Österbottniska Posten (ÖP) nr. 15 1977 by Österbottniska Posten

/ r

österbottnis.ka fl n.o s ' ' t'e .'n.' .

Österbottnisk un domsti ';iDl'

Fredag n den 15· april 1977

d,el- b·· asfa

K/ 'RLEK,

ett så kon stigt

50p ..;;.15

v,et. .

VI. .

ord

men

'ändå' så

riktigt! Hur bra kan inte kärleken vara ibland, hur olyckligt har den inte slumpat sig jör andra.

D ."TT

i varandra hör ju till.

MAN nLlR KÄR

13-' 15 år, kän

Ilen om man är bara ungefär m.an

ner

sig lätt onödigt bunden. är underbar niir ,ruUl iir ung. Sä-.

K.4·RLEKEN

k-ert också när I1tan är gahllnal. Men v'arför-tror

nuna att man intt? kall vara kär på riktigt när ma.n ä r un g ? Så

Vi bad

vid

elever

tre

skrev

högstadieskolan

by.

Nykarle

h el klass i

skolan skriva om kärlek. Det var eleverna på klass 8· B.

Eleverna

är i allmänhet 14

Ar_ Nli.gon enda har hunnit fylla.

femton.

Kärlek man

är

Därför behövde ·de 27 ele

verna

namn.

någonting

sina texter

och

pojkar

.. •

Båd

flickor

är. mycket

o·

bli

på at t påpeka_ att kä leken

man

låter

att berätta om sina känslor

till lJ,5ger och vänst er.

ker

'ä r någonting underbart, nå gonting som

i13te

' jäm-

inte

smussla

förbi. Det avslöjar de själva

mantiska, nästan alla passar

Helst

Och en

ifall nå romantiska .' g0ri trodde den tiden var nu

in·te gärna talar om. så

öppet.

föras med någonting anna t.

Visst är tonåringarna än

i ju

* Den hä.r klassen. 27 elever. skrev

sitt

5ätta

iOlte

som .

med.

Lex.

eleverna

om ' att sina

känslor,

att. lärarna

ky låter elever:na .

lan . '..

tyc

beh öv a

s as,

inte

i. sko

. Läs om tonåringarnas syn

på kärleken! De fick en lek tion

på' sig att skriva,

och

var inte förberedda på äm·

TjiWk värd .

mntning.

och "

en för

samma

saker.

Tjöck

sprängde' Gch kÖl'de tegel när lokalen bygg

dag

verli: tör

eting och ser Sö ":s 17ärmöte som ev betydel full hände-Ise 'I föreningen.

är

lP09.

• SpelniansglädJO e

euingen var verksam till slutet av

. (td b nd

fmga spelman • TJock. Dc gamla. spel värdskapet. för männens ldtar är kända i hela Norden, och c'UerviW;ten före/a.ller bakom sin

ors

då· svenskspråkiga ungdom I dag fiilns i Tjöck-PäBkmark . föreningen Mörtmark uf bndad s aktiva ' fol!5dansare, .speImän och' För i grannkommunen Bötom. ett årsfärskt fotbOllslag. let

nu<.;arande ordförande Håkan

de unga' i

Ilpråkgränsen i slutet av' 1800-ta,

upp

lika

-Se mittuppsll:!-get!

te xt er om varandra,

Kulturlivet

RIo...."""·gt uttryck för när han be om att

Vi människor tycker gans _

många

Samma- inställning ger förenin-

sl'.Iter

påminner

o DEN ADf\L som tidiga re bildade kommunen Tjöck iir kulturbygd med traditioner som tillva,ratas och förs vi dare. Valdemar Hintz har inycket att berätta om aldh1 (ångkunlligc sp elD1 nnen 'l'hure Dinds kan föreningsarbete. berätta om gamla bygdespe.imän som gjort tå·ta.r so,n lIU 'spelar;; i hela· Ska·ndinavien.

sedan

innebä r

uppskattning

arbetade,

AR 19 AR

Konstaterandet

net. Trots att de inte sam

tl adition,erlla' lever

SöU:s vårmöte' senast hölls Valdemär säger Tjö('k, i B i n t z, allt-i-allo i Tjöck Paskmark uf i drygt 20 år. ris!

Visst är tonåringar romariti.ska som förr

för SöU D E-T

l,årlek.

En kultwobygd dijr

inns /f

gamla. och

Här representera" tvd epelmansgeneratilmeT at) Thure tryggad. Hinds med dra.gspel, M.117'ten· Vikberg (t.v.) och Kent-Oltl Kvisen. .

1950:'talet och uf-Iokalen står kvar

ValdemDr.

Thure. ·William,. Hä

l centrum av den kar. och många andra kulturaktl r.u nästan helt finskspråkiga byn. va "tjöckare" får ni möta· i da I Sti-äriga :William Storäs var med geM öP.

på säker grund

OSTERBOTTNIS""'KA

Blir vi bättre nordbor· med åtta tv-kanaler?

öP

15 april 1977

* V i lever i bildens tid. [Jet ,är televisio en som mer iin något annat medium har förvandlat vår tillvaro: förr var vi -" förmodligen '-- - gaTiska

sett) ungefär a/diva, men nu sitter vi ( statistisk , fyra timmar varje dag framför televisionen.

* Vad vi tittar' p';? Strä gt ,taget allt. Olika under. htillningsprogram har goda si, llror. En sak ä, i

varje fall ganska klar: vi bli,. oerhört passiva ,av Det är lätt att ställa frågor, och .frågor behövs: det

nordiska

tv-samarbetet

blir

ler de s.om sitter vid tv-appa r'aterna.

något av det mest betydelse

fulla som hittills har drabbat oss-

när och om det en dag

Några frågar alltjämt om. Det finns många omdömen:

110mliga talar om ett hot, and-, ra om en utmaning. De mest om

ett

brett

- kulturellt utbud, om möjlighe

terna att leva, i en enda stor nordisk kultur.

de.t är, inte sagt att den tas

varken ,av de som

svarar för prOgramutbudet el-

1 ' -

= § =

= = = _

§ §

allt

som är

Det

land, Amerika och Tyskland)

tionell politik väl tillgodosett,

och

juridisk

art

int

de,

viktiga

dess

or'

est väsentliga.

är

vilken

pro

grampolitik de nordiska ,!än

men vi

typ, som vi nästan helt kunde

nyckel till vårt eget land, Den

garna eller Familjen Aston? \.

Frågan är också, vad vi be höver. Först och fräinst

behöver vi - och det a gäller

det ytterst troligt att varje

, svenskarna - få goda och in-

självsändigt

ingalunda

bestämmer,. formativa

enbart-

program

finlands om

det i ett nordiskt utbud inte

= = _ _

även

om finiandssvenskarn , liksom

övriga minoriteter, totalt sett

skulle få tiUgång- till fler för

'dem begripliga program.

det

Det här låter väldigt nega-,

samhälle vi lever i. I dag upp

tivt, men också' om man väl

gram.

lever vi detta som en brist;

komnar

information

gränser och ett allt

mera

u -

byggt nordiskt samarbete, är det inte sagt att ett brett tv

över

skval är den bästa vägen t'

Mycket beror på hur de oli

'en resa alltid har någonting att berätta. Under vArvintern har jag gjort några re Närpes, g r o K . Närpes växer stadigt. Vå ningshus läggs till vånings hus och i kommunens skol cen4"Um såg. jag en 'bow linghall - utan banor. 'Jag förstod kanske varför, när jag läste insändarspalten' i

I 'l'anger finns kungen ,porträtt över allt. Jag har åldrig settKekko nens porträtt i Närpes, vad ja rna sa man mig, att kungen inte är särskilt älskad; det är något av ett tvång att ha kungens milda blickar vilande på sin var dagsgärning. Själv håller han sig med ett sommarslott

i a:

varit förr. Få r n luften, när mörkret låg tätt över ,den'

I dag$ljuset är staden n ästan vit.

Den hade ytterst litet ge mensamt med Närpes. och Karleby. • . Tal\ger är 'somliga myc }tet rika och somliga - de

fle ta - "':-' . mycket fattiga. Också i Närpes o'chKarleby finns fattiga och rika . Men i Närpes tigger ing en, vad jag vet. , Inte heller iKarleby.

Det är inte bara utseenIU (den överflödiga vintervikte.o som kräver motion, Jet gör be 'l människan, som mår bra kroppslig ansträngning rimliga ,gränser. Varför' inte en längpromen tre gånger i veckan! Eller några cykelturer!

finns rum för särskilda fin

landssvenska intressen,

över innehållet i sina tv-pro

i utkanten av Tanger; jag såg aldrig slottet, endast de höga murarna, men j g såg många av de husruckel i korrugerad plåt som här och där klättrar uppför ::!luttnin garna i stans utkanter. _

• .Djupt inne i' basarernas vindlande värld har den ame rikanska miljonärskan Bar bara ,Hutton ett palats. Hur det ser ut inomhus vet jag inte, men på gatorna runt omkring stinker det av sinåpojkarnas piss och Jag som var lågskodd måste hoppa på stenar för att tygskorna inte för all framtid skulle påminna om gränderna j Tanger. Så här' är det inte i När

,,,,,,,,.,,.n."",,,,,,,,,,.,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,",,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,00"""""''',,,,''''""'." :

Jag tror' att det Skulle dröja länge innaQ jag upp och hörde att fundera över de, • Jag gjorde många = långa promenader, I små' unga pojkarna, som i stället i s tb rg t a r a d k len, där de väve ; syr eller fann jag folk som hade allt = och ingenting: tid att leva, sysslar med något annat = atf sitta tillsammans med hantverk. andra som hade lika gott Att brodera och väva i 'om tid, dricka mintte, sam 'dunkel t ar på i5gonen. tala. De tyngdes inte, vad Det sägs, att den som vävt. pes, knappast ens iKarleby.

! :

�=;;! :

i ��:

;

En kopp m.intte i solskenet ,;

S a ts a pa varen., .

saknar program' på svenska som skulle ge oss' en

o Snart är det ,maj, Det är da för aHa vintertrötta a.tt bo nyckEilQ finns inte i en tv-sa upp sig och så sakteliga loc fram sommarkonditionen. vi varje vecka tvangs titta på . tellit. Dessutom är det möj Var finns sportskorna eil ligt, ·vilket somliga tror, att fyra, fem serier av typ Arvin cykeln?

undvara. Vad skulle hända om

derna för, och även om vi får

stat

åv underhållning och interna

köpta underhållningsprogram,

"",mm"",""""""..""","",,,,,,,,,m,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,...,,,,,,,,,,",,.,,,,,,,,,,

�:;�: : : %

ekonomisk

alltjämt är öppna, men det är trots

Sveriges tv-utbud vårt behov

om 'det blir så att Kull tar tjänsten vid Nordiska rådet skolstyrelsens svenska av få en ny chef. Under Kulls förra engage i Köpenhamn gick hela svenska skolavdelningen på kryC kor; dvs, den ena tf-tj" följde på dQ,n andra, vän Mellanstidfereformen 'det är . en viktig uppgift. kräver gott folk på aHa pos: IS' och folk- som vet med sig att sitter på sin egen post,

No,.rden.

. Det Säg , att den som gör

= =

pI ike

att många frågor av tekniSk,

vi har tack vare tillgång till

Frågan är vad vi får. I detta /nu _sänder varje land rätt

serier .av familje- och deckar

ett ilOrdiskt tv·sa1harbete är

Den möjligheten finns, men

tillvara

avgör

Nu är ,det naturligtvis så

Många säger när.

talar

Programpolitiken

1971

D Det ryktas att skolrådet nus Kull, chef för skolstvn!lsl!E:a svenska avdelning, är aktueD posten som presidiesekreterare Nordiska rådet - verksamb plats Stockholm, Det är glädjande att f inl .re erbjuds nordiska jobb.

* Nu skall vi, någon gång, få tUtgång till alla de program som sänds i ,Norden. Det betyder minst åUa program, åtta, kanaler att väl ja mellan. Vad ' vinner vi på det här? Bin vi bäUr e nordbor, jar vi mera faktainformation o"; vårt eget' land och om våra' nordiska grannländer?

(fränst Eng

Inga tf-arrangema'ng

att ständigt titta på televisionens hastigt förbi flim rande bilder.

många utifrån

genomförs. -

positiva

Fredagen den 15' april

POSTEN

jag vet, av tvånget att klä sig e fter årstiderna och mo det, lika litet som de måste' skaffa sig allt det som vi tror att vi måste ha: stora lägenheter, moderna hus hållsmaskiner, bilar, teve appar ter. a • Jag undrade: I Karleby el-

= ==

utformar

förefaller

sina

det

som om de olika nationella ka

nalerna

stor

utsträckning

skulle konkurrera om tittar

na: ju flere tittare ett pro

gram h r desto bättre. Men

från: fem till femton år har förstört siri syn. • I Närpes ochKarleby- har man möjlighet att ge ungar na en chans. Och man göm mer inte, som i Tanger, ,fUc korna bakom murar, dörrar och dok. Men -någon som marsol har man ipte i börian av mArs,- inte heller någon vårlig grönska.

UJlllUlilllllllllllnllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllilllllHlUlIlIlIlIlIIlIlIlIlIlI1I1111111 lIl1l1l1l1l1l1l1l1l1l1l1l1l11l1l1l1l1l11l1l1l1l1l1l1l1l11l1l1l1U 1II1I1I11I1I1I1I11I1I1I1I1I11I1I1I1I1I1I1I1I1I1I1I1I1I1I1I1I1I1I11r:::':'III1I1I1I1M/.1I1111111111111111111I1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111f1l1l1l1l1l1l1l1l1illllliiii

behöver

den 'slutsatsen

inte

alltid vara den riktiga. = * Satsar på

skulle jag behöva ler Nä.rpes = en hel butik för att klara mig, i Tangers'basarkvarter , , Vintern är vår plåga skulle jag ha vaI,it rik om I ett u-land finns andra hade på ägt en bordsyta jag plågor: den som föds fattig två kvadratmeter fyllt med vad som helst. Jag skulle roär dömd ätt leva' och dö fat pa ut mina varor, dricka . tig. Ett slitet :rafebord i sol mitt te, äta mitt bröd och skenet' är en, guldkant på någon gång vandra i väg tili vardagen. livsmedelstorget för att kö ALF SNELLMAN pa mig en fisk eller en höna. =

länderna

prog am.

information

Om vi får en nordisk tv-s a,tellit, vilket är troligt, så borde vi också samarbeta i

programfrågor,

dvs.

det

är

meningslöst att på flere kana

ler siuntidigt sända ungefär

. likvärdiga

program.

Genom

att samordna utbudet skulle

. vi -, och detta är, viktigt få utrymme också för viktig inforiPation

och

utbildning.

Det skulle för övrigt inte hel

ler vara till skada för någon

part' om

televisionen

någon

gång. gjorde uppehåll i sina

sändningar:

tittarna

skulle

Iilå 'bra att någon kväll slippa

vara tittare. 'Man kan säga att

aet är en sak som varje en skild avgör, men

an kommer

inte förbi ,!iet faktum att tele

visionens genomslagskraft är

så stor att det krävs viljestyr1

, ka att inte vrida på eller stän. ga av apparaten.

rftda

de. 15 april

öS,TE,RBOTTNISK

1977

läsarforum

Det var damernas hela kvällen.

En uppfattning som också bor

'"fl tyckte att det blev bevisat ·att de bortskaffas är 'den, att vi flic det går att ordna damernas kväll, kor 'skulle använda damernas dans de flesta som var där tyckte Jltt till att :dansa med den· som vi karna.

int

minst

poj

länge sprungit efter. Vi jagar fak

tlskt inte som galna efter en karl

Stämningen var fin. Kanske be-

åt oss!

rodde det på att det inte förekom

Ja,

dgon "komarknad"?! En ros vill

det

är mycket som borde

ändras på dansplatserna och sön.

vi också ge till Barbarela för att dagsdansen var verkligen ett steg de inte hade så högt ljud på. i rätt riktning. Vi gllllir inte 'att Vi tycker verkligen att det är

vara ljuva varelser som'står och

på tiden att det blir mer demo väntar-på vår drömprins. Har' ni

krati på dansgoivet!

Inte är väl

andra åsikter så skriv!

vi mekor så underlägsna och Q!yFä se 'nu vilk n förening som ga numera så vi inte vill och vå hinner 'först m'ed nästa\damernas gar bjuda upp? Vi börjar bli tröt kväll! Och när skall den komma ta på att stå och vänta på att nå- på en lördag? gon skall bjuda upp oss. Vi kom-

mer

ju till en dans för att dansa,

Tärningen är

kastad!

M. M., A. T., K. N.

Länsrätten förkastade

och.

utbytet ·blev

för

tillfredsställande.

vär

sammanlagt' 20.000 mk.

teaternämnd

g r ) ,n

Vasa stad har getts tillfälle att avge förklaring över beSlu

tet och SöU har i, sin tur fått

bemöta förklaringen.

Länsrätten finner att stads styreisen inte kränkt fören ng

Fråga: Varför är Ifet viJdigt att lön en gar till sparbanl(en? -

ir l

ffi

le ig

ID In

Kulturfonden

tyckte

har , att det var en verksa:mhet som' vi borde fortsätta m d och gav

Tack Kulturfonden o(. h

sikel'förmedling med 3.000 mk

har SöV -ännu"större möjlig-'

k'onstkommissionenl ett

av p!!ngarna och det är ,uppen

grundplåt

bart att nva portar. öppnas /ör

ningsfond.

Enligt t, ea:

teateramatörerna.

ternämnden bör skolnings- och erfarenheter

möjlighet

tern .skall

vad

Do ki:ea,'

speciellt in.

Det

mynnar ut i regler och inbju

ningen har alla förutsättningar

Det gär inte att göra myc·

att bli en ny verksamhetsform

för ungdomsföreningårna.. Det

ett

finns re3an

filmklubbar

som är i full gäng med fil

det. Om yl kan göra bra ama

- en skivinspelningsfond.

med lite träning fä till ständ

törteater 'kan vi säkert också

njutbar kortfilm.

stödde SöV:s At'tist och mu

LEIF REX-

ens enskilda rätt när den för kastat SÖU:s ansökan. Då läns ,rätten inte heller funnit att holmspolisen "äskhelgen som stadsstyrelsen skulle ha miss lugn med mycket få rapporter brukat sin prövningsrätt och om ofog.. då beslutet inte för övrigt är / lagstridigt, har länsrätten för Malaxpolisen rapporterar yt kastat SöU:s besvär.. terligare två fink'ade vid dan- Det lönar sig knappast att . sen i Korsnäs samt förstörda föra ärendet vidare, konstate mjölkbryggor, postlådor och rar SöU:s kanslichef Jan-Erik POLISEN i Ialax rapporte handelsgödselsäckl!r Ordning ,Frostdahl. Pengarna är för län rar återigen iDest oroligheter im vid dansen i Korsnäs var an ge sedan erlagda, men nog - under en långhelg. Vid dan nars bra. skulle förbundet ha haft goQ. sen j Pörtom' på långfl'ed. · användning för dem. Från övriga. pOliSdistrikt rap gen skedde ett rånöverfall. Bingoskatten ar' ko munal-' På påsklördagen fick påSk porteras, mycket,få ofog och skatt m en förening, om den ofogen formen av ett hem inga .större störningar vid nö har ekonomiska svårigheter, fridsbrott i Petalax--. Lång jestillställningarna. har rätt :att anh lla:. om Ij.tt skall fredagsdansen i Kvevlax var Långfredage'n s danser i SöU återbetalas... Beslut om- sådan också något· orolig:-:;'För qv i Nykarleby; Kveylax och regi återbetalning fattas av stads rigt ha påskhelgen varit Pörtom sam.lade talrik publik. eller kommunalstyreise. h.lgn i landsdelen. Påskdagens danser har, ty dligen, Beslutet i Vasa skedqe genom indre Jlti lik. omröstning varvid sex ledamö- Rånöverfallet i Pörtom jot': loc}{at . fJ'a"rdsyngl'mg. ter röstade för förkastande och de. s av en lapp Den. svenska orkestern Se fem för -att SöU' skul.le få till som tidigare är välkänd av posam, som skulle' spela viq gam baka pengarna. ... lisen. Han har tidigare villkor . i Nykarleby . h4de maldansen ligt straff och får nu Sannolikt .. . ..' . 'kört fel och dessutom kört i di rakna me' d - ett ratt strangt ket..och kom till' Nykarleby ..., . ., straff. fÖrst vid 22-tiden. Då· hade arDet blir österbottniskt stu Han överföll en annan lapp " rangorerna redan lyckats enga dieting på Evangeliska. folk. ' . . --...; . f'" b Jardsyngl'mg . a kom' uf-loka h ögsk Ol an l Vasa på lördag, l gera Scanbc 'från KoVJohl som 'den, sl'og ne-d denne, . - tl en VI'd 22 ersättare: Dansen hade samlat ArrangÖrer är Svenska' studie-, . och hotade_med att terhgare_ förbundet och Studiefrämjan stor publik. ' skada honom med en korköpp-. det i' österbotten, och tinget . o. nare. Från den nedslagnes plånNykarlebypolisen är förar behandlar 'vuxenutbildnings_ bok tog han sedan 50 ink. Po- gad över att påskofogen går ut språkfrågor. lisen fick g nast fast den Skyl-över vägmärken : Tre' sådana, Bland föreläsarna återfinns . ' . dige. värda Ca 1.200 mk, har fÖTJIåkan Andersson, ove Skut Hemfrids?rott t.j, Peta :uc va stÖrtS inom tade s .o rå?e. En I nabb-Kangas oQh Per Erik Bei. En från fråga om sondrmg av: fonster ,alldeles m:emngslos forstorelse, matthagrupp jar. . . tycker ;polisen. och ullpmanar Karkmo sjunger ur Viso.r från 'rutor med stenar Vid danse i Kvevlax anhöll via öP. de sk!ldi a a t kämfarfars 'tid, 'o-ch dagen avslutas med 'teaterl>esök för dem korsholmspohsen en vasayng mas. Skadan går ut 'over alla ling, För övrigt betecknar kors- .sk ttebetal e, påpekar man!· som önskar,

Rånöverfall

garanterar fortsättning har vI

• När Kulturfonden dessutom

och kontakter-men vi bar .re.

smälTe

dan till alla intresserade. Film

nätt en bit på väg mot mAJet

diskussioner

en mönstring för

ordna

kussioner 6ch kanske

ger ekonomisk avkastning som

praktiska genomföran.

ten

priser. Den vidare planeringen

försök. Om det första försöket

och ändra

smalfilmsfestival.

smalfilmare med visning, dis

re har stött populärkultur.

räcka' till . för

mk för en

SöV pla!leral' att pli. höstkan

r bättre än att ge pengar

ätminstone

och ett försök till inbrytning

det kräver .ännu

har

skivinspel

ket me(l 5.000 mk men det ska

tresse under kommande tider bibliotek

Kulturfonden

för en

• Vi ska inte glömma konst

kommissionens bidrag på 1.000

till en organisation som tidiga;

till stipendier

ägnas

som

. landssvensk populärkultur och:

vi hittills

skall .också i fortsät?lingen fin· nas

ken till för att stimulera fin

fått manar till utvidgning, Det

för kursdeltagande.

på 5.000 ,

niska musiklivet.

under senare tider lagt man

kursverksamheten fortsätta. De

bidrag

heter att stöda det österbott

Tacks.am. publik sag oravalsrevyn .

ORAVAIS

VF:s

revygäng

h8de en mycket tacksam pu· blik söndagen den 3 april. Då gav gi;nget revyn öuran hajö för inbjudna från Jakobstad och Vasa.,,·. FrAn ' Jakobstad . k'om en busslast utvecklings störda ungdomar och vuxna, och från Vasa två busslaster med' patienter från Ropariläs sjukhus.

. Från Jakobstad var, det lelpmar i Tisdagsklubben fick se rev yn. De 3q sbm till Oravais var inte' bara Jakobstad, . utan också kommunernta i nejden.

med, som åkte från från

. NOrra, distriktets maTthor Oravais bjöd på kaf.fe. .

,J-

skivinspel

•L:t.ud ; ;n ;ng .

som sälde relativt väl rSvensk

finland.

gärdslista.

stimulera

österbotte.n

ning. Reflexban det kunde 'med , stöd av SöV ge ut en skiva

redan diskuterat användnin en

har tidigare prövat pA/

att producera

mer att finnas på SöV:s åt.

LÄNSRÄTTEN har förkastat SöV:s besvär om bingoskat ten för år 1974. Därmed är alla chanser ute att återfå sum Idan på drygt 16.000 mk.

.•: SöV

deJ

erhöll

SöV:s

också

och varför' inte ocksä på annal

• Teaterverksamheten gynna· d.es med ett bidrag pä .12.000 Il\k.

skålI

hälf i _Svenskfinland.

digare lämnat in flera ansökan

institutioner' med teater kom

SöU:s besvär till Länsrätten gällde stadsstyrelsens i Vasa beslut om att återbetala bingo skatten till Vasa Sport, Vaasan Vasama och Vaasan Kiisto men inte till Vaasan palloseura och SöU.

pjässkrivand t

a v Svenska kulturfondens

i ',skolor,

. övringar.

. anslag. ,SÖU hade i år som ti

En ros till NVFS för söndags inte för att stå på "kotnarknad"

kvällen var bra,

surser att genomföra nya er·

de tider för kulturellt arbetan

för då offentli'ggörs fördelning

för damernas' afton kväll och den :var faktiskt lyckad.

.,. Början av -april är spanrian ·de organisationer och. enskilda

En ro,s åt NUFS' dansen 3. 4.!

-' T.f:�'

Och svaret:

Ett iönekonto i sparbanken ger förtursrätt tiillån.

Sparbanken kan KRONOBY

SPARBANK'

KRONOBY TEL. 4,5 043

JÄTTETOPPEN JE'A N.S S·TÄ L L E MITT I VASA

Handel' sespl.

H' a- MIA RA,:;

I..

:"" . . T.

'.' J

___________

..... : ..

OSTERBÖ

-------

TN SgA

-Fredagen den 15 april

POSTE

1971

Lördag_ 16. 4. kl. 20--01

Äntligen ;ir dom här finska stjärlJorkestern

WÄIS.ÄNEN 6. WÄRNERIT saml TEAMET OBS! ALDERSGR'liNB 15 AR BUSSAR: fr. nedre torget kl. 20.10, och 2_1.10. - Retur efter dansens slut. -

'S Ä S O N G A V S L U T N I N G med

ZOTCH I SOlF

LöRDAG den, 16. 4:_kl. 20-01'

Chansen till en_lyckad kväll ar stor.

Pröva på.

•

ALDERSGRÄNS 115 AR-

Vårens sista dans •

Pörlom

•

'Vi tackar den gångna ..

so,songen.

§ § §

PörtgID UF rJ.

FUNKTIONÄRSGR. 3/77

ta S andlin en-från Vasa buss !'r kl. j19.1-5 via So f, Lenni tion l Backs bar, Hav r as, haUbutiken och Långåminne, - Strandlin jen från Töjby 19.15 via Ha;'r ström, Korsnäs, Molpe, Petalax, Nyby, Rainebäck. ,Haglund fr. Kaskö kl. 19.:-]0 via Pjelax, Närpes och över

vår publik för

LöRDAG 16 4. kl. 20.00

BUSSAR:

= = = - ==_ == _=

_ :rk.

ALDERSGRÄNS 15 AR

If.·)f p,o.

Säsongens sista dans i·

ESSE

, ...·AVORITERNA

CLEOPATR-A-· ENF/öUF

EIEl .El EJ

!! FYRKL'ÖVE- RNäspe r gärna_ g. ...

, El aEl

r;_

El 961/242311/3 el l'n /293 El 961/11 05-55 el. _961/41220 KväH8tid. -

BING: Tj

• .

. -

dagen den 21

.dion i

...

aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa

maj på OJymplasta-

Helsingfors. På förmldda-

Arets program mtehäll er någr a

ändringar:

:B,

bal' -

epojkama Iäp _bU1glopp.tUeft-1 Ia:ild

-Trots

svenska_film_en från

Den

1952

har regisserats av Gustaf MoIander...__ Vilgot

har

Sjöman

skrivit ro-

manuskriptet på basen av si

gsspalten

man "LektorD!'. I rollerna ser vi A-nders

Henriksson, Per Oscars-

HIIJ'riet

son,

_A,ndersson och

rianne Löfgren . '_

•

Lektorn Törner är lärare l

ett Stockholms läroverk och tillsammans - med

somma

PlskuSslon angående rens verksamhet.

bor_

sin -ende -son

ats till

Allm .. n - utgår evalen har deraB n ,

-maj,

_ r

tOFn under sin _studietid e å j·:

ill

so nen .

tr,an < än

"fin;' nog. M n h

ttk ar- -:u _

inAndägen- -den.

har haft servitris,

ett förhål l ande med en

vilket resulterade I ett barn. Lek-

1200 m ändrats till en tremBDna

stafett där sträckorna är 1l högstadieflickornas 800-1000 ro.

dell mera-'tIOrrilaIa--fx1OO 'm -oeh

tur en

MANADSMöTE månda'gen 18. Rolf, som just skall ta studenten • . -4. kl. 19.30. Sonen tror att hans" mor är död.. . _ Vanliga mötesförhandlingar. men rätta.förhållandet är, att lek

en årffusök ochfemfl naler me g gdan. eftermiddagen upptas av elva

a'J5X ...

ton

Orkestern' Seesam

.__________.. " öreni

nan örer

forsemngen i .. Ny arleby

VI hoppas pa battre

-'-__...._ ....-.

for

annan gång.

den 15, 4. kl. 19.30 deh 16. '4. kl. 19.30 den 24. 4. -kl. 19.30

g1'.'11'.'11'.'11'.'11'.'11'.'11'.'11'.'111111'.'1a1'.'1 rl1'.'11'.'11'.'11'.'1IlIl Il g S tafettkarnevalen . I SMEDSBY G A M-M- A L D A N' S ! II 8 �t : =�:�

ursäkt

p påskdage?-

41_·

Förköp l J:stads Bokh., teL 10035

I__________..____________

El , Or kes ter El

\\'1 '

sista - föreställningarna ges l BRANKlS

FRED. LöRD. SöND.

STÅR FÖR MUSIKEN Arr.:

. jtoJ-P , . /

Vi om

STADENS BRöD

""JlJa ...

-IJi.

ANNA BONDESTAMS

lördagen den 16 april kl. 20.00-01.00

BUSSTRAFIK som tIdigare.

- \'i ·1 Ursäkta! ber blik .?ch -;6l

rör

, dem Skulle

{::�;

n å

tog hand om

tt ge honom_ en bättre han.,8psäg att m0.k nna ge.

;.rv_2fre da· .kl.:1

. :_ .

nl!!lllll�..

den 11) april - 1977 (

.. ,

}'yra vill bli k nslichef tva regIssor

•

VII I(EN,

••

FEEI ING!

Såväl kanslichefstjänsten viol,

SöU som tjänste som läns regissör har fått intressera de sökande. Tisdag kväll ha de fyra sökande anmält sig till kamdichefstjänst'm.

upptäckt,

personer

hade

ukellusvene och Jimi Su

" Dreams delade första n vid finalen av Pop-SM

i \UJmanstrand. *

äpplen på grund av att han in

sörstjänsten.

Slik

och av

Finsk ,o;Iang .innehåller sto mängder med svenska ord ptäcker vi i en finsk poptid

-Ilings bre'\'Vänsspalt. Man an - der sig av

uttryck

som

kriivatkaa",

"paprua

esiin

jå

kynä handunn ja skrivaa ......". "breiviIJä", "likka"

__ DL

som

före

. g av alkohol och tobak verkningar också i den:

__ 's o

som

senast

ländsk

kallar

Special"

att.

byta

sig

fått

TV.

tycks

Familjen vara

vid

Suosikkis

röstning i aprilnumret.

När

ett

na och den finsl{a nö-jesindu

"Doc

order 'av

namn.

mal god sfiI körde med de där !

strin

upptäcka

fler

våra

j ubilerari Vasa

På söndag hålls en tvåspråkig .Theater testguds.tjänst vid

systrarna

Jubil et

och

avslutas med

fest

rnet deltar medlemma.r, från de ou-

Programmet kommer att bIträtt

mfattande med början på

fre

dagsh.-väll då de enskilda nykter hetsorganisationerna

håller

års

möten eller andra specialmöten. De egentliga festligheterna inleds på

löcdagen med staden

till

festmarsch

Vasa

genom

handelsläroverk

ka nyltterhetsorganisationerna. , '

samband, Illed festligheterna

Association)

i samråd

ordnar också Finlands nykterhets-

organisationers förbund ett inter

friluftsfest, festsupe och ung

domskväll på' Strandpaviljongen.

teateramatörer

Uonella kurs som samlade delta

modellen

ämnen och arbetsmetoder

och valef av lärare, går till sA ,att deltagarna

under

två

dagarna av kursen får pröva på varje lärares metod 'och

I sätt

GOR ETT AVTAl Det hjälper Dig att uppnå Dina målsättningar och garanterar att Du, får lån också under --svåra tider. Välkommen ocb diskutera. Med ,)/änlig hälsning

KAHSALLIS DSAKE-PAHKKI Jakobstad

I I

första arbets

blte är så där' övernövan

läktaren.

Under

tresserad av spo ' rten. För övrigt är det bara' två

veckor kvar till den inhemska

kick-offen. Seriepremiären. Än

mänskor.

nu är det för' tidigt att uttala

Samlade i en gryta med utom·

sig· om favoriter. Resultaten I

er'

85.000

träningsmatcherna

Det är som

Tillsammans

med

Gått i kors och tvärs å det,

hela

allra grövsta.

ekar gamla bekanta "You Ne

fall i Sandviken den första maj.

En av favoriterna syns i alla

Walk Alone"

Haka, som till sitt redan namn '

i2,yer Wem

starka

naste Arens

anledning

brukar

passa

Dvs. för jämnan få stryk, _åt En

sevärd

t1 lstälIning

på

min åra. PETER GRANSTRöM

som ska

par en sAdan stämning kring . /

inhemska

. minstone l Sandviken.

påstä att det är--världens nyk. idrottspublik

bästa,

VPS som handen i handsken.

tydigt med fest. En bättre så·

traste

otal

fogat de

Men som av någon outgrund lig

Fotboll pli. Wembley är lik

-Nu skall ingen komma och

ett

med

målvakt Enckelman.

hymnen.

dan.

'garde

landslagsspelare

den luxemburgianska national

pantomim

varit

Jakobstad.

100-manna blåsorkester spelar

,och rörelse; Jukka Jarvola '- mu

har

minst sagt broki' ga.

det inte hörs ett smack när en

WilIem

att glt

se för sig.' .Även om man

på

bley. En sång så, kraftig att

soclodrama;

rekommendera5'

trivdes som fisken i rent vat·

ver

Georg Malvius - från improvl

gärför

Old Mother England"

Redan timmen före kick-oft

de lärare att leda arbetet där:

Stämningen.

mmara uppgifter kommer ' följan

Bruno. Clementine

Så

på fotboll. Det är en upplevel.

ställe.

TV. sam ' .

den som räkar hamna l "Good

om hela Vasa samlats _på ett

. den 18. 7.-3. 8. och enligt preU

ing;

publiken.

ordentlig akustik

TIP 77 hålls i Ungern under ti

Tänk

ta i.

Raijmakers

kikar på matchen 1

mandraget "Match of the Day" ' och diskuterar.

det mest ' imponerande

I halvtid.

och sedan bestämma sig för

saUon till törestäl

Efter matchen bär det åter igen iväg till puben där man

hade gjort att man 'gått hem

vilken workshop man önskar del

Jan

för arenan.

blanka

land inför ett par tusen själar,

sen varar. Lärarna representerar olika

terprylar av de otaliga försäl jare som gör stol'affärer utan·

match, som om den gått i Fin.

lärår.e under. de två veckor' kur

talats statsministern.

sin favoritplats: .3amt att man. hinner köpa allehanda s,uppvr

Feelingen. Som gjorde att man ten

sen' och sedan arbetar med denna

" ..

-var

lärare som leder arbetet på kur

sident och som festtalare har vid-

MED OSS

Nej,

tagarna väljer någon av de 4-5

där huvudfesten hålls. Efteråt ord festen inbjudits Republikens Pre DaS

dare. .

avsparK,

före

köpa biljett o h söka sig tlll

Keegan mest fick agera åskå

"workshop" vilket betyder att del

Som hedersgäst har till huvud

gav

man

nano ,Så att man i tid hinnt'l

gli

räde. Och följden blev att herl

tillfälle att delta i denna interna

enligt

Luxemburg

spelare. och slär

Om slutresultat, m i.Iskyttar

Halvtimmen

och kröp ner i eget straffom.

stämt {Esbo på. Siikaranta kurs

arbetar

Dvs.

chaI\ser,.

söker man sig till matchal·E>.

katten i var Keegan rörde sig

centrum. På TIP 76 i Finland ha

TIP

rium l Vasa den 2-3 junt

Cruyff.

Man

om. Och det är mycket

Riktigt lyckat. var det dock inte.

gare frän 11 olika länder.

nationellt alkoholpolitiskt semina

Johan

Ii"

engelshlännpn

kan slå vad om i England,

punktmarkering.

inom

medlemsland

de '15 fmländska

mål

över stora ytor för att undgå

TIP har anordnats varje år se

Luxemburgs

de, och hämta bollar. 'Röra sig

-Den moderna :J.ykterhetsrörelsen Stadshuset under temat "Nykter dan 1971 och senaste år, 1976, l F:inland, närmare be d firar l00-årsjubileum i hetsrörelsens framtid". I program hölls TIP

, '-"asa den 3---5 juni 1977.

par

och allt annat man k an slå vao

långt ner i eg'et försvarsområ

lATA.

Zender

spänstige

Kevin Kee an försökte spela

Am teur

något

med

uppvaktning

Hellmans gravar.

fenomenalt

inpetade ur klunga från när

(International

som

debutanter

vad. I

"häll.

dern 1S--30 år och arrangeras av

-,kterhetsrörelsen

skador;

Därav ett på straff och resten

TIP är en internationell. ama

där

diskuterar

bakom

ett

man

dvs. ett par stop

dricker i stället fö r öl.

männen tråcItla in tern bollar

som

dricker

står och' snackar om matchen,

Visserligen lyckades engels.

högklassiga österbottniska or' törteaterkurs för ungdomar i ål kestrar? IATA

elände

det

TV-rutan.

Ungern

skall de finska pop tidningar-

Där

"pints",

vi sett till leda och

kick

puben.

bättre av att/England i gam

lehti som inte utkommer förrä,l

fört!

l det e;;T,a ,!a.;e , färg e r kring halsen och gål', Inte till matcharenan utan tilJ

de dåligt lag. Och inte blev det

evinnerliga luftpastejerna, som

timmar

halsduken

Till det var Luxemburg all

som länsregissör . lediga 5lagits i Teatteri

här

off klär, man SJg vat'i1lt, vIrar

deles för svagt. Ett skrämman

TIP 77

läsarom

Nähepp, det äl

Ett par

det skall

någon bra match. Längt ifrån.

ett

Zotch åkte upp till fjärde

plats

Och

genast sägas att det inte var

person som inte öns

Dam i mitten av månaden, varför gäng man beslutit vänta med besät dryckesglada människor, som tandet av den tjänsten till i. inte ens låter spriten vara när slutet av månaden. , de kör bil. mond

plan.

man går på fotboll i Engl and"

VM-kvalmatchen England

-Luxemburg.

Tjänsten

av "Arvingarna", eller "Tes har

poi,

har

Abo/Jakobstad

öre.

, tamentet' som det heter i fin

* Den nya lagen om relda

Jag hade förmånen att kun na besöka Wembley och beskå

tjänsten är Kristfna Å ren, Va * När skall Alko slå till mot sa och Olof Sundqvist, Peders

kommer i vår television i form 1':11

De två sökande till regissörs

alkoholreklamen

land annat iKarleby.

söks

kring matcherna. I synnerhe t på Wembley' Emllire Sta dium. Av gammal tradition kallad fotbollens Meclm.

kar bli nämnd.

kommer

a\" maj. Uppträdande blir det

Boström,

ter

te vet vad han skall göra av

Popgruppen

TVÅ

Karl-Gustav Olin från Forsby, * Från Sverige når oss ryktet, Pedersöre, av fru Lisbeth Pell att Fälldin inte längre äter folk, Korsholm, d1pl.ekon. Fe

kärnavfallet.

aH turnera i Finland i mitten

sökt regis

Kanslichefstjänsten

' .

SÄGA VAD -l\IAN VILL om den eng lska fotbollen i all mänhet- och spelstilen i syn nerhet. Men den engelska fot bollspubIil,en kan i alla fall skapa en härlig atmosfär

sIkimprovisation, och John ytte borg - skapande dramatik.

TIP 77 i Ungern

kostar

300

holländski floriner, vilket inkluderar kursavgift, mat och logi. Finlands

svenska

ungdomsför

bund har under, årens lopp haft

hållit på kursen. Flera deltagare·

e"r

är

att

man

behärskar

gelska så pass bra att inte språ.

par gånger. -

FSU bekostar detta är åtmins

tone en deltagare till TIP77

många deltagare på TIP, vilka al (gern. Intresserade amatörer 'bör I la varit mycket nöjda med de så fall kontakta FSU:s kansli

kunskaper och den kontakt de

Förutsättningarna att deltaga

har dessutom deltagit I kursen ett TIP

Helsingfors, tel. 662 6 9.

ket hindrar en att kommunicera· mea lärare och övriga deltagare, samt att

man

har erfarenhet

av·

amatörteater,

Birgitta Lehtonen

öSTERBOTTNISKA

OST,EN

Fredagen den 15 april --1971

Yisst.·.är tonåringar r,om.antiska kee Läs vad de· skriver- om , arlek" VISST ÄR dagens tonårilJgar romantiska -" ifall någon trodde den tiden l'ar förbi. Vi överrumplade klass il B i högstadie

skolan i Nykarleby: de vi ste int e' på förhand vad de skulle göra und r ti!nmen. Därför ku"ude de I inte !:teller diskutera

TROTS

kär. Det har· jag, varit ganska

Många tyckte att de ställ

länge.

När

det s,a de åtminstone_ Men

tid

tan alla och skrev ivrigt. Av

ker' och tänker säk rt unge

lek, med

är det

båda.

Man

skall "(rivas 1

Det är svårt ibland, men det

Många,' vuxna (t:ex. somliga

lärare)

Men som sagt: toii åring.

lösningar.

går nog när man är kär.

om man får vara anonym. är

bra·

varann.

re att berätta ärligt, om en

arna

till

tror

att

det

bara är

små "fÖrälskelser' 'när man är

romantiska ännu.

att

Kärleken är underbar när

man

kär?

man .är ung; Säkert också då

kan

Kanske

vara

allvarligt

någon

Har

inte

unga människor

De säger att det är omöjligt

Så kan

älska bara en. Varför det? Ta

t.ex. min, mamma och pappa.

De träffades när mamma · var

tolv år och pappa tretton. Nu

·tkt gå! \

an hela livet sl{aU kunna

. är

DET VAR en bekant till mig som hela tiden uppvak tades av en pojke men hon lyckades hela -tiden slingra sig undan.· Så här kunde ett samtal låta: Pojken - Kommer du med på dansen i kväll, - - Jag är ledsen men jag har vrickat foten. - Då kan du väl komma hem till oss och lyssna på, musik och se på TV. - .Tyvärr så är jag bort bjuden på dansskiva i kväll. Ja så kan det vara med kärleken.

gifta,

att han fått en svår uppgift : Detta är mycket svårt, så

och

romantik

skönt. Det är som en dröm j

mjuka dalar. Om, mari är myc

aldrig

mista

vill

henne.

man

Och

kyss hit och dit kan vara bra

ibland.

Att gå I skogen en sommar

,kväll med sin kära, det är här ligt.

,Att 'vara kär är- något uno

derligt

också:' man

kan inte

Jag brukar iIite tänka på det så mycket. Men visst har man

tyckt om ,någon, men i'nte hår jag visat det. Nej, nu får jag skrivkramp, så jag- måste slu ta.

sluta någon gång att tycka om henne. Om flicka 'och

man

är

kär i en

inte får henne, är

Ja.g tycker det,är fel när lä

rarna förbjUder att man inte

får kyssas i' skolan .. Det måste

man få om man är kär i någon.

man kan

vara

förstå

allvarligt

fast man är ung! .

gen

människa or};a

liv.

skulle med

Kärlek är som ett tock

som driver på en människa. *

Så här kan det också u

t ryckas

Kärlelwn är

SmIl

ett frö,

gror" och växer

som

till· en blomImopp

SOIt}

setlan slår ut i blom.

Jag tycker att kärlek bra

alt

ha,

är

vanlig formulering i te na, Som här t.ex. : Det är skönt att 'hälla när man är

glömma

något.

rädd

Det

skönt att vara med någon

, tycker om. någon

att

SOIP

et är .skönt att

tyckE'!r om en. KD

lek är att man tycker om

gon. Kärlek kan inte jämfö

med

något

annat:- Det

jag vet är kärlek.

Så skriver alltså en flicka, som ·signerat sitt bidrag med

Eller:

sitt socialskyddssignum, och

* Undrar hur världen sk

fyller femton i vår.

se ut om Inte kärleken fan

Och. så här skriver en an:

Jag såg en gång en film'

nan elev:

mänskor som inte hade--"nå

känslor, alla gick omkring

robotar.

Så nog: behövs kärlel{ all

Svår sali

ga liv. Utan kärle

. vi l

och säg att det är

Försök

gonting som människan be

ver f , ör att orka med sitt

någon,

ken till varandra. .

inte

dör lika snabpt. Kärlek är

har barn, hus,

bil, båt osv. Och så det 1 vlktlgaste: de har kvar kärle , Kom

det tungt att 'leva:

omöjligt!

J{ärleken är som våren:

blomstrar upp mitt i allt

är

'Det är fel att vi inte får kyssas l skolan skrivet, om d t alls blir något.

rätt att va 'a kär på riktigt? att

jag tror infe det blir mycket

Varför gör ni det???

men jag är u n g; lycklig 9ch

Och en pojke konstaterar

* Kärlek

e. e

vuxen

skrattar när de läser det här,

man är gammal. Jag vet inte,

Kärleken är evig/ men före

Eller så här:

•

ung. Varför fattar Inte vWfna

bara här:

'11en också pojkar kan va

ra ro m ant iska:

ket kär I någon så

En klarar av uppdraget så

målen vadera1-. *

med varann. Man skall ·älska

sådan företeelse som kärlek

kunna hjälpa varandra.' Kom

för

som

positiva sidor också. Men det

får inte bli för överdrivet. Om

här kort:

Bygga upp livet så det blir bra

:skrev vad. Och det', är lätta

de-m.

märka

Men visst har kä·rleken sina

de .

själ

an,knytning till, ordet kärlek.

och ledsen. Det är aå det blir

det nu ka

De"

egna lLppleDelser, drömmar eller vad df vi!le skriva

som ett måste.

acceptera dem. Man skall kun

ma fram

far likadant som andra fjor vem

börjar ,man

na prata om' dem., Man ska!. l

Eleverna i Nykarleby tyc

viktigt

man

Det är bra. Man skall lära sig

27 elever i, klassen, lämnade 25 in sinä alster.

så

är

Det är inte bra. Men efter en

riga startproblem satt näs

inte

kär

Först ser man inte hans fel.

rande, pennvässande oeh öv

Därför

är

förblindad av den man är kär I.

efter några minuters funde

tonåringar.

man

DET skreti många ganska liIm om kärleken.

da introdulaionen klassen fick var aU de skulle s1. riva om k

med varandra vad de sImlle skriva. des inför en svår uppgift -

fastän

det

är

jobbigt

ibl

T.ex. om man är jättekär i kille, och han inte ens vet

Kärleken till medmänni skorna, det är en svår sak, att tycka om de människor sam man umgås med. Ena dagen är man på dåligt hu mör, fräser och svär åt kamraterna. En annan dag tycker man att det är roligt att umgås med kamraterna. Kärleken till en annan, att tycka om t.ex. en fUc l!-, det är en underbar känsla. Det går inte att beskriva, det är som man skulle äga den flicka ,som man tycker om, en underbar känsla . . Men då kommer det stora slaget, man mister sin flic ka, man mister sin egendom och del) 'underbara känslan försvinner:

man finns, det är he mskt

gå där och hoppas att han

åtminstone

sända

Man. kollar in allt hos hon meD" han, märker det inte, är

inte

roligt.

Men '

sku.lle jag vilja vara l,ltan kJt lek det skulle .vara ännu re.

* En

har läst en dil{t

kärlek där det stod så. hMen

skulle

vilja

lördagskväll

ko .

och

man

till

exempel

vara hemma och den andre

dansa.

man

fånigt, äckligt

vill

Inte

er då., blir den andra arg

Kärlek är dumt

och idiotiskt.

'* Varav hjärtat är fullt . • • En rucka löste problemet med sin lPpsa.ts om kärlek ?å det ,här sättet. .

Men åh, vad jag är kär t dej. .

- - - ----- - - -��""' ''''''��'''�'�'��f.II ''''

öSTERWOT

_ D den 15 april - 1977

NISK

OSTE

. [Som

b'rUT,.ll

.' . .

K ÄRLEK., .JA! Ett sådant ' k onstigt ord, men ändå så viktigt! Hur bra den kan' vara emellanåt, hur oly"k Hg den kan ha slumpat sjg för andra. , Det finns mänskor som _ drömmeI, tänker och pla nerat:, som jag.Tänker, hUJ' blir det för mig i livC't. Ba ra man finner sin kärLek, visst kan man då få all t det man har önskat och pla nerat fÖt'. För somliga trQr, att kärlek. det är en bIJjett , som man får till livets ka ruspl\.

med SIn kära hand i hand i skogen. .

Att gå

•

ord till varandra. Men sen bör jar dom snacka med varandra osv.

fjortonårlngar.na

Ja,

jag

vet nu

inte

hur

det blir sen, men oftast sitter de

förälskade

och

håller

ibland!

ganska

Kärlek , är

nåt

tonåringar

underbart, ofta

har

problem med. Den (alltså kär rken) börjar ofta så, att man märker att det är en kille som tittar på en tjej ,hemskt myc ket. Sen på Iiån dans, så kom

mer

killen

och . bjuder

upp

tjejen till dans. 'Först är båda blyga och vågar inte säga ett

Allt blir

Också

egna

upplevelser

rade. Han bromsade och bi'om

* Då jag blev kär första gän liten. Jag

några

i en flicka som var

: ål äldre än' jag:

minns inte

hur

den

Jag

kärleken'

. började. Men det var. roligt att vara

är,man hade alltid nå

gon att vända sig till. Jag vå gade Inte så mycket 'när -jag

var kär.Det 'är Ju så näl' man är för

liten,man

vågar

inte '

kyssa . *

Men så kan det också gå:

,* Det var en mycket ljum och. .

-solig vårdag,

Han stod och hängde bredvid

lättare

sin cykel utanför den lilla af

fären,

på

plöt$Iigt,

såg

han

henl).e.Det var som 'om all. snö

'\'

;;;:

När det v å s, snön smäl ler, träden börjar så smått knoppas, och fåglarna _sjun ger.Det ,'är härligt att sitta på nån solig och varm plats med den man tycker om. Skolan blir pJ,ötsligt myc ket roligare då man vet att ban/hon finns i närheten. T.o.m. det tråkigaste ämnet blir plötsligt intressant. Men det varar inte alltid så län

ge,

En dag märker man _!!tt han/hon inte är nån speci ellt, - Är han/hon 'inte lite bar nslig och tråkig? Det är slut med det härliga, men man har blivit hjälpt genom en tid som annars kanske skulle ha varit tråkig . . . och man k an ju hitta en ny vän . . . snart ...

smalt under hans fötter. Hon

kom

gående

med en korg hjärta

uppför" backen,

I handen,

Hans

bult de snabbare

snabbare. Efter en

hon' alldeles

bredvid

sade

OCh

tund kom honom

,och hans cykel. - Hej!

hon.

- Va . , , ja , , : hm. heeej!

Svarade

han

vilset,

Pfffsss,

hans ben kändes spm över!!:okt

spagetti. 'lIon fortsatte att gå

uppför trappan och in till af

fären.. ,Det

här

var

fröjden..

Tänk

stod där

och

kom

då

höjden

att ,han

finaste

bara

hängde,och

världens

te att bromsarna sade,

gen val' jag gansl,a kär:

de livet, i rena rama lyckoru set.Det var då som han märk.

kommer fram:

v r

Han hoppade upp på sin cy kel och trampade för brinnil.ll·

varandra, och är jättekära! stämmer

01T1

få vara med om något .sädant.

Det var ju inte klokt.

flicka

där förbi. 'Tänk att biln skulle

men

han

inte funge

I diket

körde

med en smälL Aaaajj. Där låg han pä gol vet

sitt

Invirat

påslakan,. drömt ...

Han

randiga

hade

bara

mans bara nägra timmar i vec kan, och lärde oss inte känna varandra.

* När jag blev kär första gån var det bara så där I

gen

smyg. Andra gången jag blev kär

gick

jag' på

sjuan,

'Det

började med att jag hälsade åt henne,

och

kom hon

sen

hem

hade roligt. '.Men . till

på

sommaren

till oss där

slut '- blev det så

långtråkigt' att

vara

med

flicka, så jag bröt mig loss och

* Kärleken kan vara flera är

slutade. *.'

eller ett par dagar. Min. första

kärlek

val'ade

ett par

rilåna

der, för vi kunde 'Vara tillsam"'

En pojke stod och' väntade

på

mig

tänkte

Så /län e c.

___

det varar Kärlek det är väl bra så länge' det varar. Och när det slutar så är det väl ba ra att ta ett argsint avsked, Då är det förstås inte så ( bra som om man gift sig eller bundit sig vid en an nan person på, aimat sätt. Den bästa lösningen är väl . att försöka komma ' överen's på något sätt eller ta skils mässa. Det finns väl nä.stan all tid någon gång när det blir spänt rp.ellan parterna. Kär lek är väl inte n_å got som man ska ha därför att and ra gör så och så. Jag, tyc-. kel' att man sim ta det soml man 'själv tycker. Om man nu vill ha någon behöver man väl inte bara titta på utseendet. Alla är väl lika bra fastän utseen det kall'" variera.

. blev

trappan.

inte. gå

släpad

inget val,

Men

dit.

dit,

Men

så

jag

utan fick .vara

då jag en gång kom dit. var

. Det

också

andra

jag jag hade där som

'var där tillsammans. Det var sista

rasten,

så

kärlel,en

tog

Men om' nu livets l<ur'u sell stannar, och inte snur rar mer. Vad händer då? Eller vad har riktigt hänt? Har' k ärleken tagit slut . . sinat bort, och lämnat kvar något grått och kallt. Kiirlek kan man nu kort 'sliga att är som en brunn. Till först är den full, full a v glädje. klar och ren. Men om brunnen sinar, "kärleks vattnet" tar slut? Ja, då finns den där gråa mOllsan där på botten, som' torkar, blir brun, och alldeles död. Just nu är min "bl'unn" alldele$ överfylld. Ibland så' full att den nästan vm svämma över. Men det finns förstås, alltför ofta förresten. då man l,änner sig så där riktigt botten,. och man ville gömma sig och glön'lma sig själv. 'Jag hörde en historia här omdagen. Det' var om en flicka som tyckte riktigt mycket -6m en pojke. Alla visste vi om det, han med, men dum som han alltid har varit, brydde han sig. inte alls, om ,henne. Gick nästan- och ' -var elak 1110t henne. så en dag hör vi honom säga till henne: "Vad har jag riktigt gjort för fel, när du ska hela -tiden gå efter .mig. Jag skiter I dig, hör du det! Och så. en hel massa svordomar, som ,censuren t:vingar mig att inte skriva ner, om henne som ett Odjur, ett vanligt djur, och som något otäc.kt monster! , Vet ni vad hon 'gör då? Tiger? Ja. Gråter? Nej, Rusar iväg? Nej. ' . , Hon gör det enda rätta . Ger honom en ,ordentlig örm rakt på käften! Så var det med det, Tala t'dan om att kärleken. den il' n,lltii! nå "t fint! Kom

snabbt slut den dagen. Sen var tillsammans

ihåg I" till h ·

ql'

•

vn.tt.:\p

nä"gra dagar,

men så t9g det slut. l?et var min

första .kärlek,

kan kalla det så .

om, man

, . *

Det finaste människan har fått

är

många

kärleken,

påpekar

Den kan inte. jämfö

ras med' någ6nting annal: * Det har ja-g känt, man är

så . obeskrivligt får

gå

hand

glad

då

i hand med

man en

man tycker riktigt mycket om, och

då man märke! att man "

själv är omtyckt. Det

är

tillvaro. ,

jordens

aradisiska

Ja; kom inte och s&.g att tonårin gar inte skulle vara ro antiska nu då det' vå ras; ..

Det är svårt att' slu'iva något om kärlek eftersom man inte vet vad man ska sl{riva. Men kanske det är bäst att skriva om honom med stort H, som inte ville förstå min "uppvaktning"., , Jag gick dit en helt vanlig vinterdag, slog mig ner, tog en gitarr och slog an några . vackrs ackord. Sedan sjöng jag en "kärleksforklaring". alltså en sång.Men .han för stod inte, eller snarare ville inte förstå, utan han log, / l'art viSserligen men ändå. 'Men det hade jag nog kun i uat lista ut innan jag gick dit, om jag hade velat allt så, 'Men det är lätt att vara , efterklok!

!-.

••

__ ____

----

----------

----

b;S T E R

O T _T_N I S_K -,

P OS T

E N

Fr n l 5 ap-n 1 ed= age n de=

__________________

1 97 1

'ITjöck· har

·fina spelmanstraditioner låtarna kända i helå Skandinavien

GUSS-KALLE, Penik·Hindrik ' ocl" bert var framstående spelmän

Tårnas-Ro

Tjöck,

berättar.,

Thure Hinds. Det han däremOt inte berättar är att den ,kan ke mest framstående tjöckspelmannen var

hans far Viktor Hinds. Nä,. han var 81 år komponerade han GratlllatiQnsvalsen som

(1968) nu

är

känd i hela Skandinavien'. '

Thure Hinds är ledare för Tjöck spelmanslag som funnits "på allvar", sedan 1971. Från det man var, 6-7 spelmän när man började kan man nu mönstra 17 stråkar plus Thure • på dragspel. - Det räcker med' ett drag· spel i ett spelmanslag, säger Thure. Jag tycker inte riktigt om gillesmusiken där dragspe !en dominerar. Stråkarnä får ingen möjlighet .att komma fram, säger han. Spelmän har som sagt alltid funnits i Tjöck. Otaliga ploskor, schottisar, och valser har sitt urspl,"ung i denna musikaliska bygd. - 1945 hade min far Viktor ,Hinds och Karl Viktor Appel ett lag på 6-7 m an, erinrar

nuvarande laget fick han kär nan från de spelmän han spe lat tillsammans med i dansor kestern Rythm. Den omedelba· ra anledningen' till att laget skapades var ett radioprogram som Marianne Ivars ocb Tor Ahlstrand gjorde.

• F llunusiken

allt populära , e

Ja, sedan dess har folkmusi-' ken bli. 'Pt bara populärare, konstaterar Thure. Han har lyckats få ungdomar med' i laget. Sex av spelmännen i laget är under 24 år. Äldsta medlemmen är 73 * Thure Hinds tillsammans med två unga spelmän, Kent-Ole Kvis6n, t.V. och', Mårten Vikberg. . år kantor Lars Lillhannus i Lapp- nu övar de med den på sönda- lärt sig grunderna av Lars Lill . hannus. ' Mål,"ten V i k b e r g, 14, och fjärd. En kväll spelar de med garna. Kent-Ole K v i s e n, 12, är ett Tjöck spelmanslag. Nu har de - Spelmansmusiken är roli-, -:... Det är viktigt ,att de lär par av-de unga som gnider fiol. också hoppat in i den stråkor- gast, tycker båda. Då får man sig den rätta stråkföringen, sä. sig Thure. När han själv drog igång det En gång i veckan spelar de för kester Lillhannus fått igång, så spela melödin. I stråkorkestern ger Thure. Det är inte rätt sOm ' ------ ---------------------------------m @oos p Wre de drar korta snabba drag med ma. . ' stråken. Det skall vara en läng- '., Men nog låter det f'mt det re svepande' stråkföring. ' också bara man lyssnar på hela

Närmast större måJ för orkestern samtidigt, säger MårTjöck. speImanslag är en folk ten. musikfestival ,i Stockholm där Båda pojkarna har musikalaget skall spela på Valborgs liskl påbrå. Det var föräldrarna mäsl}oafton. Sveriges radio be och nära, släktingar som ,fick talar resan. Laget, har uttagits dem att spela. När Mårten for att representera Svenskfinland. till WegeUus-kursen i YtterI festivalen deltär spelmän från . mark för två år sedan hade han hela Europa. inte försökt spela fiol. Kursle daren Lena Brodin från Sveri-, Ett annat mål är spelmans Seg ge lärde honom. Kent-Ole har stämman C'Nykarleby. --�----- ---�--�--��-

Gammaldansdelning och talangmönstring l

inslag på. vårmötet

* "'jöck JR:s foft-ollslag klart för start till �askö.

'BollsparkandRt' blir· seriespel i år O ",FOTBOLLSSPARKANDET" i Tjöck-Påskmark uf skall - bli seriespel inom Tjöck IK. Nykomlingar i division VI inom Vasa distrikt av Finlands bolIförbund är ett 20-tal wjkar från Tjöck. Bland andra KOFF i Korsnäs, Play Boys i P talax och sex andra lag inom samma zon skall få erfara hur pass fotbollskunniga man är i Tjöck under SoDllilaren. Bara vi får upp konditionen skall det nog gå b.ra, säger sek E'r tionens ordförande Kurt l a n d s. Vi har med pojkar IQpa pelat i· Lappfjärds boll

, klubb och Unitas i Kristinestad; så vi räknar inte med att bli sparvar i tranedansen. Kurt Erlands är jämte Alf Holmfors ,uDDhovsman tBI att

TALANGMöNSTRINGEN och en diskussion om gam maldansfördelniDgen inom SöV är extraordinära inslag' vid

Tjöck IK tagit över fotbollsspe landet från ungdomsföreningen. SöV:s vårmöte i Tjöck på söndagen. För" vårglad 'och färg - När ,det fanns ,så många stark inramning svarar Tjöck spelmanslag och Tjöck-Påsk intresserade pojkar här nu ' mark of:s Juniordanslag. tyckte vi att de borde få spela i en riktig serie, säger Erlands., . .. om att om tal :e vld motet fram förbundsmötesbeslut Medelåldern p å laget borde bli . :s deIUla i fortsättningen skall TJock-Påskmark" träd:r nedåt 18 år. Planen här i Tjöck' Blo qv t , verkställas' av förbundet. Hit ordfo :ande Håk är för liten så vi får lov att sät . . fullmäktIges ordforande l KrlS- tills har forbunde<ts festfördel ta hemmamatcherna i stamsta ' tjöckläraren Håkan ningsutskott c;lelat· enbart ung tinestad de ' ch ell .SÖU:s förbunds domsdanserna, medan gammal o ? udgeten förårets serieäven- G dansfördelningen har skett Leif Rex. ordforande tyr ' slutar på 10.500 mk. Av ringvis. Då det framkommit klubben har vi fått 6.000 mk De ordinarie förhandlingarna allt stoITe behov av, koordine till förfoganae. Resten måste upptar redovisningsfrågor. rin över ringgränserna även i g vi samla ihop Själva på något Hans I gVesgård skall avtackas fråga om gammaldanserna föresätt: och Valdemar Hintz skall få ligger nu förslag om att fest· Tjöck IK är ·hittills mera känd motta SöU:s bedersmärke. , Frågr,n om gamma,ldansför- fördelningsutskottet skall skö som orienteral:- och skidlöpar npJninl7p.n tJl..q unn för ::tU få Pott tA iiven rle !;::t. för!min ,

......... 15 april

1977

'J:

no D V .. .. l'O • <:3 ..

,""

T;;X:k-Påskmark ut:

--('

är bra igång

Barnkluhbe

ånga aktiva folkdansare

, '

- DET SOM RULLAR BÄST just nu är väl barnklubben som

samlar

ett

20-tal

unga

gåug, säger Håkan B l o m q v i s t, nyvald ordförande i Tjöck-:;J>åskmark ufo ,Folk

__lma,ett 50-.! ...,sköter sig själva även om de ingår i föreningen. TiJI sommaren pla,ne

YU',ie rar

vi en större loppmarknad som vi hoppas skall ge 'litet pengar fö.! avkortning av bygg

.ad.sskulden.

Efter det uf-lokalen under en har en skuld, på' ungefär man avkorta litet av skulden. Ett tiotal tillställningar ord 2m år varit fabrikshall åt 70.000 mk. Uni-Cell blev den grundrenove- _ E t_ er årets nyårsrevy, som nas årligen inklusive gammal-, rad. Det ledde till att förening- spelades fem gånger, kunde danser, julfest och bordsbe.ställ •

ningshippor. De tillställningar

Föreningen krtnde·,

fira 70-arsjubileum

, 1 _

T.löCK-PASKMAR,K UF kan fira

70-årsjubileum detta år

om de så önskar. Föreningen bildades den S november 1907. Föreningens första ordförande

var

handlanden

- Mikael

Mangs. Initiativet till föreningen k'om från en aktiv sångkör som

leddes av kantor Petter Fre4riksson.

Tredjedag jul å.r 1909 kunde_ föreningen inviga en egen lokal. Denna brann ned till grunden 1929. Lokalen stod på sluttnin gen av Jåsbacken strax ovanför där Unj-Cells industrihall nu står.

Ledare för barnklubben är Ann-Mari Erlands och Birgitta Lund. Helga Lillmals leder folk

dansen. De<t äldre laget mönst rar ett 20-tal dansare medan de yngre är något fler. Spel kvällar' ordnas en gång per vec ka. Håkan

tycker

att

Tjöck

Påskmark uf på det hela tage(, är en rätt aktiv förening.

Det'

är lätt att få medlemmarna att

från bygden har ofta medver ställa upp och hjälpa till. TiII- kat vid föreningens tillställnin strömningen av unga villiga gar. krafter är hela tiden .god. , * Teater har varit en' självklar verksamhetsform. Folkdans har förekommit även tidigare i för

eningen. När lokalen byggdes upp på Revy spelade man första gån !lY'tl flyttades den till det ställe 19515---56. Sedan där den nu står. När IDan tog gen nyåret JokaJen i bruk år 1932 ansågs dess har många revyer glatt den \'ara den modernaste som tjöckborna.

fanns i lansddelen.

Innan Tjöck IK tiIlJ{Qm/sköt ungdomsföreningen också Sedan dess har lokalen ren 0- te Under verats många gånger. Senast om idrotten på orten. 1974 efter att de ni tre år fun- långa tider hörde Tjöck till de gerat som industrihall åt Uni- ,populäraste dansställena i SydÖsterbotten. Cell, Sång och omhuldats i

na ger inkomster som ung$!fär täcker de fasta kostnaderna för ---lokalen;

musik har alltid Av framträdande personer Tjöck-Påskmark inom 'föreningen kar[ utöver

ufoSångkör har funnits om det handlanden Mangs nämnas Arbara funnits ledare. Större och - thur Hennans, sedermera polis mindre grupper av spelmän i i Sideby, och Valdemar Hintz.

Håkan Blomqvist, ordförande

i Tjöck-Påskmark

ui.

Bordtenni" lockar allt fler Halei-spelare tog segr?r .

Bordtennistävlingarna i Smedsb

. å påskannandagen tockar årligen' allt flere deltagare.' l·

år deltog 70 spelare i 143 enskilda starter. Fr4n Jakobstad och Teater-Ja.cob kom Mar<ms Karlsson och knep två segrar, i buvudkJassen och oldboys klassen. Han sekunderades väJ av klubbkamraten i Halex, Lars Willman från Forsby,BK,som blev tvåa i samma klasser.

Annars var det. oravaisspe larna som i· år gav mest färg åt tävlingarna. Man har tydligen tränat hårt under vintern' i Oravais och är nu -återigen, på

samma nivå som de bästa för Oldboys över 35 år -(7 delt.) l eningarna i femte ringen.- De l) Marcus Karlsson Teatel'-Ja två nybörjarklasserna vanns av cob-! 2 ) Lars Willman Forsby StefanS ' trand och Mikael Kull BK, 3) Ingmar Klemeis Smeds man, båda från Oravais.

by och.

eimo Ikonen Oravais.

och damklasserna Juniorgick till Smedsby. BäSta junior

Nybörjarklass II (34 delt.) : 1) MIkael Kullström Ora'{ais, , under 15 år var Kristian Back 2) Lars Wallin OPavais. 3) Hei lund medan Nina Bäck vann mo -Ikonen Oravais och Bengt damklassen. LerviksSolf. _ • Resultat: Nybörjax:.klass l (40 delt.):· Damer (4 deltagare): l) Ni l ) Stefan Strand Oravais, 2) mi Bäck §medsby; 2) Ann- Stefan Fant $medsby, 3) Mika Louise KlemetsSmedsby, ) Ni-' el Kullsfröm och HeiJrio Ikonen na' Nord15erg och Elisa et.h båda Oravais. Sandås, bådaSmedsby.

(42 delt.): 1) Huvudkl s Juniorer und. 15 år (17 delt.) : Marcus _ K rls on Teater-Jacob, l) Kristia BacklundSmedsby, Lars WIllman Forsby BK, 3) 2) G uy Norrgård Oravais, 3) 2) Anders Hemminki Oravais och' Gösta Hermans ch Rolf Granberg, bådaSmedsby.

ThOmas Ingo,Skatila.

Ab Leverera ...,

• • • •

TOMAT- och GURKLÅDOR PLANTUDOR' BWMLÄDOR · VÄLJ 'PAPPKMlTONcEIU::':-; • "

: : .

-A>--

'. ' :: ' . : . ' -:.:Tel. 't'Jö(JK, 6%3

öSTERBOTTNiSKA

POSTEN

Fredagen d n 15 ap

- 19'n

-MörtrUar.k uf:s'lokal: ..

tlJrenS mötesplats'

Tidigare' en 'k

nu ,är. 'serveringen sommarllostad o "KULTURERNAS' MÖTESPLA:.T ' kunde man med log kalla Mörtmark u/ :'s lokal j Bötom. På väggen i festsalen hänger en tavla av Gustav " Adolf vid Liitzen med iysk text. Bakom sce nen finns el' ritad planch på yil"en står "KIoruI.yk pröva..

lyckan för 10 mk". Travar a.v finska veckotidningar fi"rms i festsalen_ Mitt på gelvet står en vävstol, modell större.' Serve rmgsrum;"'et är inrett'fill sommarbostads vardagsrum med mo dern a möbler. 1 köket fi'!ns kylskåp och elspis.

Mörtmark uf är en av de 'två ungdomsföreningar svenska som funnits utanför den svens ka språkgränsen i österbotte och som tillhört Svenska öster bottens ungdomsförbund.

hog backe mitt i byn. C:r'rundea är lagd på, hälleberget, sommar g�isten har hållit taket i skick och alla fönster hela. Tomte. är rätt stor. och säkert 'värde full... "

Den är Kasaböle andra svenska ungdomsförening i Sastmola (Merikarvia) söder om Sideby på andra sidan l ns gränsErn.

'. På hälleberget

Närmaste granne " till 'de svenska uf-Iokalen finns uppe pa samma backe en finsk uf lo al. Denna är i gott skick och . används rätt regelbundet för b1.a. gammaldanser. Den finsk språkiga föreningens , lokal byggdes två år efter den svens ka.

M3rtmark uf bildades är 1!l07 på in tiativ av. läraren Artur Ingman. Man påbörjade genast byggandet av en uf=Iokal som .. stod färdig 1909. , - Jag var med och körde te , gel till IQkalbygget, berättar William Storås, som fyller 80 år 'den 24 apriL .- Artur Ingman var en duk tig karl, berättar StorAs. Han skötte allt' i föreningen och var bl.a. en kraftfull ordlrlngsman

Witliam Storås hÖ ;de enligt egen 'utSago inte till de ansva .. riga i ungdomsföreningen. Se * Mörtmark Ur:s lokal. dan' han blev äldre blev hu 'däremot medlem v den svenska vid danserna som bråkiga fest i en ämnesskrivning hade note i början på 1950-lalet ordnade' folkskolans direktion: Han upp rat att det .då fanns 14 svensk ett stort bröllop j' samarbete bevarar direktionens. protokoU besökare hade respekt för. William gick i skola för Ing talande bönder i Mörtmark. med den finska förening:en och bok från hela den tid skolaJl man. Han komm r ihåg att han att Jarl Celvin besökte förenjn verkade - från 1896 till 1956.. ·· ·

• Tre

familjer nu'

Länsungdom$nä,nn dpn-:

I{ommunerna -borde. ge

Nu räknar William och sonen Martin till tre svenska familjer . i byn.

unga prak kantplatse'r Vasa . läns ungdomsnänmcl konstaterar att 'sysselsättnings lä,get är. svårt, specieUt bland ungdomen. För att underlätta situationen för de ungdomar 80m slutat skolan kunde kom-' mqnerna anställa praktikanter till ungdomsbyråerna.. Dess: . utom uppmanas' kommunerna beakta avlöning av prakti . kanter vid uppgöra det av 1978,.. års budget.

Aren omkring.. i910 byggdes järnvägen till Kristinestad b1.a. genom Mörtmark. Då var det liv och rörelse på orten. Uf-Io kalen hyrdes ut åt arbetarna som ordnade tillställl!ingar. På tre år blev föreningen skuldfri på lokalbygget. Även inom ung domsföreningen var verksam heten livlig denna tid.

le hållas öppna ..under, somma ren och under' ferier. I mån av möjlighet kunde arbetslösa ungdomar anlitas som tillfällig tilläggs arbetskraft som. över: ...... vakare osy.

Följande aktivare.. period in träffade i början' av 1920-talet. Då- stod läraren . Johannes Karlsson i ledningen -för för eningen. Han var sånginlresse rad och ledde en sångkÖr inom föreningen. -

'Undervisningsministeriet och arbetskraftsministeriet hwr till sammans dryftat det svA.r8. sys selsättningsläget bland ungdo men och framhåller,. att på kommunnivå torde kommunens . ungdomsnämnd ha kontakt i denna fråga med de lokala ar betskraftsmyndigheterna samt yrkesvägledningen och skol myndigheterna. Dessutom fram hålls, att kommunernas ung domsnänmder och ungdomsdi striktsorganisationerna borde ombesörja, att givande' ung domsverksamhet ordnades un der sonunaren, därför att-det inkoDimande sommar kommer att finnas mindre arbets och praktikplatser ån förut. Här några

tipS J .

- kommunerna kunde pröva ordna,ndet av arbetsläger' för ungdomen med kommunaia el I pro ler arbetskraftsmedel. röjningsar grammet, kali .in beten, städning osv. samt läger-" och s olningsver:ks!UDhet. At ungdomarna kun&! betalas en l on f"or de egen tl'19a arl'ten l'· betstimmarna. T.ex. i Kouvola har sådana läger ordnats flera år.

Ungdomsutry'Uimena

gen i mitten av 50-talet. Senast Det" svenska skolh set fin valda ordförande ,är Holger kvar men har sålts till en jord Erikslund. Samtidigt valdes brukare i byn. Som mest fanns Martin Storås till kassör. över 30 elever i skolan. Av des sa kom dock en del från by Han har b1.a. sparat bokfö gruppen Stangbränno i Tjöck. ringsboken som börjar 1922 och där man senast hållit revision. Som komplement till Mört 15 mars 1957. Sedan dess finns mark uf:s lokal som "Kulturer alla transaktioner i en bank nas mötesplats" berät.tar Wil bok. A v sommargästen som bor liam ;1tt skolan långa tider ver i Ut-lokalens serveringsrum och kade i M-lokalen och att eva . kök fär.....man å ligen 100 mk i kuerade karelare under krigsti· hyra. Qet r1i,cker till "att betala den bodde där. ' brandiörsäkringen för 10kaJen. Uf-lokalen st r uppe på en

Mörtmark uf:s trl?dje glans period inträffade 1935-31. De åren var William Hägg,· senare b1.a. SÖU-ordförande, lärare.i Då målades uf-Iokalen, byn. man höll lotterifestlighet(!r. och

två folkd slag övade. Hägg ' . hade ett danslag med eleverna . 'och ett - .. i fortsättningsskolan . med de äldre medlemmarna. De åren såg man också till att fÖr

eningen blev lnregistretiLd och och att man fick lagfart på_den distriktsungdomsct-ganisatio tomt lokalen står på. ungdomsnämnderna

- skolnings och kursverk- nerna ,kunde vara i nyckelstäIl samhet skulle ordwls för fullt nin g då det-gäller id(m att .f.Ör. även under &qmmaren söka. ta till var& naturtjllgån "

svenska

stul- ga' "

•

Bondbröllop

Martin StorAs minns att man'

WfUfam

Storås, SO,

berättar omMöl'tmark af.

S eg

Fredagen den .15 april --- 1977

Heja Österbotten! Här ordnades 90 % av studiecirklarna .

öSTE R BOTTNISKA Manuskriptet

Den gamla lantharuleln

och

En liten by I österbotten.

gammal lanthandel vid sekelskif-

ja, läder och

gångna verksamhetsperioden fast

sockertc;>ppar för att lugna bybor nas söta tand. Här träffas man för

slogs.

I · verksamhetsberättelsen

konstateras att året inneburit ge-

nom brott

för

kursverksamheten

enligt den nya studiecentralslagen.

Ett mycket stort'-antal studie

handledarkurser kurser

allmänna

och

har arrangerats av - med

lemsorganisationerna

I samarbete med studiecentralen. Man kunde konstatera aU, ca 80 procent av kursverksamheten I hela SvenSk finland förekommit t österbotten. S tudiecirklarna har fortsatt att

\'äcka intresse, över 90 procent av

Christian

Programmet sänds Jörsta

Henriksson

Håkan Gu Umets ,

ser

png-

met

I TV 2· på

kvällstid samt ånyo i skol-tv-pro-

grammet -fredagen 22. 4. kI. 11.10.

Och handelsman Henriksson väger

att tå höra de senaste nyheterna,

för att hämta sin post. kanske för att ringa någon med byns enda te-

lefon eller höra

handelsman läsa

ur byns enda tidiling eller

___ PIENTALOT SMAHUS '.

br v

tv-redaktionen

årskurserna &-6.

"Den gamla

producerat

skolför

terbotten. Det är främst l'ylartha

organisationerna. som cirkelaktlviteten

svarar

för

. Utöver detta har under året ord

bottniska studieting, planeringsda

l verksamhetsplanen för

1977

f!lStslås att man ytterligare skall utveckla, kursverksamheten.

över det kommer rese oCh kon taktverksamheten

att. vinna allt

större utrymme i

Studiefrämjan

dets arbete. Erfarenheterna av att på detta sätt engagera studiecir keldeltagarna i

f - välplanerade standardhus och sommarvillor i olika fär-

EGNAHEMSHUS . - R:.\DHUS - SOMMARSTUGOR - BASTUR

invaldes

mark (SÖU), Dan Witting (öSL), Rosi Skinnar (Marthaorganisatio dan Sigvard Baijars från Studie

l rllt'ikskola HALDIN & ROSE

torsdag kl. 17.00

måndag Id

Redaktör och ansvarig utgivare PER-ERIC ANDERSON Redaktion Jakobsgata,n 13 Jakobs tad, tel. 967/13555 Postadress PB 27 68601 Jakobstad

·centralen är självskriven medlem.

JAKOBSTADS BILSKOLA Kana espl. 8 e 00 t J= . = 31 3=

ridningen utkom mer varje . torsdag

Alholmsgatan 12. Jakobstad Tel. 967/13 0771!i. Storskog

·1

TRAFIKSKOLORNA 1- JAKOBSTAD Ny kurs börjar varje

Medlem av tldnlngarnas förbund

KAUSTINEN &KATTIL

nerna), Stefan Sjöberg (FSN), me

Väl nykterhet-det lönar sig.

österbottnisk ungdomstidning Jakobstad, FinJanti

BYGGNADSBYRÅ

Henrik

l:iåkan Wester

Posten

G,löm inte att bekanta Er med våra· standardhus in'nan Ni b :.j·ämmer Er.

l styrelsen för följande verk

samhetsperiod

Österhottniska

digstä/Jningsgrad - element till hus enligt Era egna . ritningar -',-I'ljälp med ansökan om statligt bostadslån för våra hus

Ni som börjar bygga i vår eller i sommar, begär offert på element av oss.

Svarfvar (ÖSP),

Tel. 12744 - 11 811

Vi har startat en småhuslinje inom vår bostad produktion . och ko,,! nu erbjuda: . .

andra former av

aktivitet.

Ny kurs börjar varje 17.00

Kanalesplanaden 2 3 e t 2 145 J. 1 ==

l rafikskola T. TUOMl Ab

Ny kurs börjar Narje onSdag kl. 17.00

Säljes

=====

förmånligt:

+s1u'l:p, pris: 250

Cry pris :

Margareta Smeds, Bll'gltta Snickårs, lund.

Gaby Wau-Wau pedal,

150

REDA,E:TI0NSRADE1

/lIt Snellman, ordförande

2 st Goodman högtalare 12" I,

Choraeusgatan 7

e . 11 25 1==== t1

PRYLBöRSEN

Redaktör I Vasa S-E. Glader Hli.ndelsesplanaden 10 D . tel. 961/1 '522

Ring

_..:: 1 6 till 961/56 101.

efter

kl.

Leif· Rex, Philip Häl

PRENUMERATIONSPRIS 1977 Helt är .; . . . . . ... ... ... H. Halvt år .,. ,_ ••• •.• . . . .• __ ou ._ Skandinavien

l..öf:In.umm er

• •••• • • •••

ANNONSMOTTAGN

17,10,25,-.50 G

'3öU:s kans Il, Vasa tel 961/13572 ocb 15 372

öP:s ANNON TJA.NS'I

JT-expedltlon, Jakobstad. JakobsgataD 13, tel. 967/13555 senast Annonser bör mändag kl. 16. Annonschef: ,Karl-Gustav Olin

E o

JAKOBSTAD

NI-SQM TÄNKER BYGGA NU ELLER I FRAMTIDEN

nats ett antal kontaktresor, öster gar osv.

fJKesbipohjanmaan-AufoM-

studiecentralens sammanlagda an

tal studiecirklar har funnits i ös

7: 69 -6,{ -G • Opel Rekord 1900 L ·61} -71 • Transit 100 Van.

Om en lanthandlares liv och var

svenska

1300 15 m

• Toyota - Carina . . • Volkswagen 1200 • Volkswagen 1300 • Volkswagen 1500

dag I en sekelskiftes lanthandel be .som

bilbörs

,n -Gll • Renault R 12 ' .. . . . -76 • Renault R 8 . . . . . . - " • Citroen Dya.ne -7'1 . . . • Citroen GS " . -7: •. ,Mazdll Savari. Coupe -76

der.

rättar programmet

KEPA'S

• Escort • Taunus

från nÅgon släkting i fjärran län

lailthandeln'

._ •...

15. 4. och i repris i det svenska månda&,sprogra

seringen av tv-regin. I roUen som lanthandlare

en i skol-tv-programmet tredagen

Olsson. : Christian

råmaterial.

annat

Olsson svarar också för dramati

höll årsmöte den 1 april. Verksam-

hetsbetättelse och bokslut för den

skrivet

Trygve Erikson, Rafael Westman

I österbotten tet. Här säljs kaffe, salt, lampoI

Studiefrämjandet

är·

POSTEN

tnlänuias

__,

KASSA OCH BOKFöRING

Iii

Jakobsgatan 13. Jakobstad ' tel. 967/13555

ANNONSPRIS

l texten

1,9 0 . . • • • ••_ .'. .• _ 1,7 0 Efter texter •.• •.• . • • • •'. Bestämd plats -,20 per mm

P L U T T E N

FARGANNONSER Minimistorlek 20 0 mm, tUl läggspris -.30 spmm och färg. FöreniJ;lgsspalten per rad 50 p. österbot :r1ska Posta . ansva rar Inte för ev. skada som tlll fogat'· annonsör på grund av fel I annonser 80m 1nringts eller som på grund av post försening inte införts I begärt Dummer.

Jakobstads Tryckeri och Tidning

Aktiebolag, Jakobstad, 1977

öSTF.RCOTTNISK

Fredagen

· P08TEN

III' 1111111111111111111111111111111111111111 illlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllII1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 tlllll

Uf arh,etet,gav kontakter, lärdomar -.. =.. DET BÖRJADEc kanske redan när- jag var tva ar och tre månader, 1oä ' araktäristis1'oo, sätt llWil hela ögonen ger ralde r Hintz och ler pli sitt /k Jag, har bett· honom berätta om sitt arbete inom ul-rörelse'" - DET VAR DEN DAt; då gamla lokale.n hade brunnit.' Jag fick följa med far.dit ned och titta. Jag var litet rädd efter all den ltppstån lse t

• .

hade varii den dagen hör på böcken. Jltt! kommer så väl ihåg den. ödet/ stämning som rådde i bYIl c.Len kl,ällen. Våri hem hlir ,ir ju bara ett par· stenkast från det ställe där okaleil hade stått. \

- Ja man kom nog in i blev Valdemar Hintz ordfö årsfest hölls också år Hilltz var ordförande. rande i Tjöck-PAskmark' ufo föreningsarbetet från barns var en bra fest. ben både bildlikt och bok Han var ordförande i tre år. blev tradition. Föreningen stavligt', fortsätter Valdeupplevde ,en verklig glans mar. Jag var fem år när Den tiden 'ordnade förening period ·under. senare delen av man byggde upp den nya ·10en årligen ju.l-, påsk- och kalen längre upp på backen. sommarfest.. Teater' skulle. (jO-.talet. - Jag minns hur jag spra;; g -det 'vara vid varje fest. Hit Sedan dess har Valdemar runt stenfoten när den .var tade man en pjäs och fick Hintz ofta "stigit i redet'" i lagd och hur fa då var rädd igång Ö ningarna var festen olika sammanhang i' hem att jag skulle falla. Sedan räddad. bygdens ungdomsförening.' följde jag så att säga med 1962 satte han igång med en Den första tillställning bygget ända upp. Det var större renovering. Som förs en·jag arrangerad som ord· roligt att leka på "tirnron". ta för ning i landsdelen sat förande var en karusellafton, . Särskilt som det inte var rik te man in oJjekaminer i' hela berätta'r Valdemar. Jag var tigt tillåtet. lokalen. väldigt nervös. när jag skulle - Följande minne är från kontakta Iiåkan Granqvist en gång då jag var med pap - Ja, nog tog man på sig' pa och tittade på de maske ,som karusellpappa. Men det ett stort· ansvar då ock å gick ju lätt. rade vid en maskerad. Det säger han.' Någon som helst finns väl någonting rädsla· fanns inte Spelmanslaget inledde kväl· , kostnadslmikyl blandat även i det minnet, . len. Jag spelade själv med' Mefialla hjä:lpte till och re konstaterar Valdemar. noveringen klarades av. första gången: Det var inte * Valdemar Hintz med fiolen spelar "önsk löckon". - Hösten 1939 målades llitt att stiga fram ur ledet il lokalen invändigt. Man hade och . hälsa publik och pro • Iåuga i.llit ativ inte haft råd att måla den Han hann vara viceordföran hang minns Valdemar Hintz gramledare välkommen: av VIll r-ingen tid·igare.' När den var klar de i fullmäktige i Tjöck. I när den första sommarsam . kU:lle det hållas fest. Sam fullmäktige -1 - Kristinestad / . lingen i Oravais· planerades. • Första revyn '\ . När Teodor Stenhmd flyt ma dag kom inkallelse01'. ' har han -suttit sedan '''stor ledde till läkarbesök Det var han som fj;)reslog att tade från Lappfjärd 1956 .dern. Byns unga . IDän fick staden" bildades. den skulle hållas första sön- , blev det Valdemar Hintz som sätta sig på laStbilar och åka Följ·ande. vår' började jag dag n i augusti. Man borde små.ningom tog över både så im olika_ uppsamlingsplatser fundera' på den' första revyn • Problemen blir bagateller ta hänsyn till när jordbru i ringen och' förbundet. Han i st,ället för aH, gå på 'fest 'i TJ·öck. jag vidtalade Axel karbefolkningen hade tid att var ordförande för ringen j i den nymålade uf-Iokalen.. minnena ljusa och glada Linqholm att hjälpa till med gå på fest var hans motive Jag kommer tydligt ihåg tio år och satt i SÖU :s' sty skrivandet.' Detm:esta· skrev ring. Vaidemar småskrattar. den ödesmättade och nästan relse i nio år. -' Jag låter mitt arbete jag . själv' under. sommaren. Det är bara 20 år sedan det tragiska stämnipg som råd-' inom uf-rörelsen passera, re - Det var ep händelSerik När vi satte igång på hösten höll som motiv. Han fick un de: vid festen. vy, och tyc)ier att det finns . , möttes planerna · ... med stor 'tid inom åttonde-ringen, sä derstöd av Ragny Borg från - När jag blev "stopojk" bara ljusa och glada minnen, ; 6 ger Valdemar. Det var på . skepsis i byn. Inte skulle Karleby. blev jag medlem i förening .säger Valdemar Hintz. ,När :: ringens initiativ son: Sy<\ös. "tjöckarna" klara av en ny = en som alla andra men det .man var mitt upp i ar:betet Ett spännande möte var terbottens me<j.borgarinstitut åtsrevy. räckte många år innan för .var det nog svårt ibland och det på yrkesskolan i Vasa startade. Det var. också tin. troendeuppdragen '. började problemen syntes stora. När Det var kallt den hösten. när en hela förbundet omfat gen som tog initiati,v till Bö komma. Jåg hörde inte tm man nu ser tillbaka verkar Jag hade ritat upp scenen på tande . festfördelning utfor /' tombergs-projektet. de aktiva. Var snarare ,blyg de bagatellartade. = serveringsru sgolvet. Dä,r' maqes och slogs fast. ' Det och försiktig.. Idrotten loc Vi besökte ofta de svagare var lättare att få varmt så vis de sig också att det var Det är bra att en ung kade mera. föreningarna inom ringen. en vittomfattande o h bety att vi kunde öva. människa genom ungdoms Valdemar sneglar mot Ibland på ringens initiativ, delsefull åtgärd som då be föreningen blir så; att säga' När vi spelade första gån bokh llan där några . priser ibland i samråd med förbun inrangerac] i samhället. Man , . handlades. gen var jag den enda som finns uppradade. dets instruktör. Vi under får kontakter, lärdomar och visste hur de olika numren De där fym medaljerna . När president Urho Kek · stödde Mörtmark mi Bö . en allmän fostran för livet. skulle följa efter varandra. . tom Vi satte igång renove tog jag vid en tävling i \Vasa, konen besökte söU:s soin-: Det är e!l stop styrka att uf . Revyn' hette "Den första se ringar av lokalerna i ömossa säger han/och pekar på en rörelsen . är partipolitiskt marsamIing sqmmaren. 1969 glatsen" E", första seglats rad medaljer' i silver. Det och Skaftung. All kan samlas obunden. var det också: i många avse fanns Valdemar Hintz, tiled var många s6m var Gverras inom ungdomsföreningen enden men revyn slog väl Samdanserna inomF!ngen i·. förbundsstyrelsens led n1.ir kåde over tjöc"kpojkens an. och verka för den egna byg . var ett intressant 'experi framgångar den gången, ler presideiiten hälsades._ väf- . ment. Det var tack vare dem dens' utv.eckli? .: han: e framför NärpesgM ko Det hade i alla fall varit som Lap-,fjärd .återigen För mej p.ersonHf!:en· var; den. • -ungdomsföreningen / så tungt· för mej. att jag - I blev ett populärt dansstäUe = fick jag bära in ved och elda. måste gå Ull läkare efteråt, till ringordföranq.eskapet efter . flera års dawnperiod. \ Förbundets 75-årsjubileum konstaterar Valdema.r. Krop Det var ett stort ansvar när - stor nytta. Jag hade lätt att Det har Lappfjärds uf al rig ': i 'Malax sominare,n 19 3 räk pen klarade inte anspänninjag första gången fick sitta tackat ring ns ledning ör. stOrkommunen. acc ptera till nar Valdemar :också gen. Jag ,kom helt i obalans. i biljet luckan. Jag hade lärt mej att känna. höjdpunkterna under sin tid - ' samhörighet med helft' Syd• Spännande när Söt; tog • Lokalrenovering ..• Uf-ordförandei SÖl.]. . = Österbotten. i hembyn tre år hand ontfestfördelningeri . I; utan budget· SmåningQm blev det kom-

"":==S :_ ._:- =_== = .= = 1--=-:_: _=

_ _

==_'

=S =

Först 1954, 80m 26cåring,

. Tjöck-Påskmark uf:s 50"

-Från·

förbundssamman

mimala

Seg

förtroendeuppdrag·.

..-...

1IIHllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllURIIIIIIIIIIIIIlIIV IIII1IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIInlUlllllllllllllllllnllllllllllllllllllUIIIIIIIIIIIIIII1I1111111111111111111111111111111111111ltllllllllilllllllllllllIHUIJ

(