Österbottniska Posten (ÖP) nr. 14 1984 by Österbottniska Posten

•

olisgröbb' första januari har Kerstin Eriks jobbat som t.f. yngre konstapel i :aRlll'n'~. En av de till dags dato endast kvinnliga poliser som fått svensk _ tl~.. utbildning. ägon "Hill Street Blues" är det inte om, menar hon. Polisjobbet i ett på landsbygden är inte Se sista sidan!

TV:n sviker! Sidan 11

Varför vill så få

pojkar studera språk? Flickorna utgör vanligen majoriteten av de studeranden som återfinns vid språkinstitutionerna runt om vid de olika högskolorna i vårt land. Så är också fallet vid Åbo Akademi där flickorna redan i många år har utgjort 72-78 070 av de sökande. Maja Anckar, studiesekreterare vid humanistiska fakulteten framhåller att trenden ha varit sådan redan länge och att den fortfarande inte visar nå2ra som helst tecken på att försvagas. - Man kunde kanske vänta sig att antalet flickor på språklinjerna skulle minska något i förhållandet till antalet pojkar då flickorna samtidigt i allt större utsträckning har börjat sö ka sig in på mera typiskt manliga yrkesområden, men så är tyvärr nog inte fallet, menar Anc kar, som gärna skulle se att pojkarna blev flera.

D Fakultetssekreterare Maja Anckar och Maria Ingberg, som är assistent i engelska. diskuterade mycket och gärna om varför språkstudkr är så mycket populärare hos flickor än hos pojkar.

'-\l'

,idorna orh ' l ' \ ~

fl'1Il

Veckans ledare är skrivelI av Karl-Gustav Olin

Förbjud inte, men saxa!

H ur reagerar barn på företeelser som våld och död i

TV? Den frågan har många forskare ställt under TV:ns ännu relativt korta existens. Det de flesta forskare är en se om är att små barn åtminstone inte ensamma borde se sådant som skrämmer dem. Problematiken aktualiserades igen för ett par veckor sedan då de finländska barnen fick uppleva en halshugg ning i filmen Bröderna Lejonhjärta, som baserar sig på Astrid Lindgrens berättelse med samma namn. Något som inte gjorde saken bättre var att man den aktuella lördagseftermiddagen sände fel avsnitt. Istället för den andra delen sändes tredje delen och man måste bryta utsändningen och istället visa ett pausprogram ..

F örutom den omdiskuterade scenen med halshuggnin

gen innehåller Bröderna Lejonhjärta en för barnfilmer ovanligt stor portion av det, i synnerhet för familjens yngsta, så konstiga fenomenet döden. För många barn blir Bröderna Lejonhjärta det första mera nyanserade mötet med det faktum att människor inte lever för evigt. Lyckligtvis är Bröderna Lejonhjärta en välgjord och säkert psykologiskt riktigt gjord film. Den berör känslor som det lilla barnet har lätt att uppfatta som till exempel vänskap, orättvisor och rädsla. Filmen är också en mani

festation av det gamla temat på det godas kamp mot det onda. På ett litet barn gör naturligtvis skildringar. av denhär typen ett djupt intryck. Det viu säga om barnet ännu inte är totalt avtrubbat av våldsamma TV-serier och videovåld . Men även om så är fallet, kan nyanserade fil mer av typen Bröderna Lejonhjärta kanske rädda något av barnets själsliv.

jefilm, eftersom den sändes på eftermiddagstid. Överlag skulle man tycka att föräldrarna skulle att kräva att man på barnvänlig tid inte visade som kan skada barnets psyke. Argumentet att f"x....._ na borde se filmerna tillsammans med barnen Vilka föräldrar har nutid att alltid följa TV-tittande. För att nu inte tala om att försöka tittandet på de tider av dygnet då barnen är vana titta. .

Bortser man från enstaka onödiga våldscener, är Brö derna Lejonhjärta en rakt igenom positiv företeelse. Nu skulle filmen verkligen inte skada av att man lät saxen gå över den nämnda halshuggningsscenen. Det är synd om en annars så väldig skapelse som denhär filmen skall bringas i vanrykte av bagatell som den scenen. Men också i många andra fall skulle TV:n ha god or sak att granska innehållet i de filmer och serier man vi sar. Halshuggningscener av ett ännu värre slag förekom till exempel för en tid sedan i en långfilm på blanka sön dagseftermiddagen. Den inträffade då Reklam-TV visa de den annars så förtjänstfulla filmen Två städer. Giljo tineringsscenerna i den filmen kunde med fördel ha klippts bort. Speciellt med tanke på att det säkert fanns många föräldrar som antagit aU det rört sig om en famil

finns också exempel på andra ins~ överhuvudtaget inte borde få visas i TV-rutan. Till pel i Sveriges TV förekom för en tid sedan en sceIl rien Dynastin, där millionärsbarnen satt på kanus swirningpQolen och rökte hasch. Miljontals tittare genom det serie avsnittet informerade om hur de lyckliga lever. Naturligtvis kan man inte blunda för att ha5ichl:&::'" är en del av många amerikanska ungdomars liv, något sätt måste människor med svag karaktär självkänsla skyddas från att se denhär typen av inre.... tion .

M en det

D et finns forskare på området som hävdar att

ekonomiska intressen ligger bakom denhär fo ~ marknadsföring av de förbjudna drogerna. Redan i band med att den stjärnspäckade biograffilmen " till 5" hade premiär för några år sedan, hävdades haschrökningsscenerna i filmen var ett sätt för den niserade droghandeln att kommunicera med målgrupper i den amerikanska medelklassen. Då vackra och respekterade skådespelare i roll amerikanska medelklasskvinnor , röker hasch och barligen mår mycket bra av det, bidrar detta till att mycket markant sätt mjuka upp attityderna till na.

O m så verkligen är fallet, kan man inte annat än

lera dessa marknadsförare till att de genom kats föra in sina produkter i vart och vartannat ",.....- rum runtom på jordklotet. Hemmet är som bekaDl miljö där människan är som mest mottaglig for budskap utifrån. DrogmarknadSförarna har des_ _ lyckats med konststycket att slå in sitt den oslagbara lyxförpackning som de amerikanska miljonärernas liv utgör.

Dethär skall samtidigt ses mot den bakgrun man anser att vi inte klarar av att se reklam för s tobak!

TV-barnvakt? På ledarplats i Hujvudstadsb/a det tar Björn Månsson upp de batten om TV, barnen och Lejonhjärta. Månsson skisserar upp en lösningsrnodelI med tre .alika programblock, varav det första eftermiddagsblocket skulle disponeras så att småbarnsför äldrar kunde lita på att inga o lämpliga program sänds under den tiden . Beträffande fallet Lejonhjärta kommenterar Månsson: Man gjorde visserligen ett lovvärt försök, genom att uppmana för: äldrarna att se programmet till sammans med barnen. Men var detta tillräckligt? Är det realis tiskt att anta att uppmaningen gick fram och efterföljdes i flerta let hem? Det är utan tvivel ett ideal att sträva till att småbarn egentligen aldrig lämnas ensamma framför TV -apparaten - eller på bio för den delen . Någon vuxen borde.

alltid finnas till hands, även un . der de mest "ofarliga" program man kall tänka sig - om inte för annat så för att svara på barnens frågor. Det kan inte TV -appara ten göra. Men alla föräldrar kan, hinner och orkar helt enkelt inte alltid uppfylla detta ideal, inte ens på lördagsefteqniddagar. Barnpro grammen sänds ju på vardagarna vid en beSvärlig tidpunkt , efter hemkomsten från arbetet och på bästa matlagningstid . Och det finns faktiskt föräldrar med ore gelbundna arbetstider. Det är klart att TV inte i sin planering ensidigt kan utgå från de "extrema" fall då föräldrar lå ter TV fungera som barnvakt i tid och otid . Men TV får inte heller utgå från att alla föräldrar vill, hinner oCQ orkar fullständigt övervaka barnens TV -tittande.

Del av vardag I Österbottningen har Kaj Hed man intervjuat psykiater Alf For sen om barnens reaktioner på

våld och död i TV-rutan. - Om vi håller oss till det var dagliga livet, bör nog också bar nen få ta del av frågan om döden, också när någon nära anförvant går bort. Man behöver ju inte gå till överdrifter, men jag tror Lex . att barn bra kan vara med om be gravningar, säger Forsen. De är andaktsfulla, både barn och vux na får där en möjlighet att stanna upp mitt i vår jäktiga värld, läm na känslorna av aggression och vrede, och begrunda en stund.

••• På Bibelns tid hade samhället en viss rätt att utöva våld, exempel vis att korsfästa en mänska och det var ju mycket plågsamt. Nu straffar man inte mera brottsling ar på det sättet, i varje fall inte i vårt land, där man inte heller hänger folk eller placerar dem i elektriska stolen . Vi lever ju i ett humant samhälle. Men ändå finns ju våldet i världen, det kom mer man inte ifrån, säger Forsen. l naturen finns det rovdjur och så vidare. Och så kommer våldet in i vårt humana samhälle i form av

underhållning. Man kan fråga sig vad detta leder till när det gäller den enskilda individen. Förr räckte det at t man slog ner en · mänska, då var kampen av gjord . Jag minns att jag som barn mycket väl kunde förstå att Da vid slungade en sten mot Goliat och Goliat föll ner död, berättar Alf Forsen. Men nu räcker detta inte. Offret ska sparkas och miss handlas.

Större cirklar.? Är det rätt att vi på vår fritid använder våra krafter till del tagande sång, musik och tea . terverksamhet. Borde vi inte i stället, såsom världen ser ut i dag, delta i verksamhel som når ut i större cirklar. Satsa våra resurser på fredsarbete t.ex. Är del rätt alt vi låter ti den gå, vecka för vecka, alll medan vi spelar teater eller står och sjunger i våra sång körer. Nyhefsrapporteringen i TV, radio och tidningar, gör .alt vi får dåligt samvete. Vi

känner holel - vi ser Vad kan vi göra? Var börja? Vi känner oss V8l_~ tiga. Jag har funderat

över dehär frågorna.

ska vi bidraga med vår

också i större

om vi har möjlighet tiD

. men jag har kommit till del nog är i våra egna vi ska börja. I vår egea miljö. Det är här vi s da glädje, omtanke odI lek omkring oss. Börja dem som står oss nä sedan gå vidare alll " h _ _ . våra krafter och vår f iW...._ 1 växer. Världen är u Pt~.~ av små enheter. Ju

ter som genomsyras a"

och harmoni, desto IMn

måga sprids också in

heten.

Kristina Holmqvist i ett I'ronoby folkhögsko . förbundsfesl . . Mera klipp på .

t där var inte kat Sundom UJ!

:s ordfÖrande Harry gör det väldigt enkelt han säger att det finns _ _• • ö"'O::Ull II~dl som annonserar r... .nr.r _ ~ esplatsen. Det är ett ent, Harry. ar som Sundom Uf in insett fördelarna med -iiEtilbltSe.n, varför det kanske ' att ta ett plock ur det Ylm gått ut till samtliga ieningar . 'ogen kommer lättare _ _", ' ~ucrsom annonserna lämSÖU:s kansli som seom förmedlingen tiU _i5Cid:ingarna. nsutformningen sköts 2l11lonschef, och är man tid kan annonsförslaget föreningen för god~.-=r:SE:IId

_"""'iU-

_*E6iSl"lk

Annonsutgifterna blir lack vare ÖP:s låga ~::m.:terpris samt att vi II annonserna i dags tid

- Annonseras informations värde kan t.O.I11. förbättras (trots att vi minskar på storleken i dags tidningarna) genom att alla an nonser finns på ett ställe, under samma logo, inom samma ram . - Informationen sprids i flere tidningar (ÖP + en eller flere dagstidningar) ~ Föreningen kommer undan med ett telefonsamtal och en räk ning. Liksom övriga tidningar an svarar inte ÖP för annonser som ringts in, varför vi bara kan be klaga om utebliven text i någon annons föranlett Sundom Uf ext ra bekynuner. Av telefonsamta len efter det aktuella fallet fick vi den uppfattningen att det inte var så allvarligt. I övrigt ber jag att få hänvisa till förbundsordförandens spalt i senaste nummer av ÖP hälsar en INTE ledsen UFFE JOHANSSON

']Jet brev till undradions ledning - ock i Molpe har under de

årena utvecklats till den

ungdomskultureUa hän

i Svenskfinland. Det har

- en samlingsplats för den

."IdsS\'·enska ungdomen och

IioJandssvenska ungdoms

_mn. I sommar går SÖU

slapeln den 28.-29.7. i

_Utöver tvådagars konser

r detta år på ett musik

för unga musiker veckan

Dartill anordnas den 27. 7.

f för de unga finlands

banden och musikerna,

uMfas och diskutera ge

_ _E ma problem och sats tills täIIning neglierar Rundradio och dess ungdomsredaktion helt

- Varför kunde inte TV:n hål la något av datumen, trots att SÖU var villigt att satsa vilket da tum som helst. Ett av TV :ns ar gument var att en av redaktörer na, "som måste vara med" har semester skorrar ihåligt. Så dåligt ställt är det väl inte heller med personresurserna på redaktio nen? - Är det avståndet till Öster botten som avskräcker? Eller är det utslag för en fullständig lik giltighet för den finlandssvenska ungdomens vilja och aktivitet. - Eller är det så att det helt enkelt är bekvämare att sitta i Fredriksberg och snurra en helsi kes massa importkultur? - Om SÖU tillsammans med regionala redaktörer och fria filmgrupper är villiga att göra programmet, är bam- och ung domsredaktionen då villiga att sända ut det? (I fjol stöp det på det att ingen ville sända det)

",pl%15redlaktionen . Senare un - Är det faktiskt bara film en/vintern meddelades gruppen det hänger på? Vi har tum för när SÖU-rock via interna källor fått höra att det p av stapeln. Allting ver finns villiga redaktörer. ' Tyvärr fick man prob . - Om det är pengar det är frL botten med den inter elningen föreningarna gan om, meddela ert pris så skall nog de unga finlandssvenska mu _dlm som helt reglerar nöjes sikerna och banden tillsammans ~411IclIltri~~]a i svenska Öster rneddelade då att med SÖU och FSU:s musikut skulle se ovannämnda skott samla in pengar för tur retur Fredriksberg - Molpe T V :n lovade försöka och villigt att trots allt följa Fredriksberg. som passade TV:n Vi hoppas att barn- och ung U och framför allt loka domsredaktionen ändrar inställ zr.IEl!&O[en var villiga senare ning och kommer till Molpe. An l datum som helst. Då , nars har vi förlorat vårt sista för a~uschen från barn-' och troende för redaktionen och för .1IkJJl!iJ'e(laktionen , man med Rundradions svenska ledning. man inte kommer. Ef r~nde och hopande För Finlands Svenska Ungdoms man att man inte har förbunds musikutskott albid: utrustning??? Erik Häggman sig då föl organisations sekreterare

D Amerikansk vardag i Jakobstads-tappning: Kate (Susanne Sundqvist) får gå emelum då fadern Harry (Tor Wenman) och mågen Charlie (Guy Björklund) ryker i~op.

Här kommer Archie tvåa:

Amerikansk familjehumor

i Teater-Jacobs tappning

Då man ser Teater Jakobs upp sättning av Summer Arthur Longs succekomedi 'Det är aldrig för sent' (Never to late), kan man inte undgå att förundras över hur mycket mera teatern ger i jämför else med TV:n. Innehållet och humorn i pjäsen påminner väldigt mycket om den typ av underhållning som bjuds i bättre amerikanska TV -serier. Men låt vara att det i dethär fallet är småstadens arnatöraktörer som uppträder - de står sig ändå bra i konkurransen med profes sionella TV-skådisar. Rolluppsättningen i 'Det är al drig för sent' påminner för övrigt mycket om den populära TV -se rien Familjen är värst. Pjäsens familjefader, Harry Lambert, är Archie Bunker upp i dagen, fast dubbelt värre. Frun Edith är lika fjollig som alla andra klikcheer på amerikan ska hemmafruar. Därtill kommer den bortskämda dottern Kate

Bussen VårmötesdeJtagare se hit! Bussen till FSU:s vårmöte på Å land går enligt nedanstående tid tabell: Start från : Terjärv, TB... .... ........ kl. 02.30 Kronoby, Shell ...... ..... kl. 03 . 15 Edsevö, Polaris ..... ... .. kl. 03.30 Ytterjeppo, vägskäl.. ...kl. 03.45 Oravais, GrilJcenter. .. .. kl. 04.00 Kvelax, "på backan" ... kl. 04.30 Vasa, Birra .... ............ kf. 04.40 Malax ... ...... ............. kl. 05 .00 Lappfjärd,motellet.. .. kl. 05.50 Om något är, oklart med färdsätt och tider ta kontakt till SÖU kansliet!

och hennes man Charlie, llilka bor under samma tak. Charlie är f.ö. den eviga förloraren, synda bocken och det ständiga föremå let för Harrys vredesutbrott. Tor Wenman gör en fin tolk ning av rollen som den rytande hemmatyrannen, som sticker iväg till sitt företag då han skall ha skoj . Kristina Helsing i rollen som hemmafrun Edith har en roll som kräve.r en hel del av inneha varen. Den i inledningen så ned slitna inställsamma hemmafrun förvandlas under spelets gång till en levnadsglad kvinna och slutli gen till en nedbruten sådan. Hel sing får med andra ord ge prov på ett brett register av sinnes stänmingar. Ett prov som hon klarar med vitsordet berömliga. Också Susanne Sundqvist i rol len som husets bortskämda gifta dotter får genomgå en förvand ling under spelets gång. Fast hon ändras i andra riktningen . Sund qvists styrka består i uttrycksfullt ansikte, som passar som hand i • det kristna sångspelet Vandra med ges inkommande lördag i Vasa. Det blir vårens fjärde och sista föreställning av den kritikerrosade produktionen från Jakobstad.

Vuxna är också människor, fast större I 'Prick fem' hör vi några lO-Il-åringar berätta om hur de tycker att vuxna är och hur de borde vara. En vuxen, lärare och mamma till tre barn, får också komma till tals . Redaktör är Cita Reuter. Radion, torsdag kl. 17.00

handske för denhär rollen. Charlies roll riskerar aU ham na i skuggan av den färgstarka och burleska Harry, men Guy Björklund lyckas lyfta rollen till en av pjäsens ledande. I de övriga rollerna ser vi Gun nel Kronholm, Jens Högväg, Per-Erik Kronholm, Eric Ny ström och Karl Snellman. För regin svarar Börje Lampe nius, som till vardags är knuten till Svenska Teatern i Helsing fors. Lampenius har en gång tidi gare satt upp samma pjäs i Hel singfors. Han är känd från en lång rad av teater engagemang, men det är nu första gången han regisserar i Österbotten. Resultatet av regiar betet framgår av aU redan pre miären kunde bjuda på ett fly tande samspel. Endast under den inledande akten kunde en viss premiärnervositet skönjas. Tyvärr kan man inte gå närma re in på pjäsens innehåll. Det skulle vara att förstöra nöjet för de som skall se den. Så mycket kan sägas att det inte rör sig om samma typ av förvecklingar som man vant sig att se på scenen i de 180~tals komedier som ofta spe las av amatörgrupper. I stället bjuder pjäsen på en humor och ett innehåll som i mycket påmin ner om bättre amerikanska TV serier. Vad det yttre förutsättningar för den lyckade uppsättningen beträffar, så förtjänar Christer Lindqvists dekor ett omnämnan de. 'Det är aldrig för sent' skall ges åtta gånger under våren. Efter en paus under sommaren återkom mer pjäsen på tiljorna i Brand kårshuset i Jakobstad och totalt räknar man med att ge cirka 20 föreställningar .

K-G OLIN

Att flickorna utgör merparten av dem som sto rar språk vid Åbo Akademi är lätt att konstat men betydligt värre kan det sedan vara att lösningen till varför så är fallet. Oiverse teo . finn~ det givetvis, men att någon av dem skulle ia nehålla hela sanningen är knappast troligt. Det väl senare så att det finns flera samverkande f torer som ligger bakom det faktum att det kvin ga könet dominerar vid de språkliga utbildni anstalterna.

o Fakultetssekreterare Maja Anckar fann diskussionen on könsfördelningen bland språkstuderande yt terst intressant och tvekade inte att ringa upp sina kolleger och fråga vad de hade för åsikt i frågan.

SAKEN ÄR BIFF!

Förverkliga dIna planer med hjälp av Postbanken.

På resursrik storbank kan du alltid lita, I stort och smdtt.

Gör alltsd slag I saken! Diskutera planerna med samta/s- och samarbetspartner.

en pcilltllg

Kommande studier? Vi hjälper till med finansieringen av studierna. Hör dig för i tid

om studielån och läs igenom studiestödsbroschyren.

Med tiden behöver du mångsidigare bankservice. Vi är

beredda att komma dig till mötes i alla bankärenden.

Försäkra dig redan nu om stamkundens alla förmåner

och tjänster.

- Personligen tror jag aU det har mycket aU göra med det fak tum aU kvinnorna är mera kom munikativt inriktade än männen och intresserar sig mera för aU kunna kommunicera med folk på olika språk. Kvinnor och språk är alltså något som i min mening alltid har hört ihop, det har alltid varit och är fortsättningsvis en mycket naturlig kombination. Språkstudier ger goda möjlighe ter aU komma in på typiskt kvinnliga yrkesområden, alltså där yrkesutövaren ofta kommer i kontakt med andra människor ocb då i mycket hög grad med barn och ungdomar, som belt na turligt ligger oss kvinnor nära om bjärtat. - Det är de främmande språ ken som ter sig mest lockande för de sökande medan finska och svenska kanske inte står så högt i kurs. Engelskan ocb franskan är väl allra populärast medan t.ex. inte ryskan lockar så stort antal. Det är kanske så aU många ännu inte bar förstått aU man verkli gen kan påbörja högskolestudier i ryska utan att ha bekantat sig med språket under gymnasieti den. Det tar givetvis lite längre tid di man miste börja från ett s.k. noUäge, men visst går det bra ändi.

Språk lättare för flickor

- Det är väl också allmänt känt och bevisat att flickorrul genom snittligt sett har en större språklig begåvning än pojkarna, ja belt enkelt lättare för att lära sig främmande språk. Det ser man kanske också till en del i ansök ningspappren hit tiD akademin, det är nästan aUtid flickorna som Som vår kund har du rätt till beväringslån. toppar medan pojkarna återfinns Du behöver inte börja återbetala lånet förrän du längre ned. Men det är givetvis har varit hemförlovad i ett halvt år. Hör dig för också en sanning med modifika om lånet på vår närmaste kundexpedition. tion, då man i det sammanhanget miste erinra sig om aU pojkarna .".:.'"....... o

utgör bara 21-29 OJo av det tota la antalet sökande, säger assisten Ditt lönekonto hos oss ger rätt till lån. Med

ten i engelska, Maria Ingberg och lönekontolånet klarar du oförutsedda utgifter.

får medhåll av Maja Anckar. Vi beviljar bosättningslån, lån för egen bostad

- Åtskilliga av flIckorna som (verkligt fördelaktiga villkor för dig som ännu inte

studerar språk nöjer sig med att har fyllt 35!), lån för bostadsbyte och renoverin,gs ta filosofie kandidatexamen och lån. Med oss kan du diskutera lån för alla ändamål, sedan söker de en språkIärar också om du siktar på ett eget företag. Låt oss tjänst vid någon skola eller vid hjälpa dig förverkliga planema! medborgarinstituten. Där finns ju de flesta tjänsterna och då det samtidigt är frågan om yrken som av tradition är ligavlönade så kan det vara en av orsakerna till aU det är så få pojkar som sö ker sig in pi den här banan, me nar Ingberg.

Värnplikten i sikte?

.... .Jobb pa lut?

- Möjligen är det så att kama ofta bara ser SPI"1ik:_"~ na som eU medel komma upp till de hÖli!avl_ _ och statusbetonade jobbeL skjuter Anckar.

Låg status? Är det då så aU det ....,uu'_ _ nerade språkläraryrket status, alltför låg status fi locka ;pojkar i någon högre

- Jämfört med t.ex.

ställning i Förenta tycker jag personligen att

ket här i landet fortfarande

rätt hyfsad status ocb

marna av lärarkåren är

en respekterad Ingberg. Men samtidigt nog aU pojkarna är mera medvetna än vi flickor gör aU de många gånger aU sikta in sig på utlllildJlIiI!" stalter som ger jobb i framtiden och dessuti_ plats på en bögre pinne i hällsstegen. Hasse Nordström som

ståndare vid språktjänst

så synpunkter på det bir

könsfördelningen vad

diema vid Åbo AkadeOli

langar.

- Jag studerade ju 1960-talet och di var del likadant, pojkarna utgj"'_ minoritet av de studerande.. grupp om 20 stycken si sällan flera än två stac samma pojkar, som då fick ty sig till varandra. På den förekom det ocksi socialt tryck, pojkar s enkelt inte studera språk! än så kunde man knappasl sig ocb jag tror nog att _ det sociala trycket exi:!itel1_ dag, fast inte i samma ning förstAs. - Men det som iterkomma till är kvinnorna har större SOI'lIli:llR• gåvning än män. Det att så är fallet, men det intressant aspekt på Fastän pojkarna sällan mera än 10 0J0 av de st här så var det nästan som nådde längst, de positioner som inoleb....... professur och högskolor medan f1ickOl...·. .. gen slutade som vanliga . .-~ rare. ~ Vad berodde det sedu de fitaliga pojkarna kOlI på den språkliga banan! - Jag tror för min att vi kvinnor känner

10,;, , ,_ .

fyra av de österbottningar som i höstas började studera främmande tungomål Förutom att Timo Almen är från Vasa är han också något aven raritet dö han är en av Akademi, de är från vänster Benita No"bäck, Jakobstad, Kerstin Skata, Vörå, de fåtaliga pojkar som har gett sig in på att studera språk. Benita och Timo studerar på lä· Hellnäs, Pedersöre och Timo Almen. rarlinjen medan Mariann och Kerstin återfinns på den s.k. allmänna linjen. .

• n'

""'In

k till ojämn könsfördelning:

tickorna mera kommunikativa n praktiskt inriktade pojkar?

t omkring mig sitter fyra stycken österbottningar,

Engelska är med andra ord det språk som intresserar alla har något gemensamt, de påbörjade nämligen allra mest och det är heller ingen slump att tre av fyra språkstudier i Abo" senaste höst. De fyra är Benita intervjuade är flickor, eftersom pojkarna utgör bara bäck, Jakobstad, Timo Almen, Vasa, Kerstin Ska cirka 15 % av de som påbörjade sina engelska studier Vörå och Mariann Hellnäs från Pedersöre. Samtliga senaste höst, eller mera konkret uttryckt, bara 7 av 45. m Kerstin har engelska som första språk.

- framhåller att det nog ver dier som jag tror många har är om engelskan skulle vara nog att de skall få möjlighet att drar de flesta och som ter pröva sina kunskaper utomlands lockande, och de andra och då man gärna söker sig väste sena att hålla med. rut där det fordras engelska, så - Det är väJ det främmande kan det nog vara en bidragande många uppfattar som orsak till att man går in för det och mest naturliga, språket, säger Mariann. er ju fromligen upp med Kerstin som har tyska som det världsspråk det nu första språk läser också ryska för Timo. hon räknar med att våra relatio - En baktanke med språkstu ner österut innebär utmärkta _ _________________________

._Ide

dl det gälJeratt välja helhjärtad satsning pl och en annan roll som .....1II. .nr sbäl ett fast jobb som -.ltioneUa bemDUlllUlmma Jag tror alltsl inte att vi ambition - även om vi iate är fullt sa\ ambitiösa brlarDa aUa guger, ulan . . . . enkelt sa\ att vi har fIe· -jligheter att ta hänsyn ·.ter Ingberg. - Dec ir nog mycket möjligt ......kandet kommer in i bil eD

".ma

den efter det att kvinnorna har avlagt fd.kandexamen och vanli gare var det säkert pl 6O-talet än vad det är idag, medger Nord ström. Kvinnornas intresse för sprAk är nog störst I början liV studielren, sedan fAr de lätt nog dl de upptäcker att utbildningen är betydligt mera teoretisk än vad de tänkt sig, besvikelsen är säkert en bidragande orsak till att de ger upp karriärkampen, plpekar Ingberg slutligen.

möjligheter för en som har goda insikter i ryska. Det faktwn att pojkarna är i minoritet är inget som detta gäng på fyra finner speciellt överras kande och knappast något som man behöver göra någon stor sak av heller. - Det är nog inget som man behöver göra så invecklat, det lU väl helt enkelt så att vi flickor är betydligt mera intresserade av just språk, pojkarna söker sig of tast till andra institutioner, som t.ex. KTF och handelshögskolan, påpekar Mariann. - Jag studerade fysik ifjol, men bytte till språk i höstas och jag känner det inte som om jag skulle ha valt fel, menar Timo och tillägger, jag känner mig ab solut inte avvikande fastän de flesta av mina studiekamrater är flickor. Den möjligheten fmns att pojkarna kanske är mera ambi tiösa än flickorna och strävar högre upp, men samtidigt vill jag inte påstå att jag skulle sakna

ambition bara för att jag studerar språk. Ett yrke som baserar sig på språkstudier har väl inte speciellt låg status, inskjuter flickorna nästan med en mun och Timo tar upp tråden. - Jag tycker inte heller att t.ex. ett yrke som språklärarens har någon låg status, möjligen finns det sådana som är beredda att tillskriva det låg status, men jag håller inte med, snarare tvär tom. Den sociala statusen är is tället myc1~et hög! - Det har väl en hel del att gö ra med det att pojkarna är mera inriktade på praktiska saker från det att de är små, medan flickor na kanske i högre grad siktar in sig på det kommunikativa och på världen utanför, där det fordras språkkunskaper, säger Benita. Jag tror inte heller att pojkarna skulle vara mera ambitiösa än oss flickor. - Ener kanske är det just vad de är, flickorna har ju alltid haft

möjlighet att nöja sig med rollen som hemmafru, medan mannen i de flesta fall fått arbeta utanför hemmet, säger Mariann. Men ingen av flickorna vill emellertid påstå att de i det här skedet av studierna skulle tänka på platsen som hemmafru som något verkligt alternativ, Giftermål, graviditet o.dyl. är is tället något som verkar avlägset när man lyssnar på deras diskus siOn. - Nog går man väl i första hand in för att skaffa sig en or dentlig utbildning som ger en ar betsplats i framtiden, menar Kerstin . - Lärarlinjen är ett verkligt alternativ för många av oss och fast man är karl så finns det ab solut inget socialt tryck i dagens samhälle som skulle ge anledning till att överge tanken på språkstudier, säger Timo.

Text och bilder: Patrik Sundqvist

män I

ling 2500,-, Sursik KSG 500,-,

Purmo baptistförsamling 2 500, Pedersöre församlings ungdoms krets l 000,-, Esse församlings ungdomskrets 500,-, Evangeliska Unga i Åvist l 000,-, I;.vangeliska Unga i Emaus l 000,-.

delade bidrag

Ungdomsnämnden i Peders öre har utdelat 120.300 mk i olika former av bidrag till ungdomsföreningarna i kom munen. Som verksamhetsbi drag delades totalt 87.800 mk, varav 68.800 mk gick till de statsbidragsberättigade föreningarna. Som renove ringsbidrag beviljades 9.000 mk, medan driftsbidragen uppgick tili 23.500 mk. Verksamhetsbidrag Statsbidragsberättigade: Fors by bollklubb l 000,-, Kållby ung domsförening 7 000,-, Lappfors ungdomsförening 7 000,-, LiIlby ungdomsförening 4 500,-, Ytter esse ungdomsförening 2000,-, Pedersöre ungdomsförening 4 500,-, Purmo ungdomsföre ning 7 000,-, Sandsund områdes förening 5 000,-, Svensk Ung dom i Pedersöre 800,-, Peders öre, Esse och Purmo 4H 4 000,-, Sundby ungdomsförening 7000, Överesse ungdomsförening 7000,-, Purmo hornorkesterfö rening 6000,-, Pedersöre musik kår 6000,- . Icke statsbidragsberättigade: Edsevö cityförening 2000,-, Forsby baptistförsamling 2000, Bennäs baptistförsamling l 000, EU i Esse och Kållby l 000,-, Es-

Renoveringsbidrag: Lappfors . ungdomsförening 3000,-, Lillby ungdomsförening 2 500,-, Sund by ungdomsförening 3 500,-. Driftsbidrag: Kållby ungdoms förening l 500,-, Överesse ung domsförening l 000,-; Lappfors ungdomsförening 3000,-, LiIIby ungdomsförening 3 000,-, Pur mo ungdomsförening 12000,-, Pedersöre ungdomsförening, Yt teresse ungdomsförening l 000,-, Sundby ungdomsförening 2 000,

Elektrisk meny bjuder på Tryck och Rädslor i det europeiska urbana samhället. Bland annat: l liter mjölk, kylskåpsmargarin, en massa impulsköp, korvpålägg och andra ångestfyllda saker. Medverkande bli åtminstone Björn Ceder berg och Harri O.Niskanen. Menyn redigeras av Calle Lindholm. Radion, torsdag kl. 22.20, rep ris 13 . 4. kl. 15.05

HÖGVALLA SEMINARIUM l Ekonomlföreståndarutblldnlng börjar den 3. 5. 1984. Ut· '\ blldningen ar 2-årlg och Inträdeskrav är mellanskolexa· men eller grundskolexamen med gymnaslebehörighet, husmodersskola eller 2 år vid näringsekonomiska avdel· ningen I allmän yrkesskola, minst 18 mån. förpraktik och fyllda 18 år. . Ansökan riktas direkt till skolan, senast den 10 april. Högvalla po. pulära 1·årlga husmoderskurs börjar I augusti 1984. AnsOknlngar sker genom den gemensamma elevantagningen. Närmare informa· tlon erhålles per telefon 915-45005 eller Högvalla, 07110 HIndhår. Margareta Illman, rektor

HOTELL- OCH RESTAURANGSKOLAN

I VASA (1810)

LINJER SOM INGÅR I DEN GEMENSAMMA ELEV ANTAG NINGEN 176 STUDIELINJEN FÖR RESTAURANGSERVITÖR, l-årig Inträdeskrav: - genomgången grundskola - 18 års ålder 173 STUDIELINJEN FÖR RESTAURANGKOCK, 3-årig Inträdeskrav: - genomgången grundskola - 17 års ålder Fördelning av studierna: l. året i skolan

2. året praktiskt arbete

3. året i skolan

UTANFÖR DEN GEMENSAMMA ELEVANTAGNINGEN:

STUDIELINJEN FÖR RESTAURANGKOCK, l-årig: Inträdeskrav: - genomgången yrkesskola - 2-årig näringsekonomisk linje - 18 års ålder

D Alf Neutrum: -

Visst finns det företagaranda hos de österbottniska ungdomarna.

Hur är det ställt med entreprenörsandan, det viD säga lusten att starta nya tag, bland de österbottniska ungdomarna. Bland annat den frågan ställdes der den pressdebatt som följde på den resolution som SÖU:s midvinterting tog för någon månad sedan. Ja, bur är det ställt med företagarandan bland de österbottniska Unl~O()"" na? Frågan går till Alf Neuman, verksambetsledare vid Österbottens l'oret. . . förening. - Det finns många ungdomar fram via klinikerna har blivit för som är intresserade av att starta verkligade. Men det är också skäl eget och det är ju bara positivt - att minnas att även om en ide inte om man tänker på att de skapar går att förverkliga idag, så kan sina egna arbetsplatser och kans det vara en produkt för framti ke anställer andra . Denhär före den. tagarandan måste samhället upp - Det anordnas även speciella muntra i dessa arbetslöshetstider. skolningsdagar och längre skol - Hur går man då till väga om ningsperioder fOr nya företagare. man har en ide till en produkt el Ofta är de som deltar i de längre ler någon annan form av företag kurserna inte helt nya företagare utan andragenerationens företa samhet? - Det finns många organisa gare som känner på sig att de be tioner som gärna hjälper nya höver skaffa sig en teoretisk ut företagare på traven. Det går till bildning. exempel bra att kontakta oss på - Den första instansen en ny företagarföreningen . Vi ger gär företagare vänder sig till är ban na utlåtande om det är vettigt att ken. Skall man nöja sig även om arbeta vidare på ideen. Det man får ett nej därifrån? anordnas också så kallade klini - Det finns många som börjar ker dit unga företagare kan kom hos banken och det är bara na ma med sina ideer och få dem ut turligt om man behöver kapital värderade av specialister. för att komma igång. Men ban - Hur fungerar företagarkli ken ser frågan enbart ur ekono nikerna? misk och från sin egen synvinkel, - Det går till så att den huga så det kan vara skäl att pröva de företagaren presenterar sin ide också andra kanaler. och blir anvisade 1-3 personer - För en tid sedan anordnade han kan tala med som har känne er förening en resa till Småland dom om den aktuella branschen. och närmare bestämt till företag Jag skulle tro att åtminstone tio samhetens Gnosjö. Finns denhär procent av de ideer som kommit Gnosjö-andan också i Österbot

Instrument från oss

Ansökningstid 01. 04.-15. 05. 1984 För ytterligare information är skolans personal anträffbar under adress: HOTELL- OCH RESTAURANG SKOLAN I VASA Krutkällarvägen 2 65140 VASA 14 tel. 961-1195551elevärenden Leila Kuula Jan KosJdnen Rektor

.VHRK

O]] HRSV

_. ...

PIANON

ORGLAR

Hellas Kawai Schimmel Bösendorfer m.fl.

Äkta Hammond Kawai Hohner m.fl.

Granroth Musli k Jakobstad, Bonäsg. 15, tel. 967/12178

ten? - Svaret är både ja och Visst finns det en stark skapa nya företag här i Ostcs1l. ten, men folks mentalitet annan i Småland. - Ingredienserna i dan är bland annat en penhet företagare emellan. tag i samma bransch och kan till och med dela större order. Företagen ar ofta väldigt specialiserade man låter grannen göra d kan göra bättre. - Investmentbolagen det någonting för O""'rlnnt...~ - I Småland är man mån om att företagen ink köpas upp av storföret3B andra orter. Därför har dat speciella som kan köpa upp l .... r"r" aftI driva dem, när det blir med ägarbyte. - Finns det någonting satsa på här i Österbotten börjar gå ännu sämre för näringarna? - Kanske vi borde sO ideer på andra ställen. åker utomlands på t .... r"r" CJU'I_ eller mässor, får man lätt ser till sådant det skulle gå verka här hos oss. LicensliJil" ning är ett område att utveckla i )et"rh,,,,"'" - Skall vi satsa på en

no logisk produktion?

Unga företagare kunna anamma ny teknik än äldre. Men även om det tigt med ny teknologi, si det sig till exempel i G produktionen kunde g billig med gammal bepr nik. En förutSättning ar andan inom företaget ar ta.

'Inför ämnet 'SUnt bondförnuft' å skolschemat" som aldrig gjort misstag, han har heller ~ uträttatmycket~ Genom sina egna miss lär man sig, så länge man inser att det in är så farligt att göra misstag. _ ..sliger Raymond Wesander, - (företagare från Närpes när rår en pratstund med honom. csander har pysslat med en hel privatföretagsamhet, är för ande sekreterare i köp ---" ~öreningen i Närpes och i Syd-Österbottens junior lskarnmare. . ror tror du att det finns så ..... privatföretagare i Öster

•

en del beror det givetvis på vi.inte haft de stora industrier Det handlar om att skaffa sig Bbete. Alternativen har ofta va - an antingen åka utomlands S~e eller Amerika - eller sät igång på egen hand. Dessutom finns viljan att skaf sig något eget. Många öster boltningar är ganska inbundna trivs bäst med att hålla på på czm hand. Så måste vi väl också medge att fmns en viss avundsjuka, går omkring och kikar litet på grannen som det gått bra och vill inte vara sämre själv. och för sig vill jag inte säga aU fmns något fel i det, utom att ttten kan bli att många rusar samma bransch. Se på päls och grönsaksodlingen

Men i koncentrationen måste väl också finnas en viss fördel? - Jovisst, det finns en klar för del i att man kan gå över till gran nen och diskutera. Det borde man i och för sig göra oftare. Många yngre företagare håller på för sig själva, men jag vill fram hålla att det är en stor fördel att man kommer sig in i olika branschföreningar, får goda råd och tips av äldre medlemmar osv . Vad krävs aven som tänker satsa på privatföretag? - För det första måste man vara ganska så envis. Ä ven om man gör konkurs ett par gånger får man inte ge upp, utan plocka fram lärdomen ur spillrorna och börja på nytt. Sedan gäller det att vara öppen för nya ideer och impulser. Sam tidigt måste man se till att man får de här ideerna, exempelvis ge nom att Mlta i olika mässor, ut ställningar osv. Litet av "gambIer" ska man

Raymond Wesander - ung företagare i Närpes. förnuft" infördes på · schemat. Visst behöver vi en vid syn på livet, men i praktiska livet stöter vi på konkreta problem som ska lösas, och det gäller att ha färdighet att klara av dem också. Med den arbetslöshet vi har idag och så som utvecklingen går måste utbildningen mera gå in för att ge folk beredskap att börja med någonting eget. Uppmuntra folk att försöka. Landsbygdens överlevnad finns i småföretagsamheten, det kommer vi inte ifrån. Är Österbotten rätta stället att starta ett företag idag? . b - Har man en bra grej - en ra produkt så klarar man sig lika

man så klart patentera den, men i allmänhet är det väl närmast frågan om att undersöka mark naden, tillverkningsmöjligheter na osv. beroende på vad man har på gång. Följande steg är underhandlin gar med banken. Bra är givetvis om man startar försiktigt så man själv hinner växa med det man håller på med. I allmänhet finns en viss rädsla att söka hjälp. Men man ska komma ihåg att det inte finns

r~;;l

KOLLA (~~I ALLTID ~1 FÖRST!

UMDSI

;

TÄRKARE, GITARRER· ~ MIXERS, ALLT INOM P.A. STNING + UTHYRNING + TRANSPORT, M.M.

e.. n...

-r.~ j ljNlif'JI'8

SEL

SIDE

ESPLANADEN 15 . 116899 el. 120015

: vard.9-18Iö 9·13

bra här som någon annanstans med dagens kommunikationer. En liten krux är att mycket av ex perthjälpen finns att fås i Hel singfors. Bra vore om de som gått i högskolor återvände till ÖSterbotten och delade med sig. Många av de olika kurser som ordnas inom olika branscher sker också i Helsingfors och ofta på finska. För en som är ensam kan det vara svårt att komma loss ib land, men på .lång sikt lönar det sig ändå att vara med på olika kurser. Som sagt, det gäller att få nya ideer och ligga litet före hela ti den. .

John Ahläng

väl också vara, våga chansa. En klar fördel har man givetvis ifall man råkar vara utrustad med intuition, förmågan att se frarn åt, ligga litet före hela tiden, veta vilken produkt man ska satsa på. Finns det utrymme för bur myc ket företagsambet som belst? - Aja, det finns massvis med og jort arbete. Man kan inte skapa något behov hös människor. Folk behöver en massa prylar ba ra någon hittar på dem. Det finns . ingen gräns för vad folk behöver. Men det bär är väl också en fråga om reklammanipulation? - Man kan inte manipulera med folk. Människan idag är så upp lyst att hon inte köper något som hon inte behöver. Dessutom sät ter resurserna stopp . Medelin komsttagarens ekonomi sätter en gräns. Hur ska en ung presumtiv företa gare gA tillväga ifall han tror sig ha kommit på tidernas ide? - Först gäller det naturligtvis att undersöka möjligheterna. Har man kläckt en helt ny ide ska

någon chans att man ska hinna hänga med alla lagar oCh paragra- E fer som spottas fram idag. Det . __ --=5-_! finns bokföringsbyråer, advokater osv. som är specialiserade på sådana här saker. En fördel är givetvis att ha er- _5_ farenheter från tidigare inom branschen. Vanligt är att en som E jobbat en tid hoppar av och startar eget. ii Vilka utbildningsmöiligheter =1_

och kommunalhögskolan

_i_i

Vid Svenska social- och kommunalhögskolan kan aVläfgögasffsoCtil?nof~exaltm~n från ~tludieriktningar. na . r o en Ig urva nmg, socla t arbete eller journalistik. Högskolan ansluts 1.8. 1984 till Helsingfors universitet, varefter det är möjligt att efter avlagd socionomexamen fortsätta med studier för en pol.kand.examen.

Ansökan om Inträde till de olika studieriktningarna bör vara hOgskolan tillhanda senast onsdagen den 6 JunI 1984. För ansökan bör särskild blankett, vilken erhålls från högskolans kansli, användas. Prov I svenska för sökande från finska skolor ord. nas torsdagen den 3 marj 1984 kl. 9.15. Provet fortsätter fredagen den 4 maj 1984. Anmälan om deltagande i provet i svenska bör inlämnas senast den 27 april 1984. Anmälan görs på särskild blankett. Godkänt prov i svenska berättigar till deltagande i inträdesförhöret.

finns för en blivande privatföre~ _ tagare idag? - Tidigare räckte det med att ii man "var bra i händerna", 1_ exempelvis visste hur man tillverkar en soffgrupp. Idag finns =1 Inträdesförhör för samtliga sökande ordnas den 11 alla möjligheter att skaffa sig utjuni 1984 kl. 10.00. För sökande till studieriktning· bildning inom den bransch man 1= en för journalistik fortsätter inträdesförhöret den siktar på. Handelsläroverken i 12 juni 1984 kl. 9.00. Till de olika inträdesproven ut. sänds ingen särskild kallelse utan samtliga sökanVasa och Jal-obstad, Tekniska, . =1:_ Pälsdjursskolan vid Korsholms de prövas. skolor, Trädgårdsskolan, kurser Prospekt med närmare uppgifter om studierna vid vid Martens osv. osv. Däremot har högskoleutbild- E högskolan, litteraturen för inträdesförhöret m.m. ningen en felaktig inriktning i det !=: erhålls från högskolans kansli, adress: Topeliusgahär sammanhanget. Man bildar tan 16,00250 HELSINGFORS 25, tel. 90-407272. inte folk för privatföretag, utan för storindustriernas behov . \..= Gunvor BrerektttosrChneider I samband med mellanstadiere formen skulle man också önska

sig att ett ämne som "sunt bond10111111118111111111111111111111111111110.11111111111111111111111111111

I= .1=

.1 ä

I ii

•

_==1

1 5_ _

_II

..JI=

MC:n visas KOM TILL SÖLE, i Kaustby

PÅ GAMMALDANS Inkommande he'lg finns det möjlighet att titta på vårens nya mc-modeller i Kaustby. där det bli stor mc-utställning på Idrottsgården. Arral1görer är Terjärv Motorcykelklubb och Kalles Motor.

o Den här Hondan CX 500 Turbo kunde man beundra under senaste års MC-utställning i Terjärv. I helgen blir det ny utställning; Kaustby. ~

• » • • • • • • • • • • • • •

Terjärv Motorcykelklubb eller TeMCK grundades en kväll -78 när några pojkar satt och funde rade på livets allvar . Nåja, så en kelt var det kanske inte. Från början var man sex styc ken och idag är det ett 4O-tal medlemmar. Av dem är det ett W-tal aktiva. Eget klubbhus har man anskaffat och där träffas man och skruvar under vintern . 15-20 motorcyklar finns inrym da i "Klobbi", som det kallas i dagligt tal. TeMCK är en under förening till Terjärv Ungdoms förening. Det är tredje året nu som TeMCK är med om att arrangera mc-utställning. Tidigare har man ställt ut i ungdomsföreningens lo kal, men utrymmena där har inte varit riktigt lämpliga. På Idrotts gården i Kaustby finns det där emot ändamålsenliga utrymmen . Varför då arrangera en sånhär utställning? Ja, del ligger ju i klubbens intresse det här med

. .......................

Lörd. 7. 4. kl. 20-01

KVEVLAXGILLET motorcyklar. Man vill visa de nya modellerna som finns på mark naden och samla mc-intressera de. Pengar är ju också en orsak. Det behövs medel för att hålla igång verksamheten. I och med planeringen av årets utställning konstaterades att telefon var något som skulle anskaffas sna rast. Medlemmarna deltar under sommaren, aktivt i olika mc träffar i det egna landet och i Sverige. Träffen i Gällivare anses vara säsongens höjdpunkt. Kalles Motor behöver väl ingen närmare presentation, det är ett namn som de flesta känner till. Kalle är själv medlem i TeMCK och samarbetet är gott . Kalle meddelar att vissa modeller finns till specialpris under utställnings dagarna. Det är inte bara de nya model lerna som finns med på utställ ningen, utan också en hel del

andra fina mc :n finns

de. De vanligaste IIIl11AC~ Honda, Kawasaki,

Yamaha finns re):,re!;eDUSlII

Förutom också· -utrustning (BikeCenter, Jofama. Rukka •. .). Videon rulle båda dagarna bulla finns när det Ett lotteri med fina också till .

• • ..• för de som är pi fettkarnevalen I HellIII..... tet av maj kan beri" Nylandiarock ska Il Mässhallen fred. . - alltsA dl!gen före ........ valen. Deltaxande . . . kanta Viktor H.....

CASID ~~lF'

OMODELLER ETT l\OlAL CAS\

((~

MED PR\SER

650,-

ocH

4995,

MELLEAN~~~li~~~

foo-o--VÄLKOMMEN IN OCH PROVSPELA---""'1

.111110 III. STORALANGGATAN 41 65100 VASA 10 961-110159

Ska Du på Interrail i sommar? Du får fakta, synpunkter och erfaren heter vid vår

VeryNice

Interrail--kväU

Spara "transportkostnaderna". Vi har de rätta modellerna till de rätta priserna.

torsdagen den 5 april 1984 kl. 19.00 i Vasa Sparbanks huvudkontor, Handelsesplanaden 14/personalingången. Medverkande: Viveka Wiik, Raila Börg - Turistföreningen, PaavO' Wallenius och Esko Vieri Statens järnvägar, Maja-Lisa Hirvelä och K-E Långbacka - Vasa Sparbank.

TBI~

IlfM)'rS

spelar svängig musik.

Välkommen

•

ÖVER ÄLVEN EFTER VATTEN?

Öppet: måndag-torsdag 10-17 fredag 10-18 lördag 9-13

SPARBANKEN

HOT SHOP Oravais tel. 961/53488

SUPIE RBIKE -84

Korsholm - Kvevlax - Malax - Oravais Petalax - Pörtom - Vasa - Vörå

MC·UTSTÄLLNING ~

GAMMALDANS I HELLNAS

lörd. 7. 4. kl. 20-01 OMTYCKTA

SlläUgolR •

pA KAUSTBY IDROTTSGARD Lörd. 7.4. kl. 13-20, sönd 8. 4. kl. 10-18 Arr. TeMCK och Kalles Motor

II II

• • • ~ (.)~i -1...

Gäug6t SKÖTER MUSIKEN

.. Hellnäsnejdens ut

•

INVIGNINGSFEST I VIKBY

lörd. 7. 4. kl. 20.00 • • • •

GAMMALDANS i SOLHELM, Ö-Malax

OLE NORRBACK FESTTALAR STUNDARS FOLKDANSARE SOlF MUSIKSKOLA VlI/komna! KÖRSANG

DANS MED NISSES

LÖRDAGEN 7.4. KL. 20-01

Arr. Vlkby Uf

med

JUKKAS

GAMMALDANS I KALLBY

W(@VEh=®4BUF~~-~~~ !J

,J!

{

- - sistnämnda lirn:sten ol1kesterpa - för en tid sedan . . . . . . Mariehamnsban afton .•.

•"":II1I'I_

SKIDNATTIVAL I BÖLE, NÄRPES lörd. 7. 4. kl. 12.00 24 H·SKIDSTAFETT

LÖRD. 7. 4. kl. 20-01 Till TONERNA AV

HUSBANDETH

"'DANSDAX

...

•..•....••••..•.•••........•.....•....

D Hugo Aittamiiki säger själv att han är så gammal att han bygger . för framtiden, för ejterkomlnan de.

D Ett blivande dansgolv •••

Talkoandan bra men pengarna behövs också D imman ligger tät i Sydösterbotten denna

våta marsförmiddag. Bakom Uttermossa uf:s nya lokal spretar några svartbrända asp stammar grafiskt mot tjockan. De brändes svarta morsdagsnatten i fJol våras, naiten då Uttermossalokalen för svann. Den morgonen var sikten förmodli gen lika dålig - om än mera på gru~d av rök än på grund av dimma. En hackspett trummar hurtigt på en av gre narna innan han söker sig mot skogen till, förmodligen skrämd av Hugo Aittamäkis skoUaxi som söker sig upp längs den upp blötta vägen. H ugo

är något av nestor i för eningen, har suttit med i styrelsen under många år och är mi dess utom ordförande för byggnads kommitten. - Någon slutgiltig förklaring till hur branden uppstod har vi aldrig fått, säger ban. Det var den 8 maj som det brann, ocb redan en . vecka senare, den femtonde hade. vi kallat upp styrelsen för att diskutera framtiden. - Här såg för bedrövligt ut förstås, men styrelsen var helt enig om att vi skulle skaffa undan resterna och börja med en "Y lokal. Följande helg samlades man och

körde bort resterna med trakto rer. Ganska få ställde upp denna gång, men senare kom fler med när man körde sand till grunden. Hugo bläddrar isitt häfte där alla händelser i samband med upp byggandet av lokalen finns an tecknade. En värdefull · doku mentation så småningom. - l mitten av juli började vi tillverka gjutformarna,.läser han . Följande helg började vi med gjutningen och den 25:e restes de första spantren. Den 30:e hade vi stortalko och lade upp alla tak stolarna. Visst gick det fort, men vi var många med, och när man är många så ... Lokalen har återuppbyggts så

gott som helt med taJkokrafter, trots att själva byn räknar endast omkring 80 invånare, med gans ka hög medelålder. Men folk ställde upp från grannbyarna, folk som besökt lokalen i sam band med de populära gammal danserna och iilte kunde säga nej när hjälp behövdes. - Då vi satte igång hade vi som mål att få tak; väggar, föns ter och dörrar runtom före vin tern, och det hann vi med. Ett rum har vi hållit uppvärmt hela vintern, men några större aktivi teter har vi inte haft här eftersom det är nästan fullt med de bräder som småningom ska bli golv i festsalen. Prima vara, sågade av björkstockar som vi samlade ihop i byn. Vi kliver omkring bland bråten i det som småningom ska bli ser veringsutrymmet, en positiv bråte. Bråte som vittnar om att här sker ett uppbyggande arbete. Uppstaplade balar med isole ringsmaterial, skivor för väggar, spiklådor , brädstumpar. l den blivande festsalen ligger vasorna än så länge nakna i väntan på dansgolvet. Ett golv för kanske främst gammaldans. För det var via gammaldanserna som Utter mossa uf vaknade till liv i början på sjuttiotalet och ända tills sista dag var gammaldanserna populä ra i Uttermossa . - Vi började med en mid sommardans uppe i Sand viken, berättar Hugo. Efter som det turades så bra den gången tänkte vi att vi skulle pröva i lokalen också. Och

många kom ocb så' fortsatte utom bar vi fAit bidrag frtII det ocb nu väntar aHa på att vi olika håll, åttonde ~ ska få lokalen färdig så vi kan ordnade en programaftoB börja Igen. Bra med folk bar lokalen osv. vi baft bela tiden, fastän man Föreningen har sökt renoveriap. tycker att vi ligger litet av bidrag från staten och i sides. Kanske det beror på att förslag till fördelning av bidrqm lokalen ligger så bra tiU bär i föreslås att Uttermossa uf skogsbrynet. Många lokaler jas 50.000 mk. Föreningen stAr Isolerade. mitt på öppna dessutom till de föreningar släton, men "sJennar Je som föreslås få bidrag under tre an sku va i en lustgård". Inga varandra följande år. bråk bar vi baft beDer, aHa är - Helst skulle vi få allt f~ tvåspråkiga ocb det bar den här sommaren, men allt fungerat. Man kan säga att vi ror på pengarna. Fastän maD haft publik fn\n Sideby till betar på talko, så kostar allt Kristinestad och bäst som e va terial. Vi får mycket till stack sig närpesborna hit pris, men vi få ändå inte gratiL också. H ugo ser sig omkring i de halv Ä ven om det är problem med färdiga utrymmena och menar nansieringen har man ändå att eftersom man kommit så här tiden varit övertygade om att långt så ska v'äl resten bli klart ny lokal måste byggas. också småningom. Just nu häng - Det går inte utan en er emellertid mycket på pengar lingsplats i en by, oberoende na. . Lokalen var försäkrad till storleken. Därför satte vi . 190.000 mk, vilket inte räcker Något annat ställe finns ' långt. skolbyggnaden såldes då sk drogs in. - Då vi satte igång gjorde vi Som Hugo säger ska väl aldrig någon kostnadsberäk ning eftersom vi tänkte att det . av lokalen bli färdig när maD kommit så här långt. Exakt fönnodligen skulle skrämma det blir återstår att se. En sak hela byn. Nu harvi sökt peng man i alla fall klar över i U ar frin alla möjliga håll och mossa uf: i sommar ska man för att kunna göra det måste gammaldansa, om inte i lo vi göra ett kostnadsförslag. så på den "lava" som man de av Lappfjärds spelmans Det går på 860.000. fjol och som nu finns ned~ - Staden har beviljat oss rad i en ria i väntan på m'lIse... 50.000 l år men fortfarande maren. väntar vi på att de ska öppna kistlocket. Vi fick stockar John ......- I K från staden i fjol, och dess

skulle det vara med en teaterfestival i Österbot ! Det frågar sig AnCi Holm efter att hon senaste tillsammans med dansgruppen Damim delta . i amatörteaterfestivalen i Umeå. ·valen i Umeå var den fjärde i ordningen och i år största delen av deltagarna från Västerbotten. örsta året samlade man amatörgrupper från hela det och de två därpå följande åren från Väster ben och Norrbotten. Här följer AnCi Holms rap rt från festival resan i västerled. arrangörer för festivalen Grotteatern, en omfattande -~to'!on eatergrupp i Umeå, kul i::::iI:DalIDD,den, "Humlan", Kurs ~nambeten, Landstinget, Barn ungdomsteatern samt Umeå l kår. Producent för festi var Katarina Björkman, hade en hel del att stå i och au allting klaffade. Något varför festivalen ordnas bon inte precisera, men ut det såhär: -

För de flesta som deltar i . en är teater något mycket . . Det är nästan ofattbart så många människor lägger så mycket tid och kraft på re . ·oner, för att sedan relativt z;ånger framföra sitt verk. Och bara för att det är roligt? det är nog inte hela sannin Inom amatörteatern har en enorm frihet att göra vad vill. Här finns möjlighet att da hela sitt jag - att vara från ide till färdig produkt, ara viktig som en enskild in . samtidigt som samarbetet gruppen är ett klart måste att få en färdig föreställning . är det fåförunnat att känna

den tillfredsställelsen till vardags. Och dessutom - är det ju så van sinnigt roligt att hålla på med tea ter! Att själv vara kultur och inte bara konsumera dyr, . ofta ut ländsk, kultur. Under sex dagar gav 22 grup per sammanlagt 30 amatörteater föreställningar runtom i Umeå. Av dessa var inte riktigt alla från Västerbotten. Britsh Centre Pla yers kom från Göteborg och sam arbetet över Kvarken upprätt hölls av Damim från Vasa.

Två föreställningar Tappert kånkade vi förstärkare, synten, elpianot, klädkassar., kas setter, bandspelare av och an, upp och ner, in och ut. Hela två föreställningar gavs i en gymna stiksal vid Östra Gymnasiet. Första föreställningen på onsdag kväll hade ett fåtal besökare, så vi tappra ställde till med lite ext ranummer på Universum under lunchen för att locka eventuella intresserade till Östra. Publikun derlaget ökade i alla fall med 100 f1Jo till följande föreställning. Trots den milda publiktillström-

Dttmim i jarten .•.

LilI-Enkkus

räsiga band

fem-tre U-åringar och som har fyllt 13. Musik är de liv. Vi träffar dem i en pin TV-film om fredag och Jör då deras 'Keikka-vecka' i av februari tonar fram i skolor och hem. Efter l Y2 års träning och spel har bandet fått en stadgad under Lasse (Encku) En ledning. Pop, rock, jazz, • vals, allsång, örhängen m.m. är gossarnas reper~ redan nu och erfarenhet av slag av publik har de också :u:nn.it skaffa sig. I fllmen om deras musik möter

vi dem i Pedersheim i Bennäs bland åldringar, i flagalund. hemmet under en pensionärsdag,i Nykarleby, i Sursik skola spelan de för högstadieelever och som dansband en fredagskväll på sportstugan iLarsmo. Den hårt tränande unga grup pen har Hans Näsman vid utbild ningsprogrammen förevigat till sammans med filmgrupp Timo Torpo och radioljudmannen Pauli Airenne från regionalcent ret i Vasa. En ännu färskare grupp, Steen Röös, står för den del av musiken tillsammans med Lill-Enckus · gäng under danskvällen i filmen. - Dethär är två färska skott på det blomstrandemusikträdet i Jakobstad-Pedersörenejden. - Grupperna har framtiden

D Katarina Björkman, producent jör Amatörteaterjestivalen i U11U!å. ningen är alla darnimare nöjda med resan, och alla skulle gärna ha stannat längre och sett de and~ ra gruppernas föreställningar. Det är ju alltid nyttigt att se and· ra på scenen. Efter föreställningen diskute rade vi med Katarina Björkman och några andra teateramatörer från Umeåtrakten. Deras sponta na reaktion till vårt program var att vi och överlag finländska tea teramatörer går mera på djupet av känslorna, spelar mera med känslor och vågar spela om såda na saker. Drömmar, sorg, gläd je ... Vi hörde och vi häpnade! Men nu vet vi ju vad vi har att le va upp till . Vidare diskuterades amatörteaterutbildning. Att det är bra att amatörer också känner till hur man ska bete sig på sce nen. Framför allt borde de flesta få en större kroppsmedvetenhet, att man inte behöver ord till att . uttrycka sig, utan att kroppen kan säga lika mycket. Varje steg man tar på scen, varje rörelse man gör ska betyda någonting visst. Man måste veta vart man går, och varför. En sak som svenskarna natur ligtvis har det bättre ställt med är massmedierna. Det är mycket lät tare för dem att gå ut i radio eller tv och göra förhandspuffar för sina produktioner. T.ex . vår föreställning annonserades ut via radion en gång, dessutom gjordes

Öling basar för Maxmo uf Vid andra omgången av Maxrno uf:s årsmöte, som hölls den 29. 3. valdes Peter Öling till ny ordför ande. De övriga medlemmarna i styrelsen är Sören Kock, vice ordf. Christina Kalander, sekre~ terare, Johan Fremling, kassör, Kent Kalander, dansarrangör , Britt-Inger Heir och Rodney Öst man . Till suppleanter valdes Per för sig, det är jag alldeles säker på, säger Näsman.

Finlands TVI, fredag 6. 4. kl. 11.35, repris lördag 7. 4. kl. 16.40 och fredag 13. 4 kl. 9.10.

ett reportage från föreställnin gen. Och Katarina berättade att tv gjort reportage angående festi valen. - Teaterfestivaliden kommer vi att fortsätta med, sade hon, och hoppades att de så småning om kan erbjuda den scen som ska byggas i Umeå för gästspelande grupper. Nu har vi ingen scen att erbjuda.

Något för Österbotten Hur skulle det vara med teater festivaI i Österbotten? Här finns ju många olika teatergrupper. El ler i samarbete med Västerbot ten? När man såg på programmet märkte man att de pjäser som spelades ofta var moderna saker eller hembygdsspel. Vår speciali tet är ju revy, vilket 'knappast alls görs i Västerbotten, och folklust spel. Jag tror att båda parter, åt minstone vi, skulle må bra av ett större teaterutbyte över Kvarken. I så fall borde man från öster bottniskt håll satsa pengar i pro jektet. Annars blir det som det för det mesta brukar vara, att det är västerbottningarna som får be tala både för sig och oss. Det är alltid lika roligt att se hur frikos tiga de är våra vänliga vänner på andra sidan Kvarken.

Det blir ingen TV -beva,kning av SÖV-rocken i Molpe heller det ta år. Trots tidigare utfästelser har TV:ns barn- och ungdoms avdelning nu definitivt medde lat att de inte har möjligheter att övervaka Molpe-evene manget. FSV:s musikutskott har till sänt TV -ledningen en skrivelse där man i skarpa ordalag för dömer avdelningens negligeran de av den österbottniska ung domskulturen. - Det verkar som om redak törerna på barn- och ungdoms avdelningen skulle föredra se mester, skrivbordsarbete och studion i Pasila ,f ramom att be söka SÖV-rocken och föreviga den för TV, menar en förgrym mad Eki Häggman. I ett tidigt skede utlovade sig TV:n att vara på plats vid årets upplaga av SÖV-rocken. På grund av festfördelningen ville arrangörerna sedan flytta eve nemangen en vecka. Då det vi sade sig att det inte passade TV· personalen, erbjöd man sig att återgå till det ursprungliga da tum, men då passade inte heller det. - Både inom FSV:s och SÖV:s musikutskott börjar man nu bli ordentligt led på "Fredriksbergssyndromet" . Vi har sänt en skrivelse till Rund radions ledning och försöker få en ändring till ..stånd, berättar Häggman. (Se OP:s insändarsi da!) - Senaste sommar var exem pelvis redaktörerna i Vasa villi ga att satsa på SÖV-rock, men vad hjälper det då herrarna och fruarna i Fredriksberg använ der sig av sin vetorätt. Men kanske När-TV ocb de fria filmgrupperna kan lösa proble met åt Rundradion, fortsätter Häggman. Enligt Häggman är det inte enbart SÖV som drabbats av TV:ns njugga inställning till den levande österbottniska kul turen. Också Country Road 13 i Emet bar i flera år försökt få TV -bevakning utan gensvar. Däremot har man nogsamt fil mat motsvarande tillställningar i Krais. - Skall österbottningarna vara tvungna att ockupera de ledande posterna i Rundradio bolaget innan det blir en objek tiv behandling av kulturevene mang och innan redaktörerna blir av med sitt Fredriksbergs syndrom, avslutar Häggman.

AnCi Holm Håkan Libäck och Leif Skata. Året som gått har innhållit ett digert utbud av verksamhet. Un der sommaren sattes nytt publik rekord på gammaldansen i juli. Vidare kan nämnas att förening ens namn officiellt har ändrats från Hembygdens Vänner i Max mo r.f. till Maxmo Ungdoms förening r. f. Den nya verksamhetsplanen som godkändes omfattar bl.a. fotokurs, barnverksamhet, uni hockey, fotboll, danskurs, luft gevärsskytte, filmkvällar, gam maldanser och en ungdomsdans. Styrelsen fick även i uppgift att utröna om intresse finns att inle da amatörteaterverksarnhet.

Ingen revy

i Nedervetil

Det blir ingen revypremiär i Ne dervetil i vår. Trots att man un der hela vinterbalvåret arbetat flitigt på en revyuppsättning, tvingas man skjuta på ,premiä ren. Istället hoppas man att kunna sätta upp revyn till hös ten. Den främsta orsaken till att man inte lyckats få revyn färdig är att mAnga av de aktiva skri varna studerar på annan ort. Den första revyn i Nedervetil gavs senaste ir, men tidigare I har man inom föreningen alltid arbetat fram ett digert julfest program.

N ågot f ör folk med gröna

Svenska Österbottens Ungdomsförbund (SÖU) rf kallar medlemsföreningarna till förbundets

VA -RMÖTE som hålles i Svenska föreningen Brahe gårdens lokal i Kristinestad lördagen den 14 april 1984 kl 12.00. 6. Verksamhetsberättelse för senaste verksamhetsperiod. 7. Bokslut för senaste verksamhets·

period.

8. Revisionsberättelse 9. Fastställande av bokslut 10. Ansvarsfrihet för styrelsen och övriga redovisningsskyldiga. 11. Annonseringen i Nöjesplatsen. Föreningarna har rätt att utse en repre sentant per påbörjat 25-ta'l medlemmar, dock· högst 10 delegater per förening. Varje ring har rätt till en delegat. FULLMAKT BÖR FÖRETES!

Styrelsen

Finlandssvensk högskolepolitik universitet eller byskolor? Henrik Lövdahl, Sinikka Lehtimäki och Inger No"gård, elever vid trädgårdsskolan toppar tomatplantor, en av många sysslor som hör till utbildningen.

Kanske just du undrar hur det är att gå i en

trädgårdsskola?

Vad man gör där?

Hur det är?

Var en sådan utbildning finns osv ...

Det undrade jag också och tän kte att jag måster ta reda på sa ken. Och nu går jag här på Korsholms Trädgårdsskola, i Gamla Vasa och trivs rätt bra. Det brukar heta att "ingenting är till alla delar lyckligt" ; ej hel~ ler här, men bra har jag trivts. Dethär med yrkesval är ju svårt, det finns ett stort utbud på skolor och litet utbud vad jobben beträffar. Svårt att väl ja alltså i dagens läge. Men tyc ker du om att jobba med hän derna och att vara "jordnära" är det här ett lämpligt område. Och som inom alla andra spe cialbrancher fordrar ett intresse

om du ska få ett utbyte av un dervisningen. Så har du intresse för det växande och gröna i all mänhet så är trädgårdsbran chen något att fundera på. Än jobb då, funderar säkert mången. Blir du trädgårdsmäs tare kan du jobba i stadens eHer kommunens tjänst, på affär o.dyl. Många här i Österbotten blir egna företagare eller får jobb inom ett privat företag. Här i Österbotten finns som be kant många småföretag. Givet vis kan man också fortsätta stu dera; till hortonom, trädgårds tekniker mm. Vad vi gör här?

HÖR & HÄPNA på stans trevligaste musikaffär!

ps. 30

% på våra nya elgitarrer MASSOR AV SKIVOR!!!

WESlERLUND

v ... Muaikhandel Ab -

v"'~.~~.wrJtSA

Vi startade vår kurs förra hösten, den l september med 16 elever från nära och fjärran. 8 flickor och 8 pojkar, jämn för delning alltså. Aldern varierar mellan 16 och 32 år, medelål dern ligger någonstans kring 20 år. Alla har olika bakgrund. Bra med denhär skolan är att vi samtidigt jobbar praktiskt, så man får en konkret bild av vad yrket innebär och märker om man är intresserad eller ej. Viktigt tycker jag vore att man inom alla praktiska brancher inte skar ner på den praktiska undervisningen. Läsämnena lä ser man ju ändå i grundskolan. Tyvärr vill det ändå ofta gå så. Kanske ni funderar vad vi gör mitt i vintern på en träd gårdsskola? Vi har en del julblommor att sköta om, hyacinter och jul stjärnor, vi planterar tulpaner för vårvintern och tar tillfället i akt att öva oss i binderiarbeten, julpynt och kransar. Även växt husen behöver underhåll under vintern. Grönsakerna vi skör dade senaste höst ska putsas och packas för försäljning. Det är kanske huvudsyslan under midvintermörkrets dagar. Just nu håller vi på med star ten av den nya odlingssäsongen med tomater, gurkor, rosor och endel andra blomor . Vi har en månad kvar av teoriundervis ningen. Under sommaren, framtill augusti då vi avslutar vår utbildning, har vi endast praktik. Vi blir alltså färdiga på ett år, men från och med nästa höst är utbildningen treårig och leder tiU trädgårdsmästarexamen. Vi här på trädgårdsskolan trivs bra med varandra och med våra lärare. Andan är god och "arbete föder gemenskap" bru kar det visst heta. Att leva är in te nog - "en liten blomma måste man också ha". Inger

Där har vi en av frågeställningar na inför den paneldebatt som Ös terbottniska Nationen vid Åbo Akademi arrangerar nu på fre dag. Blir de finlandssvenska studen terna offer för politiskt flipper spel? Kompott eller komplott? Där ytterligare några frågor som panelen och övriga deltagare ska fundera kring. Som inledare för debatten som börjar kl. 18.00 på fredagkväll fungerar Folke Stenman, profes sor vid Helsingfors universitet. Panelen består av minister Gus tav Björkstrand, rektorn för Åbo Akademi, Caj-Gunnar Lind ström, Allan Rosas, dekanus för ekonomisk statsvetenskapliga fa kulteten vid Åbo Akademi, Thor Österholm, ordf. för Svenska Ös terbottens högskoleförening,

Veikko Kurkiala, VD för Jakob stads handelskammare och som representant för Vasastuderande na finns Anders Nyberg med. Folk med åsikter, alltså. Få se sedan varthän de stridiga viljorna månde föra diskussionen?

Carola så in i norden

Här kommer den I7-åriga Corola Häggkvist i en aUde/es egen TY show. inspelad i Stockholm i slutet av februari! Och som det anstår en stor stjärna har också Carola bjudit in gästar tister till sin förestäUnJng: jrm, Norge kommer sm,garen Jahn Teigen, mycket pop på hemmaplan, från Finland 19-år1ge gitarristen Timo Korhonen och från Danmark popgruppen Ha/berg-Larsen. I den stora jinalen, en ny melodi med namnet Tokyo, står alla artis ter samtidigt på scenen. före det får vi se och höra dels solonummer. dels Carola tillsammans med ndgon av sina gäster - och förstils en rtIIl överraskningsnummer som sig bör i en show! Finlands tv I tisdag 10. 4. kl. 10.55.

Sminkning o mmande helg den 7-8 ap ril ordnar SÖU en kurs i tea minkning. Kursen hålls i Kronoby och ledare för kursen Hilkka Jaskari, sminkös på rasa Teater. Programmet för kursen innehåller bl.a. - grunderna i teatersmink niog - karaktärssminkning - hur man sminkar en karl till en kvinna, tvärtom. - hur man förändrar ett an te - specialsminkning såsom b åtira, skärsår, svettning m.m. Dessutom finns utrymme i programmet för kursdeltagar nas egen önskemål. Kursen börjar på lördag kl. JO.OO och slutar kl. 15.30 och börjar igen kl. 10.00 på sönda gen och avslutas kl. 16.00. Mycket praktiskt arbete ingår i kursen - deltagarna får själva pröva på att sminka så vi ser fram emot en intressant belg. är 90 Kursavgiften mk/person ~h ring och anmäl dig till undertcknad så vi vet hur många som kommer till

kursen. Tel. 961-113572. syns!

Gästspelsbidrag Har ni i föreningarna blivit tillfrågade om ett gästspel i t.ex. Sverige med erteaterpjäls eller revy? l så fall finns det pengar att söka för det ändamålet. NAR (Nordiska Amatörteaterrådet) är en orga nisation som, efter ansökan, fördelar gästspelsbidrag. Det finns vissa krav som den sökan de föreningen ' bör uppfylla bl.a. att den förestäIlning som man tänkt gästspela med, måste ha haft premiär före ansök ningstidens utgång. Det finns också givna ansökningsdatum som man måste följa, under våren är det I maj som ansök ningstiden utgår. Ärendet be handlas då på NARs styrelse möte den 9 maj. Blankett finns att hämta från SÖU:s kansli. Det finns också en hel del andra anvisningar om gästspelsbidragen, ring till un dertecknad så får ni mera infor mation om möjligheterna att turnera med er förestäIlning.

Bidrag föreslås för femton UF-lokaler Reooveringsbidragskarusellen börjar gå in på slutvarvet för denhär Plgen. Totalt ska 810 000 mk delas ut till de finlandssvenska ung domsföreningshusen i år. För Vas.a läns del uppgår summan till J36 000 mk. -. . lta av de projekt som ansökte om bidrag för året blev utan medan on föreslås få sina bidiag. En bra procent för Vasa läns del, me Erik Häggman som i egenskap av organisationssekreterare på Fin Svenska Ungdomsförbund handhaft handJäggningen av ärendeFSU :s utlåtande ska nu behandJas i undervisningsministeriet vari slutgiltigt besked väntas i månadsskiftet april-maj. De föreningar i Vasa län som föreslås få bidrag är följande: as ungdomsförening. .... ....... ..... .. .... ........... ........ 36000, arks ungdomsförening.............. ... .... ....... .. ........ 25 000, r. & Påskmark ungdomsförening........... ~............... . 10 000, ennossa ungdomsförening........................... ... ...... . . 50 000, Terjarv ungdomsförening..................... ... . .... .............. 10 000, O ungdomsförening........ ... ...... .. . .... ........... :... ..... . 20 000, ungdomsförening. . ........ .. .. .. ........... .. .. ...... .. ..... lO 000, vik hembygdsförening......... .... . ......... . ... ... ........ .... 20 000, hankmo hembygds- och ungdoms . g ....... . ............. .. ..... ...... . ................ :......... .. .. 15000, om ungdomsförening..... .. ... ..... ...... . .... ... .... .. ........ IS 000, ark ungdomsförening............ .... .. .. ....... ~............ 50000, asnejdens ungdomsförening. .. ........... ......... .... .... .. 25 000, o ungdomsförening. .. .. .. ... .. ........... . ... . ................ 10 000,Pmsala ungdomsförening.............. ...................... .. .... . 20 000, ms föreningen Svanen........ . .................... .. ......... 20 000, -ASA LÄN TOTALT .... . .. ............ ....... ..................... 336 000,

APRIL·APRIL OP Bilorienteringstävling i Oravals lörd 7. 4. Start från Arvasgården. Allmänna klassen kl. 15.00. andra etappen kl. 18.00. Damklassen start kl. 17.00. Nybörjarklas. sen start kl. 17.00. Anmälningar till Rita Britwin, tel. 961·53154 (t j.), 53690 P'lem), senast torsdagen den 5 april. Arr. Out

24-timmars skidning

... och mode i Närpes

Som avslutning på en lång skid(tävlings)säsong ordnar Böle uf en 24-timmarsskidning nu i helgen. Starten går på lördagen kl. 12.00 och samma tid på sön dagen går sista man i mål. Från föreningens sida vill man framhålla att det i främsta hand är fråga om ett jippo. Inga priser delas ut, men man räknar antalet varv varje lag hinner avverka runt det 1,5 km långa elljusspåret under de 24 timmarna. Firmor, byar, sammanslutningar och gi vetvis ungdomsföreningarna ut manas av Böle uf som själv har två lag med. Ett lag kan bestå av hur m!inga deltagare som helst dock högst 24. Växlingarna får man göra när som helst och var och en ska själv hålla reda på hur många varv han/hon har åkt. På lördagkvällen har man des sutom gammaldans i lokalen så publiken kan ta sig en svängom - och varför inte också deltagar na mellan varven. Hela natten kommer deltagar na att ha tillträde tiIl simhaIlens dusch och vid skidspåret serveras sa ft och korv. Dessutom kommer ett par personer från föreningen att finnas till hands hela tiden.

Klockan ett på söndag eftermid dag, den 8. 4. kan den som är int resserad av att kolla in vårens be givenheter på modemarknaden söka sig till Närpesgårdens disco tek. Där ska enligt förhandsupp gifterna bjudas på en modeshow - med betoning av "show".

Spotnicks landar •• i O:botten Du kanske såg dem i TV i ny årshelgen? The Spotnicks, ett av de absolut äldsta och (tid vis åtminstone) populäraste banden i Sverige, eller borde man säga "från" Sverige, för bandet har onekligen gjort mera väsen utomlands än i hemlandet. FörsIa versionen bildades 1960, och redan året därpå drog bandet ut i vida världen, via Tyskland. I början av 6O-talet hade man t.o.m. hits i Turkiet och Mexico förtäljer historien . Under årens lopp har medJem mar kommit och gåll och ett par' år i medlet av sjuttiotalet fanns bandet inte alls . Just då tog dans banden helt över marknaden i Sverige. Sedermera plockade Bo Winberg - enda originalmed lemmen i bandet - ihop bandet, dvs. sig själv i studion tillsam mans med olika studiomusiker och spelade in ett par plattor. En av plattorna "Happy Guitar" sålde i 270000 exemplar i Tysk land varför Winberg plockade i hop ett nytt permanent Spotnicks och drog ut i världen igen, Euro pa och så Japan för vem vet hur mångte gången. Grande finale på Osakas basebollstadion med 20000 i publiken - och därifrån är givetvis steget inte långt till ös terbotten och Korsnäs och Ny karleby där bandet dimper ner nu inkommande lördag. l dagarna släpps också deras senaste LP, den 39:e i ordningen, där bandet för första gången har en sångare med och också i övrigt har ändrat stil mot en rockigare inriktning. Spotnicks i dag består av nes· torn Bo Winberg, sologitarr , Juri Wiik, gitarr/sång, Arne Öster Iindh, Pedal steel guitar, Benkt Andersson, trummor, och Kenth Andersson bas.

Sammanlagt 27 mannekänger - i alla åldrar - ska visa upp vårens nyheter i en visning som byggs upp på musik och därmed är något annat än de traditionella. modevisningarna. Pirkko Manninen lär stå för koreografin - ett ord som redan i sig kanske väcker litet nyfiken het. Söndagen alltså, som avslut ning på skidjippot i Böle exem pelvis.

Stefan Träskvik

"Samarbeta kring

dansundervisningen

Stefan Träskvik sitter med i Stefan jobbar som lågstadie

lärare i Harrström och har där

SÖU:s styrelse som represen tant för sjunde ringen. Det är bl.a. under de två senaste åren

första året Stefan är med i sty ordnat dansundervisning i sko

relsen. Samtidigt är han ordfö lan på klubbtimmar.

rande för sjunde ringens styrel - Jag tror att det är bra om

se, också det första året och yt man kan få fram ett samarbete

terligare sitter han som ordfö mellan föreningarna och sko

rande för Rangsby uf - jodå lan. Det samarbetet bör komma

också det första gången. från föreningarna som kan er

Med insyn över hela linjen, bjuda ledare exempelvis i sam vilken uppgift tycker du ringen band med dansundervisning på klubbtimmar. Visserligen finns ska ha i sammanhanget? Närmast gäller det att verka dansundervisningen med i läro planen, men timmarna räcker för ett gott samarbete mellan föreningarna inom ringen, men inte tiIl. Kan man ordna med också att verka för samarbetet klubbtimmar är möjligheterna med andra ringar, med SÖU helt annorlunda. och med kommunen, närmast Dessutom är det vitigt med då ungdomsnämnden. en uppföljning i form av skol Hur ser du på småförening danser både på låg- och högsta arnas framtid? diet för att undvika att det blir - Visserligen har vi problem en "lucka" mellan dansunder visningen och de "riktiga dan idag med danskris och så, men det är något som vi gemensamt serna" . , måste gå in för att lösa. Jag tror En livaktig förening kan sät att dansen kommer tillbaka. ta fart på byn . Inom sjunde Visst har det gått i vågor också ringen har vi många föreningar tidigare. Sen bör vi komma . som sysslar mycket med skidåk ihåg att aktivitet i föreningen ning under vintern - ibland inte alltid behöver betyda det kanske det tom blir för mycket av den delen. samma som dans. Jag tror att det behövs en förening i varje Man får verkligen hoppas att alla föreningar som finns i dag by som aktiverar invånarna på olika sätt, med teater. revyer, kan fortsätta och inte stöter på idrottsaktiviteter osv. så stora problem att de måste upphöra med verksamheten. - Det verkar som endel före ningar skulle haft problem med Det gäller att ha ett så brett ut generationsväxlingarna under bud som möjligt av olika aktivi senare år. Det gäller att få yng teter för att den vägen nå så re med redan från början. Få dem att inse att de kan vara många som möjligt. J.A.

med och påverka.

••

-_o

Svaren: Svaren på frågorna på si IS.

3 4

Fallskärm fastnade i fl.y',O' .rl1lan /!J.l:'

_-~_-----4 ~~r"#.'.~.n ~--F'.': ;;.:.:..

1.-----' 1' I•

/,,// {

•• ,, :'<~

A: Gunde Svahn B: Jens Weiss flog C: Tom Sandberg A: Kronoby (Terjärv) B: Malax C: Korsholm (Kvevlax) A: Groucho B: Harpo C: Chico A: Polen B: Tjeckoslovakien C: Italien A: Dollar B: Yen C: Shilling A: CCR B: Dire Straits C: Allan Brothers A: Borgå Lantdag B: 1809 C: Alexander den I

En kall dag för en tid sedan gjor de medlemmar av flygsportklub ben i Gorkij vid Volga övnings hopp med fallskärm . Flygplanet av typ AN-2 var försett med skidställ för landning på snö. Den ene hopparen efter den andre försvann ner genom luc kan. Försvann gjorde också Ana tolij Smirnov, som strax efteråt kände det välbekanta rycket men inte kunde se den lika välbekanta fallskärmen utvecklad sig. Luftströmmen hade nämligen fått huvudfallskärmen att fastna i en av flygplanets bakre skidor. Där "flög" nu Smirnov med 140 km/tim. i den vinterkalla luf ten ... Det tog Smirnov nära 20 minu ters möda att medhjälp av en kniv som hissades ner från flygp lanet skära av linorna och utlösa reservfallskärmen . Smirnov landade välbehållen, om än något frusen.

Veckans klipp •..

Hjärta av sten Filmserien är raka motsatsen till 'de ytliga äventyrsberättelsernas onyanserade. på handling kon centrerade värld. För det andra är Bröderna Le jonhjärta en moralisk berättelse. Den lär viktiga saker om rätt och orätt. Den uppmuntrar de svaga och ger dem mod att bekämpa ondskan . Den ger oss ett hopp att bräcklighet och fysisk svaghet kan förbytas i andlig styrka . Fil

Osterbottniska 'Posten Medlem i tidningarnas förbund.

Österbottnisk ungdomstidning

och språkrör för Svenska

Österbottens ungdomsförbund

och dess medlemsföreningar .

Jakobstads Tryckeri och Tidnings

Aktiebolag - 1984

men om Bröderna Lejonhjärta är i bästa meningen uppfostrande berättelse. Astrid Lindgren skildrar här ett förhållande mellan två bröder. Det är ett vackert och kärleksfullt föråIlande som är utomordentligt viktigt som för.ebild för pojkar där idolerna i den kommersiella underhållningsfilmen ligger ljusår från det kärleksevangelium Skor pan och Jonathari lever. Därför har vi tyckt att det har varit fint att k,u nna ge barn denna upple velse. Därför har vi placerat se rien på lördag eftermiddag för att , förvissa oss om att föräld rar har möjlighet att se den tillsammans

ÖP-rådet: Leif Rex. ordförande

Sture Erickson. Stig-Göran

Forsman. Birgitta Strand.

Lars-Erik Backman och Ull'

Johansson

Chefredaktör och ansvarig

utgivare: Karl-Gustav Olin

Tel. 967-13555,

hemtel. 967-21099

Redaktion : Jakobsgatan 13

Postadress PB 27

68601 JAKOBSTAD

med sina barn. Den som inte blir gripen av Bröderna Lejonhjärta har ett hjärta av sten. Det är vik tigt att det finns barnfilm som be rör unga, som ger dem en chans att utveckla sin inneboende käns la för rättvisa, sin inlevelseför många och sin vilja att förändra världen. TV:s uppgift är i första hand just denna.

Joan Harms Filmen kör igång, men efter en stund avbryts den varvid hallåan uppenbarar sig i ru tan. Hon säger att det man nu fått se visserligen var det {redRedaktör i Vasa: Sven-Erik Glader tel. 961-113 522, hemtel. 961-32698 Redaktör i Sydösterbotten John Ahläng. tel. 961-113 522. emtel. 961-112001. PRENUMERATlONSPRIS

1984

Helt år ........ :.......................65. Halvt år ............................. 040, Skandinavien .......................70, Lösnummer ...........................2,50

Jisses. Det där kunde kanske gått för sig i 50-talets slut, företagsamma radiohandJ~ provs ände tv iskyltfönstre Vad tror tv:n om sin pu egentligen? Noterat Lugna ga i Man kan inte spela rock'n roB om man har druckit. Det är ba ra en myt. Man är bäst då ma. är nykter, då man arbetar ska man vara nykter. Björn Afzelius i Folkjournalen intervja

je avsnittet av filmen och inte det andra, men att vi väl får köra det tredje avsnittet nu och ta det andra avsnittet näs ta lördag . Filmen fortsätter. Men efter ett ögonblick har vi hallåan där igen. Nu säger hon att det nog inte blir något avsnitt alls den här gången. I stället väntar vi en vecka och ser det andra avsnittet nästa lördag i stället. Sedan tillägger hon litet st rängt att folket framför tv:n nu skall få se en film om vå rens blomster .

ANNONSPRIS l texten ............................... Efter texten .......................... Bestämd plats -,20 per mm

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad

Tel. 967-13555

ANNONSMOTTAGNING SÖU:s kansli, Handelses planaden lO D. 65 100 VASA lO Annonschef: Clas Holm Tel. 961-121564 Onsd . tel. 967-11827 Henitel. 961-222508 Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.

3 , -~ 3 .~

FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. Färgtillägg -,35 spmm • Österbottniska Posten ansvarar i i för eventuell skada som tillfogas ... nonser vilka meddelats per te1e~on ~ ~ ler som på grund av postförsemng l te införts i begärt nummer .

Frågesporten l) Sport

Att sk idsäsongen lider mot sitt

slut kan vi märka. Senaste vec

kan avgjordes bl.a. Världscuper

na i de olika grenarna. Vi frågar

vem segrade i följande grenar.

A: Herrarnas längdåkning B: Backhoppning C: Nordisk kombination

Segrarnas poäng

Egna poäng

2) Företag i Sv. Österbotten I vilka kommuner i svenska Ös terbotten finner vi följande före tag. A: Terinit B: Botnia Marin C: Norcar

3) Film som visste mest i VIII-ringen: Katarina Nygdrd, Roger Bergqvist och Mikael Nygård,

orsbäck vann i söder Den sista utav de åtta ringkva arrangerades senaste veckan i Tjöck-Påskmark UF:s lokal, la tio föreningslag deltog i - gkvalet, som för övrigt blev jämn och spännande histo-

Tyvärr gjorde man bort sig li e från arrangöres håll när man orsökte påstå att landets rege g består av personer från tre olika partier~ detta är ju helt fel ör i detta nu finns det fyra re 'ngspartier. Nu blev man tså tvungen att stryka en 'åga. Trots det lilla missödet så fick n fram ett segrande lag näm - en Korsbäck UF:s andra lag tående av Katarina Nygård, oger Bergqvist och Mikael gård.

l) Korsbäck UF II........ 15

2) Tjöck-Påskmark UF.. 13,5 3) Dagsmark UF.......... 12,5

4) Skaftung UF.... oo..... 12 • 5) Lappfjärds UF 1....... 12

6) Korsbäck UF III....... 12

7) Sv.fören. Braheg. Il.. 11 8) Sv.fören. Braheg. I ... 10,5 9) Lappfjärds UF II.;.... 10 10) Korsbäck UF I........... 8

Följande föreningar är klara för den österbottniska finalen, som arrangeras i samband med SÖU:s vårmöte i Kristinestad lördagen den 14 april: I-ringen Kronoby U&N, 11 ringen Lillby UF, III-ringen Yt terjeppo UF, IV-ringen Vörå UF, V-ringen Wasa UF Skatila, VI-ringen Petalax UF, VII ringen Töjby UF, VIII-ringen Korsbäck UFo

Vit

Blå

Röd

VASA musikbranschens specialaffär

DU! .Erickson & Erickson

Karlav. 3 VASA, 961·120311

PA & UUS

AllLÄHIIIIIIAR

sound check --

'Ut7 • 7.1 UJ7

Röd

. C:

QUAKER STATE förlän· ger motorns livslängd,

Yl HYR UTI

Vit

NÖjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesförmedlIng.

11_••'11'

REPLOT FÄRJFÄSTE

KOLLA ALLTID

Allt inom musik

PA·uthyming

TEl: 1\6 891· el. 120 015 Öppet: .enl. "17, 16 ..13

5) Valutor Att man på en resa i de nodiska länderna klarar sig med kronor på fickan torde vara bekant. Men med vilka valutor skall man ut rusta sig vid en resa till följande länder: A: Australien B: Japan C: Österrike

6) Politik - frågan utgick

7) Musik Inom rockmusiken finns ett antal kända brödrapar. Vi frågar vilka band förknippar ni med följande brödrapar. A: John och Tom Fogerty B: Mark och David Knopeler C: Gregg och Duane Allman

8) Historia

VASA

3 :.

PRodukTiON

Tel. 961 ·119920

(~N FÖRST!

VASAESPLANADEN15

ARTISTER

Kermik, porslin, skämtartiklar m.m.

'Pre~'ltltilllJre'l

SOUMDSIDf HandelsespI. 10 D 65100 Vasa 10, tel. 961·113572

Vilka är de länder vars flaggor ser ut som de i vidstående ruta.

INHEMSKA OCH

INTERNATlON ELLA

• HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH

BANDSPELARE

Tel. 961·38 020

4) Flaggor

Senaste vecka samlade landets ledning med presidenten i spetsen till en jubileumsfest i Borgå. Vi frågar . A: Vilken händelse i vårt lands historia firades. B: Vilket år inföll den aktuella händelsen C: Vad hette den dåvarande kej saren i .Ryssland

Grön

Bröderna Marz torde vara allom bekanta, vi frågar vad heter dessa tre komiker i förnamn, som med verkat i ett antal fJJmer.

3 rätt = 3 p. 2 rätt = 2 p. l rätt = l

Inne h l e na WIl son

Tel 96 2 4' 423

Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes

I ~

Mera böteslappar om vi fick flera kvinnliga poliser! Visst hickar vi väl till litet till mans då vi ser en mörk bil med en utbuktning på taket någonstans framför den egna bilen. Rätar på ryggen, krafsar efter säkerhetsbältet och flackar med blicken över instrument panelen för att försäkra sig om att strdl kastarna är påkopplade. Vad beror det på? Latent ddligt samve te? Rädsla för storebror? Respekten för de som har makt?

- Då man for iväg till polisins Ututet i Otnäs hade man en in ställning att polisen i stort sett har hur stor makt som belst. Men när vi påbörjade utbUd ningen började man med aU tu ta i oss att polisen sist ocb slutli gen har ganska få rättigheter. Detta beräUar Kerstin Eriks son, t.r. yngre konstapel vid Närpes Länsmansdistrikt sedan första januari. Kerstin är den enda kvinnliga polisen inom länsmansdlstrikten i Vasa län. För övrigt en av ganska få kvinnliga poUser överhuvud ta get i Finland. Cirka 140 lär fin nas sammanlagt. - Kursen jag gick var den andra svenskspn\kiga polisaspi rantkursen genom tiderna, och den första där man bade kvinn liga deltagare. Sammanlagt var vi JO deltagare, av dem fyra mckor. Grundutbildningen för en polis är inte speciellt lång ... - Nej , ler Kerstin, säger jag bur kort den är triUar förmodli gen bakan av dig. Kursen är fem månader ocb med den kan man söka till yngre konstapels vakanser. Sedan jobbar man i allmän bet några år ocb går se dan en manskapskurs som är åtta månader lång. Dänned har man rätt till äldre Jwnstape:.ls

vakanser och där blir väl de flesta polismän kvar. Man kan sedan gå vidare till underbefäls och befälskurser. Hur fungerar det aU jobba i egen hemkommun direkt efter utbildningen? - På ett säU var det givetvis bra att börja i egen bemkom mun, här hemma. Jag menar, man känner seder och bruk, vet hur folk är. De. flesta som gick kursen jobbar i Helsingfors nu - bl.a. mina tre kvinnliga kol leger från kursen. Svensksprå kiga poliser är eftersökta I Hel singfors. En fördel med att jobba in om ett länsmansdistrikt är att man får syssla med flera olika saker. I en storstad blir man of ta speciaUserad på en eller. an nan sak. Yrket lär man sig gi vetvis medan man Jobbar och i en storstad jobbar man aUtid i par med en erfaren koUega. Här bar vi inte möjligheterna eftersom vi hela liden arbetar i olika skift. Innebär det nAgon större skillnad att vara kvinna idethär iobhet? - Den fysiska styrkan är gi vetvis en skillnad, men sist ocb Slutligen är det sällan som man behöver styrkan. Istället är kvinnfolk noggrannare, så ris

•

• - Som polis måste man tänko på att f öre gå med gott ex,,~mllt!l. så f dr man göra så, berättar t./. yngre konstapel Kerstin t.,ikuon.

• Oftast är det lugnt; Närpes, men enligt Kerstin Erlksson, känns det Ibland som om det fICk hiil* litet mera. fick bända litet mer. Kursen kom faktiskt !JOm .... ken finns att böteslapparna Ingen dag är I och för sig den verad på en bricka i fjol v.... skulle bli ner om vi var ner andra lik. Tempot växlar med Vi var tolv f1ickor pA intriid5 kvinnliga poliser, ler Kerstin årstiden, just nu bar vi exem prov och det sades att mltit_ me.~ glimten i ögat. pelvis inga större helger, ocb och högst fyra skuUe tas in. OP:s intervju med Kerstin med tiden på dygnet. Ena da fICk man vänta. Jag hade f sker en fredagkväll, i polisens gen bänder Ingenting, man skö böra aU ifaU man får eU A.... utrymmen i ämbetshuset i När ter rutinärenden pA kansliet vert i postlådan sA kan _ peso Det stora lugnet verkar ba med den andra dagen hinner glömma hela saken, men om lagt sig över nejden, ett lugn man knappt äta mellan utryck kuvert i AS-storleken dimps som också lägrar sig i kaffe ningarna. Just nu är det mest ner I postlAdan är man pA rummet där vi sitter. frågan om trafikolYCkor då vi väg. J ag fick ett litet kuvert - Ja, Inte är det frågan om lanoas. Till sommaren Hvar - tja, på den vägen är del. något "Hill Street Blues" inte, folk upp mera och då Kasköbå Hur har dina bekanta skrattar Kerstin. I och för sig är tama börjar gA får vi ocksA me rat? det väl bra att det är lugnt, det ra att göra. - Egentligen är jag tyder på att samhället fungerar NAgongång bar vi hemlarm förvånad. Har bara stöU på som det ska , men för en som är och ibland kan det vara frågan sitiva reaktioner. Folk bar ny känns det ibland som om det om aU nAgon gAtt och vUlat att "Hede passar ju åt tieg' • bort sig. Sedan ska vi sköta del Jag hade hört från annat givningar av böter, stämningar, aU det finns ställen där ~ obetalda räkningar där vi är sis poliser vägrat jobba med ta instans innan det blir fråga kvinnliga kolleger, men här om utmätning osv. Och sedan jag inte alls stött på n4gra . bar vi trafikövervakningen. na reaktioner. Ibland önskar man att folk Man får väl fönnoda aU kom ihAg aU vi faktiskt är ord ket påverkar privatlivet? ningspoliser. Vi bar ingenting - Det är givetvis n4got med skattefusk och liknande att man inte kommer Ifrån, yrken har sina olika roller. göra. Nå, hur blev det polIsyrket? polis bar man dels maktro - Tja, tanken slog mig efter dels exempelrollen. Folk . nian, man visste inte vad man aU eftersom en polis gör si " skulle bli när man blir stor". får man göra så. Man mjste Men dA var det långt kvar till regAmed gott exempel sA att nitton år som är gränsen för In 18· Dessutom har man dea träde till poIlsaspinntkulRn. SA jag gick det tionde året I betjäRIngsrollen. Folk är grundskolan och länkte prya på med att man kan vända . . pollsstaUonen men det blev Ing polisen med olika p~ et. Jag kom pA det försenl och Folk förväntar sig helt hjälp exempelvis ifaU mu byråkratin var för långsam. Så det blev gymnasiel. Man pro blem med bilen. fortsaUe fundera vad man Del var Kerstin! erfare egentligen skulle söka sig till för efter tremånaders j obb. område. Sekreterare? skrattar tern sätter sig i bilen. Kerstin med en ton som antyder fast säkerhetsbältet ocb ser att strål kastarna lyser ... aU det alternativet låg långt bortom det möjligas gräns. John Ah