Österbottniska Posten (ÖP) nr. 15 1984 by Österbottniska Posten

\, '.~7. yye don 't

wanna

play

Amapola

no more"

Se sidan tretton

En lång väg hem. • • Då man kommer från andra sidan jordktotet kan man inte åka hem mellan varje spel ning. Det har den filippinska flickgruppen Golden Rays fått erfara. Sedan 1978 har de tur nerat i Europa och under dessa år har de varit hemma endast en gång. . De långväga underhållarnas vägar har nått Jakobstad, där ÖP fick en pratstund med Steve och flickorna. Se sidan tio

Gammaldansen räddar

många småföreningar

GAMMALDANSERNA får en allt större betydelse för de österbottniska ungdoms föreningarna. Samtidigt som ungdoms danserna har krympt ner till några en staka tillställningar per veckoslut har gammaldansernas antal stadigt stigit och varje lördag arrangeras nu 4-8 gammal danser runtom i Österbotten. HOS SÖU:s ARTIST- OCH MUSIKER FÖRMEDLING märks gammaldansernas framgångar främst på antalet orkestrar som förmedlas. Idag kan förmedlingen .GI.aftlaJrdanserna erbjuder numera mycket flera speltillfällen för ora....__ än ungdomsdanserna. Vid A&M i Vasa kan man idag erbjuda erbjuda 23 mogen- och gammaldansband ..._ al- och moderndansband, medan direkta ungdomsdansor medan ungdomsorkestrarna har smält Am_1'fIIII inte är flera än sju till antalet. Pd bilden klämmer Husban samman till sju stycken! Därtill kommer Terjärv i under en tillställning i Kdllby. 14 band med annan form av musik.

_Ilj""-

GAMMALDANSERNA arrangeras av ett mycket stort antal föreningar. Små ställen, som tvingats slå igen under dans krisens dagar, 'lever upp igen som gam maldansställen. För de flesta föreningar na utgör gammaldanserna mera en verk samhetsform än en direkt inkomstkälla, men i några fall har stäJlen kunnat eta blera sig som storarrangörer på gammal dansens område och har en del inkomster från arrangemangen. ÖP BESÖKTE senaste lördag Kållby, där man senaste vinter måste lägga ner ung domsdanserna. Gammaldanserna går däremot ihop, om än med snudd på rib ban. KOLLA IN sista sidan.

VeckaDS ledare är skrivelI av Karl-Gustav OIiD

Ett av de..grundläggande behove

att skapa mindre lägenheter i centrum av Stockholm.. nom att tillvarata de vindsutrymmen som nu står t har man räknat med att i ett första skede kunna omkring 3.000 bostäder i stadens absoluta ceritrwr: längre sikt rör det sig om ett antal flera gånger så Standarden på bostäderna skulle bli lägre än i n fall och man skulle till exempel inte ha hiss upp egna våningen. Målgruppen för dessa billiga hvr·esl:':": heter är ungdomar som flyttar hemifrån. Är det nya fräscha ideer av dethär slaget vi behö\ . att landskommunerna skall kunna erbjuda hyres - der som gör att den egna ungdomen stimnar kvar? det inte kanske gått allt för mycket slentrian i den munala bostadspolitiken? Man slår upp ett radh åkern mitt i en by, eller ännu värre placerar höghus den lantliga miljön . Genomgången i bostäderna snabb, och därmed lönsamheten lidande. Skulle det inte vara skäl att pröva nya vägar? A . exempel satsa på att bygga om den gamla nedlagda skolan eller andra större fastigheter till hyresbostäde'

Bostaden brukar räknas till ett av livets nödtorft. Spe ciellt för unga människor som står ibegrepp att flytta i eget bo är tillgången på bostäder av största vikt. I takt med den stigande levnadsstandarden blir det allt vanligare att unga människor flyttar hemifrån. Som be kant mognar ungdomarna snabbare idag än för några generationer tillbaka. Statistik från Sverige berättar att vid 25 års ålder bor endast två procent av flickorna kvar hemma, medan ~2 procent av pojkarna, som brukar mogna senare och har svårare att klara sig ensamma, bor hemma vid den åldern.

F ör många ungdomar som skulle vilja flytta hemifrån

utgör ekonomiska orsaker många gånger en broms. Den lilla lönen räcker inte till någon högre hyra, för att inte tala om att börja tänka på att köpa en egen bostad. I en bättre situation befinner sig då den som varit förutseende nog att bostadsspara, och på så sätt bäddat för att kunna ta del av de förli1 :mer man kan få som ung anskaffare av den första bostaden. En annan bromsande faktor är lika ofta att det inte finns billiga hyreslokaler att tillgå. Speciellt på lands bygden råder det ofta brist på genomgångsbostäder för ungdomar och unga familjer, vilket också är en bidra gande orsak till flykten till staden. En del kommuner har insett dethär problemet och byggt hyresbostäder, främst i formen av radhus, och föredömligt nog också i vissa fall i sidobyarna. Speciellt i våra dagar, då man börjat förstå betydelsen aven fungerande och levande glesbygd, är sådana initia tiv värda all uppmuntran. Tyvärr blir dessa radhuslängor i många fall malplacerade i den lantliga omgivningen. En annan form av förmånligt hyresboende brukar kommunerna kunna erbjuda i renoverade utrymmen i skolor och andra kommunala byggnader. Förutom att dethär ger möjlighet till ett förmånligt boende, bidrar det samtidigt till att bevara värdefulla och fina byggnader.

Ett problem för sig är de tomma gårdar som blivit kvar då landsortsbefolkningen flyttat in till staden eller emi grerat. Runtom i byarna finns ödestugor, vilka på sin höjd används som sommarställen. I många byar utgör dessa ofta vanvårdade hus ett fult in~lag i omgivningen .

Smygande elän de Samarbete har ägnat ett nummer åt narkotikaproblemen, som en ligt statistik är på mycket kraftig uppgång i vårt land . Från ledarplats kommenterar Curt Strengell: Narkotikans effekter är förödan de på de människor som blir beroende av den . Beroendet kom mer också smygande, eftersom det heia börjar med ett nyfiket prövande av lättare knark . För många stannar det lyckligtvis vid detta prövande en eller ett par gånger . Men andra fortsätter och övergår till allt tyngre medel. För att kunna rädda en ung människa från att sugas upp av det el ändet måste man i ett tidigt skede upp· täcka faran. Trot s detta är det uppenbar ligen inte på vårsidan de största insatserna behövs, även om möj ligheterna att få vård är viktiga .

Från statsmaktens sida uppmuntrar man numera på flera sätt till renovering av äldre fastigheter. Problemet är bara det att dessa ödestugor många gånger inte är till salu. Eller också är det omöjligt att få kontakt med hu sens ägare. Speciellt nu då andelen statsbelånade hus tenderar att sjunka avsevärt i våra trakter, skulle det"vara på sin plats att kommunerna inventerade beståndet av tomma fastig heter och på något vis, till exempel genom gratis råd givning, skulle ' uppmuntra renoveringsverksamheten, som också för det goda med sig att den sysselsätter folk på orten. Eller varför inte gå ett steg längre. Varför skulle kom munerna inte aktivt kunna gå in i renoveringsverksam heten? För en tid sedan skrev det rikssvenska byggföretaget BPA i svensk press om sina omfattade projekt som gick ut på

Den stora kampen och en kamp som måste tas på fullaste allvar måste föras mot spridningen av narkotikan. Och där spelar polis och tull naturligtvis en avgörande roll. Men idag skyddar Lo .m. la ge på sitt sätt narkotikaskurkarna genom att den hi"ndrar polisen att t.ex . avlyssna misstänkta tele foner. Enligt polisen skulle denna rätt ge den betydligt större möj ligheter än för närvarande att i tid komma i synnerhet större narkotikabrott på spåren samti digt som det avsevärt skulle försvåra smugglarnas verksam het. Det verkliga insatserna måste alltså göras för att minimera ris kerna för att våra unga (och äldre med) överhuvudtaget skall utsät tas för faran och för att de, när de gör det, skall ha krafter att motstå den. Vet är en k<imp som bör föras

på alla nivåer, allt från föräldrar· nas fostran av och engagemang för sina barn till organisationers, myndigheters och lagstiftares in · satser.

Moral skolämne? I tidskriften Nyheter från Sovjet unionen resonerar författaren Vladimir Tendrjakov kring temat moralen som ett skolämne. Tendrjakov anser att moral är in get som kan fostras som ett sepa rat karaktärsdrag eller läras ut som skolämne. Moral är något som präglar, eller bör prägla, alla mänskliga aktiviteter. Först och främst kommer den till uttryck i inställningen till arbetet. Det skylls ibland på att lärarna är så öv.erbelastade . Men jag tror inte att det är där skon klämmer. Den svaga punkten är snarare att skolan tvingar eleverna att lära sig allt lika bra. Det leder till att ungdomarna mister förmågan att helt satsa på det som har de bästa förutsättnin garna för eller till och med förmå gan att satsa på nägot överhuvud taget. De riskerar då att aldrig få uppleva verklig skaparglädje. Och arbetets skaparglädje är j u en a \' de viktigaste förut sättningarna för att en människa ska kunna bli lycklig.

Renoveringsverksamheten har t;ärr hamnat i v te, kanske främst på grund av att kostnaderna i fall långt överskridit det kalkylerade. Det fel man är att för stora omändringar i husets uppbyggnad rumsindelning vidtagits. För att en grundrenovering bli förmånlig är den förutsättning att den sker på f: hetens egna villkor. E n del, framför allt äldre personer, har ringa eller · alls förståelse för att mari gärna vill bo i ett gammal! Äldre personer förknippar det röda huset och de knutarna med den gamla dåliga tiden då man frö svalt. En yngre person som bott i stadens v"'.v..,5"'....,.... förknippar för sin del det lilla huset med soliga och ga sommardagar på landet . Bortser man från de rent känslomässiga kvarstår det faktum att all expertis idag vidhåller noveringarna är ett privatekonomiskt, och kanske för allt ett nationalekonomiskt, riktigt alternativ . ternativ,.som kombinerat med nya fräscha ideer av ungdomsbostäderna i Sto kholm, kunde ge bostad sysselsättning i de österbottniska byarna.

Men man blir naturligtvis inte lycklig bara för att man har höga principer. En människa med de högsta moralprinciper kan vara olycklig, medan en hänsynslös stre ber mycket väl kan känna sig lyck- ' lig. Inte ens i familjelivet är hög moral en lyckogaranti, om den inte är lika hög hos alla i familjen. . ' Konflikterna försvinner inte där , för att vi har höga ideal. Och man får alltid kämpa för att få dessa ideal allmänt accepterade. Jag t,iljJ hör en generation vars barndom och ungdom förmörka des av kriget och den första efter krigstidens svarigheter. Men vi var inte rädda för att leva. Vi såg med tillförsikt framtiden an därför att vi trodde på våra ideal. Dagens barn och ungdomaT är mätta, ibland Lo.m. övermätta, välklädda och har allt de kan önska sig . Jag vill inte säga att det hindrar dem från att ha ideal. Men jag vill understryka att det aldrig kan er sätta idealen.

känsligheten etc. Det finns egenSkaper som vi sedan g betraktar som omoraliska tiska - egoism, hårdhet, h" löshet etc. Moralisk fostran moraliskt leverne är alltid en pande process som innebär. självständigt val . Vi vet att dis omoraliskt att ljuga. Men alltid säga sanningen till en sjuk människa eller tala om verkligt ful kvinna att hon , Nej, här är det mera moraIisl1 ljuga. Behöver vi alltså inte h principerna? Jo, på den g gande moralprincipen som· att allt man säger och gör för niskans bästa är moraliskt.

Tillgång

• Naturen är en rik tillgånl varje bygd. Det gäller b.... få upp ögonen för denna gång.

Det finns inga färdiga recept för sedlig fo stran. Vi har de eviga mo ralkriterierna - samvetet, sam hällsengagemanget, godheten, fin . ._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __

Donner, gymping och annat blandat i Karperö

Tusses

bok

spalt

Ä·nglars liv Iiste I någon veckotidning recension över signaturen bok Änglars liv. Recen böjde boken till skyar si när jag råkade se den i _ llyOa pA mitt lilla filialbib måste jag ju lAna den. _

....ra Änglars liv bestAr av kåserier, som bandIar Jolos tvA döttrar när de smA. Historierna börjar med orden "jag känner flickor pA tre ocb sex Ar" . . . "ibland ombeds jag ba om tvA unga damer, den ea inte under sex och den ....ra Inte över nio" eller -'Iot Iikn~nde. Genom att Jtriva pA det sättet blir bar- . . . anonyma, modeller för f1ickori hela världen. Det 'risar ocksA, att ban inte ser si u nkkor ur enbart pappa sysuvinkel, utan också som och medmänska. Han kallar dem heller aldrig vid namn, anger bara noggrant de DIS ålder. Mamman dyker bara på ett ställe. Då kallas hon Blondin. Änglars liv är en söt liten k. Jolo är fascinerad av sina rar, l?etraktar dem som erier. För honom är kvin ett mysterium och barnet mysterium, följaktligen e ett kvinnligt barn vara ett mysterium. Jolos barn besig som barn gör i allmän det är snarare Jolo som som beter sig som pap inte gör. . Han iakttar sina döttrar, han pfostrar dem inte. Att hans fostringsprinciper inte går hos dem märker han näm en snart "därför att de är y ket listigare än han, därför I de 1 ever i barnets hemlig fulla värld, som styrs av la som en vuxen inte begri ". som det står på bokens baksida. Redan i titeln Änglars liv tar o ställning. Änglar är som bekant något övernaturligt. Barn är också övernaturliga på IJjgot sätt: som vuxen kan man inte förstå dem. En sån sak som l döttrarna kan springa nakna i botellträdgården, men absolut ha baddräkt när de ba , tiLl exempel. Som änglar ställer de sig över vuxnas vanli konventionella tänkande .

.ute

FOr Jolo är också kvinnan en el, obegriplig från början slut men just därför så fasci

Visserligen är våren redan en god bit på väg, kölden ger med sig och kvällarna bUr allt ljusare, men det hindrar inte Karperöborna att ställa till med revy. "Bland annat bandat" är titeln på årets produktion, och det är en revy i gam mal god stil med parodier på såväl lokala som nationella och internationella händelser varvade med en hel del sång och dans. Premiärdags var det lördag en den 7 april.

nerande. Som man kan han ald rig förstå kvinnan inser han, likadant att han aldrig kan för stå barnet som vuxen, därför kan han bara iaktta och fasci neras. Mest är barnen och pappan hemma i sitt stora gamal hus. Men några berättelser har ett hotell i Danmark som miljö, och flera har Tivoli i Köpen hamn. Att flickorna växer och blir stora märker Jolo på olika sätt. Vilken karusell man åker i på Tivoli tillexempel. Den lilla (som är "dadda, hink och spa de" vilket är flickornas uttryck för sånt som är barnsligt) eller den stora? Jolo får också fram barnets egen konflikt, om att vara ett stort barn eller ett litet barn.

Gardinerna var väl fördragna i Karperö uf-lokal på lördagkväl len och lär så vara även under de närmast följande lördagarna, för det hör ju liksom till att man ska ha det lite mörkt och ombonat omkring sig när man spelat revy Och årets Karperö-revy är äkta vara. Hemmagjorda sketcher om såväl lokala som nationella och internationella händelser varvas med sång och dans så det står .härliga till. Till att börja med tar aktörer na oss med på en rundtur med "Håkans elo Yngves" buss, pre senterar trakten och berättar se naste nytt. Så tittar vi in på Bya Nytts enmansredaktion, och un der kvällens lopp fortsätter ströv tåget bygden runt medan vi bekantar oss med allehanda dråpliga figurer . Gympingen har . varit ett kärkommet tema i våra österbottniska revyer i år, och

allt som oftast går det ut på att tröga och klumpiga män försöker följa de smidiga flickornas rörel ser. Så också i Karperö till publi kens stora förtjusning. På det nationella planet möter vi självaste herr Donner, den om debatterade,- eller åtminstone en skicklig imitatör. De internatio nella inslagen, och kanske de mest lyckade, är orientalisk dans och en parodi på eurovisonens schlagerfestival . Ibland fullkomligen vimlar det av folk på scenen och deltagar listan i programbladet är lång. En hastig blick uppfattar idel Karpeönamn - eller vad sägs om namn som Beijar, Holm, Mård, Järv och Karp? De klingar fint på Karperömål. Föreningslednin gen intyger mycket riktigt i sitt tacktal till aktörerna att revyn till hundra procent är ett resultat av föreningsmedlemmarnas arbete.

det är, som det brukar vara i revysammanhang, mest ungdo mar som står på scenen, men också äldre bybor har ställt upp både som aktörer och textskriva re. Någon stor skrattsucce är nog inte "Blandat annat", det blir stundtals litet väl sävligt och utdra get och de verkligt träffande poängerna saknas eller kommer inte fram. Däremot njuter man i fulla drag av aktörernas frimo dighet och beundransvärda sä kerhet, som tillsammans med några riktigt lyckade nummer bidrar till att helhetsintrycket blir gott. Huvudsaken är ju inte hel ler att vara bäst, som det påpeka des på slutet, utan att själv ha ro ligt och på så sätt också roa and ra. Birgitta Strand

Historierna sträcker sig fram till det att den äldsta dottern ska fylla tretton år. Men före det har Jolo redan hunnit börja oroa sig för den generations klyfta som kO!l1mer att börja gapa, och ålderskonflikterna som kommer att bryta ut, när barnen blir tonåringar. Han är rädd för att fjärmas från sina barn. Med Jolo som iakttagare av och berättare om dessa två un ga flickor kommer läsaren in i· en spännande värld. Vi har alla . upplevt den i någon form nå gongång, men vi har glömt den mer eller mindre. Jag minns min och min lillasysters barn dom, våra docklekar och våra gräl. På tal om flickornas gräl. Vissa morgnar vaknar Jolo till "igenslagna dörrar, enskilda knuffar, luggningar, gråt, skrik, elände", dvs döttrarnas gräl. Jolo skriver:

"Men jag kan ntistan ligga och lyss till dessa passionerade ut brott med samma stilla jtJrn6- . jelse varmed jag h6r de små sångerna (som d6ttrarna sjun ger, min anm.). Det tir i alla jall kvinnor som låter. " Jolo är signatur för Jan Olof Olssons. Han dog fÖr några år sedan, och Änglars liv som kom i höstas är alltså utgiven efter hans död. Det är den äldsta dottern, Elizabeth Ann, och Jolos fru Margareta Sjögren Olsson, som samlat ijlOp kåse ri~rna och gett ut dem. Och boken är en liten pärla. Ibland skrattar man, ibland känner man vemod. I vilket fall som helst är Jolos sätt att be rätta, så väldigt träffande.

Karis-kurs i skådisteknik

Den tysta eleven .

Veckoslutet 27-29 april arrange rar FSU i samarbete med Studie Du har inte sagt ett enda ord under hela din skoltid.

centralen för Svenska Studieför bundet en kurs i skådespelartek Desto mer har du tänkt

nik. Kursplatsen är KTV -kurs - tror jag.

centrum i Karis. Som kursens Dina prov visar kunskaper,

dragare fungerar Göran Sjö men varj6r talar du inte? holm. Ämnen som tar upp till be Det (Jr någon 'eller några handling är koncentration, n~m, som har medverkat till rytm, dynamik, röst, kropp, fan tasi, improvisation, impulsreak att du har låst dig. tion och rollanalys/rolluppbyggnad.

Jag står rådvill.

Du ser inte ledsen ut,

men jag tror att du (Jr det.

Du måste 16sa dina band,

tala, skratta, gråta

- bli levande.

Snälla du!

Om än du bara skulle svära till

- skulle jag bli glad.

Lejonet

:::::::::::::::::::::=::::::::::::::::::::::::::::::

Våren mötte FSU:s vårmötesdelegater

Åland senaste helg.

Årets vårmöte kombinerades med

seminarium ,kring temat "Ungdom-skola

skapande", mera därom på annan plats i

detta nummer.

Kanske det milda vädret gjorde deltagarna

milda till sinnes, trots att ekonomin fick fle

ra bekymrade veck att samlas i pannorna.

UF-rörelsen efterlyser san1arbete med byaråden

Vårrnötet är ett redovisningsmöte och FSU-ordförande Ingmar Karlsson konstaterade att man i samband med en bolagsstämma endast brukar syssla med ekono miska tillbakablickar. - Ser vi på det gångna året ur rent ekonomisk synvinkel så kan vi bara konstatera att det inte di rekt varit ekonomiskt lysande, sade Karlsson. Endel av detta måste och bör skyllas på att de statsmedel som sökts inte bevilja des i tillräcklig utsträckning . Vi kan också konstatera att budge ten faktiskt ' underskridits, men trots detta uppvisar vi alltså ett minus . Detta är vad siffrorna be rättar. Ser vi på det gångna året ur en mera ideel vinkel hamnar vi in på en svårare och mera igripbar dis kussion . Vi kan ställa oss frågor som "Har vår verksamhet haft verkan? " , "Har vi fört ungdo mens sak framåt? " Karlsson besvarade inte direkt frågorna men konstaterade att del gångna året tydligt visat på att FSU bör sträva till ett samar bete med skolorna, närmast via skolornas klubbtimmar. Åtmin stone torde inga ideella hinder föreligga, 'konstaterade Karlsson.

Byaråden Även om bokslutet uppvisade ett minus godkändes detta och sty relsen beviljades ansvarsfrihet. Förutom de uteblivna statsmed len påpekades att hyran för FSU:s kansliutrymmen höjts, något som gör all hyran 60000 mk för år 1984 - utgör en större utgiftspost än vad som kan anses skäligt. Till saken hör att det hus som inrymmer kansliut rymmena ägs av Svenska Folk skolans Vänner, en annan Fin landssvensk ideell organisat ion. Den punkt på programmet som väckte den livligaste diskus sionen var det förslag till propo sition i frågan om byalagsverk samheten som föreslogs bifogas verksamhetsberättelsen . SÖU:s kanslichef Ulf Johans son tecknade en bakgrund till

byarådsfrågan utgående från det studiematerial som Svenska Studieförbundet utarbetat. Han påpekade vikten av att ufrörelsen hänger med från början vid bildandet av byaråden. Han konstaterade vidare att det givetvis finns både positiva och negativa sidor av saken. Till de negativa räknade Johansson främst den konkurrenssituation som kan uppstå - konkurrens om själar och konkurrens om verksarnhet.

Kaj Karlstedt, SÖU·delegat, hänvisade till praktiskt erfaren het och menade att resultaten inte är odelat positiva om man har byaråd i en liten by där ungdoms föreningen redan existerar. - Inte har det märkts någon förbättring för uf-folket. Kanske får man byarådet att hjälpa till ifall huset brinner ner. Men inte kommer de för renoveringen av ett vindsutrymme Lex. Ålands ungdomsförbunds ord förande Fjalar Eklund tyckte sig

se att byaråden får saker och ting uträttade för att de är "avbyrå kratiserade" .

Begreppsförvirring - Jag tycker man kan se bya råden som en modern form av gamla tidens läsförhör. Folk vill komma samman, träffas och pra ta . Tidigare var läsförhöret ett sådant tillfälle. "Avbyråkratise ringen " gör att byarådet får myc ket uträttat för just den byn .

FSU :delegater undu mötesförhandlingarna. kärvt ekonomiskt läge u inga större konfrontaf däremot väck,tc byarad r en liv'lig diskussion.

I debatten framkom ock .il begreppsförvirring, ska d byarad eller bya,lag? B ' vänds tydligen i olika d Svenskfinland . Vilket m och slutligen använder sig ror närmast på var man sig. Både benämningarna alla fall ' i dagens läge på sak. Mötet enades slutligen o ordföljd i propositionen äterges här invid . Hur dan skall tillämpas i nr.:ll lrril. . . blev inte närmare klarlagt.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Tillaktiveras de positiva hör att Ij byn och sakerna att föreningarna kan hitta en ny rekryterings· 1..1IIIIItj. ................... Uf-bakgrunden ' finns

l' till Brahegården i riClD_ bas _ " Ungdomsföreningen är väl i där han sitter sak byns gemensamma angelätredje året. Mycket av genheL Jag anser det vara av vikt heten i Brahegården kretsar att vi stiger på tåget så länge vi revyverksamheten, barn hinner. Det finns mycket som ungdomsverksamheten ungdomsföreningarna kan erbjutillfället problem med b . ledare. da byarådet, avslutade Johans son och nämnde utrymmen i 10- En förening i en tät kalen som ett exempel. exempelvis Kristinestad har Eki Häggman påtalade det vis andra förutsättningar faktum att man på den finska domarna har i allmänhet landsbygden till dags dato har ternativatt välja mellan, renoverat omkring 950 gamla bymed en förening i en där föreningen kan vara skolor som nu används som samlingshus. da. Uf·rörelsens viktigaste Avståndet till styreLsen~_ problem i dag är att hålla kvar de Vasa ser inte Rolf som gamla också, att få hela byn att problem. Bättre att samJas ställa sig bakom föreningshuset. ten än att turas om me Vi måste visa all uf-huset är och söder. Annars skulle kärnpunkten i byn. nas risk för att det fördDI" . Nils Malmberg hänvisade till avståndet skull.e bli för Pojo där Pojo uf är den enda Rolf håller också ungdomsföreningen medan komRolf MattJolk mån av möjHghet munerna i övrigt har fyra tätorter ny satsning på en plus flera andra byar, och kon· , 'Da·~Cft fältledare. Eller -_.__.,"-- ~ en i norr och en i söder. staterade att det kan vara svårigheterna från tidigare ~ heter att få föreningen att fungera så som ett byaråd i varje by ,. alla fall positiva. kan fungera. Även om ungdomarna i - Vi ska ocksä komma ihåg nestad har många alte O nar Rolf att föreningen att om vi vill få mera människor som jobbar för föreningshuset sä växt, bLa. via revyn leder detta till att föreningen~ yngre förmågor med. folk måste jobba mera med annat som mångenstans annars som angår byn . Föreningshuset SÖU-styrelsens sydligaste repre jobb tycker han själv, man får ner de flesta i och med an är inte det viktigaste för alla. sentant, Rolf Mattfolk är samtiröra på sig i nejden. jar studera på annan on. Rolf har suttit med i ringen de - Men alltid kommC'l' Malmberg varnade ocksä för digt åttonde ringens representant politiseringen i byaräden, nägot i styrelsen. Till vardags jobbar senaste tre åren och styrelsestolen tillbaka och vill fortsätta. som inte gär ihop med uf-rörel - Rolf som montör på post- och tei SÖU sitter han i år på för andra sens opolitiska ställning. leverket i Kristinestad. Ett bra året.

u....

att samlas ' -tten p.g. a. mI avstan d en ' , .D

f················

god anda i hemmet,

olan och social rättvisa

·oriteras av ungdomarna

•

• -te -te -te -te -te -te -te -te -te -te

givning. . rättvisa, att man har lika möjligheter att leva oavsett hur mycket peng- ' har, sätter ungdomarna också mycket värde på. Samma sak gäller för . . .. hemma i Finland och ute i världen. .. --I:UU

utgiftsposter, speciellt inte för flickorna.

Ungdomens ·moral Undersökningen om hur det är ställt med de ungas moral visar att det nu är en nykterhetstrend på gång. Endast två procent god kärmer narkotika och endast en femtedel av de tillfrågade anser. att det är rätt att vara berusad. Nästan alla anser att det är rätt att kämpa i krig för fosterlandet och skulle själva delta i det med nöje. Aven om undersökningarna var vetenskapligt utförda finns det alltid skäl att se på resultatet med kritiska ögon. Det finns ett talessätt som säger: att det finns tre slags osarmingar: Lögn, för barmad lögn och statistik ...

Skolan och kreativiteten Seminariet som hölls ombord på Vikinglinjens M/S Turella, öppnades av förbundsordföran de Ingmar Karlsson. Han påpekade i sitt inlednings anförande att uf-rörelsen inte hinner med i utvecklingen med de medel den har till sitt förfogande. Det är alltså en av rörelsens evig hetsfrågor: Hur vi skall leva i ti den utan att vara steget efter. En annan av seminariets före läsare, redaktör Towa Kors ström, frågade sig om skolan

stryper eller stöder kreativiteten. Hon bad deltagarna i seminariet a~t säga vilken färg de associerar till när de hör ordet skola. Många associerade till mörka och dystra färger, men en deltagare koppla de ordet till rött . Förklaringen var att han brukade ha så mycket rött i sina prov i skolan . Towa bad också om en defini tion av ordet skola och då fram- . kom en hel del förslag, bland an nat följande : - en uppsamlingsplats - formar delar till ett pussel - nödvändigt ont - ett ställe där skapande ute stängs - grusade förväntningar Samtidigt ville Towa ha semina riedel tagarnas definition på ordet kreativitet och fick följande för slag: - utgående från den informa tion man har skapa någonting nytt

-'- man tänker och skapar själv - trygghet - att uppmuntra påhittighet - ingenting är omöjligt Mera kreativitet kom det att handla om då den tredje föreläsa ren., redaktör Tryggve Söderling, föreläste om den skapande verk samhetens betydelse för jag-iden titeten.

-te -te

-te

-te -te -te -te

anda hemma så att man kan tala om allt möjligt. Det prioriterar de fin ."b ungdomarna högst enligt en undersökning utförd av Finska Gallup. På _ . . respektive tredje plats kommer framgång, skolan och frågor som berör

bi:lden av de fmländska IIIIIIpmaillUl gav Eero Meckel fItn Finska Gallup under trminarium kring temat Ung _~...oIa-skapande, som hölls i _ _lid med FSU:s vårmöte på senaste veckoslut. samma undersökning ....de!ilner ungdomarna högt att ett gäng. Dethär är ~kande för pojkarna Jlickorna. 40 procent av de "fiilPIlIe sätter vikt vid att ha -/flickvän . berg presenterade ock annan undersökning bland ...ldmnar i åldern 12-18 år bo såvll på landsbygden som i omfattade bland annat ...!domarna moraliska intressen, dc använder pengarna, olika ender samt attityder och

Carola kommer i

-te

-te -te

-te

maj~

Ombyggnadsarbeten

i Forsby och Fagerö!

Carola kommer till Forsby och Fagerö den 12 respektive 13 maj i år. Det kan arrangö rerna på de två ställena meddela efter det att de nu slutgiltigt rott hem förhandlingarna kring den eftertraktade svenska artisten. Den svåraste punkten i förhandlingarna har rört de praktiska lösningarna. Carola uppsättningen kräver stora utrymmen och bland annat 9O.000W i strömtiIIförseI. I Fagerö bar mao mött utrym mesproblemet så att man bygger en scen i andra ändan av salen. I Forsby igen går man In för att förstora utrymmena genom att bygga läktare runt pavHjongen ocb lyfta ut fönsterrutorna. Stefan Träskvik I Rangsby uf berättar att man genom att satsa på Carola vill bjuda publiken på ett program som dktar sig till alla åldrar. Genom att samma pro erbjuds i norra och södra Osterbotten bopplU man att Ca rolll.-uppträdandena skall locka publik från hela landskapet. Någon åldersgräns blir det av naturliga skäl inte varken i Fors by eller Fagerö. En stor del av publiken väntas bli barn eller barnfamiljer: - Vi har tänkt oss att köra showen relativt tidigt på kvällen med tanke på de yngre. VI skall också försöka se t.iD så att mindre faktiskt får tillfälle att se Carola ocb inte bli i kläm mellan den vuxna publiken, berättar Träsk vik. Den aktuella kvällen, sönda gen den 13 maj, blir säsong öppning i Fagerö. Dessutom står man ensam som arrangör· i södra Österbotten den helgen, varför Träskvik tror att förutsättnin garna för en stor publiktill strömning är goda.

,ram

Fullt pådrag i Forsby

(

manskap. Direkta onlningspro blem väntar man sig inte, där emot kan det bli en bel del pro blem med parkeringen. - Normalt brukar vi ba möj ligbet att låta bilarna parkera på fotbillsplanen under stöm till ställningar ..>ten om det blir en våt vår, sA går det Inte för sig, menar Edfelt. I så fall blir man tvungen att försöka pressa In så mycket bUar det bara går på befintliga parke ringsplatser. Sedan får publiken börja parkera längs vägrenarna. En annan f1askbals kan uppstå vid biljettförsäljningen, men ar rangörerna tänker eventuellt öppna flera försäljningsställen den aktuella kvällen.

Publikrekord Sommaren 1983 kämpade flera handra folkparker om att få en gagera Carola. Hon gjorde jätte succe och slog publikrekord på ~ av 26 möjliga ställen. Carola Häggkvist är nu 17 år, som idol och stjärna är hon där emot bara litet över ett år. Sitt ge nombrott fick hon den 5 februari 1983 i den svenska uttagningen till schlagerfestivalen med hiten "Främ'l ing", som fick maximala poäng av alla jurygrupper.

Sen dess har nöjes karusellen varit i full gång. Hennes debut skiva Främling placerade sig på Ulf Edfelt ·från Forsby Bollklubb topplistorna i Norden, England, berättar att man den aktuella lör Belgien, Holland och Västtysk dagen kommer att ha de flesta av Iand . föreningens ordningsmän, det Carola kommer i dagarna hem Gallup har tittat på dethär med vad de unga sätter värde på. Förvånande nog är ett gott förhållan vill säga 50-60 stycken, i tjänst. från en mycket lyckad Japan-tur det som kommer högst på prioritetslistan. Dethär kunde Eero Meckelberg från Finska Gallup Dessutom har Pedersöre-polisen neo FOlkparkssäsongen startar r FSU-seminariet senaste veckoslut. lovat ställa upp med hela sitt hon den 24 april.

Frågetävlingen mot fin

Ålänningarna kräver bättre ungdomslokal:

Bergsskyddet inte lämpligt

Uncan bör öppnas igen

Nu på lördag, i samband med FSU;s vårmöte ska de åtta lag lificerat sig i de ringvisa frågetävlingarna mötas i ädel kamp i ~_~ stad. De åtta lagen är: I ringen .................................. Kronoby U & N II ringen .... .. ............................ ..... ... Lillby uf III ringen .... ..... ...................... ... Ytterjeppo uf IV ringen.... .... ................... ~ .............. Vörå uf V ringen ................................. Wasa uf Skatila VI ringen ...... .......... .................. .. ... Petalax uf VII ringen .. ........ ........ .. ...... .............Töjby uf VIII ringen .. .... ............................ Korsbäck uf

Finalen bandas av radion och det hela sänds sedan som en sändning på söndag morgon med början kl. 9.00. Sammanlagt 59 lag har deltagit i de åtta ringuttagningarna. år avgick Wasa uf Skatila med segern. Vem blir det i år?

Söndagsöppet· i Kronoby Söndagsöppet tjuvstartar påskfi randet med lite äggmåleri. Elsi . Sjöberg i Åbo kan konsten att måla med vax på ägg, den kon sten lärde hon ut i Söndagsöppet påsken 1983 - och tittarintresset var då så stort, att inslaget nu går i repris. I Kronoby fol.khögskola har detta läsår hållits en kurs för vux na med läs- och skrivsvårigheter. Den här kursen är unik för vårt land, och Söndagsöppet har gjort ett besök i skolan. D Leif Sundberg och Inger Andersson (den förstnämde förkyld, därav halsduken) kollar aktiviteten bland medlemsföreningarna.

alla möjliga olika föreningar som erbjuder möjligheter. En annan faktor som inverkar Mellan Österhamn och Västerhamn sträcker sig en kilometer lång lindalle i vars på medelåldern i föreningarnas östra ända självstyrelsegården höjer sig •.. " kan man läsa i vilken turistbroschyr stYrelser är att idag ska alla bygga egnahemshus. Då jag själv var som helst över Mariehamn. . aktiv var det ingen i den åldern Däremot står där knappast n,ågonting om att Ålands ungdomsförbunds kansli som byggde hus. 1 dag bygger al ligger längs samma alle: Ett stenkast (nåja, litet till kanske) från nämnda själv la och det vet man att så länge man håller på med husbyggande styrelsegård . . har man inte tid att tänka på så mycket annat. här med poängräkningen är det reningen på Åland). Renoverin-. Smältvattnet porlar bland röd Med en heltidsanställd teater granitgrus den förmiddag ÖP viktigaste man sysslar med inom gen är av nöden eftersom trägol konsulent kan man ju inte undvi knallar in på förbundskansliet. ÅlUF. Förbundet har idag 26 vet hann bli förstört under den . ka att diskussionen kommer in på Där hittas teaterkonsulent Leif medlemsföreningar. Av dessa tid Uncan stod tillbommad. Alla den sidan av verksamheten. Sundberg och verksamhetsledare kom två med så sent som i fjol. som har med saken att göra är - I fjol hade åtta olika före helt ense om att Bergsskyddet in Inger Andersson sysselsatta med Ett av de större projekten just stäl1ningar premiär, och efter vad te är speciellt lämpat som utrym nu är att få igång "Uncan" igen, att tlikna ut poäng i den intresse det ser ut blir antalet ungefär det me utan Uncan bör fås igång så samma i år. Vissa föreningar har berättar Inger. tävling som sedan nångång j bör jan på sjuttiotalet pågår mellan Uncan, är ett stort trähus mitt i snabbt som möjligt. alltid haft teater som tradition, stan som i tiderna bia. fungerat förbundets föreningar. men numera har det också spritt Ocb bur mår övriga förenin .-:.. Föreningarna fyller i en som kyrka och som ungdoms sig till andra föreningar. gård fram till 1977. Då stängdes verksamhetsrapport där olika ak Skärgårdsföreningarna har of gar? tiviteter finns listade. Sedan har Uncan och nya utrymmen öpp tast sina premiärer på sommaren, vi ett system med poäng för olika nades i "Bergsskyddet" , ett be i samband med sommarfesterna. - Jo tack, bra får man väl säga, aktiviteter, en sak ger si och en folkningsskydd inne i berget un säger Leif. Vi har den situationen Exempelvis på Kumlinge har man annan så många poäng, berättar der stadshusbacken. som tradition att spela en revy att de flesta föreningar har väl Leif. digt unga styrelser. I en viss ålder vartannat år och en teaterpjäs - Man stoppade in ungdo" - Den förening som får ihop försvinner ungdomarna, man vartannat. marna där ocb var väl glada Förutom teater sysslar man flest poäng vinner såklart, fort börjar studera osv. men hittills av med dem, berättar Inger, sätter Inger, men dessutom har vi har det funnits yngre förmågor med en hel del . folkdansande men miljön där inne I berget också ett pris för den förening inom Ålands ungdomsförbund, som tar över vartefter. kan väl inte betecknas som "vanlig" dansverksamhet icke som ökat mest sedan föregående På landet faller det sig natur den allra bästa. När initiativ år . ligt att ta ansvar för föreningen. att förglömma. Vad gäller ung togs för att få Uncan renove - Så ifall man sätter detdär i Ofta finns inte så många andra domsdanserna känns trenden rat började vi undersöka om system kan man i princip ta ett alternativ. I stan däremot finns igen från Österbotten. Ungdoden gamla föreningen Marie säkert pris vartannat år, säger hamns undomsgille fortfaran _ - - - - - - - - - - Leif och plirar ilmariskt ovanför de existerar eller om den var glasögonen, men hittills verkar avregistrerad. det inte som om man skulle ge Det visade sig att förenin nomskådat detdär riktigt. gen fortfarande existerade på Poäng ges för allt mellan video pappret - med samma ordfö (detdär avser närmast bandnin rande som 1949. Vi fick ihop gar som görs för att dokumentera den gamla styrelsen och höll och föreviga en revy eller ett tea årsmöte i maj i fjol. Måste ha terstycke, förtydligar Leif), tom varit en upplevelse för de som tar (nej man fångar inte tomtar, var med och startade förenin många föreningar erbjuder jul gen att nu få överlämna åt ~n gubbstjänster till julen) och re ny generation och se att sam presentation vid olika tillfällen . ma vilja finns idag. - Listorna får väl justeras då Vad dethela sist och slutligen och då, menar Leif. Nya aktivite handlar om är givetvis pengar. ter kommer in i bilden. Som det Medel för att få en renovering av här med video Lex. Uncan till stånd. Med en före ning som har dispositionsrätt till Uncan lokalen kan man ansöka om Nå, nu ska vi nu inte tro att det PAF-medel (penningautomatfö

Torsten Nygård, med H fors som hemort, är arkit yrket men kanske ännu görs hans personlighet a\' nären och musikern i h Dessutom finns det lite sj blodet på denna intressanta son, som vi får träffa i p met. 1 studion sitter Monica röm och Leif Jakobsson so dar, och med sig har de en sångerska från Jakobstad van Kamb, som på sextio sjuttiotalet gjorde sig känd orkestervokalist och nu gör back, denna gång tillsam__ med Nacke Johanssons trio_ Finlands tv 2 söndag kl. I marna samlas men häller på utsidan av lokalen. - Viktor Hurmio lycka ifjol, berättar Leif, perSOII.... måste jag säga att jag trodde på detdär , men tldIlIlII~' na skrev att det tom fanns inne I lokalen så ... - Vi har en festfördelniDI vintersäsongen som ger p en ungdoms- och en gaInmaJII_ sanuna kväll. .,...."".., .. centuelIt sett fler "nY~tarrllDl'- danser än gammalt är närmast ma som mogendans.

Talangjakten Enligt Inger är man i år för gången med på allvar i mens konstevenemang. - Vi bar ingen ....... domsnämnd här pi och därför bar inlon_" tidigare blivit nAgons' vägen- Förmodligen II. skickats till MarieblUlllB domsnämnd, men den vetvis inte ansvaret för landskapet. I år har ÅiUF skött mangen och en orkester och tre individuella deltag. på väg till Lahtis. Samtliga pop, rock eller schlager. - Från den klassiska sida har intresset varit s" nar Inger . Visserligen har musikinstitut här på Äla.m!. såhär första gången går informationen riktigt f gånger. Här kommer dagens fler föreningsrapporter samlar noggrant ihop alla med åländska frimärk stämplar. Jaha, undrar synt, det är till att ha n ning som samlar frirnär Jo, det kan man säga. ning i Danmark som k våra använda kuvert. Nåväl det här med ........... frimärken ska vi återko ett annat sammanhang. John J'UII_ _

Tom Segervall som idrottande tonåring

te ett par redskap för sin egen styrketrä

- g, märkte han' att redskapen inte enbart

dyra, de var också fel konstruerade.

beslöt sig därför för att försöka bygga

a redskap. Den första bänken i trä följdes

mera avancerade redskap i metall och

rt var den egna källaren hemma i Socklot

f lid med olika konstruktioner för styrketrä

'Bara att ge upp är sämre än att misslyckas' l1}'J1lmesproblemet löstes då SockJot Ungdomsförening gick - för att inreda en krafthall i samlingshuset. Tom kunde fort utveckla nya redskap och en - försäljning till andra inleddes också . Ett stort kliv framåt tog affärs iden en kväll då han tillsammans flickvännen Barbro Edfelt Orde i Jakobstad. Segervall gde fram tanken att de två e starta en krafthall i staden. en om Barbro till en början skeptisk till iden, hade Tom några dagar senare ordnat lokalen. Under sommaren erkade han själv alla bänkar och redskapen till hallen, som de senaste höst under nam ar! Sportic och med Barbro som . ysselsatt. - Det har gått över all förvän Vi har nu 350-400 damer

som tränar regelbundet hos oss . Det är tre gånger så många som vi hade räknat med, berättar Se gerval\. Satsa på kvalitet I och med att han tillverkat red skapen för den egna hallen har Segervall nu alla modellerna kla ra för en fortsatt tillverkning. Preliminära överenskommelser om leveranser till ett flertal andra hallar, bland annat en i Sverige, har träffats. - Intresset är stort här bos oss, men det verkar vara så aU det är få som verkligen vågar satsa ordentligt. Det vanligas te felet som görs är aU man köper den billigaste utrust ningen. Den är ofta felkon struerad och har dålig stopp

ning, vilket gör aU kunderna fort tröttnar på dem, berättar Segerval!. Han vill dock framhålla att det inte lönar sig för alla som tänker öppna hallar att försöka bygga sina egna redskap. - Om det tar över en vecka att bygga de två första bänkarna, så tar det inte mera än 4-5 dagar att klara av de följande tio, då man har mått och ritningar klara. Sina modeller hämtar Segervall från utländska facktidskrifter: - Det lönar sig inte att försö ka tänka ut det som redan är uttänkt, menar han. Men han nöjer sig inte med att bara kopiera, han försöker också Många utveckla redskapen. gånger betyder det motgångar och direkta kostnader, genom att

han tvingas kassera gjorda modeller.

felaktigt

Egen import Den billigaste bänken i SegervalIs sortiment kostar 350 mk och den' dyraste 40.000 mk. Den senare, som innefattar 12 olika tränings moment, finns än så länge enbart på ritningarna. - Den är närmast avsedd för skolor och kanske för militä ren_ I utlandet, till exempel i Sverige, Tyskland och Eng land, ingår styrketräning i mi litärutbildningen_ Säkert kommer det hit också, menar Segerval\. Som eU tecken på krafUrä ningens genombroU ser Seger vall aU en av landets teater skolor inför styrketräning på undervisningsprogrammet _

Förutom den egna tillverkningen och hallen i Jakobstad har Socklot-företagaren också börjat importera en del redskap. Till sammans med en svensk firma importerar han hantlar, skiv stänger och studsmattor från Tai· wan. Till hösten räknar han med att ha också solarier på försälj ningsprogrammet . - I den första provsändningen tog jag in för 10.000 mark och trodde att det sk ulle räcka för ett tag framöver, men varorna gick åt på en gång. Till exempel sju studsmattor sålde vi slut över ett veckoslut, berättar Segervall. Försäljningen av de mindre ar tiklarna skall i framtiden huvud sakligen ske via postorder. En av landets ledande partikedjor har också visat intresse för att ta upp prod u k terna. Långa dagar och korta nätter Som företagare betyder det na turligtvis att Segervall får satsa mycket av sig själv. Till vardags arbetar han hemma på familje farmen i Socklot och tillverk ningen ,av redskapen sker på kvällar och under veckosluten. l praktiken betyder det att han so ver sex timmar och arbetar resten av dygnets timmar. ' - I framtiden tror jag att det blir så att något annat företag får ta hand om till verkningen medan jag själv koncentrerar mig på försälj ningen. Det roliga Ugger inte i att tillverka grejorna utan att la fram dem.

o Barbro Edfelt förestår Spor/ie-hallen i Jakobstad. Ha/hm öppnades senaste höst oeh intresset var över all för väntan. Bänkarna i hallen har tillverkats hemma i Tom Seger valIs garage_ I bakgrunden på bilden skymtar Caro/Q Stenbae ka.

Några större lån har han inte be hövt ta upp för sin verksamhet. Däremot har han satsat av det eg na sparkapitalet. - Allt som kommer lös, går tillbaka i verksamheten. Det gäl ler att inte köpa Mercedes för de första inkomsterna man får, me nar han. För framtiden har SegervaU & Co stora planer. Vad det egentli gen rör sig om vill han inte i det här skedet avslöja. Redan till hösten räknar han med att kom ma igång på allvar. - Jag brukar säga som så, det är bara att ge upp som är sämre än att misslyckas, avslutar den unga entreprenören. K-G OLlN

~HÖ

•••• •• •• • • • •

TONARS ,DANS

'\ ~~

KOLLA ALLTID FÖRST!

SOUMDSIDE .U"

i Ö-Malax Sol hem

4.4

•

fredagen den 13. 4. 1984 kl. 20.00-01.00

HEROS spelar upp till dans

INNESTÄLLET DÄR MAN DANSAR OCH HÅLLER IGÄNG:

VASSOR

SväuJjom GäUJj6t

GAMMALDANS lörd. 14. 4. Id. 20-01 VÄLKOMNAt

SOUMDSIDf

VASAESPLANADEN15 TEL: 116899 el. 120015 Öppet: vard.9-18Iö 9-13

Prick fem Hur känns det att vara gammal? frågar ett barnbarn sin mormor, och får många svar. Rita Eden har rollen som mormor i dag och i Prick fem när hon läser Norma Farbers bok som heter "Hur känns det att vara gammal?" Redaktör är Vivi,-Ann Sjögren. Radion måndag kl. 17.00. •

•

• • •

» •

•

• •

•

• •

•

• •

Spara Ut Vi har de rätta till de rätta pri

-------

• ridån gick upp i Lappfjärd för spexet ~AX FÖR INDEX", satt publiken andlös förväntan. Orkestern Octavia stämde upp uvertyr och den nya ridån gick upp efter litet skoj med veven, ja då kände jag att t stämde. Platsen, aktörerna och musiken. ällen blev precis som väntat - mycket un hållande! Oaavias ledare Sven Rosendahl e välkommen, han sade att DU var tredje gången som Il- orkestern Octavia samar e med LUF. Programmet gå i lätt underhållningsstil en blandning av sång, mu dans och spex . För musikar gemangen står Thure Hinds, ADder Teir och Alf Mylleri. Efter orden brakade det lös. Nisse , Marianne Sjöström och _ -Lisa Nygård var kvälken so och bjöd på ett flertal pär . Sven Rosendahl och Magnus fvi n uppförde en Povel Ramel

bit, dels med Povels text, dels med egen text på dialekt samt en kuplett om Kaskö skriven till Stockholmsmelodin av Taube, verkligen underfundigt. Om man bortser från Octavias prestationer, så sk ulle jag vilj a ge en eloge till Kati Engelholm och Harriet Klåvus som sjöng "Sjö man", och spelade klarinett till. Dessa unga flickor överraskade publiken med det mest njutbara musiknumret för kvällen. Swing-orkestern Octavia med förstärkning av Harry Kinos på piano stod för musiken. Ståkar, blåsinstrument, dragspel och gi tarrer hanterades av spelglada musiker som fick publiken med D Hawaii-flickorna får Pekka Vennamo (Kurt LiUhannus) att glömma bekymren hemma i Finland. sig i svängiga evergreens. Octavia är en stor tillgång för spexarna i Lappfjärd.

Mycket underhållande 'index-dax' i Lappfjärd

Reija Backlund stod för koreo grafin till samtliga fyra danser som utfördes av hennes skickliga och tekniska jazz-flickor. Dan serna höjde sig över mängden revydanser jag sett. Träning, trä ning och åter träning ger ett så dant resultat. Dräkterna stämde Med mustigt kryddad Lapp dessutom precis. Reija hade bl.a. fjärdshumor bjöd Magnus Solf gjort en dans till stycket Kabasto vin, Kenneth Storhannus, Kurt ne, som återfinnes på den skiva Liilhannus och Bjarne Ahlkulla de musikstuderande vi Lapp på de mest dråpliga nummer. Tur fjärds Folkhögsskola utgivit. att det var musik mellan varven, Jazz-flickorna har också inlett annars hade käkmusklerna gått steppövningar och utförde en nä urled. pen steppdans. Undrar just hur Teamet hade dels dammat av långt gruppen skulle gå om de några äldre revygodbitar och dels fick utöva sin danskonst på hel gjort några nya sketcher. Ur de tid. . gamla gömmorna kom Strass Sist, men inte minst spexen. botji och Santa Lucia, "Tilda"

• •

Oravais tel. 961153488

har gått i arv från far till son. Kenneth Storhannus tog sin far Torstens bravurnummer och ge nomförde det med glans. Jag ser ännu de långa benen med ylle strumporna framför mig. Pappmin med Kurre Lillhan nus är oförglömlig liksom Stor fors- Viktor alias Magnus Solf vin. Mest rörde man sig i hems 0 porna, men ubåtsjakten i Stock holm och Landsbygdspartiets

.pa gang

• • •

. . . från vanJigtvis väjunderrät Rotrock tat båll meddelas att RAGNAR HARE:s debutsingel är klar och Som en inledning på vappen

väntas finnas tillgängHg i dagar firandet kan man lämpligen tän

na. Vinylen ges ut på Jobanna ka sig Rotrock i Petaiax, fredag

med Mats Hulden ocb bans nam kvällen den 27. 4. Tillsvidare bar

ne Kullman som producenter. Vi klara papper ordnats med följan

ser med intresse fram mot denna de intressanta grupper:

fingervisning om vad Harens år STEEN RÖÖS med ä.kta öster

ska bjuda på i fortsättniDaen ... bottnisk reggae.

. . • samma Hulden bar ocksi ACfION med barrstromsk bea

producerat Tbe New Bandits nya vy.

singel som ges ut på City Boy. TURBULENCE med vasarock

Torde finnas tillbanda då detta samt

ALANPARNE'S PRODUCf

går i tryck ..• . • . för den som saknat Gigi men vad det innebär därom för

Sandbolms röst l Frencb Kiss bar täljdes inte.

Ungdomsnämnderna . i Närpes vi glädjen att meddela att bon som bäst är i färd med att plocka och Korsnäs kommer att sammas ibop ett nytt band, vad bandet om en buss. FrAn Malax ordnar ska beta är tillsvidare icke också ungdomsnämnden buss transport. klart •••

En man och hans bas

Wasa Teater gästas söndagen den 15 april aven man och en kontra bas. Det är den berömda svenska Musikteatergruppen Oktober som börjar sin Finlands-turne i Vasa med ·den västtyske författa ren och musikern Patrick Sils kinds debutpjäs KONTRABA SEN, som just nu är aktuell ock så på våra finländska scener. På Kansallisteatteri går den med Leif Wager i huvudrollen och in om kort får pjäsen också sin pre miär både i Rovaniemi och i Uleåborg. Musikteatergruppen Oktobers version är regisserad av Birgitta Ulfsson, som nog har erfarenhe ter av monologteater . I den enda rollen - en kontrabasist i en symfoniorkester - ses Henric

språkpolitik fick sig också en släng. Regissör och samordnare för spexet är Magnus Solfvin. Programaftonen var en mycket positiv upplevelse och besisar att det i Lappfjärd finns verkligt go da förmågor inom många områ den. Aktörerna planerar några föreställningar till, så passa på ni som rör er i Lappfjärdstrakten. SuDo Holmberg, en av veteranerna in om Oktober. I motsats till flera andra medlemmar startade han inte sin teaterbana som musiker. Han läste dramateater-film i Lund, undervisade på universite tet och skulle doktorera när tea tern tog över intresse, tid och energi. KONTRABASEN handlar om en kontrabasist i kris, om hur det är att leva med musik som sitt yr ke, aU leva med storhetsdröm mar och att leva ensam. Pjäsen utspelar sig i kontrabasistens lilla rum med vadderade väggar (han måste ju repetera) timmarna före symfoniorkesterns premiär på Wagners "Rhenguldet". Egentligen hatar han sitt ins trument. Det är stort, klumpigt och påträngande. Det producerar inte ens riktigt vackra toner. I or kestern står det i bakersta ledet trots dess betydelse för den klangliga helheten.

• • • • . • • • • • • • • • • - • • • • • • .. • *. • • • • • - • • • • • • • • • • • • • • • ~

·.1

• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •• •1• •1.4~.4••1• • • •,• •1.4~.4•• 1• •'• • • •,• •1.4. .4••••••'• •1.4~~••1• •'• • • •,• •1~~~. . . .

••• • •••

:• •• •

•• •• •• ••

• ••• • ••• • ••• •• •• •• • ••• •• •• •• ••• •• •• • ••• •• ••• •• ••• •

:•• :•

••• ••• ••• ••• •• •• •• • ••• :• : :•

•• • ••• •• :••

••• ••• •• •••

•• • ••• •• • -• • ••• • ,. ••

. ·

• ,O Möte med finländsk krogunderhållnng. Annie och Carole prö ,var lyckan på en pajazzoautomat.

Tänk dig att sticka iväg hemifrån då du är 17 år, att du åker tiU andra sidan jordklotet för att arbeta sju år framöver och att du under den tiden får komma hem endast en enda gång. ,Det är i alla fall vad medlemmarna i den filippinska gruppen Golden Rays har gjort. Sedan 1978 har de turnerat i Europa och i veckan har deras färd nått Jakobstad där de uppträder på ett ' av stadens hotell. Att dessa ungdomar söker sin utkomst såhär långt hemifrån har sin förklaring i att det är' mycket vanligt ' att unga män niskor på Filippinerna arbetar utomlands. Den ekonomiska krisen har under de senaste åren drabbat landet hårt och spe ciellt de unga har blivit, utsatta_ Tiotusentals unga filippinare reser utomlands för att kunna få jobb. De åker till Persiska vi ken för att arbeta vid oljefälten eller som tjänare åt rika araber. Musikaliska ungdomar kan ha turen att få jobb som underhål lare i Japan, Hongkong, Kana da eller Europa . Men ' dethär handlar om de som har tur. Många unga mc kor lockas iväg tillprostitulion främst i arabländerna och Ja pan.

Felaktig bild Gruppens ledare Steve varnar dock för att den bild massme

dia ger av Filippinerna till stora delar är falsk. - Här i Europa har vi sett TV-program som beskriver Fi lippinerna som ett mycket fat tigt land. Om än den ekonomis ka krisen har drabbat oss hårt, har människorna fortfarande att äta för dagen. Det verkar som om filmteamen avsiktligen sökte upp misär och fattigdom. Sådan kunde de säkert ha hittat i sina hemländer, menar Steve. An Filippinerna just nu ofta är objekt för nyhetsrapporte ring på grund av den senaste ti dens oroligheter, är de filip pinska ungdomar väl medvetna om_ - Många frågar oss om vi är för eller mot president Marcos. Vad skall man säga? Vi är musi ker, inte politiker, framhåller Steve. Den effekten oroligheterna kan ha på deras liv är att turist strömmen till deras vackra hemland blir mindre och däri

genom arbetstillfällena för . sikerna färre.

AUt arrangerat Vägen från Ilandsbygden i v ra Filippinerna till stadshotdld Jakobstad går via grop produktionsbolag i hemlan och via förmedlare i HoU och Finland. Gruppen får allting ord för sig: resor, kost och logi. Finland hämtas de med från det ena spelstäUet och r till det andra. Några prob att annars ta sig fram i sam lena tycker de sig inte ha hafL Dagarna tillbringar de att vila, tvätta, gå runt I b kerna, motionera och öva musik. - Och så skriver vi brev. Iw rättar en av flickorna och f: ett instämmande fnitter a" övriga. En av de första platser de ker reda på då de kommer

. , berr ••• .-Iliil::rar det som finns i Åbo . Den flexibilitet som idag inom akademin - att man kan gå över fakultetsgränsen skaffa sig en utbildning som upplever som relevant för ndagen kan vi inte upp a på tre orter genom att utb'ildningslinjer, framhöll Caj-Gunnar Lindström . livets representant VeikKurkiala betonade att livet idag behöver mycket ildat folk och att det där be hövs högskolor av högsta klass, som tål en inter - Dell jämförelse. Rosas framförde också tanken

att man i stället för att splittra de Enligt Nyberg fungerar samar svenka resurserna kunde över betet i Vasa bra redan nu och föra av de goda finska resurserns man behöver främst få utvecklas till svenska . i lugn och ro . Thor Österholm föredrog att Minister Gustav Björkstrand bolla med siffror: Österbotten trodde att "Österbottens högsko har 40 procent av de finlands la 'skall kunna förverkligas ge svenska årsklasserna mot 42 i Ny- • nom någon av de alternativ land medan Åbo har 50, Helsing undervisningsministeriets arbets fors 40 och Vasa 10 procent av grupp framlade i fÖrra veckan . högskolresurserna. Enligt detta Beträffande PF ansåg han det bör man förlägga utbildningen finnas bara två alternativ - an enligt regionernas befolknings tingen bör vi flytta hela fakulte numerär. ten eller bygga upp resurser kring PF-studerande Anders Nyberg den. ansåg att regionalpolitiska argu 'ment inte hör hemma inom hög Caj-Gunnar Lindström höll skolepolitiken. med om att den vetenskapliga - Det är högskolan som besit verksamheten måste fås igång vid ter sakkunskapen och som själv PF i Vasa. Men, betonade Lind skall bestämma om sina egna ström, ÅA kan inte ta död angelägenheter. på en fungerande verksamhet i Åbo för att stöda Vasa . Detta srrider mot akademilagen . Något man var tämligen ense om var att utbildningslinjer inte borde dubbleras på olika orter, eftersom detta ' leder till att den avancerade utbildningen blir li dande . I övrigt var det svårt att komma fram till någon konkret, som man kunde enas om. Minister Björkstrand framhöll under debatten att detta är en så pass stor och viktig fråga att vi i lugn och ro borde lyssna till va randra.

Åbo-debattens panel al

ay ort är postkontoret. Där

ir de rutiga kunder då de skall siHa brev och kort bem till

riane'" och familj. Att bemlängtan var ett prob lem den första tiden, det med IS' alla i gruppen. Men numera ir de så vana vid att vara borta att de inte märker den längre. 1981 var de hemma ett tag, . . . då började de redan längta tillbaka till turneUvet i Europa. - Många av våra vänner ba • gift sig ocb fått barn eDer rest utomlands, berättar Caro le, en av mckorna i gruppen. Vad som bar bänt under de be senaste åren de varit borta, VIIgar de inte tänka på.

Lirt sig själva I • filippinska skolorna lär sig ....... inte mera om musik än lit lira sig läsa noter. Den ~a träningen sker hem

Ann-Sofi Sund ma. Så gott som alla människor spelar något instrument. Det finns specieUa skolor för musi ker, men i denhär gruppen är alla ,självlärda. - Före vi åkte till Europa fick vi oss tillsända en kasett med de mest populära bitarna, som vi lärde in, berättar Steve. I Finland har gruppen natur Ugtvis lärt sig spela humppa. FJ ler rättare sagt att de har lärt sig rytmen som de sätter på andra bitar de har i repertoaren. Av fÖl'ståeUga skäl vill filippinerna inte försöka sig på att sjunga finska texter. - Hemma på Filippinerna är , det vanHgt att större restauran ger har tre olika orkestrar sam ma kväD. Den första spelar mu sik för de som äter och de två övriga någon form av dansmu sik: disco, jazz, evergreens. Of ta bjuds det också på någon form av show, berättar Steve.

Betalningen gruppens med lemmar får i Europa vill Steve inte närmare gå in på. EnUgt bonom är den ekonomiska be håJlningen inte det avgörande. Viktigast för gruppens medlem inar är att de får resa och se världen. Saknar maten

Finsk Saab genom Sahara Nu är det bevisat! En för finska förhållanden konstruerad och i Finland Itiord Saab klarar sig också i "mörkaste Afrika". Belgiska paret Alain Vanlaetem (36) och Maryvonnic Ouvrard (32) körde nämligen i slutet av förra året rallyrutten Pa ris-Dakar i motsatt riktning från Dakar till Bryssel på rekord tiden åtta dagar, två timmar och 3S minuter. Rutten från Dakar på afrikanska västkusten löpte genom Senegal, Mali , Algeriet, Frankrike och Belgien. Totalt mätte sträckan 6 500 kilometer. Alain Vanlaetem är en slags upptäcktsresande av modern tid som tidigare med framgång har deltagit i Paris-Dakar-tävling en. Med körningen från Dakar till Bryssel vilje han bevisa att man kan klara sig genom rutten med en vanlig familjebil i prak tiskt taget standardutförande ba ra man förbereder sig med minu

tiös noggrannhet. Bilen Alain Vanlaetem valde för rekord försöket var en av de första i Nystad tillverkade Saab 900 i-bilarna med en vanlig in sprutningsmotor på 118 hästkraf ter. Bilen gjordes i ordning av mångfaldige svenske rallymästa ren Ola Strömberg. En terräng gående jepp följde med som ser vicefordon. Under färden behöv de inte servicebilen stå till tjänst med just annat än bensin, olja, vatten, fyra däck och ett par stöt dämparfästen .

En sak de fortfarande saknar är den specieUa filippinska mat som görs på havsfISk. Och naturligtvis saknar de familjerna. Som bos andra asiatiska folk är familjebanden mycket starka bos filippinerna. Det första de gör då de kom mer bem igen i november? GER

MAMMA

STOR KYSSl förklarar en av flickorna och får klingande skratt till gensvar av de andra i gruppen. K-G OLlN

. MARS LP-LISTA 1 2 3 4 S 6 7 8 9 10

- ,

=.\f6te

med finländare. Enligt filippinsk sed skall man dela med sig av godis till barnen. Något • ade verkade postens små kunder över de vänliga främmande flickorna.

(10) ( S) (-) ( 2) (-) ( 4) ( 3) ( 6) (-) (-)

Eliminator........................................ •ZZ TOP

Love at First Sting....................... .SCORPIONS

Fragezeichen........................................ NENA

Thriller. ...........................M1CHEL JACKSON

Fever...............................................(SAML.)

Little River ......................AUDREY LANDERS

1984 ... .. ....................................VAN HAEEN

Välkommen till folkhemmet.;.MAGNUS UGGLA

Amonia Avenue ...... ALAN PARSON PROJEKT

Ball to the Wall...........................BROADCAST .

ZZ TOP tar ett ordentligt kliv uppåt, sammaledes Nena som kliver direkt upp till tredje. Michel Jackson envisas med att sälja skivor - inte bara här utan i hela världen. Gamla rekord ryker all värl dens väg. Uppgifterna hämtade från Bigi & Ves a i Närpes, Sound side, Fazer Musik och Westeriund i Vasa, Musik Wikström och Se gerstams Musik i Jakobstad samt Rexin Musiikki i Karleby.

Stoff hos JT

Hur blir en tidning till? Vem hit tar på vad som ska stå i tidnin gen, vem skriver artiklar och hur hinner man trycka en tidning på en enda natt? ' Stoff har besökt Jakobstads Tidning och gjort ett reportage om reportaget. Redaktörer är Sti na Bäckströmoch Anna-Lisa Se gerstam. Finlands tv l fredag den 13. 4. kl. 11.35, repris kl. 17.35.

Ide på lågrisknivå gipsgjutning i fl Alla som någongång har funge rat som tonårsledare vet att del tagarna ganska ofta har väldigt höga krav på sig själva. Man vågar inte riktigt experimentera med saker och ting. Man skall alltid vara försiktig med halvfabrikat, men ibland kan halvfabrikaten ge en puff i rätt riktning för deltagare som ogärna tar risker. Det skapande momentet i den här iden kom mer in lite senare, närmare bes tämt när man börjar själva målningen av tavlan eller gipsfi guren eller vad man gjort. . Iden går ut på att man blan dar till en gipsvälling som man sedan häller i de färdigköpta formarna. Formarna är ganska dyra, men går att använda län ge och man kan också köpa dem flera föreningar, ihop. Blanda såhär: - l del vatten - 2 delar gips Vattnet och gipsen röres om försiktigt så att inte luftbubblor bildas.

Myror i huvet

Tyska flickor erövrar mansyrken Bonn (DaD) - Flickor kan både lära sig och utöva s.k. mans yrken lika bra som pojkar. Det är den "gemensamma nämna ren" för resultatet av ett försök, som pågått i fyra Ar och som genomförts av utbildningsdepartementet i Bonn. 1200 flickor från 200 företag hade deltagit i detta experiment. T .o.m. invigda kretsar var för bluffande. Undersökningen led des av vetenskapsmän. 99 pro cent av flickorna klarade slut provet och var framför allt på det praktiska området inte sämre än sina manliga kolleger. Tydligen trivs de dessutom med sina "mansyrken ". 85 procent av de kvinnliga teknikerna och hant verkarna förklarade spontant på förfrågan, att de skulle bestäm ma sig för ett liknande yrke, om de fick välja än en gång. Därmed har för första gången på bredare bas bevisats, att flic kor kan hävda sig även som bil mekaniker, taktäckare eller tele tekniker. Hittills hade alltid en dast enskilda prestationer stött denna tes, Lex. när flickor kom på de första platserna vid presta tionstävlingar . Modellförsöket

kommer kanske dessutom att bi dra till att biyta ner de fördomar, som existerar här och var om att vissa yrken är "för tunga" för flickor. Oavsett att maskiner på många ställen ersätter . tungt kroppsarbete, så kompenseras flickornas svagare kroppsliga krafter för det mesta av större noggrannhet och finare intuition. Den tyska hantverkssektorn, som med sina mer än 700 000 lär lingar utgör ett betydande stöd på utbildningsmarknaden, be mödar sig sedan flera år om att göra allt fler yrken tillgängliga även för flickor. Av de 125 hant verkskyrken som finns står nu mera 115 öppna även för kvimili ga lärlingar. 150000 utbildas f.n. i sådana yrken . Oskar Hansen

Stridigheter och konflikter, stora och svåra frågor, ska "Myror i huvet" behandla denna gång. I programmet ingår intervjuer med lärare och elever i två åländska skolor: Övernäs högstadium och det lilla högstadiet på Föglö med bara sjutton elever. . Nisse & Co är som vanligt också med på ett hörn. Finlands tv l lördag 14. 4. kl. 17.30.

Den goda cirkeln De naturenliga odlingsmetoderna följer skogsbackens exempel, kretsloppet, där liv och död stän digt växlar och allt återförs till jord med hjälp av mikrober, daggmaskar, hoppstjärtar, tusen fotingar och spindeldjur.

Trädgårdsmästare Udo Drude vet hur en kompost ska göras så, att den inte blir en sur och kall hög, utan den finaste mylla. I programmet visar han hur en kompost byggs upp, och lär oss också täckodling, en ny metod som kan användas i all trädgårds odling och som med tiden kan spara in på arbetet åt oss ... Redaktör är Aagot Jung. Finlands TV 2 måndag kl. 20.55.

Sätt två långa pinnar br varandra mellan t.ex. två lar. Knip fast modellen med kJänYP9r i de båda pinnama och häll i gipsmassan, e föregående recept, när du ker att det sitter stadigt.

~#HJ

Q~RQ

Prislista:

l I

inylnytt Engelska Bauhaus har kittlat min nyfikenhet länge. Utan att jag tagit steget fullt ut och när mare bekantat mig med gruppen, känd Jör sin svartsyn och sin tungt grubblande rockmusik. Nu har det precis utkommit en singlesamling med kultbandet, "Bauhaus, the Singles 1981--"1983" (Beggars/Virgin), och jag är positivt överraskad av Bauhaus. Utan att vara speciellt impone rad avfärdar jag alltså inte helt Bauhaus.Den tungt, malande musiken bedövar. Bas och trum mor dominerar ljudbilden. Ovan på flyter den entoniga sången all varligt fram. Undrande frågar jag mig ändå : Behövs här depressionsrocken el ler mår världen bättre av lättsam popmusik? Som den som Tracey Ullman bjuder på t.ex.? Tracey Ullman är ett .relativt nytt stjärnskott på den engelska pophimlen. Ett stjärnskott som tar popmusiken för vad · den är ; ett nöje idag men föga att bygga upp morgondagen kring. Låter namnet bekant så är hon inte bara för sina hitlåtar utan hon är också skådesspelare och

talet verkar att bli det för China Crisis är bara ett av många intressanta Liverpoolnamn i dag. China Crisis bjuder på sin and ra LP på mjuk, personlig musik. Traditionella instrument ger grunden . Känsligt läggs sedan mera ovanliga instrument (i rock sammanhang vill säga) på och för det mesta faller byggstenarna på rätt plats. Den "moderna" ljudklangen fås med hjälp av softa klaviatur slingor. Personligheten, samti digt som mjukheten förstärks än nu mera, fås fram med hjälp av oboe och flöjt, av The Breck Road String Ensemble. Ovanpå allt det här dansar Eddie och Garry s sång. Grabbarna sjunger på inget vis märkvärdigt, men ... Jag tyckte ännu bättre om gruppens debut LP ("Difficult Shapes & Passive Rhythm") där texterna var betydligt vassare, men jag ger också "Working with ... " mer än väl godkänt. Har egentligen inte fastnat för någon speciell låt, men popaktiga "Wishful Thinking", det mera dansgolsinspirerade titelspåret och mer fundersamma "Papua" kan alltid nämnas. Dagens skivskörd innehöll in gen riktigt höjdarplatta, men här finns ändå några LPn som det lö nar sig att spana in. Vi hörs. • ALEX

- Gips fås från apotek för ca 32,-/kg. Man kan också kap. hobbygips men den är dyrare.. men lättare att få att lyckas. - Formarna varierar i mellan 27-37,-. Fås f bobbyavdelningar . - Enamelfärgen kostar ca.. 5,-Iburk.

Se till att fonnon '" <on uman har setts i en engelsk komediserie som gått/går i både svensk och finska TV. VAd jag förstått tar Tracey skådesspelarbanan mera allvarligt. Skivbranschen är bara ett tillfälligt sidospår. På LPn "You Broke My Heart in 17 Places" (Stiff Records) handlar det mest om 6O-talsmelo dier även om här finns både nya och gamla låtar. Barfotatösen Sandie Shaw förde upp Chris Andrews "Long Live Love" på hitlistorna på 60 talet. Kändast av alla låtarna på LPn är väl ändå Hoffman Klein's "Bobby's Girl". Och mest spelade låten med Tracey själv är nyskrivna "They Don t Know". Lägg märke till låtskri varen Kirsty MacColI. Jag tror hon kommer att göra mera väsen av sig ännu! Jag tycker om enkla, glada, spralliga Tracey Ullman. Och tar okritiskt (nostalgiskt?) LP till mitt hjärta, men måste kanske ändå konstatera· att visst har hon gjort det enkelt rör sig ... Högen har minskat och kvar är endast "Working with Fire and Steel" med China Chrisis (Vir gin). China Crisis kommer från den kända storstaden Liverpool. Beatles förde in staden på pop kartan på 6O-talet, 70-talet var kanske ir:te Liverpool s men 80-

vändningarna, annars massan. När figurerna är efter ca. Y2 timme, kan målas med vanlig vattenfarg ler med Enemal-färg, som en lackartad lyster. Om händelsevis blev för tjock bottnen på tavlan blev oj kan man sandpappra med kornigt sandpapper. Sätt sedan en hängare tavlan. Sådana finns att kÖJ* affärer var man säljer ram taveltillbehör. Vill man göra små figuRL finns det också gips formar det ändamålet. Olika fo finns att köpas bl.a. jultom Walt Disney figurer, mado figurer osv . -Gör såhär:

du häller i gipsmassan. Man

LY<kja till! ,

kr, å I

L_m.ås.t.e.o.c.k.så_v_ara.g.an_s.ka_sn.a.b.b.i_ _ _....;,_________

Tracey VI/man s sklvkarriär jick en braks!art med sin,larna "B,!",, way" och "They Don 't Don t Know"o Bada ldtarna aterjinns pa tueIIa LP:n "You Broke My Heart in 17 Places"o

vartsekeljubilerande S]lotnics

_'iuder /lå nostalgi och jörny-else

tet av femtiotalet bakade Bo Winberg ihop första gäng Spotnicks-musiker, och nästan ge , 1960, fick de sitt internationella genombrott låten Orange Blossom Special som blev omåttligt påpulär i Australien. Att låten blev populär just i Australien är be nande för den svenska gruppens skivframgån pr. Gruppen har nästan alltid haft större 'publik tomlands än i hemlandet. Turneer har man gjort till bl.a. Japan, England, Holland, Frankrike, Spanien, Italien, Tyskland, Turkiet och Mexico. Spoullcks publik bredd sträcker - också genom ålderklasserOm jag nämner namnet _~pola så säger det kanske . enting, men skulle det gå att speja upp låten i tidningen så finns det väl knappast någon som inte skulle känna igen den . Så är det ju också flera gene rationer som vuxit upp under de 25 år som gruppen verkat.

Jabileumsår 1984, Sportnicks jubileumsår , det dags för gruppen att röra sig lite i hemknutarna. Det var Eloge sedan sist. Tio år för Sve rige och 15 år för Finland. Nästa sommar gör den nyaste ' sammansättningen med Bo Wmberggitarr, Juri Wiik gitarr och sång, Arne Österlindh pe dal steel, Kenth Andersson bas och Bengt Ander~son trummor, och turne i de svenska folkpar kerna.

Senaste veckoslut fick vi höra dem i Vasa, Korsnäs och Nykarleby. - När jag fick höra att vi kanske skulle ge oss av till Fin land -säger Bo Winberg- så frå gade jag mig själv: vad ska vi dit och göra? dom vet väl nu mera inte ett skvatt vad Spot nicks är för något. - Men jag har blivit positivt överraskad. Det är tydligen känslomässigt starka Spotnicks minnen som publiken bevarat genom åren. Åtminstone på Ernst satte minnena fart på 30-45 åringar som jag sällan sett rocka med sådan inlevelse. Lite otur hade Spotnicks på ' flyget, där en väska försvann och några grejor gick sönder. Dessutom förorsakade den hyr da utrustningen endel problem, så om det var någon som tyckte att Bo Winberg verkade en smula rastlös på konserten så berodde det på det här.

o Många har försökt sig på att imitera Bo Winbergs och Spotnics specielkl gitarrsound. Menfd har lyckats.

Andersson och Juri Wiik ingår i Sp.rJtn'ics IIJIpsdttning.

Ny stil

kort, bara en och femtioåtta .. .'

I Spotnicks nya stil ingår ele ment av rock , country mect t.o .m. lite reggae. Ingredienser na blandas ihop med kockens experimentglädje och som re sultat kan vi få en countrylåt med reggaerytm. De traditionella, melodiösa, gitarrbetonade låtarna har man i alla fall inte glömt. Bo Win berg säger sig bevara sitt säreg na gitarrljud för alltid, och han har inte någon större förståelse för grupper som gömmer sig bakom en ridå av glansbildska pande ljudeffekter. Jag frågade honom hur det känns att spela en gammal känd låt som Amapola flera hundra gånger, år efter år. Jo, svarade han, den sitter nog i ryggmär gen, men vi tar det hela med en gnutta humor. Förra LP:n he ter "We don't wanna play Amapola no more" , och så tröstar vi oss med att låten är

Gitarren Många grupper har försökt imi tera Bo Winbergs gitarrsound . Men det är enligt honom inte bara hans specialbyggda gitarr med ovanligt grova strängar som avgör ljudet. Lika mycket avgör speltekniken och i sista hand känslan för musiken. Därför har ingen hittills riktigt lyckats i sina imitationsförsök. Bo Winberg tycker han är la gom kändis: Skulle jag vara "en Abba" så skulle det vara omöj ligt att visa sig på stan . Nu hän der det bara ibland då jag sitter på krog, att någon kommer fram för att påpeka vem jag är... - Någon miljonär är jag in te, trots flera guldplattor . In komsterna från musiken kom pletterar jag med jobb på lokal radion i Göteborg, och så har

jag en skivstudio.

Gimmick Rymdhjälmarna var en del av Spotnicks scenimage i början av 6O-talet. - Vi hatade de där svettiga hjälmarna som inte var vårt eget påhitt, utan någon PR mans. Vi glömde dem efter oss med flit, men det fanns alltid någon vänlig själ så att säga, som skickade dem i efterskott.

Rockig polisradio , På en konsert 1963 i Paris, spe lade Spotnicks på trådlösa gitarrer tillverkade av Bo Win berg. Men gitarrerna råkade av misstag sända på samma våg längd som polisradion. Polisen hörde plötsligt bara rockmusik i sina hörlurar, och efter att ha spårat upp konsert platsen, stormade polisen den med dragna maskinpistoler. ..

Kenneth Gustafsson

Höte. NU.--MISTEre.. .. NI

I..M~

röeo!.iiMf'AT 14[(; CX-H ~1 KDM..-IEe. ATT ST~ j;'"€ 'DyeT_. __ .

It - - - - - - - I DE"

SADÄ€JA AN1LIb-cN [III SA r-f rAA ••• 00(.1<

t SOM HELS, ." .. ' .siAc..~A-ec, IVA-~

Moskva, APN - Ungefär lOO.()()() studenter från 140-talet länder får idag högskoleexamen i Sovjetunionen. Omkring två tredjedelar av dem kommer från u-länder. För dem finns Lex. kurser som "tropisk medicin" och "jordbruk i tropikerna". Moskva är den stad som har flest utländska studenter.

Räcker ... Musiken där är mera gammaJ dans, kanske för att publiken överlag är litet äJdre, berättar Tor-Leif Nylund. Ett speciellt fenomen på gammaldanserna är att publi ken kommer sent. Även om kvällens tillställning var ut annonserad att börja från kloc kan 20.00, var det ingen som ville dansa före klockan kvart i nio. - Man borde börja klockan nio ocb bålla på till två i stället, då folk bar börjat komma igång, menar Håkan Ahlvik. Pistolen hör till uniformen I köket har Pedersöre-polisen

representerad av äJdre konsta pel Jan-Erik Björkgård och överkonstapel Lars Willman bänkat sig kring kaffebordet. I distriktet hör det till rutinerna att polisen besöker alla nöjes tillställningar. - Att vi kommer ut och ser vad som händer betyder inte att vi är ute för lltt haffa någon.

••

Osterbottniska Posten Medlem i tidningarnas förbund. Österbottnisk ungdomstidning och språkrör för Svenska Österbottens ungdomsförbund och dess medlemsföreningar. Jakobstads Tryckeri och Tidnings Aktiebolag - 19B:4

•. _..

• "Impulsdansare .. kallar sig Martin och Denecie Nygård från Oravais. Det händer sig bara några gånger per år att de åker ut på gammaldans. . Det är närmast att se som en är de första som ropar efter preventiv åtgärd, berättar dem då det börjar gälla. Björkgård. Att poliserna går beväpnade Att de inte alltid är. så väl är något som irriterat speciellt sedda speciellt på gammaldans gammaldansare sommartid. tillställningarna, där det hör till Enligt Björkgård har poliser i undantagen att det händer att tjänst skyldighet att bära va de har någon orsak att ingripa, pen. De hör till tjänsteuni är poliserna väj medvetna om. formen och är närmast att se Men det är också ett faktum att som en arbetarskyddsfråga. de som är mest kritiska till dem, ÖP-rådet: Leif Rex, ordförande Sture Erickson, Stig-Göran Forsman, Birgitta Strand, Lars-Erik Backman och Ulf Johansson Chefredaktör .och ansvarig utgivare: Karl-Gustav Olin Tel. 967-13555, hemtel. 967-21099 Redaktion: Jakobsgatan 13 Postadress PB 27 68601 JAKOBSTAD

Redaktör i Vasa: Sven-Erik Glader tel. 961-113 522, hemtel. 961-32698 Redaktör i Sydösterbotten John Ahläng, tel. 961-113 522, emtel. 961-112001. PRENUMERATIONSPRIS 1984 Helt år ................................65, Halvt år ..............................40, Skandinavien .......................70, Lösnummer ..........................2,50

Jakobstad får fina jazzgäster TISDAGEN den 17 april fAr . . jazzvänner njuta av sin f. musik vid en jamsession i T zons Källare. Då gästar tvi ker ur Sveriges och F' toppskikt staden och koml1lf:l' speiII tillsammans med I musiker. Svenskan Håkan ling spelar tenorsaxofon, i även alt och sopran, och bu det i en svängig stil som n" för tankarna ocb Coleman kins. Werling har gjort stor succe jazzrestaurangen Groovy i singfors denna vinter. Där han spelat med Teuvo Suoj piano, Pekka Sarmanto, bas sin kumpan under besöket Jakobstad, Matti Oiling, t mor. Oiling kräver väl ingen mare presentation, medan er ling tillsvidare säkert är l1liDdI:E känd för jakobstadspubliken. hans meriter ingår spe!ninp med sådana storheter som Qordon, Thad Jones, Buddy Franco och ett nuvarande SaJm!r bete med den danske saxof tenb Jesper Thilo i gruppen Tenors. Han leder även ett band tillsammans med trum ren Americo Bellotto. Han även bedrivit klassiska saxoro. studier för en Europas främD pedagoger, holländaren Jules Vries. Som jazzmusiker ti han den robustare, swingbet de linjen. Medverkande mus.i på Källaren blir bl.a. Alf MyII Piotr Gebala, Håkan Storbac Krister Andersson och säk många fler. I vilka kmbinatio man kommer att spela är till dare inte känt. Oiling och Werling deltar ' endast i jamet, utan under ma tisdags eftermiddag ko de att hålla trumresp. saxof. skola i Oxhamns skola.

• Polisbesök hör till rutinerna vid alla nöjestiltställningar i Peders öre. Här är det äldre konstapel Jan-Erik Björkgård och över konstapel Lars WilJman som bänkat sig vid kaffebordet. KASSA OCH BOKFÖRING Jakobsgatan 13, Jakobstad Tel. 967-13 555 ANNONSMOTTAGNING SÖU:s kansli, Hande!ses planaden 10 D, 65 100 VASA 10 Annonschef: Clas Holm Tel. 961-121 564 Onsd. tel. 967-11827 Hemtel. 961-222508 Annonserna bör inlämnas senast måndag kl. 16.

ANNONSPRIS

I texten ............................... 3. Efter texten .......................... 3. Bestämd plats -,20 per mm FÄRGANNONSER Minimistorlek 200 mm. Färgtillägg -,35 spmm Österbottniska Posten ansvarar . för eventuell skada som tillfogas nonser vil.ka meddelats per telefon ler som på grund av postförseninl te införts i begärt nummer.

'15

ej, herr minister, åbostudenterna - Det var nästan som på sextiotalet! Utbrast professorerna i publiken efter fredags DllIlens paneldebatt på Kåren i Abo. Inför llsatt sal bänkade sig panelen för att a dagens högskoleproblematik och spe frågan om en österbottnisk högskola. Björkstrand och Thor Öster holm, fick heller inget stöd från publiken, som till stor del bestod av österbottningar. VD Veikko Kurkiala undrade om det kanske är som med fackföreningsrörel sen - att det är långt till gräsröt terna ... Svensk finland är litet och våra resurser räcker för högst ett fin landssvenskt universitet, konsta terar kårfullmäktige i sin skrivel se. Det är ett slöseri med resur ser alt överföra dessa till "Öster bottens högskola" . Risken är stor all de senare sugs upp i Vaa san korkeakoulu. - Studenterna inom akademin är oroliga för alt deras utbildning kvalitativt försämras om man Forts. sid. 11

~CI!l_u e i panelen var undervis _lCSImois-ter Gustav Björk • rektor för ÅA Caj Lindström, dekanus för Allan Rosas, ordf. för 5i111:d;a Ö:bollens högskoleföreThor Österholm , VD för M1lb!ötad s handelskammare Kurkiala och PF-studeAnders Nyberg. debatten inleddes över ell uttalande av kårfull . .~~ angående "Österbollens IIe!!:silDla" till minister Björk årfullmäktige , där såväl och Vasastudenterna är re erade, motsätter sig en ~~iQg och överföring av ft:Iil:lnentta från Åbo och Vasa . råkarna för "Österbot kola" , minister Gustav

diga och innehållsrika stu dier. Åbo har sedan gam malt ett rikt studentliv. Det kan såväl österbottningar, nylänningar, ålänningar som . åbolänningar intyga.

kfinland är litet, vår ndssvenska kultur och språk likaså. Ännu re i framtiden, om vi rar våra resurser. Det finns resurser för högst dl rmlandssvenskt universi . Av historiska skäl ligger i Åbo. Att bygga upp ett . 'ersitet går inte på en . Risken för att de resur som överförs till "Öster ens Högskola" från ÅA sugs upp i "Vaasan eakoulu" är stor. Och ör ett slöseri med våra nsamma resurser . . universitet är långt mera - gunman av dess enskilda • Fakulteter, institutio . r, vetenskapliga bibliotek samlingar bildar tillsam med "den akademiska " en organisk helhet. heter till samarbete fakulteter är nödvän både rör undervisning forskning. Detta villkor 1lIIIfyller Åbo Akademi. ·olen lever inte på rak - ande föreläsningar 6 o st. Vi studerande vill . . bästa möjliga förutsätt ....... att bedriva mångsi-

S. Österbottens regionala strä vanden är både förståeliga och berättigade. Men de får . inte legitimera vetenskapligt och kulturellt oförsvarbara åtgärder. Vad vi vill ha är ett enbetligt finlandssvenskt universitet.

Veronika och Oku: l. Jo, åtminstone för högstadie . lärarna, dom handskas med så tufft gäng. 2.- Nää. 1,- Jag lagar maten till kvällen och sköter lillebror ·på dagen. (Oku) 4.- Inte så all det drabbar som mtarlovet, och så är det liksom in byggt i hjärnan att skolan skall sluta 31 maj.

Grtindskolärarnas strejk är inne på andra veckan . Vi intervjuade några strejk offeri Vasa. Frågor: I. Är lärarnas lönekrav berättiga de? 2. Har du tänkt utnyttja fritiden till något speciellt? 3. Hjälper du extra mycket till i hushållet hemmta? 4. Hoppas du strejken blir långvarig? Sara och Jaana: 1.- Jo, elever är så vilda. 2. Nä . På dagen värmer jag maten

3:-

musikbranschens specialaffär I,

Planerna på "Österbottens Högskola" är ett tragiskt exem pel på den finlandssvenska hög skolepolitikens planlöshet och avsaknad av gemensamma mål sättningar. Mera sakdebatt och mindre röstrJskeri!

Tapani: 1.- Nej, dom begär för mycket, arbetet är inte så krävande. 2. Nej. 3.- Nej. 4.- Nej, det blir långtråkigt, och den gnager kanske en bit av mitt sommarjobb.

Nöjesarrangörernas och orkes· trarnas egen nöjesförmedling.

1111••'11'

o.m

HandelsespI. 10 D 65100 Vasa 10, tel. 961·113572

DU!

REPLOT FÄRJFÄSTE • HAMBURGERBAR • CAFE • UTHYRNING AV VIDEO· FILMER OCH BANDSPELARE Tel. 961·38020

M · KOLLA ALLTID (~N FÖRST! ~~ Allt inom musik

PA·uthyrning

I)() 7

• 7-' OJ7

4. Det är tråkigt om vi behöver gå i skola på sommarlovet.

6. Ingredienserna till "Öster bottens Högskola" har osys tematiskt skrapats ihop från olika håU . Dagens finlands svenska bögskoleutbud i Va sa är en akademisk frukt kompott bestående av lite pedagogik, lite ekonomi och lite samhällsvetenskap. Men motsvarar denna sillsallad de verkliga behoven i Öster botten?

VASA

sound check

som mamma ställt fram . (Sara)

aUAKER STATE förlän· ger motorns livslängd.

Erickson & Erickson

Karlav. 3 VASA, 961...120311

SOUMDSI.Of

VASAESPLANADEN 15

TEL: Ile 899 el. 120 015

Öppet: ••rd. 9-17, 16 9-13

Pia, Raija och Hanna:

han kommer hem på lunchras 1.- Jo, dom har så lång utbild ten. (Hanna) ning.

4. Lite långtråkigt blir det 2.- Jag· skulle ha rest till en kanske, två veckor strejk skulle kompis men där har dom ingen Vara lämpligt. strejk ... (Pia)

3.- Jag lagar mat åt pappa då

Kennet Gustafsson

INHEMSKA OCH INTERNATIONELLA

ARTISTER VASA PRodukTiON Tel. 961·119920

Kerm k, porslin, skämtartiklar m.m.

])re~elltl(ij"lJrell Inneh lena Wilson

Tpi 962 41 413

Källarvåningen under Mode Ulrika Närpes

- Där kommer två till . .. Karl-Johan Kronlund och Bo-Anders Mattson står och tittar förnöjt ut mot parkeringen utanför Kållby Samlingshus. Det är lördagkväll ocb sä songens andra och sista gammaldans i Kållby har j ust börjat. Från fönstret i köket spejar arrangörerna med spänning ut mot vägen. Skall det räcka till de närmare 200 personer som behövs för att tiU ställningen skall gå ihop. - Senaste gång hade de 130 personer och då gick det jämt upp. Kans ke mest beroende på aU en av orkestermedlem marna var sjuk, berättar KåDby uf:s ordförande Bo-Anders Mattson. • Karl-Johan KronJund och Bo-A nden M attson spanar in publiktillströmningen.

Räcker gammaldans publiken ti

f(jr att täcka kvällens utgifter?

Inne i salen pågår dansen för fuUt tiD tonerna av Husbandeth och Bo-Anden stänger dörren till köket för att dämpa musi ken. - Senaste säsong hade vi gammaldanser och tvi ung domsdanser. Den ena gammal dansen gick med 1.500 mk i vinst och den andra jämt upp. Men ungdomsdanserna gav en förlust pli sammanlagt 5.000 mk, berättar ~an.

I år arrangerar KIlIIby uf inga ungdolltidanser. Att gammal danserna bara är tvi till antalet beror pli att man haft en del re noveringsarbeten pli ging I lokalen. Bland annat har man satt en meUandörr mellan tam buren och danssalen. - Vi fick 10.000 mk i bidrag flin staten. Allt jobbet gjordes pli talko och hela byn ställde upp, berättar Mattson. Själva samlingshuset ägs av

en specleU garantiförening, men i praktiken är det samma gäng som i ungdomsföreningen som sköter den löpande sköt seln av lokalen. - Den stora fördelen med att ha en speeiell föreoing för huset är att hela byn ser det som sitt hus och ställer upp di det blir talkoarbete, också de reli giösa grupperna, berättar KarI Johan Kronlund. Men det finns också en nack-

del med att det inte är ung domsföreningen som iler hu sel. I kommunala sammanhang bUr samlingshuset behandlat som ett byahem och Inte som en ungdomsföreningslokal. Det driftsbidrag man får flin kom munstyrelsen är därför inte pli hingt när si käDnbart som det ungdomsföreningarna får via ungdomsoämnden.

Slut på ungdomsdanserna ? Ånnu för några år sedan var KliIlby en etablerad ungdoms arrangör. Numera är det svArt att fi dehär danserna att gIl ihop, kanske mest pi grund av att orkestrarna ar si dyra. Men Kronlund, som varit med i ge met ganska länge, tror alt de kommer tillbaka: - Först miste man ändra pi systemet si alt ungdomarna börjar hiDa I varandra Igen. In te kan mllll ju ha nigon behill ning av en dans där ftlckorna sdr i ett hörn och hoppar och pojkarna I ett annat, menar han, En observation man kunnat göra i Killby är att medelildern pi gammaldanserna har sjun kit. Men nigra moaendanser tro r man inte att föreningen är redo att satsa pi i dethär ske det. Bo-Anders har gjort en an nan observlltion: - Det Ar konstigt aU kAJJby borna Inte kommer hit dA det är gammaldans bir. Förutom ord

ningsmäanen och serverara det inte mAnga killbybor är här i kväD. Samtidigt noterar han att det dansas gammaM utanför festfördelningen i noby. Men till llrrlln~,ön.....· glädje finns det också krc:mo" bor bland kväDens publill Killby.

Full fart på golvet Inne pli dansgolvet är da full gAng. De Besta i pu verkar känna varandra. har gammaldansernas ö _.. bUk hunnit svänga om med andra mAnga ginger ullder cirka tio år ~m gammaJda__ bar hiIlIt pi. NAgon lAng väntan meUu tama ger man sig inte tid Karlarna radar upp sig , ...,.... " kohögen" och si (ort de , tonerna kommer IrAn rusar man Iväg och bjuder ](viDens orkester bandeth, besdr av fem lossar frin Terjärv. De Ur lit pi l denIIär S8111l1lll. . . . . . 1 nlngen I 2,5 år och etablera sig som ett av anUtade Fram tlU augusti har de 14-15 kvällar Inbokade_ nests spelningarna är I sveruka ÖSterbotten, nigon gAng Ibland blir eld södKUt för bandel. - Söderöver är det v mera fart över tiUstälOnl. . . ...,