Österbottniska Posten (ÖP) nr. 14 1979 by Österbottniska Posten

öste bottn iska

osten Öslf'rhollnisk

unlldomSlidnin~

Torsdagen den 5 april 1979

80 p - U

REX I~ÄMNAR SöV I HOST o

DET BLIR AKTUELLT för SöU att se sig om efter

en ny ordförande till nä..'ita verksamhetsår. Leif Rex har fått anställning på Sfps centralkansIi i Helsingfors, och han bedömer det som omöjligt att framdeles sköta ord förandeskapet inom SöU. Leif kan tänka sig att kvarstå som ordförande till årets slut, med en viss nedtrappning av uppgifterna.. - Jobbet i Helsingfors medför en arbetsbörda som inte i längden kan kombi neras med en effektiv sköt sel av SÖU:s verksamhet, säger Leif Rex. Men med

hänsyn till att SÖU är in ne i en övergångstid med nyanställningar och annat, så är jag beredd att fort sätta den här verksam hetsperioden till slut. Det arrangemanget för utsätter att andTa förtro endemän tar över en del uppgifter, att man gör upp en kkn arbetsfördelning. Det finns kunniga förtroendemän inom SÖU som kan träda till. Leifs nya jobb i Helsing fors är en Sfp-tjänst med anknytning tiJl Svensk Presstjänst. Han kommer . att fungera som informa tionssekreterare, och en huvuduppgift blir att be vaka bur svenska ärenden behandlas i ministerier och ämbetsverk.

Leif Rex.

Leif tillträdde sin nya tjänst redan i måndags .

Drömdans för musiker

o HUR SER DIN drÖIDdans ut? Den frågan ställde öP till fyra aktiva. dansmusiker. De fyra är Rolf Nordman. Rolf Kuula, Sven Norrgård och Johan Hedman, och de har syn punkter som kan vara värda att ta fasta på just nu då dis!<ovågen hotar de vanliga dan.. serna allt mera. - Se sid. 8-9!

Varför inga

.poptidningar

på svenslia? o

POPTIDNINGARNA är populära. österbottniska t~n åringar läser både finska och engelska tidningar, men det finns inga rena poptidningar på svenska. -- - Se sid. 12-13!

I(RIN OLIT~l~R

I SI{OLREVY

ATT JOBBA IHOP en s kolrevy bör vara lämpligt mr elever i högstadiet. Elevt'rna och Iä.rarna vid Borgarega tans skola i Vasa har gjort en revy som premiärvisades i förra veckan. Arbetet har svetsat samman gruppt>n, och deras revy är roande. PA BILDEN sjunger Christina Svens, Marina Hägen och Ragna Weegar om sina blommiga blå krinoliner. I bak.. grunden drömmer Herbert om dem, Albert och Herbert är nämligen två figurer i spexet. - Se sid. 5!

I{ASSABRIST D KASSABRIST är "årens pjäs inom Karlcby uf:s ama törteatergäng. Pjä.sen hade premiär i lördags. Vilhelm Mo berg gjorde med Kassabrist en fin satir på trettiotalets elwnomiska krascher, men innehållet är också aktuellt i dng då vi har svål·t att inte leva över tillgångarna. - Se sid. 5!

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 5 apnl 1979

I(onstruktionsfel i Lovisa?

öP Någon styr diskovärlden I 5 april ]

1979

• Det har förekommit allvarli ga konstruktionsfel l kylkret sama vid kärnkraftverket i Lo visa, hävdar Herbert Blomqvist I Abo Studentblad. Blomqvist ta lar om "bildning av ångblåsor så att cirkulationen inte funge rade".

- och någon tjänar pengar

* Det har sitt intresse att föl ja med hur diskom"" * Ser man det på ett annat sätt, kan man säga .att

siken breder ut sig inom tonårskulturen. Hur dis det är någon som tjänar på att utvecklingen går i kodansen ersätter en dans till levande musik. Man en viss riktning. Det finns krafter som styr smaken, krafter som hjälper oss att "tröttna". talar redan om en kris i Sverige. Hur som hel..,t är diskotrenden något man bör Vad är det som gör diskovärlden så attraktiv! . tillåla sig en öppen diskussion, om. Det kan inte . Någon svarar att diskokulturen bara är en anpass vara bara positivt au man tar ännu ett steg mot en ning till ungdomarnas egna krav. Man har tröttnat "datorisering" av nö jcslivet ungdomskulturen, på "det gamla" och vill ha något nytt. . om man vill använda det uttrycket.

Orättvist eller Inte, man kom mer att tänka på den där gas bläsan som hindrar kylvattnet att cirkulera I katastrofantägg ningen I. Harrisburg . ..

ska genast säg as, att man naturligtvis inte har nå gon orsak att måla fan på väggen. I ÖSterbotten släpar vi - tack och lov ändå efter något jämfört med Sve rige. Vi har också en tradi tionsom omgärdar lördags kvällens orkesterdans, och det är knappast troligt att den vanliga dansen någonsin raderas ut helt av "mysiga dliskolokaler" eller turnerande "diskomaskiner". Men utvecklingstendenserna märks otvivelaktigt även hos oss.

* Någon styr skepept ..• Det nämndes att någon tjä nar på utvecklingen. Man be höver inte bläddra länge i · en p optidn in g eller lyssna på mu sikprogram i radion, förrän man hittar styrmännen bak-

l debatt

om diskovärlden. Det handlar Redaktionen har kommit naturligtvis inte om några fram till att "vi unga" är små, lokala dansarrangö '·er. mest intresserade av att läsa Det handlar om hela popvärl sångtexter på engelska och den och den mode- och pryl studera de kommersiella si dorna i bladet. filosofi som omger den. De som styr diskoskeppet, Man avslutar käckt så här: "J oten HAPPY NEW YEAR ger till exempel ut special tidningar. Vissa blad blygs 1979 and see YOU later." inte det minsta för att visa Genom att beställa Disco vad man är ute efter. Det 45 för 40 mark (12 nummer) gäller exempelvis Disco 45, en kan man också bli medlem skrift på engelska med ett i något som kallas Disco FAN finskspråkigt tillägg wm kal Club. Det är alltså inte bara las Discolite. idolerna som består sig med Det finska materia.let Fan-klubb numera, disko nummer 2/1979, upptas till världen som sådan organise stor d-el aven annons om rar sina fans! olika diskoprylar med bild på Travolta eller någon annan Något att diskutera I diskohöjdare. I en text från Det känns som en befrielse redaktionen får man veta. att Discolite och Disco 45 riktar att läsa Suosikki. när man sig till "discojengiläiset och har tagit sig igenom Disco ni som annars bara följer 45. Det säger något om sti len. med er tid".

Ändå är ju Suosikki bara en annan form av samma sak. Också där, liksom i fråga om popprogrammen i radio och teve, blir det säljarens mark nad som bestämmer. Som ex

empel på Suooikkis bidrag till diskoglittret kan man nämna, att tidningen numera kör med skild topp lista för d'iskoplat tOT. Den är till på köpet häm tad från USA och England! Allt det här är bara exem pel och små droppar i ett stort hav. De ger bara en vink om vad man borde dis kutera. Något som egentligen är ett långt viktigare problem än "dansdemokrati" och and ra interna frågOO' på dansplat Sen. Det är inte någon tillfällig het eller en naturligt anpass ning till "våra krav", om vi plötsligt en dag finner oss tillbringa hela lördagkvällen

Imatran Volma skulle kanske berätta lite mer för oss om de där ängblåsorna I Lovisa. Det Intresserar fler än experterna.

En möjlig omöjlighet

• Harrisburg I Pennsylvania mäste gå till historien som stäl

let där det hände något som ald

rig kan här.da. Där en kärn

kraftsolycka höll på att bli en kärnkraftskatastrof. Sånt är omöjligt enligt ex pertkalkylerna. Riskerna beräk nas ,I miljondelar.

Med sannolikhetsdecimaler är d·et tyvärr pä det sättet att de ser bättre ut på papperet än i verkligheten. Allra helst som experterna runt om I världen är osäkra på var man ska sätta det där decimalkommat.

._ - - - - - -

stående på ett trångt dans golv, ·med diskodunk i öronen och omgivna av videobilder på musiker som aldrig har satt sin fot i landet.

LPdar!lkribent:

BERTEL NYGARD

.1·11II111II1JI1I1JI111I1I1I1l1l11l1l1l1l11ll1l11l1l111l1l1111111l11l1111111111111l111l11l1111I1I1I1I1I11I11111111111111111111nIll1111111111111111111111111111111111111111111111111111111IHI111111111l111111111I111IIII1111111111111111I1nIl1l1111111111111111111111111111111I1111111111111I111111111111111111111I111111l11lllllllllnllllllJlll111111111II1111111111111111l1111111111111f11111I11111111111111111111111111111111/

J}ansbandskrisen allt allvarligare o Publiken sviker ungdoms dansen. Arrangörer tvingas slå igen lokalerna. Orkestrarna blir utan johb. Många går omkull. Dansbandskrisen är jUS>t nu all varligare än någonsin. Det gäller inte ÖSlterbotten, det är en beskrivning av situa tionen i Sverige. Aitonbladet berättar under stor rubrik om "danskris-en".

för dansbandens stora shower. Men det är inte bara dans banden som har svårt att an passa sig. Bert Karlsson skju ter även in sig på radio/TV :s ansvar. - Discon är · stor just nu. Tacka för det sån otrolig matchning den får i de olika programmen. Skivspegeln Lex. är ju ett discoprog-ram för he la slanten. Men om Wizex säl jer 100 000 nya plattor obser veras det aldrig av radion. Där är det förrest en utländska in tressen som dominerar till 99 procent.

Kristina Skarin-Lundström, "Disco-vågen sveper fram arrangör i Luleå, säger att nedgången kom i höstas: över landet Ungdomen sviker de stora Plötsligt sjönk siffrorna till danslokalerna. Väljer att gå 200. Men vi skulle ju fortfa på de betydligt mysrgare dis rande betala 6.000--7.000 kro koteken. nor för orkestrarna. Plus so Svensktoppsbanden har Inte ciala avgifter, resor, vaktmä.s kunnat förnya sig. Skapa en tarlöner, annonskostnader osv. egen personlig stil. Alla knyc Sammanlagt ungefär 12.00{) ker låtar från varandra." kronor. - Nu orkar vi Inte ta flera Dansbanden myglar med förluster. Vi kör disco, moget gagerna, och Sveriges radio samt försöker hyra ut lokalen kör · fram diskomusiken, säger till idrottsklubbar. Bert Karlsson i Skara: Berndt Lindwall, Skellefteå, - Det hariu blivit rena in håller med och kritisera dans flationen. Banden må.ste gå ner banden : I gager. Folk har in gen lust att För nåt år sen drog t.ex. betala 10.000-15.000 kronor Wizex kanske 1.0{)0 personer. I

dag kommer 400-500. Men det

är bara 20--30 par på dansgol vet. Till vissa låtar dansar

praktiskt taget Ingen! Vad det 'b eror på? Ja.

banden har misslyckats att hitta en egen stil. Här kom D Alko vill begränsa utskänk mer man i stället draga nde ningen av mellanÖl men bibe med mer och mer folk. dyrare utrustningar. Sen stoppar man hålla alkoholprocenten i ölet. bara i ploppen. tutar och kör. Hufvudstadsbladet (Lars Rönn) tycker att det är ett riktigt re Branschen är skakad . sonemang.

Angelägen sanering

Arrangörer som tidigare dan~ sade fyra gånger I veckan, vå gar nu bara ta en ungdoms dans. Var fjortonde dag! Detta betyder att orkestrar som tidigare varit bokade fle ra år i förväg nu har svårt att hitta jobb eller får betyd ligt färre spelningar. Många band som har skul der på instrumenten och bus sarna klarar Inte avbetalnin garna. • - De engelska skivbolagen vågar inte ta nAgra som helst risker i dagens läge. De tyr sig bara till den så kallade kommersieIia musiken och så dana nam~ som säljer redan på förhand. Krisen Inom nä r:ngslivet skakar om musik

industrin. Dave Taylor, "engelsk-finsk" musiker i Suosikki

"Tanken är sund. Det råder Ingen tvekan om att öl I dag säljs och förtärs på ställen som inte fyller de krav man kan ställa. Utskänkning av öl i omedelbar anslutning till ex empelvis bensinstationer är di rekt förkastligt. Likaså finns det ölbarer som Inte fyller alla krav som kan ställas på ett näringsställe och vilka bliVit tillhA.lI för allsköns klientel som I berusat tillstånd är stö rande för omgivningen. ölets centrala roll l detta umgänges llv kan Inte förringas. En sa nering här är ytterst angelä gen. Det är skäl att framhålla att i det förslag som nu lagts fram Ingår överlag Inga be gränsningar utöver nämnda slag. Mellanöl kommer sålunda att fortsättningsvis säljas fritt i livsmedelsbutiker som hittills. Det är bra."

Svårt att se

under stövlarna D Att förstå och känna beroT

på om vi kan leva oss in i en annan människas situation. sä ger Landsbygdens Folk i en ledare om Förintelsen. "Så länge vi talar om lidan de, död. förintelse, hunger osv. l miljontal eller massmängd är det fråga om matematik eller statistik som vi betraktar på avstånd. ställer på distans. Det mänskliga lidande' upp fattas Inte kollektivt utan med känslan gäUer enskilda Indivi der. Männirkans förmåga att förstå och känna beror sålunda på hennes förutsättningar att leva sig in I en annan männi skas situation. Mänsklig grym het uppfattas däremot även som en massföreteelse. Det är också mÖjligt att med masspåverkan driva män niskors handlande i en be stämd riktning om m an kan personifiera vars och ens län g tan. behov, · fåfänga m m. och utmåla detta som mÖjligt. le galt eller t .o.m. eftersträvans värt. Man kan få massorna att marschera mot sOluPp,[!ång-en med hiä ln av den rätta melo din. men det är svårt att få df'm att se det som blir under stövlarna."

IIIUIIUWIIIIWIIIIIWIIIIIIIIIIWIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIWIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII1I1111111111I1"llllllllllllllU"IIIIIIIiI"lIIm:"IIII1III'"IIiIllIIlIlIllIlIlIllIl1I1I1I1"I1I1""a"llllllii ""111"""11111"11111111111111"111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111IlIIIIII1I11I1I11ltIllIll111111IU1111111111111111111111111111111111I11I1I1111111U1111l1l1ll1l1lIlllllllllilll1l11lIlIlI

Torsdagen den 5 april 1979

öSTERBOTTNISKA

•

PO~TEN

må~te

val-na I{arleby uf har inte Ö~terbottp,ns älvar österbottens vattendrag har Inder århundradenas lopp varit utsatta för mångahanda ändrande mg-epp. Utmed älvbankarna har bildats varierande och h!lrmonlshoppas att du betalar din med ka KUlturlandska p med t>osättninlemsavgift. 5 mk är ändA Inte sA ' gar och odlingar En del av vatmycket Uessutom är v1 glada tendragen har ockSå bevarats I över att fil. nya aIl8.~kten m~d OCh , sitt naturliga tillstAnd vatten-, alla intresserade haJsas hjartllgt dragen har utnyttjats mångsi. välkomna. Kom med och se hur dlgt: för transport och kommu-I roligt det är. Vi syns? nikation. för fiske. som kraftkälla . för rekreation. Man har kämpat Paula

dålig information! Kära Ulrika. KUF har inte alls dällg Info. När du stoppade in din lapp I lAdan I Jungsborg såg du säkert att där fanns en lapp där det stod när kören etc. övade Om du skulle vara Intresserad. verkligen Intresserad skullE' du ha skrivit upp det. Visst är KUF :en glad över att få bidrag och jag

Det ar bara sl{ont aU ha stora byxor! I

Fär jag kommentera Gustav att ha stora jeans. gärna lite lösa Dah.lviks insändare I ÖP 29. 3. i baken . En jacka med text pA lite. Det var om dagens osunda I ryggen hör också till. Pojka rna klädmode. ja. har till och med putsat upp gam Nu är det faktiskt inne att ha la "spIttare" och sätter brylcheme stora byxor. Redan senaste vär i håret Och så säger en soc.dem . började alla modemedvetna ung. f visserligen I Sverige) att Tra domar klä sig i gubbyxor Visser' I' voltas filmer borde förbjudas . !igen var flickorna lite röre, men ~ngdOmen ta~. ska da. va r orsaken pojkarna var inte långt efter. Så snarare tvartom . år har Vi inte frusit. Nu behöver ingen bekym r a Sig Hur ser det ut i är dA? Det är om tajta jeans. Vi har själva kom i.nte många pappor som har kommit fram till att det är skönt att mit undan en 'granskning av kläd . h i stora byxor som Inte spänner skapet. Pil. jakt efter stora skjor- både här och där.

tor. slipsar och rosetter har vi Men man är som man är och satt u.pp . OCh, ner på allting. 50-1 har rätt att klä sig som m a.n vill talet är IDne. Det beror till stor Slip on Grease!' del pil. Grease. Nu är det tufft Ulrika

sla f!.rll ta n

ito.orsholm utan u-~f'kreterare Barbro Enholm slutar :>om ungdomssekreterare I Kors holm Hon ö vergår till ett jobb på Vasabladet. Hon övergår till ett jobb på Vas abladet. Tjänsten som ungdomssekre terare I Korsholm är led igan slagen och ansökningstiden ut går rien 12 april.

mot översvämningar, där dessa har upplevts som hot mot lord bruket. Men man har ändå Inte utnyttjat vattendragen utöver de möjligheter som naturen erbjudit. På sista tiden har skyddet mot översvämninga:r genom omfattan de vattenreglering enl1gt teknl Kens utvecklmg fått en avgjort n} karaktär. Det är tnte längre tekniska. utan närmast ekonomis. ka 'lrsaker. som utgör hinder för planernas förverkligande. Hela

vatteIl8ystem. ända ned till m!ns ta bäck. berör~ av planerna: man ändrar vattendragens flöden. man bygger konstgjorda sjöar. man bygger avsatser I forsarna. man flyttar flodbä ddarna. Planerarna och byggarna har som mäl en fullständig terrasse ring av älvarna och möjligast hög grad av reglering De skeden. som redan delvis hunn it förverk ligas. förorsakar nya prOb!E'm, som man blir tvungen att lösa Enligt Finlar.ds Naturskydds Läste ni i öP :s senaste num- , gubbyxor och tweed kavaj. Men förbund bör ut gångspunkterna och mer om klädmodet. (nte vet jag dagens mode behöver Inte bli prinCiperna för planeringen och om det var meningen att fä dyrt: sök upp farfars väst, låna utbyggnaden av våra vattendrag Igång en debatt men lag nappade pappas skjorta och slips. kontroll E'ras på riksnivå H1trvid piL Man kan JU nästan klä S!g I bör man ta t beakta ndE' värnanDet har varit modernt ~ed det av den må ngSidiga användhur som helst t dag Det finns snäva jeans und st t d M en er sena e I en ningen av vattendragen och de mänga stilar att välja på men nu är det ju SäckIga jeans krav . som naturv ä rden ställer En nog spökar ju 50-talet mest. holk· som gäller Och modeslavar behå ärmsklänningar. gu mmltossor. ver v1 inte vara. alla har rätt att offentlig diskussion om planE'rna och deras följder bör försiggå på stuprörsjeans. läderrockar osv. klä sig pil. sitt eget sätt Inte lokal nivå och I ett såd a nt s kpde, Jag tycker att da gens mode behöyer man skaffa sig kläder att det ännu finns möjligheter att borde uppskattas frånsett att det från en boutiques för att vara avgörande påverka bE'gIuten . Man är dyrt. Klännin gar och kjOlar modem. kan inte lämna de österoottniska har ju blivit populära Igen t glada Nej, Inser ni Inte att dagens . älvarnas öde I händerna på byrå färger. Färgerna som gäller nu är mode är både praktiskt, snyggt krater och en Inskränkt Intresse. ju främst rött. klarblått. gult och och går lätt att byta stU tufft sfäl. svart. Fliekor skall ha breda svar-och romantiskt. Det behöver inte RESOLUTION. godkänd vid 1'1n ta bälten för att markera mld- kosta en förmögenhet, gamla klä- lands Naturskyddsförbunds vär jan. der blir som nya. möte , Tavastehus 24.-25. 3. Man kan klä sig tufft också , "Ej modeslav" 1979

Pral{tisl{t och snyggt att l{lä sig i gammalt

"']I1IJDDODDDDDDDODDDDDDDDODDDDODODOODOOODIlODDDDODDDODDDDODDDlJDDDDDDODDDODO:::JOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO

I~ a

• Brita Hi}gnäs-Sahlgren finlandssvensk från den ös terbottniska slätten, Alands hav och Tölö torg - har bytt bostad 21 gånger. bo plats 13 gånger, yrkesområ de 5 gånger, politisk stånd punkt 3 gånger. bil 1 gång och cykel 1 gång. Hon meddelar oss nyhe ten i Vasabladet och säger,

~o 0,

Q Ö BD 0

§ U

8 8 O

8 O 8 O

da Gama seglade förbi på mitt skrivbord. Jag ser nomadtälten resa

sig. Jag ser de ständ!gt nya jaktmarkerna, de ständigt nya boplatserna. Jag ser hur

vi lägger mil bakom oss

och samlas vid lägerelden om kvällarna för att dansa

cowboypolka och tala om nästa dags landvinningar.

ögat där pannan skrivmaskinen.

träffade

Restrött sitter jag på

min nötta pinnstol och tän ker på hur tungt det är aU

"röra sig till kropp, själ och ande". Jag upptäcker att jag är "på samma plats" .

och jag märker att jag "all

Jag stirrar ini min nuvel att hon inte ha. velat ,ota

J ag .tå, i fören pä min

sig. Hon har inte isolerat sig. Hon har inte varit lika dum som ålänningarna och österbottningarna.

upptäckarbåt och räknar horisontlinjer. Jag lägger till vid ständigt jungfruligare hamnar. Jag dricker kokosmjölk och dansar hula-hula.

Rotade människor hämmar all utveckling, säg-er Brita H-S. Risken för navelstirreri blir större om man livet ut bor på samma p lats och alltid talar samma språk... • - Vi ska röra på oss båd.e till kropp, själ och and e, säg e r Brita H-S, och det fläkta r till som om Vasco

I sl l l . , . 1 I R

g II IUI

II 1111

Rötter är till för att ryckas upp, tänker jag på väg upp mot en pa lmkrona. Då plötsligt halkar jag. och det svartnar för ögonen . • Ovan som jag är att klättra i palmer, h a r ja g ramlat på huvudet i o a sen . J a g har en bula ovanfö r

tid ta'" ,.mma ,p,åk". Jag sitter och stirrar in min navel. • Och ändå är jag inte så m eket sämre på att byta än Brita H-S. Jag har o ckså skiftat bostad ett tju .g Ot a l g a nger B o pl a ts hariag ändrat uppemot dussinet gär g er. Yrkeso mråde vet jag inte. och poli t is k st Anrtpu n kt ar en defi nitionssak . Bil ha r jag in t E' bytt för stås, o <,h cyk e l nö j e r jag m ig med att lAna. Me n jag har fö r v i" so rört p å mi g. O c h nu ha ll er jag på a tt i.c; n l ~ r:'l mig.

•

-HUR ÄR LÄ(,E.T f A Jag stlrrar i naveln, och roten sitter pälad vid den bottniska plätten. hårt som en h ')g-spånning sstolpe. Jag måste vara en dum österbottning. • Brita H-S har inte pålat ner ;Hg . Hon byter i ;;tä l' et. Tflnken snudclar \Tid Kolumbus 'inte han ;;om for fe l vä g till Indien ut a n mm gflml a bi o logilära re . H a n som var sil noga med r o t. s tam och bla d. - Ko m ihå g att ta med

HE M

~ §

SOPORN A ~ §§å

roten, sa Kolumbus. när vi skulle pressa växter Roter. är viktig . d e n hjälper er a tt analysera! Det stämde ju inte om lllan körde med Floran ; fär g. Så det hände att man t o g tili saxen I stället för att bii ka i iorden. Kolumhus suckade uppgivet. Kä nner du inte r oten . känner du inte h e ller väx· ten! sa han nch ri s tade en bock i kanten. B!<;RTEL NYGA~tD

JUUULJUUUUUUUUUULlL...JUULlLJUU:...JUUUUUULaw l_,,_~ ...."_.i~L ....J L.J UL..i UULlUUUUUUUUul...JWUUUUULoJUl...JUUUUUUUULUllI

El O O

Bo O D O :J [] ~

...J

3 3 :::J 5 1

1f'1f']ODOOODODODLJOODOOD

öSTERBOTTNISKA POSTEN

T~rsda.gen

den 5 apriJ

1979

YKARLEBY

• LÖRD. 7. 4. kl. 20-01 • ÅTER EN SUPERFESTLIG LÖRDAGSKVÄLL NU MED EN ÅtÄNDSK TOPPORKESTER.

FULL STIIM PÅ

BLACK DISCO

Wt® ®~® W

VESTER HAR LOVAT ATT HA SINA SKIVOR MED TILL FÖRSÄljNING. NU HAR DU ETT UTMÄRKT TIllFÄllE ATT KÖPA VESTERS lP

• ÅLDERSGRÄNS I STORA SALEN 15 år • INTRÄDE 15, • NÄSTA HELG GAMMALDANS MED LEFFES.

TOP.PMUSIK . FÄRSKA PLATTOR

NUFS

BUSSAR: Haldins bussar från Jakobstad kl. 19.40. Från Karleby kl. 19.00 via Krono by, Edsevö. Från Esse kl. 19.00 via lappfors-Purmo- Forsby-Bennäs-Kovjok i. Från Oravais kl. 19.00 via Jeppo.

LöRDAG 7. 4. kl. 20-01 Du hänger väl med på en DANSAFTON med

TEAMET

* Fullständig dansdemokrati: * 15 års åldersgräns!

Välkomna! !

BUSSAR: fr. nedre torget kl. 20 .10, 20.40, 21.10 och 22.10.

- Obs! Tag sista tillfället i akt. Vi firar

i KARNEVALSTI,l i

SÄ SONGAV SLUT NI NG

Lörd. 7. 4. kl. 20-02

Vasa

* MASSOR

OBS! Förlängd tid 20-02

lax

under paus

"FEELING"

Drop-In,

Havras,

Lennl

Äldersgr. 15

GAMMALDAP4S i LEPPLAX LÖRD. 7. 4. kl. 20.00--01.00

L,EFFE'S SVARAR FöR MUSIKEN Arr.: IFK LEPPLAX .

FRED. 6 april kl. 20.00

CLEOPATRA

via

.ÄNTLIGEN ! !!

TONÅRSD'A NS I PURMOGÅRDEN

GRATIS BUSS: Sjönejdens J:stad 1900, Bennäs 19.15, Edsevö 19.20, KäIlby 19.25, Y-Esse 19:30, ö-Esse 19.40, Lappfors 19.50, Lillby 20.05.

19.00

näs, Töjby, Taklax, Korsnäs. Molpe.

EXOM

STOR

Disco-Magic

kl.

Back. Näsby 19.00 via Norr

MED BALLONGER OCH SERPENTINER + DANSDEMOKRAll

"FEELING"

busst.

Sundom, Solf Centralbutik, Ma_

Garanterad trivsel med CLEOPATRA

BUSSAR:

Inbjudna gäster från:

NYA MUSIC MAN MODELLER

VöRA NEDERVEI'IL

KRONOBY

MALAX

Motsvarande siffra för är 1977 kor omkom 14 bilförare och -pas var 32. Enligt förhandsuppgifter sagerare, 14 fotgängare och 1 utgör antalet trafIkoffer under cyklist. , februari månad åren 1976--1978 Antalet trafikdödade uppgick in Enligt de prelimInära uppgifter i medeltal 39. om åldersgruppen 15-64 år till Trafikskyddet el'hållit av polis .-:--v dödsoffren .I februari var 19 21, Inom äIdersgruppen 65 är eller myndigheterna omkom 30 perso man och 11 kvinnor. . . I äldre till 6 och' inom gruppen un ner l februari månads vägtrafik. I februari månads trafilwlyc- der 15 år till 2. ,

Ii"'ebruaritrafiken tog 30 dödsoffer

MUSIC MAN

U...... ,

EHekter pli 65, 100 och 130 W Inbyggd phaser eller distortion Flera nya' koppllngsmölllgheter för bandning, mixning etc. Modeller för gitarr, bas, elplano, dragspel, steelgltarr m.m.

II~UW. Sandögatan 13, Vasa

.VI

tel. 961·110159

Torsdagen den

5 aprnl_~9~79~____________________~Ö_S~T~E~R~B~O~T_T~N_I_S~K~A__P~O_S~T_E_ _N____________________________________________~ ...

IR€ bra

inslag i skolarbetet

EFTER ATT HA ( lPPLE Vl' premiären på "Revy-Dax'~ på Borgaregatans skola är det bara aU konstatera - re- vyproduktion måste vara et t berikande inslag i undervis.. ningen av högstadieelever. Man börjar fundera över varför inte skapande verksamhet få r större plats på siwIschemat. Säg ett skolämne som sn'tsar samman elE'ver och lärare, som får elever att arbeta må Iinrildat och i samspel, som t..ex. sl<apande aven revy eller nagot liknande underhåll ningsprogram.

* Upprörda Gunnar kassörer upptäcker att gått på en nJt, aktörerna är fr.v. Kristina Forsman. A /Idets Fredriksson och Lasse And erson. de

Holmqvist, Bir

gitta Hasse.I,

kassan spelas av Gunnar Fors man (en som klarar högsvens kan helt tiI! belåtenhet), An ders Fredriksson, Kristina Holmqvist och Birgitta Hass('l. De söker hjälp hos den räd dande ängeln, direktör Gyl hämmande. Men umgängesfor- lin.g, som spelas av Gigli Nymen mellan kassörer, direktö- lund, och som inte har så vita rer och liknande är formellt vingar sist och slutligen. övri mycket: korrekt i pjäsen. Där- ga roller spelas av Gunnel Kyl för passar det sig kanske inte kis, Marie Kankkunen och Joa att de skulle tala dialekt. Men kim Laxåback. spelet skulle säkert vinna på I D Hela ~?elet går hYf~~t, uto~ att dialekten användes mera. att det: sakert skulle lopa ledi gare om aktörerna inte måste D Visst är kontorsvaktmästa använda ett "främmande" ren Andersson (Clas Laxå språk. För regin . står Helge back) och hans Augusta (Mar Lassenius och för dekoren len Skog). härliga typer i sina Christer Lågland. roller, och visst är rollerna Efter premiären aV'tackades tacksamma. Men fråga~ är om Lassenius för sina insatser för det inte är just det att de är amatörteatern i nejden av KUF de enda som använder dialek -t en, som gör att de bäst går och kulturnämnden i Karleby.

Kassabrist i I{arlehy

för halvfylld salong

D KARLEBY UF premlarvi sade Vilhelm I\lobergs lust spel Kassabrist i lördags för knappt en halvfylld salong. Det var synd, för föreställ ningen är sevärd. I\len det tycks vara svårt att · få ut karlebyborna på. riktiga pjä ser: revyerna drar 20 full satta hus, men en pjäs är det lamt intresse för. Samti digt spelar Teater-Ja«ob i .,Jakobsta.d ell annan _Moberg pjäs för fullsatta bus. Kassabrist är ju känd. Den är en av Mobergs tidiga pjä ser, skriven som en satir över 30-talets Keugerskandal. Men satiren över konsumtions hys terin som tvingar folk att leva ö\"er sina tillgångar är ju i h~ grad aktuell ännu i dag. .. ... . KUFDe~. ar Jamt ett dus.:m ... amatorer som ~ger~ l p.Jasen. Efter alla uppsattmngar l Ka:, leby på "ren karlebysvensk känns högsvenskan något främmande å scen. För en del p av aktörerna verkar högsyens kan också både främmande och

Drygt 50 av eleverna vid Bor-I Annars lad'e man mest mär garegatans skola medverkar på ke till danserna. De har kom Scenen i Revy-Dax. Andra är ponerats av eleverna själva. engagerade i arbetet för att få Samtliga danser i Revy-Dax det hela att fungera. Det är var verkligt njutbara. Stilrikti ett jätteprogram på ungefär ga dräkter i några av danser tre timmar som eleverna na höjde ytterligare det fina plus några lärare - presterar. intrycket. ME'(} småsyskons och utomstå Att plocka ut enskilda num endes mått mätt är program mel' och medverkande ur den met för långt. Men självklart jättekavaJkad rullande fram inte för elever och föräldrar- på scenen är omöjligt att g-ö de orkar nog. ra. En stor del av sketcherna Det var så många som och sångerna var förstås låna vilIe vara med och när vi ville de, men det förekom också en att alla skulle få göra nå.gon del specialskrivet. ting blev det så här långt, sä Det hela var i alla fall väl~ ger eldsjälen balmm produktio övat och flöt bra. Bara det en nen, Bo Broström, timlärare jättebedrift av de som skall vid skolan. hålla i trådarna. Entusiasmen - F"6r eleverna är det vik och spelglädjen hos de medver~ tigt att också lärarna medver kande är för övrigt så dom i.. kar, säger skolans rektor Hel nerande att eventuella brister mer Celvm. helt suddas ut. '. Det ena av lärarprogram men, Albert och Herbert med Tänk vilket trevligt minne Bo Broström och Ralf Dahlin. från skoltiden för alla som var var för övrigt ett verkligt bra med. inslag också med uf-revymått mätt. SVEN-ERIK GLADER

hem hos publiken. Och det be P-E ANDERSON ror inte på att någon skulle skratta åt dialekten som så dan: den är så vanlig på kar lebyscen, att ingen fäster sig ·d d M d speciellt VI enna. en e agerar mera ohämmat, mera naturligt, än med en högsvens ~UBBSVERKSAMHETEN ka: som inte sitter riktigt bra. är en tämligen ny företeelse I ös D ~ Andersson ar kasso terbotten.. men det är Sflmtidigt I ren l lD1portb.o~aget som får en verksamhetsfonn som är på en extra reVlSlOn. Han har kommande . Intresset för bIograf trassel med sin fästmö Ulrika film håller igen på att stiga efter Laxåback som är alltför' "dyr en tid då TV:n utkonkurrerat en i drift". Andra som har brist i stor del av biograferna. Filmldub-' bar finns bl.a. I Vasa, I Närpes och I Malax. En del ungdomsför eningar har egna biografer som . t.ex. Korsnäs och en del. som ! t.ex. Oravats, har börjat fundera Albert och Herbert, Bo Brostr på att starta en biograf. förevisa·r Herbert en antik sprak Svenska österbottens ungdoms förbun-d ordnar ett filmsemina rlum I Korsnäs uf-Iokal på lör dag. På seminariet har deltagar na möjlighet _a tt titta på film. diskutera film och höra på åsikter DE VÄRLDSBERÖMDA om film. Lä.nskonstnär ChristIan FYRA PERSONER söker den AMERIKANSKA Olson deltar I seminariet. Dess lediga instruktörstjänsten på utom har seminariet en föreläsare SÖU. De är Bror Jakobsson, från Helsingfors. Kurt Björk, som Karleby, som blir maskiningen BILHÖGTALARNA kommer från Nordiskt Forum, NU HOS OSS Filmklubben Valhalla. Han skall I närmast berätta om de små fIlm dagen. Alla intresserade är väl Vasa Piano importörerna. komna. Anmlilan kan göras till Sel!1inarlet börjar klockan nio teatersekreterare Helena UddHovsöttsespl. 20 tel. 961 · 116899 på morgonen med filmförevisning StAhl på SÖU: s kansli, tel. och pågår till mitten av eftermid 1l 35 72,

Filmseminarium ,I(orsnäs

....

NYKARLEBY tel. 20046

FREDAG GAMMALDANS till toppenpopulära

* Ranwna * ~ ~\{1 -fe *

~".--

J;r

""/1("'1("'1( GRATIS BUSS (Haldins) från J: stads busstatlon kl. 21.00 via Nykarleby bussta tion. Retur kl. 01.00. Lördag Privatbeställt VALKOMMEN!

Fyra söker

lDstruktörstjänst

JENSEN

961-1

ön. och Rall Dahlln, roar. Här stötting som han kommit överjör i vår, Per Holmström, mc dikalvaktmästare i Vasa, Yvon ne Hendriksson, idrottsinstruk tör som jobbar på Roparnäs sjukhus i Vasa och en person som vill vara anonym. Styrelsen utser ny instruk tör vid sitt möte i samband med ordförandekonferensen Övennalax, Solhem i morgon kväll. Den som tidigare skött tjänsten, Rolf Storgård, sluta de på SöU i förra veckan, för att bli idrottsinstruktör i Ma.. lax.

öSTERBOTTNISKA POSTEN

.......

Frågetävlingen:

• e7fAttu.'

Torsdagen den .ep

rtwm en .......

'2. Ya .n ....

och Töjby till final MOLPE UF (över 20) sam-I fullpoängare och låg sedan på lade mest poäng vid den samma poäng som Molpe ännu tredje semifinalen i SöU:<; på den sjunde frågan. Petalax frågetävling. överlag blev hade tagit ledningen, följt av poängen rätt låga. Molpe fick Töjby. ihop 18 poäng och segrade Den åttonde frågan, om mil före Peta.lax (under 20) på jQrörel.sen, gav Molpe full pott, 16 poäng och Töjby (över medan de andra misslyckades. 20) på samma. resultat. . Molpe gick till ledningen och Länskonstnärerna, ministeri- behöll den till slutet. Petalax erna och studdeförbunden var och TöjbY stannade bara 1.5 tydligen de värsta stötestenar- poäng efter Molpe, medan Da. Samtliga lag noterade en Skaftung kom av sig på slutet. eller flera nollor på dessa, de Molpes äldre lag, Petalax tre första fråg orna. Skaftung yngre lag och Töjby ä ldre lag (över 20) inledde dock med en går således vidare till finalen.

1. I Vasa län finns tre läns-I a) .Vilket ministerium underkonstnärer, som var och en relyder sjöfart och båttrafik ? en konstgren. b) Vilket ministerium sköter Presenterar LänskoIJStnärerna represente. våra politiska val? rar film och foto, konsthant verk och litteratur. Vilka är c) Till vilket ministerium hör de tre länskonstnärerna. Kopp frågor om statliga bostadsla ihop rätt person med rätt lån? konstgren. a) Film och foto (placerings 3. På finlandssvenskt håll ort i Vasa) finns tre bildningsförbund som . sysslar med kurs- och studie b) Konsthantverk (placenn.gs verksamhet. Två av de tre ort Karleby) I bildningsförbunden har en klar c) Litteratur (placeringsort anknytning till två politiska Kauhava) partier (socialdemokraterna o. folkdemokraterna). 2. En närmare titt på våra ministerier visar att de är rik a) b) c) Vad heter de tre bild tiga mångsysslare. ningsförbunden? .- - - -

Kalkning ger fördelar

- Vi har sur jord. Därför är växturvalet. som vi

krävande sorter. som ger högre avkastning. Då måste man kalka, anser Osterås. - Har man en dolomitkalkfabrik i närheten. så inverkar qet på möjligheten att använda kalk. anser Osterås vidare.

DoIomitkalkfabriken iSikais

h!~!!!.~!!!k'!~ P~O!~!!!iOgeO"

gång. Med hjälp av högt automatiserad .teknik producerar fabriken ca. 1000 ton dolomitkalk per dygn_ Sålunda är tillgången på kalk nu tryggad inom fabrikens verkningsområde. Även priset på kalken kommer att sjunka i någon mån, beroende på de lägre transportkostnaderna

dolomitka.lk. Den enskilda odlaren hardock även mOjhghet att med eget fordon ha l11 ta kalk. I detta fall skall odlaren ~vtala på forhand med detaljhandlaren om avhamtnmgen. Fabriken har inte någon förpacknings avdelning. sålunda säljes kalken i lösvikt.

- _o

-I och med kalkningen får vi en förbättrad

rotutveckling hos växterna. Den stimulerar näringsupptagningen. Och så får vi högre gödseleffekt. - Kalkningen försämrar visserligen växternas möjlighet att uppta koppar. bor och mangan. Men det gäller att komplettera dessa vid gödslingen. - Kalkning lönar sig, ullder alla omständig heter. betonar Henry Osterås. Det tar jag uPpt.! i diskussionerna med jordbrukarna. ":

4. Turistsäsongen närmar sig och resebyråernas diskar svämmar över med resebroschyrer av olika slag. Placera följande ställen i rätt stad. a) Golden Gate bron b) Wall Street c) Triumpbågen d) Downing Street 10 e) Akropolis I f) Reperbahn

J. Islam eller Mohammeds läI ra

liknar- kristendomen i det

Iavseendet att den har endast en gud.

a) Vad heter mohammedaner nas gud? b) Till åtskillnad från Islam har Indiens dominerande re ligion flera gudar. Vad he ter den trosriktn.ing som omkring 85 procent av in dierna bekänner sig till? c) T den romersk-katols1{'l tron finns ett s.k. antal dödss yn der. Hur många är dessa dödssynder?

7. President Jimmy Carter föreslås få N obels fredspris. Om de senaste utdelningarna av fredspriset har det stått liv liv debatt - d~ blir det troli gen också om Carter får det. l fjol delades priset mellan två omtvistade politiker. Ar 1975 fick också två omtvistaQe po lttiker priset. Vilka är dessa fyra pol·i tiker?

kan odla begränsat. Vi har inga valmöjligheter, utan vi måste ha växter som går i sur jord. Om vi skall öka produktiviteten I jordbruket. så förutsätter det att vi skall kunna odla mera

- För att konstatera behovet av kalkning utförs markkartering. Ur resultatet får vi fram pH-talet och kalktillståndet. - 25-30% av arealen här är kartlagd. Men i samband med jordbruksplaneringen kommer kartläggl'1i.ngen att öka med stormsteg, berättar Osterås. All vår rådgivning baserar vi på markkartering.

6. Att Helsingfors är Fin lands största stad (enligt invå narantal) vet alla. Den 1 ja num 1978 fanns det i Hel singfors 488268 mantaIRSkriv na personer. Ett par s .k. nya städer är på stark frammarsch och slåss om placeringarna närmast huvudstaden. Räkna upp de sex städer som befnlk ning!;mässigt ligger närmast ef ter Helsingfors. (En halv p0 äng för varje rätt.)

betonar Henry Österås

Markkartering anger kalkbehovet

en· .... dat

Frågorna

MolP'1!~ Petalax

Distriktsagrolog Henry Österås vid Öster bottens Svenska Lantbrukssältskap. Hans arbetsfält omfattar Korsnäs,. Närpes och Kristinestad i svenska Syd-Os.~erbotten. - Odlingsmarkerna här i Syd-Osterbotten består av gammalt sjöbotten, som vanligen är alunhaltig lerjord. Och kemiskt är den mycket sur. pH;:värdet är ungefär 5-5.6 konstaterar Henry Osterås. - Vi vill få pH-värdet upp till 6-6,5. Då har vi det på en hygglig nivå Sättet att förbättra värdet är kalkning. - Det förutsätter på :tkrarna här 10-15 ton kalk per hektar under tio års tid. Om vi inte vidtar åtgärder, sjunker pH-värdet och marken försuras. - Jag har räknat ut att cirka 30% går åt tin att håUa tillståndet oförändrat. dvs till underhålls kalkning. Och resten går åt till att höja pH värdet och utbytbara kalkningstillståndet i jorden.

5 april 1979

.p~~!!k\ ,

8. Det är först under 1970 talet som den s .k. miljörörel sen verkligen Ivckats engagpra. i samhället. Miljörörelsen har dock ano-r från tidigt 60-tal och då bör man främst nämna boken "Tyst vår", som var den första som väckte. a) Vad heter författaren boken Tyst vår?

till

b) Miljörörelsen i Finland fick impulser från Sverige. Det är särskilt ett namn som i Sverige nämns när man ta lar om miljörörelsen och ekologi. Vad heter denna svensk som var med och startade debatten? c) På finlandssvenskt håll ver kar en speciell organisation för miljöfrågor, Natur och Miljövård. Organisationens nuvarande ordförande är öS terbottning. Vad heter han? 9. Den brittiska regeringen fick misstroendevotum i under huset med knappast minsta möjliga marginal 311 mot 310.

.. Dolomitkalkfabriken. 29810 Siikais. tel. 939-523611

a) Vad heter ledaren för den

ÖSTF.RBOTTNISKA

Torsda·g en den 5 april 1979

POSTI<:N

rp~·~t·;;;·a;;:fö;;ru~g-;;ytt·-iö·;;jk········j

I a tt få ut finlandssvensk musik • D DET AR SY ÅRT att Id tag på finlandssvensk musik pa nli. ka håll i Svenskfinlmul. Ef!erfrågan är för liten för aU de ~tora skivbolagen skall ha nå~ot störr~ intresse av alt aktivt sälja / Enlandssve:'1ska skivor. Därför är det vanli(!l atl den grupp, or· k'!ster ell.>r det spelman-slag som gjort en skiva mer e!ler mind. re själt'a s/~öter försäl;nin(ren. Del betYMr också att de som finns på å'mat håll har svårt att få tat( på d"Jn musiken.

Ab finlandssvensk musik ska\) vara ett självbärande företag. Men det står nära Svensk...'l. kutturfond.en som medverkat till att företaget kommit till. Ab Finlandssvens·k mus:k iITUn :lades för ett år sedan, m edan själva postorderförsäljningen kom igång först i år. Företaget skall också producera skivor.

c) Vad hette den ledare för labour som var före den som nu fick misstroendevotum?

Svaren på sid. 15.

Nya

Yama ha den hOftigo5te p4"Offsgitoaen i dog'

<;ar som yRes musiker ve~lden avet' byt upp dIg.

Vi har en försöksperiod nu fram till hösten. säger Bir ger Martas. Som det ser ut ' just nu bör vi kunna fortsät ta. Det är ju hösten som är den bästa skivförsäljningssti den, men den efterfrågan som funnits hittills, tyder på att verksamheten bör gå ihop. Verksamheten skall vara eko nomiskt självbärande, även om !llan .också betraktar det som . en viss kulturinsats det man . gÖT'. Den katalog som gjorts har distribuerats på olika sätt, men Bicger Martas medger att katalogen är al-ltfÖT' litet spridd ännu. Den är inte heller helt Ikomplett. I fråga om populär-

I .

ALLT INOM M USIKBRANSCHEN INSTRUMENT FÖRSTÄRKARE SKIVOR

~~~~~~E~lÄGG_

KG>olesplonoden 181JokobstodlAlllllllllll

tel. 147fJ1

[J NU fiNNS det dock mö;li!~hctpr att få det mesta som ut- t

kommit på fi~landssvcnskt håll f!f'nom det nya postorder/ön! Fir"n.",1ss1,ensk musik. D~n /ör.'lf n katalollen inne/'ål ler ett 6()··nl skit'or från olika hi;rn at' ,-år, {!e(mrrdif:k l sr,IY'!_ rade S"ens!ifidrmd. Erfarenheter/la hil' :ll... är ;jn'rl(l!! pnsiti"(f, Sä~('r BiN("r M~rtns på för'n~el. V;ssf>rli~en är del inte hop ..,n. song mf,d tt'-i..,kö" ;Wlff nu. men bpställr:i",,'nr dr~")nr.... i " ;mr/n, ta~c! A h

- Men vi blir ingen SItorpro ducent, säger Birger Martas. Utgivningstakten blir kanske en skiva i året. Hittills har man gett ut en s'dva, Ami Aspelunds Fågel Blå. Men den huvudsakliga uop giften är att förmedla finlandssvensk musik till konsu menterna. Företa~et distribue rar all musik som gjorts i Sven s kfinlaoo , både populär musik , folkmusik. s eriöst, andHg musik osv., och detta obe roende av viika skivbolag som producerat skivorna. Företaget är inte bundet till något spe cie llt bolag.

All försäljning sker per post order.

labourregering som fick m isstroondevotum ? b) Vad heter det konservativa oppositionspartiets ledare?

10. De mest publikknipande inslagen i k.onståkning är de olika hoppen. Sex olika hopp räknas till de vanligaste när det gäller konståkning. Vad heter dessa sex olika hopp?

HJttiDs verkar det som om vi skulle fylla ett stort behov, säger Birger MIlJ'tas.

musik är katalogen rätt kom- Det verkar doe.k som om pIett, men för den .seriösa mu- man ofta beställer felre skivor sikens del är .det genast svå- på samma gäng, säger Martas. rare. BestäHningar på över 120 mk - Tills nästa upplaga måst-e levererar vi portofritt. Där vi överväga att göra en skild slipper kunden avgiften på åtkatalog med seriös musik, så· ta mark. ger Marlas. Det finns Så oerEn av idernamed det nya hört mycket finlandssvenskt f"Ore'taget är att vi på olika inom den sektorn. Tänk bara håll i Svensk.finland skall få på att Sibelius var finlands- del av varandras mus.ik. Det svensk. . . tycker Martas fungerat bra Priset pä skivor och kasset· hittills: nyländsk spelmansmuter är något lägre än i aifä- sik har gått bra f Öst.erbotten. rerna. Men å andra sidan kom- Korsholmsgillet har gått bra mer postavgifterna till på be- i östra Nyland osv. ställningar av enstaka skivor. - Vi har en uppgift att fyJDärför blir det något dyrare la, menar Birger Martas. De att beställa bara en skiva. ~tablerad:e skivbolagen' kunde - - -.....-

till.

P-E

ANDF~ON

-------~---

®~~~~®@~~~®~~ ~~@®@~~.

Mug~~~AR . AJI~ I Bigi~Vesa

~ ~ ~

NÄRPES· tel. 962-42064

~ '@P

DANSORKESTERN

I' :

I ~ I

KARLEBY. Tel. 968/14126 eller 16506

naturligtvis ha jobbat bätt re för den finlandssvenska musi ken, men de tycks inte ha !n' tresse att satsa tillräckligt på en så liten grupp. Och för de enskilda. muslkaifärerna på små Grter är det också svfl rt att hålla ett komplett lager av finlandssvenska skivor och kassetter. ' Om en kund har Svärt att få tag på annan musik på sin ort,kan det bär företaget också förmedla utländskt och finskspråkigt. Men det är för den finlandssvenska skiv- och kassettmarknaden bomge1i finns

'~"'" '.i>

L. ' .

h...., k••II'"

. ,,~~~..-

.. I

~~-

11:~,., _

blasinstrumentens varIdsettor

..'." @

MUSIKVARUH S

-~ _

M USIK A b

Vasa · allaren 20 Ha'Jrattsespl. Te' 961·244011

Ö~TERROTTSISHA

POSTEN

Tnrsdagen

den

a:lril

1979

FYRA SPELMÄNS DRÖMDANS

Rolf Nordman:

• HUR KAN öP ta upp an g.e lägna frågor för orkestrar na till diskussion, frågade jag av Rolf Nordman när vi bör jade planera ett musiknum mer. Efter litet funderande for mulerade vi tillsammans ett par frå.gestäIlningar som vi tyckte lät intressanta. VI skulle fråga några aktiva or kestennedlemmar:

Satsa på trivsel')

dansande publik!

JAG SKULLE gå in för att ordna en dans där publi ken verkligen dansar - och genast från början av kvällen. - Det betyder att jag borde få något äJdTe publik ti1l dan sen än vad som nu är genomsnittet. Aldersgränsen kunde vara 15 eller 16 år men det skulle vara kontroII så att den verkligen hålls, säger R()lf Nordma.n. Jag skulle planera för en är en daM där det verkligen dans med ca 500 personer. Det I skall aansas. borde vara en rätt rymlig lo- [ . kal för jag skulle placera bord En vanlIg ungdomsorgester, inne i danssalen och sa;tsapå , t~p Reflexbandet, skall spela att göora det mysigt och triv- i Vld dansen, men repertoaren samt kan gärna vara något bredare . och mera omväxlande än vad Redan i marknadsföringen vi nu tvingas spela. Också en borde framgå att jag vänder del gammaldanslåtar kan or mig till en något äldre publik. kestern dra under kvällen. Det räcker inte med enbart Det skall vara stenhård ord annonsering. Jag skulle sätta ning vid dansen. Det är alltför upp affischer ooh sprida flyg- många ställen som sackat ef blad. Varför inte också person- ter i det avseendet. Särskilt lig inbjudalIl.. I all reklam SkUl-1 i .SydooteTbotten. De som kom le jag lägga vikt vid aott det mer till en dans och uppför sig

• Hur skulle du arrangera din egen drömdans ., • Vild väntar sig/önskar or

Beh,övs alternativ

til,. d.i.skodanserna?

NU SLAR diskoteken ige

nom även I syel1l9ka österbot ten. Det tror åtminstone många av de mest erfarna dansarran görerna Inom SÖU. Det betyder delvis ny musik. Nya orkestrar. Nya namn och stjärnor som skall locka den stora. publ:iken.. Det betyder nya eller för nyade lokaler. Det finns redan några fungerande diskotek. Dlskovägen kan leda. WI att da.nssa.larna inreds ! d~9kotek stil. Det betyder också meraste reot.yp musik, mera kommer siell musik och mindre liv . och nyansering i musiken. Det kan .betyda att dansorkestrar na fAr mindre betydelse vid danserna och att ambulerande diskjOckeys med påkostade an läggningar tar hand om mu siken. Men det betyder också att medelåldern vid danserna yt terligare sjunker. Att ord ningsproblemen tilltar och oron vid danserna ökar.

INTE PRECIS några ljusa framtidsutsikter för arrangö rerna Inte. Ändå tror lag inte vi kan hejda den utveckling som är på gäng. Det är star ka krafter som driver utveck lingen. Några . arrangörer I svenska österbotten kan inte stoppa utvecklingens hjul eller vrida hjulen l önskade fAror. Dessutom finns det också ar_

rangörer som vinner även på den här nya disko-vågen.

D MEN DET KAN GÅ att vrida utvecklingens hjul bak åt. Det har ma.n gjort inom SÖU förr - det borde gå fort farande. Många arrangörer är också beredda att göra det. De vet vad det handlar om. Det har t.o.m. gjortB flera försök. När gammalda.nserna kom UH österbotten var det många goda krafter som medverkade. Utvecklingens hjUl vreds flera varv bakåt. Nu borde vi skapa mogen d'8.IlBer ~ da!lfler för unga vuxna.

Örkestermedlernmen Rolf Nordman berättar I en Intervju I dagens ÖP hur han skulle gå tillväga för att vrida ut vecklingen några år bakåt när det gäller ungdornsdan6er. Me toderna kan variera. Resulta tet torde ingen ha någonting emot. Men det krävs vilja. samar bete och solidaritet. En för ening eller . en ring kan inte åstadkomma mogendanser. Al la arrangörer inom SÖU borde ställa sig bakom satsningen.

D Dansverksamheten skall dis kuteraa vid SöU:s ordförande konferens i Malax I morgon fredag. Borde man inte diskutera ett handlingsprogram för skapan de av ett alternativ till disko danserna dA? SVEN-ERIK GLADER -

Rolf Nordman.

som människor har ingen an ledmång att klaga på hårda ord ningsmän. Vi som varit med en tid har noterat att om man börjar släppa efter beträffande ordningen på ett ställe börjar publiken också försvinna. Mån ga är rädda för ett ställe där det bråkas. Arrangören bör hålla

ordningsman vid scenen

- Det är fel av SöU att slå fast att ungdomsorkestern inte får spela på mogendanser, sä ger Rolf. Till exempel juldan sen i Yttermark var mycket bättre i år då där fanns dels en ungdomsorkester och dels en gammaldansorkester.

kestennedlemmarna av ar rangörerna? De här frå.gorna har jag dis kuterat med fyra medlemmar av orkestrar som är anslutna till SöU :s artlst- och musiker fönnedling. De intervjuade är • Rolf Nordman. Reflexbandet • Johan Hedman, Teamet • Rolf Kuula. Exom, och • Sven Norrgård, Svennaa trio. De två förstnämnda represen terar band som länge legat på topp i landsdelen. Kuula re presenterar en ung vasaorkes ter som nyligen etablerat sig på den österbottniska orkester toppen. Sven Norrgå.rd repre senterar gammaldansorkestrar na. SVEN-ERIK GLADER

Jag är öve:rtygad om att pu bliken vid gammaldanserna också skulle tycka om litet mo dernare musik ibland. Det kun de t.o.m. innebära en förnyelse krävs en väl planerad och mål rA av gammaldanserna och bred medveten satsning av alla ar dandet av publikunderlaget med rangörer om man skall få dem u en något yngre danspublik. lockade tillbaka till uf-dan Om frågan skulle skötas på serna. rätt sätt kunde ett införande Det första som krävs är att av ungdomsorkestrar på gam maldanserna leda till en total det erbjuds bra musik och en ~ förnyelse av dansverksamhe musik som de känner för 70-talsmusik. ten, säger Rolf. Vi kunde änt ligen få mogendanserna eller Det här säger jag inte för danser där publiken till över att vi vill in på gammaldan vägande del utgörs av unga serna, understryker Rolf. Vi mellan 18 och 25 år. är ute efter en ny danspublik

Okynnesannulleringen mås te bort. Varför dröjer en ar rangör mej en nödvändig an nullering ända till sista da gen? Därmed berövas orkes t erns mQjHf;rheter att få en ny spelning. Planeringen måste bli hlI.llbarare eller så måste vi bör ja gå in föor längre annulle ringstid. Som det nu är bör arrangö rerna börja hålla en ordnings man vid scenen hela kvällen. Det kommer gäng till danserna Det är ungdomar som kan - den publik vi hade på ung tydligen enbart är ute för

i att prov~a O'I'kestermedlem och . vill dansa. I dag finns de domsdanserna i början på 70 marna. Dessutam låter de inte på restaurangerna. · Men det talet. heller utrustningen vara i

I fred. Under pauserna är det i .' . ,Ii helt noo'Vändigt att någon vak- : . I tar utrustningen. . Scenerna är i a..llmänhet för

små för två orkestrar. tycker

Rolf Nordman. Omklädnings · utrymmena är delvis bra, del

vis saknas de nästan helt. El

uttagen för utrustningen är

vanligen ror få.

Verutileringen i danslokalerna

borde a.rrangörerna satsa mera

på. Och så bör de hålla hår

dare på rökförbudet.

Givetvis är vi glada om ar

rangören bjuder på kaffe och

tilltugg. I det avseendet ger

Rolf en ros åt Forsby.

I,som

SOl

säl Ii

te! rit ra

bel gå f k

bli sk da

Danserna

måste förnyas

I samtalet med Rolf Nord

man kommer vi in på saker

som inte direkt har att göra

med de två frågor vi skulle

d iSlku terij .

IJ h

MI at t is pu

Johan Hedmau.. .

T{)r~da·gen

den 5 april

1979

OST~RBOTTNISK~

POSTE~

Sven Norrgård:

Gammaldansarna b,o r·d,e

också börja komma i tid

o Jag skulle välja en triv

sam, medelstor, nyrenoverad lokRI med god plats för 200 -300 perS()ner som sitter kring småbord inne i danslo

kalen, säger Sven Norrgård.

lf Kuula:

storjippo lian samla

unga i landsdelen

Publiken borde komma i tid. Det är inte så roligt att först stå och spela för tomt golv i en timme och när klockan blir . ett på natten står publiken 'se dan och applåderar och vill ha mera. Vi vill också att publi ken skall vara inne hel~ tiden då vi spelar. Det bör vara ord nat så att de inte behöver springa bakom knuten eller j gardern·b en hela tiden . Det finns de Som påstår att det förekommer mycket alko hol på gammaldanserna, men det har jag inte sett någonting av. Jag har aldrig upplevt nå got trubbel på gammaldanser na.

Mera än en orkester skall det Sven Norgård. inte .v ara på min drömdans. skulle bli ett storjippo med ett par ~ar vi v~rmt ~pp och kommit tror jag andra gammac<1ansorr t:>estammelSerna. SA mycket hänsyn bör rökarna ta. Inte personer. Det kunde ju vara intressant för unga 19ång skoter VI helst hela un kestrar också vill göra. derhållningen ensamma. Det Gammaldanspubliken kommer bara mot OSS som står där hela landsdelen att få samlas på sanuna ställa någon ofta med förslag, synpunkter och spelar utan även mot alla säger Rolf Kuula. slrulel ordnas på ett ställe med två dansgolv. I ena förstår att uppskatta de spe och kritik. En vill ha högt de i publiken som inte gillar skulle två vanliga dansband spela. I den andra skulle ciaIarrangemang som förening ljud och en alUlan mera däm röken. arna ibland Q/I"dnar. pat ljud. Vissa vill ha mera . Många gånger .tycker man Itänd diskoorkester tura om med österbottniska disk verklig gammaldans medan :' nog att arrangörerna kunde ge ys. Någon form av åldersgräns andra vill ha mera modernt. ett handtag med grejorna som bör det vara.. Kanske t.ex. till Direkt kritik mot vår repertoar vi skall släpa på. Kaffekop~n Det är bra att vi börjat Kuu,las eget stQ/I"jippo skall 16 år i den ena danssalen. blir vi bara ledsna över. kommer de däremot ihåg på de tiS~1lnttniska diskjockeys. annoIJBeras stort · i ÖP. DessDansen skall ordnas på en Bra är det att det blivit för flesta ställen. Det är ju bra. Rolf Kuula. De skal! utom kan det vara bra med affischer. plats som är känd för god bud för rökande ilUle i lokalen. Inte blir vi på sämre humör . . ..z:JUnLS Vid Festsalen skall pyntas I ordning. Folk ko:mrtler inte till Gammaldansarna skulle dock om vi får kaffe med dopp. och . göras trevlig. Tyvärr ~pp ett ställe som inte kan erbjuda ha skäl att ännu bättre iaktta Allmänt taget trivs Svenna C .Yt god ordning. De unga är rädda N orrgård så bra med att spela i"""_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _~~k_e_r_K_u_u_Ia_ _a_t_t_p_U_b_l_ik_e_n_ _m_e för sitt skinn. God ordning är på gammaldans att han tycker A och O fö-r att en dans skall dast en orkester. Det är onö att allt är bra som det är. digt att börja dansen kl. åtta Det är bra att de medelstora lyckas. Det behövs kanske 30---40 då det i alla fall illJte kommer fören~ngarna inte dött ut, sä ordningsmän vid ett storjippo publik. Man borde göra ett ger han. med 2.000 personer. Ordnings fö-rsök med att börja dansen männen borde ha enhetlig kläd kl. 21.00. Inte tackar man nej om nå sel så att de genast känns igen. gonhjälper till att bära när Då respekteras de också bätt re. Riktigt hårda behöver d€ man kommer till en plats. Sär I inte vara. En ordningsman ski.1t inte på natten. Ordentliga omklädningsrum l skall ha goda nerver och kun drinndans i Örnsköldsvik foll,

för OT'kestermedlemmarna bor· ".,. mogendans och . där dansade verkligen pubIi na tolerera en b ,-·l ' , de finnas på alla dansplatser : l"arGr bD ~i inte b& sådana. danser här i österbot

Arrangö-rerna kräver ju också l Lika bra börja få dansbaneromantiken tillbaka till danser

att vi skall ha särskilda scen· j dansen kl. 21.00 .Iohao Hedman. kläder. På några ställen finns personer. Inte hjälper det att Arrangörerna borde satsa på I dusch, det är skönt efter dan · prata bråkmakare till rätta. en diskjockey när de har en sen. I Rock-, Country·dansbondsmusik .-.-.--.--- - Klart man blir glad om ar·

Svårt är det också för de som i stort urval förm6nligt. I rangören bjuder på kaffe då

är jämnåriga att hålla hård Direktimport av gitarrer, vio· tid. . Det filUls inte vaktmästare man ställt upp och ilUlan man

ordning. Publiken fö-rsvinner liner och bl6sinstrument_ In· skall dra igång för kvällen.

från ett ställe där ordningen vid alla uf-lokaler. ternationellt könda mörken till Sällan händer det att någon förm6nligt pris. är dålig. Arrangörerna kunde ha me· hjälper oss att bära in och ut ra ordningsmän idanssalen Musikcentralen k.b. grd:>rna. Det skulle vara en Det är alltid störande när det Vi skulle bli glada Tel. 967· 11 577 Jakobstad glad överraskning om en a.r om någon hjälpt.e oss blir bråk om det inte finns nå- I rangör skulle hjälpa oss med gon som genast ingriper. - Annulleringarna bör kom· sånt. De flesta ställen bjuder i alla ma i tid - inte gista dagen. Annulleringstiden borde för fall på kaffe och bulla. Bäst !!IIII'I"III"I""II'III'I'I"'I"'II""","n""I'""",m,""'IIII"'IIIII""III"'!!. i det avgeendet är Kronoby och längas från 30 till 60 dagar. Forsby. vara en något annorlun borde beakta än de som nu ordnas. attArrangörerna v·i numera måste komma .!ohan Hedman tycker all kunde också tänka sig 'd 18 - t'd t'll en d anS-I mant taget att samarbetet med ed r an VI l en I __ N-E TU01\IELA - sAng, gitarr :: gera en känd sångar .. tt h' t-'II arrangorerna går ganska bra. a mna s a a upp TAGE JOHNSON trummor, nol r att locka något äldre pIa'·tts . f or t 'd D t " . t ·I·gt Nu kanske det också ordnar ROGER RAGARD orgel, piano, bas a I1 I I . . e ar In e ro I upp sig med'mne h- ål' Inmgsbe' VI• GAMMALDANSF.R • BRnLLOP • REV~ a ordningsmän skall det om man inte kommer in i 10- sen då det kommit nya be .. på min dans, gärna äldre kalen om man kommit dit i god stämmelser. ",11111111 I1\ m Il j I i; 1111 II I. mu i 1111111111111111111111111 i IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIU

Hedman:

[lansbaneromantilien

komma tillhalia ·

--_._ --- ---=-...::.----------- -

i_ *** TAGES * =

; '

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 5 april

1979

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<. . . . . . . . . . .••. . . . . .••. . . . . .·~········ . . . .•••••••. .······~i

Diskogrupper tar över musiken? I

~ DISKOGRUPPERNA är någonting på kommande. I Sverige O NU ÄR diskogrupper på kommande också hos oss. Ett par Iy-::ks det bli allt vanligare att arrangörer hyr en diskoanlägg grupper presenteras här invid. Det är möjligt att det finns flere ring med vidhängande diskjockeys för diverse tills ällningar. som satsar på samma sak. På orkesterhåll medger man alt det Det blir be :ydligt billigare än att ta en orkester. Svenska disko blir en viss konkurrens från grupperna, men särskilt oroad för grupper hA1r också gästat iJsterbotten. att dessa skall ta jobben är man inl.e .

~~i ~ill ~~

. Sl]~,ternatl~

I'Vi ställer

••

garna upp

O VI VILL GE ett alterna t ;v, säger Folke Lindgren och Christer Sjöblom i Mun sa.1a som står bak(Nll B å D. Blixt och Dunder. De har s kaffat en rejäl diskoanlägg ning för att kunna bjuda på musik var som helst där man viI] ha dem. Anläggningen är så stor att de måste åka i varsin pa.ketbil fÖr att få pla ts för allt!

ismålokaler

O Sl\fALOKALER är lämp liga utrymmen för di"kokväl lar, säger l\fat.ti Ris ku, 19, i Vasa. Han är en av de tre Som står bIlIrom di,!wro:nlO pen Inflation. Det. hehöwr inte vara så märlrvär,r ~a ar rangema.ng för att f oll, s l,all triva., en val"rl'l~''''äll d:\ man kan hyra musilmnm r,:g nin ~e n.

Egentlige n fick vi iden ti ' l det hä r då vi sökte någon t 'lg aU syssels ätta tonårin gar !I ; , med. i de n eg na föreningen, Gruppen Inflation startac'!e t ' f Svanen, säger Chr is ter . J ag efter å rsskiftet. F örutom M'I tv ille skärpa övervakningen för Vi fungerar som dislljockeys båda, säger Chris ter Sjöblom t.v. och Folke Lindgren vid mlxerborti är Jukka Hak a ja, 18, ci rh a Il hålla O'I'dning. Men Folk e d et till sin anläggning. P eter Kr onrr a n. 17. med i gnt p o·_ h några till tyckte a tt vi i pen. APa tre f1J n~erar snm stället måste hitta någonting lar om. F olk tror det skall De1 är Folke som i huvud- vid bord, en mysig belysning ! disko.icke}'!';: den som ha r nå a l t bjuda på. I handla om ' " skivdans" till en s a k väljer skivorna. Diskomu osv., kan de flesta lokaler gö gonting flJt t säga, få r nr :'\ t a, Folke och Christer har en : halvdålig skivspelare. Men den ' siken är viktig. Det är mest ras till trevliga diskorum. Ofta menar Matti. a nläggning med två skivspela-I här anläggningen ger en helt : ame cikansk och en.gelsk musik, blir trivseln bättre i ett litet H a.n räknar det som en ~' ''rr e plus kassettdeck, förförstär- annan ljudkvalitet. men också någon enstaka fin Rk rum än i en stor sal. ka att g-ruppen är två ~pr"" ' : "": - Dessutom kan man ju väl- I skiva. Det gäller att hålla reda ' _ Det är så pass mycket Jukka är fin,<;kspråki g. p",t er ka re, mixerbord, f örstärkare oc h fyra högta lare &om Place-l ja musiken, behöver inte lyssna. på vad som är på kommande. ' billigare att ta en di.'3koanlägg sven."k och Matti tvåspråkig. ra,,; ut runt lokalen. Dessutom I på nägon som spelar falskt, -Men med det här syste ning än en orkester att de fles Därför går det bra att jobba h ör en ljusorgel med femton säger han. Man får toppmusik ' met bar publiken möjlighet att ta småföreningar kan ordna nå- med båda språkgrupperna. ljuspu nkter t ill. Effekter är på o~roen.de av vilken musik man Ivälja, säger han. Vi har spelat gemting med diskomusik utan Hittills har vi mest prövat 2xlOO watt. gIllar. både polka och vala och schQt att behöva göra förlust. Det oss fram, säger Matti, för att ~ Vi tar alltså rejält ljud Hittills har de båda varit ute tis. behöver inte vara så många tio se om det finns ett behov . Det ur anläggningen, säger Folke. med sin anläggning på tonår~Med samma anläggning kan tal personer för att det skall verkar finnas och därför blir Han tror att folk är litet I danser, s koldanser osv. De VIll! man tillfredsställa olika behov gå ihop, säger Folke. det väj aktuellt att satsa mera reserverade nu i början därför gärna se sin anl~gning som säger han, och menar att ma~ I Sverige är det rätt vanligt på utrustningen. Man bar två att de inte vet vad det hand- ett ~om~Ieme~t till orkestrar- lika bra kan stå. för musiken att Il1an ordnar dans på ett skivspelare, ett . kassettdeck, na: l stallet for två or~estrar, på en gammaldans som en dis par-tre ställen i samma lokal. ljusanläggning osv. " l~~n ~an ha Neynbö~~USarodr18keks~~ kokväll Så är det ju på en del ställen Maktti tmstedlAgter att d~ tra"ennarll ~ ' aggnm~en. ' .J chans , _ Tonåringar har dansgolvs- ocks åhär, speciellt' på de stör- gans a y na av mg . . ' "NEW" kunde JU också få en k "ck Det·' ärt att få re sommardan~platserna Chris-I men tycker att prate't börJar att spe.la på en tillställning ~ åra . d aår sV I t " t - och Folke tror o-tt d~ skall gå bättre för varje gång. Och " i . k . " .gt . n n em p go ve, sager .... w • _ . då d-" ik Ig ng dar., muS. ·en I ovn lA<> ur Ch ns . ter. Men I. d'18k oml'1 JO '" och ha en up",O'ift ar JU an ". v >,,,,. att fylla med sin musiken . l an aggnmgen. . t man kan med diskomusik är det lättare anläggning på sådana ställen, tiga. . menar a t tt k . å . samt l' mindre fo"reningar klub-I Gruppen har varit på ganska FöR ~ SIG . ST~G "De båda'·_t a '" tnv ' omma Ig ng. ' I många skoldanser. Fl ere s Ad R gora mycIU> f"or a tt h Oja . .. . . bar skolor osv. OCH TRIVSEL PA DANS seln på olika tillställningar. Vid M~ en mysJ:g ~oblen~g ANDERSON I na är bokade. F'or en fredagPLATSERNA. en ' tonå~kerad i .~eppo. stod barsstil . så att pubhken sItter P-E kväll är taxan 650 mark. de för mUSiken. Dar trivdes

' ZENITH I

II '

::=:::::=====:==:=::=~

~ III

folk.

Småföreningar som inte har råd att ta en av de dyrare I orkestrarna, kan ställa till oli ka saker, temakvällar av olika slag, och få billigare men ändå god musik från diskoanläggORKESTERN SOM VET ningen, säger Christer. Likaså VAD DANSPUBLIKEN GIL går det att ha dans efter Lex. en revy eller teaterföreställ LAR, ning utan att kostnaderna för _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _..:..musiken blir orimliga.

SOUND

HÖR HI'T

I I

Vår nyutkomna katalog upptar all slags finlandssvensk musik, såsom FOLK-, ANDLlG-, SERIOS-, POPULAR-, KOR- och INSTRUMEN TALMUSIK samt VISOR och TALSKIVOR. • RING 90-628628, eller skriv, och beställ vår katalog så sänder vi den kostnadsfritt till Dig.

AB FINLANDSSVENSK MUSIK -

Nylandsgatan 17 B 26 00120 HELSINGFORS 12

jr Det bä.i- ä.r Infla.tion, ~.v. Ju." '<.a Haka.la., Matti Risku och l'eter Krollma.o..

Torsdagea dea 5

a.pril 1979

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Schaumnn nöjd ilungsund:

Inspelningsstudion hörjar fungera - tillräckligt med j ohh tycks finnas o

SKIV AN med Esse spelmanslag gjordes helt och hållet här i Jungsund. Jag är mycket nöjd med re· sultatet. Den bevisar att vi är på rätt väg beträllnn. de utformninf!en av studion. Akustiken är den rätta. Jag tycker alt skivan låter så som en skiva skall låta.

Björn Schauman sitter i studion. BTM-Studios halvf"årdiga in- , Hittills har BTM-studio sat spelningsstudio i f.d. Jungsund ' sat ungefär 70.000 mk på om skola och mediterar. Tidigare byggnadsarbeten i skolan och elever och lärare skulle nog utrustning. Minst lika mycket inte känna igen klassrummet till måfrte man satsa innan stu där de lägsta klassernas elever II dion kan börja fungera med höll till för några år sedan. full kanacitet. Nu är det heltäckande mattor - Men det går bra att göra på golvet. draperier runt alla inspelningar här redan nu, för vä'!"!!ar och mjukt hängande, säkrar Björn. Första kassetten valvliknande tygtak. gjorde vi faktiSkt innan vi haDet är ännu inte ett år se-I de köpt skolan. Det var en pre dan Björn Schauman och kom- ~ dikant Leo Niemilä som sjöng panjonen Tapani Vieri köpte och spelade dragspel. Jungsund skola av Korsholms Tjöck spe]manslags skiva kommun för att bygga en skiv "Bygdelåtar från Tjöck" gjor inspelningsstudio. Det. har hänt des delvis i Jungsund. Bandnin mycket både med skolan och gen gjordes dock i en skola i ifråga om inspelJlingsarbetet se Kristinestad . dan dess. I Skivan med Esse spelmans Björn Schauman bor på sko lag var den första som helt lan -;edan i somras. Han har gjord'eS i Jungsund. En kassett Mycket är ännu provisoriskt J studion, men det fungerar, konsts gjort vissa ingrepp i lärarbo med Toholampi kyrkokör och TapanJ Vlere. staden för att öka famil iens orkester är klar. boendekomfort. Det mesta tills Flera prod uktioner är under vidare dock av provisorisk na Det skall bli mjuk underhåll - Nu först har livet börjat inspelning eller i planeringssta ningsmusik för avlyssning- t.ex. på allvar, säger Björn Schau tur. diet. Tuulikki Orrenmaas flick på resor och liknande. man då vi sitter och dricker en • Skolsalen vardagsrum kör i Seinäjoki gör sin tredje Flera österbottniska dans- kopp kaffe i hans halvrenove skiva. Hälsingby spelmanslag Ursprungligen hade han har varit och provspelat. Bir band och mindre grupper har rade kök. tänkt göra det större klaSS-' git Klåvus skall göra en skiva också hört sig för om möjlig- ' Han jobbar tredubbelt just rummet (folkskolan) tilJ stu med visor. En kassett med zi heterna att få göra inspelnin nu. Har kvar sitt jobb på dio_ Men så blev han så för · genarmusik är under inspel gar. Arbete tycks nog finnas , Strömbergs i Vasa, sköter allt tjust i det stora vackra rum .

konstaterar Schauman. det tekniska inom BTM-studio met. sA nu tänker han göra nmg.

Kumpanen Tapani Vieri, som och håller på ledig tid med -det ti:ll ett jättevardagsrum.l. Också egen produktion är VD för bolaget. har räknat och renovering av bostaden Om det behövs är han beredd ut att BSM-Studio bör göra Vi har ocks-ä börjat pla minst -20 inspelningar per år byggande av inspelningsstudio. att ta in större orkestrar eller körer i rummet. Grupper på nera en helt egen produktion. föl' att det hela skall gå ihop. Till sommaren drömmer han upp tiI! 12-15 pers oner får berättar Schauman. Det blir en Av dessa bör någon vara egna I om att kunna sätta potatis och dock plats i den Rpecialbyggda skiva med andlig underhåll produktioner. En egen produk- =~-=--.::..-ningsmusik . Vi ha.r valt ut ett tioT! ger givetvis mera pengar antal lämnliga låtar som vi ar om man lyckas sälja någorlun I I • •• OODDDODDDDDDDOOOD l.J C rangerar för en studioorkester tia hyggligt. O C på 8--10 man. Vi kommer själ Innan Du köper va att engagera musikerna och • Försäljningen el.orgel s,kall öva in programmet. Sedan skö måste 'lrdnas Du absolut ter vi inspelning, mixning. er Försäljning. ja _ också den O C dil!'ering. klinpning och trycker . delen av verksamheten måstf' O[J(]OOlJ[.JUUUUOOOODUO O skivomslag. Det är enrlast pres BTM-studio få att fungera. Vis sandet av skivorna och ka!'."ett sa kontakter har redan etable. O som vi överlåter rats. Även den frågan ankom. O onKESTERN ElO dup!icel'ingen åt andra. me;" på Tapani Vieri. Han tror å~ som det svå.·nger om. o Fra~tidspla.nerna upptar oc~- nog att det skall gå att bygga O o så en Inspelrung av ?en musIk , upp en försäljnings- och distri vi spelade t.ex. i StIg Johans. butionsllonarat.

terar Björn Schauman t.v.

ha ett trädgårdsland. För upp. värmning av den gamla skol. byggnaden tänker han sig jord. värme. Ekonomiebyggnaderna vid skolan retar hans fantasi. De är i hyggligt skick och går att göra mycket av. Det formligen lyser av opti. mism och visioner kring Björn Schauman. För landsdelens mu sikliv är det också bara posi. tivt om han lyckas med sin satsning på en inspelningsstu dio och produktionsbyrå. Seg

___.. .:. ._________________

~DANSDAX~

8 El

8n • lLJ 10000000000000000R

BXSTA DANSARRANGöRER Dansorkestern

ERBJUDER ER EN BOMULLSSKöN MUSIK TILL ET"l'

VETTIGT PRIS.

TAG KONTAKT MED OS8 DET LöNAR SIG.

Tel. direkt 961/32702 eller via SÖU 961/11 35 72.

KOM OCH lYSSNA Till LJUDET I EN ÄKTA HAMMOND.

INFLATION

Naturligtvis hos oss

DISCOGROUP

Storg. 6, tel. 11 232, 67 100 Karleby 10

I FLATI

och

MUSIIKKI·AITIA

ÖSTJ<:RBOTTNISKA POSTEN

T()1'Sda.g en den

april

1979

Elever hörde och l{omrnenterade:

Sextitalsmusiken minst lika bra

som det som var pop på 50-talet

• DET SÄGS att dagens ton åringar bara vill ha femti talsmusik. Allt ska vara fem tital i dag, musiken, kläder" na, bilarna ... Sägs det. -MAN BORDE höra sig för om det där, tänkte jag så jag slog mig ner tillsam mans med Christer Simons och plockade ut tio gamla pGplåtar som vi själva hade upplevt som "idolmusik" när det be~av sig. Jag lät ell grupp högstadieelever i Peta lax lyssna ignom plattorna och poängsätta musiken. DET VISADE sig att sexti talet gick hem minst lika bra som femtita.l et! Skivorna som vi bjöd på, var .,.al-da så att de i viss mån re presenterade olika stilar inom popmusiken. Ungdomarna fick bedöma varje låt enligt en po ängskala från O till 10. - Re sultatet framgår av "toppIis tan" här intill. Jag bad också om kommen tarer till låtarna. Här är ett • plock .bland åsikterna (i den ordni'l1g jag spelade upp lå tarna) :

• Milord -

Edit Piaf

Ungdomarna verkar lite för virrade då jag inlooer en pop stund med "vräkig", fransk schlagersång från femtitalet. - Det är ingen popmusik, ingen särskild rytm. - För slö<tt och grunmalmo digt' - Oj, vad hon skorrar på "r"! Fast ganska bra ... - Gillar inte badrumsmusik, dårföt; ingen kommentar. - Jag tål inte pianoklin kandet som håHer på låten ige nom. Piaf belägger en säker sista plats, och jag tror mig förstå varför ... • Johnny B. Goode - Shuck Berry Chuck Berry har de flesta sett i teve, och låten är ju "riktig" femtitalsrock. - Lite fart och fläng på det hela. Medryckande, svårt att si t ta stilla! Skitbra! Schysst musik.

- Bättre rock än Shadows., - Han som sjunger verkar • Don't Gamble With Love ha fått "hippy" på hjärnan, - Paul Anka men musiken är bra.

Paul Anka är bekant, låten - Härlig takt i musiken, tål likaså. inte det där skrålalldet på gi - Det är en jävla bra mu tarren. sik. ' - Skitsnygg

Romantiskt för hela slan-

Det visar sig att Swinging ten. Blue Jeans slår alla femtitalis Går att lyssna på då man terna och avgår med segern. inte har bättre. Jag förstår. Jag minns när jag - Nästan som Hawaii-mu satt på City Cafe och spisade sik. "shake" och hade bakåtkam mat. " • Apache - Shadows Flera säger att det liknar • Eight Days A Week oowboymusik. - Beatles

- Ganska bra men för coun

Beatles är inte lika självkla trylikt. ra längre som de var på sexti - Lite för enformigt. talet. Anses på sin höjd som - Bra men den är så tunn skapliga. I en av klasserna är på någOlt vis. diskussionen om Beatles något - Bra men den låter så infekterad. Storcliggaren får himla rå. nästan alla emot sig, och beat larna <kar på sig ett antal • Hippy Hippy Shake - Swinging Blue Jeans nollpoängare på kuppen ... - Liknar våra dagars mu - Lite för långsamt, lite Slik. Fylligare. tråkigt. - Neutral, har aldrig tyckt om Beatles. - Härlig på något sätt ... - Musikn enformig, texten bra. Mjuk, vacker röst. Kammar ändå hem en massa poäng, och sextitalet hävdar sig igen! -

Skrälligt men rivigt.

TEAMET

En dej av den grupp som röstade fram poptoppen I Petalax.

- Vilken taskig musik! Lå ter som en stråkorkester. - Jag älskar fiolerna! • Surfin' USA -

Väntade

Beach Boys

favoriter

- Går att dansa till men musiken är inte bra. - Bra . i början men blir långrandigt. - Vågigt!

1', 1

D JAG BAD petalaxeleverna skriva ned några favoritnamn bland dagens popstjärnor. A v resultatet att · döma kunde jag lika gärna ha använt vilken poptidning som helst som facit på ungdomens mU8iksmak I dag. De flesta namnen dyker upp på var och varannan sida I" dA man bläddrar 1 exempelvis Suosikkl. Till det kommer ändå ett rätt tydligt Inslag av riks nrenska artister (några av dem hittar man förvisso också. I Suosikki) . Rätt många dans band på svensktoppsn1vå fö rekommer bland idolerna. Dessutom nämns "poppigare" namn som Björn Skifs, Bop pers och - ett av de popu läraste narrmen! Magnus

• All Along The Watchtower - Jimi lIendrix Musiken är inte bekant, men Jimi Hendrix har man hört om som en som "knarkade ihjäl sig". Hur mycket ska ens öron behöva tåla?! - Tung musik. Liknar da gens punkrock. - Musiken i en enda röra! - Enformigt, elgitarr är förskräckligt!

• Brown Sugar - J()hn Mayall

Blues är en musik som inte Uggla.. De vanligaste världsnamnen finner någon som helst nåd är helt väntat Andy Gibb. Bee inför petalaxeleverna. Många har inte ens hört ordet "blues" Gees, Blondie, Bonnle Taylor, ABBA, Smokle. Boney M., Sex tidigare. Förvånande kanske Pistols, Kiss, Rod Stewart, l det är ju ändå rätt svängigt. - Halvruttet Inte värt ens Darts och så Travolta och 011- .. via Newton-John förstäs. en nolla. • Eleanor Rigby - Beatles Hemlandet bidrar med Hur - Som om man skulle spela rlganes. - Vilken ruggig musik! In i tjära! - Bara ett och samma. Han te värt någon poäng. - Bättre än föregående. Av kan gå och dTa nåt gammalt ihop lite mer än Milord. Som gammal bluesälskare lider jag över sig! kopplande. med John Mayall. - En hyfsad popballad där - Härlig takt. BERTEL NYGARD Brown Sugar skrapar bara text:.en verkligen ~yder någOlt, 1

• ö S l'

,,~

R Il O T T N I '" ' ( "

" () S

J!' ~

Poptidningar enbart Il,-udiOll ger 't,ägliost'

"m Q,k tllell popmusiIi på främmande språk

D POPPH.OGRAl\IMEN i rad-io och teve inverkar mest på.

tonåringarnas musiJ(smak!

Oet intryeket har man efter att ha diskuterat frågan med

en grupp ungdomar i iP etalax högstadieskola.

Poptidningar har inte lika stor betydelse, och det har sin

naturligt förklaring:

- Det är i det närmaste om öjl;gt att få tag på svensk

språkiga poptidnillgar i österbotten!

• POPTIDNINGAR på främmande språk? Jag går in i en bokhandel i Vasa och ser

efter vad man bar att bjuda på.

Det är riktigt som ungdomarna i Petalax säger. Det finns inget på modersmålet, om man

vill läsa. om popmusik. .

• PA ETT SÄTT är det knappast att beklaga. Det som finns på de andra språk"n, är i

de flesta faU av diskutabelt värde. - A andra sidan kan det inte vara. rätt att man ska

beta.la dyra pengar fÖr något som man inte förstår annat än bilderna i.

Nästan samtliga av de elever numera är nedlagd , och en hHr Det första jag får syn på he- Melody Maker skiljer sig från inhemsk rock och ishockey med jag diskuterar fråg~n med, an hört om en tysk poptidlling ter Bravo och är skrivet på de andra också därigenom att VeIJu Ket ola. ser att radion och teven ger som heter Bravo. tyska. Det är jobbigt med tys- den har någon sorts innehåll Suosikki drar växlar på fem mest "vägkost" om aktuell pop Suosikki läser man i genom ka så jag låter den ligga. Jag av värde. Den är inte lika en- titaIet. Man har en specia lav ' musik . Poptidningarna tror man snitt ganska sällan. En gång plockar åt mig Suosikki på sidig som poptidningar i all- delning ("Fifties Special" påverkar ungefär lika mycket per månad på sin höjd. Jag finska, Melody Maker på en- mänhet. Man tillåter sig att på modern finska), där vec som de intryck man får från stöter på ett par ungdomar gelska och kompletterar med blanda pop- och jazzmusik I kans text ägnas gamle rock kompisarna. som själva prenumererar, men någonting tunt som har fått bland annat. Artikla rna är lån- idolen Eddie Cochran. Han fö I radion har man regelbun di:! flesta köper lösnummer el namnet Disco 45. ga och långt ifrån ointressan- rekommer dessutom på urtag- det dika popprogram, och det ler läser på bibliotek. Vid kassan märker jag att ta. bar storplansch i mitten. Man är något: som de flesta känner - Vad läser man då i en man har satt fel pris på blas Problemet med Melody Ma- presenterar också Boppers, gän-[ till. Många nämner i första tidning som inte är på moders korna. Suosikki är svindyr, den ker är att den kräver rätt go- get från Sverige som tror att hand rikssvenska program målet? Går Suosikki-läsandet de är lika bra som femtitals- som "Discorama", "Poparama", ihop med vitsordet i finska? kostar 6,50. Den är visserligen da kunskaper i engelska. tjock och färggrann, men 6.50 Jag bläddrar i SuosikkL Den rockarna. "Rock lagret" och "Lördagsbi Nej, det gör det nog inte. är ju kriminellt. Disco 45 som är ungefär som jag har -väntat Annonserna talar om rull ten". "Ungdomens gåva i to - Det blir mest att titta på är gjord på ett papper av toa- mig. Bilder i glada färger, i bräden och shorts i satin. Lee ner" får också vara med på bilderna. Man läser kanske nå Jettyp och inte har just några ABBA som musicerar på en Cooper säljer jeans med en ett hörn. gon enkel bildtext, men det är sidor alls, anses värd 4 mark alptopp (!) i Schweiz, Sex Pis suddig bild från en bergstopp Bland poptidningarna domi nog ganska lite. tols story, plansch med Elvis där kortklippta tonåringar pus nerar finskspråkiga Suosikki. Någon medger att man egent och 80 penni! Melody Maker på 72 sidor i l i femtitalsfärger och Tarzan sas bak i bilen. En "sko" som Någon nämner också Help, som • BE BIDAN l" s tort format kostar bara 3,20 med familj på andra sidan, lite består av botten med spikklack under kostar 340 mark. Artiklarna i Suosikki är tön tiga. En reporter har hittat ABBA, Boney M. och Bonnie TaylOT samtidigt i Schweiz. Han skriver om d€ m alla från knä böiande ställning. Mitt i femtitalsvågen sätter Suosikki dit en gardering för sextitalet. Man k Ör med riks mästerskap i Twist-dans. Man får ta Suosikki som den är, enkelriktad men inte helt ensidig. Den spänner ändå över ett fält från femtitalsrock till sjuttitalsishockey. Den verkliga chocken får man då man kastar ett öga i Disco 45. Disco 45 är en enkel affär i ordets egentliga bemär kelse! Den säljer tjafs! Nummer 2 för i år består av 16 dåliga sångtexter på engels ka, en sida aktuella skivor. en sida om Lindisfarne: en spalt GITARRER . om Joe Walsh, lite slöprat till . SA. HÄR blev listan pI\. "nygammal" popmusik som vi massor med annonser om löj - :ade fram I Petalax h ö q~t ' :... liga popprylar och ett finsk Medelpoäng språkigt uppslag i mitten som av 10 kallas DL'tCOlite. OCH DE NYA möjliga Diseo 45 kallar sig på fins L Hippy Hippy Shake - Swb.ging Blue Jeans 8.5 ka "lauluvihkolehti". - Det är ( engelsk "shake" frän tidigt 6O-tal) en riktig beteckning, men man GITARRERNA OCH BASERNA 2.. Johnny B Goode - Chuck Berry . ...... . ... . .. 7,5 undrar ju vad tnnåringarna ska (typisk 5O-talsrock) ha alla de där meningslösa elektronic och sångtexterna till ..• grejor •. Surfin' U SA - Beach Boeatles . ..... . .. . ...... 7,5 Upprörd söker jag i hyllorna (amerikansk "västkustpop efter min ungdoms poptidning. Eight Days A Week - Bys . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7,2 Bildjournalen. Jag kan inte tro 12-KANAlERS MIXER OCH VS (tidig Beatles-musik) "frän 6O-talet) att den var lika dålig som da MUSICIAN COMBO. TESTAD I 5_ Apache - Shadows ........................•• 6,5 gens blaskor. HIFI & MUSIC-TIDNINGEN (nr 4), (ustAltTådsmusik", tidigt 60-tall N aturligtvis blir jag besvi lÄS. 6. Don't Gamble With Love - Paul Anka ........ 6.3 ken. - De nummer jag blädd (typisk ·'mjukrock" frän 50-talet) rar i från 1966, påminner en EIeanor Rigby - Beatles .. . .. . . . .. . . . . . . . . . • 5,5 del om Suosikki. De är an Beatles-musik) FRÅN OSS BRA BEGAGNADE GREJOR FÖR språkslösare förstås, men inne· J Along The Watchtower - Jiml Hendrlx _. 8,2 hållet är samma idoldyrka n MÅNLIGT, OCKSÅ PÅ AVBETALNING. maren musik. rätt "svär" pop) 9. BluIrD Sugar - John Mayall .. . ... . .. . .. . ..... 2,2 CbllllS" I popmusiken) 10. ltlilord - Edit Piaf ................... . ....... . 1,8

(fransk 5O-talsschlager)

gulligare då!" Storg. 6, tel. 968- 11 232 (1 be(lömning<>n deltog 64 unj!domar i äldern 13-16 är)

__________________________________________ BERTEL NYGARD

PROVA

.'Nygammal

popt~pp'

FÖRSTÄRKARE -

Jender

fiIJsoq').1

Gådd

electro-1)armonix

:?~;f1~~:;~:~ ~~ dj musiikki-aitta

67100 KARLEBY 10

öSTERBOTTNISKA POSTEN

i BOKEN 1-------.

LJ Mänga känner säkert författarinnan Solveig von Schoultz ~om en av väta bästa poeter I Svenskfinland. Att hon också är en lysande prosaför t'attare kan var och en konsta tera själv genom att läsa hen nE'S bok Porträtt av Hanna som I<ommit ut i vinter på Schildts. Hanna är Solveigs mor. Att dottern med denna bok målar ett porträtt ' a v modern är ett sentida byte av roller. för Hanna Frosterus--Segerstråle var konstnär och ofta fick även lilla Solveig sitta modE'll. Det Kan för övrigt tilläggas, I det när sammanhanget, att boken iir rikt illustrerad. och åtta bi.l .lpr är reproduktioner av Han nas verk. bland dem "Mor och barn" (1892) i färg på omsla

vudsaken är porträttet av Han nas liv behärskades aven en kelt definierbar treenighet: Albert, konsten och Gud.

De tre huvudsakerna I Han nas liv lo~kas fram I mjuka färger av doaern. Boken om Hanna är för det mesta fylld av förståelse ')ch en långtgåen de villighet att se världen från Hannas synvinkel. Men pä någ. ra ställen I de sista kapitlen

bränner .dE't till och det är äter igen den upproriska dottern som skriver. Ibland blir tonen falsk som då törfattarinnan bland sina prövningar räknar in att hon sommartid mäste ar beta med bärplockning o. dyl. För läsare Från ett proletärt och fattigt landskap som ös terbotten, där det åtminstone ända fram till 60-talet var en självklarhet att barnen skulle pil. arbeta, gör detta ett löjligt 'n tryck. Men ::lädant skulle man D Hanna är en värdefull bok ju avskriva som ens oförmåga pä flera sätt. l förbifarten ger att förstå det främmande om den en fascInerande tIdsbUd 'i.V det Inte var för att det inte hel adertonhun!iratalets senare ler passar ihop med resten av hälft (och detta sekels början), texten I Hanna. Läsaren fär I bOrgerlig mJljö I småstaden misstanken att det som Solveig HelSIngfors och I skärgården egentligen opponerar sig mot utanför Borgå. För den som ' är moderns hårda moraliskt vuxIt upp I österbotten där emotIonella och ~ntel1ektuelIa Inte bara adelsmän utan också regemente. Detta har blivIt till borgare nästan helt har sak räckligt klart antytt I tidigare nats (förutom I ett par av stä. avsnitt I boken som har en för svarlig mängd ambivalenta for derna, där ansatser till borger liga miljöer Ibland har upp muleringar. stått), ger boken en Inblick I en värld som vid första an D Porträtt av Hanna är ett verk. Solveig v. blicken förefaller fjärran frän gediget småbrukarens eller arl)etarens, Schoultz har lyckats måla en men som tUI :;-ist ändA kanske utomordentligt talande bild av sin mor och varit generös mot inte är så olik. henne utan fördenskull ge upp D Men tids:Ji1den och . miljö sig själv. bilden är som Eagt bisaker. HuRal! Norrman

UTE I

NATUREN

Men ödet hade redan börjat tvinna på den tredubbla träd som llkulle bli lika lång som hennes liv och tvtnnas allt strkare med ären: AI . bert, konsten och Gud. l vil ken ordning, det växlade, och Ibland zmärtsamt. Hon ville nog att det sista skulle komma först. (s. 3~).

P ortriitt aven mor

get, "De sjungande barnen" (1887, s. 72), "En liten bröl lopsgäst" (1887 . s. 150) och "Porträtt av Emilie Wa llen skö!d" (1888, s. 127). Redan dessa bilder gE'r bok en ett värde utöver Solveig v. Schoultz' egen text. Detsamma gör ocksä de rikliga utdragen ur moderns Jrev. Ha.nna ägde en icke föraktlig stilistisk för~ mäga; dottern har nog att brås

Torsdagen den 5 april 1979

SA HÄR på vårvintern kan det ibland kännas en smula påfrestande för den naturintresserade. Solen ly ser varmare och längre för var dag som går, lockande tanken till vår och sommar med dess myller av liv var vid ett snöhöljt vinterland skap vid en jämförelse ohjälpligt ter sig sterilt och livlöst. Visserligen innebär vin tern på många sätt ett vilo läge då stora delar av na turen står på sparlåga, men inom fågelvärlden finns gott om övervintrande arter som

~~~tri;~rg~~~en Skri~~~~er~~

också tydligare i minnet just på grund av kontrasten mot den tysta omgivningen. För en tid sedan skidade jag en kväll över några än gar då snön ett stycke fram för mig plötsligt svartnade och fladdrade iväg åt alla håll och kanter. Det tog några ögonblick innan jag insåg vad det rörde sig om: orrar. Ett trettiotal exempiar hävde sig gnyende upp ur sina övernattningshålor i snön och skingrades, alla med spikrak kurs bort fråit mig. De verkade helt besatta aven enda redig tanke - bort uärifrå.n fortast möjligt! En del så till den grad chockade att de utan större hänsyn brakade rätt igenom ett tätt videsnår så stickor och barkflagor yrde. När de hämtat sig något samlades flocken omsider i

några talltoppar en bit bort innan de slutligen försvann västerut. Svarta, rundbuki ga silhuetter mot apelsingul kvällshimmel.

D ORREN verkar ha ökat i antal de senaste åren, en glädjande utvecklinj!' i tider då allt fler stora fåglar tycks få stryka på foten. ~å här års ser man dem ofta sittande i björktopparna. Svarta klumpar längst ute på de- späda grenarna, knixande och åbäkande för

f t d ern pa res a.n e bjuder på kontraster O

•

arVln

att komma åt knopparna, orrens favoritföda. Också på slybevuxna kalhyggen ser man ofta deras spår, vind lande meHan björkbuska gen.

Här är det emellertid lätt

gjort, speciellt i mjuk ny

snö, att man förväxlar 01' rens spår med dalripans, vars fotavtryck dock är tyd ligt mindre. Dalripan hör egentligen hemma i fjäll da lama och myrlandskapen längre riorrut i landet men är ganska allmän också i sydligare nejder. Speciellt vid snåriga myroiken och i buskvegetationen omkring moesar är det lätt att hitta de ringlande spåren.

'{ vill läsa om popidolerna, hur de bor och sånt ... Och så vill vi framför allt läsa om musiken. Man vill \igen köper Suosikki mest för veta vad de nya skivorna hand idolbildernas skull. lar om. Det skulle nog behövas En av flickorna, hon som poptidningar på svenska. Vi stordiggar Beatles, tycker inte att det är så viktigt med pop Till program och poptidningar. f ) RADION

PASKRESAN

- Inget aV det där påverkar mig, för de grupper jag tycker om har slutat. Min bror har till LAPPLAND tyckt om Beatles och köpt 11.-16. 4. finns några lediga många skivor med dem, och platser. jag har också blivit förtjust i Ring tel. 961-11 57 26. dem.

ORAVAIS TRAFIK Ab

ATT MAN INTE så ofta ser själva ripan beror del vis på att hon inte är spe ciellt benägen att ta till vin· garna. Ibland kan man kom ma den så nära som bara tiotalet meter innan den lyfter. På stela kupande vin gar glider den så iväg lågt över marken, exponerandE' de svarta stjärtfjädrarna som bjärt kontrasterar mot en i övrigt helvit fågel. Inte heller bryr den sig om att flyga särskilt långt, ofta ba· ra 20-30 meter, innan den

För de andra spelar radion och En färdigt inspelad kassett är teven en viktig roll. - l brist lika dyr. på svenskspråkiga poptidnin Man köper väl skivor ?"i:r. högst var tredje eller var fjärTill skivaffären går man än de månad, säger någon. då inte så ofta. Det är knap - Man kan ju köpa tomma T-l on vet vad hon ska köpa past svårt att förstå, en LP , kassetter och spela in själv. när bon går till skivaffären.! kan ju gå på uppemot 40 mk. Fast det lär vara förbjudet ...

åter dimper ner bland snå ren. Under flykten hörs ibland det vansinniga, skallrande "ripskrattet", en accelere rande ramsa som avslutas meci några dovare läten. Erik Rosenberg har beskri vit det sålunda: "... det lå ter som KÄV KÄV KÄV J-.ä-hä-hä-hä-hä-hä-ä-ä-ä-ä-ä ä. .. och seda.n fÖljer ett med spöklik roo.tuttalat KA VAD, KAVAD, KAVAD ..."

D RIPAN - det finns två arter, dalripa och fjällripa - är på många sätt en fa scinerande fågel. Den ver kar tåla nästan vad som helst. På Grönland ses fjällripor oberört picka i sig vad ätbart som nu finns trots upp till 40 minusgra der. Dalriptuppen å sin sida har inte mindre än fyra oli· ka dräkter, en för varje års tid. Vintertid helvit, på vå ren - under parningstirien - en iögonenfallande dräkt som går i vitt och mörk brunt. Ryggen är nästan svart med rostbruna inslag. r sommardräkten är alla bruna ytor ljusa men till hösten blir den åter mörka· re. Buken och vingarna är vita året om. Hönan där emot har bara två dräkter : vintertid vit, på sommaren spräckligt brun - utmärkt kamouflage' vid ruvningen . JOHN AHLÄNG

Torsdagen den 5

• ---------------------------------------

ö S T E R B O T T N l S K A P O S T f. N

ap"1 1979

n.ul1ström 0-2, 6. G. Her-I-G. Norrgård 2-0, 10. T. mans--R. Strand 2-1, 5. K. E. Sanden-A. He.mminki 2-0. Pått-R. Strand 2-1. 6. G. Ingo/Sanden-Hemminki/ Hermans--M . Kullström 0-2. Norrgård 1-2. Pått/Hermans--KuIJström/ Efter själva ringtävlingen Måndagen 26 mars spelades Strand 0-2. . spelades en cup-tävling där alla ringtävlingen mel.Jan femte ?rupp 4: 7. B. ~lkS-:-<>" spelare deltog. och fjärde ringen i Smeds- Wlk 1-2, 8. H. Palm-B. Slff. V . , ren 2-0 7 B Lervik.s--B. Resultat. 1) I. Klemets by. Segrade gjorde femt.. . . ' .. • ringen, 2) B. Beijar V ringen, ringen med siffrorna 19-6 S.ffren 2-0, 8. H. Palen--O. . .. " ' Wik 2-1 , 3) H. Ikonen IV rmgen, H. jarmed tog femt.. rmgen sm .'. ' " Patin V ringen. tredje raka inteckning i Lerviks/Palln-Wlk/Slffren Fjärde ringen och femte rin vandringspriset 80m meijeri. 2-1. andeJslaget MiJka donerat år Grupp 5: 9. T. Ingo-A. gen hoppas på ett ökat intres 1974, och får behålla d ..t Hemminki 2-1, 10. T. Sanden se bland aHa ungdomsförening för alltid. Aren 1975-77 -G. Norrgård 1-2. 9. T. Ingo ar i ÖSterbotten. - I. O.

, F _ilmbiten/I.- -------:!Femte ringen slog fjärde D JAHA, då har vi hem sökts av ännu en film som försöker skrämma vettet ur oss. Men där går denna film nog bet på uppgiften. Vissa känsliga personer med vild fantasi kan dock ha en viss behållning av filmen. En flicka som satt framför mig i salongen hoppade högt vid ett tillfälle under en av filmens mera lyckade sce ner. Filmen jag sett heter "Förbannelsen (Damien Omen II)", och är en direkt fortsättning på "Spådomen (Omen I)". Spådomen hade premiär i januari för två år

D SEDAN "Spådomen" har djävulens utsände, Damien, vuxit till sig ordentligt. Han har nu blivit en ståtlig poj ke med sex, sex, sex på hjär nan och med glimten i ögon vrån. En glimt som får var och varannan på knä. Först är han omedveten om sina gåvor men vartefter filmen lider och blodet flyter kom mer han tilJ insikt om sin uppgift här på jorden. Till sin hjälp har han ett par smådjävlar förklädda till sergeant och ungt finans lejon. Assistens från djur världen finns också. En rik ti.e olyckskorp. vars hesa kraxande förebådar ond bdd död. Hela filmen går ut på att

soelades inga ringtävlingar. Nästa år spelaR en ny ring tävling med ett nytt pris som huvudmål.

D VAD KAN det finnas för positivt att säga om en film som har en story så tunn,

Ve och förb.ann,el,se

sedan och eftersom "hjäl ten" i filmen fortfarande be finner sig vid god vigör kan vi se fram mot "Omen III" någon gång på vårkanten -81 .

i hordtennis

alla som utgör något hot mot Damien skall elimine ras, och elimineras görs det på allehanda vis. Man kom mer på Sig själv med att sitta och vänta på hur näs ta person skal! dö. Filmma karna sparar varken på fan tasi eBer effekter. En efter en trillar av· som tio små negerpojkar, begravningsen treprenörerna gnider sina händer av glädje och det är lång kö till de sälla jakt markerna.

så tunn. Ja, mycket är det

inte. Biopriset. Tolv mark kostade det för två år se· dan. tolv kostar det nu. Mu· siken, som Jerry Goldsmith gjort. sitter som handen i hansken tiJJ den här filmen. Suggestiv och stämnings skapande. Verkligt proffsigt gjort. Jerry har också gjort filmmusiken tilJ "Capricorn One" som däremot är en mycket bra film. Tekniskt sett är den här filmen · en pärla. Synd bara att resur serna inte satsades på något bättre. En positiv överrask ning var den totala avsak naden av grodor i den svens ka översättningen. Den var faktiskt värd ett bättre öde än den här filmen. Undrar hur länge det går att tjäna pengar på folkS vidskepelse. Jag för mindel börjar bli trött på exorcis ter och förbannelser. En löj lig film. STEFAN NYMAN

Tävlingen spelades med 10 mannalag uppdelade i fem oli ka grupper så att 1 och 2 i femte ringens lag möter 1 och 2 i fjärde ringens lag i en se rie med två singelmatcher och en dubbel. Femte ringens 3 och 4 möter 3 och 4 i fjärde ringens lag på motsvarande ' .v: : osv. Resultat: Grupp 1: 1) F. Pått-R. Dahlin 2-0. 2) I. KlemetsS. Strand 2-0, 3) F. PåttS. Strand 2-0, 4) I. Klemets -R. Dahlin 2-1. Klemets/på,tt-DahIin/Strand 2-1. Grupp 2: 3. B. Beijar-H. Ikonen 2-1, 4. K. BacklundL. Wallin 2-1, 3. B. BeijarL. Wallin 2-0. 4. K. Backlund l-H. Ikonen 2-1. Beijar/Backlund-Ikonen/ Wallin 2-1. Grupp 3: 5. K. E. PMt-M.

I I I

SVAREN

1. al Christian Olsson. bl Leif

PH y

LH()H~~~ :"

Eriksson, ej Hellevl Salminen-Ma SALJES: Mlcrobi! samt träbåtar. 18' tlhalti. vindrutebåt med Vire motor. 2. aj Handels- och industrimi H' roddbåt med 3.9 hkr Penta nlsterlet. bl Justltlemlnlsteriet. Arcimedes. Tel. f.m, 967-14 980 hem 13681 c) Inrikesministeriet, 3. aj Svenska stud~eför~undet. bl Arbetarnas blldnmgsforbund (ABF). el Folkets bildningsför bund (FBF).

4. al San Fransiseo. bl New t)s.t~rhot York. el Paris, dl London. ej

Aten. fl Hamburg.

1>. al Allah. bl Hinduism. el Osterbottntsk ungoomstidnlng 7 (högmod. girighet. otukt. avund,

JakoOstao. "'inland Medlem av UOlIlngarnas frosseri, vrede och likgiltighet), förOund 6. Tammerfors. Åbo. Esbo. Van da. Lahtis. UIeåborg. ridningen utkommer varlf 7. Henry Klssl~ger. Le Duc torsdag Tho. Anvar · Sadat. Menaehem Redaktör Begln. och ansvarig utgivare PER-ERIC ANUERSOI\' 8. al Rachel Carson. bl Björn ~edaktlon JakotlsgataD 13, Gillberg. el Henrik österholm. JakoOstao, te!. 1l6'I-lö 555 9. James Callaghan, Margaret Postadress PB 27, Thatcher, Harold Wilson. ~6OJ Jakotlstac' 10. Salehow. Rittberger. Lutz. Kedaktör t IIa.'!8 S-E. Glader, Flip, Axel. Volley. HaDdelSet1planaden 10 D,

tniska Posten

te!. 961-11 35

trafikskolorna i Jakobslad

Trafikskola HALDIN & ROSE

JAKOBSTADS RILSKOLA

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. KanaJesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8, te!. 13003

Redaktör , Sydösterbotten Berte! Nygara, 130" 21. 66100 Ma lax. tel. 961 -65 Hi l" REUAKTIONSRAUE ~ Alt Snellman. ordförande. Margareta Smeds. Lelt RelI..

Chrl:;tel Holmström. Harriet Lindelöt. Boy Wl8ttlacka. fore Snlckars. Karl-Gustall Olin, PRENUMERATIONSPRIS 1979 tielt är " _••.• _ ••• _ _ 20, tialvt är " ' d _ _ ._ _ 17.

.......

Skandinavien ___ _ L..ösDununer _____ _

;JULIUS OCH

LJLU(LAS A,~5T.4LL DES FOR Arr SH?Vf.

-.SO

AN NONSMlYf'f AGNING

SOU:e kansli, I/WI8.. tel. 1l61-11 35 12 Oc.J 11 58 14!

RFi FOLK UNDER.

BORDEN!

OP:8 ANNONl::lTJANS'I Stig ;;unna.J>

JaKOtlsg.a tan la. JakoOstaa, teL >l67·lJ M2'1

>\.nnonser oör Inlämnas ienast rnandag Kl. ~SSA

~VK!<'OI{ING

JCH

JakoOsgataD la. JakoOstaa teL 1*67 - t3 555

AN NON SPfUS

<l.au

texten . ... _.........._ ~rter texten ". _. .. .....

P L U

~estarno

2.10

..-,20 per mm

plats

"~AltliAN NUNSl!:R

MlnuuU:ltonell .agt",pn.. - .&1

~·öl · enlD~"'''pa.teD

)"terOullIIISKII -II.!

w,.~

<lite

·oga>

mm.

lut. ~PlllllJ

,Jer

') el> I'lle

!-'o"tero

' 01 ~v

UU1un"er

tUl

rarg

~Ka(]a ~Ol[l ~()m

l,"

·HU/va· Ull·

mrlnj!t..

401/ ; pS ~runo a\l post· or"emng 'nte UU'örts . oerart lU/IImer

~lleJ

/C1KUD:-t 'f hll:-

1 rYtOKen

AÄueOOlag,

Jc.~'

lldnlngs

JaKoDstaa 111111

öSTER80TTNISKA POSTEN

;

1:;;Ek--------~--~-~--l

T()rsdagen den

5 april

1979

:POp torheter

till Jstad

avtackades

Det börjar bli verl<lig fart på popverlis&'llheten i Jakob stad. Knappt en månad ef ter det inhemska toppbandet The Group anländer det en geJsl<a toppbandet National Health till stad'e n. De ger konsert i Uugdomsgården tis dage liden 10 april.

TV Å MANADER ifrån tio år har Inger Ek jobbat på SöV. På tisdagen i förra veckan var hon sista dagen i j ()bb. På eftermi'ddllgen av taekades hon vid en kaffe sits på kansliet av arbets kamraterna. På kvällen böd SöV de anställda på en bit mat, varvid ordföranden Leif Rex talade till Inger och ö"erräckte e.n minnes gåva.

National Health är verkligt storfrämmande, något av det bästa som finns inom popmusi ken av i dag.

Musik helt i klass med den som t.ex. grupper som Yes el Genesis gör. National . ler Health förvaltar närmast ar vet efter gruppen Hatfield and Ingar Ek avtaekades med en guldkedja för Aren på. SÖU. Här flankeras hon av ordf. Leif the NOl-th. den bestod till för Rex och kanslisten Slv Harv. en månad sedan av nästan samma musiker som i Hatfield. länkarna i laget. Med Inger ger lovat har man kunnat ten i arebtsteamet. Alla öv Nu har organ.isten och pianis riga på kansliet har mera försvann den sta,digaste län lita på. ten Dave Stewart ersatts med Det var med ett visst ve oregelbundna arebtstider och ken. Alan Gowen., som också tidiga mod som arbetskamraterna Att Inger Ek försvunnit pysslar mej sitt. Det är kas re uppträtt med National Dessutom har inger alltid på kansliet tog avsked av Health. bl.a. på deras första från SöU-kansliet kommer sörskan och kansbisten som varit glad, vänlig och hjälp Inger. Hon har (jämte Siv LP "National Health". Gowen att märkaS. sam. Och säker det Inutgjort de sammanhållande Harv) varit den fasta punk kommer närmast från gruppen Gilfamesh. Slagverksvirluosen ....... ................ Pip Pyle var med redan i Hatfield and the Norlh; han har också gjort skivor med bl.a. gruppen ~ng. Phil lvIiIler på gitarr har också varit med i Hatfield, dessutom har han gjort skivor med bl.a. Matching Mole. Basisten John Greaves Slutligen är väl mest bekllnt Mia Marianne och Per Filip hör till Sveriges mest populä EN DELEGATION fråD Vi för sin med'v erkan i gruppen ra sångartister. De har blivit riksbekanta genom .många under sext-on har varit över Henry Cow; han var med på konsertturneer, framför allt i kyrkor, som blivit överfyllda och hälsat på hos Vi Unga National Healths andra LP "Of vid parets framträdanden. M ~ MarialJ~ och Per Filip har i Västerb()tten. VUS-arna, Queues and Cures". setts och höns flere gånger i TV och finns med bland ra Hå.kan Westermark, Lasse Eriksson och Christel Holm dions mest önskade sångare. National Healths musik kan Båda har en gedigen sån,g ström deltog i distriktsstäm utbildning. Mia Marianne, född i bästa mening karakteriseras man i Byske. Man k'nöt kon klubbnivån. Efter det blir det och uppvuxen i Stockholm, har som progressiv, det är fråga takter och diskuterade sam aktuellt med gemensamma sats en my.~ket vacker naturröst, om seriös popmusltk som i känd arbetsmöjllgheterlla längre ningar. Bland annat har det som tidigt upptäcktes av mu engelsk stil inn:håller en hel fram. varit tal om att ungdomar från sikd' kt" Ull W . D" del humor och mgalunda kan . a. ~enng. ar- . karakteriseras som torr ' och VUS skulle dellta i en fjäll . Ire.. ~ . Småningom bl:ir det aktuellt efter foljde studier I solosångs- : k d . k De bl' h"gt'd vandring i Västerbotten i au klassen på Musikhögskolan i at a demf~~' t.k.. llrken o · I smed ett svarsbesök fl'ån Vi Un " pro f essOO' R ag s un. Or mus'! a s are. gusti. Stockholm f or gas sida. nar Hulten. Senare fortsattes R. H.

Vi får hitta på något De närmaste samarbetspla nerna går ut på kontakter dels mots'v arande från vår sida ock sångstudierna för pedagogen

på "kanslinivå", dels på "fält så, säger Håkan WeSltermark. Tarsten Föllinger.

Mia Manannes sopran har, 'F P" ... , nivå". Det sistnämnda betyder Än så länge handlar kon~ att man ska bekanta sig med terna ändå mest om att utbyta ett ovanligt stort omfång och I en sällsamt mörk och skön I varandras verksanihet på tips och ideer. timbre. SöV fick en ny kassörska Per Filip, som kommer från 1 efter Inger Ek på måndagen. Ornö i Stockholms Skärgård, Det är Carina Kalander från har flere års studier för Sång-I Maxmo som bland 12 sökan pedagogerna Ove Meyer-Le de utsetts till tjänsten. Ca gaard och Eva Pawlo bakom rina är merkonom sedan år sig. Han har också genomgått 1976 och har senast jobbat operaskolan i Stockholm. Han som bibliote!mrie i Maxmo. har en varm och kraftfull te-I FRÅGOR med anknytning till dansverl[samhet och dansarran Erfarenhet av un.gdomsför gemsng skall behandla!! vid den ordförandekonferens som SöU norroot. Mia Marianne" och Per Filip I eningsarbete har hon från Max ordnar i morgon freda.g lSolhem, Mala.'t. har breddat sin repertoar från mo uf där hon varit sekretera om. Den arbetsgrupp som till det klassiska till gospels, läsar • Biljettpriserna vid danserna re. Hon har också praktisk er diskuteras på basen av inled satts vill ha tips och ideer I sånger och folkvisor. farenhet av dansarrangemang från föreningarn8.'l represen-I Mia Marianne och Per Filip Mia Marianne och Per [i'illp. ningsanföranden av Guy Käc och reklam. ko, Ralf Skåtar och en repre tanter. I har gett ut hela sex egna LPDe beslut som fattades vid I skivor av vi,l ka de två senaste pulära sångarparet i Finland sentant för tonårsrädet. Som intressen uppger hon fjolårets ordförandekonferen- utgivits år 1978 och nå~t syn under tiden 5-8 april. Det blir 1980 dis • Orl{esterpriserna litteratur och skidlöpning. Hon kuteras inför en ny förhand ser, om gaminaldansannonse- nerligen höga försäljningssiff konserter i Tempelplatsens kyr ski.dad~ bland annat Botnialop lingsomgång med orkestrarna. ringen, rökförbud och ålders- ror. ka i Helsingfors i kväll, i Tre. pet i vinter. Hör dock inte till gränserna skall också diskuteSångarparet har sjungit i . . • Åldersgränserna vid danser skidlöparfamiljen Kalander, ras. Dessutom flnns det som flere europeiska länder och faldlg~etskyrkan I Vasa på fre na har tonårsrådet önskat fä även om de är släkt. Idrottan alltid på ordförandekOnferen-I' gjorde nyligen stor succe i. dag, l Jakobstads kyrka på upp till behandling. det inskränker sig till aktivt serna möjlighet att väcka helt norsk television. Ilördag och i Mosebacke skol. • gn dansutredning har för bundsstyrelsen fattat beslut nya frågor. Nu får vi lyssna till det po- centrum i Närpes på söndag. motionerande. Det är främst önskan att få ' ägna sig litet mera åt familjen som är o'r saken till att Inger Ek slutar. Hon har nu fått ett deltidsarbete åt Korsholms församling som innebär att hon får le diga eftermiddagar.

...--_--------------_ --------_ _._-- --"'--"'----- ....

Ny på SöU ,VVS.besök Populära sångare

i Sverige på finländsk turne

Dansverl{samhet tema

på ordförandekonferens