ö:s terbottn iska ~=::i~~/~~;~Ii~;~:Pp,t riten
, 30 p -
l. :
/
alax-lansmanllen, fruk,t ar h,e t SOlOIllar ..
.
'
.lAG ÄR RÄDD för att vi får räkna med el) lång Ilet sommar, säger en bekymrad länsman T o r-E 't i _. ä s m a n i Malax. Han talar inte om .vädret utan
rdniog.en på nöjesplatserna och ,de u.,ga!! alkoho O VID TINGET i Närpes fick över , 30 ' ungdomar i m 15--20 år böter för föx:seelser SÖm skett vid dan!.eI11: i Korsnäs. Dessutom har Malax-polisen under ~tt böter i 128 fa;ll åt ungdomar , över. 2Q' år. DE FLESTA av förseel alkohol till gäller medförande av
,*
EfterSnack; , !r~v. Allan ' Heising, östen En'gström,JaUe I.Å~dblad · och Kristln Olsoni. '
Teaterdebatten' .laddad . 'E . n. nödvändig,' hyktvätt'i -
,
'
/
,
"
.
,
'
d )DET ,BLEV EN fAD!JAD m;h : mycket klargiJrande' debatt , ~m 'teåter~tbilJ,. ning på Vaså teawr' i söndags. : ' ,. ' ",., . , . D EN NÖDVÄNDICbYktvått, , ~ SOU:s :teaternämndsQrdjörande ' All~n ~elsing" ej'er'~ debatten, som han själv ledde. _" , ~ . är,' länge . S,edan en ,
sa
ställningen' - teaterutbildning riktas till,' hur de'n $kall ' utfor:- . frisk och frän debatt förts i' 'behövs! mas och vad de~ ~onkt:et ~~ ett SöU~sammanhang. Ingen ' Men när det gällde. att pre~ leda till" var åsikterna mån~ av SöU:sstyrelse fanns dock chiera , vem utbildningen sl!all - Se- sid.- 7! :' ' ' på plats och endjlSt två teat~r nämndsmedlemmar. ,Ett 50-tal personer: hade Samlåt8 för att---"', /- - _...._-~-------.....-r-.._-----~
:~~:!~era
teateriltbildningsfrå '
, Debatten , gav ~ti en( ydig svar på första delen av fråge
'
Jag' har ·nog' av tf .plocka
upp
'REKORD:
__ _ •
_ .
_{
'..f
~ ;l02 :, reYy.
o
o
NU FAR DET V ARA SLUT med vårstädningen H (, I m q v i 8 t, • hkerleby. Och maken Fjalar, håller med. I snart .... man 'Karleby uf stillt upp tUl -.je .... men nu får det som sagt vara ,slut. olAG RAR FAKTI$KT fått nog avattploeka~ lteppadfJ preventh'llledel från vägdikena,
wlcdikeu för vår del, säger Kristina
inon.'
.SE
'
visningar! ~.
---.vanda;- kondomer .....
'
D TRETTON REVYER ha f~,fö~ 102 ~ gbget inför en publik på ' ungefä... 33;000 8veilska .,~~rbot p4!1rsOn~r i .
ten denna vinter. Ett alla ti
den rekord; ' Det förra va . . f rån 'vintern 1972 då 12 re- . vyer framfördes ' ,drygt gånger infÖr , en publik 'på närmare 30.000 personer.
Lekskolan',kommer ' '. d " , . k .t"~va , ' agar l vec ,an,
"
' ,
'
.
'
,'
' '
•
o'
. ' PURMOGARDEN, · ~ 8tår ~.. :,föl' '-SöVa vAnnöte pA 8ön~g, . tjilruitgÖl', ~m ,Ieksko- : ia ' tvA.dagu -'I" veckaR. ' Elva barD I Sl8baeka fAl' genom ex perbnentvel'ksamh~ " ' med ~ , . ....baler,ande lekskolan ' ~8 at~ leka ,~ )ämnArlga tvA pngel' I veckan. 'TANTERNA" Margareta SuD dell · och , KrIstina Kroruivlst : 'uobulel'8.l' . meDan oHka , bynr. , De hal' leks&kema med sig, ' cich barnen kön till' l~kskolau ' med taxi. PA det sättet fu 40 ' l»unnob&m n~ Iek8kole-" Uvet: ,B'a .r,ndaghem finns lAte I kommunen ' 'lI.nlHL
,PA
PA ' BILDEN .Johnny Sjö8ko~, "I" öch . Krlst1na , Wikström, snart ' 6. De stiWer aUttd opp , de ' dagar lekskOlan kommer . tiO ' Storbacka. - Se sill 6!
"
• öSTERBOTTNISKA POSTEN
öP 17 april
I
1975
Arhetarinstitutet
Torsdagen den 17 april- 1975
,
-
Vad vore vårt kultll ~liv utan arbetar- och m~borgar- . institut? Ja, frågan - liksom ' rubrikfrå gan - är naturligt vis en a ning tillspetsad, men bägge frå gorna kali väl stäl las. . * E g~n ! ligen !llås ~e ~ .4e stäI- _ las.
.Vi diSkutera; alltför sälli n vart vi syftar med al~t det v i gör i Jåra arbebtrinstitut. :Vi nöjer oss med att- år för år lä,gga ' upp ett program ' som om ~öjligt ger oss en positiv 'elevstatistik och .törsta möjliga statabidrag. Är det bra ~?
rymme ~ 'tör _ .både nytta och nöje. ~ill .Iiyttan , ~ kall vi åter.komma. Nu något om nö- . jet, på vars konto ..i kanske . . får skriva de många rnotions~ grupper som finns i institu ten. Också hobbykurser . av . skiftande - natur rår . räknas ~ till den här gruppen. ' ~ Alla behövs. \
*
,
Slag för hälsan
Fråga dem som deltar t.ex. 1'- en motiön~gruBP. Det är några människor so.m här fått en möjlighet att träffas - samtidigt som_ de ~lår ett s~ag för sin egen hälsa. - Deta skall' vi understöda. Rent allmänt får väl sägas, att både lagstiftaren . bc!l - . Men _ naturligtvis_' måste vi lagtolkaren är' rätt ..generösa, _ ställa frågor. . även ' om- det finns exempel hol'l de sistnämnda som åt- ' Sedan har vi hela r!lden av mi l1stone fältet tolkar som slentrianmässigt upplagda , en . viss -ogiphet. - och - genomförda söinnadskur , . I Men i alla fall. !)et tinns :i ser dit deltagarn~ går för aU lH"betaI:institutet gott om ut-sy _sig en k)ol eller' en klän ning - det är alltjämt säll synt med manliga sykursdel tagare.
Goo.a
,borstare
Vilskolade, yngre ' personer; sköter sina · tänder bätt.re , in Sämre skolade. äldre. per soner. Det här framgår av en undersökning 89m. nyligen publicerades 'j Åbo. . . Det gäller för unga lejon att bita ifr~n sig• . Men det är som 8.Jt,t id: Det ~ Ar de viIutbilda.de som är ak tiva. Det .är , de som går 'på kurser och som borstar ,t än derna.
,
~
vet vL allt föl' litet om elevernas syn på institutet och dess kurser. Somliga vill IQlnske ha e!1 ef; fektiv- inlärning, mecia~ ,andra endasJ söker en sturtds. mänsklig konta~t. · 'H ur, s&all de här kunna bil da fungerande gfupper?'
*
.
~
rår~ij~st
Göra .inel~ng!lfun~
_ Nåja, det finns p!oblem, mIm totalt sett ,är väl ändå ' den sammantagna nyttan' 'och Det är . lovvärt att , folk ~är_ nöjet av ) nstitufens vittför grenade verksamhet så pass sig sy. betydelsefull att både stat Och ~edal'l: d~ , teöretiska och ' kommun bqr ge den allt kurserna, alltifrån .<te mest -stöd, också om nöjet stundom elementära till de akademis sk,u Il e , slå ut nyttan. ka. Stundom självdör Qe av . . Ytterst handlat' det jlI om brist på . elever, stundom. ar . att gö;a männis1.tan~. sit1,lation betar de · överfulla terminen' . m~ningsfull. , ' Och dår har . , ut. , glä4j~n sin .plats Ult.SOIll all'. varet. M~n d~tta får inte -be Ja, det h~ ~ mycket sche matiskt, men ' ungefä,r så här tyda, att de som a!lsvaI1lr för ,iD,stitqtens ver~satnhet nöjer' är det, .sig med statistik: .~ måste .För dem Som sitter i institu~ ständi~ fråga om mening . tens"'" direktioner ' är d~t ocl.1 innehåll: .
r'e-
.•
Å
folk -
I
De .som
86m
.
Viktig~ '
P;M
,.,
.
.
Ttt QC!!- tätt. klag~r
,"
andra sidan finns det våra ministrar t.ex.
"Skära onämnbara enfärga de . underbyxor i bomullstrikå, ' rejäla grå eller vifa kalsonger: " Det var I stort se.tt vad man - kunde välja som stjärtbekläd .: n~d p å femti6t~let .och första harften av sext10talet. Sedan kom . de tajta långbyxorna med låg midjelinning och med dem bikinimodellen på . trosor . och ~alsonger, som nu utvecklats till en stor' modevara, Nu skall . våra stjärtar pry~ 'das av hjärtan. flaggor. bilar, älgar, ränder, revärer ,öch and
ra ständigt växlande mönster - som i lönelyft får betyd i ~egnbågens alla färger." ligtmer än minimilöI:\en. Så - lund1!. får' statsministern - . på stora varuhus sägs . 1.767 i lönelyft; vanliga mi karlfolk kunna välja mellan nIstrar får riöja sig med -.' sextio- kalsollgvarianter. blygsamma 1,456 ' mk. Ska .I1u · detta vllra nöd Efter höjningen . lyfter hr Sorsa 10.681 mk i månaden, vändigt. medan hrr Ge5trin och Sund Dessutom kan det vara qvist . måste . klara ~ sig på klokt · att läsa följande ci blygsamm.a 8.901 mk i ,må tat: n&deIi.. 'De .ministrar söm är "På :&arolinska sjukhuset i riksdagsmän får dock en li ten ' kompensation : halva 'Stockholm varnar gynekologer hudläkare för det trånga riksaagsmannaarvodet, dvs. och byx- pch- kalsongmodet. Det ,2'.209 m-k,kommer som en är · en bidragande orsak till att liten skänk från ovan. .det näStan varje dag kommer · rpanliga pati,enter med svamp I ljumskarna. Välj • Märkligt , nog försökte .infektione'r rymligare I'(lodeller, helst i 'man hemlighålla ministrar: bomull, om ni råkat ut för en nas lönelYft.J{anske ,var det Infektion" . uppmanar läkarna. - Syntetmaterial kan fördröja nAgon ' som skämdeå. sitter i regering~n iiI' ju aUa läkningen av infektionen. Många män går också om- . pOlitiker . titt och .tätt kring I alldeles för lunna. kal~ bruk8 : r _.~a .ol!~ng ~h ia:~ songer alger läkarna JlOm kon Ja . OJll obd, jämlikhet. . · 'staterat att blfJarnmationer I Det. m.4lsta ~ .kilO b~ pl'08t&iakörteln blivit allt van gära är att ininistrarnas och Hgare, även .bland yngre mäil, .rikada~innens löJler ställs" ·sedan det nya kalson!rolodet under debatt. ·,.ven om de slog 19enom." är ~ärda 1!ejäla löner.. ' Var 'klok Il rumpans .väg -
på~ svep~~
~tJ~st f~r~vll,ider ,ä r . 14\n~" viktig~re än vad de flesta kommunalmän tyeks tro. 'Enligt 'Ymlands sveilska synskadades ' f~reniDg är re sor till oCI1 . Idn arbetet för många invalider skillnaden meJla., passiverande pensi0 närstiIIvaro och ,ett aktivt liv. I dag yilat färdtjänsten på många håll på rörenjnga~ SODl -inte liar tillräckliga surser för de~ vi~tjga ' .upp gift. Därför bör färdtjänsten läggas i kommunernas 'hän der, Statsbidrag kan p(uäk nas.' ViJkea kOlDBlua hinner fWstf'-.
Ett k9ksbiträ~e f~r ,dock mera, heIa 15,7 procent. Men i mark räknat är det blygsaIllma 176 mk./ Iidi"ga re hat • • '100 hoo. . .•mll!lml, one~ .. 0J~s .tIll . .~ ågra och tusen . mark: Det är många lm~a som lyfter ~ minimilön. , '
I tidningen ' Vi skriver Eva Gunna rsson att enbart i de kooperativa affärerna säljer m an 40 olika damtrosor. Dethär är utveckling: .
Ministrarnas- löner .och' kaisonginiltition
överI:uvudtag~t
_ många fz:ågor som boI:de. be ,- svarM~ Nu kanske . '. .. ingen . . skall . begära -att de -&kall' bestiin)ma .: mAisä,ttningen- fÖi" institutens '. verk~het; ': ~ 'sak :' skall de,
ändå göra .....;. dra upp riktlin
-jerna ' för verksamheten, :.
Kommunal
lighet att _brytlj... den förödan de slentrian som fort sprider, . sig i yerksamh,eten. , ' Ta t.ex:. vävk·urserna. Dyli-
ka ~romtY~k,ta: m~n 'någ<;m: stans känns det fel - resul tatet till trots Jå man framflz. all.t sp.å~r .· en stor ,ensidighet: alla vill ju ha en ny s~lsmatta.! Borde 'in'te in-, I . --stitutet . ha ' lärt deltagarna, som i· ~,å;nga fall är kunniga väverskor, någonting nytt? Det här är några av de pro , . -. blem som möter.
• Det är -Skillnad på lön och lön. Men inte bar,a det; det är också skillnad på lö ·nehöjning ; och ' lönehöjnin g ar. . - .
De flesta" får nu omkring 5 ·procent.
•
M~et'" är
la'nd~;
ständigt väx
~ mir.
stundom också nytt,
ALF SNELLMAN
Alkoh9Jfritt "~tgärd -. i april ;;~: ! " . f~r eUt
man ~ . sä,kertPledl'ättä ,i:.- på.;.att statligå ' öetäniaIiden prorne ~ -Aktiver.a lågiltbild~e morie r inte ' kommer i tid på De bo~ vara alerta.: Det sven$ka.. · Nu, S~1iSt var pet eikko VeJll1amo och hans program de lägger fram ' bor~ Svenska lä.rarförburrde~ som : landsbygdspai'tl föreslog ny-:' de v&:a sk~t- att det sliulle efterlyste' svens~_språkiga :PM, I1ge~ att 'landets ,högsta ledning , och' reg!.lringen skulle fungera intre~ra , alla; .' institutets -.:' samtidigt som man utde alkoholfritt, både i privatlivet och 'vid '>El.ffentliga mottagningar," teoretiska kur~er' Jtorde Q.~kså.· ~lar finsksprå~~a: I aprJL . . gå hem~ hos de- lå~tbilda.de, Det är brist p~ ?~ersä,ttare. Ay det, blev nu ingenting, men '. å . såsom vårt la,pds alkoholstatis som - enligt. all ' statistik ä~ M en mte g r arbetet snab tik ' börjar se ut och sA. ~ass ' för: 'sämst företrä<;lda på kurser ba.re om det görs två r veckor ödande som ' alkoholen är 'både ' na. Dessutom porde ~direktio- . för sent. Kanske borde någon i arhfits~iv~t och .i trafiken vore , " en ' frivllUg sprltfri ~ månad I , nen tänka framåt, sörja för förSöka .- synih:oniser a - över: . ',sia:tsi~.ingen' ett ' föredöme. lärarkårens . utbild:ling och sättarnas arbete med PM Vennamo tror för mycket om människorna ~ eller' också tror . 8IlStälla lärare sOm har möj hån ·ingentlng. sJi.ribenternaa. ~
V
SVeJll!lka kvinnofÖrbundets sty . relse .anser att_ 4e . finländs ka' ~v.inhorDa .' bör ~ överväga ut träde urkyrk8:D för att åstad kOplma en ändring \ fråga om rätten att, bli präst. ' pet låter · som ett .bra argu ment, men det. är i själva ver ket endast någonting som en ' li ten politiskt aktiv elit kan anamma. De 'finländska:- kvinnor ~a solidariBl!rar sig.· mera med manskyrkan än med kvinno präster. • Tyvärr.
'YW.....IIlIU!. . D
den '17 l\pril -
1975
öSTERB 'OTTN1SKA
la··sarforum ,,:, . - ",' .
"
~ ('
{
,:::
d' ' ele .'. Natur- O'ChID1lovar i ungdomsföremngarn'
"'.~"'.
.
,"
-
O
'-- .
ngdomsdanserna •
harnträffar!
ha tjejer på sIlart arton att ta i. Det som skrivs om or lnIIipesu"\'e sexton AT, VI har kestrarna 'kan vi Inte h/Ula liIled bMökt dansplåtsemaaedan om. Det ,är bra ·'fIOm Jdet är, Det tid Wlbaka. skall ovar-a ' lite landat. *ulle vi vilja säga dej. Det är ~r ..fJk.lUnad på mU8t Mr inte roligare än ' man ken I dlako och mUMken 80m ___ VI hAller med dig -,om ,'d4n8Ot'ke8G<a:ma repel8r. ' cIrt bHvtt ge.n.ska mycket TUI slet &tt ,~mbIm~ lnied pi. daDeema på ~nMte -tl- fKut'1mlti!. -Det 1tr ' vtll -mget deal Du *river att 'A.l~änBen j precia, men rol~ har man. Utan, ..... 1T-18 lr. M~n har -du ~Rt! ':Inte tör att VI ,Bett lIå ntän ~ pi. att du själv varit ute , ga ,poll8er där. Men lAt dem vara ~ 8I!dan ttu konfirmera där, har (tu Inget gjort behöver aIItIIl cirka 18 år). Dl. akulle ldu -ju 'inte hener Jronuna ,I kon -..e ~ att 'Alderagrfl.rulen takt med dem. Ile legat mellan 17-18 Ar. Tilläggas bör att Fagerö är ett Weragril.rl8en 16-16 år_ toppen.ställe. ..,.. mer passande. Att att det' är de yngre '110m Två trogna öP-Iäsare .... .... dan.strlv.eln helt ,är väl Ann-Marie och nna
I I
t
,
POST1!:N
\
D N,~·R ,'FRÅGOR om natu.r. och 'miljövård b-er'Örs inom uf-före"ir..garha slår de flesta wvörat till. OmstKgen om vår ' egen 'natur och <vår egen niiijö verkar inte alls -intressera och angå de styrande ooh !öreningsm:eakmltwrna. tJ ANDRA SKÖ7;ER nog om ,den saken, metwr 'de Iksta -.och 'cmser sig tagen från aUt tm311fJr qH1 det 'lliittet. '
-tri.
-
-en Uten _gr-upp Ipå 4-5 )pe r soner per ring ;>o~!lttier .töreninge;rnas ~tlvffeter enligt uppgjord likal-a --' prta ' Utdl'!1as till den .g\tt! ·vMte. t~reningen 100m ,'l'ln gen. 'För att 'Inte, glömma vad vi hAller ~pA med be hÖYII PR av olika 'slQ ,dill' alla kan bidra på ett ~Her a.nnat sätt, som ",tt
• V AG:A:R VI lyfta litet på "- -lok&:l.& -.natur-vånlare och få ISgoruooken 'oCh Ile 'lt8lUlingtitl !geI1tänrIllre 1 Vitögat bUr 'vi nog 1Jiiai't , W2' ~ 'Mrlga or.ganfae.tloner 80m a,•. ' OBtrObotnta AlUItralla, ~ att mJljöproblem ay 'äl,l a lilag 'angår 01!8 aIl8., varken "\11 '- SvenBka -ostel'bottenB '4H vill det . eller ,inte. distrikt m.tI. -Detta med .JwAtakter.;tU -VI kan ju .ändå gÖI'ft. .. litet, Yitilgt rflr 'fatt rtA >stM -och -rAd, vi har Ingen makt 1 'VItrleen och .Inte mlMt för att, vi Inte att Iltoppa mAnga stora hotan Mall jobba , ~ •.11.:3. mrt» var de miljöförändringar. Det -lir kaneke' It8l1t, men det 1II1i!ta. hindrar inte att vi mycket väl ' , . PUNK'I'~m'~.1tan kan ta Itu ,Ile mln'dre m1ijö tön.törtngarna I vår a~uta vi Ol'dna under tiden aprtl , närh.e t: ,vm vi ~1lA kan vi h)äl-, , '1WgWItl med . .-;. .!fAgettrol'lttlilvePkntltg -I .p8.8 åt utan större ~äng - städning och skräppiock ntngar. kring lokaler, pavil Inom SöU ftnns ett mU~ jonger och allmänna platser vårdsutskott' 8(,m har tU! upp I maj gift att komnia med törslag och utarbeta , mUjövårdsprog ',' - specialarrangemang kring r.am tör tör~arna. Det är -"världens mUjödag" den 15 ett tungrott t,?retag att hitta - juni _ 'på l:ämpllgt J>.rogram , tör för _ cyk~bUdkavle , med lämp-, eni!:lgsungdom~a för att det llgt :mtijöbudskap startar 'I skall vara tlllr.äckllgt attrak ~ull ": tt>r att köras . genon1 tivt att' satsa .' å . .!hela svenska ~teMtt-en • VI ÅR INTE ensamma om : med SöU:s sommarsamling att vara miljöaktiva under det " i Norrnäs som lämpligt mål ta _år, Mänga 'ollka organisa i august!. • l , tioner har' slt.t r8Pecialprogr~ , att arbeta igenom , och vi skall • FöR AT!' EVENTUELLT väl inte vara sämre heller. öka intresset kunde dessa ak Sä:marbete '~ch kontakter tiviteter arrangeras ; tä vlings ka;n -vi etalHera ' med ~ form 1'I9Qm. .poäJigkfift1t1ånj med - kommunala ungdoms- och en uppläggning som går ut på miljövårdsnämnd er att Lex.
-
..t>rtJ'
rung
parprograllllllet grundskolan .wstatsrådet
[öreslag~ I säger de SydösterbottnJs'ka Mit ' Inte ' stoppa, teneleverna ' j ett uttalande frän av grundskolan en- sitt seminarium i Yttermark på riktlinjer som dragits upp söndagen.
• - ....IWIr.nmet fär
\ eckans debat skriva eller skriva? skri~a
eller inte. skriva namn på den stora freds aIIlreiI!E!D har, under den senas varit en kvist:g 'fråga ga, både enskilda och säger O1"g8nisationer, - .. p e s T i d n i n 6 , som :no Olnröstningen i SÖU.
Sparprogrammet skulle avse.. värt försvåra de svenska elever nas möjligheter att hävda sig, ef tersom en nedskärning bl.a. skul le drabba stödunderVisniifgen i finska. En inskränkning , av till valsämnena innebär oc !{så ett ay steg frän grundskoltanken, anser de Sydösterbottniska Mittenelever na. Tillvalsmöjligheten äF ägnad att utveckla den enskilda eleven och hans levnadsförutsiittningar. Därför borde sparprogranunet rikta in sig 'på onödiga investe ringar av typ ELSA och kärn kr-Riten.
-
att1scher u~betas.-oCh ' dla trlbueras så !ln8bbt som möjligt till alla föreningar.
som passar In i detta sam ~g också, och Inget hindrar - att nya ideer prakti~ seras. Det viktigaste är att vi alla gör något och hör av 088 med bidrag till ÖP som PR 7~r ' vår insats. '
Eivor Eklu.nd ' •• ~~
.' onatm-'4ar
M O
är
:
7
-' - ,
återupp
Så småningom kanske natur och miljövård blir c'.Il naturlig verksamhet i föreningarna och vår nuva rande tröghet försvin ner.
I senaste nummer av öP (10. lika beslut delgives, och det kan 4. 1975) tar red. Alt Snellman rrian kanske också -förstå. Men det Mitteneleverna hoppas att stats s kriver på . föratt det rådet inser att sparprogrammet upp frågan om konstkommissio- kan, ju h ä nda" , att vår ansökan nens i , Vasa län fördelning av bi- ' innehöll något formellt fel, exem enklast, säger bladet inom grundskolan är ett grovt - gjorde det inte. misstag eftersom det också drab drag samt ställer frågan om kur- I pelvis ,..oo;d~' kanske anhå11ah gå turarbetarna i vissa delar av" lä via kommunens kultunämnd så bar skötseln av elevernas mentala . I I't' t lit' " f" ""Emellertid framfördes . vid h " l h skolhälsovården. ' Stats net inte håller sig fra:nme samt po lisera , som a mg ar nu or styrelsemöte ytterliga. a sa o~. ' .. , . ,ger som exempel norra svenska tiden. argument för under rådet bor omedelbart ratta till österbott~n saint Malax och Kors Emellertid ~t: ' vi.: anhå lli( Om U!I~IalI.ae, ett argument som sitt misstag, avslutar de Sydds bidrag ay andra '()rganisationer på också det är _ganska teroottni*a Mittenel ~verna: sitt näs. men som ändA 'ter sig _ Till detta ·kan svaras för Mal~ enahanda grunder (anhå lla!! plus --.......nigen betänKligt. ' EnultMamie. . ~-ommuns del, att för musikverk~ 'bilåggällde 'av.' vär , 'vet·ksil.rrthetS-', ....,....:I.... ,rned!em hävdade n äm samhet anhållan nog insänts bade berättelse) och ' då ' lyckats' bättre. enligt referat i öster !\u ttenele"erna Det kan också hända att •stor"'tbliska Posten, att "en.väg nu och tidigare, men av någon < ' " 'I Srdösterbotte!l , 'banäs~~~ av > ko'n~EkÖfhmissi~kan upptattas som att anleäning har inga '1>idrag beVil motståndare till vän som mindervärdig J'ats hittills. Som ledare för Ma- ,nen stämplas och biståndspakten med '"- " ~h "Öu ......... ..... ar " d
., ~ • ' . " jo,", ' s· · tol'badd anhöll Jiilg !01n 'l)1~ "g _ '''l'f~ ...... r-IHtU;m.'' "", ur- _m= ""'!blllIiotrten". Ett sådan~ på tiga är att iaktta vissa for """ J delta i den allmänna samma 5001nk som , bidrag ' för at 'lIndeJ'Stöda. mer, att :::~ärty naturligtvis grov. ingen :nsiktsfull kören. Vägran att följa ritua " å ra konsertresor' men fick här - Eiler kanske vi anhåller om len anses automatiskt som nå .., I' b I . kan väl ä ndå tro att . , h ' I'gt tt ut omdagen ansoknmgshand lOgarna alltför blygsamma e opp, m en VI _~"li .... gontmg miss ag I , e " . .. d "r fJ'ent, l i ' gh et mot -dan , tillbaka med beS,l,utet ans : öltan ,är, Me vana vitl att Nlrq , 088 me tryck fo ~. enda rätta tron. D ä rför väl har denna gång j cke kunnat bi mera ij.n :8.009'--4:000 mk , ,pel' är. jer de flesta att följa ritua- -fallas'!" Samtidigt "fick 'exempetvis etta år 'möjligt, emMan ol'kes len, och nä r någon vägr.~r, Närpes skol musikkår 2.500 mk termedlemmarna använder egna som nu SöU : s styrelse så vac , ' kar det obehaglig up.pmärk- för samma ändamål. bilar till öviling~ ,ö.c n uppträ dah samHet. ' . Det skulle vara intressant med den mot en ersattnmg av 10-12 , M~ 'kall' fråga :,ISig.:: Q1r( ~ ~ n iHarm'tiaW6e: dl8-1tl1Ssiml ~i "Mrl- lP/K.m- ' ~ ' nftfrä r hM ~j ',inte l!A:d såda.n t förhållande gagnar va- na -mgå:. ~åiOn : soin ''helst 'Mott- -Lrtte6~ re sig vårt land eller våra re- _ .. - . "c:o-, ....... .. owllke.r ~ . 1~'tiMel" Ulf 'SO\YjefUniOltell. ' - - '\T9ring ~ $IIiJrilJt~, ~ '?
-t:4I3'- I,---.,_ ....
I ÖP
• NATURLIGTVIS finns det InaSIior av andl'a aktivJt'eter
,r
I{onstpenga't främst åt dem somI fått? "
mJljörutan
taB med bl1~r och aktueU text om natur O!!h miljö, ' \R$lt praJttl8kt kar. _kll da personer ' sända ,In bi drag till delUlft. ,~alrut&.
-' , .
.' .. . _.
.
Vart håller tonårsträffarna 1 MonA. på att ta vägen? Varför måste det alltid vara spikflJ ilt för att nägonting ska ll gå, Det har alltid varit så roligt ear. Skall det roliga nu ta slut ? Vad ska ll vi ta oss :ill sen 'I , , bet finns ju ingenti:Jg a t t gö ra. ' v.:i trivs dä r , Lå t 'Jss ha d et som det ä r nu! Vi som trivs '..
D
."
;U OSSmlSS ' '
, Purmo ungdomsförening ~i1l , , framföra ,en ursäkt till dem S4>m stod och vä ntade för gäves på buss tl' ll t on.arsd==6 "".- ,n i , Pur-mogA.rden i fredags. Misstag k an ske, ' öch , denna g å ng hade ett missförstå, nd h ä nt mellan förening ens styrels e p f l och tonå rsklubben. , urmo u , oI var att det inte ska:ll "'lrända igen. Purmo ' ut k.orrbnisSionen >att arbeta enligt ,' .. ' n som m cket har deVisen åt de ~ ,: åt honom ·sk-al1 v.ar.da .gniet , , . :RUN0 öSTVA'GL, Mldar,e .för Malax storband
_
_
öSTERBOTTNISKA POSTEN
Torsdagen den 17 april -
SÖU:s ORKISTERTÄVLING 75 ..
1975
-
Fortsätter fredagen 18. 4. i LAPPFJARD kl. 20.00 Da.ns till föliandeband som samtidigt tävlar om en plats till finalen i Karperö (Carpella) den 28. 5.
Argus, [xom, Gustaf Wasa, Oetopus, Reflexba~det, Södersted~s trio En -jury bestående av musikkännare utser 2 av de deltagande banden som senare går vidare till rmal. Dessutom ha r publiken tillfälle att rösta fram kvällens eget favorit band. Följande kvaltävling s ker i Nyby 25. 4. F'mal i Karperö ~8. 5. -
o
LöRDAGEN DEN 19. APRIL kl. ' 20-01
il
'00 '
NE\N KINGS OCH
BARBAREL-A
"VUF" .-
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaDoaae SISONGAVSLUTNING ' g
8a
§
N YB Y
! . !a
Lördag kVäu 19. 4. kl. 20-.01
g
~ .• *l-
D
.1
VÅRKARN .EVAL
STIG JOHANS
g
~!F.!:!..X~~~~~!~
i
minne kl. 19.30 via Paxa.l o. Vw. Från Närpe8 ~. 19.15 via öxer-
EJ
LYCKOSPIKSDANS -. =-kC:ChPö:~~. g aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaQ'JaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaH Rainebäck. Från -NormäB kl, 19.30 via Töjby, Kors
WASA TEATER fred kl 19 NI MINNS V ÅL JöRUNDUR r End 3 ggr till I
Lörd från kl 15- SKRIVARTR.4.FF Pol
WASA TEATER
lörd kl 15 o 19,30 Gästspel i Jakobstad HAN SOM BADA RASTU Bilj. te1. 14 661
To~
dela 17 \april -
öSTERaO~TNISKA
1975
POS~EN
SiiSONG AVSLUTNIN.G i
-Lö·rd. 19k 4. kl. 2O~02ZOT·CH & , ~ S · UL. AVAL"
/
UM.I
BUSSAR : Wester från övennar k 19.15, N ä rpes 19:35, Tjöck 19'95, .K : stad 20.00 och Lappfjä rd 20.10. Haglund frän Kaskö 20.00, Skrattnäs 20.15, K:stad 20.30. - Sideby Trafik fr . Sideby19.15, Skaftung 19.30, Dahlen 1!:l.40 , ~ Härkmeri · 19.45,' Träskvik I9.50, r,.appfjärd (via mejeriet) .20.00, Pärus 20.10. Wester fr . H onka joki 19.30, Kodesjär:vi 19.45, Isojoki 20.00. _ ".
_
_
Lörd: 19. 4. kl.
'!;,. . .
r '
-'
.....
20~OO'
..
~ Biljettpris
"
lO-;-=-
~
.
\
6IJSTA·P·WASAiBLWI ETORJA "
.
'
...
-
BUSSAR: Wester fr . 'Lappfjärd kl. 19.10 via K: stad, Tjock, Pjelax _o. Näsby. Wester fr. Pörtom kl: 19.30 .via: övermark. Haglund fr" Ka8k1s kl. 20.00 via NlIBby. Ingves fr. Korsnäs kl. 19.30 ·v ia Nämpnäs. . ~
t
-
Miljövården måste gå framåt TAMBfi)RI-':O- ~ - atthar~' plockaari!lte, nog! .
"
stampar takte..n: n.ar !,äson.g~hs sista ',
kraftverk~tableringa.r och an- -plocka upp andras ' begagJla'..r, natodå, menar ·de. ~ de preventivmedel ftå.n vi:g-:l ___--''--___.___''___ De betraktar alltså inte stAd- dikena, säger hon. Nu ,är det -: Nu bar städtalkona fått ~am~!ern~" som ~rskilt ~ytdags för var och en att .hålla , tiga langre. Dessa bar mte reda på ' sådailt, i stället föl' ~ den effekten, bara samma -opIDlons ., .:: bild and e ' ver.. .. k"att " folk f"" ' a tt k as t a 1angs vaga, r na. k?-D ~langa. s ra~t, l OrvISS_ kan' nu, somlo då det- var någon-AngeJ:lämare syssla kan man :: , nI1\g' omsedatt b~rn och ung~ ting nytt 9Cb fräscbt över stä., sä:kert hitta än -sådant skrä~ ' domar . an ommeroc dandet. plockande. Kristina säger attJ plock~r uJ)P d~. ' .. _ man åtminstone på var tioride 'j. . Nu sk~l alla ' .~täda. Inom • ~':l'~!t.~ " nfeter vägdike ·bittar preven• . 4H har , man stä{iat ;~ånga. _ Sätt böter på skräpet, så tivmedel. . .år, SÖU talar om städkam- folk lär- sig 'sluta slänga ' , . före - parijer 'och scouterna skall • GlFTRESTER? . städa: Kristina är vargunge. slår Kristina: .Eller ·.l åt oss bel'E'dare, men tänker inte stäL tala s.t ädningen :skattevägen. ' , Hon menar, att det är myc- · la till någon städt~kO med Hon m~er ' 'att det: b1ir 'ket i dikena som kan vara häl- ': svårt att övervaka ' vargung.a rna. . ett 'skräp- sovådligt. Där kan finnas hor- , • f~r~ud" , -men .ändå vore det· ~- m:~slyrester, andra giftres"ter - Som väckarklocka är ~n te dumt med ett Pötessystem. och' allebanda bakteriehärdar. städkampanj b~, ..säger b.on. _ Att lagstiftningsvägen få - Och det är' otaclisamt' att stjL ~en_so,!D _ ~d3.l1 forlo~~ den 'fram ~ett : skräpfÖrbud 'är , en da upp dter andra: Ofta blir f SItt .. v~rd~. d.å de~ .D!lr en lång. ~edur, ;men åtmlnstql1 m8.I'l stämplad som miljövårda . aI~tfor mkord tradItion., Dås1ädedta, i>o~e kunna ta in ned-re i en negativ bemärkelse, SQm . bl~: det mest · talkoarbete .att "skräpningen i. , sina ordnings- .litet Överreinantisk. . stada upp .eftE!r .~dra. . stadgar, menar Fjalar. Man be- Vi måste' få en - lagstit't - Vi m~1<e v~l gå vldare höver inte gå. längre . än till ning som håller mQtnedskräp någon gång, menar Fjalar. närmaste grillkiosk, iiman man ningen; och så 'äntligen ett miL . Det' är inte nog med' att ba-. inser ait. ett förbud ' att slänga jö~isterium,. säger hon. ' ra stä,da i aH ~ändlighet . Vo- papper vore ' bra. ._ re det inte skäl', att försöka " '., En .' stor - o'r gånisation jobba i förebyggande sYfte • . HÄLSOVADLIGT? -som SöU - böj' inte enbar€' också en., smi la,.. för att :.f å K ris&a menar att det vore rikta in sig plplOcka. fqlk a~t sIu.ta. slanga ..s~rap., en:'fråg'a ' hälsovårdsmun , _ . skrip. Man måst~ ,se proble- . Båd K ti h F l J ,~ nien i sin helbet, ' hela sam .. ~ ~~ na ~~ ; . .. J!i ar digh~tetm~' det där. hl.\r lämphillet måste -ta. a.nsvar för ' ar so~ ~ant~llIJ Q.k_a~~r ligt det är att barn' plockar nedskripningen lagstiftniiIgsSOJll v~rkhgen lagg:~-r ~lg . ~m skrlip ur vägdikenaa Säkert-o är . vägen. På siJit·mlste det 'ske . -j i mi1jÖ;de~att~n, och. lIoIl;l i,!!,- !let inte direkt hälS038.qtt. 'Ef .. te d,r ar SIg .for att slåss for ter avslutad talko får barnen uppfostringsvägen. ~ sina åSikter. '" sedan .ofta lemoI).ad och gris-ar, .-,- Det' skall gå, menar Kris- . } . :- Städkainpanjex:n a i aJ) som . avnjuts - . med otvätta<l,e :tina... och Fjalar.:- Spo-ttkopp8Jl" oän.dlighet kan också få en -så- händer. -: behövs ju inte.,jängre, och inte dan ",verkan att de drar bort, - _ Man hittar faktiskt :fruk- heller skyltarna. "spotta ej på up'pm~r~~amheten ' från de sto- tansvärda former . av skräp i golvet". . ra, ntllJop:~blemen, att m~;nj dik'eJla, säger hon. Mycket är Skräpplockandet ger ha'rIren : ycker det ar. nog då. mim sta- direkt olämpligt för . parnatt ' en- mycket dålig bild· av vuxen dat -cn av år~t;s dagar, att man plocka upo med bara bänder sambä)-let menar de. mera ' kan bhmda för giftut.. ' . . , ~Jäpp . och .-besprutningar, }{är'n- 'Jag. ~ar Jå(t nog. av ,att l, C a. n d e r · . i .. . . .. . . ,•• · •• .. .... .. lIlItllllll;..lIlIIm
GAMM~L:.DANS
går i NYKARIi.EB,Y \ "
• SLUTSTÄDAT .;
I
.'
lördagen den 19~ '4. ' kl. 20~Oa-.-ol.nO ' •
Lions Club är på, plats och säljer röda hjärtan ~h IlUler igång.
•
Ett stort ~k till hela. ·vår gammaldansp.ubliki Som . troget mött upp till våra danser' under säsongen. triffas -igen på höstkanten och ·' slår ' klaekai-na i taket. .. NUFS ..
V.
.
e
SöNl)AG KVALL KL 2~1
OMTY~KTA
Z a TC·H
SPELAD ,
för .
•
..I" .
N VALtaGRUNa:, en. -den
19~ 4'~ ' kl~ ._- 20.00
.
.
'
/
att
• PUrlllO uf arh;e tar· -
ö ST E R B OT
T N i s.K
A' P _O S,.. EN.
Torsdagen den 1"1 aprn -
lt"lS
.
redan ,Illed revvn ;
I
'
(
för"nästa ,vinter! Nu: SKALL DET BLI RI.;VY också. i Punno. Redan nu
har man bölja t värma. up'p gänget, men revyn skall va·ra
visningsklar först då år 1976 går in.
REVYGÄNGET har t1täffats tre-fyra gånger hittills, och
skall småniogom bör ja arheta ' fram ett material. Regissö
ren Helge L a s s e n i u s värmer upp gå'nget nu med dra , msö ningar.
.
SAMTIDIGT som revygänget startade, drog niån också - ihop' en schJagerkör. Denna har 'också övat några gånger . med Bengt Ta I I r o t h SOm ledare. .Drygt ett tiot!!1' är med i kören, utrymme 'skulle firinas för flere. ', ...
*
Det vore skäl att ' försöka med alte~ativa danset' I ett sWrre om~e, säger Guy Kä.cko" t.v, oclI värdföreningen' för SÖU:s vår fär 'medJII1U av Anita Sn,ndström och Karl-Johan Mattjus. '. piöte på. . söndag, en tämligen vanlig förening, menar ordfö- svårt med ekonomin: v~ri~-Ilågot a'; e~. stöttep elare Och g8.nimaldanset na är inte randen Guy K ä c k o: . :...... Utan bingon hade ekono- rent ekonomiskt. . mycket. bättre. Lördagsdanser Man ordnar danser, spelar min faktiskt varit .dålig nu,sä- '. Danserna ger inte 1e intäk-~ na ger något bättre ,resultat. , bingo och tycker. sig :ha lagom ·ger Guy ' Käcko;' Bingon ' har ter . man gärna skulle önska. M~n Punnogården·. rymm~r --~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~'--~--~'~~--~----~~----~~--------------- inte så mycket folk att . man kan ~ 'slå på st61 riktigt då man . ställer till lördagsdans. Här kör man alltid med en or kester. ....:... Vi borde hitta en modell så det gick att ändra på dans ) syStemet, säger Guy, och får medhåll av Anita S'a n d s t/r Ö m, fungera~de sek'rete rare i föreningen, och av sty': o DE' FLESTA GARNEN relsemedlemmen . - Kl1rl-Johan har mammorna hemma;, nien . M a t t j u s. att komma ut med a'ndra två dagar i veckan trivs deb.ra Vi borde få mogendan med~ Det går inte ta serna som diskuterats att <;Iå' miste på aJIvaret då de fem igenom, ~enar den bär trion. ,I barnen i Storbacka uttalar Man borde hitta en' form av mogendåns sorri' giqk ihop' rent Sig om den ambulerande lek skolan. De' stortrivs att träf ekonomiskt om 250 personer kom. så många har rum att fas två gä'uger i veck.an · i den nya ·fina Zi()nskyrkan. dansa i Purmogården, ' men skall , man ha mycket mera O . STOltBACKAGRUPPEN folk blir qet str ax mindre är den minsta i experiment. sviingrum. , v~rksamheten'. med den am-o Sådana ungdomsda nser vore bulerande lekskolan\ l Purmo. inte heller ' så t okiga, men I , LiIlby ' deltar tolv, i Åvist Knappast' skulle en sådan f O nI! likaså ' tolv och i -Sisbacka slå blil.lld de . unga.' (kyrkbyn) , elva. , Totalt del tar alltså 40 barn. • Tonårsklubb I Det är ' ·landskapsfö.reningen . I Punnogården samlas ock , Folkhälsan so,m står bak.o m · så en tonårsklubb varje vecka. «1ellIla ' ·experimentverksamhet: · , Det hela. började med FoikhälEtt särskilt tonårsråd finns , som arrang'erar traffar och sans lekbuss ;I " och sedan 'dess ...L • -" Storbacka.giinget bygg.er ocJt trivs IlekBkolan. Från vänster JUlStian Wikström, CaroIa Wik ibland någon tonårsdans. r har man fortsatt. ' Experimen ström, Johnny 'Sj~k(}g, Harriet Asp QCh . Roger Myhrman, samt ."talaterna" Kristina Kronqvlst t.v. , fredags ap'angera~es en så- , ' tet möjliggörs genom. ' ekono och Margareta SundeU. . / . / dkn. TonArsledare är Marga- --. miska bidrag från' stat och · . , reta S u n d e Il. kommun . '. " _ . ~ '1föräld~rn~ byggt på talko, röstad~ varandra i sin iver att It!cker att. mF bo~e få ett I övrigt är 'PunllOgården en Avstånden i Purma är lån- att .så9.ana . nyit4gheter finns berätta om sin utfärd. lItet hus l Llllby, for 1eksko upptagen ' Iokal~ Alla dagar. ga. pärför körs de flesta ' i på . varje plats ,där. lekskolan - yi for ända tiii Gamla- lan. Då kunde barn~n åka med . utom onsdagar händer någon tax~ ,till lekskolan. De som håller till. ' karle~y, och åkte tåg och .var skolskjldsen åtmmstone- ,en ting i gården. Arbetarinstitu åkElr längst. nu, . får sitta en . .. \ inne i flygplan och åkte vag, _även. ..onr skoldagarna.!tet har sina gymnastikkurser _ . Experimentverksamheten in~ lån å tt k - bl f . h a l \TtUtlme i taxin varje .väg. " bUSlJ . . . s ull~ l or . ga, . s . a i går.den hor.norkestern övar, Avstånden mellan olika kom- ~~i!cl~::7~=ggö;s~: Utfärden där nästan alJa ,40 ~n måste h~ sIuk! skJUts ena Ilekskol,a n'kommer dit två gån- ~ mungelar är Också långa. Där- hur' _lekskolan , påverkar bar var med, tycks vara en oför- vagen. . . ger.. i veckan och såspeTaI' man för. ambulera!' lekskolaIl. S~ul- nens utveCkling. . glömhg . upplevelse . med BtåLg Men (let skulle bli tungt för som sagt bingo. 'I vinter .hat . ~ rpan 'köra' alla till ett ställe, och ' ..} mssar' och flygplan. ar- en fem-sexåring att åka till-töreningen , iordning.;;tällt :ett tvingades 'de sitta allt- för länFÖräldrarna 'betalar lagstad-. n~n är frAn fyra till. sju år; LiIlby varje 9ag från , olika håll elljusspår i närheten av Purge i bilen: . gad aVglftför de två dagar i och utfärden 'någ~nting de tyd-, i kommunen. En del har till-I mogården. ' Ledarna Margareta,. S u n- veckan deras barn är med. Da- ligen sent 's kall glöm,ma. . räckligt låilgt redan nu, fastän Revygänget jobbar också d e Il öch Kristina .Kr ö n- garria' ',ä r inte längre än tre' ' Nu bygger Punno central- lekskolan firuls på fyra olika inom arbetarinstitutet. Draga ej v i s t ambulerar alltså, ' och tinpnar, men äiidå h\riner de skola . som skall t,as i bruk i .ställen. Endast i Avist klarar re for revygänget är Karl~Erik 'deharined 'sig korgaT fyllda leka. . och r~ . e~ ~I ~~1. ~Och bö~t. H,elal.ågstadiet centra~- man sig helt utan taxiskjuts.K r o n qv i s t, och regissör med leksaker. De större lekSa- så hmner de också 'am ,' de har· seras bil Llllby. Byskolorna { '. Iltså 'He'1ge "La.sseniu& Barnen i storbackagruppen a .. . . . / kerna som <fe inte kan bärå mat, närinast . mellanmål,~ed stängs. stortrivs. som de har . det. ' Punnogården ar bland de ,.... med sig, flytkrnian, incra ,säl~ sig. '. .' . ' " .. .. . . . . ' ~ Med lekskolan på e~t stäl- Fastän de är bara fem får de nyaste lokalerna 'i svenska ÖBlan.' Vad' är ~ bäst · i , Iekskola~? . Ile, hade vi . bättre :,möjligheter klart fram ett ljud ro~ visar ~erbotten. Den blev klar i börLekställningarna - utomhus, -:- Utfärden var bäst; De . att utnyttja .skolskjutsarna, så- att 'det inte är något fel på ;Jan av 1,900-talet. eandl.ådor,. gungol' o. - dyl: wir fem ' i storbackagruppen över- g~ ,Margareta Sundell. , Hon trivselD. . _'-' , ," ( _I __l-'~_'_'" C il. n d. er Schlagerkören . övar också förl revy'n. Ben skall SÖria för att sånginslagen . i revYn är tillräckligt många. Musiken skall Järparna sköta. -- I övrigt är Purmo . 1,1f,
De
/. trtvS
två 'da gal' i veckan • l de·n · amhuler,a nde ·lekskolan .
.'
r
.a:tt
.*
så
o .
!
agen den 1'J apn1
,
ögTERBOTTNISKA POSTEN
19'75
...
Visst finns behov av .teaterledar-e
Tiden för kottfördramap~dagoger
I PANELEN vid teaterdehatten ' på Vasa teater satt teaterchef" Olle Slotte från KarIehy ufo Oiskussionen .leddes av Alla n Hel
Olsoni, S~enska teaters~olans rektor Marianne ~orho sing, ordförande i SÖV:s teaternämnd. Diskussionen ordnade-s
Kristina Ågren, hliv~nde lär~re vid teater1inje~ på .Lapp: - JN\ j~itiativ, av SöV : ~ lteaternämnd. \ folkhögskola, Olof Örn frå~ Korsholms teater.' och Fritz
-!!lin
inledande omgången två mycket vitt skilda begrepp . panelen framkom genast som vi bör skilja . på. behovet av teaterlibjen Kristin O l s Ol l i s- och östen . Engström framhöll _orit,nntt K o r h n e n s utta att det . inte fjnns l" nå,gon , var allmänt orientemöjlighet i: ,v1i.rlden att hinna utbilda ' dramape'dagoger UJl Ör n talade for att der två korta terriuner på amatörskådespelarna boren fOlkhögskola: Jlan ' ansåg fl utbildning. Kristina ,. att nian . helt bör rikta in ut r e- n berättade om vad tea bildningen på teaterledarer~1 :)en i L8.ppfjärd skall in den k-an (lrama ingå som ' ett .eiWIa och Fritz-Olle S lot t e element. .«'ör5Öker Il!Yin innu 4els ha en behovsutred ytterligare utbilda såväl dra och dels tyckte han att mapedagoger som teaterleda finns många osäkra och . I re blir det bara ett skum på faktorer . ' ännu kring , ytan som inte kommer att ..........".. i Lappfjärd., __ leda till någ~t resultat .alls.
o
Eleverna måste hariitt .' _ . Om vi skall utbilda leda fråga sig vad de blir när re böt vi först kiargöra vilka går genom . denna utbild- slag av ledare vi behöver innan
vad de kommer att"'lla vi utformar utbildningen, sade sig efter ett .år och vad de Paul L i n d e Il. Hur' skall des- . 8edan kali göra, villren . even- osa ledare' fungera när , de har
. \. Panelen I teaterdebatten, fr.v. Kristin o~ni, Marianne Korhonen, AJI~ Hel8ing, Olof öm; Kris tina Agren odi Fritz-OUe Slotte. ,, . Kris!in Olsoni' var de fÖJ;'sta en' skall innehålla. Martin Bäck, . re~ovl88.de . kontakterna till SOm ville bemötli ..\gren, men Kristina ' Ågren · .och ae!ge Las SÖ~ och menade att man skall de> kopt av · sig när det inte senius berättad.e .och förklara strava till att få något äldre fanns någon att ' bemöta. de. Många tala re underströk elever än. normalt till teater I. . ~ ~ linjen. ...- Lyclta" till, med . din ös vikten av att eleverna inte ä r Kristin _O l s Q n i stödde tan- . terJ>ot~niska teaterskola ~ allt för. ·u nga. Om redan etable ken på 'e n klarare utredning men var ta pedagoger, sade rade teatergrupper 'skall kunna och tyCkte att de sOm gen omMarianne' Korhonim bittert. dra nytta av d.e ledare som gått teaterlinjen borde få nå utbildas borde de tia en hel gon slags kompetens. , , . .. :7 . del erfarenhet, Marianne , K o r 'h o n e n be~ . ~ .Å~ren, ~J:>deD" enda s.om lyste svårigl).eten att få kUn!li-,.gJort va:dennga~, kons~tera I nästsista uttalandet för ga . lärare för teaterutbildning de Kerstm OlSOn! . lakomskt'sökte sig K ristina Ågren på en
och frågade hur eleverna' skall Olav S t o r g å ' r ':l. . tog' på kort ' ~!immanfattning . ~v . vad;.
rekryte.ras. , . nytt upp temat i debatten och ~on ':.~l med ~.eaterlmJen · på.
Mart! D K u,r t e n o:-edogJ?rde sade att vi .borde börja skilja :C.app~Jard folkh~skola .. -:- Ut
för . hur den ny!\. understods- på frivilligt . leaarskap ' och Yr-. blldnmgen ska ll vara mnktad ·
förening~n för ~tört~ateI.' i kesmässigt ledarskap~ Även på att skola u~p teaterled~r&'
Vasa lan fungerar och ~ur frivilligt ledarskap kan ' ge eko- ~e~ den grundlaggande Utblld
dess, verksamhet kan koordme- nomisktutbyte t.ex. via med- mngen 'skaH ske genom drama.
ras. ~~ ~t~ildningssträvan.?e-I borgarinstituten: Det ·krävs . na.Forenmgen. har som- kant mer än två terminer för 8tt Allan . II e l s i n!!> hoppades . . . att . diskussionen kamför . allt anst;ällt ~tre regIssoFer, varav utbilda dramapedagoger, liäv- !lett. någonting åt de som skall
Helge Las's enius är den. 'svens~ dade han. Vi måste få ställa . . ' , . ka. ' . .. ,- . .. frågor, sade han. Den , hä.r dis- tia ansvare~' för teaterlinjfm i L~ppfjärd. Han försökte sig ttad B b k . Martm ac , era . e ~:n kussionen är nyttig och ,jag
från va4 rvede.rbörande mtryck från.. ett studleb~s.ok I hoppaS att den. k . ommer att påinte på någon sammanfattn!ng.
åstadkommer, vacl. han ska av det livliga meningsutbytet
å f l h k l S par, av resultatet: p / ." en o ~ ogs o a.l .verlge · verka utbildningen i , Lapp- utan tackade och klubbade av som sysslar med utblldmng "av fjärd. De intressantaste teater
. dl'8.Dl8.pedagoger och trodde debat~en.
föreställningarna i \ d~gens att om vi utbildar teaterledare Efter d~tta · gled di.skusiJi~
Seg österbotten åstadkommes kommer ' det också småningom nen åter' fn på vad utbildning -inte på de~ ' professionella att erbjudas tjä.ns~r ~t .dem. ==-=.:..:-=---...:,..--:-:------=--------~:-:.-:-, ~:-:.-:-.7. - - scenen i Vasa utan skapas Kristina Å g r e n sade {l-tt av ~ärpes teater i Närpes hOn för sin 'del gärna ser att och Teater..Jacob _i Jakob- · de .som komm~ . till teaterlin stad. jen har sysslat något med tea I . ter tid igare: ' . . Odling5avtal på följande : rotfrukter / uppgöres under · . Det var 'i det skedet av' dis .DETl'A ÄR kUliUrföitryck! tiden 1. 4. -75-:-15. 5. -75. kussionen som Gösta Å g r e . .. - , POTATIS. (utländsk sättpo.tatis finns. att få) EFTER DENNA Ill"laddning
kom med · sitt dömande och . - MOROT . gjorde Gösta Agren drama värdeladdade inlägg och sedan . .. . . , .. .j . . tisk sorti. Utan att ta nå KALR01' omedelbart . lämnade Salen. ? gon notis om att under hans andragande hade 7~ Per - Man sticker inte ifrån Tag närmare k.q n~l.tt , . soner begärt -ordet? en- debatt.. Gösta, skrek jarl Tel. 229,. 363, . ~' . Puh L i n d b l a d . efter honom, VAR DE'lTA ett debattin- · , men då var han .r edan utan . Telex '7(-:.524· lägg, Qösta Ågren ~ . för dörren. , Marianne . Korholien och IJ.;....:..:;.;:;:.-...:.........--:.;;;:;:..------~-----.....--~
kompetens de bar, sade fått denna utbildmng? Under tte. yilka villkor ka~ . de- arbeta? några ' diskussiorisin- Har de någon formell kompe aa om motivationen för tea tens? Vilken/ insats kommer de pelande, och behovet av ut- att våra kapabla till när de ing fick lära re . öst~ k.ommer från ' Lappfjärd ? .', E n g s t r ö m ordet. Han påminäe också om att ' vi måste räkna ' med . att det - Vi måste nog få lit~t k~a, bliI~ ''fråga om u~ga personer, rare .besked ~.~ v~d u:'?lldn;~ sa~molikt-un~er 20 'år, som sö~ gen I LappfJard skall ' mneba ker sig till skolan. . ra., sade hap . N)J. talas här dels ' amatörteaterIeda re, dels Rektor M:artin Rå c k pole: dramapedagoger. . Detta är miserade mot ett inlägg . öP",
'-*
/
I
KULTURFÖRTRYCI(~
sa .G.ö sta Ågren
och gick hein! o GöSTA'AGREN, som ut I18kats som "andlig . pappa." tiQ.
.teaterlinjen ' på Lapp
fjärd folJillögskola, satt län ge tyst Wlderlfebatten. Så kom · de~ laddat Och ~:
- Ilet här är kulturför tryck! Tidigare SöU-Iedare PI' emot teaterlinjen ! Marianne Korhonen teaterskolan , går emot! ' ~ JAG BAR ANSETT att vi belaöver en teaterskola i ös terbotten och d.et professio aeUa förstår jag inte. Mll-n blir inte konstnär fastän man har ett dip.lom eller be tyg i . fickan. 'överaUt an norstädes i världen mäts konstnärsskapet utgående
.
... ..
JO-RDi 'RUK'AR E.. OB'SI
l'
n
I
.
/
.
öSTERBOTTSISKA
POS~E~
---
;
Torsdagen den 11 april -
197:;
r
En högklasJsig
musikupplevelse_
'flN MUSIKALISKT högklassig musikupplevelse erbjöds vid
K-or~olms församlings lO-A.rsjubileumskonsert på söndagen
I Korsholms . kyrka. Detta gäller · alldele!L särskilt ungdoms
körens framträdande tillsammans med - kyrkoorkestern.
Tioårsk<)Il!;erten är ett resultat av energiska kantor Rainer , H oIm g å r d s uppoffrande i'n usikarbete. Ungaomskörens framträdande var något av kulmen på detta arbete. · Störsc ta delen av körmedlemmarna kom 'med i församlingens : 'n iu~ verksam'het nä,r Holmgård satte i gång hösten. - M}65. ' En s tor del ' av ungdomskörenS medlemmar skriver studenten : vår 'Och kommer ft4n hösten " tt försvinna från ·.Korsholm <l, "minstone för ' några år .f;am:it, . . Diill:för kulmen. - i bättre än vad kören är just nu kan den inte bli. Åtminstone inte , med nuvarande" sammansättning: Ylen återväxten ' är ""tryggad. Flicl&..ör~ ,framträdand~ var
också av hög klass. \ höst tar
flickorna sfeget- upp ' i ung domskören. Man anar ·d ock en
brist på manliga r,ö"ler i kö· ren.
Närmare 400 ungdumar
finns i detta nu enga-gerade i
musikverksamhet i Korsholms
församlings musikskola, StÖrs- '
ta delen av dessa arbetar inom
ramen för de musiklekskolor
för barn- som verkar runt om. i '
!lyarna.. I den egentliga n:l\~sik
sko leverksamheten . ' jnktusive
~yrkokören de}tar ..ungefar 130
personer. _ ,
. gom största ineriter kan mu ~ote gA.r maD hem .last ' ledarinnan GreteJBeljar råkar vars sjuk. , Asa ' LiUhannus sätter pianot ocb så övar man l, aHa fall beJt på egen bånd. Det ärflickkö~en med medlemmar-:- I sikskolan peka ' på- fr9.mföra'n A.rsA.ltIern som är' tiA törsi&-,k0mmeo. det aY' Händels oratorium ME'S sias. Under sex påSkhelger har .' korsholma.rna kunnat njuta ,av RYMDEN KAi..LAR Börje Hielm b~rättar om rake- glömmer och grubblar mycket detta musikaliska verk. I år ',~' ~' ~ens utveckling ända fram till på allt han ser och han är pe!" gästspelade' inan också-.i Närpet, tredj~ proirå~et i ~Ör- de sovjetiska och nordameri- hört glömsk. I dag ' hitta.r : pes kyrka. ,~, ' je IDelms sexderM~ Ropulär- kanska l'ymdfarkostern,a . Grubbelgusta" lappar med fIna LP-skivan ' ''Musik från Kors- vetenskapliga selri1f'~Y ;';Ryniden I samband med serien, som bilder på. ' Vad kan dom vara holms kyrka''- är' ett annat be- kallar" äx: ' Kallat .'~Från eldpil sänds i , repris' från : ,senaste för något? Det besluter Grub p~ ' vis för ' inus'ik!ikolans ' fram- , till' månraket". Månen har all~ höst,plan~l'as ett ' sjunde pro- belgustav, ta reda på och han Pidroturneringen inorri" SöU har gångsrika verksamhet.,. S~ivan tid fascinerat mänskan och g';- gram, ,där tfttarna skall få får det" också '- men vad gör' KoYfimit sA lAngt, ,att semifinaler- gjord~ i fjol i 1.000 ex och nom tiderna har chon ' f\Inderat medverka med ,frågor och syn- han sen med lapparna? Något na ' är tärdigspelade och endast är nu i det närmaste slutså!d. över hur hon skulle kunna ta punkter. Frågorna ka-n sändas: som, kanske inte är så fiffigt, finalen återstAr, Sju 14.g hade kva- IEn ny skiva skall göras, n~sta sig dit. I dethär- programmet till "Rymdeh kallar·', OyYleis- men man lär sig, tänker Giub lificerat sig till vardera semiflna- år. , . , S e g f~~ vi höra raketens ; historia: radio, Ab, Helsingfors 200. ' belgustav. Gustav Wiklund -,-en. : Om en, ring..... har haft flere Forbluffande " långt , tillbaka l - TV 1 lördag kl. ':1<1.35. ' 11 G 'bb l _ :in .10 lag med i ringturne~gen tid'e n har , mänskan- gjort de' . spelar ro en som ru ,e, gus har: två tag gått till semifinal, . . ~tlV ~ . första försöken att åstadkom- GRUBBELGUSTAV tav och producent för proom . ringen hatt flere. än 15 lag" O mi en raketmotor - vi får gå . _' ~, grammet är Mikael HuldEm. med har tre lag gAtt vl4are och -ag . ,~ tillbaka ända till 1000-talet och , GrubbeJgustav är en perso.n I ~om 'flere än 20 lag: varit ' med , har _ _ eldpilar~a, som de . kallades. 86m tänker och l{ånner . och TV 1 fredag kl ~ 17.35. F. tyr~ lag . gA.tt vidare.· . -
·en
I
Fiualdags 'd . ) ro
. .
,
*
"
'M l .. l ' i joo
F
. Från norra. zonen går KAlIby
NORRA ZONEN , 5
J:<:AIlbY
5 Soc.klot 4 Ytteresse Vörå . . ....••.....• 3 Kovjokl ' ,. ,'" _......• 2.- , ,\
Öja, ,., . • '., •••••••••
1
t'
11-25
r
SöDRA ZONEN
Ko~
•. , ........••
4
24-21
3 , 26-19 ·
3 24-21 3
iiI 1-O-'- kaI '
?
'
·e J l e,
sp~,
Över 150 bötfälld~ ,
I
,
ga.
ett
Nedervetil 'gav upp .
Singsby.,.......... . Replot ........... . Ma!ax , ......,....•••• Uf , Havsbandet Uf ' Hoppet .., ....•..•••
lh',O Ika · ... r
las brlldstumpa.r- och ' an-I
nat skrii.p i en' hög och Drän- .
..nes upp. Kanske' går~et att
O Uf-ordförande! grilla korv på elden .. på samma
'Hur skulle' ,det vara med ett gång. Försök!
antål. fåg~holkar kring uf-Io- 'Fågelholkarna uppsättes en
kalen eUe~ paviljo~gen nu i ligt konstens , alla regler" .för
vår! ' Samla ungdomarna till de skall naturligtvis inte läm .taJke en vårljus, .,.kväll ' med Das att skräpa- vid 'husväggen
_ ' .
hamniare- i ba.kfickait. Bräder efteråt heller. På ' bilden de;. 'III UI lit IIIII ltI II II II U i.11III 11111111111 ltI I O· föRÄLDRARNA, lian -fås från brädgårdar eller monstrerar Mårten I{jellriian. MALAX-LÄNSMANNE-N nog övervaka litet var och en tar hemifrån. Spi- från Esse ett stör,re antal få,.. ,
vad deras barn gör med de kar inköpes, ·och 'ritningar till gelholkar seJm tillverkades vid - - - - - - - - -.....~-
pengar ile ger dem på lörda holkar vet lokala. få.gelkänn~e l' 4H-weekend)igret , i ' Oravais 'ocn ' störand~ ' a~ ' ordning. .gen"säger länsman' Näsn'iaD. nog hur de görs. . ~ 1974. " ' Böterna varierar ,från 30 mk , Det. måste ju vara någons Efter välutfört arbete sam. E . . E· upp till 150 mk. barn när det som nu är frå om att , ett par ' hundra När_det gäller unga under unga kommer ' in i _polisens 20 år inåste fallet taäupp vid " ting: OM det ,gäller. ' rU;lior på grund av förseel ser vid samma danaplatS un, unga över 20 år kan polisen der, en vintersäsong, sager 3O-Hi om~delbart på. stället .s kriva
29-25
ut, böter. ,Är det ~r.åga; om · han: Arrangörerna i K~ näs har bett föräldrarna 25-20 större förseelser blir de.t for~ komma dit och -se hur 'deras 21-24 stås tingssa-k även· för de , barn uppför 'sig. \" äldre. . . 16:-2Q
Sockiot till tinal och t~ån södn. zonen. har Singsby ,ooh Replot kva.liticerat sig. ~tersom:. matcher' inte . kan sluta oavgjorda. har lagen fätt 1 poäng· tör vunnen match, r deo södra zonen avbröt Dagltmark efter törsta speldagen. I samma zon , hal" Ut Havsbandet inlämDat proteSt till tävliDg8Ut~ skottet över .matchen Ut Havsbandet-Singsby. TävlingSutskotut ',har ännu in'te tagit ställning . till proteSten, varför ' resultatet från södra zonen kan ' betraktas som inottfciellt tillsvidare. R;es\lJ.tat: och
75
24-21 ~ '
2, 19-26
O. 18-27
Da&"smark gav , upp.
Barbro
, , Det- som : dock allra ,mest Det borde de verklfgen göra någon gång. bekymrar länsinan Näsman är att det blir ' allt flere .14 O LÄNSMAN , Nä~man har åringar som måste ,tas om orsakssammanhanget klaTt. hand av polisen. För dessa blir det ingen straffpåfö}jd r Det är mellanölet som är utan ·polisen måste föra hem inkörsporten. .Utskänkning på barer bo:r:de förbjudaS i dem. Det ' är inte så trevligt hela landsdelen. , Sedan de för n"ågondera parten. 'Ia11 ~ga fått början övergår de blänhetär förä.ldrarna .kom-
. plett överraskade . och helt till vin ener ännu starkare a!kohol. Men det lättillgäng oförstående när-po11sen kom
mer : släpande med ~ deras liga mellanölet ,är neg boven • -kanske redlöst berusade 13 ' ' i dra~t, hävdar Tor-Erik NäsmaD med, övertygelse. 14-åring~ " ~ ' . . ........
'eller
:
Tersdagen den 17 april -
öSTERBOTT~ISKA
1975
','
POSTEl'f
Turisthranschen ger resecha~ser men mesta Johhetren kontorsrutin
'fURlSTBRANSCHEN är relativt pop. Många funderar på re o YRKENA. ilWm turistbranschen har nästan något glamouröst .ebyråarbete, 'guideyrket, att arbeta som reseledare, och lik- över sig: man får resa, träffa människor • .• och visst stäm 1IlIIIde. Ofta annonserar också resebyråerna efter resebyråtjän3. mer det. Till en del. Men den krassa verkligheten består ofta .emiin och .kvinnor. Och folk reser nästan oupphörligt, "tu av mycket kontorsteknis'kt arbete, av säsongindelning, av låg mmpersollal" behövs. begynnelselön. i vissa fall. Språkstudier på Denna bransch kräver en gen bland de övriga sökan något sätt, vid' språkinstitut dena. l del. Ett nästan obönhör eller utomlAnds, är alltid en De allra flesta resebyrå ligt krav i Finland är att erna ' vidareutbildar alltså merit, både för anställning man är tvåspråkig - fins ka och svenska. Dessutom sin egen personal, varvid de och för skolning. bör man ha relativt goda ser mest till personliga förHandelsutbildning får kunskaper i ' engelska också , utsättningar och nlindre till man vid handelsskola (i ÖB aUa tariffböcker, regler förutbildningen,
och föreskrifter tillhanda
• ResebyråfuDktionärens
bAlls på det , språket, alla arbetsuppgifter
biljetter skrivs ut på eng elska. ÖVriga språk4unska
Vad gör då en resebyrå
per utgör'meriter; på basen funktionär ? De allra flesta
av sådana kan man få in arbetsuppgifterna faller un
riJrta sig på specialuppgif der rubrikerna kundbetjä
ter. ning och kontorsteknik ; Initiativförmåga, "SllI!t hon/han betjänar kunder på olika ' sätt, säljer biljetter förnuft", förmåga till själv av olika slag, planerar och ständigt tänkande, arbets villighet allt detta är organiserar resor inom- och utomlands, säljer och pre egenskaper som resebyråfö MärtluJ
restAndare nämner att de senterar färdiga paketresor'. Pester_k:
värdesätter. Ett vänligt sätt, Funktionären bör känna förmåga att inte så lätt bli till olika resemöjHgheter, kombinationer, tidtabeller stressad, irriterad och jäk tad. re.sebyråpersonalen av mest skilda slag, priser, växelkurser, tullbeatämmel arbetar för högti-yck, ofta på övertid, då andra har ser, behov av pass, visum semester - rekommenderas och försäkringar - åtmins tone bör hon/han kunna ,få också. Noggrannhet och om fram uppgifterna relativt sorgsfullhet i biljettutskriv ning, planering av resor och snabbt, På större byåer är terbotten i Ge.mlakarleby, t.ex. h.otellbOkning behövs man ofta specialiserad p'å Jakobstad och Vasa) på vissa. uppgifter, medan man medborgankolgrund minsann också. ' eller får sköta allt på en , mindre vid h&ndelsinstitut (i Ja Att direkt utbilda sig till byrå. kobstad och Vasa) på mel reseledare eller guide - (för Nuförtiden användes data lanskolgrund. utom genom kurser som maskiner flitigt även inom Specialutbildning inom tu t.ex. ordnas i städer för att denna bransch, varför en ristbranschen kan man tillfredsställa behovet av viss tid alltid åtgår till att skaffa sig på tre ställen i lokala guider under turist föra in uppgifter på data, Svenskfinland: säsongen) är svårt, för att Dessutom tillbringar man O J AKOBSTADS HAN inte säga omöjligt i detta iiven tid med att räkna, be DELSLÄROVERK har en nu. Man börjar helat genom räkna och bokföra , ettårig specialklass for tu att söka anställning på en Skolning resebyrå, ino,m vilken man • ristväsendet. Inträdeskrav senare kan avancera. En ny är student- eller merkonom Eftersom en stor del av examen. Även på 'grundskol anställd har för övrigt sam arbetsuppgifterna är rent bas kan man komma in, ma lön, oberoende av förut bildning men ~örutbild kontorstekniska, kan en men då fordras det att man vanlig handelsutbildning läst både engelska och tys ningen är fÖrstås en myc ket tungt vägande merit när räcka som grundskolning, ka. Praktik inom branschen det gäller Il-tt få snställnin- lika.så enbart studentexamen utgör merit vid intagning-
YRKES·
VÄGEN
Tä V lingsintresset lamt i III ringen
.lIlIlIlIIlIIltllllllllllllllllllllllllllllllll
•
REKORD
INTRESSET för den , konst- ELVA av revyerna står ungtävling tredje ringen utlyst har hittills varit lamt. Då tiden för inlämnande av bidrag gick ut, hade endast tre oljemålningar och ett par-tre' te.ckningar lämnats iD. Nu har tävlingstiden förlängts. Samtidigt har man gått ut till skolorna, och hoppas att lärarna skall försöka få eleverna att delta med teckningar, målningar eller skrivna alster.
domsföreningarna för, För resterande två svarar Korsholms Gille och Kaskö idrottsklubb. Till antalet borde e<7entligen t> ytterligare ' läggas SÖFF-elevarnas ,' revy, men den fallez väl något utanför bilden för. eningsaktivitet. ETI REKORD torde det också vara när korsnäsamatörerna spelat revyn Naturreservatet 17 gånger inför ungdär 6.500 PerSoner. Ingen revy har spe-
I
en , Ansökningstiden utgår också skaffa sig vid ABO 15 juni. ' LANDS FOLKHöGSKOLA Till den svenska klassen i Parga.s, som har en turist servicelinje. På den läser har under senaste åren un gefär hälften av de sökande man språk, om Finlands tagits in. Läroverket har geografi och sevärdheter även en likalydande special ävensom , "turisttekniska" klass på finska, ~ill denna ämnen som färdupplägg
ning, rumsbeställning och
är antalet ansökningar be tydligt större, knappt 10 dylikt. Inträdeskrav är mel
procent av de sökande tas lanskola.
in till den. Konstigt nog är
det mest flickor som söker • Finskspråkig
utbildning
till denna utbildning, pojkar är minst sagt lika välkom
Specialklasser för turist
na, både till skolan och ute väsendet (på finska) finns
på arbetsmarknaden. vid Handelsläroverket i Ja Under 32 timmar per vec kobstad, vid Åbo stads han ka läser man språk, kon delsskola och vid Suomen torstekniska ämnen (ex. ma skinskrivning, - bokföring) nuoriso-opisto i St Michel. och resete~ska än1nen (ex. Så gott som enbart studen ter har under de senaste försäljningslära, biljettut skrivning, trafik, geografi). åren antagits till utbildnin Praktik. på resebyråer , och gen. Till var och en av des sa tre har antalet sökande exkursioner hinner man ock varierat mellan 300 och' 500, så med. kla,s.serna rymmer 25-32 Arbetsmöjligheterna. är re elever. Alltså knappt 10 pro lativt goda. Delvis kan det ta bero på att omsättaingen cent (i Åbo 5 procent) an på arbetskraft ärl'ätt stor; tas. ~ Borgå finns en relativt många orkar inte med den nystartad skola med enbart rätt så hektiska arbetstak ten. Nämnas kan, att av de inriktning på turism, Por De ca 20 elever som detta lä!!år voon Matkailuopisto. f-örsta eleverna utexamine finns i turistklassen i J a rades 1974, Utbildningen kobstad, hade hälften ar varar två år med speciali- , betsplats ordnad redan sering under det andra året. slutet av mars. Antalet sökande har varit O Utbildning på mellanskol ungefär 1.000 (tusen), 70 nivå ges vid ÅLANDS YR meriterade studenter kan KESSKOLA. I stort sett lä ser man samma ämnen som varje år beredas plats. Vidareutbildning, förutom förut nämnts; utbildningen den' som förekommer inom räcker även här ett år: Mål sättningen är även här att resebyråerna, saknas tills grundutbilda personal för vidare. I Borgå planeras dock, men den har inte rik resebyråer, rederier, trafik Men, bolag, hotellreceptioner och tigt kommit igång. som en resebyråförestånda- ' kommunala t\lristorgan. An sökningstiden torde utgå re uttryckte det, "den rätta personen kan gå hur långt sista maj. som helst i den häl' bran O Orientering i frågor an gående turism kan man schen",
I
lats mindre in We gånger. Nykarleby och Vörå. Av olika UNGEFÄR 400 personer har orsaker blev dessa revyer int~ medverkat i de 13 revyerna. a~. , I .~urmo har man. r~an Det antalet är lägre än 19"12I b ?rJ at ov~ med tanke pa nasta då närmare 500 personer med- Vlnt~~. For. årets revyer. kan verkade. Orsaken 'torde vara det annu bh fråga om nagon att dansinslagen i revyerna föreställning. I Korsnäs har . k a t . De har oc ks å bl'IVl·t, det bl.a. varit tal om G-tt spela mms , k o rta re. N u k"or ~n '' a 11" ' man- under semestertiden, l.b~t ,en ~evy rakt 19,a nom f~:m REVYER har , under vintern b~rJan bU 81~t utan paus: Fo:r i producerats på , följande o~~.er: holl man a,~~d en paus l Inlt- Karleby, Kro,nol:,Jy, TerJarv, ten. D,~ kravdes flere nummer Munsala, Oravai~, Korsholms och darrned flere medverkan- Gille i Gamla , Vasa, Pörtom, de. IPetaiax, Korsnäs, Övermark, REVYPLANER fanns ytterli- Närpes, Kaskö och Brahegårgare detta Ar i andra ringen, lden i Kristinestad.
I
Rättelse I min artikel för två veckor sedan, den som lJehandlade grundutbildning i kök, hade två skolor ramlat bort. En tvåårig utbildning för kockar och kokersk or f"orek ommer VI'd , svensks pråk'19 yrk eS6k ovarje la. i. l~det, ,även om namnet pa llnJen vanerar.. Våra, svens kB: yrkesskolor fmns. l Vasa (öster~ottens Centra! Yrkes skola, ÖCY), Ja,k obsta.d, Borg!, Helsingfors (Mellersta Ny lands), KSJris, Parga,s (Abo· lands) och på Åland. ,
I
~STERBOTTNISKA
• VI INSER att de små 4kogssjöarna i Österbotten har en stor betydelse i dag, och vi betraktar dem som värdefulla. in!tlag i la.ndskaps bilden. Va.d många kansl(e in te har klart för sig, är att småsjöarna. tidigare va r be tyclligt flera än i dag. Minsk ningen är resultatet av den okloka politik som varit rå daBde ander är.undraden ooIa ..... ~lrit 1tt pä att alla "våtlnarker", 8,JOa.r., myrar och kärr, så effektivt som möjligt ' borde avli1gsllas ur landskapsbilden. Lyckligtvis har dea ,politiken fått ge vika för flII annan instänning: f tfag.
POSTEN
Torsdagen den 17 april -
l
'l'orrläggningsfilosofin' gammal äntligen får sjöarna ett värde ;
'- .'
en ha va rit i farozonen . Förslag • • INTE MED ETT ord berörs Skogsbyn och skogssjön får sitt sunda biologiska principer, är förelåg om träskets torrläggning, frågan om d~ biologiska konsek värde - erkänt först då det väcks ingenting negativt att sii-ga men planerna forfön tydligen. venserna a V" 'en tlftlavledning. ett Intresse..tör en "exploatering" saken. Detta förutsätter att OcMå I fortsättniag.en dyker b . Träsken '8etrak~el' huvud ta av de~ : :Det är -när havssträ.nder Inte låter smABjöarna exploat gan upp, och under 1900-talet ha", - g,et inte som blo~enheter, na och de större sjöanla är så för privat vIllabyggande i plane~ på en sänkning av vatten- utalt män dlskute;~ lem helt så belamradE; .med privata so'T'mar gränsad omfattning. ytan vatlt ' alttueIla ända fram till som sterila. våtteifi/l!servoarer. På stugetomter, att man knappt kan måste få användas för allmänn 60-talet. Det kan påpekas, att · st,,· höjd otnltämns fisket i träs röra sig fritt mera, som den lilla tiga ändamål såsom fritidsf' majoriteten av befolkningen vid ken med en ra~ : ;~~ke ' är all skQgssjön få~ sitt värde. I utom simanläggningar o.dyl. träsJ(et alltid varit emot alla torr åeles obetydltgt... : , .t .~ stA:entlelf->ögon ! läggningsförslag. ' "") • • SItOGSSJ'ö N H'k som myren klart för sig i fråga om de En om'VlI:rde1'l'lfg-. ~ bar 8~~tt r • • I' FlU.GA OM Röukas/ Kes (som man, nu dikar ut!) har aU sjöarna är, att dessa är bety TorrliCpings kis-träsken har 'också va:ttell tid Mft ett värde. För det första känsligare för kulturpåverkan 1I108011a sän'k ningarplanerats linda sedlln Den gamla .....,a i.ställ bar sj6arna utgjort ett oskatt- de stora vattenrecipienterna. Anda till allra senaste tid har början p6. 1 'Too.-talet. Khno bruk lItDgen ttu' de' '• •a ds"'-gssjöatna1Jart ~t · ör lokalbefolkningen kan inte kallt räkna ut att så den allmänna inställningen Ull äger rätt att dämma upp vattnet kan gott sägas ha genomgått en både genom: fisket och andra sl många miljoner liter va våra "onyttiga" skogssjöar varit i Röukas tnt eh mvå, som ligger OIIl~dering .........enaste tio verksamheter. Dessutom mAste innehåller sjön, följaktligen övervä.gande negativ. Det har _va mer än l\alvannlm meter över-det iren·. MaR går ...... lika katego na:turUgtvts Skogssjön tillskrivas vi tillåta så och -sl mycket rit ungefär samma htstä1fning normaTa,. vQket na~urligtvls ~- riskt som tidig..," för att sjö ett rent 'biologiskt värde. Det släpp av t.ex. fosfor. o,t är farligt att betrakta 80m den som idag är rådande i verkar markerna runt omkring. una skall WIt'.U, utan de tredje "värdet" som bör framhål fråga om myrarna och kärrmar Bruket behöver träsken som vat tHIerkiinJ18 ett ....... för bl.a. re las·, är'-skogssjöarnas och l minst småsjö som en kemf,sk u Betecknande lika håg grad myrarnas uppgift ningsfaktor. Tvärto.m är det kerna. De "våta" markerna be tenmagasil1 för sina anläggnin-g ar kreationsända~ traktas inte som naturliga inslag i Kfn10 6., som är utflöde tör de 1'8r denna , om~g är, att som hYdrologiska regulatorer i att alla enskilda sjöar är nlgot l lan~kapet, utan de anses mer bäda träsken. Frågan om vatten bland de· trettital _äsjöar som landskapet. 'Sjöarna och myrarna " biologiska individer" och bör eller miildre som sju-ka biotoper sänkningen har sålunda artat sig Vasa vattendistl'iM: l dag föniö tjänar som ''buffertar'' för smält handlas som sådana. Ett utsläpp som i en sjö som mAste avlägsnas. Följaktli UD en konflikt mella:n Klmo Bruk kerrestaurera. a..,. ett flertal vattnat 'Om v.uarna och förhind... gen ' gjorde man tidigare allt för och traktens bönder. som tidigare varit föremål 'för rar eller lindrar översvämningar- vara ofarligt, medför kanske i att dika ut sjöarna eller sänka Redan år -1726 ·möttes bruket vateJ!Bänkningsf~ utförda av no.. Dessutom utgör ju myren en annan sjö ohyggliga konsekv vatenytan, liksom man nu fort och Keskis·bönderna i rättssalen just vattendistr..... Man försö utmiirkt' infIltratIonsbassäng för ser. Detta är ett faktum som derstryker gehovet av fors farande anstränger sig att torr efter det att bönderna saboterat ker i dag höja ya~nivån i de nytt grundvatten. den dammanläggning som på 'den sjöar där man tidigare sänkte Innan man går In för !ltt "by .1ägag alla myrar. tiden fanns meHan Keskis- och vattnet! .-;,,1"1 , ut" en sjö för allmänna re .. De små skogssjöarna Vattensl!:hk tionsändamål. Forskningen • • TOR'RUGGNINGSFILO· Röukas-träsken. i framtiden ver tid och forskningen behö 'SOFIN 'hättör frän den tid (17QO nings/rAgorna har sedtul ftg1:ll"e Skogssjön hal!' a~id
't alet) som brukar kallas "nyttans rat i flera processer ända fram haft sitt värde
Vad kan man då vänta sig, att pengar, och beh'Ovet a v forsKD..... . tidevarv". Det. var den tiden då till all'ra senaste Ud. exploateringen av småsjöarna en kan aldrig överskattas. Det gäller alltså att sk ' prästerna använde huvuddelen av i dag allt- kommer at }eda till ~ - Så lä nge s ina predtkningår till att redogö * "G.ÖIt~öpingsak'igt ' utnyttjandet av sjöarna för re långsamt! ra för dräneringsteknik och pHl.-' Det som m a n förvånas över, :' AY \,lpptä~kel" ~ . _ _ .liBl.Iik;,Qcj.gg.sbyarna. kreation sker Inom ramen för Bertel Nygånl dera för jord- och skogsförbätt nä r man läser de ~amla handling r}ngsåtgärder. arna om Kalapää-, Röukas- och H os folket grundlades en över Keskis-träsken, är det grönkö ••• T~XT ~~ MUSIK •••• TEXT OM MUSIK •••• TEXT OM MUSIK •.•• ,tygelse, att skogssjöar och myrar pingsaktiga sätt på vilket fr'ågor . . . var att betrakta som någonting na diskuteras. Man diskuterar ••• ONt ~u~KNEBY •••• SKIVOR ••• SCEN ••• •NYHETER •••••••••• -av "naturens misstag", som skul vitt och brett f rågan om vatten t>.!lin: le avlägsnas. , F inlands framtid In sä nkningens inverkan på det all >' idh, . om jord- och skogsbruk gjordes männa hälsotills tåndet och kom enonnt populär declmrserle i beroende av dessa torrläggnings mer f ram till a tt detta skulle ' • ~-DECKiIIIIBN på hitlis tan det .. .. ~lly Savaias· Englai!d och USA. För rollen företag. Och ändå har det ju ofta komma 'att förbättras, emedan det! Med sin JV, har han top som Kojak har Telly fätt TV :visat sig, att drä neringsåtgärder "sumpmar kerna" skulle dikas ut. Man f r ågar sig om det är ma branschens Oscar, Emmy, för pat Englandsli~an . ett längre na I mänga. fall Inte på långt när ,J. {)_ la rians härjningar i trakten s om tag nu. Telly '~ .Valas är egent- säsongen 1973(74. medfört de väntade resultaten. skall s toppas! ligen skädespe11J.ye a.lItså och Ur hans debut-LP "Telly" Likaså diskuteras om "flott många av er' 'hitt l'äkert sett , * ltalapää-, ' Röukas (som ä r smeknamn för Aristo ningslederna" komm!!r att p-A.ver honom 1 t.ex. ~ellys hjältar" teles egentligen) har succeme och Keskis-träsken kas av sänkningen. Vidare är eller i "Henne -rifaje3täts hem lodin "IF!' hämtats och i höst liga tjänst" . :.::; .' . ' Denna negativa Inställning gAr man oenig om huruvida några hus lär vi väl få höra mer av den; igen I fråga om Kalapää-, Röu håller på att ramla i sjön eller Till hösten 'fkortnner svensk om inte förr. ' kas- och Keskis-träskens "hlsto inte I Röuka s och en diplomin TV att visa tf~· örn som detek ria". Redan i slutet på 1700-talet l genjör företar en slädfärd runt tivlöjtnanten ~?.fAK en • EN ANNAN aktuell herre • lär 'Kalapää-trä sket första gång- I träs ket för att " utforska" saken! just nu' är amerikanen och le f.i vande legenden m.m. LOU REED. Nyligen ~sökte han . lag 'som vinner c:jiv; II (rlngturne Sverige och framträdde inför ringa rna) . Det vill säga det lag utsålda hus. En I:Y !ive-LP * TeUy SavaIas. som vinner norra zonefi (l-IV med Lou har släppts i dagar r) och det som vinner s(;id1'l!. zo na och den heter helt enkelt det, men pla ttan har säkert en SMEDSBY I upprepade i är fjol nen (V-VIll r). köpare i den -trogne Lou Reed "Lou 'Reea 'Live" och är i det ).rets seger i SÖU: s div. I I bord En protest kommp.r troligen beundra ren. övriga göre sig ic närmaste att betrakta som en tennis. Forsby I blev tvåa på att komma frän Smedsby r och II ke besvä r . Det finns mycKet direkt fortsättning på "Rockn' samma poäng, men med samre mot de matcher lagen spelat mot bä ttre skivor med Lou. Roll Animal" eller om man vill målskillnad. Serien som annars Forsby I. Dä.rför ka n resultatet ' vara elak : överblivna tagning skall spelas som dUbbelserie ha.r ä nnu ändras. • E'IT SKIVBOLAG har för ar som tidigare inte godkänts ' avslutats som enkel på grund av hoppningsfullt ( och d umdris för utgivning. Men nu när Lou att lagen bO'rjar bli "vårtrötta" Smedsby I ...... '8 4 ' :J 1 65<--15 tigt) släppt ut en Lp med är högvilt så vräker man från och serien har redan dragit långt Forsby I 8· 4 :). 15&-25 årets Festivailmelodier 1975. skivbolaget ut allt man kan ut på tiden. Flera lag har gett Sundom I . .. .. . 73 1 151--29 Det är inte originalinspelning 'komma }>:ver. Det här var nog walk over eftersom man haft svå Singsby I ••.... 4 2 ~ 336--44 '
ar ,och allmänheten varnas righeter att få ihop laget på vär, Smedsby II .... '3 1 1 3 a3--4T
egentligen inte bara elakt utan härmed för såda nt dravel - . sidan. helt enkelt realistiska fakta, 'både 1 original och som pla Det blir Smeåsby II och öja öja gaN upp. _ .Ä ~q-"r· giat! eller hur skivbolaget? Just ~ou KOOO. som på seftIIMHnlnllren skall kval~ _ _ ' liI B.. ,_ • Barbro om pIataena& i div. I mot de båda
Sr
*
••
.
*
I
*
j5m·edsby I
bt-segrare
~
.. ...
*
~.!
. . 11 april -
GAR ALLTID TA.G
•
ÖS~ERBOTT~I~KA
1975
UR 'ARBETET' FÖDS SÅNGEN
l
Fart på
Fleksnes har Den svenska sångaren Jan stor popularitet både i Hammarlund\ _ intervjuas' '!lV _mland Norge. och ' i de Bengt PackalE~ri vm sina .......... rdiska länderna. ' I tolkningar av latinamerikans ~.-DC~ bar man, kallat honarn kasånger. Jan- Hammariundär ,"~ler i samma klass som eri av qe svenska kulturarbeta edman. Fleksnes" sQm re, som aktivast har stött soli --~~ gestaltas av Rolvdaritetsrör~lsen - 'för , Chiles är en handlingims folk. Han har \),1 ,a. ' gjort .. en resultaten är an.tid· LP-skivå med svenska tolknin Det är alltid "rätt, gar av Violeta Parra.3sånger: för F1eksne~. Denna ;'Tusentals stjärnor över Chi-, skalJ F1eksnes med tåg , I sin tant Gunnhild och resan tar han sin gam ge - isynne~et som medpas _ Det visar sig att det sagerarna gör sitt bästa för.att gånger är så lätt, det helt ignorera de svårigheter ' a tt lösa biljetter, hit han hanmar ut för, TV 1 , torsdag kl. 19.40. F. , / lrupe, få med allt baga jilten
El H-E-ATIII ~ RE.~~ H R H o D o S 2 veckor
eJ! _ttri1ct
Rhodos Bay Pris: 1.399:-.
Fuengirola och Los ,PacQs
"
,Forsby
.
le"" , utgiven av . Chilekommitten . . . . . . • ••••••••••••••• i ,·Sverige. Radion torsdag , kl. ' - 20.50. (Sänds även om lördag kl. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 13.15.)
Annonsera i ÖP ,-
12_ 5. specialre~a för Österbottens svenska läkare och sj'uksköterska fdln Öster:botten
;..-~S resmIll:
..
haivpension
•
. ., Forsby boliklubb har nu f~tt komm~n~ borgen, ocll 150.000 ~r Postbanken 'beviljar ' i län. '. Nu är arbetet I full gång, . takbjäJkania är på plats och tiD Valborg skall det vara dllonsklart, lovl\.1" man. Fyra man är nu heltidssY88elsatta på bygget, men talkogli.ng skall rycka in dA lämpJigi ~obb finns. , . . . ...
,*
inlands Röda Ko:r s
POSTE"
förenin-gar ob,s
s~mt ' Du.brovnik .
Vi utför tl:uttring · och sl-ip~ ning -samt lackering ' och .':riing av olika slags _~rä. --lv. ".:... ' .
Jlillllftiilninc:llar oc,:! närma re upplysn ingar:
r '
LANDS RESEBY~A : --f Jakobstad 13277 '
'öSterbottens' ·Golv•.
Gamlakarleby 12766
-. -.. BSTAU JAKORSTADS - BILSKOLA _Ny kurs ~örjaJ varje torsc:blg Id t7J1Q Bredv!d Hankkija _ tel · 13003
T-l"llfikekola HALD[~ &
«OSE" .
. Ny kurs börja! vlirt€> m.åntiag kl 1'2 ,00 KånaJesplanadep 23 · t&,1 12 14~
. Vasa ' tel. 16732 Närpes t~l. 696 Jalt..obs~d t~l. _H,672
'rILL .SALU .
_.
+ Box
säljeBaom obehövlig, Tel. ·11 961. ",
Österhottniska Pnstpn ..-l Osterbottmsl\ ungaomstH1nmg JakoQgtaa. Fml8,JI11 Medlem 8\ _i,dnIDIU•.rnaE förbund . ridnlDgen utkommer' varje torsdag ttedaktÖr ocn ansvang utglva.re pER-ERK ' Al\IDEHSON · rtedaktion' " J akoosgM an t3, Jakobstad, teL 967/13 555 •.-' Postadress: P-B 27. 68601 Jakobstad RedaktÖJ Vasa S-B.. Ulader .Hl:\lldelsesplanaden 11 D. - . , te, 961/13 !'i2:l REDAK'flONl:5RADET: A.1t Snellman, ordförande. ,Hans_ mgvesgärd, .SteIl Blom qvtst. Chrtste" ErlkRSOr. och .. Erik Häggman .
PR.,ENUMER.,A TJONSPRIS . 1975 "
HEllt ,är .••••• _... •••• 10: Halvt A.r •••••••• _ •• __ 6:
Skaf.l,d inavler .......... ' u,: övriga' länder ..•.• _ ,. :,. 22: !-ASDurnmer , . . , ..,•••••_.'
-~SO
U'oINONSMO'J:I' l\Ol"ING;· SöU:8 kansli. 'Vasa, r.eL' iHJl:' l~ 572 Oc:n lf' 37~
OP;e ~NN0NSl'JANST'
.' rr~xpedi~onen. Jakob'Stad. Jak8bsg. l-S, tel. 967,.S 555 AnnonseJ Dör IDjämnal . senast -'nåp<tl!~ kl. lb. till 8Öl ; - Kansliet
5enast Kl Ut. J(:.'li ' BOKFöRII"G ' Jakebagat.a.r tS. -tll.kohf-'_"d, tel. . 967/13 ,555" '
KA:S8A
ANNONSPR18 , l: 'teXteII
' . . .•••.•_._. ••
l : 4fJ
Efter ...~ ..... .. " . .. 1:20 ~i08ta 'i.IUlor.Ravgtft 20:~ . l3eatämtt platF -:20 , "er mm
F A.RMN-NPNSEW ~
.•
•
~ Ir~ '"!
MiJlHTllstQrlelt 200 mm_~!lJägg.!l prts _- :30 . spm"1. och ' färg, Föreotngsspalterr .pet Mro 50 p.
o.s.terbOj:tnJ8~1:t . Post~!l-\8J)sva.rar .nte- rör ev skada. iOIYI tillfo gats" an110pSÖT pA- gr-.i-?t) ,av fel
1
, ?JUlonser som lnr1ngtF eller som' .,A grund av p'estföl'Senlng ' tnte Inföm begärt nummer. ~
JaKobstadl l'rycKer. )(:n l' lonm'ge Aktiebolag, Jakobstact 1975
16
ö S Tf; R il O If T N I S K A P O S T E N ,
Torsdagen de. 1'7
,
ap"'
•
-'Jag ,hyt-er ulte friheten i~ skoge'n mot -innejobh och stämpelklocka' o DET ' ÄR EN FiJRDEL" att ~inle behöva jobba enligt besti;im-, da arbetstider. loj skulle aldrig byta skogSarbetet mot ettr jobb i : e~'. verkstad__ ~UeT fabrik,"> .friheten ni ot ~vånget att hålla belStämda tider och .qwd stämpelklockan som övervakare,-Säger Sören Sundqvist, 22, i Nybränn, Purmo. ...-
O SEDAN { ~HiJSTAS är Söre" skogsarb~tare M allvar. Han trivs 'med jobbet; ~h ' frcl1;nför allt med den frihet det ger. Han / är nat" rmänniska, och vill vistas ute. D~n " Iriska skogsiuf ten vill han inte byta med jobb i en. fabrikshall med dålig luft, buJ.. ler ~h många artdra o.'ägenheter. J
I
däremellan.
Men, sko~S<U"betet ..iir ett hArt j obb. Friheten i SKogen
Skogsarbetaren har sam är en ftihetsom ..också' har ma sOcialskydd\ som andi-a, ,sina avigsidor . Det gäller att menar Sören. Är man sjuk ligga i om ms,t:t skall lyckas rnågra dagar, får man lön hålla sig med en ' rimlig sedan arbetsledaren skrivit dagsförtjänst. . . intyg. Är man sjuk längre , Man har möjlIghet att tid krävs läkarintyg på sam ma ,'sätt som inom andra stanna borta ~ån :>I;togen en dag om m~n har någonting jobb. Semesterersättning be anna t för sig, ' eller om man talas ut enligt förtjänsten. helt enkelt inte har lust för • JORDBlf,UK jobbet den dagen. Men det SOMMARTID . märks också genast ,på löSören är inte skogsjobba '. nen. re året om. Sommartid ~ Skall ma n hålla en jäp m
han fullt uPP . på sin fars jnkomst , gäller det att gno
jordbruk. Qmhan småning -på----jämt. Och , ändå är .det om skall överta det, är kan ' inte alltid så lått att hinna ske inte så riktigt säkert. med det man avsett. Ibland men det är i ' alla fall möj strejkar motorsågen så att ligt . . en. halv dag går till - spillo, I december, då. vädret var ibl~nd är vädret sådant att det sämsta det varit ror man blir vå t och måste slu skogsjobb i vinter, arbetade ta tidigare ' en dag. han 'i minkfarm. Sedan bör • IDEALISKT . jade han i I:Ikogen på allvar. I VINTER Den, för.sta vintern i skoga Faktorerna 'Söm påverkar jobb ' hat . gett mersmak.. förtjänsten, ': -och sOm man Visst finns osäke>rhetSmo inte kan, påv~rka särskilt ment i skogsarbetet; , m&II mycket själv, är lI!ånga.: Vä. vet t.ex. ·inte om avverkniD derleken är .i högs,t a grad gama blir så stora som i Ar en sådan fatkor. . - varje ' år, så man kan::i-iJma Sören Sundqvist trivs I skogen. Han hör Inte· till ~n,Ago~ faekOl'ganJsation,. och bar . Inte. hö~ Den här 'vintern har dock talas med jObb hela tiden. Att gI om någon som slmJle föra bans talan. ' . . . ' varit idealisk i det avseen utan jobb någon vmterinl det. Man har inte behövt .ra det. Sedan man är' igång nad; v?re. ing~t vid~. . huggare jobbar' på samma stanna hemma för att det veten om att äldre skogs snöat och slaskat särskilt , .arbetare· miss~nas av det ställe, tävlar de ofta,' och med jobbet,' Står man natur- - Men l Vlll;te~. JObb fmns h t" k ' på te sådana OSäkra faktorer. kommer till en högfortjänst rgt' . te nuvarande systemet: Arbets " hl ~ 11igtl) doc t 'ka an,..!r -. Arbetsgivaren '::"'" i Sörena mycket. Och .. det bar. varit resultatet avtar med. åren. vissa dagar. Men Sören tyc u.r ....ar, e , n VA.a. fall' Metsäliitto. _ bet.ala.n lättare att jobba i skogen ArsförtjänSten , de sista åren ker det är viktigare att för reseersättning" etterso. nu, .än då snön ligger me- f'· ' ., bl' hålla en någorlunda . • OLYCKSRISKER terdjup . . ' 0;e t I pensl~n:nn:e~ å ~r. söka .. ' . ., r.' man Il.!lturligtviS ,inte kan ha j~. takf. \ . , • , Sö~en säger att det; är r DUifDS "m,en '~kg. en e r. n e Sören har · .Inte .·. l:åkat ut, '- jobb på sanima' ställe hela f ~ ra nas pe~lOnen, • YXAN· BARA - ID öJ'l'gt tt h fått litet s flSr . någ~n o~yck~ annu. ~~n tiiIen: JUst nu jobbllr Sörea l a . an . en .. ' då. det bl!-r ...varit nara; ke<lJan i Ullby ' och / får 33 Penni för positiv J>ild ,av· skogs-- an SOMR'1SERV jobbet · i . .·vinter, eftersom Sören säger att man kan'Han har yxan med bara .har sli~t \ i bYxbenen . nå~on . per kilo~ter för, resorna. , ~_,t; . förhållandena . för huggaren ske- soUl äldre skulle välja att ta till ifall sågen skulle gång. Han har inga speciel- . • l"gt od .månadslön om frågan blev 'fastna. -Y~n använder ~8.n . lå · skyddskläder utöver den • SKOGEN u,uASA varit ovan l g , a. ' aktuell: Men i.. dag tycker obligatoriska hjälmen och _ PA FRITIDEN inte annars; motorsågen an • ACKORDJOBB han bäst om .ackor.det. hörselskydden" Nu liar han Också på fritiden vistas Skogshuggarjobbet är ac~' dOck beställt s~ella hug- . Sören mycket i skogen. Häa kordjobb. Sören tycker det .' . DAGSFöRT.lAN"ST ~tövlar, stövl.armed stålär nattUintresSerad. Under 'Il- bra som det är. Han vo- -: 1~150 MARK armerade skait SOIJl sågked- Våren är han o,f ta tidigt ~ . jan inte skaU-kunua gå ige~ pe och ser på fåglar och ut re inte beredd att strejka I genomsnitt ' jobbar han , homo Arbetsgivaren betalar ~,och under hösten är det för månadslön, en fråga Som sju' timmar om dagen. Ofta hälften i dem. . . jakten sOm drar. Han bru ju är högst aktuell i Sveri· ' blir da enli!ngre, men un Stövlarna lir ·V8.ra tunga kar , vara med i älgjakten, ge. Han tror inte heller att der den mörka .årstiden är _att ha på sig, . men man och har en god stövare för andra unga sJJ;ogsJoQbare det svårt ått flin sju tim , s~ll väl yänja .sig med d~m ~ jakt. .' ~ed stövaren vill ha månadslön ' hos oss ~. I december och januari , .också, menar Sören. brukar han då och då delta ~ Med månadslön . gav är dagarna för 8kogsjobb~t vänds ocla$å för kvistningen. ' På grund . av olycksfalls- i Utställningar. - mail Bort mycket av frihe- ' otroligt korta. Detta göJ: ' att han stö$ . ~ken strävar man också 'Sommarlid spelar han li ten C>C;kSå,säger han. ' Då . På ~n sj~timmars4ag job delen av dagen bär -på mo- til~att ent""skog~rbetai-e.m- tet ,fotboll ' i , F~rsQY boll fick man skynda sig för att bar :Sören för 120.--150 mark torsågen, som iJite är någoQ . te skall vara ensam i ~ko- klubbs andra lag. Sören är inte möta arbetsledaren sit.,. _ i ,a llmänhet, men : dagsför lätt börda. Visserligen väger " gen. Man försöker. hålla två ' medlem i Purmo uf, och bru tande pä en stubb~ med" ' tjänsten kan . ~~ sagt ock-" sågen bara sju och ett halVt i "jobb på samma ~ifte, ifall. kar fung~ 'som Qrdnings klockan 'i hand pi morgnar- .så bli 'sämre. At _sltogen litet kilOt men vibrationen gör att nagonting sktJlle . hän~a. · . man. I övri~ är han inte na, säger Sören. . kvistigare ~ner ' O~ ) sågen den' kanske verkar tyngre. Skogsjobbet är s.ifsamt engagerad i. fören!ngen. Han räknar- med att a.r:- .bl'åkar litet, minskar Jör· Och då .sågen är )gång,.skall' .och tungt·· reilt .fysiskt. Där-Han vet att skogsarbetet . bet8takten vid månadslön ' tjänsten- snabbt. / man veta vad man' håller i l ' för måste skogsarbetarna inte är ' något'- lätt arbete, . skulle hållas\långt lägre~ och . Hån ~ger ,att han inte Sören är medveten om att genomgå noggrann hälso- men 'just nu har han inga att förtjänsten .skulle mins- kömmer till samma resultat motorslgen är - ett farligt konU:oIl en gång i året. Då andråframtidsplaner. ka i motsvarande takt. ännu .Som de huggare som redskap. ~' måste . vara tas ' hjärtprov .och, hörsel~ • _ Cander Men Sören är också med- hållit på flera år. Då flera försiktig - eller borde va- prov, och en massa , prov . I
*
;
.."
.
~
m;
en