Österbottniska Posten (ÖP) nr. 13 1984 by Österbottniska Posten

Pidron

Nr 13 Torsdagen den 29 mars 1984 mk 2,SO

--------------------------------------------- .

Till Lahtis .. ~ ' il Bra gick det för grupperna från Pedersöre, Vasa och Korsholm i semifinalen i Ungdomens konstevene mang senaste lördag i Seinä joki. Denna gång gällde länsuttagningen rock-och popgrupper och i yngsta klassen gick Lill-Enkkus Gäng från Pedersöre vidare. Sällskap pA resan fir de av Message från Vasa som drog det längsta strået i klassen.. 68-11 födda. I äldsta ~assen for Kors holmsbandet Old Wintage Blues Band Jväg med segern, knappt före Jeppis-bandet Steen-Röös som erhöll he dersomnämnande.

I I I I

I I

I I I

Mera om Lahtis-resenärerna pi sidorna 4 och 5.

I I I I I I I I I

Fjalar Johansson .vet svaret på sista ;sidQIl!

I I I I I I I I I I I I I I I

-------------------------------------------- I

Veckans ledare är skrh'en av Karl-Gustav Olin

En ny form av ungdomsbrott

I ngen blir tjuv eJter fyllda 20 år.

Så hette det förr. Men som så mycket annat har den gamla regeln visat sig vara ohållb~r i vårt föränderliga samhälle. I Sverige har nyligen en grupp ungdomar satt myror i huvudet på polis och sociologer. Ungdomarna, eller rät tare sagt de unga familjerna, hade specialiserat sig på att råna banker. Det mest förvånansvärda i dethär samman hanget var att alla ungdomarna hade ordnat liv, god eko nomi och familjer. Som en kuriositet kan nämnas att fle ra av ungdomarna hade föräldrar som var polise~. Även om droger fanns med i bilden, var drognussbruk

ingen utlösande faktor i sammanhanget. Det som mest oroar myndigheterna i dethär samman hanget är att ingen av ungdomarna hade direkt brottsligt förflutet. Kallsinnigt och mycket effektivt gav sig dessa medelsvensöner på sådana svåra brott som annars bru kar vara förbehållna mera avancerade brottslingar.

Helsingfors inträffade för några veckor sedan ett våldsdåd som, trots att inga detaljer getts kring fallet, måste ses som en varningssignal. Då en tolvåring brutalt dödar en jämnårig, har någonting gått snett i vårt. s~m-

hälle. Tolvåringen släcker inte enbart ett annat förstör också sitt eget liv för all framtid.

Ä ven om de två relaterade fallen hör till de mest

de, är det ingen som kan förneka att ungdomsbf1 heten håller på att bli ett av de större samhälls pro Speciellt i större städer har gängbildningen b . svårt problem, då ungdomar slår sig samman i lig trakasserar omgivningen eller utkämpar regelrätta mot varandra. En annan musik- eller klädessmak idag vara en tillräcklig orsak för att man till ocb bringar en människa om livet. Också på det lokala planet tvingas man notera att ningsmännen på våra dans platser befinner sig i otacksammare situation. Respekten för dem som upprätthålla ordningen är på sina håll obefintlig. Gängbildningen är inget som hör enbart sto till. Tidvis uppstår här och var grupper av ungdo på den österbottniska landsbygden. Dessa grupper löses först sedan ledande personer flyttat bort eller i ta fall dömts till fängelsestraff. Det råa våld som gängslagsmålen bjuder på hör längre enbart storstäderna till. Det återfinns oc mindre orter och till och med på landsbygden. Tidigare förekom visserligen byaslagsmål, men er de en annan grundläggande orsak. Slagsmålen l,I oftast ur en missriktad självkänsla, ett behov att sig eller försvara sin heder. Det råa våld som nu förekommer, visar på en to saknad av självrespekt och framförallt respekt för människor. Många tolkar dessa tecken så att hela det väst ska samhället befinner sig i upplösningsstadiet. igen ser utvecklingen som ett resultat av huma förfall och återgången till tribulism - stam.sarnhi"'_ som sinsemellan bekämpar varandra. Så illa behöver det i verkligheten inte vara. Del troligen har hänt under den senaste välfärdsgenerati att gamla normer och moralbegrepp satts åt sidan u ersättas av nya. Människor, och framför allt unga niskor, behöver regler hur de skall förhålla sig till ningen. Regler, men inte lagar och förordningar, kringskär handlingsfriheten.

det sekulariserade samhället måste skolan lära ralbegrepp utan att dessa har förankring i reli Den unga människan måste lära sig att skilja me och fel, även om hon inte längre fruktar straffpåfi efter livets slut. Skall det vara så svårt att lära sig att göra det gott för en själv och illa för ingen.

Veckans klipp Se till helheten I Missionsstandarets ungdoms nummer resonerar Jani Edström kring temat Musiken - vän eller fiende: Ur kristen synvinkel är den här indelningen av liten bety· delse. En vaken lyssnare kan ganska snabbt komma under fund med om en artists fram trädande är ett uttryck för en

längtan efter något mer än vad man hittills upplevt (l.ex. sånger om den stora kärleken), eller om framträ dandet är ett, mer eller min dre, klart uttalat motiv att vil. ja överföra något destruktivt på lyssnaren. Ofta samman faller dessa båda syften. Men det kan också vara ett

uttryck för något positivt, in neboende hos artisten, som han / hon vill använda till att bygga upp, väcka positiva känslor, eftertanke, o . dyl. När man ska ta ställning till olika artisters musik kan man inte enbart se till musiken som sådan, utan man måste se till helheten. Ibland kan l.o.m. text och musik ha mot satt effekl. Bra musik, men nedbrytande texter och vice versa.

Det är också viktigt att komma ihåg, att vi understö der ekonomiskt den artist vars skiva vi köper. Vill vi som kristna vara med och un derstöda artister, som genom sitt liv, sin lyrik, sina uttalan den, går emot vår egen över tygelse? Tyvärr är vi nog för naiva och godtrogna när det gäller musik . Vi gör klokt i att

ta reda på, så mycket som möjligt, om· dels texterna (i synnerhet om de är på något främmande språk), dels artis ternas motiv (detta är ofta svårt) och dels syftet me~ ski van (vilket ofta är pengar och det hörs nog på musiken).

Länskonstnärs valet Valet av Kimmo · Salminen till länskonsthär och därmed sidstep pandet av karIebymusikern Alf Mylläri har gett anledning till beska kommentarer på de öster bottniska dagstidningarnas ledar sidor: Det vore beklämmande om det vore så att majoriteten i konstkommissionen har fallit offer för villfarelsen att i äkta

vennamoansk anda misstro

alla som har ett förnamn som inte återfinns i den finska at manackan - trots att det gäl ler en kandidat som bevisligen behärskar de bägge språk som förutsätts för att på enahanda grunder kunna sköta det två språkiga länet. En sådan villfarelse kunde leda till beslut som rationellt inte kan motiveras. Det första i raden är tydligen torsdagens länskonstnärsval. Det finns orsak att ompröva ett beslut som endast kan motiveras med att den valde har lovat bosätta sig i Seinäjoki.

*** Ändamålet helgade alldeles tydligen medlen i det här fal let. Så drar en majoritet

När det gäller kult.... roende om det är ' .... musik, konst eller Ii·. . . . . teater eller andra ak,u'I'fW_' borde det vara en $1. . . . princip att egna ,rn-~_IIIF först belönas när det poster och avancelllUll olika former av UIPP_ __ och understöd. Det landskap eller . . . som inte följer den .... pen är snart utan sia gor eller sin aktivitet. l ga fall följs också pd·__' " Länskonstnärsvald markant avsteg.

till läsarna

dn Sundom UFf nog att det finns andra

• gar än Sundom UF som

bort från Nöjesplatsen i Vasabla det. ÖP är nog den tidning där ungdomsdanserna skall annonse ras. Annars kommer prenumera tionerna att sjunka ännu mera. Var ej lessen UFFE, allt brukar ordna sig!

utanför Nöjesplatsen bladet, närmast gammal ....ti!Weningarna. Vi kom över styrelsen att om det blir lyc annonsera i Nöjesplatsen, _.:JII5i!~ vi. Men tyvärr tyckte att annonserna i Nöjes H. Östersund var så lyckade som de SUF-ordförande vara, och en del texter som ha ingått blev kvar på ~s kansli. (Missnöjda). är det väl meningen att Varför tror alla killar all dom är J . skall hålla ÖP på fötter tuffa då dom röker? På våra ton fast man inte annonserar i årsträffar sitter alla pojkar (näs ~!iesolatsen, (eftersom vi är en tan) och röker fastän det är för föreningar som blivit stöte- bjudet alt röka i lokalen . • utanför Nöjesplatsen), det Förstår ni inte all det är vi som innehållet i tidningen som inte röker som måste lida? sälja den .till alla genera tioSedan då man kommer hem

• .Ni kan nog själva tänka er Slinker kläderna av tobaksrök

annonsera gammaldan och ögonen svider då man skaJl i ÖP, men tänk också på lägga sig. Föräldrarna är arga ga gammaldansfamiljer och tror att del är en själv som IlRnumererar på tidningen. röker. Snart får jag väl inte gå till i dagens läge är kon kurren . tonårsträffarna längre. bård om gammaldanspuSå snälla, snälla ni som måsle en. att om föreningarna skall röka, gå utomhus med nikoliil a, så måste man nog an pinnarna! i flera dagstidningar. Eeva ngdomsdanserna borde tas . . .II5eTar

Ut med röken!

Föreningar i J:stad delade på 67.250 mk msnämnden i Jakobstad fördelat 1984-Ars understöd -adomsföreningar enligt fölSIl_id" ragsberättigade: Jakob Sjöscouter 6.575,-, Ung ubb Stella 4.575,-, L Pietarsaaren nuoriso o 5.300,-, Jakobstads outer 3.350,-, Pietar Nuoret Kotkat 5.200,-, Pieursaaren Dem. Pioneerit ,-, Jakobstads Unga Ör5_000,-, Svensk Ungdom i obslad 2.850,-, Pietarsaaren Det är tydligen ingen större ~

aH bArddra debatten om av Kimmo Salmioen i t för Alf MyUäri. Men rat i den diskussion förts i denbär spalten nu man sammanfatta att onstkommissionen valde a administrativ men icke en koastnärligt meriterad person lifrio för en befattning som _te fAr vara administratö latS. Till kommissionens för fogande stod en konstnärligt atind och erfaren person fria I.ä net vilken är väl förtro· . . med arbetsuppgifterna edil -fältet, dvs. precis det bör vara meningen med onstnärema. Jakobstads Tidning ~tkommissionens

majori kan hänvisa till att den nya lIII&ett om länskonstnärsverkbeten faktiskt lägger ett tyngdpunkt vid det ad ...mistrativa. Det är något konstnärerna vid lagens omst skarpt protesterade ~

.m.

Poängen i det här fallet är att rockorganisatören slog ut Mylläri tack vare

Kurjet 4.800,-, Road Runners MC-club 1.700,-, Jakobstads DX-c1ub 2.200,-, American Car Club 2.400,-, Snowforce -82 1.300,-, Jakobstads Fribyggare 3.500,-, Metodistförsamlingen 2.500,- och FMU i Jakobstad 2.000,-. Icke statsbidragsberäHigade: Ja kobstadsnejdens Natur 1.400,-, Jakobstads Kameraklubb 800,-, Jakobstads Frivilliga Brandkår 1.200,-, Jakobstads Schack klubb 800,-, Betaniaförsamlin gen 1.100,-, Jakobstads Svens ka Socialdemokratiska ungdoms klubb 1.000,-, Elimförsamlin gen 1.100,- och Adventkyrkans ungdomsarbete 600,- . .

någon överlägsenbet i admi nistration ocb pedagogisk för mAga. Alf MyUäri bar, Inte minst Inom rock- och jazzut bildningen vid . Lappfjärds folkbögskola, visat att han kan den sidan. Det ban dess utom visat aU han kan som musikkonstnär tiUmättes in gen betydelse_ I ocb för sig är det onödigt att mäta de bAda sökandena mot varandra pA det här sät tet. Det var inte det det hand lade om i länskonstkommis sionen; det band lade uteslu tande om att få en länskonst när lokaliserad till Seinäjoki. Placeringsorten var viktiga re än personen. Geografin slog ut konsten. I en insändare i Vasabladet skrev Rolf ·Nordman att han borde ha sökt en danskonst närstjänst dA han ju faktiskt varit med och arrangerat gammaldanser. Det beskriver ganska träffande vart utveck lingen är pA väg inom konst byråkratin. Har man varit med och fi· xat till nån frågesport, platsar man väl snart som sakkunnig i Professorsrundan. Vasabladet

Över tio års erfarenhet av att brottas med ungdomsarbete på kommuntjänstemannanivå har han, Karl-Gustav Nykvist. Hösten 73 började han som gemensam ungdomssekreterare inom vö~å, Ora vais och Maxmo. 1981 upphörde samarbetsavtalet mellan kommu nerna. För mycket jobb för en person. I dag hör Nykvist till dehär tjänsteinnehavarna som ska sitta på tre olika stolar,. reglerat efter procenttal. 50 070 idrottsarbete, 30 070 ungdoms- och 20 070 kulturarbete. - Detdär med procenterna kan man · inle ta så exakt bokstavligt, menar Nykvist. Mycket av det jag gör faller givetvis inom flera av de tre sektorerna. Någon exakt uppdelning är helt enkelt inte möjlig.

I Mini-intervjun för två veckor sedan påpekade Harald Björk lund att man borde utlokalisera en instruktör till norra ÖSlerbot ten.

- Detdär är en gammal tanke som prövats många gånger och Med tio års erfarenhet bakom som säIlan fungerar. Varför skul har du säkert märkt hur ung le kommunerna mera understöda domsarbetet ändrats under åren? en ungdomsföreningsledare än exempelvis en idrottsledare? - För tillfället befinner sig uf Jag tror inte all verksamhets le rörelsen i en svacka, därom råder dare ringvis har någon större väl ingen tvekan. Andra aktivite möjlighet att fungera. Kommu ter tar överhand. Vi har olika lag sporter, musiken är starkt på nerna ser enbart till var verksam hetsiedaren utför siu arbete, frammarsch i en del kommuner inom vilken kommun han gör osv. vad. Ibland har man en känsla av Et! annal problem är att en att man på högre håll, inom ung verksamhets ledare endast borde domsförbunden, börjar gå ifrån ha hand om ett par föreningar idealen vad ungdomsföreningen för att inte bli helt överbelastad . egehtligen ska syssla med. Man direkt. Dessutom tycker jag man går till olika ensaksrörelser . Men ska akta sig för att gå med skygg folk är inte intresserade av att sp lappar. Man ska inte tro att man ringa med banderoIler etc. är ensam på fältet. Det är många som ska dela på pengarna . Som Men uf-rörelsen måste väl föl det är i dag har dessutom ung ja med sin tid? - Visserligen, men då ska man domssekreteraren hand om en stor del av det arbete som tidigare mera följa med genom att på oli ka säll engagera sig i respektive sköttes via SÖU. Av allt att döma tycker Ny kommun. Det gäIler att vara samhällspolitiskt aktiv . Varför kvist all Oravais är en bra kom mun att jobba inom. kunde inte uf-föreningen motio - Jag tycker här finns en nera för exempelvis en sim brygga till en by. I stället för att man ska "gröm" framåtanda just nu. De flesta är med i två eller tre före bilda något speciellt byaråd för ningar, föreningar som dessutom den saken. Ungdomsföreningen har alla. är mycket aktiva. Dethär ställer förutsättningar att fungera som givetvis krav på den enda tjänste byaråd, hellre än att man börjar innehavaren. Man borde hinna li ka mycket med alla föreningar . överorganisera och flytta med Överlag har man inga problem lemmar från en förening till en att få I'olk all ställa upp då del annan.

behövs, menar Nykvist. Ta ko mossaloppet Lex. Det arrangerar vi varje år med ca 200 deltagare. Vid Komossa skola finns väldigt små omklädnings- och dusch ut rymmen, men då fungerar det i· stället så att alla i byn som har bastu eller dusch ställer upp och ger deltagarna möjlighet att tvät ta sig. Dethär är något som man talar vitt och brett om i skidkret sar. När vi nu är inne på idrotl, hur blir det med rinken som bl.a. ak tualiserades under TaxelIs besök för en tid sedan? - Där har vi ett av kruxen här i kommunen. Men vi tycker att vi har satsat så mycket på idrottsan läggningar de senaste åren att rin . ken sitter ganska långt inne just nu. Vi har ny idrottsplan, vinter grusplan för fotbollen, elljusspår och en ny gymnastiksal med de utrymmen som krävs där~ellre har vi ordentliga anläggningar de vi har, än att vi försöker ha allt och kvaliteten blir lidande. Även om kommunen satsat bra på idrottsanläggningarna finns också annat som vi inte ska glömma. Vi har både musikskola och skolmusikkår , plus att kom munen är med i Kuulainstitutet. Personligen tycker jag att det är viktigast att barn och ungdomar har någon fritidssysselsättning. Sedan är det av underordnad be tydelse om det är musik eller id rott - eller något annat. Man ska hur som helst akta sig för att göra ungdomsarbetet mera byrå kraliskt och invecklat än vad som är nödvändig\. JOHN

Hemligheten bakom och primus motor för det unga bandet är in gen mindre än "En'kku" Lars Enquist, som satsat hårt på att hjälpa pojkarna till en god start. Enkku är själv gammal jazz musiker och har känningar i mu sikbranschen både i Finland och Sverige. Kontakter som han nu utnyttjar för att matcha fram poj'kgruppen. Sålunda har själ vaste Stickan "Abba" Anders son i Sverige blivit uppringd av Enkku. Stickan har svarat genom att sända ett brev där han efter lyser material av Lill-Enkkus Gäng. - Få se om det blir så att han kommer över och tittar på killar na. Kanske vi kan spela för ho nom på flygfältet i Kronoby, fun derar Enkku. Eget TV-program LilI-Enkkus Gäng har redan hun nit uppträda i TV en gång och mera skall det bli . Premiären i TV-rutan skedde i programmet "På estraden". Men Skol-TV har också varit uppe och gjort ett program kallat "Vårt fräsiga band".

• Christer "Lill-Enkku" Enquist, hiir i förgrunden med gänget Frasse Nyman, Johan Kåll, Mikael Wannäs och Robin Enquist tiU vänster, är själv inte längre så specieUt liten.

Med flera uppträdanden i TV och ett brev från självaste Stickan An dersson har pedersöregruppen LiII-Enkkus Gäng gjort en rivstart i färden upp mot stjärnorna. Senaste veckoslut slog de till igen genom att kvalificera sig till riksfi nalen i Ungdomens Konstevenemang.

Programmet, som går ut den 6, 7 och 13 april, är inspelat bland annat i Sursik, Hagalund, Pe dersheim och Sportstugan i Lars- . mo.

. försett gruppen med :.u;;;......_ Men Enkku har

järn i elden:

...

- Till sommaren om vi lyckas få hit Jerry till Jakobs Dagar. Då tänkt mig att killarna ~ 1I.1.u.::: _ _ pa honom, berättar En är personligt bekant sedan många år tillbaka. Rock och pop Lill-Enkkus Gäng spelar i hand rock och pop. Men toaren sträcker sig också

sik som vals och sch

. snart konstevenemangets

över skall man också bölja ta på att bredda repertOarrsL. Vid läns finalen i uppträdde LiIl-Enkkus med två Jerry Williarn:Har:&. nämligen . Guitar Boogie Håll-i-gång. Gruppen tävlade i åld sen -72 -:- -77 födda och enda deltagarna i klassen. Dr riga som anmält sig ställik och slutligen inte upp. betydde för den delen . Lill-Enkkus gick direkt till Domarna kollade nog att värda en fina'iplats, innan dr läts gå vidare.

Mera TV kan det eventuellt bli om man lyckas komma in som aktörer i TV-reklam för ung domskläder . Ett par firm<;>r är kontaktade och de har visat in tresse. En firma har till och med

OWBB:

"Först Lahtis,

sedan får vi se"

Framtiden? Tja, den beror nog mycket på hur det går i Lahtis. För övrigt har vi ingajastare planer just nu, säger medlemmarna i Old .Wintage Blues !Jand, Smedsbybandet som gick vidare i klassen 60-67 jödda. . Sammanlagt nitton band hade ställt upp i den klassen så det var spännande in i det sista, innan re sultaten var klara och man fick beskedet aU Lahtis-biljetten fanns utskriven. - Egentligen är det synd att enda sättet att komma fram ska vara via tävlingar, menar Putte Jansson, trummisen i bandet. Men det är nu en gång så att spe lar man blues och rhytm & blues

så har man ganska så svårt att få

speltillfäl1en. Första gången OWBB visade upp sig för publiken var vid den rock-konsert som arrangerades i Kvevlax mellan jul och nyår. Då var bandet egentligen bara två veckor gammalt.

För ett par år sedan gjorde man en singel med två egna låtar men sedan hände inte så mycket, . dvs. tills strax före jul då sångaren Björn Norrgård hoppa de in. I Kvevlax fick bandet både en och annan aU höja ögonbry nen och fladdra med öronen, och det var också i Kvevlax som man fick tips om aU det faktiskt finns någonting som heter Ungdomens Konstevenemang. Så raskt in med en anmälan och via uttagningen inom Kors holms kommun bar det så iväg till Seinäjoki.

~ Old Wintage Blues Band i träningskämppän i Smedsby. Björn Norrgård, sång, Putte Jansson, Kari Pewmäki, bas, Harri Pulkkinen, gita", Henkka Panschin, gita".

- Egentligen borde inte en tävling gå till på dethär sättet. I Seinäjoki spelade man en Det kan omöjligt bli rättvist med egen låt "Here I Stand", och det

så många olika stilar, säger ta plus det faktum att bandet var Björn. Ifall, man tävlade mellan det mest "färdiga" av de delta tio olika band som spelar blues, Fast egentligen är historien li gande avgjorde saken. så vore det en helt annan sak, tet äldre än så. Fyra medlemmar i

men nu kan en domare vara spe Fanns det mycket tävlingsmen

bandet har spelat ihop en längre cieJIt svag för en musikstil, och taUtel i länsfinalen?

tid, då u.nder namnet "The de är inte mera människor de hel Juna" (detdär med "The" är

ler. - Jo, det måste man säga, me viktigt) nämligen · nämnda Putte nar PuUe, spännande in i det sis trummor, Kari Pellomäki, bas, Ni fortsätter spela blues trots Harri Pulkkinen, gitarr och ta. Problemet för domarna måste att speltillfällena är få och publiha varit aU så många olika mu Henkka Panschin, gitarr. ken ganska smal? . sikstilar fanns representerade.

- Det är nu bara så att vi tyc ker om den här sortens musik, sä ger Harri. Svårt att förklara, det bara känns bra då man spelar, då soundet är det rätta. OWBB har det ganska bra ställt vad övningsutrymmen bet räffar. Till skillnad från många andra band i Smedsby, något som lär ha gjort att flera band slutat. För närvarande övar man i ett hus som ägs av Henkkas fö räldrar. Några grannar stör man inte för ingen annan bor i huset. Medlemmarna lyssnar på en

D. ...._K..

hel del olika musi~. band som Toltas Blue Low Budget Blues BaM vetvis en speciell klang i _ _... hanget. Och sedan, ja, vad fOft_IIIIiI~ gen blir beror som sagt pi. Dit åker man i alla vinna, eller åtminstoar sitt bästa. Vad som .1IIIIIIIj~ ska hända ifall man man ganska förtegen tiden får väl utvisa.

Joh. ~_K.

"Viktigast att publiken reagerar" Viktigast att publiken reagerar... - Allt vi gör, gör vi!öratt ära Jesus. Vi vill ära Honom med våra liv, både när vi spelar vår ,!,usik och i allt annat som vi gör. Så säger Anders Jorulf, sångare i gruppen Message när jag träf far fyra femtedelar av gruppen måndagen efter att de gåll vida re till riksfinalen i Ungdomens Konstevenemang . Message del tog i gruppen . 68-71 födda , och gjorde enligt egen utsago en av de sämsta spelningar de gjort. Inte desto mindre gick e t alltså vägen för Vasa ban det. Enligt domarutl å tandet gick Message vidare för att de ut trålade lugn på scenen och ett _ ort plus är givetvis också att !.J1Ippen spelar enbart egen mu Message består i dag av: An Jorulf, Kenneth Åberg , percussion, Martin Kantola, bas , Leevi Galls, klaviatur, sång och Jonas Lindvall, gitarr. I den sammansättningen har gruppen existerat ungefär ett år _o Tidigare spelade man mest da nsmusik, andras låtar, och he tte något helt annat, men för ett år sedan kom Anders med. Han kom från Göteborg där han tidigare spelat i en annan kristen rockgrupp . - Det känns bra att vara med i denhär gruppen, menar nders, jag känner att jag kan -å fram mina ideer här, att jag kan forma dem. Då jag började i gruppen märkte jag att det fanns mycket vi kunde bygga på, men samtidigt visste jag också att ska det bli nåt måste i satsa på eget material. - För oss kändes det nästan som alt börja om ifrån början, menar Leevi .. - J;lg är nästan helt säker på att ifall vi inte hade börjat med kristen mvsi.i ,hade vi , ~rig bållit på så-hädänge. No känns' . det helt omöjligt att tänka sig all man skulle gå tillbaka, säger )onas, och får medhåll av de ö niga. Message - det betyder bud - kap, och är ett medvetet namnval. Martin, som står för de nesta texterna förklarar så här:

•

- Budskapet är givetvis det viktigaste. Texten i sig är ett di rekt budskap, men för att bud skapet ska gå fram krävs också bra musik. Vad lyssnar medlemmarna i Message själva på för musik? - Allt utom massproduce rad musik, säger Leevi. Nåja, allt utom möjligen opera och hård punk . Och alltför slätstru ken discodunk orkar man inte heller lyssna på . ~ Man kan säga såhär att man lyssnar på all musik som är bra, dvs. inte direkt konsum tionsmusik, fyller Martin i. Själv lyssnar jag på en hel del kristen musik, eftersom jag vill höra samma budskap som jag själv ger ut. - Fleetwood Mac är viktiga, och The Who, säger Jonas. Anders påstår sig lyssna till det mesta i rock väg, inte heavy direkt, men rät rock . .. och så kan du skriva Carola också, fli nar han och överröstas av ett unisont "NEEEEjjj" från res ten av bandet. Men Anders kan vara allvar lig också, trots att man försö ker dra någon Göteborgsvits då och då. Allvarlig blir han då vi kommer in på frågan om bud skapet och innehållet i musi ken. - För en tid sedan, då vi spe lade på ungdomsgården här i Vasa, steg ett par punkare upp och gick ut då de märkte vad våra texter handlar om. Men det upplevde vi som något posi tivt, hur underligt det än kan lå ta. Jag menar såhär, att det värsta som kan hända är .när folk sitter och är likgiltiga, inte reagerar. Det finns gott om exempel på ~änniskor bli-. kristna efter att en lång tid ha f~sökt ny och förneka s~ själva. Jag tror att innerst inne finns ett sökande efter Gud hos alla människor. - Det mottagande vi får be ror givetvis också på hur vi själ va är. Står vi på scen och ger sken av att "Här är VI" och ni är någonstans därnere så funge

vit

som

• Message: Anders Jorulj, sting, .JOtlllS LlndvaU, gitarr, Leevl Galls, klaviatur och sting, Martin Kanto/a, bas. Trummisen Kenneth Aberg hade råkat ut för blindtQf7lJSinjlommation och kunde inte stiiJla Ufp. T~ bondd, riiluJ!l! Också Milca Lindiir,. ~n. , . •. .. ' _.. . rar i'n re komniunikådonen. Vj måste kunna visa all vi inte är några övermänniskor. Vi är kristna, OK, men vi har också fel och brister. Då fungerar det hela . Hittills har Message inte haft några problem .att få spelningar. Man har besökt de flesta högstadieskolor- i och omkring ·

Jorden runt till fots Den 15 maj i år lämnar ett säreget ressällskap Malmö i Sverige; Gruppen som skall resa be står av tre svenskar: Gunnie, Gunnar och Kim Mäl/berg. Det konstiga med denhär trion är att de tänker vandra jorden runt. En gång tidigare, 1974, har deförsdkt sig på att runda klotet til/fots. tJen den gången var det ekonomin som satte käpp i hjulet och vandringen måste avbrytas i Brasilien.

Älta år räknar trion att vandringen skal/ räcka. För att finansiera projektet erbjuder man sig alt mot betalning sända vykort från al/a de ltinder man passerar.

Vasa. Men bandet ' är föt"okänt för aH komma fram i större sammanhang. Just nu håller man på med en demotape som ska skickas runt till sommar samlingar och liknande evenemang o - Vi får hoppas att arrangö re rna upptäcker att vi finns. Vore kul att vara med på Jep

pisrock och . SOIJ-rock. Och Humlerock . såktå{t.. Men ryms vi inte med där så inte gråter vi för det. Hur som helst har man en känsla av att Message kommer att låta höra av sig mera i fram tiden . På ett eller annat sätt. John Ahläng

• Aldersgr. 15 år • ID·kort med - • Bevakad klädförvaring

14.4. 20.4. 27. 4. 28. 4.

"NYGAMMAL KVÄLL" med BOSSE LARSSON + artister. Dans RAMONA. MOGENDANS med SONOR + show med HELEN ARNESEN. OBS! Aldgr. 18 år. ROTROCKROTROCK ROTROCK ROTROCKROTROCK ROTROCK ROTROCK UNGDOMSDANS MED SOUND + Norrlands häftigaste disco "DISCO MAFFI

GAMMALDANS IPA BERGÖ

'-->~~...,

LÖRDAGEN

31. 3. kl. 20-01

* Cl/!(a[ax9LLLd med

Välkomna in i dansens virvlar!

GAMMALDANS I • ·VÄSTERHAN KM ..

•*

lörd. 31. 3. kl. 20--01 • med

· *.SIliQ~ VARENS GAMMALDA '- \

i He/singby

_~IÖrdagen 31.3. kl. 20-01 ~

tCZ

• • •

• • • • • • •

• •

• • •

• • 4 •

•••• • ••••••• ••

med

SväRf10m .GäRf1et Välkomna!

Arr:

VeryNice r ansportkostnaderna" .

de rätta modellerna åtta priserna.

måndag-torsdag 10-17 fredag 10-18 lördag 9-13

~~~r-;J..

GOLIAT OCH BARBARERNA Tufft medeltida äventyr.

Oravais tel. 961/53488

Med Kuriren reser Du

tryggt och bekvämt Kvalitet är ett honnörsord för oss' Ring så berättar vi mera om våra resor!

k ...Yrens ..eseby..å . Vasa. Skeppsg. 3 A Tel. 961-113 137

vi skulle ha klubben .att gå till på /redag

""'JIlJ skulle vi väl åka till kompisarna och sen _1fJii'- Dethär berättar några flickor i åldern • som samlas till allehanda aktiviteter, vid Lapp/ors U/:s vinterbonade utrymme, varje gruppen är Tarja flicka från "'=l!!u:i. Tarja berättar att hon il intresserad av ska - . d er och när hon _i:z~s.. ~J-åring

fick erbjudandet om att själv leda en klubb, med tyngdpunkt lig gande på det skapande planet, nappade hon på . Och enligt egen utsago har hon inte ångrat sig,

tvärtom. Och kunskaperna, de har hon erhållit genom täta och flitiga stunder i stadens med bor garinstitut. - Fastän vi kallar dethär för hobbyklubben så gör vi nog ofta andra saker också. T.ex. har jag lärt ut grunclerna i pingis och ib land så hör vi på musik eller bara sitter och diskuterar, berättar' Tarja . När besöket gjordes var man i . full färd med att göra ett konst verk att pryda lokalen med, Del tagarna berättade att de också hunnit göra julpynt, måla på glas gjort olika hobbydegar, tecknat, gjort mobiler och lite annat smått och gott som fallit dem in. Har ni tidigare kommit i kon takt med Lappfors ungdomsföre ning? - Bara ett fåtal gånger, berät tar flickorna. För det mesta har det varit sommarfester när hela familjen har varit med. Förut så har nog bara lite äldre tonåringar hållit till här. -Och de flesta har varit poj kar. Fast nu har vi ju också nå gonstans att vara, säger Diana. I flickklubben i Lappfors finns i detta nu tio flickor inskrivna. Hur är det när ni är bara flickor, tycker ni att det skulle vara roli gare om pojkarna skulle vara med? Nog skulle ju pojkarna också få vara med, säger de äldre flickorna samstämmigt medan de yngre enbart fnittrar till vid blot ta tanken. - Men då borde vi ju nog änd ra på verksamheten också lite, tillägger Marit. Två av flickorna kommer från Kiisk, som ligger cirka tio kilo meter från Lappfors. För att komma till och från klubben an litar de föräldrarna. Vad säger föräldrarna när de skall föra er hit för l 1/2 timme?

••••••• *••

+ • • • •

» •

Robert. Bob, Selänniemi, sjätte ringens representant i SOU:s styrelse, sitter i styrelsen för första året, även om han satt "nästan" i fjol, som suppleant. Ordförandeskapet för ÖVer RlalaJ( uf har han skött sedan 1982. Enligt egen utsago kom han med i uf-sammanhang mer eller mindre aven tiUfällighet. Raka vägen tiD ordförandepos ten alltså. - Blir man engång utsedd till en uppgift måste man givet vis försöka göra det bästa möj liga av situationen, och sedan fungerar det så att man blir in tresserad av det man en gång börjar på med på allvar. - Min egen uppgift i SÖU är vät närmast att föra ringens ta lan, och i viss mån också egna föreningens. Dessutom borde jag väl verka för att minska av ståndet meDan förbundet och de enskilda föreningarna. Jag tror aU väldigt få föreningar i ~g upplever sig som en del av SOU på det sätt det borde vara. Åtminstone har det inte hänt att någon från föreningarna in om ringen sIluDe kontakta mig och påpeka att den eDer den sa ken borde tas opp i förbunds styrelsen. Själv har man heller inte möjlighet att kontakta alla föreningar. Det är ju så med alh friviUigt arbete att det ska ske på fritiden, alltså när och om man har tid.

- Nå, nog "mojtar" de ju ib land, men tycker samtidigt att det är bara bra att vi har någontin"g att göra, säger Maria. och så lär man sig ju också en hel del olika saker. F.d föreningsordförande Mar lene Wik menar att klubben har haft stor betydelse för före ningen . Verksamheten som har varit förut har bara lockat pojkar men genom att flickorna trivs så bra med Tarja så kommer de an tagligen i fortsättningen också att •

. . . . . . . lit . . .

' )1

I och för sig kan det kanske vara svårt att överbrygga kon taktsvårigheterna mellan rör bund och röreningar eftersom området är så stort. Hur ser du på småförening arnas situation i dag? - Ett faktum är att utan fö reningshusen skulle vi ha betyd ligt färre föreningar än vi har i dag. Ställer man upp förening arnas målsättningar i början av året så får underhållet av loka len en framskjuten plats. I och för sig är det väl inget fel i det. Så började ju uf-verksamheten. Man byggde lokaler och vidga de sedan verksamheten. Småföreningarna har givetvis inte i dagens läge någon möjlig het att konkurrera på dans marknaden på lika villkor. Åt minstone inte vad ungdoms danserna beträffar. Förutsätt ningarna är helt olika. Vad ger föreningsarbetet dig personligen? - Situationen i Övermalax uf är lycklig såtillvida att vi har en arbetande styrelse, allt faDer inte på ordförandens axlar. GI vetvis lär man sig alltid något nytt som man själv kan ha nytta av. Och som sagt, håller man på med en sak blir man auto matiskt mera intresserad.

J.A. komma till paviljongen och däri genom komma i kontakt med fö reningsarbetet. Förr hade vi ju en EOS-klubb här, men den slutade p.g.a ledar brist. Skulle ni kunna tänka er att dra någon form av klubbverk samhet här i framtiden? - Jag skulle nog kunna tänka mig att dra en klubb här om jag bara stannar kvar, säger Diana avslutande så säkert så man verk· ligen tycker at det bådar gott in för framtiden.

.............

116

........

II'

......... .

och reggae Sune Glader ny iPunk Jeppis-konsert Den halverade

bas i Karperö .

INTELLIGEN

En aktiv vårvinter inom Karperö uf kulminerar lördagen den 7 april då vårspexet "Bland-ann~t blandat" har premiär. Caj-Erik Karp och Karm Grön leder repetitionsarbetet. Närmare tiotalet olika skribenter har gjort tex terna till sketcher och sånger. Spexet innehåller ganska mycket lokalt och ~omm~nalt m~terial men den här gången ocksa ett mternatIonelU block- och parodi på den nära förestående Euro visions-schlager-finalen.

Den aktiva perioden i föreningen inleddes med föreningens årsmö te. Ny ordförande blev Sune Gla der. Avgående ordförande Mats Beijar, som lett föreningen i sju år, blev hjärtligt avtackad vid årsmötet.

Pada, Clas Holm, Jim-Erik Lönnvik och Annika Bergström. Föreningen har särskilda kom mitteer för skötsel av festplats frågor, hembygdsverksamheten, tonårsverksamhet, idrott och tea ter.

Styrelsen består av Siv Kle mets, sekreterare, Susanne Holm, kassör, samt Mats Beijar, Britta Pada, Tomas Bäck, Jan Peter Pada och Jörgen Hohn, suppleanter Bengt. Järv, Annika

Efter årsmötet inleddes regel bundna tonårsträffar och barn klubbsverksamheten körde igång. Spexgruppen har jobbat sedan före jul men började repe tera på allvar i slutet av januari.

Karperö och Singsby tävlar i skidspåret Under hela vintern ordnar Norra kretsen av IF Femman varje vec ka knatteskidtävlingar i el-ljus spåret i Singsby. Cirka 40 knattar och juniorer deltar varje gång. Skidaktiviteterna- kulminerar varje år med en tävling mellan bvarna inom skoldistriktet vid skolan i Karperö. De två senaste åren har tävlingen ordnats som en poängskidning utan tidtagning och priser. Flesta antal varv efter en fem kilometers bana har av gjort vilken by som har flest och bäst skidare.

gern i år till Singsby, som samla de 1045 poäng mot Karperös 915. Iskmo-Jungsund hade 16 delta gare i spåret som samlade 165 poäng. Tävlingen mellan Karperö och Singsby fortsätter sedan i Fem manspåret, som skidades senaste lördag. Även nu gäller det att få mest deltagare. Juniorer som ski dar 10 km får en poäng, damer och seniorer, som skidar 20 km, får också en poäng medan senio rer som skidar 40 km får två poäng.

I årets tävling ställde hela 178 Tävlingen, som tidigare varit mycket jämn, resulterade i år i en . deltagare upp och skidade sam manlagt 2 125 km. Karperö hade förkrossande seger för Singsby. de flesta deltagarna, 83 skidlöpa Fyrtio deltagare från Singsby ., re men eftersom.SingSb;ys 79 del :- ~ ·45 Poäng.: : Kar~rös 22 '\0 taPre skida4e Oer varv giCk se \.deltag!lfe fic~ 25 poäng.

Pojkarna vann över

gubbarna i Karperö

Ett populärt motionstillfälle inom Karperö uf är den "skid och showdag" som föreningen ordnar i mitten av mars. Den in leds med motionsbingo, fortsät ter med knatteskidtävlingar och avslutas med stafetter mellan gif ta och ogifta. I motionsbingon delrog i år 114 personer som skidande, sparkan de eller promenerande ca 5 km och samtidigt samlade bingosiff ror. I knatteskidningarna deltog 21 ungdomar under 6, 8, 10 och 12 år. I tävlingen mellan gifta och ogifta deltog 15 herrar och 9 da mer. Efter att en lång följd av år ha dragit det kortare strået, vann pojkarna i år överraskande sta fetten 5 x 3 km. I pojkarnas lag skidade Tom Dahlfors, Robert Sandbacka, Mårten Beijar, Dan Ove Glader och Tommy Klemets.

För gubbarna tävlade Stig-Erik Dahlfors, Ragnvald Strandberg, Lasse LaJli, Birger Mård och Per Henrik Storbäck. I rättvisans namn måste dock medges att gubbarna saknade ett par av sina bästa skidlöpare. I kampen mellan ogifta och gifta damer var det som vanligt flickorna som var de snabbare. I flicklagen på 3 x 3 km deltog An ne och Malin Österåker samt Ni na Luomaranta. För fruarna ski dade Saga Karp, Birgitta Manni nen och Anita Heikkilä. Skidaktiviteterna i Karperö av slutades för vintern senaste sön dag då ungdoms- och nykterhets föreningen ordnade en gemen sam skidutfärd till terrängen ös ter om Karperöfjärden. l utfär den delrog 15 personer. Seg

Nu inkommande fredagskväll svänger det till i Jakobstad. Det är Jeppis Musa med sin nya inte rimstyrelse som arrangerar en konsert på Rådmans skola. För musiken svarar Steen Röös, WDM och ett överrasknings band. Steen Röös bj uder publi ken på en gungande tung röös reggae medan WDM är ett av de band som vägrar låta punken dö. Vilket överraskningsbandet är får endast den nyfikne reda på. Förutom musiken finns det ett litet lotteri om ett par köpkort på skivor och så kan man naturligt vis köpa medlemskort till Jeppis Musa.

SI(d)AN

Den halverade intelligentsidan ..

Jan och Erik ser prec' dana ut. Båda med lj ust lockigt hår blå ögon och baletten, ni vet. De är t med jämngamla, dock är minuter äldre än Erik. konstiga är att de har både ma far och mor, men är inte tvillingar. Konstigt, det möjligen så . .. Här har vi någonting för hundälskare. I nedan meningar har namn på hundraser gömts. Kan ni att ha lusläst raderna pi dem? l) Den förste mannen ganska trevlig, men den verkade rent ut sagt skum 2) "Har ni försett er la kakor nu", frågade ~ nan och bjöd omkring k på syjuntan . 3) "Det kommer nog bra om ni först över er or; ligt", sa pianolärarinnan muntrande. 4) Lille Anders, som des Poppo, skrek: "Fy b för välling". - "Nu var Poppo inte sa mamma strängt.

Jaha, så var vi här igen. Tiden bara flyger iväg och katten vet vart den tar vägen. Det här med att övergå till som martid hjälper inte heller myck et för hur man än vrider och vänder på uret har ju dygnet fortfarande bara 24 timmar, el ler hur? Ifall ni kommit någon vart med senaste INTELLIGENT SI(d)A torde även era klottpap per se ut på följande sätt:

III

WDM! Fr. v. Snoro, Kaitsu, Jar; och Tulli (Foto: Mikael Blomqvist).

333

777

1111

Nu är det 1984 George OrweUs klassiska fram~ tidsvarning "1984" är utgångspunkten för tv-serien 'Nu är det 1984'. Kim Peter Johans son har träffat författare, vetens kapsmän och journalister bland annat i New York, London, Pa ris och Stockholm och intervjuat dem och olika aspekter på Orwells visioner.

2) Det var helt enkelt farfar. far och son som fick sig varsin hare till söndagslunchen. 3) Mannen i affären köpte SIFFROR! 4) 20 kuber. 5) Snögubben matchade inte riktigt in eller hur?

5) Rågen ser fin ut, jag", sa flickan från "Visst, axen är stora och svarade bonden . ."Fast det vete förstås". På återhörande .

***

Kan ni förklara hur det här , hänger ihop?

Skiddag i V -ringen

Geo,ge Orwcll

George Orwells liv skildras i se riens första program, 'Orwell fö reställer sig'. Hans medkänsla för de små och svaga, hans obe hag inför stalinismen och för de många författare han såg som Stalins medläpare skymtar fram. Intervjare är MaJcom Muggerid ge, generationskamrat med OrwelJ och dennes vän, dessulom en legend inom engelsk journalis tik, David Caute, engelsk förfat tare som skrivit om Stalins med löpare och en kolonialism i Afri ka, samt Oriana Fallaci, italiens ka och världsmedborgare, känd för sina avslöjande intervjuer med världens stora. Finlands TV 1, tisdag 3. 4. kl. 22. 10.

samlade 185 del.........., . -,

,'. j

, "

'Representanter fr~n · 'av. de 27 U'IIU'!dOI" ' _ Dingar som tillhör IV:e ringen hade s i spåret kring Replot uf lokalen SÖIldlllll den 26 mars. Totalt samlade tävlingen 85 stycken aktivister, vilka deltog i klasserna 5 " damer (33 st.), 5km för pojkar under (16 st.) och 10 km för herrar (36 st.). RESULTAT: Pojkar under 18 år:

l) Göran Rönn 16,43 2) Krister Berg 18,34 3) Yngve Sundholm 18,50.

Damer: l) Kaija Grannas 19,22 2) Anne-Maj Rönn 19,55 3) Annika Back 20,51. Herrar: l) Bertel Smedman 29,28 2) Eirik Öster åker 29,56 3) Bjarne Sund holm 31,43. Det är kanske också på sin plats att gratulera Skatila uf, som gjor de en strong insats och totalt samlade ihop 47 poäng. Iskmo Jungsund säkrade andra platsen med 33 poäng och hemmalaget Replot uf tog med 30 poäng hand om tredje platsen. Därefter följ de Södra Vallgrund 13 poäng,

Böle 6 poäng och poäng. För att bättre förstA teringarna skall tillägga att vinnaren poäng, tvåan 5 poäD! femman som får två ....--- utöver erhåller alla 0\ gare l poäng vardera.. Kort och gott kan dagen präglades av ett och ett glatt humör b lande. . Skall man nu dela malört kring hood den i så fall gå till de f:II~• • som förgäves stod att fi__" . _ r sultatlistorna denna ringens tecken.

<&_-',

Ann-Sofi "_IM.

9 Ortlförandens spalt

OH har förekommit en viss annonsering i dagspressen för den gemensamma logon "nöjesplatsen" . En annonser utanför kan tyckas att i första hand spelar så stor roU, men där tar man fel ty exemp makt är stor. Om föreningarna en gång har beslutat att gå in för DSam annonsering så är det även meningen att lIesIutet skall följas. Sådana föreningar som inte del ~ i ordförandekonferensen i Smedsby gav genom frånvaro fullmakt åt de närvarande att besluta och att efteråt klaga hedrar knappast någon. solidaritet förstås att ställa bakom ett gemensamt mål om man inte själv blir den drar mest nytta av saken. solidaritet har gjort att :.rorelsen i Österbotten kun växa och utvecklas under rid. Saker som man samar om är t.ex. fest.fördel ,orkesterförmedlingen, mm. mm. Varför går det inte nu att SiIllDB.rbeta kring annongspake

n. [ den djungelns lag som då råda på nöjesmarknaden ideellt fungerande förening _ ingen chans att hävda sig, aden kommer att behär av industriella profitörer. Samannonseringen är inget

självändamål utan ett sätt att ge vårt informationsbladÖP en ekonomisk grund. Inget företag kan existera utan inkomster, ej heller ÖP. Genom annonsering bör föreningarna stöda sin egen tidning och inte vända ryggen till när hjälpen som bäst be hövs. Det kostar ungefär 15.000 mark i veckan att geut tidning en, pengar som måste komma in via annonser och prenumera tionsavgifter. Genom nuvarande avtal med tryckeriet JT är SÖU ekono miskt medansvarig för att peng arna faktiskt rullar in. Om inga pengar kommer in är det i sista hand SÖU som står för fioler na. Med tanke på den strama ekonomiska situationen inom förbundet har vi inte råd med detta. I så fall kommer SÖU att stå som initiativtagare till en nedläggning av ÖP. I min pro gramförklaring i samband med ordförandevalet på höstrnötet 83 lovade jag b\.a. uppmärk samma förbundets ekonomi. Hur ser nästa tanke ut? En nedläggning av tidningen är den absolut sista utvägen el ler ingen utväg alls men vad gö ra om inga andra möjligheter finnes? Det kan finnas sätt att ut veckla tidningen, men tills vi har hittat en framkomlig väg . måste vi göra det bästa möjliga av nuvarande situation.. På SÖU:s vårmöte 14 april i Kristi nestad skall frågan om annons paketet tas upp till förnyad prövning. Då hoppas jag att de som har synpunkter, positiva eller negativa kommer för att framföra sin åsikt för det beslut som där fattas är det meningen att alla berörda parter skall fo ga sig i. Tills dess kommer sam annonseringen att fortsätta. Håll huvudet kallt och nerverna under kontroll!

• Efter en synnerligen jämn kamp kammade Övermalax hem segern i årets pidrotumering. Lars-Göran Svenns Mller vandringspriset och de övriga i laget är Remt Engsbo, Kurt Hagner, KjeU Sjöberg, Göran Ge berg och Helge Aback.

B rott och straFF VJ

• -ng modern tap'Pn l .

os: Aki Kaurismäki och . Pentti, efter en roman ....._ samma namn av Oosto "j (1866).

': Aki Kaurismäki. Kaurismäki riskerade att vatten över huvudet då .aJde att göra sin första med Oostojevskis klas _ rPrrnlman som grund. En bok - speciellt en klassiker - riskerar att förlora en hel

del av in . "1 då d fl r S sJa . en 1 ma 1 seras.

Men Kaurismäki rundar galant de hinder som uppstår i kollis sionen mellan bok .och film mellan 1800-tal och 1900-tal. Filmen strävar inte efter att vara en visuell kopia av boken, utan är med sina omfördelning ar av rollerna och justeringar av manuskriptet, en helt ny pro dukt.

••

Overmalax segrade

för andra året i rad

Årets pidro-final, som spelades senaste söndag i Övermalax UF:s lokal "Sol hem " blev en mycket jämn och spännande historia, detta bevisas av att fem utav de sex matcherna, som spelades slutade med siffrorna 5-4 den sjätte matchen slutade 6-3.

FILM

I finalen ~öttes Markby UF, Replot UF, Övermalx UF och Nämp näs UFo Vilken lag. som skulle hemföra segern i fmalspelet var ok lart ända in i det sista för inför de två sista matcherna hade fortfa randt: tre lag chansen att ta hem spelet. Nu blev det sist och slutli gen Övermalax UF som hemförde segern tack vare vinst över Markby UF med siffrorna 6-3 i sista matchen. Det va~ nu andra. året å rad som Övermalax UF tog hem segern i SÖU:s pldroturnenng, därmed har laget också två inteckningar i den nya vandringspokalen, som man spelade om första gången i f jo\.

straff, oberoende om man blir

dömd eller inte. (I betydelsen:

har vi rätt att döma?)

Åskådaren

Resultat:

Övermalax UF-Replot UF. .......... ..........: .. ............. ..... Markby UF-Nämpnäs UF........ .. ................................ Replot UF-Markby UF. .................. ...... ....... .............. Nämpnäs UF-Övermalax UF ... ... ................ .... ............. ~eplot UF-Nämpnäs UF. ....... ................. .... .... ........... Övermalax UF-Markby UFo ....... .... .......... ... ... .............

5-4 5-4 4-5 5-4 5-4 6-3

SlutstäJlning: l. 2. 3. 4.

Övermalax UF MarkbyUF Replot UF Nämpnäs UF

2 segr. 2 segr. l segr. l segr.

l för\. l för!. 2 för\. 2 för!.

l5-l22p. 13-l42p. 13-14 lp. 13-14 lp.

pjäsen vill föra fram . Filmens styrka ligger just i de

tankar och frågeställningar som

uppkommer kring temat brott

och straff. (Själva handlingen

. är ganska enkel). På det sättet får man hoppas att stilgreppet fyller sin funktion. En av de centrala tankarna

uttrycker Rahikainen, då han

säger att brottet alltid har sitt

Filmens lugna berättarteknik

ger åskådaren tid att smälta och

tänka igenom replikerna.

Många filmer av den här typen

är för Späckade med stora tan

kar. Humorn har man inte hel

ler glömt. . .

Dessutom undviker filmen

att ge alltför tydliga svar. På

det sättet öppnas dörrarna för

varje mänskas personliga re

flektioner, och en diskussion

efter fLImen blir fruktbar.

Efter filmen vandrar du hem

kramande fröet i din hand, inte

den färdiga frukten ...

Kenneth Gustafsson Greppet Kaurismäki utnyttjar ett stil grepp som strävar efter att ska pa en känsla av avstånd hos publiken: Skådespelarna t.ex., talar sknftspråk. Ett exempel på det motsatta stilgreppet är Pink Floyds film "The Wall", med sina starkt suggererande bild scener . . Vad har då det här avstånds skapande stilgreppet för funk tion? Själv kom jag att tänka på Brechts filosofi ,om den av- slåndsskapande teaterpjäsen, som genom att hindra publiken från att identifiera sig med roll personerna, i stället riktar åskå darens uppmärksamhet på pjä sens innehåll. För att vi skall kunna sätta pjäsen i ett större sammanhang - upptäcka de tankar och frågeställningar som

• Den uttrycksfulle Markku Toikka, i huvudroUen som Rahikai nen - den irrationella medborgaren?

Svaren I A: B: C: D:

Taito Rintala Lars Wendelin Peter Fryckman Bo-Erik Siren

2 A: Finansministeriet . B: Miljövårdsministeriet C: Social- och hälsovårdsJllin&. teriet.

C>.

3 A: Mårten Lövdahl B: Ingmar Karlsson C: Sten Westerholm 4 .

A: Battle of the Band's B: Preston i England C: Kim Lönnholm

5 A: Björklöven B: TPS (Turun Palloseura) C: Södertälje SK 6 A: Esbo 145 113 B: Vanda 136 167 C: Uleåborg 95 046

STOR AT AREN MÄR ...-.~-INTE BRA.

7 A: Åbo Underrättelser B: Östra Nyland C: Borgåbladet D: Västra Nyland 8 . Nicke Andersson Markus Karlsson Karl-Johan Miemois Olavi Laaksonen

.JO"[ ._.

Hu€..

DEl "t" i LL.

Band sökes för

Kustrock-skivan

Före utgången av maj månad ska de band som är in tresserade av all medverka på nästa (eventuella) K~strock-skiva skicka in en kassett till antingen SOU:s eller FSU:s kanslier.

Detta meddelar man från vanligt vis välunderrättat häll dter FSU:s musikutskotts möte senas-

te lördag. Efter mängar svängar i debatten har man nu kommit så . längt att en skiva ska produceras

Österbottniska Posten

ÖP-rådet: Leif Rex. ordförande Sture Erickson, Stig-Göran

Forsman, Birgilla Strand,

Lars-Erik Backman och Ulf

Johansson

Mt'dlem i tidningarnas förbund . Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar . Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktie,bolag - 1984

Chefredaktör och ansvarig iJtgivare: Karl-Gustav Olin Tel. 967-13 555. hem tel. 967-21099 Redaktion: Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68601 JAKOBSTAD

Studera borta eller hemma

- förutsatt att man hittar musik som håller måttet. urvalet görs på basen av de kassetter som skickats in före sis ta maj, men bland de band som klarat sig genom den grovgall ri ngen sker sedan Yt terligare en gallring som grundar sig på att medlemmar imusikutskottet åker ut och kollar in banden "Li· ve" så att säga. Om - och det är faktiskt frå gan om ett om - man får fram material som håller bandas ski van i augusti. För närvarande un dersöker man möjligheterna att

Hur är det att som enda fIicb studera på en ort där man svårt att förstå dialekten och man inte har några släktingar vänner? Terjärv hernslöjdss är scenen för det hörspel som ristina Andersson 'har skrivit Maria Serrani, Greta Sto och Johan Johansson i rolle Anders Djupsjö som har derat tiU snickare i Terjärv tar också om sina upple\' där. Producent Malou IImo Radion, måndag 2. 4. 10.05, repris 5. 4. kl. 19.30.

helt producera skivan i Sverige. Klart är i alla fall att Hippi Hovi ska fungera som producent. Nytt rör årets Kusrrockprojekt är också all man nu har lärt sig av tidigare misstag och tänker sköta saluföringen av skivan på ett annat sätt än tidigare. Detta betyder bl.a . at t band som inte "egentligen existerar" ide ska göra sig besvär. Bland villkoren för att vara med på ski van kommer bl.a. att ingå att banden i samband med at t ~kivan släpps är med och marknadsför produkten, gör "keikkor" kort

Redaktör i Vasa:

KASSA OCH BOKFÖRING Sven-Erik Glader

Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 961-113 522. hemtel.

. Tel. 967-13 555 961-32698

AN NONSMOTTAGN I NG Redaktör i'Sydösterbollen

SÖU:s kansli, Handelses John Ahläng. tel. 961-113 522. planaden 10 D, 65 100 VASA 10 emtel. 961-112001. Apnonschef: Clas Holm PRENUMERATIONSPRIS Tel. 961-121564 . 1984 Onsd. tel. 967-11 827 Helt år ......... ... ....................65.- .

Hemtel. 961-222508 Halvt år .............. ............ . ... .40. Annonserna bör inlämnas senast Skandinavien .......................70. måndag kl. 16. Lösnummer ....................... .. . 2.50 .

och got t. 'Så alltså, aJla band som är tresserade ska starta bands ren nu, det återstår bara tva nader. De band som har fÖl sikt att vara med på årets rod ska också i år liksom i skida in en kassett med p kunnandet. Här rinns nu m het att kombinera så att man samma kassett kan delta i u l ning både för SÖU-rock och skivan . . Men röre sista maj ska ningen finnas antingen på S eller FSU:s kansli. ANNONSPRIS f texten ......... .. ............... .. ... 3. Efter texten .... ...................... 3. Bestämd plats -,20 per mm

FÄRGAN NONS'ER Minimistorlek 200 mm.

Färgtillägg -,35 spmm

. Österbottniska Posten ansvarar för eventuell skada som tillfogas nonser vilka meddelats per tele~ . ler som på grund av post förseni te införts i begärt nummer_

Frågesporten

Ministrar, stadsdirektörskandidater i Jakob stad, ordförandena för olika organisationer och verkställande direktörer. Ja, det gäJlde en del av frågorna i veckans frågesport. Försök om du kJarar dig lika bra som lilIbyborna, som kJarade 11,5 poäng. Svaren finns på sidan 10. 1) Rederierna

U~IIor1'IQ Mats KäJJman, Ann-Qztrin Östman och Roland Törnqvist vann frågesportens ringkval i

i jmul kamp med Lappfors uf:s lag.

-llby UF gick vidare .fiI....".övlingen

Just nu blåser det rätt så snåla

vindar kring de olika rederierna,

som idkar eller har planer på att

. starta opp färjtrafik över Bott niska viken. Vi frågar vad heter verkställande direktörerna för ·1

följande bolag: A) Jakob Lines

B) Vasabåtarna

C) Kvarkenlinjen

D) Folkline

4 rätt = 3 poäng, 3 rätt = 2 poäng,

2 rätt = l poäng ~

2) . Ministerier

Segrarnas poäng

Egna poäng

För vilka ministerier basar föl

jande ministrar.

A) Ahti Pek kala

B) Matti Ahde

C) Vappu Taipale

2,5

rullar vidare, senaste om och men kunde hemföra segern · ar det dags för ringkval inom med 11,5 poäng, god tvåa blev Lapp 3) Organisationer

ungdomsringen. Ringkvalet fors uf med 1J poäng. Vad heter ordföranden för föl

erades i samlingshuset i Ben jande finlandssvenska organisa

tioner.

och samlade 6 lag. Ringkvalet Resultat: l) Lillby uf 11,52) Lappfors uf Il 3) Pe A) Svenska Österbottens Ung

en mycket jämn och spännande dersöre uf III 8,54) Pedersöre uf I 6 5) Pedersöre domsförbund SÖU r.f.

uf II 5 6) Pedersöre uf (pojkar) 2. ~5'1m- fJning där Lillby uf efter mycket B) Finlands Svenska Ungdoms

TRIMMA DIN ELGITARR sångförstärkare/mixer, 200W, · 12 kanaler, !O bands eqvalisa tor. Säljes som obehövlig. Tel. 961-644 192 efter kl. 17 .00.

Elgitarren nöts och ändrar stämläge vartefter den används. För att få bästa möjliga klang och distorsion är det av stor vikt att se över gitarren nu och då.

Vi börjar med att slipa ban den. Lossa strängarna och tejpa fast dem, eller ta bort dem helt. Använd slippap per av storlek 360, och börja slipa från l :sta bandet. Sli pa endast tills ytan blivit jämn. Polera sedan med stålull eller liknande. INHEMSKA OCH

INTERNATlON ELLA

ARTISTER VASA PRodukTioN Tel. 961·119920

VASA musikbranschens specialaffär

~. : ....

DU! .

QUAKER STATE förlän· ger motorns livslängd.

Erickson & Erickson Karlav. 3 VASA, 961·120311

Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesförmedling~

Olm

HandelsespI. 10 D 65100

Vasa 10, tel. 961·113572

Avståndet mellan stall och strängar avgör hur lätt spelad du vill ha din gitarr. Ställ ner stallet tills inga missljud uppstår då en ton slås an. Avståndet mellan mikro fonerna och strängarna är viktigt. Ställ dem så nära som möjligt, utan att de tar i förstås. . Sist återstår bara stäm ningen hos gitarren. Lättast är att använda sig aven s.k. stämapparat. Ta en ·lös ton ex. "e" och stäm in den ef ter stämapparaten . Tryck därefter ner strängen på 12:te bandet och ställ in stämskruven på stallet tills du fått exakt samma ton som tidigare. Gör likadant med de övriga strängarna. Har du gjort rätt, har: du en gitarr som stämmer över he la gitarrhalsen. Lycka till!

Mats Söderlund

förbund FSU r.f.

C) Finlands Svenska Nykterhets

förbund FSN r.f.

4) Musik Senaste veckoslut besökte . BROADCAST Österbotten och närmare bestämt Korsnäs och Nykarleby. Vi frågar: A) Gruppen hemförde segern i en internationell musik tävling, vilken?

B) I vilken stad gick finalen i

musik tävlingen

C) Vad heter sångaren i grup

pen?

3 •

5) Sport

Ishockey-säsongen går mot sitt

slut för i år både i Finland och

Sverige. Vi frågar vilka lag träflas

av följande personer?

A) Tommy Sandlin

B) Matti Keinonen

C) Timo Lahtinen

6) Geografi ·

Att Helsingfors, Tammerfors

och Åbo är de tre största städer

na (folkmängden) i vårt land tor de vara bekant, men vilka är de tre följande städerna enligt folk . mängden?

7) Dagstidningar

Vad heter de svenskspråkiga

dagstidningar som utkommer på

följande orter?

A) Åbo

B) Lovisa

C) Borgå

D) Ekenäs

8) Stadsdirektören i Jakobstad

Valet av ny stadsdirektör i Ja

kobstad är högaktuellt just nu,

vid första försöket blev det bord

läggning i frAgan, men avgöran

det kommer att ske under den

närmaste tiden . Fyra personer

har anmält intresse för tjänsten,

vi frågar vilka är dessa fyra?

4 rätt = 3 poäng, 3 rätt = 2 poäng,

2 rätt = l poäng.

Kreativiteten försvinner

då barnets fantasi dödas

Kreativitet, det viU säga förmågan att tänka självständigt, finns hos alla människor. De flesta kommer sig bara inte för att använda dessa oerhörda resurser. Därför borde vi uppmuntra varandra att använda fantasin, som tyvärr hos de flesta dödats genom missriktad uppfostran. Den som säger så är Fjalar Johansson, skolningsledare med kreativitet som specialämne. ÖP passade på att lyssna till vad kreativitets-profeten ha de att saga då han senas,e vecka besökte Österbotten. är inte meningen att vår skapan skall man i stället uppmuntra ' ' , de för många skall användas tiII , varandra till nytänkande. Enligt Johanssons sätt att se på att uppfinna saker som vi redan kreativiteten är det av avgörande vet. Johansson framhåller att krea betydelse att vi skaffar oss erfa tivitet inte är något man lär på renheter och framför allt lär oss dyra kurser. Med några få un att kombinera erfarenheterna på dantag är det enda man lär sig på ett nytt sätt. kurserna det att man inte är nå Fantasin dödas gon kreativ person. En viktig del av Johanssons re Som barn var det helt naturligt sonemang går ut på att man skall för oss att undersöka saker och vara kritisk, men inte tiII pers 0 ting. Vi skaffade basfakta som ner utan till saker. Ingen männi senare behövs för ett kreativt tän ska tål att bli kritiserad. Därför kande. Men föräldrar och skola har på ' ett effektivt sätt genom , ~~n"~~r förbud tagit död på de naturliga forskarinstinkterna .

- Varje självständig tanke, hur Iiten och anspråkslös den än är, är kreativ om den föds i hjärnan utan att ha matats in dit. Problemet är bara det att vi inte sätter värde på den. Vi glömmer så lätt att alla stora uppfinningar är kombinationer av små men självständiga tankar. - Vi tror att kreativitet är sådant som bara hör samman med konst och vetenskap. Konsten innehåller väldigt litet kreativitet och i vetenskap just inte alls. För det vi vet, det vet vi ju redan. Det

- Jag tror att Moses slarvade bort en elfte tavla med budord. Det borde ha hetat: "Du skall visa lika stor respekt rör dina barn då de är små, som du vi sade dina föräldrar när du var liten ." Barnens naturliga fantasi förstörs genom föräldrarnas förbud. En inbillad lekkamrat tvättas effektivt bort ur det lil la barnets hjärna. Men där emot kan man vara nog så mån om att plantera in de vuxnas lögnaktiga fantasier, till exem pel tomten, i det lilla barnet. - Då jag var liten skrämdes jag för polisen. Vilken logik. Nu förstår jag att farsan hade all orsak att vara rädd för poli sen, men aldrig har polisen gjort småbarn något illa. Genom att hjärnan inte anslrangs förtvinar fönnågan att tänka. Enligt Johansson borde gravste narna ha två datum. De flesta dör redan vid 20-årsåldern men blir begravade först vid 90.

Känslorna viktigast

Människan behöver fyra kramar per dag för att hållas I'id liv, berättar Fja/ar Johansson.

Johansson ritar en linje på tavlan och placerar in människans ålder på linjen , Under den första delen av livet är känslorna klart domi nerande , I en andra fas kommer materiella saker in, för att helt och hållet dominera den mittersta och längsta fasen av livstiden. Mot slutet kommer känslorna i gen in i bilden för att under den sista perioden helt ochhåltet do minera . På ålderns höst kan man ha fördelen av aU barnbarnen lär sig ömhetens betydelse, och få tillbaka den viktiga förmågan att förundras. - Känslorna är vårt sjätte sin ne som tolkar, sorterar, ordnar, styr och förenar de övriga fem sinnena. Känslorna berättar för oss allt vad som är viktigt. - Den människa som inte känner sina känslor eller vet hur man skall använda eller vi sa dem, han är mera handikap pad än en blind eller döv. Mer än något annat så är det käns lorna som gör oss till mänskli ga varelser.

o -

Hur skulle det gå om alla började tänka, frågar sig Fj hansson. Som bam har vi en naturlig instinkt att undersöka saJc~ ting. ' Föräldrarnas förbud och förmaningar dödar tyvärr många er förmågan att förundras, och den fantasi som barnet har.

Behov av kramar Enligt en amerikansk samhälls forskare, Virginia Satir, har vi människor ett oerhört stort be hov av fysisk beröring. - Enligt hennes forskningsre sultat behöver vi människor fy ra kramar ,per dag för att håJlas vid liv, åtta för alt hållas j psy kisk balans och tolv kramar för att återhämta oss från en depression. - För att kunna förmedla känslor måste man lära sig sina egna känslor. Många försöker kompensera bristen av känslor med intellekt, men det är pre cis lika hopplöst som att försö

ka lära sig ett land geno läsa geografi. Det går inte att besmitta fo lk känslor man inte själv känJ:JS' - Vårt enda ansvar är at muntra folk att använda . mätliga kreativa resurser, muntra folk att våga missl Det är enda vägen till fram~. För varje gång vi lyfte rib steg högre, så högt vi al . hoppat tidigare, har vi möjligheter att misslyckas. det är också den enda v" att göra höjdhoppsrekord.