Österbottniska Posten (ÖP) nr. 14 1982 by Österbottniska Posten

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN -------------------------------------- I I

Med vårsolen vaknar reslus ten. . . Funderar du på In terrail i sommar? Läs då ar tikeln P4. mittuppslaget i veckans OP, tips om inter rail.

Tusen •

Immar

talk o

I I

--------------------------------------~

Ungt gäng .

roaue i K~rperö

.. ~

Yec/.. Pre4l.~~ll$

-"q""'"q,,~ :/:ii-er 61 r"""l1/11//1 ~

NU OCH DA eller vad såg ladyn här och där kallar Karperö Ungdomsförening sitt vårspex som presenterades senaste lör dag. Det är ett i den långa raden av österbottniska vårspex som . blir allt mera imponerande både till antal men framförallt till kvalitet. . UTAN Arr HA ha sett så många andra vågar jag påstå att Karp~röspex.et är bra också. uta.n att ta till de v~nliga ursäk~erna om trangt pa scen, unga formagor O.S.v. Det ar bra framforalIt dä~ör att tex'författ~rna Edvin Back, Karin Grön och Sven Enk Glader lyckats forankra det mesta lokalt utan att det för den skull blir ?tillg~gligt. utbys. Det är också ~lädjande att texterna allt mtndre tnnehaller plumpheter och overtramp. Se sidan 8

'IIIIS 'Ii

*R0.If' { ~Iustspe i Overesse *Rasmus i JITakobstad Se sid. 8!

emuen 121kotimmar h ar ett femtiotal medlem mar i Hellnäsnejden hittills satt ner på renoveringen lokalen. Men mycket arbete återstår och förening ser gärna att flera stället upp i talkoarbetet. rots renoveringen så har inte ve~ksamheten i 10 tannat upp. Skidtävlingar, soppdagar, dans . .. . . .m. äger rum i lokalen ellet i anslutning till hdaistokaJen kommer su man att h~t re det.. rorutom att man - rigama pi insidlUl med - . sA blir det e41 till bflpld ocksi. Där kommer om~srum och dusc au så smtningom fmns . Dasutom rilliggsisolerar man 100o

Vi började renovena i au Ma;-Lis och AUt arbete görs p~ ralko ~h der enda som kostar är maten~let , Man har inte ens behövt köpa speciellt . mycket i mareriaiväg hell('r. Senaste år samlade man nämligen ihop stockar och fkk i hop ca 200 stockar plus an del kom någon spiklida och,pengar. - Bara det fortSätter I samma rakt gir det nog bra, Vi är rätt långt hunna med nedre v:\ning en nu och snart blir det dags att -

gI.lStj 1981. berättar Kar\...Gusta~ Niem!.

Se sirl4n 8

• Bnlla Pa~ p~ovar tajta j'!ans på varuhuset City .SoPpi och får av Lars-Erik Mård (t .h.) rådet all "läks ner på golll1 så må/vorna sjunker mot ryggraden' '. Askådare är Annika Pada, Catnne Lind och Susanne Holm.

••

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

Ledarskri benr Stig Björkas

8 april

Vi har svensk rock men vad ska vi göra med den? Det var rubri ken på reportaget om Jakobs tadsgruppenJordnära här i ÖP

den 25 mars.

Reportaget innehåller en hel del frågeställningar och förslag om hur en finlandssvensk rock grupp skall kunna nå ut till publiken. SÖU och en orkes terparad är ett alternativ som förs fram - inte för första gången heller. En motsvarighet till countrykavalkaderna är ett annat. Förslag som jag inte tän ker gå in på här, men som det är skäl att upprepa, eftersom det borde vara genomfö(bara ideer bara viljan finns. Samti" digt får inte SÖU-rock glöm mas . Och löfte finns om ett arrangemang i sommar också.· Vid några tillfällen har det . framkastats förslag om att kommunerna borde göra något för den finlandssvenska rocken. Få debattörer har gripit tag j den här ideen. Ännu färre syn liga resultat har vi sett av den .

man inte alltid behöver gå över ån för att hämta vatten . Stöd kan fås på nära håll.

Också ·kommunerna

kunde stöda

finlandssvensk rock!

• Nya förutsättningar

Det finns ännu ett par trevliga detaljer i Rotrocken j Petaiax. För det första lär orkestrarna vara moderata i sina penning anspråk. För det andra kommer inträdesbiljetten att vara rela tivt billig, just p.g.a. kultur och ungdomsnämndens stöd men också beroende av att or kestrarna inte har hu dös a krav. Det troliga är också att Peta lax uf kan tänka sig att följa upp konserten senare. Samar betet med de kommunala nämnderna kan alltså komma att innebära flera konserter i Petalax - knappast med lika många deltagande band , men... Det här naturligtvis under förutsättning att publiken är li ka intresserade av den finlands svenska rocken som vi skriben ter.

• Förvånande

. Men , eftersom alla debattörer är överens om att Kulturfon dens insats för en finlands

svensk rock är naturlig. Och,

eftersom de flesta anser att den här kanalens resurser kunde ut nyttjas i ännu högre grad än den görs för att föra den fin landssvenska rocken framåt, är det förvånande att den kom

munala insatsen inre diskuteras

mera ingående. Eller. Är vanrron mot de kommu nala organen så stor att ingen anser ·det vara mödan värt att nappa på den här kroken på full allvar? Avskräcker konser vatismens högborgar? Ralf Grahn sade vid popse minariet .i Ekenäs att det är dags att skrota fördomarna om vad som är kultur eller inre . Även popmusik är kultur. Ett nog så viktigt påpekande för det finns ack huru många djupt inrotade fördo mar kvar att bekämpa när det gäller musiken och rockens be rättigande på den kulturella skalan .

• . Ingen brUnn att ösa ur

Kunde kontakter med kom munerna ge · grupper som Jordnära (bilden) chanser till fler speltillfällen? Rotrock i Malax är ett aktuellt exempel på ett fruktbart samarbete med en kommunal nämnd,

Båda nämnderna har större eller mindre anslag som de kan använda för att stöda olika ak tiviteter med . Ungdomsnämn den kännns kanske mera natur lig för de flesta. Spola inte kul turnämnden för den skull. För ungdomskulturen hör till dess arbetsområden. Och till ung domskulturen hög ovedersägli gen rocken. • Från tanke I Malax har tanken på en till handling rockkonsert funnits med i kul Men. Det är inre ett hopplöst turnämndens verksamhetsplan fall . en tid . Tanken blir i nästa vec Ungdomsnämnderna är ett ka handling. Tillsammans med organ som kan prövas. Kultur Petalax uf och ungdoms nämnden är en annan kanal nämnden arrangeras en rock som man kan försöka anlita. konsert .

nånting värt att tänka på och komma ihåg när arrange mang av del slaget planeras. Det är inga bottenlösa brun nar de kommunala nämn derna öser ur, men möjlighe ten bör prövas.

• Rotrock på svenska Rent konkret stöder kultur nämnden konserten med ett direkt anslag plus att man sva rar för annonseringen . Ung domsnämnden svarar för buss trafiken inom kommunen till evenemanget . Förhandsintresset bland or kestrarna har varit glädjande stort för konserten, Rotrock kallad . Ryktet om den kom mande konserten har spritt sig och de flesta grupperna har själva tagit den första kontak ten till kulturnämndens sekre terare och det största proble met har väl egentligen varit be-

gränsningen av antalet närva rande band. Två Jakobstadsgrupper, nämligen Jordnära och den kristna rockgruppen Samban det, deltar. TM-Group och Al kemedia från Vasa och ett för tillfället speciellt hopplockat band med bl.a. medlemmar från Alpha deltar liksom ett Kvevlax-band. De flesta har lovat spela svensk finlandssvensk rock . Det här är ett initiativ som man. tycker vore värd en fort sättmng . Det är också ett bevis på att

Rotrocken i Petalax är ett bevis på vad som kan åstadkommas genom samarbete mellan ung domsföreningar och kommu nala organ. Och är det möjligt i Malax borde det också kunna vara möjligt i våra andra öster bottniska kommuner. Så arrangörer i norr och sö der - varför inte ta en diskus sion med företrädarna fÖr de kommunala nämnderna i era kommuner? En svala gör ingen sommar. En uppföljning be hövs. Nu skall vi inte tro att de kommunala nämnderna har någon brunn att ösa ur för dyli ga arrangemang . Men, alltid kan det finnas en liten slant över och även ett litet bidrag kan göra nog så gOtt. Dessutom stundar budgetförberedelserna i våra kommuner och om man är u te i god tid är det lättare att få sina önskemål hörsammade. Konserter behöver inte vara det man vill ha stöd för. En rockgrupp vill kanske spela in en skiva. Kulturnämnderna brukar också stöda dylika ända mål. Kom också ihåg att det inre alltid är det lättaste att vinna gehör för nya ideer. Trägen vinner, brukar man säga. Ta alltså inte ett nej för absolut. Försök igen!

1_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

~_=T::o::r:::,sda~g~e::n=-=den:.:.....:8-a~pc..:r:...il=--_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ ~t~ ~ .'" ,. . ~ t %.TER8OTTNISKA POSTEN

Idag ska jag skriva om några finlandssvenska författare från början av 1900-talet. "Dagdrivarna" kallades ett gäng unga författare som skrev under 1910-talet. Det var ett klotteri studerande killar som satt och fördrev tiden på kro garna i Helsingfors (sådana som Princess. Alphyddan och Ka ranja). De föraktade alla stora ideer och hade en handlings förlamande livshållning, de äg nade sig bara åt att passivt glo på livet som flöt förbi. Situatio nen i Finland var då ganska be svärlig: Det ryska förtrycket ökade hela tiden och finlands S'o'enskarnas ställning försvåra des av den ökande förflflSknin

sen·

Runar Schildt och dagdrivarna I dagdrivarlitteraturen är Helsingforsskildringen viktig. Böckerna handlar oftast om finlandssvenska herrskapspojkar som missköter sina studier men ägnar sig med stort intresse åt krogliv med sena nätter, variete' flickor och hela faderul1an. Namnet "dagdrivarlitteratur" har Torsten Helsingius hittat på genom sin roman "Dagdrivare". Runar Schildt är den största av dagdrivarförfattarna, och egendigen den enda som håller att läsa än idag. Han levde 1888~1925. Han tog självmord när han var 37 år gammal för han ryckte inte att han hade mera att ge som författare. Han debuterade 1912 med novellsamlingen "Den segrande Eros". Han skrev under sitt forfattarskap mest noveller, han hade nog ~t skriva en roman men det ville aldrig bli tillräckligt långt. Och tre mISS lyckade pjäser åstadkom han. . "Asmodeus och de 13 själarna" heter en annan novellsamling. Se nare i livet var han så missnöjd med dessa sina första alster att han brände upp varje exemplar han kunde få tag på. "Perdita!' heter en tredje samling. I Schildts noveller är det ofta mannen som är den sva gare parten, ett medgivande man inte s.å ofta träft:ar p~: '.' De noveller jag har läst av Runar Schildt rycker Jag väldigt mycket om. Även om de är skrivna for över trettio år sen har de mycket att sä ga dagens mänska. När man skalar bort tidsmiljön märker man att te-' mat är evigt. Roliga är de också, språket är lätt och flytande och ämne na bra. Novellen "En sparv i tranedansen" vill jag rekommendera. Den handlar om en förälskad 14-åring som offrar alla sina sparpengar på att bjuda sitt hjärtas dam på dans . Helt i onödan vis~r ?et si~. I an~ DOvelkr tar han upp helt andra saker än borgarnas liv I Helsmgfors, I den mindre lyckade novellen" Aapo" försöker han t .ex. analysera en rödgardist. . . Andra dagdrivarforfattare är Gustaf Alm, Ture Jansson och Erik Grotenfeldt. Gustaf Alm skrev om språkpolitiken i "Höstdagar" och hans bok 'Herr Agathon Widbäck och hans vänner" handlar om so cialismen och arbetarrörelsen. Turejanssons novellsamling "Knock me down" bör nämnas, det är en samling noveller i äkta flanörsstil (flanörerna var den rikssve.nska motsvarigheten till dagdrivarna). Erik Grotenfeldt var en handlmgs mänska så till den grad att han också själv tog sitt liv. Men han hann skriva en typisk dagdrivarroman, "Bengt Walters lycka". Ha~ var ak tiv som journalist och hans program var att Finland skulle lösnvas från Ryssland. "En pennans strid" heter samlingen av hans journalistiska alster.

-Bästa kursdeltagare!

Nu återstår två av våra kurser för amatörteaterIedare . Den ena kursen heter Dräkter och rekvisi ta och hålles i Munsala, Uf Sva nen den 17-18 april. Ledare för kursen är Mischa Hietanen och Kristina Ågren. Som gästföreläsare har vi Greta Torsdonir och HilkkaJaskari från Wasa Teater. Eftersom kursen heter Dräkter och rekvisita så kommer det till en stor del att handla om praktiskt arbete. Gre ta Torsdottir skall undervisa i hur man syr dräkter till en föreställ ning. lämpligt material, enkla och praktiska kläder m.m.

• Från vänster: Henrik Bmun, Joakim Skåtar, Mikael Hammarström, Sture Ekholm, Carina Engström, GuniJ/g Hngman och Evå Ståhlberg, diskussionspanel niir Vasa Arbis diskuterade ungdomen och framti den. Hotet om ett sista storkrig, Jtryggheten, miljörorstöringen. . . En massa saker gör dagens unga skeptiska och missmodiga inför framtiden. Sex tonåringar i åldern 15-19 år utgjorde diskussionspanel när Vasa Arbis diskuterade ungdo men och framtiden. Tema för diskussionskvällen var "Så här ser vi på världen" och de som gav sin syn på världen var Camil la Hagman, Carina Engström, Joakim Skåtar, Eva Ståhlberg och Henrik Bruun. Samtliga är elever antingen i stans högstadium eller gymnasium. Diskussionen kom främst att kretsa kring krig och fred, men det talades också en hel del om människorelationer-kärlek . Na turligt var ju att skolan och hem förhållanden kom på tapeten. Efter den första inledande rundan var det bara Eva Ståhl berg som klart lät förstå att hon nog ser rätt positivt på framti den, hon ville tro att dagens många oroliga frågor skall få ett svar i framtiden. - Men skepsisen var påtaglig, eller som Carina uttryckte det:

HilkkaJaskari kommer an un dervisa i hur man sminkar sig, att göra masker, hur man använder pefUker m.m. Kursen börjar på lördagen kl. 10.00 och avslutas kl. 16.00. samma tider på söndagen. Ingen deltagaravgift, förutom avgiften till medborgarinstituter. Den sista kursen för i vår, och av slutande kursen för amatörtea terledare är kursen Regi del 11, som hålles i Sundom uf den 24-25 apriL Ledare för kursen är Mischa Hietanen och Kristina Ågren och som gäst har vi Håkan Westermark.

- Framtiden? Jag ränker inte så långt, vågar inte... En gnutta optimism kunde man tolka ur ett av Mikaels dis kussionsinlägg. Han sade att det mörker som tycks råda i dag vad beträffar framtidsutsikterna nog kan skingras_ Han efterlyser en attitydförändring till livet och medmänniskorna, börja tänka! uppmanade han. Själv berättade han att han får mycket av sin livs liJst genom att läsa litteratur. - Det har alltid funnits krig på jorden, allt sedan antiken har det varit modigt att dra ut i krig, sade Joakim. - Det är den förbaskade na tionalismen som är roten till det onda sade Carina. Man slåss för sitt fosterland ... till vilken nyt ta? - Vi lever i en kall och hård tid, en IUrlekslös tid. I dag så tar människan kärlek. Kärlek hand lar både om att ge och ta, sade Carina. Kärleken har gjorts till en vara som köps och säljs. Joakim höll med och spann vidare, IUdeken är en känsla som lever i oss alla, kärlek kan inte köpas.

Den här kursen kommer till stor del handla om det praktiska arbetet kring en teaterföreställ ning. Annonsering. biljetrför säJjning, kontakten med tidning ar osv . I samband med kursen skall vi också göra en utvärdering över de övriga sju kurserna som vi haft under det gångna verksamhets året. Samma tider som ovan, kl . 10.00-16.00 båda dagarna . Deltagaravgiften till med bor garinstitutet .

- Om hemmets roll for da gens tonåring berörde Henrik ge nom att konstatera att hemmet för många unga har blivit en sov plats, så är det inte för mej. Jag trivs henuna, sade Henrik. - Angående skolan berättade Gunilla att hon verkligen trivs i skolan. - Jag har t.ex. skolkat ytterst sällan i motsats till många av mina kamrater. Eva ansåg också att hon har det rätt väl ställt hemma . Det är viktigt att man kan tala med sina föräldrar. Däremot tyckte hon att hon har mycket svårt att vara sig själv i skolan, man är ano nym, försvinner i den grå mas san. Mot slutet av kvällen kom FSS, Finlands Svenska Skolungdorns forbund, upp i ett par minuter. FSS är skolelevernas egen intres seorganisation och borde därför vara viktig för skoleleverna, tyck er man. Samtliga i panelen var rätt missnöjd med FSS som det fungerar i dag. Det är bara en massa juntande och partipolitik ansåg man. Endast två av de sex var med lemmar i förbundet. FSS skall för övrigt ha sitt års möte, eller Elevriksdag, som års mötet kallas, i Vasa i slutet på april. Sture Ekholm från Wasa Tea ter hade lett ordet under diskus sionen. Han försökte sig inte på nån vidlyftigare sammanfattning av kvällen utan konstaterade att debatten hade varit mångsidig och livlig. I programmet ingick också ett par k~rtfUmer, "Dropparna" , och "Annu finns tid". Filmerna tog upp kriget, freden och livet - teman som utgjordes något av den röda tråden för diskussions kvällen.

VÄLKOMMEN! HANS HORTANS

Torsdagen den 8 april POSTEN

STYROX J\

ZENITH J \. SKIVOR FRAN

, JAKOBSTAD - AJhDlmlg. • Tel 14707

BUSSAR: Haldins från J:STAD kl . 19.40. KARL~BY 19.00 via KRONOBY. EDSEVÖ. ESSE 19.00 via LAPPFORS. PURMO, FORSBY, BENNÄS, KOVJOKI. ORAVAIS 19.15 via JEPPO.

Torsdagen den 8 april

,... . .

--------------------------------------~----~~-----------------------------~

~ if

r.TERIJOTTNISKA POSTEN

Äntligen en ungdomsdans i Lappfjärd långfredag 9. 4.. kl. 20.00

NO/SE

sköter musiken

BUSS: Sideby Trafik från Sideby 19.30 via SkaftunQ, Henriksdal, Härkmeri, Tjöck och K:stad.

Bussar även från Honkajoki och Kauhajoki.

BUSSAR: Sjönejden fr. J:stad 19.30. Svanbäck fr. Pensala 18.40 - Jussila - Monå Munsala - Nykarleby 19.15 via Jeppo, Markby~ Kronlunds fr. Såka 18,45, Karleby 19.00 via Kronoby - Kållby och Esse.

Hirvlax 18.55 via

Ord.m.gr. 1 o. 5 Bilj.gr. 1 o. 2 Serv.gr.2

pASKBRASA

vid Sportstugan i Larsr:no på påsklördag kl. 19.00. Uppvisningsdans av Pisto, slädåkning med Jakob· stads Travvänner, mete, snabblotterier, servering, korvförsäljning m.m. Arr: LBK

Mera dansannonser

på sista sidan!

Torsdagen den 8 april

Seminole-indianemas

r Everglades sumpmarker i södra Florida lever c. 1500 seminolindianer i reservat. De bor i 4 skIlda reservat, varav Big Cypress Semi nole Indian Reservation är det största. Trots att där bor närmare 500 personer är det intt mycket av samhällelig service reservatet kan erbjuda. Arbetslöshet och brist på vettiga fritIdsaktiviteter

Seminole = otämjd, vild

Det är inte helt riktigt att beteck na seminolerna som en .stam. I själva verket består seminolerna av många olika stammar, som in vandrat till Florida under olika tider och av skilda skäl. Men det indianfolk som gav upphov till namnet "seminole" som betyder "otämjd" eller "vild" var en grupp creekindia - ner, som på 1700-talet övergav sin hemort i Georgia for att vandra söderut till Florida. Sena re har namnet fått gälla också för andra indianfolk, som sällat sig till seminolerna.

De sista obesegrade • Jacob Osceo/a Vägen till Big Cypress går i tvära

vinklar_ Först är det raka spåret i

. låt oss säga 10 km, därefter gör

vägen en skarp, nittiogradig krök

aningen åt höger eller vänster.

Innan man hinner blinka har

man kört rakt ut i terrängen.

Men det är ingen fara - land

skapet är platt - så platt att man knappast märker att man lämnat körbanan, s# platt att det t.o.m. överträffar Osterbotten.

Det är torrt och hett . På båda sidor om vägen Står boskap och tuggar på de bruna grässtråna . Boskapsskötsel är en viktig nä ringsgren i dessa trakter, efter som jorden inte lämpar sig för odlingar i större skala. Vi får syn på några hus och en skylt som omtalar att detta är .'The Big Cypress Seminole Indi an Reservation". Vi åker vidare, men bebyggelsen avtar snabbt och vi förstår att vi juSt passerat byns centrum. Av några ungdomar i den ena av byns två "snask barer" får vi veta att Jacob Osceola - reserva tets folkvalde ledare - är man nen som kan ge oss all informa tion vi behöver. Och Jacob Osceola berättar: - Big Cypress är ett av fyra se minolreservat i Florida. Enligt den senaste räkningen var här om jag minns rätt - 446 perso ner. Det betyder att vi har min skat i antal sedan föregående räk ning.

Trots att Floridas seminoler lever i reservat - en variant av fång enskap - är de teoretiskt sett fortfarande obesegrade. I mot sats till samtliga andra indianfolk i USA har de nämligen aldrig un dertecknat något fredsavtal. Såhär gick till till: Under slutet av 1800-talet för de semino'lerna en lång och blo dig kamp mot den amerikanska regeringen som med vapenmakt försökte fördriva dem från deras hemtrakter i Florida till Indian periferiet i nuvarande Oklaho ma. Försöket lyckades delvis, men en grupp på några hundra seminoler flydde söderut istället och kom till Everglades, det stora sumpmarksområdet i södra flori da. Och där har de levt sedan dess .

har lockat många att börja dricka omåttligt - det finns JU ingenting annat att göra, Ett annat svårt problem rör utbtfdningen. Ar det viktigt att barnen görs medvetna om sin indianska identitet? Eller bör de hellre glömma sin särställning som indianer för att kunna inhämta samma kunska per som andra amerikanska barn - så att de kan armbåga sig framåt på åtminstone liknande VIllkor?

Appel i Florida

le minska då inköpsförhållande na normaliseras. - Men det är klart, så länge det inte finns någon annan sys selsättning på reservatet så kom mer nog inte alkoholvanorna att förändras på något avgörande sätt. Ett annat svårt problem rör ut bildningen: - Personligen rekomenderar jag varje förälder att sätta sina barn i skola utanför reservatet. Här lär sig barnen mycket om vår egen kultur och våra egna tradi tioner. De blir medvetna om alla oförrätter som begåtts mot oss och om att det var vi som var här först. Men vad hjälper den med vetenheten, när våra barn inte kan tävla med barn från andra skolor? När de börjar i high sc hool har de inte samma kunska per som de andra barnen och kan

inte hänga med i undervisnin

gen. Svårigheterna leder till att

många avbryter sin skolgång.

Men utan utbildning är det svårt

att få något arbete och utan arbe

te är det lätt att börja dricka för

mycket.

Inte alla håller med Jacob Os

ceola i fråga om utbildningar.

För många spelar den indianska

medvetenheten en viktig roll.

Just den hjälper dem att förstå

sin egen situation och ger dem

självkänsla att förändra densam

ma . En deJ indianer har avbrutit

··denvanliga sk{)lgången och istäl let valt att gå i medicinmannens lära och fördjupa sig i bl.a. semi nolernas traditioner, sånger och legender. Men den intresserade måste uppfylla vissa krav. Han skall bl.a . vistas i skogen i fyra dagar utan mat . GUN APPEL

- Här är så gott som tomt un der weekendarna, berättar Jacob Osceola. Då åker man iväg till Clewiston, Fort Landerdalc eller kanske till Miami för att roa sig. - Många på reservatet har stora probleip med alkohol. Tills hdt1,rlyligen var det nämligen förbjudet att sälja alkohol till in dianer och som en följd av förbu det har vi fortfarande inget ställe att köpa eller konsumera alkohol på. Folk åker till Clewiston och köper in stora mängder för att slippa åka så ofta. De dricker var ·som helst, inomhus eller på går den, vilket gör det lättar för barn och ungdomar att komma över alkohol. Personligen stöder jag tanken på att Big Cypress skulle få en egen krog . Då skulle dric kandet förflyttas från hemmen till en därför avsedd plats. Jag tror också att konsumtionen skul

I • Betty Come/itlS iir lite på sönda/ls/Jromenad til/sammans med några av reservatets barn.

•. Bett'y ~ornelius arbetar som kontorist på hälsokli ruken lBlg Cypress och försörjer med sitt arbete hela familjen. Enligt hennes uppfattning är det kvinnor nas arbete som bär upp reservatet. - Det verkar på mig som om arbetslösheten skulle vara mest utbredd bland männen, säger hon skämtsamt. I likhet med många andra män på reservatet har maken James svåra alkoholproblem, så Betty står en sam med ansvaret.

Ingenting annat att göra än att dricka Big Cypress är med sina knappt femhundra innevånare det störs ta semirioireservatet i Florida. Ändå är det inte mycket av sam hällelig service som reservatet kan erbjuda. En hälsoklinik, en skola med de åtta första klasser na, brandskydd, två snackbarer och en idrottshall under påbygg nad. Närmaste stad är Clewiston som ligger omkring en timmes körväg från reservatet. Där finns banker, postkontor, high school, butiker, biografer, krogar . . . Det blir många resor fram och tillbaka till Clewiston för dem som bor på reservat.

Gun

Kvinno arbete bär upp reservatet

- __

o---

• För Betty betyder den egna kulturen mycket. Hennes "grandfather" (morfar eller farfar) är mediånman - den allra mäktigaste på reservatet så Betty har lärt sig åtskilligt av honom. - Det är .bra att skolundervisningen lär barnen vad det innebär att vara indianer. anser hon. ~.

r" -_

=_ ---

_-,

Torsdagen den 8 april

. ,'

q4.iJ'~ __

" '

~____~----------------------------------------------~~~~~~~~~~--------------------------------------- • ~NI.KA P08TE~

Interrail i sommar?

Här är tips för resan

Semestertider och skollov börjar så småningom när ma sig, och reslusten börjar väl göra sig påmind!? Frågorna hopar sig: Har jag råd? Vart skall jag åka? Hur kommer jag dit? osv. Ett billigt sätt att ta sig lenom Europa är definitivt interrail, och allt fler IIDgdomar upptäcker också det underbara tågluffan dn! Vad är då interrail och vem kan utnyttja det? Jo, alla som inte fyllt 26 år på biljettens första giltig hetsdag får åka på interrail. IR-kortet kostar i år 860 mk och det berättigar till obegränsat antal kilomet121' med tåg under en månad, i samtliga väseuropeis ka länder samt Jugoslavien , Ungern, Rumänien och Marocko. IR-konet är en 2:a klass biljett , men mot erläggande av prisskill. naden kan man också få resa i en annan klass . För resor i biljettens inköpsland måste man lösa en kel- eller tur-returbiljett till halva priset. Dessutom beviljas inter railare 50 % rabatt på de flesta färjförbindelserna i Europa. Vid köp av IR-biljett bör man ha med sig pass eller annat 10bevis till resebyrån för att kunna besryrka sin ålder. På resebyrån får man också en informations broschyr , med en karta över hu vudlinjerna i Europas järnvägs· nät och möjligen en tågtidtabell: "Tå~ till utlandet" (bilaga till Svenges kommunikationer). Får lIl2D inre cidtabdlen på rese by dn _ Dn den skaffas på nån järn ~ i S\'erige , förutsatt att lD2Il åker den vägen . Tabellen tar endast upp de större linjerna

men kommer säkert till nytta många gånger, Här är några saker som bör skötas om före resan: - Passet fås från länsmans kanslier . 2 st. passfoton och en ämbetsberyg (för pass) medta ges , - En reseförsäkring skall man absolut skaffa sig, 150 mk (som

den ungefär kostar) är inte myc ket. men täcker gott och väl eventuella kostnader för sjuk vård . stöld . o , dyl. - För art få tillbringa nätter na på vandrarhem måste man ha ett vandrarhemskort. Det får man enklas r genom att besöka Sydösrerbottens Turistförening . Hovrättsesplanaden II, 65 100

VASA lO. tel. 114 441 , men kan också vända sig direkt till Vand rarhemsorganisationen i Finland

r.f. . Georgsgatan 38 B. 00100 H :fors lO, tel. 90-69403 77 , Allt som behövs är ett passfo to, personuppgifter och adres sen , Om man är medlem i någon idrottSförening eller politisk för ening kostar konet 30 mk annars är det 50 mk , Glöm inte heller att köpa "Youth Hostel Hand book" . som up,etar namn, adres ser samt uppgifter om vandrar hem i Eutopa, Priset är 20 mk, - Större delen av reskassan bör man ta i form av resecheckar, som är praktiska på så sätt att vis

sa hotell och varuhus tar dem som betalning och att man kan få ersättning vid eventuell stöld. En nackdel är dock an man är bun den till bankernas öppethåll ningstider för an få dem växlade. Förutom resecheckar bör man alltså hemma växla åt sig en mindre summa i respektive lands valuta. Då allt detta är avklarat är det dags an börja tänka på packan det och här uppstår de verkligt stora problemen. Man packar ihop allt möjligt och tänker" det här klarar jag mig aldrig utan" eller" det här behöver jag säkert nån gång " och när man väl pac kat alltihop i rYfgsäcken så är den proppad til " bristgränsen . Det är nu man bör tänka på att det inte är något nöje att bära 15- 20 kg på ryggen runt halva Europa och att man säkert kom mer att samla på sig en hel del under resan . Därför gon folk PACKA LÄTT! Interrailkortet, passet. pengarna och andra vär-

Det är söndagseftermiddag och re5a1o'alet verkar nästan övergivet. Inga människor syns till. De som &rit in till Clewiston för att roa sig, bu [)'dligen ännu inte återvänt. Hdt öde är reservatet ändå inte, ert av husen hittar vi några CD~lJIItar , som uppenbarligen agit att hålla sin fest vid. Någon sitter på en intill husväggen, en annan parkerat sin "amerikanare" vid . De dricker öl och är gans pratsamma, men någon inter - bar de inte lust med just nu. En flicka pekar ivrigt på en för rande kvinna i trettioårs och råder mig:

- Intervjua henne i stället! Betty Cornelius är ute på sön dagspromenad, tätt följd aven .stock barn i olika åldrar, Två av bamen är hennes egna - Errol 6 och Erin 5. Bägge barnen har nyss börjat skolan.

är det som om orden inte riktigt räckte tiU och då skarvar jag i med engelska . Men fast jag mestadels talar miccosucce så verkar det som om Errol föredrog engelska - hur det nu kan komma sig .

Miccosuccee efter engelska?

Kvinnors arbete bär upp reservatet Betty Cornelius arbetar som konto rist på reservatets häIsoklinik . Det är ett bra arbete men lönen skall räcka till att försörja hela familjen , Maken, James, har i likhet med många andra män på reservatet stora alkoholproblem, så hans in komster är inte att räkna med . Eftersom Betty inte är ensam om sin situation, anser hon att det till

- Undervisningsspråket i skolan är engelska, men barnen får också undervisning på sitt hemsprll: som kallas miccosuccee, berättar Betty. - D~t är olika från familj till familj och från person till person , vilket sprll: familjen eller personen föredrar att uttrycka sig på. Jag ta lar hellre miccosuccee, men ibland

Viktigt värna om den egna kultu ren För Betty betyder den egna kultu ren mycket. Hennes "grandfather" (morfar eller farfar) är en av medicinmännen på reser vatet - den allra mäktigaste enligt en allmänna meningen - så Betty har lärt sig åtskilligt av honom . - Det är bra att barnen i skol·

undervisningen får lära sig vad det innebär att vara indian, menar hon . Men i övrigt tycker hon skolorna var bättre förr.

- Nu är disciplinen så dålig att barnen inte kan koncentrera sig på det som lärs ut.

stor del är kvinnornas arbete som bär upp reservatet. - Det verkar som arbetslös heten vore mest utbredd bland männen, säger hon skämtsamt. Betty är för sin del som bäst i färd med att skilja sig. En plats för sig själv Hennes högsta personliga önskan just nu är att få tag i ett eget ställe att bo på , Hon bor hos sin "grand father' " men det är trångt. Hon önskar att hon hade en plats där

hon fick vara i fred och där hon

slapp störa någon annan .

Det är en önskan som hon inte

är ensam om på reservatet där trångboddheten är utbredd . Betty proplenerar vidare i det

behagligt svala eftermiddagsvädret

JUSt före skymningen ,

Barnflocken , som följt i Bettys

kölvatten , har ou slagit sig ner på

gräsmattan med en hink med färg

kritor och en Walt Disney-målar

bok . Efter att noggrant ha bekant

at sig med besökarnas usliga sätt

att tala , deras märkvärdiga kläder

och hår, är besöket inte längre lika

inrressant.

Sedan ungdomarna bjudit oss

på rikligt saltat men gott hjortkött

fortsätter även ölfesten som förut.

Säkert går det åt hela natten att

släcka törsten ordentligt, så salt

som hjortköttet var. GUN APPEL

ETT BRA SÄTT att få reda på mer om något land är att ta kontakt med landets turistbyrå.

Den står gärna till tjänst med

kartor, tågtidtabeller, evene

mangskalendrar, broschyrer om seder och bruk m.m. Här är ad

resser till några turist byråer:

BELGIEN Markvardsgatan 16 104 32 STOCKHOLM 19 SVERIGE depapper förvaras säkrast i en börs - väska runt halsen eller 1

ett penningbälte , förvara dock aldrig alla pengar på samma stäl

le . Prylar som inte tar mycker plats men som känns oumbärliga är: kniv, korkskruv , -öppnare . konservöppnare. plastpåsar, plåster, huvudvärkstabletter och koltabletter. För att undvika skavsår och ömmanda blåsor , ta med bekväma och väl ingångna skor, då det bär iväg. Det finns många tågtyper • allt från lyxtåg till mjölkdg. På de fi nare tågen, typ : Trans Europe Express , Inter-City , Rapido m.fL måste man betala tilläggsavgift. Låt er ändå inte avskräckas, i fjol betalade vi nämligen 18 mk st.

för en 2:a klass tilläggsbiljett på ett IC-tåg för sträckan Fran fuet-Milano . Dessa tåg kan ib land ha endast I:a klass, och då blir det genast dyrare, Unde~ högsäsong är ofta de flesta tåg 1

Sydeuropa fullsatta, medan det är litet glesare på tågbänkarna i Nordeuropa . Var skall man då tillbringa nätterna? Billigast blir det att so va på tåget. men på grund av fyllda kupeer kan det ibland vara svårt. Det är alltså klokast att 10 te sova på tåget alltför många nätter i följd. Det vanligaste al ternativet är då vandrarhem. Pri set varierar från land till land be roende på om där finns varmt el ler kallt vatten och om det är ett två personers rum eller om det är en 50 personers sal, men det tor de röra sig mellan 15-40 mk per person per natt, Nackdelar med

vandrarhem är att de ligger i Ut

kanten av städerna och att man måste passa tider. många stänger dörrarna redan kl. 22.00, En bra sak är däremot att man lär känna en massa jämnåriga ungdomar. Om man har med sig ett lakan slipper man många gånger billi gare undan . Obs! Flickor och pojkar har ofta skilda avdelning ar.

MAROCKO

Sturegatan 16 114 36 STOCKHOLM SVERIGE

UNGERN Box 16322 10326 STOCKHOLM SVERIGE ITALIEN

Box 256

00131 H:FORS 13 FINLAND

DANMARK Box 1659 III 86 STOCKHOLM SVERIGE PORTUGAL Linnegatan 2

114 47 STOCKHOLM SVERIGE

ÖSTERRIKE Box 5217 102 45 STOCKHOLM

SVERIGE JUGOSLAYlEN Box 7004 10386 STOCKHOLM

SVERIGE

SCHWEIZ

Box 3316 103 66 STOCKHOLM SVERIGE STORBRITANNlEN Box 7293 10390 STOCKHOLM SVERIGE

Torsdagen den 8 april

TUSEN TIMMAR börja i övre våningen. Men det är mest äldre som ställer upp, säger

de och tillägger att nyinflyttade och yngre gärna skulle få ställa

upp också . Och man behöver 10 te vänta på en telefonsignal för

att komma. Kom spontant! Vi är här varje onsdag- och torsdag kväll och det ~nns nog att göra även om man mte är en baddare

på att handskas med hammaren .

O Söker mera bidrag

Hittills har man fått 20 000 mk i statsbidrag, men man har för av-

Folklustspel

drog fullt hus i Overesse ••

• Sussie Sundqvist och Johan Fagerudd spelar Petra och Rasmus på barnhemmet.

Bra Rasmus i]akobstad DE unga amatörerna inom Teaterjacob visar sig på styva linan i "Rasmus på luffen" . Johan Fagerudd är perfekt i rollen som Rasmus och även de övriga barnhemsbarnen spelar livfullt och glatt. I lördags var det premiärdags i Jakobstad i Brandkårshu set och den unga publiken följde intensivt med i Rasmus' äventyr. Rasrnus är pojken som inte trivs på barnhem utan längtar ut i sto ra världen. På rymmen träffar han den snälla luffaren Oskar som han slår följe med. I staden finns även två bovar som rånat en gammal dam- och listig som Rasrnus är - så får han reda på vilka rånarna är. Bovarna Liv och Leander har det inte lätt men Rasrnus är också angelägen om att inte träffa länsmannen . Efter som han då kan bli skickad till- . baka till det fruktade barnhem met. Hur det nu är så visar det sig att luffaren Oskar faktiskt har en fru och att Rasrnus är välkom men som fosterson i huset. Slu tet gott - allting gott. Till det fina helhetsintrycket bidrar skådespelarnas kläder. Yr kesskolans sömnadselever har skött om så att barnhemsbarnen har fått verkligt gråa och gam maldags uniformer. Bovarna är även de mycket "bovaktiga " i si na svarta kostymer och runda

hattar . Christer Lindqvist har gjOrt dekoren som är nästan helt verklighetstrogen. Så bra har han tagit fram den lada där luffaren Oskar håller till. Regissören Mischa Hietanen har lockat fram de allra bästa skå despelarprestationer och även sett tiU att scen bytena går mycket smidigt. Som sagt ungdomarna i pjäsen förtjänar en eloge för sin spelglädje men visst bidrar garva de Teater jacobarna i hög grad till föreställningen. Luffaren Os kar spelas av Tor Wenman, som är precis en sån snäll luffare som pjäsen behöver. Bovarna Liv och Leander , Per-Erik Kronholm och Kurt Sundberg, får en att skratta och samtidigt lite rysa - de är också mycket snälla bovar. Man behöver inte vara barn för att ha behållning av Teater Ja cobs uppsättning av "Rasrnus på luffen " . KARIN BLOMQVIST

rar där man bl.a. konstaterade att inte ens kommunen får planera UNGT GÄNG

Biskopsholmen som lär ägas av kommunedirektören . Vidare ' be Det är ett ungt gäng Karperö tar handlas Hultvägen och en ny till när det gäller att roa sin publik. sträckning förutspåddes som san Av de 34 namn som programbla . nolikt innebär flyttning för " Beija det upptar som medverkande på rin at'h Röir-Einar". Planerings och bakom scenen är endast några sketchen syftade på debatten om äldre. Till dem hör Helge Sund kommunens generalplaneringsmö och Gottfrid Hjort som sjöng en lcn där Mikad Beijar gjorde bra bra visa om den fordondag s så ifrån sig framgångsrika o,h omfattande Jag skall inte förta nöjet av ett hästsporten i Karperö. besök med att berätta om alla Bland de yngsta () var Marika nummer men några namn förrjä Grön och Elisabeth Carp som gjor nas ännu nämnas . Kent Ström och de verkligt bra ifrån sig som åld Caroline Sten backa var en ange ringar på Solstrandsheim . Trots att näm upplevelse. Lars-Erik och numret var i längsta laget lyckades Harry Mård. liksom Britta och Pe de hålla greppet om publikens in ter Pada och Jörgen Holm gjorde tresse ända till slutet. bra insatser i sina dråpliga num Utgångspunkt för innehåller i mer . Karperöspexet är alltså lokalt . Det som särskilt förtjänar näm Skickligt är det att använda mne nas ytterligare är satsningen på de hållsideer från det matefIal som kor, med bl.a. rödiga vågor på utarbetas i medborgarinsticutets Karperöfjärden samt musiken ~om kurs i bygdehistoria. . mycket följsamt sköttes av Ramer Karperöfjärden kan ju inte för Vinberg . bigås i ett vårspex i Karperö: I årets Resten får ni reda på under upplaga gav fjärden stoff ull flere påskhelgen när de följande före nummer. ~l.a. kommunen plane ställningarna ges. Paul Lindell

• Klassiska folklustsp<:~ i den gamla goda stilen har Overes se ungdomsförenings teater grupp återupptagit. Under vintern har ett tiotal ungdo mar inövat två enaktare, 'En festmö till låns' och 'Bröder na Petterssons hushållerska', vilka båda premiärvisades på lördagskvällen. Publikens förväntningar på en trevlig kväll infriades_ Speciellt med ryckande var 'Bröderna Pet tersson' som rev ner applåder gång på gång inför 9ppen ri

då. Trots att det var teater på gång samtidigt på två aI)dra orter i nejden, 'Rasmus på luffen' i Jakobstad och revyn 'Noaks ark' i Kållby, mötte hemmapubliken upp och fyllde nästan alla stolraderna i salen. 'En festmö till låns' bygger på historien om den rika arvtanten och hennes nära släkting till vil ken tanten lovat testamentera all sin förmögenhet om han förlova de sig före fyllda 25 år. Släkting .en, som spelades av Cay West v;lr inte precis av den typen som un ga flickor faller för i första hand . Han var därför rvungen att finge ra en förlovning med Karin Vin ge, spelad av Monika Antfolk. Fröken Vinge var tyvärr redan förlovad . När den riktiga fäst mannen, föreställd av Boris Bränn kom in på scenen uppstod naturligrvis en rad förvecklingar som försatte låtsasfästmannen i bryderi och skapade förvirring hos <fe övriga - inte minst hos Tant Eufemia siälv . Men som sig bör så slutade även dethär spelet lyckligt. Med i bilden fanns Julia Jönsson (Gu nilla Vik) som sedan länge hyst varma känslor för den unga arv tagaren. Då kan 4l1an räkna ut hur det gick.

O 'Bröderna Pettersson' var in bitna ungkarlar och gav sig ut för att vara kvinnohatare . Men de behövde en hushållerska och följ aktligen satte de in en annons . Det . nappade och innan ridån drogs för hade bröderna inte ba ra en h ushållerska u tan var sin. 'Bröderna Pettersson' spelades av Sune West, Staffan Kjellman och Cay West. Den tilltänkta hushållerskan tolkades av Irene Vik och de två andra f1ic~orna av Ann-Cathrine Antfolk och Mari na Antfolk. O Eftersom de båda styckena är av typ folklustspel borde man

rimligrvis ha upplevt dem likvär digt. Men icke . Den väsentligaste skillnaden ligger i att 'Festmö till låns' framfördes på vad man kal lar för högsvenska medan 'Brö derna Pettersson' gick nästan helt på dialekt. Jag vill inte på stå, att 'Festmö till låns' skulle ha varit lämpligt att utföras på essemålet, inte heller att det skulle ha brustit i de agerandes uttal. Men då man nu hade att jämföra med det briljanta sätt varmed det andra stycket fram fördes så undgår man inte att lägga märke till det handikapp som folk uppvuxna med dialekt har att dras med . Härmed avses den ledighet i uppträdandet och den rollgestaltning som var så på taglig i 'Bröderna Pettersson', mot den stelhet som förekom i 'Festmö till låns' . Undantag var Lis-Mari Wärn, som tant Eufe mia , och givervis Boris Bränn, som också regisserat de båda styckena .

•

LENNART SVANBÄCK

sikt att söka mera för renovering en av festsalen . Av Oravais kom mun har man fått 20 000 mk i bidrag, men endast 5 000 av Vö rå. - Men nu skall vi söka 35 000 mk till av Vörå i tilläggsbudge ten. De tvcker att en rättvis fördel ning mellan Vörå och Oravais skulle vara så där 60- 70 % och 30-40 %. Fyra Vöråbyar (Kait sor, Karvsor, Kovik, Tukor) och två Oravaisbyar (Karvat , Ox kangar) bildar tillsammans Hell näsnejdens uf. Men, lokalen finns Då Oravaissidan - ca 100 m från kommungränsen - och därtör vIJllnte Vörå kommun be tala mera, tror man . - För verksamheten får vi nog mera av Vörå, säger Maj-Lis och det e' ju riktigt. En byg~nadskommitte har hand om bade byråkrati och or ganisation. Den består av Marti!1 Marken ordförande, med Maj-LIS som sekreterare och medlemmar na Karl-Gustav Niemi, Valde mar Hannus, Alfons Antus, Jan Erik Eurs, Sven Cederberg och John Rex.

D Imponerande föreningsanda En av fyra talkoarbetare .den här kvällen är Alfred Jernström och han var med på trettiotalet när lokalen byggdes - också då på talko. Så föreningsandan tycks vara stark i byarna. När renoveringen är slutförd kommer man att kunna ta in 400 personer i lokalen . Men, det är mycket kvar och de som är på lo kalen den här kvällen slösar inte tiden med något mycket extra prat - det far Maj-Lis ta hand om. Snart kommer vårbruket och då blir det genast sämre tider för talkoarbetet . Verksamheten beslår aven blan dad kompott. Några skidtävling

pA GEORGS NAMNSDAGI

• Huvudvinst 500.000 mk • Övriga storvinster: 100.000 mk, 50.000 mk, 3x25.000 mk, 10x10.000 mk • Penningvinster 17.498 st. fler än i det vanliga penninglotteriet! • Vinster sammanlagt 43.145 st.! • Pris 30 mk

Dragning på Georgs, GörGns, Jöms, Jörans och Jörgens namnsdag 23.4.1982

... Ifl ~

._Oy Veikkaus Ab

~~__ 5)~__________________________________________________~T~O~~~=ag~~en~~d~e~n~8~=ap~~ri=l________________~__________________

~NI.KA ~O~TEJ

Sjätte ringens poängjakt

Malax spurtade till klar seger TRE lag låg på 39 poäng när sex omgångar hade av verkats i VI ringens kval i poängjakten. Men sjunde frågan blev ödesdiger för två av lagen och Malax uf:s andra lag kunde bärga hem en överlägsen seger till ....~1J!!;J2 slut. Senaste tisdag var det kval i VI ringen i poängjakten. Börje HeI sing fdn Sparbanken och ins truktör Hans Hortans drog täv lingen. Nio omgångar måste avverkas innan slutsegraren kunde koras - med hjälp av Chansen . Kam pe n stod frin första början mel lan tre lag. Malax uf:s lag I och II samt Petalax uf:s lag r. Puf fick en bra början och hade efter fyra frågor ryckt åt sig en sju poängs ledning . Men i femte omgången blev det stopp på en sjupoängare i filmfrågan och Malax Il gick för första gängen upp i ledningen och sedan släppte man aldrig greppet.

Finlands historia ... Frågor som sållade var musik, film, Finlands historia (mycket avgörande) och landshövdingar. Med hjälp aven fempoängare kom segrarlaget över den magis ka 50 poängsgränsen och efter mycket fundrande beslöt sig Sti· na Sjöström, Janne Sjöström och Karl-David Långbacka för att ta Chansen och se den chanstag ningen gick hem. Resultat: l) Malax uf Il 68 poäng 2) Petalax uf Il 48 P 3) Malax uf 146 P 4) Bergö uf 39 p 5) Ö-Malax uf II och Petalax uf II 30 P 7) Ö-Malax uf I 28 p. 7p' Vad heter den nuvarande ärke biskopen, som kommer atl avgå med pension inom en snar framtid.

Frågorna: l ENGElSK MUSIK

)p "Vie-nna" blev den .här gruppens o mmersiella genombrotl. vad heter gruppen . 7p En duo slog till med flera hits uno der fjoliret. Den senaste. som nu lig. ger pi listorll2 heler "sa)' hello. wave good ~·· . ""d heler duon (gruppen). 9p " Senses working overtime" är ekas Kflaste singel och "English Sett laneOl " deras senaste LP . Vad heter den just nu populära gruppen.

9p Vem innehade biskopsämbetet i Borg:\. stift före den nuvarande bisko· pCI1 tr;idd,. Iii!

5p En sötvattenstunnel byggs som bäst. Denna tunnel skall förse Helsing forsnejden med sötvatten . Från vilken insjö kommer vatten at! ledas till Hel singfors.

2 BISKOPAR 5p Vad h eter d en nuvaran d e biskopen . Bor'""' _or I SA )Ull.

9 p I den lappska armen iilOns ett . va d h eter d essa. mSJö, högt berg oc h en .

minst har fageIdansen funnits med på ett hörn. Kursen fortsät ter, men samtidigt kör man nu i gång en nybörjarkurs för samma åldersgrupper. Unihockey kom som något nytt under fjolåret och man hann nätt och jämnt få hem UtruSt ningen innan det bar iväg till Nykarleby på tävling. Gammaldans och julfest har man också. På julfesten brukar man ha ett mindre teaterstycke. - Det skulle vara roligt att sätta upp något " större". Det har vant så aktivt här förr. Men. det får bli en senare fråga.

ar ordnas varje vinter i förening ens el-ljusspår - ännu ett talko arbete . Varje vinter arrangeras det fastlagsskidningar. Tävling arna bygger på gamla traditio· ner. Varje deltagare får pris be rättar Maj.Lis. dessutom så finns det fastlagsbullar för envar. En danskurs har ordnats för 7-13 åringarna. Ett femtontal ungdomar har valsat, dansat shottis och folkdans och inte

4 NÄRINGSLIVET

6 VÄRLDSCUPEN

5p I vilken kommun träffar vi på före· taget Närko. 7p I vilket kommun träffar vi på fö· retaget Nykra 9p I vilken kommun träffar vi på fö retaget Finn Strong .

5p Vad heter årets segrare i världscu· pen för längdåkare på skidor. 7p Vem segrade i världscupen för backhoppare denna säsong. <Jp Vem seg rade i den alpina världs cupen för damer denna säsong.

5 FILM

7 FINLANDS HISTORIA

5p Vad heter skådesspelaren som ·i nne har huvudrollen i de svenska filmerna om soldat Bom .

5p Före kriget hade Finland en hamn uppe vid norra Ishavet . vad hette den na hamn. 7p Under vinterkriget försvarade sig den finländska armen hårdnackat vid befästningar på Karelska näset. Vad hette dessa befästningar. 9p Efter vinterkriget respektive fo rt · sättningskriget hade Sovjetunionen ar renderat två olika fim ländska . landomd d en . Vilka.

3 GEOGRAFI

7p I vilket vattendrag finns den myc ket omdiskuterade Kaitforsens kraft· verk.

- Vi behöver igång litet hela tiden, säger Maj-Lis Niemi.

• Malaxlaget som vann: janne Sjöström, Karl·David Långbacka och Stina Siöström.

D Eget blad

informa tions

På farsdagen i fjol hade man en soppdag och 130 personer kom. Det här tänker- man upprepa i Hellnäs i år. En basar har man också funde· rat på, men den har framskjutits till senhösten för våren at lidit för långt redan nu . . Barnklubbar har man i Kaitsor och Kovik som leds av Nom'alla elever. Kaitsorklubben har övat in en dockteater -- Snövit och de sju dvärgarna - och ~en kom· mer man att uppföra I slutet av

7p Vilka tv:\. kända amerikanska sk:l.despelare innehar huvudrollerna i den kända filmen "Blåsningen". 9p Filmen "N:\.kns öga" har nyli gen haft premiär i Vasa . Vad heter för fattaren till romanen som filmen grun dar sig på.

april eller början av maj på en planerad barnfest . . Volleyboll, pidro och SÖU :s frågesport är annat man sysslar med. Om all denna verksamhet berättar föreningen i ett eget in formationsblad som man delar ut i alla hushåll i nejden. - Vi har ett sextiotal betalan de medlemmar, berättar Maj-Lis. Det kunde vara mycket flera, .. . vi hade över 100 medlemmar för något år sedan, men Benby gick ur föreningen i fjol och 1977 uppstod uf Kusten .

D Vi behöver hålla

igång...

Trors det här har föreningen allt så inte dött . Snarare är det väl så att verksamheten håller på att blomstra upp riktigt ordentligt igen . - Vi behöver hålla igång litet hela tiden. Annars dör verksam heten bort. Därför får det vara litet provi soriskt när barnfester, gammal danser osv . ordnas i lokalen nu. Det är bara att städa bon så att det går att vara i lokalen . När lokalen väl är renoverad blir det kanske gammaldans litet oftare i Hellnäs och:

Il LANDSHÖVDINGAR

5p Vad heter den nuvarande landshöv·

dingen i Vasa län .

7p Republikens president har rält nyligen avskedat landshövdingen i Ny lands län . vad heter denna person . 'Jp Vasa läns nuvarande land shövdings företrädare omkom i en fl ygol l·cka. vad he((e den förolyckade landshövdingen. 9 VÄRA MINISTRAR 5p En finlandssvensk innehar minister· posten so m första social. och hälsovårdsminister. vad heter denna minister. 7p Vilken ministerpost innehar för till· fället TaislO Tähkämaa. 'Jp Vilket ministerpost har för tillfäI let Kaarina Suonio . CHANSFRÄGAN Räkna upp kommunerna i Svenska terbotten . Svaren på sidan

s·

Korsnlis kurscentral anordnar

kurs för installationse/ektriker Utbildningstiden lir 12--15 månader beroende på tidigare utbildning och erfarenhet.

kurs för hushållsmaskinmontörer Utbildningstid 9--12 månader

kurs för ky/montörer Utbildningstid 6-9 månader Till ovannlimnda non·stopkurser, liksom till kurscentral· ens kock-, metall· och ritarkurser, kan elever antas varan· nan måndag. Ansökan till kurserna kan g6ras på nlirmaste arbetskraftsbyrå, som · också ger närmare upplysningar. Tidigare arbets· och skolbetyg bör medtagas. Under kurs tiden fås undervisning, mat och bostad gratis och dessutom kan resebidrag och utbildningsstöd er· hållas.

Arbetskraftsbyråerna trevli~t att pröva på, tillägger

Mogendans skulle det vara

marna har talat om det här och tycker att det skulle vara roligt.

MaJ-LIS. De något äldre ungdo-

STIG BJÖRKAS

~~~~!!~::~~PO~ST~E:N~

______~====___________________T_or_sd_a~g_en_d_e_n_8_a~p_ri_I_________________________________1

(IO:an)

Hänt sen sist • • • och en titt :framåt • • •

Tonårsråd

med ideer

DET färska tonårsrådet inom VIII ringen har massor med ideer. Rådet har varit samlat till sitt forsta egentliga möte i Lappfjärd. Nu närmast blir det stor foreningsträff i Skaftung. I mitten på juni blir det "Beach Party" på Kilen ...

Träffen i Skaftung skall ha ett fredstema . På så sätt vill ringen uppmärksamma sOU:s aktions pian kring fredsfrågor. Några de· taljerade planer finns ännu inte men en tanke är att man skulle visa en film som kunde ligga till grund för en diskussion. Pohjola-Norden har gjort en diaserie kring fredsfrågan och om möjligt skall serien visas i Skaf tung . En representant för Amnesty gruppen i K :stad kommer att in bjudas. Amnesty får här möjlighet att berätta om sin verksamhet. Värdföreningen Skaftung har lovat ställa upp med program.

alltså en intressant och annorlunda föreningsträff i Skaftung den 28:e! Beach Party planerna är ännu så länge rätt oklara. Tanken är i alla fall att man skulle samlas ute vid Kilen , ha lite allsång , grilla korv vid stranden och umgås i största allmänhet. Samtidigt med tonårsrådet var den " riktiga" ringstyrelsen sam· lad. I år firar ringen 75-årsjubi leum, till hösten blir det jubi leumsfest. En kommitte bestående . av Johan K.Iåvus, Hartiet Lindelöf, Hannes af HäJlström. Waldemar Hinz, Rolf Mattfolk och Carina Nygren tillsattes. Kommitten fick nu av rings tyre Isen i uppdrag att handha de praktiska förberedelser na inför jubileumsfesten. Även i sommar ordnar ringen fotbollsturnering som tidigare.

Om planerna går i lås så blir det

PSST. EN PÅMINNELSE FRÅN JOCKE

Vårmötet Lördagen den 17 april blir det vårmöte i Petalax uf:s lokal. Kl. 13 inleds det officiella program met med sedvanliga årsmötesfor handlingar. DessfOrinnan kan man få sig en kaffekopp medan fullmakterna granskas. En representant per påbörjat 25-tal medlemmar, högst tio re presentanter, kan fOreningarna utse. Vid tretiden är det kaffe och därefter blir det dags för det me ra lättsmälta programinslaget. Fi nalen i ~gjakten inleder. Se dan blir det prisutdelning i poängjakten, pidroturneringen, bordtennisturneringen och Joc kes uppsatstävling. Vårrnötet avslutas med mid dag på Motell Manda till ett pris av 35 mk. Väl mött!

HANS HORTANS

Peter, ÖP-serietecknare gillar

DX-ing, filmning och teckning förstås Den uppmärksamma läsaren har noterat att en ny serie sett dagens ljus i ÖP . Pappan till den serien kommer från Malax och heter Pe ter Björknäs . Han går första året i gymnasiet i Petalax och har hunnit med att fylla 17 gånger. Han trivs bra i skolan men vet inte riktigt ännu vad det blir efter det att stu dentmössan kommit på huvudet. Favoritämnet är, naturligtvis, teck ning . Också "mattan" smakar rätt bra . Förutom tecknandet är Peter in tresserad av smalfilmsfotografering och dx-ing. Det sistnämnda intres- . set resulterar i att Peter tar fram sin QSL-mapp (ett QSL är radiostatio nens svar och uppskattning på att man sänt in en rapport med vissa detaljer om det avlyssnade pro grammet) och några DX-tidningar och visar mig en intressant och lä rorik hobby enligt Peter. Peter har ritat hela livet. säge r han . Det är och har varit det allr;; största intresset. Inspiration till si · na serier hämtar han utifrån . - - I skolan kommer de flesta uppslagen . Inte går det bara att sitta hemma - man måste få im pulser utifrån. Och så gäller det att ha fantasi. Den serie som JUSt nu pågår i ÖP så började han på med senaste

Generationsväxling

i Luf&Pufstafetten

I vinterns elfte timme gick Lillby och Purmo ungdomsf6reningars skidstafett av stapeln senaste fredagskväll vid Purmo skola. Bygd ens skidförmågor är så engagerade i veckosluten, att man måste ty sig till en vardagskväll. Tillställningen blev dock en verklig skid fest med talrik publik, servering, varm korv, högtalare med spea ker men framför allt med kaverande gubbar och rafflande tävlin gar. Som socker i bottnen överlämnade Purmo-Iejonen en fin, dubbelspårig traktordriven spårkalle till skidentusiasterna i Pur mo.

VIII ringen:

Tonårsrådet valde Mikael Perjus från Brahegården till ordförande, sekreterare blev Röbert Rönngren från Lappfjärd .

sommar och den är nog aVSlutad . Någon ny har han inte på lager, men lovar att fabricera mera . Peter läser mycket och på hans bokhylla lägger jag märke till flera Desmond Bagley böcker och en massa serietidningar, mest Fanto men. Det är viktigt att läsa andras serier när man själv håller på, me nar Peter. Om vi ännu nämner att Peter också målar tavlor så förstår var och en att han inte har några fritids be kymmer. . STIG BJÖRKAS

• Peter Björkniis

Som uppvärmning och tonbiJd ningsövning inleddes tillställ

MO"I'J'"1'ES'DUTAN

ningen med knatte tävlingar i alla klasser under 14 år. .l J n Därefter var man då mogen för kvällens pangnummmer, stafetten A&M höll ett sammanträde den mellan Puf-gubbarna, Luf-gubb 30 mars där bl.a. foljande saker arna och Luf-ungkarlarna. (ur- I diskuterades. 'säkta, tre tuffa damer, att er när "DANSKRISEN" varo inte framgår av lagförkort . STORMÖTE ningen) . Det har nästan varit Ett stormöte mellan dansar tradition att Luf-gubbarna skall rangörer-orkestrar skall hållas på vinna stafetten, och i fjol for de hotel Fenno i Vasa den 21 april iväg med vandringspriset för all kl. 19.00. Där borde alla dansar rangörer och orkestrar ställa upp tid. och diskutera vad som kan göras Nu hade Luf-ungdomarna be- I åt nuläget på dansmarknaden. stämt sig för att ta den första in Förslag till diskussionsämnen teckningen i den nya pokalen, och var bl.a. foljande: de stod inte att hejda, trots stål - mogendanser vilja och seg kamp. Luf-Iagen hade - nyttan . av Jocke-fort sättning i samma stil fördelen av hemmaplan och visste - festfordelningen hur man skulle bete sig på varje - åldersgränsen meter av den 1,2 km långa banan - inträde för att komma fort fram. Föret var - showbandens vara eller dock så tungt att det fordrades åt icke vara. skilliga träningskilom.etrar för att Sen diskuterade A & M:s styrelse annulleringstiden, eftersom det orka med överväxeln hela varvet. bryts ofta mot denna ansåg sty Puf-gubbarna hann aldrig få relsen att annulleringstiden på någon kontakt med "fartdårarna" 30 dagar måste respekteras både från Luf men kämpade med den från arrangörs sida och av orkest äran och undgick med god margi rarna . Också ersättningen på 60 nal att bli varvade . Vi vill dock be % måste respekteras om annulle ringarna kommer fOrsent. om en Puf-puff till nästa år och Dessutom ansåg A & M:s sty helst även ett ungdomslag. relse att alla kontrakt bör skrivas Under eftersnacket vid kaffe av A & M - inga kontrakt mel koppen kunde man se, att Luf lan orkester-dansarrangör direkt gubbarna samlades till ett får förekomma. Detta måste föl jas av alla orkestrar. improviserat krismöte. Av vad Om direkt kontakt finns mel förf. kunde uppsnappa, tycktes de lan arrangör-orkestrar och man vara hågade att lösa de upptornade överenskommer om en spelning problemen genom att upp g~.r det bra att ta kontakt till muntrade till en "förgubbning" SOU:s kansli och berätta vad som av ungdomslaget. Våren står för överenskommits och så skriver vi ut kontrakten härifrån. dörren. och kunde man bara få I A & M:s styrelse sitter fOljan ungdomarna att plocka skogsviol de personer: Caj Karp ordf. och binda till kransar vid de smått (Karperö), Nils Kronqvist historiska mossbelupna hällarna (NUFS), Kenneth Finne (Kvev bland el-ljusspårets slingor, så lax ut), Mikael Vendlin (Pörtom uf, suppl.), Sune Nordlund kunde stafetten nästa år få en an (Exodus), rom Andersson (Ze nan utgång. T.o.m. skolförestånd nith), Thomas Lindström (Tea aren skulle hälsa en sådan utveck met), Kaj Wik (Exom, suppI.) ling med tillfredsställelse. Rund

MEN NfflE I I(ö KET.. _..

MrAJ DU ÄR..

PöPl

KAHGUJ38fN flA6iMT SI NA PCN6A2.?

11 1____________________________~T~o~=w~g~en~de~ =n~8~ap=ru~_______________________ ~

ÖSTERlK:!TNISKA POSTEN

•

~"'OTO~CFr'\"Tf:~

• Tv

CEI'\.oTC~ .

ARTISTER

NÖJESSTÄLLEN

VASA

Orkesterförmedling

A&M

Vasa 961·113572

O,R AVAIS Moderna

ARVASGARDEN tel. 961·53142: Oravais ut

Inhemska o. internationella artister

VASA PRODUKTION

961·119920

Radi o & TV firmor

Mötesarrangörer Välj: PURMOGÄRDEN som mötesplats PURMO UF

RESTAURANGER

)AKOBSTAD

PHILIPS • PIONEER GUSTAFSSON AB l'Ihusn meJ servir('

TEl. % 7-10 ) 44

musikbranschens specialaffär

....."....

Ylläsjärvi Pedesi· Pörtti

Boka skidresan i [id OBS! NI' skidlift

Tel. 961-)6 150

itY RAIINt\SrO CC:;.;:=:- M p -::'==:;:::» I

. ~

"'"..

"::~

Teuva tel. 962·71 290

[el. %7 / 6<) 762 efter kl. 16 .00

BILAF}'ÄRER

110 159

PRESENTER

Närpes

Närpes Presenter, skämtar· tiklar m.m.

Skivor och

orkesteru trustning.

Musikaffär

BIGI&VESA

Närpcs !cl. %2-42064 ' ~

"'~t"iU.re'l

Tel. 962-41 123

Ingång genom

Mode Ulrika, Närpes

AnlWnsera i

••

ELECTRO·CAR Olympiagatan Vasa tel. 961-120 793

\1\\ ·\ RI/- \H \RI-.R

KRISTINESTAD K ristinestads Akvarieaffå·r Östra LJnggatan 7 tel. 962-12504

RESEBYRÅER

TIlL SALU

100 W HH gitarrtörstärkare + 200 W högt. box. Tel. 967-15893 Vardag: 16.30-18.00 Lördag, Söndag: töre 12.00

IN'GVES ·BUSSAR INGVES RESOR Tel. 962-4204R

MÖBLER VÖRÅ Förmånligt möbelhus

STIGS MÖBEL 66600 Vörå [el. 961-)6 379

Österbottniska Posten Österbottnisk ungdomstidning och spd.krör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. Utgivningsort : Jakobstad , Medlem av tidningarnas f6rbund. , ÖP-r1der: Alf Snellman ordförande och ansvarig utgivare . Leif Rex. Sture Eriksson. H1kan Westermark.

Lars-Erik Backman och Ulf Johans son.

Red .sekr. J-E Widjeskog

Redaktion Jakobsgatan 1;.

tel. 967-13 555 .

I Postadress PB 27

6860 I Jakobstad .

U S T A P

Redaktör i Vasa S-E Glader.

tel. 961-113 522 .

Redaktör i Sydösterbotten

Stig Björkas 66100 Malax

tel. 961-651603

Rymdskeppet Aidimekla _ _ _ _ _ _ _ _- __ OMBoRD PÅ A\DEME ~lA

Påskhelgen gör an ÖP:s utgiv ningsdag tillfälligt ändras nästa vecka . Vi kommer med nästa ÖP fredagen den 16 april. en dag se nare än normalt . alltså .

VASA

NÄRPES VASA

Ny adress

Fredags-ÖP nästa vecka

Honda motorcyklar, se17lice och delar.

II-UNGDOMSRINGEN

~TKAKATU41STORALANGGATAN

65100VAASA - VAf,Al0

SKIDSTUGOR

VÖRÅ Den ledan~~ restaurangen i norra Osterbouen

TASSEN

VASA

MOTORCYKLAR

ÄR (1:1' SOM ANFALLER "2

~. OFrr VA~ KAPll: N VARS STRUMPQ~! '

PRENUMERA TIONSPRIS

1982

Hell år. .... __ . __ . . .... __ . . ________ 50, Halvt år ____ __ .. . __ ..... . .. .. __ __ . 30, Skandinavien ____ ..... .... __ . __ . 60, Lösnummer __ .. ____ .. ____ .... ... 1, ANNONSMOTTAGNING SÖU:s kansli, Vasa .

tel. 961-113 572 och 115 372.

Raymond Wesander.

Jakobstad tel. 967-11 827.

Närpes 962-42 530 ,

Annonser bör inlämnas senast

m1ndag kl. 16.

KASSA OCH BOKFÖRING

Jakobsgatan 13. Jakobstad.

tel. 967-13 555.

ANNONSPRIS I texten ......... ,........ .. ........ . 3,40

Efter texten ............... .. ....... 3.40

Bestämd plats - .20 per mm .

FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm , tilläggspris

-.30 spmm och färg . Förenings

spalten per rad 1.-. Osterbottniska'

Posten ansvarar inte för ev. skada

som tillfogas annonser som inringts

eller som p1 grund av postförsening

inte införts i begärt nummer.

Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1982

!!!!!!!:==~::~

______________________________T_O~_~__g_en__. de_n_8_a~p_ci_I__________________________________1 12

~ iM d i%ij~i tJ •

• r--S;;~;k;~~~i;~-~

ti'..tiM n iM" Ii ä~1 • •

Yttermark ut har säsongavsluining och bjuder publi· ken på GRATIS DANS påSkdagen 11.4. kl. 20.00. med

I I I

5FILM: ~p

Nils Poppe 7p Paul Newman och Roben Red ford 9p Ken Follel!

TONÄ'R SDANS

Bill Koch 7p Armin Kogler 9p Erika Hess

ALDERSGRÄNS13

ffj

::,

INTRÄDE 20,

7 FINlANDS HISTORIA: ~p

Petsamo 7p Mannerheim-linjen 9p Hangö udd och Porkala området 8 LANDSHÖVDINGAR:

Svaren

SVAREN PÅ FRÅGORNA:

~p Jacob Söderman 7p Jord- och skogsbruksminis[er 9p andra undervisningsminis[er

Päijänne 7p Perho å 9p Halde fjäll ([jokko) Kilpisjärvi ~p

l ENGELSK SYNTIIMUSIK:

UI[ravox 7p Soft CClI 9p XTC ~p

I I I

Närko-Närpes 7p Nykra-Nykarleby 9p Finn Suong- Kronoby

2 BISKOPAR:

Vikström

Gunvor Brettschneider rektor

I svaren på en av chansfrågoma i förra veckans poängjakt hade en folkhögskola ramlat bort, nämli gen Fria Kristliga folkhögskolan, som finns i Vasa.

Karleby , Kronoby, Pedersöre , Lars mo, Jakobs[ad, Nykarleby, Oravais, Vörå, Maxmo, Korsholm, Vasa, Ma lax, Korsnäs, Närpes. Kaskö, Kris[i nestad.

Prospekt med riärmare uppgifter om studierna vid högskolan, litteraturen för inträdesförhöret m.m . erhålls från högskolans kansli, adress: Topeliusgatan 16, 00250 Helsingfors 25, tel. 90-407272.

SVARET I CHANSFRÅGAN: 4 NÄRINGSLIVET:

samtliga sökande ordnas den 10 juni sökande till studieriktningen för jour~ inträdesförhöret den 11 juni 1982 kl. inträdesförhören utsänds ingen särsamtliga sökande prövas.

L ---,------------

V ÅRA MINISTRAR:

3 GEOGRAFI:

~p Mauno Kangasniemi 7p Kaarlo Pi[sinki 9p Anl!i Pohjonen

7p Mikko Juva 9p Karl-Erik Forsell

EXOM

Prov i svenska för sökande från finska skolor ordnas måndagen den 3 maj 1982 kl. 9.15. Provet fortsätter tisdagen den 4 maj 1982. Anmälan om deltagande i provet i svenska bör inlämnas senast den 27 april 1982. Anmälan görs på särskild blankett. Godkänt prov i svenska berättigar till deltagande i inträdesförhöret.

Ilnträdesförhör för 1982 kl. 10.00. För nalistik fortsätter I 9.00. Till de olika skild kallelse utan

6 VÄRLDSCUPEN:

I Ö-MALAX SOLHEM FREDAG 9. 4. kl. 20-01

LP·S,K IVOR pa POSTORDER 8 dagars full returrätt

Antal

.: .\

Dur""

Antal

$ nowsto.nD

Antal

o Antat

Duran

Il Antal

Antal

Anlal

n Antat

~ . '

. -

.. .

- r

nave ~: d lC lU1d ::; -he B'!l1t. or

Antal

n Antal

rink !"lord A Collect.1on

o Antat

. ,"

' t'.·

i&.

, Harry Manllow Cre",t.elJt Illt s

I Antal

O Antat

JkW6~ ~

5': .1'2100 MARIEHAMN

Van MorrhOD

ReatHui Vision

NAMN ADRESS POSTADRESS

I I I

I I I I

Påsk-BT i Smedsby

Påskhelgens traditionella bord tennistävlingar j Femte ringens och Smedsby 'uf:s regi ordnas i år i hög stadieskolan i Smedsby. Samtidigt har tävlingarna byggts ut något så att fler klasser har gjorts öppna fOr .alla bordtennisspelare. Tävlingsdag är som vanligt annan dag påsk. Det blir klasser för ny börjare, juniorer och oldboys, en handicapklass och en öppen klass. Nytt för j år är att det även blir dubbelspel. Programmet för tävlingsdagen är i år uppgjort så att nybörjar klasserna och juniorklassen stökas undan på förmiddagen. Huvud klasserna börjar kl. 12.00. Detta innebär att de mer etablerade spel arna inte behöver komma till Smedsby förrän mitt på dagen. Anmälningarna skall göras på tävlingsplatsen en halv timme in nan resp. kiass är utannonserad . Alla SOU-föreningar har fått in bjudan till tävlingarna varav detal jerat program för tävlingsdagen framgår.

Jordnära i Jstadsshow

Kryssa för den skiva Du önskar samt antal av den önskade skivan. Klipp ur anonnsen och sand den i kuvert till NORAAGAUN

r I Antal

•

D Antat

Ur natten in l gryningan

Det lJu'f"a l1-.et

o An[at

Ansökan om inträde till studieriktningarna för offentlig förvaltning, socialskydd eller journalistik bör vara högskolan tillhanda senast måndagen den 7 juni 1982_ För

ansökan bör särskild blankett, vilken erhålls från högskolans kansli, användas.

.•.•.•.

~p John

och kommunalh'ö gskolan

CANARIA

• ••• •

n Antat ORDERTELEFON Tel. 928-160 38 11.00-17.00

Antal

I : Antal

i l Antal

OBS. Du kan även beställa skivor som inte finns i anonnsen: Bifoga en lista över de skivor Du önskar, vi levererar dom så snabbt vi kan

På påsksöndagen blir det rockshow i Jakobstad. Det är gruppen Jord nära, presenterad i ÖP för några veckor sen, som ställer till show i Brandkårshuset med Jeppis Musa som arrangör. Jordnära bildades hösten 1980, Orkestern existerade då i ca 4 må nader och hann bl.a. göra en stu dioinspelning som resulterade j en andra pla[S i maskrosrock. Grup pen återuppstod i vinter och nu med en fränare och rockigare stil. "Julus & Co" dvs. Tom Jylhä, Pasi Nora och Harri Mattila är ock så med på konserten . De började spela tillsammans för ca 4 månader sen och spelar mest egna låtar med finska och engelska texter.