2 ~
Q)00(JIT}0Q)1]1](J()SlJ
LcJ",bil"",
Pärmbild:
~(JC388QOOrrDlJj _Leif_Sjöho_lm_ S _ t i gB_iörka_s
A&M:s tonårsdrive "Dansrou letten" är överstökad för den bär gången. För A&M:s vid kommande torde den vara av klarad för alltid. Med det avses inte att "Dans rouletten" som sådan skulle va ra en belt misslyckad satsning. Resultaten-uppslutningen va rierar från direkt katastrof till någorlunda godkänt. Vad gick snett? Det borde man kanske fråga alla de unga som Inte slöt upp på tillställ ningarna. Men det ställer sig ganska svårt. En vid-sidan-om analys är inte så lätt att göra men några saker finns det som man kan ta fasta på: l) Trots de goda avsikterna är inte A&M:s styrelse rätt organ att köra igång en dylik verk samhet.
Vad gick snett?
2) Planeringen var alltför baf sig. Man nådde i många faU in te ut till ungdomarna. Där kan man fråga sig om ÖP var till räckligt alert men efter den första grundinformationen kan man säga att vi blev Iikaöver rumplade som , ungdomarna i Lappfjärd " ocb Yttermark.
Trots att SÖU ocb ÖP sitter i samma bus fungerade Inte den "interna" Jnformationen. Ett tu tre ställdes ÖP inför det fak tum att nu kör vi Igång. Vild bjälpte det då att ÖP fanns på plats? Knappast bade det bUvit
Lokalinvigning • I Bertby En viktig kulturinsats görs när en ungdomsföre ning återupplivas och en ungdomsföreningslokal upprustas. Det finlandssvenska kulturlivet och den finlandssvenska minoriteten har sin urkraft i lokalsamhället och i lokalsamhället finns också dess framtid sade direktör Leif Rex när han fest talade vid invigningen av Bertby ungdomsföre nings nyrenoverade lokal på påsksöndagen. Kultur, fritid och samvaro på svenska är tillgångar som vi har _ anledning att slå vakt om och utveckla . Ett beprövat och framgångsrikt sätt att göra det ta är att grunda och upprätthål la svenska föreningar i svenska miljöer. En viktig bit i den fin landssvenska kultur- och mino ritetsstrategin bör vara att mo bilisera och utveckla de kultu rella resurserna på lokal nivå. En livskraftig lokal kultur ger sedan beredskap för samarbete på finlandssvenskt plan. Ju fle ra behov som kan tillfred~HiJ · las på lokal nivå desto mindre än 'behovet av "rikslösningar" som ofta måste göras i konkur rens med den finskspråkiga ma joritetens behov. De regionala särdragen har dessutom en be nägenhet att utsuddas i model ler som görs upp för flera land · skap eller hela landet, framhöl: Rex i sitt festtal. Bertby ungdomsfören ings ordförande Gustav Ollus redo gjorde på festen för det omfat tande renol1eringsarbete som
Ocb föreningarna borde ta fasta på det bär. I vår är det för sent men kom igen i höst! Det betyder inte att SÖU A&M saknar uppgifter. En ut ökad tonårsverksambet i före ningarna är intimt förknippat med ledare och ekonomi. Det är stora problem i de nesta fö reningar ocb därför krävs det troUgen att medel lösgörs från sambället. Därför bar SÖU en viktig uppgift som påtryck ningsorgan. A&M:s avsikter var gQda. Faller intentionerna i god jord mån kommer betyget för "Dansrouletten" trots allt att bU mer än godkänt. Men då krävs att fältet är Iybört för be hoven ocb att man skalar bort misstagen ocb jobbar med det positiva i planeringen I
föreningens medlemmar utfört. Föreningen har erhållit ekono· miskt stöd från både Vörå kommun och staten men de pri vata insatserna - i form av tal· koarbete och donationer - har ändå vägt tyngst i satsningen. Talande för medlemmarnas uppslutning kring projektet är att föreningen har en skuld på endast 25 000 mk efter en om fattande renovering. Lokalen kommer att fungera både som ungdomsutrymme och allmänt samlingsutrymme för byn. Föreningen uppvaktades av SÖU, Vörå kommun och ung domsnämnd och Bertby by . Blandade kören under ledning av Roger Broo, en dragspelstrio under ledning av Stefan Skata stod för musiken på festen . Ste fan Kulp läste en dikt och fram förde dessutom föreningens tack till entusiasten och pådri varen i renoveringen, Gustav Ollus . Senare på kvällen fortsatte invigningsfestligheterna med dans .
bättre om vi uppmärksammat det grymma misslyckandet? ~) Acceptera verkUgbeten skrev ÖP redan i planeringsskedet av driven. I Ukbet med Sonja Ros bäck i Vbl ansåg jag att det är galet att i dag ha en 6O-tals mil sältning. Godkänn att 80-ta1ets d,ans Inte är samma som 60- ocb 70-ta1ets dans! Det fanDS två grundtankar i "Dansrouletten": att göra dan sen populärare - att lära de unga "bålla-handen-dans" samt att ge stimuU åt en för bättrad tonårsverksambet I fö reningarna. På sätt ocb vis är
de två förbundna med varand ra, den senare utesl~ter inte den förra. En utökad tonårsverksamhet kan göra dansen populärare i gen (alltså 1980-talets dansstiJ bland unga människor) ocb på så vis föra ungdomen tillbaka till föreningshusen. Uppslut ningen på bälften av platserna visar också på att det finns ett behov. Det gör också t.ex. kra ven i Närpes. Man vill ha ut rymmen, någonstans alt vara, någonting att göra - men vi bedrar oss själva om vi tror att det bara handlar om dans!
3
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
il il il il il il il il il il il il il il il il
Yttermark
: : :
: c : •
~
..
tr:
:
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
(1) (-) (-) (8) (2) (-) (-) (-) (-) (-)
Words................................................F R DAVID Billie Jean: .............................MICHAEL JACKSON Let's Dance ............................ ~ .......DAVID BOWIE Mera brännvin ............. ~ ...............EDDIE MEDUZA Heartbreaker...........................DIONNE WARWICK I Eat Cannibais .................................TOTO COELO Lies.......................................THOMPSON TWINS It's Going to Be Alone.................KIDS FROM FAME HereIGoAgain...............................WHITESNAKE Kåtongfields.................................•.........BONUS L
.
**"
Det är nästan så man kan använda ordet revolutionerande ... I Y«ermark röstades ovanligt många nya och fräscha låtar in på topplistan med världshitarna "Billie Jean" och "Let's Dance" parkerade strax under fortfarande suveräna ettan F R David. Hårdrocken skördade inga större lagrar, bara Whitesnake lyckades knipa en plats bland de tio populäraste. . Nästa vecka är det dags att titta på försäljningstoppen för mars månad.
:
:
:
:
:
:
:
:
:
:
: il
: .. .. .:
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• ••
ROCKENS RANDER
Kocken är just nu inne i en kris, precis som före Elvis, Beatles och Sex Pistols. Symptomen går inte att ta miste på: det finns inga riktiga överlägsna rock profiler, bara konturer av stjärnor. Stjärnor som flammar upp för att slockna lika snabbt. Stjärnor man gäspar åt efter några veckor. Rolling Stones och Carlos Santana är lika populära bland dem som är lika unga i dag som vi var för 15 år sedan. Inte för att de skulle tillföra rocken så mycket nytt, som för att det de då tillförde står sig i konkurren sen än i dag.
DJ:s inte. lancerar de nya ski vorna tillräckligt, att TV-spelen tar hand om ungdomarnas skiv pengar, och att hemma-kopie ringen har blivit för omfattan de. Skivproducenternas Före ning i USA beräknar att det år 1981 hemma-bandades 455 mil joner LP-skivor i USA, medan försäljningen uppgick till 475 miljoner skivor. Sin besvikelse, och framför allt penninghung er, försöker man bedöva genom att kräva % på sålda tom kas setter och bandspelare. ' "Hurra, rocken är död" ro par kanske de "med absolut ge hör" i sina plexiglasskyskrapor.
rockgenombrytningarna. " Den som lever får se. Medan trenden för tillfället pe kar neråt i stora världen pekar den uppåt i Svenskfinland. Här finns alltför mycket potentiella rockresurser för att fördäm ningarna skulle hålla i längden. Här finns alltför mycket äkta feeling som överlever i övnings källarna, oberoende av stora världens omen, lokala bedöma re och fördömare, pengar .och berömmelse, och här finns allt för mycket verklighet. Det är en rock som är på gång, trots att den i mångt och mycket ännu söker sin form.
Krisen i säcken
I brist på färskvaror söker man sig också gärna till det upp värmda: rockabilly och 50-ta let, Taco och JO-talet. Skivpro ducent-nostalgi uppfernissad mecLmodemaarrangemang ocb . modern studioteknik. I USA är Led Zeppelins "Stair way to Heaven" från 1971 den mest spelade och önskade låten på de olika radiostationerna. Rockkonserterna drar inte folk som förr , och skivorna säljer inte som förr. Under 197Q-ta lets guldår fördubblades skiv försäljningen varje år, för att dala med 55 miljoner LP-skivor under 1981. Knappast beror det på att folk väntar på CD-laser skivorna ... Både skivproducenter och ar tister river sig i flinten, och skyller på att radiostationernas
"Allt har sagts inom rocken i dag" viskar kanske de klen trogna bak källarfönstret. Jag ger ingen av dem rätt, men vilJ inte närmare precisera den dag de kommer på skam. Röckennar baralemporäft dragit sig tillbaka för uppladd ning, och för att skaka av sig de kommersiella absurditeterna och salongsfähigheten. Rocken kommer igen lika länge som det finns behov av förändringar, li ka länge som det finns idealism, kraft, skaparglädje och ung dom. Enligt Heikki Mattila, rock-kri tiker i Kansan Tahto i Vld borg, ömsar rOCken nästa gång skinn i Västberlin. Det geogra fiska läget är lämpligt, liksom språket och "de faktorer som brukar bädda för de verkliga
Denhär finlandssvenska · bruks rocken kommer knappast att ha någon större betydelse globalt sett, lika lite som finlandssvens karna har det. Men lika själv klar kan den bli en dag, och lika genuin. Denhär rOCken' kom: mer inte att fråga efter vad som förväntas av den, utan ger själv villkoren utgående från sin egen verklighet, den orkar och pock ar på, och kan tack vare sin för utsättningslöshet också lämna källarhålen i sinom tid_ Denhär rocken kan bli oum bärlig och oundviklig för oss i Svenskfinland. Precis som El vis, Beatles och Sex Pistols blev det i tiden i stora världen. Just nu är faktiskt mer intressanta saker på gång i Svenskfinland än i stora världen.
Rock-Berra Lindell
"Just nu är faktiskt mer intressanta saker på gång i Svensk/inland än i stora världen. "
XIV
4
VI TRÄFFAS PÄ UNGDOMSDANSEN I TRIVSAMMA OCH MYSIGA
SUNDOM
MED
EXOM
FREDAGEN 8. 4. kl. 20.00-01.00 Strandlinjen från Petaiax, Nyby kl. 19.10 via Köpings, K:by, Havras, Drop in 19.55, Brinken, Solt Service 20.15, Munsmo. Majors från Vikby kl. 19.10 via Helsingby, Toby stenbro, Gamla-Vasa 19.30, Roparnäs, Va sa Grosbokhandel 19.50.
Äldersgräns 15 år Bevakad klädförvaring Ordningsgrupp 1
NU HÄNDER DET I JEPPO 8 och 9 april Fred. 8. 4. NUMMINEN & HIETANEN SHOW DANS: SOUND Lörd. 9.4. Programafton med NUMMINEN & HIET ANEN + mycket annat. Dans efteråt till toner BUSSAR fredag: Ekmans 19.15 J:stad 19.30 Nykarleby.
av
RYTHM-BOYS
DÖRELN.
ALLTID LIKA POPULÄRA
SOUND SKÖTER DANSMUSIKEN·
Rolf Wikström Sveriges mesta bluesgitat:rist. Rolf Wikström, gästar Jakobstad och Österbotten lördagen den 9 april. Rolf Wikström inledde sin karriär med att spela rock även om hans musikaliska rötter alltid har stått stadigt förankrade i bluesen. Och blues kommer den vite bluesgitarristen att spela när han änt rar Handelsläroverkets scen i Jakobstad. Rolf Wikström och gruppen Hjärtslag tycker om att spela i Fin land. Förra gången de turnerade tyckte Rolf Wikström t.o.m. att det är roligare att spela i Finland än i Norge och Danmark. - Det är mindre hasch och öl här och mera musik!
_ -__ __._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _~-~5
Svar:
Blixtföre i Iskmo vinterns sista snö hölls senaste söndag femte ens skiddag vid sportstugan ilskmo. Tävlin blev helt och hållet en intern uppgörelse inom o.Jungsund UF sedan Singsby UF:s enda --~"ntant förstört spänningen i lagtävlingen m att till publikens stora förtrytelse avbryta pet i halvtid, p.g.a. som ban sa "magbesvär". ~arna
ge Oskar Backs mellantid vid 5 km, 14.101 Försök slå det den som kan! Nedan följer de sex bästa i varje klass:
gynnades av våd makter och det väl prepa rerade spåret möjliggjorde mabba rundor runt 5 km:s slin . Vad sägs Lex . om evigt uno
Pojkar under 18 år, 5 km:
eth Enges .................. lskmo-Jungsund Hilden .................... lskmo-Jungsund .................... Tomas Seitovaara ............... lskmo-Jungsund ............... Mats Nygård .................. Iskmo-Jungsund .................. Leif-Åke Loo .................. lskmo-Jungsund .................. JensSeitovaara ................. lskmo-Jungsund .................
16.51
19.13
21.07
23.45
23.59
24.10
Damer 5 km: Christina Back ................. Iskmo-Jungsund ................. Anette Back ................... Iskmo-Jungsund ................... Monica Norrgård ............... Iskmo-Jungsund ............... Anita Snygg ................... Iskmo-Jungsund ................... Katarina Back ................. lskmo-Jungsund ................. Annika Enges . .-................ lskmo-Jungsund ..................
19.01
19.02
19.56
20.21
20.24
20.49
Herrar (över 18 år) 10 km:
Oskar Back ................... Iskmo-Jungsund ................... Håkan Rönnholm ............... Iskmo-Jungsund ............... Lars Loo ..................... Iskmo-Jungsund ........... :......... Kalf Vestlin ................... Iskmo-Jungsund ......... .. ........ Nils Back .................... Iskmo-Jungsund ............. ;...... Olof Back .................... Iskmo-Jungsund ....................
28.57
31.41
34.10
34.35
34.43
34.48
wa,lIaJl°'lS Ja,lIa, 1IS1IA Ja,lIa, II'1SUaAs oqy waJlla.L 11111'1 wa,lIa.L II'1SUUS 'S 3UIIJ.'I ::) 3UIIJ.'I :8 3UIIJ.'I :y
De som ser Sliiktbjudningen på Wasa Teater kan indelas i två kategorier - de som minns hur det var och de som inte var med. Det centrala i pjäsen ar KRIGET. De som ar över 50 år
Jag har funderat på hur den andra delen av "mänsklighe ten" upplever pjäsen. Upplever de skräcken, rädslan, den ma lande väntan på ett ödesdigert besked, förtvivlan? Allt detta
'L
l!!lIlJA ullndll'J ::) Sd.L :8 nOJ(I.'I1 :y '9 ,SIAbUl!H 1I10JII:) ::) punladsy J1Dy :8 uaq3u"w :y 'S lIulIl(I ::) 1131aH :8 UllAlA :y
."
owqn)l ::) Äqlsnll)l :8 1I 0 1S'\N :y 'f u!laW S JIIA3uI ::) uau!1I1olJA sauullqor :8 IIfoullf"" 0'lnor :y 'l
!A.I!!fllddll'J ::) !lIOf!!UI"S :8 OJ,('1JO,S :y
Släktbjudningen
finns ju i Sliiktbjudningen. Men idag minns mer eller mindre var med på ett eller anlUlt sätt. måste man ha upplevt det själv för att förstå? De som ar under 50 år var an Hur som helst är det funge tingen inte födda, var mycket rande, retllistisk och äkta teater små eller har mycket oklara bil det som nu visas på Wasa Tea der av kriget. ter. Inte någon fantastiskt väl För mej har den elUl krigs gjord föreställning. Storyn är upplevelsen efter den andra rul lats upp i minnet efter det jag tunn och text och regi håller in te helt. Men fungerande! såg föreställningen. Inga ödes Sliiktbjudningen har någon mättade upplevelser men ändå så pass ovanliga att de stannat ting att ge åt alla ålderskatego kvar så som 1I-16-åringen der. Sven-Erik Glader upplevde dem.
[
sista inteckning i vandrings
priset som nu för alltid tillfaller
lskmo-Jungsund UF.
Lagtävlingen som bästa före ning vanns i Skat ilas frånvaro av Iskmo-Jungsund som fått upp hela 84 deltagare på benen.
Därmed får de sin tredje och
Mårten Lövdahl
BARNENS
DAGAR
5-15.4.
~ Pröva lyckan i Postbanks'~ ruletten. ~v Huvudvinsten är • tusen mark "barnbidrag" på Postbanksbok, därtill utlottas 10 leksakslejon.
Hjärtligt välkommen hela familjen! Runt om på posten och Postbankens filialer firas barnens dagar. Temat är barn, barnbidrag och bra bankservice, så möt upp aJla mammor, pappor och barn! En modest Inkomst är stor, bara den är regelbunden. Det utvisar barnbidrags-~ kontot. Hos oss ger •• det också rätt till lån, bekvämt på hem posten.
!@r .
-
sMArrING ARNAS PYSSELPOST är vår present till familjens yngsta.
Alla barn välkom na med I Guldgrlsklubben! '\ I I' Jubelåret bjuder ~ på många fina och glada överraskningar !
~
IJ POSTBANKEN
och hemposten
o
'Den 19. 4. 19~~ fyller ung domstidningen OP 15 år. De . österbottnis~!1 ungdo~före I ningarna, SOV och OP har ,lyckats med något som ingen :annan klarat: Att varje vecka 'ge ut en pigg svenskspråkig ungdomstidning.
JUBILEUMSNUMMER 28. 4. 1983 ÖP gör ell speciellt fylligt jubileumsnummer den 28. 4. i jubileets tecken. ~nnonser till della nummer riktas iii annonsavdelningen. OP HandelsespI. 10 D 65100 Vasa tel. 961-121564 Jakobsgatan 13 68600 Jakobstad tel. 967-13 555
6
• I Jakobstad finns en hårdrock-orkester som är på stark frammarsch, nämligen Stormbrlnger . • Orkestern har spelat ihop i omkring två år och består i dag av Jari Virtanen bas och sång, Karl Björn på gitarr och Mikael Westerholm på trum- · mor . • På keyboards hittar vi Sven Wannäs som går i Yrkesskolan, medan de andra går i gymnasiet. Stormbringer spelar hårdrock och har än så länge inte haft så många spelningar. De spelning ar de har haft har varit på dan sen, och det är inte så lyckat an ser de, eftersom deras musikstil inte till 100 procent passar in på en dans. Det är inte så lätt att få 'keik kor' för en hårdrock-orkester, utom för de som har fålt ett namn l.ex. Hardrock SaJlinen, så därför borde det ordnas flera konserter anser Stormbringar na. Det finns säkert många som
Österbottniska Posten Medlem av tidningarnas förbund.
Österbottnisk ungdomstidning
och språkrör för Svenska
Österbottens ungdomsförbund
och dess medlemsföreningar.
Jakobstads Tryckeri och Tidnings
Aktiebolag - 1983
S TORMBRINGER
Hoppas på spelningar
A o. M:s musikerförmedling och Jeppis Musa. Jeppis Musa borde få stads stöd liII en egen studio där olika förmågor skul le få en chans all banda Demo tapes, anser Stormbringer.
De låtar som Stormbringer i dag uppträder med är till störs ta delen "lånade låtar". , - Vi har varit litet försiktiga med alt framföra dem, innan vi alla är nöjda med låtarna, säger Sven Wannäs.
Gängets målsättning i dag är alt enbart spela egna låtar och till dags dato har de eget mate rial till en "halv spelning". - Felet med de österbottnis ka dansbanden är all de inte spelar egna låtar utan alla or kestrar spelar samma bitar. På sätt och vis är det bra att dans publiken får litet omväxling med svenska orkestrar, men det har blivit överdrivet mycket av dem och de österbottniska showbanden har blivit knuffa de åt sidan för all ruttna bort i övningsutrymmen tycker Wan näs och tillägger:
- Inte får man någon inspi ration av "var ska vi sova i nall" . Alla gör musiken till låtarna medan Mikael och Kari texter na. - ,I texterna försöker vi undvi ka hjärta, smärta men vi gör heller inte texter om världens undergång utan enbart om var dagliga ting, drömmar och bru dar (som inte går att undvika).
ÖP·rådet: Leif Rex ordförande Stig-Göran Forsman, Sture
Eriksson, Håkan Westermark,
Lars-Erik Backman och Ulf
Johansson.
Redaktör i Vasa S-E Glader ,
tel. 961-113 522
Redaktör i Sydösterbotten
Stig Björkas 66100 Malax
tel. 961-651 603
KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967-13 555
ANNONSPRIS I texten ............. ..... .. .. . ; .. .. 3,75 Efter texten ...................... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm
ANNONSMOTIAGNING SÖU:s kansli
Clas Holm
tel. 961-121 564
månd ., tisd. tel. 967-11 827
k vällar (hemtel) 961-222 508
Annonser bör inlämnas senast
måndag kl. 16.
. FÄRGt\NNONSER Minimistorlek 200 mm . Tilläggspris -,35 spmm fär~, Österbottniska Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inringts eller som på grund av po~;t försening inte införts i begärt nummer.
funderar varför vi spelar hård rock. Vi tycker om att spela tung rockmusik men nog kan det hända att vi skulle kunna övergå till annan musikstil, nånting "mera invecklat" .
Egna låtar på kommande
Chefredaktör och ansvarig utgivare Leif Sjöström tel. 967-13 555 hemtel. 967-18697 Redaktion Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68600 Jakobstad
PRENUMERATlONSPRIS 1983 Helt år .... ... .. .... . ...... ...... .. 60, Halvt år. ..................... ..... 40, Skandinavien ................. ... 70, Lösnummer .. ... ........ ... ..... .. '2,50
Med i Jeppis Musa
Stormbringer ställer höga krav på sig själva. TYdligen strävar de till att komma längre än i öv ningslokalerna. Samtidigt är de en starkt självkritisk grupp. Det skall bli intressant att följa de ras vandring uppåt.
Stormbringer är medlem i både
7
antana i Helsingfors! • Trots allt kommer de.t annat än heavy band på turne till Fin . Måndagen den 28 mars spelade Santana i ishallen i Helsing inför c. 8 000 människor, från långhåriga tonåringar till väl - -·'Qde personer i 3S-40-års åldern. Som välpolerad kan man • karaktärisera den musik som framfördes under denna San första konsert någonsin här i landet. Välpolerad sagt i både itiv och negativ mening. . bliken förhöll sig rätt passiv tills bandet drog igång "Oye Como Va" och ck Magic Woman" från asalbumet. Först då satte n och taktklappningarna i . Och visst satt de gamla låtarna perfekt, men ju flera av dem som kom, desto tydligare började också rutinen, och kanske emellanåt likgiltigheten, glimta fram hos bandet. lag ock en känsla av att musikerna väntar sig att publiken alltid vill höra dessa standardnummer . En sådan inställning kan bli nog så dödande för en grupp som spelat ihop så länge som Santana gjort. Med tanke på allt de spejat in på skiva under årens lopp skulle de också ha alla förutsättningar att variera sitt konsertprogram mera än nu. Först i sista låten före encoren, den vid det här Jaget smått obli gatoriska "Soul Sacrifice", började bandet få upp ångar; Graham Lears trumsolo var bland de tätaste jag någonsin bört och Carlos själv kom loss i en lång, lugn, mycket latinins pirerad gitarrutflykt, långt från alla de ganska traditionella rockdragningar han annars äg nade sig åt denna kväll.
• Med sig hade Carlos Santana nu ett åttamannaband, beståen de både av relativa veteraner och nytillskott. Svarte sångaren Greg Walker utgjorde kanske det mest märkbara nytillskottet. Hans soulinspirerade sång bar fint över den instrumentella helhe ten och gav ett skönt flyt speciellt åt de nyare, soul-funkinspire rade låtarna, som öppnade konserten.
kanska musiken, även om
spanskan verkade flyta bra för
honom i t.ex. "Oye Como
Va". Carlos Santana själv var över raskande tillbakadragen och fungerade mycket enbart som dirigent för de övriga musiker na. Hans gitarr var inte alls så framträdande som man vant sig vid att höra tidigare. Dessutom spelade han överraskande rock influerat, de verkligt långa, vib rerande ton kaskaderna kom bara vid ett par tillfällen.
Publiken vaknade - äntligen Efter "Soul Sacrifice" tågade bandet ut och först då blev det liv i publiken. Dittills hade man bara suttit lugnt och lyssnat, medan bandet arbetade ganska isolerat uppe på scen, utan märkbar publikkontakt. Publi kens ansträngningar belönades med "Samba Pa Ti", och nu flammade tändstickor och tän dare upp för första gången. Tanken slog mig att den här bi ten verkligen passar ihop med det finska temperamentet, lugn, långsam och vemodig. Och publikreaktionen behöv des tydligen, för först nu kom bandet igång på allvar.
Stilblandning Personligen tyckte jag att höjd punkten under den första, "ob ligatoriska" halvan av konser ten ändå kom i Billy Preston-lå ten "That's the Way God Plan ned II", en låt som jag inte tidi gare hört Santana spela. Här fick Greg Walker verkligen fritt fram att visa vilken fin sångare han är, och han tog vara på möjligheten till fullo. Strax ef teråt exploderade bandet i gam la " lingo" från första LP:n. IDet var det gamla num·mer som fungerade bäst och här kom den formidabla slagverks trion rmando Peraza, Orestes Vila l O och Raul Rekow fram i kasader av perfekt inprickade ryt mer. Trummorna sköljde fram i våg efter våg och stegrades då och då till orkanstyrka. Dagens upplaga av Santana in oebåller en väldig variation i fråga om musikstil. Slagverks sektionen är starkt influerad av den latinamerikanska musiken, medan nye pianisten Chester Thompson vid ett par tillfällen kom fram med redan jazzsolon, som fungerade bra som intro till stycken, vilka sedan utveck lades i helt andra riktningar. Också basisten Keit Jones ver kade närmast jazzinfluerad de rl gånger han kom fram i förrunden. Redan nämnde voka ten Greg Walker står stadigt rörankrad i den svarta ameri-
Jämfört med de två första tim marna blev den tredje timmen en fest·, både på och nedanför scenen. Två långa encore med mestadels snabbt svängande rocklåtar plus en afrikansk trumsession. KJaviaturspelaren Tom Coster rev av ett par fina solon, han var för övrigt myck et aven sammanhållande länk i gruppen. Och som kulmination kom bluesklassikern "Shake Your Moneymaker". Sedan var det definitivt ..slut.
Skicklighet, rutin - och stagnation Dagens upplaga av San tana fungerar mera som grupp än som forum för individuella so loprestationer. Det firins ingen svag länk i bandet, musikerna är oerhört skickliga och bland ningen av stilar fungerar också bra som en enhet. Det blir ingen förvirring till följd av dessa o likheter utan i stället föds en del synteser. Möjligen kan man sä ga, att bandet nu spelar en ganska lugn, lite kontemplativ musik. A andra sidan tyckte jag att såhär i en konsertsituation fungerade de snabba, rockbase rade bitarna definitivt bäst. Samma energi och förmåga att tända publiken som jag upplev de på bandets konsert i Stock holm för ungefär ett och ett halvt år sedan fanns dock inte
den här gången . Med det musi kaliska kunnande som finns i bandet vore det kanske en möj lighet att skapa ny musik i mycket större utsträckning än
vad som nu är fallet. Låsningen vid en stereotyp upp fattning om vad publiken vill höra är alltför tydlig och det räcker inte mera med att enbart
upprepa musikaliska lösningar som redan fungerat i mer än tio år.
Bo-Anders Holm
~8
_
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _---'-_ _ _ _ _ _ _ _ _ ~_~_. ~ _____ _ • Man skall inte föda upp en ras som man inte känner till. Man skall vara intresserad av hundar och önska att andra skall ha den ras man föder upp. Därför skall man inte föda upp afghaner det är en mardröm l • Man skall inte föda upp hundar om man tror att det är lättfört jänta pengar. Då tappar man nerverna snabbt påstår Susanne Heinonen i Jungsund och innehavare av Solvargens kennel.
Vid Solvargens kennel tassa små och stora hundar omkring vartän man vänder huvudet. Det är mjuka nystan och sträva nystan, stora nystan och små nystan, våta nystan och torra nystan-- dussinet fullt bjäbbar det både inom- och utomhus . Speciellt Keeshondfamiljen är. en yster, pigg, skojig, mjuk och levande bekantskap. Den består av två fullvuxna hundar, två valpar är kvar aven kulle om sammanlagt elva valpar en dog, ett par har placerats och resten har sålts - och des sutom finns det en halvsyster med i familjen . Hon har nyli gen kommit från Sverige. De ovanliga Ceskyterrierna var tre till antalet när ÖP var på besök men nu kan de vara be tydligt fle'ra eftersom Wanda gick (går?) i väntans tider. Des sutom finns en elva år gammal schäfer, en afghan och en långhårig tax i kenneln. Den här dagen var också en tik "Sally" av obestämd ras på be sök . Susanne har bara haft ken nelnamn i ett par års tid men , den första Keeshondkullen föd des den ' 16 januari 1978. På frågan varför man börjar med en kennel svarar Susanne: - Det är svårt att beskriva med några ord. För det första borde man börja med en kennel bara ifall man har en verkligt bra tik. Och man skall inte föda upp en ras som man inte känner till. Man skall vara intresserad av hundar och önska att andra skall ha den ras man föder upp. Därför skall man -inte föda upp afghaner - det är en mardröm!
• Det finns 'hundfabriker' - Man skall ha en ras som man tror sig kunna förbättra fortsät ter Susanne . Då måste man ha ett material som står över medelmåttan. Man måste sätta sig in i rasens egenskaper, fel och sjukdomar, i vilka släkthn jer som sjukdomarna går osv. - Man skall inte föda upp hun dar om man tror att det är lätt~ förtjänta pengar. Då tappar man nerverna snabbt! Det finns "hundfabriker" men.. . och det är det enda sättet att förtjä na på att föda upp hundar på också. Föder man upp en ras skall man vara beredd på alt hålla valpar na tills de blir vuxna . Kommer de till fel hem så blir det en olycklig hund och en olycklig ägare. Men det finmns alltid den "risken" om man håller hun darna kvar tills de blir fullvux na alt man börjar tycka så myc ket om dem att man inte kan avstå från dem. - Det finns också uppfödare
Solvargen
Text
som avlivar valparna när de.blir sex månader. De osålda valpar na blir så dyra i drift att man in te anser att man får pengarna tillbaka genom att sälja dem. Samma grupp av uppfödare av livar tikar när de blir 7-8 år gamla. Och de avlivar alla and ra hundar som inte har avels värde .
komma till Jungsund måste den tillbringa fyra månader i karan tän i Björneborg. Den inregist reras i Susannes namn men kommer faktiskt att ha sex äga re - tre i Sverige och tre här i landet. - Eventuellt måste jag pla cera ut den hos en fodervärd. Det beror på hur Nurre accep terar att få en ny konkurrent i huset.
• Jag vill inte
moralisera
• Kallar dem dumma
Det är avigsidan med kennlar menar Susanne. Det att det finns så kallt beräknande indi~ vider att de kan ta livet av fris ka hundar. Och att de inte sat sar i veterinärkostnader om hundarna blir sjuka. - Jag vill inte moralisera men för min del skulle det vara omöjligt aU ta livet aven hund som har livsglädjen kvar!
De andra hundarna som finns i Solvargens kennel finns där ba ra för att Susanne älskar hud nar. Och det hon berättar om afghanhunden är nog så intres sant.
- Min afghan tycker inte om att vara på utställningar. Hon tycker att hon själv skall få bes tämma när, hur och var. Afg haner är inte hundar! De är något långt ut över det mänskli ga förståndet. En afghan är en varelse som finner sig i att bet jänas aven lågt stående varelse som människan. Den kan vara samarbetsvillig och med på noterna om den in te upplever det som elt tvång. Under tvång demonstrerar den sin ovilja . De är underbara! Fantastiska!
Susanne berättar att hon kunde ha sålt Susis (Keeshondtiken) alla tio valpar när de var i två månaders åldern men att det då skulle ha inneburit att en del av dem skulle ha hamnat i höghus i Helsingfors. Det ville hon in te, eftersom keesen inte alls passar där. Den mår dåligt rent fysiskt i höghus . Och utan att känna närmare till rasen är det inte svårt att in se det rättmätiga i det Susanne säger. Alldeles när man ser dem i friheten i Jungsund. Busigt lekfulla rusar de runt som yrvä der. Våta ull nystan som nästan tar omkull både mig och Susan ne när de hoppar och har sig. De rusar runt, runt och helst skulle jag ta alla fem med mig när jag far. Förståndet säger nej, men nog är de oemotstånd ligt förtjusande ... Susanne födde som nämnt upp den första KeeshondkuUen 1978. De valparna var inte så lätta att avyttra.
Låter det motsägelsefullt? Visst inte! Susanne accepterar sin afghan som den är, men : - Folk som inte står ut med att behärskas aven hund kallar dem dumma! Den här dagen ids Susannes afghan inte presentera s.ig för mig. Hon var skendräktIg och hade bäddat ner sig. Men förra gången jag var till Solvargens kennel sprang hon stolt i hagen tillsammans med Keeshondar na.
- Det var ett sjå att bli av med valparna då man inte än~u gjort sig . känd. Men följande ' kull gick bra för Bamse funge
rade bra som reklam. Från den
. kullen kom en hund som tre år i
rad erhållit pOkalen för bästa i
Finland uppfÖdda Keeshund.
Därigenom tog han hem poka
len för alltid. Pokalen hade vandrat runt se dan 1960-talei och just Bamse fick den året innan Solvargens Unik - Niki kallad - började abonnera på den. Till årets uts tällning känner Susanne sig skyldig att donera ett nytt vand ringspris men det tror jag att hon gärna gör, alldeles som hon tror verkligt bra på en av val parna i årets kull . . .
• Ceskyterriern är svår att föda upp Den andra rasen, Ceskyter riern, som Susanne föder upp
Stig Björkas FOTNOT: En fodervärd är en som innehar en hund som man inte äger. Den är som en egen men man har inte äganderätten . "Det är ofta lättare att köpa en hund än att bli fodervärd med alla de krav som ägaren ställer" säger Susanne Heinonen. Keeshond
finns det i detta nu endast nio stycken av i hela landet och de flesta av dem finns i Vasatrak ten.
upp. Dels är det praktiskt svårt att få tag i hanhundar - litet utbud och släkt. Dels är de svåra alt para.
Gamgi, Nurre och Wanda h~ter de tre i Jungsund. Om nu mte Wanda redan hunnit utöka CeskybeslAndet i landet ... Gamgi flyttade till Jungsund 1977. Susanne fick henne p.g.a. allergi i den förra familjen. Hon bor här, men är fortfaran de sin första ägares hund berät tar Susanne. - Det är en svår ras att föda
Gamgi har t.ex. varit på tre par ningsresor men det har lyckats bara en gång, 1979, och då kom Wanda till världen. Med Wan da har det lyckats bättre för det är andra kullen som hon skall föda. Av Wandas valpar är det bes tämt att en skall till Holland . Därifrån kommer i stället en hanhund i iuni . Innan den får
- - -1
-
9
_ . _-_ . _--:--------------------~~----------------~
dkennel
o O
O
- Aggressiva, sjukliga hundar klarar sig inte på utställningar, Sannolikheten för att få bra ' valpar är större om hunden/tiken klarat sig bra på utställning än om de fallit genom sållet kom menterar Susanne Heinonen värdet av utställningar. - Man skall inte välja en hund som behöver dressyr om man inte är beredd att ägna hela sin fritid åt dressyr det första året. ÖP ställde några frågor till Su sanne Heinoneri som kan vara av intresse för den som står i beråd att skaffa sig en hund valp. Vad gäller hundutställnin gar är de inte viktiga enbart för hundägaren/uppfödaren: - Man måste lägga ganska stor Vikt vid utställningar. Det är det enda sättet att få kvali tetsstämplen. Det är det enda sättet att mäta en hund med andra hundar. Men, hundutställningar går inte enbart ut på att skönheten mäts. En hund som skall klara sig på en utställning måste vara frisk till kropp och själ. Aggres siva, sjukliga hundar klarar sig inte på utställningar. Sannolik heten för att få bra valpar är större om hunden/tiken klarat sig bra på utställningar än om de fallit genom sållet. Undan-
tag kan förekomma i båda rikt ningarna, miljön är en del, ar vet en annan. Om uppfödarens skyldighe ter tillägger Susanne ännu att man har skyldighet att välja rätt miljö för valparna. Man väljer ju en ersättare för sig själv. Det gäller inte bara att bli av med sina söta ulltoppar!
• Får inte blir ett stridsäpple! Susanne tycker att 10-15 år är den absolut bästa åldern för en ung människa att få ta hand om en hund. - Då har man det största be hovet och tar mest intryck. Då har hunden en uppgift att fylla; att lära den som är ung att umgås, att ha respekt för och att ta ansvar för andra. Men, fortsätter Susanne, i den åldern är de flesta inte självständiga människor och ef tersom hunden kommer att konfronteras med alla i famil jen måste hela familjen vara överens om att en hund skall skaffas. Den får inte bli ett st ridsäpple, ett utpressningsme del!
- Som i allt annat har fö räldrarna ansvaret ... man kan inte 'pådyvla en pubertetsun dom för mycket ansvar. Om en ung människa i pubertetsåldern får chansen att ta hand om en hund blir det of tast en intt'nsiv - så gott som telepatisk - kontakt mellan dem menar Susanne. Hunden blir den som den unga männis kan kan lita på i vått och torrt!
• Den kan stressas om det blir för lugnt också! När man besluter sig för att skaffa hund är det viktigt att utgå ifrån vad man har att erb juda. Man skafl utesluta de ra ser som inte passar. - Tycker man med andra ord inte om att röra på sig skall man inte skaffa en livlig hund som kräver mycket motion. Då skall man inte skaffa en jakt hund som har kamplust! Den kan stressas om det blir för lugnt också! --:- Man skall inte utgå ifrån att det finns endera stora eller små hundar. Man skall se vad som finns . Gå efter egenskaper, beteende, temperament. En St Bernhardshund tar t.ex. mindre tid i· anspråk än en foxterrier! Foxen behöver avreagera sig. Den måste hålla igång annars blir den inte lycklig. - Man skall inte välja en hlind som behöver dressyr om man inte är beredd att ägna he la sin fritid åt dressyr det första året. De kan inte studera på Hermods! Dressyr kräver tid och tålamod. En schäfer blir inte en brukshund av sig själv! - Om man utgår ifrån de här sakerna har man betydligt större chans att få en lycklig hund och bli en lycklig hundä gare. Det går inte att vara en lycklig ägare till en olycklig hund! Det handlar om att ge och få.
• Ge fan i att mata ihjäl ungarnas hun dar! . Där tänkte vi egentligen avsluta men så kom Susanne att tänka på eländet med att det stoppas en massa otyg i hundarna under sken av att man gör det i bästa välmening, att man tycker om hunden. Och Susanne tycker att det är ett konstigt sätt att vi sa sin kärlek på: - Föräldrarna skall ge fan i att mata ihjäl sina ungars hun dar! Låt ungdomarna bestäm ma hur de skall utfodra dem. Jag vet otaliga som fått sin: hundar förstörda av föräldrar . mormödrar... osv. Matar stoppar i dem en massa otyg som de inte mår bra av!
10
.=..:.._-----------~---------------~---------------------
Lasse Eriksson:
Kultur utan idealism är en skrämmande tanke • Kultursekreterare Lasse Eriksson är 27 år gammal, barnafödd i Rangsby och bosatt i Näsby med sambon Gunilla. Efter att h.a varit ett år i finsk folk
högskola i Lauttakylä blev det ungdomssekreterarutbildning vid SÖFF. Där efter tog Lasse kurs på Sverige där han tänkte att han skulle få ett jobb inom ungdomssektorn, "ny och fräsch som jag var". Tjänst blev det, men inom
särskolväsendet där han jobbade med handikappade barn. Småningom kalla de lumpen, en kort visit i Sverige igen och den 1. 1. 1977 blev han kultursekre terare i Närpes. • Lasse är amatörmusiker - Bonus L ni vet. Big Band Show vill han ta fram i sammanhanget för det var stimulerande att vara med i den. Han är "delvis låtskapare - jag har mitt finger med i vissa låtar, men mest är det Anders Teir
som skriver våra låtar." Skriver revy texter, både sånger och monologer.
• Han är aktiv inom amatörteatern; Närpes Teater och revyer. "Jag har ock så varit med i filmen "Gulaschbaronen" men jag tror inte att den Irjev någol vidare bra, åtminstone blev inte kritiken i Hbl av Greta Brotherus så här!" • I När-TV är han hallåa förutom att han är med och skapar program. Speci
ellt i början var det mycket berättar Lasse. Nu har vi så bra organisation aH det inte al/s är betungande. Och man lär sig ofantligt mycket tycker han. • Lasse är med i Visans Vänner i Närpes, styrelsemedlem i Wasa Teater, \'ice ordförande i kamratförbundet, programmakare till olika fester i kommunen, styrelsemedlem i Rangsby uf och ... - Det är klart att verksamhe ten kommer att utlokaliseras till en "del och att Österbotten får sitt. Men till vilken omfattning vågar jag inte säga.
Möter du många kultursnobbar i ditt jobb? Nej, åtminstone inte på " kommunalnivå. Kan nog säga att det inte finns några såna här. Men, det är klart att det
finns ... Jag betraktar mig själv i mycket som en fältarbetare. På så vis möter jag sådana som jag tycker är kultursnobbar fast de kanske inte är det.
Blir centrat i Vasa? - Knappast. .. det där var en klurig fråga. Vad får du personligen ut av att arbeta med När-TV? - Man lär sig programteknik i alla former. Som när man in tervjuar en person, erfarenhe terna kommer med tiden. I bör jan stod man med mikrofonen för sig själv! En person som in te syssat med sånt förr har oer hört mycket att lära. Det förut sätter att man är intresserad av att utvecklas, att man är myck et med. Erfarenhet av den sidan av journalistik på amatörbasis - men man får hoppas att man blir en bra amatör. Det är skapande verksamhet. Det är roligt att jobba i ett dy likt team. Man märker hur man utvecklas. Vi lär oss alla någon ting på ett positivt sätt. Och just nu ger Widjeskog en hel del.
Tycker du att kulturlagstift ningen baft en positiv verkan? - Det är ju bra att vi får stats bidrag för verksamheten och tjänsteinnehavarnas löner. Det är många som kämpar ideellt och då är det bra att kultur "nämnden kan stöda. I övrigt har vi ju våra anvisningar lagstiftningen - som vi följer. Det är positivt.
Hur länge lever idealismen kvar i kulturlivet? Finns det risk för
att kommun och stat inom en översUdlig framtid mAste över ta ansvaret för kulturella evene mang? - Nej, det hoppas jag inte! Det är en skrämmande tanke! Det ideella arbetet är enormt vik tigt. Jag vågar inte tänka tan
ken till slut - t.ex. vad skulle hända om idealismen tog slut i Närpes teater ...? Jag tror att idealismen kom mer att leva. Det är klart att ekonomin är svår för en kultu rell förening men det skulle inte gå om inte verksamheten sköt tes ideell t. Det är i alla fall så pass små pengar som kommunen kan bidra med. .
Är teater, klassisk, seriös musik o.dyl. kultur medan rockmu sik, deckare m.m. endast är en kommersiell smörja? - Nu satte du ihop deckare och rockmusik och det tycker jag inte om. För mig är rock en form av kultur. Det är all musik som utövas. Alla har sin spe ciella musik som de värdesätter och för mig är all musik kultur! Deckare - det är underhåll ning för den som tycker om den. Jag ser också på deckare, men kvalitetsfilm, nää det vill jag inte säga. Våldsfilmer är in te kultur. Men det är klart att sådespelarprestationerna kan vara förnämliga. Likaså är det ofta påkostade filmer. ..
Kan du precisera dig? -
Det är p.g.a . att jag tycker
Har du någon fritid?
om rockmusik. Innehållet. Inte springer de och slår ihjäl var andra i musiken. Man uttrycker vad man känner. Med musJk skapar man någonting. Om du ligger på soffan och ser på en deckare utvecklas du inte. l mu siken kan du själv berätta, ska pa efter egna förutsättningar. Då trivs man med sig själv, med . andra!
att kulturnämnden har arrange mang med en ledare för Kaskö musikskola. Teater: Vi har familjepjäser plus de stora uppsättningarna. För några år sedan spelade vid "Rasmus på luffen" och de ungdomar som var med har fortsatt - märkligt nog! De återkommer varje år och inom några år spelar de huvudroller na. Kulturlivet måste väl anses som Revyerna! Ett enormt teater rikt i Närpes. Hur är det med intresse! Revyerna är en plant ungdomskulturen? skola för teaterlivet i Närpes. l - Ja, kulturklimatet är mycket år fanns det fyra revyer. Alla gott. Och ungdomskulturen, se som sett revyerna ser var ung på musiken: domen är - på scen! l Närpes skolmusikkår, in klusive drillflickorna, är över Vi har folkdansgrupper, 200 ungdomar engagerade. Un gammaldanskurser , jazzdans der 25 år har enormt många m.m. Med detta vill jag säga att ungdomar fått ta del av den ungdomen tar aktivt del i kul musikformen. Dessutom finns turlivet. Ännu kan man säga att det tre ungdomsorkestrar i När ;- s.k. högklassig kultur inte lock peso Plus att ungdomen tar del ar så mycket även om teater går av musiklivet i församlingarna bra i Närpes. Det beror väl på och medborgarinstitutet. Plus att vi inte är vana men vi kom-
mer att satsa på det här och jag tror att det går att fostra. En dröm är att vi skall ha fullsatt på vår storsatsning 1984. Då kommer Radions Symfonior kester med Leif Segerstam i spetsen hit.
Vad anser du om Kustkanalen kontra När-TV? . - Jag är av den åsikten: Ingen kustkanal! Tänk vilka miljoner som skall satsas där! Som det är nu utvecklas När TV -arbetet överallt och det är mycket positivare.
Anser du inte att det behövs mera svenskt i Finlands TV? - Det finns många finska pro gram som skulle gå att texta och eftersom det är möjligt varför inte? Det är en sak som man efterlyser!
Om kustkanalen förverkligas - tror du på att den utlokalise ras från Helsingfors?
- Det är nog dåligt i ordets rät ta bemärkelse; att man ligger och latar sig i solen på somrar na. Jobb och fritidssysselsätt ning går ihop - teater och mu sik. Klart att det blir tungt, t.o.m. så att man blir verkligt led det som verkligen intresse rar. Människan har behov att vara för sig själv någon gång.
Har du alltid haft lätt för att ställa dig upp på scen? - Jag är väl inte den typen som kräver att allt skall vara per fekt. Hinner inte alltid förbere da mig och då måste man kun na improvisera. Man får inte vara perfektionist, då skulle det inte gå! Man försöker sitt bästa och någon gång går det inte så bra. Inte får man hänga läpp för det! Det är bara att ta nya tag. För att göra det måste man nog ha lätt för att ställa sig upp på scen.
Är det viktigt att få sig ett gott skratt då och då? - Absolut! Jag håller med om talesättet att ett gott skratt för länger livet.
Stig Björkas
11
Från förfölj'else till misstävling ___
varelser som smyger omkring i den ___.anta skogen. Plötsligt blir de upptäckta av arpa ljus. Varelserna blir rädda och . . .~ in i sitt rymdskepp. Men E.T . lämnas jorden. " - , 1 " -'7"
ls.MlK'else med ar alltså om en utomjordisk varelse kvarglömd på jorden och som av de vux kallad monster, medan barnen uppfattar et och försöker skydda honom. är också delvis en uppgörelse med Ste . lbergs barndom.
- ·enske skulptören Carlo Rimbaldi gjorde '1rC:DdID<l1d1ellen tUl E.T. i lera och när man var fär utseendet gjorde man den första dockan i ~sfill)ef och skumgummi med ett skelett av stål.
dar skådisen Robert Norton att Stewen har en glad och sorglig version av E.T. VAD JAG SJÄLV TYCKER: Jag tycker att fil E.T. är en bra film både för barn och vuxna personer. Den är rolig Lex . när Elliot blir berusad i s alan bara för att E.T. drack öl. Den sorgliga delen kommer när Elliot och E.T. sjuka. Många tycker att E.T. är söt - det gör fi liskt jag också. Pontus Back
Under 1600-talet anklaga de kyrkan hundratals öster bottningar för häxerier. Of tast var det kvinnor som på stods besitta övernaturliga krafter: kanske kunde de på ett mystiskt sätt, med hjälp av örter och andra helande växter bota sjuka? Eller så var de fyllda av onda krafter som fick dem att exempelvis flyga iväg på sin kvast till Blåkulla, för att träffa själ vaste Satan? De människor som anklaga des för häxerier torterades ofta tills de erkände sig skyl diga, och berättade för "do marna" vem annan i byn som var häxa. Genom dessa angivelser drogs fler och fler människor med i häxjakten . De som erkände att de var häxor dömdes i värsta fall till döden, och brändes på bål. Häxjakten förbjöds efter en tid, men hann före det orsa ka otaliga människors ofatt bara lidande - inte bara i Österbotten utan i stora de lar av västra Europa.
*
• • .*
• De 14 vinnar na i häxtävling en radades upp på flaket till en 28:ans Fordfrån Lappfjärd och blev beundrade av medtävlare och stolta för tildrar.
• Ett säkert vår tecken tir för utom påskhäxor också motorcyk larna, som nu börjar plockas fram från vin . terförvaringen.
I dag jagar vi inga häxor här i trakterna - häxorna jagar oss j stället. På påsk lördagen finns de överallt, dessa små, rödki ndade "tanter" iklädda förkläde och med kaffepanna & kvast i högsta hugg. Att va ra häxa i dag är inte bara ro ligt, det är gott också. Och på endel ställen di rekt lönsamt: Lions i Kristinestad har nu i snart halvdussinet år ordnat misstävling för påskhäxor på påsklördagen. I början försökte man med estetiska tävlingar: man försökte rös ta fram vem som var vack rast, bäst utklädd och så vi dare. Men det gack icke. Så nu går man mer demokra tiskt tillväga och tar fram vinnarna genom lottning. I år ställde ett drygt nittiotal häxor upp i tävlingen . Av dessa gynnade lotten fjorton - den femtonde pristagaren hittades aldrig i folkvimlet kring tävlingen. Paket med allmänna saker som passar de flesta åldrar (papper, pennor och sånt) delades ut. De lyckliga vinnarna foto graferades och inte förlorar na, men icke-vinnarna upp manades att komma igen till nästa års jippo.
s·
." ••• ...... eJ?.-J././-'/)/
--e' . ...
-'./.N
.
~L-
________________
~
Utan att alls vara förtjust i misstävlingar är det lätt att konstatera att tiderna har förändrats till det bättre, då det gäller häxorna i alla fall .
Barbro Teir
12_________________________________________________________________________
Pentti Lehtinen:
Porträttmålare, trummare och
serietecknare
En halvkall vårvinterkväll. Jag skyndar mig fram åt mot det halvmoderna trähuset vid Gustavsro vägen i Vasa. Trätrapporna knakar. Ytterdörren öppnas och Pentti Lehtinen står framför mig och hälsar. Jag stiger in i köket och upptäcker en jät testor tavelduk uppställd på ställning. Det halv färdiga porträttet föreställer en berömd bastu professor från professorsrundan. Pentti berättar att han har gjort ungefär tio stycken personport rätt. Enligt honom var bara en såpass lyckad att han tyckte om den. Men alla kunderna har hit tills varit nöjda. - Jag har också sålt landskaps tavlor. Jag tycker om att måla gamla hus från 1800-talet, säger Pentti. .,..... En av mina tavlor hänger i Rådhuset i Krlstinestad.
Penui Lehtinens tavlor har va
rit uppställda endast på tre ut
ställningar, två i Sverige och en
i Kristinestad.
- Jag har tillsvidare varit nöjd
med kritiken. Men det är kne
pigt att måla personporträtt.
Vissa gånger har man endast
som stöd ett svartvitt fotografi.
Man måste känna till anatomi,
svarar Pentti. Han har hamnat
att besöka obduktionssalar för
att få en närmare inblick i den
mänskliga kroppen.
- Jag skulle inte kunna måla personporträtt om jag inte skul le veta hur det ser ut inuti män niskan. Till exempel om en människa har vissa skrynklighe ter i ansiktet, vad beror det på? Då måste man känna till mus kulaturen j ansiktet för att få det I rätt proportion. Pentti är tvungen att ha köket som atelje. För honom tar det över femtio timmar att måla ett personporträtt . - Människor som bor på lan det, de vill ha porträtt målade i olja. Människor, som inte är konstnärligt lagda vill gärna att en konstnär avtecknar dem. De vill ofta ha tavlan i stort format, så det ser mystiskt ut. Oljan har dessutom en vis.~ mjukhet j motsats till fotografi· et. Ett foto är så realistiskt, alll för sterilt. Oljeporträtten ä mera mjuka. Utom den naturella måleristiler har Pentti Lehtinen provat på "industrirealism" som han kal lar det. Han gillar inte "sträck och fläckar" -målningar . - Man ska själv ha intresse, sä ger Pentti. - Exempelvis Marc Cbagalls
tavlor, fastän de är modernis tiska finns det en viss realism i dem. Därför tycker vanliga människor om Chagall. För att återgå till en annan konstform, vi börjar tala om musik. Pentti har på sistone ex perimenterat mycket på akus tiska synttrummor." Hur är det med finlandssvensk rock i dag? - Dem är nog bra, men den bör utveckla sig ännu. Den ska följa med tiden. Den är en aning efter sin tid. Det rör sig om 78-79 års musik. Folk vIII nog höra på österbottnisk rock, men det ska låta bra, proffsigt och vara modern. Det finns bra band här i Vasa och Öster botten, men de ska byta stil. Folk vill också höra på annat än gamla samma rock & rollen. Pentti skulle helst spelat swing jazz, med kontrabas, piano och trummor. Just nu håller han på med österbottnisk U2-rock och försöker utveckla en egen futu rocksti\. Han försöker komma på tru"m fronten med helt nya och egna patent. Ett exempel är som tidigare nämnt de akustis ka synttrummorna. - De kom till helt enkelt då jag inte hade råd att köpa synt trummor. Men med fantasi får man nog fram spännande ljud ur vanliga trummor, bara det låter futuristiskt. - På dansplatserna ska man spela dansbara låtar, men på exempelvis utescener kan man ha blandat program, både kon sertmusik dansmusik.
Fastän ett österbottniskt band skulle vara hur bra som belst, så tröttnar publiken här i Öster botten till sist. De österbottnis ka banden borde söka sig ut I de finska trakterna, och Inte bålla sig bara här vid stranden. - Få orkestrar bär i Öster botten har någon egen I~age. Det är helt ur mode här i Öster botten. Break och WIktor Hur mioär de enda som har någon image. Banden måste utvecklas lite mera. Olika orkestrar har nästan samma musik. Mera vågade Pentti inte yttra, men dei är bara bra med debatt och egna åsikter. Han menade vidare, att det gäller att arbeta i flera år, före man hittar en egen stil. Man ska inte sluta med en orkester, utan kämpa vidare . Dessutom yttrade han, att syn tarna kommer aldrig att överta
FAKTA NAMN: Pentti IImari Lehtine.n ÅLDER: 23 år AKTUELL: Porträttmålare, trummare FAVORITMAT: Kinesisk mat FA VORITDRYCK: Tyskt öl SENASTE FILMEN SETT: E.T. SENASTE BOK LÄST: Kärnkraftens principer & problem FAVORITMUSIKER: Todd Rundgren, Neil Peart (trum mare) från Rush. ÖNSKETRUMMORNA: Maya trummor och Ludwig vir vel, Paiste cymbaler.
percussionen. Trummorna har existerat i tusentals år, och kommer att existera tusentals år framåt. Dessutom kan nämnas au
han är en av de hemlighetsfulla krafterna bakom serien om Ai demekla, med kapten Alvar Jo kipii i huvudrollerna.
Kent Sand vik
13
erjärv uf:s revyresa till Fagersta
fick vi sällskap av ett pojkar som studerade vid . a högskolan. Detta gjorde talen hölls på mycket hög 'lUell nivå. Väl ombord e Peler N om vår revu, Syy linsn blev det nya namnet. Drmsgolvel var en skådeplats ime glömmer i första Dar fICk vi ta del av bl.a. ladSJlIi:!:an 'tipu-tanssi". Flaoch skrattande snurrade ~~bOIrjaJre och proffs om varand salig röra.
öret på topp! ro slutat spela, och vi Umeå, fick våra sina förmågor. Väde högskolestuderan :rw!'I~~ framförde de ett sånger. Riitta fick par hyllningssånger, på språket, av knästående delen av passagerar
Resan blev lång men humöret var på topp. Efter djverse pauser och nattorientering kom vi fram. Där på OK i Fagersta, mitt i natten, stod en hel hop männis kor och väntade. Det känndes skönt att få stiga ur bussen och bli omkramad och höra att man var välkommen. Vi hade alla bUvit placerade i ramiljer. De som bade släktingar sov hos dem, och de som inga ha de sov hos före detta Terjärvbor. AUa blev ompysslade och uppas sade som om de varit ' 'förlorade söner" . Dessa människor har nog sina rötter och sitt hjärta kvar i Fin land, trots att somliga bott här i 20-30 år.
Allt löpte som det skulle Lördag 19. 3. kl. 9.00 var det samling vi OK. Därifrån åkte vi tiU Norberg, där vi skulle visa vår revy. Anna-Lena stannade i Fagersta och fick där besöka doktorn. Hon hade angina och behövde snarast möjligt få medicin. I Norberg packades all rekvesi ta upp och scenen iordningsstat tes. Lite sånger blev också övade och några funderade över scen byten. Vi skulle äta på Domus cafete ria i Fagersta, så ganska snart fick vi köra iväg tillbaka till stan.
UCbl:le rörda för den stund
och glädje de fått ta
Allt tyder på att dom aldrig sett äkta Terjärvbor ,på Domus förr. De tittade så ögonen höll på att ramla ut. Mätta och belåtna åkte vi tiU simhallen. Fa2ersta
stad bjöd på bastubad och sim ning. Vi blev också guidade runt i den fina hallen. Het och skön bastu och varmt vatten i bassängen fick alla på toppenhumör. Här fick också "Näcken" sitt namn. Åter tillbaka till Norberg och klart för repetition. Efter den re petitionen trodde väl ingen att det skulle "gå vägen". Ett par avhoppare hade lämnat kvar på finska sidan och skulle ersättas med trognare förmågor. Allt det ta gjorde att somliga fick stressa mellan byten. Det smakade bra med kaffe och smörgås. innan mag nerverna knöt sig och innan sminket skulle på. 19.30 började succeföreställ ningen av TUF:s revy Siidismä linsn. Ca 150 personer hade kom mit för att applådera föreställ ningen, däribland en känd per sonligbet från Karleby. Tack Edvin. Fia gjorde det omöjliga, hon fanns på scen nummer efter num mer och hann ändå byta "utseen de" emellan. . Det blev en bra föreställning, allt löpte som det skulle. Efter avslutningssången kom Christer Sjölind fram och tackade publik ocb aktörer. Sedan överlämnade han varsin gåva till aktörerna från Fagersta stad. Våra egna gossar i Husbandeth spelade upp till dans och övriga medverkande blandade sig med ,p ubliken och dansade bela natten lång.
..
Avsked Söndag 20. 3. Samling vid OK 13.30. Avske dets stund var inne. Med kramar och hälsningar i bagaget vinkade vi adjö åt våra värdar. Än en gång åkte vi ut till Norberg och lastade in kläder och rekvisita i bussen. Så sa vi hej och tack till Christer och lovade återkomma. Kl. 21.00 avgick båten från Ka pellskär, och då var vi med. Efter att ha blivit tilldelade hyttnycklar sökte sig var och en till det ställe de kände mest för. En del badade bastu, en del kojade och andra åt, drack och dansade. Styva nackar och ryg gar blev mjukare till nöje för både patienter och massör. Frey . var gentleman och drog med sig orkesterns söta solist i en gungan de vals. Paret fick många avundsjuka blickar och en hel del var harmsna över att det var slut valsen.
Måndag morgon Så plötsligt var det måndagmor ron, och bögtalaren kallade på Tom. Lite över sju lade båten till i Nådendal. I tullen blev "Gräniboa" visi terade till nöje för oss andra men till besvikelse för tullarna. Resan upp mot hemmets lugna vrå var tröttsam. De flesta kröp ihop och somnade. Hem kom vi med "Flaggan i topp", eller var det inte därför man flaggade i he la landet?!! Jag vill passa på att tack a allas våran mamma Greta, som alltid fanns på plats när hon behövdes. En stor kram till Greta. Tack också till Neta som kom med' som lysmask. och till Riitta som
hjälpte till där det behövdes. Vi hade en bra resa. Med på resan: Sakari och Jan Ola, Greta, Neta, Eva, Riitta, Fia, Kika, Pian, Anna-Lena, Catrin, Carina, Stina, Pia, Sinja,
Eva-Lena, Eivor, Ei.ia, Peter N.,
Påki, Micki, Folke
Gr., Mikael,
Danne, Peter H., Uffe, Folke GL, Tom, Ken o. Frey, Husban deth: Jussi, Jörgen, Håkan, Tor Leif och Reijo.
Text: Anki Lillrank Foto: Greger Byskata
14 ------------------------------------------------------------------------öPs MUSIKBÖRS 1 SÖU-ROCK I MOLPE Live inspelning med 16 finlandssvenska band NU ENDAST 25,
Kassett [J
2 KUST-ROCK Studio-inspelning med 11 finlandssvenska band
Kassett O 45,
Skiva O 45,·
3 FRAUDULENT (Kompass) Dilemma
O Kassett 42,· o Skiva 42,· o EP 18,
4 KRAKKASSETT Innehållande bland annat föl jande risiga inspelningar från 1981 TKB, Alkemedia, Red Fox, Luspank, KRA, Gustav Nord lund, slumrande Toner och Slappa Läppen
O ~assett 15,
5 FRENCH KISS Painted Faces kassett O 45, skiva D 45,·
6 CAMILLA OCH DOKTOR MUSIC Håll i Hatten kassett O 40,· skiva O 40,·
7 PINK AND BLUE Happy New Year kassett D 45, 8 .LUDICROUS II PARADISE Kassett O 40 mk
9 ALLRIIGHT BAND EP-skivan innehållande bland annat TV-narkomanen, Angest, Alkisbfues och Skärgårdsblues
Därtill kan du beställa föl· jande singlar för 12,50:
10 . IE kblad
Story/Frag ments of LovE'
11 • Ekblad Running/l'lI be here tonight
NUIÖP 12 Höödö
FINNS förenar nytta med nöje Ett sätt att förena nytta med nöje erbjuder Finns folkhög skola-folkakademi nästa som mar. Sommarkursprogrammel _ erbj:udernåg.oJ .för en ..var.,.alrt från Ut i naturen med barn, konst- och keramikkurser till avancerade språkkurser och möjlighet att avlägga oHiciella språkprovet i finska eller S\'ens ka. En kursvecka är stimuleran de och lärorik och ett billigt se mesteralternativ. Förra året dehog över 300 personer sam manlagt på Finns-kurserna, det gör ca 18 personer i medeltal så det borgar för en individuell service. På en sommarkurs får delta garna både effektiv och indivi
duell undervisning vid sidan om avkoppling i en annorlunda . gammal kulturmiljö invid Esbo gård i Kökiax. Finns ligger inte långt från huvudstaden. Trots det är miljön helt olik stadsmil jön. De gamla trivsamma bygg naderna har plats för ca 40 övernattande kursdeltagare. Till Finns kommer varje som mar mänskor från hela landet, unga och äldre. Också personer · från de övriga nordiska länder na har årligen valt Finns som markurser som semesteralter nativ. En femdagars kurs kos-. tar från 380 mk till 550 mk. Ungdomens konstläger, mu sik- och teaterläger är för ung d.omar som vill på ett trevligt sätt lära och leka och som vill känna gemenskap kring bild konst, musik eller teater. Ut i naturen med barn och musikpe dagogik är avsett för dem som i sitt arbete eller på sin fritid syss lar med barn. Kurserna i skapande verk
Mark Knopfler sam het är i sommar skulpturIä SOLOPJU;STATJONER skall ger, målarläger och en kurs i keramik. Kurserna innehåller visst alla i rockvärlden försöka I sig på numera. Mark en liten del teori och resten av Knopfler's LP-debut på "egen tiden praktiskt arbete under iR dividuell handledning. Inte säl band" heter "Iokal Hero" och lan arbetar ivriga kursdeltagare skall ut på marknaden nästa till sent på kvällen, med att dre vecka enligt vad som raporte ja lerföremål eller med sina ras från skivbolaget. Med på skulpturer och oljemålningar. plattan finns förutom Dire St Språkkurserna är finska och raits manskapet också Gerry -svenska-påo'lika Rider. Under __ RJlfferty, l))Oy Le~hl,- Mike alla språkkurser tränas speciellt ' Mainieri och Mike Brecker. förmågan att uttrycka sig Som singelspår har man valt en muntligt och skriftligt. Delta . låg som heter "Going Home" . Om Dire Straits kan berättas att gama samtalar under. kursen i "Love over Gold" samlat ihop smågrupper för att öka sitt ord 21 guld eller platinaplattor förråd. En kurs i finska och runtom i världen och att den svenska avslutas med förhör var en bästsäljare i 18 länder. för "Iilla språkprovet". Också personer som behöver genomgå Enligt vad Finnscandia rap porterar kommer Mark Knop "stora språkprovet" i finska erbjuds en intensivkurs i augus ner i slutet av april att vara i tio New York för att producera Mera information om Finns Bob Dylan's nya album och sommarkurser får man per tele ifråga om den sistnämnda man fon 90-811 205 eller adress nen har det hörts vaga rykten om att han nu kastat av sig den 02780 Esbo 78. religiösa klädedräkten och att något nytt således är i göringen.
4 monologer med Håkan Granlund
kassett O 45,· FANTASTIFIS1ISKT 13 BALUNS I Sagorna 1-4
kassett O 40,· 14 BALUNS II Sagorna 5-8
kassett O 40,
ETT UNIKT TILLFÄLLE Kryss i ·tör aft. skiva eller kas sett. Klipp ut annonsen och sänd den till oss eller kom In och hämta. OBS! För postnings kostnader debiteras 9 mk tör skiva och 7 mk töt kassett. Namn ................................... :... .
Adress: ..................................... Postnr: ......................................
SVENSKA ÖSTERBOTIENS UNGDOMSFÖRBUND (SÖU) rf Handelsesplanaden 10 D 65100 VASA 10
15
DAMFRISERING
RESEBYRÅER
HERR &: DAMFRISERING
RESEBYRÅ N"RPES
som hålles i Sundom UF·lokal den
16 april 1983 kl. 12.30.
DU!
VÖRA ·
förmånligt möbelhus
STIGS MÖSEL
an din motor QUAKER STATE för· länger motorns livslängd
66600 Vörä lel. 961-56379 8a..FOI=t&ALJN...... .....-EL-BAOMS-OCH
Erickson & Erickson Karlav. 3 VASA, 961-120311
•
:; -~::;EO
m
$
hemelektronik • VIDEO • RADIO
Kermik, porslin, . skämtartikla' m.m.
lY" Shop
'Pre~elltltiJjlJrell
_oEf. 31050
..........•..............
'
'
Förmån/!ga
TILLBE HOR o. RESERVDELAR
:
VASA
Orkes terförmedl i ng A&M Vasa 961·113572
Källarvaningen under
Mode Ulrika Närpes
~--------------I
N NORRGARD: ~~-b".antie 8 Smeds byvägen :
•
Inhemska O. internationella arti'ster VASA PRODUKTION 961-119920
....... ......................_-------.....
~
65100 • Vaasa 10 :
6. Verksamhetsberättelse för senaste verksamhetspe·
riod.
7. Bokslut för senaste verksamhetsperod 8. Revisorernas berättelse 9. Faststäl lande av bokslut 10. Ansvarsfrihet för styrelsen och andra redovisnings· skyldiga. ' Föreningarna har rätt att utse en representant per påbörjat 25-tal medlemmar, dock högst 10 delegater . Varje ring har rätt till en delegat. Fullmakt bör företes. Styrelsen
Ny ungdoms sekreterare Ungdomsbyrån i Vasa bar fått en ny ungdomssekreterare. Till tjänsten bar valts Heli Saarela, 23 år ocb som för närvarande tjänstgör som projektsekreter. are för det riksomfattande konstevenemanget. Sin nya tjänst tillträder bon den 15. 3.
VASA musikbranschens specialaffär
_DSiihkö • bilelektriska :
~ 114951
Tel. 96 2· 41423
rnneh. lena Wilson
:
:
FÖRBUNDETS VARMÖTE
o
MÖBLER
~åda:ffir i
kallas till
RESOR !!~'U048
KVEVLAX Bestälin . 961-40 313
medlemsföreningar
INGVES
TUIJA
Svenska Österbottens Ungdoms förbu nds
BELTEK ~
il
795,
PITKAK AT U41STOR AlANGGATAN VAASA VASA 10 1l' 110 159
6~100
Otroligt billigt! SKICKA IN KUPONGEN INTILL SNABBT sA FAR DU ÖP REDAN . NÄSTA VECKA. VI SKICKAR ETf INBETALNINGSKORT SENARE.
~~--
JATACKI
ÖP betalar portot
JAG BESTÄLLER ÖP FÖR
o
40 NK till årets slut
Skandinavien D
50 'NK till årets slut
Namn: •••••••••••••••••••••••••• .
ÖP
PB27 ......................... 68601 JAKOBSTAD
ildress:: •..••••.••...••.••.•.••.
Bet. namn och adress " .. .... " ..... " ..... .... .. .
Beställ nu!
•... .................... ............ .... ....... ......... .. ... ..
Sv....fö.....de..e 16/72 .J.kobnad
...
16
Testa dig
. själv!
Vasa uf Skatila segrade när det sista ringkvalet i SÖU:s frågesport avgjordes. Laget som gick segrande ur V-ringens fråtetävling består av Hen rik Ingo, Peter Nygård och Isabella pörn.
• Mitt på scenen reser sig en kopparblänkande Rätt svar finner du på sid. 5!
Segrarnas poäng
1. Geografi Vi gör en resa i finska Sydösterbotten
och besöker slagfältet i Napue, äter
på botelI Sorsanpesä och dansar på
Halkosaari festplats. I vilka tre kom
muner bar vi gjort uppehåll? A: Slagfältet i Napue B: Hotell Sorsanpesä C: Halkosaari festplats
3
2. Riksdagsvalet I samband med riksdagsvalet för
några veckor sedan fick flera utav vå ra topp-politiker bittert konstatera
att de inte längre fick plats i granit borgen i Helsingfors. Vilka är dessa
följande tre, som fölJ Igenom?
A: FKP:s nuvarande partiledare B: CP:s f.d. partiledare C: SFP:s "bögerman" i Helsing
fors.
3
3. Kultur Som bäst laddar man opp för som marens stora festspel, som kommer att arrangeras på olika båll I vårt land. Vi frågar var kommer följande
festspel att bålIas?
A: Operafestspelen B: Folkmusikfestspelen C: Kammarmusikfestspelen
2
4. Seriefigurer Tuffa Viktor, Hagbard Handfaste ocb Fantomen är tre kända seriefigu rer. Vi frågar, vad heter dessa herrars
fruar?
A: Tuffa Viktor B: Hagbard Handfaste C: Fantomen
2
5. Musik Arets melodifestival står för dörrfn och i Sverige har man vissa problem om segraren i uttagningen skall få representera landet~ eller inte. Vi frå gar: A: I vilken stad kommer melodifesti
valen att arrangeras?
B: Vem kommer att representera
Finland?
C: Vem kommer att högst troligt
representera Sverige?
3
6. Idrott Vilken idrottsförening representerar
följande kända österbottniska idrot
tare?
A: Henrik Sandström B: Vesa Mars C: Lena Spoof
1
7. Valutor Att man använder mark i Finland
och kronor i Sverige när man är ute
och handlar känner vi till, men vad
används i följande länder? A: Schweiz B: Belgien C: Frankrike
3
8. Teater I vårt land har vi 5 svenskspråkiga yr kesteatrar, vilka är dessa 5?
5 rätt =3 p. , 4rätt=2 p., 3rält= lp.
3
Egna poäng
trumsats, krönt aven Paistebukett. Någonstans bakom plåtvirrvaret anar man en glasögonprydd herre med välansat gråsprängt skägg.
• Fysionomet tillhör en viss Okay Themiz, anka rafödd slagverkare, tillika tydligen skicklig plåt slagare. Kopparsettet han sitter bakom har han nämligen själv hamrat till, bit för bit. För många av de som satt i PF:s Andra låten började betyd festsal senaste torsdag var nog ligt lugnare - några sekunder Oriental Wind ett ganska dif undrar man om dom stämmer fust begrepp före konserten. eller vad - byggs ut, växer och Trots att Okay själv till dags . övergår i ett långt bassolo. Tho dato lär ha medverkat på sam mas Östergren är gruppens nu manlagt 19 LP-skivor, varav varande basist. Han var med sex med just gruppen Oriental från -75 några år framåt, var Wind. borta ett tag och har nu varit med igen i över tre år. Det lig Efter några takter var det inte ger endel funk över hans spel fuUt så diffust ocb efter halva och han säger själv att han i första låten var allt glasklart. bland blir lite tveksam: "Får Okay själv bamrade sönder aUa man göra såhär?" Det är ju än ansatser till tvivel i en turkisk då folkmusik det hela bygger folklåt i 9/8-delstakt - i jazz på. Bra låter det hursomhelst. version! Den märkliga bland ningen av jazz ocb den turkiska Tempot stegras åter. Följande folkmusikens tongångar och in låt börjar med en lång saxmo te minst invecklade rytmer gri nolog genomgår flera tempo per omedelbart tag i en. Det är växlingar ocb solon innan Len njutbar musik, långt ifrån ba nart Abergs tenor vaknar or nal med inte heller belt utflip dentligt. Tempot dras upp. Nu pat avantgarde. är det ren jazz för en liten stund
* * * Så lämnar plötsligt alla see Kvar sitter bara Saffet Gymk ger med sin fiol. Okay ploc fram några pokalliknande ptr cussions och slår sig ned bred vid. Medan han plockar mikrofonerna börjar Saffet. El fiolen tjuter, kvider viskar några sekunders paus, Saffet verkar hämta sig - så lossnar en ny tonkaskad, stråken daa sar, fingrarna rör sig allt snab bare - så åter tyst - och åla: en ny urladdning. Okay börF hamra på sina små congas. M tre congas och sina tio fi ngrar lägger han en bubblande rytm matta bakom fiolens melodier. Vilt jubel utbryter i publiken dA de två en stund hämtar sig föJe ännu en låt i liknande tappning. Saffet Gyndeger är egentli gen klassisk violinist "till var dags", hemma i Turkiet. Au han finns med här beror på an Okay varje år brukar bjuda med någon gammal musikCl' kompis på turne.
'" '" '" Innan publiken riktigt hunnit bämta sig plockar Okay fram en pilbågsIiknande anordning. Med bjäp aven pinne, en skaD ra och sin "berimbau" som pil. bågen beter, åstadkommer haD nånting som skulle få de flesta synthar att gå nånstans odI gömma sig. Basen kopplar pi följd av Harald SvenssolIS syntb. Alltsammans blir nin ting som tidvis för tankarna tiD Jean Micbel Jarres elektronex periment. Okay återvänder till sina kop partrummor och vi får avnjuta ännu ett par folkjazzlåtar innan konserten plötsligt är slut. Allt för tidigt tycker man - en en core blev det i alla fall, men me ra hade vi tålt, mycket mera.
Okay dtervänder till sirul kop partrummor och vi får avnjuta ännu ett par folkjazzlåtar innan konserten plötsligt är slut. Allt· för tidigt tycker man - en en core blev det i alla fall, men me ra hade vi tålt, mycket mera. Oriental Wind bar existerat sen 74 och lär turnera ganska flitigt på kontinenten. Man har spelat i Finland Qera gånger tidigare men aldrig i Vasa. Att vi nu nek tiJJfälle att avnjuta dem har vi en viss Rolf Nordman att tacka för. Han och Musikföreningen vid PF stod bakom arrange manget.
Okay med sin "berimbau ", ett instrument som ursprungligen här Mera sådant! stammar från Afrika. I Okay's version något mer elektrifierat. John AhJäng