österbottniska . _ _;, _::_ __:_ )_ _ln_ _:_.kn_U2_li_;_d_:_;_: _.;_IfI!""'ln_ _;_:_ p o s. te ,n
SOp-HJ
Uleåborgs svenskarlta,saml s kring"' SIR skola." 'kilen ..
./
PÅ RASTERNA. TALAR ALLA .
.
FINSKA ,
.
/
DE SVENSKSPRÅKIGA i , . Uleåhol'''' samtal! .' e . sin skola. Skolan är numera den enda ge· .eDsamma punkten för de ca '300 svenskarna i 8I.aden. Svenskspråkiga träffar
i. övrigt) har
för.
&YUDD.it; de svenska är tvåspråkiga och hår inte
lingre
samma' behov av alt Samlas. '
Svenska privatskolan, som är blde grundskola och gym -wo, har totalt 123 ele I samma fastighet finns GCkså den svenska barnträd &in\en där 22 barn är med. I bamträdgården finns ,ock
har
Räknar man till de sexton lirarna, och personalen 'på .
de
_
några helt finska barn.
barnträdgården,
är
Men det är
bara
statjs
mkt: en betydande del av· år egentligen inte
eleverna
svenska. De har börjat sin
skolgång i S erige, och då föriJdrama
flyttat
til1baka
till Finland, har de fortsatt i svensk skoJa. På det sl!.ttet
blivit
D Dessa elever har alltså
finska" som modersmål. A Ila,
också
de
svenskspråkiga,
kan finska·. Därför talar alla finska på skolgården, också elever. som
umgås på
svenska 'utom skoltid!
över
biJften av uleåborgssfens brna på dagarna samlade i fastigheten på Sepänkatu 7.
omställningel!'
mindre,
'
FSU försöker 11\ kontakt
med
svenskarna "på spr.åk
öarna.
På söndagen håller
(örbundet sitt vårmöte i Ny - 'stad. -
"
Vi är inte längr e på I}ågon spökö. utan i yttersta skä
ren',
säger
Furu
på
tf-rektor Pehr
Svenska
privat
skolan i Uleåborg.
*" FUckorna hoppar twist J porten tiO skolan. OCh alla talar' nat urUgwts finska, men fem_ av de sex kommer från Sverige. FUckorna är fr.v. Eva Meriläinen, Birgltta An,*inen , , Ta ja Hau tala. Ef'Va-VS8 ""kRmas. Anne Sankari oob Toula Ervasti.,
- Se sid.6-7!
Orättvis,t, anser' .SöV: .
.
.
"
.
'
Förlä gd 'tid bara vid större
_
helger! .
-
,
"
D NI HAR GATT FöR LANGT när det gäller begränsnin
garna av, förlängd tid. kOl.lstaterar SÖU i en -skrivelse till Alla ar,polismästare och länsmän. i svenska österbotten. rangörer må.$e.ha samma, möjligheter att en gång (P6r år förlängd' tid vid danserna. Det var. för ungefär ett år senan ' som länsmännen' och po en re omfattad lismästarna kommendation som gick ut _.på _
f'ö.,lingar _
.
för
det
de
.-d
hela slanten v I Smedsby I påskhelgen. Då avslutades. kså tennIskurs för smedsbyknattarna SOql Göst Hennans " CC) ordnat. På bilden "E'
empven av 81 bt-bltna Knattar.
.
-
Se sid. 6!
.
kommit från området soder om: Vasa, dvs. från länsmännen i Malax och. Närpes och polis mästaren i, Kristinestad.
llJtt samma arrangör skulle ges Efter diskussion beslöt arran", tera rekom förlängd tid endast en gång per görer "' na att accep • 88 SIDAN 11 torde' ha IniJ:jativet säsong
i
öSTERBOTTNISKA
POSTEN
Fredagen den
--------���--��--�--
'.
Nu
at, Nykarleby_ få -öP L' a 23 april 1976 folkakådeini f ö r -musik! .
* Utbildningskommitten avstod ,tydligen därlör it den hade nog, med upTJgifter och ke därför aU "
I
och för sjg vill väl ingen
ner
lägga
folkhögskolor;
det är ju som.GS skriver inte
så att-öen 'enas död är den andres bröd. Elever som skul
le gå i I\ronobyfolkhögskola
söker sig inte i någon större utsträckning
till
Vörå
om
skolan t, &o .obyskulle !äg
i taget"':" som u naturLigtvis också blir till år. Några_ prövade möjlighe
ter ,bör dock finnas.
Vid - Finlands svenska sång och musikförbunds årsmö-, te
i Vasa förde
an
fram
förslag om en finlandssvensk
,gas ner. Många liknande ex- / folkakademi för musikstudier Detta förslag 'är värt att alle mpel ' kunde' anföras. -
Men onekligen är antalet
faUlhögskolor i Svenskfinland
för stort. Det 'lir orimItgt att
tro, att, samtliga nuverkande'
folkh,ögskolor,
yland
"
* Den Svenska· u,tbildningsk9mmiuen,., som for några vec or sedan lade /ra siu länge emOtsedda betänkande, hade inte mycket att säga om /olkhög skolorna och deras frtlmtid. Det är bfgrlpligt: det gällde för kommitten att koncentrera sig på de viktiga högskolfrågorrw., och den inte mindre vikti ga mellanstegsutbildninge,,:, där ingen än,,:u, Iw,r lyckats placera in folkhögskolan på ett menings-. . ,fullt och hållbart sätt.
skall
kurina
f(irnya sig 'så radikalt att de
skulle inte bara överleva titan
också ha en framtid. Alltså,
en framtid på sikt: inte bara
kumia hanka 'sjg fram ett · ål"
varligt undersökas. Tack vare
tillkomsten av en rad musik skolor tOch musikinstitut upp
,lever musiklivet på många orter en
VOI:6
re
ns, C?ch visst
fhilandssvensk ar
,för-,
Svenska. kulturfonden i år rätt kraftigt på 'lannyland. Det, är en sa den i';"te ill tp. upp ett pro le,!, som den inte kun , som behövs och som maD de finna någon lösnilU; på.. - , hoppas skall tillföra svenska kultur- och orgam... * Gott/rid Siren kominenterade nyligen i Vasabla tionslivet f regionen, en det folkhögskolornas situation utgående från en -' , stimulans. ,Det finns onekligen rad 'danska erfarenheter, Han ville ha igång en Je ket att göra.
b
c
batt, men det är få människor . 'utanför folkhög Vis-st Ilar skolans krets som går in i en, debatt. Gott/rid Siren räu när han påpe,kar att dödförkla rade skolor har repat sig: Finns folkhögskJJla, är ett bra exempel på v(,d nytänkande, och" djärvhet " kan betyda. ning
-
alternativt
beSöka
föga troligt att de tre övriga
Dessutom är området dant att de åtgärder som tas bör - om de blir tjäna gångsrika "mall" -aktioner på andra i Svenskfinland, där SlMlCII!ta åtgärder anses motivenlde.. -
I
Både österbotten och akademin enbart för nöjet att - Kristliga folkhögskolan i land kan sägas utgöra utveckla sina talanger. Nykarleby , Evangeliska. folk dana regioner, där insatser behövs. I ös.!el,OOItU.. ...J högskolan .och Fria kristliga det att satsa på gäller folkhögskolan, bägge i Vasa De t är svårt att säga om större in skapar som en musikalisk folkakaderni - vill ge avkall på sin nuva för rörlighet inom det kan knytas till någon verkrande målsättning, -dvs" . ta landskapet, kort sagt pi sam folkhögskol a. Både emot elevgrupper, som skulle gärder som motverkar Svenska österbottens folk-, bli större än, skolornas nuva-, , ' grationen., I Aboland akaQemi i Ytte ark och rande och som inte_ kuJle ar· - dehris' samma sak, men handlar det i hög grad Vörå· folkhögskola-Breida betS. på kyrkliga eller fri- om: att finna vägar som blick börjar ha ligen klar kyrkliga grunder. le ge skärgåndsbefo,lk:JJIÖI;I!� specialisering: ' varför det reel la möjligheter att he mmavid. n ppast är skäl att splittra * Grunda en ny
:
dessa eller. bygga på 'dem " ""
Alltså: svenska österbotu. bqr iilför nästa års utd lägga fram konkreta vilka ,avser att både inflationen och stimulera turlivet, planer som fonden finner värda att
folkhögskola,
med en' musikskola.
Kvar står då tre folkhög
en
Kvar står
möjlighet,
tjånt8.'av 'en folltakademi i
skolor på religiös grund samt
som tidigare disk,uterats utgå
,e er gå. vidare i sin' utbild
särskilt bra till och det är
ta förslag, som gJl,VS i syfte
musik, där 'elever' på olika nifolkhögskolorna i Kronohy ende från andra synpunkter, , väer, kunde kvalificera sig för· och Lappfjärd. Geografiskt nämligen att i Nykarleby ska fr8nitida,, pWter i orkes , ligger de två sistnäl'nnda- int pa ett musikgymnasium. Det
att ge orten en kompeDSliI1ici. för
r r plikefl
• ,I Sverige ringde tittarna
!
te sände den europeilska visfestivalen. ' Det är begripligt. De flesta tv-tittarna; såg' sändniQgen från Holland, även om de flesta inte gett
===E-= _;;:==
mycket för varken melodier na eller eveneElanget. ' Men det är en annan sak.
ä
I i
1-:= E
'5
§=E= IS= e
e
ii
Hade' värt enrisfolk. förvisso behö t och förtjänat v , men ett femtiotal anStällda vid Reklam-TV berövade öss' " det nÖjet.'"
- nerverna _
Jag tycker citatet för sig självt.
Dessutom var det kvinnoår.
-
'
bekant
har
vi
gått - från
streJ'k till str J'k I Samar bete gradera e· tidninge
talar
fjol
• Expressen har begått ett
;:�et"'!:'.:..m,:;Är du
I
§
'____""HIIIIq"'''U'''H ....I''_'''''''''"' ....n'''_,'''_''
ner eftermiddagstidningarna . " " och radIObolaget, darfor att den svenska televisionen in-
,§(
tl< !::;
en miljon medborgare .- beredde sig att ha en behaglig kväll framför rutan, att vid betrak-
tande av misserna glömma li-· l \ ä a l e o mänga arbetslösheten, de strejkerna, En sådan vila för
-_ ; == == =_
::: .
(
har
, speciellt
'
nQmmer
��;
allvarligt utreda, vilka 10_ sättn ingar det finns att i -
karleby skapa
ken 'på hur litet och jo urna danspubliken en trivsam ,listiskt välavbetat Svenskkväll. \ ' Finlal\9 är. Borde inte detta alltid ha Men vrede lönar sig föga. varit 'en, central målsätt -Naturligtvis kali det fin,Ding? naS läsare som efter denna Men d! måste ockSå. dansvädring av gamla myter..-o, publiken pruta en smula, på =_= .och V'is sanningar - - be , sina .krav - om d-et nu är fästs -i fördomar BOm ä r till 'den ' 80m kräver. flere .or förfång för, vanliga Im- ,kestru; stora och dyra ar , landssvenskar, BOm bruk&r- -rangema .
'sikstuderande.
Alltså : .,grunda en ny f ; högSkola.
den nya folkakad At placeras, i österbottea ir
lä
ganska naturligt. Genom
förlägga
om 'fin som be-
Särskilt
-ellet: någon som satt rubrik på hans kr" onik a - ta -, lar om Svenskfinnar.
Egentligen fanns ,-det ingenting nytt i numret. Detta· får kanske' tas som ett tec-
folkakademin
S" , Nykarle y skulle
' l . jord i Vörå, gjuter jä,rn i ,butik i står h oc Fiskars
Är
,
• Här om veckan fanns i ÖP el}" rubrik som berå
'lade
)ltt
Danser skall få egenvärde. Med andra ord: danser skall inte först och främst arrangeras för a,tt ge vinst tan- .för att ge "
-'. gtven
,den ' nya
ett
"
j,
tidigt som
i
ttningar för unu med lärarliögskolan i V.....
.- -
,
'
=
'
ADF SNELLMAN
=i
s
.
Miss ' ' ,
man
skapalIe -
-
;' --
,
,
,
ka folket har svårt att få ä 'ko takt. ,Det behöver alla danser det kan få.
.orten,
poasl'"h··axa
möj- ,I
' 'så om så vore: det finländs- ' = .
..
ä
värde har väld.aDserDa all- = tid haft för de som danSat; i ?te är dell ' enbart , e . lIghet tIll, kontakt :Men o k §
kompenser8.
:::. .:==:; '
!i
Hur som -Jlelst: danser m ed ett -egenvärde skall vi'"i . akt om.' jJ1"or ett e n- ii= Slå v,
..
inte be-
ra
, ii
'
man
i
.
sultat av' årslånga diskus- · sioner i öP'?
H lsingfors.
' Jag tyckte själv, att Jag var en k01'l!ning av filifj9n. kan . , blottaren, hurraren o;ch mwnlaren. hg, tror' att det gäller alla .
.
en
svensk folkaKademi för
i
.
på
_vettigt sätt. Nu borde
''-'''-''
blottare eller fili/jon k? i= , ,
landssv nskarna, tecknas, som fiIifjonkor, chefredaktör strejker!la så , 'blottar , htirrare och mum har : , ' 'lare. "Särskilt nedrig va ReDessu,tom talar man om klam-TV:s regissörers och restorsvensk ar., l ' , daktörers tvädagarsstreJ k Somliga läsare har upp- ' början av februari. Just dä· ts , , i sitt innersta. rör . som Calle Hård
:ll !
seminariet,
kunnat förverkligas
-
o_ =_ _
23 april -
,
1W11I:'1I1II11II1I1I1111111111111I1I1I1I1I11111111111111II111I1I11II1I1I)1l1ll1ll111IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII11111111111UIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII01l111l1l1l1l81IIIlHlIIIlIlIOlIIllIIllIlHlllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllilllllllll1l1.llIIl IlIllllIlIlllllIlllllIlIllIlIIlIllIllIlIIlllIlIn IIIIIIIIIIIIIIUlIIIIIIIIIII!IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIU
Närpes' valde man Miss I häxa, Äntligen en tävling
alla - eller åtminstone - av befolkni!lgen kan de Vore det' inte att underb tron pli. djävulen borde kanske l jämlikhetens också välja en moatje 'häxan,
«leD 23 april
1976
emigrationen:
panjst.art arbetsgrup
l
_______.
-
KVÄLL dfas SÖU:s och
I
l.
•
.
: utses .
, era aktiviteter samt framför allt komma överens ...-aktiska åtgärdeI: ute på fältet. Tre regionala arbets P"'� skall tillsättas kring arbetskraftsbyråerna i Jakob . . 'as a och Närpes. -
Det massmöte -med 200-300 betskraft
genom övervakning som ursprungligen och alternativ information. visade sig bli för - ,Informations" och andra .
och dyrt att genomföra. aktiverande åtgärder i syfte att .
utgått ifrån a man göra a !,ebtskl'afhsförvaltning di!nna första .samling s all ens service mera känd. genom bjuda de som inbjuds samarbete med, bl.a. : - k'ori;munerna - För att finansiera det
.
- ungdomsrörels'en
man vänt sig till olika
landsdelen.
Man
har '
-:... bildningsförbunden - Dragsviks garnison. inte fått ihop så störa Eftersom emigrationsbenä att det skulle räcka för samling som 'ursprung genheten' är störst bland ung domar, utgör personer i ålders planerades. som inbjudits i kvälJ' sam- gruppen 18-35' år den huVud först på hotellWaskia för sakliga målgruppe'n. . Målsått .. tiJnmes inform tiQn om ningen. för kampanjen är där bIqlBD.jen. Efter .get kommer för att informera om möjlig �Bal�-ua att bekanta Sig med heterna till arbete och utgild arbetskraftSbyrå. Den av ning i SvensKfinla :nd. FÖr· att _"",-"LlWIe diskussionen. förs över denna information skall nå de unga, är, ett samarbete med t mat. Det fortsatta arbetet hand ungdomsrörelsen och ungdoms 3edan av de tre regionala nämnderna nödvändigt. i
0' ' " J l' ." l' ' arltt LraIla :.oue s ottet . . · , '1a .. O ·'. m - n' en s' ' ' k'on's. tp' e 'n' ga r' ,.'
....
..
Iler ar. i de;sa 'da,garcdelat· " . , ut sma andelar av· sta. tsun . derstÖden (ör konstali;tivite . /ter in() pe i i e län r V V .; "! . en hastIg JluJ;lforelse. a·" ut. " . . . ' ' . . ' , • . -. . '. delningen-'r Vasa. Åbo·, ·oth. · , . . . . n n !�: a ö e . lott.e.r fallit någo!. ojämt . -' _ . . ' . ' . . . . Detta konstaterande gäneT . . eater I Vasa ,län fI ck för av_ Utöver detta ,erhöll Väst· ocb scenlwnsten särskilt nyländska' ungdomsringen- . löning av amatörteaterregi.s. amatörteatern. . sörer 30.000.-. Beloppet är' 10:000,-' mk för anställand av en instruktör 'för amatör ävsett för tre regis örer. av Uf-röl'e1se-ns amatörteatrar i den tea:terverksamheten och sommarteatrarna i Ny .·dem en för de svenska al'.1a västnyl-ändska regionen._ Ny-' torteatrarna. land kan i stort sett vara lands läns konstkommission . För amatöi"teaterverk-S"m_, -nöjda med sina bidrag. Lu utdelade sammanlagt 74,730 hEiten d.e Abola - nd l:ck fick. sommarteater rens mk för scenkonsten i Ny svenska föreningarna endast· 10.000,för sommarens . 6.300.mk samm�ln1agt. land, 38.000 mk gick till . uf eve' nem n:g "Spelman på' ta rörelsens amatörfeaterverk Abo'lands ungdomsförbnnd. ket", PostbackeI:\S' teater ' sa-mhet.' . blev'utan 'understöd för som fick 5.000,-, Glims teater i marens evenemang "Abolän Esbo i.OOO,-. IDsbo mellers: \. DI VASA län fiek sommar ningar". ta lif tHldelades 3.000,- mk teatrarna ingenting.' Teater för sin revy och NSU, fick Jacob fick 3.500,- för dra, . o OJ ÄMT falla öq et s l()t, 6.000,- för sina -utgifter för matisering av Anna Bonde ter, som sagt var. 'Varför deltagande i FSU:s. teater stams roman och ·Under så är borde klarläggas. möris-trmg: stödsfö enlngeri för amatör T. H, •
::::f ::
arbetskraftsmyndigheternas
I
o Län ns konstkommissi.o.,.
.
.
_
tionsdämpnillgskainpanj igang. tt 49-tal' personer målsättning (ör kampan i V asa för att diskutera
Jllue-acies
'
a:
::: : :
.
'
i
pper som kommer - tas samt respektive -'r.skraift.slbyrå, Grupperna. - 'gbeter att komma med
att SÖU inbjudit· ti l l De som ar kvällens konferens h3Jr utvalts ges med tanke' på att de skall sitta eg med i de tre lokala arbetsgrup
lokala initiativ. På central nivå har arbets ..... ."" .u " ·.... isteriet ti'Hs att en 'ar ?nlPP med uppgift aH pTa .era olika emigrationsdämpan_ jekt. Arbetsgruppen rik
I
per som skall tillsättas.
Ungdomsförbundet har där vid gMt' Jlt ifrån att kommu nerna s,kall vara väl represen Unrgdomsnämndernas terade. förtroendemän 'och tjänstemän in sig på följande arbets- fin s med' bland de inbjudna. . WfI!�ft.;er : För inledande anförande och Skapande av fl-el' arbets r med hjälp av arbets information Svarar SöU:s ord
förande Hans Ingvesgård, di strikt.schefe vid Vasa arbets kraftsbyYå Jaakko Mattila, by * lnlednlogssåog i ka,valkaden, fr:v. Leif AntiU, Guonel'.Forström, UUa-Brltta Lundström, log råchef Raimo. Havuseia, .byrå vald Back, Per-Erik Sta.ffaos, Rrffta 8l"Ors; pan) Miemois, Svea Staff s och' KUrt Gre1. ' inspek och överfors Ulf ohef _rs:e!Dtralenia. . - Förhindra värvning av ar- tör Kristin Sundqvist. ha4e inga. svårigheter att gå hem. , . .J' Bland revyvetefanerna 18-de man speciellt märke tin 'SvelI . Staffans. Som ägare till tjeJ bångstyriga 'biiSten "Ha.vä la" preSterade han 'tillsan.. FULLT HUS eller ca 450 personer hade mött upp påpå.<;k . mans med denna ett av kvin· från' 1960-talets· lens topPennum mer. . I "Syj;.ID' dågen för attse detg8 11\ revygänget vöråre vyer göra ' con.e ba k,' ArraDg9rer var, \"!trå_ Liorl's . • EFl'ER EN PAUS l,) ett år har ung oIrisföreningen i: nu 'framställer nfigr!1 tilJ· då t program. Pre club som använder intäkterna till att stödja sitt ambulans ' mer förklädda herrar på ett igen tagit upp amatö rteater på sit· e':p'r . Sti g Svels och liver projekt. Om detta inf orln lIIiär var det . lörd agen den 3 april på farsen Carnegiehjäl.. . dråpligt' sätt karlfoiks syn 'på . en d:yJik> . räckte sa ti4igt s9m' gå;va från klubb en en check om' 6.800 Arrangörerna hade inte väntat 'sig 'Jiå sro, publik som . mark. ftI'kligen inf ann sig. Då ridån gick upp satt '160 personer' And;a slt.etcher· som roar är "WDkade i salen vilket arrangörerna räknade som mycket och ' :r-elefon !'ch "Cyklisten" påridelser lokala meSt var Programm et bestOd all tså a,v' Det ; ..... .· I de,n\ sistnämnda utspe.grill" och' ,om skäintade men ma ,som . revyer tidigare från inslag n . , .in nytCmaterlal fanns också med:-'faständ'eSsa inte var av färs. las handlingen bland kiOskerna De torv som nu.stod på'see- s t roms -ledning . övat skrattades det i- Vörå city där en finurlig her bar under Reinhold W e c k- stycket under höstens 'Qch vin . kaste·. datum drastiskt sätt ,vJsar' mörka onsdagskvällar. fortfaraoo.e gott och' hjärtHgt. re på ett terns hus fortfarande . ' litet ett att lokala om kUJlSkap En viss' var· mycket· ."Weckis" själv do·sk saknas. Bland. ovrigaprogram fordrades nöjd med amatörernas presta- fö hållanden po- inslag kän nämnas ett par upp alla lioner.. Han innehade själv'en om man. skulle förstå . ng skattade sångnummer av l ora åt: släng Några ängerna. krävande roll. , förekom ocks(l. oeh vald Back.som sjöng till eget pAbörjar läseåret 16. 8. 76 Hårt . var det att i en så liten vaisborna ' . . gitarraCkompanjemang; ., förening. få alla de tolv' r6Uer UnderYisning ges t 'vävnlng och sömnad samt l textilteknlska Avslutningsvis' viII man bar tta skr' publiken, nos m .talth att på beorende, na besatta; och allmänna ämnen. Specialkurser kan ordnas.-- · nget Internat finns. Korpo ·är utan ungdom mitt salvorna var emenanåt öronbe 'hoppas att få se vörågä :e revyverksamb med fortsätta' vackmånga så i i veckan. Men nöden har ingen dövande. Som Ansökningstiden utgår den 15 juni -76. nöja sig lag; två av. det kvinnliga 'könet ra sagor så fick de älskande ten ocb inte enbart med detta korta inhopp efter spelade karlroller, och bra giCk varandra in an ridån föll. Prospekt· s des på begäran och närmare'. upplysni ar ges . . det uppehåll som rått d.e !;Ienas-,' slagIt redan har n Föreninge . , det.. . av föreståndarinnan Gun-Britt Thomasfolk, Strandgatan 18, ' ' . te åren. 64100 Kristinestad, tel. 96262/19. som fast ett turneprogram. De' otaliga misstagen . Q. S. J ö i j e _ ' .._______________________. stycket är uppb yggt p å-gick to .
litisk finansiering.' Utökande av utbildnings wd3a.mheten genom sysselsätt:. r underställda yYkes:
Revykaval kaden r V(;rå
arnegiehjälteil , årets Korpo-pj
blev en publiklralJlgang
'
I
KRISTINEST ADS HEMSLÖjDSKOLA
\
'l : ;
j
ÖSTERBOTTNISKA
."
lrredagen den 23 april -
POSTEN
SMEDSBY' TRADITIONELL'I MAJ DANS MELLAN KL. 18-01
Se närmare torsdagens öP
ZOTCH l DISCOT:
Fantastiska
.* *YELLOW
BUSSAR: ·Strandllnjen frän Vasa busst. kl. rI9.30. Från Långåminne kl. 19.30 via PaxaIoch Vias. Frän övermark ·kl. 19.30 via Pörtom, Rainebäck. Från Norrnäs kl. 19.30 .via Töjby, Korsnäs och Molpe.
"':IZti,
Si
.' och
ar "': " ,spe
.
:ft'I ...:-r
rpå säsongens sista· danskväll i
NVK4RL.EBY
o
VAR-
,
KARNEVAL
lördagen den 24;,4. kl. 20
1
"Pi' tackar var trogna ([anspublik fär den gdng. na säsongen. Vi tröJ/as igen mot höstkanten! Trevlig sommar! HALDINS BUSSAR kl. 19.00 via
trän Jakobstad kl. 19.40. Från Gainlakarleby
Kronoby-Edsevö. Från
Esse
kl.. 19:0()
Purmo-Forsby-Bennäs (Riks 8) -via.Kovjoki.
via; Lillby
Från
Oravais
19.15 via Jeppo.
Som avslutuiug på' säsongeu hjuder vi
å
en
hejduudraude touårsdans med
Z : C» ·X· O
*
•
I
. TONÅRSDANS
i PE
fredagen del!-. 23. 4. kl. 20--24
INTRÄDE 8,-
Vi önskar er en trevlig somni.6r och väl mött igen till hösten! BUSSAR: Kronlund från Säka 19.00, G:by 19.15, Kronoby 19.30. Sjönejden · ' 19.25 19.25, Esse 1904,0, ytteresse 19.50,-,Vilobacka 19.00, Purmo 19.15, Lillby Forsby 19.40, Benhäs 19.50. J kobstads busstation 19.30 direkt till Kållby.
-
frän via
-SOUNDBUSSAR: Fr. Sricklofl8.45, staden 18.50, Ytterjeppo 19 Jeppo 19.15.1I'r. Vexa)a 18.45, Kavanders 18:55, Jussila 19. , .Fr Monäs 18.45, Hirvlax 18.55, Kantlax 19.05, Monå 19.1 Storsved 19.15.
KUF
LappfQrs Nybränn,
Alön. -I
föreningeJ;l har en dok-
SOmn1arens stora projeki
tig tonårsgrupp spelat teater. VerksamhefSpokalen
förstås Abolänningarna.
tillföll geten
Pargas Malm uf och projek t- på
i kväll FIGAROS BRöLLOP Biljettkassan . tel. 1466 1.
NSA LA
ikväll (fredagJ kl 19.30
KALLBV*
WASA' TEATER
kl.
för
70.000
evenemanget mk.
Enda
priset Gyllene ringens .P9kal hittills är 4.000 mk från I11111II 111111111111111111111 i 11111111111111111 I fråge tävlingen har sam- Kimito ufo Den sistnämnda till- ka kulturfonden. manlagt 25 lag deltagit. I det delades för ungdomskafeett • PROJEKTET Konstkonimissionens m()t:n�. segrande laget tävlade Karita ring för avslag var att det diskoteket Nabben. Pomr{m, Jan Peter Pomren och. F rb u et under år e tt alltför stort projekt och hade nd ö Pederså ufo Tvåa var Kimito Kjell Lagerrooo, . kommilssi()D!I" understöd. 1975 en omaättrungpå 128.000 det uf och trea Kamratförbundet i Aret gav en förlust pä kunde ge inte. skulle ha lIå;gOI. Förbundets Teaterpoltal. till; mk. skären.
delades.
88
:v
på. 6.000 Dlk.!
l
betydelse.
·
_....!����cJe�D..-:23�
april
-
B 'J T
R 19_'_6___________Ö_S_T_E_'_
-
T N ,
ta o c;;:
R
T
fl: N
•
.
.KOM MED; VI TRÄFFAS--I
: iC».: Lördag 24. 4. kl. 20.00-01.00
-v-s;
--
spelaT
Ocksa damlagen i femte ringen
t:ill bollförbundet f' F
FEMTON HERRLAG och åtta damlag kommer att delta i
S\(A ,JA }'JO ATT PR LOR.DA rV R'
JA
.
sommarens fotbollsserier inom femte ringen. Nu har äve damlagen anslutits till
TI'
och fÖrsäkriDgar
HQll<OSAAR\
Prisutdelning
ROYALS
möte i Singsby. Replot uf fick motta segerlö
nen i pidro och' Smedsby uf i
74
på
pojkar
långfredagen med
upp.
ställde
vanns av Uf Havsbandet över" Smedsby l Karperö II Replot II. I det segrande laget ' från Solf l
l
I .iet fyra mectlemanses vara bäst på
Jag med i SöU:s serie.
laget
spelar de
mar som
bordtennis iföre_ningen Vid -tingmötet delades oCKså
3 3 O O 36--12 6 8 2' 0.1 .30:-18 4 3 1 O 2 19-29 2 3 0 O 3 1"":'3J'.O
bestå av Smedsby
19
spelare. Smedsby hal uCl'.;U ett
match;e..r
ut
till de bästa 'j för-
. priset
eningsskidningarna
.
i Sundom.
.
som
hölllf
_
/
uf:s bästa
.
''
delades ut..
'
• Smedsby uf vann bt-serien
lag i ring
och oKskö tävlade om se
I bordtennis spelades en e
kel serie mellan de två bästa
lagen i varje zon, Totalt deltog
kommet till
.
Oravais!
rn.c'-
2) Asko Kristian Backlund, 3) Jukka Niemilä Jurvonen, och Harri YH-Tuoma:la. Lena / 1) Mändagen den 26 april kl. 14.00 öppnar v en speciålåffär_1 Pojkar födda 1965=-67: tine Juopers . 1) Juha Suomi.f1en, 2} Stefan Träs- kläder i Flickor födda 1965-67: k elin, 3) Olav Lundström och Ann-Louise Klemets, 2) Elisa_ beth Sandås, 3) Nina Bäck och Janne Hokkanen.· Vi vänder oss tillungaomen (eftersom anara äldersklasser Nina Nordberg.
FBF:s fastighet i 'Oravais centrum }
tävling i fyra olika klasser.
a v kursdeltagarna
pris
1962-64: 1) Långbacka, 2) 'Ann-Chris-
12 flickor deltagit. Kursen
avslutades
tredje
Jamna
blev tabellen för'finalserien fö jande:
Resultat: Flickor födda
c.dnat under vintern blev rena har
om
sex
;. . . - Den bildrapsodi som en PRAtt laget står som Smedsby _ kommitte inom ringen. sarn med Back, Karl Nykvist, Lars Lin-' "f'h presenterJl "1" Ett dell, Stig-Ole Nabb och Gustav' l innebär inte att det skulle -inanstäl)t
gern i två finalmatcher. Replot
Hennans & co i Smedsby uf
Matcherna
9.
lag i bordtennis.,
Efter
Myntti.
lot
bordtenmskurs som GÖ6-
vann med "målskillnaden" 15-
14
inramningar. smakfulla originellt och värdefullt minne.
l· pidro deltog
lockade 86 unga
divisioner
bordtennis, Priserna bestod av
ens tävling. Zonsegrarna Rep
.
två
Gerby
• Replot uf vann pidro
Bord tenniskurs i Smedshv ,
i
första finalmat<,hen mi;ltt- S meds by I de på förhand st"tt s'. å raste motståndarna frän .AiarJlt'r ö. Efter seger mt'd 11_'; .. tällde pojkarna. upp för segrarblId, fra mme fr.v. Kent Westergård oc.h \Vt'st och Christf'r Wf>Sf,ArlY'I ..d. / Göst& Hermans, bakom Mi"B'" .
Replot har deltagit 'EmH SÖ-' dergård, Ragnar Blom, Jan
. diplom i postkortformat
,INTR. 10,-
Totalt
avklarade
förekom när ringen höll ring
ÄRO och ALBERT }ÄRVINEN
'.
i
indelade
ryms i samma serie.
tävlingar och planering av nya
.1lÄRKKU
Den
Herrlagen är
medan damlagen änn
24. 4. kl, 20-02
.
Finlands bollförbund och blir del
aktiga av de förmåner detta innebär när det gäller service
* I
I
Pojkar född a
1962-64:
Unga löntagare wälier brukskonto
1)
138.matcher '
ej finns längre) och vllr specialitet är den s.k, Westernstilen. Men det blir inga "lanthandelsfarmare" vi saluför utan samma förnämliga sortiment som i vllr butik "6-corner" i Jak - obstad.
'FÖR JEANSFOLKET: TOPP.FARMAR FRÅN .
bordtennIs., Oui
•
I
.
.
GANSKA
pi
. tersb
NÄRA
SöU-mäs-
bordtennis var årets
tävlingar på påskannandagen i
Smedsby, Det var egentli
gen endast sp lare hån öja
Och Forsby som saknades. 62
..
Wrangler - Rangers
•
Lee Cooper
Lois - Beawer' s ,;. Bee-G.. ·....-_I'Iic-Mac · .
FÖR KRÄSNA 1>AME (d.v.5. alla): MODELLER AV
g U n, _1·11 a p o n t e' n .
11 föreningar ialerbjudanden! öppningsdagarna mlnga 5 ställde upp i 5 klasser. Det V j omm l II li fe pä m;ndag kl. 14.00 till en a lts p kaf äk blev sa mmanlagt 139 enskilda _ / sta.rler och 138 ma her. Man spelade p4 'fem bord' i över åtta timmar. Arrangör för tävlingarna var femte ringen.' spelare
från
.
I huvudklassen tog värdföl-
eningens,
Smedsby
uf, spelare Från samma för ening kom också alla fem del
alla priser.
I ORAVAIS
"Innebutiken" som kommer att göra m1\ngen stadsresa över flödig.. gången som en individuell täv . , ling för damer kUl j de -omfö_ OBSERVERA VARA AFFÄRSTIDER: M1\ nd. t o r sd. kl. 14.00ras inom SöU. . 18.00. Fred. kl. 14.00-20.00. Lörd. kl. 9.00-14.00 . I övriga klasser hade Sm e ds .• BE BIDAN tagande damer. Det var första:
-
DEPOSITA·
6
ös
--------:-:--:--
r ,.: R R o T T N I
K!\-P o S T Il: N Fred a gen den 23 april . --,----...;;..---.....,.--_ _._-.--- '-
/
\
r.e:;e, Här finns in ge rt ,språkmur IV:.: . -. I HellmasIg . . '. '. som tVlnga:rlh p svenskarna'mat matik '
•
'
,
.
o D ET
,
. .
•
FINNS INTE
,
.
.'
•
.
p
längre någon s råkmur som
300. Exakt
tvingar il;top sveQ.S {arna i lJl eåb org . En enspråki . minoritet har behov av kontakter i sin' g rup p , 1I behov som avtar då allt flere blir tvåspråkiga. Al·
bamträdgål'de?
,på
-rektor Pehr Fu.ru
få nyinflyttade ..
SVENSKARNA
.många de
är
vet -ingen. Den endä
i Ult>åborg uppges vat>a onikrin
är-
skolan
speciellt svenska aktiviteter.
'.
De "gamla" har dragit sig till baka, och de unga eller nyin flyttade känner inte samma be hov att håHa ihop.
rige. var
at
.
Flickorna
På en av klasserna finns Av
dem ·tillar
medan
två
fl
fem
har
Av de. sex på bilden
5'"
är de: är
ka som hemspråk. Hor. den enda rit
i gruppen som inte
I Sverige.
-
Men
jag
har. varit
Et
j
-
pi.en, säger hon. -
bar
Eva säger att hon Inte
i Uleåborg De . åriga flickor som bor nära
ra kompisar ne,
privat, andra mindre. Ofta är fAr goda kontakter med svens det andra intressen, gemen ka, och tvärtom. Defökar sam samma arbetsplatser, hobbyn förståndet mellan grupperna. o.dyl.; som väljer umgänget, Språket får en allt mindre be - Det finns. ingen språk tydelse också då det gäller det rnuI' som ·tvingar ihop OSlO,. sij.ger· Furu. Det' betyder inte privata umgänget mellan män att vi avsvurit oss. vår ·niskorna.
familj
stadskä nan, en annan kan
- En ny ' finska barn Bland stadens befolkning på Sverige och skall 92.000 personer, försvinner skola
fråga är hur / de som återvänt från nu går i svensk acklimatisera sig, Han tror att de flesta svens' säger Furu. De kommer in i en de svenskspråkiga. kar som flyttat till Uleåborg ny skolmiljö, även om de fort har. sätter i svensk ltko1a. De börjar och jobbar där inte räknar 'med :Att en. svensk, familj svenska grannar är mer eller' väl inte räkna sig som . svensk att de' för alltid skall stanna i "
_
I
språkiga,
familj r att
flytta tillbaka till sina trakter småningom.,
egna
Många kommer från norra delarna av. svenska österbot ten, Furu är själv från Gamla karleby. Han har jobbat på skolan j- tretton år, .men tan: ken på att flytta t llbaka till svenskhet, men det naturliga gamlakarlebynejden har han . behovet av svenska kontak inte övergett. ter är mindre än tid gare.·
Blke lika långt norrut.
del . umgås
På
ra Eva Meriläinen som har
ett tiotal. kilometer sooerom
En
gåt
SOP1 hemspråk.
stor stad,
svenska
deJ
En
lar de finska, som (je fl.esta
hemma,
befolkningsmäs-
u ikt.
förli,ItfIr-._
då
asi .
Sjätte kUissen. r a.
sig!. De omkring 300 som be
mindre
fort
att
skola
De är. inte överens' om a mateU}atiken i den finl
elever.
traktar sig som svenska bor
mera med
lättare
svårare.
svensk
e
som
annars att det: är lä_ ' skolan här, .andra tycker d.
pråkig skriftskola inom ,dom * Glada' miner i barnträdgården, i bakgrunden ·t.v. föreståndarinnan Maj-Britt G,'anhoim I glasögon, mitt i gruppen den andra "tanten" Gunnel Walleni us. kyrkoförsamlingen.
mycket, splittrat:
fln,;ka
skolan är he
lJlutningsgudstjänster på svens
bara
ha]'
-
ker
Däremot har skolan sina av
Uleåborg är e
Oickor_
flyttade tillbaka ti ll F1DIaaol
Då svenskspråkiga guds tjäpster 'ordI)as i dom:(yrkan, ar det barlt en liten klick som möter upp. Det är tråkigt, sä ger Furu. Några svenska guds tjänster i året ordnas, men in tresset är inte upp.muptrande.
inte
De
svensk!
'
de sex
dersmål ocb bemsprnk, u.s
=-
ka. Likaså haJ man
sägfer
finns på bilden på ("önta
Det finns in e längre. behov av
Furu, tror, att generations växlingen spelat en stor roll.-
.
sig,
acklimatiserat sig, sä er tf.
- Förr samlades vi till oli ka fester. Det var Svenska da gen-fester, Runebergsfester, första maj-fester·o.dyl. Men så-. dana tillställningar går intEt läl!lgre, säger han. Intresset har mer eller mindre dött ut.
' I
o MATEIUA' IKEN är
o\ h
Sepiinkatu 7.
- SVENSKARNA har
la 'uleåborgssvenskar ,är tvåspl'åkiga, fr4nsell några D
hur
kontakt platsen för d'em numera
l
är
bara intersserade
av
tar, men Eva' är alle?kisk dem Så hon tycker ka
trist:
Men
språkproblem: bra
att det är hol'! bar .
finskRn klarar
bland kompisarna av de andra
Också några
korna tycker att de inte ra
kompisar
De
har
bar
inte
-
hunnit kOmma in j gänget i miljö som för flera av dem Men
sagt:
det är
flytt!liri sproblem,
och
om
är
språkproblem,
' ' n IYem ' ur 'är 'den enda . . · k·u.' SO m l.nte k,un· j'.' lnS l •
.
-
men det är nyttigt staden. De icke infödda jobbar:
fin&kspråkiga
ungdoma
I
_
och bor där, men tänker väl
_
D INGEMAR HANSSON, 17, är den enda bland de 1!3 inte kan finska. Man känner sig ga dum, säger han. I skolan talar de· flesta finska, och på_ eleverna som
känner man sig nästan som 'ett spöke,:
utan hjälp har .
svårt att uträtta" också enkla ärenden.
Ingemar är född i Uppsala, men har bott i Skåne i elva år, Senaste 'sommar kom han till . Uleåborg, och började på tian i skolan i höstas, - Farsan är professor i nån ting här på universitetet, säger han, Därför flyttade vi. Ingemar har lärt sig så myc ket finska att, han kim köpa mjölk och 'litet annat av det allra vanligaste' utan tolk. - Men kompisen som är tvåspråkig har .det jobbigt då . vi är ute.· Uta för. skolan känner han * Lårs .Juselius kom till Uleåborg 1954. Vi ltar inte beslutat att slå oss Der här, utlin s �lIiat: ett Ar l taget, säger fru Myrtel. Familjen bor nu i nybyggt egnahemsbus i Kempele, ett ti tal bara en pojke i hela stan som kilometer söder om staden. På bUden fr.v. LaSse - också känd som medeldlstanslöpareföl' han kan tala svenska med. Han Monsala IFK - Myrtel samt döttrarna Eva ocb Nina med hund och marsvin. Flickorna talar'. tycker det är ganska trist, och naturligtvis svenska ... hemma. Men på raBtema l skolan tala]' de finska, o c med varand.r&.. : känn er sig dum:då folk frågar ---""" -_____________________ ________ .
I
:..._
•
f
om någontil.1g. - Ibland man träffa folk som det att prata engelska med, de bättre än på svenska. Ingemar förstår nu att ländare och andra 'invand som. kommit till Sverige . har haft det· riktigt lätt: famir Han vet inte .om skall stanna i Uleåborg. hoppas så smått att pappaII skall hitta jobb på någon mera svensk ort oj, Finland eDer i Sverige.
Text bilder: P-E A.n·derson o.
"
*D !3 ap
=-
I
,
_t!7
o SoT Il; R 8 o T T N I S K A
__
, Barnträdgården
Itid har folk sagt=-_
. nal-f slut m,ed. vår 1{oJ,a
_
-
på, eget språk
J
,r
.
'Invandrarbarn' nya elever D "'DET ÄR SNART SLUT med den svenska skolan i UC3 då j&g kom hit, säger tf-rektor Pehr F u r u.
(JJ eaborg
Så
".
sades
det
.J
/'
HEN
bar skolan,' som
är två
skilda
barnträdgård Rå siu modersmål.
egeI) t-
binder samman bM,e barn också kolan.
enheter
!!aDunanJagt 123 elever. ,Av 'lpm
102 i grundskolan och 21
Den svenska barnträdgården
. ?VDlDasiet.
har
.:tigare gick' många sven,:;k·
- erbottniska
,Den
llngdomar' ge·
,.-
tillströmninp,en
. -u I't'
vuxit
i
Gvmnasiet
och
IJPP,
het"r.
8\·
man
och
på
det
och
bida
enheterl'a
roDde 'Svenskll
är
privatskolan
ln Aborg.
.
i
Grundskolan är en s.k, erc;ät· r u nd k la.
tande
att
skoJan
läroplan
?
fol)er
och
grun"lskola
i
aitministrativt
Det bely,-]t>.r
grunds'v.,1,lDS
är' en
van Hg
lyder
skolan
praktiken.
un tler en egen direktion.
uomiskt
verna_
heterna
är
underställ'i a
kolavd elningen
V,lSa,
också' under UIeåbo!'gs· :J el n ingen s kontroll. Lärarna deltar i den fortbildning s:-m •
Uleåborgs-avdelningen
men
skolan
måste
,
.
ger,
rapportera
både till Vasa och UIeåborg .. Svenska kulturens ,vanner
finska,
ofta
den
som
sätts, de
*
Joakim Granboini. och
'
klass två..
ohanne s Brännkärr, optimistiska elever
'
"
eta l lern,, a ID I "marks mest '/ l
.
men; säger hon.
O
p,ä
små.
de
Till
J'ag
att
.G
Maj-Britt
r a nh o
ilars' alltid talar
saknar
om vi
men
finskspråkig?
finns/plats.
Bakom den
också om
privata,
om
sädana
I m,
man
sig vid tidigare, att man inte kan
l ra-
höra landskapsprogram met
an
dion osv.
Men
,_
det är naturligt..att ta till fins-
.
Men då man själv haft svArt
med f,inskan
kan ute på stan.
/
skall börja där själv.a,
PA det sättet är skolstarten
inte 'så främmande och skräm rnande.
Fastän harnen talar fi nska, skulle det vara vårt för dem att ' IJörja i finsk _
,
'
I
Ilgt roligt att. barnen lär sig fins
- Det bex;or pA
skoja, säger frJJ. Granholm. Att kunna Jlrata och klara sig bland kåmraterna är inte
'
'I
I
lika svårt som att klara sko ' ' ,'Ian på ett annat språk än modersmålet . '
I
.
Också i barnträdgården b\.lar
barnen' finska kansk
mera än
svenska. De flesta kan. finska någorlunda, men , några kan in
---_ ..! ----------
Uleåborg?
"tanter
får de god kontakt med elever
krav, och är därför jämnställd med övriga barndaghem.
l skolan,-är det verk 'kens jobb.
positi\ft.;
na i lågstadiet red n innan de
barn
saker -som ' också .statsb\drag, och har tainte kan rösta pA en
man
föru t ..
na" i skolan i god tid. Likaså
det
,
är
barnen lär sig känna
ta
.
skola
Att båda finns, i samma fas
att
gits in i stadens dagvårdsplan . sv ensk kandidat, som man vant B arnträdgården .fyller stadens
att
naturligt
svenska,
emot
barn,
och
tighet tycker hon är
nämligen i
I
talar 'finska med mina
barn i bussen, även
språkiga
stö
-fru Granholm.
helt
den fÖl'eningen om även äger ,..L I stort sett går det bra att ske.lans utrymmen. bo, i U1eäborg, säger hon. Mest Men nu får barnträdgården
de taljer-
är ,det
exempel
'står
kulturfonden
sättningen för att svenska' fa miljer skall söka sig hit, säger
denna skall vara till för svensk-
Visserligyn sade
vestermgen som VI.
n a man mest' märker att man ' tHlhör en språklig. minoritet,
., sägt>r
i
inte h r
.
D.Ij;T'AR
också
Svenska
liksom,
der också barnträdgården eko ' nomiskt.
svenska naturprogram o.dyl.. men
-
••
Det
är
att de kan se trädg rden står Svens a kul k turen&.., vänner i.... Uleåborg, om samm utbyt av In- också ägex:. fastighet en Det är ..,
de nägontJng
,
'
I
nägon större glädje av program
.
'
l
,
·
barn
i
Barnträdgården föräldrar,
...Att det finns. en svensk barn
inte' ka.n
b rnträdgårdens ,stadgar,
,
Eko·:
_
tala
finska.
Men,
detta med ers§t tanie ingen be t y d else för deha
kunna
mormor'
oc;.h
trädgård
svensk.
mas ' modersmål,
Några
riamr>et fortfa·
ar
svenska barnträdgården.
ymnasiet.
gemen ammfl
halvdags
det· mamFör att
är
Ofta
som
med
grundsknlan
l ära kår en fungerar bA.dp i.
;
en
barnen inte skall glömma mam
Rektorn och en stor del
grundskolan
endast
blandhem.
minskat,
a ifni nistr :lti vt två skilda en-
2.
tiotal år.,
ett
medan en hel del kommer från
är det enbart uleåbor:;a-
s kola n .
har
till
Av dessa är tio helt svenska,
ma takt som de österhr·tt·
gy m n a 'l i erna
funnits
avdelning med 22 barn.
!Q'Dlnasiet i Uleåbarg. Mpn
· lta
viJja aU. värna svenskhe
en
G anholm,
.
.·u
VISST FINNS DET
ten 'bland svenskarna i Uleåhorg. Det säger If1nj föreståndare på den privata barn Britt ' trädgården. För barnen är del viktigt all de har n
OLYÖKSKORP-\RNAS_ krax ande har hittills kommit på skam. Nu upplever lan något av ett uppsving: barn till finskspråldga föräldrar som återvände,r från "\"c ger skolan ett betydande elevtiHskott
riK
-
el) riktig start"
rella.n
c: .JA. SA SADES DET redan 1954 då jag kom, säger lE'ktor La,rs J u s e I i u s.:
c
,
POSTEN
ma-
te svenska. _
Hjln jobbar med' Leljona-pastil
Det .officiell& språket är
dock svenska, säger fru Gran ler, heter Nils Granholm och kom ' VI har god kontak me den holm. Sångerna l.är vi oss på hon. De behöver knappast ägna . Gamlakarleby. mer frAn Milj- svenska. M en visst händer det infödda finska befolkmngen, somrarna åt vlllkorsläsning i Britt ommer frAn Jak obstad. ger hon. att jag får översätta Pippi och
\_...----:
exenwel
S{)m
nämner
hon
Sä-, att
ingen motsatte sig familJens öns kemäl om att fä Sveriges TV-an tenn
uppsatt
miljer
bor
på
i
huset.
huset,
Nio
men
I
ka på ett naturligt sätt, ,säger
k
finska.
- Om familjen skall stanna
.
Familjen har åtminstone Inte, andi'a aagor till finska, då de bestämt att för alltid bo i staden. finska barnen inte förstår.
fa
Gran
holms är den enda svenska. Att' sätta upp Sveriges
T.V -an
tenn är en ganska k Qst..<;am his· ' toria, Men Ingen av de åtta fi nsk
språkiga familjerna motsatte\ sig
detta. utan var gl,att metl "ch be-, talade.
tyck er fru
D et
.
ga nska storartat. - De kan ju
äger
finns.
.
är
Granholm ,
i alla faJ' inte ha
fastigheten
<lär
skolorna
Gynmasiet stöds..normalt med,
statsbidrag:
DeSsutom
stöder
SkolgarantifÖreningen, r f eko
nom\skt. 'Också gymnasieelever
,na'
får
skolan.
numera
Skoldistriktet
gratis
mat
omfattar
i
hela
staden, och dessutom får sko
* Ingemar Hansson, ..te kaa finska.
den enda. som
,lan ta .elever med sv enska , '3om
• BE BIDAN 10
rna kommer trin norra delarna av sv;uSka öster * Största delen av dem, fr.v. Brita Merllii.lneu (Jst&d), Pehr Furu (Gkby), Gkb) a.rlna ' Y o ), Derlk Lardot (Ka Il (M Hedman (Jstad), Lars J '
,
tte
:'aUI:� . '
,
PA
n'f;r:
den e::! ) 7. 'i:vau: (Gkb)
. !
o S T E R 8, O T T N 'S K i\ . P O S T E N ---------------r-
-
o
'
Om§liolning ett· alternativ
Högsta dag penning 51 mk
1JTBILDNlNGOCH JOBB '
'-
linjen är 18 års ålder.
.ngående talterapeuter, fysio
praktik krävs ej men är en
terapeuter
klar merit. Till- kökslinjen är
och
medilmlgym
tntagningsåldern 17 år. Dess
lång
är
utom krävs 2-årig näringseko
finns
'nomisk linje vid yrkesskola el
skolorna ifr äga or Ef!-er ev. ut
ler. motsvarande förutbildning
är
(praktiIi) ?"
Hur
utbildningstiden?
Var
Vilka a
bildning:
etsuppgjf
t.er ställs man inför? Chansen ."tt fä arbete? Normalinlwms "Undrande"
""'n?
Fysioterapeuterna
SV AR:
Imedikalgymnasterna) rörelseträning
åt
ger
personer
med olika funktionshinder som'
Lex.
stelhet,
nedsatt
muskelsvaghet,
kondition,
''Svårigheter
andnings-
' Utblldning,
m.m.
ges vid en del sjukvårdsläro anstalter
undervisnings
och
språket är finska.
Vid Hel
IV sjukvårdsläroan
singfors
(Hankmossvägen
start 00390
,Helsingfors
90-544411) språkig
3,
39,
tel.
inleds en svensk
i januari 1977.
kurs
Om ansökningstiden annonse
'«"RAGA: pojlte
Jag_
som
är en 18-ärig
skriver
studenten
j vå.r. Till hösten 1977 har jag sökt in
äde till linjen för el
kraftteknik
vid- Te,kniska.
in
stitutet i Vasa. För a.tt fA.· bör
ja
studierna
måste
där,
jag
dock före hösten 1977 ,ha ett
ärs praktik (också fastän jag
inte blir antagen i vår tänker
jag
bör.(a. praktisera i vår för
att,göra. en ns ansökan sena re) .
Eftersom
någon
Jag
egentlig
inte
har
yrkesutbild
ning är det ganslm svårt för mig att få. jobb. Jag har så smått gätt och funderat på en
lUder, mell nskola '( grundsko la) och god hälsa. De 'senaste
jag
åren har likväl samtliga an
kesutbi dning'l
veta:
1) Har jag nägon
chans att tå Jobb där utan yr
2)
Kan
nian
överhuvudtaget fä nägon gil
S)
da meriter vid Inträde är t.ex.
tig praktik där?
gymnastik-
tala om att man är prakti
och idrottsledar
_Utbildningstiden
är
'svårigheter att· fä arbete. För Bta.tllgt anStällda utgår lönen
enll
1.900-2.000 mk/mån. ). Talterapeuter
(1ogonomer)
utbildaS vid Suom en puheopis to (Lappviksgatan 9 B, 00180 8, tel. 90-60 4593). ,B:fors , Utbildningen
omfattar
och - geS
fem'
enbart
pä
finska. Inträdeskra v : student _men .
En annan möjlighet är att utbilda. sig :tm lärare för barn med läa- och skrivsvärlgheter. Denna utbildning har dock in te ännu 4tt ordnade former på finlandssvenskt häll, men' kommer så småningom att in gå t Pedagogiska fakultetens (Llirarhögskolans)
ningsprogra m.
underVis
Den kommer
då at utgöra en speciallse riDgsutbildning för personer
··lära�ompetens.
4) Finns de
andra arbetsplat
ser där man kan fä praktik'l "Kanske 1977"·
slmllevilja In
GA:-
'om Hotell- Odi ftldauraag ..... Alaad. Jlur mIaga films det, VIlka eda papper -.o DiaD .. -f. aU koiama iDf
"Smtdompojke" SVAR:
Vid A.l8nds hotell
och
Godby,
oJa
teL 928-41170) följande studielinjer :
SVAR: Av·den praktik som
krävs vid inträde till tekniskt läroverk mlste minst hälften vara "fullgod'-', dvs. ha direkt
ankny tning till den·
ltä.nkta
studielinjen. Resten kan vara
av
annan
'angående
art. Bestämmelserna fram
förpra!tUken
går av de informatlOnspapper Tekniska
läroverket
(Wolffs
kavägen 33, 65200 Vasa 20. tel. 961-242244)
tillhandahåller.'
Ana de större industrierna har stäridigt ett antal prakti
kanter i sin' tjänst. Eftersom arb;tsgivaren efter praktikti dens slut skall skriva ett rätt
de;aljerat praktik intyg, är det
nödvändigt att man redan vid anställningen
anger
att
man
tänker söka till en teknisk ut bildning. Dessutom sägs det I
ca
(22UO finns
...praktikbestämmeIsema
dig",
Sundgreo, Jakobstad, att rita
o DU KAN FÅ upp till 51 mark om näs.
Dessutom
yrkesutbildiling.
mat
och
gen om du söker dej
_
,/
/
.
"
en
bostad eller reseersättning. Och det
potatissättningsm
till
Kurscentralen
bästa
av
.
alit" -
./
kiD.
i
Kors
en
,
gard
.
DET ÄR DEN som deltar i sysselsättningskurser
som får så stora ersät ningar. Kurs en där man får ·betalt för at·t maD shl derar. Alla -skolor som lffirtera"r under yrkesutbildningsstyrelsen kan ordna sysselsätt-· ningskurser.
centralen är givetvis inte den enda läroinrätt
delta i kurserna. Undantag får penningen, 51 mk/dag, göras om den sökande- är fa-. att man skall vara gift miljeförsörjare, om han/hr'} på annat sätt försörjningsp redan har erhållit facklig,- ut· tig. En ogift Person erh bildning..- och det är fråga om 37 mk/dag i da/Wen!ling.
komplettering, fortbildning elFör de som är under 20 ler specialisering amt om den' gäller 39 mk/dag respektive . ' april höjdes dagpenningen yt utbildning. vederbörande efter- m k/dag. sträva: terligare. nte Kan erhållas på Da enningen' utbetalas .. . I - Det blev en avmattning t annat S!ltt inom rimligt av -arbetskraftsmyndigheterna. Ef stånd. elevtillströmningen i samband i tersom dagpenningen näIT!LllSl med att de nya bestämmelSer ät' att jä föra med en arbebI berättar'. AIdersgräns nu kraft, na trädde i inkomst utbetalas den för fat Gösta H o lm, föreståndaren dagar per veclra., vår del har åldersbe För för Kurscentralen i Korsnäs. Numera är det också arbels y t gränsningen inte sa stor be Nu väntar vi dock att det skall' kraftsmyndigheterna som . inte har säger Holm. Vi delse, T bli fullt här i vår. Just nu sköter elevrekryt-eringen . haft så många elever under 20. 8 elever på kommande. Vi har Kurscentralen .En arbet.sgr1llJll in rör g sig kr å edelåldern f· M ta närmare 80 elever och kan a . 24 oc\l 25 år. Jag tycker det bestående v två personer fria emot ungefär 100. betskraftsdjst:rikte t och snarare är till fördel att grän
I Det råder' knappa tider i ! vårt land, meri inoQl yrkes ut bildningssekt9rn knusslas det inte. Från 1 mars detta år gäl ler nya bestämmelser för dag penning åt studerande vid l'Iys selsättningskurser. Redan 1
Samtidigt
med
att
dagpen-
serna nu blivit klara för vil en. del ka vi får ta emQt och vilka vi nya bestämmelser för- sysse) måste hänvisa till någon an. . berättar sättningskurserna, nan yrkesutbildningsanstalt. Gösta Holm. l prit!..ci p bör man ningen
höjdes
fick
vi
numera vara 20 år för att få
För att få den högs ta dag
från
Kurscentralenfattar • slut om intagning av elevs ()eh vilken dagpenning de få. 'Gruppen är också rådgi vande organ beträffande dieinriktning
arbetsgivaren
helst
'borde
och ver
4 mån.. på I klass restaurang, på kassaUn:'
jen .6 mån. -+, 4 mänaders res
maste'arbetskraftsbyrå. (För
att lära , ig någonting.
Inte ser m an någon skillnad
på
ingår
"Yrkesutbildning
i
•
när /
öP- bllagan i
lärare och elever heller. Al
la går omkrili.g i halare.
det bäst att man t god tid an
teckning
Ti
det här stänet lmr eleve kommit för att arbeta och ro
bildning.
eller med
täder vid Kurscenh-a
gefär som ien industri.
kunna godkä.mlas. måste den ha varit övervakad a v en per son med minst teknikers ut
arbetsgivaren
... -an«Ba
undervisningsutrynunett
Jen. Det sjuder . -av· arbete lm
För att praktiken skall
SJerVeriDgs- och kökslinjen ,är
sök
Det är intressant att
betsprogram för praktikant:e-
na.
och
lämplighet för ett visst yrke. ge nom
. "komponera" ett speciellt ar
tlI\gen 'tar dlrekt kontakt med
.Inträdeskra
bjälper Gerd
vilket alltså Innebär att
ka.ssaliIqe och ki5laWnje. l!tbildnblgstiden· på
talU"angpraktJk.
,
praktiken skall vara "mångsi
När man vilrna praktik är
9 mln. + P
Rltlärare Olav Bemas
'atf
serve
riDg3linje,
*
kant, för då tår man ju lägre
lön eklass Vl2-V15 (ca
terminer
Måste man
lön, den s.k. praktikantlönen 'l
Fysioterapeuterna har inga
,
blanketter kan beställas direkt från skolan:
stÖrre indusiri i Vasa. DA. vill
fem terminer .
,
Ailsökningstiden
utgår i juni och ansöknings
ras senare i dagstidningarna.
kUrser.
-
eller praktik.
Inträdeskraven är, i8--30 års
tagna varit studenter. Särskil
..
För
inträdeskra
ven
r
ven till serverings- och kassa
FRAGA; Jag är en undrande il<olelev som simlle vilja fråga
Vilka
----
'
TaF om naster.
Fredagen den -23 aprD - ..
------------
Individuell undervisning
I verkstäderna tillämpas in - arbetsplatsunderyis ning. Det innebär att det finns en särskild plats för var dividue.II
svenska
österbotten 1976-77).
*
Claseric Gull, Närpes, på svetsningslinjen..
"
je
undervisningsmoment. -'"
Vid
F'redapa "---
de. 23 april
---=-
-
1976
ÖS T E R BOT T N
.....
I
SK A POS TEN
---,=------------.:--.,... -----=-
-- -- -__:_---------:__ ---.,;. ----,.-------
'lÄllan' med· apartheid-pj äs - intressaIlt teatergästspel
'Plas
. pjäsen är' att vi talar om myc 'ket allvarliga Saker _ på ett ro
.·-lIgt sätt. Det finns t.o.m. såda, Da som kritiserat pjäsen för
men
den sakens skull.
Det håller inte Borgar om.
ändå rolig
PJASEN
till
österbotten
igen,
hålla sig nomföra
Folk vet alltför litet om för
för
att
kon
informera
pjäsen. Men Inte visste l11ycket -när
vi
liga
extra hårt
a! I form och orka 1"<:
föreställningen.
Borgar
kommen
om
Gardal'sson
till
inbegriper-
_
österbotten
I
väl och
hälsning
denna
även hans omvittnat
vi så
började
igång
Vi hälsar glada och gemyt
- staterar Gardarsson. Det har vi ,märkt näI vi har besökt ·skolor
hållit
med konditionsträning för
lös-röst inför turnen. Sydafrika,
en
eIlormt kraftprov: De har
båda
_
sin allra raraste Pelle' Svans
i
endast
två skådespelarna är -den dock ett
.säger Borgar Gardarsson med
hållandena
räcker
mc!!
timme och 40-minuter. För de
o DET BLIR ROLIGT att få komma
kollega Roland
med
kunniga Hedlund,
SVEN-ERIK GLADER
pjäsen heller.
-'---'-----'--,-- , - --
rika",
'asiater", som avser män
D_et var stora ·svårigheter att
niskor
av
uppföranderäften,
asiatiskt. (främst
in
diskt eller pakistanskt) ursprung, samt "f rgade", som huvudsakli gen är människor av blandad här koms ' t men' som också omfattar särskilda folkgrupper. Enligt ,Sydafrikas folkrä
1 970 var
befolkningens
- sammansättning
* Borgar Gardarsson
t.v. och RQ
Vita
III ARETS intressantaste teatergästspel i landsdelen pågår denna vecka. Lilla teatern' från HelshigfOrs turnerar med den pjäs som korades till "Arets pjäs" 1975 SIZWE BANS) ÄR DÖD. Man spelar i Vasa, Närpes, Kristinestad och Nykarleby. Pjäsen "Sizwe Bansi är d-öd"
behandlar förhållanden i Syd
Afrika. På ett dramatiskt, men också humoristiskt
och
roligt
sätt, belyses de svartas situa
tion. Pjäsen
behandlar apart
heid-frågor.
bilder
som
finns
visar
text
hur
ett
och ar
betsmoment skall utföras. När
eleven kan art>etsmomentet går
han vidare till nästa _ arbets plats för att lära ett nytt mo ment. Kurscentralen tillämpar oek
si
den
-
Apartheid,
som
skillnad, är 'det
s.k. mod lprindpen
i
undervisningen. En modul om
betyder åt
namn
som
som
svarvare och - rör montörer. Kurser för maskin
ritare är en nyhet som väckt
stort intresse. Dessutom finns
kurser för kockar{kokerskor.
•
Tolv vookors förkurs
Studerande
inom
De icke-vitas politiska rättig
Det sydafriltanska parlamen
utgör tet 'är sammansatt uteslutande
mindre än en femtedel av be av vita.
folkningen, kontroll över repu blikens angelägenheter.
Under apartheid är de icke
vitas rörelsefrihet och politis ka,:. socilila och - ekonomiSKa rättigheter
starkt
Sizwe Bansr är död har skri
,"
0_'
•
•
•
•
.
.
.
,
•
•
•
3.75 1.328 2.01 8 .45 3 620.436
Totalt
21.448.16 9
För. en Icke-vit bestämmer klas sificeringen var han får bo, vilket arbete han få
utföra, vilken'sorts
utbildning han' får, .vilka ev.entu
vem han får gifta sig-med, hur stora sociala, öppna mänt
för
honom
graden
rörelsefrihet.
ton Nishona.
varje
bete med John Kani och Wins
beskurna.
Fugard är en vit sydafrikan
kulturella
kreationsmöjligheter
vits av Athol Fugard i samar
Den mesta jorden ar reserve
av
och
som
och
re står
rent
all
handlings.-
och
1952 års Ba tulag stadgar att afrikan över 16 år måste
kument på omkring
skattekvitton och tillstånd att up
av dessa tre.
•
Elever
in
i
metallkurserpa
tilläm
kontinuerlig intagning
elever. Detta innebär att
av
nya
elever in varannan
- branschen bör först en 12 veckors allmän förkurs, r höst planerar, Kurscentra ' såvida de inte' redan, har mot len utvidgning med ytterligare Efter en kurs, berättar Gösta' Holm. kunskaper. svarande detta kan de välja olika, modu Det blir en oljeb ännarmon
förs In
enligt -denna
klassificering. De fyra stora "'ras
grupperna" har varit ' vita", som
betecknar personer av europeisk
härkomst,
"bantus" eller
dvs. medlemmar
av
a!)'ika
ursprunglig ras eller stam
praktisk
till' ett
arbete.
En
afrikan
gör sig skyldig -till lagöverträdel
genom ras och
mantalsregistret
:elever kan påbörja' sina stu n r: dier när .som helst. Vanligen
nya metall tas genomgå vecka.
.resa
. Varje per on i Sydafrika klllS sificeras
varannan vecka
För
pas
tas
pehålla sig i ett område eller att
17' procent vita i Sydafrika
.•
"varje
1 Af-
se om-han Inte har referensboken med sig.
. Märkligt nog fick Fugard till
stånd att framföra pj'äsen i Syd
afrika. Ka i och Nishona spelade de
två
rollerna.
säger
Det
blev
Roland
ett visst fack: Problemet är att få utrym _ ningsschemat. rer att skaffa sig erforderliga me på undervis för
t. x,
rörmontö
kunskaper för att kunna höver säkert lära sig flera lägga examen. inriktningar. Kurserna för maskinrit.nre • Praktisk finska och kockar/kokerskor är läng re
av
än 12 veckor. r maj och Vi planerar också aJtt börja september tas nya eleyer. in till ge eleverna undervisning
.
A:nt ngen
.
..
måste VI utoka studIebden eller också knappa in
på
något - annat ämne. V i - hoppas - dock kunna inle1" . l_ '_l. da undervJsmngen pra!\! tJ...... finska från hösten. Se g
Lilla teaternS lscens", _
ket god
kritik.
"teaterns
må ga
i
,_
0 ;;
av
myc Det talar om
starkaste
år",
_
fl:ltt
satsning· på
"fullvärdigt
och "m stetligt utförd",
arbete"
Förutom' i österbotten kommer
pjäsen att och
Sibbo.
framföras Senare,
i
i,
Ekenäs n>ser
vår'
_Hedlund och Gardarsson till Norge,
Färöarna och Island
för att
visa pjäsen där.
1-"
r-, ...-----
..
.' KänstO-G ' rlngan .
att pjäsen sj{uIle visas där. Fu
_
.. . .
gard fick utresetillstånd men Ka
Lilla teaterns Iscensättning av
i
En afrikan kan inte besöka en tätort utan pass. Han kan inte stanna där mer än 72 timmar utan arbetstillstånd. Han kan in te bosätta sig i en tätort om han inte har bott där sedan födelsen eller har arbetat där för en al' -betsgivare utan. avbrott I tio år. . I regel får afrikaner inte kom ma in i "vita områden" fÖl" att arbeta annat än som "ungkar·,a"r". Många tvingas på så sätt alt vi s tas långa perioder borta frän sin familj, som måste leva kvar I re s:rvatet.· En hustru till en afri kan som arbet;lr i staden k ,n be söka honom i högst 72 ti mma r . För detta. måste hon skaffa ett tillstånd, som anger skälet till be söket, t.ex. att hon vii] få ban'l. _En afrikansk arbetare -kan alltid förpassas från ett område för brott mot en ran t.r;;- n :>"hpts regler ..
Inbjudan kom från London om
pjäsen är urpremiär för Finland.
av.
Bor ar
Ett pass spelar en - viktig roll
&uooen .ID ' USII ftU'" . I
F',,"nd'
_
möjlighet
görs
och
pjäsen .
Holm. som sina betjänter.
Nu vill Kurscentralen erbjuda till
och· rollerna
Hedlund
Gardarsson.
stor
och klubba,r, ser olika idrottstäv lingar. be har skilda ingångar, sitter på skilda parksoffor, an vänder skilda telefonhytter-och taxistationer. De ligger på skilda sjukhus och blir begrayda på oli ,ka kyrkogårdar. Det är t.o.Il). andra öppettider för icke-vita i djurparker, konstg llerier, muse .. er och allmanna tradgårdar.
Isa
- Pjäsen har regisserats av Carl
Mesterion
succe.
Från Londo fortsatte segertå Vi håller på att utarbeta ett förslag till kursplan som vi get till USA .och Brodway. Skllll förelägga . yrkesutbild : Raserna lever t.ex. i skilda di ler som 'alla omfattar 12 vec törskurs, För de som s]{all ningsstyrelsen. . strikt och färdas i olika· bloSSar kor. För samtliga kurser finns montera in .oljebrännare krävs Vi_ har alltmera insett behO'- och tåg. De -går 1 olika skolor r olilta,restau , besöke och kyrkor å ' två mod-Yler. Men sedan nian nämligen-en exainen för att få vet av att eleverna lär sig t badstränder biografer, ranger, avverkat - en ' modul går det rätt 'att installera brännarna. minstone de termer sO'm hör
också att välja åt sidan dvs. att skaffa sig 'flera specialut bildningar . Svetsare, rörmon törer och plåtslagare t.ex. be
försäljningssekloeterare
fA tea.
Lakatos.
ni och Nishona måste han t<\ med
finSka,
berättar
90 sidor som Sizwe Bansi är död har
medan . Kani pch Nishona är innehåller hans ide titetsKort, fin för den vita minoriteten. svarta Skådespelare. Pjäsen arbetsbetyg, geravtryck, foto, Afrikaner hålls isolerade. De skapades SOIp ett teamarbete _
terns
bära en "referensbok" detta do-
rad
dier inom en bestämd bransch. kokkurserna, I Juni börjar. en Inom metallbranschen finns ny Imrs för maskinritarna. re, fräsare,
territoriet. -
tryck och utsugning. Detta sys
faUar i regel 12 veckors stu
kurser - för svetsare, plåtslag-a
gör Ipindre än 13 procent av
Färgade
_
Sydafrikas regering gett sitt heter i Sydafrika är parktiskt ella pol iska rätttigheter han har, system med rasåtskillnad, för taget obefintliga:
tem ger_ de vita,
arbztsplatsen
reservat som aml'isats dem ut
Vad är apartheid?
•
följande:
. . ...... , . ..
Asiater
ing
etniska
.. ..... . . .-1 5.057.952
Afrikaner
land Hedlund.
-_I
DET MÄRKLIG:;\:' med den här '
1'lvar'ig • ••
..
'
,
Ringen tl4114peg.a, tJ,,,.. "''' __nafor Stenen "'Olat I.r ."." hur Dl' fln. DIG Ift,,_ tl!9 Du Ou II' apallC1 001> nervö8 tli f' .If helt 1\)1111 • 01... IIrtltll' .". lNIfaI ....... Olft lInttftata>m. "ini. Klnalorlngene nef",j\ln If baserad p6 eJeictroHlsr. åter laddningaprIncIp. varvtc .tell",,,a II.Y8rtak r lst.ll-.hiart3 ICAnSllg. reagera, mot Oln ItfoppeV!lrr/ifll> .. -'a, energl,fOllalllf ' Kltlaforlnue 18 IWata--fOrgyflnlng oct> fl' !US ·
_
tefbIIr . Den pusar "val min aom kvinnor _1iI1 I _ - 1)11 fönst med nyheten som avsl()lar .de fn ICAnalOmat Pris 46,- ,8\ Relu"." d. JY.,rto tlllkomm.ef. . '. gar. ' HK-MARKS!J.. .. 201 .1OtV,.Att
.
'
10
öSTERBOTTNISKA
PO STEN
,FSU-summering ·av 1975: Amatörteatern imponerar - ekonOllliskt ett svårt· år • FSU:s och landskapsförbundens verl{samhet under 1975 uppvisar
stor
lealerrulan o FINALEN
muntlig
Amatörteatern inom uf-rörel-, sen uppvisar många impone rände aktiviteter. Teatermönst ringen i Dragsfjärd . blev en strålande uppvisning av ama törteaterfolkets entusiasm o«.b kunnande. I mönstringen del tog 13 grupper med uppvisnin gar och sammanlagt över 100 deltagare. <>eks! sommarteatrarnas in satser va,r synnerli eD för tjänstfulla. Nio somm&l'teatrar gav ett hundratal föreställnin gar. ASkådarsiffrorna uppgick
till
över
40.000. Ytterligare kan
antecknas att FSU anställt en
Nytta •
l
på
FSU
heltid
från höstterminens början. Det 'största: -bekymret under året ,var FSU:.s och landskaps förbundens ekonomi.. Samtliga 'förbund uppvisar underskott i sina bokslut. För FSU:.s del i det närmal;1te 14.000,-. Detta föranledde FSU:s sty relse att vidta endel bespar ningsåtgärder för irinevarande år. Uf-rörelsen har som alla andra fått känning av det kär va ekonomiska klimatet } lan det. 1976 blir ett år i sparsam hetens tecken på,- 'alla nivåer insm rörelsen, dock utan att verksamheten får bli lidande.
l
år.
mångsidighet
fyllde
. karna".
70
man ville ge sina medlemmar
en oförglömlig fest födelsedagen
till
den 3. 4. var också till alla delar
jira.
'Jubileumsfesten
Festen
inleddes
Björn
man
i·
61.a.
"inlandssvens ,
tera konkreta åtgärder för utvecklande av kontakter
med allsång av bygdens egen ra Skogström.
Svanen ingår som symbol i
elen
här
här
tress e kan det ju inte vara!
en
I gruppen 17-24 Ar 1 tea
del,.av
terklassen
var
ingen
sve
jippot, "filmmönstringen". Den
grupp
november.
grupp, BQ..I"gby skola 1 Nyland.
Man
räknar
med
med i
Tammerfors.
gruppen under 16 Ar en svensk
att y
I 'gruppen muntlig
för
indlvidu
framställning
17-2f
1 den här riksomfattande kul
Ar hade vi en deltagare: Peter
turmönstringen,
Iiskola frAn Helsingfors. . I gruppen under 16 Ar -
Till
huvud
1.' Tammerfors'
hade 22 pjäser valts ut - var
Vid vårmötet kommer man att som extra ärende disku
högtidligt Nyblom, ElIi Sahlstedt och Ty
sång "Nouxhymnen" av
med
Finns det_ inget intresse ro
det
-76.
ingen.
av 12 Igruppen tind r 16 år..
stad. Enligt hörsägen är för eningens medlemmar myc ket glada över att .få hälsa FSU-o buden välkomna.
140 medlemmar och inbjudna gäSter mötte upp och trängseln var stor i StenhalIas festsmyckade sal när ' man bänkade sig runt de färdigdukade kaUeborden. lyckad.
där
gård
återstår
eveneman et
Abolands ungdomsförbund lir värd för vårmötet och har en medlemsförening i Nystad, Kalands ungdoms' förening, som i årtionden varit en samlingspunkt för den svenska kolonin i Ny"
• AKTIVITETEN inom Nytta ocb Nöje i Noux har varit
stor inför 70-årsjubileet.
möts
San näs
Amiu
-
uf-rörelsens möjligheter att knyta kon talder
amatörteater av hög klass.
i
10.000-tals ungdomar t8.git del
mang av det här slaget pa
Ikm,
4.
försjggår l, Kliopio den 20-21
de sin upprinnelse yid höst
diskuterade
konstjippo .
gen satte p.unkt för
na. Tanken på ett arrange
Borgå
9-12,
som
i
sektorn a v eVenemanget för i
'Svenska bosättningsområde
på
och
gick
. ••••
Den riksomfattande uppvisnin
Nystad
gjÖtet
qen
'Ungdomens
• FSU håller sitt årsmöte på söndag på en-- något ovan lig och annorlunda ort. Plat sen är Nystad som s.a.s. lig ger ytterom de finlands
Nöje
och
Noux
teaterombudsman
teater
i
framStällning
Tammer ors
med skolning och amatörteater som de mest framträdande och omfattande aktiviteterna. I verksamhetsberätte n för fjolåret redovisas bl.a. för 35 olika kurser i FSU:s regi med skolningsledarna som. d.:agande krafter. FSU har som känt' haft två helti s- och en halvtidsanställd skolningsledare, som arbetat i nära kontakt med r pektive :Iandskaps förbund.
Fredagen den 23 april
I gruppen talkörer 17 -2f Ar
·Ungdomens k91tStjippo få svenska d ltagare -
Totalt uppträdde 374 ungdo
deltar
finar 1 teaterklassen! Gruppen.
individuell
för
Abo
amatörteaterför
ening. I 'gruppen
under
16 Ar
-
muntlig framStällning hade 19
finns Jngen svensk grupp med.
Talkörer
och dramagrupper kunde delta
älch-e och 17 yngre deltagare. senoridassen .
Främst
var
skolornas
teater
7, juniorerna 13. Jag har varit
mera aktivt 1 konstjippot. Där
närvarande
i
borde inte de
stipulerade
Helsingfors och vet därför vil
dersgränserna
heller
ka svAra uppgifter juryn i vå
fatet.
vid
gaJlri?gen
'ra kommuner och län har stått inför,
att
vara
ll
ligga
I
O' DOCKTE:A:TERN hade. hel
tvungen att
gallra ut goda föreställningar,.
ler ännu inte en egen avdeI
inte överskrida kvoten av tiJl
tatet av de, här diskussionerna
låtna
får vi veta senare!
att bedöma rätt, gallra för att',. ning inom konstjippot. ResuJ antal
uppläsare,
föreställningar,
eller
talkörer.
Ni-
Till
nästa
ungdomsevene
mang är jag förvissad om att
vån har varit jämn och därför
vi i SvenskfInland skall möta mera mangrant upp - m1!d
Lhög grad försvårat deras arbete,
fin
o EN SAK har gjort mig be
amatörteater
och
goda
uppläsare.
klämd. Så ynkligt få svenska
Det går ju flera tAg.
grupper har deltagit, i Ungdo mens
konstjippo
-76..
Vi,
INGRID
och utbyte med de finlands Nytta och Nöjes standard. svenska språköarna. Lennart Nordman är den en da nulevande . stiftande med 11111111111111111111111111111111111111111111111 beror på atf ungdomarna i sia om hur det är om tio-tjugo lemmen horn föreningen.' Han • ALL TID dag inte tillgodogör sig litte år men som det ser ut i dag är i dag 86 Ar, vilket man har ratur på samma sätt som tidi är den sveI1$k:a skolan inte ho svårt -att tro nar man såg med gaer. Skolans bibliotek som är tad på något sätt, säge! hao. modersmål. från andra kommu Efter hälsningstalet utdela- vilken elegans han dansade båvälförsett, utnyttjas inte alls ner. Några elever bor i kring - Detta med att vi nu fAtt förljänst de schottis och foxttot senare des ett nyinstiftat lika flitigt nu som tidigare. liggande kommuner. finska barn som elever, hade tecken i form av en gUIdBvan 'på kväIl;n samt hanterade sitt Och . serietidningarna läser Totalt har skolan sexton läingen kunnat· räkna med fOr åt fÖljande förtjänta personer: tvåradiga dragspel i kaffepaueleverna: of tas på finska. rare. Då är timlärarna med. . några år sedan. För dem som Göta Degerman, Kerstin Ek- sen. , Programmet' l'nl'eddes med räknade. En dei av timlärarna Vi hör :lnte beller de svensk . rjaf skolgångep. på svenska lundh, Algot Elgström, Tyra är finskspråkiga; det är främst språkiga barvarefter radioprogrammen. är det viktigt att de får fort körsång, manlig Ho Hellström, . Ebba lmkvistt uppträdde med. Simon i ,i praktiska ämnen som slöjd, Far n i . en tredje kAnal, blir sätta. .Och svensksprå.k ga ba;,rn Elsa Målm- nen Signe Lindroos, en sånglek . som 'lockade teekning, gymnastik m m. Sälle, vi 'ockSå frAn vad må.ste, få gå åtminstone nå. bex;g, Lennart Nordman,' Gö fram igenkännande leenden _ år i skola på svenska först . . teievisio'nen erbjuder andra Man marke on.ekbgen att innan Ide' har någon chans aU hos de äldre medlemmarna. s rre bet y f mlandssvenskar, ager Furu, ti,llgodogöra sig undervlsllinHela programme t denna ju- finska f r ,en allt . !_ sager FoTu. o delse f t' ' bileumskVäll anknöt på någo Det är naturligtvis svårt att gen på finska. sätt till tiderna kring förenin- Därmed �llInskar också. deras
Engström. Därefter häls8de ordförande Henrik Roeenius välkommen och gjorde eD liten tillbakablick ,På föreningens verksamhet under de_ gbgna 70 åren.
Fia f 127 -
,, everna,
fÖrI:�ånlig
gens grundande. så ock Tablå svenska. ordförråd. Dä.st n an Ibland borde. tet. Tablån kompletterares med förklara vissa sa.ker på. finska. har liksom svårt att uppläsning av en dikt författad av -Monica Rönnholm. Dik hitta rätta ord d!\ de ska.1l för
1906, en bild av det första mö-
etl}j
,lbmp. 20.500,
Bränsleförbr.
(DIN 70030)
BHförsäkringsklasjl- 04 Bruksavgift 50 mk
16
ten var. ett referat av händel klara någ nting· som inte är serna kring det först{!. mötet alldagligt på. svenska. • och visade stor begåvning hos Furu tror att detta 'också författaren. . Programmet avslutade med '''Lump-Lenas' testamente" av rerna och lyckats göra en rar Parus Ater, den pjäs som också och fräsch föreställning av: det avslutade programmet på för något magra manuskriptet. I
eningens stiftande möte på rollerna sågs Gunvor Eklundh Mariedagen för sjuttio Ar se- som den barska och tempera . dan: mentfulla värdinnan", en rj>ll Börje Lampenius hade den som 2 hon genomförde _ gesc.h • SE SIDAN 11 na gång regisserat Nouxamatö
#lHANKKIJA JaWlstad V. Soha:lIl1ulDlSeSpl. Tel. 14100
Eleverna
I
7,7 1/100 km
Tra.t'ikförsäkringsklass
I
!1>
. -
avskärmade
.
I
Vörå-"� Oravais - Ma mo Enligt grundskoJförorctningens 29 § (443/70 -och 390/74) an tas från hösten 1976 ett skäligt antal personer för avläg vilket betyg ger .gande . av examen för grundskolbetyg, samma kompetens som ett mellanskolbetyg .. Kravet för att bli antagen är avgArigsbetyg från
folkskola
eller
motsva
rande. Studer8nde kan arbeta i egen takt under en tid
av
medborgarinstitutet på ort n. Närmare uppgifter erhålles
av
1-3 Ar En del av· undervisningen anordnas i samarbete med högstadieskolans rektor John Långs, tel. 56456/29.
Vörd, Oravai8; Maxmo högstadieskola REKTOR
"________'=::"'0__________________..
:.2:19!7 6
���� " ZS ap riJ' .....'u .
."...... · -
-Se-nas -e-so-mm' ar t anangerades mycket Iiiidingd tid vid danstill ......::arua. Danse rna slutade -=la ibland Lo.m. kl. 24.00. ,
----
glng
före
julhelgen
ia-*iftet har länsmännen " t re JE ästama ' skarp De har nu" "_�"ationen. fOr att bevilja rörlängd
__
_____
_
Ö S T ..
R R O T T N rs K·.
p O�·T E_ , _ N_
_
_
_
Projelitet AtJOlart.nlngar I jär en. ri rig id ..,. overl sen fIck, lnget o tb ra,.p' . i scha.ck· •
'
.
.
.
'
.
rutioo'· från. vånnötetC i Vi:,tanfjil'd
uttalar
förtrytelSe. Den 'finska ocb svenska l:ikB
grunder,
förbundet
kulturen
sägs i ' resolutionen
bör
.
10-1,
sin
ra
Lappfjärd har dock tydligen tränat flitigt och fick 'många
._-, . • ;; l ...._..: tävlingsgrenen mot volle-y· pl·lkast · I olng \,Q a....... - 1lR:'\.l boll, en nu verk r det som femmannal . Segern gick till . gen skulle om fJarde lO va- femte ri ngen- med det samm 'l.n ra alltför överlägsen i· den lagda resultatet 372 poäng a.ot grenen. fjärde ringens 308 poäng.
Slutresultatet i schack hlev placeringar. l juriiorkIas .9,5 poådg för fjärde riIl en se n under 15 år gick segern till och 1,5 poäng för femte ringen,. I Oravais. nybörjarklassen. Re sultat (V ring,ens spelare' as Börje" Grannas nämns fö rst) : Nils.. EJjk Matt. överr kade från Lappfjard, tidigare H en folk-Olof-Laxen 0--1, Erik riksdal, med att ta hem segern. Södergård-Aarne PeräJbåki _"l8.liJel n. 1)et är framf9r I den största klassen, C-2, i l ----".----=-indre arrangörerna l m smans d rik inom sv t ist enska vilken sex klassificerade spela än . Singsby och Ralf Dahlin, Ora· g få chansen att ord 'österbotten oc u pp h manar po_, re var seedade, vann Ulf Berg 40 deltagare.' . vaiv. gd tid. upphäva från Sund,gm. li smyndigheterna att Damer: l)--Ann-youise Kle Övriga deltagande -fören gar Anangörerna vet att länge den rekommendation som nu , 3)· -iallI!I;lS och .})(?lism!isJarnas re- följs och i stä.l1et återgå. till var Singsby, Karperö, Skatil , mets,. 2) Lena Långbacka Nina Bäck och Ann-Christince a."lIeItdatio n inte har direkt d en .praxis som rådde senaste UF Hoppet, Gerby, Ve.stervlk Joupers, samtliga Smedsby. 5 och Solf. lag och att ett besvär sommar och höst. deltagare. esultat yreisen har alla fö r: I skrivelsen påpekar Sö U Stefan Juniorklass: . / 1) .tliln·ig n ar att Huvudklass : 1) Börje Mattgå igenom. också att det är fÖrvånand-e--a.tt Bei Björn 2 Oravais, ) Strand, a 2) -Rolf Granberg, _ 3) b r ingen förening ut- polismyndigheterna valt påsk. bäck, Gosta jar. Karperö, 3 ) Kristian -Back och denna möjlighet. För helgen som en lämplig tidpunkt Ingmar Klemets Iorening skall kunna för" för ordnande av danser m ed H ermans, samtliga från Smeds· lund, Smedsby och Guy Nor,r· -gård, Oravais. 18 deltagare. , förläilgd tid skall det förlängd tid. Av respekt för de by. 36 deltagaFe . ommit ordningsstö rnin andl iga värden som firandet av Be:g, C-1 klass: . Ulf .. , rn Sanden, flllllllllllllllllllllllllll 1 I1111111111111111 festplatsen eller finnas påsk en represente raT har för. Sundom, 2) TorbJo . annan orsak till att dan eningarna då, särskilt på- lång_ Sundam, 3) Ralf Dahlm, Ora •. NYTTA' OCH NöJE , Lapp Grannas bör fortgå längre än fred agen strävat tm1att ordna vais och Börje re 01.00. fjärd. . deltaga 44 eralt program el' ler . fester m och windt· Anna GuIlichsen 1L BörjeI Lasse' Eklundh som det föriils har nu på, arrangärer- nativa nöjestillställningar, som Nybörjarklass : rigoar sänt en skrivelse inte är betjänta av förlängd Grannas, Lappfjärd, 2) . Ulf kade paret spelade otvunget S e g Berg, Sundom, 3) Leif Hjort. och polisinrättningar och tid. Elg Algot chosefritt; . ström, veteranen i N ytta och
goda
r
Nöjes amatötteatergäng spela·
TRAFIKSKOLORNA IIAROaSTAD . , "O
•
In·f'"
bönar Ilarle Id 77.00.
Ka.naJesp! B el 1300.':1
_-
'
-r-ra f'k I !ik o I a
HAUUN & ROS.' börjar "ar måndag kl. t7QO Ny It'
KanaJe8iP1anaden 23 tel t2'14
frank kola r. n'OMI Ab - onsdag kl' noo.
te!
1125'
7
® II
y Im,.. börJar -.:arje
CborllausgataD
Individuellt var de bästa: 1) Mauriu Smnlter V r 79 poäng. 2) Göran Para V r 17 poäng.
3) Bjan:re i:fft-eB IV l'" 75 po ' äDg. f) Heimo Ikonen IV r. 'Rulle Para- V roch Mika 1
West V
-
«_
'
I
de Mössberga-bl:lsbonden; Las SalomonsoIll - cha,rmfullt
se
drängen
Erik
.och
Christel
Lindll med sed.vam.lig espri ku- sinen Edra. öv riga medverkan de var Alva:.; . och · Alexander Gullichsen, Camilla Lindh oeh.
Kristina - Aberg. _
Birgit_ta
Le:lito n e n
samtliga 74 poän.g.
r,
\
. . --
-:
Os-tprtH;UnIRka Po",fpn
OIaerootUUalI _ QOnl"tla.olDl J ako..bBtaCl. i''tn1&fl(l, MJldJem .v t1dn!nl!'arn 'ört>Im(j rldnmgen' utKommer corsdajl .
PER·Il;}UC
utgJVåre
lJEtt8U/II
Il' J.ak0bata4 W 1167'13 MO P08tadreM PR 2'1 6860" 'llkonstR(j'
ReOakUon
,almosgatan
Re.aaktör
vaaa
HandelsesJllanadeIi:
tel
· Ii
IJlitltll' 22
Glader
10 D
-"
Air SneJlmlt.ll I)rGtör&nd 88.!l8' -tngvesgllni ·Pblllp Häl·
'.
lund,
Karl-Gu
.
lDk8trOm
Olln.
Lasse
PRENUM HA nUNSPRIS 117(1
Bell är tIaJ.. Ar Skatllllma v1en
18: 8:
. • ••••• • • -._. .
• •••••••••••
..
länder
GwrqJa
..... •• •
• • • • • •••
18:
. 26:
• • • •••• • • •
AN!
-:30
jNSMO'M'AONDlG
SOU
a
ltaIIaU,. V..,
tet .1/18 Yl'J. 0<* l6 112
OJ":.
L
A.NNONSTJANST,
n-·o!Xpo!GItlODea. i biitaQ. lUoIIII& la tal Ml'/U MIl A...-- . bÖr uiJäomu leDast .mAIJdItg ait te tB' 9OtJII:aDa1tet
E u
CASS& 0<""H
0Kll'<10
lalWlI8gataD Hl JaJtoDBta(J .. 96'l/13566. "Ut
teKtea
l!ateI Bestämd
P L U T T E N'
var)e
ReaaKtOl
oeb aIlBvang
1)
l
I &Il'UHSTAUS BILSKOlA
Vilhelm West Antti Peltoneil 0:-1, J oh n ÖS terlundc..-..:.Rudolf Ahlnäs O- -l, Erik Ahlbäck-=--Kasper Norr ba.ck lnge . mar Pad'lStig Svens. 0--1. B-E Hägg
Siren 1(2-1(2,
i dalande. När remte rinr volleyboll vann såväl da gen blev för överlägsen i merna som herrarna fr ån fjär bordt nnis bytte msn ut dt>n de ringen med siffrorna 2 /'
möt..t.
138
r arr angörerna. by uf int e. lika stor f amgång. oftast samma Man hade kansk e räknat med ·.:l ..&iirer som .har sig til& att de flesta priserna . s:ku l Ie OftDn ämnda festkvällar.. stanna inom te ringen däF naste de s lat man flItigast pe .!IIIiioo!lllriN- under sommaren är det nlgra få arrangÖl'ersom åren_ _ . , . oc h Spelarna från- Or avaJs tilIställn ing ' a under' mid-
Vilhelm - Karp ng ve Sven Pada-Börje
0--1,
femte ringen vinna i årets back-BerteL Präst 1-0. lng schsckkamp mot fjärde ..invald Ekholin-Bengl Staffan s Stig Nyg ård- Be ngt gen. Intresset för tävlingat- 0-1, na verkar anmänt. taget \'a· Björklund 0-1.
under juI . nyårS-; Vid mötet på Vårdkasen i mnde program. FSU:s ordfö' midsommarhelgerna Västanfjård förekom ett varie mnde' Gustav Skuthälla hön .a._l&iiftlrna har först nu fått . tal. I fråg portfinalen· deltog om rekommenda tio-' "lIl1l1lnUIlIUUIlIIUIIIUUl lUlIIIUIIl!.. sex -lag. Som segrare utg ick • BE BIDAN ... • MATCHER
"__dJaöo el oen _iIIrilt. Det är
Svens
0--1,
EN ENDA MATCH Iycksde.
und('!J"-
från
_U ·
_ ,,,,_. __ -:-_____ _
.....
"
-
län inte behapt, stöda projektet Abolänningar. I en reso-
på
,.
-
• MED BEST RTNING bar AboJands ungdomsförbund konstaterat att k9nstkommissionen i Abo och Björneborgs
stödas
..
_____
J1't
. . ... . . . .... _ 1:60 l: 4tJ J) _ plats . , .. . mm •••
l"AHOAJ'IN Mmlmlst°rleJl. Z'l(
pM&
·
-:31)
• __ ••
SII2i;
mm. Wagga. tpmal fllrB
«'lirenmg8lpatter pel rad -o.erbOtt.dlSka· PbsteD
)'
( @ BVLLS
110 p'
.., !Uh .. ... ,",8lEltt lOIII UD· toga.ts UllI.onsor på grund av 'el I iUlnOIlBer !lnm mrtngtB el· ... .om pi. iJ'llDd u postter· SeD[llg mit! u:mn:a - ' "beiärt
,. JakObstact.s
.
....
-
!'ryckert ocII rtdnings
. A.ktlebOlag, Jakobstad, 1976
öS T E R B O
12
r-r N f S A
A
POST E N
Fredagen den 23 april -
IlUlIIIlIItflIUIUIIIIIIIIIIIIIII1RIIIIIQnnftIHIIIIIIUMnm:\HIIIIIIIIIII",lIIllIlIlIIlIuIUlIIIIUI!llmlllIInUIW!I!lOIUIItIlWlUnIllIUIIIUI IlIIlnl"IIII1111"."IIOlllllllllllllllllnIIlIIllIlIlIlIlOIlIIIlI'lIlIl"""lIIllIlIIllIlIolllllln1IIIIIIIIIIunllHIIIIIIIIIIIUUIIIIIIUNUlnnlllftftnmllnfllllftUJIIIIII nnUJlIf!JmlKllllrm
IIJlJIIHJum::=::::�_
Nämpnä... invigde .
.
'
-
.
"
sitt n-ya, allhu,s
.
.
NYA NÄMPNÄSGARDEN Wilson,
som varit
invigdes
påskdagen. "
på
SOOl
påpiskare för bygget och
'. rada Nämpnäs uf:s 70-årsbistorik, v.arit en god tjänare för, byborna. brann ned sommaren 1973 var
det
konstaterade
Då.
ett
den
Ingmar presente-
att
gamla
hårt
slag
elden
lokalen förbyn.
'
Men nu, genom flitigt talkoarbete och engagemang. i: övrigt från bybornas sida
har de fått ett
motsvarar tidens Jf,;av.
Det. nya
allhuSet
har
alla tivitetshus .
som
I·
kost- lagets skog som fått g e stoc kar tiN projektet. ' Inemot 200 personer fanns med på i ri vign.iIlgsfesteA: och de ' kunde konstatera att byn verk Iigen fått ett imponerande hus .
nadsberäknats till 250.000, och den summan torde räcka någorlunda oc s . Kommunen har . g:ett 40.000 l bid a:g, och en hel del medel och maten.al har samla in av byborna. Och inte
I , kanske inte så mycket på ut-si: *,"Sex ungdomar Wn N;;,mpniis fra.mförde en v ker dans då d t trivsamma stor del av arbet et dan men mera invä.ndj har utförts som gratisdagsver id festen spel ade I "Nämp. ken. Under ordet fritt,passadIHör get.. osv'. Henry SKogman SöU-ordföranden Mans \ näs skolmusi-kkår" urider led- dans. . Ingvesgård höll festtalet och säkrin-gsbolaget på att se om skänkt öve nejlikor till Han n Bylund. av Gustav ing s på exempel borna Som ett överlämnade förbundet bordssitt . hus: en pulversläckare ten, marthorna håde s intresse för projektet kan näm_ ledde också en bar nkör som standar. .överlämnades. kaffekoppar osv . sjöng. nas att föreningen köpt· virke " . . Efter steri blev det Ytterligare ingick en sketch Närpes kommun uppvaktade för enda::t mark til! hu F.d. ämpnäSobon Mika 1 tonerna set. Det ovrlga Virket har getts r Stasrc:k bidrog med sång, och av Lisen Gullans och Kalle Wil- genom Fredrik Harmus och Per nU
m 1Il8t:
en
V
tiO
.OOO.
gratis. Främst är det
)
I
skiftes några nämpnäsflickor
med
en son i programmet.
LundelI,
Ole
Lions, handelsla gårds trio,
.· PRISI(R·YSSET
•
D Nu .löser vi ett bildkryss. I pris utlottas 30, '20 och 10 märk. Sänd 'iD .1Ö8Dmgen· senast måndagen den, 3 'maj tiD Österbottnu. · .PB- 27,/68601 Jakobsaad. Märk kuvertet Bildkryss! ··b··P L)'cb tiD! ..
Ii
Adress:
:
•
•
:
•
e·
......
-
' ••
•
•
•
i •
•
•
j • .;• • •
/