Österbottniska Posten (ÖP) nr. 14 1985 by Österbottniska Posten

••

HON MED HilRET OCH LAPPARNA... {;IA BERG är sjiker'. mest känd som anllorlunda värdinna för

de •. populära svensk l TV.progr lmmet

Bagen . Men {;ia är

också mt.,"tIlem i eU band kaihit UBANGI.

SENASTE LÖRDAG besöktt. {;la och Ubangi Pörtom, där pub.

liken Inte riktig. ville tända .,å d.. ras show.

Se sista sidan!

... det

vill

säga,

det

har länge varit dåligt, är namnet på årets re vy i Kronoby. Vad som det stått så dåligt till med fram kommer inte. Men revy blev det minsann. Kolla in

de skön

sjungande

mindre

sköna

smörköpers

korna och annt kul på sidan sex!

(IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIJIIIIIIIII)11

.____________ __________

T or sd=a ge=n d=en 4 a pri ll 9 85 .

-____________

Karl"Gustav Olin

RedaktH!stankar ••

- ------

________ ____

.--------.'-.,!!!I! '

------------

De unga vill påverka men struntar i politik

I Österbottningens Lilteraturruta tar Kaj Hedman up p amerikanise ringen av vår popkultur. Han beklagar bland annat att en seriös videouthyrare som R-kioskerna har frångått linjen att ha ett urval kvalitetslilmer och istället satsat på våld, porr och ockultism. Beträffande rockmusiken konstaterar Hedman följande:

"Rockmusiken har för all del alltid varit revolutionär. Men den ar" också aggressiv. Aggressiv var kanske också 6O-talets modemusik, men det var fråga om en mera kreativ aggressivitet. Bob DyIans och Joan Baez' folkin pirerade prote tsånger- hade ett otvetydigt budskap. Det var . en tid då Amerika

DEm

•

-----------

Amerikaniserad populärkultur

Vårför har ungdomarna så. cWigtiörtroend

Denhär inställningen tios människorna. och framför allt hos de ........ .11__ io ••mNWel. �rti_dIr ftIIIIi*O,;"'� i hand med utvecklingen mot det nya ln.forma.1in snart möjligt att i så gott som alla gemensamma angelägenheter förråtta direkta folkomröstningar. Medborgarna i det nya samhället kommer med andra ord att ges stora möjligheter att påverka sin situation, medan de folkvalda parlam ntari kernas och kanske ännu mera de politiska partiernas roll drastiBkat kommer aU minska. Samtidigt som medborgarnas möjligheter att på.verka ökar, kommer troligen också'solidariteten med samhället att öka. Men även om fördelarna med en mera direkt demokrati är uppenbara. finns det den stora massans åsikt kanske inte sammanfaller också. en del situationer bra för samhället. Till exempel i situationer av kris är sikt med v d som på läng att massan inte handlar raQonellt. Ul' den kollek för risk uppenbar en det finns tiva rädslan föds lätt hat och våld. För att eliminera sådana risker måste det byggas in en rad säkerhetsspärrar i systemet med direkt demokrati. BlaDd annat måste systemet inbegripa ett omfat tande minoritetsskydd. . Men det räcker inte enbaM med att den Rya teJmikeu fiDns och att minnieJrorna kräver mera. direkt deltagande i besLuten. OoksAdst gamla samhlUJets makUaa vare måste acceptera att en ny öd är i antAgande Gör de inte det .f'lIms det en uppenbar risk att de ungas f1"ustruatiOn över att inte ha maöjlighet. Ö plverka tar sig andra och mycket mindre lyckade forDler.

_____

evec, K a N..:--

•

fÖr politikerna? frå.gan ställer mänga bekymrade partiarbetare efter det att de tac'l ,.. en undersökning som Tidningarns. Förbund har gj ort ... • _ ...... s 11_ _ .a e •lU&5 a-lAUU. uvJDal"DB8 inställning till dagst'dnin 1 gar och pOl'ltik. Enligt undersökningen är det endast 35 procent av de tillfrågade som anser aU politik är nå.gonting aooeptabelt! Och dethär ... s ner rös"1.._ · ·.II"1I .111.. a-. ' å.ldern 18-23 å.r. Undersökningen visar vidare endast 40 procent av ungdomarna är intresserade av politik och endast 3 de 8 ::::;= val. (Motsvarande siffra för hela I; .'''ilJ . På. den poativare sidan i undersökningen kan nämnas att 49 marna föijermaed och heterna. . .... i; i: ;: Ii Att det i alla fall imns en stark vilja att delta i och påverka det l'\,j'U" ,l\.CI> tra.mpr av att liel 93 pl'OCltll\ _-'n-ftUI.1"na efterlyste 8im._."1 . ••il'1I 8 -:: , . ligheter för den vanliga medborguea. Det är m aDdra ordinte viljan om saknas. av att man verkligen kan göra nlgot mr påverka sin egen situation och i samhället. Undersökningen som ett starkt misstroende represe ntativ demokrati vi ".iPtW. '.ll&DllhJiiJlta. nöjer sig inte med att välja in en skall verka som ombud i alla frågor. Som undersökningen visar vill ungdomarna beslutsfattandet. Det finns också m4nga Mcken som tyder på att vi skulle vara på väg i den riktningen; frän vAr tradiUoaeUa $at.iva demokrati till en mera direkt . sådan. Till exempel efter senaste preaidentnl..&·a.i.:�-. folket direkt borde få utse presidenten istället för via e1ltldOl'll.... varit fallet.

sig i v by Kennedys och Martin Luther Kings Amerika. Och det var något . . helt annat än den eg i en so e ea an l m d USA i 'SJ k t r g m O S m!] J

tiotalet. men där stannar likheterna. Ingen lyssnar pA medborgarrättsrö relsen i dag.

I dag är det "imagen" som räknas. heter det. Den som en tillräckligt häftig image klarar sig i konkurrensen. Som popgruppen Dingo med sin feminint sminkade solist - aU el som hos Hanoi Rocks. Finlands dkanske berömdaste rockband just nu.

Det är beklämmande all det nu är de $O m behärskar män Skorna .. De Inre skyms und n I denna röknda som ara syf :na all rulla .

jag att den ulturen har en . större publik än den tysta m tens existens skulle indikera".

Den 'opolitiska' ungdomen I Hufvudstadsbladet' varnar Björn Månsson för faran till generali6e ring då man talar om hela ungdomsgenerationer. Inte var studenthus ockupanterna representati.,a för hela sin ungdomsgeneration, lika

litet svm de närmast anarkistiskt inriktade punkarna är det idag, konstaterar Månsson och anknyter till Tidningarnas Förbunds under .

kning om ungdomars intresse för politik och dagstldningar.

"Som symbol för sextiotalets påståd da samhällsengagemang brukar man välja den s.k. studentrevolten och rör Finlands del konkret t.ex. ocku pationen av Gamla studenthuset. Ändå var allt della ganska långt "elitfenomen". Den stora majorite· (en var (nästan) lika t t som nu. J dag ägnar sig motsvarande "elit" at den gröna rörelsen i vid bemärkel se. åt kantänka "opolitiska" freds-o miljö· och kvinnorörelser. Nu. lik som då. är det aktivisterna som allt för läll präglar hela bilden av den tOga generationen. Då 40 proccnt av ungdomen nu säger sig vara intresserad av politik. kan man fräga sig om det var flera som var det för tio eller 15 år sedan. Knappast. En liten högljudd minori tet var hårt politiskt engagerad. och n annan minoritet lika hårt emot. Majoriteten befann sig någonstans mill emellan. Kanske det ske Il en rörskjutning så, all denna andel av "ljumma" är större i dag än då? Det brukar sägas all den opolitis ka vagen är en motreaktion mot överpolitiseringen tidigare. Säkert ligger det något i della, men man bör minnas all det ju ingalunda varit frå ga om samma människor. Dagens studenter var i blöjåldern då den s.k. studentrevolten drog fram över Eu ropa. 'Skall man tro all dessa barn i sandlådor och lekhagar - upplevdc politiseringens överdrifter så slarkt all de nu reagerar emot dem? Månne intc en delsanning med "den opolitiska vågen" är all vi har skapat en myt. som dessutom är äg nad all förstärka sig själv. Kanske

dagens ungdom - allmänt taget inte alls är mera ointresserad av sam hället än gårdagens? Lika litet som "studentrc\'oltörerna" var represen tativa för hela sin generation. är nå gon enskild grupp det i dag. Om det handlar om en mytbild ning - och till vissa delar gör det det säkert - är det en mycket farlig sådan. Demokratin rörutsäller med borgarnas engagemang för all funge ra. Om man snart sagt dagligen inta lar ungdomen all den intc är inte r s serad av politik, löper man risken all medverka till all stärka de trender som trots allt pekar i den riktningen. Vad borde man då göra i ställ . Här går blickarna till både hemmen. skolorna. massmedierna och - gi vctvis - partier och politiker. Frågan är l.ex. om inte andelen praktiskt inriktad samhällskunskap borde utökas i skolornas på alla stadier. Alldeles specie de undervisningen inriktas på. inte all servera färdigt tuggade fakta. ut an metoder all själv skaffa fram in formation. Det innebär konkret framför allt massmediakunskap."

Citatet Ingen man är hjälte inför sin tjii nare.

MmeCORNUEL

0 1

------

·or ·

J"tån

'Aev 'e;-

---1 Tänder på tänder j-@a IM . . .

ä::J.atna (//

. bl e v åldersgränsen? I r "Ta T

'd d""'g'. ,,,tt'g, ben släpar jag mel upp tdl and ra v lOingen. Jag slickar mma torra lappar och grinar mot mi själv i spegeln. Tandkötet är rött och blodigt, jag har tvättat tänderna i en halvti me inför mitt nu fö besök hos tandläka d",

an e av I Nykarleby har man för en tid sedan talat om tillstram . mmder att des papeka Det na. sdanser ungdom vid ildersgränserna från danserna. ånga speciellt i åldern 12--)4, skulle hålla sig borta tilla de också att identitetsbevis skulle medtagas. det har vi inte sett Dessa saker som de skulle så att säga strama till, ryggen av heller. ." t ar y bgt Fortfarande varje lördag åker l3-åringar till dansen. rorand mga eftersom handen" i mitt n "tumme har rerna att arrangö ringar har skett. . Jag ar inte emot att 13-åringar far på dans, men Jag undrar om .-nmgörerna m.n. får gjort något?

"Harbox"

ar aning skamsen alla fall när det skallerorm utan knän som skallrade. Då kommer en Ii förbi och påpekar att j tidningen upp och vänder på den och den dessutom är finsk.

Jag kastar den från mig och i kommer tandläka de ren ut och r min namn. Oh Gud! (Har du någon gang sen ilder pa förhistoriska skräc köJior') Det har jag. Tro mej,

rö"" j'. gjo n" när jag kom hem? köpte en ny tandborste och brände upp sa goboken om Rödluvan och

mitt skrik inte D höras utan det kvävs och skö an skruvar upp volymen radion. (Jag antar att det finn be

Vargen.

stämmelser på hur många skrik som får höras dagligen).

Kåseriet "Tänder på tänder" var det bästa bidrag som kom till j'Brev från läsarna"-sidan under mars månad. Signaturen Maria belönas därför med 150 mark. Alla införda läsarbrev hono reras med en liten slant och månadens bästa bidrag med 150 mark. Alla former av låS3rbrev be aktas: insändare, dikter, berät telser osv. Viktigt är att det är äJv som författat

V'd sil slut

att

"Maria"

de' hO, " " " " j,. jag ligger hdt vilje-

1J.liiiiillll:;ll';-II!!. i!+- I :-eJl

lfIT

I17le förändrade. OJ/skar all jag il1te vore kär i dej mera.

har jag inte gråtit mig till sömns ö 'er dig??

,j"",.-- uldri!!, all la di IiI/boka.

. Slår dig lusen åler? Men, del är ju inte dom där lusen •

-·-'-- en

del är ju dig!!! rar vår "historia" dömd från början.

borde ha fÖrSlall del. Men nej. .. kon man göra när man är. kär, annat än jusl vara kär??

cujt"

minul med dig var dyrbar.

, rdefull för mig.

Och u

nu ...

känner vi in/e varandra längre.

"ej,

det är du som inle känner mej längre ...

Kan vi in/e ens vara kompisar? Del skulle inle göra någon/ing, eller hur?? '1/ In

Det går bra att skriva under signatur, men uppge namn, ad ress, socialskyddssignum och telefonnummer. Adressen är: Brev från läsarna ÖP, PB 27 6860) Jakobstad.

nej, pojkar får ju inle visa sina känslor. är ju luffa. mig om jag varil dum.

Irodde fakliskl alf du hade känslor för mig.

t jag inte. de mig VäldigI lycklig men säg den lycka

SOIll

varar för

all slula nu, fnle vill jag la upp din dyrbara lid. QII d/l får en Ijej som älskar dig och som du älskar, och

fli blir lyckliga. •

'Din föregående?"

Från Slutet till en ny Början Han sa: Jag känner mig bunden. nu vill jag va' fri. Vi kan väl va' vänner. Tystnad. Det susar i öronen. munnen blir torr och hjärtat är en kall klump. trots kramen och löftet om evig vänskap ... Trots allt som ihänt upphör in te musiken och de andra dansar och skrattar fortfarande. Men inget spelar nån' roll. Fort ut. men gråten är nu snabbare än stegen.. Alla roliga dagar och kvällar spelas upp som en film men ... så plötsligt och brutalt blir allt mörker. filmen är slut och verkligheten tar över. Det hörs röster: - Allt ordnar sig ska du se. det finns ännu många pojkar kvar åt dej. - Men dei är ju inte "de and

ra" jag vill ha. det är ju Honom. Ingen låtsas om protesten, - Ryck upp dej. fäll inga tå rar för hans skull! Men tårar låter sig inte hejdas av ord utan när hjärtats sår har läkts och det hårda skalet igen

Nykter eller inte på danserna? Det finns många olika åsikter om det. De flesta är fulla när de åker på dans och när man kommer in i en buss hörs det sång och en mas sa skrammel av flaskor. De som är nyktra och vill åka på en ordentlig dans ska inte åka till Korsnäs utan till Nykarleby. Där är det minsann ordning och reda och en väldigt fin och städad lokal.

Ordningsmännen är också bättre, de ser till att allt är ok. Om man åtminstone skulle kolla åldern i Korsnäs och inte 14 åringar låta en massa 13 komma in. Kolla åtminstone '-'damers" handväskor. Många kommer in med flaskor i väskor

na, Tac

för ordet!

M.G.

blivit uppbyggt. möjligen då dämpas tårarna. för att slutligen sina helt. Så är man då igen redo för en ny historia ty Amors pilar går ej att undvika. han rusar krin'g jor den dag och natt. Men ack. hur många unga flickors hjärtan har han ej med sina pilar sårat ...

T.S.

•

4;:( ==::J' 4;:( ==::J' E:;( ==:;j) 4;:( ==::::':l t;; E ==:;jl 4;:E ==::::j:l 4;:E:;:: .=

Ålder: ) 7 år. Intressen: Musik samt brevs krivning på engelska. ) E::E==::J' (.,E

=:;j) 4;:E ==::Jj e(-=-===�

��-��T��.��4��19��sn Efter en längre paus i nedrustningsför-

handlingarna har de båda supermakter

nas

representanter

igen satt

sig

till

bords för att diskutera framtida begränsningar i sina respektive vapenar senaier. Mötesplatsen är Geneve, som utgör neutral mark. Förra gången avbröts förhandlingar na då Sovjetunionen marscherade ut i protest mot utplaceringen av de mång omtalade euromissilerna. Protestmars chen förändrade ingenting och den väst erländska fredsrörelsen, som Sovjet såg som ett sista trumfkort, misslyckades i sina försök att förhindra utplaceringen av robotarna i Europa

•.

Den samtidigt

pågående utplaceringen av SS-robotar na på den andra sidan järnridån fick inte alls samma uppmärksamhet. Av någon oförklarlig anledning anser tydli . gen den västerländska fredsrörelsen alt de

sovjetiska kärnvapnen är ofarHgare än dito amerikanska.

het. Det militära vacum som skulle upp

stå om Finland anskaffade sin försvars makt skulle säkert fyllas av någon an

I väntan på konkreta åtgärder borde vi helt och

nan makt. Stormakterna brukar i dyli

hållet ignorera stormakternas propagalldautspel i

ka fall stå !tingst framme i "hjälpkön" ,

nedrustningsförhandlingarna anser veckans Gäst

det är emellertid en hjälp som vi gott

tyckare Patrik Sundqvist,

kan vara utan. Det är trist att upprepa

hum.kalld. och histo

riestuderande vid Åbo Akade;"i.

självklarheter men faktum är att vi inte

Han ser på de pågående Geneve-samtalen i ett

ka" slå vakt om vår integritet på någo(

historiskt perspektiv samt varnar för att en ensidig

annat sätt, än genom att upprätthålla en

demilitarisering av vårt land skulle leda till att de

oberoende försvarsmakt.

militära vacum som uppstod snabbt skulle fyllas av en annan makt.

• Intressesfärerna styr storpolitiken

Maktbalans och terrorbalans har i långa

tider inkluderat vissa givna intressesfärer

• Propagandistiska och falska utspel

små nationernas bekostnad brukar de riva

Jag var redan inne på att propagandan

och i största broderskap - dela upp det

landen kring nedrustningen. Rent falska

för de inblandade stormakterna. På de

qominerar stormakternas officiella utta

liserande makterna också helt fräckt -

som delas kan. Denna trend går genom

utspel hör till dagordningen. de slängs ut

som supermakterna formar och tvistar om.

delade Napoleon och Alexander I upp Eu

stående staternas reaktion. Vänliga och

gen större anledning till optimism om en

gången var att falla på Rysslands lott och

Vi som är unga idag skall leva i den värld

Trots de nya förhandlingarna finns det in

nära förestående avspänning. eftersom su

permakternas förhållande fortfarande hål

KAREN

på en synnerligen djupgående blåögd

bara för att testa motpartens och de utom

historien som en röd tråd. I Tilsit 1807

konstruktiva uttalanden förbyts plötsligt i

ropa i intressesfärer. Finlands öde den

ilskna och häftiga ordväxlingar, dramatis

ka utskällningar. Beskyllningarna är hår

alla vet vi ju hur det sedan gick i 1808--1809

års krig.

da. men ofta av temporär art och inte

ser au den saken är sd viktig, kan de uppnd samma resullot utan tårar och pd . ett enklare och naturligare siUt - genom att med (hjälp av) en sund socialpolitik öka folkets vilja och föda barn. Nej! Det nationalsocialistiska Tysk land önskarfred pd grund av sin djupgd ende övertygelse.. Och det önskar fred oCksd därför att det inser det enkla och fundamentala faktum att inget krig har - möjlighet att jOrbäJtra läget i Europa ... Den viktigaste följden av alla krig är utplånade av folkets mest blomstrande

Stormaktsfördragen inte starkare ön papperet de ör skrivna på. ler sig kring den absoluta nollpunkten.

Uman de

börjar gräva pa eftergifterna

konto. Det viktigaste verkar fortfarande vara _

precis som det varit under en längre tid

I det andra världskriget kom trätobrö-

IIII......................

.. ..

ens om att dela den polska kakan. de

maktfullkomliga

dårarnas

planer

blev

också Polens fall i september 1939. Landet "tuggades" isär från tva olika h Il och

Ingendera parten ser

förwann fran Europas karta. Idag befinner sig inte supermakterna i

tat som det rent primära. Istället satsar

lansens namn slår de vakt om sina andelar.

- att vinna på poäng i det hårt utvecklade propagandakriget.

tydligen längre direkta förhandlingsresul

direkt krig med varandra men i terrorba

värda massmedias stora och svarta rubr,'

.. ....

dem helt i väntan pil att aterge dessa tom

ma och

verkligen fordras påtagliga åtgärder.

välkomnade Times. den mest inflytelseri

ka tidningen på de brittiska öarna, talet

inte heller omkring med några falska för

varandras bakgårdar. Får Sovjetunionen

i sina fall förförde han inte bara det egna

förmår se nästan nyktert på rådande status

amerikanerna blander sig i, så får USA i

män och massmedia. Då Tyskland behöv

na på en jämförelsevis abstrakt nivå. Det

merikas stater och deras strävanden efter

förberedelser drog han sig inte för att i

De som fortfarande ser någondera su

vilja". I augusti 1934 uttalade han sig för

eln borde kanske sova på saken och sedan

otänkbart", att Tyskland hade "större er

quo. Nuförtiden förs också förhandlingar

sin tur fast vända upp och ner på Centrala

har blivit nästan omöjligt för den vanlige . oberoende. världsmedborgaren att bilda sig en

fattning om vad en jämlik nedrustning in

nebär, då de avancerade vapenteknologis

ka termerna tillåter. rätt skiftande tolknin gar.

permakten som den frälsande fredsdäng tänka sig nya och friskare banor!

Små stater bör se om eget bo •

•

till världshistoriens största demagog

Hitler och runt i Europa slickade man

fredsvilja. Enligt historikern W.L. Shirer

Nazistledaren Adolf Hitler brukar räknas

göra som det vill i Afghanistan. utan att

ivrigt i sig dem, som ett tecken på verklig

Centralamerika. I det tysta försöker de

väntningar angående slutresultatet, utan vi

fin d o ch ön_s kar__ o"v er{

puleras genom vackert tal, utan att det

åtgärder i samband med nedrustningen.

komma överens om att inte trampa på

Så honungssöta ord om fred uttalade alltså

parterna att inse, att vi inte låter oss mani

Sovjetunionen härjar i Afghanistan medan

När vi är medvetna om detta springer vi

fraser. Genom en

man på att få motparten att framstå som

USA rumstrerar om på sin egen bakgård,

del . Tyskl nd beh

ignorant hallning kan vi kanske också får

Hitler som 'fredsivrare'

helt ovillig till eftergifter och konkreta

med nästan "hysterisk glädje".

och

Drygt fyra år senare satte Hitler varlden

i brand!

folket, utan också andra nationers stats

de mera andrum för upprustning och krigs

•

Dialogen viktig

Någon förutsättning för en bestående

översvallandse ordalag betona sin "freds

avspänning finns inte, om inte super

Daily Mail i London att "ett nytt krig är

därför är Geneve-förhandlingarna inte

makterna förmår föra en dialog och utan betydelse. Men även om förhand

farenheter än något annat land av de olyc

lingarna skulle sluta lyckligt, alltså med

problem inte kan lösas genom krig".

papperslappar, är lite vunnit på lång

kor som krig för med sig", att "Tysklands

Sitt mest vältagliga (och mest bedrägli

ga) "fredstal" höll han inför riksdagen den

undertecknandet av ett antal officiella sikt sett. Det har tyvärr nämligen visat sig, att internationella fördrag inte är just starkare än pappret, som de skri

Små självständiga stater, som t.ex. vårt

21 maj 1935. Då avvisade han blotta tan

vits på.

lita sig på stormakternas uttalanden oc"

och fasansfull och Tyskland hade inte den

oftast innehåller uppteckningar med en

ken på krig: den var vansinnig. meningslös

Finland, har heller ingen anledning att för

minsta tanke på att erövra andra länder.

ageranden. När man blickar tillbaka och

ser stormaktsrelationer i ett historiskt ljus,

"Vdr rasteori säger att varje krig för att underkuva och behärska ett annatfolk är ett företag somförr eller senare leder till au det segrande folket ftu sin struktur förändrad och försvagad, vilket till slut fdr till resultat att det dukar under ...

det alltid varit de små staterna som hamnat i kläm. när det brakat lös. De som förlitet

sig på världsomspännande fredsorganisa tioner, typ NF och FN, har oftast fått anledning att ångra detta. I sista hand h2 ändå stormakterna gjort som de själva b, hagat. för

ensidig

demilitarisering

små

självständiga stater visar också tecken

dast marginella nedskärningar i respek tive supermakts vapenarsenal, är alltså

så är det nämligen lätt att konstatera att

De pacifistiska ele m'ent som idag talar

Ett undertecknat avtal, som dessutom

"Fredsvännen" Adolf Hitler: ".. .inget krig Iuu möjlighet att förbäJtra läget i Europa".

Eftersom det inte längre finns ndgra obe bodda omrtUkn i Europa kan varje se ger... i bästa fall leda till att ett landfdr sinfolkmängd ökad. Men om folken an-

ingen garanti för en bestående avspän ning. Bara genom att arbeta bort det djupt rotade misstroendet och fördo marna kan stormakterna trygga mänsk lighetens framtid på vår planet.

PATRIK SUNDQVIST FOTNOT: Citaten från Hitlers tal är

hämtade ur W.L. Shirers "Det tredje rikets uppgång och fall", England 1984.

--.........

- ----------------------------

t�------�T.u��.�.I��dn�-�I.�rl�l�l.�a�.�.--�--_�

-----

llerrey's turnerar

Bröderna Herrey gör efter påsken en turne i Finland. Det blir uppträdanden på fem olika orter, däribland Vasa den 12 april. Turnen inleds i Helsing fors den 9 april och fortsät ter sedan till Tammerfors, Uleåborg, Vasa och Åbo.

Bakom turnen står Oy Scandi· navian Artist Ab och bakom det namnet finns Bo-Göran N e uman, som från sitt kontor i Oravais styr hela turnen.

I Helsingfors kommer brö derna att få motta en guldskiva för den senaste LP:n "Crazy People".

Åminne dansar i Lillby!

Åminne folkpark har börjat pla nera så smått inför sommaren och redan nu står det klart att åtminstone Marie Fredriksson,

Hahka. Taina har bra hand med barn och hon har allIdealjobbet för mig, säger sjuttonåriga oc"... matlagning. städning med pyssla och tid tyckt om att gå hemma

Yngsta dagmamman

trivs med sitt jobb

nalt anställda Vöråflickan Taina Hahka är en av landets yngsta kommu år och sjutton bara dagmammor,kanske rent av den allra yngsta. Hon är har egentligen inte ilden I . , .. .. sodalkansliet. Inte heller barnens foraidrar - Tamna r keD II.. kan Taina inte tänka sig den bästa dagmnmma de kan tänka sig. Och själv ett

i:..:::��;t

om att gå hemma och pyssla och jag har alltid ve självstän bli nånting med barn. Det här är ett idealjobb för mig, både o"h rolio'.

"'-�"'''';;; ;n h Ib"""'.l:IDbIi iträden m

ir på SÖFF, så

vad åldern beträffar är

emot skolbarn några timmar på åtta

Hennes

eftermiddagen.

ropetent famil -

åriga syster Sanna och hennes

I augusti i fjol började hon

dit och verkar trivas bra. Men

formellt

jedagvårdare.

sköta Hanna, som då var ett år. Lagom till jul fick hon hyra en

lilen stup i vOrt centrum väl'81 och k u nde la

ett barn lill, Ida I år.

-Först hade jag tänkt hålla till hemma, hos mina föräld rar, men eftersom både min

kamrater kommer ändå alltid

tydligen finns det inte behov av det heller IVörå.

- Själv skulle jag inte vilja

lämna en sjuåring ensam hem·

i lugn och ro om dagarna. Taina försökte först få en hyresbostad

kommunens.

vAningshus, men hade inte tu ren med sig. Men det kanske var lika så bra, för hon fick nyligen veta att hon inte skul le ha varit berättigad till hy

resbidrag heller eftersom hon inte fyllt 18.

- Då blev jag nog besvi ken. Utkomststöd ville de inte heller ge mig då jag bara hade två barn att sköta.

Taina hade nämligen blivit er· bjuden ännu ett dagbarn, men I avböjt. Två småttingar får räc

ka, tycker hon.

- Jag skulle gärna ha flera dagbarn, men de borde vara lite äldre i så fall. Tre stycken i ett· och tvåårs

åldern tycker

jag

skulle bli för mycket. Men det

fmns tyvärr inga äldre barn som

beh 'ver

dagvård

här.

T.reåringarna är på dagis. Små

barn skulle jag däremot få hur

många som helst.

per barn och timme plus mat-

tiIIia· - Det blir sammanlagt lite över tvåtusen l minaden och det lir inte mycket att leva på. Speciellt i början då jag bara hade ett barn och dessutom

ma om så bara för några tim

skulle skaffa mig möbler och

kanske andra som ser efter dem

många gånger. Men miil pojk

föräldrarna

Men

mar.

mormödrar till exempel.

•

Aldrig långtråkigt

pappa och min bror ofta har nattarbete behöver de få sova

Hon får 5 mark och 70 penni

har

sånt var det ganska knapert vän har hjälpt mig, och så mamma förstås, Hon var själv bara sjutton år då hon flytta de hemifrån så hon förstår

Från kvart före åtta på morgo·

mig och hjälper till allt vad

nen till fyratiden på eftermid

hon kan.

dagen sträcker sig Tainas ar ·betsdag. l bland blir det längre,

ibland kortare beroende på vil

ka arbetstider barnens föräld rar råkar ha.

Niotiden sover Ida, sen går vi ofta ut en stund, till buti ken kanske. Elvatiden är det matdags och på eftermiddagen ska de igen sova en stund Där emellan leker vi och så ofta vi bara kan är vi ute.

- Svårt? Nej, jobbigt kan

det vara ibland om båda är för. kylda och griniga. Men inte svårt

och

aldrig

långtråkigt.

Det är så roligt att se hur de ut· vecklas

Hanna kunde knappt

stå då hon kom, nu har hon plötsligt vuxit upp - springer och pratar. •

enda

någorlunda

bra

ekonomiskt.

Som jag nu har det blir det inte

mycket över. Men så är det ju med alla s!ina här yrken Inte har

daghemsbiträdena det så

hävt heller •

Barnträdgårdslärare

för tillfället. Kanske kommer ' hon till hösten att söka till dag

hemslinjen vid folkhögskolan i Vörå. Det är något som länge ingått i hannes framtidsplaner, men nu vet hon inte längre.

- Helst skulle jag vilja gå

i Jakobstad, men det är så lång

negativa

Taina

Många järn i elden för nya bolaget... Briderna Herreys turne är upp takten til) en intensiv nöj essom rnar där Bo-Göran Neumans bo rtist Ab har lekeR. Förutom Herrey's skall bola . .. v prod era konserter med den ryska storstjirna. Alla Pogatjova på fem orter i Finland. Det är ännu osäkert om det blir något uppträdande i Österbot september I månadsskiftet oktober är det så Carolas tur att ge fem ishallkonsertar , varav den ena i Vasa. - Vår strävan är alt göra Va sa till en konsertstrad genom att arrangera i Vasa ishall. Tidigare har det varit vanligt att större

grupper dragit iväg upp till Uleå borg efter sina uppträdanden i Helsingfors, men det skall vi för söka ändra på, berättar Ne urnan.

Förutom de egna arrange

mangen har Neuman också en rad artister han förmedlar till de österbottniska dansställena. I maj är Pugh Rogerfeldt aktu ell för ett gästbesäk. I juni kom mer Niclas Wahlgren till Äminne och troligen också till Forsby. Arja Saijonmaa gör en tvåvec kors linlandsturne i juli och gäs tar då säkert också Osterbotten. Michael Wiehe kommer till Åminne den 20 juli och till jakob stad och Jakobs Dagar den 21 juli. Mats Rådberg och Rankarna kommer första helgen i' augusti och besöker då Fagerö, Karperö och möjligen

Men ändå - ett bättre jobb än

tid - tre år. Jag vet inte om jag

kan tänka sig med sitt arbete

Niclas Wahlgren och Mikael Wiehe kommer att gästa pavil jongen i sommar. Marie Fred riksson redan den 17 och 18 maj. åt freden, med Den 17 är platsen förresten Lill förresten ägnas skolor, för från er representant står som Åminne är by, men det eningar och fredsor anisationer som arrangör. på plats. Unga lokala förmågor Arrangörerna i Lillby kommer kommer också att uppträda.

det här kan hon inte tänka sig

barn trädgårdslärarutbild ningen

Knapert Det

- Tre barn__ bcrde man åt·

minstone ha för att klara sig

orkar gå i skola så länge.

Birgitta Strand

nämligen att ta en paus från dan sandet en tid med motiveringen att det inte lönar sig längre. Och då passar Äminne på. . Nidas Wahlgren väntas vecko slutet före midsommar, medan Mikael Wiehe dyker upp upp den 20 juli. Hela det veckoslutet ska

Alholmsgalan

Pernilla Wahlgren gör Finland 17 augusti och besöker då 1 också trqligen och Åminne Forsby. Därtill kommer en rad mindre kända artlBter och grupper Scan dianvian Artists förmedlar •

-;:=======::� UTHYRES •

rum+kv,)2 ma,

ulhyres i Fasli hel Ah Disal. Mc,n, Sunllanvik i VaHa. A !8i. nill shlankell.,r fås från

e s ,,1. 10 D, Vasa, Id. 961-113572, 115 372. Bi,r iniäIIUIIIs "c'lIa",1 11. 4, 19 5.

SOlJ:s kansli, H ll"el

r-------_-,

MIKRODATORER

Tillbehör, nyttoprogram, littera tur m.m. Flera hundra artiklar för

ill

Commodore 64 och Com· modore 16. Även SHARP datorer och fick räknare. Vi säljer OCkså begagnade da torer och tillbehör samt byter vid behov. Postorderförsälj. ning. För kostnadsfri informa tion och prislista ring eller skriv:

Jlo6 .1JA'A

66270 PÖRTOM tel. 961-66 1434

lT-.---------

Torsdage. de. 4 l,rll l985. ____

_____

Skatila dansar ungt igen .

Ungdomsföreningen i Skatila i Korsholm sita försöka sig på en ungdoms dans igen. Det är några år sen senast, men nu tror arrangörerna att det finns intresse för danstillställningar igen. Som föreningens ordförande Henrik Ingo säger, det måste ju finnas folk som vill dansa mellan Nykar leby och Korsnäs också. Själv är han led de långa sträckorna han måste färdas varje lördagskväll han vill ut och roa sig. Men nu ska det som sagt bli annat av. På påskadagen, den 7 april, är det dags. Och den kvällen är Skatila troligen den enda föreningen som 'dansar i hela landsändan. Ungdomsföreningen i Skatila var ett tag en stor arrangör av både ungdomsdanser och gam maldanser. - Ännu i slutet på sjuttiota let var det väldigt aktivt här,

varit på nån dans på sistone där det skulle ha varit lite folk, sä ger han.

Satsar ordentligt Enligt kassören Bo-And rs In go har föreningen inte råd med nån förlust. Men de kommer ändå, eller just därför, att satsa ordentligt. - Ska man en gång satsa måste man satsa ordentligt, då går det inte att smyga i buskar na. Vi helt enkelt måste ha mycket folk för att få det att gå ihop. Och månne inte det ska gå, för jag tror också att ung domarna vill ha ett dansställe på lite närmare håll. Förutom orkestern kommer också en diskjockey att vara på plats. Det ska vara musik hela

minns Bo-Anders Ingo, före ningens kassör. Sen kom den allmänna dans tröttheten som också drog Ska Ula med sig, åtminstone vad det ungdomsdanserna. gällde Gammaldanser ordnades och ordnas fortfarande fyra gånger . per år, förutom naturligtvis julfester och en och annan som marfest. Men nu ska det bli annat av, för åtminstone Henrik Ingo är övertygad om att dansen är på väg tillbaka. - Åtminstone har inte jag

tiden. Två bussar är redan bo kade och rutterna planeras som bäst. Den ena startar i Solf, den andra troligen iVörå. -Vöråborna måste vi abso lut få hit. Det höjer stämningen nera gånger om de kommmer, säger Henrik Ingo bestämt. För den som händelsevis inte råkar veta var Skatita ligger vill arrangörerna berätta att man svänger av i Kvevlax och kör cirka åtta kilometer till vägskälet motVoitby och Kuni. Där tar man av, passerar bron över Kyro älv och är framme. - Och 'det ska ni veta, går det bra på påskdagen blir det naturligtvis en fortsättning, sä ger de. -

BIRGITTA STRAND

Henrik lngo.

Snäll Kronoby-revy med titt bakåt från

_____

I årets Kronoby-revy "Hehalängverokot" tas publi ken med till året 2085 och en typisk kronbyfamilj i denna inte allt för avlägsna framtid. Men trots att framtidsfamiljen utgör ramen och den röda tråden i berättelsen, handlar det nästan uteslutande om vår egen tid. Med hjälp av pappas "compjuttor" tittar

ram

tidsfamlijen nämligen tillbaka på det exotiska tide varv vi nu lever i. Allt kommer att förbli som det är idag framgår av att sonen i framtidsfamiljen "int' ha'na' ti' djää" och att mamma springer på "datajuntto". Och vad är det då framtidsfamil jen får se då de tittar tillbaka på mitten av 1980-talet? Det blir videovåld, en auto matisk präst, smörresor till Sve rige, kaffrep, en resa till Indien osv.

Greppet med framtidsfamiljen på sidoscenen är smart. Det ger revyn en välbehövlig röd tråd och gör att det inte blir några störande pauser. Christer Lindqvist i rollen som den sysslolösa sonen i familjen blir revyns 'stora behållning. Också i rollerna som videoköpa ren och den automatiska prästen lockar han publiken till v_-ål skratt. Jan Finne gör också en del fina tolkningar på en dialekt som bara den är värd biljettpriset. På damsidan lägger man märke till Ann Bäcks många lustiga frun timmer, men i övrigt är det unga revygänget jämspelt" . En positiv överraskmng hIttar man i revyns dansare, speciellt

Inger Tallgård och Monika Fröj dö, Det de åstadkommer i till exempel numret"Vålandernas hämd" är något utöver vad man vant sig vid att se på revysce nerna. "Samlingshusvålander" är för resten- ett av revyns mest fanta sieggande nummer. Här får vi vara med om hur Kronobys egna "Ghostbusters" skall fördriva de mörka skepnader som stryker omkring bland publiken och uppe på scenen, Själva iden är fantastisk och den verkställs mycket effektfullt, men tyvärr har sketchen inte fått någon

knorr på svansen. Sången brukar vara kronoby bornas starka sida och också denhär gången bjuds det på den varan. Tyvärr verkar det inte' som om man gett sig tid att arbe ta fram några riktigt innehållsri ka texter. Bäst lyckas man i alla' fall med "He vaal ti vååren" i en härlig tolkning av Mårten Holm med Ann Bäck och Kristin Lind-

av Kronoby-revys mera vitsiga nummer: Dragos

Dräketerna är ett speciellt ka pitel i årets revy. Dels har man lyckats leta fram de mest äckliga 6O-talsplagg och dels har man ,atsat på egna dräkter. Speciellt i .det avslutande numret "Indiens lockelser" kommer fingerfärdig heten på dethär området fram. En verkligt rolig sketch är "Världens mittpunkt" där vi träffar Fantomen (eller Dragos som han heter i Öb-trakter), som har ärende hos banken. Speciellt vitsiga är de gamla och

vall som duakör. tvetydiga djungelordspråken han strör omkring sig. Bland an nat får vi lära oss att "då Fanto men lyfter pengar blir kontot tomt".

Överlag är det en väldigt snäll revy kronobyborna bjuder på i år. Inte ens länsmannen, ,kom mundirektören eller terjärvbor na blir föremål för revymakarnas ,elekaheter i år. Snåres är med, :som sig bör, men denhär gången ,enbart i snälla sammanhang.

på

besök

banken.

Med revyns titel, "Hehaläng verokot" vi1\ man ha sagt att det en längre tid stått i1\a till, Men genom premiären senaste lördag visar revymakarna att så inte längre är fa1\et. Det står mycket väl till med ungdomsföreningen och revygänget i Kronoby just nu,

Text och bild: K-G OLIN

------

T On U ge n d en 4 a p rl ll 9=U .

________________ ____

Z!ti

· __ _____________

-----

satsar stort, ...,1 ullokal

FEMTIO MARK har UF Kusten betalat åt Maxmo kommun för Österö gamla skola omfat tade sammanlagt 232 kvadratmeter. Det låter näs tan som ett aprilskämt, men det hände för flera månader sedan. Kruxet var att kommunen kräver att föreningen bör grundrenovera skolan och ändra om den till en fungerade samlingslokal fOr Maxmo skärgård. Föreningens ledning var först tveksam till kommunens erbjudande, men efter att ha pejlat inställningen bland medlemmarna vid ett medlemsmöte, slog man till. Nu tänker UF Kusten satsa närmare 300 000 mk i renovering och ombyggnad av skolan.

festsal på ca 125 kvadratmeter har man åstadkommit genom att slå samman två klassrum. Men mitt i festsalen står tre gamla kakelugnar kvar. Runi dem har dansen gått när man haft rilL tällningar i lok len. En av de första åtgärdernaa blir alt riva bort dessa kakelugnar. Festsalen kommer inte att förstoras. En monterbar scen n ot l a kall s tadkom s a · III v J . lg i g S M n lä rs li! I fI a;;lcr: -. 1), I bli r e n e.I. man ,.... mycket på den rumsplanering som fungerat sedan UFKusten �,·_u ja. Skolan har re dan i drygt tio års tid tjänat övertog lokalen. som samlingslokal åt UF Kus Ett problem har också van't ten, berättar viceordföranden uppvärmningen. Ånäs har nu Göran Sundström och styrelse planerat att lokalen dels skall ledamoten Rune Strand. För uppva"rmas med el-batterl'er . gen har hyrt skolan av e och dels med ett strålnl'ngssyskommunen. Man har hållit tem. som skall monteras i festtonårsträffar, två-tre gammal slens tak. danser per år, julfest. tävlings I en del av nuvarande köks aktiviteter osv. Riktigt ändamålsenlig har utrymmen skall inredas dusch lokalen förstås inte varit. En och tvättmöjligheter med tan samband med elt styrelsemö te började man med vissa rivningsarbeten i skolan. Det är meningen alt det mesta av arbetet skall göras på talko. Endast kostnader för specialarbe ten ingår i den kalkyl som kommunens byggnadsinspek· tör Peter Å . gjort. Till att med kall man koncents varmt klubb- och på en I

Skolbyggnaden som skall bli uf-lokal.

D Göran Sundsten och Rune Strand två av dragarna projd.t ._ IIb1l glira ÖII_";; glllllltl skola liIl uf-lokal.

... i HRe " näs var långt. Dsterö sko ,!;!!...-T: a a(Je mdragits 1967. varefter den en tid fungerade som syNågra egna pengar som hall åt Oravais klädesfabrik. startkapital ror renoverin- Sedan en ny hall byggts . i Särki gcn har UF Kusten inte. Av mo blev skolan i Österö tillde renoveringsbidrag för uf gänglig för uf-verksamhet. Det lokaler, som staten 'årligen ledde år 1977till attUFKusten delar ut, föreslås föreningen åter gick loss från HellnäsneJ' få SO 000 mk. Det kan be- dens uf och fortsatte som själv ständig förening. En ors·. ak tl'll traktas som eU startb'd I rag, vilket innebär aU förening- separeringen var också att en kan söka på nytt ett an· Kusten kunde erhålla statsbi nat år. Från Maxmo kom· drag via Maxmo kommun om mun räknar man med att få den var en självständig före understöd ungefär i motsva. ning. rande grad som föreningar· Enbart på Österö och Väste na ,på fastlandet tick då ung· rö finns ett 40-tal unga i ål doms- och idrettsgårdcll dern 15-30 år. Maxmo skär byggdes i Kyrkbyn. gård är märkligt nog ingen avfolkningsbygd.· Åtminsto. Dessutom räknar mah med ne från Särkimo räknar ortsbornas stöd. Det skall bli Sundström och Strand med basarer och skinninsamling. att folk skall ställa upp när De äldre har nog lovat hjälpa det blir fullt pådrag med tal till. Vid det medlemsmöte där koarbetct. Till Brudsund, man fattade beslut om att köpa Djupsund h Kvimo är det lokalen deltog 44 personer, redan ganska långt att kom som enhälling var för att fören ma till Osterö. Men hittills ingen skulle gå in för att skilffa har samarbetet fungerat bra egen lokal. inom UF Kusten, så nog tror Sundström och Strand Uf Kusten startades sa sent att dct kommer talkoarbcta som 1963. Före det hade det re även från de byarna så funnits ungdomsföreningar på småningom. Kvimo och på Österö-Västerö, men i vardera hade verksam heten legat nere en längre tid. Text och bilder: Efter att ha verkat som själv ständig förening i fyra år anslöt SVEN-ERIK sig Kusten till Hellnäsnejdens GLADER uf år 1969, Men avståndet till uf-Iokalen

•• iI...,, ",mmf!--iiimmr,r ':':!!.::.J redas i andra våningen,

-Vi borde ha inlett ren ove ringsarbetena redan tidigare i vinter, konstaterar Strand och Sundström. Kölden har dock utgjort ett hinder. Nu börjar i stället parningstiden för mI' n kar och rävar. Pälsfarmning ut

gör huvudnäring i Maxmo skärgård. Vi måste ändå försö ka komma i gång under våren. så vi kan sätta fart på under sensommaren och hösten. när

.. Aven "ORVAR" har tröttnat på påskens stillhet, nu här det av till

på UNGDOMSDANS med

J-il U .

Pih:Ildagen ,. 4. ",. 20-01

Vasa busstation 20.00, 19.30, Solf Centralbutiken 19.40. Gamla Vasa Köpcentralen 19.50. BUSSAR: Strandlinjen: Start från Kronvik vägskäl, Sundom 20.00, Golkas 20.10. uolto rön Matkah Vähäky Rökiö 19.40, Vörå City 19.45, Smedsby, Pellas 20.10, Kvevlax Ahl, 20.25. Oravais Trafik; Start

OY SCANDINAVIAN ARTIST AB PROUDLy PRESENTS

FREDAGEN 12 AP IL KL. 20.00. *

Biljetter:

* Förköp:

50-75 mk.

Vasa: Sokos, musikavdel. J:stad: Segerstams Music Närpes: Jannes Vi :y..._ .

f VEC AIYS rnm[QJQ Kläder och skor Anderssons Textil Kb Hemslöjds - Presentshop Hot Shop-ZigZag Kb Keppo Ab Minkkinens Pälsatelje Stor & Liten Kb

Blommor och bukeller Blomsterboden Vårfri.yrer Damfrisering Charm Damfrisering Rosita

Lotterier - Mete - Kaffeservering

PÅSKDANSIBYGDEG

DEN

sönd. 7. 4. kl. 20.00-01.00

.. \

SÖV

REDFORD

SERV.GR. VI

MALAXUF

seminarium

under

temat 'En dag om och med ung

l i nträdet ing år alkoholfri cocktail med tilltugg

ROBERT

och "·olkhälsan håller ett

gemensamt

domar' lördagen den f3 april i

SYIVf ][ SrAlIDN[H m· UnIted Art,ira ROCK,Y GAR TILL HJÄRTAT! COlOR

kommer

en ny film som skall heta "Out of

4.frica". För regin Svarar Sydney Pollack.

Det har bliviI pop aU inte röka. År 1973 rökte hela 42,1 procenlavJ8. åringarna. År 1983 endast 29,4 medicinal. procent. Detla enligt styrelsens undersökningar.

kl. kl.

16.00 18.00

8. 4.

kl.

19.30

barn· och ungdomspsykologi vid

Vidare medverkar elever frän Lappfjärds folkhögskola med ell dikt·

och

musikprogram

samt

dansgruppen Damim från Vasa.

STEVE GUTTDIBIJIG • KIM CATTRAll· BUBBA SMITH

.. Pf.. !!"; !.

"Ar-t.,r;!\! s!

"",., ;;.2o':m ..

Huvudattraktion är Max

Frisk från Sverige, professor i

till' .

'll SSHOlAn • AtAOOCO

Vasa.

under ruhriken 'All inte räcka

ORAVAIS

6. 4. 7. 4.

det nya radio· och TV ·huset i

ppsala universitet. Han ska tala

BIO·GRAFEN

all spela mot MERYL STRE E P i

Till toner av

ALBATROSS

••

och SOV diskuterar ·un a

MEDVERKANDE FÖRETAG:

Oravais Sko och Läder

Folkhälsan

I anslutning till seminariet går också finalen i SÖlJ:s frågetäv. ling av stapeln och för alla intres. serade ordnas en rundvandring i det nyhyggda radiohuset. Seminariet är öppet för alla.

________________________ ______________

To=rS=d ag=e n=de=n 4 a pr I I = 1 § 9 .

__ __ ____________

_________________

r----------------

I I I I I I I .1 I I I I I I I I II I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I

Eln österrikisk "

aradiset

------------------.

för en slalombiten interrailare INTERRAIL, ja då tar man väl "rinkkan" på ryggen och kastar sig ut mot det sydliga Europa. Fastän vi har sommar i Finland så är det ju i alla fall varmare där.

p Å det här sättet tänker säkert många interraiIfarare när

de går till järnv-iigsstationen för att lösa ut den biljett som kommer att bli den käraste egodelen, efter passet, för en månad framöver. MEN, det finns också andra möjligheter än att lapa sol när man far ut i världen. Det här märkte jag när jag i au gusti ifjol plötsligt stod med slalomskidor på föllerna några

tusen

meter

över

vattnet

på

österrikisk

alptopp!.

Visst är det skönt att ligga på en badstrand t.ex. j San Remo i Italien, Paris och dess världsberömda Eiffeltorn är naturligtvis också trevligt liksom att titta på nickor i Rimini. Men, de här tre sakerna har ett gemensamt. Man trött nar! Nåja, kanske inte att titta på nickor, men att sitta . och göra det. Därför kom alpernas snö och höga höjder som ett tacksamt alternativ under interrailresan. För tro det eller ej, men det känns ganska lustigt att åka slalom på som maren. Vi' var tre stycken. Tre gossar med äventyr i blicken som skulle uppleva allt på så kort tid som möjligt. Det här är en dumhet som många säkert har gjort före oss och en dumhet som många säkert kommer att göra efter oss! En sak hade vi i alla fall bestämt innan resan. Och det var nämligen det att uppleva en alptopp. Sagt och gjort, vi lämnade det soliga Rimini för... • Det vackra Zell am See

Det första man fick se på stationen i Zell am See i Öster rike var en skylt där man varnade för allt för vänliga km. Vi juR om . . ........ något konstiga uppmaning när en vänlig person stegade fram. Det var en gosse i 25-års åldern som frågade om vi hade någonstans att bo. Det hade vi naturligtvis inte ef tersom man på österrikiska tåg inte ännu har den lyxen att man kan beställa rum för destinationsorten ombord. Nåja, gossen påstod hursomhelst att hans mor drev ett pensionat några kilometer från stadens centrum. Något reserverade var vi naturligtvis p.g.a. den skylt vi

god

stod framför, men vi nappade i alla fall på anbudet. På vägen till nattkvarteret, som för övrigt föregicks i en

D Så här kan det se ut i Österrike om somrarna. Gröna fält och vackra åkrar. Bilden hämUJd ur en ösrerrilcis k resebroschyr.

folkva n

undrade vi som satt i baksätet på vilket sätt

;;

lokaltidningarna i Österbotten framför oss. "Bottniska tågluffare mördade i Zeit am See" eller"Jakobstadspoj kar mördade av män iklädda 'Läderhosen' ". •

Lite snö

Det var dock inte så farligt. Vi kom fram och blev emot tagna av modern som var karelare! Hon hade troligtvis flyttat från Karelen av den orsaken att hon idag inte, om hon haae blivit kvar, hade kallats karelare utan sovjet medborgare.

som heter duga! Jag har sällan sett något ställe som Zell am See. En 1ten gemytlig stad och en ganska stor insjö invävt som i en grotta av höga berg... Och så det bästa. I den här trakten åker man slalom året om. Tyvärr fanns det så lite snö i själva Zell am See ifjol att man inte kunde åka slalom där utan man blev tvungen att ty sig till Kaprun som finns alldeles i närheten. Men, det är inget problem för dit kommer man med buss på en dryg halvtimme. •

Grynig snö

Lite arbete måste man utfönr�slalomåk nin en. Först bussen till Kaprun. Därifrån upp med tåg till skidcenlrat, därifrån med korglift till skidliften och med skidliften upp till toppen. Puh! Men, fullt så farligt som det låter det i alla fall inte för när man väl är uppe så räcker det JU med den sista proceduren i fortsättningen. Snön är av naturliga orsaker inte den bästa i august! , men åt österbottningar som är vana med Kaustby, ÖJ berget eller Bötomberget dugre den nog, fastän den är lite grynig, Att göra en sådan här utflykt till skyn är inte så farligt dyr heller, om man bara gör det en gång. Att hyra utrustning för en halv dag samt att köpa lift kort går på strax under hundra finska mark, Det nöjet tycker jag att man kan unna sig! •

Skidor, "rinka "

Att hålla på och hyra skidutrustning en hel vecka blir na turligtvis dyrt, så varför inte ta egna skidor med? Väldigt få människor tänker på att interrailkortet också kan användas vintertid. De människor som reser till alperna för att skida under vintern 'är däremot inte så få. Här kan man utnyttja järnvägen! Nu finns det möj lighet att köpa ett kort för 'bara två veckor, vilket är som en dröm för alla skidentusiaster. Att bo billigt är inte så svårt om man väljer rätt. Da men som vi bodde hos i Zell am See erbjöd oss ett ganska , billigt alternativ om vi kommer på nytt till vintern, till sammans med sju andra kamrater. Alltså, sök upp ett billigt pensionat, köp ett två vec kors kort ta skidorna under armen, ryggsäcken på ryg gen och ök er till närmaste järnvägsstation, Ett billigt och bra alternativ!

;

JAN SNELLMAN

D Det gäller att se van ut•..

. _---..,-----...

-'___

---ii . __-IIIIi-----... _--------_'

I I I I I I I '. I I l. I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I

__ ----iiiil--

__ ______

: --:----:---::;=-=:-::-:= ;" . -----;--:---: 1=98=5::.. l :...! r::.: i : : .n::.:4::..:a:!p :::n:..:II:: T!:ors=da ••

•............... ........................

•

! : I I

=__=_----:!

_____

______

••

I I

till Karperö UF

Frågesporten

Overlägsen seger

v- -

Veckans frågesport innehåller en fråga som deltagaren inte får läsa själv. Det är fråga sju, där vi vill ha stavningen till vissa ord. Den som vill testa sig måste därför ha någon aU läsa upp frågan rör honom.

Egna Segrarnas • poäng I poäng ,I • I l. SPORT I 1) Vinterolympiaden 1992 kommer att I i Norden. Vilka två städer vill stå -.,--:." ordnas I som huvudarrangör? ',I I -,-. 2. Vem vann årets FM i ishockey? I . �------�--� I I l, I 2) TEATER/FILM • • En ny film som handlar om en komposi • • tör, har nyligen vunnit flera Oscar-pris. • • a) Vad heter filmen? • • b) Vad heter regissören? • • c) Hur många Oscarstatyetter fick den • . • sammanlagt? • • ---�--��__ .�--! li!ii%n'$ • • 3) GEOGRAFI • 1. Vilken stad är världens största befolk • ningsmässigt? I 2. Vad heter huvudstäderna i följande I länder? • a) Irak? • b) Nordvietnam? • • veckas • Det blev en liUt IlUllch för Karperö UF:s lag att kamma hem segern i senaste ra än tvåan Vasa 4) MUSIK a.. oeh ., ..ar /cJort . 21 poiiJIg llIIrtMk • fråg spo Cba-<lla är eD ny ungdomsorkester i Ös • UF SbItiIII IJ pi 18 poGJtg. Trea m Petsmo II_ed J4 poi"K.fyra SoI/-- /J,5"".., terbotten poäng. 11,5 på III SkatiJa • sjua samt SkatiJo l och Petsmo I på 12,5 poäng Ii a) Vilken är dess hemort? • Dahlfors och Elisabeth Karp. det se rande la et delto Monika Grön. Tom I b) Vad heter de två kvinnliga sångsolis • ••••••••••••• ••••••••••••• terna? ••

- ..

2 3

c) Vad heter den finlandssvensk-födda

sångartisten som i dessa dagar har haft

PuelJI

la uf har fåu lov aU hålla årsmöten i år. Det första mö tet lyckades nämligen i n te hitta ersiI:1are ror de avgående styrel 5elDlelflf'lmnUlrna Bengt k och Börje Kengo. Ek och Kengo har vardera manga är bakom sig på ledande ter inom Pensala ut. men var nu på Nykarleby ful.lmäktiges egäran tvungna att avstå frän vidare styrelseuppdrag. De har nämligen båda blivit invalda i Nykarleby stads ungdomsnämnd och medlemmarna där ska helst inte vara alltför engagerade i nå gon ungdomsförening. Detta för att de ska kunna vara någotsånär objektiva när pengarna fördelas_ Det andra årsmötet lyckades emellertid bättre med personva len och det var också betydligt bättre besökt. Kanske flygbla dens förtjänst? Styrelsen har alltså nu följan de sammansättning: Kaj Karl stedt (ordL), Mats Karf, 1an Erik Nygård, Ann-Louise Rausk, Rune Norrgård, Jan Sj ren, Ann-Lis Siren, Tore Back, Anneli Tiittanen och Dag An dersson. Suppleanter är Bo Kengo och Ann-Mari Tiittanen. Verksamhetsplanen upptar i år en hel del talkoarbete. I första hand är det elljusspåret som ska sättas i skick, sedan väntar reno veringen. Föreningen vill också aktivera tonåringarna och man har också valt in tre tonårsrepre sentanter i styrelsen.

St r modevisning blir det pa paskannandag i Aravasgården, där ett BO-lal av föreningens akti va visar vad lokala företag har att bjuda i klädväg . Men det blir ocksa en hel del annat program i samband med modevisningen. Det blir täv lingsdans och uppvisning av gymnastikflickor. Vidare kan publiken bekanta sig med bloms terarrangemang, frisyrer och förstås skor, kläder och pälsar. Kronan på verket blir en fantsi brud med brudnäbbar. - Dessutom bl'ir det massor med show och spex, lotterier- m,m. För att höja stämningen låter ar rangörerna en alkhoJfri cocktail ingå i entrepiset. - I Jakobstad arrangeras det un der påskhelgen en båt- och fri tidsutställning kallad "Till havs". Förutom det som direkt hör samman med båtar och vatten visas det också andra prylar som hör samman med fritid - vat tensport, fiske, camping, cyklar, mopeder, trädgård, villa; kame ror datorer, musikinstrument,

'H UI' od z:

u?o d I

VUS (Vi under sexton) ordnar den 13 till .14 april en barnledar kurs på SÖFF i Yttermark i När peso Kursdeltagarna kommer under de två dagarna att få göra hobbysaker och naturstigar , lära sig sällskapslekar och annat som kan vara bra att kunna för den som leder en barnklubb. Dessu tom upptar kursen en hel del

5) HISTORIA

l. Vilken tysk officer under andra världs

lllP

ll J

lllP f

'L 1;:lP.JSI (J ;lJ\qP.qWIZ (q

kriget kallades allmänt Ökenräven?

Vilken känd kvinna i historien bar

dopnamnet Maria Eva Duarte?

Vad hette den person som

makten på Kuba?

195

grep

v.n'il p.JE JI N (v. '

OlISP.:) l;lpl'::! (J U01;ld BlIJ\3 (q

l ;lwwo

UIJ\13

(p. .

SlOj pUl1 1111 ( J

lPlNI4Y P.)jIUUY 'ilJ;lq,\ N ;lu;lI ;l H

J\l1?f l;ll.

(p.

'17

Al !J OJ!X;ll-'\J

Sn;lpv.wy

Shimon Peres heter landets premiär

minister.

7) SVENSKA SPRÅKET Hur stavas följande ord:

4) parallell

rokoko

recension fascinera

musicera

(p. ·Z

föreningsteknik och eventuellt också en föreläsning i barnpsy kologi. Kursavgiften är 150 mark. Fia Ingves, tel. 113 572, tar emot anmälningar.

Robert Mugabe heter landets premiär

minister.

S;lJ\/J (J unlP..::! 1;lWWB4;l1ll1 (q 4JO

l. Daniel Ortega heter landets president.

(p.

IS H (J UV.W10.::! SOI!l-'\J (q

6) VILKET LAND?

l) 2) 3)

pP.P'ilP.8 (( !OUV.H ( q

sy- och stickmaskiner.

Barnledarkurs på SÖFF

pUP.I)jS'\llS 1\ (p. jJu od f

8) MUSIK De flesta kända pop- och rockgrupper

brukar komma från England och USA, men från vilket land kommer följande?

l) 2) 3)

U 2 JNDOCHINE

Totalt

3 21 ...

@ ... ',-MlISIKSIDAN--

-MlJSIKSIbAN

;;

\ \ ,

-MlISIKSIDAN--

'Det våras

Medlemmarna

i Albatross har också en bestömd åsikt om varför trenden svängt uppåt igen - dan ' sorkestrarna har börjat spela dons musik: Följaktligen menar de också att det ör just orkestrarna och i viss mån öven arrangörerna som bär skulden för danskrisen.

- När kritikerna rackade ner på den enkla glada dansmusiken ha

kade orkestrarna på och börjode' spela olla möjliga krångliga hitlåtar

d .I ett elot \1\e . g&ng s" n L e e\1\ort. . ' 0.. . ur. Oen s ° 50\1\ " ., .. os 9 " ll oc d 0l la ör &r o l\1\, " erno g Kor s" O ttönd er \1\ed orkest '/ n en .

s oge t , f°' rsto t int e .I or t lu s nd donsbo

Öger \1\

\1\or n edle\1\

egna ben? örst var hon en främling, sedan

tog hon steg' för steg, nu har hon kastat kryckorna och äntligen står hon på egna ben. Och det är ju lilla fröken Häggkvst det är frågan om. Eftersom jag inte varit direkt överentusiastisk över Carolas två ti digare LP-n har jag försökt nollstäl la mig och ta bort alla förutfattade meningar om musikens kvalitet på

"På egna ben" (Mariann).

Så lyssna

de jag igenom plattan flera gånger och fick dem tillbaka, tyvärr. Musiken på nya LP-n består till stor del av fria översättningar av oli ka utländska artisters låtar samt nå gra inhemska. Texterna är alla, med ett enda undantag, skrivna av Pling·

Forsman. Undantaget står, till min stora häpnad, Carola själv för. Caro la har själv lyckats med konststyc

, •

Kagna. De andra låtarna är i mitt tycke, låtar som är mer eller mindre av slit- och släng kvalitet. Men den musiken brukar också ha sin upp gift att fylla i skvalradion.

ill alla sina vänner i Finland

(undras om jag räknas dit?) har Ca rola en extra låt och en poster. Många vänner tycks hon ha efter som "På egna ben" enligt uppgift sålt över 50.000 exemplar här. Kan hända den finskspr_åkiga delen av marknaden upptäckt henne, vem vet.

I vilket fall som helst har Carola sina mest hängivna fans i de yngre ålderskategorierna bland de svensk talande medan en annan är måttligt intresserad. Carola hör knappast till samma

ket att snida ihop texten till ita

klass som t.ex. Eva Dahlgren bland

lienska låten Amore. Och så brukar ju säga att Carola är en urty

Men något positivt måste väl också

man

pisk skivbolagsproducent.som inte gör annat än sjunger och skriver autografer (ironi). Den enda låt jag fattat tycke för på LP-n är titellåten, främst på grund av den riviga gitarren och känslan av lite rock'n' roll. Originallåten är för övrigt skriven av nyligen Fin landsbesökta Bryan Adams tillsam mans med Jim Wallance och Eric

o tro o .I ,\Ib

som inte gick att dansa efter. Och arrangörerna följde efter med att bara engagera orkestrar som spe

lade sån musik. Undro på att folk slutade dcinsa' Modellen för Albatross är alltså .att spela enkelt, glatt och svenskt. Görna svårare låtar också och var för inte nån utlöndsk emellanåt _ huvudsaken

arG a F

fE]

andra svenska kvinnliga artister. klämmas fram om Carola. Tjaa, hon kan ju vara riktigt trevlig privat, fast musiken inte är i min smak. Efter att ha hört så mycket Carola på sista tiden börjar jag känna mig mör i hjärnan. Hoppas bara att jag inte kommit i kontakt med några baklängesbud skap från Carola!

Mr Bläckmåår

ör

att

musiken

ör

dansvönlig och att publiken dansar och Ör på gott humör. - Musiktyckarna får söga vad

dam vill, men en dans ör en dans' Det finns många fina låtar som inte

ör dansvänliga och såna passar bäst på konsert. Volymen ska hel ler inte vara högre ön att publiken

kan samtala, dansen har ju också en social funktion.

lyc,kad start Albatross .hor idag fem medlem mar: Hasse Bergström, Dan Högg

blom, Stig Beijar, Svante Betlehem och Teresa Witting. Alla utom Te resa har spelat i 'dansband och

orkestrar tidigare. Dansdax, Sten Dias, Vörå spelmansklubb, Snad, Janarnes poporkester, Cleopatra

och Exodus ör några av de namn som nömns. I somras började pio nerna på at! bilda ett nytt band ta

________________________

fart ach

på

______________

____ ________________________

både gamla och unga samsas på

tross. De trivs med publiken och

samma tillställning blir det både ro

publiken verkar trivas med dem.

ligare ach bättre ordning. Se på

Många veckoslut framöver är re

Fagerö - de samlar publik i alla

dan bakade.

åldrar

- Men blanda för alf del inte ihop oss med något av våra förra

och

tillställningarna

en ny idol - Wolfgang Ama

lyckade.

Så har medlemmarna också en hel del åsikter om arkesterlönen

nytt. Nu rättar vi oss efter publiken

och biljettpriset, sam de tycker slö por efter

Dessutam är sammansättningen li

relse med allt annat som bara sti

sig

och

skivaffärema

säljer

Men det är tydligen inte alltid så lätt att komma ihåg namnet

arna blir dansvänliga igen.

på gamla kompositörer, för det händer ibland att tonåringarna

BIRGITTA STRAND

Slopa åldersindelningen!

den

hans plattor som aldrig förr.

batross idag är att danstillställning

vad det gäller danstillställningar.

det tack

och överallt där ungdomar rör

ger och stiger. Men det lär det inte

en tid önnu. Huvudsaken för Al

Albatross har ännu ett önskemål

Och

'Amadeus',

Mozarts musik i jeansaffärer

här laget, så den frågan får vänta

Slopa ålders indelningen!

Mozart. filmen

mörkelser nyligen. Nu spelas

vara så mycket. att göra åt vid det

board. Det ger ett visst sound.

deus vare

som fick så många Oscar-ut

på tok för mycket i jömfö

ach spelar sånt som passar den.

på key

Rikssvenska ungdomar har fått

blir

Albatrass är nånting helt

frågar efter skivor med Beetho ven i stället fast det är Mozart de är på jakt efter. Klassiskt som klassiskt.

Paris, Texas -

bildens tri uDlf

ilmen 'Paris, Texas' prisbelö nades i Cannes i fjol. Och den hör g6ngen belönades en film som

verkligen

lydas

något p6 uHrydtsmedel eget

spd.tk som

gö r

till film. 'Paris, T v,�."';u.

tu.ludI::Ier.i;onen Travis stapp lande steg på de andlösa lands

ägarna i halvöknen symbolise hans totalkraschade liv och äsa flykt undan verklig heten.

tersom han inte hört av sig på flera ör. Men Travis bror hitt ar honom och för honom hem . sig, dör Tr -s för första gången på fyra år får träffa sin sjuårige pojke Hunter. Men Hunter som under de fyto tir bott hos brodern &:h l6it betrakta honom som sin pap råkar i en kon I situation dO

Mozart pop bland unga

ungt och allt vad det nu finns. Om

Och det har gött bra för Alba

te extra eftersam vi har två

==.

Ta bart allt gammalt, moget,

ju ldagen hade de sin

första gemensamma spelning.

band.

=n=d=al=e n=de=n 4 a=prII 1

Bubblan går i graven'! Den gamla hederliga bub blan, Volkswagen av den ursprungliga modellen, hål ler på att bli en raritet. Till verkningen av den hor näm ligen upphört helt, nu också i Sydamerika. Så gå inte omkring och svär över din gamla bensinslukande bil. Vor rädd om den i stället, du kan aldrig få en ny.

Rör inte min kompis! Medan den franske högerext remisten Le Pen, han som skyl ler alla landets problem på in

vandrarna, skördar allt större framgångar bland sina lands

män har en ny ungdomsröre'se vuxit fram. En rörelse mot ra sism.

Det började helt anspråks

Aidsoffer ur

löst med att en ung senegales som blivit misshandlad i Paris

adelskalendern

mans med sina kompisar, både

för sin hudfärgs skull, tillsam

I Storbirtannien skall alla aids offer och deras släktingar ute slutas ur den äktenskapsguide som medföljer adelskalender na. Motiveringen är att kalen derns redaktör tror att oids inte enbart är en infektionssjuk dom, utan också en ärftlig sjukdom. Sådana människor är ju inte giftaskandidater, lämpliga framhöller redaktären vidare.

invandrare och infödda, i liten skala började sälja ett märke med texten Stopp! Rör inte min kompis.

Märket blev alltmer efterfrå gat och säljs idag i en halv

miljon exemplar. Initiativtagar

na har till och med varit tvung na att öppna ett kontor för att klara av den administrativa si dan av kommersen. Passiva och likgiltiga ungdo mar? Knappast_

ablgren

Åttaårige Linus Wahlgren vill inte var sämre än syskanen Niclas och Pernilla. Han finns nu på skiva han också, en singel, Kändisar. hela

ii_�r_��ifoI;l,"",� Sl;o '�OI·Oc...NICJaIS.

I slutscenerna får historien sin dramatiska hÖjdpunkt, då Travis f.d. fru (Nastassja Kinski) träder in på scenen.

För Pernilla går det förresten bra trots missen i den svenska uttagningen till melodifestivalen. Nere på kontinenten lär arrangö rer och skivbolag stå i kö för att få henne.

Populära Sade gör film'

rar

Travis bilfärd mot civilisatio symboliser ar hons 6terfärd mot vedligltJeh�

nen

Stiiänlbcmeret på toppen är �nodsställningarna i det ste rila Houston med den sjuåriga IXljken Hunter sovande på be tongen nedanför uttrycker kan ske samhällskritik, kanske något aonat. Man 'får en känsla av att vorie bilddetalj är betydelsefull.

ändelsekedjan är i korthet följande: Travis (Harry Dean Stantons första huvudroll) ör på luffarfärd, på flykt undan sitt tidigare miss lyckade liv, och hans anhöriga är rädda för att han omkommit ef-

et är synd att de här viktiga slutscenerna inte riktigt håller. De avgörande replikerna mellan Travis och hans f.d. fru lyckas inte uttrycka så mycket man för väntar sig att det skall uttrycka. Slutuppgörelsen känns därför ganska tam jämfört med den tä ta stämningen i resten av filmen. I den här roadmovie-inspirera de filmen är tempot mycket lugnt. Kameran dröjer länge kvar vid varje objekt och Ry Cooder knäpper stillsamt men suggestivt på sin gitarr. För en gångs skull har jag där fÖ( sett en film som ger tid för tolkning och upplevelse. Och en . film som dessutom ger en orsak till det.

Kenneth Gustafsson

Den populära sångerskan Sade Adu skall bli filmstjärna. Rullen skall heta "Absolute Beginners".och grundar sig på en kultroman från 6O-talet. Det skall bli en musikfilm av stora mått och rollistan

Sade gör musikfilm.

Skidbyxan till heders Den hederliga gamla skid väntas bli hetaste

byxan

mode i höst. Ni vet, den elastiska

åtsmitande ska pelsen med hällor under föt terna. Den förekommer nu i olika töjbara material på modemässorna världen runt. Kan bäras som vanliga byxor eller, i visso designers tycke, i kombination med minikjoL

upptar storheter som David Bowie, Boy George, Keith Richard, Paul Weller och Ray Davies. För regin svarar Julian Temple.

ClInt rosas av kritiker Clint Eastwood - den osym västernhjälten, stän digt omgiven av krutrök och

patiske

länge ratad av förståsigpåarna - har gått och blivit salongs·fähig helt plötsligt. Dirty Harry

filmerna är inte längre brutala och förenklade, de är ironiska, roliga

och· förutvetande.

stwood själv som skådespelare

är inte längre träaktig, han är ekonomisk och sparsam. Dess utom anses han både betydel

Från modevä lden rap sefull och nyskapande som re porteras vidare att jeansen gissör. är på frammarsch igen nere på kontinenten. Så nu gäller det för inköparna i de nor

Nastassja Kinski i rollen sam Jane vid Keyhole Kl ub.

Under en Europa-turne nyli gen fick Eastwood motta en

diska länderna att sia om huruvida trenden håller i sig, för det är nu besluten om

nistern, det hölls föreläsningar

höstens sortiment sko fat tas.

sedda biografer.

orden av den franska kulturmi

om honom och hans filmer vi sades på filmmuseer och an

rumsren.

...

.�

T_or_Sd a gen d en 4 aprl ·1 19 8 5.____________

________ __ __________

________ ____ __

Kontakt Killar se hit! Jag är en charmig tjej på 15 år som vill brevväxla med dej snygga, humoristiska kille från 16 år och uppåt. Intr.: Allt mellan himmel o. jord. Skriv snart·. "Cia"

Vill du svara? Såhär gör du! Ifall du vill svara en signatu rannons i TORSDAGSTORGET skalII du göra såhär: 1) Skriv ditt svar till annonsö ren på samma sätt som ett vanligt brev. Sätt det i ett kuvert som du klistrar igen och frankerar. 2) På den plats på kuvertet där adressen, skriver normalt du skriver du svagt med blyerts an nonsens signatur oeh det datum då annonsen ingått. (T ex KRAM 7.2). 3) Detta kuvert sätter du in i ett annat kuvert, som du ·adresse till TORSDAGSTORGET, rar ÖP PB 27,68601 Jakobstad.

Hello! Grattis i efterskott Piso och Koski! Koski, sup dig int allt för full bara. Piso, du har väl en lugn hemmakväll med I. M·? "Millon & Micky" Ciao moster Mia! Hur e läget? Du borde inte festa såå myck et! Kom å hälsa på nån gång. "Fiiris"

Hälsningar till alla snygga flickor. Snart rullar vi på vä garna igen med vår blåa King Burger Transit. "Transitgänget" Tsss! Kämpiga och svettiga kramar till Kaj och alla andra krankar. Hälsn. till Ninna och Pelle, till Kalle och Tommy på Heta Linjen+9B i Petalax högst.

Ett steg närmare körkortet som redan nu skulle behövas eller hur? Många grattis till Kerstin i Vörå på 17-årsdagen den 17 mars. Hälsn:

Hejsan! Många varma kramar till Anders och Ingvar och alla andra vi känner. Kram från

Lotta

Mico & Fia

Nykarleby!

Vi vill hälsa till Nicke i Kors näs. Ta det lugnt på vägarna och åk inte för mycket till num mer 2:an. Ja, du vet nog var.

snygging

Minns du oss? Du vet vi som ... vi kommer snart igen, men vä gen är lång! Två tuffa malaxbor . Två jävla stora kramar och massor av. pussar till två av världens bästa killar, Micko och Speno med orden "Vem vai som börja va'" Våta pussar. Malin o. Anki

Hälsningar

________

Heja Norge! Hör ni morotsfil marna. Hur går det med upp draget? Visste ni att Nick egentligen är ful? I smyg, alltså

A/$l.A

"Torsten" Vi hälsar till alla vi känner i väS och BGS. Mie: Tack för hälsningarna och ta det lugnt med Tabu!!

Hej ni i Forsby som var till Ylläs i april -84. Ni får många hälsningar av Kokkola-f1ickor na. Ska ni ut o. resa i vår ock så?

Hälsningar till alla som var i Kokkola den 13. 3 och tävlade i RSG. Speciella hälsningar åt Nilla. "Maui"

Glada påskhälsningar tiU. Litti, Affi och till en pojke i O-Ma lax som heter Kjell Vester qvist. Vi ses i Korsnäs.

Hälsningar till "Knööson" och Ragnäs i Korsholms Husmo dersskola. Ni ska nu itt is fest för tåfft om kvieldan! He kan var na extra utgifter hälsar

V(isky)

"Hest"

Titta hit Pia! Mi, har du billig humor? Gina: Har du problem med kärleken? Ståle: Har du blåskatarr? En big kram till al la som känner: Piaf, Calina, Isadora. Carre Kila, Gulli o. Minnie halsas för att ni e; busbra polare. Kila: Har Gunilla kommit än? Gulli: Hur går det med Sture? Min nie: Du får nog en kille snart. I sommar kör vi hårt. "Nilla"

Köp/sälj Köpes: Snäll hundvalp av ra sen golden retriever, finsk spets, Norrbottenspets eller Berner Sennenhund. Ring tel. 967-280 66 efter 17.00.

Petra o. Ingi

Tunturi Super Sport -81 säljes . Reservdelar och tillbehör med följes. Prisförslag: 2 300 mk. Tel. 961-440 030.

Gunilla, Gunilla, Gunillaaa... Minns du? När ska du köpa lä derjacka, har du inte hört att de' e' senaste från Paris?

Ibanes elgitarr med låda säljes till förmånligt pris. Ring 961 271 450 kvällar 17-19, helger, morgon eller kväll.

"Tutten"

4ifi. .a"' ' " Hur känns det, Lena

______

__________

fast du blir bortgjord ibland? Frieriet misslyckades visst i Pe talax. Vänta bara i sommar! Kanske du hittar nån att ragga runt i traktor med och hjälpa till att sköta korna. Det gillar du ju. Vi ses väl i dag ... "Pörtom Lippis" Gabi och Johan får många påskhälsningar je vi i Solf rei? Tack för skjutsen! En i baksätet

Tunturi Su

säljes.- År-

Tunturi Super Sport -78 säljes. Tel. 961-566 43. Trumset Maxtone obetydligt använda säljes förmånligt. Tel. 961-291 614.

Övrigt Flicka med fast anställning sö ker etta eller motsvarande i Vasa. Tel. (efter kl 17.00)961 114284/Eija.

Annonserna i TORSDAGSTORGET är helt gratis för ÖP:s prenumeranter. Via torget kan man sända en hälsning, gratulera, stämma träff, återknyta kontakter osv. Man kan också annonsera ut en grej man vill sälja eUer köpa. SÖU:s medlemsföreningar kan via TORSDAGSTORGET påminna om ,talkokvällar, styrelsemöten, tävlingar mm. (Ej

Namn: Ad ress :

. ...•. ... ... ........ ...... ... .... .

.. •.....•............•...•

. .. ....... ... ... .. ... . . ... .•. .....•.... ... ..

;

. .• . ......... . .•. . . . •........ . . .... _ . . .•... ........

Namnteckning: ......•...•....................•..............•......................

tillställningar med inträde). Kontaktannoser under signatur där svaren förmedlas går också in under TORSDAGSTORGET. Gör såhär:

l) Skriv en bokstav per ruta i vidstående kupong. Lämna en ruta tom meDan varje ord. 2) Annonssignatur • telefonnummer eDer adress. bör ingå i annons texten på det rutade fältet. 3) Skriv ditt eget namn och adress uppe på kupongen. På "Namn teckning" skriver du egenhändigt ditt namn. 4) Kryssa för den avdelning du viIJ att annonsen skall ingå i. 5) Sänd kupongen i ett frankerat kuvert tiIJ PB 27, 68601 Jak.obstad.�"""'.

TORSDAGSTORGET, ÖP.

AVDELNING:

D Hälsningar

D Föreningarna

D Kontakt

D Köp/sälj

D Övrigt

____________ __

____________

SE. PÄ STORÄTAREN!HAN PEKAR PÅ NÅGOT DÄR UTE: VAD A'R DET HAN SE R?

d 4 a prII 19=§=. TO B da g en =en

____________

Österbottniska Posten

Medlem i tidningarnas förbund. Öst<:rbottnisk ungdo mstidning och språkrör för Svenska Österbollens ungdo. msförbund och dess medlcmsföreningar. Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag

1985

Stig-Göran Fors

Redaktionsråd: man,

Patrik

Robert Selänniemi,

Stenvall och Stefan Träskvik. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Karl-Gustav Olin Tel. 967-13 555, Hemtel. 967-13 420 Redaktion: Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68601 JAKOBSTAD Redaktör i Vasa: Birgitta Strand Tel. 961-113 522, Hemtel. 961-39 559

LAY-OUT ETTAN: Tuija Kautiainen K-G Olin

PRENUMERATIONSPRIS 1985

Helt år .... ....... .................. 80,-

Halvt år . ... .............. ....... ... 60,-

Skandinavien ... .. .. .... .......... 90,Lösnummer.....................

2,50

PRENUMERATIONSÄRENDEN: Tel. 961-124 222

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad Tel. 967-13 555

ANNONSMOTT AGNING SÖU:s kansli, Handelsesplanaden 10 D,

FSS hör också elever i

65100 VASA 10

-yrkesskolor, men åtminstone de kategorierna sistnämnda två brukar vara svåra att engagera i såna här sammanhang. Gymna sieeleverna däremot ska det nog gå att få fart på, tror initiativta garna.

Ulf Johansson Tel. 961-124 222

Det SÖE främst ska syssla med är att ordna olika sorters jippon i

större och mindre skala. En skol avslutningsfest och ett veckoslut med skapande verksamhetar ba ra två exempel på alla förslag som framfördes under lördags träffen. Men SOE ska också vara ett forum där eleverna kan diskute ra skolan och undervisningen, för det finns det behov av, och förhoppningsvis också kunna på verka skeendena och komma tillrätta med missförhållanden och orä ttvisor. - Vill vill framför allt aktive ra eleverna och göra det 'möjligt för elever i olika skolor och kommuner att träffas lite oftare. Eli trettiotal elever från hela Österbotten österbollniska distrikt inom FSS.

i det möte i Smedsby· som var avstampet till ell eget

En lördagseftermiddag häromveckan var det elever som satt i katedern i högstadiet i Korsholm. Ett trettiotal aktiva och iderika ungdomar från hela svenska Österbotten hade samlats där för. att bilda ett eget distrikt inom Finlands Svenska Skolungdomsförbund (FSS). Ett distrikt som rorutom att ordna jippon av olika slag också ska vara ett forum där eleverna kan säga vad de tycker om skolan och förhoppningsvis också kunna påverka det som händer där. - Men vi får inte göra samma som. helsingforsarna. låta allg ske centralt. Nu då vi öster ingar har klagat på att all a händer nere i Helsing vi akta oss för att låta ra hända i Vasa, säger hlström. Frtitj Der bela började egentligen cenlralsjukhusets barnavdel . g i Vasa. Fritiof Sahlström

och Ulrica Westergård besökte en sjuk lillebror och beslöt sig för att nu. nu ska det ske. Nu ska Österbotten äntligen få ett eget distrikt inom FSS. Visserligen har det nog redan existerat ett sådant, SÖE. men det har den senaste tiden fört en ganska avsomnad tillvaro. - FSS består av fyra disktrikt. men det är egentligen bara HE-

CO i Helsingfors som fungerat de senaste åren, berättar Ulrica Westergård. Via skrivelser och telefonpå

ringningar lyckades de locka ett till högstadieelever trettiotal Smedsby på lördagen, trots le dighet och ett underbart vackert . väder. - Det om något visar att det finns intresse för saken. säger

På lördagen blev det också en hel del diskussion om elevråden. Representanter för de olika sko lorna berättade om sina erfaren heter av elevrådsverksamhet och förhållandet lärare - elever. Det var egentligen bara ele verna från Peta lax som var rik tigt nöjda med sitt elevråd. De andra klagade bland annat på utrymmesbrist, oförstående lära re och passiva medlemmar. I vis sa skolor lär det till och med vara så att elevrådet också bland ele verna anses vara ett nödvändigt ont, en instans där klassens 'dumhuvuden' och andra som man vill bråka med passar att sitta. Och då fungerar det natur ligtivs inte riktigt som det ska. Också skoldemokrati var något som talarna gång på gång åier-

Hemtel. 961-15 39 38 Annonserna bor inlämnas senast måndag kl. 16

ANNONSPRIS .

I texten ... . . ...... ......... ......... 3,95 Efter texten......... ... ......... ... 3,95 Bestämd plats -,20 per mm

FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. Färgtillägg -,35 spmm Österbottniska

Posten

ansvarar

inte för eventuell skada som tillfo .gas annonser vilka meddelats per telefon eller som på grund av post försening

inte

införts

begärt

nummer.

kom till. Men området är lite käns gt just nu och deltagarna uppmanades vara försiktiga med vad de säger i den frågan. Höstens skriverier i tidningar .r.a resulterade nämligen i en hel Clel rabalder bland lärarna och hela begreppet blev inflamme rat. En del lärare lär till och med använda det som skällsord: Du ska inte tala om skoldemokrati, du som inte ens gjort läxan. Och annat i den stilen. - Inte kräver vi att få bestäm ma om till exempel budgeten och annat som vi inte har till räckliga kunskaper om. Men vi tycker ändå att vi borde få vara med överallt där skolans angelä genheter diskuteras, även om vi inte har rätt att uttala oss, sade Fritjof Sahlström. En utomstående iakttagare som varit borta från skolbänken några år var mäkta imponerad. Vilken resurs skolan har i sina elever, bara den inte trycker ner dem och kväver all upprorsanda' och skaparkraft de har inom sig.

BIRGITTA STRAND

TOrsda.e. "en . aDrll l985.

-------

------

-----

.,.

Ubungi med Cia "Bagen" Berg gäslade senaste helg pörtom . ..

En explosion av musik, dans och ljuseffekter men Den svenska gruppen Ubangi bjöd på sin färgs tarka ''The-who-needs-a-drummer-show''i Pörtom senaste lördag.

Ubangis show var en fartfylld

explosion av musik, dans och ljuseffekter. Grup pen hade en fantastisk scenteknik och gjorde sin musik levande genom rörelser och mimik. Tyvärr var responsen från publiken dålig. Pör tompubliken var oentusiastisk, för att inte säga slö, och det var ett deprimerat gäng artister som packade ihop sina instrument och lämnade Pör

lom efter showen. [)e flesta känner till Ubangi som TV-programmet "Bagens" programledare Cia Bergs grupp. Men Ubangi består inte bara av Cia Berg. Gruppens motor och kapellmästare är en kille som kallas Orup TV. Han sysslar med musik på heltid och gör alla gruppens låtar. Därtill rinner vi Spider och Ylva-U på ynthesizers samt Kapten Mannekäng som spelar "sånt som dom andra inte vill spela". Kapten Mannekäng skriver för ö\'rigt text till låtarna tillsammans med Orup TV.

Då Ubangi startade ror två och ett halvt år sedan hade man en färdigt utarbetad stil. Med hjälp av god kritik från pressen ur framgången given redan från början. Men då man lade

. *.**

av med trumpeter, elbas och saxofon och övergick till synthesizers och bandinspelningar, i sina shower rorsvann många av de äldre fansen. Fjolåret var mindre lyckat för år ett

Ubangi. Man hade problem med sitt skivbolag och allt stod

stilla. Nu har Ubangi hittat en stil som passar perfekt och det har börjat röra på sig igen. Men bandet är medvetet om att det får tacka Cia Berg för mycket . av sin nyvunna framgång. I och med att Cia blivit något av en kändis ger hon bandet fin publicitet. - Men jag är rädd ror att f?lk ska tro att ja börjat . sjunga sedan Jag fick Jobbet på TV bara för att åka snålskjuts

..•

Cia och Ubangi tände inte pörtom på mitt kändisskap, säger Cia

Berg. Cia har hållit på med musik

långt innan hon började som programledare i "Bagen" Musiken är också det som ligger henne varmast om hjärtat. - Fast så länge det går att kombinera musik med annat är det naturligtvis skitbra, tillägger Cia. Jag vill gärna fortsätta med fler TV-jobb om jag får. [)en som tror att Cia Berg är med i Ubangi bara som en söt dekoration och publikdragare kan genast slänga bort sina fördomar. Man behöver bara Iyss-

na på Ubangi några minuter ror att inse att Cia verkligen kan sjunga. Imagen är mycket viktig ror Ubangi. Den spelar en lika stor . roll som både mUSIken, texten och framförandet på scen.

- Kläder, smink och vår personliga utstrålning betyder lika mycket för P'UPpen som allt annat vi gör, hävdar Cia. På Pörtom-scenen uppträdde Ubangi iklädda grå pyjamas. Cia Berg liknade nArmast en

söt kinesisk porslinsdocka med sin starka make-up och det svarta hå.ret slätt bakåt kammat. Men då showen brakade lös förvandlades hon till en gäc kande vildkatt. Ubangi lovade ut sin musik genom dans och rörelser så att deras uppträdande nästan blev till ett skådespel. Man tittade på deras musik lika mycket som man Iyssnade på den. Bland de låtar

Ubangi framrorde kan "Monster ombord" nämnas. "Monsler ombo d" har nyligen 0',llmi ut som smgel och den ar msplrerad av science-fictionfilmen

"He came from 1IIntJ" .

the Po/QUJs-

Uppträdandet i Pörtom var samtidigt ett avsked till Ylva-Li som slutar efter ett och ett halvt Ar i Ubangi. - Jag jobbar med alinat också, och bandet tar så mycket tid att jag inte hinner med både och. Visserligen tycker jag om att spela, men jag vill inte ge upp mina andra jobb, rorklarar Ylva-Li. Ubangi har sina spelningar

över veckosluten och de tar oftast fredag, lördag och söndag i anspråk. Lördagens show i Pörtom var Ubangis första framträdan-

de i Finland. Orup TV har dock spelat i Pörtom (!) tillsamans med bandet Intermezzo ror ett antal år sedan. Ulrica HäggIund

* **.*.***.**********.****************.***** *********1