Österbottniska Posten (ÖP) nr. 14 1974

Page 1

österbottniska posten Österbottnisk

ungdomstidning

Torsdagen - den 4 april 1974

14 "finalister talangjakten I

'

D FJORTON talangj!lktsin.slag ville domarna böra när-

mare sedan de bött,, banden i söndags. Finalisterna som plockades ut till den österbottniska finalen, skall tävla i Pörtom på långfredag. , I VlSSANG gick tre. till final: Gunnel Back, Jan-Olof GNabacka och Marina Ebrström. I scbJagerkJassen tegs fyra tifi final. nämligen Lars-Erik Eriksson, Ktmt Gnabacka, Inga Lisa Granqvist och Benita Sigg. SOM TÄVLAR med egenhändigt Komponerade och textsatta sånger i Pörtom är Marina Ehrström, John llieael Långs samt (Wy Thölix och Metha Bäck. Med llelriös- musik på piano tävlar Christine Julin och ElisaWh Nedergård, och sånggrupperna vid finalen 'är Yvonne Dahlbo & Margareta Smeds, samt systrarna t:larström. lURYN som plockat ut finalisterna bestod av Gretel Beijar, Carey LilIkung, Rainer Holmgård och Kjell 1AIax. Programledare vid finalen i Pörtom är Börje låag. --

ris danser all{ohol! " o UTAN ALKQHOL kan man inte vara på dagens lriIIta stordanser, skriver -en 19-årig flicka. Det bänder ~ting längre P~ dansernll, hävdar bon: Och en mor -tJoar varför man inte skärper ordningsbestämmelseI'- ' _ ocb inte ' släpper in ber~sade tonårnigar. Nu '!låste IIIlga lära sig dansa, för att upptäcka att det är r~ Iict att dansa. - Lä-, insändarna , på' sid 3, och skriv jiIv ned synpunkter. En lIeb,a tt om danserna skadar

*

_te!

.25 p -

Exklusivt ·från tidigt 50-tal D VISST ÄR G~A dräkter vackra! Som den Ann- , Maj B e r g frå." Sundorn här här på hilden, t.ex. Den är bara från ett tilligt 50-tal. . men visst verkar den både ' gammal och exklusiv.

Ann-Maj var, bara . en av de 25 sOm ,visade ' 'upp gamla dräkter i en modekavalkadvid Korsholms skolors elevförbundsmöte. Man började från 1850-talet med att presentera ' ungdomsmodet från olika tider, ' och slutade med' vårens kläder. Däremellan kom, både bygdedräkter, charlstonklän, ningar, bruddräkter, armekos-' tymer och korts och mycket ' annat. I

,/

, Det var , husmodersskolans elever som plock~t Ihop dräktparaden, men de , hade också lånat några mannekänger från l~ntmannaskolan. Och , naturligtvis' hade de fått låna kläderna från olika håll, för det är inte lätt att plocka ihop en sådan garderob: Både , från Stundars och teatergarderoben, och därtill frå~ inånga andra' ställen hade man lånat. - Se sid 14!

Hög~tadieskolan -chans för alla? - JUST NU är det tusentals elever, föräldrar och lärare i vårt, land ' som funderar Qver hur den elev som 'Ikall börja sin skolgång i högstadiet nästa höst skall välja nivågrupp och tillval. Det är . inte så , lätt.

.are

\

morgonsamlingen Samlas eleverna i . korridoren utanför det klassrum där arbetet , för ..... ~ja vid högstadieskolan l Smoosby. Man passar på att skriva av varandras hem. . . . . . ocb att kanske berätta ' om nå.gonting _som hänt sedan föregående dag. Och det är ' aä sitta \ på golvet.

Under ~n dag har OP:s garderar sig för at~ det han Sven-Erik Glader följt med skriver är subjektivt. Det är den unga män ni- . arbetet vid , högstadiesKolan - j SmedSby, Korsholm. Han ' skan som står ' i centrum i giek omkring i . klassrum och dagens grundSkola. Hon andra undervisningsutrym- skall ges alla chanser att' men, pratade med ' elever lära- sig så mycket som ruöjo~h lärare och försökte billigt. Men samtidigt öv~rläm­ da sig en uppfattning , om nar dagens skdla alla 'liklivet i sto~ko13n. tiga avgöranden (m eleven , Han anser dock en dag själv. Den som inte vm blir vara för kort ,t id att lära känna en skolas inre liv och inte tvingad. Se ~id. 8- 9.

14


" Torsdagen den 4 april

öSTERBOTTNISKA POSTEN

öP . 4 april 1974

Alla .talar vacl{ert ·o m .vuxenutbildning /

Den stora finlandssvensk å utbildningskonferensen i Åbo är ett minne blott. I viUren utsträckning en jättekonfe- < - rens med c.500 deltagare på två dagar kan åstadkomma bestående resultat är svårt att bedöma. Helt resultatlös blev konferensen dock inte, men det berör nog mera på det som uträttades ' före konferensen och på det som skall uträttas efter. konferensen.

* ,.~

Vetenskapligt, personligt

strikt vetenskapHga, ofta enbart personliga, inlägg som i bästa fall fastnar någ'lns minne eller noteras i en tidning.

övergången till grundskolan har- tvingats ' "läsa upp" sig under en följd av år. T'l ck vare den förmånsställning ' som en statstjänst erbjuder har_de i viss mån kunnat arbeta på ledig tid, men det mesta av studierna har shett på egen tid. De, lärarna mUså, har t ·nit ett konkret mål att arheta för: en 'examen som ger d~m en bestäm4 uppgift j det nya Skolsystemet.

Vuxenutbildning var ett av konferensens tre temata. Alla talar i dag vackert om vikten av vuxenutb:ldnhlg, men i realiteten är det alltför litet !lom görs för att 1) dels locka lärarkrafter till vuxenutbildningen och 2) dels locka vuxna elever till verklig utbildning.

*.

Samordning är viktig

.*

Vi har i dag en rad former Sammanfattning _ Femhundra personer, visför vuxenlltb! ldningen, alltfrån Abo-mötet - l!Ierligen fördelade på tre sek- . ifrån brevstudier och studieNågon gång måste samman-o cirklar till me~borgarinsW ut, tioner, ka~ inte arbeta med någon stör re framgång. I fattningar göras, lämpligen folkhögskolor och akademispraktiken blir det endast frå- . då i 'samband med en konfe- ka kurser. Antalet arrane:öga om ett antal mer eller rens. För vuxenutbildningens rer är också många. Det mindre värdefulla, någongång del kan konferensen i ..tbo finns ingen rimlig anledning sammanfattas på följande att utöka arrangörsantnlet, sätb men väl orsak att bygga viEtt samordnande organ -för dare på den grund som fi rlDs den finlandssvenska \'uxenut- och - som sagt - försöka bildningen bör tillsättas. Det- finna stimulerande mål för de ta organ - till sin karaktär . vuxna att arbeta för. flexibelt - skulle bl.a. plane~ ' Tanken på att lokaUsera stat- ra och samordna fragor Rom Flere av de problem !lom liga verk' till olika _delar av landet har på allvar slagit Ige- gäller finlandssvensk vuxen- - vuxenutbildningen i tiag nom I Vårt land. Det för!.llag utbildning. kärn pär med, t .ex . brisbmde som nyligen lades fram skulle Mera än så kan en konfe- synkronisering mel ~an medbJ.a. ge Vasa och GamJako/leby en del statliga verk. Mäi"ldlgt rens knappast åstadkomma. borgarinstituten och folkh ögnog föreslAs ingenting - för JaJo, i Abo konstaterade man- sk'olorna, liksom bristen på kobstads del;· den enda av .länets städer - ,om vi bortser fiån de ock~å att situationen för de läromedel , bör m~d statliga tre smAst!i.derna ~ som aldrig ' har kunnat ,Påräkna något stat- . lärare som arbetar inom vu.x - åtgärder kunna efimineras, ligt stöd. enutbildningen är långt säm- Men den stora frågan kV!lrI Vasa finns länlJförvaltningre än övriga lärarkategoriers. står: hur stimulera de ene~;.J. både Seinäjo-kl och Gamlakarleby rätt utbyggd distriktsskilda människorna tm yerkförvaltning - . samt ' t den sist,/ liga studier? Bättre villkor nämnda staden 'också flere stora statnga Industrier, vilka glädför lärarna jande nog byggs ut I snabb takt. Det är absolut nödvä~digt Måste staten ensidigt satsa på Gkby och samtidigt helt att förbättra lönenivån och glömma grannstaden Jstad? ' anställningstryggheten för de tt en decentralisering· genom- människor" som sysslar med förs är '1 princip brå, men den tas tydligen nu, utan att vuxenutbildning, som i och man allvarligt har beaktat vad för sig borde vara ett intresandvArden I vårt land är fören, utbyggd mellanst~gsförvalt­ summad. Inom försvarsvänlng kunde Innebära, Särskilt ur sant och stimulerande.arbetssendet noterar man en uppenb8.r svensk synvinkel vore en ' ut- fält. brist p~ tandläkare ocrh samma byggnad av mellan.BtegsförvaltMen det är inte nog med är fallet p~ många orter l lanDingen att föredra framom en det. . _ utIokaUseringspolltlk .som sprider lärarna. Det sägs dock att den fria de centrala institutionerna 'över hela landet. Mot en sådan åtEleverna är också här de skoltandvården börjar ge resulgärd talar ingalunda bara verk- yiktigaste""- Det är också ' i tat. '. personalens motvilja, utan också Men hör oCh häpna: alltjämt det faktum; att ,det blir svårt fråga om eleverna som vuxen- finns ,det folk som nAtt den akta.tt direkt kommunicera med nIngsvärda åldern av 20 Ar och verken dA de . sprids ut över utbildningen famlar i blindo. som aldrig har använt en tandlandet. Därtill ' kommer troligen Vad vinner mani på ~tt delta borste. . att den svenska servicen, som i olikav~enkurser\_. Reellt Vän och fiende måste fly en redan är bristfällig, ytterligare alltså, inte bara en' viss ~ dylik soldat. ,kommer att försämras.

Kuopio eller '.•

1974

-

*

Soldat med

dåligt bett

A

T

innan någonting görs NeJ.,försök få ett beslut I den

om ock betydelsefullt tillfredsställelse?

EpI-IepSIn -

• Men våren har må nga an• April, april . . • Nej, det .handlar inte om . sikten. Visst är våren ljuv- ' lig ocks ~ hos oss: när flytta tt lura eller bli lurad. Det är våren, det handlar f åglarna börjar å ~erv:äIJ~a , om. jorden lyser svart och de Våren närmar sig med sista isflaken seglar bort stormsteg i söder. Ju då. Eller varfö r inte långt uplängre norrut" ' den kommer desto långsammare blir 8te- pe i norr . " gen. För ett par veckor seAtt följa fjällbäckens dan läste jag i en tidning, • att våren stod beredd att ta vandring från det förl' ta det stor~ _språnget över al- källsprånget , ner längs fjället, genom skogarna och perna. I norra Italien hade de över myrarna till de första små byarna och sjöarna, där första träden fått löv. bäcken så småningom blir • Att läsa om våren - eller en ä lv. att få m,9.t a våren, t .ex. i en Att , se hur 'solen grä ver dansk bokskog - är som att djupa spår kring trädsta mse ett n-ytt år födas. Det är mar, att lyssna till sorlet

Våren. finns överallt . .

"-

utom framför också att fångaS aven längtan ut i världen, att hemma drömma om en lång, lång semester som skuUe börja någonstans i .mellaneuropeiska småstäderna,_· som skulle följa floderna in mot . alperna och som skulle göra små, små pauser . på triv. samma trottoarserveringar, där jäktet aldrig har fått rum.

o

din

tv

från bäckar och sedan - i kvällningen se hur en försvunnen sol färgar fjällen himmelsblå, nej,' inte det . - fjällets blåa nyanser har ingen motsvarighet. NäI\ fjällen blånar är det' inte bara färgen som fångar. Det är stillheten och ren ~ heten. Ett obeskrivligt stycke vår. Våren är livet.

• Så Venedig. Att få se ' • Som en vacker Kväll i hur staden på ett par vec- mars, april eller maj, då kor förvandlas fr ån en himlen är hög ' och luften hamnstad [ och industris+.ad känns ren. Några snabbt till en mötesplats för all födbiglidande minuter, en Iivärldens f olk - ja, det mås- ten förnimmelse, som känns, te vara en upplevelse. · Ve- som man . kommer ihåg. nedig är ju en av vårens -- Det är det som är våren. och sommarens ljuvliga-;te , \ frukter. • Men hur många tänker på Att följa de vinglande ga- det - i dag. Kanske nöj er torna, att se gondolerna ' gli- du dig med att följa v~rens da förbi på de många knna- frammarsch i televisionen. lerna och att lyssna till de Har du färg-tv ger det" dig tusenåriga ropen från torg- vackra bilder av vårens första_ blommor, men också f örsäljarna . . . - Är inte . detta livet. den svartvita bilden' förmedlar intryck, starka nog för • Eller att en sen kväll att hota kanslan för den vandra 'omkring i den eviga verkliga våren. staden: se livet över en Glöm televisionen ett tag, iskyld drink (det fill.ns ,al- möt våren där den finns. koholfria) på Via Veneto, Någonstans i söder eller i , fångas av stämningen .kring norr .:..... eller hemma. NåTrevifontänen när klocran gongång flnns den överallt, närmar sig två eller för- men inte framför en bildvilla sig långt borta från ruta. paradgatornas myller för Att stå på. en landsväg att slutligen, när klockan närmar sig. fem och morgo- och se flyttfågelstr~cken nen- gör sig på~ind, njuta söka sig norrut • • • av stillheten på en liten Så kan du möta våren. kvarterskrog som ~llan ser turister. Så kan _våren vara.

'tt

inre. .,

"eviga" frågan 'om mellanstegsförvaltnIngen. T.ex. I Vasa län vore vi mer betjänta av att fA, Den dag man kan ställa 11pp de flesta ärenden uträttade på konkreta mål för vuxenJänlJnlvA. t stället för att börja - Akif till Kuoplo, Rovaniemi och utbildningen lir många proVlllmanstrand -för att få tala blem ur världen. Se bara på med kanslichefer och' generaldi'f olkskollärarkåren, som illför rektörer.

ådrar sig epilepsi l samband· I huvudstaden finns en särmed bilkrockar eller andra olyc- skild förening som arbetar för kor, där ,skallskador uppstår. att förbättra epileptikernas siSjukdomen, som Inte har nå- tuation och för att sprida ökad gonting fI1ed sinnessjukdom' eller kännedom om sjukdomen. psykiskt handikapp att göra, Också I österbotten behövs ntalet fall av epilepsi ökar I har omgetts med smussel och kunskap om sjukdomen och stöd vårt land, liksom i en mängd . alltjämt är okunskapen om för dem som har drabbats av andra länder. Många personer sjukdomen stor. . den.

ökar kraf~ig1 A

/


TorSdagen den ' 4' april

ö'STERBOTTNISKA .POiTEl!.

1974

läsarforum

w

.. •

3

Skarpa _~

,'. '_, Ungdomssekreterarnas

Utan 'a lkoholen ståt ' Inan inte lIt '. d -pao da,g ensanser .'

,

avhandli~gar

-'/ Iiontrasler?

';l'orsdagen den 29 nov. 1973 att på detta sätt undvika alltför kunde man . I denna tidning läsa stora efter~ pningar. om ungd0f!'lssekreterarnas KomAtt jämföra de berörda ' arbepletteringskurs på Söff Enligt tena här skulle ta ett · allt för min tolkning av skribentens arti- stort utrymme. Men några "k rattkel I form av intervju bland kurs- retande exempel kan jag inte l~ta deltagarna fick man tör sig r.tt bli att föra fram: , de redan var experter och .mycGenast' första meningen är en Bortfilllet av ungdomar Trivseln på vinterstorket kunniga. . Bl.a. gjorde ma n direkt avskrivning, villtet g;ort särskilt i 8yd- dansplatsern8 är liotten . ett uttalande om ' Vörå-kursens att den blivit fel (Söff-kursen \'ar rbotten . förvånar mej Varför ordnas aldrig konser7 avhandlingar, som man tyckte in- väl ingen undantagskurs utan en - te det minsta. Vem vill ter? Jag tror att orkestrarte var något vidare. kompletterings! ') . Må,nga !Inora på dans och betala '20 na skulle tycka det var ro'" Jag ville,. inte heller höja dessa skrivfel har kommit till 'e nbart _ utan att -få något utby": tigt om publiken L YSSN A- , arbeten till. skyarna men. noppas på att de' inte passat in med fnrt! För det första tar ma.n DE .nån gång, att de märkatt det inte var hele kursens :JUå- sättningen eller verkligheten som _ a1Jtför mycket folk (vins- . te det finns folk som upptande som kom till allmänhetens avviker fr1l,n "originalet". På ett' blir ju större) och triv- skattar dem. Det finns ju kännedom. Av de färdiga-ube- annat stälie finner man ett re· sjunker inärkbart. Det orkestrar som KAN spela. ' tena har jag lyc~ats få tag på sultat mim I texten är det "orjgi'inte rQIip,att ideligen Nu det snart påsk igen , et~. Och till - n1.ln stora förvåning nalresultatet" man använder. påtrampad och knuffad. och ingen .dans ,på långfreRoande är ' det också att se att fann jag aU den var ett fullstänFör att inte tala om de da gen, vad jag ha~ hört. digt plagiatarbete aven· av "Vörå- man låtit samma_ fel krypa ID i åatkarna som vill dansa Låt mej göra ett förslag: avhandlingarna" . frågefo.rmuläret · och att man ,kom~ (särskilt flickorna ORDNA EN KONSERT PA - Man frågar sig om Söff·kur- ~enterat det lika. I kapite~ IV måste stå och trängas LANGFREDAGEN. sens ' elever 'veftl1gen tä:lkt sig på över en sida har pensIonärslär att .HAN skall se henDetta -... är ' särskilt riMat att genom : studier av ' redan far· träffar blivit ·kvällar, det övriga till 6 ringen, som inte lyc-l. digt utformade ' arbeten göra v!'rk- . enligt undertecknads' ·törtatt:,n1ng. Des."lutom tycker jag I\tt kades åstad~omm8 n,ågonligt "fina 'saker" (enligt ÖP) el· I det IV kapitlet finns Inga lie "vanliga · dansorkestrar- ting alls i fjol. ler var detta ett undantag? "främmande" ord. Jag vill minnas att det _ .. har skruvat upp IjudDet är klart att vi alla någon Detta lil: bara en d.e l av texten, gång lånat , Ideer och uttrycj{ av nl)"men litet väl högt. Om I ordnades konsert i N ykarFör övrigt skulle det finnas mycleby och med stor framgång. __ är i serveringen skall andra, .men att helt avskriva and· __ kunDa prata med var- T.ex. Zotch, Omakuva och ras arbet,l!n kan väl av ingen an· ket mer att nämna, men e'n ligt min personliga del anser jag det . . . . och inte skrika (som. i Wictoria (?) kunde spela. ses som ett godtagbart förfarings· Inte vara ' fullt juste att göra:' Då får både de som gillar KHsnis 23. 3.). Discosätt. På institutnivå godkänns sådana uttal om yrkeskolleger, mer avancerad pop (Oma. ~ma är inte . undanInte ens det m~sta försök till . . . . . men ' de har alltid haft kuva) och rock & tioitoppdöljnlng av plalPat. Man får hoppas att detta inte diggare sitt. Dessutom kun.... högt ljud. \ Mimingen 'med de s.k. ungdoms. upprepas, dA det iätt klin, skada de ju Wictoria få visa vad S~t på frågan varför sekreteraravhandJlngal'na är ju-att läroinrättningen och yrkeskårens wi _ga super så mycket på de .går för. 1% . tImme på man kan uppvisa ett eget och fortsatta jl.nseende, IllllMerna är mycket , enl,el: . slutet kunde ju Zotch spela självständigt gjort ar~te. Vi blev Då Jag jobbat l00-tals timmar upp till dans. står inte ut på en 'dans på Vprå-kursen informerade om med min avhändllng och sedan Hoppas ni funderar över _ maD inte är alkoholpådetta - men kanske tiderna .har ser denna avskrivning uppgjord wduwL Då är man ~ avtrub- mitt förslag. Kära danspu- . ändrat ? för att erhålla betyg, förstår väl btik höj era -röster och kTäv . . . och märker inte tiur Vörå·kursens avhandlingar bör alla berörda personer att jag är mer trivsel på våra dans-o väl finnas på Siiff. Jag hoppas ....." det är, man kan ... ke fylld av besvikelse över detta för· \ ....t av tycker det är ro- platser! att lärarkollegiet . som bedömer farande. Eller trivs ni verkligen? Iict- (Om man inte-blir hafdessa arbeten åtminstone kan ha . -"l9-å r i n g" IM av polisen, förstås.) Bengt W"-8terlund dessa som jämförelsemä[l'riaJ (fastän de är inget vIdare), för

är'

J

I

arförsläpps .påverkade tonåringar in på dansen?

,•

lär-..... för sikad tÖVS

Itöd av

gör nykterhetsnämnden ungdomsföreningarna för _ .... 'nngarna.. Det var brA att SöV dis~t spritmissbruket ,bland tonåringar. Ni ! ser säkert Dlnting är på tok med daungdom. Men varför släp· ni in spritpåverkade 1-1"Hllri'ngar? Jag skulle föreslå ni tar taxi och kör hem till föräldrarna!

polismyndigheternas pre"lIIIrriinl uppgifter till Traflkskydd&Iadea 53 personer l vägt raI februari, ' MotsvaranlIiftra för februari 1973 ' var Medeltalet för vägtrafikolfer leIIruarl under ..åren 1971-1974 IlA bula av de preliminära . . . . . . .,.1'

Du lilla unga flicka varför De SOql styr och ställer här super du dig full? Har du ing· i Finland ; varför släppte de et nöje av dansen eller ·vad mellanölet fritt? Det är mte beror det på? fel på ungdomen utan på [Ic\.g. stiftarna. Och ..var finns alla !lOhse:-na Jag. skulle föreslå mera _dans. som ko~, runt byar~a. ~~ tt.an I kurser. Inte behöver en dans· hJalpa ordnmgsmannen. kurs vara så invecklad. Vem Och varför så lite och små som helst, någon äldre dansböter fÖr alkohoimis~bruk och intresserad . skulle åtminstone slagsmål, 10--20 mk . är inga kunna lära tonåringarna gampengar nu för tiden. maldims, det är ju så populiirt med gammaldans, uppgifterna 65. Kan.: de unga dansa. så har Av februari. månads dödsoffer de inte tid med något supande var 35 män och 18 kvinnor. utan de far 'till dansen för aU I trafikolyckorna i i; 'brUarl cm. dansa och ha trevligt. dades 22 gående, 9 bilförare och Och så tror Jag att det vore 11 · bilpassagerare. bättre med mindre dansplatser och en orkester. Hur gick det I gruppen 15-64 år ~de8 41 'förr med en orkester? Då hade personer, l gruppen 65 Ar eller ungdomen trevligt bara de fick äldre 6 personer och gruppen un- dansa! ' der 15 år 4 personer. Beträffande två trafikoffer föreligger Inte uppMarianne gifter om deras ålder. en mor , ,

I

I

"Thomasfolk och

Jag vill framhålla för öP:s läsare' att jag för länge . sedan bestämt mig för att överlämna ordförandeskapet I SU i Kristinestad till någon annan " Per Thomasfol"" (ÖP 21. 2. 74) "Per Tbomasfolk ordförande för kommunorganisa ti')uen SFP :s kommunorganisa tjon Kristinestad samma nträdde till årsmöte senaste fredag ra Rådhuset. Till ny ordförande efter Olof Bergvik valdes Per ., Thomasfolk. Till vic ~ordfö­ r:ande valdes Birger [ngves och till sekreterare Ole Klävus." Syd-österbotten 28. 3. År det andra än jag som . tycker att kontrasterna är skarpa? "ED stiDa undrare"

• " 19.000 till uf-fö~eningar

i Kristinestad UNGDOMSNlOINDEN '1 Kristinestad fördelade sena·s te fredag anslag till föreningarna. Av 21.000 mk som fördelades, fick uf-föreningarna nästan 19.000 mark. Brahegården och Dagsmark id fick 4.000 mk vardera, Lappfjärds' uf e'A·höll" 2.500 mk och 2.000 de- . lades till Tjö~k-Påskmark uf och Skaftung ufo Kors~ bäck of fick 1.900 mk, Härk/ ";eri 1.500, Sideby uf . 500, /....... samt Kilens ungdomss-ektion 1.500.

'O' \ ,". -0AnväniI~..... :.. ~ också=' :. ', , , , ..... !{om i,Jåfto.in.19.

~~I'utanför

,,-

su

. ~t\

~ v de poHtisJia föreningIuna fick · Svensk ungdom 2.500 mk.

PMT

Svenska ' Österhottens ~ngdomsförhunds / .

medlemsförmingar kallas . tw ,

·FöRBUNDETS-VÄRMöTE 80m

bAUes i Norrnäs uf:s lokal söDdag-en den 21 aprU kl. 13.00 '.

kl. 13.00 Förbundsmötet öppnas .

- Nä rpes skolmusikkår !Spelar - Välkomsthälsningar ' - Tal av förbundsordf . - Diskuss.ionsämne - Matpaus kl. 14.30 Final I SöU :s frågetävling kl. 16.00 Förbundsmötets förhandlingar Framträdanden . av talangjaktssegrare. Föreningarna representeras vid förbundsmötet med en re~m~­ sentånt för varje påbörjat 25·tal medlemma~ dock med hogst tio representanter. Ungdomsr;ngarna har ratt att delta med en röstberättigad representa!lt var:, F u II m a k.t

b 15,1' f ö r e t e s. _ A & M: s medlemsorkeE)trar uppmärksamgöres på .att .de hB:r rätt att låta sig representeras vid förbundets ordma~le möten och delta I behandlingen av de äre~Oeh som berör . dem.

Styrelsen för Svenska öS&erbotten: / (SöU) r. f. HANS INGVESGÅRD

,

ordförande

un~domsförbund , ERIK BÄRNAS

sekreterare

/


~

ö S T E R B O T T N I S K A P O S T E-N

Torsdagen

den' 4

april -

'T-, . . ora Vi träffas igen 0

.<,:

~t

~

,L öRDAGEN . den 6. 4. -74

--- kl. 20'.0001.00

GUSTAF WASA

&

o

'K RONAN PA VERKET Träffas

Dansa

.

Trivs

~

Vörå

l

BUSSAR: OT: s från Vasa busst. kl. 19.00 via .Kvevlax. OT: s från KauMjärvl kl. 19.00 via Keskis, Kimo, Oravais . och Tuckor.

Sussar: Wester tr. överm.ark 19.16, Närpes 19.35, rjöck . L9.55, K : s~ad 20.00 o. Lappfjärd 20.10. l Haglund fr. Kaskö 19.45. Skaft ung 19.30, DaJlJen 19.40 Sldeby rrafik fr. S1deby 19.15. Skrattnäs 20.00, K :staa 20.15. Härkmärl 19.45. Träskvtk 19.50. Lappfjärd' (viD: m-ejerlet j 20.00. . Pärus 20.10. _ Mäkelä , fr. reuva 19.30. PeräJII 19.40. Myrkky 1950. Tjöck . 20.10. Lapptjärd 20.30. Mäkelä fr. Vesljärvi 19.10, Kärjenkoskl ' L9.20, Ohl1Juoma 19.30. Karljokl 19.40. Wester fr . Honkajokt I9.aU. KOdesjärvi 19.45, [soJokJ 20.00.

. Välkomna! ! !

Välkommen! : !

MöT· Upp TILL HÅLL-I-GÅNG I

BUSSAR

LöRD. 6. 4. KL. 20-01 .

/'

Strandlinjen från Vasa 19.30 och från Söderfjärden 19.15 via Näset; Solt service, från' Långäminne 19.30 via Paxal, Vias. från Näsby 19.10 via Yttermark, övermark, Pörtom, ' Rainebäck, från Näsby ·19.15 . via NämpJläs, Norrnäs, Töjby, Korsnäs. Molpe. Strandl. fr. Bergö kl. 19.00.

. l DlSCO \

Dans till tonerna av fantastiska

.

F

REFLEXBANDET och

KAAMOS. från Åbo

~'EXODUS

* * ,.

i§L'1 1 /

..,-""

-~ . ~ .

C..&.:a:c...&.C~: lördagen deh- 6. 4. kl. 20.00-01.00

BUSSAR: Widjeskog från Småbönders kl. 18.45 via: l<olam, Lappfors och Esse. Kronlund från Båka kl. ' i9.oo via tro VIlobacka 19.oo.~ Lillby 19.20, Forsby 19.45 via Bennäs.

i,. * *

G~lakarleby

19.15 och Kronoby. Sjönejden

1974


_T~o_~ __a~ge_n__~~e_n_4__a~p_ri_I___l_9_7_4~____~~____________Ö __S_T__ E_R__ B_O__ T_T~~~~_S_K __A__P~._O_S_T __E_N ____.____~__-=~____________~______________~~ -

lOJ B'Y

/

6.4. kl. 20 •• sY&t ."

Välkomna till DANSEN i

..

en

•• r:u

$

!dl

Där alla trivs

ÖVERMARK LöRD. -6. 4. kl. 20-01

Musiken sköts av

CIRIUS & BOUNCE

BUSSAR: kl. 19.15. "bl. 4

Vester fr. Lappfjärd kl. 19.10. Hagalund fr. Kaskö kl. 20.00, Ingves fr. TÖjby via Nämpnäs kl. 19.30. Strandlinjen fr. Yttermalax via Längåmlnile " .\ ;± uuu :--.a dUO ...... %,. .... WWA?' ........ '4 u-wrUU4 tA t ....... en. st.n t, . st:u en tn t MIl

n""'"

t""'"

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ ~"m""""""m"H""""""mm"""""""""""""""""""IIIU"""III""""""""""""""IIIIII"""""""""""U"III""UU""""IIII

~=_ ~ ~ b~ ~~ ~_~. ! ~ ~

BRÖDERNAÖSlERMA'NS HUSKORS TEATERKOMEDI.

Regi: MAJ-LIS GRANLUND

=

Lördag 6. 4. kl. 20.00 . Fredag 12. 4. kl. 20.00 Söndag 14. 4. kl. 20.00 UF HOPPET

Biljette~

I förköp

+ +

BERTEL NORJWÅRDS TRIO _ " DANS HOLGERS

'

~_~=-

Förestallningarna i HELSINGBY u-lokalen DANS

~hos:

E

--== __

I S U ~. • D 0 -· . ·~=_: ...

~

VÄLKOMMEN

§

§

•..

A C A S I· C A R . .~ .

~

Vasa sparbanksfilIal l Helsingby, tel. 961-34080. Semesterfrämjandet RAdhusg'. 21 C, tel. ,961-16 341. SöU :s kansli, Handelsf'spl. 10 D. tel. 961-13572.

___~_______. . I MAlM O UF

== §

I MORGON FUEDAG 5 4 ·KL 20

§

OBS! BIWETTPRIS 5:-

I

~

I

,!.

IIIIUllllIlIUllIlIUlIIIUlIllIlIlIlUUWIIUlllllllUllluumlllUlllIIlIlIlIlIIUUUUUlIlIlI1IlInIlIllIIllUUIUUIIIUUIUI"UIIIIIIIIIIIII!lIUIUUUUIllUlllllt

håller

ÅRSM'öTE

--'

~

SÖ ND,A~ S,K V-Ä L L E NS ~ ., T RÄ F·. FPUNK T . ~

i ' kommunalgården i mor· gon kväll fred. den 5. 4. kl. 19.00. Viktiga beslut! AUa med!

NYKARLEBY

Ordföranden

7. 4. -74

Finaldags för Eurovisan

-'

• HALVA KVÄLLEN DAMERNAS •

I Eurovlsionstävlingen deltar I är 18 länder: Finland, England. Spanien, Norge, Grekland, Israel.. Jugoslavien. Sverige, Luxemburg. Monaco, Belgien, Holland, Irland. Fra..nkrike, Tyska Förbundsrepubl,iken, Schweiz, Portugal och Ita~ lien och de framför sina tävlIngsbidrag I ovannämnd ordning. Carita Holmström sjunger, som första tävlare Eero Kolvlstoinens lät "Älä mene pols" I · en engelsk version "Keep me warm", . te-"ten är Frank Robaons .

.

Varje ' land har tillsatt..-en jury finskspråkiga . ledare som · regelbundet-' har träffar i Kolne- med tio . medlemJll8.r. som ger 1~ poäng ät sängerna utom sitt 1. backens finska folkskola.

. , Det som auktionerades ut och läsecirkeln Strim~ v:a,r från) det största, dukar, i Ilalax bön auktion se- kuddar, kvastar, till de minsta fredag. Senaste år såsom ostar, varm korv, smör, - liknande auktion in- ~pelsiner och bananer. Publife ningen. ' Barnteater- ken var till' en~ b@rjan något framförde några re- tt ög men efter några minuters "IIIIIID1E~r som .hade regisse~ , auktionering var allt i full av bamledama. . gång, .

hemlands.

orkestern,

\lP:::::gim dlre'kt både I ra<iign följer tävllngen- och pälä.

nä.r ' Carlta

frän Brighton är radio och TV 1. I Åke GrandelI med I TV l Heikki Sep-

bu nämnas att för- [ Till sist förevisades · filmen Ra~iQ~ TV l lördag kl. 21.30 .....~ driver två barnklnb- "Kalas på Stundars" som upp(färg). Y"o reningen har också skattades av publiken. ,/ . . . . ~.

STAMPAR

KOM IN -

VEltKET

TAKTE~

HÄNG ME'·

HALDINS BUSS rnA.~ JSTAD KL, 19.40

KVEVLAX B b I I a r_- _ -a r e' ~. , Söndag

Aarre Elo är ordförande för den finländska juryn. Ossl Runne dirigerar

DANS TILL Kl.. 01.00

.J{RONAN PÅ '.

,

7~

4. 20-01

I

'

Annonsera i ÖP. -- -'


/

I_ _ _ _ _ __ _"_ ____ ._,,,_,_ ,,_,_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Ö_S_T_E_R_B_O_T_T_N_I_S~K:__A......::.P-O::.....:.S..::T...:E::...:.N;".....----_ _ _"",,:,,,"_--.::T:.::o::rs::d::a:!g::en~d~e~n...:4:.-=a!!.p~ri!.]=~1~9~74

SöV skall

informera

V-ictor .!orts~iter sälja dikt D,ebuth,ol{,ell, såld i 950 ·ex. '

\

/

om Norden och Sovjet SöU:s internationella ut!lkott höll sitt f-örsta möte senaste torsdag på SöU:s 'mnsIi i Vasa. Utskottets första arbete var att diskutera sig fram ':iII en verksamhetsplan,. Man kom fram till att teman för detta år skulle bli Norden och Sovjetunionen. 'En lmnkret uppgift för utskottet skall vara att få fram och sprida informat ion om Norden och . Sov jetunionen. Lämpliga informationskanaler är ÖP, samt förbundets egna tillställningar. . Utskottet beslöt enhälligt (j,tt inga insamlingar skall ordnas

~etta

år. Med på mötet var Gustav Skuthälla, Erik Häggman, Anders Teir samt Per Thomasfolk som fungerade . som utskottets sekreterare.

VICTOR, som vi berättade om för en tid sedan, fort- :sätter sälja sina diktböcker ' från dörr till dörr. Sedan _vi intervjuade honom, har han köIDmit ut med sin andra bok, Vårfaeklor. Den boken har han nu sålt ungefär 350 exemplar av. MEN A V. dehuthoken Jag vill tröst;a dig bar han sålt

• l

Inbrott uf-Iok.a ler Liga sitter anhållen EN LIGA som ' del~is speeialiserat sig på inbrott i uf-loka· ler sitter anhållen ' i "Vasa. Ligan har gripits tack vare ett samarbete mellan polismyndigheterna i ' Vasa, Korsholm, Malax och , Vörlt. ' En av meölemmarna . tillhör ' den kända poporkestern SP Insect, en sak som , förklarar specialiseringen på inbrott i )Jf-Iokaler. J

överkonstapel Arthur A u r a vid Korsholms-polisen räknar upp inbrott. bl.a. i · Helsingby, Oravals och Korsn~ uf:s lokaler. Dessutom' finns en del butiksinbrott på skuldförteckningen. Utredningarna i fallet på-

går fortfarande. Ryktet om att hela SP Insect skulle stå bakom inbrotten stämmer alltså inte. Det är bara en av medlemmarna i bandet som är anhållen. De tre _andra är oskyldiga.

950 exemplar! Det 'måste ,väl

ändå vara något av ett rekord för en diktbok i Svenskfinland. Den första upplagan på 500 sålde han slut snabht, och de andra 500 har snart gåt~ också. ' OCH MERA är på lut. "Victor . bar lämnat in manuskriptet för sin tredje bok, \

men den har . ännu inte" gått i tryck. Som namn på den hade han. tänkt Aprilerotik, men överväger att ändra nu då trycltningen blivit försenad. DEN SENASTE månaden har ''ban inte varit särskilt aktiv med försäljningen, men kör igång hårdare nu igen.

>

Info~mationsdag

Visor : från .skärgård o~h land

om

Sven Lind är folkskollärare på Norrskata I Korpo skärgård, men han är ocksä viskompositör och vissånger. Redan ..ett tiotal år har han skrivit bMe musik och texFSU-ORDFöRANDEN Olav Storgård i spetsen för en lång rad SöU-ledare informerar på lördag om det handlingsrna- ter och en del av visorna har ~han teriai som uf-rörelsen ställer till förfogande för medlems- publicerat på eget förlag i en vig.. föreningarna. Det mesta av informationen har anknytning bo~ 'Visor frän skärgård och .!ill den nya ungdomslagstiftningen och föreningarnas möj- land', som gett programmet dess namn, Boken kom ut .för ett är ~ lighet att dra nytta av de statspengar som numera är tillsedan. Göran Grönroos samtalar gängliga. med Sven Lind om visornas tillSkolningsdagen öppnas kl. gård berättar därefter allmänt komst ' och Sven Lin~ och .Olle 12.00 av SöU-ordföranden om F-mappen. SÖU:s kansli- Söderholm sjunger' några av Sven Hans Ingvesgål'd. Orav Stor- chef Erik Bärnas redogör för Linds visor. Radion_ söndag kl. SÖU-aktuellt. 9.40. Studiekonsulent Ingrid Saxberg informerar om hur man skall arbeta i ·grupp. Därpå blir det lunCh och sedan följer en frågetimme kling uf-mappen och annat aktuellt. , I panelen sitter Olav Storgård, Viveca Vestman, Henry. Alm, Lisbeth Saxberg och ' Erik Bärnas. Panelen kan ställas mot vä ggen med frågor som t .ex. Varför blev vi utan verksamhets. bidrag? Som slutvinjett följer en allmän diskussion. Skol. gsdagen beräknas kunna avslutas kl. 17.00. . Arrangörer för skolningsdagen, som ' hålls på hotell Sandpiper i Vasa, är SÖU, Svenska studieförbundet och' Studiefrämjandet i österbotten. AMS

'handled~ingsmaterial.

I

-För varje. r!ngfinger finns en personl-

*

Vasa utökar i ungdomsgården SamtUga deltagare l Smedsby stående fr.v. My ThöUx, Metha Bäck, Gunnel , Back, LaBse EriksPerra Groop ochsltta.nde Elisabeth Nedergfud och Tage Nylund.1 förgrunden Björn Schawnan.

SOD,

...

Sex _tävlingsinslag ba~dndR i Smedsby SEX FINA tävlingsinslag bandades.i talangjakten i Smedsby senaste tisdag, Alla klasser utom blockflöjt var representerade. Sannolikt återfinns flertalet av de ins]~g som bandades i, Smedsby i SöU:s final. / Gunnel Back, Vasa, sjöng visan Då väntar jag vid vägarna till gitarrackompanjemang av .Perra Groop" ' Metha och My, Bäck rE'sp. ( .

Thölix,.--Vasa, sjöng en e} enhändigt komponerad och textsatt sång till eget ack om pan jemang på gitarr. Sången hette To live is a bit like trying to

catch the image of the moon. Samma flickor ställde också upp i klassen sånggrupper med sången The last tbing on my mind. Lasse Eriksson från' Närpes sjöng ·schlagern Edelweiss till pianoackompanjemang av Tage Nylund'. I klassen seriös musik på piano spelade Elisabeth Nedergård, Solf Valse a la Chopin. ~

UNGDOMSNÄMN'DEN ' i Vasa har gått in för en utökad och mer meningsfylld verk-I samhet i Ungdomsgården i Vasa. Varje måndag kommer olika föreningar i staden att ordnaaktiviteter för de ungdomar som besöker gården. Som första förening svarade dansklubben Vaasan Vihka se~ naste måndag - för en ledd verksamhet. Det g~llde givetvis dans denna gång: ' I fortsättningen är det b1.a. fraga om bordtennis och hobbykvällar.

Slutligen deltog Greta Sundström, Jungsund i klåssen underhållningsmusik på valfritt . . . . . . . . . . . . ... . . . . . . .. . instrument. 'På dragspel framförde hon kompositionen _._ blommor.

.. ..

Oliv-Annonsera i ÖP_. ._. _ ~. _ ._. _ ~ _ . _ ~ _ ._~. _ ~~

Ko-förlov- JlI.ngsr.ng ,

-

.

000: Intim förlovning-

i _Guld-Boden Kanalesplanaden 19:rJakobstad


Torsd~eB

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN den Lapril - ltt74 ----~----------------~--------~--------------------------------------------------~-----,

T iI:langjakten:

"Huskorset' premiärklat:l

Ingen ti'lstälIning för publik -många ·h örde 'på i I(ron6hy

,

UF HOPPETS PJÄS Bröderna Östermans huskors, som gav upphov till en lä ngre debatt i denna tidning kring ju} och nyår, är nu färdig rör uppvisning. Nu på lördag har man premiär. ytterligare , två föreställningar är ·planerade. - Färdig och färdig, säger regissören Majlis G r a n I ~ n d, det beror på hur man see r det och vad man jämför med. Det finns mycket som kunde gjorts bättre, men bara nu läxan fly-

ter . . . ' Majtis framhåller .ratt det här är fråg~ om ~tt visa upp resultatet aven . vinters teaterarbete. Hon har lett en kurs i Korsholms medborgarinstitut. Nu vill kursdeltagarna :Jch föreningen där kursen hållits att resultatet skall visas upp. Uf Hoppets lokal är kanske inte den lämpligaste för teater efter . renoveringen. Man skall spela i serveringsrum~et, utan ridå och utan egentlig dekor. Belysningen och tidsriktiga drikter är det också litet sisådär med. Frånvaron av

scenbelysning hår lett till att man irite komm~r att lägga några ,egentliga masker. - Ja, det skulle finnas micket att göra ännu om man jämför med en vanlig teaterföreställning, suckar Majlis Granlund. \ Men det kan bli roligt ändå om publiken tar det på rÄtt l . sätt och ser föreställningen l som 'ett resultat aven vinters kursarbete, Pjäsen är . rolig, hrödernä iockar såkert'" till skratt och ett bra huskors lir Majlis säker. på att hon har_ i . Marianne S m ed ID a n. Intresset för pjäsen förefaller att vara stort i bygden. Så stort att föreningen ordnat me!i förköp av biljetter. Det ryms inte någon storpublik i Uf Hoppets lokal.

I l

P.~UL LINDELLS presentation av österbottniska dans....d i landskapsradion fortsätter om söndag med orkesten Reflexbandet. Kärnan i Reflexbandet utgörs av brö*ma Kjell och Yngve L o l a x' från Petalax vilka i ..u.ga år gjorde ~ig kända' i landsdelen 'med ' dansbandet K.jell .Jörgens. Kjell Lola-xhar också hunnit, vinna FSU:s talangjakt med sitt h~vud!nstrument dragspelet. I Reflex-.ctet handlar det för hans del om orgel och sang. Yngve LoIax spelar kompgitarr och sjunger. Rolf N o r d m a n Petalax är _ produkt av musikundervis.-gen i Malax-Petalax skolorlaester. Numera spelar han i storband där han bruDr höras i soloinslag på trumI RJflexbandet medverkar lian också med sång;,

Han har spelat i många dansorkestrar, senast i Wikings. Också känd som jazzmusiker på sina favoritinstrument sax 0.fon och flöjt. Programmet med Reflexbn.ndet har producerats av Paul Lindell och Björn Schauman och.. sänds i Jandskapsradion David T h ö l f x . kommer söndag kl. 11.05. från Solf där han kommit in i musiken via Solf musikskGla. I Reflexbandet spelar llan b-as, flöjt och sjunger.

om

*

Eivor Store sjunger och får ackompanjemang av , bl.a. medtävlaren Kerit Granback. ' De spelande gossarna i bakgrunden är Ingmar Byskata, UU Kirsilä och Bo Nyberg.

tur

Reflexbandets ' • landskapsradion

,

.

~

MÅNGA talangjaktsbandningar som annonserats som publiktilJställniQgar har haft mindre publik -än uttagningen i Kronoby. Och där var inte avsikteJ'. att det hela skulle "ara någon publiktillstäJlning. Samlingshusets festsal renoveras, varför bandnin~n måste ske ute i hallen. Där följde drygt ett 50-tal Jlngdomar med tävlingen i fredags . Sedan de tre talangerna bandats var det bara att traska hemåt igen för --dem som mött upp; någon dans kunde inte heller erbjudas. . '

re fanns inte, eftersom tävliilgen inte skulle ske inför publik. De tävlande bara presenterade sig och sina låtar, och se. De tre som tävlade var Ei- dan sjöng de. vor Store från Nedervetil SAmt bröderna Jan-Olof och Kent

En ,programledare hade gntt kunnat finnas med som g?tt tävlingen åtminstone e.n an:ng högtidligare karaktär. Det var ju ändå ett femtiotal unga ')000 lyssnade.

Granbacka Jrån Kronoby. Eivor ställde upp i schlagerklassen med Vad' än sker och Jambalaya. " . Jan-Olof Granbacka . som digare varit med i talangjaktssammanhang - ställde denna gång .upp i visklassen med ! Blommorna, och Kent- sjöng ! Visa till min vän. Han tävlade I i schlagerklassen. Kronobybandningen avklarades snabbt och utan några for- . maliteter. Någon programleda-

I

tiol

I

svensktoppen . tio i

Bandets femte medlem är flark J a k o b s s o n, Vasa.

1

Min kärlekssång till Dej I \ Lasse Berghagen 2 .Waterloo Abba 3 Du lever som du en gång har

~opp

Waterloo Abba / 2 Roll away the stone Mott the Hoople 3 Dark lady CMr lärt 4 Traveller in my songs Streaplers 4 Hålligång l ' skoge-n Landslaget ~ ~rghagen ' 5 ~y coo ca· choo · 15 ya' har du under blusen, ' Rut? Alvin Stardust 6 Everything I want to do Streaplers Albert Hammond.. ) 6 På världens tak 7 Live and let die 'Vikingarna 7 Fröken Ur Sång (ny) Wlngs Titt! Sjöblom, j 8 G~y up II; ding dong . The SensatIonaI Alelt Harvey 8 Om aftonen / -Hootenanny Singers"---Band 9 SPi!llSka ögon ' 9 Jet , Paul McCartney & Wings Stein Ingebrigtsen 10 ' Kansas City 10 Klämmiga Katrin Ann-Louise Han/Jon 1 Les Hwnphries Singers 1

1

l

BEIGE SAFARI-JACKA Linne/Bomull Pris: 143 mk (

FANTASTISET är vårens kostym I PMK:s denim Pris 210 mk MODETS MöTESPLATS


i öS,[E~BOTTNISKA

8

POSTEN

Torsdagen den 4 aprU --

]974

--

• Elc'Vcrut. I hÖI:~'ad,ie8kolan ~---

'-

'Völjerför=- skolan 'och li'Vct o

JAG SKUljLE nog önska en egen pulpf!t! INTE ÄR DET ' så farligt m~ "själavandringen" Sedan man blir van det är ju omväxlande att få byta klassrum. O VI HAR ju våra väskor - där fär vi ha vad vi vill. O JAG TYCKER nog det är trist och enformigt här; man kunde åtminsO

t one ' ha litet färg på väggarna. O - REKTORN är bra, honom kan man :prata med om man 'har några flroblem. O DET VAR vårt livs misstag när vi valde huslig ekonomi som ' tillvalsämne.

Detta är några sYnpunkter .allmänna ämnen som är klass. av elever i . högstadieskolan i föreståndare kan komma upp Sm'edsby. till 8-10 lektioner per vecka Eleverna har' inga egna pul- med egen klass. peter. I klllssrummen sitter . S~manlagt 39 lärare finns man visserligen vid pulpeter, vid högstadieskolan iSmedsby. men i dessa finns bara någon papperslapp -eller annat skräp. .• LäsordniJlgen rättesnöre Nästa lektion sitter "i allmän-för elevens vandring het en annan elev vid samma pulpet. ,:,,', I den "elevcentrerade" Alla elever går och bär en grundskolan ,som ställer "eleväska där man har böcker och vEm i centrum" har eleven ingannat ' skolmaterlel. Det mesta en "fast punkt i tillvaron" . Det finns på hy llor och i skåp i gäller att lära. sig fungera~ ef­ klassrummen av vil~a de flc'3ta ter ett visst system under en är s.k. ämnesrum. tiodagarsperiod dvs. unper två J -högstadieskolan i Smed!'!by veckor (= 2x5 arbetsd~gar per ' finns 18· klassrum, 3 ,Jaborato- vecka). På skol_språk kal Jas _---------,...---...;:.... denna arbetsperiod dekat. P.å ttesnöret är läsordningen som är individuell för varje e}ev. 'Grundskolans ,målsättning . är . att varje elev skall få utvecklas och tillgodogöra sig undervisningen i enlighet med sina egna förutsättningar och anHuslig ekonomi är inte bara att äta god !Dat det är också. att städa; diska och torka. Fr.v.-tlans rier, 2 handarbetsrum; 2 salar lag och i sin egen ' takt. Hjerppe, 8medsby, Reino Koivisto, Kuni, CI~ Holm, Singsby, Kaj Korpisaari, 8011 och Bo Forsman .' . för metallarbete, två för träDenna målsättning nås ge- &~ . slöjd och 2 för huslig ekono:' nom nivågruppering och genom mi. Vidare firms ett undervis- att eleven själv får bestä_m ma bet~der att klas§en blir ett • Efter en t.e rmin har man eleverna i årskurs vn när de ningskök, 4 grupparbj:)tsrum, t~llvalsämnen : under .sex veck 0- tvärsnitt -av elevmaterialet och lärt -sig systemet kommer till skolan, men sedan musiksal, bibliotek och en- m 0- tlmmar e~ler tolv tl~mar .un- att elever som lär sig snabbare tycker tydligen en stor del . dern gymnastiksal på_400 kvm. der- en tlodagarsperlOd. Nlvå- och långsammare finns inom Innan man helt övergick till eleverna att det bara är mer ......, De tre årskl8,.ssema bildar grupperade ämnen är finska, samma klass. Även detta i en- ämnesrumsprincipen och d<ir- omväxlande att vandra _om16 klasser. Ytterst sällan un- engelska och matematik samt lighet med ' ·grundskola ns mål- med sjäiavandringen frågade kring i skolan. der dagen är 'klasserna dock L årskurserna VIll och IX ~ven sättning. man eleverna ' om deras åsikt. . -Men Dan-Fredrik är m!sshelt samlade. ' För varje . klass fysik/kemi. Tillvalsämnena är Major iteten · stödde en över- nöjd med färgsättningen i skofinns en klassförestånd~re. Det en lång rad. • He~rogena klasser gång till ämnef!rumsprincipE'D.. lan .Han tycker att man där finns klassföreståndare som 'En- ~ klass sammansätts i . från A-O arbetar sällan Det . räcker nästan en termin unga människor skall uppealdrig har ' lektion med sin Smedsby på basen av bokstäatt komma in systemet för . • SE SIDAN 10 :" sarnmanhållna ri . egen klass. Viss~ av lärarna i verna i elevens efternamn. Det

En dag i skolan·

*

I

av

VID

Yrkesskolån i Jakobstad GES UTBILDNING ·FöR FöLJANDE YRKEN:

8-å.rlg utbildning biImekapiker elmontör " fnstrumentmekaniker * telefonmontörer* 2-årIg utbildning:

. bilservice* byggnadsyrken . verkstadsmekanIker - maskinbe!l-rbetning- plåtsvetsning .Jndustrilaboranter (,mellan.skolgrund) beklädnad.steknik kokerska-kock *)

till linjen tas elever från hela landet.

Skolan haV modernt elevhem med plats för 88 , elever. Elevhemmet har elevbastu' och bar med TV. All studiematerIel erhålles gratis, likaså en måltid per dag. En andra måltid kan dessutom fAs till självkostnadspris, varför. kostnaderna för skolgången är mycket låga. Elleverna har dessutom möjlighet att erhålla frielevsplatser och studiebidrat. Yrkesskol~ elev äI: berättigad att erhålla statsgaranterade studielån. Vid skolan verkar ~n aktlv · bIAsörkester, skolan 'står för instrumenten. Broschyr med detaljerade uppgifter erhålles från skolan. \ Adress: Trädgårdsgatan 30, 68600 J/l-kobstad, tel. 10522.

Kravet 'att eleverna !5kall få tillgodogöra sig undervisningen i sin egen takt och att klasserna sammansatts heterogent - som det heter i grundskolförordningen - leder till 'd et man inom skolan - eller kÅnske bland föräldrarna - med en kritisk underton kallat själavandringen. Det betyder .att eleverna hela tiden , vandrar inom skolan från det ena undervisningsutrymmet till det andra.. Under en lektion, hex. i finska, splittras klassen i tre grupper på , basis av nivågrupperingen . ' Grupperna sammanförs med liknande nivågrl.\pper från en annan klass. I finska bildas vanligen fyra grupper av tre klasser. När man har tillvalsämnen - vanligen på eftermiddagen - kan en klass upplösas näs1:;I.n helt. Till ett tillvalsämne som lockat få deltagare t.ex. lant- och skogsbruk samt trädgårds skötsel bidrar en klass k~nske med bara en eller ett par'=elever - vissa klasser kanske m-ed ingen alls.

Elever'nas situation ' '.

lärs

in~e

på en dag

O JAG 'UPPLEVDE en dag

en högstadieskolas - liv; Följde med livet l Korsholms försöks grundskola i Smeds by. Jag talade Dlf'd föreståndaren, lärare och elever. Besökte även l,ök och hälsovårdsavdelning.

terst ringa del av skolarhetet jag fick en ordentlig inblick i.

N-ÄR J.AG TROTS detta ha~ försökt skildrä mina intryel< vill jag ha ..sagt: - Det jag skrivit och tyckt är ytterst suhjekt·"t. I FöRSTA HAND (örsöl<te Det grundar sig med sällerjag sätta mig in i elevernas . 'het på för bristfällig inblicl< situation. Jag talade med i ämnet. Man borde kan<ike dem såväl under lektion~rna yPbringa en hel tvåveckorssom uuder rasterna. Jag in- period i skolan för att nåtresserade mig inte .speciellt gorlun'~ objektivt kumla. utför undervisningen. Jag för- tala sig. sökte mera sätta mig in i . Såväl elever, lärare ~om skolans inre liv. läsare har kanske trots allt I . MED-NAGRA DAGARS per- intresse av att ta dej av spektiv på mitt "studicbe- mina intryck 'a ven das; . sök" kan jag ·bara konsta- en högstadieskola. tera att uppgiften var fö ~ SVEN-ERIK GLADF.:H stor. Det. var endast en y t-


Torsdagen den 4 april 1974 öSTERBOTTNIS ... A - POSTEN , ----~~------~------~~-----------------------

-.

-V art leder systemet? /'

o DEN MODERNA högstadieskolan erbjuder böcker, 'Imdervisningsmateriel,: tekniska hjälpmedel och möjligheter till fördjupning ocb kunskapsinhämtande som aldrig ~jdigare.

serna ,f örvaltas 'varierar enormt. Skapar" dagens skola större utbildningsklyfta än tidigare? Leder systemet Ull större konkurrens mellan indlVfderna, till ' mera stress och jäkt, till fler,e missanpassande och avvikande?

, Skolan ' ger alla samma chanser. ' Sättet hur chan-

9

>Anpa~sningsproblenJ

övervinns - ~Ieven pressad och otrygg? J.l D JAG TROR att eleverna efter en del problem i börjaI" anpassar sig till grundskobvstemet med allt vad det innebär. . D LÄRARNA tror på det de håller på' \med. de är kunniga och de ' förefaller att verkligen ~beta med elevens hästa för ögonen. . ) D JAG"TRQR DOCK att det finns en' otrygghet och ett tävlingsmoment i grundskolan som ' kan~ke inte borde ' finnas.

I

Ret mesta tycker m~~ är h.ra En .~ögstadieskola har 1no-1 han/hon kan kalla för "sitt"~ efter att ha upple.v t hogstaoJ&-_ derna, andarnålsenliga utrym- inte en "egen" lärare. skolan en dag. . men. alla möjliga te~niska vch Skoldagens fritid. rasterna, Alla ges samma chans. Det visuella hjälpmedel, modernt borde kunna göras mer meär stor frihet i skolan. FrHlet intresseväckande ' undervis- n.ingsfulla. När man ser , hur att välja. Frihet att arbeta el- ningsmaterial. attraktivt ett · corona-spel är, ler låta bli. Frihet att , vara poEleverna "får skolskjuts, mat, föds tanken på att eleverna siljv och aktiv, eller slö ~lch hälsovård och handledning. även unden rasterna borde ha negativ. Efter ,enaag i skolan kan jag möjlighet ·,till mera , aktivitet än dock inte förl1ka mig vid tan- de nu har. . ken på , att eleven (den unga Ja, jag tror nog att det finns , människan) inte har en egen saker ännu'Som kan förbättras ... pt!lpet, inte lett ' klassrum som ino m skolan.

I

I

.. , Am~srumsprlnClp ,

, .. -

,

,

-

.

'

godtas av eleverna D VILKE~ UPPGIFT har elevrådet vid en högstadieskola? Jag stäJJde frågan tiJl fem av medlemmarna i elevrådet ' vid ' högstadieskolan iSmedsby. D JAG TYCKER inte vI har någon uppgift, sade en av elevrådsmedlemmarna. ' D VI SÄGER och föreslår nog mycket men det blir inte följt, sade en annan. '

Sedan ' kom man· på att man Alla utom Katarina Granlund ordnar skoldanser en gång per IX- klassare. termin, att man sköter proElevrådet _utses av eleverna En del av m edlemmarna liv eleVrådet fr.v. Katarina Granlund, Dan-Fredrik örndahl, Karl-Gustav gramverksamheten, hestäm- själva genom omröstning. VarJJretanen, .Kristina Kronman och Ann-Chris tine Sparv. mer om t.ex. ' gästande teater- je klass väljer en represengrupper, om insamlingsverk- tant. Även ' en lärare ingår i samhet och om en hel del som elevrådet i Smedsby LisI berör elevernas intressen. beth Myntti. Ja, och kanske ändå en del Elevrådet väljer inom sig av det man föreslagit tagits styrelse och ' oli·ka' kommitteer upp till diskussion. Men det är t .ex. för programverksamhet, väl det där att man skulle viI,: idrot~verksamhet osv. , ja . s~ re~ultat genast om Irian Vi diskuterade ' trivseln i skoO DE ' ÄR ALLA lika djävliga. S,R en VIII-klassist med eftertryck när vi torsdagen den kommit ypå någonting som luaD. lan, vandringen mellan olika II mars före morgonsanilingen diskuterade 'med några pojl,ar om 'vad de väntade sig av tycker är b.ra. ' \ll'lderVisningsutrymmen, eleågen. And.Fa tyckte att ,just torsdagen var en tråkig , dagm~ ' mycket teori. ' En bit Ordförande för elevrådet vid vernas behov aven fast punkt , ifrån förberedde sig några flickor dr klass I~ Å mycket ,a mbitiöst inför första timmt'ns skolan i Smedsby är Karl-Gus- i skolan t.ex, en 'pulpet, ett INologilektion - , man skrev av varandras bemuppgilter . ' \ tav Hietanen, $medsby. Selrre- klassrum: ,trll~r en "egen" läraEfter kl. 8.30 på morgnarna Man sitter på golvet i ~korriDet finns kanske också , en terare . är Kristina Kr0l1maE-, re samt slutfigen mobbning och 13 bussar in ' till högsta- doren, man står och hänger, grupp som aldrig besöker WC , Smedsby. Dessa två samt An:n~ elevhandledning. ~llmänt var råds~edlemmar­ :ees1wlan i Smedsby med hu- längs vägga.rna, ett par corona- på skolan.~ , ,1.9hriStine Sparv, Gerby, Katadelen av de 506 elever~a , spel är i flitig användning, en Egentligen bör alla elever gå rina Granlund, Petsmo och na rätt positivt inställda till De som kommer Hi.ngst ifrån del kanske söker sig ,till WC ut under rasten for att få Dan-Fredrik örndahl~ Häls~ng­ sin skola. • 8E 8IDAN 10 - från P~ike och Söderudden fö~ ett tjuvbloss. frisk luft. Ytterst ' få gör d'e t by, var med på vår diskussion. / I s amband .med ' nforgonsam- frivilligt. ,-/--------....:....--'-~--------------lingen _ vanligen ett andligt Ett par lärare är livdejade program via skolans högfalar- at~ 'se till att eleverna går ut: Smedsby och Böle - tar anläggning _ sändes medde- När läraren kommer gående till skolan av , egen ltrnf~. landen från skolans förestSn'- ängs korridoren knalla,r eleverna lugnt och stilla utan' Sjukskötarutbildning - 5 terminer (2 % år) Lugnt och välordnat . går ele- dare, hälsosyster etc. Sedan ,i~- protester ut före honom. in i skolan, tar av sig las en- del klasser, större eller , Hjälpskötarutb~ld~ing --:- 2 terminer (~år) ' och söket , sig mindre grupper b!!9as, maiq 'år Men man vet att man inte det klassrum ,där de vet till gymnastiksalen eller ut- har många minuter på sig. Utbildningen börjar 2 gånger om året. dagens arbete ' 'skall bölja. rymmen för praktisk under- Man står och hänger och ' vi:intar att signal~n för samling ptbildning av medikalvaktmästare och ambulanspersonal ~ som inte känner syste- visning, vid klassrummet sk~ll gå. utbildningstid 2 terminer (1 år). Utbildningen börjar, 1 , gäng i skolan förvånas, red a-n Under rasterna. hinner ,man De 500 eleverna äter i två om året. -.er hur lugnt och mål- inte så mycket - t.ex. att varje elev söker sig stä:IlatilI rackartyg. När ~ig­ omgångar. På eftermiddut:.en Annons om- ansökningstid till de olika linjerna införes I de . . bestämd plats. Det man nalen för rast går finns ' det får man ytterligare ett mellanmål i form av frukt, en !mlsvenskspråkiga dagstidningarna i mars och september. ro luar sig ,öJ?er - inte vanligen ' någonting att , städa pl morgonen utan un<ler bort i det klassrum man be- le eller likn.ande.

*

Femhundra elever i högstadiet tystare än femtio i lågstadiet .

Vasa Sjukvårisläroanslall·

l

dagen -

är frånvaron av finne" sig i. Sedan gäller det

Till

~aten

är det bråttom.

årik. stoj och spring. Vid en att söka sig till" det klassurm Men inte.. springer' man på va rligstadieskola med 50--100 ele- där nästa lektion skall hållas , andra då heller. Lärarna ätet ftr förs det betydligt mer ovä- Det finns en grupp som alltid med eleverna. Sitter i allmän• 8E 811!AN io ..... har ärende till WC.

Prospekt och ,ansökningsforinulär erhålles, på begäran, adress:

'-1

, , 'Vasa: sjukVårdsläroanstalt Sandviksgatan ,6 · ,. 65130 Vasa 13. Tel. ~1/16 312

i ~-


öSTERB'OTTNISKA POSTEN

10

.

ELEVERNA-

över en halv miljon kunde Svenska folkskolans vänner dela ut som understqd, stipendier och studielån under fjolåret, meddelade föreningens ordförande Gunnar Bäck vid årsmötet i Hel--slngfon på fredagen. över 800 enskilda studerande fick 800.000 mark, medan skolor, barntrlj,dgårdar och bildningsorganisatIoner delade på" något över 200.000 mk. I stort_sett samma möjligheter föreligger i år. Förvärvet av Finns folkhö,g skola kan rt>dan nu betecknas som en positiv vinning.

Praktiska ämnen populäraste tillvalen

Det där med tillvalsämnen ä r inte så lätt. Särskilt vid övergången från låg- till högsta- diet .Det heter att eleven själv skall välja med stöd av föräld~arna. Det finns möjligJ:>et att välja om mellan årskurserna dvs. från ett år till ett ann a t. Sammanlagt 13 o1ika tillvals' ämnen 'har eleven att välja iiiella.n med en, två eller tre veckotimmar per ämne. Prohlemet är huslig ekonomi med t re - vt. Då inget annat ämne har -tre vt. måste man som' komplement tiil huslig ekonomi välja anting~n' . teckning eller fYl>isk fostran, som vardera har en vt. Alla övriga ämnen har två vt. ,Trots detta har mest elever i Korsholm, 238, valt just huslig eko~omi. Närmast kommer träslöjd med 233 elever och maskin- och el-lära med 166 "elever. ,En möjlig förklaring till huslig ekononiis popularitet är måhända att man i detta ämne får koka och äta mycket gott. Det' är överraskande stor del pojkar som valt huslig eko-

Tolv nya fonder tillkom under året med ett sammanlagt kap ital om 750.000 mk. De nya fonderna är Signe Böckermans fond, Signe och Åke Dahlbergs lond, Ester och Naema Kanzens fond, Kasaböle privata svens ka folkskolas fond, Gerda Maria Nyholms fond, Överstelöjtnant Nils Roos' fond och Svenska föreningens I öBf ermyra fond samt fem fonder för Finns folkhögskola. östermyra-fonden är den största Bom nAgonsin tlllfa!lit SFV med ett kapital ' pl över 600.000 mk. Avkastningen skall t:v. användas för att trygga den svenska föreningsverksamheten 1 Selnäjokl. ,

*

Kl-Kl Kautonen ech Ake Hyden har kommit in till rektor Helge Ahlström för att få uppgifter om gymnasiernas undervisningsplaner. , noriii som tillvalsämne' - trots tet tystriade för en stund men att man även inom r a men för sedan var det inte svårt att den- ordinarie .undervisnings- få 'del av pojkarnash åsilh om planen har tre vt. huslig eko- den hårda lott de -just då var nomi. tilldelade - det gällde att rHska, torka, städa och ordna upp efter dagens övningar. • Misstag - ansåg En grupp på en handfull gotta grisar pojkar var ytterst överens ' om Det var när jag besökte en att de hade g jort sitt livs stora klass pojkar som höll på med misstag när de valde hut'lig ,som tillvalsämne. Lennart SegentrAle huslig ekonomi som jag kunde ekonomi Samma grupp hade ' tydligen fick kulturprIset konstatera att tillvalet kanske fått munlädret _väl smort vid inte var helt överlagt. avsmakningen av resultatet av _1974 lrs kulturpris som ' utgår Det var, egentligen enda ghn- dagens möda. ur Signe och Ane GyllenbE>rgs gen unaer de sex timmar jag Jag tror dock alt majorite- tond "tör väl utförd gärning Fintillbringade på: skolan som jag te~ av gruppe.n h~de. a~?an IlandS svenska kultur tm fromma" hörde något oväsen. DiskusQio- åsIkt och fann sIg val bIlratta har av SFV: s styrelse tilldelats nens vågor svallade mycket med tillvaron och sitt tillval. I professor Lennart Segerstrlle. fritt när jag lp1ackade på. Pra, SegI , . -

I

*

I

11111 II II II II 111111 II 111111 IIJI II 1111 III III II'

,

-

·,

··

HANDELSSKOLA Unjedelnlng andra studieåret Lln~elnlng

fr.o.m. andra studieåret

~

SPEcIALKLASS FöR LAKARSEKRETERARE SPECIALKLASS FöR TURISTVA.SENDET

,

I.

Jakobstads Hand.elsläroverk HANDELSINSTITVTE;T

Terminsavgiften är I handelsskolan 50 mk, pl de övriga 70 mk. Mindrebemedlade erhlller 'trielevsplatser. Alla studerande kan -erhålla statsgaranterade studielån. Studieunderstöd ges åt framstående studerande. ~Il ansökan bifogas avskrifter av skol- och arbetsbetyg samt ämbetsbetyg. Ansökningstiden utglr för handelsskolan 10. 6., för de övriga 15. 6. De som godkänts får meddelande I slutet av juni. Läsåret börjar 20. 8. MANGSIDIGHET AR STYRKA

KVEVLAX HEMSLöjDSSKOLA Kvevlax Hemslöjdsskola börjar nytt läså.r den 16 aug. Skolan '

är l-lrlg med två avdelningar: Kombinerad avd. för mllni~.g och träslöjd samt väv- och sömnadsavdelning. Kursavgiften ar 80 mk. Kost och logi 65 mk per mlnad. , Undervisningen är blde teoretisk och praktisk med 38 v.h . . För att vinna inträde till skolan bör sökanden före utgången av läslret fylla 16 lr. Till ansökningshandlingarna, vilka bör Insändas före den 1 aug. bör bifogas ämbe4lbe~yg, tuberkulosintyg och.avskrift av skolbetyg. .

.--

) Anmälan kan göras pl . särskild blankett som erhålles frln / skolan' eller på nedanstående kupong. Närmare upplysningar om skolan erhllles av skolans föreståndare, tel. 961/40036 (961/40 120) (961/42285). NILS HÅRTULL

sk9lanS .föreståndare Adress: 66530 K vev l a x Sökandens namn ,I•.••••

m

• .- • • • • • •

~. •

_

• • •, . • • • •

lIder •..•.•:

adress avdelningens namn •••' ................." .................. .

1111111111111111111111111111111111111111111111 ,

• FEMlltJNDRA

Ämnesru'msprincip

Prissumman utgjorde 5.000 mk. Priset har tidigare tilldelats Otto Andersson, Ole Torvalds, May Pihlgren, Karl Bruhn, Dora Jnng, Sigurd S'nAre, Erik Lindström och P. O. Barck. , Folkbildningsmedaljen gick i år till 'fru Greta · Backström, Sibbo, lärarinnan ElvIra Fors, Närpes; fröken Lydia Holmberg, Mariehamn ; fil.mag. Gunnar Mårtenson, Helsingfors; chefsekonomen Fritio! Slotte, Jakobstad och professor K. Rob. V. · Wikman, Åbo. Sistnämnda medaljen utdelades I silver "för fullödig finlandssvensk kulturgärning", de övriga medaljerna I brons. Professor Gösta Cavonlus lfldde lrsmötesförhandllngarna. Atervalda styrelsemedlemmar blev fll.dr Carl Jacob Gardberg, dlr.mus. Emil Johnsson och kanslirådet Kaj Snellman, återvald medlem av förvaltningsrldet blev kommerserldet Eric Bargum. Styrelsen bestAr efter 'lwnstitueringen av ordföranden Gunnar Bäck Vtceordföranden Kstj Snellman' och medlemmarna Carl Jacob Gardberg, Kristian Gestrin, Emil Johnsson, Irlna Matvej.ew, Ebba Schildt och Vide Strandvik. Förvaltningsrådets ordförande är vicehäradshövding Håkan Lindberg, och I detta organ som _ handhar en stor del av föreningens ekonomiska angelägenheter sitter förutom Bargum fll.mag. Kurt Erik Stimlus. För~ningel1l sekreterare är Ragnar M~nnll.

En rökhörna borde det va.ra. ,het en vid varje bord. Också höja moralen i sko- I nu konstaterar ..man att . det lIan och triligen leda tiij att går lugnt och valordnat. - . färre skulle röka. -Mitt på dagen, i samband med måltiden, är det hela ti_ Om. den fasta punkten o~h den li v och -rörelse i korrido'vandrmgen mellan undervls- !rema. På eftermiddagen samningsutrymmena rådde delade manfall er rasterna återiaen meningar. IX-~lassisterna tyrk- tidsmässigt för samtliga. Arte att det dar går det · b?ra betsda.gen slutar i allmänhet Vid årsmötet hyllades kansHinte · att resonera om. VIS!'!t vid tretiden. Bussarna hämtar rå.det Kaj Snellman som nÄra finns det ' olägenheter men ärri- eleverna och hemresan av va: nog pl dagen tillhört ~~yrelsen nesrumsprincipenhar så stora · rierande längd vidtar. 30 lr. fördemr att man bara intel __~______~____________________________~~__~_____ slipper ifrån den. ~ .

-r----.....:...o..---------------, ,

1914

"

hålla sig kunde kosta på sig litet gladare färger. Han visar på väggarna i korridorerna se själv här nu, inte blir man gladare,.. säg'er han. •

Torsdagen den ,4 april -

I,SFV 'del,ude ut 500.000 i fjol

-11111111111111111111111111111111111111111111111

"

IDet skulle

Mobbning trodde man inte !-förekom inom skolan i någon större utsträckning. Visst finns det avvikare inom nästan varje klass men de fem elevrådsmedlemmarna ansåg att dessa ytterst sällan trakasseras av de' andra i klass en. Men i bus- o sarna till och från skolan för~ kommer nog en hel del, trodde . man.

~._----------------~ Flickor och pojkar so'Y

I

Klassföreståndaren och fem förbindelselärare skall sköta elevhandledning och den ome~ delbara kontakten med eleverna. Inte vet alla elever vem som är förbiIidelselärare och inte har man så mycket kontakt med sin klasslärare heller. ,- Men man kan ju alltid gå till rektorn. Han har lektioner l studieteknik i alla klasser och honom känner alla. Det är nog honom · eleverna går, till om de har llågra problem.

~tas

'

\

MEJERIPRAKTIKANTElI Praktiken som är avlönad börjar ' 1 juni och utbildningsprogrammet är följande: 1. För praktik pl mejeri 1. 6.-31. 8. 1974. 2. 'I'eoretlsk kurs vid Svenska Mejeriskolan i Vasa I perioden l. 9.-20. 12. -74. 3. ArspraktIk på , mejerier 1.

1 .~1.

12. -75.

4. Teoretisk kurs vid mejeriskolan II perioden 1. 1.-30,.

~.

.76.

Etter genomgången utbildning erhAI~es undennejeristootyg. Utbildningen kan senare ytterligare påbyggas med en 6 må.naders mejeristkurs. Är du minst 16 lr och Intresserad aven billig och mångsidig utbildning Inom annll:!l livsmedelsindustri, sl Insänd före den 1 maj ansökan jämte ämbetsbetyg, läkarintyg och avskrift av skolbetyg till Finlands Svenska Mejeriförbund, / Vörlgatan 9, 65100 Vasa 10, tel. 961/13941.


11 ,

öSTERBOTTN • ...,KA POS·TEN

1.'orsdagen den 4 april __ 1974,

Musiklinjen · vid Ev. folkhogs_k ola,n experiment s~m gett -gott resultat D I TRE AR har man haft en särskild musiklinjevid EVl\ngeliska folkhögskolan i Vasa.' E~perimentet har fallit väl ut och n~ta år tänkt>r -'man satsa ännu Illera på mu- ' siklinjen. I år finns fem elever 'vid musiklinjen. Lärare är kantor Fride Häggblom, Adele Swenn och Eino Aaltonen.

,

TV A AV ELEVERNA vid musiklinjen

«

"

komrnerrrån helsingforstrakten, de tre övriga är österbottningar. Det , var just musiklinjen som av olika anledningar lockade de ft>m eleverna till !1v. folkhögskolan. För pejkarna Ronnie ghrs ker sig närlPI1st något vårdVörå, Lars Yrjölä Vanda och yrke. Hon kom. till musiklinjen ' Torbjörn Gräsbäck Grankulla närmast via -Fride Häggbloms är målet klart. Det är Sibelius- ungdomskör• . akademin, 'förr eller senare, Rektor Ola' Österbacka berätDäI: blir det kantorslinjen tar att skolan närmast har som med hopp om att småningom mål a~t musik linjen skall börja bli kantor. Det är dock inte så ge vicekantors-kompetens. För lätt ,attkoinma in, så det är det bör man kanske räkna med inte sagt att vägen går direkt att vara två år vid skolan. I från Ev. folkhögskolan till Si- detta syfte tänker man också beliusakademin. ' utvidga samarbetet med KuulaKarin Bellman Vasa, har sik- institutet och med arbetarintet inställt på barntr ädgå.rds- stitutet i Vasa. I samarbete seminariet. Då hop inte är stu- ' med Wegeliusinstitulet, som dent gäller det att skaffa meri- ordnar, sommarkurser på Fyra av muslkUnjens elever samlade 19:ing den nya el-orgeln, fr.v. Lars YrjöIä, Torbjörn Gräsbäck, ter för att komma in. Musik'- SÖFF, hoppas man kunna ord- Karin Hellman och Solveig Nylund. linjen borde vara en bra ' så- na ' till vicekantors-kompetenån merit. sen. lar med musikteori ' och -histoSolveig Nylund Terjärv, tän,- Eleverna på musiklinjen syssria, sångovning och tonbildning samt lär sig spela piano, orgel, gitarr, violin och kontra-baS. Enligt anlag och mtresse JAKOBSTAD kan de koncentrera sig på olika ämnen. LANTBRUKSTEKNISKA SKOLAN , De deltar dessutom varje vecka i folkhögskolans obligabörjar nytt läsår 15 augusti och ger -2-ärig utbildning till toriska ämnen 12 -timmar. Atta lantbruksmaskintekniker. vilken ger möjligheter till bl.a. ~ veckotimmar har de Obligato_ meriterad anställning i maskinfirmor risk musikul'ldervisning. Resten ' - fortsatta studier är fria musikövningar samt en - startande av eget företag del praktiska ämnen. Seg ' TRADGARDSYRKESSKOLAN o DATAUNDERVISNL"I'GEN slog inte så bra ut i år, Börjar nytt läsår den 2 september och ger 1-ärig utbildning erkänne.. Evangelisiia folkhögskolans rektor Ola Ö s t e,r' för a. a c k s. Vi gjorde en del misstag, men nu , vet vi , bättre ÖVriga ämnen kommer eleverna att få välja efter egna önsoch kommer att fortsätta med denna undervisning. öster_ självständiga trädgårdsodlare _ anställning vid halldelsträdgårdar eller Inom grönpiantestor utsträckning. backa berättar vidare, att man nästa år kommer' att ha en- kemål i rätt ' rlngssek,torn ' ~ två linjer vid skolan - en all~än linje och musildinDet olyckliga med åJ:ets da_ fortsatt utbildning till trädgårdsmästare jeL Inoor ramen för den a.Ilmänn3 linjen kommer eleverna taunderVisning var att man .-ek att få välja flera oliJ;:a inriktningar. blandade ihop folkhögskolans HUSHALLSSKOLAN De elever som väljer allmän- valla. ' Vid Evangeliska är det elever med arbetarinstitutets. börjar nytt läsår den 2 september. Ur programmet för qen linjen skall ha möjlighet att fraga o~ att ge orientering Det visade sig att de senare 81h mån. kursen kan nämnas: en vårdinriktning, en dl!- i ledarskap under fritid inom alla hade någon form av grund_ husllg ekonomi: matlagning. bakning m.m. ~illrikt:niJlg, ~n praktisk inrikt- föreningar och andra kristna kunskaperom data. Det hade - hemslöjd: vävning och klädsömnad däremot inte fhsk-eleverna. De _ hemvård, hemekonomi, ,barna- och sjukvård eller en urigdomsledarin- grupper. ' ~Ling. Eleverna på allmänna linjen kom därför redan ' från början LANTMANNASKOLAN att .vara underlägsna och hade ÖBterbacka skyndar sig att komIl!er att ha 8-12 obligato- problem med att hänga' med 'i börjar nytt läsår den 15 oktol:ier. På den 7 mAn. långa vinteratt ungdomsledarinrikt- riska ämnen. Det är främst den undervisning de andra fick. kursen lägges vikt Isynnerhet vid inte kommer att kon~ ämnen som sammanhänger med Nästa år. kommer man att hålmed_'SÖFF eller Norr- skolans allmänna ' målsättning. - husdjursskötSel, växtodling la dataundervisningen helt in- maskinlära, skogshushållning om, skolans ram. Då räknar man med att nivån på deltaKlipp ur och Insänd till Lannäslunds l'iintbruksskolor, garna blir jämnare.adress 68600 Jakobstad (teL 1116() , Under sommaren skall man ändra om en del , av pojkinternatets elevrum till 6vningsrum Jag är intresserad av O hushållsskolan ... dig gedigna 'insikter l trä- och industrlslöjd samt goda för musililinjen. Det är_ nöd~eter till fortbildning i yrkes- och teknisk skola. ; D lantbrukstekniska skolan vändigt att musikanterna får vaTa för sig själva när de speD Jrädgärdsyr~esskolan studieämnena kan nämnas yrkeskunskap, yrkesräknlJ g, , lar. Det går inte att öva gitarr, .~lteckJmng, bokföring och stillära. D lantmannaskolan violin och piano i samma rum. folkhögskolan Evangeli!,!ka och begär prospekt med anmälningsblankett ==:~ undervisningen upptar övningar i bänk- och maskln- , har numera upphört med den vandraihemsverksamhet man Namn: .t••••••• hade förr om somrarna. ' I som• mar kommer/ man i stället att Arbetsmöjligheterna efter genomgången kurs är goda. Adress: •...• ,..• .,... ................... ha en rad \kUrser. De handlar _ ...ue opplysningartel. ,75 121. om en vävkurs, skriftskola, en sång- och Jllusikkurs <?ch en " pensionärskurs.

*

Lannäslunds lantbruksskolor

Dataunt!ervisningen Ivcl{ad,es inte- helt,~ • l ny form nästa

"

.....,:aa.

TEHJÄHV 'HEMSLöJDSSKOLA

I

.

.

. . . . . . . . . . .... . . .::' . . . . . . . . . . . . . . .

............ .

on • • • • • • • ,"

. , • • • •_

••

,.


ö S T E R B O T TN I S K A -p O S _T E N

12

Torsdagen den 4 april -

1974

Här · är de första merkonomerna med treårig,

spe,ci'aliser,~d

skolning ·

HANDELSUNi)ER VISN (NG EN omdanades år 1971. ---För in.stitutens del är den- viktigaste förändringen atf stU(lietiden är ett Ar längre, ' oel> att en omfattande linjedeiDing införts.

FRAN JAKOBSTADS handelsläroverk utdimitteras i \'år 57 _merkonomer som bakom sig har treårig utbildning. , Dessa ~7 ställde reldor Gunnar Bj ör nda hI framför pressfolk i förra veckan, och gav _en information om -institutets utbildning. DE 57 ELEVERNA sade inte särskilt mycket; det var, som det oftast är i skolorna: lärarna som talade och elever· na som _lyssnade. ~en JIåf ra hade i _alla fall synpunkter.' / Gun-Lis J 6 h a n s s o n från följa utvecklingen och a~sa Larsmo gillade inte att statli- sig till tidens krav. ga och kommunala arbetsgiva_ I En förlängd studietid ska· re Söker mellanskolgångna per- par förutsättningar för vidgasoner då merkantira tjänster I de ämnesstudier. Meddelandet skiill besättas. På det -sättet av underv(sningsstoffet kan nu för bi'gås merkonomerna. följas upp med fördjlip <lnde Hon var också missnöjd med tillämpningar i större utsträckatt ' de flesta merkonomtjäns- ning än tidigare. Som utbi!dter som ledig~nslås gäller man- nlilgsform kan handelsinsiituliga merkonorner, Utbildning tet härefter jämställas med · för _påda könen är densamma: gymnasiet, vilket i allt högre varför då inte samma chanser grad bör noteras vid uppläggoch samma lön på arbetsmark- ningen av fortsatta · studier, naden också, undrade hon. sade han. Förlängningen av studieTill följd av linjedeltiden från två till tre år är en ningen har en tidigare tämIiFyrs sv de 5'7 merkonomer som bUr \kl8J'S vid Jakobstsds hsndelsläroverk i v~. Rolf Ek längst riktig åtgärd, . sade rektor gen odifferentierad utbild- -t.V. på redovisningslinjen vis8J' upp siffror tör Yvonne Nylund o~ Krls'tins Eklund på ~kreterarBjörndahl. Ämnesskalan har . tt d . I' linjen och Henrik Kanckos på m8J'knadstöringslinjen. · mng er sa. s me en speCIa l~ -. _ _ breddats, inte så att direkt nya --gering, som i må.nga avseenämnen har dykt upp på scheat.t alla merkonomer inte sättningar för vårt lands nä-, All de 57 merkonorner som den kan verka djärv. mat, utan mera så att upplängre ' är s·t öpta i samma ringsliv, Dessa förutsättningar blir klara i vår har tio speciaLinjedelningen medför, läggningen bättre försöker fonn. Det föreligger kJåra .skapar vi genom att i handels- liserat sig på marknadsföring. skillnader . i ämnesinriktning- läroverken utbilda denna verk- fem ton har g'ått redovisningsen., . d~tta ~ttrar Si? t.ex. i samh~~s . viktigaste d~lf~ktor l injen, 20 ..sek:e~erarlinjen och ett . hogt timantal I linjens manmskan. Den matnmgs- tolv sa:mhallshn]en. s.k.centraJa ämnen. process, ' som avgör "bm utbild-I För atA: de skall. ha chans att ningen ' lyckats, sker först ute gå vidare till handelshögskola Linjedelningens styrka kom· i det praktiska livet, dit läro- - som _några från varje k'llS Utbilda dig mer tydligast till uttryck i d~ inrättningen sänder sina adep: de senaste åren- gjort ~ krihll rekommendation fall, då eleven i ett tidigt sta- 'ter efter fullbordade ämnes- lärarrådets samt godkänt inträdesprov. dium kommit till klarhet om studier. för ett yrkesinriktningen. Däremot .är det tänkbart, att vådor kan uppstå i de, fall , då ' eleven blir Du som är 16--25 år, visste du att, ställd inför ett linjevaJ utan praktiskt att yrkesplanerna tagit kQnkreta former . . sade Björndahl. På )riksnivå har uppskisseerbjuder dig många vägar till olika yrken, tjänster, fortsatt ut- yrke! ringen ,av utbildningen nått bildning och egen företag8J'e., . fram till det s .k . mellanstadiet, D Husmodersskolan, helårskurs som även ger goda ' meriter för dvs. det stadium som följer vidareutbildning på hushållets, barnavårdens och . sjukvårdeD2! efter grundskolan. I dessa ut'> områden. •• I bildningsperspektiv ter sig Osterbottens Celltralyrkesskola D Värdinneskolan, 6 mån. vinterkurs. Utvidgad undervisning I handelsinstitutets framtid ' ljus matlagning, hemvård " och handarb~te . just därför att yrkena inom ger utbildning I praktiska yrken på 11 utbildningslinjer inom D LantmannaskoIan, 6 l)'lån. vinterkurs för blivande jordbruhandel och serVIce är stadda 8 avdelningar. Utbildningen bygger på medborgar5kola, melI lanskola _eller grundskola. Utb!1.~lningstid från ett till tre år. på kraftig frammarsch . Han- I kare. delsi,n stitutets- styrka ligger i D Jo~dbruks8kolan, 2-årig utbildning för tjänster Inom lantCentralyrkesskolan ger . också en god grund för bruksföretag, för jordbrukarp som önskar längr, utbildning. att på ett ändamålsenligt sätt fortsatta studier i teknisk skola eller tekniskt in' stitut. Treårig linje i centralyrkesskolan ger tillförmå kombinera - den fackliga . Förskola för blivande agrologer. räcklig praktik för inträde. Efter två-årig linje i skolningen med den allmänbilD Lantbrukstekniska skolan, .2-årig utbildning för I)livande reyrkesskolan krävs endast 7 månaders tilläggspara,törer och servicemän, god grund för vidare teknisk 'utdande. praktik. ·Också inom andra yrkesområden - Lex. bildning. ' handeln och jordbruket - är teknisk grundutblJdnlng nuförtiden en värdefull tillgång. -Av vikt är också att noteb Pälsdjursskolan, ca 6 månaders kurs jämte 5 månadel1l praktik (börjar 6 januari. 1975), ra, att nya utbildningskanaTerminsavgift 10 mk, för syskon 7,50 mk. Gratis frukost. ler öppnar sig uppat från Elevhem med 18 platser, hyra 12 mk/mån. Möjligheter till Läsåret börjar 8 oktober. önskar du försäkra dig elevpfats i sta.tliga studiestöd och '-lån. Billiga hemr~sor · med ~uss under handelsiilstitutet. Björndahl tid sänd då. gärna In ansökan under våren--eller f§.rsommaveckosluten ordnas. . ren. Ansökningstiden utgår 1 september. c ' näniDde närmast den b.reddade intagningen av merkoMöjligheter till kvällsstudier i arbetarinstitut och aftonläroNä,rmare upplysningar jämte ansökningsblankett finns i sk~ yerk för -verkligt ambitiös~ nomer, som handelshög~kO­ lornas prospekt som erhålles genom att Insända annonseD lorna förbereder. ' (sätt kryss för önskad skola) eller ring husmodersskolan 37:ros, Fritidsaktiviteter som gymnastik, wolleyholl och yoga, sång och musik (gitarrs'p'~l), R<?rslinsmålning och kristet ungdoms. arbete. Trivselkvällar l elevhemmet men ' gäSter . från olika Namn: Björndahl avslutade med att o~ganisationer och sammanslutningar. citera en lärarkollega : HanAdress: Begär broschyr med upply_sningar för sökande. BrOSchyrer får delsundervisningen är inte ett , till Korsho;~" ~~~I~~: ~~s~ ~ ~~ j S~:· du även från din egen skola. Ansökan inlämnas senast den 25 självändamål. Utbildningens / maj. Ring 241022 för närmare uppgif~er om kursern~ målsättning- är att bidra till ÖP 4.... att skapa verksamhetsförut-

*

I

I

SKOLORNA PÅ KORSHOLM

I

~

.

. . . ...... .. . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . .. .......... .. .......... '!' .................................. ..

. ..

/

......... .:.......... .


ö S T E R B O T T N • " K A P-O S T EN

Toi'sdagen den 4 april -- 1974

S'udiecirkel f'örmdn'iila~e ieen Ny lag ökar . s'atsbidratls. s a'sen ... D HEMBYGDSFORSKARNA var i majoritet bland de hundra deltagarna i studietinget, omen - trots, det diskuterade ~an med stor frenesi ~väJ äktenskapslagstiftning Som de ungas rådvillhet och oro i dag. Vid slriisammanfattning~n underströks kraf. tigt alt vf snarast möjligt borde få en obligatorh:k f"örälilraskol~ing och familjerådgivning , i vårt Jand.

I början av studietinget, som Om dessa förslag blir lag ordnades gemensamt av Svens- kommer studiecirklarna i ka studieförbundet ocJt Studie: många avseenden att vara en främjandet i Österbotten, be- fördelaktigare studieform iiI" rattade studierektor 'Sigvard MI-kurser. , Det kanske voN' B a i j a r S om d~ förslag till skäl för t.ex. uf- rörelsen 'ltt DY lagstiftning om studiecirkel- mer än hittills börja intresse· Yel'ksamheten som nu förelig- ra sig för studiecirke!verksamger. Han trodde att vi kom :, heten. mer att ha en ny lag fr.o.m. l jan. 1975. • Madhor i majoritet Studiecirklarna och medborgarinstituten koinmer att jämMa rthorna var i..: stor ma}ori .... ställas vad statsbidraget be- t-et vid studietinget. Det fanns träffar. Det be tyder att cirk- dock några "martyrer" och en larna kommer att få 70 prv~ handfull uf-are med. eent av sina kostnader erla gda Elly .S . i g f r i d s 'd inleduing Ben't D a hlS tr·· ' . , SIgvard Bald h om, BJ"ork o"by, diskuterar med G unnar Rosenh oI m. I f"orgrunden f r.v. av staten. om FamIlJens framt! bor e a jan, Henrik Svarfvar och Karl BeiJar. Antalet möten kommer . att intresserat de unga. Som fr~.mska från tolv till tio. En gor för grupparbetet f öreslog I men att det i stället borde inbelastning och att även kraav äktenskapsskolning,.. och ånel måste arbeta minst 20 h?n Bör fö~lo::ning och lysnin~ föras någon form av obligatovet på föräldrarna är stort ~ under minst fyra vec- bl~ehållas l. akten.skap~lagen . , risk skolning eller rådgivning - att föräldraskolning snarast i dag. r för att godkännas. F!pre Bor en kvmna vid glfter)'ll ål, innan man skulle få ingå likmöjligt borde bli obligato'. ' k namn.? . oc,h tenskap. att de stora skolorn~ skatimmar och längre tid är gi- behålla sitt fl IC risk. . ' B" å k f par problem byskolan fttvis tillåtet. ~r. genomg nge~ urs I aKvinnan bör få välja ~fJ ervar bättre. Det andra studietinget var För språkliga ' minoritets- mIlJe~unsk~? kravas" av alla namn som gift 'men om bl'lren bra tillställning. Vi håller pupper, geografiska minorite- som mgår akienskap : nens efternamn ville inan 'itt - att ungdomsverksamhet, all- på att skapa ett opinionsorgan. ter eller handikappade får migrupperna tyckte ma n ett det skuHe...bestämmas lag.aktivitetshus och ungdoms- i vuxenutbildningsfrågor, konBimitalet fem deltagare per förlovning var en privatsak'l ledare behövs. staterade tingets ordförande ärkel sänkas till tre. att lysning kunde ~ avskaffas • Vortsatt forskning Sven-Erik Glader, när han av----------...-----------------------.;....--------.;~ - att grundskola n borde ge _ - - - -.-- .. . ; . . : mera allmän skolning för , slutade, tinget......och .Hembygdsforskningen inom - bjöd välstudiecirklarna skall J ortsätta' I __I_iv_e_t_o_c_h_ä_v_en _ '_n_å=g_On __ fo~r_m __k_o_m_m_en_~ig:.... · e_n_n_ås_'_ta __å_r _. _ _ _ Det var såväl inledar en .Gunnar R o 's e n h o l m, tingsdf'I- ' :-_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _~-----; tagarna som arrangörerna ani-I ~ . påbörjar läseåret 1974--"75 den 19 aug. kl. 13. Praktisk och ga om. Problemet är närmast teoretisk undervisning · r vävning och sömnad. Internat 'finns. på vilket sätt forskningsresul , :. ~ . taten skall bevaras för efter, Hyra: 20 mk/mån. Terminsavgift 45:-. Grundkul1S för arbetsvärlden och ev. sammanstlilterapeuter, textilformgivare och hemslQjdslärare. Närmare uppVid E~NAS , EVO 'och ROVANIEMI FORSTINSTITVT (-de las och mångfaldigas. Den degitter och prospekt fås av ~öreståndarinnan G-B Thomasfolk, två sistnämnda' finskspråkiga) påbörjas den 1 september 1975 batten går vidare. Om -:jet "ikföljande -t- reåriga kurs. Strandg. 18" 64100 K:stad; tel. 19 el. 898. tigaste, att allt som nu forskas Av Inträdessökande fordras (förordning ii: o 14/1970) dimisoc1;l upptecknas ..skall bevans, sionsbetyg . från mellanskolan eller motsvarande kunskaper. ,varDet man enig.enorma krav_ på ' Yrkesutbildnlngsstyrel$en Kan bevilja dispens för sökande, _ _ _ _ _ _ _ _ _ _' - -_ _ _ _ _ _ _--l._ _ _ _ _ _ _--, I ställs som genomgått någon av följande skolor: forstskola; Skogsarbetsskola, skogsmaskinskola eller skogsarbetsledarskola med de unga i dag, konstaterade minst medelvitsordet nöjaktigt samt · ådagalagt sådana kunMargaretha R y t ö h o n k a i skaper ' I matematik och [ modersmålet samt · I det andra sin inledning. Krav från förinhemska språket eller I ett främmande språk, som motsvarar statlig mellanskolas k.urs. äldrarna, skolan och inte mjnst kamrater,na. Själva står de Aven elev på mel ~nskolans sista klass kan ansöka om Inträde anordnar 2. 9. 1974-30. 4. 1975 . vid Institut, förutsatt att sökande vid inträdesförhöret uppvisar unga l'ådvilla och fyllda av oro avgångsbetyg från mellanskola samt till ansökningshandlinginför det okända - framtiden . LIVS.MEDELSTEKNISK 1 GRUNDKURS arna bifogar kopia av senaste skolbetyg. rm ,institutets föreståndare riktad ansökan, uppgjord på speciel} • Skola föräldrar! Kun!en avser främst att ge grundläggande kunskaper blankett, bör postas eller Inlämnas senast 30. 4. 1974. De som aikrobiologi och livsmedelshygien och Inblick I olika livs: godkänts vid en första gallring k.a llas .till Inträdestörhör, som En ung männIska mås te geäger, rum 4--5. 6. 1974. . ~uidustri~r för anställning och evellt. specialutbildning nomgå två förlossningar - den lIIom någon bransch som , väcker Intr'esse. Aven som förkurs Ansökningsblanketter och närmare direktiv angående ansökfysiska förlossningen och den ningsförfarandet f~ portofritt från institutet. Ansökningst.ez.. till laborantkurs. teknisk skolas livsmedelsteKniska linje handlingarna returneras ej. känslomässiga då - man frigör ), Lihateolllsuusoplsto m.fl. är kursen lämplig. Förpraktik fordras ej av Inträdessökande, men den som godsig från för äldraauktoriteten känts vid Inträdesförhöret bör efter detta, under tiden 1. 6. och börjar .göra · egna värde-..rostna.der: ca 900 mk inkl. k~och logi I skolans elevhem. 1974--31. 8. 1975, på av Institutet föreskrivet sätt skaffa sig ringar. Margaretha ~ytöhonka "lIlIdel5fordI'inl~ar : mellanskola el. grundskola. arbetserfarenhet I form av minst 12 månader lång övervakad sade -att prestationskrav, staförpraktik. tustänkande -och marknads ......IiDI~ jämte betyg:savskrift före den 5 juni" under adress: Adresser: Ekenäs forstinstitut 10600 EKENAS värde är begrepp som i dag ",_ tel. 911-12270 Evo forstinstitut 16970 EVO "I1l1:1;plbul """9, 65100 Vasa 10, tel. 11 729 eller privat 13942. håller på att bli för tungt för tel. 917-37542 de unga. ., Rovaniemi forstinstitut 97130 HIRVAS I gruppdebatterna konstateClIII! nr ungdomar med folkskola som grund är skolans, tel. 991-8261 rade man bl.a. &ejeristkurs ett bra· alternativ! YRKESUTBILDNINGSSTYRELSEN - att dagens föräldrar har si'iI. egen_ uppfostran som en

*

I

I

I

v

I

Kristinestads hemslöjdsskola

SVENSKA MEJERISKOLAN

I...StatensftrslläroanstaIler '1....·.

\


öS'fERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 4 april ..::.. ' ]914

Modeplagg från· 1850 tills id,ag o ÄVEN DEN MEST ointresserade av mode och kläder kan bli ·intresserad aven sådan dräktparad som ele.verna vid Borsholms husmo' dersskola stod för vid eJ~v­ förhundsmötet lördags. Man visade upp 25 olika dräkter, var och en ' typiska för sin tid. O HELT PLöTSLIGT kom någon dräkt man iyckt~ sig känna igen, . någonting som var .inne för inte alltför länge sedan, men som ändå ohjälpligt är någ~nti.itg pas, sent. Och plagg som är bara några Ar gamla får en plötsligt att rycka till; var Nej, det är I.?te nAg?n ny emigrantfi~. på gång Inför. femtl~lfte omtagningen. Mannekängerna är bara annars a.Ilvarliga Inför det ändå så länge sedan kameran som stör dem Just innan deras draktparad skall VlSa.8. Dräkter frAn 1850;;talet fram till årets ungdomsmode finns med.

.*

dess?

jan av 1900-talet f,3nnSfinkjo-1 kortsen var ett annorlunda inlar, och en klänning från 1920- slag i modevärlden, och dat8;let där fållen för första gån- gens ungdomsmode är enkelt gen krupit ' upp tili knähöjd. och praktiskt, sade Veronica Där fanns Hollywood-insplre- W i k s t r ö m s0Il)t presenterarade dräkter från 30-talet, en de paraden. vadmalsköstym modell arme · Elevförbundsmöte är minnen som brukades av hundratusen- - också andra än sådana som

Det var säkert ' arbetskrä\Fande att plocka ihop paraden, att få fram · kläderna. Man började med en frack, som varit med sedan 1700-talet, men som ännu inte är föråldrad. Och man fortsatte med vida

På· elevförbundsmöte o

finns manga mInnen kjolar från 1870-talet, hög krage med spetS från 1880, ran':dig dräkt med - lång kjol frÅn 1890-talet fram till bygdedräkter och bruddräkt från 1900. Den tiden förenklades också modet någon gång. Från bör-

tals män under 40-talet och kaninskinnspäls och mössa som var lika exklusivt -på 40talet som mink i dag. Raden var lång, och dräkterna som sagt fina. På 60-talet kom färgerna igen, sades det,

verksamhetsåret 1974.. Ungdomsnämnden kommer und'e r sensommaren att fördela 9.000 mark: som bidrag titt den loltaVID UNGOOMSNÄMNDENS la föreningsverksamheten~ -senaste sammanträde i Malax fördelades de lokala förUngdoms.!?ä~ndenhar i d~seningsbidragen •. Det kan med sa dagar dl.st~buerat ett ,~ytt ' tillfredsställelse konstateras nummer av Malax-Blade. I tidningen ingår föreningarnas att deföreJiingar som 'sökt h b "t l f" or om de lokala föreningsbidra- verksam ets erat e ser 1973 och vad föreningarna satgen har vidtagit åtgärder sar på under våren. Idrottsvad det beträffar stadgeänd- nämnden har också informerat ringar och iordningsställanom· sommarens motionsjippon det av kartoteken. samt andra evenemang. UpplaFöljande föreningar, Malax. gan har try~kts i tusen ex~mOvermalax, Petalax och Nyby 'plar, Föreningen distribue~ar ungdomsföreningar erhöll' var- tidningen till medlemmarna. dera 1.900 mark. Studie- och läsecirkeln Strimman erhöll - Malax, övermalax och' Strimman arrangerar ' tillsammans 1.400 mark. Ungdomsnämnden fördelade den traditionell,,- Barnfesten på 6.000 mark till Malax-Petalax- 1 maj iSolhem Övermalax. Det Bergö 4H. Beloppet är för hela ä~ ~arnklu?b&rna ~ de olika ••••••.• •••••••••••••• foremI;lgarna s<>m tIll en del arrangerar programmet. Sko. , lorna kommer ocksa att . kon, I taktas. c g . På,långfredagen den 12 april •• -, arrangerar Storbandet tillsamlyft l VIa mans med Malax uf en konsert Ij Bygdegården. Petalax skolor• ke.ster kommer också att med. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 verka.

Bidrag utdelas

av Malax-nämnd

9

'

Löntagare.. '. onen Föreningsbanken

i

I

väcks i en dräktparad. _Vid elevförbundsmötet berättade sockenrådet August B j ö r kl u n d skolminnen från den tid har var elev, för 60 år sedan. Det goda sockenrMet kan verkligen berätta. Hans berät-

tÖ]·by-turne i volleyboll

teJse fick de församlade att vika sig dubbelt av s~ratt. Han har ett gott minne · och kunde räkna upp vilka böcker man läste den tiden. Och han krvddade sin berä'ttelse med drApl\ga men sanna historier. Där fanns historien om hur brevet från hans flic~vän i misstag gicl(, till prosten med samma' namn, spm antecknat i marginalen på brevet att det öppnats men inte lästs. Björklund betvivlade iin i dag sanningen i _prostens anteckning. Det var historier om nattlopp och arbetet mot det österbottniska nattloppet från en del håll, och 'det var många roliga skolminnen, sådana minnen -som de jubilerande årsklasserna också hade, massor av att ventilera ~ då de träffades igen efter tiotals år. Maija H e i m o som höll

Vid dagsfesten där årets elever -intogs i elevförbundet ' höll fil.dr Ingmar P ö r n festtalet, vilket han kallade ett potpurri om Storbritannien där han vistats närmare tio år. Där medverkade också Korsholms församlings ungdoms~ö!:

26 mars

M osambique

I

hälsningstalet konstaterade att de österbottniska dialekterna är omöjliga att {örstå och att österbottningen dansar som han talar. Men hon fann en tröst i att det är intressant att gissa sig till vartåt nästa sväng på dansgolvet skall gå. Hon är nyländsk elev, och lovprisade skolorna. Festprogrammet upptog också sång av Sheila S m e-d SJ Holger K n ö s berättade bygdemålsl}istorier, och eleverna framträ~de med sketcher.

Träskböle A-Träskböle B 1-4 är vårt land Träskböle A-R'6rmokarna 4-.-1 I Mosambique liksom . Blaxniis-Växthus 1~ de övriga portugisiska HALVA SERIEN har hunnit av-I pågår som bäst ett Poängställningen efter fem verkas I byaserlen I volleyboll l Det är de ursprungliga spelkvällår ~öjbY· Obesegrade I matcherna l landet som rest Sig till hittills är laget Träskböle B, Varoch kämpar tör . sin je match spelas som fem set var- Träskböle B 6 O 24- 6 12 självständighet. . 4 2 20-10 8 för ett oavgjort resultat är oml>j- Växthus I Mosambiq!le heter lIgt. 2 4 11-19 4 relsen Frelimo och rörelsens BlaxnäS N~an p.resent,eras resultaten I Träskböle A 2 4 12-18 4 l 5 8-22 2 de matchomgångar som speljlts Rörmokarna samt 'ges' serieställnlngen- l halvtid. 26 febr.

5

Blaxnäs-Rörmokarna 5-0 BlaxnäB-Växthus 1-4 - Träskböle A-Träskböle B 1-4

Här röker inte ens

mars Träskböle A-Blaxnäs 2-3 .~äskböle B-Rörmokarna 5--0 Träskböle B-Växthus 3-2

H~n

12 mars

Träskböle B-Blaxnäs 4-::-:,1.' Rörmokarna-Träskböle 4. 2-3 Rörmokarna-Växthus ~1 19 mars

Träskböle B-Rörmokarna 4-1 Växthus-TräsklXSle A - 4- 1 Växthus-Blaxnäs ~ TuberkulOl- oeh Lunllhallllikappad"- förbund

system. KrIgsföringen utgör av Frellm08 verksamheter. viktiga och svåra problem vattenbristen, läkarbristen,fabetismen 'och de dåliga nikatlonerna. I en programserie , tre program och avsedd för tittare berättar Lennart och Inegla Romare om llngen I Mosambipue. De ger en historisk översikt, dels en sentation ' av FreIimos läger l Tunduru l Tanzania. nen har producerats av Television. TV' l torsdag 1 (färg).

.


~en

den 4 april -

öSTERBOTTNISKA ROSTEN

197.

!

Elvi . Knuts omvald i Kstad

Kovjoki och _Öja till fianl i pidro

I

Kör så eller så

k~

ungdomar på -ba rnfest. En I nämnas att man skall fortsät-I • • • • • • • • danskurs har hållits _med ca 60 ta med ungdomsrevyn. Barndeltagare. verksamheten fyller ett stort Som många andra förenin g-, behov. Öppet--hus och spellivälar är det tack vare bio 6 on lar skaJl hållas. Nytt är att Brahegården kiarat sig eko,no- man skall börja,- hålla månadsmiskt.-- Med undantag för som- möten för att kontakten till maren spelas bingo varjesön- medlemmarna ~kall bli ' den, dag och torsdags kväll på -Bra- bästa möjliga. Föreningen hegärden. skall oCKså börja spela teater ; Den nya styrelsen fick föl- och helt -nIlturligt skall man jande sammansättning : ' Elvi fortsätta spela bingo så länge . / Knuts ordförande, Roy sten-j mal! har _.publik. berg viceordförande samt KaTill hedersmedlemmar i för-, rin Rusk, Anneli Böling, Ulla eningen utsågs Vern!\ Eriksson Saarinen, R~nar, ~riksson o('h och Håkan Sjöblad. Harald MatbIa. . . ' TIl~ s.upplann' På . årsmötet Jlärvar ca 25 ter valdes Holger PerJus, Ber- medlemmar. -Bertel Rust satt tel Rusk och Ulrika SIlominen. som mötesordförande med Ha~y/ Sten~erg valdes tIll. ord- ' raId Mattila som sekreterare. foran d e for ungdomssektIOnen. Ur verksamhetsplanen !·mn PMT

I

.

SVENSKA för~ningen Rrahegården i Kristiriestad höll årsmöte . senaste måndag. Fru Elvi kn~s återvaldes för åttonde gången till föreningens ordförande. Fru _ Knuts s~de i sitt öppningspå .Juthhacka i semifinal i anförande at( föreninj:?;en SöV:s pidroturnering. Ka.rkan känna sig riktigt ' nöjd Irby och Öja från I riiigt>n, med senaste års verksambet. Ytteresse och Kållby från II Bra hegården har bl.a. satlOat riagen, Socklot . och Kovjoki nästa·n 100.000 mk i en tillfrån m ringen och Helhläsbyggnad och uppsnyggning . • . av sin lokal. _ jdens of fran IV nogen TU' de för~nin~~lag s.Q~. ~".a-I Ur verksamhetsberättelsen Iificerai sig for semifmal framkom att förelliIlgen verk'.' ligen fyller ett stort behov för Att tävlingen ' d.rog så ~ångt ungdomarna i Kristinestads' pi tiden berodde på att he-I centrum. En ungdomsrevy har lag fann~ med och fi'tt uppförts. Revyn som aktiveraslledes var tvunget att stå de ett 30-tal ungdomar visades Y8l'je --omgång. Sju täv- ock'så , i huvudstaden för en måste spelas. mycket tacksam publik. lIär berodde på att de rinDe~sutom har ' föreningens 80m hade tio eller flere medlemmar _ deltagit i ' kurser med i sina turneringar fick och möten som SÖU har ordupp med två lag, medan nat: Man -har. hållit öppet bus __ hade mindre än tio ' lag för ungdomarna-, och barn',!erk.talJa upp med . ett. samheten har även kommit igång. Traditionsenligi- hölls en valborgsmässoaftonträff. Och på första maj bj/?d Brahegårdens Efter tolv timmars , spel kunde Kovjoki och Öjakol'as som Cmalister när I, U, III ~b IV ringarnas bästa pidrolag möttes senaste söndag

15

.~kol~ÖGkBr .

OC~ ~~olmatBriat

I

,

Stort urval SKIVOR _ o. MUSIKKAS~ '- SETTER med bl.a. -

på. single _skiva, Lp-skiva och musikkassett. ÄVEN : SVENNE & LO'lTAS OLDIES BU~ GOLDIES

EH barn har svårt att uppskatta avstånd och hastigheter. Och ett barn tror ofta att en bli kan stanna upp ~ på nolltid. _-

TRAFIKSKYDD

på. Lp-skiva o. musikkassett. -

R. Westerlunds elaffär

p (27-27) p (26-·28)

p (24-~0) p (22-23) 2 Il (26-28) ' Barbro

Trafikskola T. , Tuomi Ab

Ny kurs börjar varje onsdag kl. 17.00. Choraeusgatan 7 tel. 11 251

NYKARLEBY

JAKOBSTAD

för alla ~Idersgrupper som dag· -' och kvällsskolor . Mänga olika kurser at! väl ja pä . (Fullständig 4 män . ) Nya elever emottages varje mändag (individuell undervisning). Anmäl~ingar och för, fdlgningar Vasa "'ya Maskinskrivning och Fakturering. Handels· esplana~en 39, Vasa eller tel. 16 80 l /PERÄLÄ.

: ~ gL.;;~ I-_T_R_A_F_IK_S_K-;-O_L_O_R_N_A_I_'_J~A:--K_O_B_S_T_A~D_3 3 3 2

tel.

10 035, 10 889

WATERLOO ABBA (BJöRN, BENNY, AGNETA & FRIDA) '

KURSER INOM KONTORSBRANSCHEN

Automobilför'>undet rekommenderar säkerhetsbälte

-Ab Jakobstads Bokhandel

JAKOBSTADS ," BILSKOLA Ny kurs börjar varje torsdag _kl. 17.00. Bredvid Hankkija tel. 13003

_I

Bilskola HALDIN & ROSE , Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23 tel. 12 145 .

m ~

Annonsera lÖP· Österbottniska Posten österbottnisk ungdomstIdning Jakobstad, Flnianö Medlem av U'd nlngarnas förbund Tidningen utkommer varje torsdag Red!i.ktör _ och ansvarig utgivare -PER-ERIC ANDERSON Redaktion: Jakobsgatan 13 · Jakobstll-d. tel. 13555 Redaktör I Vasa S-E. Glader ' Handelsespl. 10 D. tel. 13 522 REDAKTIONSRADET: Alf Snellman. ordförande Gustav SkuthälJa. Hans [ngvesgärd. Kurt TaxelI ocb Erik Bärnas. PRENUMERA TIONSPRIS 1974 ·

Helt är ...•. , ....... ... 6:Haivt är . ~ •••••• _••• ~ , 3 :50 Kvartal . . . • • • • •• . • •• • 2 : 25 Skandinavien .•. -.•.•.•. 11 : övriga tänder , •.•.•.. 17: Lösnummer .•....... . -:25 ANNONSMOTT AGNING : SöU:s kansli. Vasa. tel is 572 och 15372 öP:s ANNONSTJANST: JT-expedltlonen. Jakobstad Jakobsg 18. tel. 13.555 JT-kontoret. Nykarteby, tel. 20 024

Annonser bör Inlämnas senast måndag kl. 16, tlU-.sOP ·kansllet senast kl. 19 KASSA OCH BOKFöRING: Jakobsgatan 18. Jakobstad. tel. 185M ANNONSPRIS: l texten .............. l; i5 Efter texten ........ , ~ l:'=" -Minsta annonsavgIft . . 15:Bestämd plats - :20 per mm FARGANNONS:IDR: .Minimistorlek 200 mm truäggsptls -:30 spmm ocb färg . Föreningsspalten per r&.d 50 p österbottniska Posten 8Il8Varar Inte tör ev. sk-a da som tUlf~ gats annonsör på grund av- -fel I annonser som InrIngts eller som på grund av posttörsening Inte Införts~ I begärt Dummer

o Bvu" tII'lIImlllllii~tllt~?;.~3'

Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag, Ja~obstad 1974

..


-

16

ÖST ERBO T TNISKA

PO,STEN

-

Torsd�gen den 4

HIIIIIIIIUIllIllIl1IUlUI�lIII1I11WIUIHII�lUIlIU1WIIIll lIlI IIIIUII lI I IIIlIl_II'tIHI .IIIllWUIIIIUIU_I._lIUl lWIIUIl_

�""lI_�1I IIIIDIaml1llll1mtUlll1nlll11lll1l1111l1 Itl

§

I

,I

== ==

iS

i �

:' = =

i§ _ == = == = = = =-�..: == =

� �

i

... § §

== E

==

E

=

=

§

,

E

Tretti';

ledar,e trilllIllades /

-

�, =

E

§

...

'

aktiva M-klubbar, I SVENSKA Österbotten finns nu. fe men marthaförbundet strä'y�r till en uppryckni�g också i ÖSterbotten. I söd:ra Finland är M-klubbarna långt me-

ra populära; klubbarna samlar drygt 700 medlemmar totalt i Svenskfinland. Lika många pojkar-' som flickor

finns med i klubbarna. LEDARFRAGAN är' den sprmgande pUQkten,'säger mar­ thaförbundets ungdomsledare Viva A n d e r s s o n. Vi måste först få ledare. I

lördags och

söndags

samlades

ett trettiotal österbottniska M-klubbsledare till .kurs i ' Vasa.' I de �ydfinländska klubbarna finns också mllnlig� ledare. men i vasakllrsen deitog enbart kvinn l!g leda r('i.

M-klubbarna - öppnades fQr pojkarna årsskiftet 197071 då namnet Flickmartha

ersatte� av M-klubbar. Pro­ grammet i klubbarna är li­ kadant 'för både pojkar och

'

flickor. -

- Vi försöker fylla ett behov med denna aktive­ ringskurs,

sade

Viva

An­

MO står för Martha.

Men

dersson vid vasakursen. En målsättning för klubbarna är att ge sysselsättning åt

de unga .

=

E

k�liga(!)

../

det kan också. stå för

mQ-

tor" mini, mikro osv:, menade hon; pojkarna behöver

hobbyarbeten, s�m 11lddeg av

inte avskräckas av ordet 'martha. I de fem österbottniska

klubbarna finns det en hel del pojkar i 'leden. Men iI,ga ledare ännu. Viva' Anders-

. son liksom· 'marthaförbun­ dets ordförande Agne-ta

O l i n var dock övertygude, om 'att pojkledare-' träder ' * De .fem .österbottnIska M-klu'bbama finns l Smedsby, Vasa, Henrlksdal, Böle och Terjärv. t m också i österbotten. På lördagen förelä!'te På bilden dmnonstrerar marthaförbundets ungdomsledare Viva Andersson hobbyarbeten för någ­ ra av ledarna, fr.v. Ros-Mari Rönohobn, �oris -Pada, Dagny Pada � Märtha Penas. SIttwide Gustav S k 1,l t h ä l) a ' om marthaförbundets ordförande Agneta Olin. . praktif;ka ungdomslagens tillämpning och lärde ut {ör­

eningskuns'kap

och

mötes­

teknik. Eftermiddagen ägna- .

-des

åt

underhållning Qch

Viva Andersson. På söndagen

domsledarpsykologi,

föreläste

psykolog Margaretha t ö h o n k a i ämnet

Andersson

R y­ ung-

talade

Viva om M­

upptog

programmet' hobby­ arbeten. Ungdomar från ar­

klubbarnas ställning i da­ gens samhälle och vidare

betarinstitutets teatergrupp stod för ett collage.

. el lBe degrtILrYI.�gäeckl

imnlHtlnIlIllHlIl\llInlllniIlIlHHllrn"IIIIHIlIllIlItUIllIllIlIlIlIlIlIf�inlHlllllllllllllltllllllnt1IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIli lUUUlIIllIHIIIllllHlIIIIIIIHIIIUIIlIllllllllUlIIIDIHIIIIHUllllllllllliHIIIIIIIIIUUIIIIIIIIIII1UlljHIIH1Il1l1l1l1l1l1ln1ll1UlllillI1I1I1I1I1II1I1I1I1I1II1!1I111111111H1l1l1ll1lln1l1lu1I1I1I1I1I1I1I1I111111nllllllllIRllllllnllllllllllllllllnlllllnllllllllllllllllllllilllnllllllll

tJm!domsp-a�lament · i Jst�d . -.' ----'.--' k'. alllpan] 1ll0t, k . nar_I(O\ aII . (OhoI �

'--'

·

/

ETT

BEN

.

I

I

� �::� !�!: r::

sammans ' ät:tning: flesta föreningar vår repre- Bengt Lybäck Kronoby, senterade' genom ett 15-tal medlemmar Olav Hansen deltagare. ervetil uf, Per Särs Uf, Bror Jakobsson Karleby Verksamheten under 1973 Boy Wistbacka Småbönders· utgjordes blarid annat av rin­ Viveca Westman Såka uf,

I

eningarna kan d�lta u n att" ringstyrelsen Den 'nyvalda . ' på sma prmclper. avkall ge man har Ett sådant samarbete bl.a. lyckats med i Kajanaland. rande skall dock också få utse sina representanter i den sty. ' Många inlägg gjordes i de.. r else . som nu sk' all föra mItia. batten' om ungdomsm ...naden . bven från parlamentet VI dare. och man diskuterade länge hur I en nära framtid kommer informationen skall kunnas fås också ungdomsnämnden i Jaatt. fungera bättre. kobstad att genomföra en un� Ett. trettiotal 'föreningar l dersökning för att få reta på

t.� "

tagarna I söndagens nngdomsparlament tog alla platse rna l Uges sessloll88al. I första raden I Sixten Björklund och Pta � bakom dem Pta Westeriund ooh M�a' lAmsbba, och lIiags& bak Jukka-Pekka Lep'.stö och Heimo Riihimäld. 1

"

Ringen ordnar . buss SöU:s vårmöte i Nörriläs 21·april. I samband mecl mötet går finalen i h';;,a"tA'I

stämt avsade sig återval.. D e jande

en utgångspunkt för fortsatta aktiviteter. Del! får inte bara vara sysselsättning för, �stunden. . Ungdomssekreterare Matti T u l i m a som talade på fins­ gens ungdomsdagar som ar­ ka menade :att narkotikapro . r�ngerades i april i KroI!-oby blem nu börjar bli brännande och en ordningsmannakurs. aktuella och han hoppad&8 att Inkommande verksamhetspeman skulle ta sig an dem. riod k9mmer f-ringen att. tillTulima �enade också 'l.tt sammans med II ringen ha en man bör komma fram ,till. ett egen SÖU-instruktör, från 1. 4., samarbete mellan ungdomsför- Britta Nygård o'ch från 1. 6. där de olika för- Sture Eriksson. eningarna

t:a

rbeta intimt med

. ' .

TRETTIOTAL ungdomar frå.n nio olikll föreningar mötte upp när ungdomsm(maden

bl.a. arrangera en .kampanjveC)ka mot narkotika och alkohol. _

:�����::

K K al noby I f a gens ordförande vid årsmö' lingen och där deltar tet i K ronoby senaste torsvetil uf:s lag, li!em ett , dag. Han efterträdde Clas fyra finallagen. ' , , Laxåback som' �arit ordförande i två år, och nu beDen nya 'styrelsen'

i .Jakobstad: avslutades med ett ungdomsparlamant senaste söndag. Parlamentet diskute­ . rada ivrigt, den' gångna ungdomsmånaden. Man beslöt fortsätta �med' llngdomsparlamenten för' att oKa samarbetet mellan stadens ungdomsföreningar. Till hösten skall man Ungdomsnäm9dens ordför- när han öppnade parlamentet .nde Gustav D u m e Il sade att ungdomsmånaden bör ,bli . . ,. ' .,. ...... " '. .

'

'. .

vian Hjulfors HögnabQa uf

Gustav Sundström Kronoby

Öja uf väljer sin senare.

Styrelsen utser inom sig reterare och kassör. SuPP' . ter bley C-O Slotte Hagström

Karleby,

Widjeskog Småbönders,

I

Högnabba Högnabba och

Byskata Kronoby. Efter

de.

egentliga.

' dl'lOgarna orhan, f" SöU:s

Sjöberg

om

instruktöt:er och

Barbro

aktuella staden som, sysslar med ung- vad ungdomarna och förening;.. ter och hur domsverksamhet hade fått kal- arna vill och ' kan göra. Man tionsverksamheten lelse till -parlamentet men ba7 'skall också försöka kartlägga ra nio mötte alltså upp. oe ' den verksamhet: som nu bjuds föreningar som inte var närva- de unga i Jakobstad.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.