Österbottniska Posten (ÖP) nr. 15 1979 by Österbottniska Posten

rbo .tnis a posten

un~domstidnin~

Österhollnisk

Torsdagen den 12 april 1979

80 P -

• Unikt l Harrström uf: Dansarrangörerna

höjer sina priser Kvarnar, museiområde o

DET BLIR DYRARE att gå på dans. Intl"ädespri~ serna på llngdomsdanscrua stiger, både för sommar och vinterarrangörernas del, och även gammaldansinträ det stiger. Det beslöts vid SöU:s ordförandekonferens i Mala." i fredags. Ökade l!.Ostnader är orsaken. Samtidigt .kall man göra en ny framstöt om nöjesskatten.

Det hävdades bland an nat att låga priser ökar ko ncent rationen till några få s törre dansplatser, me dan de små och medelstor<l. slås ut. Från och med starten pl sommarsäsongen kostar biljetten 17 mk, och i höst stiger inträdespriset till 20

mk. För gammaldansernas del höjs priset till 20 mk direkt. I fortsättningen skall ar rangörerna kräva bevis på att de som kommer in fyllt 15 år. Det blir alltså dags att skaffa identitetSpapper för att komma in på dan ser. - Se sid. 8!

Aktuell apparat i ett aprilspex *

HOtltl> """~<

tog en vinge på slorkvarnen, konstaterar Einar Nyt ors.

o DET ÄR INTE VANLIGT alt en ungdomsförening håller sig med eget mu seiområde. Det gör man i H~rrström, där föreningen med Einar Nyfors som pådrivare har ställt i ordning husen på ingelshacken och Fiskartorpet vid stranden. Väderkvarnarna hal' varit ett känl1(~ teckcn fc.;r Han-ström, och det var natur ligt alt det starladt> med en kvarn. _ SE SIDAN 10

• l

KOM~IUNALA samarbetet inte löper så

till alla delar i Kronoby är ingen hemlighet. Olika

a,· storkommunen drar ju var och en åt sitt håll.

-.-.....UDy q &; nf:s spexare behandlade den problemati·

sitt eget sätt vid premlarcu på sin revy April

m hade premiär i lördags. De ' visade upp en se·

parator och lät publiken dra sina egna slutsatser. PÅ BILDEN Maria Antinne och Olav Kr()Qk med sepa ratorn. - Se sid. Il!

AT!' DET

• Ett kärnkraftverk hola.!' flyga i luften i Staterna, ös tersjön översvämmas av olje klumpar, röken frAn ol.if'kraft· verk försurar miljön. Och så har vi bensinavgasernas bly och aUa möjll~a andra htftförore ningar. Och skulle vi ~å In för koleld.tule kraftverk, blir rö!ten bars rikare på tungmetaller såsom kvicksilver, kadmium OtIv. Det är Inte att undra på att påskltärringen fått rusta sig I gasmMk. • Men ännu finns !!å mycket frisk luft att det kan löna sig att röra på sig utomhus. Gör det wlder dc lediga dagarna i helgen!

atmosfären

Torsdagen den 12 apri'l 197!)

öSTERBOTTNISKA POSTEN

IJ!~l I

1979

Yrkesuthildning i Vasa, Närpes och I( ristinestad?

Jag vill bo hemma ett år till, därför fortsät ter jag på tian, sa en pojke i Närpes högstadium i eU ÖP-reportage i höstas. Han hade tänkt fortsätta i yrkesskolan, men då skulle han bli tvungen att flytta norr;ut. Sydösterootten har ingen yrkesutbild ning.

* Svenska Österbottens landskapsförbund

har sagt att skogsskolan bör placeras i Vasa. Trädgårdsld bildning finns det utrymme för både i Vasa och

Det här är inte något för söka att "veta bättre" än laruiskapsförbundets styrelse. Skogsskolan är med rösterna ·9 mot 2 placerad i Vasa. Det är bara ett påpekande om . att motiveringarna ' inte

i en utomståendes öron låter allt igenom övertygande. och det är framför allt en erin ran om att det med det sna raste måste bli nå.got mera än pappersprodukter också. av yrkesutbildningen längst i söder. vm man dela jämnt i frå ga om utbildningen, så hand lar det inte om alt ge så. mAnga kommunpampar som möjligt någonting att stolt sera med. Det handlar mera om närpespojkens rätt att välja mellan sitt eget rum. med Bonnie Taylor på väg gen eller ett trist inackorde ringsrum i stan. För undvikande av miss förstånd ska det tilläggas, att

I _(~eba ••

Landskapsförbundet natur ligtvis inte blundar för öns kemålen i söd·er. Man har en arbetsgrupp som just nu ut reder bland annat vilka mel lanstadielinjer som eventuellt kan flyttas från Vasa till Kristinestadsnejden.

* Byggt är byggt -

eU6I' "långt hururet"!

Det är alltså "långt hun

net" i Vasa. Långt hunnet är nästan färdigt, resonerar man, och saken är avgjord på förhand. Det som är byggt är byggt. Det som är planerat är planerat. Sydöslerbottningar har in sett den saken, då man me nar att det är lättare att flytta på nya linjer än redan etablerade. Det märkliga är att det inte behöver vara "byggt" ens, det räcker med

Närpes. Kristinestadsnejden som ville ha skogsut bildningen, står utan än så Wnge.

* I debatten förekommer en del motiveringar som känns igen från större, finlandssvenska samman hang. Man talar om "längre hunnet" och "långt utbyggt", och man hänvisar till "sakkunskapen". Till det sistnämnda kan sägas, att närpespojkens yttrande också är en del av "sakkunskapen". "långt hunnet" för att vara etablerat. Summan av "det långt hun na' 'blir: - Det är klart att Sydösterbotten ska ha yrkes utbildning, men kom inte och ta nå.gonting från OISS! I finlandssvensk högskole debatt säger man: - Det är klart att österbotten ska ha högskolor, men inte går det att flytta på vå.r skola ..• I frå.ga om skogsskelan sä ger man också., att en änd ring frän Vasa tiI! Sydöster botten kunde äventyra hela lokaliseringen till österbotten. Del låter som om någon hög re makt hade ögonen på oss och knäppte oss på fingrarna om vi inte uppför oss väl. - Se till att sydösterbott ningarna uppför sig, annars ställer vi hela klassen i skam vrån! I högskoledebatten säger man: - Nu får vi se till aU finlandssvenskarna är eniga.

Vad ska finnarna tro?

Nog om detta.

• l SverIge har soda lO emokra terna i det närmJlSte gjort helt om i kärnk raf'tBft·åga.n. Och folkpartiet följ er de m i spåren. Båda kräver folkomrös Lning om kärn kra! t en. Före det får inga nya aggregat laddas i Sverige. Mm hör svenska politiker in tervjuas om det här i ett för längt Rapport, och man förund rar mg än en gäng över hur långt från oss detta landet Sve rige ligger. - Vem gör politisk stridsfrå ga av kärnkraften i vårt land? Var fanns kärnkraftsfrä gan l riksdagsvalet? ~ Hur mänga är vi som inte ens känner till alla partiers åsikt l frågan?

'OJJolitisk' nf-rörelse

Linjer söderut?

Skogsskolan kommer Vasa, och trädgårdsskola det kanske både i Vasa Närpe6. - Vad blir over KriSitinestad ?

Partierna och kärnkraften

till blir och för

I sanningens namn måste det handla om nå.gan linje vid en trå.ngbodrl .yrkes'Skola i Va sa. Yrkesskolan har behov av en renovering, och man fruk tar kanske en utlokalisering därför att man är rädd att gå miste om renoveringspen garna. Är det så, så bör det inte få vara så i forlsäJttningen. Precis som Elly Sigfrids sa vid Landskapsförbundets presskonferens, måste en re novering kunna garanteras även om man flyttar en del linjer söderut.

• l sin spalt i Arbetarbladet talar Alf-Erik Helsing om ung domsrörelsen BOm opolitisk med citationstecken runt. Det gör en lite ledsen. Än en gång: Man hittar folk från alla "normala svenskpar tier" inom SÖU, från konstitu tionella till folkdemokrater. En undersökning skulle antagligen visa, att större delen av SöU:s medlemmar stöder SU. Med de partipolitiska förhållar.cen som råder i svenska österbotten, är det inte helt oväntat. Om det är bra eller dåligt, må var och en ha sin åsikt om.

Det viktiga är detta: Det sätts Inte upp några partipolitis ka skrankor l fråga om den verksamhet som SÖU bedriver, och de människor man engage rar i den verksamheten! Det lig_ ger nog Inte några partiprogram på bordet vid SöU :s möten. Det här ska tydllgen uppre pas tm lust och leda. Talet om partipolitik är lika ned!;:lående oberoende av om det är fråga om ett citationstecken i Arbetarbladet eller h;ärnspö ken I en konstitutionell valtid ning.

1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111II1I111I111111111111II"IllllIlIllIllIIlIlIlIlllIllIIlIIlllIlIllIlIlIlIIllIlnlllllnlllIIlInlllllllllnlllllllllllllllnlllllmnmUllllllllllllllllllllllllllUllllllllllllliiillllllllllllllllllllllll1l111111111111111111111111111111111111111111111111

Sannolikheten säger inte när! [] Kärnkraftshotet i Harris lmrg har naturligtvis diskute rats i tidningarna. Här är någ ra plock bland åsikterna. Sannolikheten säger inte när, påpekar Arbelarbladet (Alf-Erik Helsing) . Alla som sysslat med sanno likhetsberäkningar känner tlIl exemplet med mannen som

drunknade när han skulle va vändlgtvis behöver vara hälso da över en flod med en halv sam för människan fast den meters medelujup. Om sanno finns där). likheten är en på miljonen för Om man klarar av det syn att en sak ska hä."1da, så kan liga katastrof ho ~et i Pennsyl den lika väl hända i dag som vania kommer vi att slå oss om en miljon år om vi har en till ro igen - liksom vi håller enda "riskfaktor". och lika väl på att slå oss till ro med lug om tjugo år som i dag om vi nance besked om oljan i ös har en miljon "riskfaktorer". tersjön. I Nu är risken för ett allvarligt Katastroferna är lika osynli reaktorhaveri överhängande på ga som svältkatastrofen l tred_ Three Mile Island fastän anta je världen. let kärnreaktorer i drift i värl den knappast överstiger något Vasabladet (Sven-Erik Klink hundratal. mann) : -

Ett lugnande besked och

vi slår oss till ro, tror Åbo • Det hjälper föga att kärn kraftverken är försäkrade . Hur mycket bör ett barn få i timpeng medan det dör i blod cancer? Vad kan det köpa som ger pengarna värde? Hur stor timpeng är dess mor värd från försäkringsbo laget? Kärnkraften rör sig l en an nan dimension än de trafik olyckor den alltid jämförs med från kärnkraftsförespråkarnas sida. Leilare i Abo Underrättelser (Bo Stenström )

Underrättelser (Bo Stenström) . Varje gång säger man: "det här kan inte inträffa hos oss". Det sa man antagligen på Three Mile Island nära Harris burg också. Varje gång säger man: "ra dioaktiviteten var så låg att den var ofarlig". I Harrisburg var radioalrtiviteten så hög att den hade dödat en människa många gånger om bara rakt ovanför taket . Med all denna radioaktivitet är tilläggssträlning till den ra dioa.ktiva strålning som finns l naturen (och som Inte nöd

De senaste dygnens alarme rande rapporter om det have rerade kärnkraftverket i Har risburg kan tänkas fä stor be • De österbottniska (hurra.r) ropen var helt visst befoga de. österbottningarna har un der en lå ng tid och i många avseenden sugits ut från söder - som bekant med påföljande stor emigration söder- och västerut . Man har flyttat på människor i stä llet för kapi tal utan att bekymra sig om kons ekvenserna. Ledare l Abo Studentblad

(Sveoolof Karlsson)

tydelse för vår framtid . En möjlighet är att en omvärde ring av kärnkraften och dess säkerhetsproblem nu sätter In. Aldrig tidigare har riskerna I sambanu med reaktorolyckor så uppenbart kommit fram, alurig förut har världen varit så nära en stor reaktorolycka, en katastrof där de kortsiktiga och långsiktiga skadorna skul le bli mycket omfattande. I dag är det en mer pessi mistisk. mer realistisk värjd som granskar frågan om vår energiförsörjning och frågan om man där alls skall behöva kärnkraften med tanke på dess oerhörda riskmoment. Det är en uppSkakad värld. där tan ken på vad som kan inträffa nä.r som helst, om inte I dag så om något år eller något tiotal år, leder till fråe-an om inte teknologin fått alltför fria tyglar, när följderna aven olycka kan bli så katastrofala som falelt är med ett kärn kraftshaveri.

Jakobstads Snellman) :

Tidning

(Alf

Olyckan i Harrisburg är hur den än slutar - en upp

fordran till en grundo~ig utred ning. Världen måste få klalt besked om de risker som är förknippade med kärnkraftver ken. Talet om de säkra kärn kraftverken är i dag mindre trovärt än någonsin. Det är sannolikt att pn omvärdering blir följden. För detta talar också. en nyligen offentlig gjord amerikansk undersök ning som visar att IOmå doser strålning är långt far'je-are än man hittills trott. Folk som utsatts för strålning Insjuknar snabbare än andra l svåra sjukdomar; också kromosom förändringar noteras.

• Det spelar ingen roll från vilket håll vi importerar vår kärnkraftsteknologi; faktum kvarstår: - kärnlkraft är l n t e ofarHg. Och motargumen tet om att andra energikällor inte heller är ofarliga är ohållbara. - Man måste inse att proportionerna är fullstän digt ojämförbara.. Men det måste kanske inträffa en to tal kämkraftskatastrof. förrän fjällen ska falla från de mest förhärdades ögon. Ledare I Folktidningen Ny Tid

'WIIUlIllllllWWlllllmmIlUIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIINIlIlIlIllIlIlIllIlIlIlIllIlIlIUIIIIIIIIIIII~IIIIIIIIUI1IIlUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII ~IUUUIUIlIUUUIUIUIIIIIIIJIHlUIIJlUUIIUIlIllIlllIUUllUlaiIlUIUIUIWIIUIIIIWIIIJIIIIIIIJlIllIlIlIUHIIIIlUIIIIIIII,"lIlIUmlllllUlIIIIIHllllllrrnlllllHlllllilllllllllllllllllltllllllnllllflllllllllllllllil

Torsdagen den 12 april 1979

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Ilnternationellt ,engagelllang

(}ch global solidaritet

Gemenskapen

• Bertel Nygård tar I ledaren Schavaria och Melissa lever I och länderna. Vi socialdemokrater har den 29 mars upp en viktig fråga . som ju utgör själva kärnan I var alltid arbetat för internationell so nämligen vår brist på In'terna för deras liv är. och kommer att IIdarit et med de förtryckta i värl tionellt engagemang. Jag tycker utformas. så helt olika. Schava den. så jag tycker nog att ledar Med anledning av reportaget . äminne på grund av avståndet. do~k att han. tar .u pp d~t på ett ria lever i en otrygg värld. var sticket i så fall vänder sig mot om ungdomen l norra Pörtom Pörtom uf kan väl knappast be- ' ytligt och .~oga dJupt satt, tro:s för? Jo därför att han är fattig fel grupp . Men frågan är j och som blev "hängande l luften", skyllas för om svarvarunderav-I at han sjalv argumenterar for och färgad och växer upp I ett för sig intressant om man bortser vilket ingick I ÖP den 29 mars, delning till Strimman inte lyckats I större djup I dessa fr~gor. ~an slumområde. Hans möjligheter att från den politiska vinklingen. och önskar styrelsen för Pörtom uf med sin verksamhet. Eller är det tar. upp en mycket fl~, ~~tIk:.l- ta sig ur denna värld inser han jag kan därför Inte låta bli att framföra följande: I' bristande understöd från Malax I' sene I veckotidningen Vi, dar själv är mycket små. För att han anlägga några synpunkter på frå från olika "barnvärlä r f a tt·Ig oc h f arga " d få r h an g å gan huruvida bättre tider i i-liin Orsaken till att ungdomarna lommun som gjort att man nu l det " skildras . .. k norra Pörtom blev "hängande I : stället går in för skjutspengar åt dar .. Jag råkar också ha läst om , i en skola med överstora kla'Bser, derna gynnar u-länderna eller m luften" . samband med k _I Strimma.n I stället för direkt Mehssa och Schavaria I New ' vilket gör att hans skolprestatio te. Jag vänder då på steken och l ommun .. I York och förvånas därför över ' reformen, som de själva uttryc- verksamhet I norra Portom? ner inte kan bli de samma som : frågar: Får u-länderna det auto . I At .. . att ledarskribenten fick så litet M l' d" h å I . M : ker saken I ÖP, står att söka I t ungdomsforenlngen l n o r r a . e lSSas, ar on g r sm on- . matiskt bättre om vi I i-länderna den äldre generationens aktivitet I Pörtom upphörde var ju ingen ut av sklldrmll-'en. tessoriskola för prlv1ligerade barn. , får det sämre? Naturligtvis Inte i samband med kommunsamman_ i följd av kommunreformen. Som I Han nämner exempelvis att Deras världar är olika och den Så enkel är Inte frågan. slagningen och delningen av Pör- I framgår av reportaget upphörde 1 "Melissa v!ll syssla med det hon h~lt avgörande fak.~orn ..är dera.s I Vid en Internationell depression =orn. Det var ju de ungas för- I föreningen redan på 60-talet och tY,~ker om. .:engar betyder min~- olIka ekonomiska forutsattnlngar·1 skulle det vara u-länderna som äldrar I norra Pörtom som rös- . lokalen avyttrades. re , men glommer tala om varfor I stället för att konstatera det- I drabbades värst. De skulle få myc t~de för överföring av området I "Hemlösheten" I Norrback/Ahl- Melissa "har ra.d" att tycka att ta och se efter vilka faktorer i! ket litet avsättning för sina pro till Malax med känt resultat. . holmområdet bottnar alltså i om- pengar betyder mindre, nämligen samhället som ger dessa olika! dukter, därför att i- länderna dA Nu säger man att avståndet ! rådets egen aktivitet eller brist på det enkla faktumet att hon har ekonomiska förutsättningar Skri-I skulle undvika att köpa deras pro till ungdomsföreningarna 1Malax : aktivitet. Förutsättningar för a k- en förmögen familj . Då kan man ver ledarskribenten följande. som i dukter och även pressa priserna är stort. Det borde man ha tänkt l' tivitet borde ju ha funnits den kosta på sig att tycka att pengar enligt mitt förmenande Inte säger kraftigt. Den helt avgörande frå pA redan då man ville dela Pör- tiden. då Pörtom var självständig inte betyder något. mycket mer än "GOOag yxskaft": gan för u-länderna är handeln tom. Pörtom uf verkar precis som 'I kommun, som Gunnar Norrbo påLedarskribenten underlåter helt "De är olika därför att deras med l-länderna och där är det tidigare och har ökade aktivite- i pekar. att ta upp aspekten kring de helt världar är olika, men Innerst inne i-länderna som helt dominerar spe ter till och med, bl.a. tack vare I Och hur kom det sig att Norr- olika ekonomiska villkor som är de ändå ganska lika.. - Båda let. Det är l-länderna som sätter stöd från ungdommämnden i När- I bo var bland de främsta som vill ut från stan och blida vill ramarna för handeln och ave-ör pes kommun via kurser, sportlovs_! vilIe att kommunen skulle upphö.. I syssla med sport." - Sa artikeln det pris de är beredda att betala. betydligt den senaste tiden. For- verkligen inte mer än det? ? Väck för u-ländernas produkter och rä,... p rogr am m.rn. U ngd ornarna I norra som självständig kommun och eningen har bl.a. barn_ och tonra pö.~om har Inte blivit utkörda överföra största delen till Malax? årsverksamhet, folkdans (I När- tes ingen fråga kring vem av varor. U -länderna har Inget att ur Portom uf, utan d et är de Nu klagar Norrbo att d et är I edbo' tlt ts ') dessa båda barn, som kommer sätta emot. Det är endast olje pes m rgaI)ns u regi, gamlä d h t mr å ' d SJälva som dragit sig undan och : slut med aU kulturverksamhet I Id ch d da Eli att ha möjlighet att förverkliga n erna som ar ru p han • .. I . ma ans o ung oms ns. er l fö håll .. till I d h r mte velat delta I foreningsarbetet. J Pörtom efter kommunreformen. vad menar hr Norrbo med kul- sina drömmar och vem Inte? Och an"e ' -län erna. Dc Man undrar varför de nu Inte ' Kan vara att så är fallet i den t ks h t?

varför? det vet man ju v1lket gnäll och känner sig hemma I sina nya för- I del av ' Pörtom som han med all un:~r am e. .

• Medan jag ändå är 1 farten gny det blir strax priset på oljan eningar de sökt sig till. makt ville ha överförd till Ma.Portom uf tar gärna emot ung- skall jag passa på att ' kommente stiger, trots att den fortfarande I samband med delningen av . lax, men låt bli att tala på övrl- ~omarna 1 norra Pörtom. om. de ra ett ledarstick I samma tidning. är mycket billig med tanke på Pörtom bildades en Svarvar-av-! ga pörtombors vägnar. orutkar vara med 1 vår förenmg, som verkar vända sig mot Bocial- ' att den är en ändlig produkt (som detning till ungdomsföreningen Här 1 egentliga Pörtom som men någon tävlan med förenlng- demokraternas valalogan "Mot Inte kan reproduceras. utan kom Strimman I Längåminne, och den hör till Närpes kommun blomst- arna I Malax om dem ger vi oss bättre tider" och som frAgar om mer att ta slut Inom en övc.r skulle arbeta helt självständigt. rar kulturverksamheten som förr. inte In på..

bättre tider 1 i-länderna överhu- skådllg framtid) . Nu bl'ter det att det Inte är så I Detta gäller inte min'Bt Pörtom Pörtom Ungdomsförening r.f. vudtaget går att kombinera med Kontentan av detta resonemang lockande att söka sig Ull Lång-I ut som intensifierat verksamheten Styrelsen

ett verkligt engagemang för u• BE BIDAN 7

POl~tOIn

I I

...

sia aru ta n

§ ~

• Jag överväger en bojkott mot Eurovisionstävlingen

nästa t

Här sitter man år efter

år och blir lika r6rbannad

o o [] o

o o o

8 ~

5 8

fa 1 Bodde inte han längre österut ? Men det är väl sympto matiskt. · ~ Holland sjöng en sång om en delstat i

Det på.':'ltås att det ska ha vadt rätt låt sam vann i år. - Jag vet inte_ Jag vågar större delen av huvudet på att jag har hört den förr.

Stor shou' med Djingis

D D

~ ~

JClOODD[J[J[J[JDDOOODDDDOIJIJOIJDODDODDOODDODOrrJODDODOOOClOODl1l1rJDOIJIJ[J[][)[][]::x:JDrnDotJtJ[][JOCVJnmmryTT]·

varje gång. Inte trodde jag det var mÖjligt, det som tyskarna ]yckad~ med. Att plita ihop en snabbgående humppalåt, klä upp sig i glitterbyxor och dansa in på en fjärde plats i europeisk populär musik. Det känns upprörande för en som har hört Monica Zetterlund vandra genom Stockholm och njutit Lars Forsells text om kvinno bröst och svalor som häc· kar. • - Vad har förresten Djin gis Khan (hur stavar han?) m ed Eurovisionen att skaf-

(Tf I I •••• I

U Il b a u

USA, och österrike hyllade en israelisk stad som lig ger i Jordanien. Här om året begick ABBA ett fram gångsrikt slag vid Waterloo. Tyskarna som prisade Djingis, lär inte ha varit några riktiga tyskar, ryktas det. - Vi ser att Eurovisionen speglar den nationella mu sik kulturen ... • Konstigt att Luxemburg,. som brukar vinna genom att importera utländska sånga re, inte blev bättre än tret tonde. I år hade man hämtat folk ända från Ame rika, men det halp inte.

il d U U U U U U U J! J! U

U II

• Show blev det bara vid två tillfällen. Båda gånger na var jeppen från Euro peiska radiounionen inblan dad. Undrar vad karIn höll på med. Satt han och drev med oss, den fan? Var han verkligen så där dålig på huvudräkning? Ha

de han fel på. hörseln eller gjorde han narr a v hela spektaklet? Kanske var han lika trött jag på Djingis Khans djävulsritt över .scengolvet.

SOm

Kanske längtade också han

till en musik där svalorna häckar. BERTEL NYGARD

Det påstås också att eu rovisionsjippot är stor show. Att det är värt de fyra mil joner som det lär ha kostat. Kanske det. Storleken har i så fall mer att göra med omfånget än med inne hållet. Det var förvisso stor show på bredden. Scenen var stor. De där märkliga prylarna som trillade runt på scenen var enorma. Orkestern var stor (så stor faktiskt att det inte räckte några gitarr sladdar åt folket på sce nen!l ' Salen var stor, och publlken var ~or. Resten var mte så stort.

'\SPÄtltlIN6[H AR OLIDlIG-! OM EtI STutID ÄR DEN RAFFLAtfDE EUOQUISIO,,(...X"LlaUE..a A ' , ~ N " 1",) "'" r'u I" ",VGJORD!

IUUL...LlUUUUUUUUUUUUUUUULJUUUULWWUUUUUuuuuuuuuuWWUUUUULJUUUWUUUUUULL.JUI.,JLJUUUuuuwuuuwuuwL.JL.JOD

O ~

Torsdagen den 12 april 1979

ÖSTERBOTTNISKA POSTEN

lCCCCCCCDCDCCCCDcaCCCCCCDDcccaCCDDCDcaCCDcaaaaacaaCCDCDeDaa

I v~e~r:~ta * pORT OM*

F::.G~33:7:.

kl 20.00

~ w (il

I:l C

~~ EXODUS ~~

l..

GAMMALDANS

Påskdagen 15. 4. Il kl. 20.00

If KORSHOLMS·I

GILLET ...

BUSSAR: Strandlinjen frän Vasa busstation kl. 19.15 via Solf. Lenni Backs bar, Havras, HalIbutIken och Långåminne. Strandlinjen frän Harrström kl. 19.15 via Korsnäs, Molpe, PetaIax, Nyby; Rainebäck. - Haglund frän Kaskö kl 19.30 via Pjelax, Närpes och övermark.

• : :

PÖRTOM UF

Il 13

r.f.

~ DUCCaCaCDCCCCCCCCCaDCCaCCCDDCCDCaCCDCCDCCDDCaaacCacccaCeCDr .

r············ ~~~ :e7::~~:äl :t~ b:: ~å~k~n·~~O~~~~~i~,:l

• .'

med en heltiusi LÅNGFREDAGS. J g DANS där det svänger.·

•

via Toby stenbro och Veikars. frän Vasa busstation 20.15 och 20.30.· • Ekmans från Bock 19.15 via

• Haldins

~e~by.Iskmo,

EXTRA DAMERNAS! 23.00-23.30

• •

• OT

= • .

'<U F·· · .

:~:4~.9.30

FRED. 13. 4. 20-01

O/j'v

fEELINGEN

från

BARBARELA

Karperö

• •

och

•

Oravais

.•

via Kaitsor, Vörå kl.

•

Grillcenter,

IÅldersgräns år. = • 15

su~~~~~~gEJ~~ o. _ . . ZOTCH BEVAKAD KLÄDFÖRV. ~ • • • • • • • • • • • • • • • • 2 • • • • • • • • •'• • • • • • • • • • •I• •

•

NYKARLEBY

FREDAG 13. 4. kl. 2O.0~O1.00

• Välkomna in på långfredag • Orkestrar som lovar full fart och håll i gång • Dansa -. Träffa polare - Ha roligt • Fira långfredagen i NYYKAABI

DANSDAX

'* CLEOPATRA BUSSAR: Haldins bussar från Jakobstad kl. 19.40. Från. Karleby kl. 19.00 via Kronoby, Edsevö. Frän Esse kl. 19.00 via Lappfors--Purmo-Forsby-Bennäs- Kovjoki. Frän Ora vais kl. 19.00 via ,Jeppo.

IBLACK

DISCO I GAMMALDANS PASKDAGEN 15. 4. KL. 20-01

P ASKDAGEN 15. 4. kl. 20.00 med en av landsdelens

EXOM BÄSTA ORKESTRAR BLIXT & D 'U NDER • BUSSAR SOM FöRUT

• FUNKT.GR. 1 och 9

• BILJETTGR. A

LEFFES

•

"Yi tackar danspubliken för i år och önskar er alla en trevlig sontmar."

1979·års bombnedslag i,wm den österb. musik. världen. Grabbarna med en sjudundrande mu· sikanläggning, dito ljusorgel samt det ·allra se naste imusikväg.

--------------_._-----~...--..----_..-..------

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 12 april 1979

PÅSKDAGEN 15.04. 20-02! I KORSNÄS I EN HÄTSIG PÅSKIVALl! VÄLKOMMEN I VI VET ATT DU VILL HA EN GLAD PÅSK ! PRÖVA OSS II

PlIskdekorerat pli alla golv

Jättemysiga orkestrar

Nu ör det laddat

BIO VIKING

iC ZOTCH iC DEFIERS &

Fartfylld spönnande:

PASTORI POHJALAINE'N

•

Bussar : Sundom 18 .50. Vasa 19.15, Soll service 19.35. SIrandlinjen Ir6n. Vasa busslalion 19.15 via Handelsesplanaden , 19. 15 Ir6n L6ng6minne via 0- och Y.malal< , 19.00 Ir6n Nörvijoki , Pörlom , Rainböck, Pelatal< . Ingves 19.00 Ir6n Pörlmossa via Ö·mark, ÖSlra linjen , Granlid Növer6s 19. 10 Ir6n Kaskö via Nörpes . Weslers Ir6n Lappljörd 19.15 via Krislineslad , Tjöck.

, •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• ,

KOill OCH. FIRA P ASKEN I

•

: YTTERMARKGARDEN : •• • :

••

I PÅSKDAGEN 15. 4. kl. 20-01 I • ;;,~ DANSDAX håller humöret på topp

• * : \.•B;;;.;n;~';~H;n;n;;~9;' ;';;r;;i; ~;'.;a~;;~oc~;;~~;k~>J~o; •••• ..i 15.4.

SöND.

• SERV.GR. 5

• BlLJETTGR. 3

8katlla of tac· kar den trogna pu bUken för den gångna säsongen. Välkommen Igen till hösten.

• A.I»ERSGRAN8 U5 AR

• BE\'"AKAD

KIADFöRVARING

SÄSONGAVSLUTNING med Österbottens populäraste dansband

* CLEOPATRA &

BARBARELA iC

BUSSAR: StadslinJen fran busstatIon kl. 19.30 via Bocks hörn. Singsby. Karperö, Smedsby BP och Kvevlax. Clty. Vallvtk.

OT fran Grillcenter kl. 19.30 via Tuckor. lTörå

_-------------------~ r11ll1U11I1I1I111111II1IUl1II1II1111111111111I1I1II11I1111I11I111I11I11I1II1I1I1II11I111111111111

N. VALLUPPFöR GRUND nf "BRijLLOPET P A SOLij" SÖND. 15. 4. kl. 19.30 eft~r

.~ X1.

A....." DRå.

föreställningen DANS

SOUND

N. Va!lgrund Ah!. teL 39578 FöRESTALLNINGEN LöRD. 21. 4.

VÄRLDE NS ST Ö R ST A

lovar vi inte vår men störst i

PÅSKBRASA J E P PO

är

Varm ,korv -

Saft -

Illixmjölk -

ÄT GOTT, ÄT GRILLAT, ÄT FRAN

Oravais-Grillen Tel. 961-53299

LÖRD. 14. 4. kl. 20.00 tänder vi på. Lotteri -

Päskhä xor

Arr.: JEPPO UF

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ '1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111II1111111111111111U.

~nno"~~ra

••

ÖSTERBOTT N IS K A POST E N

Torsda,gen dell 12 a.pril 1fl 79

--------------------------------------------------------------------------------------------------

Swenska Österbottens Ungdoms förbunds medlemsförenili1gar kallas till o

••

FÖRBUNDETS VARMOTE som hålles i Nämpnäs uf:s lokal söndagen den 22 april 1979. kl. 13.00.

Verksamhetsberättelse för senaste verksamhetsperiod 7. Bokslut för senaste verksamhetsperiod 8. Revisorernas berättelse 9. Fastställande av bokslut 10. Ansvarsfrihet för styrelsen och andra redovis ningsskyldiga Föreningarna har rätt att utse en representant per p§börjat 25-tal medlemmar, dock högst 10 delegater. Varje ring har rätt till en delegat. Fullmakt bör företes .

TRADITIONELL GAMMALDANSKVALL I

SKATILA Fred. 13. 4. kl. 20.0lJ-?

Från Sverige kommer Norrbottens populäraste mogendansorkester nämligen • SERV.GR. 4

SEESAM

• BILJETTGR. 2 • Bevakad kllidförva.rlng

I-~

-_-_llli_-___-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_-_III_-_-_-_-_-_-..~~~~~~~~~~~~~.. IÅttonde rin~en

B:t ______ -

STYRELSEN

Premi.:\rdags i N Vallgrund

G AMM AL D AN S i

-KVEVLAX-

planerar tävlin'!ar ATTONDE ungdomsringen kommer att ha en omfattan de tävlingsverksamhet under vårens och sommarens lopp. På ringens konstituerande möte i torsdags beslöt man bl.a. att anordna en volleybolltllrnering för medlems

Det är. teaterpremiär i Norra Vallgrund på söndag. Teater gruppen inom uf-föreningen har övat in "Bröllopet på Solö". Regissör är Stina

SÖNDAGEN 15.4.20-01

PEY- ERS

# Agren. # bjuder på en trevlig # p Å SK med DANS I "BröllonAt # ... ~ på Solö" är en gammal pjäs. Den handlar om ;________________________________.. storbonden som gifter sig och

tävlingen utsåg man en kom mitte best~ende av John Hamma,.berg, uif Råtts, Ralf Mjtt.~, Stefan Ingves, Håkan Andtfolk.

Till ringens sekreterare val des Britt-Inger Sandgärds, till

kassör Arne Erlands och till

bokförare Rune Lindsterlt. Man

beslöt att ansöka om projekt

bidrag från kulturnämnden för föreningarna, en fotboIlsturatt k unna k'"opa ID. en b arn t ea . .., nertng och en trafll.tavhng. terp]as '" " t en. ti'11. h os För anordnandet av trafik-I Livliga diskussioner fördes

får en besvärlig fru. Det blir terv~ksa.mhet ",l ls ha"r på Iån- om dalllSer och ordningspro del pr bl m med dotterns ". .. en o e ga tider. blern, eftersom alla dansarran giftermål bland annat. görer är medvetna om att det I Det positiva med gruppen Ett femtontal personer med- finns ett visst gäng ungdomar verkar i pjäsen. Huvudrollerna • o o o i Norra Vallgrund är att man som bonden och hans hustru som bråkar och mör på både I nu S81tsar så här stort och görs av Christer Eriksson och dansplatser och i bussar kom: TORSDAGEN den 29 mars ut- dessutom är fast beslutna att Margot Sten. mer man att försöka göra nå kämpades en fortsätta, säger Stina Ågren. Teaterarbetet i Norra Vall- got åt saken. Man beslöt att • ' LÅNGFREDAG : ~ellan Oravais och SkatlIas ]U- Man vågar satsa trots att det, grund sker i medborgaxinstitu- John Hammarberg skall disku en . ha:- se- inte har varit just någon tea- I tets regi. : DANS till toner av . : morer. Vardera tera med polismakten. ~ Idang~ilienfinp~~-I-----------~·-----~·----------------------tur och det var med en viss . • spänning man motsåg hur mÖ- :IN o PÅSKLöRDAGEN tet mellan de yngre utövarna : ]lå grund av stor efter- • av sporten skulle utfalla. , . . . . . .••••••••••• •••••

,-'. "

: :

•

• Oraval S vann över Skatila k tt l na eeplngls o

. .-

I I

,b(}rdtenn~mat.ch ~

Glad Påsk

0:t

•

T amborito

. i •

SMÖRGÅSBORD

•• ••

kt 12-17 PÅSKDAGEN _

SMÖRGÅSnORD

•• •

kl • 12- 16 GAJUMALpANS

•

frågan serveras

y pa SO··U

Åldersgränsen hade dragits vid fjorton år. Vardera Ia~et bestoj av fem spelare vilka spelade al Ia mot al Ia.

BROR JACOBSON från Kur leby har valts till ny in strul.tör i SÖV efter Rolf Storgård. Bror utsågs bland fyra sökande. T'U'd . bbar h an p å j SV1 are JO, delt'Id, men från och med maj blir det heltid<;johb. Det ta på grund av att Bror är upptagen med sina studier I Teknis tiIJ slutet av april.

Oravaisborna visade sig än så läne:e rätt överIä~sna och '" . slutsiffrorna skrevs 18-7 men det var kanske inte enbart se: fJ.11Wna • gern ledarna tänkte på när • • initiativet till matchen , togs ANNANDAG PÅSK :v ~ utan mera att en bestående • SMÖRGÅSBORD : kontakt ska kunna etableras ' ~ : kl. 12-16 • och en uppföljning aviseras Bror Jacobson ar mte något : B or<1s.bast. tel. 967-20046 : ' till hösten 'Ii nytt ansikte i uf-samma nhang. • VÄLKOMMEN l : . Han haT länge varit aktiv in : • Trots oravaislagets överJäg- 'l om Karleby u. f, bland annat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . senhet i siffror kunde dock inom styre<lsen och revygrupSkatila ståta med den mest se- pen:. Han har också varit med . . ' . . 1 i SOU-sammanhang, bland anD Lektorn : Vad tror ni skalden gerrlka ..sP~Iaren. Kan KOSkli nat som suppleant i styrelsen. menar med "djuret i människan"? nådde namhgen 5 segrar eller BrC\r, som förr esten är 23 år, Kan Jönsson säga det? vann med andra ord samtliga ', bUr färdig maskiningenjör om matcher men ett set fick han några veckor. Jönsson: Beltike masken!

dock avstå till Strand vilken i Varför då SÖU?

likhe.t med Wallin och BIom. .. '1' tt .. .. I - Det .ar. .nastan omo] 19t a [] Vilket hål blir mindre ju mind- strom notera'lies for 4 segrar få jobb inom det området som re man använder det? .. da var. D e tre ' slStnamn ' var jag har utbildat hig. på. Det " u~ l ual{'eA :.l'eAg samtliga oravaisbor. är en orsak. En annan orsak

I -

är, att jag har varit med i Ung-j instruktör. Det ska bli intres domsarbetet tidigare och där- sant att se hur det fungerar för gärna vill pröva på det som inom olika föreningar.

Tors da.gen den 12 april

197:)

~5å

,•

röstad.e unga i Vag,a och Mal,ax

'II I' I I

IMALAX utnyttjade 76,6 procent av ungdomarna mellan 18 oeh 24 år sin rös trä tt i ril<sdagsvalet. I Vasa röstade 65.4 procent i samma aldersgrUI)p. DET HÄR är två österbottniska exempel frän en riksom fattande unders ökning, ·som färdigställ s inom ett par vec kor En annan intressant poäng j Vasa lir, att de yngsta (18 år) och lM ä ldsta (24 år) vin de aktivaste vaJdeltagarna. Ungdomens röstningsaktivitet sa, bar Bjarne Nyqvist .e n kom kan jämföras med procenten mentar : för samtliga röstberättigade. I - Det kan naturligtvis bero II Vasa. motsvaras ungdomsgrup- på att kampanjen har fungerat p e ns 65,4 procent aven note- i skolorna. Men det kan också rin g på 72,1 procent. I MalaJc ha att göra med en .omsväng är siffrorna 76.6 respektive ning i inställningen till sam 88.2 procent. hälJs.frågoI i allmänhet. För I Vasa röstade de allra yngs- tre, fyra år sedan var allt som ta väljarna bäst. För H~-åring- rör samhälle ute. I dag finns arna är procenten 70.7 och för d 19-åringarna 66.0. 24-åringar et ett .nytt intresse försäda- I - .na frågor, och det kan ha u na noterar också en bög pro- tiverat de yngsta väljarna. cent, 69.7, medan grupperna däremellan ligger på 62---'63 BERTEL NYGARD procent. De här siffrorna täcker na turligtvis bara ett litet material, och de säger inte något. INTERNATIONELLT 'o m landet som helhet. Men man 'kan ändå undra över de klara blir att det är vAra handelsavtal :skillnarlerna dels mellan de bå med u-länderna som helt avgör da orterna, dels mellan ålders- H-ländernas framtid, Inte vAra ,grupperna. mer eller mindre välmenta allmoBjarne Nyqvist, aktiv SU IIOI'. Frägan är alltså : är vi be- ' are i Malax, säger att man där redda att betala ett högre prlB gick in för att informera de :f.& u-ländernas .råvaror och pro yngsta väljarna. Den riksom dukter. eller skall vi fortsätta att fattande kampanjen tycks inte köpa artiklar som är billiga där ha .fungerat åtminstone på för att det inte är räknat just nA. svenskösterbottniskt håll. _ Vi försökte faktiskt in- : gon arbetslön för fra.Jrultällnin

--------------------.-

...

formera opartiskt i enlighet med rikskampanjen. Det skedde alltså på vårt 'e get initiativ Däremot tror ja.g att rikskampanjen lla.r gått ungdmrumämnderna , mer .eller mindre förbi beroende på att det har varit så dåligt med svenskspråkig information. Harry Appel, ungdornssekre terare i Närpes, instämmer: - Det är knappast någon ting att tala om, det som har skickats ut på svenska. Vi fick någ~ papper från Längsung domsnämnden, men sedan har det inte kommit annat än en del affischer. När det gäller de yngsta väl jarnas påtagliga aktivitet i V.a -

Foto

( V~iIft (/.)t

Kuva

Studenter

OBS! BestHII tid I tid till fotografen l

fotogrof I volokuvoojo z

Anne Lindell

i l

."-

Choreousgoton 16 68600 Jokobstod / Pietorsoofl

~~ . .

ö-;TER8GTTNISKA POSTEN

.gen?

• En annan sida av problemet är att 1dåliga tider tender.ar män nlskan att bli konservativ och egoistisk. Det är dåJJi.tt att kas ta solidariteten över bord och bara. se till sitt eget hus. Med "För Intelsen" I färskt minne kan man frä.,"1l . Blg "skulle Hitler kommit till makten utan den omfattande depression som drabbade indu striländerna under 3O-talet 1" Knappast. VI har också. färska exempel pA hur sämre tider här i Finland resulterat I högervindar och allmän motvilja mot Socialt och Internatlon~llt engagemang. Dällga tider I l-länderna gynnar alltsA. Inte u-länderna, utan gör deras situation ännu mera prekär.

D Varför super Kent? - Varför r öker Eva? - Varför knarkar Tomas? Hm . .. tJa ... varför??!! Varför utsätter man sig frivilligt för faror? Är ens liv så lite värt att man utan vidare kan kasta bort flera :k Nää ! Sa dum kan väl ändå ingen vara. Låt oss g å in lite närmare på saken och se vad som finns bakom ordet alkohol. Alkoholen (etanol el. etyl. alkohol) har funnits i l ån· ga tider. Och är som rent sådant ett dödande gift. Användningen av alk0hol i vårt land har ökat avse värt. Vi är nu uppe i en för brukning av ca 7 l. ren al kohol .per år och invånare i vårt land.

I ~

D Motiven för al'koholbru Jret är oräkneliga: tradition, nyfikenhet, osäkerhet och blyghet, psykiska ,problem, kamraternas krav, använd ning av alkohol i hemmet, föreningslöshet osv. OSv. Vi bör vara medvetna ()lll att alkoholkonsumtionen in nebär en fara, oberoende om det är öl, vin eller stark sprit. Och att ju yngre man är då man börjar använda alkohol, desto större är ris· .ken att man får verkliga al koholproblem. Ändå ' vårt ansvar? Har vi inte vissa plikter mot vå ra medmänniskor -och fram-

Tonårsrulan

~. l!lIlIIlIlIllIliIlllllllllllllllllnll:ililll !lll i lllil;1!1I1II1II1I1I1111II1Ii

OCKså i samband med to baken bör vi känna vårt an svar 'Och visa hänsyn. Bäst för alla vore ju förstås att alla rökare tog sig själv a i kragen och lade av. Gjor· de ett ordentligt förs0K i aJ la fall. Både för eg en skl!l' och andras. .Metoderna ~ tt sluta är många - d et v~ k tiga är att man kan s luta en hälsf)vådlig ovana.

D Ett annat gift, som kna:p past för n å gon är okänt, är tobaken. Liksom alkoholen

D Ett ännu inte så vanli~t g ift h ä r runt omkring är narkotika, Men , . . · l()(~k 0 08 to farligare. Många ä r de un gd f' D1'\l som i dag hamnat eller h R' n · nar i knarkträsk m ed st n l'iI svårig heter att komma UJ · baka till att normalt liv Stora tragedier utspelas 1 tysthet. 'Man har blivit he roende. Man har blivit k rHr kare. Man har blivit nark ":!, man. Narkotika är inte n a g ot nytt. Sumererna anväNle opium för S-U.OOOåJ· Re · dan! ' Man brukar inde 1n na r kotika i 1. Dämpande me· del. 2. Centl"alstimuI-era nde medel. 3. Hallucinogener. En undersökning visar att inte mindre än 90 procent av dem som provar narko, tika första gången går del av nyfikennet. Verklighets· flykten, en skarp protest handling och sociala mi~ · anpassningar h ö,' I'l"kså till ba,kgrundsorsak pr n f1

Du har bara en Iu-opp - var rädd om den! Man ,kan också fastställa att alkoholdebuten sker allt tidigare och att allt flere kvinnor än tidigare begag nar alkohol samt att ung domsfylleriet har blivit allt mer omfattande.

~1II1111111.1U1l11l1U"IIII11I11I1IlUIIII"'lIlIIlIftll"UllnUIlIllIlIll1!!

för aUt - den yngre gene rationen? Visst har vi det. Utan tvekan! Här kräver vi alkoholfritt i trafiken. Det är en själv klar sak, tycker vi. Lilm· dant på arbetsplatserna. Där är man också överens. Men ... hur ar det då med fritidsmiljöerna? Där börjar det svikta ganska kraftigt. Visst kan man ta ett glas nu och då, men gå inte till -överdrift. Enligt en konsum tionsundersökning, som gjorts i vårt land. används mer än '60 procent av all alkohol i berusningssyfte och i åldern 15-17 år hela 80 procent. Döm själva!

sträcker sig också tobaken långt tillbaka. (Columbus visste inte vad tobak var, förrän han på 1490-talet mötte rökande indianer.) Ut över det starka nervgi!t ni kotin innehåller tobaken också 500 andra o"lika be ståtidSdelar. Ca 1 mgfkg krop.p svikt är en dödande dos för en människa. Hur jag än försöker, kan jag irnte komma på ett enda skäl till att börja röka. Snarare tvärtom. Det dyker bara upp fler negativa si· dor. Det verkar också som om många insett det, för otaliga är de som slutat rö ka och ännu fler har inte börjat alls. Kanhända är det inte lika "modärnt" att rö ka i dag, som det var fär ett par år sen. Motiven för de, vilka börjat röka. 'är l stort sett de redan tidigare nämnda för alkoholen.

D Du har bara e-n kro1'l'f.} ochrever bara en gång. T-o.'l vara på chansen när du h&r den! Innan m,t blir för sent! ANNE-LIE AHLQVIST

Vii

fråga om nAlfon -Uten slant som texten. Meli.s8a har räd . att demokratisk tA. utan 'att veta om skänker av värt överflöd, utan Inte bryr Sig om pengar därför det. Ledarsticket var Iilte riktat soJ1darlsk fördelning av jordens ' att hon har dem, Schavaria vill mot någon socialdemokratisk val resurser. bli rik för att det är hans enda slogan, det var "riktat' mot"1:l'eil Chrlstbm Helslng möjlighet. Melissa är teaterbiten je stycket l ,m in egen ledarin för att hon har fått chansen I en ,gress! KOMMENTAR: priviligerad värld. Schavaria äls- i PA.mind om saken medger je.g Jag har svärt att gå ut l någon kar skräckfilmer för att den värL ändå, att mitt uttrycksltätt kan Vad som skulle behövas är allt- vidlyftigare armbrytning av den den är hans naturliga värld. så en ny ekonomisk världsord- enkla orsaken att jag instämmer Jag kunde fortsätta, men jag uppfattas p'A. ett annat sätt. ning, där fördelningen av jordens i mycket av det du säger. En hoppas du förstår vad jag meDitt resonemang om u- oCh resurser skulle ske mera järrHikt. annan sak är att du har miss- nar. I-länder är mig Inte främmande. Men opinion för detta skapar man I förstått mig ganska kapitalt. Exemplet med tolvåringarna I När jag vm tala varsamt om Inte sA lätt, särskilt inte i dåliga New York var medtaget bara för I "bättre tider". vänder jag mig tider. VI kan ju se hur svärt det , l. MeUssa oCh Schava.rla: att visa. att det Inte är "avstån- Inte - det borde du begripa! re<lan är på det lokala planet att I Det är farligt att uttrycka sig det" som gör oss oengagerade I mot en ·ökad jäml1khet I I-länder skapa jämlikhet. Varje människa otydligt. och det är farligt att I u-ländernas skräckvärld. Det grå na. Det är ju något som handlar vaktar svartsjukt på sina prlvile försöka vara lätt Ironiserande. Det en -mur av likgiltighet mellan 'Me- om fördelningsprinciper. gier och högavlönade kräver ge senare försökte jag m.ig på, det lissas värld på 99:e gatan och Däremot kan jag Inte omfatta. nast kompensation ifall lI\.gavlöna förra lyckades jag med. Schavarias värld på 85: e gatan. den blädårars utvecklingsoptimism Jag talar l ledaren om Mellssa Muren liknar den som reser sig som med kränkraft och annat de får en förhöjning. Hur skall vi I ett sädant klimat kunna ar och SchavarIa, och jag ställer menan nord och syd I världen fanstyg som tillhygge predikar gumentera för global jämlikhet? upp motsatserna att Melissa tyc som helhet. "väx. väx, väx!" - tills växten - Vi måste nog börja med det kel' att pengar är oväsentligt me-/ - Jag ska sluta att mumla I spränger oss som en kräf~ulst! Nog nu! - Min harang är ock , som finns närmast, nämligen ska dan Schavaria vill bli rik, att mustaschen och tala tydligt! ! pa jäml1khet I värt eget land, Melissa går på teater medan Scha så ett svar på det som Alf-Erik innan vid kan motivera människor varia äL'1kar skräckfilmer och sA. 2. "Bättre tider": Helsing "torsdagstycker" I Arbe att avstå till förmån för u-Iän- vidare. Jag hade räknat med att tarbladet. derna. Det är nämligen inte bara tanken gick ett steg längre än . Jag har trampat på. en social- Bertel Nygärd

. j

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 12 april 1979

Dansarrangörerna höjer sina priser

'Lågt inträde ökar koncentrationen'

FRÅN OCH MED sommarsäsongen kostar det 1 7mark att ga på ungdoms dans i svenska Österbotten. l höst stiger biljettpri set till 20 mark. Det blir också en skärpt ålderskontroll. Man måste visa att man är femton år med godkända identitetsbevis.

DET ÄR NÅGRA av besluten vid ordJörandekonferensen i Sol hem, Övermalax. Konferensen hade samlat hela 56 förenings aktiva från 29 föreningar. Diskussionerna var livliga, även om man var rätt enig i de stora frågorna.

De praktiska frågorna domi Or.! de vet. var ungdomarna hål nerade. En mer djupgående dis ler till på lördagkvällen. kussion av dansproblematiken sker inom SÖU:s dansutred • "Billigt nöje' , ning s()m ska färdigställas till Leif Lundström, Smedsby: höstrnötet. Vi ska komma ihåg att ung • Låga priser domsdanserna är ett billigt nö - ökad koncentrati()n? je. Vi kan jämföra med till ex empel squash som väl ko,m mer Inträdespriserna ledde till det att kosta cirka 25 mark i halv livligaste meningautbytet, na timmen i Vasa! Tennis är ock turligtvis kanske mot bak så dyrt. grund av debatten på senare ' Leif Rex, SöU: - Vi är väl tid. Guy Käcko från Purmo eniga omatt danspriserna bör s()m har talat för höjda priser, följa den allmänna prisutveck redogjorde för utvecklingen un lingen. Frågan är hur vi ska der de senaste åren. höja. - En arrangör bör ha un Siv Gripström talade för ton gefär 400 personer på en till årsrådets åsikt att sommarpri ställn1ng, om det ska gå ihop, serna inte får höjas, men man sr Käcko. Det betyder en för enades ändå ganska snabbt om dubbling på fyra år! Det är en höjning till 17 mark redan orkesierpriserna bland annat från maj. som har blivit högre efter 1975. - Det är en käpphäst som alltid' tas fram, det här att Kä.cko varnade för följderna sommaran-angörerna har så lå av utvecklingen: I ga kostnader, sa L-G. Sper- Nägra av deltagarna l ordförandekonferensen köar för att fä sj n kaffekopp. Stagnerande biljettprisel ring, Aminne folkpark. I själva leder till en ökad koncentra- verket har sommararrangörer- är "psykologiskt" riktigt, en bland annat diskodans, efter kan styrka sin identitet och att man är värnpliktig. Civiltjänst tion av dansv0rksamheten! na också vinterhus att hålla enda höjning på hösten eller lystes. görare får foga sig i samma De små och med~lstora för- igång. Aminoo har till exempel en lägre hÖjnillg då och en krav. eningarna har helt enkelt in- tre stycken! höjning till vid nyår. • Övriga beslut: - En som ska förhandla ~ råd att ordna danser. De I HarrstTöm höll man med: Man enades slutligen om en Biljetterna vid gammal med orkestrarna om orkester stora som kan hålla lägre Vi tjänar de mesta pengar- enda höjning direkt till 20 mk. priser, tar över hela bran na sommartid och vill gärna Beslutet får ses som en re danser höjs till 20 mark med priserna utsågs. Gruppen fick schen. höja. kommendation, och de närva omedelbar verkan. förtroende aH förhandla utam Värnpliktiga kommer in närmare vägkost. I gruppen L.i.cko såg framför sig en ut rande var införstådda med att veckling där bara tre vinter. • Krogarna Närpes kan vänta med sin höj gratis på danstillställningar en sitter: Leif Lundström, SöU, L-G. Sperring, arrangörer återstår, en i konkurrent ning till årsskiftet. Nyby och dast om de bär unifo.rm o c h ordförande, norr, en i mitten och en i Skatila anmälde också sitt insöder. Det kan inte vara nå-[ Frågan om man skulle h~ja Itresse för 5amma förfIlIrande. got att sträva efter. en eller två gånger under VlD- I .. . tersäsongen, väckte en del de- • Aldersgransen I ska böjas! RaLf Skåtar, Nykarleby, viI batt. I · le inte höja biljetterna genast Leif Ahlroos från Närpes I SöU:s tonårsråd har gått in till sommaren, men han instäm gick hå.r t emot en höjning för en skärpt ålderskontroll, dt: rätt lårugtgående med. Guy till 20 ma.rk redan från hös- och ordförandekonferensen be Käoko i att det blir dyrt att ten. . slöt att omfatta tanken. I nor · arrangera dans. Skåtar ville SÖU:s ARBETSGRUPP för dansutredningelI presenterad~

, . ra österbotten anser man sig , bland annat trycka på hårdare en plan för sitt arbete vid ordförandekonferensen. I det förs

V~ blirutkonkurre:ade .~~ inte ha några pmblem med ål , mot nöjesskatten. • ta skedet kommer man att kartlä.gga nuläget. Sedan ska

de manga krogarna 1 Sydos- dersgränserna, och man tyck man fundera ut förslag, och till höstmötet ska en rapport

Skatten motsvarwr en terbotten, Sa AhlrOOS. Ett , te rutt en kontroll skulle bli vara sammanstaUd.

· prishöjning på fem mark per supekort en 'Iörda,gkväll kos- : otymplig. Ingen protesterade Vid k'Vartläggningen kommer man bland annat att gå ut

tar 15 mark, och det drar dock mot konferensbeslutet. · biJjett! till några skolor och låta eleverna skriva uppsats om sin

bort publik över 18 år från Ralf Skåtar efterlyste också inställning till dansverksamheten.

oss. Styrelsen har beslutat ökrut samhällsstöd till förenin I praktiken betyd.er det att att inte höja till 20 ma.rk till garna. Men han trodde inte i arrangörerna ska I{räva god Dansutredningen blir mer stadierna vm man nå ungdo hösten. och för sig att en prishöjning I tagbart identitetsbevis av kvaHtativ än kvantitativ. Man mar som är i b9rjan av "dans skulle möta på så stort mot t1)\låringarna. Kan de inte vi ska med andra ord pejla in åldern". I gymnasierna hoppas Det dQskuterades också en hel stånd. sa upp ett sådant, vill man stämningar, inte lägga fram man Hå "längre hunna". - Föräldrarna betalar nog, del kring frågan om vad som ha reda på telefonnwnret tilInågon fullständig- statistik över föräldrarna. Alternativet är problematiken. Det finns inte I karlläggningsskedet kon att man får stanna utanför taktar man också arrangörerna resurser för något annat. ' danslokalen. med en omfattande förfrågan Ett godkänt identitetsbevis Gruppen har plockat ut fyra om dansverksamheten. Man har är till exempel sjukförsäk- I skolor för uppsatsskrivandet. valt följande föreningar, som BOm tillsammans med Suomen Teatterikoulu den 1. 8. 1979 ringskortet försett med foto Det är gymnasierna i Jakob- vid behov utökas med andra: övertas av staten och då ingår som svensk Institution I den statliga tvåspråkiga teaterbögskolan tar in nya elever denna och stämpel. stad och Kristinestad samt hög- Molpe, Pörtom, Vassor, Ytter vAr.

stadierna i Petalax och Smeds- . esse, Nämpnäs, Lappfjärd, NyAnsökningstiden .utgår den 17 april . och ir,tagningsproven

I samband med beslutet om by. TiH det kan eventuellt kom- karleby, Smedsby, Karperö, Jep hA.lls under tiden 21. 5.-1. 6. .

kontroll enades man också om ma ytterligare någon skola. Vid I' po och Kvevlax . Utbildningen är fyra-årlg.

att uppmana al1a föreningar ordförandekonferensen efterFöre rapportskrivandet ska Nännare upplysningar fås frän Svenska Teaterskolans kans-

atJt undersöka, vad. s()m kan lySites en komplettering med arbetsgruppen höra sakkunniga Ii, EhreDBVärdsvägen 31--35, 00150 Helsingfors 15, tel. 90 göras för dem som är under yrkesskolelever. I och bearbeta undersökningsma 1-_C_5_5_355 __ . _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _--=. . 15 år. Alternativa aktiviteter, ! Genom att gå ut till hög- terialet.

Dansutr,e dare skall

pejla stämningarna

SVENSKA TEATERSKOLAN

öSI~H80TTNIMKA

Torsdagen den 12 april 1979

•

rOMTEN

11111111 11111111 11111 11111111111111111111111111 11111111 111111111111111 II 111111111 1111111111 111111 1111111 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 111111 1111111 11111111111111 IIIIIIMlIIUlUlIUII II II 11111 IUIIII1111Ii

Svårt för de små biograferna _ta kvalitet framom publikfilmer -

VALET MELLAN kvalitet eller kommersiellt var det d.r minerande temat vid SöU:s filmseMinarium i Korsnäs. De ungdomsföreningar som har egen biografverksambet, ser sig mer eller mmdre tvingade att köra med storsäljare. Men man vill inte heller blunda för kvalitetskravet. I När· pes till exempel anser man, att en eller två kvalitetsfilmer i månaden är en möjlig "dos". Vid seminariet stod ungdomsföreningarnas biQverksamhet i förgrunden. Dessutom informerade Bo.,christ.er Björk från filmklubben Walballa om dess verksamhet och egen film illlPQrl.

Man inledde seminariet med filmen hos publiken. Man bor att se en australisk kvalitets de ha råd att satsa både på film, Stormens son. FHmen som säkra filmer och på osäkra/ är importerad av Rosornas Tid goda filmer som b I i r säk Ab (ägs av Filmklubbarnas ra ... förbund), var medtagen som Diskussionen kom över på ett exempel på en kvalitets frågan om vilken chans man film som är lYdde intressant och har att gÖTa filmer kända och spännande. Utgående från fil "säkra" i små, lokala förhål men körde man igång diskus landen. Alla var eniga om att sionen. det skrivs alldeles för lite filmEinar Becker från Närpes sa , recensioner i små tidningar . sig vara tveksam till att köra Einar Becker: Det är en film som Stormens son kom svårt på en liten ort då fil .:' mersielIt. ' men körs bara en eller ett par På söndagens barnbio gånger. skulle det möjligen gå ihop. Bo-Christer Björk: Wal Men annars skulle det bli svårt halla gör färdiga pressmedde eftersom filmen inte är om lan<len som sänds till tidnin skriven. Vi får ty OSS rätt myc gama. ket iiI! "namnfilmerna". Mer tidningsskriverier förut . . ". sätter att man vet om reper ChrIStIan OISS<ln, lanskonst t " tt l" ..J, f" h d .. .. bl f" oaren ra ange pa. or an . nar: - Det ar ett pro em or Båd . N" h K .. .. k" d e I arpes oc orsnas an - små biografer att kora o an a t "tt "k rt filmer. En stor biograf kan ser .man sig ve a ra sa: lå d t å dår t åtmmstone tre månader fore chansa och ta e g Ig , visningen. Det borde med and första veckan. Sedan lyckas . . .. ån f II " "ta . " ra ord fmnas utrymme fOT en man 1 m ga a no lO bättre information.

----

Aminne folkpark, Sven Karls son, Maxmo, Leif Ahlroos, När pes och Sten Blomqvist, Ny karleby. Gammaldansannonsering en i ÖP har inte fungerat bra på sistone. Konferensen beto nade än en gång vikten av att man stöder ÖP. Man överlät på ringstyrelserna att inom respektive ring besluta närmare om saken, då det förekom. mer regionala skillnader i fråglo om annonseringen. - Mot bakgrunden av att nya riksdagsmän har tillträtt, beslöt man att göra en ny framstöt om nöjesskattens slopande. BERTEL NYGARD

Christian Olsson: - Det gäl ler att skriva så att tidningar na blir intresserade av infor mationen. På Filmklubbarnas förbund har vi märkt att en fjärdedels mat.'lOOel (1/4 A4 sida) med bild fungerar bäst. De stora dominerar Bo-Christer Björk redogjor ! de för filmbranschen i Finlan<l och visade bland annat hur de stora importörerna totalt do minerar branschen. Storbolagen .med egna biografer har råd !att chansa. De kan till exem pel visa en film under flera dagar utan vinst bara för att ge den reklam. Ett "klassiskt" exempel är Bocklln i paradiset,

NYA -_MUSIC -_ . MAIN MODELLER ..

Effekter p6 65, 100 och 130 W Inbyggd phaser eller distortion Flera nya kopplIngsm8jligheter för bandning. mixning etc. Modeller f8r gitarr. bas, elplano, dragspel, steelgitarr m .m.

MUSIC MAN

.... ..

OBS! NY ADRESS

II~.~. Storal6ngg. 41. Vasa

<iii

tel. 961-110 159

Delt.'lgare i fiImseminarict, l (orgrunden fr.v. Göran Hellström och Britta Hannus, vid bordet bak. om dem Christian Olsson och Bo-Christer Björk, och j bakgrundev oravaisboma Roger Vienonen, Ull Johansson, John Lassus och Carl-Gustav NyJn,;st. som blev ett misslyckan<le un der första veckan i Helsing fors. Sedan giCk pratet, och fil men visades i 65 veckor! Små bolag och små biGgraf ägare är sidsteppade i fråga om sådant. Det gäller också reklamen och informationen i allmänhet. Bo-Christer Björk talade ock så om Walhalla, en filmklubb som satsar på nordisk film . Ut gående från Walhallas erfaren heter av filmveckor menade Björk, att man i kommunerna också kunde slå ett slag för kvalitetsfilmen genom te·mavec kor. Kommunerna kunde ex empelvis stöda satsningar från ungdomsföreningarna och de lok~la biograferna.

Carl-Gustav Nykvist som re- · - vill helst ha underhållningS~ presenterade Vörå/Oravais. Det film. Ett visst utrymme för måste vara fel att ha en lokal kvalitet försöker man hålla. som står tom större delen av Christian Olsson sa till slut veckan. att han tror på biograffilmens I Oravais tänker man kämpa framtid i Österbotten. Det vidare och undersöka alla möj fiuns unga som är intresserade, det visar inte minst seminarie~ ligheter som finns. diskussionerna. Roger Berg ström ville att man ska satsa Filmklubbar mer på filmklubbarna. Det är där man fostrar publiken, och Roger Bergström, Roger Vie får nytt folk som tar över uf~ nonen, Carl-GUSltav Nykvist biograferna. och Einar Becker berättade om bio i uf-regi så som situatio Den naturliga uppföljningen nen är inom deras respektive blir ett nytt seminarium i föreni'Ilgar. Erfarenheterna var höst, där just filmklubbarna rätt likadana. Man försöker ska stå i centrum. ibland med kvalitetsfilm, men publiken - i åldern 16--20 år BERTEL NYGARD

Biografverksamhet i of-regi är aktuellt just nu i och med att Oravais of vill bygga en biosalong i sin planerade lokal. Det kan stöta på vissa pro blem, och Einar Becker kunde berätta om närpesbornas erfa renheter. Svårt kombinera - Det går inte att bygg8 som oravaisborna har tänkt sig, : med bio och teaterscen kombiI nerat. Vi försökte i · Närp~s . . men det blev stopp h~ Bl~- l grafägarnas förbund.. VI hade : också problem med fmanserna. ; och vi fick ta fram saxen och klippa bort halva ritningen! ' Frågan om att kombinera bio grafverksambet med annat i I samma lokal ledde till en lång : dis kussion. Alla ' var eniga om 'ltt det är fel att förbjuda så dant, åtminstone på landsbyg den .

DU ANVÄNDER VÄL KONTROLLERADE ÄGG? KRON-ÄGG är ägg som genomgått nog grann kvalitetskontroll av äggcentralen. KRON-MÄRKET är gar.a nti för Jämn storlek och hög kvalitet. KRON-ÄGG är billig och lättlagad påsk

mat.

KRON.ÄGG finns i 6- och lO-äggs förpack ningar samt i lösvikt.

Fråga efter ,KRON-ÄGG' i din aHär.

, - Det är upprörande i des- i lsa. energibesparingens tider, sa

ÖSTERBOTTENS ÄGGCENTRALLAG

...

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Gamla föreningsaktiviteter följer m,ed mus,eiverksamheten ~J

Torsdagen den 12 april 1979

I Tonåringarnas rum I ~.. d' ~ opp/e t ygnlet rltnt AI{tiviteter sal{nas D VAD KAN Harrström uf erbjuda ungdomarna i byn? - Kväänan, kväii.na.n. _ ., -svarar tonåringarna lätt ironiskt. Sedan kryper det fram att man ändå är rätt stolt över ",k väänan" och tycker att kvarnfesterna är en riktig sats Ding. Föreningen har .också annat att ,bjuda på. Rummet som vi sitter i tm exempel, det SQolJl står "öppet dygnet runt" för tonåriqgaIma. Men ska man på ungdomsdans i HarrstrÖln, får man åka ,D ågoDannansta.n8. Iföreningslokalen Strandhem aldrig någon diskodans där, Mest sanIlas man bara och pra

I har man uteslutande gamma 1 I danser. I paviljongen är det i också mes-tgammaldans. I

tar.

På lördagarna är "diskot" samlingsplats för.e dansen, Det har lett till att endel i byn vill .ha bort samlingsrummet, Det är marthorna som vill ha bort oss, säger tonårin garna, Det har mest varit prat ute i byn, något möte också kanske, men j styrelsen har man inte på allvar d.iskuterat Einar Nyfo1'8 l fiskartorpet ml'd ett par pmla fiskars".övlar som han gjorts "autentiska" med en stängning, fi'~ kf;ä11, Orsaken till att somliga vill Vi är för små för att ha bort "diskot", är att det HARRSTRöM UF har förändrats från en "teaterförening" till en "lIluseiförening". I mu klara ,konkurrensen från stor"''llverksamhetens släptåg hänger en del gamla föreniDgsaktiviteter med, det gäller sång dansPlatserna. Norrut är det har förekommit sprit där på lördagarna, ..... ' h musikverksam.heten. Aminne som. drar folk, och i söder finns både Fagerö och T te l J"öR öVRIGT är Harrstr.ÖJn uf eD ganska typisk småförening. Det är svårt med dans Rörgrund. Vintertid 'åker fOlk,. ea rp aner verksamheten, o(~h ,det är mycket prob!e,m med tonårsver~amheten. - MeD Uarrström uf naturligtvis till Korsnäs. l D f" k ' har nyrenoverad l-ok-6l. Dansen som drog sexti per-I ' et ore ommer mgen o~ga mserad tonårsverksamhet JUst Strandh.e m s om lokalen kal har handlat , H om toaletter" en av &:l första som byggdes soner, var den enda ungdoms t" M på h " I nu I "arrs rommed'en 'h f' 05 la", byggdes 1933, För knappt tvättrum och sådant, Man har i svenska ÖSterbotten. Den blev dansen under fjolåret! tarna ar man oc Ixar et I år sedan blev man färdig också målat hela lokalen. klar 1948, En tiUbyggnad sked , . Harrs " d 70 • Somliga vill till julfestprogrammet, Som P avilJongenl m rd renoveringen, SOlD mest trom var e 19 , t" martid är kiosken vidpaviljoD- - - - - - - - - - - - - - - - -, Det är alltså väl förspäntS anga", gen en samlingsplats, Man spe Museiverksamheten inom för till det yttre, '--å vo Il eyboll , ohc e d t Vad g" ..... i H t" lar 00"" eningen har i hög grad gått ut Men problemen finns där. or man u... arrs rom f' . ., å 'I • UNIKT " ....... t h' f Lk då man inte åker "utb ss" och .mnsen sImbassang p ·P!l.Vl på talkoarbete, Einar NyfOTS Det ar SVan a t . iltta o . som dansar? y JOngområdet. En 'barnklubb _ n...>O nA=on gång på sa."ger, att det har v"a,rit rät.t leder tonårsaktiviteterna, o c h · f' ock å ' föreningen ~.........,." 1

d ".. jl' å - Vi sitter bä'r mest varJ'e mns s 100m . ,. , Han ,har SJalv, . varIt et ar nastan omö Igt att f M h k å femt ital..... som Vl' oo'rJ'ade fun- jobbtgt å å ".J.f" . 'k "11 a....l_~ k rt h '" an ar oc s en de I f un d edera på att rädda KVaTnal'lla, I med ~m både att transportera ~ p n gonsom UL rar Slg eVI'laer" ba"-'r}l'<'a~81'tter°. oc pmgls -ringar i teaterväg. Einar Ny"nger EI'nar Nyfo. . 1960 I'n_ och timra upp husen." för teatern, Det 80m levar kvar k Da. ...., • f å t t ksamh "Här'.. ar " ett .. ,~ som fo"r- fors har lekt med. tan en att "storkva"a-nen", - Det har vant viktigt med. l r go. .o m ea.;erver . e-...... '" ko"ptes Inge'U> .......

ten a" ~ b-" ha ., lk e.. m..... n ,l._._ öppet sars'" ' k l ' lt ,fxr ,ta upp ·en av de .pJaser som ' , ' r a". ,m an lUAar L.O --..~ ua..<' <I , , och sedan har u"et ena fo"ljt. på talkoandan, Hela byn har " .....tt med i Ifursnäs r yt t ·tonåringarna. Man :kallar det föreningen har spelat tidIgare, . det andra. bak~m v~rksarnheten. ev ea er. "An'n a-Liisa". De äldre rör Väderkvarnarna. och husen '''disko'', men egentligen blir det I dag harmantvå kvarnar -på, " , . . . . ' Museiverksamheten tar en eningsmedlemmarna ställer sä IUg'elsbacken den andra köptes mvidhar ,bliVIt samhngsplats stor del av ansträngningarna. k:ert upp, och tonåringarna verungefär tio År senare, Man har för den årliga "Kvarnens d~g, Men det är en viktig satsning, Sltrömföreningen tidigare, näm· Itar inte heller ointresserade, också iordningställt bland an: ~marfes~en. ar en av, for- därom är de flesta eniga, I Ligen musiklivet, Både sångkö.Men det saknas någon som le

nat ett loft, en smedja, en ~mn?~ns Vlktl~:1~ sa~ru~?ar. samband . med kvarnfesterna ren och hornorkestern lever vi· ner, - Som vanligt. "

svinstia och ett timra.t utedass, onarm~a er ~ 'kl~~ ,I återupplivas varje år något av dare för förmånen att få fram·

Nere vid stranden finns Fis om att varnfesten ar VI tig . det som var typiskt för harr- träda på Kvarnens dag! BERTEL NYGARD

k artorpet, en gammal gård som I , Den drar hit sommart~ är inredd med alla de saker nsterna, och så kommer det m 80m hör tiIl och tapetserad pengar till fö'r eningen, med gamla tidningar som man Det år ganska naturligt fått från Pörtom, Strax intill att vi firar Kvarnens dag, sä finns ett mindre fiskemuseum ger Einar. Det har funnits in med båtar, fiskedon, en gam te mindre än 16 väderkvarnar mal kultändarmotor med mera. i Harrström. Föreningsstyrelsen består ge oomgående av ungt folk , Bor de man inte ha allamöjlighe ter då att ordna dans också för ungdomarna? _ Det går inte ihop, säger tonåringarna. Senaste ung domsdans i paviljongen drog ett sextital personer.! Det fun ,gerar ju inte i längden,

I I

-..

"'OM

•

",.

. 6,N

ft .

Strandhem Strandhem, Strandhem, rest av unga händer

höjer du dig stolt vid Bottenhavets strand.

Bliv du för bygden en fyrbåk som sänder

strålar av ljus när det mörknar ibland!

Ungdom, W1gdom, hemmets bild och ära

bllve vär lösen l konunande . dar.

Enighet, styrka skall ständigt bära

fram genom mörkret 80m ljuset förtar.

Strandhem, Strandhem, må vårt hjärta glöda

städse för dig som vi fAtt i vår värd.

·MAIet du är för seklers möda, W1gdomens 'havsstrand, bygdens gård. Diktad och tonsatt av tär, Runar Holm till uf-lokalens invigning 1933,

ÖSTERBOTTNISh,\ POSTEN

Torsdagen den 12 april 197·9

tf h:U:I;!.uen D SKALL DET BLI någon re- I gen ide att börja räkna upp vy i år? Det är en fråga som enskilda prestationer i någon de unga i Kronoby ofta ut- större omfattning. Men ett par satts för enligt vad de påstår av aktörerna är dock värda ett i inledningen till sitt spex som speciellt omnämnande: Håkan hade premiär i lördags. Vad Bjolin och Christer Lindqvist, skulle det bli, då de som borde som båda är i elden i vart och vara på scen sitter nere i sa- vartannat nummer. longen, konstaterar man i den Håkan har utvecklats t;l] en annorlunda inledningen på verkligt mångsidig spexare. April, april... ,Hans styrka är främst sången, Men spexet blev en positiv som nu bäst går hem i Anita överraskning. Många av dem I Lindblom-parcd1n Sånt är Ii som varit med de senaste åren vet. Men l.ika dråplig är han satt faktiskt nere i salongen. som tangocharmör, som en av och många på scen .var nya i I gubbarna på baren, som lin sammanhanget. Men de Iycka- pojken, Kekkonen och i alla des bra: spexet var ett av de I andra skepnad~r som han gjor trevligaste i år. Liksom tidiga-I de i spexet. re är sången en styrka i KroChrister Lindqvist igen gör noby. Sångnumren gör att det ett par fina monologer. Den hela tiden blir lagom omväx-I om miljöförstöringen är bra, lande. Sketcherna är också över MItsom den där han är olje lag förtjänstfullt korta: man chejken som tar fel på riktnfn upplever alddg_ texterna som gen mot Mecca. Christer har pratiga fastän man inte kän 'också gjort dekoren_ ner till allt som rör sig i bak D Texterna är överlag fyndi grunden. ga. Där finns Gripströms på D Det är ett jämnt gäng som presidentbalen, och där- tas Savisar spexet. Därf'6r är det in tu ÖStl"ingS närvaro fram till

•

Den klurige lillpojken, Håkan BjoUn, lurar in barnvakten morfar, Christer Undqvist, I barnsän.

gen där ban fastnar, och sedan får pojken göra som han vill.

den riksangelägenhet den blev. Texterna slutar i tid, det finns rum för fantasin också. Ett exempel på detta är num ret med intelligenstest av kom munalgubbarna. Apparaten är en separator, men djupare än så går man inte med det kom-

Anslag i Nkby UNGDOMSNÄMNDEN i Ny karleby ha.r delat ut 60.000 mk i verksamhetsbidrag tm ungdomsföreningarna. samt i underhålls- och renoverings bidrag. Nykterhetsnämnden har för sin del delat ut 6.000 mark. Hos båda nlimnderna fanns ansökningar på unge fär dubbelt mera pengar än de kunde dela ut•.

\ \

munala trasslet. Man antyder ra dräkter och bra dans. Pu.. bara en sak., och låter publiken bUkens applåder höll takten tänka vidare. åt dem. Ett par dansnummer ingår Helge La.ggeruius har finsIi~ också. Sällan har man varit pat regin och för musiken står med om en revypremiär där pu-, Music Macers. bliken levt med som i krono byflickornas cancan- med vackP-E ANDERSON

Lär dig påverkn i en studiecirkel! DET BORDE GöRAS en lättförståelig studiecirkel kring planeringsfrågor, tyckte man på det österbottniska. studie tinget som ordnades på lördagen i Vasa. Om man viII gå in och påverka sin närmiljö borde man veta lit~t mera om vad som är på gång, vad som planeras och hur makthava.r na har tänkt. Man måste s.a.s. påverka på etabla..'Iemangets villkl}r.

Följande får statsbidragsbe Frågor kring när-miljö och I professor Harald Teir för planering diskuterades på ba- tingsdelegaterna. Det finns en rättigade verksamhetsbidrag : Jeppe uf 5.000, Markby ut sen aven inledning av rektor del övertro förknippad med 1.500, Pensala u & nf 2.000. Olav Storgård från Finns fOlk- , växternas möjlh; hp.t att Hika, Socklot uf 2.000. Ytterjeppo uf högskola. Storgård tog ett par men vävterna innehåller oCKså 2.000, Uf Svanen 8.000. NUF~ exempel från Esbo som visade obestridHgen ämnen som ver ' " 700 N. hur vanHgt folk kan påverka kar stimulerande på kroppens 9 .000 . t r ed Je nngen .• y k d t" " t . f kt' un JOner. 'k arleby radioklubb 150, Nykar- s. een e I sm narmas e omglv g Men mycket av det som har lebynejdens sändaramatörer 1mnI · . k ' be "tt d B" d IS usslOnen , 'd N y-. B ra _..J" t 2 .000' . e Iev f " oremngen VI kh lm h a e or-. a t t " gora m"", or er som ' medl. karlebY gymnasium 450 och ~e d ac, .o ?m . fur m~n, '; cin håller på att glömmas bort. frälsningsa'rmens ungdomsav un om I .semmarle orm a.?1 Tinget tyckte att man borde få · 600 m k . SU f'lC k ra"tt dad upp planermgsfrågor. havt a lit som h"or t'll " d e Inmg tt d t .. Han "T l o"rt er oc h vax att lyfta sitt fjolårs anslag i år f" e d a . e r nog :bomOJ 19 ter som medicin dokumenterat. m . på 400 mk. som förblivit oför ~; I.. en ~an ~l.~e tå h r~aren Varför inte inom ramen för en Slg rs brukat därför att avdelningen a. ara å t'lol h ur d P ane studiecirkel. Det har visat sig • Trädda som pärlorna på ett rar Kvarnens dag varje sommar. . t h ft å k h t rmgen g r l oe va man t t d' . kl k t" r byarna på Strand Man har också ett fiskemuseum m' e a n gon ver sam e . '11 e d I . a t s u leClr arna unna goPii.rlband bu..... Övriga föreningar som fick VI N:n Pf anermg. k I' .. ra - ett betydelsefullt arbete .. vä.gen genom Malax, Korsnäs och och en museigård som kalla.s Fls b'd J d k agon orm av s o nIng ar f k' ...

N'årpes. En av mfttpärloma he kartorpet. t I f~g:. eP2P0300ungEUo~soJr eS-11dock nödvändig. Studiecirkel- ors mngens tJanst.

er oremng " , l eppo ter Harrström. I 1 500 J . formen skulle ka,n ske vara Tredje temat för dagen var • Harrström ut var tidigare en 2 500 EU . P ., I ensa a . , t 30'aO l"ampli g. At' mms t one som en ·1 llsäng. Inledare var skolin• Harrström har förändrats som aktiv förening inom amatörtea k b t d ' d o .s a sneJ ens na ur . .I f 'd 'd d .: ' ", by, och Harrström har också för tern. , Ännu på femtitalet satte FMU 500 och fritidsklubbens I orm VI . SJ an ~v an ra.. som ,pektor BOTJe Lång. Han tyckändrats I fråga om föreningsllvet. man upp stora pjäser. I dag tig S l I' 1000 k I syftar tll1 att lara allmanhe- te att man borde göra något o g lmten. m . I . .. . i ten p anermg. for att återupplIva all~ången

- Byn först: Pälsdjursfarmnin- ger teaterverksamheten nere. Man I underhå lls- och renove-; Om hur örter ~C? växte.: an- Ioch den unisona sång-en. som

gen och växthusodUngen går fram- dansar gammaldans i lokalen. At, jordbruket trängs tillbaka. I som kallas Strandhem, och det 1 ringsbidrag får Jeppo uf 6.000'1 vänts som medlcm berattar helt MJler på att förs vinna. dag finns det ungefär 25 kor och bUr ock..<å mest gnmmaldans I Ma rkby uf 1.400, Pensala u & - - Kanske medbor~ar- M'h arbe nf 1.500, Socklot uf 1.300. Yt 400 M l E -kl bb 400 h : tarinstitut en kunde göra nå~ 3 hästar i byn: Växthusodlarna är paviljongen. " 1stanner än i n-. T on å' '" ' 500 . t yck te ti ngs d " l tagar . 14 och antalet pa nngarna ville gama ord- terJeppo u f 2. , Uf '.S vanen K •tl unsa E a -kl osbb u300 . oc 1gontmg, emot 50. Rätt många av de yng Da ungdomstlanser, men det har 5.000 och Nykarleby radioan ax os u . na. För att få liv j al l.!'; ången re bygger pälsdjursfanner och visat sig näst IntiIl omöjligt. Nu klubb 800 mk. Nykarleby nykterhetsför- : behövs en entusiasti sk leda r·e. växthus. Det finns cirka :100 in håller man till I "diskot", ett samNykterhetsnämnden delade ening fick rätt att lyfta ett an- I' I det avseendet har med"bnr vånare och 100 gårdar r byn. IIngsrum i lokalen som är öppet 6.000 mk så att Kovjoki nyk· slag på 200 mk som reserve- garinstituten bättre miiilighe-o

• lJngdomsförenlngen är unik för a.Ua dagar i veckan. terhetsförening får 1.100, Ny· rats för en Eos-klubb i Nykar- , ter och större resurser än stu

Bin museiverksamhet. Sedan 1.960 • Strandhem. ungdomslokalen är karleby ni 1.300, Nykarleby· leby senaste år. Klubben har ' dieförbunden oeh studie.cirkl ar~

har man byggt upp anlä.ggnlngar i toppskick. Den renoverades se nejdens MHF 2.000, Jeppo Eo!; inte kommit igång. Därför I na..

na vid Kva.rnbacken, där man fl- naste· år. klubb 500, Vexala Eos-klubb fanns bidraget k v a r . ' S e:

•

OSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsdagen den 12 a.pril 1979

;-------------------------------------....-----~------------------... Ny Eos- klubb

! Musik/est under Barnets år . f startar i Kovjoki ~

DET BLEV ATERVAL över hela linjen när Kovjoki nyk terhetsförening höll årsmöte förra fredagen i Kovjoki. Ett femtiotal medlemmar hade mött upp till årsmötet och det samkväm som hölls efteråt med program i den lättare stilen. Det har varit ett aktivt verk samhetsår inom föreningen, kunde mötesordföranden Åke Ek konstatera. För ungdomar na startade trailtäv lingar på cykel och moped i höstas och dessa skall fortsätta så snart vädret tillåter i vår. Under fjolåret var det också första gången som föreningen anord nade en samling under nykter hetsveckan. Som helt ny verksamhets form för 1979 skal! en Eos klubb starta i föreningens regi. Styrelsen har haft kontakt med Gunilla Ek som nu håller på med Eos-Ie.darutbildningen och den första träffen har redan hållits. På årsmötet kom en idE> om en naturstig fram. Det finns flera duktiga fågelkänna re i byn och de kunde ta oss andra med på en skogspro:me nad någon söndag i vår. Sty relsen fick i uppdrag att fun dera vidare på de praktiska arrangemangen. Styrelsen för Kovjold nyk terhetsförening under 1979 be står av ordförande Rainer Carl stedt, viceordförande Åke Ek, sekreterare Axel Liljedahl, kfts sör Carita Ek, medlemmar Si gurd Hermansson och Alf Ek blom. Suppleanter är Steve Lil jedahl, Glenn Lassander och Kerstin Blom. Revisorer är Stig HögdahI och Johannes Bro oorg, och suppleanter Frej Hög dahl och Erik WesterIund. CE

MUSIK'FEST moo Barnets år i baktankarna. firade man i Malax senaste lördag. Un derstödsföreningen för Malax blåsorkester bjöd på konsert, och det kom oanade mängder med folk.

Ser man på Yngve Lolax på bilden intill, kunde man tro att han hade fullt upp med att värja sig för framrusande kla- . rinetter, flöjter och andra blås verktyg. Och visst var det rus ning till lördagsmusiken. Det var trängsel på scenen, och det var änna mera folk i festsalen som fyUdes till bristningsgrän sen. Varför en sådan rusning . plötsligt? Det lär ju vara så svårt att ordna programfes ter ... Jag tror att de gamla programtilLställningarna är på väg tillbaka., sa Paul Karlais från understÖdsföreningen då han tackade publik och upp trädande.

* Kenneth Granback spelade en egenhändigt

byggd

nyckelharpa,

ett Instrument !lom väckte frågor i kollsserna.

En ung Oöjtkvartett, fr.v. Anki Styris, Susanne West, Laila Se

tälä och Nina Smul ter.

PP!I' Vikström samt deras supp leanter Dage Lind och Bo Sand ström omvaldes. Jens Sand man tala om hur länge som helst. I ström blev buffeföreståndare. Att han ändå betytt, och uppO Mikael FinSltröm och 'Peter Fin skattats allra mest av Bragerörel_ näs åtog sig att leda fredags sen är säkert, och i dessa tider, träffarna. fattiga på Ideal och idoler av EUGMO UF & NF hölJ års Fredagsträffarnas aktiviteter värde, så måtte ju alla vänner av möte den 11 mars på Solstrand. diskuterades livligt och man Bragerörelsen lOtto Andersson se Ett femtontal medlemmar hade beslöt bl.a. att inskaffa en ny en stor Idol. mött upp. Till ordförande om- I. fotboll och starta fotbollsträ valdes Håkan Nylund, viceordf. ningen så fort planen blir i O För att hugfästa minnet av blev Jens Sandström, sekrete- användbart skick. Vidare be Otto Andersson höll Brage i Vasa rare Gunilla Liljeqvist, kassör slöt man att anordna fyra en eftermiddagstillställning sönda.- .Bodil Vikström (ny), vicesek filmförevisn1ingskvälJar med bå gen den 1 april. Ovanligt många reterare Paul Sandström och de natur- och .upplysniIligsfil hade sökt sig till stadshuset, och vicekassör Peter Finnäs. Supp mer. Man kom överens om att det Intressanta och något lit,et an- leanteT blev Mikael Finström köpa en ny skiva till skivauto norlunda programmet uppskatta- (ny), MMs Sandström och maten en gång i månaden för des. Programmet upptog visor och Maj-Britt Björklund (ny). Re att nå~orlunda hålla musiken melodier, mm av Otto Anders- visorerna Sven Fagerholm och up-to-date. son, och hans bröllopssvlt som Medlemsavgiften blev oför börjar med "Sol över backen" , d 10 lT,ar. k U pp I" a-00,rad ,VS. och med slubna~hen som final I tressant program. Vasaspe man l e d l . 'ft ' sam are av m . emsavgI ema lät som alltid vacker. nen, ledd av Per-Erik Backman I bl ev P e t er F'mnas " o ch M'k l I' ae spelade förtjänstfullt, och KarlF' tr" N edl k rt Att texten till sångerna fanns . ms om. ya m ems o ~,_ II, try c k as 1. vro å . I "'ha tryckta för publikens skull var Erik Berg, beledsagad på pIano fiffigt. Inte minst för de roliga, spelade vackert några melo<her. Till klubblokalen beslöt man och målande raderna i de olika Han spelade även till danslagets att prenumerera på ÖP, Replik visorna.. Att text, musik och ton danser, och en god spelman in och TeknikenS Värld. spirerar dansarna. sättning väl smälter samman upp Tonåringar! Vi samlas som lever man lOtto Anderssons bröl vanligt på Solstrand på fre lopssvit. Bragekören under ledning D Otto Anderssons minnesfest i dagskvällarna. Ju fl€\r vi är Vasa Brages tappning blev en av Erik Geber och Folke Nyberg, desto mera kan vi gÖTa tillupplevelse värd att minnas. och danslaget ledd av Runar Skog samm.ans! SVEN BACK och Åke Kronberg bjöd på ett inHåkki ~----------------------.~-------

Minnes test • Vasa " för Otto AndersSOll o DEN 27 denna månad har 100 ar gått sedan Otto Andersson föddes. Namnet Otto Andersson säger kanske intet så mycket för mänga, och ändå var han en stor person Inom det fin:landssvenska kulturlivet. Men kanske inte så mycket känd av många. Två upp81a.gsböcker jag sett i ger heller inte besked om vem Otto Anderseon var, inte ens de nyare uppslagsverken ger besked. Otto Andersson, född på Vårdö, Åland, hade Idnske meningen att bli klookare. Men det blev Inget av med det. I varje fall har han Inte .haft tjänst som klockare, fastän han säkert skulle gått Iland med den uppgiften.

•

Hans intressen låg för f 01 klivs forslming och folkmusik. otaliga är de melodier han upptecknat i Svenskfinland, och nästan oräknade är de gånger hans sånger, tonsättningar och visor sjungits. Om Yl tänker efter vilket det ar-

betet varit, att uppteckna så mån ga melodier han gjorde. Den ti den, I tidigt sekelbörjan, fanns inga magnetofoner och bandspe lare. Otto Andersson lyssnade på spelmän med felan, pä flickor och kvinnor 80m i stugor och kamrar, Ibland nästan hela nätterna. vet det berättas, spelade och sjöng gamla sånger och melodier som gätt l arv från släkte till släkte, och allt detta tecknade ynglingen Otto Andersson till pappers. Not I efter not. Men så måtte han ha varit skicklig i den vägen.

O OTTO ANDERSSON är också "far" till föreningen Brage I Fin land. Redan 1906 bildades för eningen Brage j Helsingfors, och I tvA år senare l bl.a. Vasa. Att Otto Andersson, sedermera professor vid Åbo akademi, har be ' tytt sä mycket för finiandssvens karoa när det gäller sång, musik och folklivsforskning, det kunde

FredaO'sträffarna fortsätter i Eugmo

ÖSTERBOTTNISKA PuSTEN

Torsdagen den 12 april 1979

..................................................................................................................

i: Gymnastil{

och dans::

i på vår vårgala i Karlehy

: • v AREN :

+ : : : :

är i antågande och ett av vårens teel,en är gymnastik- och dansgalan i Knrleby. I år hölls ·den för sjätte gången. Arrangörer är samarbetskommitten för rörelsekonst. Gymnastikföreningen Nordan, Corte, KokkoJan Naisvoimistelijat, Jymyttäret och Reima medverkade. Gäster i år var segrarna från FM i dans, klasserna under 12 och 15 år. Det yngre paret kommer från Vasa och de äldre är från Tavastehus .

• : : : • : :

i t • • : :

i •

: : • •• • : ••

+ : : • :

Ger-om galan får för enin gama ett tillfä lle att visa vad de övat in under vinterns lopp. ProgTamme t var också mångsidigt. Salen var ful lsatt av tonåringar eftersom det var skolföres täIlning tidigare på dagen och sena re på eftermi<Ldagen för de n äldre publiken. Det är Barnets år och barn och rörelse hör intimt ihop sade programledaren Gunvor Ahlskog. Därför få r barnen inleda årets förest ä llning. Ulrika och Tove Jansson har övat redskapsgymnastik med Nordans yngTe flickor. På grund av utrymmesbrist kunde de endas t visa vad de lärt sig

på mattan. Redskapsgym r. a- stik fordrar fysisk styrka och flickorna var väldigt duktiga. Kaijsa Seppälä har själv komponerat ett gym:;asli J., · uppträdande som hon va lt att kaJla "Kärleken". Med den uppträdde hon solo. TiIlsammans med fyra andra flickor dansade' hon till discomusik. Den dansen har Gymnastik- och dam.galan bjöd på mångsidigt program. hon också komponerat själv. Nordans flickor visade också sitt tävlingsprogTam. i svart, trots att melodin med att dansa tre danser. De har övat med boll, hoppvar munter. Rumba, jive och en dans rep och band . Det märks att Travolta är som de kallat Grease. Några av Reirrlas flickor årets stora idol för i många Nästa vår blir det troligen uppträdde med en dans som fall var discomusiken vald igen dags för en ny gala. de kallade "De sorglösa ". ur hans filmer. Ungdomarna som såg den Underligt nog var d-e klädda Corte fick avsluta galan ville säkert vara med på

.: :. • :

• : • : :. • • : :

(Foto: Robert Wiik)

scen. Det hade de ju chans till om de i höst g å r med i någon förening. Ifall de övar flitigt hela vintern får vi kanske llästa vår se vad de går för. ULRIKA .

t • : • :

..................................................................................................................

SÖFF-pjäs • l

Nordiskt läger Danmark

Petalax

Danska föreningen Norden an ordnar den 24 junl-5 juli 1979 för XI gången 1 följd ett nordiskt läger för flickor och pojkar I ål LILLA TEATERN vid SÖF'F dern 12--14 är från Danmark, besökte Petalax hö g s~adium Finland, Norge och Sverige. Läg med sin ungdomspjäs " Tonårs ret hålls på "Lejrskolen for nor weekend" senaste vecka. SÖFF disk ungdom" 1 Hilleröd 30 km pjäsen är en egen produkt i tre nordväst om Köpenhamn. Syftet akter som man till största de med lägret är att ge flickor och len har improviserat fram. pojkar 1 de nordiska länerna möj Pjäsen . tar upp en lång rad ligheter att redan i unga är fä ungdomsproblem som aroots lära känna varandra. Genom det löshet, mobbning, fritidspro blem, spritmissbruk med mera. kamratskap som lägr.et skapar hoppas arrangörerna kunna främ MAN GER gärna beröm både ja nordisk samhörighet och för för pjästext och skåd:spelarinståelse och ge de unga värdefulla satser... För texten darför . att impulser och minnen. I lägret den staller frågor och undViker deltar ca 100 barn. 25 från vart alltför tydliga pekpinnar, och loch ett av de ovannämnda län för s~.ådespela::na dfu'för att ~.e PA BILDEN från vänster: Ma-I holm, Marie Sandbacka och Yl-I berg, Ann~ Smeds, Jocke Grön-I derna. Programmet upptar I n.u upptrader beharskat utan sto- rina Karl~n, Maria ~riksson, va ~kbl.~. ö~ga m~verkan- holm, .Jan RosenIund och Tryg-! vudsak lek . sport och friluftsliv. rande överspel. Stephen Sruckars, GUnilla Ahl- de l pJasen ar Mana Lund- ve Enkson_ Deltagarna företar en heldag$ut flykt till Köpenhamn med besök bl.a. 1 Zoo och Tivoli. Dessutom påskannandagen stora tävling . numera utvecklats till ett sla gs klass. I den startar spelare som stiftar deltagarna bekantskap med ar mellan fjärde och femte rin SÖU-mästerskap. tävlar i nybörjar I-klassen Helsingör och Nordsjällan~~ se gen. De första åren ingick även Till påsktävlingarna i Smeds med plus 5 bollar och spelare värdheter I allmänhet samt det kulturtävlingar som t.ex. väl by kommer bt-spelare från he som tävlar i nybörjar II-klas historiska Frederiksborgs slott I Hilleröd. läsning, solosång och oförbe la SÖV. Mycken ära och be sen med plus 10 bollar. DE INOFFICIELLA Söv redda tal i programmet. Senare römmelse samt dessutom vär Anmälan om deltagande göres En klass för oLdboys över mästerskapen i bordtennis inskränktes tävlingarna till defulla priser väntar segrarna 35 år och en klass för juniorer senast den 30 maj 1979 till Poh ordnas som vanligt på. påsk bordtennis, schack och pilkast i de olika klasserna. . under 15 år fyller ut program jola-Norden. .Sandvikskajen 15 A, annanda.g en i Smedsby. Ar ning. rangörer är femte ungdoms Huvudklassen är öppen för met. Tävlingarna börjar kl. 00180 Helsingfors 18. tel. 90 64 09 01. ringen och Smedsby uf. Det I början på 70-talet var in- I alla SÖV-medlemmar. I två ny- 9.00. blir tävlingar i sex olika tresset för bordtennis så pass börjarklasser har man sedan •• klasser. Denna gång har klas svagt i fjärde ringen att hela seedat bort spelare på basen sen för damer utelämnats. ringkampen höll på att försvin- av tidigare meriter. I "nybör

na. Då satsade man i stället jarklass II" har därför verkli-

Tel. JAKOBSTAD 967·13555

Tävlingarna i Smed.sby byg-I på en större tävlingsdag i bord- ga nybörjare chans till en god

VASA 961-11 3522 ger på en 25-årig tradition. På tennis med spelare från hela placering. MALAX 961-651 514 1950-talet ordnades jUEt på SÖU. Det är den tävlingen s om Nytt för i år är en handica.p

Bt-mästerskap i Smedsby

Tipsa OP om vad som händer!

öSTERBOTTNISKA POSTEN

stämpelutställningen på post museet I H: fors. BILDERNA

IFilmbitenll----·-------. o

Filmatiseringar av Alis tar MacLealas böcker bru kar ju bli rätt hyggliga äventyrsfilmer. Styrka 10 från Navarone håller int.e samma klass som Örnnäs tet eller Kanonerna på Na varone, men höjer sig i alla

l allt större skala börjai frimär kssamlarna bli trötta pil försänd e l~er, som är frankera· de med vanliga bruksfrimär· ken av lejontyp eller högvalö rerna I bildmotiv. Man skall icke brusa upp, ty även dessa frimärken har sitt givna vär de. Man samlar dem, tvättar dem och sorterar dem och kan lägga dem i pergaminpåsar omfattande t.ex. 100 st, 200 st eller 300 st osv. likadana märken. Förutom att märkena Kan Bllv'indas som forsknings rnateriai papperssorterna forskar man I, kan man sälja dem eller byta dem I en fri · märksaffär. Priset är int, högt, man erhåJ.ler om man säljer märkena. Något hög r ... pris erhållp.l! om man byter denna s.k . massvara. 1 mk 2 mkilOO märken erhäller man beroende av vHka märken del är fråga om. Affärerna tar emot obegränsade mängder och man kan t.o.m. byta åt sig riktigt· fina saker. Frimärks affärerna I sin tur sätter Ihop nybörjar-päsar av denna mass vara med 100 oUka. 20{) olika märken osv.

Vasa filatelister r.f. firar Inkommande höst sitt 50-års· jubn.eum som en av de äld~ ' före~lngarna i landet. Förb · redelserna är redall I full gäng Progrrunmet kommer att be· stA av jubiJeumsmöte med in· bjudna frän hela Österoottel: . anbudsauktion, lotteri m.m.

Tammerfors-filatelisterna kommer inkommande höst 27 28 oktober att ha en interna tionell utställning, och I Lojo anordnades 23-25 mars en fri märksutställnIng som anknöt till barnaåret 1979. Båda ut ställningarnas regler är god kä.nda av Finlands filatelist förbund .

till spännande situationer, som inte utan framgång ut nyttjas av filmmakarna. Dö da punkter och för mycket snack lyckas man undvika i stort seH.

Danmark utger 5. 4. .ve. 1.1 frtmärk.en 1 valörerna 1,30 kr och 1,60 kronor l anledning av Köpenhamns universitets 500 årsjubileum. Märkena är rita de aven ny dansk förmåga på detta område och graverade av Ole Schwalbe.

fall en aning över genrens dussinproduktioner. Handlingen går i korthet ut på att en grupp engelska och amerikanska agenter under II världskriget sänds ut för att hjälpa partisa nerna i Jugoslavien att spränga en bro, och avslöja en infiltratör. Storyn bju der på många möjligheter

IBarnets o

Furstendömet Liechtenstein utgav 8. 3. sina barnamärken samt samma dag sin Europa CEPT-serie. Frimärkena bar naäret tillgodo förefall er bli ett alldeles skilt samlaromrAde för sig som kan hänföras under rubriken MOTIVS AMT ,A NDE.

Budl{3vle

-'m 1-ljii· . ...... . ....-.:

!'~ I

u ( Ul....... .. ' "

I ".

....

~Lom

.. ~.~ IjU

att man inte ~kall klippa bort märkena från postförsäl1delsen utan spara hela försändelsen.. Ofta. ser man klipp, dem skall man Inte heller tvätta. då det gäller äldre frimärken. Bilden visar ett klipp, vilket gör detta objekt till ett LYX. EXEMPLAR.

VARENS stora motionseve nemang, Barnets Budkavle, arrangeras överallt i Finland under perioden 22. 4.-6. 5. Barnets Budkavle är ett sam lingsnamn för de evenemang som arrangeras dels i skolor na och dels i Iwmmunerna_ Målsättningen är att få så. många finländare som möj ligt att motionera_ Grond sträckan är 3 km gång eller löpning eller minst 10 km cykling. För minimipresta- tionerna erhålles en poäng, dock högst en poäng per dag.

ten görs av f .d. Bond-bru den B3J"bara Bach. Hon spe lar en partisanflicka, som i ett rätt tidigt skede blir skjuten av infiltratören. Konstigt. När såg man se nast en film, där hjältinnan blev skjuten före halvtid? Lyckligtvis hinner hon i alla fall exponera sin ohölj da barn före hon försvinner,

största händelse är ABOEX -79. Fy ra olika specialstämplar an vändes under de olika dagar na. 31. 3. utges Åbo 750-ärs jUbHeumsmärke, 1. 4. Turun Postimerkklkerho, även den 50 är, 2. 4. specialstämpel för Åbos vänorter till ära och sis ta dagen, 3. 4. firas liksom så många gänger tidigare. frimär kets dag. Tre stämplar an vänds under senare delen av mars med anledning av post Arets

hemland~t

Tyvärr kan man ingen stans märka att filmmakar na skulle ha försökt komma ifrån MacLeans vanliga halvrasistiska generaliserin-

_.> AU ' frimärkena nUförtiden får direkt läggas på paketet märks I postens kilovara-auk tioner. Märkena minskar och kilopriset stiger, senaste topp nåddes I mars då man för ett utländskt kilo betalade hela 730 mk.

Tidningsredaktionerna, speci_ ellt veckotidningarna, vilka an ordnar kampanjer är nuförti den de största mottagarna av märken. Filatelistens önske dröm är alltid att fä komma dit och rota åtminstone min. Torbjörn M J Malmberg

.----------------------------------------~

gar. Engelsmännen är smar ta experter, tyskarna stö veltrampan<le flockdjur och jugoslaverna primitiva i all mänhet. Anglosaxiska skapare av krigsfilmer har fortfarande mycket att lära sig av Okänd soldat. Betyg: Nöjaktig. ANDERS TEIR

I BOKEN 11---------,

Boken Revolutionens röt ter är skriven av Ndabanin gi Sithole (översättn. fr. en.g. av PhHippa Viking) och utgiven på Gummesons förlag. Boken innehåller be rättelser från de svartas frihetskamp i Zimbabwes. De vita, som bara är 5 pro cent av landets befolkning styr landet, till förfång för de svarta naturligtvis. Man blir förvånad och förskräckt över hur orättvis den vita regimen är. De svarta be traktas som lägre stående, de har inte samma värde sam vita, de går inte att

vita mannen. I boken före kommer mest de svarta na tionalistledarnas tal till fol ket, någon riktig strid blir det al-drig fråga om. De vita blir emellertid oroliga över de svartas mö ten, speciellt oroade blir de av John Moyos tal som går direkt till de svartas hjär tan. De vita poliserna viglar upp bråk på ett stormöte och dödar och !ängslar svar ta i hundratal. Men det är ett stort bakslag för dem när de svarta lyckas döda tio vita poliser och tre av deras hundar. Det där med

Revolutionens rötter

Vid österbottniska kondi tionskommittims årSmöte den 2. . 4. diskuterarles Barnets Bud jämföra med de vitas polis kavle. Cirkulär bar utgått till hundar ens. skolorna om hur perioden kan Svarta får t.ex. inte gå in förverkligas i skolorna och den genom samma dörr eller par allmän'n a uppfattningen var att kera sin event.uella bil på Barnets Budkavle kommer att samma ställe sOm en vit följas upp i skolo<rna. om de mot förmodan samlas till ett möte tillsammans. I österbottniska konditions Ett annat exempel är rätte kommittEm är man dock bekym gången som behandlas gans rade för de evenemang som ka ingående i boken: En ; faller på kommunerna att arsvart man hade friat till en i rangera. öKK uppmanar kom vit flicka. Flickan störtar j munernas idrottsnämnder att iväg till polisen och anmä se till att Barnets Budkavle ler honom. Det blir rätte a.rrangeras även på det kom gång och d-en svarta man munala planet. Prestations nen döms ' till två års fän , sträckorna är fastställda tm 3 gelse, .bara för att han äls och 10 km men i övrigt har kar en vit flicka! Att vita kommunerna fria händer vad män gifter sig med svarta det gäller arrangemangen. Man flickor bryr sig ingen om. I kan ordna konditionsstigar, na : turstigar med uppgifter, rutt Men de svarta som i 100 orienterin.g, cykelutflvkter, mo år styrts av de vita och de tionsbingo, ja egentligen vad ras löjliga lagar vill bli fria som helst. Huvudsaken är att och vara jämställda med den man tar fantasin tUl hiälp så att Barnets Budkavle blir en , trevlig erfarenhet. ! Senast den 15. 5. skall resul taten av Barnets budkavle rap nerna med vilket resultaten i porteras till KonditionSbyrån'j meddelas. I i Konditionsbyrån har skickat ett Den.. kommun~stad som. får sammandragskort till kommu- det basta relationstalet l sin

Den ,kvinnliga huvudrol

vHket säkert gör susen för publiktillströmningen.

Styrlro 10 från Navarone

Torsdagen den 12 april 1979

hundarna tar de extra hårt. det är en kränkning av förs ta klass. De vita besluter att ta i med ännu hårdare tyglar; skjuta ner nån svart då och då, utegångsförbud, husundersökningar och sol datbevakning över allt .•.

Boken har ingen egentlig början ' eller något slut, men den är mycket bra och man ställer sig nog helt på de svartas sida. Man har ju läst om apartheid-politiken men för att riktigt förstä vad den går ut på så är Revolutionens Rötter en bra informationskälla.översätt ningen från engelskan är in te riktigt lyckad, men en så dan detalj är det onödigt att fästa si.g" vid i det här sammanhanget. TUSSE

serie prisbelönas. Prisutdelning, i vilken UNICEF:s represen tant Danny Kaye deltar! sker den 9 juni•

ÖS'fERBOT1'N'SKA POST}..N

Torsdagen den 12· a.pril 1979

I Banaför~~nd bildat illU

VilJ du sälja., ({('pa

eller hyta ru-yla,,6?

Att

/UlIlonaera ,

M!.dp.r

prylOörseD

ZO ord l

n<'d>onrör. OCh .. kickar ID. (leD Ull OP 8"nasl pA mAndag IJ,A.lCte [)ftClAllnlbgen vara Inne. tör att annOfU4t!n .. kall

..""k"

AnnoDMm IJ,ute DelBla» kontant. Skicka

tJärtör med eD

Uomar"-4'del f!lIer en chedt. Prylbönoen as &Vllt!<l<l endast rör "rJvatpenroner. ISätt gärDa ut vaTaNl pr"110 I annonsen. oc:h glbm lDle uppge vart lDtreBaterade IlkaU vända alg. LeJ<· t.elp.fonnununer.

Klipp

lI.r'---------~------

JAG B~rAJ...J..ER EN

ANNONS 1 PR VLBORSEN TORS-

~ ....................... e -e .......... .

DAGiCI"I DEN A.NNUN~

_ ;........................:.....:-....

_1__'...·......·...·...

_,_ ................ "'I_;_,e • ....,_;...........

~_ . _

. . . . . .. _

_._l_...

,........,..;_I• •' _ :... ·...I _:. . . ,_

...... _ :......

!. . .,. . .: _

___{..... e,"':_ ...'........,....J_l.......

___................ TeL

Dr _ _ ..... /_1......'...1...·...

Vid mötet konstaterade I NSU-Iotteriet kunde genomfö-\ NSU;s ordförande Nils Malm- I ras med ett gott resultat. berg att 1978 blev det år då Också reseverksamheten har arbetsfreden åters.tälldes inom under året lämnat ett vackert den finlandssvenska ungdoms netto. Men också denna verk rörelsen. samhetsform kräver hårt arbe te - särskilt av kansliet. På Den överenskommelse som i den positiva sidan har ju rese början av året träffades mel verksamheten också inslaget av lan ~andska.psf~:bund~n om medlem.svård. Man trivs och statsbIdragets fo.rdelnlng ga- upplever gemenskap tillsam ;~nt~~~ ekO~OIt~k trygghet I manS. Det sistnämnda är kan or.. .tmmst~ne under I ske det viktigaste våra meddc narmaste skall II emmar s k a II k unn a hämta av ·· d åren. Sakert . be ror a parter mom vår A_ •• I a 11a _A V'l b"or leta efter sk .-J •• V<u rore se. 1 fi Il l aU1Ussven a unguomsrorel '---h tsf som stärker . det r' ta f"" "k d' ver~u e ormer , se l a n g s orso a Wl VI gemenskapen. ka att en lika bekymmersam si tuation uppstår på nytt som Arbetet med ett kulturpro gram för NSU k-unde fö.ras I fallet V'3.r inför uppgörelsen år 11978. Vi bör låta sans och måtta regera i vår rörelse, sade i Malmberg.

Adress:

- _................._1...·......._._

PoaaIr. ~ _ ~ M'_" POIJta<1r.: Ja« Dlfngar 10 mk Medel/check. Adressen Ar: Prylbörsen O.. i ..rDottnt."ka PosteD PH 27

Annonsera i ÖP

ii". prhot t niska Po~t~n OsterOottnlsk ungaolllstJdnlng

JatroDBtaQ. ti'tnJand

Medlem av tidningarnas

förhund

II'

\ Aret bar i stort sett varit ; gynnsamt för NSU. Skuldbör dan från tidigare år har kun nM regleras genom ett kon sekvent och skickligt arbete i ekonomiutskottet. Särskilt glädjande var det, att det stora

68601 Jakobstad

Vid vårmötet, som är red·o visningsmöte, avfattades också två resolutioner. Den ena hand lar om barnens mtuation och den andra om nöjesskatten. Vårrnötet ansåg att nöjesskat ten bör Slopas då det gäller ideella föreningar som påtagit sig en stor ekonomisk börda vid upprätthållandet av fritids aktiviteter för ungdom. Kan detta inte ske, bör en kraftig skattesänkning ske, sägs det i uttalandet. Atminstone bör an- . talet tillställningar som bevil jas skattefrihet utökas, ansåg NSU-mötet. .

enKt!lt. Ou tyller bara I kU

pongeD hAr

b1nDa med _mn...

N yland

NYLANDS svenska barn- och tonårsförbund bildades vid NSU:s vårmöte i Sibho den 28 mars. Det nya förbundet motsvarar Vi undl'r sexton j österbotten, och fungerar som en und~ravdellling till NSU. Tili ordförande i det nya. för bundet utsågs I\tonica Rönnhoim, och till styrelsemedl('!JIJ ma.r Leif Granqvist. Henrik Alden, Bör.ie Forsberg, Lilli Lindholm, Bo Wilenius och Jeanette Andersson.

'IW <lU 01&1)&. köpa.. Dy ta ellep MkAnlUl bort oUka pryla,.? kAJ) <lu ann..r_ra I OP:a p ryl hör.. , Föp tio rn.ark tAr (lu

eD IUlDnruo pA n~ fp.m

ocksa

långt framåt under år. Pro~ grammet utgör dels en sam manfattning på det väsentliga som sker i rörelsen och dels har det en rådgivande uppgift.

Piano och orgelstolar

KeClaktöI och ansvarIg utgivare

höj och sänkbara i trä och metall fr. 165,- 230,- 01' gelbänkar 250,-.

P~R-~RIC

HALUIN & ROSE Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00. Kanalesplanaden 23, tel. 121411

ANUERSOf\'

tfeClaktloD JakoosglltaD 18,

JakoOl<taa. tel. 96" -Il> lm!'

Postadress PB 27.

6),1601 Jakoh"tn.r'

MUSIKCENTRALEN Kb Tel. 967-11 577

I~--------------

KeClllktör I Vasa ti-t!.. "'laCler, Handel8esplanaden 10 D.

(j1l1. 11 '~!'o 2~

lPI

Trafikskolorna i Jakobstad Trafik~k()la

varlf

l'tdnlngen utkommer torsdag

RedaKtol , :Syuost"l"ootteIJ I:$ertel Nygära. Box 21, 66100 Ma lax, teJ. 9I1l-fl!) 1 fl 1 ~

JAKOBSTADS RILSKOLA

K.I!:UAKnUN~Ii.AlJl!. •

Alt SneUman. ordförande,

_ Ny kur!" börjar varje torsdag kl. 17.00. KanalespI. 8. te!. 1300::\

Margareta Smeds. LeU Rex.,

Chrlstel Holmström. Harriet

I..lDdelÖt. l30y Wistbacka. rore

Snlckars. Karl-U:ul<ta v OtiD

t'H.I!:NUM.I!:KA rlUNSPH.l::S

1979

tiell IU ...... "0 ...... _ ~.tialvt är ..• o _ _ _ _ 17.

:;KanCltna vleD 3f.. Lösnummer .••__• o', ._. - .se

0_ _ _ _

AN NUNSMUlvr A ... N ! NL. SOU :8 kansli . Vasa ,

cel.

~6'

- Il :-\5 1'1 "r.a1 '1 53 77i

ot-' :s

ANNUNSI.JAN~'1

Stig JunnaJ

I aKo!>sgaUUJ l::S. J akoD!'Itaa

teJ ~67-11 ~2·,

'\.nllon.'!eJ oor

"enast

lnlallllJa~

mänClag IU.

~S::;A Jet:! öUK!'Oli.lNG JakoDsgataD 13. "JakoDstaa tel. >167 - 13 5f1~

l\NNUNSPIi.I:' I

texten

~ttel

.•

texten

~estal/lO

<:,30

-o o., ••• o..

2.10 ·-.20 Der mm

.•, _ •.• • • • .

DlatB

l"AI{GANNUN~r;h

:vllnu II 1."toneK a6r.,,~r·l..-

.3\.1

lUt

Ulla,

ull

)~I'

rarg

~PlllW

l"" 'on~ nlllg-s~pt1lteD

,.)e.

.Jsterhot 1I11:iKH

~nMlel

~ l::U

"HU1.Ill1

,ntt' "01

· o~a.-

~\'

..nnon"el <OW «\II pli srunc

,lIer or""nmg \Ote tn.tört.l;

rH,C

'-,

t.1'L."IV8· ';011 ' till

'lIrln I'!"t. ~.

post·

oer'an

1Ilnlnlf~r

, aKoll~'ncl..""

l ' ry( ~ K~rl

14"1

~L&t:Ou~~. JaKODä~Q

,'dJHnga

lIflD

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Torsd..<tgen den 12 april 1979

Ny inv,andrarrevy

i Upplands-Väsby

ÖSTERBOTTNINGAR spelar revy i Sverige också. Utanför

Stockholm fiuns Lex. Föreningen Svenska österbottningar

i Upplands-Väsby som ägnar sig åt bJ.a. revyspel. För and

ra året i rad har · man satt upp en revy som denna gång

kallats "Tro't om ni vill". Revyn som man har planer på

att turnera med strax efter påsk i svenska österbotten

speglar lokala Väs by-problem, aktuella inrikes- och utri

kesfrågor samt allmänmänsliJiga situationer.

Väsbyamatörerna har åstadkommit en ' lyckad blandning som både lockar till skratt och manar till eftertanke. En dråpHg sketch handlar om hur svårt det är att hitta en toalett i Upplands-Väsby. En annan visar invandrarnas problem när de söker arbete. I en monolog dyker Lotta Dal kar . upp som parant direktör med attache· väska och baklagar sig över problemen med att förena karriär med försoffad hemmaman och smalhöftad älskare - ett verkligt fint inslag i könsrollsdebatten. Mauritz Smulter som

för några är sedan spelade Stor-Klas i Korsholms teater gör en fin insats i revyn. Hans imitation av Cornelis Vreeswijk är synnerligen träffande (en ligt röster ur publiken är han bättre än Cornelis själv). Även de övriga i gruppen gör ut märkta rolltolkningar. Revyn i sin helhet är väl genomarbetad. De många sångProblemvisan framförs av fr.v. Levi En1\Uld, Rafael HOhn, Mauritz Smulter, Åke. Nyblom ocb och dansinslagen är av hög Bertel GranJund. (F'oto: Herjo Larsson) klass och man har satsat en ' hel del på kläder och funktio- :mapedagog Lillemor Ahlström. ' re bland emigranterna i Sve- ordnade med ett 25-tal fin nel! dekor. För huvuddelen av Väsby-amatörerna har lyc- rige. Föreningen i Upplands· landssvenska emigranter som texterna svarar Alf Råkans och kats med att föra den öster- Väsby var i höstas värd för deltagare. regihjälp har man fått av dra- bottniska revytraditionen vida- en teaterkurs som FRIS an· BRITTA NYGARD

PRISI(RYSSET "

<:>

W~R H~R. o

11+ PA DlG

TR~DS 0,.t1 VJ(RcN VID

wo,rm~"ORl.i4S3Ö·1I

Nu löser vi ett priskryss under ht>lgen. Sänd in lösningen se nast måntlagen den 23 april till Österbottniska Posten, PB 27, 68601 Jakobsta<l. Märk kuvertet Priskryss! Lycka till!

Namn: Adress:

•

...

•

...

•

<II

•

...

•

...

•

...

•