ordförande vid ett medlemsmöte i förra veckan. Det har varit litet kris sätillvida att årsmötet inte kunde välja någon styrelse, och det har till och med föreslagits att föreningen skulle upplösas. Problemet är äganderätten till lokalen. Byn står som ägare och det finns olika bikter om vem som har bestämmande rät · ten . Enligt uppgift har problemen att göra med generations· motsättningar. En del av diskussionen just nu handlar om förhållandet

till Maxmo uf och eventuell sammanslagning av förening ' arna.

I I I

I~rnä~?a~~~! I I a

Musas konsertserie , err band som började med nya vågen men som nu gått över mot heavy . - Mera publik än vad Del ta Cross Band fick, är arrangör ernas önskemål. Det är konserterna och banden värda.

!!5=Ja~lEll

Förctrii<]c ~cs ~t uf-Illotcrinl.

"Glöm teorin

och kom med

egna funderingar"

Purmo introducerar söndagsdansen

I0..,~:~!!!~y!1 [ ~L~~~e .u

(Iel, varl 50111 skn h lill(ln. Telefon Hr • • • 119('7-135551/9(,1-1135221/9(,1-(,515 1 '"~

i främsta hand mellan Malax Malax uf:s UF :s två lag. Sist och slutligen det Anna-Lotta Öst vall och duo vidare i var Patrik Wentjärvi, som tog finalplatsen. frågetävlingen handParetomsamlade 16 poäng me

n,&on intresserad av den kom binerade tjänsten som idrotts-, ungdoms- och nykterhets sekreterare. Endast en person som inte är kompetent, har sökt tjänsten. Kommunen ut reder om en sAdan kan anstäilas utan att statsbidraget Aven t yras.

;O Oravais nejdens naturvetarklubb har dragit i gång sitt sjätte verk samhetsår med en holkspikar dag. Pli kommande är med lemsmöte den 10 april, fågelex kursion till Söderfjärden den 2 maj och exkursion till Kimo A mynning den 17 maj.

Klubben har ett 80-tal med lemmar iVörå, Oravais och Maxmo (samt I medlem i Ma lax; red anm). Vill man bli medlem, kan man kontakta per telefon 54 285, 52 230 el ler 54616.

D Närpes kommun har beviljats syssel. sättningar för anställande av 18 arbetslösa ungdomar. TvA av dem kommer att under tre månader vara sysselsatta med att röja upp en vandringsled i Tjärlax.

CBl!iE5iIi.EE==_MiE==iII!I'e==WI

Fr:l.getävlingens ring kval . dan "segrarna" i den äldre inom VI-ringen arrangerades i klassen samlade 14 poäng, igen Byag:l.rden i Malax. Sex par var det allts:l. de yngre som viss ställde opp i den yngre klassen te mest. men bara err par i den äldre Nu :l.terst:l.r tv:l. ringkval, II klassen, nämligen Brirr·Marie ringens i Purmo den 2 april och Enlund och Glenn Nylund fr:l.n VII-ringens i ÖVermark den 9 Petalax UF, som därmed inte april, därefter blir det final för hade n:!.gra större problem att ringsegrarna i samband med ta sig till final. . SÖU :s v:l.rmöte, som kommer I den yngre klassen var det arr h:l.llas lördagen den II april betydligt svårare. Kampen stod i Södra Vallgrund. O Här är fr:!.gorna: I . ORTNAMN: Vilka svens ka ortnamn har använts eller brukar användas för följande nämnden i Kronoby har de orrer: lat ut lite kulor åt föreningar A. Seinäjoki na. 62 000 närmare bestämt. B. Ähtäri Bland dem som vederfarits C. IImajoki kommunens nAd finner vi bI.a. Nedervetil uf 12000 mk, Små 2. TEATER: Wasa Teater bönders uf 3 500 mk, Kronoby skall byta chefer så småning u&nf 19300 mk och Terjärv om : uf 18500 mk. A . Vad heter de nuvarande cheferna

D Ungdoms-

D I Karleby

B. Vad heter de blivande 6 . SPORT: Arets världscup på cheferna C. Vad heter Wasa Teaters skidor (längdåkning) var myck- B et jämn och spännande in i det lilla scen 3 . SOMMARTID: Inom en sista, där flera skid:l.ltare hade snar framtid blir det aktuellt möjligheten arr hemföra total segern a med sommartid i v:l.rt land: A. Vad heter den ryske Skid-I A. När sker överg:l.ngen till :I.ltaren som segrade sommartid (datum) B. Vem blev tvåa i :l.rets B. Under vilket :I.r har som a martid tidigare förekommit i världscup C. Vem blev bäste finländaFinland C. När upphör sommarri re i tävlingen 7 . INDUSTRIER: P:I. vilka or den (datum) ter i svenska Österbotten finns

4 . POLITIK: En minister läm

al' nade nyligen regeringen till följande industri/företag? A . Algots förm:l.n för arbetet inom parri B. Heinrichs orgelbyggeri

et :

C. Finnstrong A. Vad herre denna minis Rärra svaren: I A: Östermyra la ter B. Vad heter hans efterträda- B: Etseri C: 11mola. 2 A: Krisre tin Olsoni-Martin Kurren B: C. Vilken ministerpost var Dick Idman-Peter Snickars. 3 A: 29 mars B: 1942 C: 27 sep det fdgan om tember. 4 A: Arvo Aalto B: Jouko Kajanoja C: Arbets

5. EKONOMI : Err jubileums mynt har utkommit i dagarna. krafrsminister. 5 A : 50 mk B:

UKK 25 :I.r som president samt

A . Hur stor är valören 80 :l.r C : 500000 ex. 6 A : B. Vilket jubileum upp Alexander Savjalov B: Oddvar

märksammas C. I hur m:l.nga exemplar Br:l. C : Harri Kirvesniemi. 7 A:

Närpes B: Maxmo C: Kronoby. har myntet präglats

I I al

arrangeras en teatervecka

för ungdom i april. Där visar

Kuf upp sin pjäs"Jorden runt

på 80 dagar" som den enda

svenskspråkiga pjäsen.

D Synden i JakobStad breder ut sej,

kommer väl någon "fijrälder"

att skriva efter· meddelandet

om arr danskurserna i ALbis

regi har förlängts till vånermi nens slut. .

Kurserna som äger rum i

högstadierna, har mött ett så

Iton intresse att man har fatt

utöka den tiotimmarsundetvis

ning man först hade tänkt sej.

'a~a

• E. bilöve,.kilelse av ve,.kligl f 0"",,1 skedde vid Se"" Aulo i }alcobstad, .r.J Sixle. RÖ1In Öve,./iil/Ni en gå.g ål SclMu_.s 15 sI Homon, 1 Ho";zon Pel,.o och 1 Saab 900. E

"B'

'El'

'El

I i i El

To<><lagen 2.04. 1981

1----------------------------------------------------------------------------------------------------

Skapande verksamhet i Korsholms gymnasium:

Någon minuts skön musik tills skrattmusklerna råkar i oordning • • •

Ö~NISKA

POSTE!

Klockan meddelar högljutt att tredje lektionen är till ända. Från de kvava klassrummen sipprar människorna ut och möts aven ovan syn; de vanligtvis kala väggarna är nu nästan helt täckta av mer eller mindre fantastiska konstverk, allt från kol och blyteckningar till färgsprakande kopior av kända målare. Några minuter senare föses elevskockarna ihop av JOlina Kevin, helt i skärt, samt Peter Ahlström som dagen ti ll ära är ovanligt till sin för· d ell i enorm röd ochgr?n fluga och avslöjande kalsongliknande plagg. När eleverna slagit sIg ner på golvet och lararna tillsammans med de inbjudna gästerna bänkat sig runt borden, hälsar Ahlström alla väl· komna med några få, väl valda ord och låter sedan Vivan Nygård, Asa Nylund och Kerstin Weckström sprida en högtidlig känsla iförsam· lingen med hjälp av SchubertS "Im prompto" och ett par dikter av Bo Zetterlund - allt på en gång och mycket lyckat. Publiken rycks dock snabbt från högtidligheten. Ulla-Maria Tam· minen, Sussie Hagström och Tuija Mörk genomför nämligen ett hög klassigt ' "bensprattel" till medryckande mUSIk.

Jazzbalettens förtrollande värld Från jazzbalettens förtrollande värld förs publiken sedan ut på "negro-spiritualens" vågor; kören under Ingmar Nymans fasta hand framför "Steel away" och sedan också Even Taubes "Pappa kom hem". Vackert. Femton minuter framöver "intar" de församlade sedan "näring" i den form som passar var och en bäst; serveringens läckerheter, kreativitetens resultat i form av de redan nämnda teckningarna och en "materialhörna" om handikapp eller ett urv~l böcker som är ut bjudna till försäljning. Dramaklubben river igång andra delen av programmet med en tänkvärd snutt om utvecklingsstörda. skriven av Gunilla Bergström. Som motvikt tin allvaret i dramaföreställningen träder Lena Lång backa. Kerstin Weckström och Asa Nylund in p~ scen för att framföra ett verk av Ingmar Nylund för blockflöjter och gitarr. Det är väl i och för sig inte roligt alls, men hur som helst får publiken inte höra mer än någon minuts skön musik innan tonerna skär sig och flickorna inte får ordning på sina skrattm\.!skler. ' Inte publIken heller . . . . . Efter allsång och lärarnas programinslag. bestående av Rut Lawasts rena stämma till tonerna av "Jag tror. jag tror på sommaren" gör flic korna ett nytt försök. Skrattmusklerna motionerar igen och flickorna får ge upp hoppeligen ljuder musikstycket i sin helhet en annan gång I . Sista kvinna på scen är Sonya Haga, som Jackar främst Kirsti Hede, huvudansvarig trådhållart. men ocks~ aHa a'ndra {som deltagit i pro-, grammet och förberedelserna därtill. de flesta andraklassister. Det är också andra klassens elever som huvud sakligen arbetat för vernissagen och programtimmen. Så lunkar fåren in i sina fållor igen. till läsförståelser. historia. mate matiska problem och mycket annat. Kvar i luften hänger ändå den glatt avslappnade stämning som präglade hela tillställningen. Några fler skapande verksamhetsoaser i bok-öknen skulle. om Inte förkorta. men I alla fall ilva upp vandrIn gen ordentligt. BARBRO TEIR

Förmånlig utbildning för Dig! Martans Trädgårdsskola . är en 1-årlg trädgårdsyrkesskola med goda studlemOjllgheter I moderna undervisningsut rymmen och växthus. Begär prospekt per tel. 53331. Postadress 64610 Övermark.

::~~h2n~-=g~ de bra med i de skapandes takter, när Korsholms gymnasium hade ett par timmar i tecken.

. . ....;_

vÄX MED

AKAN

STUDIELINJERNA 1981-1982

* Den kommunala

och sociala linjen

.. Fria fortbIldnIngs linjen

ic InformatIons lInjen

1* Studentlinjen J * Vårdlinjen

Ri8t5-147131.,41115.'21.7'H42 riv: Rainer JohMluon Ao-~n 15.01100 Borvt !O

Anm6lningatiden utv'r 5 Nptember

Svenska Folkakademin I Borgå

Lagertömnings försä Ijning bl.a. bäddsoffsmöblemang fr. 1190,- , soffmöblemang i plysch fr. 1500,-, soffbord m.m. Möbelfabrik

L MÄNTYLÄ KY 66370 Närvijoki tel. 961·636161 (fr. Pörtom 11 km mot Jurva) . 'lppet även lördagar och kvällar

Svenska Österbottens Ungdoms förbunds medlemsföreningar kallas till

FÖRBUNDETS VARMÖTE som hålles i Södra Vallgrund lördagen den 11 april 1981 kl. 12.00. 6. Verksamhetsberättelse för senaste verksamhets period 7. Bokslut för senaste verksamhetsperiod 8. Revisorernas berättelse 9. Fastställande av bokslut 10. Ansvarsfrihet för styrelsen och andra redovis ni ngsskyld iga Föreningarna har rätt att utse en representant per påbörjat 25-tal medlemmar, dock högst 10 delegater. Varje ring har rätt till en delegat. Fullmakt bör företes. STYRELSEN

!!~!!~::~PO:~~E:N

__________________________T_O_G_~_g_e_n_2_._04_._1_9_81

_ _____________________________________/

Samma frågeformulär har an vänts i de undersökta skolorna . Den här undervisningen gjordes för att f:\ en första information om de elever som man hade att göra med . - Vi som har jobbat med det här projektet hoppas få ut mycket av det, i första hand hoppas vi att programserien skall intressera lära re men hoppeligen också elever.

Radion kollar in

grundskolan

i Finland, Sovjet

och Sverige

Jag har hängt här hela veckan, varit med på lektio· ner, suttit i korridorerna och pratat med eleverna, suttit i lä· rarrummet ... Dethär säger Carita Back· ström på radions samhälls· och kultur redaktion. - Vad det hela är fråga om så är ett mycket stort upplagt projekt som går ut på att spegla grundsko lan i tre länder. Sverige, Sovjet och Finland . Under en veckas tid har vi studerat arbetet i ett högstadium i Stockholm, ett högstadium i Moskva och så har då jag varit här på Borgaregatans högstadium i Va· sa, förklarar Carita. Varför en Vasas kola valts ut och inte en Helsingfors skola förklarar Carita såhär : - Dels beror det på att grund-' skolan infördes mycket sent i Hel· singfors och dels beror det på att

motståndet bland framförallt lä rarna. var stort i H :forsregionen när grundskolan infördes. Skola i utveckling - Den här veckoUnga studiet av skolorna kommer att resultera i tre radioprogram som kommer att sändas under temat "skola i ut· veckling". Det första programmet har vi kallat "klassrummets värld". Alla tre programmen kom mer att sändas under april månad. - Det har varit intressant att följa med undervisningen här på Borgaregatan . Elever och lärare har varit mycket posiriva , försäkrar Ca rita. Speciellt glad är hon för att hon fått studera en "helt vanlig" klass, 9 D . Med helt vanlig klass menas en klass där det finns elever av alla tre olika nivågrupperingarna, för djupad-, mellan och allmän kurs.

Full rulle

Att det har hållits danskurser på senaste tiden i UFo lokalerna i Svenska Österbotten torde alla känna till vid det här laget. O Men att man har arrangerat danskurser på Österbottens Centralyrkesskola i alla tider känner väl inte så många till. - Vi har hållit danskurser här ända sedan jag började jobba på ÖCY och det är 19 år sedan dess, säger Elsie Strand. Vi har haft det relativt lätt att få tag på dansledare , allt som oftast har det varit någon från skolans egen personal som har dragit kurserna. Men ibland har det varit någon utomstående eller till och med någon av eleverna som dragit ·kurserna. l slutet av 60-talet var det några elever som fungerade som dragare och då deltog hela 62 elever i danskursen vilket är rekord ännu i dag . När ÖP besökte ÖCY en måndag kväll var det full rulle på dansan· de!. Som dansledare fungerade Jan och Marianne Hammarström ett välkänt par för alla folkdansare . l årets danskurs har ca 30 elever deltagit och man har planer på att hålla på i 9 kvällar men om intresse finns så kan det bli ytterligare några kvällar till, y

EVANGELISKA FOLKHÖGSKOLAN

I ÖSTERBOTTEN

En annorlunda skola med små undervisningsgrupper, relativt fritt ämnesval och varierande fritidsverksamhet. Skolan vill ge gemenskap, mognad, kunskaper och inspiration till fortsatta studier samt andlig fostran. Vi erbjuder följande valmöjligheter: • Allmän kurs (individuell ämneskombination): - praktiska ämnen: nyttiga färdigheter, avkopplin.g - vårdämnen: förberedelser för vårdyrken, praktik mOJ' ligheter . • Musiklinjen: Möjlighet till 2·åriga studier, t.ex. som förbe· redelse för yrkesstudier; mångsidig undervisning och fina övningsmöjligheter . • Bibelskolan: Fördjupning i den kristna tron, speciellt för Dig som siktar på ett yrke i församling eller kristen förening. Du får veta mer om vår undervisning och övriga verksamhet i skolans prospekt. Där berättar vi också om kostnader stipen. diemöjligheter m.ffi. Nästa läsår börjar den 3 september 1981 och avslutas den 1~ maj 1982. Ansökningstiden utgår den 1S augusti, men kvotin· ·tagning, speciellt till musiklinjen sker S juni. Skolans telefon är 961·114913 eller 118587 och adress Strandgatan 21-22, 65120 Vasa 12.

Ola Österbacka rektor

12 /

Inte fullkomtig - Vår grundskola är långt ifrån fullkomlig. Genom den här pro gramserien hoppas vi kunna skap~; nya ideer som kan vidareutveckl skolan . - Speciellt spännande ska de" bli att få höra inslagen från de ~ ryska skolan, i Sovjet har man jil • Juni i arbetar med två timmar varje redan länge haft en tioårig allmä. vecka. Han gör metaHdelflr till en jabriR. Junjs skola, en högstflliie Igrundskola. skola i Stockholm och i Vasa presentearas i Samhölsredaktionens program - Den svenska grundskolan haJ: sene 'Skola i utveckling' som börjar i radion på lördagen 4. 4. kl. 21.00. ju kritiserats häftigt under de Se>! naste åren och det ska bli intres Så här har Carita gått till väga medvetenhet i internationella fråsant att få en rapport om dagens s~ gor. , när hon försökt skaffa sig en upp . tuation . l Sverige har skoldebatt~ j;j - De här frågorna hade elever· fattning om dagens grundskola: varit mycket livligare än i v~ na märkbara svårigheter med. - Genast i början lät jag elever . land . Men så är också de olika sko Det måste medges att frågorna na svara på ett antal frågor i ett fär organisationerna, !.ex. e1everna.s digt uppgjOrt frågeformulär. Det var rätt svåra. En fråga tog r.ex . intresseorganisation, mycket stark .; upp Sydafrika. Vi ville veta vad det var mest fråga om elevernas attity Sverige . land heter, som mot FN:s beslut der till skolan - frågor i stil med Första programmet i seriell' fortSättningsvis förtrycks av Sydaf hur trivs du i skolan ... ? "Skola i utveckling sänds den 4. 4~ rika. Väldigt få elever visste vilket kl. 21.00. t Men det fanns också med ett par land vi var ute efter, nämligen Na

HANS HORTAN~

frågor som ville pejla elevernas mibia.

Delta Cross Band gav det lilla extra som en konsert behöver inför en entusiastisk men liten publik

Det dansk-amerikanska rytm och blues bandet Delta-Cross Band gav på söndagen en kon sert i Idrottsgården i Jakobstad. Konserten arrangerades av Jep pis Musa. Delta-Cross Bands stora pro fil är gitarristen Billy Cross. Han har turnerat med Bob Dy lan och han har OCkså medver

"-~~".""--""N.""-"'!IIIII!I!"'!IIi'I""p--t kat på några av Bol> Dylans ski vor.

Nu bor han i Danmark och gör skivor själv. Delta-Cross : Bands senaste ski va heter "UP ' Front" och kommer ut inom. : de närmaste veckorna. Konserten var indelad i två ' ggr 45 minuter. I den första de len av konserten spelades näs tan enbart rytm och blues, och musiken blev kanske lite väl platt fastän skickligt framförd. I den andra delen fick den spontana publiken verkligen i gång bandet. Höjdpunkten blev låten "Kalevala" där B. Cross och P. Jensen gav prov på sina gitarr-, och skådespelar talanger. Med den fina och enkla ljus sättningen blev den verkligen det extra som man vill ha ut av en livekonsert! Soundet var ovanligt bra och väl mixat. Det märktes tydligt att D.CB. var glatt överraskad att möta en sådan entusiastisk publik. Publiken lyckades också med konsttricket att applådera in två extranummer. Publiken var tyvärr bara 170 personer och Jeppis Musa frågar sig vart de musikintress erade i Jakobstad har tagit vä gen? .. MARKUS HOLMSTROM

Torsdagen 2. 04. 1981 ÖSTERIlOTTNISKA POSTEN

Stipendier

till nordiska

folkhögskolor

VARFÖR INTE!

En avstressande Ir i Aba Isnds sklirgird efter slit IIisande. Kans)ce pi 'lir prsktiskIJ linje med linmen som textilslOjd, kenunik och hobby. Ekologi, navi gation och folo är lirnnan '(Jr sila skIrgMcls'lännflf. Eller kanske du drömmer om an bygga en egen

bit...

.......bb i ett annat nor· F.. - I

..ioterterminen 2 utdelas II stipen . . . . I 500 mit för studier vid I "II*iOCS;k'o la i Danmark, Syerige samt I sti i I 500 mk för studio - .. is&PdsIt folkhögsko5Ii!,mdieroa kan sökas av Ar 1963 eller tio som bar genomgått WUIIi"koI-. mellanskola el _ftW:I......Me i Finland. ~. .Ifiel betalas direkt liU ifripftraDde folkhögsko oda skolaygifreo reduceras - - ' ~ belopp. In _ 5aIImIaD kan överföras -....:e Pobjola-Nordeo få en lIebilteIse frlo skolan på att ... fin llndd.. eleven bar bör . . siDa studier dir. SåpencJieanSÖkan sändes tilJ . rden d., Sandviks bien 15 A. 00180 Helsingfors I före den 30 juni 1980. Till stipeodiemsökan bör , sbern. avskrift av """"ypt samt rek nlta._elKlatiOD om för folk·

.-1IIIiiIIII.

* Vårdlinje * Studielinje

ÖVRIGA LINJER: * Musiklinje (Ny för i år)

i-l annonsera i 0'

so'\\ out {:r

~967-13555

HKF är pi minga sän en annorlunda skols. Begär prospekt eller ring 926-33 227 '(Jr nlirmare uppgifter. Adress: 21760 Houtskär.

HOUTSKARS KYRKLIGA FOLKHaGSKOLA

Svenska Handelshögskolan i Helsingfors och Vasa Höstterminen 1981 antages 210 nya studerande till enheten i Helsingfors och 60 nya studerande till enheten i Vasa. Grund examen vid högskolan är ekonomexamen. För inträdessökande som erhållit sin skolbildning på annat språk än svenska anordnas prov I svenska språket den 18 maj kl. 10.00 i Helsingfors och Vasa. Språkprovet består aven skriftlig och en muntlig del. Anmälan till språkprovet göres på särskild blan kett som bör vara högskolan tillhanda den 14 maj kl. 16.15. Ansökan till högskolan göres på särskild blankett som erhålles på högskolan . I blanketten antecknar den sökande sitt val av stud ieort, Helsingfors eller Vasa . Till ansökan bifogas i blan· ketten nämnda handlingar. Ansökan skall vara högskolan i Hel· singfors tillhanda den 9 juni kl. 15.00. Gallringslörhöret anordnas den 16 juni kl. 10.00 i Helsingfors, Vasa och Åbo. Förhörslilteraturen omfattar Andersson L·O: Allmän företagsekonomi , Student litteratur 1976. Delander L. & Edebalk P. G.: Samhällets ekonomi , Hermods 1975, ss 1-198 eller Liber Läromedel 1978, ss. 1-205.

HÖGVALLA

SEMINARIU'M

., Kurs för studenter, gymnasister och äldre ungdom under tiden juni-juli, 8 veckor. Totala kostnader: kurs, kost och logi 600,-. Ansökningstid före 15 maj.

l '...

. t

HushAUslärarutbildningen förnyas fr.o.m. hösten 1981. Studier na omfattar sex år. Fyra år vid Högvalla ger Dig hushållslärarexa men, två år vid Pedagogiska fakulteten i Vasa ger Dig pedagogie kandidatexamen. Inträdeskrav: studentexamen. Ansökningstiden utgår den 8 juni 1981. Nännare information per telefon 915-45002 eller per post, Hög valla Seminarium, 07110 Hindhår.

Margareta IllmaD, rektor

Broschyr med närmare upplysningar om studierna vid högskolan och om urvalsförfarandet , ävensom anmälningsblankett till språkprovet och ansökningsformulär, erhålles på högskolan i Helsingfors, Arkadiagatan 22, 00100 Helsingfors 10, tel. 90-440291, och i Vasa, Travgatan, 65140 Vasa 14, tel. 961-114453 . BrOSChyren utkommer i början på april. Broschyr och ansökningsformulär utskickas till alla svenskspråkiga abiturienter under deras hemadress.

Helsingfors den 19 mars 1981 REKTOR

ÖGSKOLAN • PB 54 10

TEOLOGI, ..JURIDIK, ,EKOLOGI ..•

m.m.

IIildilllstiw( :5I=:I1ml1ari'dinjen araIlaPsk utbildning

Evangeliska folkhögskolan i södra Finland, Hangö är en allmänbildande skola som vill betona de kristna livsvärdena.

STUDIELINJEN Grundskoleämnena

SAMHÄLLSLINJEN _ _=stIlXEllbm .a uon

Föreläsningar i civil-, straff-, process- och offentlig rätt samt sociologi, statskunskap och ekonomisk geografi

EKOLOGISKA LINJEN 1f:l::z5:IitDD:k:rv. _ lSIllII g , gtt2lf .

uumpel.

Miljövård och lagstiftning, luft- och vattenskydd och annan miljövård ur juristens synvinkel. Planeras som bäst.

Tunturi Super Sport , fan tastisk superc ykel för stad , landsväg o c h ter räng . I teknik och utseen de är Super Sport i egen klass .

Kom till oss , vi har brosc hyrer, tillbehör, kläder , service och reservdela r. Nejdens häftigaste mo ped och cykelexperl.

TILLVALSÄMNEN lIb5bDStnvrung

Finska, svenska, engelska, tyska, franska, bokföring, statistik, psykologi, religionshistoria, vävning, musik . .

För närmare upplysningar om Evangeliska folk högskolanl södra Finland kontakta kansliet R6dmansgatan 8, 10900 Hangö, tel. 911/86 923.

______ To_r_ro_ag~e_n_2_._04_._1_98 ________ 1 ~------------------------------il

flilJ/el'

OIJ/

1J/tIJlJl'oll. kl'iJlJlol'ol1 och I'o"~f!, skräck.

-. "Jag är med barn"

en komedi

av Lasse Hallström.

,'Skickliga vaxlingar

mellan fantasi

och verklighet"

Filmen "Jag är med barn" är tycker folk det är roligt , säger fil

mens huvudperson vid ett tillfälle.

regisserad av Lasse Hell

ström och förefaller att del

Sensationer vis vara en slags fristående

Men det finns också utrymme för

fortsättning på hans tidigare Micha Gabay gestaltar alla de hjäl sensationer i " jag är med barn" . film "En kille och en tjej". tar som Bosse och de flesta pojkar Filmens huvudperson Bosse (Mag nuS Härenstam) trivs inte med sitt jobb som copywriter på en annons byrå. Han drömmer om att kunna försörja sig som författare. Bosse gör emellertid slag i saken och tar tjänsteledigt från annonsby rån för att skriva en bok. Det hela avlöper inte riktigt som han tänkt sig. Under den lediga ti,d en träffar han Lena (Anki Linden) och ömsesi dig kärlek uppStår. Istället för boken resulterar den lediga tiden i ett barn . Till en början känner Bosse sig skräckslagen inför sin blivande pap paroll. Men han tar sin uppgift på allvar och går på kurser i barnavård och förlossning. Han lovar att ställa upp för barnet till 100% . Att omsätta löftet i praktiken visar sig inte vara lätt. Bosse hamnar ideli gen i konflikt med sin mansroll . Samtidigt skriver han den planerade ' boken i en slags helig ilska. Boken är döpt till "Mansgrisen". "jag är med barn" är en smårolig ' film. La~se Hallström odlar samma lågmälda och försynta humor som . kollegan Lasse Åberg gjort i "Rep månad" och "Semesterresan". Det är vardagliga människor i vardagliga miljöer som vi Konfronteras med - jag är löjlig som de flesta killar och av någon underlig anledning så

Bosse är utrustad med . ett ovanligt rikt fantasiliv. Med jämna mellan rum uppenbarar sig hans sämre jag (Micha Gabay) i hårdkokta skepna

der för att locka honom från Lena och barnet ut till friheten och även tyret .

och män någongång velat identifiera sig med . Hjältarna är hämtade från filmens värld och bakom de tuffa fa saderna kan man ana en Bogart. en

CJint EaStwood, en Roger Moore o .s.v.

Han undkommer med blotta för-o skräckelsen och får lift med en jätte lik kvinna på motorcykel. Kvinan försöker våldta Snaporaz SOm är märkbart skärrad fortsätter ensam sin färd i mardrömslandet. Nästa chock för stackars Snaporaz kommer när han utsätts för hetSjakt av nerknarkade tonårs flickor. Till sist finner dock Snaporaz fristad hos den otrolige mansgrisen doktor Kat zone. en början Struttar Snaporaz om Denne man bildar en gräll kont I "Jag är med barn" synades Till kring som tuppen i hönshuset. Men rast till feministerna i filmens början mansrollen. Fellinis "Kvin tuppen får snabbt karaktären av och är lika absurt karikerad som des nostaden" koncentrerar sig skrämd kyckling.

sa. främst på kvinnorollen sedd Katzone firar sin 10000:de Kvin noerövring med ell samk väm för ur en medelålders mans syn· Sexobjekt den inre vänkretsen. vinkel. Snaporaz, som enbart Ser kvinan Festen avbryts emllertid bryskt av K vinnostaden hadlar om Snaporaz som. sexobjekt, blir rädd för dessa kvinnliga poliser. (Marcello Mastroianni) kvinnor som är aggressiva och själv I filmens slutskede åker Snaporaz Filmen börjar med att Snaporaza medvetna intill det absurda. nerför en lång rutchbana och blickar gör ett misslyckat försök att förföra Slagord som "Alla kvinnor är med sentimental förtjusning tillbaka en kvinna på ett tåg. När kvinnan vackra" och "Alla kvinnor är 20 år" på kvinnor som uppträtt på mannens stiger av tåget följer Snaporaz efter haglar över honom och feministerna villkor. och kommer till ett hotell där en förvandlas alltmer till en skränande Snaporaz gör ett sista symboliskt storstilad feminist kongress pågår.' lynchpobel i Snaporaz ögon . försök att bibehålla 'sin idealbild av

K vinnostaden

Fellinis syn på kvinnorollen.

,'11tångtydig fil11t 11ted självironi"

Höjdskräck en psychokomedi av Me1 Brooks. riga

'Hans roligaste film hittills"

Mel Brooks, mannen bakom "Det våras för" filmerna är författare, producent, regis sör och huvudrollsinne havare i filmen som han til lägnar Alfred Hitchcock. Handlingen är i korthet följande: Professorn och nobelpristagaren Richard H. Thorndyke (Mel Brooks) ämnar tilltrlda som chefsläkare vid "Psyko-neurotiska institutet för mycket, mycket nervösa". PA väg till sjukhuset berättar chauffören att den förra chefsläka·

Växlingarna mellan verkligheten och fantasi är ett skickl igt utfört och stundtals både överraskande och ro ligt visuellt vitsande av regissören . "Jag är med barn" är en sevärd film även om dem på lite naivt sätt behandlar en aktuell problem ställ·. ning.

ren dött under mystiska omständig. heter. Thorndyke tar lätt pA det hela men blir betänksam vid framkoms' ten när han konfronteras med den fruktansvärt skräckinjagande över sköterskan Diesel. Diesel som förefaller att vara sjuk husets maktfaktor nr l tycks dela n.attsvarta hemligheter med deövri· ga läkarna. SA smAningom uppdagas det för Askklaren, men inte för Thorndyke, att vissa patienter hAUs inspärrade trots att de är helt friska. Orsaken är att "fAngarna" blivit ekonomiskt lönsamma eftersom ovetande anhö-

betalar rundnltta summor för deras vård. Thorndykes uppdukande vid sjuk. huset hotar att förstöra ilet nit som Diesel snärjt in sjukhuset och de ans Ullida i. Diesel besluter att fixa Thorndyke, som i sin tur satsar på att avslöja sjukhusets hemlishet. Finaluppgöreben sker i ett högt, vindpiskat torn. Nedanför sköljer det svarta havet över .sylvassa klip por. Hjälten Thorndyke har bara en svaghet han lider av HÖJD. SKRÄCK. I filmen förekommer ingredienser som varit nog sA vanliga i skräck· och thrillergenren. Vi möter den hemlighetsfulle men trots allt pålitlige chaufloren och betjänten. Vi konfronteras med den skrlc.k.inja· gande kvinnan Diesel och hennes högra hand, den flAsande mördaren. Vi ser hur en innerst inne hygglig brottsling undanröjs för sitt goda samvetes skull. Vi möter en synner. ligen gårfull dam och vi ser hur ihjäl ten ständigt klmpar mot den inne-

boende paniken som höjdskrlcken medför. I Mel Brooks regi blir "Höjdsk. räck" en kärleksfull, crazy och stundtals genial parodi på Hitch· cocks filmer. Det är bra att Mel Brooks inte fal ler för frestelsen att driva med pa tienterna i "Psykoneurotiska insti· tutet". I stället ger han en ·vilbehöv lig känga åt alla Kvasi-psykologiska filmer som sjg dagens ljus när Freud blev pop i Hollywood. Samtidigt som Höjdskräck är en hyllning till skrickens häxmllstare anar vi, liksom i alla Brooks filmer, en hälsning till bröderna Marx. Det är ingen tillfällighet att filmens huvudpecson heter Richard Harpo Thorndyke. Mel Brooks är nämligen jlmte Woody Allen den frlmste förval· taren av arvet efter bröderna Marx. Men Woody Allen och Mel Brooks, som delvis samarbetade under 50talet, har förvaltat arvet var och en på sitt sitt.

• "Jag är med barn" handlar om' mansrol/e11. Fellhlis "Kvimlos tanden" koncentrerar sig på kvinnorellen. Men i både fil merna slår mmmen i centrum.

kvinnan med det ändrar med försk räckelse. ..

Fan tasi värld Det är svårt all alla gånger hänga med i svängarna i Fellins symbol mättade fantasivärld. Vad vil.l han säga med kvinnostaden? Angriper han feministerna ? Driver han med mansrollen? Eller speglar filmen enbart Fellinis eget komplicerade själs- och fanta si liv? Sanningen är troligen en bland ning...

Den mångtydiga filmen lättas i varje fall upp av att den är gjord med en viss självironi. - Vad är det här för film egentli gen? uthrister Mastroianni när handlingen är som mest otrolig. Men " Kvinnostaden" är trots allt se värd. Det går nämligen bra att strun ta i alla tolkningar och se filmen en- . bart som en bisarr cirkusföreställ- ' ning. En föreställn ing med groteska clowner, hisnande illusionstrick och vjghaisiga kameraåkningar. Woody Allen är på sätt och vis en Groucho i 'modern tappning. Han bygger nämligen vidare på den ver bala och intellektuella skämttradi tion som Groucho Marx grundade. Mel Brooks har däremot axlat Harpos mantel. Liksom Harpo är han de handfasta och fysiskt pAtag liga skämtens man.

D Frustrerande Handlingen i Brooks filmer är oftast lika frustande och intensiv som Har po var på scenen. Höjdskräck är in· get undantag. Nytolkningarna av Hitchcocks be römda skrlckscener är överraskande originella och hejdlöst roliga. Fil mens höjdpunkter är de nya versio

nerna av Psycho och Fåglarna. Men

Höjdskräck är sevärd även om man

inte skulle ha sett Hitchcocks filmer.

Trots alla galna infall sA är Höjd·

skrlck kanske Mel Brooks mest lo· giska och konsekvent hAllna filmbe· rättebe. DEt är ocksA hans hittills roligaste film. LEIF SJÖSTRÖM

151r ______-=~__________________________T_o_r~~ag~e_n_2_.o_4_._19_8._1__________----~---------~ ~

YsTE::o:;:n

l " • •III P08TF""

ARTISTER

BILA}'FÄRER

VASA

Orkesterförmedling

A&M

Vasa 961·113572

VASA Ny adress

RESTAURANGER VÖRÅ .

SE RVICEST ATIO

NER

nÖCK

TjOCk baservice

Serv.station - Bar Bil el. avdelning Tel. 962-23586

~ÖJESST ÄLLEN

Tel. 961-56 150 NÄRPES

Den ledande restaurangen i Sydösterbotten

VASA,NÄRPES Nya Volvo och bytesbilar

oyhaldinab Tel. 961·118344,962·42321

HÅRVÅRD

ORAVAIS

VÖRÄ Dam- och henfrisering

Moderna

SALONG HEIDI

ÄRVASGÄRDE,N

tel. 56 760 el. 56742

Gästgivars ·1

LAPPFJÄRD Dam o. herrfrisering

NÄRPES

SALON-PIA

Toppenstället

Yttermarkgården

Närpes UF

Mötesarrangörer Väl': PURMOGARDEN som mötesplats PURMO UF

Tel. 962-21920

BLOMMOR VÖRÅ Blommor & Gåvoshop BLOMSTERTJÄNST Vörå tel. 961-56460

-. ~ och FLIPPER

CARAVAN SHOP Bennäs tel. 967·77 373

RESEBYRÅER

VASA, NÄRPES

NÄRPES

INGVES BUSSAR

INGVES RESOR

Tel. 962-42048

MUSIKAFFÄRER

lev;,; be], g

VASA

Tel. 961-221 155 Tel . 962-42 445

1'1

MÖBLER VÖRÅ Förmånligt möbelhus

STIGS MÖSEL

JAKOBSTAD

PH ILIPS • PIONEFR GUST AFSSON AB elhuset med servi ce TEL 967-10 ') 44

Närpes Philips återförsäljare JANNES VIDEO·TV KB Tel. 962-41480

Osterbollnisk ungdomstidning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

.....6_6_6_0_0_V_o_ ·r_å_t_el_._9_6..1_-5_6_37_9~ Tidningen utkommer varje torsdaa

NÄRPES MÖBELAffÄR och TAPETSERING

Redaktör och

ansvaria utaivare

PETER GRANSTRÖM

Redaktion Jakobsaatan 13,

Jakobstad, tel. 967 · IB~~

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

rrIÖIELfidR

Redaktör i Vasa S-E. Glader,

Handelsesplanaden 10 D,

tel. 961-113 522

I@~I1rl!;B Ifl. %2- <4 2 HO

Redaktör i Sydösterbollen

Benel Nygård,

Box 21,66100 Malax,

tel. 961-65 :1514

•

KLADAFFARER

.Österbottniska Posten

PITKÄKATU 41 STORALANGGATAN 65100VAASA-VASA10 '%lI110169

Radio & TV firmor

NÄRPES

Jeansställe

fannes Klädshop

Tel. 962-42540

musikbra nschens specialaffär

.111110.l1li.

~. . tI.l:~: Teuva tel. 962·71 290

SOLIFER husvagnar

Tel. 962-41 421

tel. 961-53 142.

Oravais uf

~. F~ÄLLVAGNEN ~

TASSEN Vasa Olympiagatan

tel. 961-120793

I\Y RA/lNASrO

Jakobstad

Den ledan~~ restaurangen

i norra Osterbotten

Inhemska o. internationella artister

VASA PRODUKTION

961·119920

MOTORCYKLAR

Ul 'SVAG-'- ,\R

REDAKTIONSRÄDET Alf Snellman, ordförande , SlI ' .nnr Lillkull . Karin Blomq vist .

Brit " Swd lund . R.lf Skålar or h

Lassr ErikSS·)fl .

PRENUMERA1l0NSPRIS

1981 Hdtår ....... .... ...... . .... .. .... 40 , Halvt år .... ... ... ... ......... ..... . 25 , PIS n L;t:;;;'K;;;;'' =' :;;;"_ _ _ _ _--=3::..:5:...Jt::::...;.,;..:M,;...:;v..:..~..:.".:..f:....::...J Skandinavien. .. .. ...... .. ...... . 50, .Lösnummer .. .. .... ... .. . ... ..... 1,

ANNONSMOTT AGNING

SÖU :s kansli, Vasa .

tel. 961-113572 och 115372

ÖP :s ANNONSTJÄNST Raymond Wesandcr Mark(·ting Jakobsgatan D, Jakobstad tel. 967-11 827 ' Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16 KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad, tel. 967 -13 S~5 ANNONSPRIS [texten ......... . . ..... ......... . . 2,90 Efter texten . . . . . . . . . . . . .. . . . . .. . .. . 2,90 Bestämd· plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tillaggspris -,30 spmm och färg. Förenings spalten per rad 1,-. Österbottnis ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tillfogas annonser som in ringts eller som på grund av post · försening inte införts i begärt nu m . 1 mer.

Torsdagen 2. 04. 1981

" VI HAR INTE RÅD"

Singsby satsar på barnen

danslärare , ordna med ev. s transportera Ilöner till lärarna. in r, tion och planering av den slOra a' ningen . Kom inte och pist:!. au ung sekr . inte visat tillräckligt intresse: och alla ni andra som pratar. Jag är övertygad om au danskurSCDD varit bra och au de behövs och jag helt inne pi au vi skall fonsäua arbca för nyktrare danstillstälJningar. Dylika träffa behövs för danslär som behöver lära sig nya danser melOder au lära u!. Dylika " kurmäffar " efterlystes tr dan i höstas di kampanjen drog ighJ;r För danslärarna var deua tillfälle sib:a viktigt och jag tyckcr det var dct b2sa sOU hiuiIIs gjOrt för danskampanjcn Som ungd .sckr . ans~ jag au d~ tillfälle var avsc!! för danslärarna samma dag som brevet damp ncr m i!! skrivbord blev det till kopior gick ut till danslärarna i Kristin ruJ som en extra puff för danss koln in Och jag vet att dom var där o nyua av de!.

Fler och fler föreningar inom \ ungdomsrörelsen satsar på barnverksamheten. Ett nytt bevis på detta är Singsby Un8domsförenin~ som sen ' bÖlpn av februan månad be drivit barnklubb i ungdoms lokalen en gång i veckan. När ÖP anländer en torsdags kväll är det full rulle i Singsby, ett drygt trettiotal barn är pi plats och är som bäst sysselsatta med att göra bälten av läderrem sor. Singsby UF har det även bra ställt pi ledarsidan. Man förfogar över Inte mmdre än sex stycken ledare, nämligen Helena Lax, le na Bens, Maj-Len Dahl, Marian ne H1kans , Carina Dahl och Ann-Sofl Dahl. Vidare brukar n1gra av de äldre pojkarna ställa upp och hjälpa till.

Avslutning med program Helena Lax berättar om barn klubben : - Barnen har en mede111der pi elva 1r Och' i medeltal brukar det vara ett trettiotal barn här pi torsdagskvällarna . Anna-Lena Berts fortsätter: - Klubben kallas för "Haj·

DATSUN

HARRIET LINDELO

en" och alla som är medlemmar far ett vacken medlemskort . In skrivningsavgiften till klubben är 10 mk . - Vi har tänkt h1lla pi till mitten av maj di vi ska ha avslut ning. Till avslutningen tänker vi bjuda in föräldrarna och ha pro gram ,som barnen självastir för, berättar Helena. Barnen verkar trivas som fIs ken, förl1t hajen, i vattnet och de berättar att man sysslar med allt mellan himmel och jord.

Bland annat har man gjort haj tänder av jarwimassa och vidare har man varje kväll frågesport. Och sist men inte minst si van kas det saft och bulla mot slutet' av kvällen.

Bråda tider Singsby Uf är i bdda tider just nu, man har inte bara barnen att tänka pi. P1skrevyn förbereds som bäst och bara v1ren kommer hit pi allvar si tänker man sätta

. Bytesbilsvecka hos

• Mdflgl1 bli", hl1r mycket roligt i Siflgsby. i~1ng med en fonsatt renove nng. Denhär gingen bhr det fr1ga om att H de sociala utrym mena inhysta inom lokalens väg gar . Och visst behöver lokalen sät tas i ordentligt skick för nu blir det 1terväxt med besked i Sings by . Singsby har insett vikten av ett gott barnarbete . Hoppeligen följer fler föreningar efter. TOR SPARV

D En hejare i skidbacken, och till det yttre känd för de flesta. men vad tänker han inuti sig Ho jan Krizaj elitåkare i slalom. Vad tänker han om livet som vär lds cupsåkare? Invandrardags' jugo slaviska redaktion var vid Åresku tans fot och topp i samband med världscupstävlingarna i år. De träffade Bojan och den jugoslavis ka skidtruppen. - I programmet intervjuas Ho jan Krizaj om vad han tänkte vi den vådliga vurpan i störtloppet i Kitzhlihel. • STV2 lördag 15.00

E. TAULU 6.~ 11.4.

DATSUN

ÖPPET UNDER BYTESBILSVECKAN ALLA DAGAR 9.00-20.00 ' Välkommen och bekanta Er med vårt stora urval av jättefina bytesbilar! [BMW 316 .. . .... . ... . . . .. -761 ljusblå, fin Da I sun 120 A F II . . . .. ... . -78 k. 49.000 km, met ljusblå, 2-d.

Datsun 160 J SSS.. .. . . .. -75 Ford Taunus 1,6.......... ·76 vinröd, bra Da I sun 100 ·A ..... .. . .. .. -75 Lada 1200 farm ........... -76 flera Lada 1500 s .... .. ...... . -75

Saab 96.. .... ... .. . .... . -78 ljusbrun fin Saab 96.... ........... .. -77 Saab 96 . .... . .. .. ..... . . -75

Datsun 200 L. .. . . ........ -78 Datsun 120 Y Coupe . .... . ·74 Mazda Savanna Coupe . . . -75 met. beige, k. 49.000 km turkos, fin Datsun 120 A F 11. . .. . .... -77 Fiat 128........ .. ... ... . -77 Mazda Savanna 13004 d.. -75

Toyola Corolla. .... . ..... -76

met. guld, 4-d. Fiat 127 . ..... .. .... . . . . . -77 Opel Kadett 1200 . .. . .... . -77 Datsun 160 J SSS . .... . .. -77 k. 45000 km, röd k. 72 000 km met. grön Ford Escort 1,3. . ....... . -76 Opel Kadett 1200 fin ... . .. -76 Datsun 100 A . . ... . . . . .. . -77 met. brun Saab 99................. -78 flera Ford Cortina 1600 XL. .... ·71 k. 72000 km

Volvo 144 .. .. .. .. ........ -73 gul, fin

120Y/150Y Sunny fr.

38.980,

l60J Viol", fr. 50.980,

VW bubblor 68..... .. .... -73 Hera

m.m.m .m.

1808 Ilu.blrd fr. 60.980,

DIESLAR

Oldsmobile Della 88 dsl, priv. bruk.,

met. grön......... . ... . . . -79

, Opel Rekord 2,1 D... . ... . -78 Dalsun 220 C ... ......... -76

k. 96000 km met. grön Dalsun 220 C .......... .. -72 röd, fin

2001. Laur.1 fr. 64.980,

2.0 Ilu.blrd GL dl... fr. 69.980,

145.000 finlländare VÄLKOMMEN

..----n va~

E.7iilu~

Tervajoki tel.

961 ·75056

VÄLKOlMMEN