Österbottniska Posten (ÖP) nr. 16 1979

österbottniska

osten un:!dom"lidnin~

Öslf>rhollni..k

Fredagen den 20 april 1979

80 p -18

Hon läser om tung vardagskärlek

Stinas dikter kan bli

årtiondets upplevelse!

o STINA EKBLAD från Solf blir en av huvudpersonerna på Wasa teater under sensäsongen. Från och med i går kväll och under en månad framåt stå r hon i ett rött rum på. Vasallen och läser lUärta Tiklrn.nen dikter. Hon gör det på ett sätt som får kollegan Östen Engström att uttrycka sin beundran.

Märta Tikkanel18 dikter. Det Århundradets kärleks­ hon skildrar är inte i första saga så soom Stina gör den, hand alkoholismens pro­ kan bH årtiondets konstupp­ levelse, säger östen som är blem, det handlar .mer all­ mänt om maktspelet männi­ imponerad av Stinas förmå· skor emellan. Det som dik­ ga att leva ut det hon själv känner för dikterna. terna berättar om, förekommer lite varstans, om än i StiDa Ekblad kom från andra former.

Danmark till Vasa för att När Stina har läst färdigt gästspela i en Shakespeare­ på Vasallen, åker hon tillba­ pjäs. Sh~kespeare lades av ka till Danmark. Hon kom­ olika orsaker på hyllan, och mer att frila nsa som skådei stället fick hon ta sig an Märta Tikkanen. Det är nå~ . spelare i Köpenhamn. Mel­ lan · varven fortsätter hon got som hon inte ångrar. med sitt skrivande. - Se s. 6 - Jag tycker mycket om

EN DAG I MAJ - mellan lt:de och 29:de - kommer det att vimla av mopedknaf;.. ter rid högstadieskolorna i österbotten. Till glädje för erna i årskurs nio och tiD en \<iss förargelse för .5lörnI delen av lärarna. Det h wIhr om kvaltävlingar infinalen om Finlands mopedmästerskap. ordnas i år för - pqea av MBFU. Fi­ Vasa fredagen •

h

..

,K"~'''':

*

Stina Ekblad läser Märla TIkkanen kärleksdikter.

Bordtennis i Smedshy

locl{ade 42 deltagare - spelare från Stoclrnolm PASKANNANDAGENS bordtennistävlingar i Smedsby sa.mo lade i år 42 deltaga-re i 115 starter. Deltagare kom fråD Jakobstad i norr och Närpes i söder. Hem frän Stockholm kom smedsbyspelarna Börje 'l \laUbäck, Rolf Granberg och Rafael Hohn för att få spela bordtennis som förr i påsk­ helgen. Till bilden hör också smått förvånande medlulls. anslutningar till SÖlJ-föreningar. Påsktävlingarna i Smeds­ by är tydligen lockande.

I1B BIDAN 9

*

'l'ft dapI' Ilade David Nord­ CIdt Tom Lö9åIIII pi sig att ~ Iiig:a ut _ _ f"or mo­ ~ ea.mt 8jälva lim aq köra baDaD nAgorlund jiidI::IcfrIt&.. De mlste Jo kunna bur det bela 8kaU

a"

Bästa spelare för dagen blev Mikael Bäc~n, som spelade för Tölby hembygdsförening.

Normalt tävlar han för Koti­ rannan Kunto och är . en av klubbens bästa spelare. Bäck­ man vann såväl huvud.klassen som den nya handicap-klassen.

I finalen i huvudklassen slog Bäckman Jarl Eklund fräD Koskö hembygdsförening med 2-0. l'ill semifinalerna i klas­ sen kom dessutom Markus Karlsson.

Teater-Jacob och Börje Mattbäck, Smedsby.

•

SE SIDAN 1.

öSTERBOTTNISKA POSTEN

I

Fredagen den 20 april 1979

'ointress·a nt' ~~aterpengarna

fordelas snett bredda engagemanget!

öP IKärnkraften 20 april 1979

*

SÖV:'s numera avsomnade miljövårdsutskott var under en period förhållandevis aktivt. Man hann till och med göra en ministeruppvaktning om kärn­ kraften från förbundets sida.

* Miljövårdsutskottet

sneddar genom hjärnan, då man ser på reaktionerna i vårt land efter Harris­ burg-olyckan. Miljöaktivismen från utskottets tid finns kanske kvar i dag, men den är fortfarande lika "Oetablerad" som då.

Den

stora

miljödiskussio-·

nen, den totala energiproble­

matiken, är inte något man gör "politik på i Finland. Dis~ kussionen om delpr()blemet kärnkraft går aldrig längre än till delprobl~. Den går inte ens så långt; den hand­ lar mer om vari·från kärn­ kraften ska köpas än om varan man köper.

Kärnkraften är inte heller någonting som det blir ru­ briker på i tidningarna, allra minst i . de finskspråkiga. Le- . dartexterna om olyckan i USA var rätt kritiska. men själva nyheterna från kata­ Iftrofplatsen gavs inte alls BBJnma. rubriker som i Sve­ rige.

Samma sak gäller teve. I Sverige följde man upp med llnga så kallade "hearings" ("förhör") om kärnkraften.

Man hade ock&! andra Pto­ gram, till exempel det före olyckan · inspelade samtalet med kärnkraftsmotståndaren Robert Fungk. I Finland når man inte upp till samma sak

Ide ball

ning.

I Sverige är kärnkraften hett Moff i kampen om den politiska makten. I Finland vägrar vi "att ta debatt om en svår och ödesmättad fråga".

(Yrsa Stenius säger mer än så: hon är också kritisk till de svenska tidningarnas nyhetsförmedling, men det är en 8.Dl1an historia.)

* Bredda miljörört'l"en!

Kärnkraften har inte nått

fram. till politiken. Den borde följaktligen diskuteras desto aktivare inom andra kanaler.

Och det förekommer en sådan aktivitet.

Kärnkraften ges en . kritisk

*

Läser man tidningarnas kommentarer, så upp­ täcker man faktiskt en övervägande kritisk inställ· . ning. Ä·ndå finn.~ det inte något politiskt parti som till hundra procent avsvär sig en kärnkraftsutbygg­ nad.

Fördelningssystemet är ingen nyhet, proportionerna har varit liknande under många år. Och det är just det som är det konstiga.

* Är det kanske dags för

För det första svarar siffror­ na Inte elUl mot de vj-nliga för­

delningsgrunderna (procentfilo­

sofin .. . ) för finskt/svenskt I

landet. För det andra har de Ingen som helst förankring I den faktiska teaterverksamhe­ ten inom förbunden.

miljörörelsen aU gå ut hårdare? År det dags för organisationerna (exem. pelvis uf-rörelsen) alt gripa in aktivare

granskning . tidningarnas le­ dare, och det är bra. Miljö­ rörelsen (Natur och Miljö till exempel) är aktiv,och det är också bra. Det finns kämpar runt om i landet, till exempel Herbert Blomqvist i Abo. Det; är mer än beundransvärt.

Men det flnns utrymme för en breddning av miljöengage­ manget. Det finns fortfaran­ de folk som sätter likhetstecken mellan "miljöaktivism" "natursvärmeri". och Det finns folk som tror att miljö­ vårdare är det samma som vimsiga "fågelskådare". Det finns folk som har kallat mil­ jövårdarna "en männiBkotyp hos vilken maktlystnaden är framträdande" (Age Ahnger, "vattenvt\rdare", i insändare senaste höst).

Sådana vulgäruppfattningar är det naturligtvis miljö­ rörelsens uppgift att bekäm­ pa. En del av den kampen är kanske att bredda engage­ manget till andra organisa­ tioner. En av de viktigaste folkrörelserna Svenskfin-

land det sammanhanget måste vara uf-rörelsen, som ju ~ar i runda tal 50.000 medlenun ar !

Ett exempel på det sistnämn­ da är också. att Centralförbun­

det för finlandssvenska t eater­

amatörer med tre (3) medlems­

föreningar får 17.000 mark. FSU har 300 medlemsförening-ar och flera tiotal med regelbunden tea­ terverksamhet.

Tankarna går än en gång till det avsomnade SöUutskottet . . .

Miljörörelsen har fått ett

ungdomsförbund för

Svens·kfinland. Vad är natur­

ligare än att genast från bör­

jan knyta nära kontakter till uf-rörelsen ?

eget

Språk

i varuhus

* Öppnar kanaler uppåt ..•

• Som representant för annons­ underlaget i vasatrakten stod man ju i kassakön med två Co9ta Rica under armen, när det nya varuhUBet öppnade' här om dagen. Det var mycket an­ nonsunderlag I köerna. och en speakerröst talade om hur man skulle gå - på finska.

En brecWning av miljörö­ relsen inom organisationerna är naturligtvis inte att skära

Det är möjligt; att han ska­

pade något svenskt ord ·ocksä

av kanalerna till politiken . under dagen, men just då kän­

"ovandär". Tvärtom. des det rätt fånigt faktiskt då Det låter s<>m ett strids­ samtliga grannar runt omkring rop från gången tid men: talade S'Venska på landsvis.

Man tycker ju att ett sånt

En ökad insikt bland folk i där superhus skulle . få tag på. allmänhet är en förutsättning något språkkunnigt att placera vid mikrofonen! för att kärnkraften och mil­ jöfrågorna i allmänhet ska kunna bli politiskt intressan­ Leda.rskribent l

ta.

BERTEL NYGARD

1"RJtlIIIIIIIIIIHIIRlIAUllnmlllnIlIlHIHIUHIIIIIIIIIHlllllmrnlnllllulllllllllllllnuHlul1IIIIIIIIIIIIIIImHllnmnlllllllllflllHlllIOIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIHIIIIIIIIIIIIIIIIIHlllllllmllllUlUIDmm11111111111H11l1ll1l1ll1llnnnlllllUllmnllll1lnl"lIlIImlUllIRIIlIlIIMUIIIIIIIIIIIIIIIIIIJlIIIIIIIHIIIUlIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII

Njut av I)Urregnet!

o Njut

(resurserna! naturligtvis ...).

Yrsa Stenius som i Afton­ bladet jämför bevakningen i Dagens Nyheter och Helsin­ gin Sanomat, tror att skillna­ derna beror på de politiska maktförhf.llandena.

- I Finland är kärnkraf­ ten ingen hög8pänningsled-

• ·Man har nyligen delat ut årets statsstöd till amatörtea­ tern. De båda finska förbunden, TNL och SHT, tar som vanligt största potten. Båda får 600000 mark. Finlands svenska ung­ domsförbund (FSU) får klara sig på 70.000 mark

av vårregnet! manar

oss Birger Thölix i en påsk­ ledare. Vad kan man annat än instämma i en tid då · vårteck­ Den duggar tätt på vårregns

vis.

Att IJtiga ut på. trappan och njuta av regnet - 811;al1. man göra det på våren eller hös­ ten? Man skall göra det på '- En svenskösterbottndsk bon­ de. en svensk arbetare· i Dals­ bruk och en svensk byråchef I Helsingfors har inte särs.k ilt mycket gemensamt, Inte ell8 språkligt. Gruppen kring Otid förstår knappast tonåringarna i Närpes särskilt bra.

Ledare I Åbo Studentblad (Svenolof Karlsson) (Otid är en ny tidskrift som talar om "riksperspektivet" 1 finlandssvensk kultur)

sommaren, helst på eftennidmånntro? Kanske hadereg1Bdagen när regnet kommer efsören dem att springa 1 gater en .lAng torka. loscller fast man aldrig fick All right, låt oss Inte tvista det? . om det.

Om regnet borde det skrlMen vårregnet är lått att vas långt fler dikter. uppleva som ett löfte. Det kan _ Någonting sker med vådför all del hänga 9Il.llllruI.n med • att det är lätt att uppleva det Tet, säger Thölix, och låter mesta på våren som ett före- · regntllnkarna glida in på miljö­ bud. Men vårregnet . löser mar- frägor. (Merton är en ameri­ ken och om det faller milt är kansk munk som han hänvisar det nästan lika fint som att tranor flyga eller havs1s till.) sjunka.

Merton rekommenderar mänAnnat är det med vinterns niskan att sitta 1 ensamhet l sista arga utbrott när snön plötsligt vräker ner och för• Vädret l Finland är vac­ vandlas till en svart smörja; kert. Det blåser vindar frän Det är som ett gapskratt av höger. En följdföreteebe är att en som jäklas. Ta flyget från olja hamnar l Sverige. ett vårligt Stockholm och stig Finland är bättre än Italien av i ett slaskigt Vasa, Eller i Ishockey. ta eftermiddagståget från ett Världens bästa Idrottsmän Helsingfors med sol och stig , finns I Finland. Då det gäller av i ett plaskvått och mörkt löpare vinner man doc.k endast vart fjärde år.

Ka;-Ieby. Det är som att få en disktrasa l an.slktet.

Juha Mieto lir världens bäs- I Våren var förr - åtmlnsto- ta skidlöpare. (Och det har ne i finsk och svelUlk film hänt att han vunnit ibland.) flickor som sprang omkring Kåseri l Hufvudstadsbladet och omfamnade björkar. Hur (Gunnar) hölJ de sig torra om fötterna _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _..:

se

se

gäller att uppleva vårregnet skogen när det regnar - helst som ett löfte och en festival om natten - och lyssna till så. länge det går. ett oskyld·lgt språk. Kan man göra det med gott samvete när Detta är nu en riktigt gam­ man vet att koldioxlden vi maldags artikel av ett slag tontals vräker upp åstadkom­ som journalister skrev förr. mer en "värmefälla", en driv­ När de ville vara "folknära" huseffekt SOm lockar fram regn skrev de opinionsbildande sa. och svavelsyran samlar sig i ker om vikten av att ta på sig iuftIager i norr och hotar bör­ galoscher när det regnar, al ja smälta ner polarisarna? Ve­ ternatlvet att ladorna l öster­ terutkaparna säger att redan botten borde målas. Men ga.

Inom de tjugo närmaste åren loscher är inte längre på mo­ kan . de klimatologiska föränd­ det och Inte heller skall man ringarna ha d'r astiska följder alltid Tängta efter sol. Vårens och ritar väderkurvor som går ormar skall man låta vara sjuhundratWleIl år tillbaka I fred I skogsbackarna. de ä tiden med en uppåtgående kur­ renhållningsgubbar i naturen va för de senaste tusen åren. och regnet skall man lära sig Många talar om behovet av vara glad åt. Ligger det Int "världsomfattande åtgärder" en sens moral I detta, så. säg för att bryta udden av att na­ Gläds åt det naturliga regne turen själv vänder sig mot så länge ni kan. människan, som nu vill föra styrelsen uti den stora hushåll­ ningen.

I • _ Att stöda unga familjer och därigenom goda uppväxt­ Det kommer väl en tid när man kan köpa sig regn, när ' förhållanden för Ib arnen är realpolitik, det är att på bä.s­ man inte längre kan glädas t~ sätt bära upp samhällsan­ över att det är gratis och ett tal som inte vill sälja något, svaret.

Ledare 1 Suomen Kovalebti när det förvandlats till rytmer åstadkomna av Ingenjörer. Det

GlUUIIIUlUUUIIIIIIIIIHIIIIIIIIIIIUIIJJIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111)1111111111111111111111111111111111111111UIllIUIIU QIUIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIUIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUUWIIWIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIII1I1111111111111111111111111111111111111111111111111111111I1I1UIUlJIUUUllUlJUIUIIlUllUUIlllllWiIUIlIYi

IJ

Fred~gen

•

den 20 ap"' 19'79

Försök med en kombinerad Kraftverksplanerna ungdoms- och gammaldans?

• l Nkhy bör stoppas!

• ALLTID när man kom­ mer från en ungdomsdans frågar föräldrarna hur man trivdes på dansen, om or· kestern var bra osv.

Och nästan varje gång säger de att de gärna skulle vilja komma tiH en ung­ domsdans och se hur ungdo-. marna dansar. att de und­ rar' hur det skulle vara att dansa till -en ungdomsdans­ orkester osv .

På samma sätt är det när föräldrarna, har varit på -en gammaldans, då frågar jag en massa saker angående dansen av dem också.

För . det roligaste på en ungdomsdans är ju när or­ kestern . spelas vals, schot­ tis, hambo m .m.

När man börjar fundera närmare på det här wtdrar

Den planerade utbyggnaden av get kommer att kosta. Efter 20 kraftverket I Nykarleby kommer är kan också energiforskningen att ha fruktansvärda konsekven-nått så långt att vattenkraftverk ser både när det gäller miljön kan vara omoderna. och kulturen. Höjer man vatten­ Man motiverar det också med stå.ndet med 4 meter kommer att vi på detta sätt kan' unrlvika hela Nykarlebys "ansikte" att kärnkraftverk.

Kärrikrllftverks­ ändras~ byggena planeras på M"kSDivå och I Fåfängan med Viktor Malm­ fast Nykarleby höjer sin självför­ bergs staty, kommer att försvin­ sörjningsgrad med 20 procent na. Likaså källarna vid kyrko-I kommer det knappast I någon stranden som byggdes av han- nämnvärd grad att påverka krän­ deLsmän 1847. Stadskvarnen från kraftverksplaneringen.

1600-talet kommer också att ham­ Vi uppmanar alla rortroendevaI­ na under vatten. Juthbacka lea­ da i Nykarleby kommun att. all­ ters scen och läktare måste flyt­ varligt överväga nyttan med ett tas. Höjning av vattennivå.n kan sädant här projekt och, så fort också medföra en försumpning av som möjligt :ta ställning mot det~ stora områden. Grundvattnet kan. ta. Nykarlebys kultur och miljö stiga och vatten tränga in i käl­ får inte förstöras i vinstsyfte! la,r na hos de hus som ligger nära Nykarleby Demokratiska älven. Om jorden blir våtare kom­ ungdomsförenings mer också tjälskadorna på våren medlemsmöte den 8. 4. 19791 att öka, husgrunderna kan börja röra på sig. Kyrkan ligger också

Hemosa l··

•

man om det skulle vara ..löjligt att kombinera gam­ mal- och ungdomsdans nå­ gon gång.

~lIllllJllnlllllllllllllllHIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUlllllllllllllllllUlllllllli

~Tonårs-

~'

I"~"""~!!~_",,J

Men hur skan man' ordna det hela ?

l

I

-------------------------------------------

I l afYrutan I s

:::JOOODDDODOOOOODOODDoOOOOODDOOODODlJl)[][hJll[][J[J[][Dj{J1IlOO000000000OOODOODOOIIII(3§ .

_

U

S • Folket har sin läshörna.

8 - En del säger sig läsa 8 bäst i favoritfåtöljen (vad

~

[]

J:! tI

8 8 O O O

~[]~ ,

El

I

I 8

~ o _

:J

§ O

är det?), andra föredrar att räta ut ryggen på finsoffan, och somliga blir litterära först vid sängdags.

Så där säger man. Men jag vet att det är lögn.

Medborgarna skäms för sanningen. M-edhorgarna vill inte tala om hemlighuset.

att mötas blickar.

moral och mänsklighet än "elak analys".

Rob-ert Fungk talar omiln • Hem1ighuset är sna,rt dcl "felvänlig" teknologi. enda stället där du kan Felvänllig - det är att in· stänga om dig med samve- , se att människan, även pertet i behåll. fektionisten, är behäftad Tro inte, medborgare, med en mängd fel och att att du kan invadera sänglära sig att acceptera det. kammaren före liggdags!

Felen hos människan är in-

·

Jag har funderat på hur det kan komma sig. - Inte är det ju bekvämt på spolhinken!

Där sitter man hukad med armbågarna på knäna, startberedd som en hundrameterslöpare. Och sittdynan är me:rt ett stort hål! - Kan det vara någon njutning?

Ja! Det kan vara en njutDing .Och det b-eror mycket på att dörren går att stänga. Du får stänga om dig och vara dig själv, när du går att förrätta ditt tarv.

Du kan prassla med din tidDing så länge du vill utan

D B

fTTTJ , , , • , Mg

)!

anklagande

Det gör dig bara rastlös. _ Tro inte att det hjiilper fast du kallar det "arb-etsrum", d~t som du reglar dörren på! 'Du har fortfarande fel på samvetet.

Att stänga om sig och slappna av, det är att vara I a t. Och det vill ingen vara. Man ska vara perfekt.

Man ska vara ofelbar.

Vtom på hemliJghuset.

tom och deras verksamhet som återupptagits på nytt, I Strim­ mans namn.

Teaterövningarn,a har försiggått i Långåminne och man skulle ha väntat sig att en eventuell fest skulle ha gått av stapeln! Strim­ mans lokaliteter. Festen harfak­ tiskt hållits, Inte I Strimmans lokal, utan I Svarvar skola.

I öP-artlkeln hänger ungdo­ marna I norra Pörtom I luften.

De finns nägonstans mlttemellal Uf Strimman och Pörtom ufo 'Kommunreformen får en släng av sleven och påstäendet att Pör­ tom u! som hamnade I Närpes kommun skulle ha haft medlem­ mar från norra Pörtom före kommunsammanslagningen bör trur med en nypa salt.

Verkligheten är nog en annan..

Så pörtom· uf:s skrive1se I ÖP ' den 12. 4. 1979 har litet med den faktiska verkligheten att göra.

El El R

i en novell just i det avgörande ögonblicket, vete fan hur det kan gå!

Det där är något vi mås- DB te räkna med. Jag vet irite om Robert Fungk' håller O med., men jag tror att vi måste få in en hemlighus- 'O faktor (enklare: dassfaktor) i planeringen. Den måg..

R ··k d d f k't " a .na me ass a ,orn.,

~;t b~t!uD~~ rru~~:nd~ ger dig tid med. dagens kul­ turartikeI. Det är där du kan falla in i den verkliga långläsningen.

av

Det skulle vara roligt att veta vad just Du tyCker om det här.

Adressen är "Tonårsrådet" SöV, Handelsesplan. 10· D 65100 VASA 10 Medlem i tonårsrådet

stu-I tikelom ungdomarna i norra Pör­

norra Pörtom

Ibeho··ver främst ledare!

_

sådan sak!

• VAD SKULLE vi ungdo­ mar säga om' föräldrar skul­ le komma till en ungdoms.­ dans?

Skulle vi acceptera det, och trivas på dansen i alla fall?

ungdomsverksamhet 1 en hyrd farozonen. ga och skulle verka som en avMed tanke pä de stora skador ett sådant här bygge kan åstad­ delning till Uf' Strimman. Det var en grandios rivstart ,som lokal­ komma anser vi att bygget bör avdelningen i Svarvar gjorde. ÖP stoppas. -Man motivera.r utbyggnaden med att Nykarleby kom­ kunde gärna ta reda på hur det mer att vinila 2 miljoner i året kommer sig att ,den verksamhe­ på detta. Det bör dock påpekas ten saligen avsomnade. att den här vinsten börjar kom­ I österbottniska Posten Ingick Pörtom rOI' yngsta nngdomsrör-, Nu nästan precis 4 år senare ma först efter 20 år, när man den 20 mars 1975 en artikel med eningen". betalat de 17 miljoner som byg- rubriken : "Rivstart i f.d. norra Man hade i Svarvar startat ingår i öP den 29. 3. 1979 en ar­ i

Tänk noga igenom saken innan du svarar!

Skall vi ungdomar gå till en gammaldans när vi vill dansa gammaldans?

Kanske' vi skulle trivas ihop förä.ldrar ' och vi ung­ domar på en dans!

Tänk , om man i sommar skulle våga pröva på en kombinerad ungdoms- och gammaldans t.ex. någon söndagskväll.

Skriv till t<>nårsrådet och b-erätta vad du anser om en

genting att irritera sig över, te vara en väsentlig del av menar Fungk. Det är ju vådet felvänliga. ra brister och fel som gör att det ' över huvud taget ä r . Ä ven en kärnkraftsteknimöjligt att tala om något ker måste ha rätt till litteb-egrepp "mänsklighet" rär stimulans under förrättMan talar om "den mänskningen. liga faktorn", och vi vet att d-en kan rubba cirklar. FråÄv~.n teknokraten måste gan om d-et var den som få stänga om sig och vara rubbade ventilen l· Harris- lite fel vänlig. burg eller inte, är väl öppen fortfarande.

BERTEL NYGARD

B, El El Att ungdomarna nu på grund 8D av kommunsammanslagningen von

re utan samlingsplats och utan

EE' verksamhetsmöjligheter kan Inte vara Sant.

E Pörtom ut E ju de ungas c

skriver: "Det var föräldrar l norra Pärtom , som röstade för Malax."

De personer som i dag erkänner E Isig vara malaxanhängare var I !: veJOk.llgheten emot kommunsam~ inanslagning, både med Närpes eller Malax. Då endast två alter~ C nativ återstod valde vl Malax. och, C I det har vi ej ångrat.

E

Cc En av de hårdaste motstAndar­ Cc na mot kommunsammanslagning­

E en

var Gunnar Norrbo

E_

• Medan jag funderar på det här, ser jag ett samtal med Robert Fungk i Svmges teve. Robert Fungk är han som skrev boken Kärnkraftsamhället. Han klär av kärnkraftentusiasterna, men hans kamp är mera

jC u II 'UULlLILJLJLJUUUULJUI Ii

)!

• Hur som helst: lika gårnasom att ställa till det med en kylv8Jttenventil. så kan en kärnkraftstekniker glömma sig på hemlighuset, försjunken i sin veckolek. tyr. Tror jag åtminstone.

Sitter han där mioti inne

U • " • II ".JULJlJLJI..JUI l' Il II

)!

FOTNOT: Dasstankaroo. ovan Av två onda ting valde han

fick sin upprinnelse l en un- ~ Malax, Enligt honom hade Pör­ derbar replik i teveserien Lödtom kommun verkat som själv­

der. Chief of 'Police Tinkler ~ ständig kommun i 100 är. upp·

frågar domaren om han får ~ levat tre krig och anser han att gä på muggen. - Ja, säger Pörtom skull~ ha klarat sig likdomaren, men ta ingenting att som Korsnäs och Maxmo och lanläsa med dig! dets finskspråkiga knmmnner Nu

_

U u !) IUUUL."WUUUUUUUUUUUUUUUULJUUUUUUUUUUUUUULJl..II..i

•

SJJ; SLJJAN 7

..

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Fredagen den 20 april 1979

..

LORD. 21. 4.

kl. 20.00 Säsongavsl utn ingsdags i salen:

BUSSAR: Övermark kl. 19.30 via Pörtom och Ralneböck. Norrnö. kl. 19.30 via Tölby, Korsn_iis o.

Molpe. Vasa busst. kl. 19.15 via Sundom. Solf Centralbutik. Ma­ lax Drop·in, Hovras, Lennl Back.

Discodags i discot:

UMEÅDISCO

EXODUS

HÄNG MED PÅ SÄSONGENS. SISTA DANS I

YTTERMARKGARDEN

LöRD. 21. 4. kl. 20.00

TEAMET

* 15 ÅRS

ÅLDERSGRÄNS

gör dig på danshumör

BUSSAR: Ingves frän Helenelund kl. 19.30. Wester frän Lappfjärd kl. 19.15 via K:stad och Tjöck. Haglund frän Kaskö kl. 20.00.

V älkom11len till Österbottens genomtidema största

TONÅRSTRÄFF I

KRONOBY

RAMONA

FRED. 20. 4. kl. 20-01 •

* Vi

"DAMERNAS TIMME"

KORT MEN HÄFfIGT PROGRAM. EFfERÅT D A N S TILL

POPULÄRA

EXODUS

OCH

NYA

DAISY

iV UNGDOMSRINGEN

Arr.: KU & N

bjuder in tonåringar från M alax och norrut.

ÅRSMöTE fredagen den 27. 4. 1979 kL 1:}.00 i Vörä uf: s lokal.

Stadgeenliga ärenden samt öv­ riga · ärenden: överlämnandet av medborgarinstitutet till kommunerna.

SÄSONGENS .SISTA DANS I

Styrelsen

If"······.............i DEN 21 APRIL KL. 20.00 sköter om att Iii trivs ORDN.GR. 1.

*

Arr.: öUF och ENF

*

_--------------.

Europa 2000

Skolklockan

Hur kommer jordens nä­ ringsresurser att d>isponeras i framtiden?

Det är den centrala frågan i det sista programmet i se­ rien "Europa 2000". Jörn Don­ ner samtalar med prafeGSor U. B. Lindström om näringssitua­ tionen för mänskligheten framtiden.

Samtidigt som de rika län­ derna slösar med sina livsme­ del lever en stor del av mänsk­ ligheten på svältgränsen i det­

Riva ner eller bygga upp tillsammans? Skolklockan be­ handlar den här gången onödig skadegörelse i skolorna - det förstörs väggar, möbler, dör­ rar, fönster ,elektriska kontak- I ter, wc:n osv. för enorma sum-! mor. Varför förstörs det, kros­ sas, slås sönder? Kan vi som arbetar i skolan, elever, lärare

I

I

N. VALLGRUND UFUPPFöR

"BRöLLOPET P.il SOLö"

LÖRD. 21. 4. kl. 19.30

Efter föreställningen D A N S

TAGES

Förhandsbestäl1n. N. Vallgrund AhL tel. 39578.

Ii

LöRDAG

GAMMALDANS

'I *~Rythm ~~ * - ~ ~ I

Boys ~ **

it "/I("1( I P.S. Sup~kort till I. Valborgsmässoafton

.:i I:

::.

•t •

säljes dagligen.

1 maj

serveras smörgåsbord.

: :

i· •

i i• • •

Beställningar och förfråg, ningar tel. 967-20046.

VALKOMMEN! :

f ......................

l

ta nu? Kommer situationen att och öv,I'ig personal, tillsam-/ diskuteras i Skolklockan och Savonius samtalar bl.a. med vara likadan i framtiden? maIllS bygga upp :i. stället för man försöker finna några svar. arkitekt Anita Strömberg.

TV 1 tisdag kl. 21.50 (färg). att riva ner? De här frågorna Chris Nyström och Chris-May , Radion tisdag kl 18.10.

Freda "'P,D den

In

20 april · 1979

nSTER80TTSISKA

-----------------------------

; f F. ?II

II

fPid:rokonflikten al,Zt hllrd,are

~ Purmol(? gen utmnnövrerade

Ö , men snart ' et sdk raste vårtecknet av alla

>3

V APPEN I FORSBY

•

I KONFLII\TEN

mellan pidrolagen inom andra ringen har djupnat och förefaller nu att vara ol ö ~; lig. F r ån P Ul' mo har ÖP n å tts av en fii!·tvivlnd väiJjna om uppmiir l;:samhct och hjälp. Förcl;in gens två pidroJag. som anså g s ig vara klara för semifinalspel, har g e ll lo i~l en omröstn:ng"rnanöver i andra rin g ens sty relse berUvuts slut:spelsplatserna till förmån för ett lag h ån Kå.llby ur oeh ett från Peder söre uf.

Ä. li g e n, äntligen kom våren . Volborg smässoafto ­ e 30 . 4. hälsar vi den välkommen tillsammans n ~, j m eå-killarna i

I

OL'sak s.samma n ha nget ä r lå n gt I I . över L illby s om förde lage t men ing a lag ställde up p in(}ID och fyllt av prot es t er och be- till t a b elltoppen på samma se- a ndra r in g en. slut .~ cyj;ka inst a nser . U.ppho- ~erpoäl:g som fyra andra Jag l Frågan togs pi nytt upp i SNAD. vet ar tre w a lk owe r-VInster Inom rIngen. i Sö U:s arbets ut'lkott . Där fick .( eller förl.us ter ) som inträffat F rå n rin gen v ä ::Ija de man till andra rin ge ns repres enta nt So ml"idig t går startskottet för sommarsäsongen -79. l. den sene s om spela ts inom SöU (}m ett stä llningstagande ! äre n det återremi ttera t till a nd­ I (J hor vi satsat på kvalitet. Endast det bästa ör rl~gen. ~n annan orsak är att och om k ompletterin g av reg ra ringens stYl'el~e.

Ii . 1 no g för vår publik . Från Sverige kommer n åg ra i ~ÖU : s pldroregler synharIig en Jerna b etr ä ffande WO. SÖU:s .

Rin g st yreI Re n bes löt ge n nm c e a ll ra mest efterfrögode dansbanden och hll ­ mte går att f å helt vattentäta. arbetsutskott bes.löt att mål- omrö " t ~ i n'! IJte"luta d e två :ng <; -: ~, ", ro s med vöra egna fina orkestrar kan v i g o ­ Viktig as te fr å gan är: Vilken I skillnaden skal! räknas ~ . I s om ~~tt WO helt. Röster na rC" :€'f O högklassi g underhållning. Från stora vör! ­ "målskillna d" skall noteras vid Mot detta .beslut kom flera fö ll 10-2. purm oreDres. ent nn­ o m m er vi också att fö ett litet annorlunda be­ d ...

WO? protester. Man framh öll att ett t ema. r öst1.de em ot Tack vare sök . . 5 !t ögonen öppna! , Praxis har hittills varit att lag som inte alls spelat inte beslute t ~A r K tl' hv T (' "' '; Pe­ man gett vanlig segerpoäng åt bör få pluspoäng i målskil' . "' "~q :'; rc uf till sr>m fi na' V i EJ sa r våren och publiken hjärtligt välkomna d~ vinnande laget plus mål­ nadgtabellen .

Men Purmo uf har lämnat 6. .J ! skillnaden 9--0. Det tyckte man Frågan fördes till SöTJ :s sty­ in protest. Semifinalen sl;<tll __ __ .._ i inam ~ndra ringen - t:åns.ett relse. Där beslöt man att mål­ spelas på lördagen . Före det - - - - - ­ - - ­ ----_._--_._- ­ . purnH>.agen -:- var orattv~st. skillnaden skaII rä..l{nas 9-0 skall andra ringens styrelse Det lag som flCk WO-seger fick men att omspel bör ske mellan sammankomma för att behand­ för stor fördel. Det var bl.a. , de lag som står på samma vo­ la protesten .

O •• . en sådan WO-seger för Purmo äng. SöU kallade till omspel

Kommentarer och frå.f!e­ ställningar : - Det fanns ingen f 'Jnl' ''1l protest möt prax is--bed f· m­ Och nya Vasabandet

I

-!

I

-­ -

F.ragetavlin , 'gsfeIDal. och debatt OlD öP vid SöU:,s vårlllötle

EN PANELDEBATT om öP och finalen i SöU:8 frAgemv­ ling blir de intressantaste bändelserna vid SöU:s vårmöte l Nämpnäs nu på söndag. Vårrnötet som sådant blir mera

i

Kr,istiruistad:

· .. annu oklar Fort sa·· tl'nmgen

ordinärt.

Någon speciellt brllnnande fråga - vid sidan om öP-debat­ ten - rmns inte med på dagordningen.

- Vi tycker det är dags att I representanter för olika grup- ' ta upp ÖP till diskussion in'Om per inom uf-rörelsen. Prelimi­ ett större forum, säger kansli- närt är följande namn aktuel­ '

FILMKLUBBAR i ungdomsföreningarna är en verksam­ het som vu.nnit uppslntnln~ och intresse i Kristinestad.

Ungdoms- och kulturnämnderna har j försökssyfte fr.o.m. hösten 1978 bedrivit 16 mms filmverksamhet tillsammans med ungil~msföreningarna i lIärkmeri och Dagsmark. Från och med årsskiftet har mlln ä.ven försökt med filmförevis­ ning på Brabegården i Rristinestad.

I april blir det slut på barn­ klubbarna och man kommer att hålla paus åtminstone över sommarmånaderna.

Det är dock CYklart om man kan fort­ sätta med filmförevisningarna. i höst. Det beror på kultur­ och ungdomsnäronderna. som har bekostat filmerna om man kan fortsätta. Ungdomsnämn­ den erhöll endast 1.000 mk för filmverksamhet i budgeten för 1979 medan kulturnämnden har ett litet större anslag.

chef en Christel Holmström. la: Lars-Göran Sperring, Harry Förenri.ngarna bar en egen Hittills har ju diskussionen Appel. någon från tonårsrådet, "filmförevisare" som sköter rört sig mest inom redaktio ns- I Boy Wisthacka, Alf Snellman allt det praktiska såsom film­ et. ÖP är dessutom ett lärop- och Bertel Nygård. förevisningen, informationen dE;hattärone för vårmötet Vårmötet avslutas med fina- m.m. I Härkmeri är det Britt­ - och med att de flesta kan len i nutidskunskap. De lag Inger Sandgärds som fungerat tiiokas ha synpunkter i frågan. ' som tävlar om förstapriset (en som den ansvariga, iDagsmark Christel har gjort upp en I resa till Västerbotten och No- John Hammarberg och på Bra­ PY inför paneldebatten. Hon Iiamässan) är följande: Under hegården Rolf Mattfolk.

- Irer sig bland annat följan­ 20 år, Lappfors uf, Pensala uf, I H" k . h haft frågor som u t gd.llgspun .. kt O ravalS . u f oc h P eta lax uf . Over .. men . .ar man å ha f'l ar f" fö r d iskussionerna: 20 år, Jeppo ufo Skatila uf, Uf . rn I ~s o~n~~adråe~ ~ ngt ar l må - Ska ÖP vara lik dagstid­ Hoppet, Molpe uf och Töjby Uf./ t ck na.d enb· rnf'!m rams N '" . e na e a .

I k tid .

Il I er som man Dlngar vec o mngar e er arpesgillet medverkar Vid h '. t I D k h ska d t kl å t t årm " t t ar Vlsa . agsmar ar man vec ad? a n go ege v o e . h a f t b å d e ha rn- oc h vuxe nf'11­ och i en så ufall

I

\i ilka ska P:o~rtionerna vara mellan seriöst material och underhållning? _ Vl'lken ska ÖP:s roll vara i fråga om popkulturen mu­ sik, idoler, film, mode, bi­ lar, .. ) ? _ Ska öP hålla med eller skälla på?

_

-

- ' Borde man Inte följt pr <t.:-.-is detta år och ändrat rerr-1pr· na inför en eventuell fort· sättning nästa år?

- Är det förnuftigt att gå in för omspel vid lika seg-f> r­ poäng - teoretiskt kan -Get bli upprepade omspel t. ex. även I en final?

Varför behandlades inte frå­ gan i SöU :s tävlingsut­ skatt?

- I reglerna står att "ringar­ na får själva avgöra hur segraren koras" varför fördes frågan då till SöU? Och tvärtom (}m andra ringens lag en gång fört frågan till SöU varför vill ringen då få frågan re­ mitterad?

Finns det något stöd i prak­ tiken i omröstningsbeslutet att bestraffa de två lag s'Om gett WO med fullstän­ dig uteslutning?

- Slutligen: B<>rde inte SöU efter detta lägga ned pidro. tävlingen som verksa mhets­ form eftersom den ger upp­ hov till så många regeltolk­ ningar och gräl?

i

Att det är en fin verksam­ . mer och i Brahegården enbart het som man har kommit igång , barnfilmer. Både i Härluneri med och att den absolut bör och i Dagsmark är man impo- få fortsätta., det anser åtmins­ Pr f~"n d å' å ' nerade över den stora publik tone alla de som har deltagit o v.=vrsrun an g m p har"tt till n f" SVEN-ERIK GLADER slutrakan. På måndagen sänds so~. mo h .~;?'" i filmklubbarnas verksamhet. . det femte programmet i serien I revlSnmgarna. e ar ro ~Ig - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - . : . - - - - - - ­ (}ch efter det återstår bara ett ~ellanÄ50-80 personer per Vls-l för den här våren . Men alla de rung. ven på Brah~gården har I som trivts tillsammans med de man haft stor publik.

- -- -­

Professorsrundan

Ska öP vara en spegel eller lärda herrarna och damerna en pekpinne i frågor som från Sverige och Finland kan , berör de unga? t~ta sig m~ a~t det i höst I panelen kommer att sitta blir en fortsattnmg på pro­ - - -grammet, fastän då i en helt inhemsk tappning enligt pla­ åT GO'IT. ÄR GRILLAT, nerna. ÄT FRAN Som frågeledare i den femte rundan fungerar som vanli/rt Jan-Öjvind Swahn och de lärda utfrågas denna gäng av Mo­ nica Braw, tidigare medarbeta­ Tel. 961-53 299 re vid Rundradion men numera

Oravais-Grillen

~~r;;:~ ~ta upp ;;~ga~ei SöU:s arbetsutskott ?

,F'ilmkluhbar uppslmttas

.;;Pt

I -NYA - _ .-MUSIC MAN MODELLER

I

bosatt i Sverige, och Calle ' öhman, chef för Svenska Tea- I tern i Helsingfors. ' För tv-regin svarar Per-Uno Björklund och programmet är I en samproduktion. mellan ,I svenska. underhållrungsreda k­ tionen och Sveriges Radio. I Malm.

Effekter pli 65. 100 och 130 W Inbyggd phaser eller distortion Flera nya koppllngsmölllgheter för bandning, mixning etc.

Modeller för gitarr. bas. elplano. dragspel. steelgltarr m.m.

!11

TV 2 måndag kl. 20.50 (färg) . .

MUSIC MAN

OBSl NY ADRESS

_111'110- II

Storallangg. 41. Vasa tel. 961·110 159

6

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Fredagen den 20 april

1979

Dikterna om tung vardagskärlek

tolkas av Stina i ett helrött rum

D STINA EKBLAD från' Solf och Danmark stod i jag första gången hörde Östen Engström läsa sitt går kväll på JIasallen o€h läste högt ur Märta Tik· diktprogram. kanens bok Århundradets kärlekssaga. När jag sä· NÅ-R STINA har läst färdigt om en månad och lite ger "läste högt", så pratar jag naturligtvis skräp. till, så är det slut på gästspelet i JIasa. Hon vänder Det handlar om så mycket mera än högläsning. åter till Danmark. Till skå:lespelarjobb i Köpen.

JAG JI AR MED då Stina repeterade en dag i förra hamn och till eget skrivande på sidan om. veckan, och jag kom .ut omtumlad ungefär som då

årtiondets

upplevelse!

från den 15 mars, och det be­ Rummet som Stina läser i på tyder att jag har fått plugga Vasallen, går i helrött. Väg­ från morgon till kväll. Jag vet ' garna, taket och till och med InaJttorDa på golvet bär kärle­ av erfarenhet att texterna ska D öSTEN ENGSTRöM är kens blodröda färg. På bordet flyta minst två veckor innan med och förhandstittar då Sti­ na Ekblad repeterar sitt dikt­ man presenterar någonting för i ett glas står en ros som är program. östen som själv gjor­ publi:ken. vit. de succ~ med Medborgare i re­ Scenen kunde vara en illus­ I dag sitter texterna som de publiken Finland, är impone­ tration i Märta Tikkanens bok. ska. De har också trängt in Kärleksfärgen och rosens på ett djupare sätt, hon tyc­ rad. oskuldsfulla vithet blir en iro­ ker mycket om dikternas bud­ - Det är oerhört starkt av skap. nisk kontrast till den tunga Stina. att kunna ta fram alko­ "vardagskärleken" i dikterna.

- Jag tycker att Märta Tik­ hoHsthustruns vardag sä be­ kanen är långt ifrån någon härskat som hon gör det.

Kontrasten mellan scen och ' överklassförfattare, som sitter ord kunde också ge en bild av Århundradets kärlekssa­ och skriver av sig sitt privat­ hur svårt det måste vara att ga är en text som inbjuder liv. Hennes fullständiga ärlig­ läsa de här dikterna. Dikter till överdramatisering. Det som som är till synes enkla och het i skrivandet gör att hon imponerar i Stinas tolkning, raka, men som är fyllda av tränger ut ur privatsfären. är att hennes utspel hela tiden konflikter och motsättningar Det har talats mycket om som det måste vara svårt att "alkoholistdikterna", och man är i linje med vad hon själv upplever i texten. , har reagerat på att Märta Tik­ överföra till "högläsning".

Det tyder på en ödmjukhet kanen skriver så detaljerat om Man frågar sig hur Stina Inför de medel en skådespela­ sådana saker.

Ekblad, 25 år, klarar av att re rör sig med.

Jag upplever inte "alko­ tolka den verklighet som Mär­ ta Tikkanen, 20 år äldre, har säMa sig in i andra människors sa Märta Tikkanen. Från bör- holistdikte·r na" som sådana - En skAdespelare som SU­ situation. Det är svårt natur- jan var det m~miI1g€ll att hon som det ' mest intressanta i bo­ upplevt. na ' skulle säkert kunna fria ligtvis, och jag var väl lite skulle spela med i en planerad ken, säger Stina. Det handlar till publiken och göra en mar­ rädd att jag skulle verka för Shakespeare-uppsättning. Hon mera om maktspel och förhål­ • "Det är mitt jobb" tyrroU av alkoholisthustrun. ung när jag läser de här dik- sörjer inte över att det blev landet mellan männ.iskor. Det Men hon gör det Inte. Hon _ Det är mitt jobb, svarar terria.

Tikkanen, men det har varit ; är en strävan till jämlikhet. hAUer sig Inom de upplevelser StUla anspråkslöst. Sk MespeDet blev klart i ett ganska jobbigt. hon själv erfar l dikterna. Det la,rjobbet är rutt lära sig att sent skede, att Stina s:kulle lä- , Jag har jobbat , ungefär I. Skriver finns ställen i den här före­ I - men inte dramatik ställningen som är ohyggligt I starka.

Stina har kontrakt med Wa­ sa 1;eaJter till den 10 juni. Det östen kommer in , på något är meningen att "kärlekssa­ som han talade mycket om i gan" ska spelas färdig inom en öP-intervju för nAgra må­ Ungdomsnämnderna i Vörå en månad, i stort sett. Det be­ nader sedan: fönnågan till in­ och Maxmo har fattat beslut tyder att det blir en rätt tät levelse, öppenheten i männi­ om förilelningen av de verk­ arbetsperiod. Allt ska göras nu, skan. samhetsbidrag som finns till gästspel, eventuella turneer och - Det kändes befriande för UPPMUNTRAD a.v både det positiva mottagande de ny­ förfogande för ideella, poli~ så vidare. mig som lärarutbiIdare ,att ländska amatörteaterdagarna fick i fjol i Ekenäs av både tiska och religiösa ungdoms­ Till nästa spelsäsong åter­ uppleva hur Stina. levde sig in publik , och deltagare beslöt Nylands svenska ungd>omsför­ föreningar. I Vörå fördela­ vänder Stin.a till Danmark. Hon i en annan människas verk­ hunds tea.terutskott att a.rrangera. ett liknande evenemang des 38.000 mk och i Maxmo är in1;e anställd på Odense tea­ lighet, en verklighet som hon också i år.

9.500 mk. ter mera, utan hon ska frilan­ inte själv kan ha någon på­ sa i Köpenhamn och på turne taglig erfarenhet av. Det hand­ Den här gången samlas nyländska amatörer i Lovisa den Förenin·g ar i Vörå som er­ i hela Danmark.

21-22 april för att spela O<'h se på teater men också för lar om en öppenhet, om att ta håller bidrag är Vörå-Maxmo Stina Ekblad. är inte bara , fram förmågan till inlevelse att diskutera. och knyta kon takter och lära av varandra.

4H-klubb 2.500 mk, Svensk skådespelare, här hemma är och kreativitet. För en lli.rare by uf och Teatersällskapet ungdom i Vörå 2.000, Vörå hon väl mera känd som förfat­ handlar det om att kunn'a leva -l Lovisa deltar 9 grupper sig in i elevernas egen situa­ från praktiskt taget hela Ny­ Rampen som kommer från ungdomsorke6'ter 9.000, Ylihär­ tare. - Hur går det med skri­ tion. land. Från Västra Nyland kom­ Mellannylaoo medan östra Ny­ män Ylipään NS 2.500, Vörå vandet ?

- Jag skriver väl lite hela mer Prästkullanejdens ut och land representeras av Jackar­ ungdomsförening 16.800, Vörå - Stinas program på Va­ Degerby ufo Mellannyland är by-Renum uf, Vessölandets uf baptistförsamling 500, Ylihär­ tiden, men , det är svårt att sallen heter Århundradets kär­ ~n ~H-kerho 2.000 oeh Häll­ hinna med. Teatern kräver så lekssaga. Jag tror att det ock­ starkast representerad med 4 och Uf Bildande Nöjen.

Dagarna inleds på lördagen nasne.ldeng uf 2:.500 mark. : mycken koncentration. Men 00­ grupper. Det är ' Förendngen så kan bli årtiondets konst­ I Maxmo erholl Uf Kusten hovet att skriva är nog lika f'ÖT Nytta och Nöje i Noux, kl. 10.00 i auditoriet på Länsi­ upplevelse !

Helsin:ge Kyrkoby uf, Sottungs­ harjun ala-aste av NSU-ordfö­ 4.330 mk. Maxmo församl~gs stort som behovet av att spela randen Nils Malmberg. Dagar- ungdomskrets 2.000, Vorå­ teater. Förd~len med teatern na avslutas på samma plats på Maxmo 4H-klubb 1.200 och är att d~ är den som ger mig Vänner i Maxmo pengar att leva på. breVSkrivare, och någonting åt • söndag eftermiddag. Föreställ- , Hembygdens 2000 k

ningarna kommer att kritise-· mar.

Stina har hittills, skrivit mest det hånet kan bli aktuellt. dikter, hon gav bland annat ut - Dramatik skulle jag ald­ ras aven fackmannajury som

ger råd åt amatörerna, men fö­ om någon tävling utan ett tiH­ en bok för Me så länge sedan. rig ge mig in på att skriva! reställningarna kommer inte fälle var teatergrupper inom Det finns också vaga planer Det är alldeles för svårt! att placeras i någon rangord­ NSU visar upp vad de har på på annat skrivande. Hon har BERTEL NYGARD alltid varit flitig dagboks- och I mng. Det är alltså inte fråga repertoaren.

I

i

I

Nio grupper deltar

i NSU:s teaterdagar

•

/iÖN«I.IÄlM'

1I1111(J1I$.1'tI

-.,,..,..,.,1

• •

Anslag i Vörå 'och i Maxmo

o

öSTERBOTTNISh .• POSTEN

Fredagen de... 20 april 1979

Mä"D"kliga figurer i japansk barnpjäs I KVÄLL är det prerniar på en japansk barnpjäs, Den gyl­ lene samurajen, på Wasa teater. Det hör knappast till van­ ligheterna med j3pansl{a pjäser. Det är inte heller vanligt med så ovanlig scenografi och så mångs märkligs figurer på scenen som det är i "samurajen".

Den gyllene samurajen är en &en igenom har fuJlrt upp med barnpjäs, men det är inte nå- pukor, gong-gonger ocr annat gon kravlös pjäs. japanskt p lin ge li ng.

Vi riktar oss till barn Pjäsen handlar bland annat från 7 år uppåt, säger regissö- . om en flicka !iV folket (Ylva ren Jane Lindblad. Fast sju- EdJund) som bit för bit kom­ åringarna bör nog helst ha mer till insikt om hur makt föräldrarna med sig. kan utövas fel, hur man till Tero Kliskinen som har exempel kan börja ett krig i gjort scenografin, har själv skydd aven hungersnöd. Hon rest mycket i Asien. Han har söker rätt på "rättfärdighe­ med andra ord stoff att lita tens svärd" och hon kommer till när han bygger upp den ti1! insikt om var hon står. japanska stämningen på sceJalle Lindblad: _ Ett bud­ nen. Med IJ'useffekter, med k k --" f l å h" s ap uuue ormu eras s ar: bambuskogar och inte minst Glöm aldrig ditt ursprung med de "id,iotiska" dräkterna.

Pjäsen är i grunden allvar­ "Uiotisk" använt i positiv me- Hg, men den är också spän­ ning!

I nande och det finns sköna bil­ En del av pjäsens Fjärran der där. Den är spännande in­ ~tern. svarar m~siken rör. ~t te minst för att scenografen ar GUlllermo Michel som pJa­ har byggt ut en brygga ända

I

*

De japanska dräkterna är otroliga. Här vakten RWJe Bergman på väg rakt ut l teatersalongen. övriga på bilden från vänster Lennart Snickars, Birgit Strandberg, Peter Blomberg, Ylva Edlund och Göran Sjöholm.

till mitten av salongen. Skåde­ spelarna använder i princip hela salongen under jakten på "Den gyllene samurajen från Tenshan".

BERTEL NYGARD

Manssångare höll årsmöte i Karleby

I

FINLANDS svenska mans­ sångarförbund (FSl\'IF), tak­ orgsnisation för de finlands­ svensks manskörerna hön sitt årsmö~ j Karlcby 7 april. Av förbundets trettio­ två medJemskörer hade tju­ gotvå körer sänt drygt fyr­ tio delegater till mötet.

I sin resume över det gång­ na året karakteriserade för­ bundets ordförande prof. Nils Westerholm året som synnerli­ gen aktivt, där förbundet fun­ nit en del nya former för sin verksamhet. Det man i hög grad har koncentrerat sig på är att ge medleIDskörer och enskilda sångare möjlighet till utbildning i olika former. Un­ der året genomfördes bl.a. ett s å n~a rt· .mg " m ed f"or edr ag ~m tonbildnmg och en kvartettav­ ling, en riksomfattande kvar­ tettävling tillsammans med det finska broderförbundet samt ett dirigentseminarium. De sti­ pendier som utdelades till körer och enskilda sångare hänförde sig i de flesta fall även till

" I

* R:ksmarskalken (Peter Blomberg) en 80m ock.'IA försöker lura sin kejsarinna I Svensson). Folket till vä.nster Birgit Strandberg, Ylva Edlund och Göran Sjöholm. grym figur

är

Stina

0 _ _ __

hålier på sitt och avs".A!· ogärna från en verksamhet och flyttar den till en annan plats. är Pörtom kommun tyvärr defl-I Man har troligen trott att våra nith't utraderad. högstadieskolor med sina 4--500 Kvar finns Pörtom by I Närpes elever skulle länka samman ele­ kommun och Pi:>rtom by I Malax ver från olika byar till någon kommun. Enligt Arbetarbladet enhet. d.e n 24 . 1. 1979 finns Pörtom som I De elever som under sina sex en utby vid stråket. Men jag an- första skolår 1 lågstadierna blivit Ber att Pörtom finns som två goda vänner och kamrater har utbyar vid stråket. man skiljt åt på olika avdelnin­ gar i högstadierna. Någon chans De människor, som ivrat för att få vara med I någon slags och A..stadkommit skolcentrallse­ föreningsverksamhet I högstadiet riIIgar och konununsammanslag­ finns ej, allra minst att få va Il I.r inte födda, uppvuxna med I något festprogram. fi5rtrogna. med hur livet I en Dessa centraliseringar inom aHa områden syftar väl till att by kan gestalta sig.

I dal llI. byn lever bypatrio­ minska den enskllda individens tismen ~'V. En byagemenskap, Ideer, initiativkraft och lust att en byaanda finns kvar utmärkan-I förverkliga lrig själv. De unga de j~ tör den byn. Männlskor- har troligen på. känn att de komnas rualekt l byn avviker något mit I kläm l den stora massa.n. frAD. grlUUlbyna. Val' och en by där de inget har att hämta.

•

HElILöSA

I

o

o

utbildnJing; De fyra styrelsemedlemmar­ na Carl-Johan Björk, Börje Grönqvist, Nils Lindblad och Carl-Johan Lundström, som var i tur att avgå återvaldes enhäl~ ligt. Likaså återvaldes för. bundsdirigenten Gottfrid Gräs­ beck.

Förbundets styrelse för verk­ samhetsåret 1979 är följande l Ordförande Nils Westerholm Helsingfors, viceordförande Nils-H. Lönngren Kotka, för., bundsdirigent Gottfrid Gräs­ beok Abo och sekreterare CarlJohan Lundström Helsingfors. Övriga ledamöter är Karl-Erik Anderson Karleby, Carl-Johan Björk Jakobstad, Knut Griiss­ ner Finström, Börje Grönqvist Björneborg, Nils Lindblad Eke­ näs, Bo Lindrooe Vanda. Bo Lönnqvist Abo, Sture Weck­ ström Helsingfors och BrorEric Winter Helsingfors. Årsmötet avslutades med ett festföredrag av tonsättaren Erik Foroell över ämnet "Ton~ sättarens vardag".

På kvällen övervar mötesde. legaterna en välbesökt och upp., skattad konsert av Gamlakar­ leby Manskör.

..

I

Den individ som tycker sig va-I er,ingen Strimman. Trots sitt · hus. Man gästspelade med teater ra bortglömd. som tycker sig In- namn har enligt vad Svarvar och annat program I Nyby, Smed"s_ tet kunna åstadkomma, varken studiecirkels protokollbok berät­ by, Karperö, Långäminne under i den 5OQ-hövdade skolan eller i tar verksamheten I huvudsak In- åren 192&-27. privatlivet tillgriper i sin nöd me­ riktats på att samla ungdomen Denna s.k. studiecirkel har ver­ toder som vi brukar kalla busfa- en gång i veckan I skolan och kat I Svarvar under åren 1925---0 soner. syssla med sådan verksamhet som 1938, och åren 1949--50 och Otyg, fanskap, Hldäd, fylleri varit utmärkande för en ung­ 1953-55. skall väl väcka uppmärksamhet. domsförening. Enligt paragraf 1 Det är liknande verksamhet som Det gör det, men tyvärr I negativ är Svarvar studiecirkels hemort de unga nu ön.skar sig och därför riktning.

Svarvar skoldistrikt och att den anser jag att ungdomsnämnderna Den verksamhet som fyra fJic- arbetar fristående med 6 styrel­ borde kunna avlöna verksamhets­ kor och två pojkar I Svarvar i'ar- semed1enunar. Paragraf 9 säger ledare för ungdomarna! de byar tat är I stil med den verksamhet att styrelsen äger övervaka att som ej har ungdomsförening. som startades år 1925 och erhöll varje medlem Iakttar ett nyktert Liknande verksamhet arrange­ namnet Svarvar studiecirkel elle~ ' och med god sed överensstämman­ rade ungdomsnämnden I Pörtom som Strlnunan startade på 1920- de uppförande. Protokollsboken konunun på 6O-talet. Ungdoms­ talet med namnet L1i.se- och stu- berättar utförligt om Svarvar stu­ nämnden I Malax kommun borde dlecirkeln Strimman. diecirkels verksamhet. T.ex. ! nov. anställa en avlönad ledare för En liten by som Svarvar hade 1925 beslöts bifalla Norrback ung­ verksamheten l norra Pörtom ty ej möjlighet att som Strimman doms1'örenlngs anhållan om att samlingsplatser finns I Svarvar. bygga lrig en egen lokaL med något program medverka på Norrback och Rönnholm.

Enligt Viktor Liljekvist var det förenlng~ns julfest tredje dag jul.

Svarvar den 15. 4. 1979 på 1960-talet man ILångåminne 1926 skulle Svarvar studiecirkel ändrade namnet till Ungdomsför- j hälla soare i övermalax ungdomsIL Arne Weckatröm

I

.,

ö S T E R B O ·T T N I S K A P O S T EN

. . _____.. ._.. . _________________"_.. .,,,,_,,_.. . . ______.. ._-r-----.-----­

Fredagen den 20 april 1979

------------------------~------~-----

~_

}'olklustspelet som blev .... · . en POSItIV ov,e rra§Ii:Dlllg

BOKEN

• Genom sorg till liv är en liten bok skriven av Haro'ld Bauman (övers. fr. engelskan av David Englund) och utgi­ ven på Gummesons förlag, Den handlar, som titeln säger, om hur man ska klara aven stor sorg. speciellt då sorgen efter någ on som har dött. För­ fattaren g å r noggrant igenom sorgens s ex st3d ier. beskriver och analyserar d" m, I de sista kapitlen talas om hur man ska

kunna acceptera döden som något naturligt. Lösenordet är ungefär att man måste låta "sorgen ha sin gång" . man måste tillåta sig att sörja fär­ digt så att sorgen inte gräver sig in i själen och skaver där onödigt länge.

"När sorgen drabbar oss kan skuggornas del synas mörk och ändlös. Vad du än förlorat vill denna bok hjälpa dig förstA oclJ. bära din sorg ~ch göra dig viss om att · allt kan bli he­ lat" står det på bakpi!.nnen..

Det stAr också att 'man kan ge boken till nägon som sör­

*

De båda riva.lerna tar ett nappatag med varandra. I överläge Torsten (Martin Bengs) , "förlora­ ren" är handlande Anderli80n (Jarl Skog). östennan (Christer ErtksSOB) och bans hnstm (MJuogot S ten) tittar på. .

I

jer, som tröst. Boken är skri- I ven ur kristen synvinkel och I innehåller många bibelcitat.

I boken finns mänga vackra färgfoton fr å n bibelns länder, Det finns mäng a andra b&ker I den här serien också. Lex , En sång om glädje. en sång om trygghet och En sång om .

Skaparen.

• Personligen tycker jag om den här boken, men jag vet

Inte tU! hur pass stor hjälp den kS!1 vara för sörjande. Jag tycker nog att den i:i.r läsvärd. om inte annat så för att den har en sund inställning till dö­ den, Och det är det Inte män­ ga av oss som har. Döden är ju inte något som man ta.lar om och tänker på i vanliga falL Sorg är något som vi inte kan undvika, den drabbar oss alla förr eller senare 0~ h för att orka med det måste Vi fun­ dera lite på saken och vara Ute förberedda.

TUSSE ~ MAN ÄR KANSKE lite föreställningen inte bli nå~on-I d~~tens fru. Hon säg.?r inte s ,reptisk när man ska ·se en ting annat än en synnerligen skoJlga saker, men hon ar myc­ t i' 'tterpjäs s6m heter Bröllopet positiv överraskning.

I ket rolig som typ. =======~====================:'_=-=-=P! Solö och kallas folklustPjäsens innehåll är VällOCh ! . Teatergruppen .i Norra Vall- . . soet Det låter gammalt, och för sig knappast aktueHt. Men grund är en produkt av hösBio Viking fortsätter också ~'.'3.n undrar ,om <let ska vara teatergruppen l Norra Van- tens julfestrevy. Länsregissö­ ~erstrom sin verksameht och eventuell lJ.l.got att se en påskdag 1979. grund ger den ett fräscht fram- ren Stina Agren har lett arbe~ •• intensifieras denna. De äldre Kommer man med den för- förande, och man sitter och tet, tmder helaå.ret. Hon har ungdomarna har sysselsatt bar­ 'handsinställningen tU! Norra . känner igen sig både i enskil- tydligen lyckats ge skådespe­ nen i byn med ba.rnklubbsverk­ Vallgrunds uf-Lokal, så kan / da repliker och i händelserna larna - som det heter . i pro­ samhet på lördagarna och med KORSNÄS UF bar baft ett - - - - - - - - - - - - . i stort. Mycket har man det I gram:bladet "blodad tand tanke på barn~ts år aktiveras gemensamt höstoch vånnö­ träffande språkErt att tacka för., och mod att ta oss an lite te. På mötet behandlades denna verksamhet ytterligare.

Men man kan lika gärna fram- större uppgifter". fjolårets verksamhet och Till ny ordförande valdes hålla, att skådespelarna håller ekonomi. Man konstaterade Mikael Lagerström som suttit . . "det tillåt " .

Gruppen säger att man med . :ng mOID nas ramar , . d' k ff ' tramt h be teaterarbetet els vill s a a att verksamheten varit aktiv med i styrelsen ett antal år. de upp träd er s oc -,. . pli. alla plan. Beträffand~ Före detta ordförande Lasse " ~.I.:t h nd'k tt if t pengar tlll J.okalrenoverlDgen, h ariO'Aa: oc u VI er a v a . . ekonl)D)in noterades en liten Ekström avsade sig ordföran­ 'till det alltför ro cket. dels VIII ma~ .åte~pphva .~n y gammal tradItion mom for­ nedgå.ng, men ·Korsnäs uf deskapet p.g.a. flyttning till an­ • BRÖLLOPET på Solö firas eningen. hoppas på bättre tider. nan ort. Lasse Ekström med­ ! självfallet på dialekt. Språket verkar dock ännu inom för­ Vad man hoppas på nu, är Budgeten fÖT verksamhets­ eningen.

I. ' blir en styrka därför att det : är en dialekt som verkar ge­ att teatergruppen ska kunna året -79 godkändes och verk­ håll ih h f rts"tta ä e Till styrelsen hör fjorton le­ as op oc o a v n samhetsplanen innehåller i stort nomtänkt. Uttrycken sitter pre­ under nästa år. Ryktena säger damöter varav sju omväljs KAUNOTAR KULKURI cis som d~ ska, och man sitter följande: Föreningen arrange­ vartannat år. oclt många andra ffIOfWler' och undrar vem som är "över­ att man inom gruppen är helt rar ca 12 danser. Man har för­ inställd på det. Problemet är sökt med diskoverksamhet på För första gången invalda i sättaren". som vanligt att hitta en upp­ fredagskvällarna för de yngre styrelsen blev: Jan-Erik Aker­ Christer Eriksson, en av hu- . offrande ledare som kan följa tonåringarna och så länge ton­ sten, Lena Söderlund, Ulla vudaktör~:.na, berättar att v~r upp Stina Ågrens arbete. åringarna finer motivation j Mattfol'k, Lotte Nordlin och och en s]alv har fått leta sig . detta torde denna aktivitet Birgittta Schultz. Styrelsemed­ f~ till ett språk som känns BERTEL NYGARD kuna utvecklas och fortlöpa. lemmarna skall tillsammans riktigt. Man har smakat ~å öppethus-kvällar ordnas med med ordförande, m~ gemen­ orden och. man h~r s~nnat för I tillgång till spelaktiviteter, ett samma krafter på bästa sätt det SQID, hgger bäst I munnen. . \ar gånger i veckan. föra förenin~ framåt.

Resultatet är övertygande.

La

..

leder I(orsnas uf

CYKLA MED

H51KAMA .

. FINSKT I FULLBLOD

I

.

I

I

I

Aldersgrän vid SJ· utton

______________________

Sk~espeIarna är överl,:g bra. ÖVerspelet, det som ar

alltför vanligt i amatörsam-I Nu händer det igen i Malax.

nhang , lyser nästan helt m:d Bygdegården. Senast var det sm frånvaro. Ska man gå m "frassdans", och nu blir det på "namns nämnand~", så h,ar vaIborgsdans fredagen den 27 man s~årt att und~ika Chns- april. Åldersgränsen är 17 år ter Eriksson och Goran Skog. som förr, för alla tycktes vara Den förra gör bonden på So!ö, av den åsikten att det var nå­ östennan, den senare gör en : t tt tsa å E trivsam annan bonde, Sjöberg. Båda go a sa p. n , håller masken hela den långa stämning rådde i salen, så även föreställningen igenom. Ingen nu som förra gången blir det av dem "spelar teater", de bord och dekorationer. Man ' hoppas också kunna bjUda på : g ö r sina bondgubbar.

Im.a

slösa inte

Ett nam~ till: .Heldine ETikS-I ~ågo:. extra gatt, men avslöjar j' son i en liten blroll som pre- Inte annu vad,

I

65-99:­ 90-99:­ 'SAMMET

I

•

DENiMfARMARE

TRÖJOR

,

25:- 59:­ köp från Rasku Handelsesplanaden 19, Stora l6nggatan 32 Vasa

•

öSTERBOTTNISKA POSTEN

Fredagen den !O aprD 1979 "

M,åst,e det v,ur,a ordningsproblem på skoldansernn?

"DANS PA LYSCA" har nu blivit ett så vanligt begrepp att arrangörerna har börjat skriva "dans på Lyscothequet" på reklamplanscherna. Att man överhuvudtaget använder ordet "Lysca" beror på aUman inte väntar sig att foll{ ska förstå vad man menar om man skulle ,skriva skolans egent­ liga namn, Vasa övningsskolas gymnasiebyggnad.

Så gott som varje fredag är på är att det är klippt för det dans på Lyscothequet, danserna på "lysea" en tid utom då polisen har satt upp framåt.

Den för tillfället mycket populära orkestern Empire på övnlHgsskolans högstadium dit dansar­ dansförbud för en månad framAlla skador som förorsakas rangörerna förvisades under senaste dansförbudet på. "lyses". Hlir gick det mycket lugnt till, kan­ M. skolan måste arrangörerna (of­ ske för endast elever från Borgaregatans högstadium och övningsskolan fick komma.

Och det här är det jag vill tast en skolklass som samlar kommentera: Måste det bli på pengar till en klassresa) ersät­ gar de inte? Visserligen tjänar Itrångt att dansen bara blir ett I behålla skorna på, vilket också det här sättet? Dansförbudet ta: Det blir ganska dyrt det, man ju pengar på att de kom­ stampande på ett och samma är förbjudet. utlyses i allmänhet då för myc­ panten som man får in genom mer, det är därför som de över­ ställe. Ordningsmännen är all­ Vart ' jag vill komma med ket har blivit sönderslaget. att föra Alkoflaskor man hit­ huvudtaget släppS in. tid beredda på det värsta och den här utläggningen? Det vet Fönster t.ex., enorma kvantite­ tar på dansen tillbaka till Al­ Vanligen kommer det myc­ blickar )Tled falkögon över jag inte, det här är bara Nt ter fönsterrutor går åt varje ko, räcker inte till. ket folk på danserna och man mängden, färdiga att eliminera konstaterande. Jag vill inte dra skolår. S"-9.St gick en dörr. &t obehagligt faktum är att undrar nog varför ibland. "För varje tillstymmelse till bråk. upp några orsaker till attiet Några oldentifierbara tY~1 det ofta är elever från finska att dansa och ha roligt så har gått snett, för jag kan ln­ band fast ett rep i en låst dörr skolor, "element utifrån" som klart", jo jag vet, men det är Medelåldern är ungefär 14 te göra annat i så fall än dra i andra ändan av skolan och rektorn säger, som är värst. sällan man ser några glada nyl~ år. Många är stupfulla. Är de slogans om ungdomens frustra­ försökte dra upp den med bil! Man undrar Om inte doe finska Ilen där. Idel stela och tuffa riktigt tuffa så röker de på tion och så vidare. Men du som Ganska intelligent i och för sig, skolorna kunde ordna danser miner. Ofta slagsmål på dans- dansgolvet, vilket är förbjudet. läser det här, skriv gärna vad men vad förövarna inte tänkte för sina egna elever, eller vå- golvet. Där är det förresten så eller kämpar vilt för att få du tycker!

Tusse

*

I

Helsingfors.

Härlig sl{idr,esa·

•

~~~te!:i:ti;=ta1d4 ::;~:~

DE TAR FRAM

• . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .~

- Denna gång får vi hela 27 dan rullar kampanjen norrut ·1' högstadieskolor med vilket be- så att sista kvaltij.vlingen hålls , tyder att vi går ut med trafik­ i Karleby högstadium den 29 I • och rusmedelsinformation till maj. . • ungefär 2.500 elever" säger De lokala tävlingarna före­ SVUL ordnade lar en resa MHF:s instruktör ' Carl-Gustav gås aven teorilektion för års­ till , Lappland under tiden Storgård. Som vanligt är han kurs nio och ett teoretiskt , 3--7 mars. I denna resa del- full av entusiasm inför arran­ prov. Resultatet av såväl ,teori­ tog bl.a. en ~.pp ~nga f?n gemanget. En Solifer Trial-mo- som manöverprovet , beaktas Karleby. ~n h~r gangen ak-. ped till slutsegraren o. MENO- vid korandet av slutsegrare. te man till ytlas. Som rese-l trafikhjälmar ' till de lokala För oss är teorilektionen det ledare fungerade Tauno Hau-I segrarna har Storgård att loc- viktigaste, säger Carl-Gustav ta-nen, Joba Eronen, Eero ka med. ' Storgård. Under den berättar Som dragare av kampanjen vi för eleverna om hur man Ko.rkeaniemi och Mat.ti HaaP~J&. ,Det fapns allt s~I? allt I har Storgård engagerat David skall framföra moped i trafi­ CIl'ka 30 deltagare. Skldakar- Nord,g ren från Sideby och Tom ken samt hur rusmedel inver­ na bodd~ i, Ylläsjärvi meda~ Lövdahl från Lappfjärd. Båda kar på körsätt och teknik. Vi de som akte slalom bodde I, är årets abiturienter och kan talar också om. lagstiftning Äkäslompolo. sätta igång redan på torsdag som anknyter till dessa frågor I i denna vecka den 19 april. samt straffpåföljder för förseHalv åtta på lördags~or?,o-I Första kvaltävlingen ordnas i elser. , nen samlad~ en grupp IvrIga' Munksnäs högstadieskola i För slutsegraren lockar för­ d~gare . VId Karleby ~~ta-,

, utom priset resor till nordiska tian. vanfrån resan bonade. ,

mästerskap och europamäster­ ' Unde!- vägen plockades ytterLi-! tidigt som man beundrade skap. gare deltagare upp, men en del I LaDplands granna landskap.

fo r dock med personbil. Störs-I På eftermiddagen när man Inom ramen för mopedkam­ ta dclen \'ar redan bekanta kom till stugan var maten fär­ panjen söker MHFU också kon­ från förr och stämningen i bus- I dig och bastun väntade på ba­ takt med lokalavdelningar och sen var toppen. dare. Vad skulle vara härliga­ Hem och skola-föreningar. re än att först bada bastu och MHF-teamet hoppas kunna ut­ Ibland stannade man förstås I sedan äta efter att ha varit ute nyttja kvällarna för kontakter på kaffe. ~lredningen av , en hel dag. Man klarade av med yngre skolelever samt de­ hönsso~pan pa ShelIs bakgård ' matWlredningen och diskning- ras föräldrar och lärare., Lo­ b.~ev ~akerl en ny erfarenhet I en utan tvister. I tur och ord- kalföreningarna kan också ord­ f~r ma~ga. Resan fortsatte och: ning gjorde man sina sysslor. na tävlingar eller samkväm. pa kvallen var man framme i På kvällen åkte de allra ivri­ MHF-teamet har med sig fil­ gaste till byn för att festa. mer och diaserier och kan svavid övernattningsplatsen.

På morgonen var det tidig Men till allas sorg blev det ra för programmet vid de sam­ väckning och en bastant fru-: ons'Clag och det var dags att l lingstillfällen som ordnas. kost. Sedan plockade man ihop ~ åka hem. Men på förmiddagen Målsättningen för moped­ grejorna och så bar det iväg I hann slalomåkarna ändå till kampanjen är att verka för backen. Dagarna gick me- backen. Efter maten var det näkrare trafik bland de unga, man rände, ibland åt man; dock dags att åka hem. Resan att ge information i trafik­ -tet ellanmål i bussen och se-I gick utan trubbel och på kväl­ nykterhetsfrågor och att spri­ · da.n Wäg på nytt. Det var in- len var man i Karleby. da kännedom om MHF-ung­ gen större kö vid hissen heller.

Alla tyckte att resan varit dom. Medarrangörer är Solifer, Skidåkarna tog mat med sig underbar och hoppas att det försäkringsbolaget Svensk Fin­ och skidade riktigt långa sträc~ bHr mera i sam~ 8111. land, Kemira och Svenska stu­ Backar upp och ner samP a u l a dieförbundet.

Seg

I

i

I I

I

kor.

Kf{ W~ ~_ ~---, " ,_

i : : •

..

1.

Fredagen den 20 apn1 1979

fJSTERBOTTNISKA POSTEN

Filrnbitent-------, UTE I

Döden på Nilen • Det var länge sedan man sett en dackarfHm av den gamla hederliP. (nåja) typen.

Filmen Döden pt. Nilen baae­ rar sig p4 en deckarroman av Agatha Chl'istie och är av den traditionella vem-är-mör­ daren-typen

Filmen utspelar sig på en hjulängaTe -pI. Nilen und~ mellankrigafiden. En samling europeer är ute på lustresa.. l sällskapet ingAr en stenrik ung dam _och henneB nyblivna äkta man, en detektiv, den äkta ma.nnensavlagda och hämnd­ . lystll8. fästmö- och en ·g rupp mer etter mindre .exklusiva. medpassagerare. l nattens mörker bllr den stenrika damen skjuten, och detektiven börja.r via en mas­ sa. ledtrådar nysta upp fallet.

Jag ska inte aVSlöja brottslin­ gen, men ett är säkert: Ni gissar' aldrlg vem det är. Det visar sig att de flesta av de övriga passagerarna har ett mer eller mindre bra motiv för att "expedi.eda" den unga da­ men, vilket gör förvirringen tatat tör amatördetektiven I

NATUREN

biosalongen, allt i bästa Ch!'is­ Ue-stil..

• Jag tror att man I detta fall inte skall fästa Bä stoft avseende vid fUmellB tidyis starka wolontaJistiska tendell.P' I filmen är den vite mannenfl överlägsenhet över de något enkla egyptierna .total. Film makarna har uppenbarligen gjort ett tidstroget porträtt av den vita mannen i ett kuvat land Det iir närmast Agntha Christie som får stå till svars för den kolonialistiska tend , aen.

o

• Döden. på Ni:len bjuder på ' en stor flock superstjärnor, bland dem de ' gamla rävarna Peter' Ustinov och George Ken­ nedy, kända från andra goda filmer.

Den här filmen är enligt min mening sevärd och bjuder ' på .betydligt mera uncterhAII· ning än man får annars på bio nuförtiden.

Betyg: Bra..

ANDERS TElR

Attack motpolisstation I D EN NY DÅLIG våldsfilm frän de amerikanska fllmfabri­ kerna. En löjlig film om ung­ domen I Los Angelse som an­ faller en halvt övergiven polis­ station. De som häller stånd inne i den är en svart polIs­ löjtnant, två fångar och (gi­ vetvis) en kvinna.

Det är en eländig soppa man kokat ihop. Allt möjligt maIl har kommit på har man blan­ dat i den. Ungdomsgänget har någon mystisk ritual, där man deklamerar att man "ger fan * allt"_ Dvs. de göl' precis vad som helst och struntar. i om de dör ene rinte. Dessa, säkert över hundra ynglingar, beväp­ nade med automatvapen anfal­ ler gång på gäng tydligen be. rusade av att se sina kamra­ ter bil nerskjutna. Gäng på gäng bli!' de tillbakarnotade av

•

BORDTENNIS

de fyra där Inne som inte ver­ kar nämilvärt besvärade av uppvaktningen.

Medan blodet sprutar som mest antyds en spirande kär­ lek mellan den ena fången och filmens ögonfägnad.

Filmen är omedvetet (?) en parodi på väldsgenren. Skulle den vara gjord som en parodi vore den faktiskt mycket rolig.

TESKEDAR bland träd­ topparna.. Så såg de ut i silhuett, stjärtmesarna som höll mig sällskap en stund häromdagen medan jag las­ sade. av ett propslass_ Först hördes ett högt. fint"" läte, påminnande om kungsfå.­ gelns pip, men ändå inte fulM: lika. högt. Så med ens var grantopparna omkring fulla med brummande ving­ ar och lå.nga stjä.rta.r, klän­ gande och hoppande. under d~n eviga jakten på föda: En stund senare var allt åter tyst. Lika snabbt som de u.ppenbarat sig var de försvunna.

Vintertid ingår- stjärtme­ sar ofta i de meståg som drar fram genom skogarna, men det händer också att man stöter på små floc:kaT med bara stjärtmesar. Ock­ så inom mestå:get håller de ihop i små flockar. Måna om sin personlighet, tydli­ gen. Och det är inte utan att de faktiskt är ganska olika övriga mesar inte bara till det yttre.

o

Vartefter de övriga medlem­ marna i flocken anländer tränger de sig på samma sätt ner m~nan två som re­ dan satt sig till ro. Så. små­ ningom kommer alltså de två första att hamna ' yt­ terst --:- där det är kallast!

Det tycks nu en gång vara

I MOTSATS till vad som är brukligt bland mesarna. övernattar stjärtmesen' på bar kvist. De flesta mesar är hålbyggare och försöker också utom häckningstid att komma i skydd till natten.

Stjärtmesen däremot bygger sitt bo i någon buske e!.ler

.Alla tänl{er bara på sig

-

• en sannmg

o

EN ANN AN pigg lit~n varelse man oft:a. stöter på just nu är talltitan. Det finns. få djur som ger en bild av så total upplösning som just talltitan. Det lilla kvicksilvret tycks totalt oförmöget att hålla sig stil­ la längre än några ögon­ blick. Han hoppar upp, hop­ par ned, byter kvist, ' byter träd, slänger uppochned, flyger någon bit allt medan han då och då utstöter ett beskäftigt "tecka-tääh-tääh­ tääh".

När natten narmar sig sätter sig två stjärtmesar törmodligen de sömni­ gaste tätt tryckta mOll: varandra på den blivande "nattkvisten". Nästa som an­ länder sätter sig irrte snällt vid sidan av dessa två utan hoppar helt sonika upp och tränger sig ner mellan dem.

l ! [

Detta läte är för övrigt det säkraste sättet att skil­ ja talltitan från dess myc­ ket snarlika släkting enti­ tan - eller kärrmesen som den också kallas. De två är nästan omöjliga att skilja åt - små, lavgrå med mör­ kare vingar, svart hätta och en liten svart haklapp. På nära håll kan man ibland se att talltitan har en ljusare strimma längs vingens ne­ derkant.

o

STEFAN NYMAN

\

Den verkliga nybörjarklas­ \ sen - nybörjarklass II ­ sam­ lade denna gång endast 14 del­ \ , tagare. Det betyder att bredden på toppen blir större och att yngre spelare tvekar a;tt ge sig med i leken. Segrare i klas­ sen blev Petri Ekluru:l. från Koskö som i finalen slog Mi­ kael N orrbo från MaJax med 2-0. I semifinalerna deltog I nybörjar I-klassen gick Leid' Sandbacka, Närpes och vann Petri Eklund som i fina-I lax var övriga semifi.nalister./ olrlJboyn Heimo Ikonen, Ora­ Tage Berg, Sundom. len slog Hans Palin, Smedsby, OldJboysklassen över 35 år vais till final mOll: Rolf Kanta­ la frän Tölby hembygdsför­ I juniorklassen under 15 är med 2-1. Roger Wallin, Ora-I vanns av Markus Karlsson som ening. Där blev det stryk med I tävlad.e 11 pojkar. Även här vais och Mikael Norrbo! Ma- i fina"len slog Ingmar Klemets,

I handicap-kla.ssen slog sig Ral! Dahlin Oravais fram till final med. fem plusbollar i star­ ten på varje set. I finalen blev Mika Bäckman för svår och vann i två raka set. En llJJUJa.Il överraskning i handicap var Leif Sandbacka, Närpe.s., som kom fram till semifinal. J arj Eklund var fjärde semifinalist.

naturen

så här i världen att var och en tänker mest på sig själv.

grenklyka. Ett bo som fak­ tiskt är ganska avancerat, lavklätt och försett med tak.

D ENDA POSITIVA man kan säga om filmen är att · den rent tekniskt är skickligt gjord. Scenen då pOlisstationen dränks i ett kulregn är inte · alls illa gJord. Annars tycker jag inte filmen var värd att se på. Vissa glädjetjut bland pu­ bliken tyder dock på att därom råder delade meningar.

2-1. Ulf Berg, Sundom och Lars Wallin,_ Oravais var öv­ riga semifinalister.

• l

\

l

TALLTITAN möter man på de mest skilda ställen, men oftast i eller i närheten av granskog. Speciellt i gam­ mal skog med snårig busk­ vegetation ser man deIl.l ofta hålla till nära marken, prasslande bland barkflagor och lav, ständigt på jakt efter småkryp' och annan fö­ da. Den är synnerligen orädd, ibland nä.stan nyfiket närgången och håller man sig. stilla kan man stå bara några meter ifrån den utan a'tt den på nå.gOll: vis känner sig oroad.

JOHN AHLÄNG

S:medsby med 2-1: T~1! semi­ finalerna kom Kaj-Erik Pätt, Skatila och Heimo Ikonen, Ora... vais.

Fredagen den 20 april 19-79

Ö ST E R BOTT NlS KA

11!

P O S T I<J N

----------~~~~~~~~~--------------------~

IAnslag i I(stad

••

I

PRylBORSEN..· I Vill du sälja., k()pa

elw.r hyta prylar?

vw du _lJa. köpa, byta elle? skllnka bort DUka prylar' DA IlaD du

&nr\...-ra

I OP:. pryltlörs!

För tIO IIlIU'Ir

tar

d:U

en a.nnona PlI h~ fP.1ll rader (ca 20 ord) .

AU annoD&OJ'B I pryl börsen är enkelt. Ou tyDe? bara l Iru­ pongen hAr nedanför. ocb skickar ID den WJ OP. Senast på mAnc1ag mute Df'HUUlntngen vara Inne. tör att annoDllen .kall kontant. 8k1cka dArtör med en

ttomarluUledel ener BlI check.

Prylbörstm lLr avseftd endast för pnvatperaoner. gärna ut vara M

annonsen. och glöm Inte uppg.e vända alg, t.ex. telefonnummer.

prIB

tntreBserac1e BkaU

I

Sätt vart

•

Klipp b.rl-----~_ ·_-- ... - - - ­

JAG BJGSTALLIIloR ICN DAGICN DEN

ANNONS l PRYLBORSEN TORS­

_-=-_ .'._...........-,. .

ländskt scoutläger, där delta­ garna bor i sina tält.

Att mätta närmare 10.000 munnar och magar kräver en skickligt organiserad service.

UNGDOMSNÄMNDEN i Kris­ tinestad fördelade på sitt se- dare fungerar här en radio­ i naste sammanträde följande a ma törstation. : verksamhetsbidrag : DemokraLikaså finns det särskilda - LägerdeItagarna äter fy­ I tiska unga 1.000, Soc.dem. un- ~kolningspunkter på lägret föl' ra gånger om dagen. I huvud" I ga 500, Kokoomus unga 400, t.ex. sjöscouting, lägerteknik sak tillreds maten av djupfryst · Svensk Ungdom 1.500. Keskus- och naturkännedom. vara. Lägerdeltagarna äte.r till_ ta nuoret 1.100. RiddargossarI sammans närmare 400.000 mål-o I na 1.200. Metsäsissit 2.200, Py_ En stad av tält tider under dessa tio daga r, I rytytöt 1.800. Nybyggarflickor­ uppskattar lägrets huvudinten­ : na 2.200, åttonde ungdomsrin­ Karelia 79 är ett äkta fin­ dent Mikko Valve. : gen 2.500, Cavafetti 1.000. M­ - - - - - - -- - -- - -.- ­ - --­ ,. klubben i Dalen 400, Blåsor­ kestern 1.000, Sideby uf 1.400. en utredning över behovet av Skaftung uf 5.200, Härkmeri lekplatser i sta-den. Situationen U U ~ L']\ · uI. 4.000, Lappfjärd uf 7.000, är dålig specieUt i nybyggda n.. · n ,., ["~ Korsbäck uf 2.000. Dagsmark bostadsområden där barnfamil­ BEVERLEY TRUMSET uf 4.600, Tjöck.Påskmark uf jer bor. Ungdomsnämnden fö­ säljes.

G.OOO. Brahegården 7.000, Ki­ r~lår att en lekplats bör f~s Ring tel. 962-41 808.

lens ungdomssektion 1.000, Si- blI ~u~.lgatsområdet, och ~IlI ·I deby 4H 1.500 LappfJ-ård 4H Koppövagens- och SkOlbrm-1 · d 'l K' ! 2.000 och Tjöck• 4H 1 000 mk k ens-områet n s t'mestad . HONDA SM .

I . . , Till Lappfjärd föreslår man Ull salu. Billigt.

Till praktikant på ungdoms­ att en lekplats skall. planeras Tel. 967-69460. ,byrån för sommaren valdes vid Stenvägsområrlet.

Anne Visuri från Vanda. Till I, ungdomsnämndens represen- Ungdomsnämnden föreslår : tant i sommarmarknadskom­ att Lappfjärds uf skall erhål­ •• , mitten valdes Kurt Lillhannus. la 23.000 mk i renoveringsbi­ ()~ t t i Till den riksomfattande ung­ drag, Sideby uf 5.000 och Posten dOll18komerensen i Vasa beslöt Härkmeri ni 2.000 mk. Ytter­ Osterbottntsk ungdolTlstldnlDg

nämnden erlägga deltagarav- tigare föreslår nämnden att Jak0t)8tad, i.i'lDlan(j

gifterna ifall nämndeIlS leda- Lappfjärds uf skall beviljas ett Medlem all ttdnlDgal'DlU!

möter är intresserade att delta. tilläggsa.n.slag på 10.000 mk år förbund

I

Ip

I

tunna meft _mma .,er.k&.

AnnoDaleD mA.8te betalaa

• SCOUTLÄGRET

(l'rhot n iska

••••••••:•.•••.

Ungdomsnämnden har gjort 1980.

.........1_....~~_I_.;;.c

Namn: .......I. . .l ........;. .I_ ~. . .I _

._

.L. . . . et._~....:.-

Adresa: ••'• ...-t_:...'..... ~ I ...r...· _

Post::nr: _ -_ ......._ _

·_

l'Idn1ngen utkom mer varJf torsdag rtedaktöJ

••

" :"",,,_ ;_ ," I...~r """."~ I ~' ''''_''''''_ l...-J''''

____...:_ :_ ... Tel U

och ansvarig utgivare

PER· ERJC ANlJEH.l:>OII;

t<edaktlOD Jakoosgatao 13,

lakooslaC1. teL. 116"-lö 55f

PostadreBS t'B 27.

öM601 JakoosIar

Tipsa OP om vad som händer!

Tel JAKOBSTAD 967·13555 VASA 961·11 35 22 MALAX 961·651 514

rtec1aktör

.... ..-:_~... ··.~:· ··

:...: _·• •,_

I

Yl Bo"

:... '_{....:_l...~: _~c...a

Postac1r.: ·_ :..."......~_f...: _~~~

Jq bifogar 10 mk sedel/check..

Adre8Ben är: p?ylbörsen 08terbottniska Poatea PB 2'1 1US601 Jakobatad

I

'1asa S-t!.. \.iladel.

HandelSeBpJanaden lO D.

te!. \161 ~ 11 35 2~

t'teclaktöl

SydösterOotte'll

N ygära,

~x ~l. 66100 Ma/ax..

tei. 961-65 H . 14

trafikskolorna i Jakobs'ad

HALDIN & ROSE

JAKOBSTADS Rn.SKOLA

Ny kurs börjar varje måndag kl. 17.00.

Kanalesplanaden 23, tel. 12145

Ny kurs börjar varje torsdag kl. 17.00.

KanalespI. 8, tel. 1300a

Trafikskola

I

~erteJ

K1!!lJA.KTION~~~ •

AU ::;nellmaD. ordförande,

Margareta Smeds, l.eU H.e~,

' ChrL'iteJ HOlmström, Harriet LlDde/öt. ~y WlBtbacka, rore ' 8ntckars. Karl-GW'lav OUn t'1tI!:N U M.l!:H.A !'tuN SP1tl;:,

."-'lr-Klas orh Lill.

Kla.~

HORDE NI IIJTE HUR JAG BULTADE I GDLVt=T OVANP!'i

"?

1979 rteu BJ .••_ _ _ _ _ _ Halvt Al .... __ .. __ ::ikandinavteJI ____

ÄSCH, DET GöR INGET~ VI VÄSNRS RÄ7T MVCV.ET 5JÄLV"q ,

•

SÄG, KILLR~­

lJösnurnmer

._ _ _ _ _

~.­

17,­

-:80

~­

ANNuNSM<YI'TAGN!N<..

)(RN VI EN MELD­ SOU:. KansU, '18.ä1A.

DI .SD\1 HETER &eL. IHS l-Il 3rI 72 0CaJ 11 53 U

"L~TA OSS Ot' :. ANNON~'1'JANS'l SOVA f II gua Uu.ruuu ,

JaJWOsgBtaJl l.3. JakobBtaa.

tel 0167.11 M2',

Annoll8er 001 tnlAuUUU· !lenast mAlIdag !(j. 1f' K.AS~A

JCl1 dOKl"OKING

Jakoollga!4Jl L3. Ja.koll!<tact. teL \J67 -13 555 ~-N NONSPH.J.~

..•____ ••••_ 41.30 tUtel (.exteD _. _ _ _• .. ~.lt) tiestamo ()latB -.20 op' mm cextell

I

P

L il

wr

yr

E

N

14 · ArtuANNON~~ . i

MlDllIIlSloraeK ,!Ol, Ullh. Ul, ,agg...pn:.aO ~pmm xl" rarg ~ · o n., nUl~","p!l..ten ,le. '"!;tC •.• • ) " leroollnl."K8 "lU ,DU' 'o, ~" - o~~ ~uel

.nrtngt.­ post tnt'ört.; wr'ar '

~(>fl."el

'011

pa

or... emng tnte

.n... va

t>OSle1

~k&a .. ~"\I , Ull 01011:

gruDC

-i-

~ Ullllnef

l

JakOOS'.a,:u- t 'rycKer) :ler

'hmlll~

AjtUeOOJa&o JakQbl:ltao W19

n

Ö~TF,R.80TTNISK.~

POSTEN

~UllJllllllllllllllllfIllIlllIlIllIIlllllllIlIlIllllllllIIlIIllllllIIlIlIllllllIlIIlI11111111111111111111111111111111 IIIIIIIIIIIIIII""IIIII!)

§

•

~

.

Engelslia NatIonal Health - en fin musllillpplevel: •

r.

Fredagen den . 20 81JMI

S

I--

1

1979

I- 79

coot agret 7~are la ~ I ~Isam ar 1000,0 deltagare e!~=-_

§

-",

KABELlA '79, Finlands scouters första internationella storläger, håller IJå att anta allt större proportioner. Till lägret har i det här skedet anmält sig ungefär 10.000 flick- och pojkscouter, av vilka de utländs ka s cout~rua utgör mer än 1,000. D.e t r e.serverade lägeromr:ldet på JOO ha i närJleten iW K~li i shtden, Lieksa kommer under läger­ tiden 1-10 augusti att fyllas aven färggrann skara ung­ doma,r från 21 länder runtom i världen.

Storlägret är scouternas på lägret. Den internationella största projekt under Barnets Barnets år-konserten är ett av år och planeringen för det här dessa färggranna lägerevene­ lägret påbörjades redan för tre mango Projektchef Eila Alanko år sedan och i det här skedet konstaterar också, att den här är ungefär ett par hundra per- konserten torde bli den största soner sysselsatta med plane- publika tilldragelsen .under he­ rings- och förberedels earbeten la Barnets år. för läg-ret.

- Mer än 1.000 utländska , IUångsidigt program scouter ' hä r anmält sig till läg-I ret. De mest avlägsna anmälStorlägret bjuder på mång­ ninga . rna har kommit från AU-I sidigt program under tio da· strali~n, Japan och U~A , ro- gars tio, 1- 10 augusti i som­ talt kommer läg ret att få be- mar. Nord-Karelens natur och sök av 14:-17-åriga scouter kultur ger sin e ~en prägel ?tt från mer än 20 länder. Des;3- lägrets olika arrangemang. utolll får .scouterna som gäster ödemarksvandringen vän t ar . på sitt läger en grupp pion iä- man att skall bli en av ' höjd­ rer från ~o~~etunionen: berät- I punkterna ilägerprogrammet. tar Karelm-Iagrets proJektchef ! Då kommer lägerdeltagarna att Eila . Alank? på Finlands SCfHl- : vandra omkring i små grupper John Greaves verkar nö.ld. Undra på. det, såh musik ' som National ' HeaJth presterad.e senaste ter. I lägret deltar ca 450 fin-I i närheten av Koli och de mest tlsdal\' I Jakobstad. t\ (Foto: Gustaf Sandström) landssvenska scouter. erfarna seniorerna övernattar För .' de utländska deltagarna också på sin vandring.

TIDERNAS POP-KONSER.T - åtminstone för mig svarade det engelska bandet h~r. ma~. o~ks~ ~.rrangerat f~De olika verksamheterna på National Health för, när de· tisdagen den 10 april konserterade i Ungdomsgården i Ja­ ~mlJebesok l fmlandska. fa~lll- l lägret sker på s .k. verksam­ kobstad. Trots att deras musik var mycket avancerad, . gick den' bra hem hos puhlil{en, Jer. Detta Ho~e-~ospltal!ty- hetspunkter och t.ex, på "kul­ som gen()m vilda rop, stampningar ()Ch applåder fick in bandct på nytt till ett extra \lum­ program ger utlannmgarna en tu kte" sl'unger man le­ mer 80m var nästan en kvart långt. Konserten .v ar välbe/;;ökt, över 400 personer inräkna­ .. '1' h t tt b k . d .r pun n . , mOJ 19 e a · e anta sig me ker och öva folkdanser ile'!. Genom att dra ner några monterade draTJerier ()Ch på grund av att gruppens ljud· den' finländska ' levnadsstilen I r . . t ekniker tydligen var av mycket bög k,lass bl.e v akust~ell i Ungdomsgården - hör och under en veckas tio. fi)re eller Inte ~ns tekmke~s nya under häpna - plötsligt nästan godtagbar. er et . står frammande for scouterna efter la" ,.,r . å" V ' d Ila r De utländska lägerdeltagar. , p lagret. ~rJe e gar~ ~ Men alla tekniska arrange- de ökat jämfört med t.ex . de- I sik- och speciellt skivbranschen na kommer ,att medverka f . syssla med sm egen el-grej.

Vl­ mang hade hjälpt föga, ifaH ras skivinspelningar, och John I alltför kommersialiserade, me­ inte National Healths musik Greaves förnekade åtminstone I nade han . Han kän<le inte till många av programpunkterna ; • SE SIDAN 11 ha<le varit av ' verkLigt hög inte påståendet vid ett samtal den anti-kommersiella musik­ klass . Det som kanske mest et'ter konserten.

Trummisen rörelsen i bl.a.. Sverige och fängslar en är deras känsla Pip pyle nämnde att han spe­ un<lrade om denna fonn alls för hur klangerna skall läg- lat mycket mro jazzband un­ skulle passa . National Health. gas. den stora rytmiska \'aria- ' der den senaste ti<len och or­ I en sådan rörelse blir. väl nå­ tionsrikedomen, deras förmåga ganisten Alan Gowen har en gon fo.rm av politiskt arbete att bygga upp låtarna till spän- mångårig jazzbakgrund. TiIl­ nödvändigt och National nande helheter. lägger man ännu att gitarris- I Health gör en så utpräglat AHa instrumentalisterna är ten Phil Miller skriver ban- "ren" m\lliUt att den inte kan GER 055 Möil..iGMET' ATT oerhört skicklig,a. men det är de t8 rytmiskt rakaste låtar. bindas av icke-musikaliska hän­ UTFORSKA R'IMOEN. gruppen som helhet som fasci­ förstå man kanske jazz-färgen syn, menade John. Men kom­ nerar mest. Musiken de spelar bättre. mersialismen borde givetvis be­ RkFRA~TORN, UPFlFUNNEN P~ innehåller .e lement av både pop kämpas. t~OO -TALET, Ä~ OEN ~LO'iTA och jazz. givetvis även klas­ NATIONAL HEALTH turne­ TEI..ESI(OPTYPEN. sisk musik och i basisten .Tohn rar numera allt mer, berättade Killarna har givetvis en G rea ves' symfoniskt uppbygg­ John Greaves. · Det är sällan I grundlig musikalisk skolning. da "Squarer for Mau<l" tyckte de är hemma i E n!? I and ; efter I Pip Pyle har t .ex. spelat på man Slig märka inslag av re­ Finland reser de till Spanien. heltid fr.o.m . tolvårsåldern, • nä..'!LSans-musik.

Hit kom de från Sverige .där I men spelat i en eller annan R EFLEKTORN ÄR Resultatet är i alla fall inget deras musik togs väl emot. De form redan som fyraåring. Så 'i;ATT AV EN KONI<AV SPEGEL,

hopkok, utan musik med en har alldeles tillräckligt med går det alltså till. Att nå top­ SOM KAN UT FÖR AS Mi o 8&:1'-.'0­ egen profil som inte kan eti­ spelningar, men några stora pen.

LiCÖlT STÖRR&: . oiAME TER ÄN

!..iN' .. N. ketteras. Jag tyckte mig mär­ pengar gör man inte på den ka att jazzinslagen kanske ha· här musiken. Därtill är mu· RALF HOIKKANEN tO,

II

*

I

o

I

-teknik i bild-­ TELESKOPET

•

!:»BlIu')

11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111

I{örlius minskar traJikolvekorna Enligt traflkminlsteriets beslut Bka.ll

motordrivna

fordon

som

körs under tiden 1. 9.-30. 4 . an­

'Vända närljus utanför tättbebOdda områden.

Man har konstaterat att denna. bestämmel8e haft en förbättrande Inverkan pi. trafiksäkerheten. Av

denna orsak har det nordiska trfl.. fiksäkerhetsrädet föreslagit. att användn1ngen av kör ljus under körning skulle bli allmänt obllga­ toriskt för. motorfordon.

RegerIngen framlade för riks­ dagen en proposition om att kör­ ljus alltid skulle användas dä ett motorforoon är I rörelse. Denna proposition Ingick I förslaget till ny vägtrafikIag. Den obligatoriska användningen av körljus upphör 30, ~., men

Trafikskyddet rekorrunenderar att körljus alltid anvärids dA motor­ fordonet är I rörelse.

Det är tillå.tet att använda av Bllregistercen-tralet:1 godkända var­ selljus I stället för närljus under dagstid utanför tättbebodda .om­ råden. I fall sikten är dAlig pä grund av dimma, regn ell~r snö­ fall eller andra orsaker, bör man dock använda fJärr· f · Där- eller å1mljUlt". . .-l....-J....1.1,!e!.1.w....

I

.....

RAOiOTEI.[5KOPET.

liN R ... • O "OAPPAAAT MID JÄTTEAN· ' TiNN, KAN L.OKAL.iSERA ~ STj ÄR NOR GENOM DUS RADiosnt.%.L.NiN~. .