Österbottniska Posten (ÖP) nr. 14 1977 by Österbottniska Posten

österbottn iska 'P" '.,O., ste' ·n,· '_ 0'. !i\tf> I 'hOlt

n i k U n dC)m !!;'tid n , __ in . Torsdagen 'den 7apt·iJ 1977 _

åbö" ders :

Banl{ n tar lokalen? =

lIAR

den

senaste OJ,n

t,aJats mycket

för

_"':&J'1UIlS

problem med si

f! tt sådant, docl.

träkigt

än \'anligt, var

m Småbönders uf hade.

ta ställniug till vid å.rs måndagen

På

grwtd

den

I.ölden

den oskötta lokalens då

kick måste mötet hålm känt !:tar garantiför

<al;�,na bakom Emet foll{ r.f. redan en längre tid

park

.-.rit i blåsten, och nu har kommit också till Små

rs.

Från' en av banker

ordringsägarna.

•

bakom

t har kommit· ett krav att ",måbönders uf borde

Ränderna går inte u- -,r., o

E;' FÖRSTA DA CEl\ I 4PRIL begav vi oss ut för - (lU inspektera sorti av vårkläder i IImw. J" art första konstaterande ingav oss känslo av.

mentet

både . lättnad och besvikelse;

övriga

har _itS'rald '8.D e en

En liten ny detalj är dock

den ärmlösa

kat material med vid ärmöpp- Modellen

_ .

som på de äldre, i genomsnitt höga 100-150 mk. Därav kan man'

dra, slutsatsen att de stick-kun

niga klär sig billigare. De rik mönstrade, vackra' islands"

bank<ln .

och mer populära. Man kan, nu p

på

bYxor,

talangmönstring!

kjolar, klänningar!.

skjortor och västar i jeansma-

kun·

- teria!. En ganska ny jeansfärg,

Se sid 7

är grått. som gör sig bra i de

Man ska Z.,eva_' för -v·aran dra o l\'lAN SK,

Jen

LEVA

(ör ,

varandra,'

•

sjunger

Bjon, bild n til l böger, till Saga LindelIs -

ackompanjemang.

Och de andra ungdomarna

sjunger nied. DEN LATEN kunde nästan vara llåg Qt a,i ell signaturmelodi för I.vällen den här texten hand la(

ingen

--.

Det blev

Jeanskläderna tycks bli mer

finna massor av olika modeller

det senaste året bedri

klackarna inte förekom ' •. SE SIDAN 9 -

tröjorna hänger också med.

Den \"erksamhet man uno

I'll!; N/VAN

11" J'O angden Sl ta S 'Iom f r , .. U K JO materIa l't l et under k naet. . let" - at . l kt 't rand ar of ta f0lklo . ollk a. b lommlga, ,vana yger och prydda med volanger. Jeanskjo K

att få ungdomslokalen

•

knappast, anse '

Materialet är oftast 80 procent' trenchcoat i manchester:, eller' .läder, och sportjackor i glada acryl, 20 procent mohair eller . fär er_ pryd<!a med ränder. _B. -ylle. , h da modellerna är väl be rövatle bekvarna " Tröjorna är oc . och· praktiska. Bland skorna . praktiska och priserna på de nyare .modellerna är samma konstaterade vi glatt att de ,sky

fått

förlust

kan

jumprar och tröjor mycket po- l&:, och -klänningar är' också pulära. De flesta är prydda med rikt företrädda . En liten nyh t på Sokos var -ränder i allehanda valörer och Blarid ytterplaggel fann ,v i mönster, naturvit botten med varianter: dominerande folklore-rand förekommer ofta. två

'tt f"örf.ogande,

ghit en

prak

friska upp' sor

jump rn flestå kombi.nationer och sam

, cis billigt,

uppmaning,

-a mk. Nu borde man

. långa

ning, slitsar i sidorna och löst som ny, men vårnyhetsrekla: '. d-et "tt'19a t'll bera tycks kn ytslmI:p , D e snyggare mo deI - men l " lerna går . i priSklasser fran 60 ,ovettiga priset 63 mk. , till 90 mk , vilket ju inte är preÖverhuvudtaget är stickade

medlemsför

har

saknas.

den långa, raka västen i stic med v-ringnirig i stickad acryl. ·manhang.

del åtlytt, Som and

alternativ

hu-ll

timt!ntet.

också

modenyheter

tiskt och ekonomiskt, fm iäll nya ideer å andra' sidall

trolig-en

ttande 30,000 mk,

revolutionerande, frisl;a

KLi.irl:.;lilen tycks fortfarande ga i gamla banor, vilket· naturligtvis är

man, gått i borgen

Emet på ett lån De

E,i titt på vårklä,derna

ett lån på 5,000 mk,

sej

..In:' fyra-fem billaster med ungdomar från

Kadeby uf åkte till Solbemmet i Aivo' en kväll.

Där hade de gemytligt tillsammans medeIeverna. -.

PA BILDEN till vänster både gäster ocb värdar. . - Se sid, 11!

öSTERBOT NISKA

7 april 1977

förefaller so

. * Rimligh et

om mån_o

ga politiker och företags

ledare skulle ha glömt de pro_ blem som en ohämmad. trans·

både

för

1973

årbetskraft

innebär

samhället

och den'

1974

enskilde. Under de goda och

åren

tiH

stället för att i huvudsak ta

blev det van

trakter

där

arbetskraft från orten har fö·

fanns arbetskraft, men i dag

byggde . upp d et, nästan helt

då investeringsviljan är liten ledarna

skulle

långsiktiga

glömt

fördelar

de som

finns i etablering utanför in

dustricentra. Det

finns

trots

tillfälliga

'och t.o.m. långvariga svårig heter ingen orsak att ge upp

tytt .

sig

främmande

till

betskraft, dvs. folk från and

ra orter\än där fabriken finns.

en. rimJfg'

Det fillins

förkla

ring till det här: orten kunde inte stå till tjänst med yrkes

kunnig

personal

och

detta

tvang företaget att ta arbets kraft utifran. Sedan gav det

den uppfattningen som säger

ena det andra: den språkliga

8I1:t människan skall gå före

trivsel

maskinen. Sagt på annat sätt att

betyder

det

företag

skall

pengar

ledas

dit

__=:

§'

E .1 �. 5

Det sägs dessutom att det är avstressande alt fingra på k r :: D : nämnda' måste va e

ra ett bra försäljningsargu ment: leta fram den männi ska som inte skryter med att vara stressad! Det skulle J

så fall vara nAgon som gått varvet runt och skryter med att inte' vara stressad.

• I en sparbankspublikation såg jag några andra stjär nor, som vittnade om vilka'

LUUHlUlI!UllllunBWIII;U

. ,

effekt

på

nädngsliv i regionen. I

S amma

från andra orter, främst då

övrigt

fenomen finns

från de finska ,grannkommu nerna. Något av samma företeelse

finns i

visa, där man inte endast

tvingats

mängder

emot

arbetare

enorma

till

skuldbördan nya

dignar

Var finns terjärvbOrna, var \

samtidigt sk olor,

barn

;ä tiu-:

dagvård osv.

Ett säkert svar är : i Sve

SOm

upp

gifter

finns munsalaborna?

under

kostnadskrävande

rige.,

Vi skall också erkänna att.

Finland

emigrerat -

.Men lDärkligt nog finns det

relativt

fylla

små

före

tags behov av arbetskraft. I

Terjärv, där den industriella

expansionen, som i sig är rätt

sparmål de har: sens mora len var att kändisar sparar som vanligt folk för gård

Till

betydande, har skett under en

lång följd av år, må...qj;e man

rubrik ens

'''''''illlllillllllllllllllilllllllllllllllllllll\!!!1

• I vårt land finns t. ex Sol· resor, Finntours och IdeaJresor som flere gånger per

med

fullö<ijga

svenskspråkiga broschyrer och som har betydligt fler

säljer varor som saknar svenska bruks isningar °tCh' MatkaY h y a . ma h ar enb ar f mskspråk19a brOschyrer. Den 'besvikna medlemmen_ undrade varför

högkonjunkturer

utan att det svenska språket för den delen skulle fått· blomma ut. Matkayhtymä här:

svarar

så

"Orsaken till att svenska broschyrer för spectalresorna och medlemsförmänsresorna till USA Inte finns är att de deltagarna J svenskspråkiga d 't " t d 2 t ke a h k . l e bU för högt. För USA resorna finns emellertid ett du på plicerat sammandrag svenska " .

;: ::

Har Matkayhtymä aldrig tänkt att det svaga svenska

. än 2 procent ,svenskar på s·i na resor.

:!:r

:_= ;_. i

-=_i == �:= =

:.�m:: ! :

skolans vänner hme på den e b

s ge finland svenskarna möjlighet att uppleva bl.a. gre kisk och romersk lUlltur på -. d åk d g t s

: : : .. e

företag av den storleksordni

gen att de

ett harmon s

e l Men mycket återstår att == gora. §§

ArE SNELI...MA:N .

Det är glädjande att inte' alla hyllar,2-procentslinjen.

Det

är' totalt

sett

lika

ningslöl}t och orätt att lock till

österbottens

kust

bygder so

att fösa dem ti

Målet

te vara att'varj

södra Finland. m

land$kap, sk?-ll ha ch 1,1s ti

utveckling.

ÖSterbotte

närsamhäll

finns också exempel som. vi sar

att

det

finns en växtkraft som sta ten genom sina kanaler bord

i;=_= Att 'vara

Då och då arrangeras ock så resor med svensk gtrld: rung; bl.a. är Svenska folk-

------

folk från no.rra och östra Fi

§§

upplevt

land

intresset för byråns resor kanske beror·. på bristande språklig, service.

år utkommer

D I s,k. kretsar t huvudsta cirkulerar rykten som säger "atomkalaset" i Lovisa kos omkring tre miljoner mark. Det uppfattas som dyrt. Men är det säkert: vad k tar några kanoner och stri flygplan? Hur dyr freden än så är den alltid mycket. myck billigare' än kriget, Det är sedan en annan att man borde vara lika försik tig med atomerna som med nonerna,

sätt 'kan inpassas i ortens Ii\"'

:''

..""",mumm"''''","'''''''

• I Samarbete frågade nyligen en Besviken medlem varfor det ar - så svårt att fJl service på 'sve ska: SO K

handelslagen

Vad

är en: balans erad tillväxt, dvs.

också ty sig till arbetskraft

detta kunde man kanske sä ga, att Finland också har

varJ.e mänad sala ihop pengo ar till redan köpta saker, en bil och en lägenhet; dess· utom behövs sl antar till mat. och försäkringar. Kunde inte nästa reform t på att a vskaffa rä n .

fråga:

p ra k s h c o o r r e.s r "sa ,

d·

an ..

Balanserad tillväxt

landsdelar, måste eftersträva

Svaret är' långt men kan sägas gå ut på att svenskar I na är - färre! Detta i för ening med dagens kärva eko nomiska klimat avgör. Till

Jag har inte något spar mål, men ett stort tvång att

tvärtom måste

Dyrt eller billi .?

österbotten, liksom övriga

svenska medlemmar skall ges sämre service äri finsk . språkiga.

och grund, färgtelevision och resor. Vad allt kan inte presse . n T.o.ni. stjäl'nor blir mänsk liga. '

tillri:l.ckligt

gr ntströmmen väS'tertit väx er.

1-'71

D Tre finlandssvenskar ; Andersson, Henrik .!l'ikkanen Ann! Blomqvist - finns med I den finska tio i topp-listan finsk litteratur. Det är inte illa. Lägg dä.rtB att fler och fler finlandlssv kar börjar få hyggliga del lagor också i Sverige och kan kanske tala om något a islossning. I Svensk· Framtid skriver naturen Slingerbulten så här . TIkkanen: "Slingerbulten fick för DA . tid sedan' i sin hand den andra delen av herr Tikkanens släk: krönika. Den första delen handlade som känt ämnet ''Tik kanen och alkoholen" Den ra delen kunde med tan.ke innehållet få namnet "HA och hans kÖnsorgan".,Den je delen har vi ännu Inte sett mim äpplet f,aller ju inte långt från päronträdet." Henrik Tikkanen har äJ! fått god kritik; ;detta också :I erkända' litteraturkritiker i S rlge. Hur låst i inkrökta v ringar får en kåsör i Sv - Framtid vara? Tidningen fattas ju ändlk åtminstone i månhet, som tämligen pro _ siv.

. man i dag konstatera att emi.

aldrig tillräckligt med arbets· att

är

skilt många av dem som har

för små för stora företag.

kraft på någon ort ens ' för

inte

attraktivt för att få hem sär

Alltså, två orter som varit.

tiotals

kök.

. gats investera så mycket att i . dag

dit

till arbete i farmer och foder

tom

kraftverken utan också tvin

:;staden

Munsala,

utsocknes dagligen pendlar in

..."'"' n"'' ' ' .:...' '"

alla in-

5i�1r:."q��

genom sin storlek får .en sti mulerande

...HI"""''''''''n"'m_'''''_n'"I...''..'"I••I''''""IUI...'''''n''

. skaffar sig kors desto mera ' s e i RK : s jubi .p ngar amlas leumskista•

= 5

tvärt·

sedan en an nan sak , att det

Men, som Håkan Anttila

1e, E

aldrig,

minoritet i företaget. Det är

"radiogreven" Carl.Erik Creutz tycker att det är klokt att köpa små ihopsätt, . bara röda kors. Visst.

VQI,

förverkliga?es

där

•. Det skall vara stjärnor j år. I ' RK-tidningen uppma nar Katri Helena mig att skaffa mig ett rött kors. Hon är inte ensam: också

nyligen skrev i

hade drömt .om

om blev svenskarna en liten

[ repliken "" -

man

och

det finns arbetskraft.

retaget, liksom de firmor som

p,et

verkar ·det som om företags

när de äntligen

fick den -:- inte allt motsva· . I rar vad de drömde om.

ligt att företag började söka sig

Sydöster

botten ropat på en basindu-

stri, som

klart är att den som tror på när samhället måste gö ra sig starkare påmind än tidigare.

i allt

tiotals år hade

tillväxt, också om det innebär en stark centralise . ri"g, kan rege"ra som de vill? Knappast det, men

JUånga politiker har begravt den gröna vågen.

port

Tre i läsartopp

* Betyder det. här att de krafter -Som vill ohämmad

Den socialdenwt;ratiske patrisekreteraren Ulf" Sundqvist sa nyligen i en intervju, att det i dag ns kärva läge inte finns 'u""m e för någon decentra lisering och att målsättningen måste vara ökad till växt.

Det

Torsdagmr clfJIl '7 april

Hittar vi tillbaka till närsåmhället?:

öP

..J

PPSTEN

)

HIIIIIHIIIWIJllIIUWIIUIUIWIIIIWIIIUWIIWIllllUHlIlJ HIUIUUIUIHIIUUJIIIUIIIIIIIIIIIIIIlUl UUUIIUIllUUIIIUHIIII '1IllUIIIIIUII WUlWlIllIUIllUlWUlWllltlIIIIIIIIIIIIIIIIIUI"......'lIlIIlIIlIIlIIlIlIlIIlIlIIlIlHnHIIHIHIlIIIIIIIIIIIIIIHIIIII1RIIIIIIUlIIIIUIIIIIUIIIDIIIIIRIIIIUlluiii

stöda. Tron på livsmöjlighe

terna i det egna närsamhällel

får inte dö.

D I Vbl tog Harald Wiik för .D tid sildan upp' frågan o m varfor all fjärrtrafik som gär genom

centr

landskapet mäste ledas till Va

sa:

"Jag har Inte sett någon sta

tistik över den här trafiken, inte heller någon förnuftig förkla

ring över varför .ASkos hörn vid torget t Vasa "Il1A.ste vara cent rum för landsvägstrafiken i ÖS terbotten." Kanske förre distriktstngenjä ren Torsten Nordström kunde svara på frägan. Minnesgoda läsare torde dess utom erlnra sig att det fanns eD tid då man endast säg fördelar· na med den trafik som nu har nästaD bara nackdelar.

den 7 april

öSTERBOTTNISKA

1977

•

. }" ....-"{"4)

läs rf r rn

, l' 1'''-'::

' ' :, :' ,<, :,'/:

:. " .

.', .,

agar någoill frasnföra ikter. m musike'n? praktiken

är

-I

konkurrerande

österbottniska

att

pri

mot

att

deras

tiga

ihjäl

bestämma

sig

niska danspubliken borde säga vad'

det

avancerade

försök

som

import erade

eller ett mind-

storföreningar

••

sOln

ltvecldingsh oms ?

är känt för si'n 'kvanti- har hört om det intima samarbe tllt mellan professionella teaterar

och amatörteaterhåll. Spe- betare och amatörer och inaD från Sverige .!tomrner det önskar se de produkter 'Bom är resultatet av all denna aktivitet.

stifta bekantskap med "tea- Man är intresserad av att se nya &.eI�DdI" Finland. Map. har hört metoder. och man är övertygad mängd amatörteater som ,om att en sådan teatertradition pi. alla håll i landet, man som Finland har också mlste in nebära en kvalitativt högtstående teater. Hur är det på finlandssvenskt

Naturligtvis

KRON-ÄGG

Ull påSken

....,..... .. ...",.

• SENASTE VECKA hade jag tillfälle att se Friteaterns föreställning

"Woyzeck"

Handelsläroverket

dat.

Vasa

håll?, Kan vi yvas över en kvali tativ amatörteater? Tyvärr, kan

vi nog

inte det. Vad

ber:or det på att kvaliteten int,e alla gånger når upp till kvantite-ten? bromsar

gagerande pjäser.

Teaterfestivaler har blivit myc

ket

vecklingen..

,För ningsteatern

ger

hela pjäsen går

hetsbevis. Upptäckten att det mest värdefulla han har också * Friteatern, från vänster Anders, Ulla, Sture, Colbjörn, Jo s Martha och Mary. har berövats honom och smut sats ner leder den psykiskt ned brutne Woyzeck till att mörda I stalterna och publiken. Det grund plus tre långa småscener . som jag mest beundrar skåde sammanlänkade med trappsteg. henne. . spelarna i Friteatern för är de- I .rekvisitaväg finns endast och • PJÄSEN görs som arenatea ras oerhört skickliga använd enbart det allra nödvä digaste. ter, vilket ytterligare stärker ning av sina egna kroppsresur samhörigheten mellan rollge ser. • EN SAK som jag speciellt fäste mig vid var kon.centratio Alla nödvändiga ljudillustra nen hos skådespelarna - den När det gäller pjäsval är tea tioner, t.ex. gÖ'r-man genom att koncentration som uppstår ur tergruPPen .m.a.o. rätt bunden av använtla sin,egen röst - trum tron på arbetet, budskapet. si detta traditionella sätt att spela , slag, djurläten etc. T.o.m. i den tuationens äkthet - och som amatörteater. Det är mycket få mardrömsliknande scenen, där också fängslar publiken till den föreningsteatrar som vågar sig på Woyzecks motstånd totalt ut grad att man är alldeles utmat [!loderna pjäser eller samhällsen plåqas i tvångstankar och hal tad efter att ha sett' föreställ

Jag tror att den s.k. förenings' teatern i viss mån

Genom

hans kamp het och innerlig mot deJ samhälle, som bespottar ho nom för hans s$lmhällsställning. Också hans kvinna, Marie, tar systemet ifrån onom genom att köpa henne för ett par glitt rande örhängen och avkräva henne hennes kropp { tacksam

orenmg.st,eat.ern

besökare som närmare öns-

...,....,. . .

•

teater, både på. professio-

....,.....,. .. ..

i våra dagar' trots att den skrevs för 140 år sedan. Pjä Vågar nägon säga sin åsikt? sens huvudperson är Woyzeck Anders Teil" " ', - en ung, fattig, förtryckt sol

bea.tå av många SjälV- svensktoppsmusiken utgör.

.ciZll�':Il föreningar

.....

"Woyzeck" är i sig själv en spänningsmättad och stark pjäs, som har aktualitet ännu

indoktr.i.nertngs-

den

sent skall glömma den.

verksamhet.' den tycker. om att bli utsatt för

ttniska ungdOmsrörel-

vel.se av så4ant slag att man

utslätad

fAr tnte lyckas för dans- svensktoppsmusik. Den österbott

"mlilz:zportörerna

och det var en teaterupple

ycker om

(tvingas?). spela'

..,.,......,..;;;... ,

. Friteaterns gästspel

d nsmusi

ker borde säga vad d

...,.....,. . ..",. ..

givaride, och lärorikt

vatföretag. Våra

POSTEft

populärt.

lucinationer,

det skådespe ningen.

larnas röster som ,dominerar festivaler tillika med en ytterst effektfull

Dessa

verkar för många kanske onödiga,

alla inom men faktum är att det är oerhört

användning av lJusteknik.

I denna föreställning utnyttjar Friteatern mycket förtjänstpantomimteknikens möjTeatern drar in pengar till för törer, jämföra erfarenheter och fullt eningen. och vice versa får verk metoder. Endast då kan man fä ligheter och visar hur mycket_ en förening möjligheter att syssla

utvecklande att se andra produk

med teater som verksamhetsform.

tioner, diskutera med andra ama

Det enda, som mail överväl digad kan konstatera är hur oerhört synd det är att inte fler människor och i all synnerhet amatörleatermänniskor tog ti1l fället i akt att uppleva Fritea tern och de' rika lärdomar de

samheten ekonomisk trygghet in 'perspektiv på sin egen verksam

föreninge .'

kan

dock

bes.tå

Teatergruppen het. av

mycket

Kursverksamheten

ojämn samling amatörer, en del

senare

redan rutinerade, måhända kurs-

bland

den utan önskar bli underhållna

Inom Svens

terst fA. fria-'

in.land, har vi Yt

teatergrupper

på

amatörteaterhåll. Orsaken därtill

som är inte svår att finna. Också en tycker om att "spektakI8." sig på- t eatergrupp behöver pengar och scenen. För -det mesta går före- en plats att vara på och detta av de föreningsmedlemmar,

• SE SJ DAN 6

ställningen hem. Repertoaren är

enkel och opretentiös s.k. bUskis .

KarlhristTvåårig kurs för

DET

YRKESDEKORATÖRtR

skådespelare

vidtager.den 15 augusti 19n. Ansök ningstiden utgår den 26 april. Slutligt urval på basen av anlagstest. Vi sänder gärna en infonnationsblad med närmare upplysningar

den här våren, har därför för

!iWI:N�:J(.a. HANDELSINSTlTUTET-KöPMANNAUROVERKET Advägen 10 8, 00200 Helsingfors 20, tel. 90/6924028.

S,O lU

ka.ts inverka på repertoarvalet l

sig till hemmapubliken, som inte' har några konstnärliga krav .pA.

Be r i t

alla

det, men den har inte ännu lyc

mänga inom förening-en., Teater- högre grad. pjäserna skall i första hand rikta

' ÖSterbottens Äggcentrallag

Vasa, Smedsby, Nårpes, Kållby.

verksamhetsform

på

standarden på själva framföran

ra som är nybörjare och ser ·det som en

har

intensifierats

håll Qch bidrar givetvis till att öka

gångna och med ambitioner, and-

Kronmärkta ägg if kvantetsgranskade _och flrska ägg

år

man kan göra utan invecklade delar med sig av. tekniska hjälpmedel. Dekoten av enfärgad tygbakunder består

ÄR

BRIST på

på de

manliga finlands

svenska scenerna. Svenska tea terskolan,

S()m

tar

elever

längt ansökningstiden från 31 mars till 16 april.

På

det sättet

ÅOPPas skolan få flere manliga ,sökande.

M A R K U

R SE R

FlN-MS

Pedagogiska kurser: ' 1.- 5. 6. . Skolan /Jorn arbetsmiljö Med barnen in l"Daturen 13.-17. 6Ungdomsarbete - varför och för vem 13.-17. 6. Språk. och kommunikation i undervisningen 1.- 5. 8. Läroverkstad pä Finns 8.-12 8. Alternativ pe agOgik 1 vuxenunderVisningen 22.-26. 8. Kurser i 'lkapande \'erksamhet: " Skrivarkursen - att skildra sin vardag 25:-29, 5. 6.-11. 6. Musikläger för ungdom 19.-23. 6. Verkstadsvecka på Finns Omvärldsonenterande kurser: Historien omkring oss 8.-12. 8 ' 22.-26. 8 SJ'lrrihälle och politik Språkkurser: 5,-19. 8. Start-Extra 15.:"'-19 8. Finska för stara spl'äkprovet 15.-·19. 8. Svenska för stora språkprovet

Begär kursprogram och mera uppgifter frän FINNS FOL!{ HöGSKOLA: 02780 ESBO 78, tel. 90-811205,

öSTERBOTTNISKA

4 z

POSTEN

Torsdagen den

PORTOM

Dans i

CLEOPATRA FIRA

PÅSK

Strandlinjim från. Vasa bussta tion kl '.19.15 via Solf, Lenni Bac s bar, Havras, hallbutiken och Långåminne. - Strandlin jen från Töjby 19.15 via Harrström, Korsnäs, Molpe, Pe taJax; Nyby, Rainebäck. Haglund fr. Kaskö kl. 19.30 via Pjelax, Närpes och över

mark.

FlInktionärsgTlIPP 2/71

ALDEJtSGRÄNS.

DANSA - TRÄFFA VÄNNER - HA ROLICT

T.åI1g

ARS

april

BUSSAR: =

Långfredag 8. 4. ·77 kl. 20.00

.TRIVAS PÅ

d.aLg.

I1·

NYKARLEB

• kl. 20.00 • TRYCKA TILL rnNER AV

· EXO D U S VÄLI(OMNA I

och' IN

BARBARELA. FIRA LANGFREDAGEN l NITYKAAB1!

HALDINS BUSSAR från JaJtobstad kl. 19.40. Från Gamluka leby kl. 19.00 via näs-Kovjoki. Fl'. Oravais kl. 19.15 via Jeppo kl. 19.35.

Du hänger väl

me'

på. år ts -restl.igast

Kronoby--Edsevö. Från

Esse k l. 19.00 via Lappfors-Purmo--Forsby-':'Ben

pÅSl\OANS?!!

,* KVEVLA

EJ El EJ EJ Il Il

LÅNGFRED. 8. 4. kl. 20-.01.

g la

....

" BUSSAR: • Haldin

fl'ån Vasa, Centrum kl. . 20.00. Från busstation 20.30.

• Ekman fr. Bock 19.15 via

.... ,/' D

ZOTCH ,&SOUND

....

• 'OT

från GriIrcenter, Oravais 'kl. 19.30 via Kai1:$or. Vörå kl. 19.50.

D -D D

Det blir alltsa "toppenfeeling" JU.Ja

Il a

kvällen!

Ger

by, Iskmo, Karperii. och Koskö . Ahl.

•

Majors fr. Sundom, Näset kl. 19.30 via Munsmo, Solf central butik- kl. 19.50 via Toby sten bro, Gamla Vasa kl. 20.15 via ' Veikars.

D D D D

'PURMOGARDEN PÄSKD. 10.' 4. kl. 20 00

CT ....: - -

. .a.. ...... lEC.A.

BILJETTGRUPP G. -

____

FuNKTIONÄRSGR. I

VII

BUSSAR: Sjönejden från Jstad 19.30. Sjönejden från Nykal'leby 19.15 via Jeppo .0. Mal'kby. Kron lunds frän Såka .18.45, Gamlakarleby 19,00 via Kronoby, Kållby och Esse. -

_ p r_e_n_u_ · _nn_e re ra_. __ __

_p_a_o_o_--_P_ .

_ _,

____

..._......

en den

l-}

april - 197't

POSTIi:N

öSTE-RBQTTNISKA

Påskdansen!' -- Där :

u dan

ar!, - Träffas!

Trivs!

Påska hos o·ss *

i I( inb!

P Å SI( I V A L'

T!!!

S:an från FM-deltävlingen i Vasa!

Lena, smeksamm tori;r· av verklig finsk klass:

Påskdagen ·,10 .4.

Wäiski -& Wärnerit samt "redan erkända"

Discomusik när den är 80m bäst:

.. ::3E BUSSARNA: Strandlinjen frän Vasa JUm!tation kl. lL.15 via Handelsesplana den. ({l. ,19.15 frän Söderfjärden via Näset. Kl. 19.15 från LångåmiDne Yla Ö:. och Y ·Malax. Kl. 19.00 NärviJoki, Portom, Rainebäck och Petalax. lngves kl. 19.10 fr. Pörtmossa via ·ö:mllI'k. östra linjen,' GranIid. Nälleräs. .KI. 19.10 från Kaskö via' Närpes Westel's fråjl ..,appfjärd kl, 19.15 via K rtstlnestad. fjöck -tObs! Sta.nnar eJ i Näilby.)

Hard Rock Sallinen

BAR ARELA 810 VIKING:

* A ',I'ERNATIVEN E1NNS!!! - mjuka, dansanta toner ' hård rock - tuiJ.g rock Bio.-:- servering m. m. * VÄLJ - TILL HU fANT PRiS! * Använd vår be,'almde k1ädförva ring i kälIa n! - V ÄLKO IMEN -

·i vårt Påsk-Disco!

Dustin Ho/man som lill stora' mannen

"LITTLE BIG MAN"

.- a aaDDaaaaaaaaaaaaaaaasaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa aaaaaaaaaaaar;

I(OM OCH FIRA PÅSKDAGEN OCH SÄSONGAVSLUTNING

eeling

GLAD

Jlälko mlUl

P SK

. Sö,ild. GOD MUSIK · MED GÄNGENA"'! ! .

E,X.M· o"Ch ·OPU·S OBS! ALLA

ASABdR

TVÅ

BUSSAR

FR.

VASA1

- StadsUnJeD

by BP ca 20.10 och Kvevlax. Slngsby, Kalv olmeD, Karperö, Sm B,ocks hör AR: StadsUnjen 1 fr. t>usst. kl. 19.80 v OT fpln Grlllcenter.. kl. 19.80 via Tuekor, Vör'A. City, Kuni ca 20.20 och Valivilt. .... via Högbacken, Gamlp. Vasa och HÖ8tVe8.

D fr. busst. kl.

aaaaaaaaaaaaaaRaaaaaaaDaaaaa.Pa aQaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa E aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa aa aaaaaaaaaaaaaDaaaCDCaaDaaa aaDt .

! a

TREVLIG PÅSKDAGSD

tJ!

aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaD,aaaaaaaaaaacaaCDaaaaa:lCL1DDDaDaDDaD .

PåSK FEST i S. 'Villgrund'

Andra,

r .

FRED. 8. 4. ld. 20.00

* PIGGT PROGRAM DANS TILL TONERNA

;fit°

;!;

! I ,

f:U:i�t;°p en-

-;lit;: , l'

•

En Präs,gå: d!Rldyll

HAMMONDS

FUNKT.GR.

======================

• . , . . 10. 4. Id. 19.00. ·1 KALLBY SA MLINGSHUS påskdagen Dekor: .l\.. A Lt.l Regi : O. SUNDKVI:::T '

. '

MIssa. inte chansen att. se ringens bästa amatörer

li I W. ASA TEATEH .

I. I,' l

päsk kl l!! frän Arl ,.. ilj.kassan tel 14661 Pil tirnme. före föreställningen. '

annandag

Brevbäraren

I full aktion!

BILJETTFöRKöP frän .Esse HJg. Kållby tel. 18306.

' - - -' ------

IV. RINGENS,

=== I

RSMÖTE 15 april kl. 19.00 i' K0<;kis

uf:s lokal.

öSTERBOTTNISKA

glad 'påsk ska" de' va'

Torsdagen den '7 april - 19':"7

POS TEN

och det

skall vi a i

ARVA'S GARD'E-N -

tillsammans ined'

TEAMET SÖND. BUSSAR:

SANG,

; t.

MUSIK,

VITTNESBÖRD,

SERVERING M. M.

�,

OT 19,05 'Vasa-Kvevlax-Vörå Haldi!? 19.05 J:stad-Nykarlehy-Jeppo

!!I!UlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII 1I1I1II1I1I1II1I1I1I1I1II11I1II11I1II1II1I1I1II11I1II1II1I1II1I1I1I1II1II1IIIIIIIHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

10. 4. kl. 20-01

LarSlllO

] l{om

GEMENSKA

..,. i

1I1II lIIl1mlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIII

•

Illed

SÖU

Arr.: SBFU .................

SöU:s

3 4

SERV.GR. BILJ.GR.

MO ENDANS & GAMMALDANS.

i' NYKARLEBY

ISTYRELSE har anta

Påskdagen' JO. 4.

git Larsmo of & nf som ny medlemsförening i förbundet:

kl.

20.00

ittills har föreningen mest orienterat sig mot

nykter

hetsrörelsen. Larsmo of' & nf .är sYllnerIigen aktiv t.ex. när det gäller

folkdans.

Utöver

S'EESAM

en grupp äldre dansare sam

las regelbundet ordansare.

SEESAM är lösenordet tör mogen dansmtlS'ik och toppe1l roligt tör mogen danspublik. RIVIGA OCH LUGNA LATAR I EN SKööN BLAN'DNING.

50-.-60·juni

Verksamheten

sker i den nya sportstugan. Föreni gens

ordförande. är

Nils Ström.

Kom och "�� se på den förSta 6 hästam Som har .. CD-tänd system.

•

lem av arbetsutskottet i stället

•

Svenska Österbottens Ungdoms förbunds mti!dlemsföreningar / kallas till

för Berit Nygård blev Ole Bäck från PetaIax. medlem

blev

teaterråds

Birgitta

Schultz

från Korsnäs.

tav Olm, ningen,

för tillfället

kars,

studerande

6. Verksamhetsberättelse

för senaste verksam . hetsperiod 7. Bokslut för senaste verksamhetsperiod . 8. Revjsorernas berätteJse 9. Fastställande av bokslut 10. Ansvarsfrihet för styrelsen och andra redovis n ingsskyldiga . / . Il. Diskussion och eventuellt beslut om att gam maldansfördelningen frän och med 1978 skall utarbetas centralt i samband med den nor mala festfördelningen 12.' Beslut om intecknande av fast egendom som säkerhet för län I Föreningarna har rätt att utse 1 representant per päbörjat2S-tal m'edlemmar dock högst 10 delegater. 1 representant för varje rin? - Fullmakt bör företes. Vasa 1. 4. '1977 STYRELSEN

Vid NAR:s rådsmöte i Vasa 22-24 april skall SöU,-repre senteras _av Berit Nygård, Kurt Gullberg och Bertil Nygård. Som SÖU:8 represen tant i

kon taktresa till Sverige i Kvar

kenrådets regi valdes Jan-Erik Frostdahl.

"KÖI'garantln rör sommaren" \ är Volvos handräckning till dig som köper en Volvo Penta utombordsmotor.·Och avsikten med garantin är att köparen skall kunna fortsätta sin båt sommar som om ingenting hänt., oberoende av vad som händer motorn. Kom och bekanta dig hos o ! <

•

husen

Haldin & tel. 10

erbjuda.

höja nlvA.n ?

Föreningar som har en konti nuerlig t,ex.

teaterverksamhet kunde

förutom pjäsupps ättnln gar

ha aktiv teatertränlng där man

sysslar med kondi tions träning och improvisation,

aktivare

kontakt

mellan

dem som sysslar med amatörtea

Rose

•

Vad skall man dA. göra för att

Holdin & Rose

KuUas o,ch Askeladden båtar säl"ies hos oss

FöRENINGSTEATERN

kan före nin garna och förenings

ter1 Svenskflilland genom att oU

ka teatergrupperbesöker varan!i

ra, vore bra. Jag tror att mån

, som h lIes i Tjöck uf-Iokal sönd. den 17 april 1977 kl.. 13.00.

om ap.stäHts av tid

valdes' Birgitta Snic

vid Abo akademi.

Tyst, driftsäker och med bättre backegenskaper. Och 15 % lägre bränsleförbrukning i år. . Kom och se 9ch diskutera.

FORBUNDETS VARMOTE

tio sråd i stället för Karl-Gus

Evinrude 6 hk är dim första utbordaren sbm tiarCD-magnet· :'; · tändning utan' brytarkontakter eller andra rörliga, delar som måste justeras, '

MOTOMARKET

NUFS

Styrelsen hade att klara n del . val me'd anledning byte av teatersekreterare. Med

Till medlem av öP:s redak

Här börjar sommaxen:

från Sverige s.pelar

ställer8U�rre krav bAde på sig själv och

pjäsen

om' man ocltsA.

planerar att turnera med den.

Det. skulle

Gör man en bra föreställning få finns det möjligheter aU turnera

med den -bäde Inom Norcien och längre bort. Geno.m teatern kan

man

sålun da pA. ett

sätt än

känna skor.

som vanUg

helt

turi st,

t lära>

andra länder och mäJ;m1

flera

vara In tressant

synpunkter pä förenings

teater, Tycker man att det är

bra

som det är, anser man att det är viktigt att förnya, ut veck l a och förbättra

amatörteatern pä fin

landssve skt häll?

Birgitta Leht.oneD

gen den 7 april

1977

S T E RBOTTNISKA

POSTEN

Bara fyra an:mälde' sig Tala,ng

önstringen inställdf' !

-(j:s TALANGl\IöNSTRING, so m simIle ha hållits i Relsingby i söndag, blev, inställd . E:a.dast fyra/deltagare med tre ummer hade anmält om att de tänld'e ställa, upp. Mönstriagen har nu flyttats till förbundets vårmöte i Tjöck. Till dess kommer man genom p er-nlig påstöt att försöka få ytterligare några deltagare.

SÖU SKALL ORDNA tre danser pa långfrl'dagen. S t yr"l.sen har beslutat halla danse rna i Nykarleb). KVt\"lax ol'b pörtom. I ett tidigare kede har SöU LWlIstatf'rat atf d("t minst "bråkiga" sättet att sy;selsätta de unga på- långfretla-

10 000 I. "

" gen är att ordna dans. mr., revy och t eat ergrupper, for ' eningar och skolor. Den t; bar tillräcklig representa fortsätter. Frostdahl. tiden . Danserna på långfredagEm I sen "som egen tillställning" Tydligen ser iIlte de unga som lr tydligen förbi då man på ordnas enligt samma principer men - n när det drar ihop sig till behållningen tillfa Il p.r --final i Vasa len 24 april, har talangmöstringen som ett detta' sätt vill tävla för att nå som procent' "sommarsamlingsdanser- SÖU. Hyran utgör försäkrar kanslichef Jan-Erik edel att komma vidare. Infor en viss position. na" vilket bl.a. innebär -att av' bruttoink0msterna, - Den' som vm. ägna sig åt värdförenlngen arrangerar dan mationen borde ha nått fram. F ostdahL , En annan "da'lsfraga' dislm - Jag frågar mig dock om Vi har ,sänt inbjudan till ung- sång eller musik i Österbotten terades också i stYI'else'n, V'ula' dansorkestrar, har andra möjligheter att kom taJangmönstringen är värd en domsorkestrar, ----- , lJ i sta s ungdom ,)äpind har an e ------- " ------.-ma fram, säger Frostdahl. Han d nnes talang inom en id e jag, hålht om att ä ordna en da ns y. r övrigt För rörelse. t cke pekar på ungdomsorkestrar, i Gamla V'lsa l örd agen dron 7 också att f.ex, Eu ovisions dansband och olika- former av maj inom ramen för ett kon teatera tiviteter. Det , är också schlagertävlingen är grotesk, taktutbyte med ungdoms!1ämnFörbundsordföranden Leif helt fel att man plockar fram ' den i Umeå, En svenslt orkester och övertalar de unga att ställa Rex stöder i stort J an - Eri k skall spela vid dajsen, upp, säger han.' Jag accepterar Frostdahls resonemang. - , ...... Sedan styrelsen informerats tävlingsinslaget inom iarotten - Tydligen ser inte de som o . Vi kommer att se till att satsnmg av FSU på

Problem i Korsbäck uf:

i ho,rd,e ordrta, danser hur

men

(rar

de ihop?

DISKUS SIONERNA förd,es i en sa,Jdig anda "id KOfSbäcks af:s lrsmöte. S om väntat återvaldes förtroendeJ'Dä,nnen. Gunbert Folke Sten kommer att skÖta ordförandeskapet, Syholm handhar kassörsåliggandena och selireterarsysslan innehar Erik Nygård. Verksamheten

under det gna året har från den akti sidan sett främst' omfattat g71mmaldans r ocliolika aktivi

danstillställningar passar

Uer inte särskilt bra ihop, så

varande år kommer man att ordna festlivällar med lika r nit som förr. En glädjande' punkt i verk S3Jgheten är att byns idrotts plan ,igen skall iståndsättas.,Re

ytt�rst

sandiga planen.

Folke Sten,

andra

o dförande . för

året. anser bl.a. följande

om förhållandena i föreningen:

- Man mä'rker alldeles tyd danserna från år till år går aUt sämre. De goda åren efter renoveringen av lokalen bar nu förbytts i dåliga är, En

ligt hur

dast der,

kan

under som

man

ett par stora' högti julannandag i fjol,

l ämna med en skälig

Vinst från I övrigt

en festkväll.

är det närmast väl görenhet .och tradition att -vi ordnar danser, menar Folke. En

ungdomsdans

skulle

tuiappast

bära sig heller. Vi ,har ju Dags mark och' Lappfjärd som ex empel där ungdomarna i 'allt

större

utsträckning, lyst med

sin frånvaro.

Förvisso skulle det vara nå

gQt nytt med Korsbäck uf som arrangör av en ungdomsdans,

men vi måste också' ta i beak tande den praktiska sidan av ett sådant arrangemang. Den

nu\-arande orkesterkräsna ung

domen skulle knappast nöja sig

med en förhållandevis billig gammaldansorkester och. för eningen skulle foljaktligen va .... Be s-id. 141

groteskt,

gratis och inte torde hörll till de etablerade dansbanden. he

slöt den gå

erkänner han 'och' teater. Jag fördömer dock manget.

med

på

individen

på

basen

av ringen som sådana.

Norra Vallgr nd.

Inter-Rail, som g nast från början blev mycket populärt, har nu befäst sin , ställning som ett billigt och säkert' färdsätt_ tör ungdomar. Inter-Rail öppnade helt nya möjligheter för ungdomar att resa till olika' 'länder i Europa och lära känna olika folk och kulturer.,Oen här möjligheten utnYttjas , nu av en växande skara ungdomar under 23 år. ,

\ ,

arrari g-e

SöU-danser de nna kväll hallg slutligen. Jag vänder mig mot inte de kulturformer som finns systemet att upphöja den en': representerade i talangmönst i Fagerö, Aminne. ,Forsh\' "ch

Tågluffa f Europa

tterades. Men _ en aktiv ung domsförening som inte arran

dan senaste 'höst påbörjades ar a,tt göra området med betet plant, och i vår Jrommer man så fort förhållandena det tillåter att transportera jord till den

ting

om att orkestern i fråga sp"lar

kvällar. Speciellt dansverk etens dåliga lönsamhet de

rar

försöker locka detta 'som I Jag. eningsfullt, säger han Alldeles .person!igen tyc tycker att SöU hjälper fram , ker jag talangjakten_ är någon dem lika bra t.ex. genom revyer

skilda

men tycker inte det hör hemma vi

inom konsten.

EN NY INTER-RAIL:BROSCHYR HAR UTKOMMIT. HÄMTA DEN.

Broschyren berättar om hur du får ett Inter-Rail-kort och hur du använder det. Dill'står också vad du bör göra t.ex. om ' kortet 'försvinner. I broschyren finns en 'karta med alla de viktigaste järnvägslinjerna i de länder där Inter-Rail-kortet gäller. Där finns också .' uppgifter om färjbol g och andra rederier som ger rabatt åt Inter-RaiHurister. , Du får också nyttiga upplysningar , om vandrarhem, campingplatser och ,:, ungdomshotell. Vidare får'du t.ex. veta var du kan skaffa dig ett internationellt , . ; vandrarhems- eller campIngkort. Ett sådant kommer du säkert att behöva. " Med andra ord hjälper broschyren dig att grundligt planera och budgetera din resa på förhand. + Du får broschyren på järnvägsI stationerna och resebyråerna. , ' " För 540 mark Kan du under en månad ' , resa i dessa 22 Inter-RaiHänder: ,Belgien, Holland, Marocko, Schweiz, ,Danmark, Irland, Nordirland, Spanien,

Finland, Italien, Norge, Storbritannien, ,Frankrike, Jugoslavien, Portugal, Sverige, ' Grekland, Luxemburg, Rumänf n; Tyska Förbundsrepubliken, Ungern, Osterrike. Trevlig o'ch trygg resa. STATSJÄRNVÄGARNA

,'(fg .

ÖSTERBOTTNISKA

POSTEN

Torsdagen den 7 april

1977

Dags att tänka ,påvårgarderoben ,

o DET ÄR DAGS' att lägga bort

\'interkJäderna

framöver, igen. scherar in

et . t

välja en klänning vitt farmartyg.

tag

Våren mar

med

och

fal'lQar räkt

klibbigare dag

Nytt för i' år är farmardräkt

i romantiskt rosa eller ljusblå.

" ·Dräkteri finns komplett med,'

för dag. Vårvindarna har en märklig

förmåga

hela vårt inre j, förnya och

att sätta

UI) pror.

försköna.

att

byxor,väst och, jacka. Vi får, se om ungdomen accepterar ro ' mantiken 1977. Blusen eller jumpern som kombinationsplagg ska i år va ra stor' och käckt rutig eller

randig. En randig tröja i regn

bågens alla färger ' är "årets:

sak", och passar utmärkt· ihop

med jeansen.

'ViII vi klä vss lite extra fest

ligt kan flickorna välja en

tunn, lätt 'bomullsklänning ex

empelvis randad med en rutig

volang nertill eller också helt

småblommig. Skjortblusklän

ningen är praktisk, snygg och

har inte lämnats bort i år hel,

ler. Den finns i de flesta färger

bl.a. klarrött och ljusgrönt.

Helt

naturligt är det då också att vår

vintergarderob

... .

Romantisk

stormsteg

och vinterdräkten känns allt tyngre

.,,1-.

blått eller'

hörjar

verh:a ointressant.

Det här vet modefirmorna och affäl' † erna 0JI?. I rätt tid börjar det röra p,å sig i deras skyltfönster. I 'samma takt som snön smälter bort försvinner vinterkläderrm fiån hängarna och nya modeller och färger lockar och pockar. Man skickar 'nt modebroschyrer och man ordnar modevisniI).gar. Jag I;>esökte själ\7 el! av dessa 'rlsnfngar - Asp-modet på Fen no hotell i Vasa.'

.,.,

II!

Hur 'ser då vårmodet ut i år, 1977? I stort sett tycker jag att

kläderna inte förändrats my'c ket från senaste vår. Arets fär

,er är rött, blått,grönt, vitt

och svart. Mycket 'populär är kombinationen rött-svart. Ma terialet är satin, lammet och läder.' Stilen ar .fluffig, nonfor" mig och rätt käck.

• Plicerad kjol

kommer igen

Den plicerade kjolen har en

tid varit gömd och glömd: men

nu gör den come-back. Ett

plagg som ocks klätrar några

steg högre upp på moclelistan är

kritst,'eckramJig kavajen - till såväl damernas * Herrl.ostym • Jeansen ännu inne som herrarnas förtjusning ef rcn ny ull. tersom den . ' går att kombinera Bland årets urval är jeansen l' - med de flesta andra kläderna. finns i alla former och sto le jeansd äkten fortfarande ocI I Materialet varierar, 'men läder kar fo"r hela familJ·en. det populäraste plagget och sammet och tycks nu vara

.. Rica,

Lewisjea,nsdräkt i tär2'sJ äppandt>

indigo

denim.

byxor,kjolar, jackor m,m. går " I ton i t?n med de v x s kJä?er. " Merungen 'ar val andå mte att man ska gå till affärer. för Den som inte hann nöta ut mycket omtyckt. att köpa det absolut populäras sina vita jeans förra somma-I Vårens män väljer en ljus: te. Man får till. stor del rätta' ren kan gott ta fram dem igen grå eller beige kostym näIl de . sig efter egen smak och börs. och den som inte skaffat sej ,klär upp för fest. Den kan t.ex. Men säkert hittar vi bland vå har åter chansen.' Natur- och vara i kritstreckrandi ren .?y: remi' stora urval något som pas . bländvitt är nämliger. minst ti- ull e ler mygket populart S I at - sar. n viktig sak aft tänka på ka populärt i år. sammet. denna. färgglada vår: Innan du ' köper, tänk efter vilka' färger - Till de vita byxorna kan vi • Vidare ytterpl agg dina. övriga kläder har och rät välja en midjejacka i blå eller ta det nya därefter. Kläderna röd glänsande satin eller man Ytte plagget har också blivit blir dyrare och månget spar. chestersammet. Pricken över VIdare J modellen. B de hon och kapital tillåter inga impulsköp. i :et ger en matchande scharf han kan välja en trench-coat i ' kri g halsen. Eller varför inte vårens modefärger eller en be "M o n a" •

]

. ,

. '

öp- förmånligt lUärkesfarmare

också storlekar 120-155 fr. Ett parti

Wanted-tvätta de farmare

Dräkten på bilden 100% polyester

färger :röd,grön, grå, svart - Lukas, Teikit, . Falmers -, Indiska bomulls

FABRIKSBUTIKEN. ORAVAIS VASA • ATRIUM

49,

·tI[g

Jakobstad

. tel.

45,H 303

Jubileum. Stockholm

De allra yngsta har förstås • I också en hel del att välja på. Förutom jeansdräkt i olika' mo, den praktiska Föreningen sveils){a österbottdelier finns overallen r frotte. Klädsamma nlngar I Stockholm firade sitt 25årsjubileum den 19 mars. Festlig

59,

Tvättade bomullsfarmare

SKJORTOR

hagJig läderjacka. För. damern,a finns dessutom ett stort urval kappor i manchester eller slät' sammet. ' i

heterna hölls i Kvarnbergsskolans

* KaP?8 I 8lätsammet, brun eller ' svart. Kan vattentvättas.

aula I Huddinge. En p lblik på ungefär

300 per-

söner hade samlats. Ur programmet

kan

de.

förutom

Korsholmsgil!et nämnas Maj Lln , 'd n som sjön solo, vid flygeln sått Rune Erik

J '

I KRISTINESTAD'

FINNS HOS

. SAGA PERJUSTEL.

96 262/319

' Efter ordet fritt sjöngs unisont Slumrande' toner och

re Thor Fors talade bl.a. om emlKerstin

Hedman

Diana' Mangs

mark

läste

dikter.

några

från

sina

Det var säkert Korsholmsgillets

ytter-' .

egna

, Många av de medlemmar 'som bildade föreningen var närvaran-

Modersmå

lets sång med hJälp av "Gtllet".

stod

för det lyriska Inslaget I program met.

i Stock även

representerade.

on. Kvällens fes tala

grationen.

Finlands ambassad

holm och Finska kyrkan var

förtjänst

att stämningen

var

så

Det var många som träffa " 'des som Inte setts på flera är, så god.

tiden räckte Inte till och kvällen gick alldeles för fort.

ÖSTERBotTNISKA

ageo deD '1 april·- 1977

POSTEM

9 . ....

Färggrant $kall det ' vara hänger iinnumed "

o VI GICK rmIt och titfade Jtå" kläder en fredagseftermid

elag i Jakobstad, jag, Eivor Sjöblom och

GUD

Granbacl{a.

lian måste JU smått luska ut hur man skall klä sig i vår ' wh i sommar. Skall man fålJa upp kjolen eller lägga ner rarggrant

skall

konstaterade

-nt,

rött,

det

vi.

vara

den? För min del vore det b;ist om kj ol fållen för en gångfiJ

skull kunde hålla sig som senaste säsong, så slapp 1!J8n sit ta och

sv .

Grällt

blått, eller gult.

'\ärens nya innefärger är ros å

och lila, riktigt "gambäpigsgre

delin" ·som nån sade.

Längden på kjolen. Jag kla

rade mig i år, aningen kortare

mer lika livligt som förr ocll

än) fjol skall den' vara, men det är så litet så jag tänker in

att model1erna s.er vettiga ut.

De s.k. modesakerna är svå...

te låtsas om det. Jeansen hänger givetvis med

ra att finna i större 'storlekar. Hur länge

i år också. Märkvärdigt nog såg 'vi inga vita jeans - fjolårets

det? , Som tidigare nämnts, har de

fluga - än. Däremot bleka ur

tvättade rödä och turkosa, för

praktiskt lagda verkligen för..

utom de. vanliga blå. Det var

midjekjolar,

tjänst av sitt kunnande

klänningar, snic

priserna

karbyxor och '-kjolar, overal1er och skjortor, allt i jeanstyg. {h-anpå jeansen kan man dra långskjorta med kineskrage. kjortan är i likhet med vårens

sk 'ortor med brodyr, spets och krusiduller.

Tröjorna är_långa och bylsi

ga i klara randiga färger. Som

i fjol

har tröjorna båturring

ning och är ofta tvärrandiga. Moderiktig är man om man

klär sig i svart blus med guld

kant. Till det kan man ha en liten

läcker

guldskor.

guldväska sa.mt

(Kanske

lyxigt för vår smak.)

litet

för

Blusarna är för övrigt i tunt

na snöflingor skymmer vårso len. Vilken perfekt· dag att ploc

ka fram aUa gamla restgarner och själv sprudla fram glada

och billiga modetröjor !

L o u IS e * Eivor Sjöblom t.v. och Gun Granbacka öppnade egen syatelje efter yrkesskolan

kordstress på. fabril•. Mest syr de åt damer, men . , met , hn,r .de gjort scenkläder.

'Syjohh

•

oel.så åt

och

tId

Beri t

egen atelje

hellre an fahriksstress' ••

o DET ÄR MYCKET ROLIGARE att arb ta självständigt, a.n att stressa med ackord i en

beige eller -också randiga.

fabrik. Det säger Eivor S j ö b l o m, 20, och GUll G r a n b a c k a, 21, som har en egen sy

antagligen satinfarmare. Antin

starta egen rörelse. '

modebyxor . blir

och

ett par orkes'trar, Reflexbandet och Tea

bomullstyg.. Färgerr.a 'blekgrå, Sommarens

Kläd

glädjekälla

färgerna en aprillöl'dag då' ilsk r

och ärm är också rysligt "inne" l'omantiska

ingen

då gläds man åt de, sprudlande

dorna, och räcker ända ner till knäna, Indiska bomullsskjortor med' broderade blommor och långa snoddar och tampar runt hals Liksom söta

är

. för oss. vanligt bemedlade. Än

klänning uppslitsad i båda si

i år.

ka kategorin med

storlek över 42 uteslutas ur mo

atelje i Jakobstad. De, jobbäde båda i en syfabrik innan de tröttnade

på.

det

och

beslöt

gen i grått eller beige.

T-tröjorna finns i mängder. -Någon brist på arbete har de ren, eller att kunden vill ha Ii- med de billigaste i affärerna. * Louis Nygård ritade några Varenda en i många färger. I båda inte märkt. Hittills har de tet egna lösningar som inte alla Och i fabriken jobba4e de på av de plagg som hon såg l lindra har. ,ackord. ., vasaaffärema. haft tillräckligt. De bå'da har gått igenom yrNu bestämmer de i stänet sin kesskolans sömnadslinje. Båda egen takt. Att vara egna före att kunderna låter 'sy sina klä och tagare gick två år i Jakobstad, ger en annan frihet. der i stället för att köpa {är G un gick dessutom ett år på Men det ger också mera an digt, säger de. Många är a.v·en ateljeklassen i Vasa. svar. Bokföringen som är en eller annan anledning inte nöj - Fabriksjobbet' var sttes- del av de bekymmer Eivor och da med de modeller som finns sande, säger de. Och dessutom Gun -har att dras med, har de ått köpa. Det kan vara att fa enformigt. Det var att hålla på dock lämnat åt en flicka som briksmodellel' inte passa figumed samma detalj hela tiden. är mera insatt i sådana saker_ Nu gör de båda hela plagg - Det finns många skäl till

vår kan man inte tala om fär ger som "passar ihop", därför

att alla färg r kombineras vilt

litet hur som helst. Man kan lugnt klä sig som ett vandran

från början till slut. De menar att det inte blir dyrt att låta

sy sina kläder i stället för att

köpa fabriksvaror. - Men då man jämför våra priser 'med priserna i billiga bo

de pås ägg och vara hur tipden. blir våra dyrare. top som helst för det. Mår man Detta att man gärna jämför , av så illa många granna färger låter man helt enkelt bli att priserna med de billigaste fa klä sig så. Det är det, som är, brikspriserna, 'är förstås oför så bra med nutidllns mode. Man månligt för sömmers orna. klär sig precis som man och som man .känner för.

vill

De båda säger att de 'inte har

större inkomst nu än då de job

bade i fabriken - just därför

Te t a att kunderna jämför priserna l

MITT I ,STAN MODERIKTIGA TYGER_, TILL RIMLIGT PRIS

-----

"EI_.iiAi

___I!!Ii_.1lI

Toppenmärken för Jeans.ans BEAVEA WRANGLER LEE LEVi', BEE (lEE · kompletter.t sortlmenL

FRAM

STUM PPI'S a ob

k___ stad _ =--____J__ ,_....,. _ _ .

ORTENS JEANSSTÄLLE . KRlsTlNEsTAD

••

---

öS TE ,R

--------- ----

BOTT'N IS K A

---

------

----------- ----- --

P-OST E N

----------------------

Torsdagen d4ln 7

april

19-7'7

�� -

' e pUS81 r ihQP odeller a ,tör modellyheter .,åren1978! '"

o NA TUHMATERIAL och naturfär.·ger kommer allt starkare. Den trenden märk mycket klart på vårens mode" och ännu I ' ' . starkare hlir inslaget av naturmate.riaJ 1 våren 1978. DET SÄGEH Gun Andersson, direktris, och Guy Rökman, desi ·p.atör - de två som kom p onerar Oravais-kol1ektlonerna. Bomull och andra naturmaterial kommer åHt mera. ' -

Gun

Andersson

och

o _JUST NU jobbar de båda ,på slutrakan med de kollektioner som skaU Cilln s på butiksdiskarna våren 1978. Sista veckan i april skal) df' visa upp try_ckmöns ren. O,ClL.FÖHE SEMESTERN, första ve<'kan i juni, skal) provlwl

lektionerna.. visas uPI! på petsoner för försäljarna, ,jobba med- ,ilrkläderna ,redan \i augusti. själva

Guy

som

tycker

Rökman måste alitså vara ute i

dersson .

plaggen, och

• 'Bunden av

tid. ,Fru

Andersson fonnger

Rökman

komp'o

l ar. ,Men i verkligheten samar

Gun

betar de båda mycket nära.

Andersson

Rökman

Är det inte ett vågspel att

fru

får

och

alltså

Guy

bestämma

hur kläderna skall se ut. Eller

redan nu ha modet fÖl' nästa

får de det?

vår så gott som klart? Gissar så

bra?

Javisst,

inom

som finns, säger de.

- Man märker tydliga tren

ramar Men

måste ju först följa med

der vartåt modet går, säger de_

vi vad

som händer, vartåt utvecklin gen går. Där har vi grunden

båda. På mässor runtom i Eu

ropa får vi tips, likaså facktiq skrifter,

,säger

tillverkningen

nerar tygerna. Därav deras tit

de som utformar kläderna

börjar

för arbetet.

från färgfabrikanter

osv.

Och sedan gäller det att ut

De båda menar att de har

forma

ganska klart för sig vartåt ut vecklingen går redan då de hör jar med nya kollektioner ett och ett halvt år innan kunderna

modellerna

så

att

det

passar in, i fabrikens p;oduk tion. Det gäller att välja de material- so,m fabriken har til l gång, till, och i övri gt se på

säger sitt.

vilka resurser som finns, i form

av maskiner, hur arbetskrävan

Men de medger ändå att de

deolika lösningar är osv.

har ett stort ansvar: misslyc

kas de, misslyckas hela produk

Därför kan vi inte sitta och fantisera ihol> kollektioner Ännu om de modeller s6m de snart 'skall ha klara för nästa * Gun Andersson ocb Gny Rökman experimenterar fram material ocb färgkombinationer, bl.a. , na, utan .att se till /verkligheten, sägelC' IrU Andersson. vår: tryckmönstren skall allt genom att plocka Ib.op smA bitar av olika, tyger. så, visas upp för försäljarna än De som jobbar me d formgiv nu den här månaden, och i ,b ör säljningen .. Då skall kOlle kt iO har i handeln tillverkades f no övriga' i jersey, och kjolarna i ning utan att vara 6undna till jan av juni skall mod llerna va neOla visas upp på V atev a-m äs vember. Det är, bomullsvaror, bomull. något 'företa,g har anturligtvis ra sydda och visas upp på man san i Helsingfors. , ineras Totalt h,ar ba plagg som kan komb Då det gäller nya material myck et större rörels efrihet. nekänger. Efter den senare v is Oravais textil ca 25 koIlek tio ihop på olika sätt. är kontroHen hård. Fabrikens ningen går det inte att göra ner på programmet. Fru Andersson och Rökman motto är att allt skall 'kunna .' Ylle i höst några större ändrin gar. Möjli tycker att de lyckats, att ,de askintvättas (fintvätt). Nya gen kan en ficka flyttas eller satsat alldeles, riktigt både i material testas i form av äldre • Temaserie Detta med natrumaterial går liknande småjusteringa'r göras, modeller, som bl.a. personal igen, också i de kollektioner fråga om material och färg. men modellerna kan inte arbe nyhet ,i' vår ' ; ' bär och försöker slita så myc -som skall presenteras' i höst . I .. tas om då längr . .. ' - Vårens temaserle ar gans.. .. ' t. ket som mOJ119 stallet ,for ,bomull oc h l'mne ' kollektioner Oravais nu ka d etal" De I augusti startar sedan för J1'1k , sager " fru A nders " . " . b lan.da! I vår, bhr det ylleblan son. Detaljer som fickor, kra _ -' Folk börjar f?e mera på Det dat l host. ---gal' o.dyl. är av vävt tyg, det kvalitet. säger Rökman. får kosta litet mera, men de _ VårkoUektionen är mest l kräver kvalitet: rena bruksplagg, kombinations , " tionen den -säsongen.

Norden marlillad

• Plagg

o ORAVAlS TEXTIL

Orava1S klädesfabrik kollektio ner runamnet

på

är

gott Oravais,

ltort

och

nUmera

Fabriken köper alla

,garn ocb, vävda tyger. men st c kar allt stickat som behövs, ,be

därtilL

Tillsammans' med

Terjärv

har

fabriken

- Vi försöker

're , rlnit en

sömnads avdelningar

byxor,

kjolar

och

SJtandlnavien

är

marknad,

alla

länderna.

Dältill

kläder

blusar.

Oravais-klännlng.

och

tyger som

JÄTTETOP,EN JEANSSTÄ'LLE MITT I VASA ,

skådebröd i dag, n ågon

na an v ändas.

skandinaviska

metervara.

-------....--

garderoben, utan de skall' kun

__ Folk är mera frigjorda i dag. Det'är roligt att folk bör-

del

ölItleveranser, både färdiga plagg

* VArelUl

som

som skall visas upp

Anders

staka gång och sedan hänga i

fabrikens

kominer

kan pusslas ihop på

säger hon. pe köper inte kläder

medan klänningar och dräkter sys , på fabriken och I-Särkimo.

plagg,

- Folk har int'e' råd att ba

finns I Oravais. Särkimo och Kor tt'sjärvi. l Kortesj sys udda plagg:

göra

som festkläder, .!läger hon.

tryc ' kmaskin för tyger. Oravais'

!:!om

olika sätt, säger Gun

som fungerar, som skall ku nna 'användas på kontor., och andra arbetsplatser, på fritiden och

reder och' trycker tyger. Och syr

pla'gg

fungerar

kläder dä emot ir

21>

programmet.

sOm

Vi sysslar inte med ex- son. Hös ns tremt ungdomsmode, säger fr , mera sköna hemmaplagg, vär AndersSon. Det gör att model dinnelånga o:dyl: som vi haft lerna inte k star 'om så snabbt. stora framgång?r med. Vi riktar oss i ställ et till kun_ der från 20-25 f!.r och uppåt. Cand er

tidigare

har

* Tvådelad

dräkt, Oravais.

HandelsespL 19

HÄ M TA ,BORT!

jat tänka och klä sig som de ' :...___________...

en 7 apm -- 1977

Torsdagen .

ÖS

T E RBO "J

. ,\

POS I' E

Det- viktiga ar att· få träffa andra ••

m.te att bli serverade fint program .

DET VIKTIGASTE är ,aU våra ungdomar får tr;ijfa

andra

ungdomar,

sliger fi;Te tåndare

Märtlia

Bor!( .på Solhemmet i Åivo. Vi kräver inte' något väldigt seriöst program; .mänskliga kontakter ä be_

•

tydligt viktigare -V-i nöter på varandra år efter år.

Därför är kljntakten med andra både uppmuntrande och nyttig. Solhemmet är eaghem, skola Benny . K i v i n i e m i, för och arbetsplats för utvecklings eningens ordförande, beklagade hämmade:- Just nu finns 27 ele att" föreningsfolket inte hade ver i hemmet, från· tre år och flere programpunkter med s{g. uppåt. Eleverna kommer från Ett par av dem som skulle va hela Karlebynejden. ra med hade fått förhinder, Karleby uf:s besök var nå men själv ,hade han en mono gonting ungdomarna i hemmet log som ;han J,"oade gänget med. Och det blev aldrig något be verkligen sett fram emot. 'Det var något av julaftonsstämning kymmer med att programpunk

i hemmet den kvällen, . Ald.rig har väl gänget känt sig så Välkommet som just den kvällen. Ungdomarna väntade i tamburen i en rad. Nästan al

terna inte skulle räcka till. Den första timmen av besöket var det el-avbrÖtt. Den timmen äg nades åt kaffedrickande, all sång, och sång av Solhemmets

la vill sRaka hand och säga väl ungdomar. Några pojkar ser verade kaffet och Erik nöll i Solhemmet hälsningstalet. känner Karleby uf:s. gäng rätt Sedan strömmen kom visades väl. De har varit inbjudna till bilder från en resa: och från kommen. Ungdomarna

revyerna varje år, till teater

Solhemmet. Benny drog sin mo'

* Trivsamt runt bordet',.fr.v. R0o/' ert,

föreställningar och till speciella nolog som hästhandlaren, och stämningen bli verkligt fin. I träffar med musik och dans. sedan var det dags för korv början satt gäster och värdar i huvudsak vid skilda bord, men Nu bjöd de igen, och var gla paus. Och i det -skedet började nu blandades de om, nu bilda da att så många mötte upp.

Erik (som ocl,så hälsningstal adel, lJllemor ocl! Lasse.

d s smågrupper som. hade mas sor att prata om vid varje bord. Att chaufförerna satt och vän tade på. att få köra hem Sol hems-ungdomarna gjorde ing enting: det fanns så mycket att . diskutera med gästerna.

{Jngdomarna på

Solhemmet

hoppades på besök snart igen. Och UF-gä.nget tyckte. att

kvällen varit mycket givande.

Andra föreningar kunde följa ' pe1.

KUF:s exe

den 50-manna & kvinnotruppen på en kort, men häftig interna tionell turne till Norberga utan för Fagersta i Sverige. Avresan

'Terisjou' till Sverige

sker fredagen den 15 med över"' Att Terjärv-spexet TERISJOU fart från Vasa till Umeå. Åter är den största showen i Terjärv färden sker via- Nådendal på har varit klart ända sen revyn söndag. föddes. Men läget på, den inter Ifall resan bjuder på anmärk nationella marknaden har inte ningsvärda upplevelser, kan ,varit lika klart, en del vilda öP:s trogna' läsare kanske 'få rykten har gått om att det ett referat i senare n ummer. skulle finna's både större, och framför allt, bättre' shower ute i stora världen. För att få detta klart och sam-tidigt

testa TERISJOUS intetnationella slagkraft, åker

* IJ:enny Kivinicmi

roar

publike n med

Ett par ord om kärlek

monolog som hästskojare.'

Utgående

Jeansen gårhakåt?

räntor man redan nu tvingas

sk1./.ile

b en,

säger

Gun Andersson: De t skall va

ker

romantiskt blommiga sa eller

pastellfärgat

kanstyg. Och kjolarna skaH vara volangkjolar, mormors

räcka

till

att

täck

kjolar som är rynkade i fle re

helst möjligh t att i nulä

våder.

finns någon som

"Ett -par

ord

kärlek",

. na

Bengt

Ahlfors,

Trots svårigheterna finns "" ava

Stlirmer.

'på 'sej ansvar och uppdrag, man, Ulla-Britt till

Ros-Mari

ordförande Svartsjö,

valdes Heinonen, Olle

och se

och

,Dessutom

med

Boström,

Tapio

Söderholm

och

Rosi Djupsund med sång, uppläs ningar och dramatiseringar.

:rv 2. måndag kl. 22.05.

Ett lönekonto i sparbanken ' ger förtursrätt till lån. _

Sparbanken kan cjJ

KRONOBY

Som

kreterare/kassör Barbro Ny programledare och uppiiiliare fu man. I övrigt är styrelsen gerar Vivi-Ann Sjögren, somma som tidigare.

, Och svaret: .

Jörn' Donner,

det ung40mar som vågar ta verkar Cita örndahl, Algot Böst

någon som helst form av ak

inte

k rleks

Maj Kuhlefeldt, Leif Sa!men

tivitet vintertid.

det

met

De som diskuterar är författar

len.

upprustas för att möjliggöra

Det

sig

kärleken, I program

i den över fyrtioåriga loka- redaktionen.

digare, konstaterats, lokalen

Årsmötet konstaterade att

'Emet-lån.

uttryckt

frågor, om

dödsstöten för verksamheten' mert vid svenska underllållnings

tvihgade lån. Dessutom bor de, som så' många gånger ti o

på

digare

återstår att se om detta blir som prod cerats av Pontus Dam

räntorna också för detta på

tonårsmodet är snickarbyx,or smala

betala

na skapa en verksamhet som

JEANSEN går bakåt ute j Europa. Nytt för j år bland

sånger

500 mk i året' förutom de grupp människor, som' också ti

• BANKEN TAR

skall

dikter,

get klara en' ränta på över och prosafragment diskuterar en

och stora anoraker. Byxorna

frå,n

Fr : Varför är (fet viktigt att lönen går till sparbanRen?

SPARBANK "

KRONOBY

TEL. 45 043

(, .

öSTFRBOTTNISKA

POST.EN

Torsdagen den

april

19'71

'Efter Vijråkursen

RörelseöVDingar ocksa nyttiga för oss som privatpersoner

'Per och Stina vill-}iira sig

mera

DET PAGAR en kontinuer

terarbete ! De har börjat till· föra sitt sKådespelararbete terbot.tniska amatörteatern. en ny värdigh,et - for öv Plötsligt. 'en dag tmder en rigt en synpunkt som poäng hösten 1976 upptäcker man. tel'ades av Grete Nissen un detta inom lol{alpressen i der kursen, i Vör . ' Coccola. Ocb förvirringen är Hon I!nsåg att redan det där. - Vad har hänt? frå faktum att man är beredd gar man sej. Hur är det med 'att offra tid på teaterkurser spontaniteten (?) inom vår för att förkovra sej, är ett !,matörteat . er? Vad' ,är na tecken på att man värdesät turbegåv ingarna?, ter det man håller på med och inte vill fuska bort sitt Vad blev det av Per. och teaterarbete. Stina? Teateramatörerna vill lära Och _så är den gamla de-_ sej teater, inte bara spela -batten igång igen. Debatten teater. Per och Stina ställer som handlar om .huruvida krav på sej själva och de teateramatörerna . tar skada prd!iuktioner som ,de ' är med av att -lära' sej mera. huruvi och.. _utformar, och detta är da, professionella teaterarbe· någonting som - märkiigt tare förstör, vår amatörtea 'nog - 'inte möter förståelse . ter. huruvida en skolnings· på allaftåll. verksamhet tar bort sponta niteten från amatörteater· VAD BE;ROR det då på att scenen . .. förståelsen saknas? Svaret 1t' För Kerstin LönnqviSt. Forsby. Lilli SlIkula, I.appfjärtls.fo]l,höJ{skola och Gertrud Ekblad. Det är en ointressant de på detta är inte lätt att ge. Iolf. l{ick det snabbt att producera en scen tne() fem repliker. batt, därför att det är en men ,låt mej sti;illa ytterliga· föråldrad debatt. re ett par frågor: EFTER TVA DAGAR av inte , nsiv röreL'ieträJling med, teaterpedagog GreteN i s s e Ii fran Varför accepteras d t Norge vet man, att man har fåtJ uppleva någonting vil.tigt och värdefuJlt. Genom spän· VAD ÄR då orsaken till att och anses som natudigt, att iling!avspänningsövJiingar, balansövningar, mim och dramatisering har Grete fått jag ,kommer in på 'en debatt oss exempelvis en mU'sikgruflP kursdeltagare atf bli medvetna om kroppens Wrmåga att estalta olika situll,tioner., De som borde, ha varit avslutad be):iöver en ledar,e och bor kunskaper och erfarenhet r SODI hon förmedlat är värdefulltt i synnerhet för skådespelare yid det här Ia:get? Svaret är_ ägna sej åt musikarbete mer ocb ak örer men i hög grad också för en mäniIlska som' privatperson. --att jag för e.n vecka sedan ' eller mindre kontinuerligt, deltog i SÖU:s kuts för tea· medan det ifrågasätts att en Gretes niest. iögonenfallande skicklighet'. som pedagog, . På men ändå allv riigt - s tt-Iär terarriatörer - på Vörå folk- , teatergrupr leds av profes, egenskap var för mig hennes ett lekfullt och humoristiskt - de hon ut de svåraste iippgif högskola och som vanligt sionella teaterarbe4!e? ter. så att deltagarna genast ' konstatera detta kunde - Varför anses det na v'ar ed på noterna, märkliga: debatten handlar turligt att /en professionell • Utgångspunkten var 'alltid ,en om självklarhetel'! Det är Skådespelare ägnar fyra år er_kel rörelse. som ,alla klarade 'självklart,' att våra 'teater. enbart åt utbildning, medan '- ' av utan större besvär, De 'enkia . amatörer bör ägna sej åt all slags :skolning med kom rörelserna byggdes ,ut och kursverksamhet och dra nyt , petenta" ledare ifråg sätts. gjordes mer .komple a - dock ta av de erfarenheter som när det' gäller .amatörer? Är så att deltagarna hela tiden äxer • fram vid_ arbetet.till det iIlte .för mycket begärt hängde me_d, Då rörelserna trä sammans -med utbildade tea· att amatören' ska ställa sej HUR MYCKET kan ringen räkna med att få 'hjälp av, ung nats in, sattes de inj ett sllm , termänniskor. på . scenen och, prestera '. god domssekreteraren och idrottsledareii? " Vilka chanser -finils . 'manhang, t.ex, i en scensitua LAT OSS återvända till teater utan någon kunskap' et tt få enfältl dare? Dessa· frågor 'diskuterades vid_en tion eller en, vardagssituation. Per och Stina." Vad iir det om teater och tlledvetenhet rRdplägning mellan'femte ringens styrelse och -:--Korshohns Det var denna koppling. mellan som har hänt med deIl}?Ja. om sina' egniJ, 'uttryckmöjlig - kommuns ungdomsnämnd . senaste vecka. rörelse och sammanhang, S0m det, ar bara så enk lt\&tt Per , heter ? gjorde att kursen kändes . me och Stina' äntligen. har bör ,Ungdomsse . kreteraren skall i Korsholm, inte minst IF Fem ningsfull. om man så. vl!.r där i jat sätta :värde på sitt, teaBERTEL NYGARD betjäna alla ungdomsföreningar man, är mycket aktiva och be egenskap av 'aktör ener av and l kommunen. En stor del av höver också bistånd av idrotts ta orsaker. "de sa nås via' ungdomsringen ledaren. ldrottsnämndeu' har Förmågan att på ett enke1t lärdomar I som kan utnyttjas i men det innebär inte att ringen dessutom egna. motionsakti:viteDet är bara att hoppas fitt och klart sätt locka fram dolda teatersammimhang. men bidrar kursen får en fortsättning inom helt kan bestämma . över vad ter. ungdomssekreteraren skall gö En fältledare inom un gdoms- talanger h()s kursdeltagarna, även i hög grad till utvecklin en snar framtid. . ra. sektorn skulle ungdomsförenin: och att få d 1U attutf ra, saker gen ay ens egen personlighet. CHRISTINA BA KGREN Av idrottsledaren måste rin garna ha mera nytta'a . En så- som de aldng trött Slg kunna, .. , ' . gen räkna med ännu mindre dan har också tidvis vål'it an- var karakteristiskt för Gretes . hjälp trots' att en -hel <lel mo ställd, Frågan är beroMde av sätt att, arbeta På det sättet fick man en känsla av att själv tionsverksamhet" bedrivs i rin om kommunen ger medel. et och man ökade, förtroend gens regL Idrottsföreningarna a: Vid mötet framgick tt ung detta år kom- kände sig avspänd och öppen domsnämnden mer att göra en ny planering mot omgivningen. lig utveckling inom den ös-_

•

_..;....

Vilken hjälp kan

rlnOoDn

få" -av. tjällsteman- ell?

I I

Här röker inleens Han

över hur 'ungdomsföreningarnas renoveringar och iui<ierhåll av lokalerna skal stö.das. . . De flesta av foremngarna I kommun n - i varje ra!l de som ansokt - har fått bldrag för grundrenovering av sina 10kaler. En del föreJ1ingar har r noverat mera: och skaffat SIg stora skulder ,medan andra ta git det försiktigare och inte är så mycket skyldiga. Nämnden skall nu göra en utredning över situationen och på basen därav göra en plan för förtsatt stöd till uf-lokalerna.

En annan sak sQm Grete lade vikt vid,. var samspelet i grup -pen., Det gällde inte bara -att vara' medveten om sig själv och sina egna möjlighet r, u nl samverkan med och hansyn tIll de andra i gruppen framhölls ' ' som ytterst viktig. . Slutomdömet från kurs n är klart positivt.. Den de] av-tea terkursen som jag hade tillfälle att uppleva, dvs. rörelseträriin gen, var för mig någonting nytt som gav mersmak. En kurs' 'av denna typ ger

.... ...: ,!@S, till Alllerika!

Ännu finns det ett Utal lediga platser ·på SÖU:s charterresa till Vancouv r inkommande sommar. '

Avresa 7 juni, §terresa 6 juli. Närmare information .ges p SÖU:s kansli. TeL Vasa 13572 eller 15372.Adress: HandelsespI. 10 D, 65100 Vasa.

Torsdagen,den 7.april -'1977

öST E R B

T'T N I S K.'l

P O,Sl'

,'..

, '

,Inför mellanstadiereformen:

i elevf�l ,måste få, vara med'

JÄ,MN FM SERIE?

Slopa inte nivågrupperingen! MELLANSTADIEREFORIUEN

. '

står för dörren. Den kommer att få lika vittgående följ

drr som grundskolreformen, får man förmoda. När grundskolan kom, fördes diskussio

Det är mindre än eninånad kvar tills Kung fotboll

aerna mest bland iärare, föräldrar och politikerna som också bestämde hur ,det skulle bli. Det är kanske förståeligt att ingen då på allvar brydde sig -Om att 1iskutera med -grund

rullar ,igång på allvar. F.,örsta maj är seriepremiä.I:e

skoleleverna eftersom de var så unga.

den officiella - även om en del lag tjuvstartar.

lEN IFRAGA

om mellanstadiereformen kan inte samma argUment

ellanstadierefornien

vara

gångb rt.

Och så här i påskatider går träningsmatchern i i sitt me.st intensiva skede. Planerna börjar ..:.... hopneligen

berör ju elever som nått en helt annan mogenhetsgrad.

- torka

lIan får hoppas att i de /14 tresse hör ihop får man för - Det är ju så att somliga är m ra begåvade l ett visst kommiS$ioner som jobbar eller moda;) ' har jobbat med mellanstadiereUtgående från ett betänkan ämne och andra mindre, säger

och

försöka bilda

Det- är faktiskt inte nådigt att vara fotbollsspelare I Fin land. Speciellt inte hit längre norrut. , Strax efter nyår. då trä,nin"

H ö g d a h l,

Frej

Anne 'Lisbeth tveksamt. Nu finns det N o r r g å r d, Stig R e n v a l l många' elever t.ex. j sjuan, och' - Det viktigaste är att man och Lisbeth L a s s u s heter framför allt är det pojkarna n gymnasieeleverIia ÖP 'diskute där, som utnyttjar nivåsyste slrulle tala med oss, säger g r upp elever vid Nvkarleby ni.de med. Alla utom Anne har met o h tar chansen att låta gymnasium som ÖP träffat.

erfarenhet Bakgrunden till diskussionen högstadium.

gen inleds på allvar, får man ' halka omkring på snö och ' Is, alternativt trängas i en jump

pasal, som Inte alls är anpas sad för fqtbollsträI!ing.

undskolans det rutcha nedåt från fördjuav I stället har hon pad till mellan, och till sist till

Gräs ser man Inte skymten, av

var ett uttalande av skolrådet erfarenhet av' hur undervisnin allmän nivå. Inte på grund av M'l.gDuS K u I l om den nivå gen fungerar i en liten samsko bristande förmåga utan därför grupperade

i la, närmare bestämt med 9 ele att det finns så ,mycket annat ' grundskolans högstadium, I de ver i klassen. (Vilket paradi att hellre koncentrera sig 'på sJ.!:. basämnena matematik och siskt tillstånd an man tänka än skoljobbet. Det blir att följa

(Det är också troligt att man

på att ta bort nivåerna i

n'a

mtidigt får en inr1> lning efter högstadiet säger alla spontant, I

intresse. Skolframgång och in att det går bara inte för sig.

framåt.

der. Från

ligt spel.

•

gal.

Allmänt taget tycker .de fy

välja levnadsbana på

att

; ar

kan t.ex. tänka sig att under visningeh i vanlig klass klarar

som ägnas skärgåraen. Pr ogram

vet

ledare är Lars Ramsten, Två

finlandssvenskar,

stad�bor

och

medverkar _med

att

två

!>käribor

wl'ätta

och

sjön,

två riks

svenskar eller om man så "j)) två

problemen

klasserna kan

ra Olle Adolpsson: HJalma.r Krok-, minskas, kanske halveras.

s!{argll.rdsfi

. förr ramla fo!1{

åtminstone

inte

inte i

i skärgår

den, anIlat är rlet nu . .

Radion måndag kl. 1-):10.

borde

föreningarna

surserna stopp ,för. Påstås det,

, tiden ordnas på annat sätt. Man

till

startat.

våern'

nyckeln tIll fort. ' satta stud·ler b'" or den 'mvågrup .' . . perade undervlsnmgen l fraII)

hör

har

på träningsläger. Men det sät-

mvåvalet

som

s rlerna

ger Magnus Kull.

sjuan och åttan och d t är de ' j L ers orn I l l t. f'1.mTIVt f" t'd" E-t

faror

landskampen spelas

själva kunna söka sig ,söderut

ter de knappa ekonomiska re

tvingar högstadieelever

För

'åtminstone,

' Ia in. nas. Man Ia IIar på I gam gro dda spår. Ar efter å1'.

närvarande 'pågår fak

man jämför nivågrupperad un dervisning och s.k. differentie

rad undervisning inom klassens ram, dvs'. icke-nivågrupperad undervisning. Det skall bli in tressant att framöver ta 'del. av försöksresultatet. ,

-Arets transfersmarknad var

oväntat l1vl,ig. Båda FM-serie. KUfen

och

HANS WIKMAN

laget

oerhört

Atminstone på , pappret. Se dan återstår förstås att göra

' I a g av alla flyttfågtar.

'ett

, ' Det är i ' och för sig ,inget större fel på värvningar' men på en sektor är uleåborgsfot bollen

definitivt

'inne' på fel

spår.. Det kan' inte vara nyttigt

att som Pertti Alaja - OTP , målvakt

bo" i

Helsingfors

och spela i Uleåbor'g.

ger dock i lä för andra Uleå· borgslaget - OPS. ' Som knep en hel rad lands

Iags'mässlga Man får

annat exempel är Esa ,Bor och jobbar t

Och kvistar opp en gång' I må

naden för träning - visser)j gen I tl'e-fyr

dagar.

Men resten av tiden tränar .ro

, han på 'ege

hand och med ett

division II-gäng. Långa vägar från det egna laget. Helt

logiskt

rappOl'terades

han vara långt ifrån sitt rätta jag

under' landslagslägret

J;>ortugaI.

GENERATIONS- ' VÄXLiNG

•

De österbottniska klubbarna VPS

och

KPV s8:tsar på' de

gamla vanUga rävarna - och plockar In ,unga lovande gos sar ur egna led. VPS genom- , växling - som dock Inte be höver bli smärtsam efter' fjol.

årets kloka matchning av ung

tuppal'l1a från Eel:o Tuhkanens '

"Timppa" 'Nevanper'ä överlå· ter målet åt Peter Lindholm.

gossar. allt

finger

höja ett för

var

nämnda

Peter CordwelJ' s kloka spel är överflyttat

till

England

Markku Myötänen tar kanske

OPS - ett 'så namnsta'rkt gar \

verkar

nen

stark.t.

OTP karpade åt sig en hel deJ ' "lp förstärkningar, Men båda lig

, ningens

Akt Lahti·

rii Puotiniemi och

sida.

LIVLJGM'ARKN

nykomlingarna

tiskt på finskt håll försök där

herrar som Eero Rissanen, E Heiskanen, Seppo Pyykkö, Soi

går j år en slags generations

- t' att det ror Jag Personl'Igen , är initIativförmågan som ak.

•

fÖl

gen I vaddshistorien,

gå till, Uleåborg? OtI;oligt är

vecklas. Och

FM-me.daljerna

det absolut ,Inte. Med \ sådana

ovillkorligen förlängas om fln

Men han säger också att ni

I samproduktion med Svt'riges den finländska och sv nska skär ad o har radions underlläJmmgs gården med och utan mu ik: De R program samtalar också om ;'tillhud" och redaktion bandat ett

ordentliga matcher.

'Iändsk fotboll 'skall kunna ut·

grupperade undervisningen sä

xel Sjöblom framför sin syn på

fortu

säsongen. Spelsäsongen måste

mässig beredskap för ett ome delbart ändrande av den nivå-

Lasse Mårtenson ol h' Karl

FÖrst

Men matcher behövs tidigt p.11

inte' ens ännu 'är färdigt

nomisk, pedagogisk eller läro

fors,

Med

Innan

- Just nu finns ingen eko

En timme i skärgården

Finland.'

, red n i början av aprlI, lån t

utprövat.

n" Vi fi\.r hö

nordliga

Första

dessutom ännu är så nytt att

sjunga om skärgår

har åkt 'södern mellan

samt senare ett dito i

nomföra?

ra ': Varför ändra på ett någor

Skall första g

Kuopio, och spelar i Uleåborg,

'ett tvåveckors lägel' i, Italien·

utan rllvå

grupper. 'Men' gar det att ge

långt som

skap,

Ett

SöDERUT

och

räcka hur

hcI:'lt, Till och med till mäster"

Heiskanen.

skytteltrafik

na kan göras tiUräckligt små,

"lunda fungerande system som

de kan

Viiket nu är fallet,

Landslagsgossarna

förslagsvis 12 elever. max, kla

2hö"er inte vandra hem till .

Flera sådana, tack.

behov, och vi kunde äildr: hålla

'rar högstadiet sig

kupolhallen.Som är

så stor att den tillåter ordent

takten. Jag tror att om klasser

gruppen.

finns ordimt

liga s ndplaner samt -' fram för allt

alla, var och en fick hjälp efter

de fyra I

maj;

'.,E tt lysande undantag ,utgör

klarade oss bra utan nivåer,sä

en av

måna

•

-Karleby, där de

ger 'Anne. ,Läraren hann med

HögdahI"

5-c-ti

någon

november till

till exempel.

- Vi söm var nio stycken

* Frej

träningsläger

stans söderut. I en

utan gruppering,

det

M an borde egentligen lägga

sig på

Små klasser

förrän seriepremiären

om ens då.

undervisningen

språk kan man nu dela årskur sparprogramgisslade elever och minsta motståndets lag och är ,resultat av bristande mogenhet serna efter begåvning eller lärare utbrister). skolframgång om man så vill. Nar jag berättar om planer och bristande förmåga att se

pp och spelarna

frugan eller morsan som levande sandhopar.

fermen, också finns elevrepre de av en s.k. differentierings- Frej och Stig. Får man inte de sentanter. Å andra sidan kan kommission för mellanstadiere la klassen i nivåer, blir det till ske man vågar efterlysa större formen har Kull den uppfatt nackdel för båda begåvnings intresse bland eleverna på me1 ningen att nivåerna skall bort ' grupperna, säger de. lanstadienivå atLfölja med ut_o så småningom. - Är det så säkert, funderår

vecklingen opinion.

hans fallna mantel.

Arl Sor isto flyttar hem, till

Karleby, om hans platl; krigar många. Det kan .bli en infernaliskt , \

spännande FM-serie I år.

"",TER GRANSTRöM

öSTERBOTTNISKA

14 t

Torsdagen den "I, april - 19"1"1

POSTEN.

teaterrufan '1,ARMLÅNNINGAR

Fredrik August Dahlgren, be höver ingen närmare presenta tion.

"Ett

sorglustigt

tal-,

Sunds ut på Åland har efter en tjugoårs paus tagit upp den igen - torkat ,dammet av de

vind.

som

stått

1977

OTKPblTOEIlI1CbMO, ,t II HJl fl H.'I. l fl.

spelas I samma dekor. En ram

man· borgar för stort teater nde, göd' smak, och Xäl

enkelt bort det - kanske 'blir

derstöder

analyserad. och välavvägd tea

man ,generad av att frarnstä1Ja

ter.

ett äkta känsloenga emang på

som stöder handlingen· och un stämningarna

olika scenerna. I årets ensem

länningarna,

DEN

Sunds uf hör till de mindre föreningarna .att

kUMa

på' Åland.

spela

man fuskar helt

scenen.

ble finns det medverkande, som var med redan då.

STöRSTA

respekten

förtjänar det enkla äkta allvar

'1ärmlännin

ut I Sunds

'garna har 99 procent av med

uf:s

version

teater, 6 dansar folkdanser, en

sin rörande enkelhet och sitt

niken. Paul Lindman har stått

ensembler har man en tendens

•

gavs

som

smutsiga

fram

folkhumorn

ackompanjemang

är

Etent, klart och vackert.

på

,dansglada gårdsfolket

alla

rollfigurer

FöR SUNDS UF har

Värm

Ryska cyklar: damcyklar 125,-

• Dessutom barncyk'ar i olika storlekar frän Ungern, Polen, Tjeckoslovakien.

SERVICE ,- BYTE - RESERVDELAR - TILLBEHÖR,

MATTSSON -

- cykelspecialisten -

frlinärkssamlarför

lands

Filatelistförbund

r.f.

Var 15. 3. pä ett tillfälle

med

- nejden skall starta. Rikligt in-,' tresse visade det sig förekom

Man

, ivat i t.ex, ett ma t frågan. Pr bankskyltfönster

eller' ett af

färsskyltfönster kan man na turligtvis' anordna

utställ

ning av sina egna fiIatelis!is ka rariteter om man har Ud , och 'Intresse. Har själv någon

ställning - och som dessutom

på 1950-talet., Två tyskspråki

. gång gjort det och trevli t-var

lyckades!

ga böCke,r:, E A Hellman och

det att montera upp samlingen

El A Hellman-:-Aaro Laitinen'

Die: Figurenstempel ,Finnlands har utgetts.

o smak -

för

mar

på skivor. ' -

med, ovalerna

och' '

stortandade, 1875-års 'lejontyp" 882-års�, 1885-Ars osv förekom 'mer f s-.k. nyt ck vilka är

omakulerade och är betydligt

billigare än de verkliga, origt. nabnärkena. Dessa nytryck är

officiellt

godkända

men den

öinvigde

utgåvor,

filatelisten

bör vara på. sin vakt om han kompletterar

förstå, att

sin sam . l

det, är

nytryck och

inte

g och

frågan pm originalex

emplar. ,

- Till

världspostföreningens

högsäte io Geneve, Schweiz sän

des alltid ett provexemplar av

Vasafrimärkena

bilden

visar den högsta och dYraste valören, 5 mark -, utkom som , . ' en DÖdupplaga 1917 I Finiand och

användes

in på år

ända

1918. A v dessa.frimärken d t synnerligen mycket

exemIllar.

Bilden

finns

prov.

visar

ett nytt frimärke förrän det utgavS'. Dessa är inte officiella utgåvor enär det kunde hända att. märket verkligen ändrades

- Jag undrar trots allt om

ung

Alla våra äldre frimärken"

börJande

ändamålet.

någon

ening på det .lokala 'planet vil

vi!nts' såpass sent som ännu In

reservera en fredagskväll

barncyklar

unga och gamla frän Närpes

rekommer och en del har an

'dans men i så fall borde man,

247,-,

inte delta i en officiell utställ

frimärkssamlarförening

pa 400 olika figurstämplar fÖ-,

kunna tänka sig en upgdoms

INHEMSKA CYKLAR: HELKAMA dam-, herr· o. bärncyk. lar KULKURI 10-v. o. S-v. KAUNO· 'TAR 5·v.

ungdomsför

filatelister höll på att gå sam

har försökt spå-ra upp vilken

i Kristinestads högstadiums sista klass, skulle eventuellt

även

deras

man ,I och med att en ny lokal

ort som"' använt figurstänlpeln.

Sixten B e'r g, 15 år och elev

KOMBI,

gars och

Yttermark där Närpesnejdens

nå och hur mycket

:; f

börjar nu vara i lager Svenska cyklar: CRESCENt HERMES Norska cyklar: damcykl'ar mk 410,....,..:. växelcyklar i lager

öppen för alla Finlands Fila

ken i sill tur underlyder Fin

bevis för hur långt man kan

-:-: Av ekonom ska Skäl har EfterSom dem finsk pråki . , . . VI' l alla fall beställt fmska or ' <>kten ga bef'olknmgen ha"r, l tr..,. .. .. " kestrar oftare, VI'lka over lag ar ' ' ra tvungen att anlita ett namn utgor en ganSka stor procent, 200--300 k . mar , . blll19are n kunnigt band, För att täcka ut- så får' vi också räkna med kon' , s enska. M n an lD te annat gifterna skulle det sedan behö kurrens" från de finskspråkiga forundra s1g over denna prlS oremngarna_ L'lkaså uppstår vas memot , - personerj och f'" . , 300 d "' JU knappastf" .0skillna, a å det' det har vår hlla · l ar ' d et probl em så sna'rt VI" an ' l't lo al 1hte rum ' . rg er någon skillna d 1' mUSIc" för, säger Folke. en helt svensk eller finsk orkes . k° mpe ten en men a IS n ' ,FoJoke .har också sina speciel - ' ter, då' ju båda språkgrupperna .' svensk och en flnsk orkester . . . . . . . . la åSIkter ,ifråga om den nuva l VlSS mån har sm sarskllda funderar Folke.

fri

mål för ivrig forskning.

I n g r t.d

ARETS CYK:EL.,.'ODELLER

makulera

der de senaste åren varit före

j. det här fa!let eri teaterföre

att

ning - ett kraftprov och ett

ur huse" för en gemensam sak;

för

länningarna varit en stor sats

ästadkomma då alla går "man

Tävlingen är

ning om man inte är medlem

man kan

Igenkän

-77" o

'sekel och användes ,på mindre orter,' .vilka inte' hade normal

'aktuellt

har han 'sminkat. /

"Tavastex

ningsemblemet:

eningars medlemmar. Man kan

Frimärks-

är-hans, kläderna har han sig

frimärksutställning. Bilden vi sar

1800-talet och början av detta

Hela föreställningen _bär. prä

- Cijtt:, rfset've,a: l'aclrcsse.

telistförbunds medlemsförenIn

på hela kort eller brev har' un

i åländSK tappning.

t.o.m.

- tillhör underteck

Dessa stämplar och speciellt

.gel av Paul Lindman. Dekoren nerat,

figur

avbildade

kallas

-(?7

Cl)lop01la iJ.1R- aiJpcca.

märkena.

lat fram en ältta värmländsk stämning

eller

Figurstäp1.p

datum

nerna. ,Paul Lindman har trol

Korkstämplar

Osoiltcen lmoU.

poststämpel med ortnamn och

svängde' om engolvet scen så

Sunds

lama var vanliga I slutet av

något

knakade och förhöjde festsce

BORDE

ad1·eSSC1I.

lat med

sällsynt. Här gjorde man det.

Det

.' VI

fUr

nads samlingar.

semble som sjunger rent !-Itan

(folkdanslaget)

rande dåliga lönsamheten.

Sida

stämpel som kortet är stämp

ljusglada, breda färger. En en

st ra allvar; I många amatör

.....

stämplar

plats för på scenen, lyste den

utanför kyrkan var gripande I

är speJman och två sitöter tek

känsloskala

kare

Värmlänningarna. Bl.a. scenen

lemmarna ställt upp. 18 spelar

Som kontrast till den mör

som rollfigurerna vågar spela

För

allvar som t.ex. finns I Värm

ningarna: Namnet Paul Lind

PO' I L .R T. I POS;!

att glida över den underton av

som regissör för båda uppsätt

-sparad på

Föreställningen

CARTE POSTALE:' FJ!\LA DL.

i ålands · tappning

sång och dansspel".

'koren

UN i ON POSTALE ttNIVERSELlE.

Vär'!l'änningarnn

längre

bort

ifrån

skulle hitta hit, då ju ungdoms

danser i Korsbäck precis inte

både

utseende och färg,

varför man med vfss försiktig het bör reagera om man blir' bjuden dylika- "provexemplar".

'hör till det vanliga.

Sixten, som själv är idiotts

intresserad och bl. a, aktiv skid

löpare, är förhoppningsfull' vad

blandfran erlng

gäller idrotten. i byn. - Föreningens

beslut

att

åter .sätta den förfallna sport planen i skick var utan tvivel ett förnuftigt tilltag.

, N.

!l1ed

10 pen-'

'nis Vasafrimärke och ordina o 12-13 11 1977 anordnas

Tavastehus en ri

______

rie Saarismärke, Sällsynt!

omfattande

____________

Torbjörn

M J

Malmberg

________________

n den 7 april

-- 1977

öSTERBOTTNISKA

Pidro

STEN konstatera att Kronoby, Sock lial i KO,rsnäs den 20 mars' me lot, Björköby och Norra Vall dan Kronoby och Socklot blev

EFTER ÅRETS andra' semif - grund komIiler tt mötas i fina klara först· i söndags. och Norra Yal Semifinalema brukar aI1tid som hölls senaste len. Björkö? . ågot un söndag i Nykarleby, kunde man grund kvalifIcerade SIg till fl- bli iånga och tunga.

nal i pidro

dantag från den regeln gjordes inte heller detta år, utan det

Å k(er)för b ud?

drog långt in på kvällen innan man med hundra procentig' sä kerhet kunde' säga vem som skulle gå- vidare till finalen.

Fem lag deltog i vardera se mifinalen, vilket är li ka många som senaste år. Spelet, .löpte

·uPptäckt '

* Zotch, populär österbott orkester,

nisk

placerade sig

sjua på poptidningen Suosik

fe vid läsar-:toppIista kis bruariom.röstningen. På mars listan hamnade orkestern på sextonde plats. Upptäckt hål ler tummarna för Zotcharna.

* ABBA skall bli film. Det

är frågan om en dokumentär-' film och premijir blir det i september. Framgångsrika

Country

Express öv rväger att vallfär

da till oountrymusik6ns Mec

-- Nashville. Så fort man

klarat· av problemet med re

sek2.,ssan. bär det av.

hennes

insatser

Nygård som

inträffade.

pel håUå om varandra..

sa litet mera av god sportman

Vissa spelare kunde ändå vi

Om i nio_månader får vi i födslo statistiken utläsa vilken ef fekten har varit.

nased och inte hänga upp sig

på varje detalj som inträffar under spelets gång.

Den hela förbundet omfattan

* Enligt en svensk under

sökning

kostar

de pidro'hImeringen har under

tonåring

året samlat sammanlagt .53 lag.

15 och 17 år 13.572 kronor per år.

mellan

Det är ännu oklart när finaien

kommer att spelas och var den

* SöU får 1.000 maTI;; från Vasa

läns

spelas.

konstkommission

'kurs och smalfil

* lIarpo, svensk

------

framgångar - på

Atjärna

den

tionella marknaden, har åter

Posten

vapenväg

österbottnisk ungdomstidning Jakobstad, Finlam; Medlem av tidning:fmas förbund

* Det är i ne med skräcldil

Tidningen utkommer varje torsdag

branschen är en ny version av

gamla hederliga" King Kong.

Filmen visar tecken på att bli

en kassasucce av stora mått.

Stjärna i filmen, är en kolossal

* VART t g vägen. vägen? Vi "ker på en åker! Så skaldade nA· gon. Kanske det är därför trafiilmärke1 på bilden, förbjuden körriktning, pll!ecrats u1 mitt på å!.ern._ , ELLER I<.ANSKE en väg döljer sig lindar 4rivoma. Vem vet. I alla faU syns Ingen sådan ännu, men det som göms J snö, kommer sker jus1 nu. det är just ,vad so upp I tö.

Redaktör

och ansvarig utgivarE. PER ERIC ANDERSON Reda' ktion Jakobsgatan l'3 Jakobstad, tel. 967/. 3555 1 Postadress PB 27 68601J-akobstad

-------------------------------------

Trafikskola HALDIN& ROSE

Ny kurs börjar varje måndag Id. 17.00 Kanalesplanaden 23 tel. 12145

i sko)18 h T.raTfUk T O M A Ny' kurs börjar, varje

onsdag kl. 17.00

Choraeusgatan 7

tel. 11 251

@,"

PRYLBöR&EN

Redaktör I Vasa S-E. Glader Handelsesplanaden ,lO D

BASFöRSTARKARE, SOLEC, 60 W med 2 st. 30 cm HöG-

tel. 961/13522

REDAKTIONSRADlllT

Alf Snellman, or-df<rrande Rex, Margareta Smeds. BIrgitta , Snickars, Philip mil

Leif

lund.

TALARE, säljes som Qbehöv .250 mark . lig. Pris: 1 961 21 2 2 0 _ /____4 _. ______

T:: el.

PRENUMERATIONSPRIS 1977

vi . ummer

Helt är . Halvt år S kandina '

L E o

Östprhottniska

interna

. TRAFIKSKOLORNA I JAKOBSTAD Ny kurs börjar yarje torsdag l. 17.00 Kanalespl. 8 tel. 13 003

Hå,ka

festival.

- jätteapa.

O STADS JAKB

"..

för/anordnande av smaHilms

mer just nu. Det senaste inom

för

som

tag för ett par misstag

är en lagändring.

teater

O A BILSKL

fråga om med undan-,

aldrig

I . m.ycket tid över att till exell1-!

tit i fängelse för

henne lycka till i fortsättnin

------------

* Elstrejken för il1te enbart förtret m.ed. sig. Man får

ran. Orsaken till frigivningen

sekreterare. Upptäckt önskar gen.

båda ' semifinalerna och något 'större "bråk" blev det

fint i

, t friheten efter att ha sut fåt

v8Gkoas IIOS$ går. till Britta

1'1. 1'0. 25,

. . . . . . . . . . . . • . . .

Lösn

.' .

. .

', '_

... ou

• • '0

-.50

• • • • • • • •• •

ANNONSMOTTAGNING tel.

'C;öU:,s kansli, Vasa '961/13 512 och 15 372

OP :s ANNONSTJANST

JT-expeditlon, JakobstaB. 967113555 Jakobsgatan 13, Annonse bt)r inlämnas senast ' mändag kl. 16. Annonschef: Karl-Gustav OUn

tel.

OCH

KASSA

BOKFöRING

Jakobsgatan 13. Jakobstad tel. 967113556 A.NNONSPRIS

P L U T T E ,N

ter

l texten Efter .tex Bestämd

'. .

... . . . . . .

1,90

. . . . . . . • • . • . . .

-.20. per,

FARGANNONS

t,70

Minlmistol'lek :200 mm, ttIl .•30 ,spmrn och färg. l gg spr is Föreningsspa teD ' pe rad 50 p. ' ansva österbot!l'iska Poster rar 'Inle rör ev. skada som till· fogat'- annoD.§ör på grund av fel , annonser som .tnrtngts som på grund av post elle för.senlng inte införts I begärt

r .n m . u

mer

Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebol ag, Jakobstad,

urn

. Ö <;; 'f F, R fl O '1' T N I

- -

K i\

" 0__ 0

l' oCS T

o___

---:. _____ .;...:. _ .

Torsda.gen den 7 april

•

01-01

ReV)7p! crlliär

,, o

BOlörkmano

Q!';rg, V:va cl'l

Mellersta - Kyrkslätts

spel för folket, om folket, al' t'ullsatt

*Dcn InJ jade : stodde

andeo tågsceoen. Fr.v,

Lotta

Björkma n,

Guy

HeJlström och" Fredrik Tberman.

slätt-revy

sig

Det

på

egentliga

Xyrka,rbetet

en positiv

Maj o

Frertnka '\Vickman

utöver

vanliga

kurskväJlarna.

Nu, när Kälaschet visats for

PU-jI Öl'og

kraftigaste -

Gretel Hemnell ned,..med

bJik, kan man utan överdrift säga I "städgumm a ",

däro

hon

.sin

städad!'

' i' kA M a o, IOc!{3 fram "de!rla"

goda

,slu'ivare-

f;'ägar

sig säkert. efter en

får

Förutom

i framt .den utvi!'R

har ' Kli.

premiären

lru:chet sp lats den 19 mars kommer ah ges den 10 april Lju ngheda

samt

Övidsborg

och på 11 april- på

den

Evitskog. B

BO;'A Nu löser vi ett priskryss igen. J pris utlottas

30, 20

och

mark. Sänd in lösningen senast måndagen den 18 april till Namn: Österhottniska Posten, PB 27, 68601 Jakohstad. Märk kUl"ertet o " Adress: Priskryss !

....

.. -

. .

,- ..

MAn ly kad

premiär, om . det skall bli tradition r slill!;?t t en revy av det o hä Ky.rkslätt, men hur det bli r med med

P'RISKRYSS o

Oc'ltera

skådespelare och bland

de n sitke n_

Öivind Ny"M . annen från° norr" av o i' " ,. ov o ig f b' r qVlst, S9 .z- t ör ha gett " : · Pe publiken något att tänka på: r-

applådåskorna

man

klar ku de

erfarenhet

;o.tf det både bland skrivarna f;lnllB

lyckades man

II t

försöka

FjIör ItskiJ Konttinen- Ole Thomas

talanger hos de'omedverkanäp

sep t mber, dä den MB1'-la;t ma lyckats över förvän:ano .bMe i O h. utanf r K rkslät .. _ amatorteaterkursen äter svar'at som Vlla-Brttt Bos rom Av skrivarna bor n.amnasF'red. igen ostartade, Unde r hösten var för regin o<;h för ö vrigt hå llit i o a Therman, som gjort flere av ' il< e varna, en grupp amatörförf tta . , inom MBl, också hyste samma man ibland färdig att ge upp hela tr äda...-na o har gjort ett synl}e lige n i sångerna och sketcherna Tonen ' v r' genomgäende Kålaschet bmkar . Dettao g av upphov til l en tanken °på -en revy;- men som tur go tt ärbe te mect amatörerna, Utan d ' var- fortsa,ttes arbetet, för -att ef- att.föninga o någon framstår u tl'ln snäll, och för det mesta handlade gemensam dlskusslon me - teater · t . tensl'f'leras . 'D e s j s- t ' 1 Johan Malmb eeg som en det om sak ero me d anknytmn!! ° Vlve tl')1 I tet In er ärssk'f - amatörerna och skriv.arna på mom k.yrkslätt. Problem 'av rent allta .veckorna före-o premiären .har a\ de bärande l!:rafterna L)ungheda senaste år I maj, man hållit några extra övningar amatörteatergruppen . lman natur berördes också, bLa beslöts att man gemensamt

Hellst,:öm.

Karlstedt.

och

Weurl"lnder

g0da

Tanken på att spela revy-teater

Där

Guy

Hindr'en.

despelarna

ba,r funnits inom ungdomsförenln-

och

Fo rs

Märta och BÖl'je

Britt

Kevin, Anna-Leena'

som

törerna,

Blmlle

i L{) ta

t\m'i-npff.

När revyn var

LJung

ljudliga bifall åt teaterama

·Eva

Fredrikssono

beda gav premiärkvällen sitt

gen sedan flere år tillbaka, AV en bänd else visade det sig att skri-

nämcts

OJ'berg,,,:Anna Thermap. .

folket som man kaUade det. absolut

för

ett

följande'o pero\loner

"in im ner. Fiide

ungdomsförening premiär på sitt' "Kyrkslätt-Kålasch". Ett

Ett

Förutom' de som, redan

,medvprkade - , Kålaschet:

FREDAGEN den 18 mars

bade

s:varade

tjänstfullt så t, för musiken.

i Kyt l slätt o

l\.lUllCk

197'7

.. -,