Österbottniska Posten (ÖP) nr. 14 1980 by Österbottniska Posten

Han är glad att han valde att bli präst och han skulle aldrig byta yrke. Men hur känns det att stiga upp i predikstolen och börja predika? Hur se en prästs vardag egentligen ut? Det berättar Bengt Djupsjöbacka, präst i ]eppo,. i dag . .

Miljö

året 80

Stor intervju med Ulrka Cronström. helproHsig miljö· vudskämpe. På bilden omgi· ven av Thomas Öhman och Annika Luther. två centralges· talter i miljörörelsen, Se mit· . t uppslaget.

Kärnkraftens

nja-mandat Sidan 2

Kioskboken avslöjad Sidorna 6-7

Revy i Karleby:

TÖRNROSA Sidan 13

Segrarria dragna i ÖP:s tävling "Tyck till!" Sidan 15

Sundom börjar

STUFFA

Sista sidan

~'6t~ t----------------------------------------~--~------------------------------------------------------~ Torsdagen 03.04 I2 ~ OsTERBOTTNISKA fOOtlTEN

Kärnkraftsanhängarnas nja-mandat

* -Det verkar som kärnkraftsomröstningen Sverige skulle -ha varit nån sorts ordningsfråga.

Då man följer med kommentarerna, slås man av hur oroliga många är för den "oordning" som kärnkraftsdebatten har ställt till med. * Man är irriterad för att folk har valt "fel" partier. Och man tycker att det över huvud taget har diskuterats alltför mycket på

sidan om politiken. * Man är också irriterad för att kärnkraftfrågan inte ens nu Dagarna före folkomröstning en förklarade Olof Palme att linje 3 - alltså Folkkampanjen nej till kärnkraft skulle komma att avlida den 23 mars klockan 24 . Nämnda tidpunkt infann sej. och man såg inte en spåra" begravningsstämning på teve bilderna från tevens valvaka. Ä ven om det då stod klan an ettan och tvåan skulle få majo ritet. Tvärtom var man redan då beredd till fonsan arbete, och man ställde up p framför kame rorna med de nya "Kampen går vidare" -knapparna. Det gjorde ja-sidans partile dare upprörda. - Alla partier har sagt att de ska respektera valresultatet. Då ska linje 3 inte tala om att kampen går vidare. Sa ettans Gösta Bohman och såg ut som en gammaldags skollärare som uppmanar sina lärjungar att ställa sej rätt i le det. Han var inte ensam om att ropa på en återgång till ord ningen . Att vilja räta ut parti linjerna, som blivit aningen krokiga under en debatt som tydligen har handlat om så vä sentliga saker att partifållorna har brakat samman . Att som linjerna l och 2 nu gör . kräva ett slut på kampen

mot atomkraften - inom eller utom paniramarna - är en märklig diktatpolitik .

Man är vad man äter. Under den grundläggande materialistiska lagen har människan alltid levt. Får man i sig för lite eller för myc ket av olika ämnen måste kroppen vidta speeialålgärder. Den slits och blir sjuk. Finländarna är världens sjukaste folk. Ingenstans dör man så m)'e

* I själva verket är det just nu naturligare än någonsin att inte "desarmera"•

Nu efter "förlusten" då linje 3 ska se till att linjerna l och 2 inte förvaltar sitt nja-mandat så att de skruvar in landet i ett ja. samhälle.

Det är nästan som man skul le kräva aven mellanölsmot· ståndare. att han efter förlorad omröstning i kommunfullmäk tige plötsligt ska tycka att mel lanölet den 'bästa är av alla jor

diska drycker . . .

Ja-sidan har i fria val tillde lats ett procentövenag. och det ska naturligtvis respekteras. Ja sidan har fått mandat att driva sin energipolitik med ert 12 . reaktorssverige som mål. Men Folkkampanjen ska na turligtvis ha rätt att leva kvar oc h arbeta för att 12 reaktorer inte blir nödvändiga. Kampen går vidare därför att:

En liten förklaring för dej som inte riktigt minns hur linjerna gick i folkom röstningen: Linje l (mest moderater) Atomkraft - Ja tack! under en 25 -årsperiod, 12 reaktorer. Efter 25 år avveckling, men något program har inte lagts fram_ - Fick 18,7 procent av rösterna.

Ja·sidan i Sverige tycker att politiken nu skulle återgå till "det normala", och linje 3 skulle ge upp kampen. Hufvudstadsbladet noterar att kärnkraftsfrågan ännu inte är "desarmerad".

ningsvis avslöjas (ja sidan , åtminstone linje 2, är ju beredd att stänga genast om säkerheten kräver det) .

~öR S \STA &ÄtJ&E.N THO?BJÖR~ .• HUR SVARf\DE SVf.tJ5\iA FOLKET VID XÄRtJKR~FT50MRÖSTN1N6EN? . . ' . .: .

Liten förklaring

Maten i

Karleby

slutgiltigt kan avföras från dagordningen.

ket i blodkärlssjukdomar som hos oss. Varje år satsar vi miljarder i försöken att bli fIiska . Den ind us tri som tillverkar piller av vitami ner och mineraler gör lysande affä rer. Bara en bråkdel jämfört med sjukdomsulgifterna satsar samhäl !et på att dess medborgare ska äta mångsidigt. riktigt och - gott. Vår matkultur är på en makabert låg nivå. OSålunda har eninköpsekonom i Karleby bestämt att eleverna i bland annat - stadens svenska

Man måste jämna vägen för alternativa energi lös ningar. som gör kärn kraften onödig (ja-sidan talar ju faktiskt inte hel ler om 12 reaktorer utan om högst 12 reaktorer). Valresultatet gör inte kärnkraften mindre far· lig än tidigare. Säker hetsriskerna ska fortsätt

Sen kan man ju tillägga att ja-sidans procentövertag inte är så entydigt som siffrorna visar. En stor del av tvåans väljare ser uttryckligen avveålingen som ett av de allra viktigaste argu menten i tvåans program. De är alltså i grunden starkt kritis ka till kärnkraften . Vidare : Man frågar sej hur många kärnkraftskritiker som värvades över till ja-sidan ge nom de tillspetsade plånboks argument man tillgrep i det lägret. Det har en viss genomslags kraft att använda ord som "jobben". "välfärden". "om· sorgen om pensionärerna" och så vidare . Det är sånt som är lätt att mäta . att uttrycka i kro· nor och ören. Det är inte lika lätt att mäta nej-sidans så kallade "känslo mässiga" argument . Man ut trycker inte "livskvaliteten" j kronor och ören . Ja-sidan kan vara tacksam tör att plånboken för de flesta av oss är en lika uppskattad livs pump som hjärtat. Ledare: B,ertel Nygård Bild: Leif Sjöström

Linje 2 (mest socialdemokrater och folkpartister) Atomkraft - Ja tack! under en 25-årsperiod, 12 reaktorer. Efter 25 år avveckl'.ing, har lagt fram avvecklingsprogram. - Fick 39,3 procent av rösterna. Ua-sidan totalt: 58 procent) Linje 3 (Centerpartiet, Vänsterpartiet kommunisterna och ett 40-tal parti· politiskt obundna organisationer) Atomkraft - Nej tack!, det innebär avveckling inom 10 år av de 6 reaktorer som finns. Program för alternativ energipolitik. - Fick 38,6 procent av rösterna.

innehåller gott om B· och C högstadium inte kan få äta "fin vitamin och flera viktiga mineral potatis" . Den är för dyr. I stället ämnen . Och är lätt att hantera och får eleverna potatismos gjort av . kan tillredas på många sätt. pulver från en fabrik. Förutsättningen är givetvis alt Vilka kompetenskrav Karleby potatisen kokas oskalad och äts ställer på sin inköpsekonom är svm att veta så här på lägre upp någotsånär snabbt efter kok ningen. Kokar man en skalad po breddgrad . Men någonstans klic tatis rinner det mesta av något vär· kar det om man köper poratismos pulver i stället för "finpotatis" , de ur den och görs den till pulver blir den helt och hållet värdelös . man må sedan tänka hur ekono Talet om att "berika" pulvrl·t är miskt som helst. För potatis - odlad utan gifter en billig lögn. Eller var ligger logi ken i att lägga ett p.ar. tre konst - är det bästa baslivsmedel som gjorda ämnen i stället för de kans finns . Bland annat för att det

ke 30 naturliga som förstöm och som funnits i en för kroppens upptagningsförmåga lämplig kom bination?

Det finns inget så ekonomiskt

som kvalitetsporatis . Vare sig på lång eller kon sikt . Och ville man i Karkby börja göra sina elever en tjänst skulle man börja steka potatiscn j ugn . Oct är dct allra bästa sättct att till reda potatis och himmelskt gott. SVENOLOF KARLSSON

1~1____________________~___________T_o_r~~~~en~O~3.~M~______________________ ~ ~I ~__...a_

~ os:ra:=T..llIKA

BERTEL -..NYGÅRD

Svensk Gamtidning biter till

dels{·. som hans små tänder kan vålla . " - Vad kan jag tillägga~ Ingen ting. s~'ns det me; . D -'ag gråter av avundsjuka inför damtidningens förmåga att göra poesi aven mjölktand. "Silvia ler mot Victoria och Som lugn o<h sansad österbott förstår hennes glädje över lillebrors ning är man sidsteppad när det årligen återkommande utvtl'kling. Själv förs.tår Carl Philip gäller den avdelningen. Man Ut Om det svenska kungahuset ännu inte mycket av den uppstånuytker sej mt'r kärvt och rakt på i dag behandla tandsprilkVinoria visade överlyckligt på Carl Philips nytillskott i tandraden när pappa ()~:h mamma kom hem t'ftcr sin nära tre verkor långa St mesttr i Amt'rika." OI:h så vidare:

Or hårt redan från början

DS1ö:ar härmed att Carl Philip lolv tänder! - tone gällde den noter ett par veckor sen då Damtidning nedkom med er 12 (!) för året. dess kan det ju ha kommit are något - som damtid säjer -"nytillskott i tand-

ro..

fn öm-rbonnisk skribent har in sak. Man släpper kanske nån tyst t{· heller några majestäter att göra svordom ifrån sej när det rister till i journalisti~k gräddtårta på . en gammal baktuggare. Man muttrar nånting ohörbart om man D - Ja. vad har mant l Kristine\tad till exempP råkar svälja en plomb med gröten. - Finns det några såna dignitä O.. h kan hända ylar man till t'n anmg{'n då man får en gurkbit i rer där alt af\·ingarnas mjölktände/ ~ulle mOll vera en journalistisk håkt uppe till vänster. \torsatsnmg ~ Men man ~kri\-er ingen tand ly Knappa ~ t_ rik_ På sin hii,d kund<: man riva a\ en dler annan dikt om en bunt kommungubbar som gnisslar tän· der för att duas akriekupp for åt rÖ\·en . . - Vasa då? - Hur har vi det med tand ~prk.kningen i landshövdingsresi· dtnstt~

Jag \"("t för litt. Eventuellt kunde man slå fram nån teori om en etak tand\'ärk som hindradt hövdingen från att ta emot den där inbjudan till kärnkraftsdemonstrationen. Fast det blir långsökt.

:J Hur som ht:lst. den tolfte tag mble ha varit en stor händelse samhällsskeende . 'jr mamma

Men i huvudstaden måste de: väl finnas ... - Hur har vi det högst uppe p:t lOppen av republiken? Njäää . .. - Tolv taggar i ra· den kanske .. . Men inte är det några nytill· skott.

Källa: ALSTRÖM. Birgitta 1

"Titta mamma lillebror har

en ny tand"

Svensk Damtidning nr 12.

kom hem var Vu:

iwrig an få berätta om allt Iark varil med om. Med stor - p-a.rade hon om resan lill och om alla djuren fln se där. roligaste av allt var IiI/e

5III_I:IIIim;U

Wld.

Sanna historier":-

Lydia Bergqvists edervärda seger Bergqvist, hemma från Malax era bosatt i Vasa, har i höst en samling prosaberättelser un åa!:l.a Sanna historier. Dotterdot Kumpula har illustrerat bo-

runa

---il

• ,Ji1Iilfau:ario.DalDS historie r är endel sanna i bemärkelse och endel sanna i vi _E,.Jlilllliimrl-ir bemärkelse. I detta senare .aIElR ar dn ofta så att berättelser blir - '!:I_E" ju mera man skroppar. Bcrgqvist har talang för att skroppa . grlullt sätt. Hon har många bio_Pr också. Hon är ofta bra att ibbnd ritar hon utmärkta vig sinwionsbilder. Hon har också humor. vilket är en värde q:lml2p bos en författare i dagens hu-

ABBAi TV AB8A IN CONCERT Jr det första riIttijp sw:mka kOl1Sertprogrammet __ ABBA. grUppen som nu har delen av vlrlden för sina föt aL Mm inte bara det. ABBA IN ~RT skall ocksl bli TV I:s

rosT.N

morfattiga finländska kulturklimat. Någon brist på livserfarenhet - vare sig sådant hon upplevt själv eller iakttagit om andra - har hon inte heller. Allt detta borde var tillräckligt för att ga rantera goda resultat. Och nog kan man sä ga att Sanna historier ger många prov på berättelser där Lydia Bergqvist lyckats. Men . det betyder inte an hon lyckats i alla. Lydia Bergqvist är en impulsiv människa som an tagligen skriver mycket och gallrar litet. Man kan därför ~döma den här boken på två sätt: man kan antingen söka efter fel • eller också ta fasta på det positiva. Den som vill söka efter brister och svagheter kommer väl inte att söka förgäves. men det vore synd om dessa brister skulle tilatas skymma

bokens förtjänster.

bidrag till I 980-lrs Montreux festival. Programmet. som visar ABBA av i dag. spelades in dels under grup pens USA-turne, dels under nå&ra konsertkvällar på Wembley Arena i London förra året.

Målet som produktionsteamet ha-

Som sagt fÖlefaller författarinnan au vara en impulsiv människa och säkerligen är ut v(cklingen av hennes skrivartalang beroen de av att hon inte gör vlld pi eller under trycker denna del a" sin natur. Om hon kunde bevara sin impulsivitet och samtidigt skola upp (tt skarpare omdöme v~ valet av litterära stilar. rådeF det ingen tvekan om att hon kunde skriva ~rättelser som skulle utveckla henne begåvning till fullo .

En sak som Lydia Bcrgqvsit borde ta sig en funderare på är språket. Den miljö som hon skriver om är österbottnisk. men det språk hon användeF har ofta rikssvenska

drag. Den som lir villig att smälta detta vän jer sig givetvis snart, och börjar s.a.s. "över sätta" i sitt stilla sinne varefter. Men detta är en omväg. Det vore bättre enligt min mening om författarinnan direkt tog öster bottniska tonfall och österbottniska ut tryckssätt i bruk i alla sina berättelser. Här-

de satt upp för sig var att det färdisa programmet skulle ge tittarna nllr varokllnsla. Något som andra pro· gram av samma typ hiuiIIs saknat. Högt tempo och tryck var andra grundideer. Programmet. som är ett regelrätt konsertprogram. in leds med ett bild·

med menu j~ inte att berättelserna måste val på dialekt. men jag skulle föredra att de antingen var på dialekt eller att de alltid var österbottniskt färgade på högspråk - i syn nerhet i dialoger. Det är inte direkt så att de berättelser som är på dialekt i Sanna his· torier alltid är bättre än de som är på högspråk. men de är genomgående bättre i

språkligt och stilistiskt avseende .

Nåja. som sagt. ert visst mått av kritik kan nog framföras men nog finns det min sann gott att säga också. Bäst är förf. då hon skriver direkt från egen erfarenhet. Hon är också bra på att åter~rätra bygdehistorier eller dikta vidare själv i den grenen. Och humoristiska eller tragiska stämningar är hon bra på. snarare än berättelser i "jämn tjocka" stämningslägen . Författarskap är framförallt en kamp mellan författaren och det blan ka pappret framför honom. Nu då Ly dia Bergqvist kan se tillbaka på en he dervärd seger i den kampen får man hoppas att det stärker hennes själv förtroende så att hon skriver vidare och utnyttjar sin begåvning på bästa sätt och i full utsträckning.

collage Irin gruppens USA-turne i , fjol. Därelter en blixtsnabb resa över Atlanten till ett Iyllt Wembley. På scen ABBA med uppbackning. Inför den entusiastiska publiken drar de sin show sex kvällar i rad. Allt går hem, "Voulez-vous"t "Summer night city" och "Gimme Gimme

Ralf Norrman Gimme" sitter direkt. För TV·tiuarna blir det ett kon. sertprogram utöver det vanliga. Kanske är det nllrvarokänslan som finns där, säger man i reklamen frln Sveriges TV I. Mindagen den 7 april kl. 21.00

tI.III!I! t~ ~ ötIT:RBOTTNISKA

_______________________T_o_r_sd~~~e_n_O~3._~_ _______________________________~__-;

~STIi':

LANGFREDAGENS

TRÄFFp:U NKT.

YKARLEBY

• FREDAG 4.4. KL~ 20-01.

VÄLKOMNA IN ' OC~H FIRA EN GLAD PÄSK TilL SAMMANS MED

TEAMET och CLEOPATRA BLACK

D~SCO

DANSA OCH LYSSNA TILL DE SENASTE SKIVORNA FRAN WESTERLUNDS

BUSSAR : Holdins bussar frlSn Jakobstod kl. 19 .40. FrlSn Karleby. kl . 19.00 via Kronoby. Edsevö. FrlSn Esse kl. 19.00 via lappfors-Purmo-Forsby-Ben nös-Kovjoki. FrlSn Oravais kl. 19.15 via Jeppo.

Superkval i ring fem o

fredagar och lördagar

Veijo Ullakko &

Wolters

Vi träffas vid

MOTEL POLARIS ' tel. (967)-18 200

Superstarkvalet inom V-ringen se naste vecka hade lockat 10 damer och 16 herrar 'a tt tävla om vem som skulle bli supentar inom V~ringen och sam- . tidigt gA vidare till den stora finalen. Ringkvalet hölls i Iskmo-Jungsund UF:s lokal, en rätt stor publik fanns också pA plats så stämningen var pA topp när man hejade pA sina egna, D Supentar bland damerna blev Ann·

Louise Sax berg från Petsmo uf och bland herrarna Mårten Lövdahl från Västerhankmo. Tidigare under våren har ringkval hållits inom IV-ringen där Gun Jans son och Gösta Småros båda från VörA uf blev ringens Superstars_ Inom VII-ringen har också ringkva· let avklarats med Ann-Katrin Ek och Karl-Gustav Brännback från Pörtom uf, som segrare. D Vad beträffar "Superstar" så ordnas ringkval inom samtliga åtta ringarna under vårens lopp och den stora fina· len arrangeras under sommaren.

GAMMALDANS I NYYKAABi 6.4.

Kvevlax höjer åldersgränsen

- Det har klagats pi an vi har fin en alldeles för ung publik .. Medelildern har inte legat Ungt över 15 ir! Nu vill vi locka de äldre tillbaka .

D Kvevlax uf justerar lIdersgränsen . uppåt! Från och med nu ska man vara 16 år för att komma in på föreningens danser.

Inom KUF har man den erfarenhe ten att den äldre. danspubliken stannar hemma. då medelåldern sjunker alltför mycket. Nu höjer man gränsen. och' man kommer att hålla hårt på att syste met ska fungera .

D Man nöjer sej alltså inte med den allmänna gränsen 15 år utan går ett steg längre.

Man ska ha nån form av ID-kon (till exempel sjukförsäkringskon med foto och stämpel) för an komma in.

Varför? Kenneth Finne. dansareangör. säjer si här :

. Dc yngre då? - Vi måste naturligtvis ge något åt dem ocksi. Nin form av tonårsdanscr ska dCt nog bli _

'KVEVLAX HEJ SVEJS! KOM OC~ FIRA IN pASKEN MED EN SUPERHÄFTIG KVÄLL I

KVEVLAXNR1

LÅNGFREDAGEN 4. 4. -80 20-01

VI STÄLLER Upp MED TVÅ MUNTRA PÅSKBAND QBS! OBSI

• bev . klödförvaring • bevöring gratis end . i uniform

* DANSDEMOKRATI

EXOM & SOUND OBS! OBS

16 ÅRS ÅLDERSGRÄNS, TA MED ID-KORT, VI KONTROLLERAR ALLA

BUSSAR: • Ekmans från Bock 19.15 via Gerby, Iskmo, Karperö och Smedsby.

• Haldins från Vasa 20.15 och 20.30.

• OT från Grillcenter, Oravais kl. 19.30 via Kaitsor, Vörå kl. 19.45.

......

• • •

• Majors från Näset 18.30 via Muns· mo, Solf centraibutik 1-9.50 via To·

busstation

~'ik'"

KVEVLAX,

Stor traditionell påskdagsdans samt säsongavslutning

PÅSKDAGEN 6. 4.

kl. 20.00-01.00

EXODUS

• 15 ars aldersgröns

DAMERNA BJUDER upp DUSSINET FULLT (12 st)

BUSSAR : Siöneiden Ir. J:stad 19 ,30 Siöneiden Ir , Pensola 18.40-Jussila-Monö-Hirlllax 18.55 lIia Munso· la- Nykarleby 19. 15 lIia ' Jeppo, M~rkby Kronlunds Ir. Söka 18.45, Karleby 19.00 lIia Kronoby-Köllby och

Vi tackar Er alla för I år och önskar Er en TREVLIG SOMMAR

Funkt .gr. 4, 6 Biligr . C

Esse . I

-.:;. ~ - . .

•

.. -

-o;

_...

...

•

-~.

SOND.

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

6. 4.

ICleopatra o Daizyl

~ ~ ~ ~ ~

• BEVAKAD KLÄDFÖ '8 V. : • 15 ARS ALDERSGRANS: ........................................................•...........................

BUSSAR: Stadslinjen från busstation kl. 19.30 via Bocks hörn , Singsby, Karperö , Smedsby BP oc Kvevlax , Majors från Näset kl. 19.30 via Munsmo, Solf Centralbutik, 20.00 från Toby stenbro. Orava is Trafik från Grillcenter kl. 19.30 via Tuckor, Vörå City och Vallvik , ~~

Påskens höidpunkt i

PÅSK SKALL FIRAS! Det g5rvi naturligtvis i

Yttermarkgården

DAGSMARK

sönd. 6. 4. kl. 20.00

Pli scen hittar du otroliga

HOPE ! Bussar: Wester 19 .15 fr6n lapplfärd via Kstod, Tiöck och Nörpes . 19.30 fr6n Helenelund , Norrnös , Nömpnös.

pllskdag.n 6. 4, kl. 20-01

TRIES

(Tamp.r.)

INFLATION

(V.s.)

Sidebytrolik : Sideby 19.30. Skoltung 1945. Dalen. Härkmeri 10.10, l:fi· lIio meieriet. Haglund. Ir6n Koskö 19.30. Näsby 19.45. Pte1o" 1000. Tjöck. K.'od 10.15, lappltärd 10 .15

Fler dans annonser pa Sid. 12! o

Torsdagen

03.04

r------------------i

I I

I Io l

KIOSKBÖCKER, TECKNADE SERIER

farlig läsning?

FRIMÄRKEN

Sällan kommer de/ under So/IIi O I-'10 d...Jg..Jrl' sen..Jre u/ges Jrc/J säsong ul IvJ k..Jlaloger av S..JIn RK -Jen'/,: JI'..Jlltp..Jr som Jr en [orl ma förldgg.1re , Dom.1 gJng h.1r del S.I'-/ In mg ' ,.,' d.e lidig..Jre ulgivn.J 1'..1 ' ske//. Su omen Poslimerkkeily Oy , JT.llll ,.,senl'r1I..J. r som Illger NORMA -k.JI,rlogen vid börj.m al' v.Jrje sJsong kom i m.1rs O Furstl'ndömet L/l'chtenstein ut med en förnY.Jd versi(m och i /".Jr 1' 11 ..1/1 de /örJI.l länder. J OIII mindre .Jv..Jnccr.1I form.1l . .·Lill.1· h./IIn mcd sill EUROPA,sl'ni:, norman" uppI.Jr en hel del pns· 1980, I somm.Jr och pJ sel/ slcgn'ngar. som ske// under hös JommJren u/kommer dessJ ",Jr len. km pJ löp.mde b.1nd, ' K.1I.1logen är inle som slor..Jbror i färg ul..Jn i SV.1r/vill och hjjl.1d. Pnsskillnaden Jr dJrför.Jv belydel se och k.II.Jlogen lämp.1r sig br.1 för t ,ex. nybörJJre, 1/111

Kios,kböckcr, populärlitteratur, skräplitteratur ... det finns många ord för samma sak. JUSt för sådant vi läser som vi vet att finkulturellt folk tycker är dåligt. Men hur är det med kioskböckerna och Lex. dc tccknade serierna? Vilka människor är det som faktiskt läscr sådant? Hur dåliga är kiosk böckerna? Och är det skadligt all läsa sådant? Som det ibland påstås. Blir dcn som läser mycket om våld och

O Danm.Jrk ulger 10 april ell JU'

Bokens

innehåll:

bileumsfn'lI/ärke I lilkiggsv..Jlör 1,30+20, Fnmärket är e// vjjgö renhelsmjrke och del exlra bidr.1 get går Irll fö rm ,in för CP·sk..Jdade O I Sverige fir.Jde InJn för elfte gJngen i höstJS frimärkets d..Jg, barn , och evenemJngel har frJn Jr trll år D 9.4, ulges som känl de första ökl1l med olika aklivileter för spn' nya fn'm.irkena för i år i Finland, d.1ndet av informJlion om fn'· Del nya fn'märket i brukssen'en i m lirkssamlandel , Fn'märkelS DJg .ir utan lvekan valören 6 mark fOrlsilller preSIJlio det evenemang krillg vilkel fn' nen av gammal handarbelskonsl. mdrkssamlandet som hobby blom ."Kilslpaikka" ilr en gammal ka· relsk vävnad. Det är en handduk , mar ul och fröar av sig i form av som användes av den orlodoxa be· ökal intresse hos såv.il de unga som ' folkningen i Karelen. Handduken de vuxna. Även på myndighelsnivå har hängde slrax innanför dörren till deras bos läder, där del även fanns man okal mtresse för fnmärkssam . ell Illdl/kJrI. Handdukarna som landels betydelse, vrlket inte minsl användes lill vardags var smala och kommer fram ' i det ekonom/ska slöd, som ungdomsverksamheten saknade dekoration. erhJller. D ella vore något all laga efter hos oss. Slalsmakten slöder nog i I 1I11S mån /rlalelistlskl arbele och I publicen'ng av böcker genom all man t .ex. trll posl & telemuseet 1979 prenumererade på 9 inhems ka frimärkslidningar och 18 ut ländska för år 1980, Dessa är nu djr Ililgil'ngliga för allmänheten. Under år 1979 inköptes 26 Till fester och då del kom gäsler sknftliga publikationer av van'e bylles de ul mot handbroderade rande arl. Vi har som sagt myckeIall kom· iI'ndar, Vid feslmållider lades handdukarna över knlina på glis ler ma efter i d.mna fråga hos oss i som sall bredvid varandra. Då Ijä. jämförelse med Svenge och USA. nJde de som serveller. De vackras· TORBJÖRN MALMBERG le handdukarna hlingdes som de · koralion i laksparrarna vid bröllop och andra slörre feJter. Del andra finska märket som ut· kommer samma dag hedrar förfat· lan'nnan Mana j atuni, som gjort en betydande insali i utvecklingen av den finska novell- och roman· formen .

fP>

f1M . MANHATTAN .:,'1'

l, I I I I I I I

Bokens innehåll:

Huvudpersonen Mike Brody är viet· ,namveteran, högskolutbildad och polis i New York sedan fem år. Han är gift med Doris och har två barn; äktenskapet håller på och spricker . Han är en bra polis och trivs med jobbet. Men New York är nära eko nomisk ruin. För att spara kostnader avskedar staden flera tusen av sina anställda, bland dem poliser, bland dem Mike. Han får börja stämpla och går runt till olika arbetsgivare, men erbjuds bara skitjobb. Han träffar en annan polis som också blivit arbets· lös. Tillsammans kommer de på ett sätt att göra en storkupp: genom att råna polishusets källarvalv, där byte från ouppklarade stölder och rån förvaras. De får med sig två andra avskedade polismän i rånet. Rånet lyckas såtillvida att de kom mer över 4 miljoner dollars. En po· lisman som försöker hindra dem blir skjuten. Ett par dagar efter rånet fördelar rånarna sitt byte och reger bort, var och en åt sitt håll. New y ork-kriminalen inser att rånet är ett insidejobb. Bara någon med god kännedom om polisrutinen skulle ha kunnat utföra rånet. Efter några dagar kommer polisen genom ute· slutningsmetoden fram till ett 50-tal misstänkta. Efter ytterligare några dagar är alla rånare fast, två tas le· vande, två döda.

~-------------------

Hjälp! Ta ett

FADDERBARN i ett u-land!

Att hjälpen faktiskt

I hela världen finns ca 1,4 miljarder barn under 15 år och 3/4 av dessa ' lever i ut vecklingsländerna. 500 miljoner barn får inte tillräcklig el ler rätt kost och 200 miljoner barn har in gen möjlighet att lära sig läsa, skriva eller. räkna.

o Statistiken här in till är häm· tad ur FN:s broschyr Barnets Internationella År 1979. Tycker tu att siffrorna är dystra? Kans· ke du vill göra nigot för att hjäl. pa barnen i u·länderna? Ett bra sätt är i så fall att bli fadder för ett u·landsbarn. Att bli fadder är irite svArt och kostar bara 50 mkJmln eller 600

I I

Torsdagen

slagkämpe eller sexgal den som läser om brott

ar "äldigt diskuterade frågor. - 50-talet satte olika slags "sam lliillslrnlrande" krafter i gång hårda at~t populärlitteraturen. Många -~_ft"I_ " krävde t.ex. att tecknade se e förbjudas - eller åtminstone ..-anta grovheterna rensades ut_ 6G-ulet började man få fram under-

sökningar

över

populärlitteraturens

verkningar. Man fann - konstigt nog - att så gott som alla människor läste populärlittt!ra tur. Fattiga och rika. Högutbildade och lågutbildade. Arbetare och tjänstemän_ AIIa slgas samhällsgrupper intresserade sig ungdär lika mycket för den "dåliga" kulturen_ Effekten av kampen mot populärlitte r<\turen var mycket liten. "Experternas"

03.04

fördömanden ledde i stort bara till att man fick skuldkänslor av att läsa den "dåliga" litteraturen. I slutet av 50-talet hade t.ex. 78 % av amerikanerna skuld känslor för att de läste tecknade serier.

Efterhand som forskningsresultaten har k.larnat har inställning till populär litteraturen blivit bättre. Det fin~s inga siffror som visar ett samband mellan läs ning av dålig litteratur å ena sidan och kriminalitet, dålig läsförmåga, "förstörd

fantasi" osv. å andra sidan. Numera undersöker man fnll'" t hill populärlitteraturen fungerar och frågar först i andra hand vad som är dalig!. Men visst finns det också mycket dåligt i populärlitteraturt!n . Ifall den är det el/ da man läser finns det nog lite risk att man blir allmänt fördummad.

Q I några artiklar ska ÖP titt.. på några k iosk böcker . Häng om det du läser!

"Det ar

Il :lr!'ld"

m ~d

l ~>

()( h

( :) r~a n rl(;:

god ""h is k , ', >a h M!.

m i~

en ar dCI

D~I

verk lige'" V " d g illar du h~·

., pr:-

Bokens serzsmoral: hu oe W nlgotslags ....iiauil12 om alt orsakerna il SOC'iala. Det är sam

dn är fd på. Ni<holas Brody ......-1..... dn så här: Jiorde rätt i att läg för stadens ekono bä pi politikerna, men _ si .ADp andea New ,... IionIe han sig inte . . . . at aaalysera situa - . inte att Ika sutdne sig llogt usel tiU de stora vilka genom med stadens .oi!liI!I_..s.~~ för egen vin hade utlÖSt krisen, ... ocksi hilngde ihop

':;;:IPI_nm it. än mindre nigot åt det. I hm snävt självcent alla omkring ho n annan tänker göra det själv. alt de "gam m. inte läng ime blir att

[ 1 Just denna maktlöshet är det cemrala i bokens budskap. En maktlöshet som naturligtvis ime är där aven slump. Efter Vietnam och Watergate är USA ime störst och mest mora liskt längre. Inför dagens väldi ga världsproblem känner sig in dividen maktlös. Därför heler det så här om polischefen som ser Mikes döda kropp . "Han kunde inte låta bli att tänka att om omständigheter na varit lite annorlunda hade det kunnat vara han som själv låg där död i snön." D I motsats till mycket annat i kiosklitteraturen är ·.' Lockande byte" en realistisk bok - både var intrig, miljö- och person skildring beträffar . Just denna realism är det andra av bokens idenlifikationsmedd . Framför allt flr författaren in en övertygande slagserie om

Mikes äktenskap - som rasar ihop för att Mike inte vill. eller orkar. bry sig om frun och bar· nen . Bl.a. får han en ordentlJg avhyvling aven ballerina han träffar för sitt beteende mot sin familj . Vad skulle han t.ex. själv rycka om att sitta instängd med ungarna varje dag - medan frun hänger pi barer? I själva verket är Mike en ve ritabel mansgris med sin köns· fixering och ytliga syn på kvin nor och sin ovilja att sätta sig in i kvinnornas, t.ex . sin frus. si tuation. Liksom de flesta män i verkligheten också är mansgri· sar. En intressant poäng är för· fattarens ironi mot sin huvud person (det Står t.ex. inte "Mi· ke var" utan "Mike ansåg sig vara") - och mot den miljö han skildrar. I sin helhet ger denna ironi en kritisk verkan. Kritisk mot företedser i det amerikanska samhället . Ja JUSt det. samhällskritik! (Någon särskilt politisk kri tik är del emellertid inte . För fattaren ger inga alternativ till det han river ner.) D En kraftig laddning av k:inslor får kritiken genom skildringen av arbetslöshetsby

rån och de sIäIlen där Mike sö' ker arbete . Vart han än vänder sig krävs att han ska vara underdlnig . och inslällsam men lacksam! Den starke sparkar den s\'a· ge. "Djupt inom sig kände han att han hade blivit förrrldd av politikerna och New York· polisen. De skulle inte ha av

I sin slIl ;ir för

dema summa flr ditt i första hand ut

meD

pengarna räcker

aaat, kläder och vlrd åt

V.t lk du i Finland för _

per'

Ar?

., n.e Canadian Save the Faod (CANSAVE) i

nen d. som handhar de praktis ka frågorna och förmedlingen. De länder där CANSAVE har fått igång fadderbarnsverksam het är: Hong Kong, Indien, Italien, Kenia, Peru, Senegal, Turkiet samt öarna i Karibiska havet: Dominicia, Grenada, Jamaica, St. Lucia, St. Vincent och Trini dad.

dn.lI t

vaJ

O ~i!'-;lr '.

en mä ~ [ar e. f Lo) .. kr l . t ' ~

ligl. åsk1dl 'l"l u< h " !;1l1 ~ duller. Rcplik-.k !!te,u :If k skarpa Odl har of,,, ell IHln Ol tisk 1011 .

.' En ann an slag av realism i boke n ulgö r dc helt vardagliga iakt tag d strrla o,h detaljerna . Man länder cigarretter , lyfter fckfonlurar. lar kalsonger ur bnåll dan. Goi H" luklar sipa och Mikt bnner en intensiv länglan att fl silla i en polisbil " oc h snac ka sk iI med de andra och prala om kvinnorna på tlOlloarcn JUSI s:lnt små II frin och till som läsaren tvcker

l3okt<n ku nde liill ge; r:i' (,.. till ell filmm an ... ' - " d : , I kanske tänkl fi.ir dt"!. De l g:lOska ,·anligl all ~lJ nh ;lll a l dC'ckarc filma >.

o Slutsats: dCI är m~ , k(, 1 Cll kelt att "känna igen sig" i bo ken. Alla är väl pl någol säll besvikna . och frusleradc ön' r "ärldcn - känner oss lurade men t",ker att det är för job· bigl att börja med några d jupa· re analyser. Man {tirsIar "arför Mike är "lal ~ " O,h man för~tår hans hat mot överhclcn . Orh faslän miljön är i N"w York liknar den vk

skedat honom_ De hade ingen rätt att krossa hans liv. Vad tänkte de sig att han skulle gö ra? Dö, kanske?"

är oviktigt - men som är livs· viktigl för att läsaren ska känna igen sig . Replikskiften som detta ger

ommer fram - det är garanterat! "'1åI_~

Hal,·J boken Ix,,}: a\' d\ li k,. korthu ggnd r pl, k", :\ :'<!J n som folk ve rkl igt ll rr;H.r

Den bittra rånaren kunde ha varit du! och fel utan p g a risken att lka fast. Vill man ha något ska man krafsa åt sig utan frågor. Detta uppgivna sätt att se på livet illustreras ju utmärkt av bokens slut: alla rånarna kom· mer fast inom några dagar. De hade aldrig en <hans.

l l n d l:'rb ,ut. V f' (

k !o k M\ a r! i" "'tan lo lv. Jag \,!nkce de t. fö r iag bor iar bli h u ng r ig . Om dCI fan ns n ån restaurang har sk ,d ie iag b judd ut dig. m e n v i är ju m in i " i!d· mark en . Jag ska koka lile PQ' t atis och kålrötter ."

Den som vill bli fadder kan sk riva till Rädda Barnen d., Lapp brinken Z, 00180 Helsingfors 18 eller rinBa telefonnummer 90-711677. Du flr ha önske mål om barnets hemland. kön och ålder.

O Att detta verkligen är en hjälpform som fungerar, garan teras av att fadderskapet över-

vakas i barnets hemland. Över vakningen sköts antingen av CANSAVE:s egna socialarbetare eller aven lokal barnskydds organisation i landet. Om du vill kan du hålla brevkontakt med ditt fadderbarn och på så vis också kontrollera att hjälpen gir fram. Fadderskapet

avslutas,

när

Trots Nicholas Brady är en skicklig författare be lyder det inte att han inte an\'änder sig a_' schabloner. Personerna i bo kw är nog mer typer än indivi der och vad gäller handlingen har författaren - säkert med \'etet - följt vissa för thrilkrn oskrivna regler. Ty är man för realisti sk sanningsenlig i alla avseenden blir der för komplicerat. Dl tränger verk ligheten för hårt pl - och lä· saren känner sig bes\'ärad. Och det är ju inte meningen för då minskar upplagorna . . SVENOLOF KARLSSON

barnet fått en yrkesutbildning och klarar sig på egen hand. Hall faddern vill avsluta hjälpen tidi gare, måste faddern i god tid meddela om det, så att barnet kan få en ny fadder.

O Är du intresserad att ta ett fadderbarn, men tycker att du inte ensam klarar av det, så prata med dina föräldrar, dina kam rater, din förening eller din sko la. Ni kanske kan dela på ansva ret för ett barns framtid i ett u· land. Brita Svedlund

, Pf~~ '{~~. Torsdagen 03.04 ~~ t------------------------------------------~--~~~~~~--~------------------------~~--------------------------~ 8 o;:r;RBOT~ISKA

POSTEN

[ I Här är h o n. ~n av lan,]~ts tuf· fasr~ kvinnor! Ulrica Cronström är . natur- och miljöy.ård~hoss. Ildprofessiondl. t-:II stenhårt jobo som fordrar kunnigh~t. nerver och tålamod. t-:mot , sig har hon d" fin,lipad~ O~slulSfallarna . Dc po litiska-och ~konomiska makthayarna med de kortsiktiga oeslut"n. Killarna i d~ kritstrecksrandiga kosty merna, ni 'lt'L So m kan säga så mycket utan all , ändå säga något . __ [] -Men. bakom rygg" n har hon närmare 4000 likasinnade. Natur- och m iljöme,]yetna fin landssyenskar. En allt växande skara. Ulrica är nämligen yerk samhetsledare för Natur och Miljö rf - riksorganisatio n för naturvård. Takorganisationen för all finlandssvensk natur vårdsyerksamhet. Hon är naLkand. med zoologi som sin starka sida . Ivrig skärgår.dsyän som i många år försö kt all träffa på utt e r , 1 det fria. i skärgårdsmiljö men utan resultat! O Sedan 1973 har U. C. kämpat för all utveckla N o M ,iII organi sation med sting. 1 dag har yi konst a te rat all hon inte joooat förgäves. Men det job""t har in, get slut .. ,

Intervju med Ulrica Cronström "Vad innebär Miljöåret ·80"? MOUOl för Miljöåret är : ''Till aktion fÖl milj ö n", Föregångaren nat urvårdsåret 1')70 riktade sig till beslUtsfattarna. orh mottagandet var positivt. Men väldigt lite av vad som då krävdes har förvtfkli gats. Med Milj öå ret -80 riktar vi oss i första hand till de vanliga medborgarna i re · publiken Finland . Vi vill vätka till insikl om vad var och en kan O<.·h bör göra fÖl all stoppa miljöförstörelsen. Enskild. perso ner och organisationer har stora m öjlighete r au påverka . Organisationerna har ju slutit upr kring Mi1j öåret nästan mangrant kan man säga . O<.·h via dem finns det goda möjligheter att sprida information som vi annars inte skull e nå fram med . "Finlands naturskyddslag är från 1923, alltså 57 år gammal. Hur är det möjligt i e'tt upplyst land som Finland? Var dröjer en förnyad lag som skulle motsvara tidens krav?" Finland är ett u -land i naturskydd O<.·h miljövård . En ny natur~kydd s lag har förberettS länge och elt färdigt förslag finn s. Men det politj~ka momåndet Vtf kar all \'.ua så starkt att regeringen . s<l vill jag vet. Inte JUSt nu har några planer på all avge d e n till riksdagen . Det skulle vara ell gOIl resultat av Miljöuet -so om den lagen skulle kunna fås igenom . "Är alla andra lagar som berör mil· jön lika föråldrade?" \- ;ottenlagen är helt föråldrad. b)'gg· nadslagen likaså . Giftlagen har vi~at sig

Bitterhet inför miljöåret 1980:

"Folk förs medvetet

vara oanvändbar om man vill förhindra

spridningen av miljögifter i na turen ,

Däremot verkar de n nya lagen om

förhindrande av havsföroreningar att va· ra bra. men det behövs ännu en förord "Är aktioner av typ Koijärvi och ning för all den skall träda i kraft. lappajärvi ett resultat av bristfällig lagstiftning och miljöförvaltning?" "När förverkligas en fungerande miljöadministration i Finland?" Ja. det är alldeles uppenbart I Vattenla gen och . förvaltningen gynnar ensidigt De t är o m öjligt att svara på det. Hilliiis Ut b)'ggnad av vallendr agen O<.·h föränd har de paHipolit~ka intressena varit ring av nalurliga s)·stem . T .o.m . vat· starkare än ansvarskänslan fö r Finlands tenskyddenyrks enligt deras säll all se natur. kräva ingre pp olh ~ tg ä rder. Del här år särskilt uppenbart i Öster"Hur borde den se ut?'" bOllen. där vallendragen redan har Jag har ingen ideallösning . Milj övården misshandlats kraftigt. Olh vi har ännu

o mspänner ju näsIan all mänsklig verk· int e sell slUtet. samhet olh de andra minisleri erna Men olkså i andra delar av landet har måsl e ju f:l. be hålla åtminslone en del av ' man manipulerat mcd vallen. så all vi i sina an svarsområden . dag ' i Finland Inte har ell enda Eli milj ö minist e rium m åSt e därför få opåverkat rinnande vallen avens mode· e n sådan roll all det kopplas in i andra rat storlek som är i sill naturliga ministeriers planering i et! tidigt skede . tillståndi Några m>'lket små vallt'nsystem har De t här kommer att bli svårt . Miljöadm inimationen måste ' Ol kså ännu så länge undgåll påve rkan ,

med nöd vändighet b yggas Ut på läns· Dn här är ell lhO<.kerande faktum i

och kommunnivå. JUSt nu finns det en ett land som vån , där man gärna inbil. enda miljövårdsinspektör på varje läns· lar sig ~II vi har mYlket natur! styrelse oth arbClsbördan är o mämklig. Allt dct här har ~kett med vallen la· , På en dellänsstyrtlser h ar d essa tjäns- - gens välsignelse. pådrivct av Vattenst y lemän ansem vara så besvärliga all man rel se n olh -d is triktcn. Skog- o<"h m yrdi.

helt enkelt undanholller dem uppgifter karna är med~k)ldiga . Och till sist kan som hör lill deras tjän steåligganden . En polilikerna sIälIas till svars för att de sådan siluation är ohållbar . gjort verksamheten m öjlig genom all di Milj övårdsadmiriistralionen på kom - rigera slatliga pengar till denna verk · munal nivå är orkså den i akut behov av samhet. ' uppb) g.gnad . Milj övårdsnämnderna är

inte lag~tadgade exh saknas helt i "Resulterar uppvaktningar bara tomt prat och tomma löften?"

många kommuner. De som finns saknar ofta resurser.

T.ex . aktionerna vid Koij ärvi och Lap· Det finns ell stort behov av anställda pajärvi var nödvändiga i det läge då de miljövårdstjänslemän i kommunerna .

företogs , Uppvaktningar och skrivelser 'i många års tid hade inte fåll någon au reagera . Men jag hoppas innerligt all vi inte skall behöva uppleva många sådan des perata aktioner lill innan bud~kapet går hem . "Tycker du att folk medvetet förs bakom ljuset vid planering av olika projekt som medför negativa mil~ jöeffek ter?" Det vet jag all har skett. Det gäller bl.a . i fråga om kärnkraflen och vattenkraf·

lutbyggnaden . Me n det blir allt svårare ju mera medvetenheten i miljöfrågor ökar .

Men det kräver en ständig verksamhet O<.h aktivilet fö r att man inre skall låta lura sig . "Vad innebär statsrevisorernas bakläxa åt vattenplanerna i fallet Perho å? Är det inte en seger för de åsikter som miljövårdarna redan länge försök t få fram?" Den "folkrörelse" som försvarade Per ho år framfördt·s gång på gång lill både politiker Ulh tjänstemän jusl de saker som' stal srni sorerna nu har kritiserat skarpt .

Del var många som gav löfte om sitt slöd eller rentav lovade att vidta

åtgärder . men svtk när del kom till

konkret handling . En seger av värde blir det först när

våra fo'lkvalda politiker visar att dc lärt

sig nånting av bakläxan och verka till att sådana skandaln Den sittande riksdagen ligheter at! vi sa vad den gu i Pcrho å finns det myckn kan räddas . Orh striden om de sisla kommer alt bli hård . Män börjat inse vilket värde de "Kan NoM få kommun att ta ställning till milj der ' kommande komm batter?"

Många viktiga miljöfrågor a munerna O<.'h i andra fd gOl" munernas inslällning ha en belydelse Ulkså om besluten

re upp .

Senaste riksdagsval miss med all få kandidalerna all ta miljöfrågorna . Inför kom kommer vi att förbereda oss Därför kommer vi i slulet h'ålla en kurs om kommun jön. Men det är de enskilda marnas .Ol h lokalföteningarlUl! del hänger p å .

En annan ' sak är all det med att fl fram miljöfrågormI panjen , Vi måste Ulkså se ti ll didal<:r som blir valda håller då de ~itlt' r på sina förtrlx'

munvisa naturinvester' Både godd Ulh dåliga_ Dn mun<:r där en nalurin {'fi l

~ ~~ __

________

___~

__________

T~or~sd=a~ge=n~O~3~.O~4

_______

__________________________

~ ~_ I UTER!OTT..'SKA POSTEN

nalun'ården. NoM" ansikl" _ . . . .~_:ÖOI..., lIa prohl"m b,,· a.\' möjligh,,'

akom ljuset"

som rH arbnsredskap i planeringen. OJ ar det bra. spnit'llt om den följs upp h komplcl!eras med nya uppgiflu med jämna mellanrum. Men oftast har nalUrinvemeringarria Jtions med rn alltför knapp budget olh under tidsbrist. I allt för många fall säm ck in i en hylla i kommunalkansliet Olh r 5tlrnde där för evig!. -Beaktas NoM:s åsikter och krav av beslutsfattarna?" s->ar är Ja i de fall då in!e andra in!' plvnkar besluten. Olh det är sällan. det har ()( ks:l hän! al! våra er vunnit över ndra intressen. Ännu • nog inte bortSkämda med framOfta är det också fråga om mCl:lll_nisscr dler små medgivaden. tu r det in!ryrket all viljan al! t med tiden , Vi är m.a,o, - . Den dag NoM kan visa d in tredubbelt så SlOrt ,·i har i Jag är nog 'anamas benägenhet att a,' be tyJligl större, -Har du en känsla av att natur- och miljövårdare ofta missförstås i sina anikler? Är okunnskap orsaken?" uur JI! ,i ofla mi"f,ir't:h, Jag -.i ;I" det ibl.lI1d huor p:i al! vi CtI :lllllJ,t ~pr;ik än dl' vi riklar oss

JrJ.Ut" ligger del n,ira lill

k r på mYlkt·t lång sikt ~llII1tl11 lung .

En indu'l rlman pbnerar p1 '·t'lll Jr, sikt ()l h en enngiplJJlerJrl' pa ,in, hiiJd till år2000, ()lh dl,t är bar 20 år. Ln m· valJ rik.s d.lgsman opererar med en l id pi f~ra år. d.v.s. till nä~ta \'al. När vi dj talar om hundra:lr. eller tu· sen år blir vi inte förstådda. Men väldigt ofta mötn man nog en Slllr okunoskap. ibland misstänksam· he!. Därfiir är del oerhört "ikl i!!1 all naturdrdare ger sig lid att tala med folk Ol h förklara vad dc vill. · Eller ännu bJII' re - tar dem ut i naluren lXh \'isar vad som händer omkring oss, "Vilka är de tre största natur- och miljövårdsproblemen i dagens Fin land?" Ort är in!e IJ(( atl peka ut isoIrrade problem. dc hJngt'f ofta ihop med \·a· rand ra på el! gamb komplill'rat SJI!. I JI:' flcsla Lillen k.ln Ol k<1 or',lkcrna till miljöpr"blemen ledas lillbak.i lill \:lr rl'Surs~lö~alHk livsst iI. Om ,i st ,ind igt \ iii öb drt m.l!l'fiella dbtlnd Ch, I 1,,\ all betala priset i f"rm a\ exploall'fad '" h forstiird n.ltur. 1::\:'lde I drt l'gl'l I.II)J "ll1 i u·lJndl'fna , Men ,iII nun <ilta fingrt'! p:\ dl' (fe stilrSla emkild.l prnbleml'n sj skulle jag la fram: III h\·ggluden

a,: dr:1 vattendrag hutt'! mOl dra myrar (Ill Il mot dra ~i~ta ltn~I:lende vildmarker) ~atsningl'n på brnkraft Vi hjller P:I a(( mista saker som vi ald· rig nlmin kan få tillbaka, lille ens dm d,lg varjt' medborgare säl!t'r nalllr· lX'h

miljö\ården frJm~(, D('n genuina nalur ,ir I\piskt för Finland finns det bara rl'Sll'f har a\ Ol h de Jr drda al! för~,ara mn! all kraft, Salsningen p:\ brnkraft leder u~s allt längre in i högenergisamhällel lX h bara på,b nd.lr nalurförslörelsen,

~<lm

"Hur betraktas de österbottniska natur· och miljövårdarna H:for$?"

"Känns det inte som en hopplös kamp att leda en ideell natur- och miljövårds verksamhet mot slipade politiker och ekonomiska maktha vare som dessutom oftast samarbe tar bakom kulisserna?" Visst hjnder det al! jag lappar modet nJr saker ,i jobbat med länge olh hop. pats klara av plötsligl går åt pipan p,g ,a, Imgel bakom kulisserna, Men kämlan a\' hopplöshet hH hos mig allt id förr eller senare förbym i ils· ka, Man får t'n ny energi av al! vara arg, Dessutom ty< ks jag vara rn obotlig opti . mist till min natur. Men det som gör a(( det aldrig ('gent· ligen känn~ helt hoppiiöst annal än i korta perioder är stoo('t ffln fälte\, Dc . brev och telt"fumamtal med både upp· mUlllran. bl'gäran om hjälp som \I får. är bevis nl'g för al! vårt arbctc tfUtS allt lönar sig . Allt drt arbete slutar ju Iyckli!!t\is in· te heller i nederlag,

Bl.\Ild natlln .ird,lfci Hclsingfl,rs finns

del el) bl' n:igenhn att se teUfniskt på

. all.l problem . \'i ,ir m\( kel I.\ngt borta

fdn dl'l \ I ,Hbct.lr flir, N.HUf< .l.rd.lrll.l 1 Ö'lnboltl'n har en S1ark k:iml.1 för SIO hrmb\·gd. de bnner sin n'lIUr. Dl'! Jr n:islal) de \ ikligastc l'grnsk.tpl'fn.1 en god naturdrdare kan h ,l. DC! natur· lXh miljödrds.Hbete som utförs i Ö'terblll!en dåer respekl i H Jo.rs . Illl>ll1 NoM finns dt·t nJSLIO fk· re akti,iSler i ÖSlerb<ltten Jn i Nyland. Alwland olh Aland tillsammans . Personli!!l'Il har jag !:ir! mig mYlket . - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - . av östl'fbollningarna. ~lh en resa hit Jr I Text och bild: Håkan Eklund all!td Implrerande tör långa lider framåt .

.....

~NI.KA ~E~ ________________________~~~____T_O_r_Sd_a~g~e_n_O~3~.~O~4______________------------------------------------~

... jobbet . .. jobbet . .. jobbet . .. jobbet ... jobbet . .. jobbet . .. jobbet . .. jobbet . "Det blev sagt så väldigt lite positivt om prästjobbet" , sade Bengt efter in tervjun. "Men det finns ju så mycket som är meningsfullt när man är präst. Inte skulle jag vilja byta yrke för något i världen."

För all krav som stå'lls på prästen:

Man borde vara något aven tusenkonstnär! .

D Hur känns det att stiga upp i pre dikstolen på söndagen, titta ut över för samlingen och sätta i gång att predika? Känns det så upplyftande att predikan kommer av sig själv? Eller är man så orolig över vad församlingen ska tycka att det aldrig blir någon riktig fjong på orden? D -- Det är väl lite både och, säger Bengt Djupsjöbacka, präst i jeppo. Mär·

För inte så värst länge sedan had, prästen något aven diktator stäl. ning i församlingen. Till honom hade man att underdånigt vänd... sig j alla större spörsmil. Och ve den som inte kunde sin katekes! Numera kan prästen inte ta sig så stora förmyndarfasoner. Han ska visserligen vara församlingens le dare, men ingen behöver mot sin vilja ha att göra med honom. För prästen har den här "status sänkningen" bl.a. en fördel: han kan lättare vara den han är nämligen människa.

ker man att åhörarna sitter och gäspar, tittar på klockan eller sneglar ut genom fönstret kan det nog hända att man kommer av sig. -- Men märker man att folk lyssnar brukar inspirationen komma. För också i predikstolen kan man finna nya bilder. Så att man talar utöver den text man skrivit ner.

Fast inte helt och hillet. Ty å ena sidan har folk fortfarande väl· digt speciella förväntningar på prästen . Å andra sidan vet de gans· ka lite om hans jobb.

Predikan tar tio timmar Prästsysslorna inskränker sig Lex. inte till att predika på sönda gen och att komma och prata lite folk föds och dör. En prästarbetar. vecka är mycket längre än 40 tim· mar.

ter dyker upp brukar Bengt an· teckna dem. I slutet av veckan .renskriver han sin predikan - och ofta blir det tillägg ännu när han stir och predikar. Så inte är det nägot hastigt pikommet tjafsande däruppe i predikstolen.

För Bengt kräver enbart predikan. som i kyrkan brukar ta omkring 20 Ganska minuter, ett förarbete på 8-10 förslöande timmar. Han börjar fundera på den redan en vecka i förväg - st· Mycket mera tid gir ät till de möte rax efter att han avslutat den förra (missionsmöten • bibelstudier, gudstjänsten. samlingar av olika slag) som Bengt Han läser då den kommande ska leda. eller åtminstone medver· söndagens predikotext och slir ka i, nästan varje kväll. Till det upp parallellställena i bibeln. Se· kommer förrättningarna (dop, dan läser han kommentarer till vigslar. begravningar). Och sam· texten och jämför med andras pre manträden med olika kyrkliga or dikningar. gan (kyrkorådet, kyrkofullmäkti. Hela veckan finns predikoämnet ge), i huvudet. Allt efter som synpunk-

Och så är det administrationen.. pappersarbetet, som kräver med tid . Rader av skrivalster och protokoll som måste genomläsas.. Ämbetsbetyg att skriva och karto tek att sköta . En stor del av sin tid måste prästen sitta vid skrivbordet. - Och det är ganska förslöan de. säger Bengt. Pappersrutinen är därför ett hin der för att upprätthålla kontakta med församlingsmedlemmarna pi ett mer personligt plan. Särskih gäller detta sådant som hem- och sjukbesök; det finns inte så mycket tid över för sådana. - Det mest negativa är kanslr ändå att präst jobbet till så stor är kvällsarbete - då folk är I . från sina arbeten . Sånt gir ut familjen - man hinner inte umgås så mycket med fru barn.

«1.1 ~

To,..!..," Ol.04

t-------------------------------------------------------------~----------------------------------------~ ~NI.KA PO.T~;

kristen

en natt

. . .. . . . . . . .mtaär 32 år, gift och far till tvl barn. Som de flesta i ~._.....I!dIOll!en förstår har han sina rötter i Terjärv (det har al· _ . ._ .. IlIillllIl5iiIWNIC.ka nämligen). studen matematisk.naturvetenskapliga ämnen vid . . . . . . . . . - atan tanke på att bli präst. Men så kom han att bo till· a l kristen pojke - frln ]eppo förresten - och fann sig pi nätterna och diskutera religiösa frigor. i en religiös krs som varade ganska länge. Och en natt J.mma i Terjärv gick det upp för honom att han ville bli

över homon så starkt att han väckte föräldrarna för att

.j_"-

Teater mönstring i Pargas Slor · finlandssvensk lealermönslring blir del under plskhelgen i Pargas. Fem lealerpjäser ska man få se och dis· kUlera med avbroll för fri samvaro och dans. ' De dem pjäserna är "Anilra" av Svenska Åbolandsgillel, "Jorden runl pi 80 dagar" av Norra Pargas uf "Alelje Mia" av Karleby uf, "Annie . Mäslerskyllen" av Fallegängel och "Askungen" Tealer Jacob. Programmel inleds officiellt lörda· gen den 5 april kl. 13.00 i Brankis och avslilas med lunch den 7 april kl. 13.30. Masa er alltså snabbl lill Pargas, lea· erbilna!

Askungen:

Riktigt bra frln ]akobstad, Teatergänget Teater-Jacob, spelade senaste sön dag upp sin barnpjäsAskungen i Idrottsglrden i Nykarleby. Att Askungen är populär gir inte att ta miste på, publikmängden överträffade klart arrangörenas för väntningar . Trots dåligt väder ute hade drygt 200 personer mött upp. Barnen var i majoritet, men de vuxnas andel av publiken var över raskande stor.

Att barnen uppskattade pjäsen märktes lätt, endast något intres sant kan få en barnaskara på drygt 100 stycken stillade. Men äve.n föräldrarna fick behållning av pjäsen, så bra var den. All heder åt Teater-]acob allt~å.

Arrangörerna för gästspelet, VUS, kan bokföra ett lyckat pro jekt. som kommer att få efterfölja re . I samråd med barn klubbarna runt om i Österbotten kommer lik nande gästspel att arrangeras. Hoppeligen med lika framgång som i Nykarleby.

stor Toffe

1970 övergick han därför till att studera teoligi. 1974 var . . . . . . . . . . . . . ..

_ ••__ __ sin examen - i vilken han främst inriktade sig på praktisk - Men min egen ståndpunkt är homiletik, dvs. predikokonst. nog att hela bibeln uttrycket nägot till 1976, hade han tjänst som adjunkt i Esbo församling. Och histOriskt. något som verkligen han varit kyrkoherde i ]eppo. hänt. Faktum är i alla fall att en stor ckl av dem som börjar studera teo· logi avbryter sina studier och att I m:lnga som tar examen inte präst· vlget sIg . Därav prästbristen i Svenskfin· land .. - Det enda r:ld jag kan ge en teologiestuderande är att inte tap· a är jeppoborna ekonomiskt välmående - med sina stora pa kontakten med församlingslivet . i......,...... sina mink- och rävfarmer och sina smlindustrier. Värre var under studietiden. att aktivt vara . . . . . . . .1:0-, i början av seklet, då församlingen uppgick till över 2000 per· med i de kristna studentgrupper ..,n.et värre att en stor del av församlingen flyttade bort. Hela nas verksamhet , säger Bengt . .nlipap!!)er har blivit öde.

fOlsöker Bengt en glng i en ledig dag. 'e ju se ganska kons PI stod och predikade ta hand om sina egna själv ta hand om mina

pressande för prästen är dm omständigheten att man kallar en ·offentlig har allas blickar rikta (ÖC\'äntas bete sig fö·

Tävling vem Som är bäst - Särskilt svårt ät det att komma som efterträdare tiJl en prästfamilj som varit utåtriktad och aktiv och känner sin församling utan och in· nan. säger Bengt. - Och i slutet av iret gör man alltid upp statistik. Visar det sig då att kurvan med gudstjänstbesökare gått ner under d,en senaste tiden är det lätt att känna sig misslyckad. - Det blir också lätt s:l att man börjat jämföra sig med andra präs ter. Att det blir en sons tävling om vem som lyckas bäst. - Mycket är vunnet om man är öppen och gladlynt. Det är ett stOrt minus för prästen att vara sur, butter och inårvänd.

Studierna en svår tid

.... .. .. .. .dallI.ISi.a är nu allt

grad än and-

Vad krävs alltså för att man ska bli en bra präst? Bengt nämner framför allt två saker: intresse för Gud och intresse för människor. - Man måste, likt en god han delsman, tro på den vara man säl jer. Man måste tro på det menings fulla i sin uppgift. Särskilt studieiren är en svir tid för dem som vill bli präster, säger Bengt. Det är lätt gjort att förlora sin tro, när vetenskapsmännen börjar lägga fram kritiska synpunk ter på bibeln. Bl.a. får en teologiestuderande lära sig att man inte ska förstå ska pelseberättelsen och de första de larna av bibeln som historia.

Den rätta tron,

vad är det?

Överhuvudtaget är det här med fr:lgan om den rätta tron en svir sak. Mänga gör anspråk på att sitta inne med sanningen . Och alltsom oftast kommer församlingsmed. lemmar och undrar vad som egent ligen är rätt. l de stora frågorna är det i regel lätt att ge svar" Men t .ex . i den nu aktuella debatten om de yttersta tingen finns det många detaljer som kan vara svira att bilda sig en uppfattning om också för en präst. Det har hänt att Bengt blivit svarslös . Det teologiska fältet är ston och en präst kan vara expert bara inom ett litet område. Det kan ju också vara svirt att tillämpa en teologisk fras på en konkret si tuation. Därav kanske ett fenomen som Bengt tycker sig ha iakttagit: att kristna människor nog gärna dis kuterar vad kyrkan tror om det ena eller det andra, men att de är myc· ket mer slutna när man för ner frågorna på det personliga planet. Och en annan sak: - Vi hålls gärna inom kyrkans murar. Där är det tryggt - och där ska vi vara också. - Men en kristen bör vara soci alt medveten, bör arbeta konkret också utanför kyrkan. Kyrkan ska bidra till att lindra nöden i världen - också den nöd som finns i virt eget land. säger Bengt. Med andra ord: den som väljer att bli präst bör förbereda sig på obegränsade arbetsuppgifter. Det är inte ett yrke man väljer för bröd födan. Det är ett kall. SVENOLOF KARLSSON

KORSNÄS KURSCENTRAL anordnar

kurs för ky/montörer Den specialiserade kylmontörsutbildningen, som

omfattar 9 månader, 'Planeras starta i september

1980 för personer med tidigare yrkesutbildning Inom

el· eller metallbranschen. Personer som saknar tldl· .

gare förkunskaper kan skaffa sig nödvändig förut

bildning genom att delta I kurscentralens förkursl

metallbranschen, som I så fall bÖJ Inledas snarast

möjligt.

Ledlaa elevplatser finns för tillfället Inom SVETS·.

RÖR· OCH MASKINBEARBETNINGSUTBILDNING·

EN med kontinuerlig intagning.

intensivkurs i finska Kursen planeras starta 2.6.1980 och pågår 16 veckor.

IK ursen riktar sig till personer med grundkunskaper I

finska, som I synnerhet viII förbättra de praktiska

kunskaperna. Efter genomgången kurs beredes

kursdeltagarna möjlighet att avlägga språkprov för

erhållande av språkintyg.

Ansökningar till kursen I finska och eventuell förut bildnIna I metall bör Inlämnas Inom aorll månad. An :sökningar till den s'Peclallserade kylmontörsutbHd . ningen bör Inlämnas före 15.8.1980. Under kurstIden fås undervisning, mat och bostad

gratis och dessutom kan reseersättning och utbild

ningsstöd erhållas. Ansökan till kurserna kan göras

på närmaste arbetskraftsbyrå, som dessutom ger

närmaste upplysningar. Tidigare arbets· och skolbe·

tyg bör medtagas.

Arbetskraftsbyråerna

Torsdagen 03.04

HÄNG MED PÅ EN RIKTIG HELAFTON I

* II

••

Extra damernas + Bäddat fijr

..·s äND. 6 APRI,L KL. 20.00

med och

åld.gr. 15 år

* .SOUN'D

* EMPIRE

OT's bussar är bekväma, ta den från Vasa 19.15 via Kvevlax eller den fr. Kaurajärvi 19.00 via Keskis, Oravals, Tuckor.

* ** *

*******************************************************~~

P6skdogen 6. 4. kl. 20 ,30-01

: ~

Inträde 17,-. Ahos buss från Karleby 19.30, Nedervetil 19.50.

Sösongovslutning med populöro

. :

•

TRADITIONEll

GAMMALDANS

: ~

SKATILA

ZOTCH * ~~ 1'******************* ****************** ***************t

fred. 4. 4. kl. 20.00-02.00

TAMBORITO Serv.gr. 8. Biljettgr 1

Vårens nya

Förlovnings

(

och

Välkommen och välj ringar

Vigselringar nu hos oss.

GU~LO

Pl A

Öppet även påsklördag 8.30-13.00.

ÖSTRÖMS

City-huset

Guld-Boden Jakobstad

KanalespI. 19

( Svenska John går i land)

ÖVRETORGET ATRIUM VASA Tel. 112497

.~P\~P\P\P\~~P\~P\ Norra Vallgrund UF :s teatergang uppfor )

Regi : Mischa Hletanen

\l l{ ~(

PREMIÄR längfredagen 4. 4 kl 19.30 i Norra Vallgrund UF-Iokal. Andra föreställ~ingen paskdagen 6. 4 kl 19.30

Förköp: Norra Vallgrund Ahl tel. 39578. Färjtrafik dygnet runt.

"\.

TAGES

sköter om dansmusiken

\\ )) 'd~~\.J~'d~~~\..d~

~_pASKH ELG ENS FÖRLOVN INGSPA'R 1IIIiiiiiIIIIIi-...

" "'t,.>,. •

,~.

VÄLKOMMEN OCH VÄLJ RIN GAR FRÄN VÄRT MODERNA URVAL I VÄR FÖRLOVNINGS BAR OCH NATURLIGTVIS

!)'"'

•.'

"•••"

·1 "· ···

~+: "

am 18 kar. KO-ringar • VARENS RINGNYHETER • VAR LUGNA FÖRLOVNINGSBAR TILL ERT FÖRFOGANDE • FOTO FRAN KÖPTILLFÄLLET • EN TREVLIG PRESENT SOM Mt NNE • KAFFE UNDER TIDEN VI GRAVE· RAR ERA RINGAR . .- - - . RINGARNA TILL FÖRMANLIGT

~______________________________________~___T_o_r_sd_a~ge_n_ _03~._04__________~____________------~ ~ ~

\;'.-..-KAOOSTOH

Gränslös musik o -

Regissören Tapio Suominen visar mgen pardon i :

RAKA SPÅRET, GOSSE! qlmlde färsk inhemsk filmprodukt som

OBS-klass 1 en grundskola. är förlagd till Helsingfors-

trakten, men de flesta problem som fram ställs förekommer lite varstans i landet.

med

IbDdlingen kretsar kring personen Jussi som kom· ~ frin ett ytligt sen välbärgat Men skrapar man lite på märker man att kontakten -r:t föräldrarna inte alls funge. DII'.

J~ far befinner sig ständigt pi resa och modern lyckas inte fl kontakt med sin son. J.m bir alltid p4 en fickkniv - - SfS honom den trygghets

känsla som föräldrarna inre Iyc. kats skapa. De enda fasta punkterna i Jus. sis tillvaro är hans marsvin och

en grotta i en skogsbacke där han tillfälligt lyckas glömma den dystra verkligheten. Ibland irrar Jussi och hans

kamrat omkring på stan, försed· da med mellanölskassar , sökande efter en mening i tillvaron. Men de tycks vara dömda att miss· lyckas. Filmt:n är en positiv över· raskning. Sällan har man i inhemsk film sett ett så angenämt buds.k ap som i "Raka spåret gosse!" Regissören skildrar proble· men rakt på sak . Lärarna i fil· men framställs dock något kari· kerade. Deras diskussioner sinse· mellan verkar klicheanade. Men märk väl att för· hållandena ses med elvernas ögon! Nackdelen med Stora skolor är som bekant att det saknas tid och resurser för ett engagemang i elevernas personliga problem. Filmen är sevärd och kan med fördel rekommenderas åt män· niskor inom s.k olvärlden. Anders Rönn

--------Rekommenderas för lärare!--------

Kllrleby's "Törnrosa":

om helhet

bra pjäs o

är ju sagan om

sov i 100 år upptecknad av Gn.un. Karleby. betad av Ni· idmark och re Holm·

Aktörerna ger ett litet steh int· ryck . kanske beroende pI pjäsen innehill. I bland verkar det nästan som om aktörerna sade allting på kommando.

En annan negativ sak är att de medverkande talar för sakta. Det fanns många ' barn i publiken och de följande ljudligt med spelet och kommenterade dess gång .

tade sin roll mycket trovärdigt .

. C Som helhet är pjäsen bra och särskilt med tanke på barnen är den väl upplagd. Den är lagom lång. dr}'gt en timme.

Vilket ju är ett bevis för an bar· Birgitta Hassels dräkter är väl· nen uppfauade vad som skedde , gjorda. likaså dekoren som gjortS och antagligen tyckte om det. som grupparbete. O Bland de medverkande var det Fjalar Holmqvist fir fram fina de riktigt unga man speciellt lade effekter med belysningen och Alf märke till. MYlläris musik ger intrycket an Stefan Holmqvist som träd· man verkligen befinner sig i sagans gårdsdrängen Anton och Eva Sten· värld. hagen som Törnrosa spelade sina roller mycket naturligt. Kort sagt en barnvänlig före .. Också Kerstin Wennman sOm ställning. värd att se! dronningens gamla amma gestal·

USK

Musik ska byggas utav glädje, sjunger Lill Lindfors. O Uttrycket är som ,k l i'p pt och skuret för det man får va· ra med om, då man bänkar sej för att höra Arbete & Fritid/· Archimedes badkar konserte· ra. O Det är en enorm musikg. lädje - en musik utan gränser - Arbete & Fritid och Archi· medes bjuder på. Med 6 i sångbetyg fdn folkskolan och en haltande gehör är man kanske inte riktigt skickad at! reda ut allt vad de hinar på. Expcner skulle säken tala länge och vål om deras musik. För mej är det inre så. För mej är det musik bara. och musik med stOn M. Sammanfatlat kan man säja att det handlar om en improviserad musik. Gillar man jazz så gillar man också Arbete & Fritid /. Archimedes. För det är rätt mycket åt jazzhållet till. Det är rejält med blh. och det är en väldig massa slaginstrument . Det improviserade lutar sej mot en rytmisk matta av musik från he· la världen. Vid konserten på Pef· fan hann man med att besöka bland annat Marocko. Ghana. Afghanistan och Bulgarien . Man brukar säja an något ska upplevas. inte beskrivas. I fallet Arbete & Fritid / Archimedes är det uttrycket mer än en klyscha . Deras musik ska upplevas "i levandis Ii· vi" . något som jag tycker gäller för all improviserad musik. Improviserad musik i teve blir lätt långtråkig . . Dessutom är det ju så att värl· dens . teve-producenter tycks ha

. drabbats av nån sortS pop.

paranoia. Man kan inre göra ett

musikprogram utan att ställa bil·

derna på kant. sätta kameran på

nåt irriterande motljus. byta' bild i

takt med musiken eller visa me·

ningslösa närstudier av gitarristens

fingrar .. . Så galet är det tack och lov inte i levande livet. Allra minst när man avnjuter Arbete & Fritid /. Archimedes badkar. Dl sd.r bilderna rätt. och man drar i sej allt vad man hinner av den sköna, musikaliska helhet som musikerna på scenen leker fram. BERTEL NY GÅRD

Torsdagen 03.04

Femte ringen

debattforum '

Tar ställning

Vasa Handelsläroverkselever:

- Det gäller att finna

alternativ till spriten!

D Vi är några elever från Vasa Handelsläroverks svenska H ·institut av· delnings I:a klass som gjort en sammanställni~g av några grupparbeten, som skrivits för samhällsläralektionerna om alkohoimissbruk, orsaker till detta, former och alternativ till detta.

Eftersom ÖP:s läsekrets är relativt ung. kommer här att främst: försöka belysa "tonårssupandet" på basen av 44 elevers åsikter och "er· farenheter" av alkohol. Var för prövar man då på alkohol över huvudtaget? Detta är säkert en fråga som ältats fram oc h åter och säkert komm er att bli diskuterad i alla tidrr, men svaren kommer alltid att bli de samma. Detta är även en orsak tal att många alkoholdebatter torkar ut p g a att de är "torra" och enformiga. De orsaker som oftast brukar figure ra är exempelvis följande : - I:a supen: - Nyfikenhet (förbju' den frukt smakar bäst) - Spänningen som härav följer - Sociala tvånget - pressen från kamraterna - Blyg, osäker - bättre "kontakt· initiativ"

- Varför? - Press fran kamrater - "Du är väl inte feg" - Tufft att var full - Problem - Unga arbetslösa - Trassliga hemförhållanden - "Kär1eksbekymmer" - Alkoholism sägs i vissa fall vara ärftligt Listan kunde göras hur Ung som helst och säkcrr har vi glömt borr många synpunkter, men det kommer väl fler inlägg i debatten av andra skri, benter.

Recensera

N ärpes-ski van!

Hur kan det komma sig att ÖP in· te har kunnat åstadkomma en re cension av Närpes SkoimusikkArs skiva, trots att det är över fyra månader sedan den kom ut och se dan ÖP:s redaktion fick den? Var· för hjälper inte skriftliga och muntliga påminnelser?

Skepp ohoj, barnledare! Barnorganisationen Vi Under Sex· ton (VUS) arrangerar ett barnledar· seminarium den 12-13 mars pi SÖFF i Yllermark. Alla intresserade barnledare htr möjlighet att deltaga. Arrangemanget sker i samrid med VI Unga frm Västerbotten i Sveri· ge, varifrm kommer sivälJörelilsare

Problemet är dl inte detta utan när, mast vad det finns för alternativ till drirkandet i samband med ungdoms dan se rna samt även på andra ställen g-atan, hemmafc-sler, tonårsdismn ere

Få har roligt utan sprit Om man tar i beaktande stora flerrale~ eliter " meddtonåringens" åsikt S'å kan man väl fastslå att det inte finns något. egentligt alternat iv till supandet och att de som kan ha roligt utan sprit är m)'cket få , Meningen är väl inte heller att någon s k "absolutism " utan all bind· ra direkta och indirekta biverkningar av del s k " ociviliserade supandet" med dess följder av slagsmål. brottSlig. het. samhällsfienrlighet etc. Man kan väj inte tala om något di rekl beroende (alkoholism) bland ÖP:s ~' ngre läsarkrets fastän många brukar alkohol mer eller mindre regelbundet. För att minska supandet borde man hitta jämbördiga altermtiv. olika hob b)'verksamheter. idrott, mus.ik eller någonting annat som fif ungdomen att aktivera sig . Ett steg i rätt riklning vore väl då in-

ÖP recenserar ju titt som tätt andra skivor, så varför bryr man sig inte om en skiva som givits ut aven av SÖU:s medlemsförening. ar? Jag hoppas att det inte har något samband med att musik för chefredaktören bara är någonom skvalar i bakgrunden medan han gör nånting vettigt. Anders Teir

som deltagare. Diskussionsimnen under semina· riet blir bl.a. ledar problematiken, verksamheten, barnkulturen, utby. te av erfarenheter m.m. FrAsor angAende kursen svarar Tor Sparv pi och han är antrlllfbar per telefon dagtid %1·112 572 (SÖU:s kansli). Till samme man in· lämnas ocksi anmälningarna före den 8 april. Adressen är VUS (Tor Sparv), HandelsespI. 10 D, 6SI00 Vasa 10.

rättand et av mera ve rksamhnslnhr tjänster . liksom der att man ställer mer utrymmen till ungdom em fÖrlogandt, . Men ställer ungdomarna upp? Finns det nån vilja att leta efter lämplig sys selsättning) Blir tomma källardisron och öHiga felaktiga satsningar följdt'n) Detra är några av de många fdgor som kan st;illas i ett ,åm sammanhang.

Se ner på de fulla!

Ställningstagande vid femte Sundom den 26 mars 1980:

ringens

ordförandekonferans

Femte ringens ordförandekonferens konstaterar vid sitt möte den 26 mars i Sundom tillfredsställesie över att nöjesskatten skall slopas. Detta är ett resultat av Svenska Österbottens Ungdomsförbunds och Finlands Svenska Ungdomsförbunds målmedvetna arbete i denna fråga. För att effekten av nöjesskattesänkningen skall bli till stor nytta för uf-rörelsen krävs en beredskapsplan med det snaras, te. Med hjälp av denna skall en fördelning av det ekonomiska tillskottet åstadkommas, så att de ekonomiskt svaga uf föreningarna kan upprätthålla driften av sina lokaler. En översyn och revidering av förbundets festfördelningsplan är av nöden. Med hjälp av festfördelningsinstrumentet borde en jämnare fördelning av antalet danstillställningar mellan ufo föreningarna åstadkommas. De mindre uf-föreningarna måste garanteras en fortsatt självfinansiering med hjälp av danstillställningarna. Detta är en nödvändig'h et för dessa föreningars fortsatta verksamhet. Femte ringens ordförandekonferens

En sak som absolut förbisettS är orkså att försöka upplysa om olika al kohol sorter , kultur. liksom att försöka f:l till baka den gamla goda åsikH'n att en som är ordentligt full bör "ses ner på". en åsikt som förut faktiskt lär ha vatit rätt allmän . Till sisr och i väntan på nästadebatt in lägg tycker vi det är passande att avs luta med ett eilat af f d Generaldirek tören Magnus Huss 22 okt. 1887:

Wasa Teater- ·ud Wasa teater protestbröt

"Ynglingar! Barn! I halven nu blif· vit upplysta om berusande dryck~ bruk och missbruk. I kunnen vara för, vissade om att de ej äro öfverdrifna. ulan alla grundade pi sanning och verklighet. Flyn därför såsom en fien de så för kropp som för sjll den förle· dande frestaren. under hvad namn el· ler form den In bjudes eder. Framtida olycka och fördärf kunna gömma sig på bottnen al det (örsta glaset." PS . Situationens allvar bör belysas med att. även till att fl detta "verk" sammanstäUt åtgick några "mellisar" .

Chefredaktören är p4 semester å okänd ort fram till påsk. Så han kan svara på frågorna först i nästa nummer. - Annars är det bara bra med dylika ilskna inlägg. Sk· riv eller ring om sånt ni tycker vi gör fel på ÖP. Det är svArt att bättra sig utan kritik. Vikarierande red.1 Svenolof Karlsson

Timjan iTY o

Timjan, det lAter mjukt och sommaraktigt men "timjan är en krydda med sting" säger Rakel Sarin som är medlem i sAnggruppen Tim· jan. De tvA andra är Ann-Kristin Heimdahl och Stefan Jansson. Timjan representerar närmast den mjuka visstilen inom den moderna andliga musiken. Gruppen bar sjun.

-YADTycKTE Du OM \\ ETT DO(~HEM~? -BRA") Ä\JEN OM ~AC:r \ NiE FATTAR vAD LÄTEN "TUT,\ IFRlJiTI~ HADE föR \JPP6IFT I PJÄs~N. Vem eller vad tvingar resl4l1rang Ernst att ha /jlldvolymen så högt IIppskruvad i diskoteket och i resl4l1rangen all det hörs opp till teatern våningen ovanför? Varför iir /jlldvolymen så hög i resl4l1rangen att det inte går alt föra ett normalt Silml4l och varför mdste man ropa i diskoteket för att göra sig hörd? Är det för att resl4l1rang· och diskoteksbesöka1'1lQ vill ha det på det bä,. sätter? De.t tror jag inte. Det finns k_ppast någon av resl4l1rang· eller diskoteksbesök_ som sklllle protestera i fa/I /jlldvolymen sänktes så pass mycket att det inte stÖ,. Wasa teaters repetioner och föresliiilningar. Det kan viii inte vara så att ledningen för Ernst har klgt prestige i Leif Sjöström bIIliret? git ihop bara ett tir ännu, men har redan blivit ett begrepp, framförallt i Österbotten. I programmet "Visa pi vägen" ac· kompanjerar gruppen sig 5jälv pi gi. tarr och flöjt och har dessu tom tagit med Roger Wingren pl kontrabas.

Mjuk musik, intelligenta arrange· mang och tankeväckande texter bju· der Timjan pi i programmet Visa pi vägen, berättar program, producenten Ingmar Lindqvist. Finlands TV I kl. 17.10 pUördagen den S april

GLAD PASK, kära ÖP-läsare!

..... n 03.04

Tnn.~,

Ringkva/et:

~gelska:

56 %

- --..enska: 36 %

• •_ _ ~kestert1vling ile avgjord, den i vilken ni skulle rös· 5pl'lk ni viu att orkestrarna ska sjunga. . " _s bin att ni vill att de ska sjunga på engleska - 56 % av

lJdter att de hellre skulle sjunga på svenska. Och hela 8 % tredje alternativ, att de ska sjunga på båda språken. .aåftrinpc Ar intressanta, men vi ska inte gå in på dem nu.

. . .'. . . eD

. . . . rri veckor - då utkommmer nämligen ÖP:s stora mu· . . __ bale tur i utlottningen av skivorlkassetter blev: - 0*,& eo. Dalen, som vill ha Discovery med ELO. jakobstad, som vill ha en skiva med Leo Sayer.

_ ...... Vasa., som vill ha Discovered again med Dave Gru· . . . . .~-IIL"

Knnik. Öja, som vill ha en kassett med

Village People. ~_ _ EbtriIm, Vasa, som vill ha Long Run med Eagles. "'_6!~,. l:Jra vinnare! Och som sagt, ÖP återkommer till era

årsledare på kurs

Böle, Pjelax gick vidare

Senaste londag arrangerades VII· ringens ringkval i Arets frigetlvling l NämpnlS. Rinkvalet i NämpnlS var samtidigt den sista av de ;lita ringkva· len, som arrangerats under vArvintern. Efter dessa ringkval ordnas tvA semi· finaler, en i norr där ringsegrarna rrln '1-IV.ringarna möts. Denna semifinal kommer all arrangeras i K;lllby uf:s lokal torsdagen den 10 april kl. 19.00. Den södra semifinalen, där ringseg· rarna frln V-VIII-ringarna möts, ar· rangeras (har arrangerats) i Nyby uf:s lokal den I april kl. 19.00. Vad beträffar finalen s;l kommer den inte att arrangeras i samband med SÖU:s vArmöte, utan vid de senare tid· punkt under vAren.

SKID resultat D PA torsdag5kvällen den 20 man anordnade Sjunde ungdomsringen skidstafett pA Vargberget. I stafett· laget ingick 6 skidare, 4 herrar och 2 damer. Man skidade 1,5 km x 6, kring elljussP!iret. Det var andra Aret man tävlade om en pokal som donerats av Närpes Sparbank. I Ejol segrade T öjby uf och det visa· de sig all T öjby även i Ar ocksA var det starkaste laget. Tiden för Töjby var 27.06. Andra blev Närpes uE, tredje NlmpnlS och fjärde Pjelax. I det segrandelaget skidade: Annette Stenholm, Carina Stenholm, Patrik Söderback, Bertel Åstrand, Bengt Nordmyr och AU Nordmyr. Närpes uE:s tid var 29.10, Nämpnäs uf:5 30.40 och Pjelax 32.23. D I Eörra veckans ÖP gavs en del av

~.""~_IlIII"'re p6 kun i Yttermark på SÖFF. Senaste veckoslut ar·

-.lnledarkun i y ttertnack, med stort deltagaran tal. På . . . ._ _ ~ ledarmetodik, föreningsteknik, praktisk läroverkstad, . . ._ ...~_ 5cMB förel1sare fungerade Tor Sperv, Olaf StorgArd och SblIfacit av kursen: bra program, trevliga deliagare, fin beta maten man kan fA.

resultaten ErAn Eemte ringens skidtäv lingar. Har Eöljer de individuella place ringarna: Herrar 10 km l. Eirik Österåker , Böle Uf 28.49. 2. Oskar Back" Iskmo·Jungsund UE 31.35, 3. Alf Kargus, Böle Uf 32.04. 4. Göran Furunäs, Kvevlax Ui 33.02, 5.

följande lag är klara rör semifinaler: Karleby uf u 20 Ar KlIlby uf u 20 Ar Markby uf u 20 Ar VOr' uf u 20 Ar Wasa uf Skatila u 20 Ar Petalu uf u 20 Ar BOle uf u 20 Ar Lappfjärd uf u 20 Ar

Flabbet Visst Ar gubben Lindström pigg ':.cb kry med tanke på att ban 'lart fyller hundra men han bör

r bli så stel i nacken att varje ,ing han ska ta en sup sA sätter han sig i gungstolen.

Nedervetil uf O 20 Ar KAllby uf O 20 Ar Jeppo uE ö 20 Ar HellnlSnejdens uE O 20 Ar Petsmo uf ö 20 Ar Nyby uf ö 20 Ar Pjelax uE Ö 20 Ar Skaft ung uE ö 20 Ar

AR DU TJEJ eller KILLE 19 24 M, vi/l dI4 fara på INTER·RAIL tiJJsamnums med etl 22.Jrig, glllll tjej (i maj). Svara snart, de" hij,. tidtJ. kotlt. sig" "Tåg·livet". Så'Jjes: HONDA 115 Twi,,·77. I otomorde"tligt gott skick. Ring 967·61148 efter kl. 16.00.

P.S. I Böle uE:s lag under 20 Ar ingid< Kent Krook, Siv Enlund, Katarina Linden och Kjell Svedman. I Pjelax uf:slag över 20 Ar Mats Sigg, Vuokko Sigg, Raija Granrors och Harry Bäck· vik. Bertel Smedman. Iskmo·Jung5und UE 33.39, 6. Rune Paro. Kvevlax UE 33.50. 7. Per·Erik Björknås, KvevJax Ui 34.48. 8. Roland Backman. Tölby Hf 35.03. 9. Jarl·Erik Blomqvist. Smedsby Uf 35.06. 10. Roy Forsman. Skat ila Uf 35.16.

Österbottniska Posten Österbottnisk ungdomstidning

Jakobstad, Finland

Medlem av tidningarnas

förbund

Damer 5 km I. Elisabeth Sandås. Smedsby ur 18.13, 2. Annika Enges. Iskmo·Jungsund Uf 20.08. 3. Eija Blomqvist. Smedsby ur 20.34. 4. Kristina Blomqvist. Smedsby Uf 21.27. 5. Hanna Leppävuori. Smedsby Uf 21.38. Anna·Lisa Pått. Skatila 21.38. 7. Marina Loo. Iskmo· Jungsund Uf 21.42. 8. Anita Snygg. Iskmo·Jungsund Uf 21.46. 9. Maj· Britt Pörn. Skalila Uf 21. 52. 10. Ann· Kalrin Back. Iskmo·Jung1und Uf 22.09. Pojkar under 18 Ar 5 km L Mats Påhls. Tölby HE 16.07. 2. Ken· neth Back. Iskmo·Jungsund Ui 16.27, 3. Peter Back. Iskmo·Jungsund ur 17.51. 4. Kennel Enges. Iskmo· Jungsund Uf 18.25. 5. Peter Nygård. Skatila Uf 18.50.6_ Thomas Ingo. Ska tila Uf 19.03. 7. Ruben Lindahl, Iskmo·Jungsund ur 19.13. 8. Håkan Karp. Skalila ur 19.22, 9. Kjell Påu• Skalila UE 19.47. 10. Kjell·Ove Snygg, Iskmo·Jungsllnd Uf 20. 19.

Tidningen utkommer varje torsdag

Redaktör och

ansvarig utgivare

PETER GRANSTRÖM

Redaklion Jakobsgatan 13,

Jakobstad, lel. 967·13 SSS

Postadress PB 27,

68601 Jakobstad

Redaktör i Vasa S-E. Glader,

Handelsesplanaden 10 D,

lel. 9fjl·113 S22

Redaklör i Sydöslerbotten

Bertel Nygård,

Box 21, 66100 Malax,

tel. 961-6S1 SI4

REDAKTIONSRÅDET

Alf Snellman, ordförande,

Susanne Lillkull. Karin Blomqvist.

Brjta Svedlund. Ralf Skåtar och

Lasse ErikSS'm .

PRENUMERATION:SPRIS 1980

Helt år........ • .•••..•. 30,

Ar................

Halvt 20, Skandinavien. . . . • . . • . • •. 40,'-:

Lösnummer .. '" •• . .••.• 1, ANNONSMOTTAGNING

SÖU :s kansli, Vasa.

tel. 961-113 S72 och IlS 372

ÖP:s ANNONSTJÄNST

Yngve Bengs,

Jakobsgalan 13, Jakobstad,

tel. 967-11 827

Annonser bör inlämnas senast

måndag kl. 16

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13, Jakobstad,

tel. 967·13 SSS

ANNONSPRIS I texten ................... 2.60 Eftertexten ..... . ........ . . 2,40 Bestamd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm, tilläggspris -,30 spmm och färg. Förenings· fpahen per rad 1,-. Österbottnis· ka Posten ansvarar inte för ev. ska da som tiJlfogas annonser som in· ringts eller ;om på grund av post· försening Inte införts i begärt num mer.

, Jakobstads Tryckeri och ndnings Aktiebolag, Jakobstad 1980

Torsdagen 03.04

Harry ÖStersund Irin Sundsom förevisar den tavla som Nils Nygren, medlem i Sundom uf och "färgläggare"' av hela ul· lokalen, milat, För I.v. MAnen Lövdahl,Vlsterhankmo, Cariea Söderman, GamlaVIisa, Glenn Mattas Smedsby och Susanne Klemeu Soll.

Glenn Mattas i femte ringen:

'Det bästa ringmötet

jag någonsin varit på'

- Det här var det bästa ringmötet jag någonsin varit på i Femte ringen, sade Glenn Mattas när han var färdig att fara hem från Sundom. Här har vi diskuterat verkligt konkreta frågor. Det var framför allt hur ungdomsföreningarna skall agera när nöjesskatten förs vinner, som föreningsordförandena inom femte ringen diskuterade vid ordföran dekonferensen i Sundom. Också frågan om ordnande aven "Vi vågar stuffa" dans kurs engagerade de närvarande. .. Åtta av ringens föreningar var rep resenterade vid konferensen. Rin gens ordförande Sture Erickson och SÖV:s kanslichef inledde fdgan om nöjesskatten medan Sven-Erik Glader Berättade om Vi vågar stuffa-aktiviteten i Sverige. Det börjar nu dda enighet om att det inkomstbortfall som drabbar SÖV då nöjesskatten försvinner bör täckas av de föreningar som bedriver dansverksamhet. Det smi digaste systemet torde vara att fö reningarna erlägger en mindre av gift till SÖV för varje danstillställ ning. Föreslagsvis 100 mk för ung domsdanser och 50 mk för gam maldanser. Det är ju ganska litet pengar om man beaktar att det minsta man betalt i nöjesskatt till staten för en kväll är 1000 mk, sade Harry Paro, Sundom. Han baserar sitt uttalan de på att det bör komma 150-200 personer till en gammaldans för att den alls skall gå ihop. Det är också en rätt normal publiksiffra . Att ge 50 mk till SÖU i stället för 1000 mk till staten tycker nog ingen dansarrangör att är orättvist, me nade Paro.

Ge småföceningacna en chans! Att man fdn förbundets sida via festfördelningen bör ge de mindre föreningarna chans att ordna ung domsdanser , var ringrnötet också rätt enigt om. Det går kanske inte för de före ningar som har riktigt små lokaler att satsa, men för en förening som kan ta in 250-300 personer borde det löna sig att. dansa när nöjess katten försvinner. Vid festfördelningen måste man i så fall fördela kvällarna så att en liten och en större förening inte komkurrerar på samma kväll. Några kvällar under året borde helt reserveras för de mindre arran görerna inom hela SÖU:s verksamhetsområde . - .Men hur skall man skilja på en liten och en stor förening, und rade Glenn Mattas. Ja, det blir kanske nästa festför delnings stora problem. Den pub likmängd det är möjligt att ta in i föreningens lokal måste förstås ut göra grund för uppdelningen.

Men också andra hänsyn måste tas . Till exempel vilka föreningar ,om nu dansar med framgång och vilka som lagt ned ungdomsdans verksamheten .

Fast beslutna att .åtecskapa Det finns föreningar med rätt stora lokaler som "gett upp" och som kanske vill få en ny chans när nöjesskatten försvinner . - Inom Femte ringen är vi nu fast beslutna att göra något för att återskapa de österbottniska danser na, konstaterade Sture Erickson som avslutning av debatten om nöjesskatten och som itroduktion till stuffa-diskussion. - De unga måste få lära sig dansa riktiga danser och vi måste åstadkomma den form av mogen danser som är vanliga i Sverige : - SÖV är inne på samma linje, berättade Håkan Westermark. Der skall nog börja hända någonting i höst. Femte ringen beslj:)t att försöka introducera "Vi vågar stuffa" en ligt modell från Umd.

För beredning av ärendet tillsat tes en arbetsgrupp bestående av Kenth Storm, Jan Hammarström och Stig Beijar. Arbetsgruppen skall göra en studieresa till Umd samt göra upp en arbetsplan till ett ringmötei april. (Ett streck i räkningen är förstås den sjö(arrssuejk som utbrytit och som nu förhindrar en resa till Vmd. Ordförandekonferensen disku terade ännu ett förslag om att åter" börja ordna regelbundna ringrnö ten.

Håkan Westermark informerad< om hur det ligger till med de statJ i gOl. renoveringsbidragen . Av de lo reningar som ansökt är heja 23 finlandssvenska ungdomsförenin gar. Det kan betyda att det kom mer 100 000 mk i statliga ren()\~ ringspenar till SÖU .

Sundom fyller väggarna'

år. l den deltar så måga amatör

- Vi haren ny utställning vid varje tillställning här i Sun dom uf:s lokal, berättar före ningens ordförande Harry Pa ro och visar på den utställnig som Anna,Lisa Finne just nu har i lokalen. Det är fråga om sammanlagt 24 tavlor. Vi har en kurs i medborgarinstitu tet här i byn som pågått i många

D Anna-Lisa Finne och Harry Paro.

Sju-åtta föreningar kan få bid rag på 10 000 - 15 000 mk. Inom SÖV har 18 föreningar aD sökt om bidrag . Av dessa är hela sju från FelTlte ringen.

SEG

konstnärer att de nog räcker tiU för regelbundna utställningar under hela året, fortsätter Paro. Mina tavlor är inte till salu, sä ger Anna-Lisa Finne. Många är sådana som jag tidigare gett bon. Flera andra är redan bortlovade_ Det är inte för att få sälja som \i ställer ut. En intressant ide är det som Sundom. uf kommit på. l uf lokaler finns i allmänhet alltfÖf gOtt om tomma väggar . Tavlorna i Sundm är en värdefull dekoration _ Säkert finns det amtörkonstnä rer även inom andra ungdornsföre-