Österbottniska Posten (ÖP) nr. 15 1983 by Österbottniska Posten

15 Torsdagen den 14 april 1983 mk 2,50

Pärmbild: John Ahläng

Lcdarskn

Stig Bjö

Våga tro påfreden! Det beräknas att närmare en miljon människor demonstrer ade för freden under påsk helgen. Det är en mäktig mani festation som visar att allt färre kan acceptera den pågående ut veckUngen. Samtidigt kablas det ut ny heter om isande vindar mellan de båda stormakterna USA och Sov.iet. Klimatet bUr allt oför sonligare. Utfallen blir allt häf tigare. Nedrustningen verkar

allt mera avlägsen. Ronald Rea gan har visioner om att för svaret mot kärnvapenmissilerna skall kunna föras upp i rymden. Det antas, knappast utan fog, att det jobbas lika febrilt med den här tanken i Sovjet unionen. I Indokina har Thailand tagit fram napalm i !(riget mot viet nameserna. I Persiska viken lig ger ett vidsträckt ol.iebäIte som

bara kan leda i en ofantlig olje katastrof eftersom krigsmas kinerna hindrar ett åtgärdande. El Salvador, Afghanistan ... Var finns förståndet? Hos de som gick i demonstra tionstågen över påskhelgen?! Vad hjälper det när hökarna skakar av sig protesterna gång efter annan precis som när man häller vatten över en gås? Kan man vara optimist med

Mastodontjjl!P-o i 'Kvevlax! ,

det händelseförlopp som dagligen bevittnar? Vågar vi att "det goda" till slut skall segra "det onda"? Som i mens värld (och den borde minstone Ronald Reagan kännedom om!)?

vi tro be fil åt ha

Jovisst. Vi kan och måste vara opti mister. Tro att sunda förnuftet till sist står som segrare. Vi måste tro på att hökarna går att

tämja. Tro på nedrustning. För oss österbottningar lP par det sig ett utmärkt tillfi att visa var vi står under del kommande veckoslutet när dea andra finlandssvenska freds konferensen ordnas i Vasa. Ta del! Visa också andra än din2 närmaste grannar och bekanta att du bryr dej om vad som sker ute i världen!

I J.1.1itten/slutet av förra veckan började ett nytt affisch raseri i Osterbotten. Knappt har riksdagskandidaternas affischer hunnit rivas innan Kvevlax uf gick ut i stora offensiv med reklam för sin utställning "Hem och fritid".

'Hem och fritid'

Modeshowen är ett av många olika programnummer som kommer all vara igång på ut ställningen i Kvevlax 30. 4.-1. 5. Annat som Ken neth nämnde var olika musik program, fallskärmshoppning, lotteri på inträdesbiljetterna (vinst oklar, men något mera värdefullt blir det lovar han), I:a maj försäljning så att man nu inte behöver åka in till Vasa bara för den skull. . .. mm. mm. Iden till den här utställningen fick Kenneth i december då ekonomin var som mörkast för Kvevlax uf. Sedan har man age rat raskt i föreningen och det som möjliggjort ett förverkli gande så här snabbt är det att en stor grupp, ungefär tio per soner, är inblandade i arrange mangen.

• Helt affärsmässigt Arbetet med utställningen är helt affärsmässigt genomförd trots att ingen är avlönad för det han gör. Marknadsförings apparaten handhas Lex. av marknadsföringschef Benel Nygård. - Det verkar att vara ett jäkla intresse för utställningen över allt, inte minst i Kvevlax, säger Kenneth och hoppas att hela bygden skall kunna dra nytta av utställningen. Att den så att sä ga skall rila in K vevlax bättre på kartan.

Utställningsturymmena finns vid Kvevlax uf:s lokal, både inom- och utomhus och man kan säga att lokalen är maxi malt utnyttjad: Hela nedre vå ningen upptas av utställningen medan man kan få sig en kopp kaffe, läsk eller annat att för tära uppe i serveringen på and ra våningen. När ÖP pratade med Ken neth var utställningsytorna inne i lokalen fullbelagda men utom hus fanns det fortfarande rum. Då hade ungefär trettio utstäl lare anmält sig till "Hem och fritid" .

- Jag skulle inte alls blj överraskad om det kommer 5 000 personer! sb

ÖP har pratat med initiativtagaren Kenneth Finne om ut ställningen. Bland attraktionerna under de båda utställnings dagarna lovordar han modeshowen som kommer .~tt visas: "Det är en av de bästa modeshowerna som varit i Osterbot ten om jag får säga det själv. Den kommer från Helsingfors och är ett samarrangemang med en jeansfirma. "

• Vad finns på utställningen? Vad kan man då stifta bekant skap med på utställningen? Kenneth räknar upp radio och TV-firmor, plantskolor, köks inredningar, möbelfirmor, snic keriprodukter, bilfirmor också traktorer, jordbrukspro dukter - husvagnar, element hus och husvagngar. Något som han tror skall locka en del extra människor till Kvevlax är de veteranbilar, dragracingbilar • stn}ndloppor mm. som kommer att finnas på u tS1ällnin2sområde1. Ett mycket modera1 inträde, 10 mk för vuxna och 5 mk för barn kommer att uppbäras och på inträdesbiljetten kan man som nämnt vinna i ett lotteri. - Hur mycke1 folk väntar du?

På "Hem och fritid" utlovar Kenneth Finne i Kvevlax uf att en av de modeshowerna som vi sats i Österbotten skall kunna beskådas. Flera gånger per dag och naturligtvis båda dagarna.

••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

---------------------------------..-----

LP-LISTAN

--------------------

(1) Words ..................................... F .R. DAVID (Carrere) 2 (-) The Final Cnt ............................ PINK FLOYD (EMI) 3 (3) Kär och galen ......................... ULF LUNDELL (EMI)

*,.

: ~S: ~~:e~:i~ f~.~~.~~~~ ::::.~~EB~~~:~~~B~~~v::~g::

~ ...

6 7 8 9 10

(-) (6) (-) (J)

(-)

•. World Hits ..................... OLIKA ARTISTER (Polarvox) Upstairs at Erics ................................ y AZOO (Mute) All I N eed ............................... . SYLVESTERS (SOS) Neon Lights ..................... OLIKA ARTISTER (K-TEL) Thnnder and Lightning ............... THIN LIZZY (Vertigo)

Under de tio ligger Dionne Warwick - "Heartbreaker" (Arista), U 2 - "War" (Island) och den andra Farne-plattan "The Kids from Farne Again" (ReA). Om själva listan är det inte mycket att orda. Pink Floyd kom i slutet av månaden och blev faktiskt ett hot mot fransmannen i topp. Flera långkörare finns på listan, hela tre samlingsplattor har

il il il il il il il il il il il il il il il il

: : :

~ :

dykt upp och ja, det verkar som om få av de skivnyheter som faktiskt kom under mars lockat skivköparna desto mera. Försäljningsuppgifterna kommer från: Vasa Piano, Fazer Musik i Vasa, Bigi&Vesa i Närpes, Musik Wikström och Segerstams Musik i Jeppis samt Rexin Musiikki i Karleby. . Ny röstningsomgång på lördagen. Plats för tyckandet: Petaiax.

: il

: il il

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• ••

F=ROCKENSRANDER==========~ plade på bandspelaren

spända förväntningar,

, andra sidan också farhå-

• Skulle Viktor Hurmio

Fetknopparna hålla för

bel LP utan hjälp av det

Da? Några låtar, jo

t men en hel LP! I med

provkassetten, första ge

yssningen:

Ut 1: handlar om inne sport: squash, windsurfing, om, men "bäst motion jag med en tjej". Fusio M.A. Numminen/Tuo . Nurmio i Viktor Hur går inte att ta miste på. Låt 2: "Dra på trissor", ga raka rör, 60-talsmu som blivit Hurrnios ärke. Liksom varu- ket av den självklare, pnåelige älskaren med d och fotsvett, som bru darna genast genomskådar. Om inte förr så då han tagit sig skorna. Men ändå äls kar, efter fotbadet. Låt 3: samma roll, och li " surt sa räven om körsbä .. Gammalt bröd är inget an ha, lika lite som avlagda brudar. Mansgriseri som Viktor själv genomskådar. Låten lämnar mig tämligen oberörd. Låt 4: "Drick mjölk så alskar du bättre", nykter och sund boogie-rock med tryck i, signaturmelodi för slag åt Finlands Svenska

Anteckningar från mitt källarhål

(om Hurmios LP) Nykterhetsförbund. J anne Jacobssons gitarrsound till talade också i denhär låten, det sammetselektriska . . . Låt 5: "Algot" , vacker, gråtmild ballad om grisen Algot. På samma gång en kärleksfull parodi på "rock som luktar dynga". Visar tydligt att Viktors bepröva de charmörshjärta inte klap par så hårt utan mjukt. Låt 6: "tramstramstrams" har Viktor skrivit om till "jumsjumsjums". Fräsig, rolig parodi på dus sinrock i radion. Bl.a. Låt 7: "Minä ja grannkis sona" , bra tryck på, impo. nerande eunuckrefräng sång. Störs av tvångstankar na på Chuck Berrys "Memphis" . Låt 8: "Evitskog" , vår tids Slumrande toner i reg gaestil. Vårens melodi låt 9: bra tryck om trycket som ansät ter Viktor, frassar och and ra i mars. Definitivt en av topparna, alla kategorier.

10:

"Niklas", onödig Låt låt, kunde gott ha räckt med Algot på denhär skivan. Låt Il: "Giftaskandida ten", tack och lov för en så dan låt härnäst! Övertryck inte bara hos Viktor, också hos släkten. Tiderna behö ver nödvändigtvis inte för ändras fastän d~ förändras. Viktor ställs mot väggen: le va för kärleken eller för släktens fortbestånd?" Båda formerna börjar of tast i samma konkreta ända, Viktor inte riktigt säker, känner bara trycket. Svensk-Finland ett nöt skal. Låt 12: igen en låt där Viktor plagierar sig själv, denhär gången "Dra på tris sor". Till all lycka en kort låt. Låt 13: "Heavy", bekant låt, Viktor blandar svenska, lite finska och engelska forntid och nutid till dagens fin l. sv . ungdomsspråk. .!:n angenäm genomlyss ning. Viktors texter har fått

avgörande betydelse. Hippi Hovis behärskade musik väl accentuerande. Tillhör för stås inget nytt rent musika liskt. Inte heller meningen; utan fungerande del av ima gen. Intelligenta gossar, medvetna.

.Jordnära, småfräck, rolig, personlig, intelligent och ge nuin finl.sv. rock. Lär också gå hem hos föräldrarna, och varför inte? Väl utfunderad och balanserad musik, sä kert framförd. ÖVerraskan de välskrivna texter, signe rade Viktor. En fungerande helhet. Visst kunde låtarna 3, 10 och 12 ha glömts bort, men O.K., låt gå.

Genomlyssning 2: Låt 2 och 3 mycket på

minnande om varandra, Definitivt en händelse, inte borde ha utplacerats annor bara p.g.a. "finl.sv. rock". lunda. Till nästa gång ömsar Victor Hurmio och Fetknopparna Låt 4 alltmer profilerad. säkert skinn, precis som Avsevärt bättre version på Tuomari Nurmio. Ett väl skivan än live. Slipade ar gjort dokument tillräckligt i rangemang ännu mer sedan denhär stilen. Till dess hål senast. ler denhär skivan. Låt 11, verkligen funge rande beguin-takt och vil ken krydda dragspels solot är! Dragspelet platsar bra inom finl.sv. rock, fick sam ma känsla av Betlehems dagspelande i Janarnes "Fredag kväll" på Kust rock. Säkert ett arv från

spelmanstraditionen ...

Efter flera genomlyssnin

gar av prov kassetten:

Vet inte hur omslaget tar sig ut, men musiken är det väsentliga. Och texterna. Dags för ännu fler genom lyssningar. Glad å Viktors vägnar, och å finl.sv. rocks vägnar.

Helsingfors 10 april -83 Rock -Berra Lindell

UTLOTTNING A V ETT PAR

JEANS från

i-~

- -----.- --'-..•

I I I I I I I : Namn ........................•...:..:.. ........................... :

PAfM

EKOM

; _A!r::~.:~.::..~.:..:.:;.:..:.:.::.::..~.:.:.: : Ordn.mannagr.: l & 2

LET'S HAVE A PARTY AGAIN! ! TYVÄRR E' DE'SISTA CHANSEN pA PETALAX DANSEN. VI TACKAR VAR PUBLIK FRAN NÄR OCH FJÄRRAN FÖR DEN GANGNA SÄSONGEN. TILL AVSLUTNINGSFESTEN HAR VI HAFFAT TvA "SUGANDE" KOMETBAND": I DISCOT:

LÖRD. DEN 16.04. kl. 20.00-01.00

I SALEN:

• Inträde 25 mk • Ald.g r. 15 år, I D-kort med! • Bev. klädförvaring • Video och tävlingar i discothequetet!

ÖP's-topplista röstas fram!

BUSSAR: 19.15 Sundom. Vasa busst. 19.30, Solf Barkamo. 19.30 Långåminne, Björkells-Kråkbacken, Drop-in, Vias, Lenni Back. 19.30 Näsby via Y-mark

Ö- mark, Pörtom (Dahl backa). 19.30 TÖjby, Harrström, Taklax, Korsnäs, Molpe. The Sailors, det var dansbandet nummer ett på 6O-talet i Karleby trakten_ Nu har de efter 17 ån uppehåll börjat spela på nytt och av publikintresset att döma, verkar det som om 6O-tals musiken skulle vara hårt på kommande igen. Sailors har fått så mycket spelningar att de har fått börja backa. För några veckor sen spelade de mest på skoj inför publik på en jam- tillställning arrangerad av den lokala musikföreningen för le vande musik. Sen dess har beställningar i mängd och massor haglat över dem. Kanske "schacket" har börjat tröttna på den hårda volym-roc ken. - Vi vill spela en mera melodisk och mjukare popmusik d la 60 tal, säger pojkarna. Här ser vi Sailors på Jungsborg fr. v. Jorma Tornikoski bas, Sep po Harju sång, Allan Saarukka trummor, Raimo Hammari solo gitarr och Vesa Martin komp-gitarr.

Text och bild: Krister Björk

5 igen för teater I Norra Vallgrund ~d8cl8n den 16 april kl 19.30 uppförs

~AG

HIAMNAT I En HAREM?

Ett folklustspel I 2 akter Regi: Mlscha Hletanen. _ Yard. 8-17 tel. 39 578 följande föreställning lördagen 23.4. kl 19.30 .lIIIlDria: 25.- för vuxna 15.- för barn under 12 tr

-.1111.

a•••lare.....

,.... IIIIIIIIIIII IllULI

'7I-lIrI. a•••• DI•• SlItl

,........... , ;,.--. ...........

"'IIID

"..

ÄVEN SPECIALFÄLGAR MANLIGT I LAGER

TORES spelar till dansen

LATTM ETALLS FÄLGAR450 _

el.

8-SPOKE STALFÄLG . VITMALAD ·från

200-280,

VI SALUFOR BU. GISLAVfD SPEED 216/226, GDDD·YEAR G aOo-S/GPS GENERAL JENKKI / DURA·JET NOKIA NR 2V"OLLSTER, DUNLOP, MICHELIN. CONTINENTAL M.M.

pizza fred. sönd. ~~~

VI UTFÖR ALLA OÄCKARB.

FORMANL/GT

"MN~.~.~.·.~.~.~.~.~.~.~.~.~.~.~... ::::::::::::::::::::::~~~~~~~~~~~ • BARNFEST I HELLNÄS UF U kommer!

• • väl på I• •: andra finlandsS\€nsb

SÖNDAGEN 17.4. kl. 14.00

·••

~~~

•• •• •• •e •

PROGRAM:

•••~ ••• •• •• ·

"~~.mMr~

JUNIORDANSKURS- för nybörjare från 7 år startar den 15.4. kl. 18.00

ALLA VALKOMNA!!

N'I

het.

:0 '

~~.~.~~~

....~

HelJnäs Uf

'--O-··-P-S-M-U-S-'K-S-O-·R-S---Ä-R-O-U-'O-R-O-B-L-I-N-O-'?--'

: : , • fmlskonferensen börjar kloc- : : 10 nu på lördag morgon, e VIKTOR HURMIO • ~ före det görs anmälningar- : och FETKNOPPARNA • pi Arbetarinstitutet i Vasa: LP KASSETT ""'oesplanaden 13-15). : FasLän Du inte har anmält: . 45, 45, IiJI konferensen går det bra e delta i föreläsningarna,: Kryss I tör alt. skiva eller kas· • e sett. Klipp ut annonsen och pparbetena och diskussio-: .sänd den till oss e"er kom In .ra. Med det förbehållet, att. och hämta. • o. själv ordnar Din inkvarte~: OBS! För postningskostnader •• .-., och ifall de av konferen-. debiteras 9 mk tör skiva och 7 ~... • mk tör kassett. : jJI'II tiJIUdda matportionerna in- e : lir ricker till borde Du vara be-: Namn ........................................ • . . . att äta någon annanstans. : .................................................... Adress: ..................................... : ' Deltagaravgiften är 20 mark : • . . betalas vid anmälningen på • : ArIIis. Där får du också konfe- : ..:::::::::::::::::::::::::::::::::::::: : r.....s program och en hel del : I e tentor. : SVENSKA ÖSTERBOTTENS : Ifan det är något Du vill frå- • UNGDOMSFÖRBUND (SÖU) rf : ca om, ring SÖU:s kansli (tel. : Handelsesplanaden 10 D : 961-113 572 eller 115 372) i dag: 65100 VASA 10 • odI i morgon klockan 14-18: L.._ _ _ _ _ _ _ _ _..... : odI be att få tala med Hortans : : " ' Teir. • : : \ 'ä1 kommen!

• ••••e ••••••••e.ee.

****

STAVAR OU SOM EN KRÅKA? LYSSNA PÅ RADION lördag 16 april 16.05-16.30 onsdag 20 april 13.30-14.00 lördag 23 april 16.05-16.35 onsdag 27 april 13.30-14.00 OU KAN RINGA RAOION 90-144 800 EFTER VARJE SÄNONING! Lyssna också på "Leva och lära!" fredag 22 april 18.45-19.00 lördag 23 april 14.00-14.15

o\\S\ MA~NADS BESOKARE • Billiga LP-skivor och kassetter • Kameror extra billigt just nu • Elektronikspel i stort urval

MUSIKCENTRALEN Passagen (nära torget) JAKOBSTAD

Deo 19. 4. 1983 fyller ung domstidRiAgen ÖP 15 Ar. De iösterbottniska uagdomsföre I Ringarna, SÖU och ÖP har :lyckats med nAgot som ingen :annaD 'klarat: Att varje vecka 'ge ut en pigg svenskspråkJg ,ungdomstidning.

JUBILEUMSNUMMER 28. 4. 1983 ÖP gör ett speciellt fylligt jubileumsnummer den 28. 4. i jubileets tecken. Annonser till detta nummer riktas til annonsavdelningen. ÖP HandelsespI. 10 D 65100 Vasa tel. 961-121564 JakobsgS!tan 1368600 Jakobstad tel. 967-13 555

Det finns inget surrogat för vett men det hjälper att vara tyst Korsholmsbon Tom Mikael Haga (med rötter i Kokkola), 23 år: - Som jag ser det, kanske litet felaktigt men ändock, så består den organiserade feminismen av överhettade skorpor och gam melpigor. Säkert är i alla fall att det finns vissa platser för kvin

nan: köket, barnkammaren och hushållet. Inte förstår jag varför ni gnäller på det - ifall jag var gift och min fru hade bättre lön än jag tycker jag att det skulle vara attans skönt att vara hemma och sköta om kläpparna (4 st.) och pyssla med hushållet!

- Det är nu bara så att mannen och kvinnan har olika psyke. Kvinnor tänker på ett annat sätt -människovänligare, men också mindre praktiskt och ekonomiskt lönsamt. Men, erkänner Tommen, det lär nog ska ha funnits logiskt tänkande kvinnor också.

. - Någon fri uppfostran blir det inte - den leder bara tiU ungarna blir ena vilda jävlar. Och skulle min son bli någon sorts bohem skulle det säkert uppstå broblem - det är bra med papparespek t ! - Vart har förresten grannflic kan ,tagit vägen? Varje mans ideal, som man drömmer om inte minst i militären: Hickan som är snäll, hämtar mat och inte sätter emot. För mig är hon blond, obsen'era med måtten 85-60-85, inte absolut 90-60-90.

- I kvinnans annorlunda psyke ingår då till exempel mo derskärleken, som jag tror på. Visst finns det faderskärlek också, men den är mest i "kom nu så far vi och fiskar - men sitt stila i båten"-stilen. Så hustrun är den som är . bättre lämpad att ta hand om barnen. Kan man inte tänka sig att moders- och fadersrollerna till stor del är inlärda? - Det är de säkert. Så man kunde ändra på dem med en annan uppfostran då? - Varför det? Det är bra som det är. Jag tror att det är många av de kvinnor som arbe tar utanför hemmet, till exem pel i industrier, som skulle vilja vara hemma istället. Säkert är de som längtar efter att sköta barn och familj fler än de som inte vill vara hemma. Att kvin norna inte skulle vilja vara hemmafruar är bara något som feministerna blåser upp.

- Här kan jag passa på att ge ett gott räd åt er flickor: var tystlåtna. Jag är inte tillräckligt insatt för att uttala mig i kvinnopräst frågan, men det borde ju annars vara kvinnans idealyrke - hon skulle få pre dika. Sen är det ju aldrig negativt om en flicka kan laga mat hel ler. - Jag är väl medveten om att våldtäkterna är ett mångtusenårigt problem. Det finns två saker i vårt samhälle som borde ha hårdare straff: det ena är just våldtäkterna, det andra terrorism. Och dethär att kvinnor, juri diskt sett inte kan bli våldtagna av sina äkta män? - »et är direkt pinsamt att något sådaqt lIkuIIe förekom ma. Men ifall en kvinna skulle sätta fast" sin man för något sånt, så är det ett gott Skäl till att förhållandet bör avslutas. - Sen kan man ju fråga sig vems felet ' ar i såna situationer när mannen· misshandlar, till och med mördar sin fru i fyllan. Är det kvinnan som har tjatat och gnälJt sig {iii det, elJer. . .? Ja - det är frågan.

Dåligt med husbondslydnaden - Kvinnor ska inte släppas ut på arbetsmarknaden förrän det yngsta barnet har börjat sko lan. Om ens då: det borde inte få finnas nyckelbarn. En lärare påstod en gång att en av orsa kerna till att dagens ungdom är så rastlös,och alla problem den rastlösheten för med sig, är att det inte funnits någon som tagit hand om dem som skolbar·n. Ser man dessutom på arbets lösheten i Finland tycker Tom att ett bra sätt att avhjälpa den skulle vara att kvinnorna stan nade hemma. Och gav "sina" arbetsplatser åt arbetslösa unga - inte nödvändigtvis män. Skulle då de kvinnor som väl. jer att stanna hemma kunna få en hemmalön, som kunde tas från det arbetslöshetsunderstöd staten därmed inte skulle behö va betala ut? (Se ledaren ÖP nr

• Att kvinnorna inte skulle vilja vara hemmafruar ör bara något som femi nisterna blåser upp, hövdar Tom Ha ga från Korsholm. I bakgrunden ser vi Ragnar Lodbrok ta avsked av sin fru Aslaug innan han beger sig till kneget. (Illustration: Jenny Nyström Stoopendaal)

13.)

- På pappret låter det bra, på pappret. .. Så egentligen finns det inget att baklaga sig över när det gäl ler jämlikheten mellan könen? - Jo, det finns ingen hus bondslydnad j dagens flickor.

Ni kvinnor lever i ett upproriskt rus just nu, och det finns ingen möjlighet att få in folkvett i skallen på er på fredlig väg. Sa· ken kan visserligen diskuteras - men inte med ologiska frun timmer.

- Det finns två sätt att möta problemet: A: Att sätta sig i st rid med er på samma sätt som ni gjort mot oss. Själv är jag emot det här systemet, för jag tycker att vi män har viktigare saker att göra. B: Vi tar inte itu

med er, utan med era, och våra,

döttrar.

Tommen vill naturligtvis (?)

ha en pojke först.

- Har din farsa inga kultu rella intressen, hade jag frågat. - Jo hästar, sa hon och rafsa de till sig ett par hundra francs extra, ta dom här du, han har re dan för mycket. Hon hade perspektiv, hon. Så ingen jordbrukskassa för min deL

kom igår, redan när du gången ringde på och jag de svara, blev jag rädd. väl nu att jag är förlovad. Ar så rar. Han tog hand om - jag var sjuk i vintras, och ar verkligen skyldig honom et tack. Men när du kom • du måste förlåta mig att jag så där, men jag visste inte hur Jrulle uppträda; jag blev så • jag hade velat fråga dig så et, men jag vågade inte. Från korgstolen såg jag Sigfrids dessutom väntade jag Sten gamla skrangliga Morris köra in som helst, och fastän han är på gården. Jag sprang efter sol si mycket äldre än oss, tror jag glasögonen, för att han direkt ha skulle tycka om det. Och skulle se att det var längesen vi vill inte göra honom ledsen, sågs och att jag kanske inte läng är så rar. Men du, du kan väl -re såg på honom med samma ögon. Den sista kvällen hade visst komma in på jobbet och prata inte varit så lyckad. Jag letade nån dag. Det är så trist. fram några av hans böcker: filo Hälsningar Rita Karin sofi, dikter och annat S0m kunde tänkas imponera. Jag tände en ci garrett och rynkade ögonbrynen. P. S. Jag drömde om dig i natt, Men när han äntligen stod i att du satt i kyrkan och du var li dörren hade jag bara en ynklig ka rufsig i håret som vanligt. fimp mellan fingrarna. Han var Men jag tror inte att du passar att inte ensam. Dvs. det var han tyd vara kammad. Jag jobbar på ligen, men han hade med sig jordbruksk'assan om du inte vet Sven, han som ätit middag här hemma en gång för nåt år sen och det . DS som kunde historier. Bredvid ho nom stod en mindre kille, som jag visst sett i tidningen nån . ehej! Ingen jordbrukskassa för gång. mig. Stackars lilla dumma Rita Karin, trodde hon att jag skulle Men jag var inte öppna famnen lYcka det var roligt att prata med för en samlad intelligens. Jag ha de inga öron för deras kråksång henne. Tjejer är väldigt inbilska, er. de tror att man kan prata bort - Hej, Sigfrid, skrek jag i alla lada livet, slösa bort sig, bara för fall, för att visa mina broderliga an dom tycker man är så trevlig. känslor. Roligt att se dig, Hur är Javisst fasen var man trevlig. det med Vera? - Hej, svarade han och såg Trevligast på hela jorden. Och förs tåndigast. Och klokast. Jag vilset ner i golvet. Detsamma. Det var allt. Det var ett års rest mycket. Jo tack, men in samlad glädje. Det skulle behövts &al jordbrukskassa. Jag har inga tjugo år till för en simpel hand cnättningar att göra. Inget att ta skakning. Jag var tagen. heller. Men Sten är nog rar, - Det tycker du inte alls. m kunde hon stryka över Han vaknade, men som om sHggstubben och säga: Du är så han inte riktigt visste vad han svarade på, sa han: .IaC . Och sen skulle hon säga till - Jo, så är det inte. -g på jordbrukskassan: Det var - Jag märker det på din för JEt av dig att komma, du kan väl liDa in nån mer gång. Hon hade bannade entusiasm. - Här har du Thomas och inte vågat resa bort. Jord Sven. brukskassor är till för tjejer som - En vacker resa uppför flo - te vet vad de vilL Det har jag den, sa Thomas, sträckte fram nog begripit från början. handen och log. Om man nu jämförde Gunilla - Det är ingen flod utan en och henne, så hade Gunilla i alla sjö, sa jag och tyckte inte om ho nom. fall självironi.

Kap. 7

Österbottniska Posten edIem av tidningarnas förbund. ÖSterbottnisk ungdomstidning ocb språkrör för Svenska ÖSterbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. JakObstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 1983

ÖP-rådet: Leif Rex ordförande Stig-Göran Forsman, Sture Eriksson, Håkan Westermark, Lars-Erik Backman och Ulf Johansson. Chefredaktör och ansvarig utgivare Leif Sjöström tel. 967-13 555 hemtel. 967-18 697 Redaktion Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68600 Jakobstad

Han tittade förnärmat på mig. - Spelar det nån roll? - Tänk att det gör det. Om man nu har intresse av att nämna saker vid deras rätta namn. Inte annars. Sigfrid verkade inte nämnvärt imponerad. Men Sven, stor och tjock, trängde sig fram och höll på att bryta mig ur stolen. - Jag tror din lillebror har bli vit semantiker i Turkiet. Jag tjurade och svarade inte. - Det var hyggligt av dig att lova oss kaffe, Sigfrid, skrek han. Även om det inte blir av. Sigfrid vaknade och försvann ut i köket. - Vi har haft en terrorkul re sa, för att koppla in på din bror, det är inte mycket liv i honom nu för tiden, fortsatte Sven, som va rit kakel plattläggare innan han gav sig litteraturen i våld; han såg ut att veta med sig att ingen hade som han i svensk litteratur så skildrat en kakelplattläggares dag. Sigfrid hade sagt att han fortfarande bar en stor kniv på sig för att inte förfalla till hög mod och glömma sitt proletära ursprung. - Berätta nu hur du haft det lillpojken. Fina flickor, va? - Jag har annat för mig. Jag är inte intresserad av mina histo rier. Inte av andras heller. Dess utom verkar Sigfrid trött. - J ag finner en dold kritik mot mig i dina ord. - Dold? - På tal om dold minns jag ett ställe i Paris. . . - Jag minns två. - Tusan vad du blivit stor sen sist. Förra gången lyssnade du .. . - ... med verkligt intresse ja. Men nu är jag trött. - Kvinns här också, sa Tho mas och vaknade till liv efter att en lång stund med överlägsen min lyssnat till sina egna sublima tankar. Sigfrid kom in med kaffebrick an, stolpade rätt in i vår tystnad. Jag var inte på humör. Jag ville höra om Vera, för det var i alla fall hon som gett mig chansen att fara. Men brorsan stod framför oss, som visste han inte vad han höll i handen, alldeles släckt i ögonen. Jag hjälpte honom till bordet, samlade ihop böckerna långsamt, men ingen märkte det av olika anledningar. Thomas sa: - För att återkomma till Vera;

Redaktör i Vasa S-E Glader, tel. 961-113 522 Redaktör i Sydösterbotten Stig Björkas 66100 Malax tel. 961-651 603 PRENUMERA110NSPRIS 1983 Helt år ............................ 60, Halvt år ........................... 40, Skandinavien .................... 70, Lösnummer ....................... 2,50

- Vi skalJ inte återkomma alls, sa Sigfrid. , Det skall vi visst, log Tho mas. Er historia har en hel del in tressant stoff, om ditt gamla har tagit slut. - Vi är inget stoff. - Men medge att det är intres sant? - Jag har åkt hem för att vila. - Och du kan inte göra det hos henne. Se där. Vad är det jag säger. Han lutade sig snokande framåt. - Hem för att skriva. Låter det bättre? - Det låter inte klokt, sa jag dumt, för jag hade suttit som ett fån nog längre utan att komma emellan. Kan du inte skriva läng re eller är det Vera? Har det hänt nåt? - Nej, sa Sven, det är det som är det ledsamma. Han har inte behandlat Vera på rätt sätt. Flickor skall behandlas. Thomas ägnade inte Svens in lägg den ringaste tanke. Han äg nade inte Sigfrid heller nån tan ke. Jag tyckte inte om honom. - Om du inte använder ditt stoff, tänker jag göra det. Sigfrid svarade inte, tittade ut genom fönstret. Jag hade lust att prata i enrum med honom. - Friska tag, Sigfrid. Följd med till Norge i kväll och slå runt, det är den bästa medicinen. - Kärleken, sa Thomas, har ett par tänkbara variabler; det gäller bara att utnyttja deras möjligheter. Hur är det t.ex. med den ömsesidiga förståelsen, vem av er är det som har makten? För det är hela tiden en maktkamp. - Du vet mycket om kärlek du, Thomas, sa Sven, som kände sig utanför. Han sa det överläg set. Och Thomas sjönk ihop. Hans leende slocknade. Han tän de en cigarrett. - Kärlek, sa Sven och såg stärkt ut över sin seger, det är att ta, rätt upp och ner. - Du vet också en del, sa jag till honom. Det är vad du lärt dig under alla dina irrfärder? - Javisst, är det inte? Sigfrid stirrade stint på ho nom, lämnade honom inte ett ögonblick. Han skruvade sig. Han försökte komma undan. - Men du menar att du vet? - Det menar jag inte. Men jag tror jag vet vad det inte är. Han var ödmjuk i orden, när han sa det. Och trött. Men så är det: de som inte älskar de vet så väl vad

kärlek är, de har hela hinkar fulla med formuleringar. De har byggt upp en vattentät ensamhetsmo ral, som de sprider ut som dynga över alla de möter. Sigfrid tvingade sin tystnad på dom. Lite vilset plockade Thomas fram sin portfölj full av böcker och papper, sköt över en bunt till Sven och en till brorsan . - Om vi skulle ta och titta på dom där grejerna? - Vad är det fråga om nu då, sa jag. - En eventuell antologi, log Thomas och bevärdigade mig med en blick. - Fy fasen, sa jag. Då tror jag att jag försvinner. Och jag satte mig bekvämt till rätta i stolen. Thomas hejdade sina rörelser och blev misstänksam. Jag tände en cigarrett. Det var tydligen Sven som fått grovjobbet på sin lott, han vräkte artiklar och tankar omkring sig, som om han var på skogsavverkning. Kvistningen överlämnade han åt själssnob barna Thomas och Sigfrid, det såg jag i hans ögon. Han gjorde det med sån övertygelse, att jag i begrep att han inte hade en aning om de små nyanserna. Men det var hans sak. Det var deras sak. Jag hade ingenting med dom att göra. Jag undrade vem jag tyckte mest synd om, Sigfrid eller mig själv. Men det var nog om Sig frid, för att de hade torterat ho nom och inte lämnat stackarn i fred. Sen bommade jag för öronen och var förbannad. Det var nog intressant vad de sa, som essayer och sånt, men det är påfrestande med intressanta typer i längden. De satt där med sina synpunkter, och jag avunda des dom nog, för jag skulle aldrig komma på såna saker själv, inte för att jag inte skulle komma på det, men för att jag aldrig hade tid. Hela jag var upptagen på in och utsidan av kroppen. Kanske är jag en husmanssjäl när allt kommer kring, men jag menar: det verkar precis som om vissa människor inte hade nog med bråk på insidan; som måste de ta till historier och argument och synpunkter för att de kände rädsla för att dagarna skulle vara sig lika.

Forts. nästa nr.

KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad tel. 967-13 555

ANNONSPRIS I texten ............................ 3,75 Efter texten ...................... 3,75 Bestämd plats -,20 per mm

ANNONSMOTIAGNING SÖU:s kansli Clas Holm tel. 961-121 564 månd., tisd. tel. 967-11 827 kvällar (hemtel) 961-222 508 Annonser bör inlämnas senast måndag kl. 16.

FÅRGI\NNONSER Minimistorlek 200 mm. Tilläggspris -,35 spmm fär!!. Österbottniska Posten ansvarar inte för ev. skada som tillfogas annonser som inringts eller som på grund av post försening inte införts i begärt nummer.

8 • Det ar Wrdagk\äll och ~()O-700 n~ktra ungdomar i äldern U-IS är trängs i ur-lokalen. Och det upprepas lördag efter li,r dag! Otrolig!"? Visst inte!

• Odt kommunen hetalar hela kalaset. 'ästan. inlrädl' t gar p..! felll spiinn! Andå är dl'tllllgdomarna sjäha SOIll besllltcr o m dl' som händer ol'h skl'r i gården . . .

ÖP har varit över till Skellefteå och stiftat bekantskap med fritidsgårdsverksamheten där. I Storskellefteå finns tretton fritidsgårdar som alla är kommunalt drivna . Fyra av fritidsgårdarna finns i själva stadskärnan, de övriga nio är utspridda runtom i den vidsträckta kommunen staden . Fritidskonsulent Domenico "Lino" Locatelli presen terar verksamheten för mig . Han har själv varit med än da från starten. 1966 inleddes försöksverksamhet. 1970 permanterades verksamheten och då tog kommunen över. 1976 påbörjades en demokratiseringsprocess, dvs. besluten fördes ned till ungdomarna. De är med och tar ansvar för verk samheten, för ekonomin osv.

o "De måste veta varför"

- Det är inte bara att ge dem pengarna. De måste veta varför de får dem. De skall inte komma dit bara för att roa sig! Det skall finnas en målsättning: Det här vill vi! Verksamheten i fritidsgårdarna är samhällstillvänd och drogfri. Ett plock i vad man gjorde inom fritidsgårds verksamheten förra säsongen berättar om följande: stu dieveckor , kurser som navigation, keramik, matlagning, dans, fiske , sportdykning, foto, biljard m .m. m .m ., te maveckor och -dagar om hundar, droger, musik, motor, sex och samlevnad osv .; familjedagar kring t.ex. älvens dag, julstuga, drakfest ; läger, resor och utl1ykter. Det här kostar naturligtvis. Årets kommunala budget för fritidsgårdarna i Skellefteå går loss på 6,2 miljoner kro nor. Dessutom finns det direkta föreningsstöd (dit fri tidsgårdarna inte hör, även om det finns en rätt långt dri ven samverkan mellan verksamheterna) om 11 miljoner kronor i årets budget. Det intressanta är att ungdomarna i fritidsgårdarn a - de har egna gårdsstyrelser - gör upp egna budget förslag och att de bruka r få det de begär! Kommunens förtroendevalda har insett att " ungdo marna är vårat kapital , morgondagens investering!" sä ger Lino. . - När vi job bar med budget är det fostran . Vi måste vara öppna för deras initiativ, våga lita på dem och låta dem ta an sva r för riskabla beslut. - Vi sst kostar det pengar men på sikt är det en väldigt värdefull investering. När vi började 1966 hade vi 16000 kronor, nu har vi drygt 6 miljoner. - Medvetenheten hos ungdomarna om att de hör till samhället är grundstenen för verksamheten. - Och dom måste få uppleva glädjen och känslan att de själva åstadkommer något. "Fan det funkar ju" och så blir de otroligt stolta.

o "Rektorerna fått stora darren !"

- En rolig grej är att ungdomarna som är med i gård s styrel serna ha r lärt sig hur demokratin fungerar. De har blivit besvärliga för rektorerna. Har fått upp ögonen för den skendemokrati som till syvende og sist rått i skolan. Rektorerna har fått stora darren men jag tycker att det bara är positivt. Fritidsgårdarna i Skellefteå har öppet 3-6 kvällar i veckan beroende på vilken personalresurs de har. En grupp gårdar har en heltidsanställd föreståndare plus timanställda ledare medan sex gårdar har delvis anställda föreståndare och en timresurs. - Det här är givetvis inte bra men kommunen har lovat göra något åt det, säger Lino. Lino visar fritidsgården CeGe, en av de fyra inne i stadskärnan, åt mig. Den är öppen 21,S h kvällstid och är en av de gårdar som ä r öppen dagtid också, hela 20 h är fritid sgården CeGe öppen under dagtid. Den är byggd 1972 och med tanke på att alla utrym men är t illgängliga för ungdomarna när verksamheten pågår där är den oerhört litet sliten . Utrymmen ja - här finns bl.a . kansliuttrymmen , centralanlägglling, mjuka rummet, hobbyrum, fotorum, snickeri, cafeteria, dans sal, bodybuildingsaL I CeGe finns också ett centrallager, dvs. här lagras alla möjliga och omöjliga prylar och ut sänds l iII de övriga gårdarna eft er behov . Innan Lino visade mig CeGe frågade jag om de hade några problem med vandalism : - Det är otroligt. Visst är gårdarna slitna men vi har väl digt litet vandaliserat. Sedan de fick eget budget ansvar har det blivit ännu bättre. Det de själva förstör skall de själva skaffa n)'tt av. Säger Lino och tillägger att han tycker att vandaliseringen ute i samhället överlag har minskat på senare år.

I mjuka rummet kan man sitta i bek väma fåtöljer, och soffor. Läsa, se på T V, lyssna på musik i hör Lurar, bara njuta. . . Det här mysrummet är tillgängligt också när det ordnas dans på CeGe över vec kosluten. Trots det har endast en av åtta fåtöljer gått sönder på tio år!

Fritidskonsulent Domenico Locatelli, Skellefteå:

Sedan fick jag ju med egna ögon det Lino berättade be kräftat. Till mjuka rummet - ett mysrum med fåtöljer, soffor, egna tavlor på väggarna m .m. - skaffaue Lino åtta fåtöljer med sammetsdynor när gården öppnades för tio år sedan. En (I!) av dem hade gått sönder. .. !

o ' 'Största faran .nu är knarket!" Ansvar-passivitet är något som ofta diskuteras i sam band med ungdomsverksamhet. Ovan har redan fram kommit att man i Skellefteå med frarrigång delegerat be sluten ner till de unga . Men jag ber ändå Lino om flera synpunkter på den här frågeStällningen: - Trenden är att det finns en större vilja till engage mang. De vill ta ansvar men de måste få hjälp och de måste ha rätten att misslyckas! Om de tar initiativ och vill ställa upp då måste vi för fan visa att vi vill något, att vi också ställer upp! - Visst finns det forfarande mycket passivitet och jag tror att skolan råder mycket för det. Skolan utvecklar in te eget tänkande! Det har blivit bättre, men ... Dags att slinka över på den andra av de två grundvalarna för fritidsgårdsverksamheten i Skellefteå - drogfrihe ten. Redan när verksamheten inleddes på 1960-talet så var det första steget att den skulle vara absolut drogfri . Då var det alkoholen som fanns i blickpunkten, i dag an ser Lino att knarket är en ännu större fara . Knarket är nytt och bryter snabbt ner en människa, alkoholproblem har funnits i l1erahundra år. - Det är inte fråga om bara det att man skall vara nyk ter. Man skall ha inställning mot allt vad droger heter! Största faran nu är knarket. Vi får inte låta knarkkultu ren ta över! Den drogfria linjen i fritidsgårdarna har gått hem: - Om Folkets hus annonserar "drogfri dans" bryr de sig inte om det men hos oss ställer de upp. De har accep terat linjen!

Av Linos uttalande framgår ju tydligt att drogfritt inte är en självklarhet men att ungdomarna gärna ställer upp .

o "Vi kan göra skiten!" I det här reportaget har bara berättats en del av sanning en om verksamheten i fritidsgårdarna i Skellefteå. Deo del som berör ansvar och drogfrihet. En viktig detalj som jag endast tänker snudda vid är utbildningen inom verk samheten. Fritidsbyrån har SO 000 kronor till förfogande för ut bildning och det används både för personalens och ungdomarnas egen utbildning. - Ledarna måste ha en gemensam grundsyn . De mås te träffas, diskutera, fundera, hur ser vi på alkohol , poli tik, kultur osv. Vi måste hålla diskussionen levande. Och nära anknutet till det här är Linos och hans ko lle gers egna inställningar till verksamheten: - Ute på gårdarna skall de jobba aktivt! Vi kan göra skiten! Säger alltså Lino Locatelli som själv jobbar många år på gårdarna. Som inte, trots att "han gör ski ten", sitter som byråkrat utan är ute på gårdarna t\ kvällar i veckan. I stället har han (jet ordnat så att han är ledig varannan fredag. Och verksamheten i Skellefteå bygger på förtroende . De unga tar sitt ansvar. Förtroendevalda och tjänstemän tar sitt ansvar. Vilket bI.a. innebär att ungdomarna inte skall behöva vänta på ett beslut i flera månader om det kan fattas snabbare. Som Lino sade - om jag får en an hållan av ungdomarna som jag själv kan fatta beslut om så sviker jag dem om de inte får svar inom en vecka. Längre tid skall det inte ta att reda ut! Verksamheten i Skellefteå är inte liktydig med fritids gårdsverksamheten i Sverige. Vad jag förstår är den ett föredöme och studiebesök hör till vanligheterna. Över huvudtaget verkar ungdomsarbetet i Skellefteå att funge ra otroligt bra och i ett kommande reportage skall Öp be rätta om idrottsverksamheten i Sunnanå fotbollsklubb.

Stig Björkas

Enp-~g! beslutsprocessen för ungdomsgårdarna i delegeras till ungdomarna själva? ad tycker de om de nyktra tillställningarna ordnats nu? e inte samhället ta ett större ansvar för att ..a ll tillställningar ordnas? här och några andra frågor konfronterade ungdomssekreterare Riitta Heikkilä i Vasa ordnades det i ung ems!åIden i Vasa för tredje en alkoholfri tillställ

bar det lyckats? \ 'i bar lyckats få ungdomen torget till ungdomsgården. gången vi hade disco ha - problem, ungdomen var n>'kter. Det är inte så kl många som stör men ser dem bäst; skriker, dric

Hur många har mött upp de första kvällarna? - Ungefär 400 ungdomar var mI. Och den första kvällen _- k det riktigt bra. Nu till kvällens disco kom flera ordningsmän att vara - farten och dessutom har poJi lovat visa upp sig oftare. - Blir det någon fortsättning? - I vår ordnar vi fyra sådana tillställningar och därefter funderar vi hur vi skall göra i hOst. Men vi tycker inte att det .är ungdomsnämnden som hela liden skall ordna disco och dans r ungdomen . Vi tycker att föreningar och ungdomsorgani sationer skall komma med och

arrangera.

- Har det varit något inträde?

- Nu har det varit gratis men

smast frågade vi av ungdomar om de är villiga att betala ocb de svarade att de nog kun tänka sig att betala 5-10 -

Men med S mk i inträde och ungdomar så ställer det sig D'irt för en ideell förening att ....... dans ... ? - Ungdoms nämnden har (XX) mk i budgeten för ung domsorganisationer som arran !,tt3I danser/disco. En förlust !lIJCUl ti . - 6 000 mk kommer man inte lågt med om ideella organisa tioaer skall börja arrangera linserna med ett dylikt inträde. Fmm det någon möjlighet att fl ett större anslag nästa år? - Det beror mycket på hur or ganisationerna använder ansla get. Hittills har bara två organi sationer frågat om det här. Men kanske i höst? - Borde inte samhället ta ett större ansvar för att dylika till stillningar ordnas? - Joo, kanske man kan jobba tillsammans. Men det är fråga om ledare och vi har bara del tidsanställda ledare (en heltids anställd i Korsnäståget). Vi har många gånger diskuterat om

ungdomsnämnden skall ordna disco. Vi har inte ansett att det är det viktigaste utan vi skall försöka ordna annat. Men vi kan förstås hjälpa ... - Tycker du att man kan stäl la krav på ideella organisationer att de skall ordna alkoholfria tillställningar? - Joo, det kan man! Jag tyc ker att det viktigaste är att nå gon vill arrangera något för ungdomen. - Vad anser ungdomarna själ va om de två tillställningarna som hittills ordnats? - Många anser att man kan

komma in fast man druckit li

tet, men inte om ma~ är riktigt

. full. Det är kanske hka många

som anser ·a tt de som druckit in

te skall få komma in. De tycker kanske att det är lät tare att få fiilis om . . . - Finns det realistiska möjlig heter att föra ned besluten som berör verksamheten i ungdoms gårdarna i Vasa till ungdomar na själva? - Vi har diskuterat det ofta med ledarna. Och jag tror att det kan. lyckas om vi bara litar på ungdomarna. Just nu jobbar vi med utvecklingsprogrammet och en del berör ungdoms nämndens egen verksamhet, den öppna verksamheten. Då måste vi diskutera hur vi skall ha det i fortsättningen. Dess utom måste vi förbereda ledar na, utbilda dem om vi ger an svaret åt ungdomarna. - Har ni gjort några försök? - Nu har vi en programgrupp där också ledare är med. De ger förslag på hur man kunde få en effektivare verksamhet men där lämnar det. Det är just ingen som tar ansvar för att det följs upp, några finns det naturligt vis men mest är det ledarna som måste ta det här ansvaret. En jämförelse med fritids gårdsverksamheten i Skellefteå blir ganska absurd. Riitta Heik kilä verkar inte främmande för tanken att beslutsprocessen skulle delegeras men så kom mer detta arma men: Det är en fråga om resurser, ekonomiska såväl som personella eftersom de oftast vandrar hand i hand. Och de resurser som finns kun de kanske användas effektivare men alla som jobbat inom den stelbenta kommunala byråkra tin vet att det inte är världens enklaste sak att komma med förändringar. Visst går det, men då är det mycket beroende på hur hängiven sin sak den en skilda tjänstemannen är.

SUNDOMUF

• En pigg och vital 82-åring står värd för SÖU:s vårmöte inkommande lördag. Sundom uf är grundad år 1900 och till 80-årsjubileet renoverades lokalen invändigt. Utvändigt återstår ännu en hel del arbete. • Verksamheten, speciellt för föreningens yngre medlemmar, är imponerande. Teater, folkdans, öppet hus, tonårsträff , fotboll m.m. hittar man på programmet och en stor del av aktiviteterna samlar både unga och gamla under samma tak. Sex styrelsemedlemmar med ordförande Ulf Höglund i spet sen har samlats i uf-lokalen för att berätta om Sundom uf:s verksamhet för ÖP. Styrelsen har föryngrats åtskilligt under senare tid och suppleanten Har ry Paro är den enda represen tanten för den äldre generatio nen. De övriga heter Beatrice Norrgård, Ann-Christin Eng strand, Maria Cederholm och . Carina Paro. Beatrice, Ann-Christin och Maria leder tillsammans med Carola Häggkvist tonårsträf farna på fredagkvällarna. Då samlas nästan alla unga i åldern 13-19 år i Sundomlokalen. - Vi dansar mest och hör på musik berättar flickorna. Det är mest flickorna som dansar, pojkarna sitter i serveringsrum- . met. Man spelar också pingis, co

rona och dylikt på tonårsträf

farna . Ledaruppdraget verkar

inte att vara så betungande för

flickorna för i princip så vet de

som kommer dit vad de vill.

- De kommer själv och sä ger vad de vill göra. De plockar fram själva, och bort också! Se dan far de hem när Dallas bör jar ...

"Vi borde nog få

hit någon som lär

oss pidron!"

På tisdagkvällarna är det öppet hus i lokalen med Harry som dragare. - Jag har lovat sköta den

här verksamheten den här ter

minen säger han. Från 6 till 9

på kvällen är det öppet hus. I

medeltal håller ett trettiotal

ungdomar till i lokalen på tis

dagkvällarna. Man spelar pin

gis, corona, schack, kortspel,

lyssnar på musik mm. mm.

- Pidro kan vi inte men jag

har förvånat mig över hur

många som kan spela schack.

Det här att man inte kan spe la pidro i Sundom tycker jag är intressant (?) och spinner vidare på den tråden. Harry förklarar: - De som lärt sig har lärt sig utom byn. Vi borde nog få hit · någon som lär oss pidron . . .

Men inte är Harry förlägen för den skull. Flickorna har be kantat sig litet med pidrons hemligheter och tycker att den verkar kul så nog borde någon huvudstupa ta kontakt med Harry och fara ut och lära dem pidron i Sundom, eller hur?

en välbesökt gammaldanskurs. Nästa år kommer man att för söka med folkdans för seniorer na igen och naturligtvis hoppas man på att de som deltagit i årets gammaldans skall fort sätta.

Det är roligt att öva "I Sumdom kan de nog d ans •.. " Folkdansen är populär i Sun dom. Föreningen har två juni orlag, en äldre och en yngre grupp där över 50 deltar. - Vi övar en kväll i veckan och de ställer upp bra. Alla som började på hösten är fortfa rande med säger dragaren Ca rin. Juniorfolkdansen startade för 8 år sedan och Harry frågar flickorna om de haft någon nyt ta av att vara med. - Joo, vi har nog faktiskt haft nytta av det när vi far på dans, svarar de annars tystlåtna flickorna blygt. Det är i stort sett lika många pojkar som flickor som dansar folkdans och Sundom lär ha det största pojklaget i nejden. - Det första året kom bara 2-3 pojkar med men redan det andra året kom de. Varvid någon, Harry tror jag tillägger: "I Sundom kan de nog dans!" Det oaktat så tycks ju pojkarna gämma sig på ton årsträffama på fredagarna, då blir de blyga. Varför? De äldre juniorerna skall i sommar över till Östersunds trakten och dansa och seniorer na är inbjudna till Lövånger i Skellefteå. - Halva Sundom härstam mar från Lövånger. Ifjol var de hit, nu far vi dit. Det är ingen officiell vänort men vi har haft kontakt i långa tider. Redan när Suf fyllde 50 år var de hit. I år har det inte ordnats någon folkdanskurs för de äld re sundomborna utan de aktiva har dansat med i Vasa folk dansgille. I stället har man haft

För tredje året i rad uppför man en teaterpjäs i Sundom. Kristina Ågren har haft hand om regin alla åren och Harry och de övriga hoppas på att Kristina skall ställa upp också i fortsättningen - för det är klart att man försöker med en ny pjäs ett nytt år. I år spelar man "Jag vill träf fa Miossov" och minst fyra föreställningar är inplanerade.

TeatergäDget, elva till anta let, är en blandning av ung och gammal och några är nya för året. Dekoren har man hjälpts åt att göra - en klockdekora tion är gjord av Nils Nygren. Det är roligt att spela teater och mindre roligt blir det inte av att man hittills lyckats hitta pjäser som publiken tycker om. - Det finns mytji roligt med övase! Sedan när man spelar börjar det kännas enformigt tycker Harry. Vi har nog funde rat hur de där proffsspelarna klarar av det eftersom de spelar samma roll 15-20 gånger. Tidigt i höstas började man söka efter en lämplig pjäs och den här hittade man i Helsing fors. I oktober började man lä sa på den - de hade innan tänkt börja med "Spanska flu gan" men tyckte att den var alltför lik fjolårets uppsättning. "Hur skall det gå för Petters son?", varför den skippades. Kanske ett nytt år? För på ett nytt år har man redan hunnit .börja tänka: - En som är med tyckte att vi skulle börja fundera på en ny pjäs redan nu så att det skulle gå att börja tidigare. En pigg 82-åring som sagt. Långt ifrån alla aktiviteter är nämnda, man ordnar ungdoms danser som går jämnt ut, gam maldanser som går mycket bra, man spelar volleyboll och fot boll i Korsholms cup med bra vur O.S . V.

Stig Björkas

De fem huvudrollsinnehavarna i båten som inte är en båt utan ett flygplan, eller både ratten Karl-David Långbacka, bredvid honom Ragna Weegar. Bakom des sa (från vänster) Ann-Catrin Holm, Roy Fogde och Peter Ahlström. I bakgrunden skymtar regissören, MlScha Hieta1Um och så jag förståss.

Plötsligt faller en av strålkastarna omkull, och måste bytas. Ljudupptagningsmikrofonen syns i kameran - "Poikki" ro par regissör Mischa Hietanen, "och omtagning från sucken". Suck. Grannens hund klagar högljutt över att filminspelningens Sol sken (?) Anders Engström stulit en stege av den. Solskenet har in te nått framgång i förhandlingarna med hunden, och skallet stör - Nej, nej, frustar Mischa, det ska inte bli någon samhällskritisk ungdomsfilm. Utan en underhål lande, förhoppningsvis rolig film om vänskap, om moral det att saker sällan är vad de ser ut att va ra: det som verkar bra visar sig vara ruttet och tvärtom - och om höstörar. Med filmen vill vi vi sa att inget är oföränderligt, allt förändras, ofta snabbare än man trott. "Vi" är då Mischa, som skrivit manuset och regis sera r filmen, regisserar en film för första gången förresten. Och Kino Botnia: Krister Lindberg och Christian Olsson filmar, Anders Solstråle sköter ljudet och grannhundar samt Tommy Mård är scripta. Plus de blivande filmstjärnorna förstås. Denhär filmen har en budget på ungefär 300 000 mk. Varifrån har de pengarna tagits? -

Oftast när man gör filmer så är de beställnings

fler tagningar. Bättre går det med barnet på gården som sjunger litet för h några bedjande fraser på det andra inhemska, en klapp på h det och tystnad råder. Men då tar filmen slut mitt i en hittills lyckad scen. Poikki. Så är det att spela in film. Inte vilken film som helst i detta let, utan en österbottnisk ungdomsfilm.

arbeten. I vårt fall är det tv:s barn- och ungdoms redaktion som beställt filmen. Den blir 42 minuter och 23 sekunder lång, och ska enligt kontraktet vi sas tre gånger, förklarar Mischa.

terbottnisk ungdomsfilm har vi aldrig gjort fÖlr~ Jag vet inte om eller när en sådan skulle ha gj förut, heller. Säger Krister Lindberg.

Huru\lida filmen förr eller senare förses med finsk text är upp till tv-personalen att besluta. Filminspelningarna, som startade genast efter påsk, beräknas vara klara inom april månad.

- Men det är klart; ifall tv är nöjd med denb filmen så vågar man kanske hoppas på fler öster bottniska filmer, medger Mischa. För glada amatörskådespelare, som alla utom (Vasa Teaters Dick Idman) i filmen är, finns del som bekant gott om på Pampas' .revyslätter. H har de fem huvudrollsinnehavarna plockats bland alla dessa?

- Själva filmen torde vara klar i mitten av juni; efter inspelningarna ska den klippas och monteras. Så Kino Botnia, det ettåriga österbottniska filmbo laget, har full rulle till dess . Annars jobbar man främst för tv-nytt, och med andra beställningsar beten. -

I fjol gjorde vi en barnfilm här, men någon ös

- De är alla handplockade personligheter SOIIl har en alldeles enorm utstrålning, som har otroliga skådespelaretalanger , som har en gedigen kunskap och som har •.. Kontakter?

Jo, fnittrar Mischa, och alla andra med ho

fingen har

orsta rollen

har de också provfilmat - filmer de inte får innan filminspelningen är färdig. a är det då som fått Chansen? Tillåt oss pre era: Fj alle, filmens tuffing vars känslor och tankar följs upp - Karl-David Långbacka, hemma Tölby och 24 år gammal. Blomma, hon som är som en blomma - Ragna ttgar, 19-åring från Vasa. FiJIe, ena halvan av det Äkta Kärleksparet oy Fogde, 24 år och med rötterna i Malax. Frida, andra halvan - Ann-Catrin "Aneki" Holm, Nykarleby. 20 år gammal och studerar i Va

sa. Sancho, den moderna versionen av Anderssons ans Kalle - Peter Ahlström från Smedsby, Kors holm, 20 år. - Mest går det ut på aU vänta, blir svaret på hur det är att spela in en film. Vänta på att omgivnin gen iakttar största möjliga tystnad, på att bandet går, på att filmen går, på aU säga sin replik eller svänga på huvudet enligt regissörens instruktioner, på aU scenen är tagen och på att den ska tas igen, försäkerhetsskull. Och igen, och igen med litet an norlunda kameravinkel. - Men det är roligt, en upplevelse. Man lär sig väldigt mycket, intygar Ancki. Som är en av tre i detbär gänget som menar söka in till teaterhögsko lan i år. Någon känsla av att det ska bli konstigt eller obe hagligt att se sig själv, och veta att mängder av andra människor också ser en i dumburken har in gen. . - .. .

- Men däremot kommer man säkert att fråga sig varför man gjorde sådär där och inte såhär. Angra att man inte spelade annorlunda - fast det knap past finns utrymme för egna improvisationer, sä ger Ragna.

Är handlingen i filmen sådan att samma saker fak tiskt kan tänkas hända en ung österbottning? - Jag tror, utgående från manuset, att dethär kommer att bli den mest realistiska skildringen av österbottnisk ungdom som har gjorts hittills, kom mer det eftertänksamt från Karl-David. - Tänk bara på Eko till exempel - vad f-n har medelungdomen här att göra med brass tripper och sånt?

Nej, Mischafår inte en gudomlig vision från ovan. Vad han ser är "bara" filmaren Krister Lindberg som tagit sin kamera och klättrat upp på en ställning för att få översiktsbild.

En laddning som ytterligare förstärks av musiker; rock komponerad och framförd av det inte helt okända teamet Englund & Fagerudd, Jakobstad. Några stora skådespelarprestationer tror Karl David inte att behövs. -

Vi är väl delvis utvalda på basen av våra egna

egen~kaper, som vi sen spelar ut i film~n. På inget

speclelJt språk, utan hur var och en talar, bara. .

Inspelningarna kommer att göras på olika ställen i och kring Vasa. Några gatuscener, en åkerscen, en scen på går den tiII en bilfirma och i Finlayson-byggnaderna på Brändö. Dagens "studio" är på Brändö den också: en gammal, halvskum uthusbyggnad, genomarbe tat rörig (något säkert ställe att ställa kameran på finns inte) och dragig. I en båt som är ett flygplan sitter de för tiIlfället vårklädda unga och huttrar. Det är mycket långt från Hollywood.

- Omklädningshytter? hånskrattar capten Lång backa and his screw (citat). - Vi brukar spegla oss i bil fönstret om det be hövs. - Och rikare skulle man bli om man vann på lotto än gjorde fiJmen. Men eftersom var och en har sina egna kläder be hövs väl inga omklädningshytter heller. Var och en kör också med sin egen stil, inte minst me11an tag ningarna. - Det kan vara svårt, detta att först sitta och slappa och skämta och prata, sedan ett tu tre vara verkligt koncentrerad ocb allvarlig när det är tag ning, tycker Karl-David. Det är det säkert. Åtminstone den andra inspel ningsdagen var det fullgott kaos mellan tagningar na - skapande oordning skulle säkert fackmän nen kalla det. Vad detta kaos mynnar ut i kan beskådas någon gång i höst. .

Text: Barbro Teir Bild: Stig Björkas

Handlingen i kort • version: Gänget, där de flesta har varit, är eller blir ar betslösa, dras till och hålls samman av Fjalle han som får saker att hända. De förverkligar en ide att tillverka jonund (ljus)stakar av gamla höstörar . Tack vare detta får de mer pengar att röra sig med än någonsin förr. Tills samhället med sin byråkrati tar död på företagsamheten. Vänskapen sätts på prov, klarar inte provet och gruppen splittras. Vis serligen träffas tre av dem igen efter en tid och går igenom vad det var som hände, men något happy end blir det inte. - Det verkar som om Mischa försöker skapa spänningen i filmen mera i människorelationerna än i själva handlingen, fortsätter Långbacka.

Fibnen? - Går. Tommy Mård sköter klappen och den 64:e tagningen av filmen med arbetsnamnet "Störarna" kör igång. Man filmar inte i kronologisk följd: den andra inspelningsdagen jobbade man med filmens mittparti, ungefär.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Färden går med bil ett par kilometer längs en rätlinjig skogsbilväg. stannar vid en virkesuppsamlingsplats och fortsätter till fots längs resterna av ett skidspår. Skogen runtomkring mig har stått orörd de senaste tvåhundra åren. Det syns också på tallarna som reser sig monumentalt oberörda av virkespriser och skogsplanering. Det enda som hörs är stovlarnas knirkande i blidsnön och en hackspetts monotona trumsolo. Efter ungefär en kilometers vandring kommer jag fram till några låga, bergknallar och där de slutar tar en mosse vid. Bakom den sista bergknal len döljer sig en nytimrad stockstuga och en lada fylld med ved. En blekgrå rök ringlar från skorstenen mot en aning ljusare himmel. Jag kliver uppför trappan, stampar blidsnön av stövlarna och bultar på dörren. · - Stig in! Inne i stugan hinner blicken gli da över ett matbord, två tomma kojplatser (en övre och en und re) innan den stannar vid en solbränd man i 30-40 års åldern som sitter vänd mot den falnande elden . Mannen i stockstugan heter Peter Gref. Han är 37 år och född och uppväxt i Sundom. Sedan 1979 har han jobbat som undermaskinmästare på bogserbåten Herkules i Jakobs tads hamn. Innan Peter bosatte sig i Jakobstad jobbade han på en lastbåt som åkte mellan Sve rige och Finland. På sensommaren 1971 kom Peter första gången till platsen där stockstugan står. Peter kom dit för att plocka hjortron men vartefter bärplockningen framskred fäste han sig mer och mer vid omgivningens charm. Tio år senare hade de första impulserna från hjortronplock ningen mognat till handling ... Peter körde ut fem traktor Iass byggnadsmaterial, därib land sjuttio granstockar, till hjortronmossen och satte igång med byggandet.

Rent juridiskt var tilltaget helt OK eftersom skogsskiftet ägs av hans svärföräldrar. Peter byggde sgs hela stugan själv. Hjälp hade han dock med murningen och gjutningen. Den andra december, efter 1000 arbetstimmar, övernatta de han första gången i stockstu gan. Sen dess har han vistats i stockstugan så ofta han haft möjligt. Eftersom bogserbåts arbetet medför mycket övertid har Peter möjlighet att titt och tätt ta ut långledigt. När jag hälsar på har han bott i stugan två veckor i sträck. Ibland över nattar också hans fru och dot ter men oftast vistas han där en sam. Egentligen är det rätt intres sant att en sjöman slår sig ner mitt i storskogen på betryggan de avstånd från Bottenviken. Det vilar onekligen ett danan derssonskt skimmer över byg get vid hjortronmossen . En åttiotalets jungman Jansson som tar helgdagskväll i timmer kojan måhända? - Stuglivet är bra omväxling från bogserbåtsarbetet, säger

Peter och plockar fram en kaf fepanna som tycks härstamma fmn nåt nedbrunnet guldgrä variäger i Klondyke. - Man hittar sig själv när man får vistas i stugan i lugn och ro, säger han lägger mera björkved i spisen och sätter på kaffepannan. - Ifall man känner för det kan man ta "siesta" när man vill och ifall man känner för att jobba så kan man göra det. Orden låter aningen provo kativa i vårt Luther-doktrinera de samhälle men efter en stund förstår jag att de utgör en viktig del av Peters livsfilosofi. Under vårt samhälle låter han förstå att den moderna människan håler på att rationa lisera bort sitt eget själsliv. Is tället för att "hitta sig själv." - Inte vill jag förespråka att vårt industrisamhälle skall återgå till naturen men jag tyc ker nog att individerna i indust risamhället kunde i viss mån . återvända till naturen och ägna lite mera tid åt sig själva. - Som det är nu finns det risk för aH det går status i friti

den, menar Peter. - Har du inte varit till Lapp land 3 ggr under det gångna året så är du out. Säkerligen är det välbehöv ligt för många att åka längre st räckor t.ex. till Kanarieöarna och Mallorca för att få distans till vardagstillvaron.. •. män niskorna vill ha mer och mer utöver det vanliga för att känna sig tillfreds. Men det behöver inte vara på det sättet. Man kan också koppla av i hemknutar na. Förutsättningen för att du skall kunna koppla av är att du är tillfreds med dig själv. Ett sätt att känna sig tillfreds med sig själv, menar Peter, är att man får möjlighet att ta eg na initiativ och känna att man kan åstadkomma saker på egen hand. T.ex. att timra en stuga av barkad rundstock utan att för den skull vara timmerman. - Jag tycker inte att samhäl let skall servera alla fritidssys selsättningar på fat. Det är inte bra eftersom det hindrar män niskorna att utvecklas på det inidviduella planet. Som exempel i liten skala nämner Peter el-ljusspåren där man skidar runt, runt längs något som närmast påminner om snöautostrador. - Då tycker jag att det är mycket roligare att dra upp eg na spår och verkligen känna att man skidar, säger Peter. - Det är grannast härute när det är -30 C och månsken. Det är bara tjutande vargar som fattas för att tavlan skall vara fullkornig. Vid såna tillfällen är man helt utlämnad åt sig själv och har man inte rättat sig efter kölden så är det goodbye. - Vi borde utveckla fantasin mera, fortsätter denne ·öster

bottniska Thoreau och häller upp det färdigkokade kaffet. - Det finns risk för att vi låter fantasin gå förlorad i det moderna samhället. Ta t.ex. en sån sak som TV-tittandet. Ib land har man kommit på sig själv med att sitta framför TV:n från sex till elva och då kan man verkligen börja funde ra••• istället för aH försjunka framför TV:n borde vi hitta på saker att göra tillsammans. Men man kan också göra sa ker på egen hand. Peter plane rar att gräva en brunn åt sig vid stockstugan. Han har öckså lekt med tanken att bygga en rökbastu och att anlägga en tjärdal. Kaffet är starkt och medan jag misstänksamt studerar. ske den i väntan på att den skall upplösas i sina kemiska beståndsdelar frågar jag om djurlivet vid hjortronmossen. Peter berättar att mossen är fre dad från dikning och jakt och att det finns både duvhök, ber guv och fiskgjuse i området. Fiskgjusen har t.o.m. sitt bo i närheten av stugan. - Tidigare var jag inte spe ciellt intresserad av djurliv. Men det är ett intresse som är på kommande. Orrarna spelar här bredvid och jag har sett rik liga lämningar efter tjädrar op pe på bergknallarna. Peter följer med när jag återvänder till bilen. När jag sätter mig vid ratten säger han. - Kom ihåg att ta det lugnt. Stressa in te! Peter Gref försvinner i mak lig takt mellan tallarna i rikt ning mot stockstugan och ifall han inte är på bogserbåten Her kules så är han där än i denna dag.

Leif Sjöström

13. ._ - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -- ----_._----------_._--_...__

• En mörk och kulen kväll i Umeå samlades vi som gillar tät, svettig rock i· krogen Krogens JokaJiteter. Celebra gäster var på antågande och stämningen steg alltefter som klockan närmade sig nio. Klockan blev nio och klockan blev tio över nio ... kiJIarna i Eldkvarn tog scenen i besittning och körde igång med punkiga "Skrik som ett barn" från färska LP:n "TuffLust" .

Början av konserten bestod av material från "TuffLust ", vil ket innebar att utbudet bestod av låtar inspirerade av soulmu sik från slutet av 60-talet. Intet ont i det, men jag föredrar Eld kvarns rockigare sida. Så små ningom fick även jag mitt lyst mäte stillat. Låtar som "TV -man" och "Min lilla hund" satte rart på

konserten och det rullade igång ordentligt. Från LP:n "Genom ljuva livet" spelades bl.a. "Dansar" och "3:ans språvagn genom ljuva livet" vilken nog blev kvällens höjdpunkt. Min favorit var det i alla fall . Eld k varns signat urlåt "Fula poj kar" avlöstes av "Allt vad du vill ha" och sedan skulle det egentligen ha varit slut, men det

ULTRAVOX Om man gilla Ultravox efter att ha hört dem på skiva, så älskar man dem efter att ha sett dem på scen, det kan jag och tusentajs andra, som var med på konserten intyga. Konserten i Deutsches Museum i Mtinchen började konstigt nog punktligt på utsatt tid. Men de flesta i publiken var nog inte så lite förbryllade, för under den första halvtimmen visade sig endast Midge Ure (lead vo cal) och Cris Chross (synt. och bass), och framförde några för'

publiken helt okända nummer. Sedan följde en timmes paus . Då kunde man ta sig en titt p å den minst sagt brokiga publi ken . Där fanns alla slags typer samlade, allt från punkare till lugna finl ä ndare Uag och min väninna) . Efter att otåligt visslingar

• Eldkvarn, med rötterna i Norrköping då de fortfarande hette "Piska mig hårt", har de senaste åren haft Stockholm som hem ort. Sakta men säkert har killarna arbetat sig upp i toppen bland Sveriges rockgrupper. De kan nu med nöje läsa den senaste LP:ns goda recensioner och samtidigt glädja sig åt fina försälj ningssiffror. Ett annat tecken på Eldkvarns popularitet var aU det var slutsålt på Krogen.

hör ju till att man alltid skall ha med ett par extranummer. Så även nu . Fyra nummer till blev det, "Desperado", "Djungel", " Hjärtats lust" och sista låten "Man utan namn" som inled des med orgel solot till Bookr T . and the M.G:s "Time is tight" . En värdig avslutning. Som helhet betraktad var kon serten klart godkänd, men det började höras, gick ridån äntli gen upp och konserten började "på riktigt". Scenen i sig själv var helt otrolig. Den var upp byggd som en vit futuralistisk stad, liknande den på omslaget till deras nyaste LP Quartet. Ultravox bestod denna k väll förutom av Midge Ure, Cris Cross, Warren Cann (trummor) och Billy Currie (synt . och vio lin), även av två extra sångare. Tyvärr fick man aldrig veta de ras namn, men de platsade klart i gruppen. Ultravox fick genast publiken med på noterna genom att öpp

var ändå något som fallades. Även om det dansades för fullt framför scenen var det som om pricken över i :et hade saknats. Krogen Krogens utrymme är in te heller det bästa för sådana här tillställningar . N~ra scen hör man bra, men en bit ifrån har gitarren och orgeln effek tivt silats bort. Återstår gör To ny Thorens bas och Raga De na med Reap the Wild Wind. Sedan följde bl.a. The Voice, We Came to Dance, Serenade. Vid "halvtid" uppmanade Midge Ure publiken: "We wan na see yor dance " . I följande sekund var den typiska konsert si t ta -och-applådera-stäm ningen sum bortblåst. Alla dansade till bl.a. The Thin Wall, I remem ber (Death in the Afternoon) och inte minst odödliga Vienna. Kvällens höjdpunkt!! Jag råkade hamna bredvid en äk ta Ultravox-fan, som skrek Super!, Einfach spitze! i öro nen på mig, och jag kunde inte annat än hålla med honom . Na-

Goschs trummor som bygger upp en effektiv ljudmatta . Per Plura Jonssons röst tränger också igenom. Han sjunger väl digt inlevelsefullt men tyvärr går texterna inte alltid fram. . Sammantaget en ganska lyckad kväll på krogen Krogen. För 30 kronor (22 mark) bjöds man på en och en halv timmes show i nan man med pipande öron vandrade hemåt i n~tten. turligtvis blev Ultravox inapplå derade igen , och konserten av slutades med Hymn, som är o troligt populär i Mtinchen just nu. Det kunde inte ha blivit en bäure avslutning på en under bar kväll! Efteråt blev det rusning till försälj ningsdis ken. Skivor, T shirts och planscher gick åt som blondiner i Italien. Som en sammanfattning på det hela , säger jag som killen bredvid mig: Einfach spitze 'nächstes mal geh' ich ganz sicher wieder hin!

Birgitta Björk

"Jag vill träffa Miossov"

Det är vår i Österbotten. Staren lär ha kommit och någon har hört tranorna. Själv har jag varit på teaterpremiär. Amatörteater i Sundom. Det är ett säkert vårtecken. Lördagen den 9 april var det dags rör teatersällskapet i Sundom att framföra vinterns arbete. "Jag vill träffa Mios sov", komedi i två akter av Valentin Kataiev. Valentin Kataiev är rysk för fattare, född 1897, enligt upp slagsboken. Den förtäljer vida re att hans romaner och lustspel är underhållande , och ibland psykologiskt övertygande. Nåja, övertygande eller inte, "Jag vill träffa Miossov" är åt minstone en underhållande pjäs, med allsköns förväxlingar hit och dit. Vill man så kan man tolka in litet byråkratikritik i handlingen. Det är i alla fall så det hela börjar. Vi förflyttar. oss till Solrosens vilohem utanför Moskva. En tjänsteman vid namn Zaitsev anländer för att träffa en herr Miossov. Miossov är inflytelse rik, chef för · CYMGYMPÖP (eller var det CGYMÖP?) . Zaitsev behöver chefens namn teckning för att köpa målfärg till ett barnhem. Och det är bråttom. Men Miossov får han inte träffa utan att först skriva in sig på vilohemmet för en dag. Det blir dyrt - 45 rubel. Ska kommissionen godkänna

det som omkostnader, tro? Zaitsev vill betala men måste först visa upp sitt arbetstill stånd. Det har han glömt hem ma, i en förort på andra sidan Moskva . Ojdå. Men Zaitsev känner syste met. Han uppger sig vara gift med kamrat Igniatiok, som fått guldmedalj . Jaså, på det viset. Ja, då är det bara att stiga på.

Arbetstillståndet är det inte längre tal om. Sedan anländer också kamrat Igniatiok till vilohemmet, lik som hennes riktiga man Kostia, som hon inte sett på 18 månader . Allt är således upp lagt för lustiga missförstånd och förväxlingar. Ett ryskt lustspel i Sundom uf-lokal. Delvis framfört på dialekt. Ja, varför inte? Bara man vande sig vid de ryska namnen var det riktigt intres sant. Byråkratin kan ställa till med problem också i vårt land, och även vi kan komma långt med ,de rätta kontakterna. Kär lek och svartsjuka tar sig lika

dana uttryck här som i Moskva.

HEAT . . .

Rollistan består av idel per sonligheter. Vi har redan stiftat bekantskap med den plikttrog ne och allt nervösare Zaitsev, (Ragnvald Finne). Han lockar fram de flesta skrattsalvorna, men så har han också den av gjort roligaste rollen. Miossov (Berndt Nyberg) är lika god modig som inflytelserik . Kam rat Klava Igniatiok (Carina Engström) är ung, charmig och duktig. Portiern (Gustav Båt mästar) är inställsam och ambi tiös. Med hjälp av miner och gester är han dessutom mycket rolig. Det är dom små detal jerna ...

Allt som allt är tio personer in

blandade. Alla tydligt urskilj

bara i Sundombomas tolknin

gar. Gruppen är jämspelt, man

behöver absolut inte vara ner vös för någon. Aktörerna ver kar inte heller vara särdeles ner vösa. Visst har sufflören tidvis ganska jobbigt, men det hör till på premiären. Roligt var det och ännu roligare kan det bli med ännu mera inlevelse. Kristina Ågren har regisserat. Nästa föreställning ges sön dagen den 17 april.

Text o bild: Birgitta Strand Stefan Ber~

Kostia (Fredrik Bäckström) och Klava (Carina Engström)

ni ska int' tro att man e rädd ...

Det var några dagar sedan jag hade lyckan att se Pargas malms uf:s undomsteatergrupp framföra pjäsen "Heat". Teatersalen Råttis var fylld till nästan sista plats, Råttis är ett rum på någon hundra kvadratmeter och publiken satt nästan "med" i pjäsen. Teaterstycket handlade om ett gäng motorcykelungdo mar som hade som sin största dröm att vinna den s.k. silver bucklan i den årliga crosstävlingen. Inre konflikter och snedsprång fick gänget att splittras med sorglig utgång. För regin svarade Leif Granit, hans erfarenhet att göra pjäser för ungdomar märktes väl. Han hade lyckats få pjä sen jämn och framför allt up to date. Pjäsen visade för förs ta gången i början av 50-talet. Det var då vi kände av det kalla krigets tryck och det gav sin litet depressiva intryck åt pjäsen. I dag har vi hotet med atomkrig omkring oss och denna känsla tyckte jag lyste genom pjäsen. För musiken i pjäsen svarade Riddo Ridberg som även är känd som keyboardist i dansbandet Creamers. Musiken som han gjort för pjäsen var allt annat än Creamers. Ett återkommande tema i olika variationer var mycket välspe lat. Riddo hade gjort alla musikaJiska inslag med synthetisa torer. Av skådisarna utmärkte sig speciellt Riddi Ridberg och locke Grönholm. De gjorde sina roller med djup inlevelse och verklighetstrogen mening. Det verkar som om amatör teatrarna skulle ha fått en ros i sin breda skara när man sett Pargas malms uf:s ungdomsteatergrupp.

Pargasma/ms UF:s ungdomsteatergrupp. Från vänster: Jim Karlsson, Riddo Ridberg, Benne Hi/den, Tessi Wikström, Krosse Kronström, Sussi Nyman, Peppe Rosin, JockeGrönholrn, Leif Granit.

WilIe Wilenius

SAGAN OM N KUNG

Kungen var så snål, så snål, så han till bringade sina lediga stunder sittande vid en vägg utanför palatset. Och där satt han och tiggde pengar av folk. Flera frågade av honom om han verkligen var en kung. Då svarade kungen: "Ge åt mej en mark så säger jag". var en gång en mycket rik kung, som 'a r dessutom girig och snål. Han var så nål , så han åt bara smörgåsar med pric ig korv och drack vatten från vatten kranen. Han var ju så snål så han ägde 'arken dricksglas eller diskborste.

[)et

•

• ••

KENT SANDVIK OCH PENTTI LEHTINEN

...

En gång i månaden gick han barfota till en skräppiats för att leta efter bortkastade kläder . Skräpplatsen luktade illa. Men kungen höll händerna för nästan och grävde efter kläder. Någon gång hittade han en kvinnohatt, någon gång hittade han strumpbyxor . Men allt dög. Kungen var inte modefrälst.

: .. : ..

... *****~************************************************ .

pP:S barnsida "6sanodoevlseAsSPAlantao.den lOD ~ ~

\,,~:~~~~,_.;,";7;:<"'.!-":-'}J~~~'}~j[i"'·

:: ..

1Ift ***************************************************** *~

THE BOPPERS ~_ _ _....r'The

Boppers är en 50-tals orkester som nu funnits i ca 6 år. Killarna är även mycket populära i utlan det och har stor marknad i Holland, Spanien, Norge, Finland och inte minst i Japan.

BOPPERS DATA:

.,.

Pont lI" Bad.. \

***

..*

..*..

.. ,.. ~ ;: ,..

,..

Den snåle kungen satte alla sina pengar i en spargris. Spargrisen var kolossalt stor . Den var så stor, att kungen blev dag för dag allt snålare så att han kunde sätta mera pengar i grisen. Grisen såg så tom ut när den var så stor. Till sist flyttade kungen till Norge för at~ han fick bra betalt på att arbeta på en . olJeplattform, som svetsare.

... .. .. ,.. ,.. ,.. ,.. ,.. : ,..

,..

*************************************, Peter Jezewski "bas" Fullständigt namn: Peter Andrej Jezewski Född: 10 april 1957 Ögonfärg: blå Hårfärg: mörkbrunt Längd: 173 cm Peter som är bandets basist tycker väldigt mycket om att spela för vildsinta tonårstjejer som "brutalt" slänger sig framför hans fötter . . Han gillar: västkustsallad, gatorade, gröna äpp len (Granny Smith), majs, Elvis Presley m.m .

.t.

.1 le·

..••

Mats Lagervall Fullständigt namn: Mats Erik Lagervall Född: 5 april 1957 Ögonfärg: blå Hårfärg: mörkbrunt Längd: 178 cm Bopparna brukar kalla Mats för sin rockabilly grabb. Låtar som t.ex. "Oh baby" och "Cool it baby" gör han väldigt bra .

Tyvärr, tyvärr är Ingemar förföljd aven ond "tobaksande" som innebär att både pengar och flimmerhår går upp i rök och ryker all världens väg. Kenneth Björklund "Kenta" Kenta är ny i bandet för att trumsla~aren Ville fick en blodpropp i armen, men ~an är just nu i ' /lumpen . Kenta är född den } juli 1957. ;

~L-

________________

•

....

,.,.********************************************************************************************j ,.,.,. ,.,. ,.

,.,. ,.,. ,.,. ,.,. ,.,.,. ,. ,.,.*' ,.,. ,.,. ,.

För en tid sen dök Peps Perssons senaste LP upp i Finland. Skivan heter : "Persson sjonger Persson" vilket är liktydigt med att den gode Pe:ps tolkar : Edvars Persson eller rättare sagt det som vi förknippar med Edvard Pers ,. son. Det är nämligen inte Edvard Persson som skrivit och komponerat de ,. ursprungliga visorna utan han gjorde dem kända genom att sjunga dem i : ett otal filmer. : När man lyssnar på "Persson sjonger Persson" förvånas man storligen ,. över hur fräscha de gamla slagdängorna förefaller att vara. Det hade man ,.*' .mte väntat sig. Jag menar att moralen i Persson-filmerna brukar vara i : snusförnuftigare laget samtidigt som fördomarna tillåts florera' rikligt.

,. : :

,. : *' *' : *'

: ,. ,. "" ... ,. ... :: ... ,. "" ... ,. ,. ,. ,. ,.

*'*' *' : *'"" :: .. *' : *' *'

: ,. : ,.

Naturligtvis ger de nya ar rangemangen låtarna en ny fräschör." Jag har bott vid en landsväg" blir en sugan de blues och de övriga kryd das ohämmat med reggae och calypso inslag vid be hov. Men också textmässigt st.år sig visorna än i dag, u tan att Peps behövt förgripa sig på dem. Visserligen dan sar Kalle på Spången reggae när man spelar vals.. . men det må vara förlåtet. En fattig trubadur konstate rar att "du kan ingenting ta med dig dit du går" eller Lex. det dubbeltydiga "världen den rustar på tu sende sätt men här rustar värden så att du blir mätt". Det är intressant i sammanhanget att jämföra Peps LP med Mikael Wiehes Dy lan-LP. När Wiehe söker sina rötter i 6Q-talets USA sät ter Peps spaden i den skånska myllan. När Wiehe mo derniserar Dylan - som representerar en hel genera

tions oro för krig och upp rustning, dammar Peps av en svensk trygghetssymbol från det senaste världskri gel. Men både Peps och Wie he har väckt ont blod bland bo kstavs trogna Dy Ian- res . Ed var d· P erssons pektlve fans genom sina vågade . to lk nmgar. Sjä Iv säger Peps att Ed . ktet ska II var d P ersson-proJe betra ktas som en parentes. H an sager .. oc kså a tt han .Inte s k uII e kunna tä nk ' a sig d d att turnera me E var d Persson i bagaget. . . Men hur som helst. "Persson sjonger Persson" är en lika modig satsning som Wiehes "De ensligas alle' och definitivt roligare.

• Oss emellan Peps Persson. Viuför en LP med Ed vard Persson-låtar??

- Först och främst är jag skåning. Mina föräldrar Iyssna"e på Edvard Persson och det är den musik jag växte upp med. Jag har ju också tidigare tonsatt skåns ka folkvisor t.ex. Anton P erssons "DrangavIsa .. . " pa . LP' n "S pår" oc h man . k an se Edvard Persson som en fortsattrung .. . Pli..I. det. J ag f"or söker ta vara pit• mina rötter. • Hur har reaktionen varit på dina Persson-t01kningar? - Edvard Persson är en symbol och något aven he Iig ko i Sverige. Det är många som tycker att J'ag förstört hans låtar och som tror att jag parodierar Edvard Persson. Men så är inte fallet. LP'n är gjord med kärlek och respekt. Det är framförallt yngre personer som uppskattar LP'n, men i rättvisans namn så finns det också många äldre som tycker om den.

,.*' *'

: :

*' *'*' : *'

: .:

*' : *'

• Kändes texterna föråldra de när du tog dig an Lp'n?

funktion och den är i stort ,. sett likadan överallt.

- Det var väldigt svårt. En massa bitar lade jag helt At sidan - såna som innehöll förlegad moral o.dy. Men de låtar som finns på LP'n ställer jag upp på. Jag tyc ker att dom är gångbara än i dag. .

• När kommer nästa platta ut? - Det kan hända att det blir en platta med egna låtar till sommaren. Möjligen har jag med någon utländsk ö versättning • • •

• Du lider inte av några mu sikaliska hämningar. . . - Jag tycker om att experi mentera. När det handlar om musik tycker jag inte att man skaD begränsa sig i 0 nödan. Man skall inte tveka inför att spela hambo, reg gae och vals t.ex. De musi kaliska olikheterna världs delarna emellan är mera av tillfällig natur. Det viktiga i sammanhan2et är musikens

... ,. ... :: ... ,. ,. ,. ... ... ,. ,. "" .. ,. • Och när kommer du till ... ... Finland!,. ,. - Jag har varit i Finland ,. ett par gånger och gjort nAg : ra grejer med Pedro Hleta ,. ,. nen ••• men det var ett tag ,. sen. Nu har Pedro tjatat så ,. länge på att jag borde kom ,. ma till Finland igen och det : är väl inte helt otänk ,. bart ••• kanske jag också : dyker upp i Åbo och Jakob ,. stad nästa gång jag kom ,. mer. • . :

*' Leif Sjöström *' ,. *' .,.******************************************************************************************* *'

Nya mål i sikte - Det är bra att få någon ny verksamhet och då danserna går dåligt samti digt som det är svårt att.hitta verksamhet för de äldre medlemmarna så tog styrelsen direkt tag i Rodney Östmaos förslag om att vi skulle skaffa en luftgevärsbana till föreningen berättar Sören Kock, ordförande i Maxmo ufo

Peter U triainen

-"-nlHgen, nu är vintern slut! Åtminstone för den som älskar lädertrasan för nu börjar den rulla på allvar igen. I Sverige finns numera en hel del finska fOlislirare och en av dem är Peter Utriainen, 22 med 10 A-, 6 ungdoms, och 13 pojklandskamper bakom sig. Peter finns fr.o.m. i år i Gene IF, nykomling i Allsvenskan som startar det här vec koslutet - ironiskt nog startar ishockey VM samtidigt. En enklare öppning i Allsvenskan kunde Gefle IF säkert ha önskat sig. På söndagen bär det nämligen iväg till Göteborg ocb matcb mot IFK, "direkt in i hetluften" som Peter kom menterade seriestarten. - Varför flyttade du? - På grund av att jag inte var ordinarie i Öster. Det var den största orsaken. Räknar du med att platsa i öppningselvan? -Jo. Har du spelat med i tränings matcherna? · - Jag har varit ordinarie i biiningsmatcherna. Har spelat i ....Uen på mittfältet. Hur har det gått? - Det har gått skapligt. I ltörjan var det tungt. Vi spelar ett annat system än i ÖSter. Nu ..ot slutet har det 2ått bättre. Hur känns miljöombytet? - Det känns bara bra. Jae

har kommit till en trevlig klubb. Hur tror du att ni kommer att klara er i Allsvenskan? - Det är svårt att säga. Vi tar en match i taget ocb ser bur långt det räcker. Vi siktar på förnyat kontrakt. Har G1F skaffat andra nya spelare också? - Jan Tbunell från Sandvi ken och Magnus Oja från Kiru na. . Räknar du med att bli lands lagsman i år? - Det återstår att se. Nu är jag inte aktuell mot Polen i och med seriestarten. Inte borde ju mina chanser minska nu när jag får spela ordinarie. sb

SÖV-ROCK

Pelle Miljoona

Fria Helsingfors rapporteras det att ett nytt häftigt finlands svenskt rock band sett dagens ljus och att bandet siktar hårt på att få vara med på årets SÖU-rock i Molpe den 23-24 juli. Hema & The Roiders spe lar rå, rå punk berättar ViUe WiUenius. De ledande perso nerna i gruppen, Paul Otin och Kid Lindblom, presenterade sig för den österbottniska pub liken redan i fjol somras med bandet Kid & The Canyons.

PeUe MiljOOfUl Oy finns inte mera även om det blir en av skedskonsert den 7 maj. Inter nationellt hårlsatsande Hanoi Rocks fortsätter aU snurra runt i världen. För en tid sedan tjus ade man geishorna i Japan. Is rael har de också hunnit med och närmast i tur står Polen.

SÖV-KROCK! Den åländska rockfestivalen krockar i år oturligt nog med SÖU-rock. Vilket antagligen betyder att det blir dåligt med ålänningar i Molpe i år också . . . Med på den åländska rock iestivalen är som ett utomstå •ende band, Eppu NormaaIi.

Carola Häggkvist Två nya svenska plattor som förmodligen skall ha en viss framgång också här i landet är Per Gessles solo LP och LPn "Främung" med svenskarnas nyaste guldkyckling Carola Häggkvist . Eurovisionsjung ande Carola har de svenska tid ningarna redan hunnit skriva massvis med spaltmetrar om och tänk om hon skulle lyckas i Miinchen ... LPn hade för hands sålts i 160.000 exemplar!

En luftgevärsbana anskaffades till ungdoms- och idrottsgården i början av mars. Den är till för alla maxmobor och tills vidare har ett femtontal intresserade mött upp på tisdagkvällarna (numera försiggår verksam heten på torsdagkvällarna). Det är maxmobor i åldern 15-60 år som tävlar med varandra . För fem mk får man skjuta tre se rier om tio skott och den som har det bästa resultatet när en månad är till ända får ett vand ringspris att förvalta den kom mande månaden. Priset skall vara i cirkulation ·under ett år och den som har de flesta in teckningarna behåller det när året är slut. När ÖP var på besök var det bästa resultatet 58 poäng av 60 möjliga och sammanlagt hade ett tiotal serier över 50 poäng avfyrats. Mästerskytt var Leif Skata. Man skjuter på tio meters avstånd och den rörliga tavlan är framme fyra sekunder på det 2,1 meter breda skjutområdet. Just nu prickar man älgar, men också hjort och vildsvin finns. Nämnas kan att banan i Max mo duger att ordna t.o.m. FM tävlingar på. Föreningen funde rar också på att börja ordna tävlingar men eftersom man får utnyttja lokalen hyresfritt en dast när maxmobor är där har man inlämnat en anhållan till ungdomsnämnden för att få hyresfriheten mera vidsträckt. Banan verkar att vara upp skattad och Dan Glasberg be rättar att största delen av de som kommit dit inte är aktiva skyttar vilket man trodde att

det skulle bli i början . Det här upplever man som en verkligt positiv grej. Duktiga knattar har man också flera av dem har kommit över 40 poäng. I framtiden fun derar man på att knattarna skall få börja skjuta tisdags kvällarna och då blir det också aktuellt att skaffa f ram ett skilt vandringspris åt dem . Det var alltså Rodney Öst man som kom med initiativet. Först vände han sig till jakt klubben men då de inte ansåg sig ha råd med vände han sig till ungdomsföreningen. Anskaff ningskostnaden för banan upp går till sammanlagt 6 000 mk berättar Sören. Finansieringen klarade man på så vis att ung

domsnämnden gav ett bidrag på 1 SOO mk, jaktklubben 500 mk och enskilda bybor gav l 500 mk på en lista som cirku lerade i Maxmo. Återstoden har Maxmo uf lagt ner. - Meningen är att den här verksamheten skall betala sig själv framledes säger Sören. Det är inga övriga utgifter för utom skott och måltavlor. I sommar tror nog Sören att verksamheten delvis kommer att ligga nere men i alla fall fun derar man på att ta fram banan i samband med större festlig heter. Men tillsvidare träffas man på torsdagskvällarna i ungdoms- och idrottsgården i Maxmo.

Modevisning vid ÖCY

En välinövad modevisning ackompanjerad av musik gick av stapeln vid Centralyrkessko lan i Vasa härom sistens. Publiken bestod till stor del av elever från traktens högsta dieskolor. Man ville bl.a. med visningen (showen) ge smakprov på vilka alster man under det gångna året gjort, detta bl.a. för att locka högstadieeleverna till ÖCY och beklädnadstekniska linjen. Visningen inleddes med a/l frisörlinjens flickor visade upp välkammade frisyrer. Därefter startade själva kläd visningen, där eleverna visade sina egenhändigt tillverkade kreationer. Där fanns allt från ter efter utgången 3-åiig be lan (Jr öppen för strömningar i skira volangblusar, dagens mi klädnadsteknisk linje. dagens mode och a/l eleverna nikjolar, vackra klänningar, Besökarna tycktes vara har möjlighet all lära sig tillver raffiga byxor till mycket väl mycket nöjda med visningen ka sådana moderna och också gjorda jackor, bl.a. av läder. och plaggen uppskallades. praktiska kläder som dagens Stolta lärare. Duktiga elever. Är man klädroad och vill lära ungdom använder. Tre flickor berättade om sig sy torde denna visning ge ell framtida planer och möjlighe go/l prov på all man inom sko "Mimmi"

18 ••

OP KRYSSET

På mångas begäran har ÖP nu glädjen att bjuda på ett specialskräddat korsord åt sina läsare. ÖP-Krysset har gjorts av Peter Björknäs från MalruL Vi lottar ut tre bokpriser bland de rätta svaren. Adressen är: ÖP PH 27 68600 Jakobstad. Märk ku vertet med "ÖP-krysset". LYCKA TILL!

PE:R.S. PLUR.

19 RESEBYRAER HERR & DAMFRISERING

TUIJA KVEVLAX

BestälIn . 961-40313 .

15.04. kl. 19.30

MÖBLER

_'.}IRONCO RLY _ .... o··_ c . -

DU!

:.a.. .... - . ._

VÖRÅ

17. 04. kl. 18.30 ORAVAIS

Förmånligt möbelhus

STIGS MÖOEL

SP4RKOM4TIC®

- g ute vindbrus och mo jud i bilen.

66600 Vö rå lel. 961-56 379 -...F()AsALJN....a IEl&:-EL - BAOMS-CX:H

an högkvalitets oljan i din motor QUAKER STATE för länger motorns livslängd

Erickson & Erickson Karlav. 3 VASA, 961-120 311

.' PRESENTE, .' Kermik, porslin, skämtartikla' m.m.

Specialaffär i hemelektronik ~.

• STEREO • VIDEO • RADIO

Sundom

lY" ';/ 31050

'Pre~e'lt~illlJre'l

Shop VASA Q rkesterförmedl i ng

.......................

Förmånl!{18

: :

TILLBEHOR o. RESERVDELAR

. A&M Vasa 961·113572

ISVEN NORRGÄRD: : Sepankyläntie 8 Smedsbyvägen :

•

Mode Ulrika Närpes

VASA . Inhemska o. internationella artister VASA PRODUKTION 961·119920

.......................

65100 • Vaasa 10 :

Tel. 96 2·414 23

Källarvåningen under

autosähkö· bilelektriska :

•• 961.114951

lnneh. len a Wil son

musikbranschens specialaffär PITKAKATU41 STORALANGGATAN 6 ~100

VAASA · VASA 10 tl' 110 159

När det gäller all bredda studier

na har Abo Akademi unika re

surser. Inom ett samlat område

finns fem fakulteter och så den

pedagogiska i Vasa. Dessutom

- Tidigare studerade man för att sker all undervisning på svenska.

studera och därmed skaffa sig Sin examen kan man alltid avläg

livserfarenhet. Nu studerar man ga på svenska. för att skaffa sig ett yrke och ett Han betonar samtidigt att and

ra högskolor behöver svenska

jobb. - Men var modig. Intressera studeranden speciellt inom ämne

dig för andra ämnen än de strikt na agro-forst, veterinärmedicin

yrkesinriktade. BH inte som stu-' och juridik . Dessa examina finns

dent bara en försändelse i ell rör- . inte vid Åbo Akademi även om

man exempelvis vid matematisk

postsystem. . Detta säger rektor för Abo naturvetenskapliga fakulteten

Akademi , Caj-Gunnar Lindst forskar i hur man skall upptäcka

röm, och funderar vidare : - Det sterilitet hos minkhannar och

har kanske blivit. för yrkesinrik inom ekonomisk-statsvetenskap

tat, för målinriktat. Man försum liga fakulteten kan läsa privat

mar lätt att skaffa sig kunskaper rätt, offentlig rätt, folkrätt och

från andra ämnesområden for att handelsrätt .

därmed få också en bred livserfa "Studier vid Åbo Akademi" heter den broschyr som i dagarna renhet under sin studietid. kommer ut och beskriver vad och . på vilka villkor kan kan studera. Den skickas till alla abiturienter. I Gymnasister och studenter, som vill ha "Studier vid Åbo Akademi" kan skriva till . Studiebyrån vid Åbo Akademi, GOD ITALIENSK Domkyrkotorget 3, 20500 Åbo MAT

50 eller ringa 921-335133 och tala med Margot Karlsson eller Rei dun Palmu som skickar broschy ren gratis. Dessutom finns viss annan information om humanis tiska fakulteten, matematisk-na turvetenskapliga fakulteten, eko NÄRPES - NÄRPIÖ

nomisk-statsvetenskapliga fakul TEL. 962 • 43140 PUH.

teten, kemisk-tekniska fakulte Tå tar ...,.. oc:fI lMommen Mtrf ten, teologiska fakulteten och pe lCIIoe ~ tIrIItUIoa ~I dagogiska fakulteten. De som på förhand vill bekan

ta sig med sin eventuella framtida

studiemiljö kan kontakta Harriet

Silius-Broo, Solveig Bergman el

ler Michael Djupsjöbacka på

+ ma889r av fine..... Xom _ _ ", Studiebyrån, som svarar på

frågor och som kan ordna med

81'l1lil1li LU-PALIII mmZlI' kontakter inom olika

studieområden.

BLI INTE FÖR SÄNDELSE I RÖR POSTSYSTEM

,[)IZZ~Rl$

BELTEKs

erb~~~:de _ 7 9 5 ,

Otroligt billigt! SKICKA IN KUPONGEN NEDAN SNABBT sA FAR DU ÖP REDAN NÄSTA VECKA. VI SKICKAR E1T .INBETALNlNGSKORT SENARE.

:;;?--

JATACKI

ÖP b.talar portot

JAG BESTÄLLER ÖP FÖR

40 MK till årets slut

Skandinavien

SO MK till årets slut

Namn: ••••••••••••••••••••••••••

ÖP

Jldress: ••.••••••..•.••••.•••••••

PB27 68601 JAKOBSTAD

Bet. na mn och a dress ............ ...... .. ........ .

eställ nu!

Sv.nfön.iiad.... 16/72 ...kob.ted

-----~ -

, 'Sjukhusrådd' ,

• Petsmo uf:s amatörer har satt ribban högt när de kokat ihop årets spex "Sjukhusrådd". Och minsann klarar de sig inte öyer om än med kraf tigt snudd då och då.

samma chanser att spexa till det, men Ann-Britt Carlsson, Bernice Ekqvist, Christina Granholm, Marit Örn och Su sanne Karlsson har synbar rutin på scenen.

• De har gjort en temarevy som håller alltigenom - från första numret till det sista och utan egent liga avvikelser. Samma läkare och sjukskötare finns på scenen i hela spexet. Man lär sig vem som är överläkare och förlossningsläkare och kirurg osv.

Ännu ett plus för Petsmo

spexet. Inte en enda människa,

varken i Petsmo eller i omnej

den, blir utprickad på något sätt. Skratta på grannens be kostnad får publiken i Petsmo inte - ändå skrattas det betyd ligt.

Jag tycker det är starkt gjort av gruppen att hålla stilen allt ige nom. Jag vet inte att jag skulle ha upplevt det förr. Temablock nog och t.o.m. hela akter men inte hela spexet igenom. En del av förtjänsten får val tillskrivas Majlis Granlund som regisserat. En ledande hand är lätt att spåra i övergångar och särskilt i vissa gags och .mimiskt utspel. Nu det giller mimiskt utspel och iven agennde pi scenen

för övrigt bar Petsmo uf en spe

xare som vad kunnande betrif

far ligger lingt över med'e lmittao. Det u Ole KiI berg. Sirsldlt i "Dagen efter förlovningsfesten"-sketcben fi rar ban orgier i varierande an siktsuttryck. Tillsammans med Sune Öster åker och Hans-Göran Rönn är det också Ole Klillberg som sva rar för de roligast inslagen i Sjukhusrådd. Flickorna får inte

Ett par vackra danser ingår och dessutom en dans av "Mommo och Moffa" som blev något av spexets höjd punkt. Om man tolkar litet överdri vet buskis som crazy och över ser med litet långods här och där, blir det en jämnbra, rolig och val framförd revy som Petsmo-spexarna bjuder på.

Sven-Erik Glader

BB-avdelnlngen är utan jobb när det var Utet dska och regn senaste sommar (och ingen solförmörkelse) sd dd tar man tacksamt emot en man som har förstoppning och 'förlöser' honom i stället. Pa tienten är Bengt lArsson, läkaren Hans-Göran Rönn och sköters kan Susanne Karlsson.

VERKLIGEN FÖRMANLIGA!

BankEttans Erbjudande: Redan med första lönen får du brukslån

Inkommit ett parti däck till specialpris även lättmetallfälgar ; lager. II

seÖ)iCKSEöRVici'os STORM TEL: 34 120 HELSINGBY 11

Rejäla spelregler: 1. Du hämtar in dina gamla sommardäck 4 stl::ll3',""'" 2. Vi överenskommer om kreditering enligt skicket 3. Du köper i stäl/et nya PireIIi, 4 st

Att bryta upp hemifrån, att bli självständig och fri är härligt, men dyrt. Allt som du tidigare fick gratis hemifrån måste du nu skafTa själv.

Håll fast vid din rätt: välj själv din lönebank. Var på din' vakt när du på din arbetsplats kommer överens om din lönebank. Det-är viktigt att från början välja rätt bank. Brukslånet från Sparbanken redan med första lönen. Genast då din första lön har införts på konto i Sparbanken, får du vid behov ett brukslån.

BankEttan (iJVAS VASA SPARBANK

. - . Dr. Linden, Jeppo union O. Sundqvist, Södra Tullen

\):;,"'!!~.'wc ~':;it ~ö~erl~~?td, Inklmmlt en parll Viking dick 1111 specialpris. __Ia111Ilar 11_ I II1II'. Lördagsöppet

C.B. Däck Närpes 962-41 320

W. Schaumansespl.